Civilutskottets betänkande i anledning av motion angående plan för förnyelse av äldre bebyggelse

Betänkande 1971:CU21

CU 1971:21

2

Nr 21

Civilutskottets betänkande i anledning av motion angående plan för
förnyelse av äldre bebyggelse.

Motionen

1 motionen 1971:453 av fru Söder m. fl. (c) hemställs att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning och
förslag rörande uttrycklig rätt för kommunerna till successivt plangenomförande
vid planmässig förnyelse av äldre bebyggelseområden i enlighet
med vad i motionen anförts.

Gällande rätt

Om genom bindande generalplan bestämts, att mark skall användas för
annat ändamål än enskilt bebyggande, kan detta i vissa fall medföra
skyldighet enligt byggnadslagen för kommunen att lösa marken.

Stadsplan är bindande för samhällets organ liksom för de enskilda
markägarna. På kommunen läggs en förpliktelse att genomföra planen
varemot svarar bl. a. rättighet att av enskilda ta ut bidrag till kommunernas
kostnader för genomförandet.

Förpliktelsen att genomföra stadsplan innefattar bl. a. skyldighet att
ställa i ordning och till allmänt begagnade upplåta gata och allmän plats.
Rättigheterna består bl. a. i möjlighet att ta ut gatumarksersättning och
bidrag till gatubyggnadskostnad.

Även före införandet av nuvarande byggnadslag förutsattes att stads
område skulle läggas under plan endast i den mån sådant bedöms
erforderligt med hänsyn till byggnadsverksamhetens fortskridande. Numera
stadgas i 12 § byggnadsstadgan att stadsplan inte får ges större
omfattning än att planen kan förväntas bli genomförd inom nära
förestående tid. Ett skäl för detta var att det allmännas kostnader för
trafikleder, ledningar och andra anläggningar skulle kunna nedbringas.

Bestämmelserna om stadsplan är avfattade i första hand för de äldre
städerna. 1 stor utsträckning äger de dock motsvarande tillämpning för
vissa stadsliknande samhällen. Om i dessa samhällen bestämmelserna
angående iordningställande och upplåtande av gata och allmän plats
befinns oskäligt betungande, kan Kungl. Maj:t medge den lindring som
prövas nödig (93 § byggnadslagen).

Utskottet

Efter initiativ i januari 1971 av dåvarande landshövdingen i Stockholms
län och mot bakgrund av en av länsarkitekten i Stockholms län i

CU 1971:21

3

november 1970 avlämnad rapport om planeringssituationen i äldre
fritids- och villaområden i Storstockholm har tillsatts en expertgrupp
med företrädare för länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms läns
landsting, Storstockholms planeringsnämnd och statens planverk. Expertgruppen
skall enligt ett i september 1971 upprättat förslag till program ge
underlag för bedömning av plan- och genomförandefrågor i samband med
förnyelse av äldre villa- och fritidsbebyggelseområden.

Enligt utskottets mening torde motionärernas syfte att initiera ett
utredningsarbete i väsentliga delar få anses tillgodosett. Skäl föreligger
därför inte att pröva frågan om en statlig utredning. Med hänsyn till
expertgruppens och bygglagutredningens arbete finns inte heller anledning
att nu begära förslag om ändring av byggnadslagen i denna del.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1971:453.

Stockholm 19 oktober 1971

På civilutskottets vägnar

ERIK GREBÄCK

Närvarande: se under utskottets betänkande nr 20.