Civilutskottets betänkande i anledning av dels propositionen 1974:1 i vad avser vissa anslag för budgetåret 1974/75 för bostadsbyggande m.m., dels propositionen 1974:5 med förslag till lag om ändring i förordningen (1960:77) angående byggnadsforskningsavgift, dels i dessa ämnen väckta motioner (Betänkande 1974:CU14 Civilutskottet)

Civilutskottets betänkande nr 14 år 1974

CU 1974:14

Nr 14

Civilutskottets betänkande i anledning av dels propositionen 1974:1 i vad
avser vissa anslag för budgetåret 1974/75 för bostadsbyggande m.m.,
dels propositionen 1974:5 med förslag till lag om ändring i förordningen
(1960:77) angående byggnadsforskningsavgift, dels i dessa ämnen väckta
motioner.

Propositionerna

Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:1 bilaga 14 (bostadsdepartementet)
punkterna B 1 — B 2, B 5 — B 9 (s. 11 — 13, 17 — 45) och IV:11

(delvis) — IV:14 (s. 67 — 142) föreslagit riksdagen att

1. medge att sådan ersättning till kommuner som angivits i statsrådsprotokollet
bestrids från anslaget Räntebidrag m. m.,

2. godkänna de ändringar i grunderna för förbättringslån, som
förordats i statsrådsprotokollet, att gälla fr. o. m. den 1 juli 1974,

3. medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst 130 000 000
kr. under vart och ett av åren 1974 och 1975,

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid behov besluta om ökning av den

under 3 upptagna ramen för långivningen under år 1974,

5. medge att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för
allmänna samlingslokaler under budgetåret 1974/75 meddelas inom en
ram av 25 000 000 kr., varav högst 15 000 000 kr. får tas i anspråk för
bidrag,

6. medge att den under 5 angivna ramen får överskridas om det
behövs av sysselsättningsskäl,

7. medge att beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av
äldre lån meddelas inom en ram av 5 000 000 kr. under budgetåret
1974/75,

8. uttala sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1974 med den
omfattning och fördelning som förordats i statsrådsprotokollet,

9. medge att ramen för beviljande av bostadslån till nybyggnad under
år 1974 fastställs till 8 375 000 m2 våningsyta, motsvarande ett beräknat
antal lägenheter av 75 000 jämte lokaler som omfattas av låneunderlag
och pantvärde för bostadslån,

10. medge att ramarna för bostadslån och byggnadstillstånd för
nybyggnad under år 1974 får tas i anspråk för ombyggnads- och
förbättringsverksamhet, i den mån de inte utnyttjas helt för sitt ändamål,

11. medge att ramen för beviljande av bostadslån till nybyggnad
under vart och ett av åren 1975 och 1976 får samma omfattning som den
under 9 föreslagna ramen för år 1974,

12. medge att av ramen för bostadslån för vart och ett av åren 1974—
1976 högst 20 000 m2 våningsyta får tas i anspråk för nybyggnad av

1 Riksdagen 1974. 19 sami. Nr 14

CU 1974:14

lokaler i äldre bostadsområden,

13. medge att Kungl. Maj:t meddelar bestämmelser om projektreserv
för åren 1974 och 1975 i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,

14. medge att beslut om bostadslån till nybyggnad meddelas intill ett
belopp av 1 985 000 000 kr. under år 1974,

15. medge att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande
förbättringslån meddelas intill ett belopp av 240 000 000 kr.
under vart och ett av åren 1974 och 1975,

16. bemyndiga Kungl. Maj:t att under de förutsättningar som angetts
i statsrådsprotokollet besluta om utökning av de under 14 och 15
upptagna ramarna,

17. medge att långivningen avseende kostnader för outhyrda lägenheter
får avse även hyresförluster uppkomna under år 1974,

18. godkänna vad i statsrådsprotokollet anförts om belåning av
integrerade anläggningar för boendeservice,

19. bemyndiga Kungl. Maj:t att i särskilda fall medge fortsatt ränteoch
amorteringsfrihet under viss tid beträffande vissa lån och delar av lån
till studentbostadsföretag,

20. på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1974/75
anvisa

a. till Bostadsstyrelsen ett förslagsanslag av 13 989 000 kr.,

b. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag av 27 460 000 kr.,

c. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.,

d. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av
195 000 000 kr.,

e. till Byggnadsforskning ett anslag av 9 000 000 kr.,

f. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.,

g. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett
reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

21. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret
1974/75 anvisa

a. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av
3 155 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ett investeringsanslag
av 1 000 kr.,

c. till Lånefonden för kommunala markförvärv ett investeringsanslag
av 125 000 000 kr.,

d. till Lånefonden för allmänna samlingslokaler ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

Kungl. Majit har vidare i propositionen 1974:5 föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i förordningen
(1960:77) angående byggnadsforskningsavgift.

Frågor om bostadstillägg m. m. behandlas i socialutskottets betänkande
SoU 1974:6. Vissa frågor om konsumentskydd vid köp av egnahem
behandlas i lagutskottets betänkande LU 1974:8.

CU 1974:14

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna 1974:

52 av herr Gustavsson i Eskilstuna (s) vari hemställs

A. att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen
anförts om handläggning av teknisk granskning före beslut om förbättringslån
och bostadsanpassningsbidrag,

B. att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att åtgärder vidtas för att
möjliggöra utflyttning av denna granskning till förmedlingsorganen med
samma verkan som nu gäller för bostadslån enligt KK 1967:552, § 39 och
dess tillämpningsföreskrifter och anvisningar,

54 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos
Kungl. Maj:t anhålla att en översyn görs av i motionen påtalade
förhållanden,

93 av herr Bohman m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga — hemställs att
riksdagen beslutar

e. att avslå Kungl. Maj:ts hemställan att till Lånefonden för kommunala
markförvärv för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av
125 000 000 kr.,

258 av herrar Hörberg (fp) och Jonsson i Alingsås (fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en parlamentarisk utredning med
representanter även från koloniträdgårdsintressenter och hyresgäster med
uppgift att föreslå normer i olika avseenden för koloniträdgårdens
förefintlighet i våra tätorter,

346 av herrar Östrand (s) och Westberg i Hofors (s) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag till åtgärder i syfte att skydda
konsumentintressen på bostadsmarknaden i enlighet med de riktlinjer
som förordats i motionen,

578 av herr Fälldin m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — hemställs att
riksdagen beslutar

4. att låneunderlagsnivån för lån till ombyggnad av småhus som inte
uppfyller kraven på varaktigt behov höjs från 25 000 kr. till 30 000 kr.
frän den 1 juli 1974,

579 av herr Glimnér (c) och fru Karlsson (c) vari hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller om sådan ändring av
kungörelse om förbättringslån att för förbättringslån som utgör räntefri
stående del och som uppgår till högst 5 000 kr. säkerhet icke behöver
ställas,

902 av herr Brännström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Majit anhåller om att åtgärder vidtas, som innebär en likvärdig
låne- och kreditbedömning inom en och samma kommun,

908 av herr Lindkvist (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger Kungl. Majit till känna att reglerna om fördjupning av bostadslån för
ombyggnad bör ändras i huvudsaklig överensstämmelse med vad i
motionen anförts,

915 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) och fru Sundberg (m)
vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om utredning och

1* Riksdagen 1974. 19 sami. Nr 14

CU 1974:14

förslag till förändring i lånebestämmelserna för enfamiljshus i enlighet
med de riktlinjer som i motionen anförts,

916 av herr Wennerfors m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
hemställs

A. att riksdagen beslutar

1. att för år 1974 fastställa en bostadsbyggnadsplan för maximalt
80 000 lägenheter,

2. att ramen för bostadslån inom bostadsbyggnadsplanen förvart och
ett av åren 1975 och 1976 fastställes till en våningsyta i m2 motsvarande
maximalt 75 000 lägenheter,

3. att medge att ramarna för bostadslån och byggnadstillstånd för
nybyggnad under år 1974 får tas i anspråk för ombyggnads- och
förbättringsverksamhet i den mån de inte utnyttjas helt för sitt ändamål,

5. att räntan på amorteringspliktiga tilläggslån skall vara sex procent
från 1 juli 1974,

6. att till Bostadsstyrelsen för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 13 000 000 kr.,

7. att till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 25 460 000 kr.,

B. att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller

3. att en rationaliseringsutredning genomföres av länsbostadsnämndernas
verksamhet,

C. att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts anhållan om
bemyndigande att kunna bevilja amorteringsfrihet för vissa studentbostadslån
som sin mening uttalar att Kungl. Majit vid handläggning av
dessa lånefrågor skall visa största möjliga återhållsamhet,

1161 av herr Adolfsson m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit hemställer om bestämmelser
som gör det möjligt för ägare av grannfastighet att begära upprustning
enligt bostadssaneringslagen av annan fastighet inom samma byggnadskvarter
som inte uppfyller föreskriven standard, när bristen är till påtaglig
olägenhet för övriga fastigheter i kvarteret,

2. att bestämmelser utfärdas om att saneringslagen i detta fall även
skall vara tillämplig på fastighet som ägs av kommun eller av staten,

1163 av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c) och Gustavsson i Alvesta
(c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär att tillämpningsföreskrifterna
till 6 § bostadslånekungörelsen måtte bli föremål för
översyn i syfte att skapa bättre förutsättningar för statligt bostadslån vid
byggande på landsbygden, samt att lantbruksnämndernas bedömning av
det varaktiga behovet av bostaden inte skall ha jordbrukets rationaliseringskungörelse
som utgångspunkt,

1164 av herr Gustavsson i Ängelholm (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos Kungl. Majit anhålla om sådan lagändring att elfirmor
med mindre än fem anställda befrias från byggnadsforskningsavgift,

117Ö av herr Stjernström (c) vari hemställs att riksdagen måtte ge
Kungl. Majit till känna att reglerna för bostadslån till jordbruksfastigheter

CU 1974:14

bör utformas i enlighet med vad som anförts i motionen,

1173 av herrar Åkerfeldt (c) och Mattsson i Skee (c) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att räntefria stående
förbättringslån om ursprungligen högst 4 000 kr., vilka beviljats även före
den 1 juli 1972, genast får avskrivas,

1580 av herr Helén m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga — hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär

3. att låneunderlagsnivån för lån till ombyggnad av småhus som inte
uppfyller kravet på varaktigt behov höjs från nuvarande 25 000 kronor
till 30 000 kr.,

1583 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att till Lånefonden för kommunala markförvärv
för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag på 210 milj. kr.,

2. att lånetiden för kommunala markförvärvslån fastställs till minst
15 år, varav de första 5 åren är amorteringsfria,

3. att tomträttslån, när marken bebyggs med statliga lån, utbetalas
året efter det att preliminärt beslut om bostadslån meddelats,

1585 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till
motiveringen i motionen 1974:1194 — föreslås att riksdagen beslutar att
uttala sig för en ökad bostadsproduktion innebärande 100 000 lägenheter
årligen under den närmaste treårsperioden,

1589 av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att Kungl. Majrts föreskrifter av den
27 april 1973 utökas så att specialistrådgivning skall ske genom
bostadsstyrelsens delegation för samlingslokaler på i motionen angivna
grunder,

1594 av herr Wennerfors (m) vari hemställs att riksdagen beslutarom
ett administrationsbidrag å 25 000 kr. till Svenska förbundet för
koloniträdgårdar och fritidsbyar under budgetåret 1974/75.

Utskottet

Bostadslån

Bostadslån för nybyggnad utgår (6 § bostadslånekungörelsen) under
förutsättning bl. a. att det kan antas föreligga ett varaktigt behov av de
bostäder och lokaler till vilka hänsyn tas vid beräkning av låneunderlaget.
Enligt bostadsstyrelsens anvisningar skall denna förutsättning bedömas
med beaktande av bl. a. försörjningsmöjligheterna och befolkningsutvecklingen
på längre sikt i orten, belägenhet i förhållande till allmän service,
tomtens beskaffenhet m. m. Vidare skall konstaterad svårighet att sälja
statsbelånade fastigheter beaktas.

Härtill knyter delvis an vad departementschefen anfört (s. 1 25) om att
förekomsten av ett betydande antal tomma lägenheter i en ort eller
region är en omständighet som bör beaktas ”vid fördelning av bostadsbyggnadsramar
och turordning inom ramarna”.

Statsutskottet konstaterade (SU 1964:42) att bostadsmyndigheternas
bedömning inte har till ändamål att allmänt styra lokaliseringen av

CU 1974:14

bostäder. Frågor om fastighetsbildning och byggnadsrätt regleras i allmän
lag. Den omständigheten att gällande lag gav den enskilde en betydande
frihet i fråga om lokalisering av bostäder kunde emellertid inte rimligen
anses medföra någon förpliktelse för staten att för den enskildes räkning
ikläda sig de finansiella risker som en ur kreditvärdesynpunkt tvivelaktig
lokalisering innebar. Syftet med bostadslångivarens prövning var enligt
statsutskottet allmänt sett att klarlägga kreditriskerna i samband med
bo stad slångivningen. Vid bedömningen skulle kreditriskerna vägas mot
lånsökandenas skäliga intressen. Prövningen fick inte bli så snäv att
bostadsbyggandet på landsbygden systematiskt missgynnas.

Civilutskottet har i anslutning till behandlingen av planeringskrav för
även glesbebyggelse uttalat (CU 1971:26, s. 5) att sådana krav inte
innebär att glesbebyggelse som sådan skulle motarbetas. Utskottet
uttalade vidare att glesbebyggelse är och kommer att vara den enda
lämpliga byggandeformen i stora delar av landet. Vid behandlingen (CU
1972:35, s. 34-38) av föreslagna medel för att åstadkomma en lämplig
glesbebyggelseutveckling godtogs förslag till ändringar i byggnadslagstiftningen
som innebar ett krav på att mark som avses för glesbebyggelse
skall ha prövats från allmän synpunkt lämpad därför. Denna prövning
skulle ske genom generalplanläggning utan krav på fastställelse, annan
översiktlig planläggning eller översiktliga bedömningar i enkla former.
Prövningen kommer därför att ytterst åligga kommuns byggnadsnämnd
och även kunna göras i byggnadslovsärendet. Statens planverk har i
samråd med lantmäteristyrelsen i augusti 1973 lämnat kommunstyrelser
och byggnadsnämnder anvisningar beträffande lämplighetsprövning av
bebyggelse utanför detaljplan.

Det nu gällande kravet på en prövning ur allmänna synpunkter av även
glesbebyggelses lämplighet innebär att 1964 års refererade uttalanden nu
får ses i en annan belysning. Enligt civilutskottets mening bör därför i
samband med överväganden om nya bostadspolitiska riktlinjer prövas
förslag till nya utgångspunkter för bostadslångivningen även i denna del.
Syftet bör därvid i första hand vara att anpassa låneprövningsreglerna till
de ändrade planeringsförutsättningarna. Vad utskottet anfört bör riksdagen
som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.

Statsutskottet anförde i det ovan refererade uttalandet år 1964 vidare
att bostadslån för jordbruksfastighet inte borde ges så att målet för
jordbrukspolitiken äventyras.

1 anslutning till sistnämnda uttalande har lantbruksnämnd nu att avge
yttrande i fråga om bostadslån som avser jordbruksfastighet och därvid
pröva om jordbruket är att anse som en för framtiden bestående
jordbruksenhet.

1 motionen 1974:1 163 (c) föreslås riksdagen begära en översyn av
anvisningarna till 6 § bostadslånekungörelsen i syfte att skapa bättre
förutsättningar för bostadslån vid byggande på landsbygden samt att
lantbruksnämndernas bedömning inte skall utgå endast från rationaliseringssynpunkter.
I motionen 1974:1170 (c) föreslås riksdagen ge Kungl.
Maj:t till känna bl. a. att reglerna för bostadslån till jordbruksfastigheter

CU 1974:14

främst bör utgå från bostadssociala bedömningar och att det är angeläget
att med rimliga insatser rusta upp bostadshus i glesbygden för permanentboende.

Den av utskottet ovan förordade översynen torde komma att beröra
också frågan om hur de jordbrukspolitiska intressena skall beaktas i den
kommunala bebyggelseplaneringen och den statliga långivningen. I
avvaktan på denna översyn bör enligt utskottets mening riksdagen inte
göra några särskilda uttalanden i ämnet. Motionernas syfte kan till
väsentlig del anses tillgodosett genom vad utskottet ovan förordat.

I motionen 1974:902 (s) begärs åtgärder för att bottenlån vid
nybyggnad av småhus skall lämnas upp till 70 % av låneunderlaget i de
fall där bostadslån beviljas. Motionärerna anför att långivarna anpassar
bottenlånets storlek efter ortens centralitet och därvid i vissa fall hänvisar
till ortsklassificeringen inom den regionalpolitiska planeringen.

I statsverkspropositionen (s. 126) anmäls att frågan om vidgade
fördjupningsmöjligheter för nybyggda småhus bereds i samband med
övriga frågor om förbättrad småhusbelåning. Frågan om möjligheterna
för vissa kreditinstitut att lämna lån utanför hälsovårdstätort bereds inom
finansdepartementet.

Det bör i detta sammanhang noteras att av riksdagen godtagen plan
för utveckling av den regionala strukturen (prop. 1972:111, InU
1972:28) inte syftar till annat än att ge underlag för prioriteringar i fråga
om behovet av insatser mellan de olika kommunerna (kommunblocken).
Planeringstekniken avses i sig förena så vidsträckt regional och lokal
handlingsfrihet som möjligt med sådan överblick på central nivå som
behövs för en enhetlig regionalpolitik. Frånsett de inskränkningar som
kan följa av den fysiska riksplaneringen kvarstår den kommunala
planeringsbefogenheten inom dess område — en befogenhet som förstärkts
genom 1971 och 1972 års ovan berörda riksdagsbeslut.

Utskottet har förutsatt att den i motionen upptagna frågan bevakas av
delegationen för bostadsfinansiering i den mån den inte ligger inom
refererade överväganden inom Kungl. Maj:ts kansli. Utgångspunkten att
en regionalpolitisk och kommunal planering inte bör motverkas av
kreditfördelningsregler som kan påverkas av statsmakterna torde vara
obestridd. En riksdagens åtgärd är inte nu påkallad.

Bostadslån för ombyggnad av hus som inte fyller ett varaktigt behov
utgår under förutsättning (7 §) bl. a. att lägenheterna får lägsta godtagbara
standard. Denna förutsättning gäller dock inte för småhus när
låneunderlaget är högst 25 000 kr. Fyller huset efter ombyggnaden ett
varaktigt behov gäller att huset i väsentliga avseenden skall få nybyggnadsstandard,
om inte skäl föreligger till annat.

Bostadslån kan fördjupas om sökanden inte kan få underliggande
kredit. Gäller lånet ombyggnad får det dock fördjupas utan behovsprövning
dels då lånet avser småhus och låneunderlaget utgör högst 25 000
kr., dels då lånet avser flerfamiljshus som inte fyller ett varaktigt behov.
Fördjupning av ombyggnadslån får uppgå till 70 % av låneunderlaget.
Gäller lånet småhus och låneunderlaget överstiger 25 000 kr. får

1 "'"‘Riksdagen 1974. 19 sami. Nr 14

CU 1974:14

fördjupning enligt 26 § bostadslånekungörelsen dock endast ske i den
utsträckning bostadsstyrelsen bestämmer. Bostadsstyrelsen har i anvisningar
till 26 § bostadslånekungörelsen medgett att 70-procentig fördjupning
får ske då lånet avser ombyggnad av bl. a. småhus.

Som förutsättning för bostadslån för småhus som skall bebos av
låntagaren gäller även att kommunen ikläder sig borgen för förlust på
lånet intill 5 % av låneunderlaget. Borgen krävs dock inte vid ombyggnad
då låneunderlaget är högst 25 000 kr.

I motionen 1974:908 (s) föreslås riksdagen uttala sig för att
bostadslån till ombyggnad av flerfamiljshus får fördjupas utan prövning
av behovet då låneunderlaget är högst 100 000 kr. Frågan om huset fyller
ett varaktigt behov eller inte skulle därmed sakna betydelse i fördjupningsfrågan.

Principen att enklare regler och mindre stränga krav skall gälla vid
åtgärder av mindre omfattning har godtagits i fråga om småhus. Lån för
ombyggnad av flerfamiljshus kan lämnas om kostnaderna inte understiger
15 000 kr. Enligt utskottets mening bör syftet att undvika administrativ
omgång i mindre låneärenden tillgodoses. Motionen tillstyrks därför.

I motionerna 1974:578 (c), yrkandet 4, och 1580 (fp), yrkandet 3,
föreslås att låneunderlagsnivån för lån till ombyggnad av småhus som inte
uppfyller kraven på varaktigt behov höjs från 25 000 kr. till 30 000 kr.
Yrkandena torde ha avsetts omfatta beloppsgränsen vid såväl undantag
från nybyggnadsstandard som fördjupning och krav på kommunal
borgen.

Beloppsgränsen höjdes år 1973 till 25 000 kr. Tidigare hade sedan år
1966 i tillämpliga delar gällt en gräns vid 20 000 kr. Höjningen avsåg att
svara mot den höjning av låneunderlagsnivån för småhus med ca 25 %
som dittills ägt rum. Låneunderlagsnivån för småhus har därefter höjts
med drygt 4 %. Enligt utskottets mening finns f. n. inte anledning till en
förnyad justering av dessa beloppsgränser. Motionsyrkandena avstyrks
sålunda.

I motionen 1974:915 (m) begärs utredning och förslag om ändring i
bestämmelserna om pantvärde för småhus. Förslagen skulle syfta till att
den egna insatsen skall öka med hänsyn till husets storlek och inte
minska och därmed styra utvecklingen mot större ytor.

Ett motsvarande förslag väcktes i motion (fp) till 1973 års riksdag.
Civilutskottet (CU 1973:19, s. 31) anslöt sig till motionärens uppfattning
och förutsatte att den önskade utvecklingen inte motverkas av styrande
låneregler. Riksdagen gav Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

Motionärernas förslag får anses tillgodosett redan genom riksdagens
tidigare beslut.

Beträffande lån till studentbostadsföretag gäller bl. a. följande (prop.
1971:1, bil. 13, CU 1971:12, s. 23—24). Tidigare särskilda villkor för
studentbostäder skulle upphöra efter en övergångstid om tre år. Det
uttalades att de särskilda produktions- och förvaltningsbolagen borde
avvecklas. Ränte- och amorteringsfria tilläggslån och motsvarande delar
av bostadslån skall sägas upp till amortering och förräntning efter tio år

CU 1974:14

från utbetalningen. I statsverkspropositionen föreslås riksdagen bemyndiga
Kungl. Maj:t att i särskilda fall medge fortsatt ränte- och
amorteringsfrihet under viss tid. Förslaget läggs fram med åberopande av
företagens ekonomiska svårigheter, främst beroende på sjunkande studentantal,
och därmed förenade uthyrningssvårigheter. I motionen
1974:916 (m), yrkandet C, föreslås ett riksdagens uttalande att Kungl.
Maj.t vid handläggningen av dessa lånefrågor skall visa största möjliga
återhållsamhet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att anstånd skall ges endast i särskilda
fall och sålunda då vägande skäl anförts. Ett uttalande enligt motionsförslaget
torde — sammanställt därmed — inte tjäna något praktiskt syfte.

Lån till täckande av kostnader för outhyrda lägenheter får utgå för
sådana kostnader som uppkommit åren 1971 — 1973. Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen att medge att lån bör utgå för att täcka även kostnader
under år 1974.

En redovisning av undersökningar angående antalet outhyrda lägenheter
har tagits in i statsverkspropositionen (bil. 14, s. 75—77).

Enligt vad utskottet inhämtat har lån t. o. m. februari 1974 beviljats
med 27,7 resp. 83,2 milj. kr. för räkenskapsåren 1971 och 1972. För
1972 återstår att behandla 45 ansökningar, medan 189 bifallits och 6
avslagits. Sammanlagt avsåg ansökningarna lån om 89,9 milj. kr. För
räkenskapsåret 1973 har av 22 inkomna ansökningar avseende sammanlagt
7,8 milj. kr. 9 beviljats med 5,6 milj. kr. medan en avslagits.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.

I detta sammanhang kan noteras att 1973 års riksdag (CU 1973:19,
s. 41—42) lämnade Kungl. Maj:t ett bemyndigande att under vissa
förutsättningar ge vidgade anstånd med betalning av eller, när ett företags
fortsatta verksamhet äventyrades, efterge lån till kostnader för outhyrda
lägenheter.

Ansökningar avseende lånebelopp om sammanlagt ca 45 milj. kr. har
hittills inkommit. I ett fall har eftergift beviljats för 1 425 000 kr.,
motsvarande hälften av lånebeloppet.

Enligt beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972:72, CU 1972:28) får
skollokaler i integrerade serviceanläggningar under vissa förutsättningar
räknas in i låneunderlaget för bostadslån. Syftet var bl. a. att underlätta
kreditförsörjningen för sådana skollokaler som utformats så att behovet
av övriga lokaler nedbringades. En förutsättning är att anläggningen till
övervägande del består av andra servicelokaler än skollokaler.

I propositionen föreslås riksdagen godkänna att undantag får ges från
regeln att den övervägande delen av lokalerna i en integrerad anläggning
skall innehålla andra lokaler än skolor. Förutsättningen skall vara att det
finns en betydande andel samutnyttjade utrymmen. Endast dessa
integrerade skollokaler får då räknas in i låneunderlaget medan de
renodlade skollokalerna får finansieras i vanlig ordning.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget, som sålunda inte innebär
någon ändring i fråga om möjligheten att som hittills enligt allmänna

CU 1974:14

låneregler belåna andra lokaler än skollokaler i integrerade serviceanläggningar.

Åtgärder till skydd av konsumentintressen vid köp av gruppbyggda
småhus förordas i motionen 1974:346 (s). Förslagen syftar till att initiera
överväganden av frågor om prövning av dels försäljningspris och priset vid
överlåtelse av inte statligt belånade småhus, dels utformning av indexklausuler,
garantiutfästelser m. m. oberoende av finansieringsform. Övervägandena
avses leda till förslag som kan prövas vid riksdagens höstsession.

Frågan om en vidgad prisprövning ansluter till frågor som behandlats av
boendeutredningen (SOU 1974:17, s. 405—430) på riksdagens begäran
(CU 1973:19, s. 34). Frågorna om bl. a. påverkan av avtalsvillkoren vid
byggnadsentreprenad berörs i lagutskottets betänkande LU 1974:8.

Anknytningen av prisprövningsfrågorna till boendeutredningens tidigare
uppdrag talar för att motionen i denna del också får prövas av
samma utredning. Motionsförslaget i övrigt rör frågor som kan komma
att tas upp av konsumenttjänstutredningen. Med hänsyn till frågornas
anknytning till bostadspolitiska överväganden bör emellertid boendeutredningen
i samråd med konsumenttjänstutredningen få tillfälle att pröva
frågorna även i denna del. Enligt utskottets mening bör motionen därför
överlämnas till boendeutredningen.

Äldre löneformer

Utskottet har ovan (s. 8) behandlat vissa frågor om tilläggslön för
studentbostäder.

I motionen 1974:916 (m), yrkandet A 5, föreslås att räntan på
amorteringspliktiga tilläggslön skall vara 6 % från den 1 juli 1974. Räntan
löper nu med 3,5 eller 4 %.

I enlighet med beslut av 1967 års riksdag uppdrog Kungl. Maj:t åt
bostadsstyrelsen att undersöka möjligheterna att ändra bl. a. de angivna
räntesatserna. Bostadsstyrelsen framhöll att ingenting antyder att statsmakterna
avsett att ändra besluten och att dessa beslut allmänt
uppfattats som slutgiltiga. Statsutskottet fann vid 1968 års riksdag mot
bakgrund av utredningen att statens agerande måste bindas av det genom
långivningen grundade avtalsförhållandet. Eventuell ovisshet om avtalsläget
borde lända låntagarparten till fördel. Med hänsyn därtill och till att
statsmakterna även eljest har att ta hänsyn till en låntagarna bibringad
uppfattning avstyrkte statsutskottet motionerna i denna del. Samma
uppfattning vidhölls vid 1969 och 1970 års riksdagar. Civilutskottet har
tagit motsvarande ställning vid 1971 — 1973 års riksdagar. Budgeteffekten
av en föreslagen räntehöjning beräknas till ca 12 milj. kr.

Enligt utskottets mening bör — helt bortsett från bedömningen av
skälig räntenivå — den ovisshet som råder om avtalsförhållandet med
låntagarna leda till att motionsyrkandet inte bifalles.

CU 1974:14

Förbättringslån

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att maximibeloppet för
räntefritt förbättringslån höjs till 15 000 resp. 17 000 kr.

Förbättringslån, som i sin helhet utgör räntefritt stående lån, får
utlämnas utan säkerhet om lånet inte överstiger 4 000 kr. Beloppsgränsen
gäller fr. o. m. den 1 juli 1972. Dessförinnan gällde fr. o. m. den 14 maj
1970 en beloppsgräns om 3 000 kr., vilken i sin tur ersatte den
ursprungliga beloppsgränsen fr. o. m. den 1 juli 1963 om 2 400 kr.
Beloppsgränsen gäller även för omedelbar avskrivning av räntefritt
stående lån.

I motionen 1974:579 (c) förordas att beloppsgränsen höjs till 5 000
kr., medan det i motionen 1974:1173 (c) förordas att beloppsgränsen
4 000 kr. skall få gälla även lån som beviljats före den 1 juli 1972.

Utskottet har inte anledning motsätta sig förslaget om en ytterligare
höjning av beloppsgränsen. De skäl som talar för bifall till förslaget om
övergångsregler bör då föranleda till att beloppsgränsen höjs till 5 000 kr.
för såväl nya som äldre lån och avse såväl säkerheter som omedelbar
avskrivning.

Vissa frågor om teknisk granskning i förbättringslåneärenden behandlas
nedan (s. 14).

Markförvärvslån

Frågan om anslag behandlas nedan (s. 19). Det i motionen 1974:93
(m) framförda yrkandet e innebär emellertid förslag att långivningen helt
skall upphöra.

Utskottet kan med hänvisning till av en stark riksdagsmajoritet stödda
uttalanden om markpolitikens inriktning inte ansluta sig till motionens
syfte.

I motionen 1974:1583 (vpk), yrkandet 2, föreslås att lånetiden
fastställs till minst 1 5 år, varav de första fem åren skall vara amorteringsfria.
Lånetiden är nu tio år. Amorteringsfrihet kan medges för de två
första åren av tioårsperioden.

Civilutskottet anslöt sig år 1973 (CU 1973:19, s. 39-40) till departementschefens
då anförda mening att frågan får behandlas i samband med
proposition i anledning av byggkonkurrensutredningens betänkande.

Utskottet har inte nu anledning till ändrad bedömning och avstyrker
motionsyrkandet.

Tomträttslån

Civilutskottet anförde vid 1973 års riksdag (CU 1973:19) att
möjligheterna att på begäran av kommun betala ut tomträttslån i direkt
anslutning till slutligt beslut om bostadslån borde övervägas. Lånen
betalas nu ut — då bostadslån kommer i fråga — året efter slutligt beslut
om bostadslån. I statsverkspropositionen (s. 129) redovisas en av bostadsstyrelsen
gjord utredning i ämnet. Enligt denna utredning skulle sålunda
ändrade utbetalningsregler medföra en utgiftsökning av engångskaraktär
med 100 milj. kr.

CU 1974:14

Departementschefen anför att kommunernas svårigheter att i vissa
ekonomiska lägen finansiera kostnaderna för tomträttsmark väsentligen
är en kreditmarknadsfråga som bör lösas genom förhandlingar mellan
delegationen för bostadsfinansiering och kreditinstituten. Enligt vad
utskottet erfarit har dessa förhandlingar slutförts. Kreditinstituten har
åtagit sig att under år 1974 tillhandahålla krediter till kommuner även för
tomträttsmark.

I motionen 1974:1583 (vpk), yrkandet 3, föreslås att tomträttslån
betalas ut året efter det att preliminärt beslut om bostadslån meddelats.
Förslaget har tidigare förts fram av saneringsutredningen och i motion
(vpk) till 1973 års riksdag. Ett genomförande därav under en femårig
övergångstid beräknades år 1973 medföra ökade anspråk på statliga
lånemedel med sammanlagt ca 570 milj. kr.

Förslaget i motionen avstyrks redan på grund av dess budgetkonsekvenser.
Med hänsyn till resultatet av nämnda slutförda förhandlingar
har utskottet inte heller i övrigt funnit någon riksdagens åtgärd nu
påkallad.

Samlings lo ka ler

Frågor om samlingslokalstöd till kyrkor och trossamfund kommer att
behandlas i ett senare betänkande.

I motionen 1974:1589 (c) förordas en ökad specialistrådgivning till
kommuner och andra som bygger samlingslokaler. Rådgivningen skulle
avse såväl byggandet som den tekniska basutrustningen.

Delegationen för samlingslokalfrågor har fått i uppdrag att dels leda
utvecklingsarbetet i fråga om lokalernas funktion, dels överväga frågan
om en för riksorganisationerna gemensam teknisk och ekonomisk
rådgivning. Några särskilda medel för utvecklingsarbete har inte anvisats
och har inte heller begärts i petitan för nästa budgetår. Civilutskottet har
bl. a. uttalat (CU 1974:10, s. 6) att uppdraget till delegationen torde där
få föranleda överväganden om dess fullföljande i praktiska åtgärder.

Vidare har beräknats medel för vissa ersättningar till riksorganisationerna
på området. Civilutskottet uttalade år 1973 (CU 1973:10, s. 7)
att lämpligheten av en samordning av organisationernas tekniska och
ekonomiska rådgivning — delvis av utvecklingskaraktär — syntes så stark
att åtgärder, även från statsmakternas sida, som skulle främja detta bör
noggrant övervägas.

Utskottet delar motionärens uppfattning att det ökande samlingslokalsbyggandet
ställer vidgade krav på funktionsplanering m. m. av
lokalerna. Riksorganisationerna har även i denna del påtagit sig aktiva
arbetsuppgifter. Enligt utskottets mening bör åtgärder och utvecklingsarbete
samordnas enligt lämnat uppdrag. Utskottet har som tidigare
förutsatt att inom delegationen, vari riksorganisationerna är representerade,
fortsatta överväganden sker om hur och med vilka medel praktiska
åtgärder kan initieras. Motionens syfte skulle därmed täckas. Ett bifall till
motionsyrkandet kan nu inte anses meningsfullt.

CU 1974:14

Räntebidrag

Kungl. Maj:ts förslag att ersättning till kommunerna enligt äldre
lånekungörelser bestrids från anslaget till Räntebidrag m. m. tillstyrks.

Byggnadsforskning

Departementschefen förordar (prop. 1974:1, bil. 14, s. 39) att
byggnadsforskningsavgiften höjs från 0,5 % till 0,6 % av avgiftsunderlaget
fr. o. m. den 1 januari 1975. 1 prop. 1974:5 läggs fram förslag till lag om
ändring i förordningen (1960:77) angående byggnadsforskningsavgift,
varigenom höjningen kommer till uttryck. Syftet med förslagen är att
möjliggöra ökad forsknings- och rationaliseringsverksamhet i byggnadsbranschen.

Utskottet tillstyrker förslaget.

I motionen 1974:1164 (s) föreslås riksdagen begära förslag till sådan
lagändring att elfirmor med mindre än fem anställda befrias från
ifrågavarande avgift. Motionären hänvisar särskilt till mindre firmor som
huvudsakligen sysslar med reparationer och service.

Byggnadsforskningsavgift beräknas som en andel av den lön m. m. som
betalats till arbetstagare för vilka skall utgå avgift enligt lagen om
yrkesskadeförsäkring och som är att hänföra till näringsgrenen byggnadsindustri
enligt yrkesskadestatistiken. Med hänsyn därtill och till att en
särregel av förordad typ måste anses olämplig, avstyrks motionen.
Resultatet av byggnadsforskningen tillgodoförs vidare byggnadsindustrin
i vid mening.

Det statliga anslaget till byggnadsforskning behandlas nedan (s. 19).

Departementschefen gör vidare (s. 40—41) vissa uttalanden om forskningsverksamhetens
huvudsakliga inriktning. Bl. a. konstateras att byggnadsforskningens
tillämpningsområde successivt vidgats så att nu på goda
grunder kan hävdas att det omfattar all fysisk miljö som kommer eller
kommit till genom byggande. I gränsområdena mot t. ex. arbetsmiljöfrågor
och samhällsvetenskapliga frågor bör, enligt vad departementschefen
anför, byggforskningsrådets insatser inriktas på att klarlägga
fördelningen av forskningsinsatserna mellan de olika organen.

1972 års riksdag (CU 1972:13) fann att riksdagen tills vidare borde
avstå från en detaljprövning av krav som då framställts på vidgad
forskning med anknytning till samhällsplaneringsområdet. Civilutskottet
fann det önskvärt att Kungl. Maj:t lämnade riksdagen en översikt över
inriktningen av samhällsplaneringsforskningen i vid bemärkelse tillika
med bedömningar av vilka organisatoriska och prioriterande beslut som
kan ankomma på statsmakterna. Vad utskottet uttalat övervägs nu inom
bostadsdepartementet.

Även enligt utskottets nuvarande mening måste en översiktlig redovisning
vara av värde. Bedömningarna av byggnadsforskningen blir beroende
av om den uppfattas som en branschforskning med möjlighet att vidga
sitt område eller som en del i en integrerad samhällsbyggnadsforskning.

CU 1974:14

Administration

1 motionen 1974:52 (s) förordas en vidgad kommunal beslutskompetens
och föreslås att möjligheter öppnas att flytta ut teknisk granskning
beträffande förbättringslån och bostadsanpassningsbidrag till kommunernas
förmedlingsorgan. Förslaget syftar närmast till att undvika dubbelarbete
och även i övrigt förenkla ärendeprövningen.

Frågan om uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna även
inom den bostadspolitiska organisationen torde komma att beröras av
länsberedningen. Förändringar i det bostadspolitiska stödsystemet och
kommunernas roll inom den fysiska planeringen kan ge anledning till mer
preciserade överväganden om uppgiftsfördelningen. Utskottet har förutsatt
att de nämnda övervägandena leder fram till samordnade bedömningar
utifrån de delvis nya utgångspunkterna. Vad utskottet anfört i
denna del bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.

Mot bakgrund av dessa överväganden har utskottet inte funnit
anledning att nu särskilt pröva förslagen i motionen 1974:52. Dessa
förslag torde komma att omfattas av den ovan förutsatta prövningen.

Förslaget i motionen 1974:54 (fp) innebär en begäran om en översyn i
syfte att förenkla den administrativa hanteringen av ärenden angående
närmast bostadslån men även i fråga om byggnadsrätt, fastighetsförvärv
m. m.

Civilutskottet erinrade i anledning av motion (c) vid 1973 års riksdag
angående ett enklare förfarande på bostadsbyggnadsområdet om att
pågående utredningar bl. a. syftar till att dra upp riktlinjer för den
framtida bostadspolitiken och att statsmakterna i samband därmed fick
tillfälle att pröva regelsystemet med beaktande bl. a. även av önskemål
om ett enklare förfarande. Det var enligt utskottets mening obestritt och
närmast självklart att regler och krav skall vara motiverade av något
samhällets syfte att påverka en utveckling — något som också får beaktas
i riksdagens bedömningar i hithörande frågor.

Med hänsyn till civilutskottets nämnda uttalande och med beaktande
även av vad utskottet ovan förordat torde motionen få anses tillgodosedd
utan någon riksdagens åtgärd.

Slutligen har i motionen 1974:916 (m), yrkandet B 3, föreslagits en
rationaliseringsutredning beträffande länsbostadsnämndernas verksamhet.

Riksrevisionsverket har nyligen slutfört en förvaltningsrevisionen
studie av den bostadspolitiska organisationen. Studiens resultat har
sammanfattats i en rapport.

Med hänsyn bl. a. till den nyligen genomförda utredningen avstyrks
motionsyrkandet.

Övriga frågor

Frågor om koloniträdgårdar har tagits upp i två motioner. Sålunda
föreslås i motionen 1974:258 (fp) att riksdagen begär utredning för att
föreslå normer för storlek m. m. och för omfattningen av sådan mark i

CU 1974:14

relation till antalet lägenheter. 1 motionen förordas en lagfäst skyldighet
att tillhandahålla visst relativt minimiantal kolonilotter. Vidare förslås i
motionen 1974:1594 (m) ett bidrag om 25 000 kr. till riksorganisationen
Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar.

Riksdagen avslog år 1962 (SU 1962:56) motioner om anslag med
13 000 kr. till Sveriges koloniträdgårdsförbund för främjande av dess
upplysnings- och rådgivningsverksamhet. Utskottet fann att de åberopade
omständigheterna inte utgjorde tillräckligt skäl för bidrag av statsmedel.
1964 års riksdag (SU 1964:10, s. 30) avslog motioner i vad avsåg yrkande
om bidrag med 25 000 kr. till nämnda förbund men gav Kungl. Maj:t till
känna att frågan om koloniträdgårdsverksamhetens främjande borde
prövas, förslagsvis genom 1962 års fritidsutredning. På grundval av
utredningens betänkande framlades i prop. 1967:59 förslag om naturvårdens
organisation m. m. I anledning av propositionen väcktes motioner
om att bevakningen av koloniträdgårdsrörelsens fritidsintresse skulle
ingå i länsstyrelsens uppgifter i samband med översiktsplanering av
marktillgång och markanvändning. Riksdagen (JoU 1967:17, s. 27)
avslog motionen. Utskottet fann det värdefullt att uppmärksamhet
riktades på frågan men hänvisade till att propositionen inte omfattade
fritidsutredningens förslag i fråga om bl. a. koloniträdgårdar. Ställning
borde därför tas i annat sammanhang. Fritidsutredningen (SOU 1966:33,
s. 156—162) hade inte funnit statliga åtgärder påkallade för att främja
koloniträdgårdsrörelsen. Utredningen rekommenderade kommunala åtgärder
i planeringen.

Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka vad i motionen föreslagits.
Några statliga normer kan inte anses påkallade för att styra den
kommunala planeringen i detta hänseende. Inte heller finner utskottet
det lämpligt att genom medelsanvisning från riksdagens sida stödja
riksförbundet.

De av förbundet stödda intressena är emellertid värda uppmärksamhet
i den kommunala planeringen, vilket också tagit praktiska uttryck i flera
kommuner. Utskottet har förutsatt att inom planverkets rådgivande och
upplysande verksamhet m. m. finns utrymme för att vidareföra kommunala
erfarenheter även på detta område. Därmed skulle motionernas syfte
kunna tillgodoses i andra än de föreslagna formerna.

I motionen 1974:1161 (m) föreslås beträffande bostadssaneringslagen
(1973:531) dels att fastighetsägare under vissa förutsättningar skall
kunna påkalla tvångsåtgärder för upprustning av grannfastighet, dels att i
sådant fall föreläggande m. m. skall kunna riktas även mot staten eller
kommun som ägare av fastighet.

Planeringen av saneringsverksamheten och initiativen till tvångsåtgärder
enligt bostadssaneringslagen har lagts i kommunens hand. Riksdagen
har tidigare (CU 1973:20, s. 11 —12) avslagit motioner om rätt för
hyresgäst att hos hyresnämnd påkalla upprustningsåläggande eller användningsförbud.
Bl. a. har hänvisats till att initiativ kan påkallas hos
kommunerna och att hyresgästorganisationerna i ett förutsatt samarbete
med kommunerna kan ge ytterligare underlag för bedömningar. På
samma sätt bör även fastighetsägare kunna föra fram synpunkter till

CU 1974:14

kommunen liksom det får förutsättas att även fastighetsägarnas organisationer
får tillfälle till samråd med kommunen under planeringsskedet.

Syftet att även på initiativ av fastighetsägare kunna främja en samlad
sanering är emellertid beaktansvärt och knyter delvis an till anläggningslagens
grunder. Med hänsyn därtill bör enligt utskottets mening även de i
motionen föreslagna initiativmöjligheterna övervägas i samband med
prövningen av boendeutredningens förslag i anslutande delar. En förutsättning
bör dock vara att sådana initiativ kan förenas med kommunens
roll inom planeringen av saneringsverksamheten. Vad utskottet anfört i
denna del bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.

Motionsförslaget att åtgärdsföreläggande skulle kunna riktas även mot
stat eller kommun kan inte förenas med de grundläggande principerna för
verksamheten. Motionen avstyrks därför i denna del.

Ramar m. m.

Kungl. Maj:t föreslår i fråga om nybyggnad riksdagen (s. 124

— 125) att uttala sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1974 som inte
innebär någon ändring i gällande preliminära plan för året.

1973 års riksdag medgav dels att ramen för beviljande av bostadslån
under 1974 fastställdes till en våningsyta som motsvarar ca 75 000
lägenheter av — med hänsyn till den ökande andelen småhus nu beräknad

— medelstorlek jämte vissa lokaler, dels att bestämmelser gavs om en
projektreserv för statligt och privat finansierat byggande motsvarande
10 000 lägenheter — av då beräknad medelstorlek - och vissa lokaler. 1
detta sammanhang angavs i statsrådsprotokollet att byggandet utan
statliga lån år 1974 beräknades till 8 000 lägenheter.

1 motionen 1974:916 (m), yrkandet A 1, föreslås riksdagen fastställa
en bostadsbyggnadsplan för år 1974 om maximalt 80 000 lägenheter.
Förslaget i motionen 1974:1585 (vpk) innebär bl. a. att riksdagen bör
uttala sig för att 100 000 lägenheter byggs under år 1974.

1973 års riksdagsbeslut i denna del innebar bl. a. att programmet för
det statligt belånade bostadsbyggandet bestämdes i avvaktan på resultatet
av boendeutredningens arbete. Boendeutredningen har (SOU 1973:50)
enhälligt uttalat följande beträffande bostadsproduktionen under 1970-talet.

För det ökande antalet hushåll, specialbostäder och en viss mindre
lägenhetsreserv behöver ca 47 000 lägenheter nybyggas per år. Tillsammans
med ett ersättningsbehov om 47 000—52 000 lägenheter per år
skulle årligen under 1970-talet genomsnittligt behöva byggas 90 000—
100 000 lägenheter per år. Med ett beräknat färdigställande av omkring
390 000 lägenheter under åren 1971 — 1974 återstår att färdigställa
genomsnittligt mellan 91 000 och 100 000 lägenheter per år under de sex
åren 1975 — 1980.

De år 1973 redovisade kommunala bostadsbyggandsprogrammen
omfattar för perioden 1973—1977 i genomsnitt ca 80 000 lägenheter per
år med en minskning från omkring 90 000 lägenheter det första
planeringsåret till omkring 70 000 under år 1977. Detta innebär en

CU 1974:14

sänkning av planeringsnivån med ca 20 % jämfört med föregående
programomgång.

Antalet påbörjade lägenheter har under åren 1971, 1972 och 1973
utgjort ca 104 600, 98 300 respektive 79 100.

Preliminärt beslutade ramar för år 1974 har, som departementschefen
anför, redan fördelats. Även om bostadsproduktionen under innevarande
år inte kan beräknas nå planerad omfattning bör emellertid ramarna inte
sättas lägre än enligt Kungl. Maj:ts förslag. Vad som inte tas i anspråk av
garanterade låneramar för nybyggnad får, som nedan berörs, tas i anspråk
för ombyggnad m. m. Hänsyn får även tas till beslutet om mervärdeskattekompensation.
Ett bifall till motionen 1974:916 skulle vidare uppfattas
som en anslutning till däri förordad sänkning av de bostadspolitiska
ambitionerna. Förslaget i motionen 1974:1585 ansluter närmare till
utskottets bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet, vilket motiverar ett
fortsatt bostadsbyggande av stor omfattning. Ett föreslaget uttalande
skulle emellertid inte nu tjäna avsett syfte.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ramar för år 1974 omfattar ytramar
dels för bostadslån till nybyggnad motsvarande 75 000 lägenheter och
vissa lokaler, dels en projektreserv motsvarande 10 000 statligt eller
privat finansierade lägenheter. Vidare föreslås riksdagen medge en
medelsram om 1 985 000 000 kr. beträffande bostadslån för nybyggnad.

Slutligen föreslås riksdagen medge att ramarna för bostadslån och
byggnadstillstånd för nybyggnad får tas i anspråk för ombyggnads- och
förbättringsverksamhet, i den mån de inte helt utnyttjas för sitt ändamål.
Motionen 1974:916 (m), yrkandet A 3, svarar helt mot Kungl. Maj:ts
förslag i denna del.

I detta sammanhang får noteras att lagen(1971:1204)om byggnadstillstånd
ger Kungl. Maj:t en inte tidsbegränsad fullmakt att förordna om
byggnadstillstånd under vissa angivna förutsättningar. Sådant förordnande
får begränsas att avse viss tid, visst slag av byggnadsarbete eller viss del
av landet. Det har förutsatts att styrningen av det inte statligt belånade
bostadsbyggandet skall ske på grundval av igångsättningsramar fastställda
av Kungl. Maj:t.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen och motionen, såvitt nu
är i fråga.

Beträffande ramar för åren 1975 och 1976 innebär Kungl. Maj:ts
förslag följande. För beviljande av bostadslån till nybyggnad skall gälla
motsvarande ytramar som enligt förslaget för år 1974, dvs. motsvarande
för vart och ett av åren 75 000 lägenheter jämte vissa lokaler. För år
1975 föreslås en projektreserv, likaledes av samma omfattning som för år
1974, dvs. motsvarande 10 000 lägenheter jämte vissa lokaler.

Förslaget i motionen 1974:916 (m), yrkandet A 2, innebär att
ytramarna för bostadslån under vart och ett av åren 1975 och 1976
skulle motsvara 75 000 lägenheter. I motionen 1974:1585 (vpk) föreslås i
denna del att riksdagen uttalar sig för ett byggande av 100 000 lägenheter
vart och ett av åren 1975 och 1976.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om nybyggnadsramar
för år 1974 tillstyrks förslagen i propositionen och motionen 1974:916 i

CU 1974:14

denna del. Beträffande motionen 1974:1585 hänvisas till vad utskottet
ovan anfört.

Kungl. Maj:t föreslår vidare att en särskild ytram för bostadslån till
nybyggnad av lokaler i äldre bostadsområden för ettvart av åren
1974-1976. Årsramarna, vilka ingår i ovan behandlade ytramar, skulle
omfatta 20 000 m2 våningsyta.

Denna ram innebär en inskränkning i de allmänna riktlinjerna (prop.
1972:72, CU 28) om en gemensam ram för bostäder och vissa servicelokaler.
Motsvarande rambeslut fattades av 1973 års riksdag (CU
1973:19) för åren 1974—1975. Ramens storlek har beräknats i avvaktan
på erfarenheter av låneanspråken.

Erfarenheterna av låneanspråken torde ge underlag för prövning även
av behovet av att denna ram fastställs av riksdagen. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag.

Vad härefter angår ramar för ombyggnad m. m. har i statsverkspropositionen
föreslagits att bostadslån till ombyggnad samt räntebärande
förbättringslån får meddelas intill ett belopp av 240 milj. kr. under
1974 respektive 1975. Ramen skall täcka även det ökade lånebehov som
kan föranledas av beslut om förhöjt låneunderlag (CU 1974:13). Enligt
vad som ovan angetts föreslås riksdagen medge att bl. a. outnyttjad ytram
för bostadslån till nybyggnad under år 1974 får tas i anspråk för
ombyggnad m. m. Omvandlingen från ytram till penningram torde ha
avsetts ske så att medelytan för en nybyggd lägenhet skall svara mot
genomsnittligt lånebelopp vid ombyggnad av två lägenheter.

Riksdagen föreslås i statsverkspropositionen vidare medge att räntefria
förbättringslån beviljas med högst 130 milj. kr. under vart och ett av åren
1974 och 1975.

Utskottet tillstyrker förslagen.

I fråga om allmänna samlingslokaler innebär Kungl.
Maj:ts förslag i denna del att beslut om anordnings- och inventariebidrag
samt län för sådana lokaler under budgetåret 1974/75 meddelas inom en
ram av 25 milj. kr., varav högst 15 milj. kr. får tas i anspråk för bidrag.
Beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån
föreslås få meddelas inom en ram av 5 milj. kr. under budgetåret
1974/75.

Utskottet har ingen erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

Kungl. Maj:t föreslås i statsverkspropositionen få bemyndigande
att besluta om utökning av medelsramen för bostadslån
till nybyggnad år 1974. Sådan utökning skulle förutsätta att den
motiveras av ändrad produktionsinriktning, låneunderlagsnivå m. m. eller
av att projektreserven tas i anspråk. Ett likartat bemyndigande föreslås i
fråga om medelsramen för bostadslån till ombyggnad och räntebärande
förbättringslån. En ökning skall förutsätta att den behövs av sysselsättningsskäl.
Ramen för räntefria förbättringslån under år 1974 föreslås få
vidgas om det behövs. Slutligen föreslås ramen för anordnings- och
inventariebidrag till allmänna samlingslokaler få överskridas om det
behövs av sysselsättningsskäl.

Förslagen tillstyrks.

CU 1974:14

Anslag

Kungl. Maj.'t föreslår att till bostadsstyrelsen respektive länsbostadsnämnderna
anvisas förslagåanslag om 13 989 000 kr. respektive
27 460 000 kr. I motionen 1974:916, yrkandena A 6 och 7, föreslås att
anslag anvisas med 13 000 000 respektive 25 460 000 kr. Yrkandena
grundas i huvudsak på att verksamheten delvis kan avvecklas.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker sålunda
motionsyrkandena på denna punkt. Även bortsett från den extra
belastning som aviserade bostadspolitiska reformer medför under nästa
budgetår torde bostadsverkets instruktionsenliga uppgifter kunna motivera
anslagen. De fortsatta bedömningarna får göras mot bakgrund av de
överväganden i fråga om organisationen som utskottet ovan (s. 14)
aktualiserat.

I fråga om anslag för markförvärvslån har Kungl. Maj:ts förslag om ett
till 125 milj. kr. ökat anslag ställts mot yrkandena i motionen 1974:93
(m), yrkandet e, att anslag inte anvisas, och i motionen 1974:1583 (vpk),
yrkandet 1, om att anslag anvisas med 210 milj. kr.

Förslaget i den förstnämnda motionen avstyrks med hänvisning till
vad utskottet ovan anfört om denna långivning. Förslaget i motionen
1974:1583 kan f. n. av prioriteringsskäl och med hänsyn till ännu osäkert
provningsunderlag inte tillgodoses i vidare mån än genom den ökning som
ligger i Kungl. Maj:ts förslag, vilket sålunda tillstyrks.

Föreslaget anslag till byggnadsforskning tillstyrks.

Frågan om anslag till Statens hyresråd behandlas i samband med
aviserad proposition om förlängning av hyresregleringen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande varaktigt behov av bostäder som förutsättning
för bostadslån att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande bostadslån för jordbruksfastighet m. m. att riksdagen
avslår motionerna 1974:1163 och 1170,

3. beträffande bottenlån för vissa småhus att riksdagen avslår
motionen 1974:902,

4. beträffande fördjupning av bostadslån för flerfamiljshus att
riksdagen bifaller motionen 1974:908,

5. beträffande undantagsregler vid mindre ombyggnad av småhus
att riksdagen avslår motionerna 1974:578, yrkandet 4,
och 1580, yrkandet 3,

6. beträffande pantvärde för småhus att riksdagen avslår motionen
1974:915,

7. beträffande lån till studentbostadsföretag att riksdagen med
bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen
1974:916, yrkandet C, bemyndigar Kungl. Maj:t att i
särskilda fall medge fortsatt ränte- och amorteringsfrihet
under viss tid beträffande vissa lån och delar av lån,

CU 1974:14

8. beträffande långivningen avseende kostnader för outhyrda
lägenheter att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
medger att denna får avse även hyresförluster uppkomna
under år 1974,

9. beträffande belåning av integrerade anläggningar för boendeservice
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
godkänner vad i statsrådsprotokollet anförs,

10. beträffande åtgärder till skydd för konsumentintressen att
riksdagen i anledning av motionen 1974:346 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande räntan på amorteringspliktiga tilläggslån att riksdagen
avslår motionen 1974:916, yrkandet A 5,

12. beträffande maximibelopp för räntefritt förbättringslån att
riksdagen godkänner de ändringar som förordats i statsrådsprotokollet,
att gälla fr. o. m. den 1 juli 1974,

13. beträffande säkerhet m. m. för vissa förbättringslån att riksdagen
i anledning av motionerna 1974:579 och 1173 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande fortsatt långivning för kommunala markförvärv,
m. m., att riksdagen avslår motionen 1974:93, yrkandet e,
såvitt nu är i fråga,

15. beträffande villkoren för markförvärvslån att riksdagen avslår
motionen 1974:1583, yrkandet 2,

16. beträffande utbetalning av tomträttslån att riksdagen avslår
motionen 1974:1583, yrkandet 3,

17. beträffande expertrådgivning vid byggande av samlingslokaler
att riksdagen avslår motionen 1974:1589,

18. beträffande viss ersättning till kommunerna enligt äldre
lånekungörelser att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag,

19. beträffande visst undantag från skyldigheten att utge byggnadsforskningsavgift
att riksdagen avslår motionen
1974:1164,

20. beträffande byggnadsforskningsavgift att riksdagen för sin del
antar det vid propositionen 1974:5 fogade lagförslaget,

21. beträffande kommunal beslutskompetens i fråga om stöd för
bostadsbyggande att riksdagen

a. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört,

b. avslår motionen 1974:52,

22. beträffande förenklad administrativ hantering att riksdagen
avslår motionen 1974:54,

23. beträffande en rationaliseringsutredning att riksdagen avslår
motionen 1974:916, yrkandet B 3,

24. beträffande koloniträdgårdar att riksdagen i anledning av
motionerna 1974:258 och 1594 som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört,

CU 1974:14

25. beträffande bostadssaneringslagen (1973:531) att riksdagen
‘a. i anledning av motionen 1974:1161, yrkandet 1, som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

b. avslår motionen 1974:1161, yrkandet 2,

26. beträffande ytramar för nybyggnad under år 1974 att
riksdagen

a. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag på
motionerna 1974:916, yrkandet A 1, och 1585 i motsvarande
del uttalar sig för en bostadsbyggnadsplan med den
omfattning och fördelning som förordats i statsrådsprotokollet,

b. medger att ramen för beviljande av bostadslån fastställs i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,

c. medger att Kungl. Maj:t meddelar bestämmelser om
projektreserv i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,

d. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och motionen
1974:916, yrkandet A 3, medger att ramarna för bostadslån
och byggnadstillstånd får tas i anspråk för ombyggnads- och
förbättringsverksamhet, i den mån de inte utnyttjas helt för
sitt ändamål,

27. beträffande ytramar för nybyggnad under åren 1975 och
1976 att riksdagen

a. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och motionen
1974:916 yrkandet A 2, och med avslag på motionen
1974:1585, i vad motionen inte behandlats under 26 a ovan,
medger att ramarna för bostadslån får samma omfattning som
den under 26 b förordade ramen för år 1974,

b. medger att Kungl. Maj:t meddelar bestämmelser om
projektreserv för år 1975 i enlighet med vad som förordats i
statsrådsprotokollet,

28. beträffande ramar i övrigt att riksdagen

a. medger att räntefria förbättringslån beviljas med högst
130 000 000 kr. under vart och ett av åren 1974 och 1975,

b. medger att beslut om anordnings- och inventariebidrag
samt lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret
1974/75 meddelas inom en ram av 25 000 000 kr., varav
högst 15 000 000 kr. får tas i anspråk för bidrag,

c. medger att beslut om upprustningsbidrag och särskilda
eftergifter av äldre lån till allmänna samlingslokaler meddelas
inom en ram av 5 000 000 kr. under budgetåret 1974/75,

d. medger att av ramen för bostadslån för vart och ett av
åren 1974—1976 högst 20 000 m2 våningsyta får tas i
anspråk för nybyggnad av lokaler i äldre bostadsområden,

e. medger att beslut om bostadslån till nybyggnad meddelas
intill ett belopp av 1 985 000 000 kr. under år 1974,

CU 1974:14

f. medger att beslut om bostadslån till ombyggnad samt
räntebärande förbättringslån meddelas intill ett belopp av
240 000 000 kr. under vart och ett av åren 1974 och 1975,

g. bemyndigar Kungl. Majit att under angivna förutsättningar
besluta om ökning av den under a angivna ramen under år
1974 samt de under b, e och f angivna ramarna,

29. beträffande anslag för bostadsmyndigheterna att riksdagen
med bifall till Kungl. Majits förslag och med avslag på
motionen 1974:916, yrkandena A 6 respektive A 7, på
driftbudgeten under tolte huvudtiteln för budgetåret
1974/75 anvisar

a. till Bostadssstyrelsen ett förslagsanslag av 13 989 000 kr.,

b. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag av
27 460 000 kr.,

30. beträffande anslag för markförvärvslån att riksdagen med
bifall till Kungl. Majits förslag samt med avslag på motionerna
1974:93, yrkandet e,i vad det inte behandlats under 14, och
1583, yrkandet l,på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder
för budgetåret 1974/75 anvisar till Lånefonden för kommunala
markförvärv ett investeringsanslag av 125 000 000 kr.,

31. beträffande anslag i övrigt att riksdagen för budgetåret
1974/75 anvisar

1. på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln

a. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.,

b. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag
av 195 000 000 kr.,

c. till Byggnadsforskning ett anslag av 9 000 000 kr.,

d. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler
ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

e. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler
ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

2. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder

a. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag
av 3 155 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ett
investeringsanslag av 1 000 kr.,

c. till Lånefonden för allmänna samlingslokaler ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

Stockholm den 19 mars 1974

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

CU 1974:14

Närvarande: Fru Olsson i Hölö (c), herrar Petersson i Nybro (s),
Wennerfors (m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Högström (s), Mattsson i
Skee (c), Jadestig (s), Adolfsson (m), Häll (s), Olof Johansson i
Stockholm (c), Claeson (vpk), fru Landberg (s), herrar Håkansson i
Trelleborg (s) och Strömberg i Botkyrka (fp).

Reservationer

1. beträffande räntan på amorteringspliktiga tilläggslån av herrar Wennerfors
(m) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”inte bifalles” bort ha följande lydelse:

Det torde vara obestritt att det inte finns sakliga skäl för att
räntenivån för en typ av reguljära lån skall vara lägre än den räntenivå
som i övrigt ansetts lämplig. Då det inte gjorts sannolikt vare sig att
avtalsmässiga hinder finns för eller att andra skäl talar mot en
räntehöjning tillstyrks motionen.

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande räntan på amorteringspliktiga tilläggslån att
riksdagen bifaller motionen 1974:916, yrkandet A 5,

2. 1 beträffande fortsatt långivning för kommunala markförvärv, m. m.,
av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
”Utskottet kan” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha
följande lydelse:

Det är obestritt att kommunerna måste ha lånemöjligheter för
behövliga och lämpliga markförvärv som inte syftar till att skapa ett
kommunalt markmonopol. Dessa lånemöjligheter måste dock skapas på
annat sätt än genom att överföra en ytterligare del av tillgänglig
kreditvolym till den prioriterade sektorn utan hänsyn till behovet av en
flexibel kreditallokering på den öppna kreditmarknaden. Motionen
1974:93 tillstyrks därför i här behandlad del.

Vid denna bedömning saknar yrkandet 2 i motionen 1974:1583
aktualitet.

dels utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande fortsatt långivning för kommunala markförvärv,
m. m., att riksdagen med bifall till motionen 1974:93,
yrkandet e, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört,

1 Vid bifall till reservationen 2 förfaller utskottets hemställan under 15 samt
reservationen 3.

CU 1974:14

3. beträffande villkoren för markförvärvslån av herr Claeson (vpk) som
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
”Civilutskottet anslöt” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet”
bort ha följande lydelse:

Markförvärvslånen bör vara ett finansieringsstöd som kan kraftigt
stimulera till nya kommunala fastighetsförvärv. De förbättrade återbetalningsvillkor
som förordas i motionen 1974:1583 ger kommunerna bättre
möjligheter att förvärva och behålla mark även på längre sikt. Motionen
tillstyrks därför i denna del.

dels utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande villkoren för markförvärvslån att riksdagen
bifaller motionen 1974:1583, yrkandet 2,

4. beträffande utbetalning av tomträttslån av herr Claeson (vpk) som
anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
”Förslaget i ” och slutar med ”nu påkallad” bort ha följande lydelse:

De tillfälligt ökade anspråk på lånemedel som ett bifall till motionsförslaget
skulle föra med sig är överkomliga och kan i och för sig täckas
genom hittills minskade anspråk i övrigt inom bostadssektorn. Budgetbelastningen
bör även bortsett därifrån kunna anses motiverad genom
avsedd ökad användning av tomträttsinstitutet. Därmed skulle kommunerna
kunna behålla avkastning av markvärdestegring och få bättre
planeringsmöjligheter. Särskilt för kommuner som ännu inte, med hänsyn
till kostnadsbedömningen av kortsiktigt privatekonomisk karaktär, övergått
till tomträttsupplåtelser skulle en föreslagen tidigare utbetalning
utgöra en avsevärd stimulans. Utskottet tillstyrker därför motionen i
denna del.

dels utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande utbetalning av tomträttslån att riksdagen bifaller
motionen 1974:1583 yrkandet 3,

5. beträffande koloniträdgårdar av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson
(m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med
”Utskottet anser” och slutar med ”föreslagna formerna” bort ha följande
lydelse:

Som anförs i motionen 1974:1594 ökar i dagens urbaniserade
samhälle behovet hos de enskilda tätortsmänniskorna att vistas i
rekreationsområden. Många, som inte har råd eller lust med ett fritidshus,
vill ha ett odlingsland - helst med kolonistuga. För de äldre är
denna rekreationsform mycket lämplig — liksom för småbarnsfamiljer.

Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar bär upp de
samlade insatserna för att i denna form ge ett meningsfullt innehåll åt
fritiden för både unga och gamla. Förbundets ekonomiska resurser är,
enligt vad utskottet kunnat konstatera, inte tillräckliga för att det

CU 1974:14

effektivt skall kunna nå alla dem som har ett ansvar för planering och
stöd och föra vidare erfarenheter och sakkunskap. Förbundet är därför
värt étt i motionen föreslaget stöd om 25 000 kr. såsom administrationsbidrag.
Kungl. Maj:t bör därför inom lämplig myndighets ansvarsområde
eller av eljest tillgängliga medel lämna ett sådant årligt stöd. Det är
dessutom självklart att stöd även bör ges i andra lämpliga former då det
gäller att vidareföra information och erfarenheter. Statliga ingrepp i den
kommunala markanvändningsplaneringen måste dock på principiella
grunder avvisas.

dels utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande koloniträdgårdar att riksdagen i anledning av
motionen 1974:1594 och med avslag på motionen 1974:258
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört,

6. beträffande bostadssaneringslagen av herrar Wennerfors (m) och
Adolfsson (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med
”Motionsförslaget att” och slutar med ”denna del” bort ha följande
lydelse:

Å tgärdsföreläggande kan nu inte riktas mot kommun och stat som
ägare av fastigheter — en ordning som utgår från att det allmänna, och då
närmast kommunen såsom ansvarig för saneringsverksamheten självmant
följer lagstiftningens intentioner. Det kan dock lätt konstateras att så inte
alltid är fallet. Bristerna är inte så undantagsmässiga att de kan
försummas. Med hänsyn härtill bör på sätt som föreslås i motionen
enskild fastighetsägare kunna påkalla åtgärd även beträffande av stat och
kommun ägd grannfastighet. Förslag till lagändring bör föreläggas
riksdagen.

dels utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande bostadssaneringslagen (1973:531) att riksdagen
i anledning av motionen 1974:1161, yrkandet 1, med bifall
till motionsyrkandet 2 som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört,

7. beträffande anslag för bostadsmyndigheterna av herrar Wennerfors
(m) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med
”Utskottet tillstyrker” och slutar med ”ovan (s. 14) aktualiserat” bort ha
följande lydelse:

Bostadsstyrelsens verksamhet kan även enligt utskottets mening
minskas på grund av minskad byggvolym. Även med nuvarande låneregler
kan viss verksamhet avstås utan negativa effekter. På denna grund
tillstyrks anslag endast i den omfattning som föreslås i motionen.

Länsbostadsnämndernas verksamhet är det främsta exemplet på ett
långt drivet detaljreglerande inom den statliga bostadsbyråkratin. Redan
en normal rationalisering av verksamheten motiverar att anslag inte

CU 1974:14

anvisas utöver vad i motionen föreslagits.

Den yttersta orsaken till denna byråkrati är emellertid regleringssystemet
som sådant. Målet måste vara att avveckla all verksamhet som inte
direkt tjänar bostadspolitiska intressen i en marknad med fri konkurrens
— en marknad som bäst kan tillgodose efterfrågan av goda bostäder till
rimliga priser.

dels utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande anslag för bostadsmyndigheterna att riksdagen i
anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till
motionen 1974:916, yrkandena A 6 respektive A 7, på
driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret
1974/75 anvisar

a. till Bostadsstyrelsen ett förslagsanslag av 13 000 000 kr.,

b. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag av
25 460 000 kr.,

8. beträffande anslag för markförvärvslån

a. av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som — under
förutsättning av bifall till reservationen 2 — anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med
”Förslaget i” och slutar med ”sålunda tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Av utskottets ovan angivna ställningstagande att låneverksamheten
skall upphöra följer att anslag inte skall beviljas.

dels utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande anslag för markförvärvslån att riksdagen med
bifall till motionen 1974:93, yrkandet e, i vad det inte
behandlats under 14, avslår Kungl. Maj:ts förslag om medelsanvisning
till lånefonden för kommunala markförvärv och
motionen 1974:1583, yrkandet 1,

b. av herr Claeson (vpk) som — under förutsättning av bifall till
utskottets hemställan under 14 — anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med
”Förslaget i” och slutar med ”sålunda tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag är uppenbart otillräckligt enligt den utredning
som bostadsstyrelsen gjort av lånebehovet. Det är ett väsentligt krav att
ökade förvärv av saneringsfastigheter skall kunna ske och därmed
möjliggöra avsedda insatser på detta område. Anslag bör därför anvisas
med 210 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande anslag för markförvärvslån att riksdagen i
anledning av Kungl. Maj:ts förslag, med bifall till motionen
1974:1583, yrkandet 1, och med avslag på motionen
1974:93, yrkandet e, på kapitalbudgeten under Statens
utlåningsfonder för budgetåret 1974/75 anvisar till Lånefonden
för kommunala markförvärv ett investeringsanslag av
210 000 000 kr.,

CU 1974:14

Särskilt yttrande

av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anför:

Frågan om ramar för år 1974 är som den underställts riksdagens
prövning av närmast akademisk natur. Besluten i denna del kan inte
påverka utvecklingen. Det bör framhållas att ett fortsatt byggande av
lägenheter som inte efterfrågas inte främjar de allmänna bostadspolitiska
målen.

Svårigheter vid betalningen av lån för studentbostäder beror delvis på
långivarmyndigheternas hantering men återförs ytterst till en bristfällig
planering och en byråkratisk bostadspolitik. Lånebevakningen och
fortsatt långivning får förutsättas komma att ske från helt andra
utgångspunkter.

Möjligheterna att bevilja lån för hyresförluster och även ytterst bevilja
eftergift av lånebeloppen bör enligt vår mening användas endast då
synnerligen speciella skäl talar därför. Har en felaktig bedömning gjorts
bör det ekonomiska ansvaret regelmässigt utkrävas i vanlig ordning.

En ökad byggnadsforskning kan motiveras ur allmänna utgångspunkter.
En förutsättning är dock att forskningen inriktas på områden av
väsentlig nytta för utvecklingen så att värdet kan anses motsvara
insatserna. Utfallet är hittills inte helt övertygande.

Utskottets initiativ i fråga om kreditvärdesprövningen är i och för sig
tekniskt motiverat. Vi förutsätter att den begärda översynen inte leder
fram till en kommunal kreditprioritering.

GOTAB 74 7197 S Stockholm 1974