Civilulskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:12 med förslag till lag om 1972 års allmänna företagsräkning jämte motion (Betänkande 1973:CU2 Civilutskottet)

CU 1973: 2

Nr 2

Civilulskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:12 med
förslag till lag om 1972 års allmänna företagsräkning jämte motion.

Propositionen

Kungl. Maj:t har i propositionen 1973: 12 föreslagit riksdagen att anta
inom finansdepartementet upprättat förslag till lagom 1972 års allmänna
företagsräkning.

I propositionen läggs fram förslag till bestämmelser för företagsräkningen.
I de föreslagna bestämmelserna anges bl. a. vilka som skall vara
uppgiftsskyldiga för företagsräkningen, uppgiftsskyldighetens omfattning
och på vilket sätt uppgifterna skall lämnas.

Motionen

I motionen 1973: 1583 av herrar Brundin (m) och Magnusson i
Borås (m) hemställs

1. att riksdagen avslår Kungl. Maj:ts proposition 1973: 12 med förslag
till lag om 1972 års allmänna företagsräkning,

2. att riksdagen uttalar att 1972 års företagsräkning inte får komma
till stånd.

Tidigare företagsräkningar i Sverige m. m.

Den första allmänna företagsräkningen avsåg år 1931 och omfattade
i princip alla privata och offentliga företag i alla näringsgrenar utom
jordbruk och därmed förenat skogsbruk. Räkningen innehöll uppgifter
per verksamhetsställe om antal anställda, omsättning, motorfordon och
bränsleförbrukning. En andra företagsräkning planerades att genomföras
år 1941 men kom aldrig till utförande.

Den andra allmänna företagsräkningen kom inte att genomföras förrän
år 1951. Denna omfattade all rörelsedrivande verksamhet med vissa
undantag. Uppgifter som inhämtades för varje verksamhetsställe gällde
främst omsättning, antalet sysselsatta vid olika tidpunkter under åren
1950 och 1951, utbetalade löner samt lagrets värde vid utgången av år
1950.

Förutom de båda allmänna företagsräkningarna har två partiella räkningar
genomförts, nämligen en handelsräkning år 1963 och en sågverksinventering
år 1965. Enligt statsmakternas beslut (prop. 1969: 1 bil. 9 s.
34, SU 7) skall en allmän företagsräkning avseende år 1972 genomföras.

CU 1973: 2

Totalkostnaden för räkningen beräknas uppgå till 13 milj. kr. av vilka
7,6 milj. kr. hittills beviljats. Utskottet föreslår i sitt betänkande CU
1973: 1 — i samband med behandling av anslag till statistiska centralbyrån
(SCB) — att riksdagen för budgetåret 1973/74 beräknar 4,7 milj.
kr. för företagsräkningen.

Utskottet

Det primära syftet med företagsräkningen är — enligt finansministern
— att belysa nuläget beträffande näringslivets struktur i olika avseenden
och dess lokalisering. Genom räkningen får man ett underlagsmaterial
av stort värde vid det planeringsarbete som bedrivs av myndigheter
och företag. Dessutom kommer det insamlade materialet att
kunna utnyttjas vid internationella jämförelser.

Uppgiftsskyldigheten bör enligt finansministerns förslag bestämmas i
lag av icke permanent karaktär bl. a. mot bakgrunden av att någon ytterligare
företagsräkning inte planeras att genomföras inom den närmaste
tioårsperioden samt att osäkerhet råder om ett framtida behov av
företagsräkningar av det slag det här gäller. Osäkerheten uppges hänga
samman med utvecklingen inom datatekniken m. m. Det framlagda lagförslaget
framgår av bilaga till detta betänkande.

I enlighet med hittills gällande princip anser finansministern att ersättning
inte bör utgå för de kostnader som uppgiftslämnama vidkänns
på grund av företagsräkningen.

I motionen 1973: 1583 föreslås att riksdagen avslår förslaget till lag
om 1972 års allmänna företagsräkning. Motionärerna anför att företagens
uppgiftsskyldighet redan är betungande. Vidare ifrågasätts behovet
av en allmän företagsräkning bl. a. mot bakgrund av finansministerns
ovan refererade uttalande om utvecklingen inom datatekniken.

Vad i propositionen anförts om vikten av att företagsräkningen kommer
till stånd finner sig utskottet kunna godta. Det är av stor vikt att aktuella
data om näringslivets struktur erhålls inte minst mot bakgrund
av att drygt 20 år förflutit sedan den senaste allmänna företagsräkningen
gjordes. Det framlagda lagförslaget synes väl ägnat att tillgodose det av
finansministern anförda och av utskottet godtagna syftet med företagsräkningen.
Yrkandet i motionen om avslag på lagförslaget avstyrks.

I motionen föreslås vidare ett riksdagens uttalande att 1972 års företagsräkning
inte får komma till stånd. Utskottet har under åren 1971 och
1972 behandlat motioner i vilka föreslagits att medel för en allmän företagsräkning
inte bör beräknas (CU 1971: 6 och CU 1972: 6). Varken vid
1971 års eller 1972 års behandling fann utskottet det motiverat att statsmakternas
tidigare beslut om en allmän företagsräkning (prop. 1969:1
bil. 9 s. 34, SU 7) inte fullföljdes. Riksdagen har båda gångerna följt utskottet.
I sitt betänkande CU 1973: 1 har utskottet behandlat frågan om

CU 1973: 2

medel för budgetåret 1973/74 för en allmän företagsräkning. Utskottet
fann inte skäl frångå tidigare ställningstaganden i frågan. Med hänvisning
härtill avstyrks det i motionen 1973: 1583 föreslagna uttalandet av
riksdagen om att företagsräkningen inte får komma till stånd.

Utskottet hemställer
att riksdagen

a. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1973: 1583, yrkandet 1, antar vid propositionen och vid
detta betänkande fogat förslag till lag om 1972 års allmänna
företagsräkning,

b. avslår motionen 1973: 1583, yrkandet 2.

Stockholm den 20 februari 1973

På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK

Närvarande: herrar Grebäck (c), Bergman (s), Almgren (s), Tobé (fp),
Kristiansson i Örkelljunga (s), fröken Ljungberg (m), herrar Petersson
i Nybro (s), Lindkvist (s), Henrikson (s), fru Olsson i Hölö (c), herrar
Högström (s), Wennerfors (m), Claeson (vpk), Åkerfeldt (c) och Annerås
(fp).

Reservation

av fröken Ljungberg (m) och herr Wennerfors (m) som — under
förutsättning av bifall till den vid utskottets betänkande CU 1973: 1 fogade
reservationen 2 — anser att

dels den del i utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Vad i” och
på s. 11 slutar med ”till stånd” bort ersättas med text av följande lydelse: Utskottet

behandlar i sitt betänkande 1973: 1 anslag till SCB för nästa
budgetår. I reservation 2 till betänkandet anförs att äskade medel för
företagsräkningen — 4,7 milj. kr. — inte borde utgå och att räkningen
inte bör genomföras.

Enligt propositionen föreslås 1972 års allmänna företagsräkning utföras
i form av en postenkät och komma att omfatta nära nog samtliga
rörelseidkare, aktiebolag och ekonomiska föreningar. Företagsräkningen
företer alltså till sin uppläggning stora likheter med 1970 års folk- och
bostadsräkning (FOB). Med tanke på FOB:s ytterst negativa mottagande
och mot bakgrund av den utvärdering av FOB som pågår inom
SCB — med sikte på presentation i SCB:s petita 1974/75 — finns det
goda skäl att avslå förslaget till lag om 1972 års allmänna företagsräkning.
Motionsyrkandena tillstyrks.

CU 1973: 2

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motionen 1973: 1583

a. avslår Kungl. Maj:ts proposition 1973: 12 med förslag till
lag om 1972 års allmänna företagsräkning,

b. uttalar att 1972 års företagsräkning inte bör komma till
stånd.

CU 1973: 2

Bilaga

Förslag till

Lag om 1972 års allmänna företagsräkning

Kungl. Maj:ts av utskottet tillstyrkta förslag
Härigenom förordnas som följer.

1 § Skyldighet att till statistiska centralbyrån lämna uppgifter för 1972
års allmänna företagsräkning åligger

1. aktiebolag och ekonomisk förening,

2. den som drivit rörelse under år 1972 eller någon del därav,

3. teknisk och ekonomisk branschorganisation samt arbetsgivare- och
arbetstagareorganisation, allt under förutsättning att organisationen under
år 1972 eller någon del därav sysselsatt anställd arbetskraft,

4. statlig myndighet,

5. borgerlig kommun samt Svenska kommunförbundet, Svenska
landstingsförbundet eller annat organ för samverkan mellan borgerliga
kommuner, samt

6. allmänna pensionsfonden, allmän försäkringskassa, erkänd arbetslöshetskassa
och annan allmän inrättning som är underställd statlig
myndighet.

2 § Den som är uppgiftsskyldig enligt 1 § skall på anmodan av statistiska
centralbyrån lämna uppgifter om sin verksamhet under kalenderåret
1972. Om räkenskapsåret icke sammanfaller med detta kalenderår,
föreligger uppgiftsskyldighet även för det räkenskapsår, som gått till
ända närmast före den 1 mars 1973. Statlig myndighet är skyldig att
lämna uppgifter rörande budgetåret 1972/73.

Uppgiftsskyldigheten omfattar

1. namn, adress, registrerings- eller personnummer och liknande identifieringsuppgifter,

2. den juridiska form i vilken verksamheten bedrivits samt ägandeförhållanden,

3. verksamhetsarter (branscher),

4. den tid, varunder verksamheten bedrivits, samt, om verksamheten
bedrivits endast under en del av år 1972, anledningen härtill,

5. tidsperiod för ekonomisk redovisning,

6. intäkter och kostnader med uppdelning på olika intäkts- och kostnadsslag,

7. balansomslutning samt värde på tillgångar och skulder, samt

8. antalet sysselsatta och deras åldersfördelning samt antalet arbetstimmar.

Har verksamheten bedrivits på flera verksamhetsställen, skall särskilda
uppgifter lämnas om varje verksamhetsställe.

3 § Uppgifter enligt 2 § skall lämnas på blankett enligt formulär,
som fastställs av statistiska centralbyrån. De uppgiftsskyldiga anmodas
lämna uppgifterna genom att blankett tillställs dem av centralbyrån.

CU 1973: 2

4 § Uppgift skall tillställas statistiska centralbyrån senast den dag efter
den 30 april 1973 som centralbyrån bestämmer, dock tidigast en
månad efter anmodan.

5 § Har uppgiftsskyldig icke lämnat erforderliga uppgifter inom föreskriven
tid kan statistiska centralbyrån anmana den försumlige att fullgöra
sin skyldighet.

Om anmaningen icke efterkommes, kan länsstyrelsen på centralbyråns
begäran vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin
skyldighet. Försuttet vite utdömes av länsstyrelsen.

Talan mot länsstyrelses beslut enligt denna lag föres hos kammarrätt
genom besvär.

6 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnat oriktig uppgift
dömes, om ej ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken,
till böter, högst femhundra kronor. Åtal får väckas endast efter anmälan
av statistiska centralbyrån.

7 § Den som hos statistiska centralbyrån eller annan myndighet tagit
befattning med uppgift, som avses i denna lag, får ej obehörigen yppa
dess innehåll. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter
häremot dömes till böter eller fängelse i högst ett år. Allmänt åtal får
väckas endast om målsägande anger brottet till åtal eller om åtal är påkallat
från allmän synpunkt.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

HARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1973 72001 9