Byggnadsforskningen
Betänkande 1992/93:BoU23
Bostadsutskottets betänkande
1992/93:BOU23
Byggnadsforskningen
Innehåll
1992/93 BoU23
Sammanfattning
Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande regeringens förslag till nya riktlinjer för den statligt finansierade byggforskningen samt till ny organisation på området. Förslagen innebär i korthet att Statens råd för byggnadsforsknings (BFR) roll som ansvarigt sektorsorgan understryks samt att den nuvarande verksamheten vid Statens institut för byggnadsforskning (SIB) omstruktureras. Huvuddragen i regeringens förslag till omstrukturering innebär att SIB som organisation upphör den 1 juli 1993 samt att en ny institution för bygg- och fastighetsforskning samtidigt bildas med koppling till Tekniska högskolan i Stockholm (KTH), men med lokalisering till Gävle. Den verksamhet som inte inordnas i den nya institutionen -- huvudsakligen forskning med en samhällsvetenskaplig inriktning -- föreslås utvärderas.
Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag men föreslår vissa förändringar i bl.a. tidplanen för omstruktureringen. Avvecklingen av SIB föreslås skjutas upp till den 1 januari 1994. Utskottet anser att det redan nu bör klarläggas att en organisation för fortsatt samhällsvetenskapligt inriktad forskning med hög kvalitet skall bildas. Regeringen förutsätts under hösten 1993 förelägga riksdagen ett nytt förslag om hur denna forskning skall organiseras och finansieras. För att ett så fullständigt underlag som möjligt skall kunna föreligga vid riksdagens kommande beslut i frågan föreslås att pågående utredning av formerna för den samhällsvetenskapligt inriktade byggforskningen breddas och fördjupas. I betänkandet framhålls också att utredningsarbetet bör ske med stor öppenhet. Regeringens förslag till ramar och anslag för BFR:s verksamhet tillstyrks; dock föreslås en omdisponering mellan två anslag. Medel föreslås anvisas för den fortsatta verksamheten vid SIB.
Till betänkandet har fogats tre reservationer (s) och en meningsyttring av suppleant (v).
TOLFTE HUVUDTITELN
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) i avvaktan på en särskild proposition i ämnet föreslagit riksdagen att för budgetåret 1993/94 beräkna till
a) Byggnadsforskning ett reservationsanslag på 178 200 000 kr,
b) Stöd till experimentbyggande ett reservationsanslag på 10000000 kr,
c) Statens institut för byggnadsforskning ett förslagsanslag på 1 000 kr,
d) Bidrag till Statens institut för byggnadsforskning ett reservationsanslag på 53 625 000 kr,
e) Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning ett reservationsanslag på 810 000 kr.
Regeringen har därefter i proposition 1992/93:170 (avsnitt 12.6) föreslagit att riksdagen
1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för byggforskningen,
2. godkänner vad i propositionen anförts om avvecklingen av Statens institut för byggnadsforskning samt bemyndigar regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att avveckla institutet.
Vidare föreslås i proposition 1992/93:170 (avsnitt 12.9) att riksdagen
under anslaget F 10 till Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 19885000 kr,
under anslaget F 11:
1. till Byggforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 174 000 000 kr,
2. godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som anges för anslaget Byggforskning,
3. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till byggforskning som innebär åtaganden om högst 100 000 000 kr under budgetåret 1994/95, högst 60 000 000 kr under budgetåret 1995/96, högst 25000000 kr under budgetåret 1996/97, högst 25 000 000 kr under budgetåret 1997/98 och högst 25 000 000 kr under budgetåret 1998/99,
samt under anslaget F 12 till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Motionerna
I betänkandet behandlas
dels de med anledning av proposition 1992/93:170 väckta motionerna
1992/93:Bo35 av Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Statens institut för byggforsknings fortsatta existens och verksamhet.
1992/93:Bo36 av Lennart Rohdin m.fl. (fp, c, kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den samhällsvetenskapliga byggforskningen i Gävle med inriktning på urbanistik bör ges en självständig ställning knuten till Uppsala universitet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att säkerställa fortsatt verksamhet vid den samhällsvetenskapliga byggforskningen genom årliga anslagsramar från budgetåret 1993/94 och tre år framåt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att välja organisatoriska lösningar för knytningen av de två forskningsinriktningarna till resp. universitet/högskola som säkerställer ett fortsatt nära samarbete i Gävle,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av fortsatt samlad verksamhet inom ramen för "Samhällsbyggarstaden Gävle".
1992/93:Ub118 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Statens institut för byggnadsforskning.
1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 16. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla Statens institut för byggnadsforskning,
17. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur byggnadsforskningen skall förstärkas och utvecklas,
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till finansieringsformer för Statens institut för byggnadsforskning.
1992/93:Ub128 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 16. att riksdagen hos regeringen begär att byggforskningen organiseras i enlighet med vad som i motionen anförts,
17. att riksdagen anslår 25 000 000 kr till den samhällsvetenskapliga delen av byggforskningen för budgetåret 1993/94 enligt vad som i motionen anförts,
18. att riksdagen beslutar överföra 27 000 000 kr från Byggforskningsrådet till den verksamhet som tidigare bedrivits inom ramen för Statens institut för byggforskning enligt vad som i motionen anförts,
30. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1993/94 i förhållande till regeringens förslag minska anslaget F 11 Byggforskning med 20000000 kr.
dels de under allmänna motionstiden 1993 väckta motionerna
1992/93:Bo209 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Statens institut för byggnadsforskning överförs till Utbildningsdepartementet och inordnas i Uppsala universitet.
1992/93:Bo222 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till experimentverksamhet och forskning kring gruppboende.
1992/93:Bo230 av Håkan Holmberg och Lennart Rohdin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överföra Statens institut för byggnadsforskning till Utbildningsdepartementet med anknytning till Uppsala universitet.
1992/93:Bo243 av Karin Starrin och Patrik Norinder (c, m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållande av Statens institut för byggnadsforskning, SIB, i Gävle,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Statens institut för byggnadsforsknings överflyttning till Utbildningsdepartementet.
1992/93:Bo246 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om boendeforskning ur ett kvinnoperspektiv.
1992/93:A472 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överföring av Statens institut för byggnadsforskning till Utbildningsdepartementet och anknytning till Uppsala universitet.
Skrivelser m.m.
Skrivelser i ärendet har inkommit från Nordisk förening för arkitekturforskning, Uppsala universitet, JUSEK, ArkitektFörbundet, Svenska Sociologförbundet, Professor Hartmut Haussermann -- Universität Bremen, Professor John Urry -- Lancaster University, Professor William Michelson -- University of Toronto, Byggforskningsrådet, Föreningen för kommunal statistik och planering, SABO, Professor Birger Ljung -- Statens institut för byggnadsforskning, Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet -- Samhällsplanerarutbildningen, Föreningen för samhällsplanering samt från Statens institut för byggnadsforskning.
Landshövdingen i Gävleborgs län och företrädare för Statens institut för byggnadsforskning resp. för den grupp som på regeringens uppdrag arbetar med att förbereda bildandet av en ny forskningsinstitution vid Tekniska högskolan i Stockholm har inför utskottet lämnat synpunkter i ärendet.
Utskottet
Inledning
Riksdagen tar vart tredje år ställning till förslag från regeringen om de övergripande riktlinjerna för den statsfinansierade forskningen under den närmaste treårsperioden. I regeringens proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg presenteras förslag om forskningspolitiken för åren 1993/94--1995/96. Inom bostadsutskottets beredningsområde ligger de förslag i propositionen som avser byggforskningen (s. 458--463, 474--477, 495--497). I detta betänkande behandlas dessutom motioner som väckts med anledning av propositionens förslag om byggforskning samt motioner från årets allmänna motionstid med denna inriktning.
Byggforskning används som ett samlande begrepp för ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) med tyngdpunkten i frågor som rör markanvändning, byggande, bostadsförsörjning och förvaltning. Dessa frågor är till sin karaktär sektorsövergripande, och forskningen finns företrädd inom flera vetenskapliga discipliner. En stor del av byggforskningen bedrivs inom de tekniska högskolorna och universiteten. Olika forskningsinstitut svarar också för omfattande forskningsinsatser. I övrigt bedrivs FoU inom byggsektorn av bl.a. företag, branschorganisationer och fristående forskare. Många forskningsprojekt bedrivs också i olika former av samarbete mellan sektorns olika intressenter.
Den statliga forskningsorganisationen på byggområdet omfattar ett finansierande organ -- Statens råd för byggnadsforskning (BFR) -- och ett forskningsinstitut -- Statens institut för byggnadsforskning (SIB).
BFR planerar, initierar, samordnar och finansierar forsknings- och utvecklingsarbete. Verksamheten riktas in på FoU kring förändring och utformning av den byggda miljön med hjälp av markanvändning, byggande och förvaltning. Utvärderingar av FoU-insatser och information om resultat av ny teknik är viktiga delar av verksamheten. Rådet är också programorgan inom energiforskningsprogrammet med ansvar för bl.a. ny energiteknik i bebyggelsen.
SIB är ett forskningsutförande institut inom samhällsbyggnadsområdet. Verksamheten vid institutet riktas in mot områdena: boende, bostadsförsörjning och bostadspolitik, planering och beslut om mark- och vattenanvändning, byggande och förvaltning, byggnaders och byggmaterials tekniska egenskaper, klimat- och installationsfrågor, energihushållning.
De förslag som läggs fram i den forskningspolitiska propositionen gäller såväl mer övergripande frågor om riktlinjerna för byggforskningen som hur denna forskning organisatoriskt bör ordnas och finansieras. Det kan också nämnas att årets budgetproposition (1992/93:100 bil. 13) innehåller preliminära anslagsförslag på byggnadsforskningens område. Dessa förslag har ersatts av anslagsförslagen i den forskningspolitiska propositionen och behandlas därför inte vidare i detta betänkande.
Förslagen i både den forskningspolitiska propositionen och i de aktuella motionerna är av den karaktären att de redovisar sammanhållna alternativ till de allmänna riktlinjerna för byggforskningen och hur denna forskning lämpligen bör organiseras. Dessa frågor låter sig därför svårligen behandlas var för sig. Av detta skäl inleder utskottet med att kortfattat redovisa samtliga föreliggande förslag med denna inriktning för att därefter i ett sammanhang redovisa sina överväganden i frågan. Resurs- och anslagsfrågor samt vissa övriga frågor övervägs dock separat.
Riktlinjer för byggforskningens inriktning och organisation
Förslag från allmänna motionstiden
Under 1993 års allmänna motionstid har fyra motioner avgivits som knyter an till och stöder vissa förslag om SIB:s framtid som under förra året redovisades i en översyn av den fortsatta verksamheten vid institutet. Dessa motioner är således avgivna innan regeringens förslag i forskningspropositionen var kända.
Näringsministern gav i maj 1992 förre statssekreteraren Sverker Gustavsson i uppdrag att göra en översyn av verksamheten vid SIB. En rapport från översynen avlämnades den 15 september 1992. Rapporten innehöll en beskrivning av den nuvarande verksamheten vid SIB, en framtidsbedömning samt vissa förslag om en ökad anknytning mellan SIB och högskolesystemet. Förslagen innebar i korthet att SIB inordnas i högskolesystemet genom att knytas till Uppsala universitet. Verksamheten förutsattes dock ligga kvar i Gävle. Finansieringen föreslogs bl.a. ske genom särskilt avsatta basanslag.
De motioner som innehåller yrkanden som anknyter till Sverker Gustavssons översyn är Bo209 (s), Bo230 (fp), Bo243 (c, m) och A472 (fp) yrkande 3. Motionärerna framhåller kompetensen vid SIB och vikten av att goda förutsättningar skapas för att utveckla verksamheten vid institutet. I motionerna understryks också att verksamheten även i fortsättningen bör vara lokaliserad till Gävle. Den organisatoriska lösning som Sverker Gustavsson föreslagit, dvs. med en knytning av SIB till Uppsala universitet, anses av motionärerna ge goda förutsättningar för att högt ställda vetenskapliga krav på forskningen skall kunna uppfyllas. Ett ökat samarbete med Uppsala universitet anses också kunna utgöra ett stöd för institutets samhällsinriktade forskning. I samtliga de aktuella motionerna föreslås riksdagen göra tillkännagivanden med innebörden att den föreslagna organisatoriska lösningen för SIB bör genomföras.
Förslag i forskningspropositionen
I propositionen framhålls att omvärldsförändringarna inom bygg-, bostads- och fastighetsmarknaderna är stora. Internationaliseringen av byggmarknaden, EES-avtalet och ett eventuellt svenskt medlemskap i EG anses öppna nya möjligheter samtidigt som kraven på de svenska företagen skärps. På den inhemska marknaden präglas situationen av starka krav på effektivisering och förnyelse. Avregleringen inom byggandet, minskade bostadssubventioner och ökade infrastruktursatsningar anses ställa den svenska bygg-, bostads- och fastighetsmarknaden inför nya utmaningar som kräver ny, hållbar kunskap.
Det framhålls i propositionen att den svenska byggforskningen är av strategisk betydelse i denna förändrade omvärld. Vidare anförs att det statsfinansiella läget ställer krav på att de statliga insatserna för byggforskning samordnas och koncentreras. Regeringen uttrycker också den allmänna uppfattningen att sektorsforskning i viss utsträckning bör vara konkurrensutsatt.
Mot den ovan redovisade bakgrunden föreslår regeringen att statens resurser för byggforskning i framtiden i huvudsak koncentreras till BFR och de tekniska högskolorna. Enligt förslaget bör BFR ha till uppgift att samordna de statliga resurserna för forskning och utveckling avseende markanvändning, byggande, anläggningsverksamhet och förvaltning. Vidare föreslås att den nuvarande verksamheten vid SIB omstruktureras. SIB som organisation föreslås upphöra den 1 juli 1993. Samtidigt bildas en ny institution för bygg- och fastighetsforskning med koppling till Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) men med lokalisering till Gävle. Den samhällsvetenskapligt inriktade forskning som f.n. bedrivs vid SIB föreslås utvärderas.
Förslaget i propositionen om den nya institutionen för bygg- och fastighetsforskning innebär i korthet följande. Institutionen inordnas under KTH:s nya delfakultet som kommer att bildas av de nuvarande sektionerna för arkitektur, lantmäteri och väg- och vattenbygggnad. Institutionen avses bli ett komplement till och en förstärkning av delfakulteten. Verksamheten vid den nya högskoleinstitutionen avses inriktas på forskningssamverkan inom områden med relevans för bygg- och fastighetssektorn. Bland angelägna forskningsområden för institutionen nämns frågor om förvaltning och boendekvalitet, bygg- och fastighetsekonomi, materialteknik, luftkvalitet samt informationsteknologins användning i projektering, byggande och förvaltning.
Vidare föreslås att den nya institutionen bör inrymma ett antal professurer, bl.a. de som redan har tillsatts inom SIB samt den professur i nationalekonomi som är under tillsättande. Olika former av samverkan mellan KTH i Stockholm och verksamheten i Gävle förutsätts utvecklas. Även samverkan mellan institutionen och bl.a. högskolan i Gävle bör enligt propositionen utvecklas.
I ekonomiska termer beräknas den nya institutionen få en omsättning motsvarande två tredjedelar av verksamheten vid SIB. Omfattningen av verksamheten blir dock beroende av i vilken utsträckning beställare av forskning kommer att utnyttja institutionens resurser.
De delar av SIB:s verksamhet som enligt propositionen inte naturligen hör hemma inom den nya KTH-institutionen -- bl.a. viss samhällsvetenskaplig forskning -- föreslås utvärderas i syfte att pröva förutsättningarna för deras fortsatta existens. Regeringen betonar dock vikten av samhällsvetenskaplig forskning om bostadspolitik och framhåller att den föreslagna omstruktureringen av byggforskningen måste ge förutsättningar för fortsatta insatser på detta område. Budgetåret 1993/94 föreslås den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen vid SIB fortsätta men knytas till Uppsala universitet. Tillräcklig finansiering garanteras under detta år i avvaktan på ställningstagande till utredningens förslag.
Förslag i motioner väckta med anledning av forskningspropositionen
I de fem motioner som väckts med anledning av förslagen om byggforskning i den forskningspolitiska propositionen läggs fram förslag om andra sätt att organisera och finansiera byggforskningen än vad regeringen förordat.
I den socialdemokratiska partimotionen Ub128 kritiseras det sätt som regeringen har handlagt frågan om en omorganisation av byggforskningen. Motionärerna anser det vara nonchalant av regeringen att hävda att man vill utveckla forskningen samtidigt som man vill säga upp den berörda personalen och kraftigt minska finansieringen av forskningen. I motionen -- yrkande 16 -- föreslås i stället att byggforskningen vid SIB omorganiseras på följande sätt. SIB upphör som självständig myndighet den 1 juli 1993 men personalen sägs inte upp. Den nuvarande verksamheten delas i två institutioner, varav den samhällsvetenskapliga inlemmas i Uppsala universitet och den tekniska i KTH. Verksamheten ligger kvar i Gävle och de två institutionerna sambrukar befintliga lokaler och uppbyggd administration. Uppdelningen av SIB:s verksamhet mellan de två institutionerna sker efter sakfrågornas natur och båda delarna garanteras en erforderlig basfinansiering.
Även i motion Bo36 (fp, c, kds) förordas en organisatorisk uppdelning av nuvarande SIB mellan Uppsala universitet och KTH. Motionärerna anser emellertid att propositionens skrivningar om den samhällsvetenskapliga forskningen är oklara och bl.a. har medfört en osäkerhet om den fortsatta finansieringen av denna forskning. Vidare anförs i motionen att inga ytterligare åtgärder bör vidtas som kan försvaga den samhällsvetenskapliga forskningsdelen. Exempelvis bör inte de samhällsvetenskapliga professurerna tillföras den tekniska delen av forskningen. Mot denna bakgrund föreslås riksdagen göra tillkännagivanden om: att den samhällsvetenskapliga byggforskningen i Gävle ges en självständig ställning knuten till Uppsala universitet (yrkande 1), att den samhällsvetenskapliga byggforskningen säkerställs genom årliga anslagsramar för budgetåret 1993/94 och tre år framåt (yrkande 2), att genom den organisatoriska lösningen för knytningen av de två forskningsinriktningarna till respektive universitet/högskola ett fortsatt nära samarbete i Gävle säkerställs (yrkande 3), värdet av fortsatt samlad verksamhet inom ramen för "samhällsbyggarstaden Gävle" (yrkande 4).
I motion Bo35 (nyd) förordas att de ovan beskrivna förslagen från Sverker Gustavssons utredning genomförs, dvs. att hela verksamheten vid SIB knyts till Uppsala universitet. Denna organisatoriska lösning måste enligt motionärerna även garantera att permanenta medel redan nu avsätts för hela forskningsverksamheten samt att verksamheten ligger kvar i Gävle.
SIB bör enligt vad som föreslås i motion Ub118 (s) yrkande 3 behållas i sin nuvarande form men knytas till högskolan i Gävle/Sandviken. Detta skulle enligt motionärerna ge högskolan ett kraftigt tillskott av både personella och institutionella resurser. Om riksdagen väljer att knyta delar av SIB till KTH förordar motionärerna som ett andra alternativ att de samhällsvetenskapliga delarna av den nuvarande verksamheten knyts till den lokala högskolan.
Vänsterpartiet föreslår i sin partimotion Ub121 yrkande 16 att riksdagen skall avslå förslaget att avveckla SIB. Man anser att regeringen i stället bör tillsätta en utredning om hur byggforskningen skall kunna förstärkas och utvecklas (yrkande 17). Utredningen bör bl.a. ta upp frågan om en i ökad utsträckning näringslivsfinansierad byggforskning. Motionärerna framhåller även byggforskningens betydelse för att göra bygg- och bostadssektorerna mer ekologiskt anpassade.
Utskottets överväganden
Bygg- och bostadssektorn har en central betydelse i vårt samhälle både mätt med ekonomiska mått och som en av de viktigaste förutsättningarna för en väl fungerande livsmiljö. Beslut och investeringar inom denna sektor är ofta av mycket långsiktig natur. Behovet av väl underbyggd kunskap som grund för olika överväganden och beslut är därför självklart. Kunskapsbehovet gäller såväl grundläggande förhållanden som praktiskt tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Forskningen är sektorövergripande och omfattar flera olika vetenskapliga discipliner.
Vi har under de senaste årtiondena fått uppleva stora svängningar på både bygg- och bostadsmarknaden. Eftersom kunskapsuppbyggnaden är långsiktig till sin karaktär bör den endast i begränsad utsträckning påverkas av denna typ av svängningar. Däremot kan inte byggforskningen stå opåverkad av mer bestående förändringar i vår omvärld. I propositionen framhålls bl.a. betydelsen av en ökad internationalisering av byggmarknaden. Även ändrade inhemska förhållanden, som t.ex. avregleringen inom byggandet och minskade bostadssubventioner, kan påverka forskningsbehovet. Liksom för all statsfinansierad verksamhet bör krav också ställas inom byggforskningen på förnyelse och effektivisering. Önskemålet om att offentligt finansierad verksamhet i ökad utsträckning bör vara konkurrensutsatt gäller i viss utsträckning även sektorsforskningen.
Bostadsutskottet delar de allmänna överväganden i propositionen som lett fram till slutsatsen att statens resurser inom byggforskningen bör ses över. BFR bör även i fortsättningen ha till uppgift att samordna de statliga resurserna inom detta forskningsområde samt att verka för en effektiv arbetsfördelning mellan forskningsfinansierande organ inom angränsande forskningsområden. Vidare delar utskottet uppfattningen att den nuvarande verksamheten vid SIB bör omstruktureras, bl.a. genom bildandet av en ny forskningsinstitution vid KTH. Frågan om hur omstruktureringen av SIB bäst kan göras har förutom i propositionen också tagits upp i motionsyrkanden, skrivelser och vid uppvaktningar inför utskottet. Den har därigenom kommit att dominera beredningen av de frågor som tas upp i detta betänkande. Utskottet vill därför först något beröra frågan om handläggningen av en omstrukturering.
Det är givetvis olyckligt att planerna på en omstrukturering av verksamheten vid SIB har skapat viss oro bland den berörda personalen och bland företrädare för forskningsområdet. Det är därför angeläget att den fortsatta handläggningen av omstruktureringen kan ske med så stor öppenhet som möjligt. Denna uppfattning gav också utbildningsministern nyligen uttryck för i en frågedebatt i riksdagen (se prot. 1992/93:95). En större omorganisation medför givetvis alltid en viss grad av osäkerhet för personalen oavsett hur väl förberedd organisationsförändringen är. Vad gäller omstruktureringen av SIB presenteras i propositionen ett konkret förslag till organisation. Formerna för den fortsatta verksamheten inom den samhällsvetenskapligt inriktade verksamheten anses dock behöva utvärderas och övervägas ytterligare.
Farhågor om att denna utvärdering kan medföra att kompetenta forskare lämnar verksamheten under utvärderingsperioden tas upp i flera motioner och skrivelser. Det är därför angeläget att redan nu slå fast att en samhällsvetenskapligt inriktad byggforskning skall bibehållas i en ny organisation. Utskottet vill i detta sammanhang understryka att även regeringen i propositionen betonat vikten av en samhällsvetenskaplig forskning med inriktning på bostadspolitik och bostadssociala frågor. Betydelsen av att denna forskning är av hög kvalitet och att omstruktureringen av byggforskningen måste ge förutsättningar för fortsatta insatser på detta område framhålls också i propositionen.
Den i propositionen föreslagna ordningen vad gäller omstruktureringen av byggforskningen innebär att SIB som organisation avvecklas den 1 juli 1993. Enligt utskottets mening talar dock mycket för att en avveckling bör ske först i samband med att ett definitivt beslut om byggforskningens fortsatta organisation kan tas. Ett sådant beslut blir möjligt för riksdagen att fatta först i samband med att klarhet har vunnits avseende organisation och finansiering för den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen. Av detta skäl bör SIB avvecklas först den 1 januari 1994. För en sådan ordning talar även de bättre möjligheter detta ger att lösa personalfrågorna på ett godtagbart sätt. Om avvecklingen av SIB skjuts upp behöver inte personalen vid SIB sägas upp i nuvarande skede. En lämplig ordning för att hantera personalfrågorna kan därmed övervägas vidare.
Vad gäller den organisatoriska utformningen av den fortsatta byggforskningen med samhällsvetenskaplig inriktning bör flera av de lösningar som hittills diskuterats kunna övervägas. Utskottet har erfarit att regeringen den 1 april har uppdragit åt Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet att genomföra en utredning av denna del av byggforskningen och senast den 1 oktober 1993 avrapportera uppdraget till regeringen. Det är i samband med utredningen viktigt att få till stånd ett utbyte med den berörda personalen samt att överväga såväl personalens synpunkter som de önskemål som framförts om att i möjligaste mån behålla en samlad kompetens på området. Även i flera av de motioner som väckts med anledning av propositionen finns förslag som enligt utskottets mening bör kunna övervägas i det fortsatta utredningsarbetet.
Regeringen bör med hänvisning till utskottets ställningstagande ovan överväga om inte de direktiv som skall vägleda utredningsarbetet bör göras mer omfattande. I syfte att erhålla en så bred belysning och förankring som möjligt av de förslag som utredningen kan leda fram till är det enligt utskottets uppfattning lämpligt att bredda sammansättningen av utredningsgruppen. Förutom Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet bör således även representanter för de närmast berörda organisationerna finnas företrädda i utredningsarbetet eller under arbetets gång ges tillfälle att avge synpunkter.
Vad gäller den nya KTH-institutionen har utskottet erfarit att arbetet med att utforma verksamheten påbörjats i avvaktan på riksdagens beslut i frågan. Regeringen gav den 25 mars i uppdrag åt BFR att träffa överenskommelser med KTH om bygg- och fastighetsforskning i Gävle. Därefter har ett antal arbetsgrupper bildats med företrädare för såväl KTH som SIB med uppgift att avgränsa och precisera inriktningen på de olika forskningsområden som avses ingå i den nya institutionens verksamhet. Förutsättningen för arbetet med att utforma den nya institutionen är att verksamheten skall ligga kvar i Gävle men ändå på olika sätt koordineras med närliggande verksamhet vid KTH i Stockholm. Utskottet förutsätter att denna samordning kommer att leda fram till lösningar som är till fördel såväl för nuvarande KTH som för den verksamhet med inriktning mot bygg- och bostadssektorn som redan i dag finns i Gävle. Utskottet ser därför positivt på de diskussioner som förs om att förlägga vissa delar av KTH:s civilingenjörsutbildning till Gävle samt den uttalade ambitionen att öka samverkan mellan den nya institutionen och den lokala högskolan. Bildandet av institutionen och besättningen av tjänsterna vid den kan ske allteftersom formerna läggs fast för den fortsatta forskningsverksamhet som skall bedrivas vid institutionen.
Utskottet finner det också angeläget att framhålla vikten av att de fortsatta övervägandena avseende verksamheten inom de två forskningsinriktningarna bedrivs i nära samarbete. BFR kan genom sin roll inom byggforskningen lämpligen ges en sådan samordnande roll.
De förslag som regeringen presenterat om byggforskningens organisation utgår från att ett betydande finansieringstillskott från branschen kan påräknas. Enligt vad utskottet erfarit pågår också redan ett arbete med att träffa överenskommelser om sådan delfinansiering. Bostadsutskottet, som vid flera tillfällen understrukit behovet av en ökad branschfinansiering av byggforskningen, ser positivt på detta arbete. I propositionen redovisas vidare de hittills uppnådda resultaten av de överläggningar som förts på regeringens uppdrag och av BFR med byggbranschen de senaste åren. Dessa överläggningar tillkom ursprungligen på initiativ av bostadsutskottet och riksdagen (se 1989/90:BoU19 s. 11 f.) Även om det uppsatta målet att nå en extra finansiering med ca 70 miljoner kronor per år ännu inte infriats anser regeringen att positiva resultat uppnåtts under den senaste treårsperioden. Utskottet har mot bakgrund av de svårigheter som branschen drabbats av under den rådande lågkonjunkturen förståelse för att den ursprungliga tidplanen fått revideras. Liksom regeringen anser dock utskottet att BFR bör fortsätta överläggningarna med målet att från och med budgetåret 1993/94 uppnå en extra finansiering med ca 70 miljoner kronor.
Den ökade medverkan från branschen som i olika sammanhang eftersträvas vad gäller finansieringen av byggforskningen får givetvis inte leda till att en sådan medverkan blir en förutsättning för att forskning skall kunna bedrivas. Flera ur samhällets synvinkel angelägna forskningsområden kan sannolikt endast påräkna ett begränsat ekonomiskt stöd från byggbranschen. Relevant forskning på dessa områden måste självklart liksom tidigare kunna erhålla statlig finansiering genom basanslag och projektmedel.
Vad utskottet ovan anfört innebär sammanfattningsvis att riksdagen under hösten 1993 bör föreläggas förslag om hur omstruktureringen av den nuvarande verksamheten vid SIB bör genomföras och hur verksamheten i fortsättningen bör organiseras och finansieras. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att en ny institution vid KTH men med lokalisering till Gävle bildas. Vidare bör det redan nu klarläggas att en organisation för fortsatt samhällsvetenskapligt inriktad forskning med hög kvalitet skall bildas. För att ett så fullständigt underlag som möjligt skall kunna föreligga under hösten för regeringens kommande förslag och för riksdagens överväganden i frågan bör utredningsarbetet avseende i första hand den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen som anförts ovan breddas och fördjupas. Avvecklingen av SIB bör skjutas upp till den 1 januari 1994 och personalens nuvarande anställningsvillkor kvarstå tills dess.
Vad ovan anförts om riktlinjerna för byggforskningen och fortsatta överväganden bör riksdagen med anledning av propositionen och utskottets överväganden som sin mening ge regeringen till känna. Ett riksdagens ställningstagande i enlighet med vad utskottet förordat innebär att vissa av de aktuella motionsförslagen i viss mån kan anses vara tillgodosedda eller kan komma att övervägas i det fortsatta utredningsarbetet. De motioner som här avses är A472 (fp) yrkande 3, Bo35 (nyd), Bo36 (fp, c, kds), Bo209 (s), Bo230 (fp), Bo243 (c, m), Ub118 (s) yrkande 3, Ub121 (v) yrkandena 16 och 17 samt Ub128 (s) yrkande 16. I de delar motionerna inte är förenliga med vad utskottet förordat avstyrks de.
Anslag till byggforskningen
I propositionen finns förslag om anslag till byggforskningen för nästa budgetår som utgår från de av regeringen föreslagna riktlinjerna för byggforskningen. För BFR föreslås en ny anslagsstruktur i förhållande till tidigare år. Ett särskilt anslag föreslås för att täcka avvecklingskostnaderna för SIB.
För budgetåret 1993/94 föreslås totalt 25,885 miljoner kronor anslås till löne- och övriga förvaltningskostnader samt lokalkostnader vid BFR. Anslagsberäkningen bygger bl.a. på att vissa åtgärder vidtas i syfte att uppnå en större kostnadseffektivitet vid BFR. Av dessa medel föreslås 19,885 miljoner kronor anvisas på ett särskilt anslag -- F 10, Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader. Övriga 6 miljoner kronor föreslås anvisas under anslaget F 9, Energiforskning. Bostadsutskottet har erfarit att regeringens uppfattning numera anses vara att hela anslaget till BFR:s förvaltningskostnader bör anslås under samma anslag -- F10. Detta innebär att under tolfte huvudtiteln anslaget F 10 ökas med 6 miljoner kronor och anslaget F 9 minskas med motsvarande belopp i förhållande till förslagen i forskningspropositionen.
Utskottet har inga invändningar mot att den ovan redovisade omfördelningen mellan olika anslag genomförs. Med anledning av förslaget i propositionen om anslaget för BFR:s förvaltningskostnader samt vad ovan anförts föreslår bostadsutskottet att riksdagen på anslaget F 10 anvisar ett belopp om 25,885 miljoner kronor. Utskottet har erfarit att näringsutskottet av detta skäl den 18 maj i betänkandet 1992/93:NU30 har föreslagit riksdagen att anvisa ett i förhållande till regeringsförslaget med 6 miljoner kronor reducerat belopp på anslaget F 9.
Ett nytt anslag på 174 miljoner kronor föreslås i propositionen för medel som BFR skall fördela till FoU samt till experimentbyggande. Förslaget utgår från det ovan behandlade förslaget om att en ny FoU-institution bildas vid KTH och att 15 miljoner kronor från det nu aktuella anslaget används som ett bidrag för basfinansieringen av denna institution. Vidare förutsätts Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet få disponera 4 miljoner kronor från anslaget. Regeringen föreslår också att riksdagen skall lämna ett godkännande för vissa riktlinjer för resursramar för anslaget Byggforskning. Dessa riktlinjer innebär att anslaget skall ligga på en i huvudsak oförändrad nivå vardera budgetåren 1994/95 och 1995/96.
I den socialdemokratiska partimotionen Ub128 yrkandena 18 och 30 föreslås, såvitt utskottet uppfattat förslaget, att sammanlagt 27 miljoner kronor av det nu aktuella anslaget skall användas dels för basfinansiering av den tekniska forskning (20 miljoner kronor), dels som ett bidrag till basfinasieringen av den samhällsvetenskapliga forskning som föreslagits i motionen (7 miljoner kronor).
Vad utskottet ovan anfört om det fortsatta utredningsarbetet avseende byggforskningens organisation m.m. ger inte utskottet anledning att göra en annan bedömning av nivån på det aktuella anslaget under nästa budgetår än vad regeringen förordat. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om anslag för stöd till byggforskningen för budgetåret 1993/94. Anslagsberäkningen enligt förslaget i motion Ub128 (s) yrkandena 18 och 30 saknar mot denna bakgrund aktualitet och avstyrks av detta skäl.
Utskottet förordar vidare att riksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för resursramar för de därpå två följande budgetåren.
I forskningspropositionen föreslås vidare vad gäller finansieringen av BFR:s verksamhet att riksdagen skall bemyndiga regeringen att låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till byggforskning som innebär åtaganden om högst 100 miljoner kronor under budgetåret 1994/95, 60 miljoner kronor under budgetåret 1995/96 samt om högst 25 miljoner kronor under vart och ett av budgetåren 1996/97--1998/99.
Det föreslagna bemyndigandet ansluter till den ordning som även tidigare gällt för BFR:s verksamhet. Ett flerårigt bemyndigande av detta slag är en förutsättning för att BFR skall kunna bevilja medel till långsiktiga forskningsprojekt. Utskottet tillstyrker således regeringsförslaget om ramar för byggforskningen.
De kostnader som under budgetåret 1993/94 i samband med SIB:s avveckling uppstår för personal, lokaler och viss övrig förvaltning föreslås i propositionen bestridas från ett särskilt förslagsanslag på 1000 kr. Anslaget är avsett att täcka kostnaderna för den del av verksamheten vid SIB som inte i samband med budgetårsskiftet inordnas i den nybildade institutionen vid KTH. Det ovan behandlade förslaget i motion Ub128 (s) om byggforskningens organisation innebär bl.a. att en ny institution vid Uppsala universitet ges ansvaret för den samhällsvetenskapliga delen av verksamheten vid SIB. I motionens yrkande 17 föreslås att 25 miljoner kronor anvisas på ett särskilt anslag som en del av basfinansieringen av denna institution. I motion Ub121 (v) yrkande 18 föreslås regeringen få i uppdrag att återkomma med förslag till finansiering av SIB för nästa år. Yrkandet utgår från förslaget i samma motion om att avslå regeringsförslaget om en omstrukturering av SIB.
Vad utskottet ovan förordat avseende riktlinjerna för byggforskningen och fortsatt utredningsarbete innebär bl.a. att SIB avvecklas ett halvt år senare än vad regeringen föreslagit. Med hänvisning till detta förhållande och till de principer för statens budget som tillämpas i fråga om myndigheternas anslag är det nödvändigt att anslå medel för verksamheten vid SIB under andra halvåret 1993. Enligt utskottet bör ett anslag om 27 miljoner kronor anvisas avseende budgetåret 1993/94. Regeringens förslag till anslagskonstruktion som ju utgår från att SIB avvecklas den 1 juli 1993 kan -- mot bakgrund av utskottets ställningstagande -- inte längre anses relevant.
Med hänvisning till det anförda bör således riksdagen till anslag för verksamheten vid SIB under budgetåret 1993/94 anvisa 27 miljoner kronor. Den fortsatta finansieringen av en samhällsvetenskapligt inriktad byggforskning efter utgången av år 1993 får efter förslag från regeringen övervägas av riksdagen under hösten 1993. Anslagsförslagen i motionerna Ub121 (v) yrkande 18 och Ub128 (s) yrkande 17 är inte förenliga med den lösning som utskottet förordat och avstyrks således.
Motionsförslag om satsningar på vissa forskningsområden
Under årets allmänna motionstid har två motioner väckts med förslag om större satsningar på vissa forskningsområden. Det gäller satsningar på forskning kring gruppboende resp. boendeforskning ur ett kvinnoperspektiv.
I motion Bo222 (v) anförs att ett sätt att stödja svaga grupper på bostadsmarknaden är att satsa på uppbyggandet av olika former av gruppboende. Det kan t.ex. gälla kvinnokollektiv för ensamma mammor eller kooperativ för äldre. Motionären föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande understryker vikten av att stöd ges till experimentverksamhet och forskning kring gruppboende.
Enligt vad som anförs i motion Bo246 (v) har kvinnor andra utgångspunkter än män i frågor som har med byggande och boende att göra. De kvinnliga erfarenheterna måste därför tas till vara i planerings- och byggprocessen. Motionären framhåller att det också är viktigt att en kunskapsutveckling kommer till stånd om vad som är viktigt ur kvinnors perspektiv. Mot denna bakgrund föreslås i motionen att rikdagen i ett tillkännagivande uttalar att en större satsning bör göras på boendeforskning av och för kvinnor.
Bostadsutskottet anser nu liksom tidigare när det gäller att bedöma propåer om satsning på vissa forskningsområden, att riksdagens roll vad avser sektorsforskningen främst får anses vara att lägga fast riktlinjer och ta ställning till den övergripande inriktningen av forskningen. Avvägningar gällande satsningar på vissa projektområden görs bäst av de berörda FoU-organen. Utskottet har emellertid inga invändningar mot vad som anförs i motionerna om vikten av ökade insatser på de aktuella områdena.
Det är givetvis av stor betydelse för byggforskningen att olika frågor kan belysas på ett så allsidigt sätt som möjligt. En av förutsättningarna för detta är att frågor som är viktiga ur ett kvinnligt perspektiv tillräckligt beaktas. Mot denna bakgrund är det, som motionären framhåller, viktigt att kvinnliga forskare på området får stöd. Enligt vad utskottet erfarit har BFR också givit stöd till projekt med en uttalat "kvinnlig inriktning". Det gäller bl.a. ett experimentbyggnadsprojekt i samband med Bo92-utställningen i Örebro, det s.k. Athena-projektet, som planerades och genomfördes av kvinnor med målet att i största möjliga utsträckning beakta "kvinnoönskemål" på boendet. Även projekt som på olika sätt behandlat de frågor som tas upp i motion Bo222 (v) har erhållit stöd från BFR.
Med hänvisning till vad ovan anförts avstyrker bostadsutskottet motionerna Bo222 (v) och Bo246 (v).
Hemställan
Utskottet hemställer
1.beträffande riktlinjerna för byggforskningen att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:170 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om de föreslagna riktlinjerna för byggforskningen och om avvecklingen av Statens institut för byggnadsforskning samt avslår motionerna 1992/93:A472 yrkande 3, 1992/93:Bo35, 1992/93:Bo36, 1992/93:Bo209, 1992/93:Bo230, 1992/93:Bo243, 1992/93:Ub118 yrkande 3, 1992/93:Ub121 yrkandena 16 och 17 samt 1992/93:Ub128 yrkande 16, res. 1 (s) men. (v) - delvis
2.beträffande BFR:s förvaltningskostnader att riksdagen med anledning av vad utskottet anfört samt regeringens förslag i proposition 1992/93:170 till Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 25885000kr,
3.beträffande anslag för stöd till byggforskningen att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 samt med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 18 och 30 till Byggforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 174000000kr, res. 2 (s) - villk. res. 1 men. (v) - delvis, villk.
4. beträffande riktlinjer för resursramar att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som i proposition 1992/93:170 anges för anslaget Byggforskning,
5.beträffande ramar för byggforskningen att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 bemyndigar regeringen att i enlighet med vad i propositionen anförts, under budgetåret 1993/94, låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till byggforskning som innebär åtaganden om högst 100000000 kr under budgetåret 1994/95, högst 60000000 kr under budgetåret 1995/96, högst 25000000 kr under budgetåret 1996/97, högst 25000000 kr under budgetåret 1997/98 och högst 25000000 kr under budgetåret 1998/99,
6.beträffande anslag för verksamheten vid SIB under budgetåret 1993/94 att riksdagen med avslag på regeringens förslag i proposition 1992/93:170 om anslag till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning och motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 18 och 1992/93:Ub128 yrkande 17 till Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 27000000kr, res. 3 (s) - villk. res. 1 men. (v) - delvis, villk.
7.beträffande satsningar på vissa projektområden att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo222 och 1992/93:Bo246. men. (v) - delvis
Stockholm den 25 maj 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Bo G Jenevall (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s) och Lars Stjernkvist (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Riktlinjerna för byggforskningen (mom. 1)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Rune Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Vi har" och på s. 13 slutar med "avstyrks de" bort ha följande lydelse:
Den i Sverige bedrivna byggforskningen har ett både nationellt och internationellt sett gott anseende. Detta gäller inte minst verksamheten vid SIB. Under beredningen av detta ärende har utskottet genom skrivelser m.m. fått upprepade bekräftelser på den vikt som man i omvärlden fäster vid den svenska byggforskningen. Från en rad inhemska instanser har skrivelser inkommit som uttryckt oro över konsekvenserna av regeringens förslag till omstrukturering av byggforskningen.
Bostadsutskottet instämmer i den kritik mot regeringens beredning av frågan om byggforskningens framtid som framkommer i den socialdemokratiska partimotionen Ub128 samt i flera andra motioner. Förslagen i propositionen förefaller till stora delar dåligt genomtänkta. Regeringen tycks inte närmare ha övervägt konsekvenserna av dem. Mest uppseendeväckande är behandlingen av den samhällsvetenskapliga delen av verksamheten vid SIB. Trots att i propositionen betonas betydelsen av en forskning med denna inriktning, läggs förslag som helt undandrar förutsättningarna för forskningsverksamheten. I propositionen föreslås att denna forskning skall utvärderas. Det anförs att regeringen inte utesluter "att fortsatt statligt stöd i någon omfattning kan ges". Samtidigt förutsätts att den berörda personalen sägs upp och att en avvecklingsorganisation inrättas. Vidare föreslås delar av den samhällsvetenskapliga forskningen, bl.a. två professurer, ingå i en nybildad teknisk institution vid KTH. Risken för en splittring av den samlade kompetensen som i dag finns avseende samhällsvetenskapligt inriktad byggforskning är uppenbar.
Utskottet kan mot den redovisade bakgrunden inte acceptera den av regeringen föreslagna omstruktureringen av SIB. Förslaget är dåligt förberett och bl.a. personalfrågorna har hanterats på ett sätt som inte kan anses vara godtagbart. En omorganisation i de former som regeringen förordat skulle enligt utskottets uppfattning riskera leda till att stora delar av den samlade kompetens som finns i Sverige inom byggforskningsområdet går förlorad. Den under förra året genomförda översynen av verksamheten vid SIB visar dock att vissa andra organisatoriska förändringar skulle kunna utgöra ett stöd för forskningsverksamheten. En inordning av verksamheten i högskolesystemet anses bl.a. kunna bidra till ännu bättre internationella kontakter och ge impulser till metodutveckling inom de grundläggande ämnena. Utskottet anser därför att förändringar med denna inriktning bör genomföras. En omorganisation måste dock genomföras i former som tar till vara och vidareutvecklar medarbetarnas samlade kompetens liksom den goda forskningsmiljö som institutet utgör. Det är också självklart att de olika forskningsinriktningarna inom SIB måste ges lika goda förutsättningar för fortlevnad.
I den socialdemokratiska partimotionen presenteras ett förslag till omorganisation av SIB som utskottet i princip kan ställa sig bakom. Förslaget innebär dock att omorganisationen skall genomföras den 1 juli 1993. Mot bakgrund av regeringens hantering av omorganisationsfrågan och den obalans som f.n. råder vad gäller förberedelserna för en tekniskt resp. en samhällsvetenskapligt inriktad forskningsinstitution är denna tidplan inte längre lämplig. En omorganisation bör därför genomföras först den 1 juli 1994. Under det år som verksamheten vid SIB därigenom kommer att bedrivas huvudsakligen i nuvarande organisationsform blir det möjligt att vidta erforderligt förberedelsearbete för bildandet av de två institutioner som bör ersätta nuvarande SIB.
I korthet innebär vad utskottet nu förordat att SIB upphör som självständig myndighet den 1 juli 1994. Under tiden fram till avvecklingen bedrivs ett förberedelsearbete för en ny organisation. Arbetet inriktas på att den nuvarande verksamheten delas i två institutioner, varav den samhällsvetenskapliga inlemmas i Uppsala universitet och den tekniska i KTH. Uppdelningen skall ske efter sakfrågornas natur i syfte att göra de båda delarna så slagkraftiga som möjligt. De två institutionerna bör ledas av var sin föreståndare med styrelse och därtill hörande vetenskapligt råd. Verksamheten bör ligga kvar i Gävle och de två institutionerna bör sambruka befintliga lokaler och uppbyggd administration. Efter uppdelningen av SIB:s verksamhet mellan de två institutionerna garanteras båda delarna en erforderlig basfinansiering. På sikt förutsätts en ökad externfinansiering av forskningen. Frågor om finansiering av verksamheten under det närmaste budgetåret behandlas nedan i avsnittet Anslag till byggforskningen.
Vad utskottet nu med anledning av den socialdemokratiska partimotionen Ub128 yrkande 16 anfört om riktlinjerna för byggforskningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Regeringsförslaget i denna fråga samt förslaget om avveckling av SIB avstyrks. Flera av de motioner som utskottet inledningsvis redovisat innehåller yrkanden som delvis får anses tillgodosedda genom utskottets nu redovisade ställningstagande. I övrigt avstyrks dessa motioner, dvs. A472 (fp) yrkande 3, Bo35 (nyd), Bo36 (fp, c, kds), Bo209 (s), Bo230 (fp), Bo243 (c, m), Ub118 (s) yrkande 3, Ub121 (v) yrkandena 16 och 17.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1.beträffande riktlinjerna för byggforskningen att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub128 yrkande 16 och med avslag på proposition 1992/93:170 samt motionerna 1992/93:A472 yrkande 3, 1992/93:Bo35, 1992/93:Bo36, 1992/93:Bo209, 1992/93:Bo230, 1992/93:Bo243, 1992/93:Ub118 yrkande 3, 1992/93:Ub121 yrkandena 16 och 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Anslag för stöd till byggforskningen (mom. 3) Under förutsättning av bifall till reservation 1
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Rune Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Vad utskottet" och slutar med "detta skäl" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet har ovan i princip tillstyrkt de riktlinjer för byggforskningens organisation som föreslagits i den socialdemokratiska partimotionen Ub128. Mot bakgrund av regeringens hantering av omorganisationsfrågorna blir det emellertid inte möjligt att följa den tidplan för omstruktureringen som finns i motionen. SIB föreslås därför fortsätta att verka i nuvarande organisationsform ytterligare ett år. Förslaget om disponering av anslaget för stöd till byggforskning som finns i motionens yrkanden 18 och 30 bör anpassas till denna förändrade tidplan. Detta innebär att sammanlagt 27 miljoner kronor av anslaget således bör användas som delfinansiering av SIB under det kommande budgetåret i stället för till finansiering av de två nya institutioner för byggforskning som föreslagits i motionen. Förslaget i propositionen om anslagets totala storlek kan godkännas.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 3.beträffande anslag för stöd till byggforskningen att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo128 yrkandena 18 och 30 och proposition 1992/93:170 till Byggforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 174000000kr,
3. Anslag för verksamheten vid SIB under budgetåret 1993/94 (mom. 6) Under förutsättning av bifall till reservation 1
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Rune Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Vad utskottet" och på s. 15 slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Vad utskottet ovan förordat med anledning av den socialdemokratiska partimotionen Ub128 om riktlinjer för omstrukturering av byggforskningen innebär att SIB avvecklas först den 1 juli 1994. Ett anslag för den fortsatta verksamheten vid SIB under budgetåret 1993/94 bör därför fastställas utöver de medel från BFR-anslaget som utskottet ovan föreslagit delvis skall finansiera den fortsatta verksamheten. Anslaget bör fastställas till 25 miljoner kronor, dvs. ett anslag på den nivå som i motion Ub128 (s) föreslagits som basanslag för den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen.
Vad utskottet nu med anledning av motion Ub128 (s) yrkande 17 föreslagit om anslag för verksamheten vid SIB under budgetåret 1993/94 bör fastställas av riksdagen. Regeringsförslaget om ett avvecklingsanslag för SIB samt förslaget i motion Ub121 (v) yrkande 18 avstyrks.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 6.beträffande anslag för verksamheten vid SIB under budgetåret 1993/94 att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub128 yrkande 17 och med avslag på proposition 1992/93:170 samt motion 1992/93:Ub121 yrkande 18 till Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 25000000 kr,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Werner (v) anför vad gäller:
Riktlinjerna för byggforskningen (mom. 1)
Vikten av byggforskning har accentuerats under de senaste åren. Trots att priserna på byggmaterial och byggkostnaderna i allmänhet under många år steg mycket snabbare än konsumentprisindex har kvaliteten i byggandet sjunkit. Problemen med s.k. sjuka hus är omfattande. Behovet av långsiktigt hållbar kunskap på bygg- och bostadsområdet är bl.a. mot denna bakgrund självklar. Kunskapsunderlaget om hur bostadssektorn skall bli mer ekologiskt anpassad behöver också förbättras.
Bostadsutskottet instämmer i vad som anförs i Vänsterpartiets partimotion Ub121 om behovet av en utredning i syfte att se över byggforskningen. Regeringsförslaget om att avveckla SIB bör avvisas. Inom SIB bedrivs forskning av stor betydelse för att ge kunskap om hur nya krav på bostadssektorn skall kunna tillgodoses. Utredningen bör därför leda fram till förslag som utgår från att SIB skall behållas som en samlad enhet och att den berörda forskningen skall kunna förstärkas och utvecklas. Vidare bör utredningen lägga fram förslag om hur byggbranschens bidrag till forskningens finansiering kan öka.
Vad utskottet nu med anledning av Vänsterpartiets partimotion Ub121 yrkandena 16 och 17 anfört angående en utredning av byggforskningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Regeringsförslaget om avveckling av SIB avstyrks. Vidare avstyrks motionsförslag som innehåller andra förslag avseende bl.a. omorganisation av SIB, dvs. motionerna A472 (fp) yrkande 3, Bo35 (nyd), Bo36 (fp, c, kds), Bo209 (s), Bo230 (fp), Bo243 (c, m) och Ub118 (s) yrkande 3.
Anslag för stöd till byggforskningen (mom. 3)
Utskottet har ovan tillstyrkt ett förslag från Vänsterpartiet om att en utredning av byggforskningen bör genomföras. I avvaktan på resultaten från denna utredning kan regeringsförslaget om storleken på anslaget till den av BFR finansierade forskningen godtas.
Anslag för verksamheten vid SIB under budgetåret 1993/94 (mom. 6)
Utskottet tillstyrker förslaget i Vänsterpartiets partimotion Ub121 yrkande 18 om att regeringen bör återkomma med förslag om finansieringen av verksamheten vid SIB. Förslaget bör baseras på resultaten från den av utskottet förordade utredningen om byggforskningen. I avvaktan på ett nytt regeringsförslag i frågan bör totalt 52 miljoner kronor anslås för verksamheten vid SIB under nästa budgetår. Regeringsförslaget om ett avvecklingsanslag för SIB samt motion Ub128 (s) yrkande 17 avstyrks.
4. Satsningar på vissa projektområden (mom. 7)
Enligt utskottets mening tas i de två v-motionerna upp mycket angelägna forskningsområden. Ökade forskningsinsatser bör komma till stånd både avseende gruppboende och på områden som är angelägna ur ett kvinnoperspektiv.
Förhållandena på den svenska bostadsmarknaden har hårdnat under de senaste åren. Antalet bostadslösa har ökat. Olika svaga grupper riskerar att inte få tillgång till en bostad på vanliga villkor. Förutom de grundläggande bostadspolitiska åtgärder som måste vidtas för att vända denna utveckling behöver utvecklingen av olika former av gruppboende för dessa grupper stödjas på det sätt som föreslås i motion Bo222 (v). Det kan exempelvis vara frågan om stöd till kvinnokollektiv för ensamma mammor eller kooperativ för äldre.
Som anförs i motion Bo246 (v) är det viktigt att systematiskt bygga upp en kunskap om boendefrågor ur ett kvinnligt perspektiv. Erfarenheter från olika områden har visat att kvinnor prioriterar andra saker i boendet än vad män gör. Kvinnliga forskare har också lyft fram nya sätt att se på det lokala livet och hur detta kan organiseras. Det är viktigt att inte de tekniska aspekterna på byggande helt får dominera inriktningen av byggforskningen. En ökad andel kvinnliga forskare kan också leda till att även de frågor får ökad betydelse som är viktiga för barnen, de äldre och andra som tillbringar hela sina dagar i bostadsområdena.
Vad utskottet med anledning av motionerna Bo222 (v) och Bo246 (v) ovan anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1, 3, 6 och 7 borde ha hemställt:
1. beträffande riktlinjerna för byggforskningen att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub121 yrkandena 16 och 17 och med avslag på proposition 1992/93:170 samt motionerna 1992/93:A472 yrkande 3, 1992/93:Bo35, 1992/93:Bo36, 1992/93:Bo209, 1992/93:Bo230, 1992/93:Bo243, 1992/93:Ub118 yrkande 3 och 1992/93:Ub128 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3.beträffande anslag för stöd till byggforskningen att riksdagen -- under förutsättning av bifall till meningsyttringens hemställan under moment 1 -- med anledning av proposition 1992/93:170 samt med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 18 och 30 till Byggforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 174000000kr,
6. beträffande anslag för verksamheten vid SIB under budgetåret 1993/94 att riksdagen -- under förutsättning av bifall till meningsyttringens hemställan under moment 1 -- med anledning av motion 1992/93:Ub121 yrkande 18 samt med avslag på förslaget i proposition 1992/93:170 och motion 1992/93:Ub128 yrkande 17 till Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 52000000kr,
7. beträffande satsningar på vissa projektområden att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo222 och 1992/93:Bo246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.