Budgetpropositionen - utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Betänkande 1996/97:KU1
Konstitutionsutskottets betänkande
1996/97:KU01
Budgetpropositionen - utgiftsområde 1. Rikets styrelse
Innehåll
1996/97 KU1
Sammanfattning
I betänkandet behandlas dels budgetpropositionen (prop. 1996/97:1) i vad avser utgiftsområde 1 Rikets styrelse, dels kulturpropositionen (prop. 1996/97:3) i vad avser dagspress och taltidningar, dels 15 motioner väckta under allmänna motionstiden och 6 motioner väckta med anledning av kulturpropositionen. Anslagen inom utgiftsområdet föreslås av utskottet uppgå till totalt 3 781 miljoner kronor dvs lika med den av riksdagen beslutade utgiftsramen. Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag. Detta innebär bl.a. att utrednings- och assistentstödet till riksdagens ledamöter ökar från en assistent per 2,5 ledamöter till en på 2 ledamöter. Stödet till de politiska partierna föreslås öka med 30 miljoner kronor för 1997. Reglerna för det avtrappade partistödet för partier som fått lämna riksdagen föreslås genom ett utskottsinitiativ bli föremål för översyn. Som föreslås i kulturpropositionen bör enligt utskottet dagstidningsbegreppet ändras så att en lågfrekvent tidning för att få presstöd skall ha ett brett innehåll och riktas mot en vid läsekrets. Två eller flera tidningar som utkommer under olika namn men t.ex. har gemensam administration och tekniskt samarbete skall i vissa fall räknas som en, vilket påverkar storleken av det presstöd de får. Utskottet anser dock att tiden för avveckling av presstödet till tidningar som med en ändrad dagstidningsdefinition inte längre kommer att klassificeras som dagstidning bör utsträckas från i propositionen föreslagna ett år till två år. Presstödsnämnden föreslås genom ett utskottsinitiativ få möjlighet att jämka stödet till elektroniska dagstidningar, s.k. IT-tidningar. Gränsen för eget redaktionellt material sänks från 55 till 51 % av innehållet för stödberättigade dagstidningar. Inom distributionsstödet föreslås att priserna inom ett distributionsområde får skilja sig från varandra med högst 10 %. Det s.k. örestalet i distributionsstödet höjs med 6 %. Utskottet föreslår vidare att en regel införs i presstödsförordningen som gör det möjligt att dra in distributionsstödet i de fall där ett distributionsföretag uppenbart kringgår likaprisprincipen genom att ta ut för höga vinster. Till betänkandet har fogats en gemensam reservation (m, fp, v, mp) när det gäller anslaget till utgiftsområde 1 Rikets styrelse för år 1997. De fyra partierna vill minska anslaget till partistöd och till regeringskansliet med 70 miljoner kronor. De motsätter sig ändringarna i dagstidningsbegreppet. De fyra partierna förklarar sina ståndpunkter i 4 särskilda yttranden. I övrigt finns 8 reservationer på olika punkter från m, fp, c, v och mp.
Propositionerna
1996/97:1 bilaga 2 vari riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår 1. att riksdagen antar lag om ändring i lagen (1994:1066) om statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen, 2. att riksdagen bemyndigar riksdagens förvaltningsstyrelse att för budgetåret 1997 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i riksdagens fastigheter intill ett sammanlagt belopp av 48 000 000 kr.
1996/97:1 bilaga 2 vari regeringen föreslår 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier, 2. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet E 1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, 3. att riksdagen godkänner att det övergripande målet för Radio- och TV- verket skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet E 4 Radio- och TV-verket, 4. att riksdagen godkänner att det övergripande målet för Granskningsnämnden för radio och TV skall vara i enlighet med vad regeringen förordar under avsnittet E 5 Granskningsnämnden för radio och TV, 5. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om en medelstilldelning från rundradiokontot till Granskningsnämnden för radio och TV för år 1997 på 4 536 000 kr som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida, 6. att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt följande uppställning: A 1 Kungliga hov- och slottsstaten; ramanslag; 73 726 000 B 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.; ramanslag; 428 436 000 B 2 Riksdagens förvaltningskostnader; ramanslag; 377 077 000 B 3 Riksdagens ombudsmän; Justitieombudsmännen; ramanslag; 35 074 000 C 1 Regeringskansliet m.m.; ramanslag; 1 944 624 000 C 2 Svensk författningssamling; ramanslag; 1 011 000 C 3 Allmänna val; ramanslag; 48 000 000 C 4 Stöd till politiska partier; ramanslag; 145 200 000 D 1 Justitiekanslern; ramanslag; 8 739 000 D 2 Datainspektionen; ramanslag; 23 444 000 D 3 Sametinget; ramanslag; 10 497 000 E 1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden; ramanslag; 5 536 000 E 2 Presstöd; ramanslag; 541 579 000 E 3 Stöd till radio- och kassettidningar; ramanslag; 123 700 000 E 4 Radio- och TV-verket; ramanslag; 8 016 000 E 5 Granskningsnämnden för radio och TV; ramanslag; 6 671 000
1996/97:3 Kulturpolitik vari regeringen föreslår att riksdagen 2. godkänner det som regeringen förordar om - förändringar av dagstidningsbegreppet samt hur stödberättigade dagstidningar skall särskiljas (avsnitt 15.1.2), - övergångsregler för driftsstöd till dagspressen (avsnitt 15.1.3), - avveckling av utvecklingsstödet till dagspressen (avsnitt 15.1.4), - förändringar av reglerna för distributionsstöd till dagspressen (avsnitt 15.1.5). Lagförslagen är fogade till betänkandet som bilaga 1. I budgetpropositionen föreslår regeringen bl.a. att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse i enlighet med den uppställning som redovisas i budgetpropositionen, av vilken framgår att det totala anslagsbeloppet för år 1997 skall vara 3 781 330 000 kr. Utgiftsområde 1 omfattar utgifter för statschefen, riksdagen och dess ombudsmän, regeringen m.m., vissa centrala myndigheter (Justitiekanslern, Datainspektionen och Sametinget) samt vissa medieändamål, bl.a. presstöd och stöd till radio- och kassettidningar. Den föreslagna ramen på 3 781 miljoner kronor för 1997 innebär en justering i förhållande till den preliminära ramen i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150) med ca 100 miljoner kronor. Höjningen avser huvudsakligen utgifter för regeringskansliet och stödet till politiska partier. Utgifterna för statschefen, för vilka föreslås en ram för 1997 på 73 726 000 kr, avser att täcka kostnaderna för statschefens officiella funktioner inklusive kostnaderna för den kungliga familjens resor. Från anslaget betalas också driftskostnader för de kungliga slotten utom rent fastighetsunderhåll. Från anslaget betalas vidare Kungl. Husgerådskammarens underhåll och vård av konstverk m.m. i de kungliga slotten som tillhör staten men som disponeras av konungen. Utgifterna för riksdagen, för vilka föreslås en ram för 1997 på 840 587 000 kr, omfattar dels kostnaderna för riksdagsledamöternas ersättningar och resor, stödet till partigrupperna samt kostnaderna för den inre riksdagsförvaltningen, dels kostnaderna för riksdagens ombudsmän (JO). Regeringens förslag till utgiftsram grundas på riksdagens förvaltningsstyrelses förslag. Bland föreslagna anslagsökningar kan nämnas en uppräkning av partigruppsstödet. En annan kostnadsökning föranleds av den nya lagstiftningen om ekonomisk ersättning till riksdagens ledamöter. Kostnaderna för den inre riksdagsförvaltningen beräknas öka med 59 miljoner kronor. Utgifterna för regeringen, för vilka föreslås en ram för 1997 på 2 138 835 000 kr, avser i första hand anslaget till regeringskansliet som omfattar kostnaderna för alla departement utom Utrikesdepartementet. I detta sammanhang begärs också medel för Svensk författningssamling, allmänna val och stödet till de politiska partierna. Partistödet föreslås höjas med 30 miljoner kronor för 1997. Utgifterna för centrala myndigheter, för vilka föreslås en ram för 1997 på 42 680 000 kr, omfattar utgifterna för JK, Datainspektionen och Sametinget. Anslaget till Sametinget finansierar bl.a. kansliet i Kiruna, visst utvecklingsarbete samt nordisk och internationell verksamhet. För utgifterna inom verksamhetsområdet Mediefrågor, i vilket ingår presstödet, stödet till radio- och kassettidningar och de statliga myndigheterna inom press- , radio- och TV-området, föreslår regeringen ett anslag för 1997 på 685 502 000 kr. Vissa medel överförs till nämndernas förvaltningsanslag från anslaget för stöd till radio- och kassettidningar, vilket tillfälligt minskas. I den kulturpolitiska propositionen (prop. 1996/97:3) föreslår regeringen vissa förändringar i presstödet. Det gäller bl.a. en höjning av distributionsstödet till dagspressen och en förändring av dagstidningsbegreppet innebärande att utgifterna för driftsstöd troligen kommer att minska. Förändringarna bedöms inte påverka storleken på anslaget för presstöd totalt sett.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1996/97
1996/97:K313 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår förvaltningsstyrelsens förslag att höja ledamöternas assistent/utredarstöd i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att undersöka ledamöternas åsikter om dispositionen av assistent/utredarstödet för att därefter återkomma med nytt förslag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:K702 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, c, v, kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fådagarstidningar skall erhålla fortsatt presstöd, om de uppfyller presstödsreglernas kriterier, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tidningar som framdeles inte skall uppbära presstöd får en övergångstid i enlighet med Presstödsutredningens förslag.
1996/97:K705 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar anslå 241 579 000 kr för utgiftsområde 1 anslag E 2 Presstödet 1997 i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar att Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m. budgetåret 1998 och att bevakningsuppgifter avseende ännu återstående lån m.m. övertas av Kammarkollegiet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:K706 av Tuve Skånberg och Michael Stjernström (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tidningarna Petrus, Hemmets Vän och Sändaren skall beviljas fullt presstöd, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid en avveckling av presstödet medge en avtrappning under fem år.
1996/97:K708 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar anslå 41 700 miljoner kronor för utgiftsområde 1 anslag E 3 Stöd till radio- och kassettidningar 1997 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:K711 av Ronny Olander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade beräkningsgrunder för presstödet.
1996/97:K716 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergångsregler för tidningar som kan mista driftstöd på grund av den föreslagna begränsningen i dagstidningsbegreppet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om presstödsförordningen vad avser Haparanda Bladet, Laholms Tidning och Ölandsbladet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalifikationsgräns för endagstidningars upplaga för att berättiga till driftstöd, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna till extra provexemplar för endagstidningar i marknadssyfte, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samdistribution och lågfrekventa tidningar.
1996/97:K717 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målet för Taltidningsnämnden.
1996/97:K718 av Anders Svärd (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fådagarstidningar skall, om de uppfyller presstödsreglernas kriterier, erhålla fortsatt presstöd, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tidningar som framdeles inte skall uppbära presstöd får en övergångstid, i enlighet med Presstödsutredningens förslag.
1996/97:K719 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av större mångfald av taltidningar.
1996/97:K907 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt Miljöpartiets förslag i tabell, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för åren 1998 och 1999 enligt tabell.
1996/97:K912 av förste vice talman Anders Björck (m) vari yrkas att riksdagen beslutar anslå 38,2 miljoner kronor för utgiftsområde 1 anslag C 4 Stöd till politiska partier 1997 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:K914 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning.
1996/97:K915 av Kenneth Kvist och Bengt Hurtig (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att de delar av konungens apanage, som inte utgår som arvode till kungafamiljen, skall underkastas redovisningsskyldighet och revision på samma sätt som andra statsutgifter, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hovets avskaffande.
1996/97:K916 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen till Stöd till politiska partier (utgiftsområde 1, C 4) för budgetåret 1997 anvisar 30 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit eller således 115,2 miljoner kronor.
Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:3 Kulturpolitik
1996/97:Kr4 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte begränsa antalet stödberättigade dagstidningar, strama upp driftsstödet eller strama upp dagstidningsbegreppet, 33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte införa ytterligare regler för att särskilja stödberättigade dagstidningar, 34. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utreda förslag till ekonomiskt stöd av elektroniska medier.
1996/97:Kr6 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens proposition 1996/97:3 Kulturpolitik i den del som avser ändring i presstödsförordningen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Kr9 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att en regel införs i presstödsförordningen som ger Presstödsnämnden möjlighet att dra in distributionsstödet om det är uppenbart att ett distributionsföretag kringgår likaprisprincipen genom stora vinstutdelningar.
1996/97:Kr17 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avvisa regeringens förslag om förändringar av dagstidningsbegreppet samt för hur stödberättigade dagstidningar skall särskiljas,
1996/97:Kr20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dagspressen.
1996/97:Kr256 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att man inom presstödets ram skall prioritera ökat stöd till radio- och kassettidningar.
Utskottet
Kungliga hov- och slottsstaten
Propositionen
Anslaget Kungliga hov- och slottsstaten avser att täcka kostnaderna för statschefens officiella funktioner inklusive kostnaderna för den kungliga familjens resor. Från anslaget betalas också driftskostnader för de kungliga slotten utom rent fastighetsunderhåll. Vidare betalas Kungl. Husgerådskammarens underhåll och vård av de konstverk, möbler och andra inventarier som tillhör staten, men som disponeras av konungen. Husgerådskammaren förvaltar även de Bernadotteska stiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthantverk samt administrerar Bernadottebiblioteket.
Riksmarskalksämbetet har på regeringens uppdrag gjort en översyn av vissa frågor med anknytning till konungens apanage. Bakgrunden är bl.a. oklarheter om hur redovisning och revision skall genomföras och rapporteras, sedan tre olika anslag förts samman till det nya samlade anslaget för statschefen med benämningen Kungliga hov- och slottsstaten fr.o.m. budgetåret 1995/96. Mot bakgrund av Riksmarskalksämbetets utredning har hovstaterna och regeringen kommit överens om att Riksrevisionsverket även i fortsättningen skall granska Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren men att apanagedelen (inkl. Riksmarskalksämbetet) undantas från detta. En överenskommelse har också träffats om att Hovstaterna årligen skall lämna en berättelse över den samlade verksamheten.
För budgetåret 1997 bör enligt propositionen anvisas 73 726 000 kr. Beslutade besparingar inom utgiftsområdet för perioden 1997 - 1999 ligger fast.
Motionen
I motion 1996/97:K915 hemställer Kenneth Kvist och Bengt Hurtig, båda v, att riksdagen beslutar att de delar av konungens apanage, som inte utgår som arvode till kungafamiljen, skall underkastas redovisningsskyldighet och revision på samma sätt som andra statsutgifter (yrkande 1) och att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hovets avskaffande (yrkande 2). Enligt motionärerna bör, förutom arvodesdelen av konungens apanage, såväl representationsanslag som det antal tjänstemän som skall finnas vid statschefskansliet tillsättas, redovisas, budgeteras och revideras på samma sätt som är vanligt inom den övriga statsförvaltningen. Hovet, i meningen uppvaktande m.fl., bör enligt motionärerna avskaffas. De som vid representation och liknande behövs som biträde åt statschefen eller hans maka eller deras ställföreträdare bör enligt motionärerna vara statligt anställda tjänstemän. Tidigare riksdagsbehandling m.m.
Vid behandlingen av motsvarande anslag för budgetåret 1995/96 förklarade konstitutionsutskottet att det inte hade något att erinra mot regeringens förslag om ett nytt samlat anslag för statschefen, benämnt Kungliga hov- och slottsstaten. Utskottet ville samtidigt framhålla vikten av att regeringens anslagsberäkning redovisades på ett sådant sätt att den gav tillräckligt underlag för riksdagens bedömning av medelsbehovet. För att underlätta uppföljning och utvärdering i detta avseende ansåg utskottet att regeringen fortsättningsvis borde redovisa i budgetpropositionen hur tilldelade medel hade använts (bet. 1994/95:KU32). I regleringsbrevet för Kungliga hov- och slottsstaten, utfärdat den 15 juni 1995, fastslogs att förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning med visst undantag skulle tillämpas på Riksmarskalksämbetet, inklusive Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren. Förordningen skulle däremot inte tillämpas beträffande den anslagspost som benämndes Hovförvaltningen, apanage. Efter det att Riksmarskalksämbetet framfört invändningar mot att omfattas av förordningen beslutade regeringen den 7 mars 1996 om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 1995/96. Ändringen bestod i att endast Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren ålades redovisningsskyldighet. I gengäld skulle, enligt det ändrade regleringsbrevet, Riksmarskalksämbetet göra en översyn av vad som skulle ingå i apanaget och därmed undantas från förordningen om myndigheters ersredovisning och anslagsframställning. En utgångspunkt skulle enligt regeringen därvid vara de krav som riksdagen ställt på att det måste finnas ett tillräckligt underlag för att bedöma medelsbehovet och följa upp hur tilldelade medel har använts. Översynen skulle resultera i att förordningen skulle vara möjlig att tillämpa på, förutom Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren, även på Riksmarskalksämbetet, sedan vissa delar av ämbetet hänförts till apanaget. Översynen skulle också innehålla förslag till hur redovisningen kunde utgöra ett bättre beslutsunderlag vid anslagstilldelningen och anslagsuppföljningen, exempelvis genom verksamhetsberättelse. Riksmarskalksämbetet överlämnade den 1 augusti 1996 till regeringen en Utredning angående årsredovisning och revision för Kungl. Hov- och Slottsstaten. Till utredningen var fogad en PM med analys av rättsläget när det gällde konungens apanage och tillhörande frågor. Riksmarskalksämbetet konstaterade, med hänvisning till den juridiska analysen, att hovstaterna inte är någon myndighet och att de står utanför den statliga förvaltningsorganisationen, att offentlighetsprincipen inte gäller för hovstaterna samt att regeringen inte har någon förordningsmakt gentemot hovstaterna, vilka lyder direkt under statschefen. Riksmarskalksämbetet drog av den sistnämnda punkten slutsatsen att regeringen inte kan ge Riksrevisionsverket direktiv att granska hovstaternas ekonomiska redovisning. Att detta hittills ändå skett för de delar av hovets budget som avser Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren byggde, enligt Riksmarskalksämbetet, på tidigare överenskommelser mellan regeringen och ämbetet. Motiven till denna överenskommelse var att verksamheten vid dessa delar av hovstaterna dels var av stor ekonomisk omfattning (tillsammans över hälften av den totala budgeten), dels var av annan art än övrig verksamhet. Medan verksamheten vid övriga enheter var inriktad på att bistå och stödja konungen i hans roll som statschef, var verksamheten vid Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren inriktad på att vårda och för allmänheten visa det nationella kulturarv som finns i de kungliga slotten och deras omgivningar. Beträffande konungens apanage anförde Riksmarskalksämbetet följande. Gränsen mellan konungens privata ekonomi och hans ekonomi som statschef är mycket svår att dra. Konungen är rikets statschef dygnet runt när han vistas i landet. Vad gäller egendom är lösöret på de kungliga slotten en blandning av statlig, stiftelseägd och privat egendom, som allt brukas av konungen både som statschef och som privatperson. För att undvika ständiga diskussioner i denna gränsdragningsfråga lovade riksdagen (då ständerna) vid riksdagen år 1809 att årligen utge ett penningbelopp (apanage) till konungens hovhållning. I utbyte överlämnade konungen uppräknade kungliga slott och kungsgårdar till staten med förbehåll om dispositionsrätt för honom av vissa av dessa slott, inklusive inredning. För det belopp som utgavs för hovhållningen skulle varken krävas någon speciell anhållan eller redogörelse för hur medlen använts. Enligt Riksmarskalksämbetet är denna ordning än i dag gällande i Danmark och Norge, där beloppen endast justeras årligen med hänsyn till kostnadsindex. Riksmarskalksämbetet inger årligen en anslagsframställning för hovstaternas del av statsbudgeten. Verksamhetsberättelser avges för Ståthållarämbetets och Husgerådskammarens verksamheter. En motsvarande redogörelse för övrig verksamhet skulle, enligt Riksmarskalksämbetet, strida mot den ursprungliga överenskommelsen, som förnyas vid varje trontillträde. Enligt utredningen avser Riksmarskalksämbetet likväl att framdeles, i informations- och PR-syfte, producera en årlig rapport över den samlade verksamheten vid hovstaterna.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för Kungliga hov- och slottsstaten för budgetåret 1997. Såsom redovisats i propositionen har hovstaterna och regeringen kommit överens om att Riksrevisionsverket även i fortsättningen skall granska Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren, men att apanagedelen, inklusive Riksmarskalksämbetet, skall undantas härifrån. För att framtida medelsbehov skall kunna bedömas har hovstaterna och regeringen också kommit överens om att hovstaterna årligen skall lämna en berättelse över den samlade verksamheten. Utskottet ser med tillfredsställelse på att dessa överenskommelser nåtts. Utskottet avstyrker motion K915 (v) yrkande 1, vari begärs att de delar av apanaget, som inte utgår som arvode till kungafamiljen, skall underkastas redovisning och revision på samma sätt som andra statsutgifter. Det i samma motion väckta yrkandet om hovets avskaffande avstyrks också (yrkande 2). Verksamhetsområdet Riksdagen och dess myndigheter
Riksdagens ledamöter och partier
Propositionen
Regeringen föreslår att till Riksdagens ledamöter och partier m.m. anvisas ett ramanslag för budgetåret 1997 på 428 436 000 kr. Från anslaget finansieras bl.a. arvoden, kostnadsersättningar, traktamenten, reseersättningar vid resor inom Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för riksdagens ledamöter, bidrag till partigrupperna i riksdagen samt arvoden till Sveriges EU- parlamentariker. För budgetåren 1998 och 1999 har anslaget beräknats till 460 000 000 kr respektive 475 000 000 kr. I propositionen erinras om att 1998 är valår, vilket medför ökade kostnader för bl.a. pensioner och inkomstgarantier till avgående ledamöter. För stödet till partigrupperna i riksdagen föreslås en fortsatt uppräkning av ledamotsbidraget för assistent/utredarstöd från 1 assistent per 2,5 ledamöter till 1 assistent per 2 ledamöter. Motivet för höjningen är bl.a. att det hittillsvarande assistent- och utredarstödet till de enskilda ledamöterna enligt en enkät visat sig otillräckligt. Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår med anledning härav att riksdagen antar vissa av förvaltningsstyrelsen föreslagna ändringar i lagen (1994:1096) om statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen med den nyss nämnda innebörden. Förvaltningsstyrelsen har, som komplement till parti- och kanslistödet till riksdagspartierna, fört upp 1,1 miljon kronor på anslaget för Nordiska rådets svenska delegation för att täcka de merkostnader den nordiska verksamheten innebär för partigrupper och ledamöter.
Motionerna
I motion 1996/97:K313 hemställer Anders Björck m.fl. (m) dels att riksdagen avslår förvaltningsstyrelsens förslag att höja ledamöternas assistent/utredarstöd i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 1), dels att riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att undersöka ledamöternas åsikter om dispositionen av assistent/utredarstödet för att därefter återkomma med nytt förslag i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 2). Enligt motionärerna bör höjningar av anslag i tider av skattehöjningar och budgetnedskärningar ifrågasättas och analyseras. Orsaken till det missnöje med assistent/utredarresurserna som framkommit i en enkät våren 1994 kan enligt motionärerna bero på att ledamöterna inte själva direkt disponerar eller kan styra hur anslaget används. Ändrade rutiner för hur anslaget utnyttjas skulle kunna leda till ett bättre totalt utnyttjande utan att anslagen behöver höjas. Förvaltningsstyrelsen bör därför få i uppdrag att genom en enkät ta reda på ledamöternas aktuella inställning till hur assistent/utredarstödet skall utformas. Förvaltningsstyrelsen bör återkomma med förslag i frågan om det visar sig att ledamöterna önskar att stödet i större utsträckning skall kunna disponeras av den enskilde ledamoten. I motion 1996/97:K907 yrkande 1 (delvis) hemställer Birger Schlaug m.fl. (mp) att anslaget B 1 skall minskas med 20 miljoner kronor för 1997. Enligt yrkande 2 (delvis) i samma motion bör anslaget B 1 minskas med 20 miljoner kronor även för 1998 och med 35 miljoner kronor för 1999. Motionärerna anser att minskningen bör kunna genomföras genom en minskning av ledamöternas kostnadsersättningar, mindre kostsamma resor och en effektivisering av den inre förvaltningen.
Tidigare riksdagsbehandling
Höjningen av assistentstödet grundas bl.a. på de synpunkter som framkommit i en enkät om ledamöternas service som genomfördes under våren 1994. Fler än 60 ledamöter önskade då ytterligare stöd i det politiska arbetet. Av dem efterfrågade nästan alla ytterligare hjälp av sekreterare/assistenter eller politiska sekreterare/handläggare. I förra budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 16) föreslogs en höjning för budgetåret 1995/96 av ledamotsbidraget till assistent/utredarstöd från en assistent per tre ledamöter till en assistent per två och en halv ledamöter. Samtidigt föreslogs redan då att bidraget skulle höjas ytterligare från den 1 januari 1997 och då beräknas efter normen en assistent per två ledamöter. Konstitutionsutskottet tillstyrkte förvaltningsstyrelsens förslag för budgetåret 1995/96, bl.a. med hänvisning till att behovet av ett förbättrat administrativt stöd bekräftats av den nämnda enkäten 1994 (bet. 1994/95:KU39). Utskottet hade också tidigare (bet. 1992/93:KU9) framhållit att ett gott personligt stöd till ledamöterna, innefattande såväl utredar- och handläggarfunktioner som sedvanlig assistenthjälp, var en förutsättning för att ledamöterna skulle ha möjlighet att på bästa sätt fullgöra sina uppdrag. Beträffande förslaget att ytterligare förbättra assistentstödet från den 1 januari 1997 förklarade sig utskottet dela ambitionen att då öka stödet, men ansåg det för sin del rimligt att förvaltningsstyrelsen återkom i frågan i samband med 1997 års budget.
Riksdagen godkände våren 1996 ett förslag från förvaltningskontoret, 1995/96:RFK4, till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (bet. 1995/96:KU26). Förslaget innebar i korthet att reglerna för riksdagens ersättning till ledamöterna för rese- och logikostnader, ökade levnadsomkostnader samt för övriga kostnader fick en ny utformning. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1997.
Utskottets bedömning
Med hänvisning till vad utskottet anförde vid den föregående budgetbehandlingen tillstyrks förvaltningsstyrelsens förslag till ändring i lagen (1994:1066) om statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen, innebärande att beräkningsgrunden för assistent/utredarstöd ändras till en assistent per två ledamöter. Motion K313 (m) yrkande 1 avstyrks alltså. Ledamotsstödet utgår till partigrupperna och är avsett för utredar- , assistent- och kontorshjälp åt riksdagsledamöterna. Det står partierna fritt att med hjälp av bidraget ge ledamöterna ett stöd i enlighet med önskemålen inom varje partigrupp. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion K313 (m) yrkande 2. Som framgått av den ovan lämnade redovisningen godkände riksdagen så sent som våren 1996 nya bestämmelser beträffande ledamöternas kostnadsersättningar m.m. Utskottet ser därför inget skäl att nu minska ersättningarna på det sätt som begärs i motion K907 (mp) yrkande 1, delvis. Utskottet tillstyrker propositionens förslag till medelsanvisning för riksdagens ledamöter och partier och avstyrker motionen såvitt nu är i fråga. Utskottet anser inte att riksdagen nu bör ta ställning till anslagen för åren 1998 och 1999 och avstyrker därför även yrkande 2, delvis, i samma motion.
Riksdagens förvaltningskostnader
Propositionen
Regeringen föreslår att till Riksdagens förvaltningskostnader anvisas ett ramanslag på 377 077 000 kr för budgetåret 1997. Från anslaget utgår medel för riksdagsförvaltningen avseende kostnader för bl.a. löner, administration, fastighetsförvaltning, intern service, säkerhet, datateknik, förlagsverksamhet, bibliotek och informationsverksamhet. För budgetåren 1998 och 1999 har regeringen beräknat anslaget till 460 000 000 kr respektive 420 000 000 kr. I propositionen erinras om att 1998 är valår, vilket medför ökade kostnader för bl.a. ny teknisk utrustning för nya ledamöter. Utgifter som tidigare belastade anslaget A 4 Riksdagens byggnader m.m. har förutom vissa byggnadsinvesteringar förts över till anslaget för förvaltningskostnaderna. Förvaltningsstyrelsen föreslår att de byggnadsinvesteringar till en kostnad av 48 miljoner kronor som avser förvärv och ombyggnad av fastigheter och som tidigare finansierats med anslag i stället finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. I sitt budgetförslag utgår förvaltningsstyrelsen vidare från att de anspråk på omfattande personalförstärkningar som framförts måste klaras på annat sätt än genom tillskott av nya fasta tjänster. Medel har dock beräknats för viss förstärkning av fasta resurser, främst till finansutskottets kansli, ADB- verksamheten och riksdagens utredningstjänst. Innan man tar ställning till övriga anspråk inom utskottsorganisationen bör man enligt förvaltningsstyrelsen avvakta erfarenheterna av den nya budgetprocessen under hösten 1996.
Motionen
I motion 1996/97:K907 yrkande 2 (delvis) hemställer Birger Schlaug m.fl. (mp) att anslaget för riksdagens förvaltningskostnader minskas med 30 miljoner kronor för budgetåret 1998 och med 40 miljoner kronor för 1999. Motionärerna anser att behovet av lägenheter för riksdagsledamöterna är kraftigt överdrivet, varför det borde vara möjligt att reducera kostnaderna.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till anslag för riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1997. Utskottet tillstyrker också att förvaltningsstyrelsen bemyndigas att för budgetåret 1997 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i riksdagens fastigheter till ett sammanlagt belopp av 48 miljoner kronor. Utskottet har tidigare understrukit betydelsen av att riksdagens ledamöter har tillgång till en rimlig bostadsstandard under den tid de utövar sitt uppdrag i Stockholm (se bl.a. bet. 1990/91:KU45 och 1992/93:KU33). I det senare betänkandet påpekade utskottet att det inte längre anses rimligt att riksdagens ledamöter skall behöva övernatta i sina arbetsrum och att detta ställer nya krav på separata övernattningslägenheter. Utskottet, som inte anser att riksdagen nu bör ta ställning till anslagen för 1998 och 1999, avstyrker motion K907 (mp) yrkande 2.
Riksdagens ombudsmän
Propositionen
Regeringen föreslår att till Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, anvisas ett ramanslag på 35 074 000 kr för budgetåret 1997. JO-ämbetet förstärks med en ny tjänst som föredragande, vilket kan ske inom givna budgetramar till följd av effektiviseringar och rationaliseringar av verksamheten.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till anslag för Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen för budgetåret 1997.
Verksamhetsområdet Regeringen m.m.
Regeringskansliet m.m.
Propositionen
För anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. föreslås en utgiftsram på 1 944 624 000 kr för budgetåret 1997. En stor del av utgifterna - under innevarande budgetår en sjättedel - har avsatts för utredningsverksamheten, främst inom kommittéväsendet. Regeringen bedömer att kostnaderna för denna verksamhet inte kan förväntas minska under kommande budgetår. Av de för gemensamma ändamål avdelade medlen, ca 739 miljoner kronor, avser den största delen lokalkostnaderna för samtliga departement och övriga organ i regeringskansliet. Förvaltningskostnaderna på anslaget har beräknats med utgångspunkt i det krav på besparingar som gäller för statsförvaltningen i stort. Därutöver har vissa överföringar av medel skett från andra utgiftsområden. Inom regeringskansliet pågår ett arbete syftande till att från den 1 januari 1997 föra samman regeringskansliets för närvarande 15 myndigheter till en sammanhållen myndighet. Skälet till denna förändring är enligt budgetpropositionen att det är nödvändigt att anpassa regeringskansliets organisation och arbetsformer till de stora krav som ställs på statsförvaltningens högsta ledning, inte minst mot bakgrund av den ökade internationaliseringen och de pågående stora omställningarna inom den offentliga sektorn. Regeringen anser att regeringsformens krav på en indelning av regeringkansliet i departement kan tillgodoses inom ramen för den tilltänkta konstruktionen samtidigt som ökad flexibilitet vinns. Den institutionella ramen för regeringens arbete anges i 7 kap. 1 § regeringsformen, där det föreskrivs att det för beredning av regeringsärenden skall finnas ett regeringskansli i vilket ingår departement för skilda verksamhetsgrenar samt att regeringen fördelar ärenden mellan departementen. Regeringen beslutar själv om indelningen i departement. Regeringskansliet består för närvarande av Statsrådsberedningen, vars uppgift är att biträda statsministern och övriga statsråd om dessa inte biträds av något departement, tretton departement med uppgift att bereda regeringsärenden samt det gemensamma Regeringskansliets förvaltningskontor. Den närmare organisationen av regeringskansliet framgår av departementsförordningen (1982:1117, och förordningen (1996:728) med instruktion för Utrikesdepartementet samt förordningen (1988:1147) med instruktion för Regeringskansliets förvaltningskontor.
Motionerna
I motion 1996/97:K914 hemställer Gudrun Schyman m.fl. (v) att anslaget C 1 minskas med 38 895 000 kr för 1997. I motionen framhålls att den i propositionen föreslagna ökningen är kraftigt tilltagen i ett tvåårsperspektiv. En viss prutning på regeringens äskande är motiverad. En minskning med 2 % kan genomföras utan att det behöver gå ut över verksamheten, anser motionärerna.
I motion 1996/97:K907 yrkande 1 (delvis) hemställer Birger Schlaug m.fl. (mp) att anslaget C 1 minskas med 100 miljoner kronor för 1997. Enligt motionen har regeringskansliet ökat sina kostnader betydligt de senaste åren medan nästan alla myndigheter fått vidkännas nedskärningar. Regeringskansliet bör kunna förbättra sin effektivitet och organisation genom att se över verksamheten. De föreslagna besparingarna bör enligt motionärerna kunna klaras genom exempelvis mindre kostsamma resor och effektivare organisation. I motionen hemställs vidare (yrkande 2) att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för åren 1998 och 1999. Av bilagda tabell framgår att partiet vill minska anslaget C 1 med 100 miljoner kronor i förhållande till beräkningar i budgetpropositionen för vartdera året 1998 och 1999.
Regeringskansliets organisation och budget
I 1973 års proposition med förslag till ny regeringsform m.m. anförde föredragande departementschefen att det inte var motiverat att i regeringsformen eller annan lag ange ramar för antalet statsråd eller antalet departement. Föredraganden ansåg det emellertid självklart att riksdagen skulle vara tillförsäkrad ett inflytande i dessa frågor. Detta uppnåddes enligt hans mening på ett tillfredsställande sätt genom reglerna om riksdagens anslagsmakt (prop. 1973:90 s. 181). Konstitutionsutskottet anslöt sig till vad som hade anförts i propositionen ( bet. KU 1973:26 s. 34). Vid tiden för regeringsformens tillkomst anvisade riksdagen medel till regeringskansliets skilda delar över olika anslag. Detta innebar att medel anvisades särskilt för varje departement över olika anslag, uppförda under skilda huvudtitlar på statsbudgeten. Ordningen för anvisande av medel till departementen innebar bl.a. att regeringen inte kunde genomföra mera betydande omorganisationer förrän riksdagen anvisat anslag till nya departement eller medgett en disposition av anvisade anslag på så sätt att en tänkt departementsindelning kunde genomföras. För att göra det möjligt att undvika komplicerade övergångslösningar under den förhållandevis långa tid det tar att få till stånd ett riksdagsbeslut medgav riksdagen år 1991 att regeringen, vid organisatoriska förändringar inom regeringskansliet som hänger samman med omfördelningar av arbetsuppgifterna, fick disponera anvisade anslag till departement m.m. på ett annat sätt än det för vilket anslagen beräknats (prop. 1990/91:100 bil. 2, bet. 1990/91:FiU20, rskr. 1990/91:132). En förutsättning för detta var dock att den samlade anslagssumma som riksdagen anvisat för regeringskansliet som helhet inte överskreds annat än i mycket begränsad omfattning. Genom riksdagens bifall till 1993 års kompletteringsproposition gavs regeringen ytterligare ökade möjligheter att fortlöpande anpassa regeringskansliets organisation och arbetsformer till ändrade förhållanden (prop. 1992/93:150 bil. 6, bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:454). Beslutet innebar att regeringen gavs möjlighet att merbelasta anslagen till departementen under förutsättning att anslaget till Regeringskansliets förvaltningskontor i samma mån inte utnyttjades. För att ytterligare öka flexibiliteten i regeringskansliets organisation anvisade riksdagen samtidigt för budgetåret 1993/94 ett reservationsanslag på 50 miljoner kronor för regeringskansliets gemensamma ändamål och för oförutsedda, angelägna insatser. Med början från budgeten för år 1994/95 anvisar riksdagen numera medel till departementen, utom Utrikesdepartementet, samt till Statsrådsberedningen, Regeringskansliets förvaltningskontor och kommittéväsendet över ett samlat anslag på statsbudgetens första huvudtitel. Detta anslag har ersatt 31 tidigare anslag som fanns uppförda under tolv av statsbudgetens huvudtitlar. För Utrikesdepartementets vidkommande bekostas verksamheten fortfarande från ett särskilt anslag som dr gemensamt för Utrikesdepartementet och den svenska utrikesrepresentationen. Kostnaderna för sådana specialattachéer vid utlandsmyndigheterna som har ett annat departement än Utrikesdepartementet som huvudman betalas dock från anslaget för regeringskansliet.
Den ordning som gäller sedan budgetåret 1994/95 har motiverats med behovet av att öka möjligheterna att fortlöpande anpassa regeringskansliets organisation och dess insatser till de i skilda hänseenden ökade krav på flexibilitet som ställs på den högsta ledningen av statsförvaltningen. Den har ansetts stämma väl överens med det sätt att se på regeringens rätt att bestämma över sin organisation som kommit till uttryck i RF (prop. 1993/94:100, bil. 2 s. 9, bet. 1993/94:KU29 s. 7).
Utskottets bedömning
Regeringskansliets omorganisation
Den institutionella ram för regeringens arbete som anges i 7 kap. 1 § regeringsformen innebär att det skall finnas ett regeringskansli för beredning av regeringsärenden, att det däri skall ingå departement för skilda verksamhetsgrenar, att fördelningen av ärenden mellan departementen bestäms av regeringen och att statsministern bland statsråden skall utse chefer för departementen.
Regleringen är avsedd att ge statsministern och regeringen en mycket vidsträckt möjlighet att bestämma regeringens sammansättning och formerna för fördelningen av uppgifterna inom regeringskretsen. Flera viktiga skäl har ansetts tala för en sådan ordning, däribland behovet av att kunna anpassa regeringens arbetsformer efter vad som är lämpligt för olika typer av regeringar. Beträffande regeringskansliets organisation ansågs det vid regeringsformens tillkomst att departementssystemet, med dess i huvudsak vertikala uppdelning av förvaltningsområdena och en motsvarande gruppering av de myndigheter som sorterar under regeringen, borde behållas och fortfarande vara grundlagsfäst. Men med detta borde man enligt propositionen i det väsentliga göra halt när det gällde grundlagsreglering av regeringsarbetets organisation. Det ansågs inte motiverat att i regeringsformen eller annan lag ange ramar för antalet statsråd eller antalet departement. Föredragande statsrådet ansåg det emellertid självklart att riksdagen skulle vara tillförsäkrad ett inflytande i dessa frågor. Detta uppnåddes enligt hans mening på ett tillfredsställande sätt genom reglerna om riksdagens anslagsmakt (prop. 1973:90 s. 181). Sedan budgetåret 1994/95 anvisar riksdagen medel för hela regeringskansliet utom Utrikesdepartementet i form av ett samlat anslag, Regeringskansliet m.m. Denna ordning har ansetts motiverad med hänsyn till behovet av att kunna fortlöpande anpassa regeringskansliets organisation och dess insatser till de ökade krav på flexibilitet som i skilda hänseenden numera ställs på den högsta ledningen av statsförvaltningen. Den ordning som nu gäller har ansetts stämma väl överens med det synsätt på regeringens sätt att bestämma över sin organisation som kommit till uttryck i regeringsformen (prop. 1993/94:100 s. 9, bet. 1993/94:KU29 s. 7).
Även den förändring av regeringskansliets organisation som nu förbereds motiveras enligt vad som anförs i budgetpropositionen av de ökande anspråk på funktionsförmåga som regeringskansliet har att möta. De skäl som har anförts för förändringen ligger följaktligen i linje med det synsätt som motiverat de ändrade formerna för anvisande av medel till regeringskansliet. Vad som har anförts i propositionen i frågan om ändring av regeringskansliets organisation ger inte anledning till några vidare uttalanden från utskottets sida. Som ett led i den granskning som ankommer på utskottet enligt 12 kap. 1 § regeringsformen har utskottet vid tidigare års granskningar berört regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation. Den ändring av regeringskansliets organisation som nu förbereds ger ytterligare anledning för utskottet att vid kommande granskningar uppmärksamma de organisatoriska förutsättningarnas betydelse för regeringsarbetet.
Anslaget
I propositionen föreslås att anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. anvisas 1 944 624 000 kr för budgetåret 1997. I motion 1996/97:K914 (v) hemställs att anslaget C 1 minskas med 38 895 000 kr för 1997. I motion 1996/97:K907 (mp) yrkande 1 hemställs att anslaget minskas med 100 miljoner kronor för 1997 och i yrkande 2 att det minskas med samma summa för 1998 och 1999. Utskottet tillstyrker propositionens förslag angående anslaget C 1 för 1997 och avstyrker motionerna K907 yrkande 1 delvis och K914. Beträffande motion K907 yrkande 2 anser utskottet att riksdagen inte nu bör ta ställning till konkreta yrkanden som gäller anslagen för 1998 och 1999 och avstyrker motionen i denna del.
Svensk författningssamling
Propositionen
Utgifterna på anslaget C 2 Svensk författningssamling beräknas till 1 011 000 kr för budgetåret 1997.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till anslag för Svensk författningssamling för budgetåret 1997.
Allmänna val
Propositionen
Anslaget C 3 Allmänna val beräknas till 48 miljoner kronor för år 1997. Från anslaget betalas statens kostnader för valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör samt ersättningar till vissa myndigheter m.m. för biträde i samband med allmänna val. Anslagsbelastningen är beroende av vilka val som hålls under året. Anslaget för 1997 avser bl.a. kostnader för 1997 års kyrkoval.
Utskottet
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till anslag för Allmänna val för budgetåret 1997.
Stöd till politiska partier
Nuvarande bestämmelser
Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som mandatbidrag. Ett mandatbidrag är för närvarande 224 100 kr. Kanslistödet, som i princip är avsett endast för partier som är företrädda i riksdagen, lämnas som grundstöd och tilläggsstöd. Helt grundstöd är för närvarande 3 910 000 kr och tilläggsstödet 11 000 kr för varje vunnet riksdagsmandat om partiet är företrätt i regeringen, och annars 16 400 kr för varje mandat. Partier, som tidigare varit representerade i riksdagen, ges möjlighet till ett avtrappat stöd under de närmaste fyra åren efter det att de förlorat sina riksdagsmandat. Nu gällande belopp för partistöd och kanslistöd fastställdes till sin nuvarande nivå år 1995.
Till följd av en överenskommelse mellan företrädare för regeringspartierna i den dåvarande regeringen och Socialdemokratiska arbetarepartiet i september 1992 sänktes det statliga partistödet med 10 % fr.o.m. den 15 oktober 1994 (prop. 1993/94:100 bil. 3, bet. KU32). Fr.o.m. den 15 oktober 1995 sänktes partistödet med ytterligare 12 miljoner kronor, räknat på en tolvmånadersperiod (prop. 1994/95:100 bil. 3, bet. KU34).
Enligt 12 § i lagen om partistöd skall stödet utgå årsvis räknat från den 15 oktober. I lagen sägs också att stödet uträknas en gång för varje år, men utbetalas kvartalsvis med en fjärdedel varje gång.
Propositionen
I propositionen föreslås en höjning av anslaget C 4 Stöd till politiska partier för år 1997 med 30 miljoner kronor till 145 200 000 kr. Ökningen finansieras genom en indragning av motsvarande belopp från anslagssparande under anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. Regeringen anser att den föreslagna nivån bör gälla även åren 1998 och 1999, men finansiering för dessa år saknas. Regeringen avser att återkomma i denna fråga i nästa budgetproposition.
Regeringen framhåller att de politiska partierna har en central roll i den svenska folkstyrelsen och att det därför är av väsentlig betydelse för demokratin att de har tillräckliga resurser för att bedriva sin opinionsbildande verksamhet. Det statliga stödet till partierna är avsett att garantera detta. Enligt regeringen tyder mycket på att det under senare år blivit svårare att engagera medborgarna i partipolitisk verksamhet. Genom EU-medlemskapet har partiernas verksamhetsområde dessutom utökats med ytterligare en nivå, där de måste kunna följa och delta i det europeiska samarbetet. Mot denna bakgrund föreslås att det statliga partistödet räknas upp med 30 miljoner kronor.
Motionerna
Motionärerna i motionerna 1996/97:K907 (mp), K912 (m) och K916 (fp) motsätter sig den föreslagna höjningen av anslaget. De moderata motionärerna vill därutöver reducera partistödet i dess nuvarande omfattning och föreslår en minskning av stödet till en tredjedel av det nuvarande fr.o.m. år 1997.
I motion 1996/97:K907 yrkande 1 (delvis) hemställer Birger Schlaug m.fl. (mp) att partistödet bör behållas på nuvarande nivå med tanke på det ansträngda budgetläget. Yrkandet ligger således 30 miljoner kronor under regeringens förslag.
I motion 1996/97:K912 hemställer Anders Björck m.fl. (m) att riksdagen beslutar anslå 38 200 000 kr för anslag C 4 i enlighet med vad som anförts i motionen. Motionärerna finner det orimligt att i nuvarande bekymmersamma läge, då nedskärningar drabbar så många för medborgarna vitala områden, kraftigt öka stödet till de politiska partierna. Motionärerna anser också att de politiska partiernas integritet kräver att de inte är beroende av bidrag från olika intressenter och inte heller i alltför hög grad av stöd från den offentliga sektorn. Enligt motionärernas uppfattning bör partistödet minska och på sikt reformeras. Stödet bör minskas till en tredjedel av det nuvarande fr.o.m. 1997, vilket innebär en besparing på 106 800 000 kr för 1997.
I motion 1996/97:K916 hemställer Birgit Friggebo m.fl. (fp) att riksdagen till anslaget C 4 för budgetåret 1997 anvisar 30 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit eller således 115,2 miljoner kronor. I motionen erinras om att partistödet sänktes åren 1994 och 1995 som ett led i stabiliseringen av svensk ekonomi. Sänkningen av partistödet var ett viktigt symboliskt beslut, anför motionärerna. Det gav eftertryck åt behovet av att sanera statsbudgeten och sänka utgifter. Saneringen är ännu inte avslutad och fortfarande vidtas en rad åtgärder både i kommuner och landsting och hos staten som på många håll uppfattas som mycket drastiska. Enligt motionärerna förefaller det mindre övertänkt att samtidigt vidta en full återställning av partistödet. De framhåller dock att frågan kan komma i ett annat läge inför 1998 års val.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är av väsentlig betydelse för demokratin att de politiska partierna har tillräckliga resurser för att bedriva sin opinionsbildande verksamhet. Genom Sveriges medlemskap i EU har partiernas verksamhetsområde utökats med en nivå, vilket kräver ytterligare insatser från partiernas sida. Den föreslagna höjningen av partistödet innebär i stort sett att stödet återgår till den nivå det hade före de båda senaste sänkningarna. Mot den nu angivna bakgrunden tillstyrker utskottet propositionens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionerna K907 (mp) yrkande 1, delvis, K912 (m) och K916 (fp).
Partibidragsnämnden har redan fastställt det partistöd som skall utgå till den 15 oktober 1997 i enlighet med nu gällande regler. För att partierna skall komma i åtnjutande av det högre bidraget för 1997, måste partibidragsnämnden ha ett nytt uträkningstillfälle före nästa kvartalsutbetalning i januari. Det krävs en ändring av ikraftträdandebestämmelsen till lagen för att möjliggöra detta. Utskottet föreslår att ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen får följande lydelse:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Före ikraftträdandet ingivna ansökningar om stöd för det år som räknas från och med den 15 oktober 1996 skall anses avse stöd med belopp som från och med den 1 januari 1997 följer av bestämmelserna i den nya lydelsen. Till partier som beviljats statligt stöd för tiden från och med den 15 oktober 1996 utgår, efter beslut av Partibidragsnämnden i januari 1997, tre fjärdedelar av årsbeloppet fram till den 14 oktober 1997 enligt bestämmelserna i den nya lydelsen.
Propositionens förslag till ändring i lagen om statligt stöd till politiska partier tillstyrks med den nu angivna ändringen.
Utskottet vill i detta sammanhang ta upp frågan om det särskilda stöd som enligt 3 och 9 §§ partistödslagen utgår till politiska partier, som tidigare varit representerade i riksdagen, men som förlorat sina riksdagsmandat. Som tidigare nämnts ges sådana partier möjlighet till ett avtrappat stöd under fyra år. Syftet med partistödet som sådant är att göra det möjligt för de politiska partierna att bedriva information och opinionsbildning utan att vara beroende av enskilda bidragsgivare. Avsikten med det särskilda, avtrappade stödet är att möjligheterna för ett parti, som förlorar sina riksdagsmandat, att fortsätta sin opinionsbildande verksamhet inför kommande riksdagsval inte drastiskt skall minska. Ytterligare skäl för det avtrappade stödet är hänsyn till personalens anställningstrygghet och önskan att underlätta för partierna att planera sin verksamhet. Partistödslagen, liksom det tidigare statliga och kommunala partistödet, bärs enligt förarbetena upp av följande principer (SOU 1972:62, prop. 1972:126, bet. KU55):
1. Bidragen bör utgå endast till parti som har ett inte obetydligt stöd i väljaropinionen, manifesterat i allmänna val. 2. Bidragen bör beräknas schematiskt och fördelas enligt fasta regler, som inte tillåter någon skönsmässig prövning. 3. Bidragens storlek bör stå i relation till partiernas storlek. 4. Någon offentlig kontroll av hur medlen används bör inte förekomma.
Bestämmelserna om det avtrappade partistödet har nu tillämpats ett antal år. Det kan enligt utskottets mening finnas skäl att se över om reglerna fungerat som tänkt eller om lagstiftningen kan behöva kompletteras med ytterligare villkor för utfående av stödet. En grundläggande förutsättning för utformningen av bestämmelserna måste dock även fortsättningsvis vara att någon statlig kontroll av hur stödet används inte får förekomma och att någon skönsmässig prövning av bidragen inte tillåts. Vad utskottet här uttalat om en översyn av det statliga partistödet, såvitt avser avtrappningsstödet, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Verksamhetsområdet Centrala myndigheter
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget D 1 Justitiekanslern anvisas 8 739 000 kr för budgetåret 1997. En miljon kronor tillförs anslaget för 1997 för att JK skall kunna bibehålla en verksamhet med låga ärendebalanser och korta handläggningstider. Anslagsförstärkningen föreslås finansieras genom motsvarande minskning av dels anslaget F 7 Diverse kostnader för rättsväsendet, dels anslaget C 1 Domstolsväsendet m.m. Anslaget D 2 Datainspektionen föreslås anvisas ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat belopp, 23 444 000 kr, för 1997. Anslaget D 3 Sametinget föreslås anvisas 1997 10 497 000 kr, varav 150 000 kr avser kostnader för den nationella delen av finansieringen av handläggning och beslut beträffande projekt inom ramen för s.k. mål 6-medel vilka till 75 % finansieras med EU- medel.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till anslag för Justitiekanslern, Datainspektionen och Sametinget för budgetåret 1997. Verksamhetsområdet Mediefrågor
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
Propositionen
Regeringen föreslår att 5 536 000 kr anvisas till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för 1997. I förslaget ligger en besparing på anslaget med 265 000 kr år 1997. Vidare föreslår regeringen att Presstödsnämnden för år 1997 beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 400 000 kr. Regeringen bedömer på grundval av en fördjupad prövning av Presstödsnämndens och Taltidningsnämndens verksamhet att dessa myndigheter bedriver sina verksamheter effektivt utifrån uppsatta mål, varför uppdragen bör ligga fast. Övergripande mål för Presstödsnämnden skall enligt propositionen vara att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden genom att fördela det statliga stödet till dagspressen. Övergripande mål för Taltidningsnämnden skall vara att förbättra tillgången till innehållet i dagstidningar för synskadade, sådana funktionshindrade som inte förmår hålla i eller bläddra i en tidning samt afatiker och dyslektiker genom att fördela det statliga stödet till radio- och kassettidningar. Omformuleringen av målen innebär enligt propositionen ingen förändring av verksamhetsinriktningen.
Motionerna
I motion 1996/97:K719 hemställer Margitta Edgren (fp) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av större mångfald av taltidningar. Enligt motionären finns bara cirka hälften av alla dagstidningar i Sverige att tillgå som taltidningar. Regeringen bedömer att målet för stödet i stort sett uppnåtts, då utgivningen av taltidningar täcker nära nog hela landet och de flesta synskadade därmed kan abonnera på en taltidning. Målet för Presstödsnämnden bör enligt motionären vara att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden genom att fördela stödet till dagspressen för att möjliggöra att all svensk dagspress finns att tillgå som radio- eller kassettidningar. I en snarlik motion, 1996/97:K717, hemställer Charlotta L Bjälkebring (v) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om målet för Taltidningsnämnden. Enligt motionären borde målet för Taltidningsnämnden få samma lydelse som målet för Presstödsnämnden, dvs. att tillgodose synskadades, sådana funktionshindrades som inte förmår hålla eller bläddra i en tidning samt afatikers och dyslektikers behov av mångfald på dagstidningsmarknaden genom att fördela det statliga stödet till radio- och kassettidningar.
Utskottets bedömning
Målen för Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
I propositionen föreslås att de övergripande målen för Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden formuleras om utan att det får några konsekvenser för verksamhetsinriktningen. De nuvarande uppgifterna för Presstödsnämnden är bl.a. att pröva ansökningar om stöd enligt presstödsförordningen, att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper och andra väsentliga förändringar inom dagspressen, rapportera till regeringen om utfallet av de presstödjande åtgärderna och om förändringar i tidningsägandet. Det föreslagna målet för Presstödsnämnden skall vara att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden genom att fördela det statliga stödet till dagspressen. Den nuvarande uppgiften för Taltidningsnämnden är att fördela det statliga stödet till radio- och kassettidningar. Nämnden skall dessutom handlägga ärenden om bl.a. fördelningen av mottagarutrustning för radiotidningar och bedriva visst utbildningsarbete samt bedöma och till regeringen rapportera om utvecklingen beträffande verksamheten med utgivning av radio- och kassettidningar. Det föreslagna målet skall vara att förbättra tillgången till innehållet i dagstidningar för synskadade, sådana funktionshindrade som inte förmår hålla i eller bläddra i en tidning samt afatiker och dyslektiker genom att fördela stödet till radio- och kassettidningar. I motion 1996/97:K719 (fp) anförs att målet för Presstödsnämnden bör vara att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden genom att fördela stödet till dagspressen så att det möjliggör att all svensk dagspress finns att tillgå som radio- eller kassettidningar. I motion 1996/97:K717 (v) föreslås att målet för Taltidningsnämnden skall vara att tillgodose synskadades, sådana funktionshindrades som inte förmår hålla eller bläddra i en tidning samt afatikers och dyslektikers behov av mångfald på dagstidningsmarknaden genom att fördela det statliga stödet till radio- och kassettidningar. Enligt utskottets mening bör inte de olika mål och medel som gäller för Presstödsnämndens och Taltidningsnämndens verksamheter blandas samman. Det är nämligen genom stödet till dagspressen, vilket administreras av Presstödsnämnden, som mångfalden inom dagspressen befrämjas. Det särskilda stödet till taltidningar administreras av Taltidningsnämnden. Det är riktigt att mångfalden inom dagspressen också har betydelse för möjligheten att upprätthålla mångfalden bland taltidningarna. Dock bestäms antalet tillgängliga taltidningar av de resurser som särskilt avdelas för detta ändamål, anslaget E 3 Stöd till radio- och kassettidningar. Detta anslag behandlas längre fram i detta betänkande. Utskottet uppfattar de föreslagna målformuleringarna som förtydliganden av de båda myndigheternas uppgifter och tillstyrker de föreslagna ändringarna av målen för Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden. Motionerna K717 och K719 avstyrks.
Anslaget E 1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
Utskottet har inga invändningar mot propositionens förslag att anvisa 5 536 000 kr för 1997 till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden och tillstyrker förslaget.
Presstöd
Budgetpropositionen
Betänkandet Vårt dagliga blad - stöd till svensk dagspress (SOU 1995:37) samt departementspromemorian Distributionsstödet till dagspressen (Ds 1996:5) och remissyttrandena över dessa har tillsammans med Presstödsnämndens årsredovisning och fördjupade anslagsframställning legat till grund för regeringens fördjupade prövning av presstödet. Regeringens ställningstaganden redovisas i propositionen om kulturpolitik (prop. 1996/97:3), vilken återges nedan i de delar som berör utgiftsområde 1. Sammanfattningsvis anser regeringen att presstödet i allt väsentligt används på ett effektivt sätt och ger de resultat som stödet syftar till.
Regeringen föreslår att 541 579 000 kr för budgetåret 1997 anvisas till Presstöd.
Kulturpropositionen
Förändringar av dagstidningsbegreppet m.m.
I propositionen föreslås vissa förändringar beträffande dagstidningsbegreppet och reglerna för hur stödberättigade dagstidningar skall särskiljas. Förändringarna innebär följande. En lågfrekvent tidning skall för att kunna få presstöd ha ett allmänt och brett innehåll och riktas mot en vid läsekrets. En tidning skall för att vara berättigad till driftsstöd ha ett eget redaktionellt innehåll som utgör minst 51 % av dess totala redaktionella innehåll. Om det är uppenbart att flera publikationer är att anse som en och samma publikation trots att de uppfyller kravet på 51 % eget redaktionellt innehåll samt utkommer under olika namn, skall Presstödsnämnden fortsättningsvis i beslut om presstöd anse dem vara en publikation. Som skäl för förslaget anger regeringen följande. Under senare år har en successiv uttänjning av tillämpningen av dagstidningsbegreppet skett, särskilt beträffande tidningar som kommer ut med 1-2 nummer per vecka. Det krävs enligt propositionen en uppstramning av definitionen av en dagstidning för att hindra att presstöd beviljas i allt tveksammare fall. Dagstidningsbegreppet föreslås snävas in så att lågfrekventa tidningar med ett specialiserat innehåll som riktar sig till en begränsad läsekrets inte skall räknas som dagstidningar. Som exempel på ett avgränsat innehåll nämns förhållanden inom näringsliv och affärsverksamhet, konsumentpolitik, miljöfrågor, idrott, friluftsliv eller frågor med anknytning till kyrkoliv och religion. Enligt de nuvarande reglerna skall en tidning för att vara stödberättigad ha ett eget redaktionellt material som överstiger 55 % av det totala redaktionella materialet. En sänkning av denna andel till 51 % innebär enligt propositionen att tidningarna får större möjligheter till samordning vilket kan minska deras kostnader. Många slags redaktionellt material, t.ex. radio- och TV-programtablåer samt sport- och börstabeller, kan vara likadant utformade i flera tidningar utan att mångfalden från åsiktsbildningssynpunkt går förlorad. I propositionen föreslås också en uppstramning av kriterierna i presstödsförordningen i syfte att undvika att reglerna kringgås. Under senare år har i vissa fall tvekan uppstått om huruvida en publikation har varit att anse som självständig gentemot en annan publikation, trots att de har skilda namn och eget redaktionellt innehåll som uppfyller kravet i förordningen. Likheterna blir särskilt iögonenfallande då publikationerna utkommer på olika veckodagar i samma spridningsområde. I vissa fall kan två tidningar bli berättigade till högre stöd än vad som skulle varit fallet om tidningarna betraktades som en tidning. De nuvarande reglerna är enligt propositionen inte tillräckliga när det gäller att skilja publikationer åt. Ett förtydligande bör införas i förordningen med innebörd att två publikationer, som utkommer under olika veckodagar och inom i huvudsak samma spridningsområde, bör betraktas som en publikation, om de har ett sådant samarbete och sådana likheter vad avser namn, utseende, layout m.m. att det för läsaren och i övrigt står klart att det i själva verket är fråga om en och samma publikation. I sitt betänkande (SOU 1995:37) Vårt dagliga blad - stöd till svensk dagspress som utkom i april 1995 har Pressutredningen -94 redogjort bl.a. för användningen av IT i svensk tidningsdistribution. Av redogörelsen framgår att vissa tidningar, nämligen Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Östersundsposten kommer ut i fullständigt skick även i abonnerade elektroniska editioner, medan några andra tidningar på olika sätt gör vissa delar av sitt redaktionella material tillgängligt för allmänheten med elektroniska hjälpmedel. Av redogörelsen framgår vidare att Svenska Dagbladet även ger ut två telefaxtidningar, som man kan abonnera på, Affärer Idag och Sverige Idag. Enligt kommitténs förslag skall presstödsförordningen (1990:524) ersättas av en presstödslag. Förslaget till presslag innehåller en legaldefinition av vad som skall avses med uttrycket dagstidning (3 §). Den är så utformad att s.k. elektroniska tidningar och faxtidningar utesluts från presstöd (SOU 1995:37 s. 199). Något förslag om en presstödslag har inte lagts fram. Regeringens förslag i kulturpropositionen innebär att det inte införs någon bestämmelse om att endast papperstidningar skall räknas som dagstidningar. Enligt regeringens bedömning bör statliga stöd inte vara utformade så att de hämmar användningen av elektronisk informationsteknik. Enligt vad som anförs i propositionen motiverar Pressutredningen -94 sitt förslag främst med att gränsdragningsproblem kan uppstå mellan elektroniska dagstidningar och annan elektronisk information. Regeringens bedömning är dock att det liksom hittills får ankomma på Presstödsnämnden att avgöra vilka tidningar som är dagstidningar oavsett om de utkommer i pappersform eller ej. Regeringen har i propositionen dessutom förklarat sig ha för avsikt att uppdra åt Presstödsnämnden att följa utvecklingen och återrapportera till regeringen om eventuella problem uppstår. I propositionen anförs härutöver att det i överensstämmelse med förslaget i fråga om presstödet inte heller införs någon motsvarande bestämmelse i mervärdesskattelagens definition av allmän nyhetstidning.
Driftsstöd till dagspressen
I propositionen förslås att driftsstöd även fortsättningsvis skall ges enligt nu gällande regler. Tidningar som uppbär driftsstöd år 1996 och som upphör att definieras som dagstidning med anledning av den nyss redovisade, uppstramade definitionen skall få reducerat stöd under en övergångsperiod på ett år, under vilket stödet uppgår till hälften av det belopp som utbetalts 1996, varefter stödet helt upphör. Enligt regeringens mening kvarstår motivet för att verka för mångfald inom dagspressen genom ett direkt presstöd riktat till lågtäckningstidningarna. Regeringen har inte velat införa regler som motverkar att ett företag i tidningsbranschen går med vinst, och därför finns i förslaget inga regler om reduktion av driftsstöd till företag med särskilt goda resultat eller som ger utdelning till ägarna. För de tidningar, som inte längre kommer att vara berättigade till driftsstöd till följd av den föreslagna uppstramningen av dagstidningsbegreppet, bör avvecklingen ske successivt under ett års tid. Regeringen bedömer att fem år, som Pressutredningen -94 föreslagit, är en onödigt lång avtrappningsperiod.
Utvecklingsstöd till dagspressen
I propositionen föreslås att utvecklingsstödet till dagspressen avvecklas. Enligt propositionen har stora delar av det rationaliseringsbehov som fanns när stödet infördes år 1990 fyllts av det stöd som hittills betalats ut. De delar av stödet som syftat till produktionsteknisk samverkan mellan dagstidningar har inte utnyttjats i någon större utsträckning, varför regeringen inte anser det motiverat att prioritera utvecklingsstödet.
Distributionsstöd till dagspressen
I propositionen föreslås att reglerna för distributionsstöd bibehålls med vissa förändringar med följande innebörd. I fortsättningen skall en prisskillnad på 10 % tillåtas inom ramen för likaprissättningen i den statligt stödda samdistributionen. Synnerliga skäl skall krävas för att ett tidningsföretag eller ett företag som ägs av ett tidningsföretag skall få verka som underentreprenör inom samdistributionssystemet. Distributionsföretagen skall få ta med andra produkter än dagstidningar i samdistributionen, om det kan ske utan kvalitetsförsämringar för distributionen av de stödberättigade tidningarna. Ett extra distributionsstöd skall under en övergångsperiod kunna lämnas till kvarvarande tidningar i ett distributionsområde, om en eller flera tidningar med utgivningsort inom distributionsområdet lämnar samdistributionen och de kvarvarande tidningsföretagen drabbas av större kostnadsökningar. Örestalet per exemplar höjs med 6 %, vilket beräknas innebära en utgiftsökning med ca 4,4 miljoner kronor. Förslaget bygger delvis på Distributionsstödsutredningens förslag. Flertalet remissinstanser stöder tanken på en modifiering av likaprisprincipen och förslaget om att få ta med andra produkter än dagstidningar i samdistributionen. Enligt regeringens bedömning är det rimligt med ett prissättningssystem som innebär att tidningarna bär en mer rättvis del av kostnader som de förorsakar i samdistributionen. En prisdifferens bör godtas endast om den är motiverad av särskilda kostnader, och den föreslagna ramen skall rymma tillägg för samtliga merkostnader för bl.a. viktskillnad, administrativt merarbete och lokala transporter. Prissättningen skall enligt propositionen i första hand bestämmas efter förhandling mellan de berörda företagen och distributören. Att skärpa presstödsförordningens krav för nya underentreprenörer bedömer regeringen vara en väl avvägd åtgärd för att i framtiden i viss mån begränsa förekomsten av underentreprenörer till de fall där det föreligger starka skäl. Ett exempel på en sådan situation är enligt propositionen när en tidning helt dominerar utgivningsområdet och det i övrigt distribueras endast tidningar med ett annat utgivningsområde med låg hushållstäckning. Förslaget om extra distributionsstöd avser att underlätta för kvarvarande tidningar som drabbas av större kostnadsökningar för den händelse att t.ex. den största tidningen på orten lämnar samdistributionssystemet. Det extra stödet får inte vara större än det stöd som lämnats till den eller de tidningar som lämnat systemet och skall kunna betalas ut under högst tre år. Någon skyldighet för distributionsföretagen att distribuera annat än dagstidningar som är berättigade till distributionsstöd följer inte av den föreslagna regeln att tillåta att distributionskapaciteten används för distribution av annat än dagstidningar. För att en dagstidning skall vara berättigad till distributionsstöd skall den ha en i huvudsak prenumererad upplaga och ett abonnemangspris som inte uppenbart avviker från priset i tidningskategorin den tillhör. Distributionsstödets nivå har varit oförändrad sedan 1992, då det sänktes med 7,5 %. Driftsstödet har nyligen höjts med 13 %. Mot den bakgrunden anser regeringen att det är rimligt att höja nivån på distributionsstödet med 6 %. Propositionens förslag innebär att inga regler om distributionsföretagens vinster införs. Statlig inblandning i ett företags ekonomiska förhållanden bör enligt regeringens mening undvikas. Regler om vinster skulle dessutom kunna minska incitamenten att effektivisera verksamheten inom distributionsföretagen.
Motionerna
I motion 1996/97:K705 hemställer Anders Björck m.fl. (m) att riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 1998 (yrkande 1), att riksdagen anslår 241 579 000 kr för anslaget E 1 Presstöd (yrkande 2) och att riksdagen beslutar att Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m. budgetåret 1998 (yrkande 3). Enligt motionärerna har de förhoppningar som målet för presstödet ställer i utsikt aldrig kunnat infrias. Den av regeringen föreslagna avvecklingen av utvecklingsstödet bör enligt motionärerna inkludera även driftsstödet och samdistributionsrabatten. Presstödet bör avvecklas i två etapper så att anslaget skärs ned med 300 miljoner kronor för 1997 och att resterande belopp lyfts ur budgeten 1998. Därmed kan Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1998. Nämndens resterande uppgifter kan handläggas av Kammarkollegiet. I motion 1996/97:Kr17 yrkande 22 hemställer Lars Leijonborg m.fl. (fp) att riksdagen avvisar förslaget om förändringar av dagstidningsbegreppet och särskiljandet av stödberättigade dagstidningar. Motionärerna vill successivt avveckla stödet till dagspressen och föreslår en minskning för 1997 med 300 miljoner kronor. Den föreslagna omdefinieringen av dagspressbegreppet förefaller enligt motionärerna godtycklig och svårmotiverad och bör därför avslås, eftersom vissa tidningar drabbas på ett orättvist sätt antingen avseende möjligheten att utnyttja samdistributionsrabatten eller möjligheten att erhålla driftsstöd. I motion 1996/97:K711 hemställer Ronny Olander (s) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade beräkningsgrunder för presstödet. Enligt motionären har det s.k. instrumentella materialet i dagstidningarna, dvs. information om t.ex. TV-program, aktie- och valutakurser etc., vuxit mycket kraftigt i omfattning sedan presstödet infördes. Om propositionens förslag till regeländring beträffande fördelningen på egenproducerat och övrigt material antas av riksdagen, kommer i framtiden 51 % av innehållet i varje edition att vara unikt. Enligt motionären är det befogat att vid en ändring av den aktuella regeln betrakta det instrumentella materialet som neutralt vid beräkningen av unikt respektive gemensamt material i olika editioner. I motion 1996/97:K716 hemställer Agne Hansson och Sivert Carlsson, båda (c), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergångsregler för tidningar som kan mista driftsstöd på grund av den föreslagna begränsningen i dagstidningsbegreppet (yrkande 1), om innehållet i presstödsförordningen vad avser Haparandabladet, Laholms Tidning och Ölandsbladet (yrkande 2), om kvalifikationsgräns för endagstidningars upplaga för att berättiga till driftsstöd (yrkande 3), om möjligheterna till extra provexemplar för endagstidningar i marknadssyfte (yrkande 4) och om samdistribution och lågfrekventa tidningar (yrkande 5). Enligt motionärerna bör det ankomma på Presstödsnämnden att följa effekterna av den föreslagna uppstramningen av dagstidningsbegreppet och vid behov återkomma med förslag till ytterligare övergångsregler för tidningar som kan komma att mista driftstödet på grund av de föreslagna förändringarna. Presstödsförordningen bör ändras så att Haparandabladet, Laholms Tidning och Ölandsbladet är berättigade till driftsstöd så länge angivna förutsättningar uppfylls, vilket skulle ge de nämnda tidningarna en säkrare ställning. Vid beräkningen av kvalifikationsgränsen 2 000 prenumererade exemplar bör enligt motionärerna även hänsyn tas till lösnummerförsäljningen, varför AB Tidningsstatistiks redovisningsprinciper i stället bör vara normgivande för beräkning av upplagan. Enligt motionären har de lågfrekventa endagstidningarna behov av särskilda marknadsinsatser, varför det bör ankomma på Presstödsnämnden att efter särskild ansökan pröva möjligheterna om tillstånd till ytterligare marknadsinsatser i form av provexemplar utöver vad nuvarande regler medger. Motionärerna accepterar inte att reglerna för samdistribution diskriminerar endagstidningar och förslår därför en regelförändring som ger endagstidningar rätt att ingå i samdistribution till likaprisprincipen. Distributionsföretaget bör därför åläggas att offentligt kunna motivera om man inte är beredd att ta med endagstidningar i samdistributionen. I motion 1996/97:K702 hemställer Elver Jonsson m.fl. (fp, m, c, v, kd) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dels att fådagarstidningar skall erhålla fortsatt presstöd om de uppfyller presstödsreglernas kriterier (yrkande 1), dels att tidningar som framdeles inte skall uppbära presstöd får en övergångstid i enlighet med Presstödsutredningens förslag, dvs. fem år (yrkande 2). De tre tidningar som kan komma att drabbas av den i propositionen föreslagna ändrade dagstidningsdefinitionen bör enligt motionärerna prövas av Presstödsnämnden med avseende på om de uppfyller villkoren för att erhålla fortsatt presstöd. Under alla förhållanden bör de dramatiska reglerna för avveckling som föreslås i propositionen ändras från ett till fem år. Likartade krav om fortsatt ekonomiskt stöd till de tidningar som kommer att förlora sitt stöd genom den nya dagstidningsdefinitionen och en förlängd avvecklingstid ställs i motionerna 1996/97:K706 (kd) och K718 (c). I motion 1996/97:Kr4 hemställer Birger Schlaug m.fl. (mp) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att antalet stödberättigade dagstidningar inte begränsas och att dagstidningsbegreppet inte bör stramas upp (yrkande 32) samt att riksdagen inte inför ytterligare regler för att särskilja stödberättigade dagstidningar (yrkande 33). I motionen hemställs också att ekonomiskt stöd av elektroniska medier utreds (yrkande 34). Motionärerna motsätter sig mycket bestämt en utveckling där utgivningen av fådagarstidningar begränsas till att kunna utges av politiska partier. De skall i stället som i dag kunna utges av ideella organisationer, folkrörelser, religiösa organisationer m.fl. Motionärerna accepterar inte heller förslaget om särskiljande av stödberättigade dagstidningar. I motion 1996/97:Kr6 hemställer Anders Björck m.fl. (m) att riksdagen avslår kulturpropositionen i den del som avser ändring i presstödsförordningen i enlighet med vad som framförs i motionen. Det ändringsförslag som avses i motionen gäller tidningar som utkommer under olika namn olika veckodagar men i övrigt har likheter med varandra i fortsättningen skall betraktas som en tidning. Det kan medföra att en tidning som i dag får distributionsstöd förlorar detta när den betraktas som en del av en annan publikation. En sådan tidning blir inte berättigad till distributionsstöd och kan därför svårligen distribueras till sin läsekrets. I motion 1996/97:Kr20 hemställer Gudrun Schyman m.fl. (v) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dagspressen (yrkande 14). Enligt motionärerna bör staten ta ett mer samlat grepp kring frågan om distributionsstödet. En översyn av distributionsstödet omfattande såväl kulturtidskrifter som fack- och organisationspress samt dagspressen bör komma till stånd.
I motion 1996/97:Kr9 hemställer Kurt Ove Johansson m.fl. (s) att riksdagen beslutar att en regel införs i presstödsförordningen som ger Presstödsnämnden möjlighet att dra in distributionsstödet om det är uppenbart att ett distributionsföretag kringgår likaprisprincipen genom stora vinstutdelningar. Enligt motionärerna kan tidningar som står utanför ägarkretsen missgynnas, om distributionsföretag ägda av tidningsföretag sätter höga priser på sina tjänster och på denna grund tar ut höga vinster ur distributionsföretagen. Med ett sådant förfarande kan regeln om likaprissättning kringgås, varigenom syftet med distributionsstödet, att ge tidningar med olika hushållstäckning och olika ekonomiska förutsättningar möjlighet att distribueras på någorlunda lika villkor, kan motverkas.
Utskottets bedömning
Förändringar av dagstidningsbegreppet m.m.
I kulturpropositionen (prop. 1996/97:3) föreslås att nuvarande dagstidningsbegrepp samt regler för hur stödberättigade dagstidningar skall särskiljas bibehålls med vissa förändringar enligt följande:
- En lågfrekvent tidning skall för att få presstöd ha ett allmänt och brett innehåll och riktas mot en vid läsekrets.
- En tidning skall för att vara berättigad till driftsstöd ha ett eget redaktionellt innehåll som utgör minst 51 % av dess totala redaktionella innehåll.
- Om det är uppenbart att flera publikationer är att anse som en och samma publikation trots att de uppfyller kravet på 51 % eget redaktionellt innehåll samt utkommer under olika namn, skall Presstödsnämnden fortsättningsvis i beslut om presstöd anse dem vara en publikation. Enligt propositionen har tillämpningen av dagstidningsbegreppet tänjts ut under senare år särskilt beträffande de lågfrekventa tidningarna. Enligt propositionen krävs en uppstramning av begreppet dagstidning för att hindra att presstöd beviljas i allt tveksammare fall. I motionerna 1996/97:K702 (fp, m, c, v, kd) yrkande 1, 1996/97:K706 (kd) yrkande 1, 1996/97:K718 (c) yrkande 1, 1996/97:Kr4 (mp) yrkande 32 och 1996/97:Kr17 (fp) yrkande 22 (delvis) riktas invändningar mot den föreslagna omdefinieringen av dagstidningsbegreppet. I motionerna K702 och K718 föreslås att fådagarstidningar skall erhålla fortsatt presstöd, om de uppfyller presstödsreglernas kriterier. Enligt den sistnämnda motionen uppfyller de tre tidningar som kommer att drabbas av den nya definitionen innehållsmässigt de krav som ställs fortsättningsvis på dagstidningar. Enligt motionären särbehandlas dessa fådagarstidningar negativt på grund av att de inte har anknytning till politiska partier. I motion K706 framförs liknande argument, och motionärerna anser att tidningarna Petrus, Hemmets Vän och Sändaren skall beviljas fullt presstöd. Motion Kr4 motsätter sig också att utgivningen av fådagarstidningar begränsas till sådana som utges av politiska partier. I motion Kr17 (delvis) avvisas förslaget om förändringen av dagstidningsbegreppet.
Utskottet ansluter sig till bedömningen i propositionen att det krävs en uppstramning av begreppet dagstidning för att sätta stopp för en fortsatt utveckling i uttänjande riktning. Om inget görs nu, finns det enligt utskottets mening en risk för missbruk av presstödet t.ex. så att fådagarstidningar delas upp i olika editioner i syfte att erhålla ett högre presstöd. Som framgått ovan är det framför allt i gruppen lågfrekventa tidningar som uttänjningen av praxis förekommit. Utskottet har mot denna bakgrund inga invändningar mot propositionens förslag att lågfrekventa tidningar, vilkas innehåll till övervägande del riktar sig mot avgränsade intresseområden eller delar av samhället, inte skall räknas som dagstidningar. Utskottet konstaterar dels att endast ett fåtal tidningar kommer att drabbas av regeländringen, dels att dessa genom att bredda sitt innehåll har en möjlighet att åter kvalificera sig för presstöd efter prövning i Presstödsnämnden. Utskottet avstyrker med hänvisning till vad som anförts i det föregående motionerna K702 yrkande 1, K706 yrkande 1, K718 yrkande 1, Kr4 yrkande 32 och Kr17 yrkande 22 (delvis). Föreskrifterna om presstödet är så utformade att allmänt driftsstöd utgår med vissa i förordningen angivna belopp, om förutsättningarna för stöd till en viss dagstidning är uppfyllda. Beloppen bestäms av tidningens abonnerade upplaga. Någon möjlighet att anpassa stödet efter det enskilda tidningsföretagets kostnader finns inte. Presstödsförordningen känner inte någon skillnad mellan elektroniska tidningar och papperstidningar. Stödet skall enligt dess föreskrifter utgå till sådana tidningar som är dagstidningar i den mening som avses i förordningen. Förvaltningsbeslut i frågor om presstöd fattas av Presstödsnämnden. Utskottet delar regeringens bedömning att statliga stöd inte bör utformas så att de hämmar användningen av elektronisk informationsteknik. Någon bestämmelse om att endast papperstidningar skall räknas som dagstidningar bör därför inte införas i regleringen av presstödet. Elektroniska tidningar kan emellertid distribueras till avsevärt lägre kostnader än tidningar som trycks på papper. Enligt regeringens förslag blir det en fråga för Presstödsnämnden att avgöra om en viss elektronisk tidning är att anse som en dagstidning enligt presstödsförordningen och därmed kan vara berättigad till presstöd. Om en elektronisk tidning bedöms vara en dagstidning, kan det enligt utskottets mening komma att utgå ett driftsstöd som kan anses oskäligt högt. Regleringen av presstödet bör därför snarast kompletteras med en bestämmelse som ger Presstödsnämnden en möjlighet att i fråga om elektroniskt distribuerade dagstidningar jämka driftsstödet efter vad som är skäligt med hänsyn till kostnaderna. Detta bör ges regeringen till känna. Motionen 1996/97:Kr4 (mp) yrkande 34 enligt vilken ekonomiskt stöd till elektroniska massmedier bör utredas får med vad utskottet här anfört anses besvarad, varför den avstyrks.
I propositionen föreslås vidare en sänkning från 55 till 51 % av den andel eget redaktionellt innehåll som krävs för att en tidning skall räknas som en självständig dagstidning med avseende på reglerna för presstödet. En konsekvens av denna ändring är, som framhålls i propositionen, att en tidning får större möjlighet till samordning av innehållet med andra tidningar och därigenom minskade kostnader. Den föreslagna ändringen överensstämmer också med Tidningsstatistik AB:s upplagebestämmelser. I motion 1996/97:K711 (s) framhålls att det är befogat att vid en ändring av den aktuella regeln betrakta det s.k. instrumentella materialet, dvs. information om t.ex. TV-program och aktie- och valutakurser, som neutralt vid beräkningen av unikt respektive gemensamt material i olika editioner. Vid tiden för presstödets införande krävdes minst 50 % eget material för att en tidning skulle betraktas som självständig i presstödsförordningens mening. Enligt vad utskottet inhämtat från Presstödsnämndens kansli fanns under 1980-talet en tendens hos andratidningarna att dela upp befintliga tidningar i editioner med mer än hälften eget material i syfte att öka intäkterna. Konsekvensen av detta blev att kostnaderna för presstödet ökade mer dn vad som kunde förutses. Villkoren ändrades då så att det krävdes 65 % eget material för att erhålla fullt stöd. Stödet reducerades proportionellt inom intervallet 65-50 % eget material. 1990 togs nedtrappningsregeln bort och nivån 55 % eget material fastställdes som krav för att en tidning skulle betraktas som självständig. Den nu föreslagna sänkningen från 55 till 51 % motiverades i Pressutredningen med att det fanns ett behov av gemensamt material i form av radio- och TV-program, börstabeller m.m. som ansågs svara mot denna volym. Det föreslagna kravet på 51 % ligger 14 procentenheter under den nivå som gällde fram till 1990. En regeländring av det slag som förespråkas i motionen K711 skulle innebära en minskning av kravet på eget material, vilket i sin tur skulle öka risken för uppdelning av tidningar i olika editioner. Med hänvisning till vad utskottet här anfört tillstyrks propositionen och avstyrks motion K711. En tredje regeländring som föreslås i propositionen gäller möjligheten att särskilja publikationer. I propositionen föreslås att om det är uppenbart att flera publikationer är att anse som en och samma publikation, trots att de uppfyller kraven på 51 % eget material och att de utkommer under olika namn, skall de anses vara en publikation. Bakgrunden till förslaget är enligt propositionen att det under senare år uppstått tvekan i vissa fall vid bedömningar om en publikation varit att anse som självständig i förhållande till en annan trots att båda publikationerna uppfyller kraven på eget redaktionellt innehåll och har olika namn. Indikationer på att det i själva verket kan vara frågan om en och samma publikation är bl.a. ägaranknytning, administrativt och annat samarbete, likheter i layout m.m. och utgivning inom samma spridningsområde. En konsekvens av en sådan uppdelning är att tidningarna får ett högre stöd än de skulle fått om de betraktades som en och samma publikation. Tre motioner, 1996/97:Kr4 (mp) yrkande 33, Kr6 (m) och Kr17 (fp) yrkande 22 (delvis), motsätter sig förslaget att införa en särskiljanderegel i presstödsförordningen. I motion Kr4 anförs att motionärerna inte accepterar förslaget om hur stödberättigade tidningar ska särskiljas. I motion Kr6 anförs bl.a. att med den föreslagna regeln kan förutsättningarna för berörda tidningsföretag komma att ändras med kort varsel med konsekvenser för tidningarnas möjligheter att få del av distributionsstödet och delta i samdistributionen. I motion Kr17 anförs att motionärerna avvisar de inskränkningar i stödet som föreslås genom en ny dagstidningsdefinition med konsekvenser för tidningarna Metro Weekend och Finnveden Onsdag och Finnveden Fredag.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning om nödvändigheten av att införa en särskiljanderegel i presstödsförordningen av det slag som här beskrivits och tillstyrker därför propositionens förslag i denna del. Utskottet avstyrker motionerna Kr4 yrkande 33, Kr6 och Kr17 yrkande 22 (delvis).
Driftsstöd till dagspressen
I propositionen föreslås att driftsstöd även fortsättningsvis skall ges enligt de regler som gäller i dag med vissa ändringar. I propositionen föreslås en regeländring innebärande att en tidning som upphör att definieras som dagstidning till följd av den uppstramade definitionen skall få reducerat stöd under en övergångsperiod på ett år. Under 1997 föreslås sådana tidningar som det här är tal om få ett stöd som uppgår till hälften av 1996 års stöd. Efter 1997 skall stödet helt upphöra. I tre motioner behandlas frågan om övergångsperiodens längd för de tidningar som skall få reducerat stöd. I motionerna 1996/97:K702 (fp, m, c, v, kd) yrkande 2, 1996/97:K706 (kd) yrkande 2 och 1996/97:K718 (c) yrkande 2 yrkas på en övergångstid på fem år. I motion K702 framhålls att förslaget om en ettårig avvecklingsperiod får verkan redan från årsskiftet 1996/97, vilket skulle innebära ett dråpslag mot de tre aktuella tidningarna. Motionärerna förordar en femårig övergångsperiod. I motion K706 anförs bl.a. att man bör beakta tidningarnas arbetsgivaransvar gentemot de anställda journalisterna och bevilja tidningarna en avvecklingstid på fem år. I motion K718 förs ett liknande resonemang. I motion 1996/97:K716 (c) yrkande 1 föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergångsregler för tidningar som kan mista driftsstöd på grund av den föreslagna begränsningen av dagstidningsbegreppet. I motionen anförs att det bör ankomma på Presstödsnämnden att följa effekterna av den föreslagna uppstramningen av dagstidningsbegreppet och vid behov återkomma med förslag till ytterligare övergångsregler för tidningar som kan komma att mista driftsstödet på grund av de föreslagna förändringarna. I propositionen anförs att de tidningar som inte längre kommer att vara berättigade till driftsstöd med anledning av förslaget om en uppstramning av dagstidningsbegreppet bör få möjlighet att anpassa sig till den nya situationen, varför avvecklingen av driftsstödet bör ske successivt. Av propositionen framgår inte direkt vilka tidningar som skall omfattas av den föreslagna övergångsperioden. Enligt utskottets mening bör samtliga tidningar som påverkas av de föreslagna ändringarna omfattas av övergångsperioden. Det gäller således dels tidningar som till följd av begränsingar i fråga om innehåll och läsekrets upphör att definieras som dagstidningar, dels sådana tidningar som framgent skall räknas som en, även om de utkommer under olika namn. Den föreslagna ändringen av andelen eget redaktionellt material torde inte leda till att någon tidning som i dag är berättigad till driftsstöd inte kommer att vara det efter det att ändringen trätt i kraft. Regeringen bedömer dock att fem år, vilket Pressutredningen -94 föreslagit, är en onödigt lång avtrappningsperiod. En övergångsperiod på ett år bör enligt regeringens mening vara tillräcklig för att berörda tidningar skall hinna anpassa sina kostnader till en utgivning utan driftsstöd. Utskottet delar uppfattningen att en övergångstid på fem år är onödigt lång. Under beredningen i utskottet har förslag väckts om en något längre övergångsperiod än den föreslagna, nämligen två år, med hänsyn till de praktiska svårigheter som kan komma att uppstå för de aktuella tidningsföretagen. Enligt utskottets mening bör en tid av två år vara tillräcklig för tidningarnas omställning vid en förlust av det ekonomiska stödet. Med hänvisning till vad utskottet här anfört föreslås att propositionens förslag ändras så att driftsstödet till de här aktuella tidningarna för 1997 skall utgå med två tredjedelar av stödet för 1996 och med en tredjedel av stödbeloppet 1996 för 1998, varefter det skall upphöra helt.
De budgetmässiga konsekvenserna av detta förslag är att kostnaderna ökar för 1997 med ca 2 miljoner kronor. Denna kostnadsökning bör enligt utskottets mening regeringen kunna hantera inom ramen för anslaget till presstödet utan att särskilt beslut behöver tas om omdisponeringar inom utgiftsområdet. Kostnaden beräknas för budgetåret 1998 till 3,9 miljoner kronor. Utskottet tar inte här ställning till kostnader som berör budgeten för 1998 utan utgår från att regeringen tar hänsyn till den här redovisade effekten i det kommande budgetarbetet. Vad utskottet anfört om en tvåårig övergångsperiod bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna K702 yrkande 2, K706 yrkande 2 och K718 yrkande 2 avstyrks. Motion K716 yrkande 1 får anses i viss mån tillgodosedd genom att utskottet redan nu föreslår en mjukare övergång än propositionen. Motionen avstyrks. I motion 1996/97:K716 (c) yrkande 2 föreslås att presstödsförordningen ändras så att det klart framgår att tidningarna Haparandabladet, Laholms Tidning och Ölandsbladet är berättigade till driftsstöd så länge angivna förutsättningar uppfylls. I yrkande 3 föreslås att kvalifikationsgränserna för att en endagstidning skall få stöd, 2 000 prenumererade exemplar per utgivningsdag, bör ändras till att avse Tidningsstatistik AB:s redovisningsprinciper där även hänsyn tas till lösnummerupplagan. I yrkande 4 anförs att det bör ankomma på Presstödsnämnden att efter särskild ansökan pröva möjligheten om tillstånd till ytterligare marknadsinsatser i form av provexemplar utöver vad nuvarande regler medger för endagstidningar. Med anledning av yrkande 2 vill utskottet erinra om att det i presstödsförordningen finns regler (2 kap. 7-8 §§) om begränsat stöd som under vissa förutsättningar kan lämnas till dagstidningar som utkommer i bl.a. kommunerna Borgholm, Laholm och Haparanda. Samtliga i motionen nämnda tidningar erhåller för närvarande begränsat driftsstöd i enlighet med de nämnda reglerna. Regeringen föreslår inga förändringar av dessa regler i den föreliggande propositionen. Vad gäller yrkande 3 kan anföras att en förutsättning för att en tidning skall kunna få driftsstöd är att den har en abonnerad upplaga på minst 2 000 exemplar. Denna regel gäller för såväl hög- och medelfrekventa som lågfrekventa dagstidningar. Syftet med att införa begränsningen var att förhindra att nya tidningar startades i spekulationssyfte med anledning av bidragsmöjligheterna (prop. 1971:27, bet. 1971:KU31, rskr. 1971:180). Vad beträffar yrkande 4 erinrar utskottet om att en förutsättning enligt presstödsförordningen för att en lågfrekvent dagstidning skall vara berättigad till allmänt driftsstöd är att dess totalupplaga till övervägande del är abonnerad. Denna bestämmelse kan begränsa möjligheterna att dela ut provexemplar. I övrigt finns inga särskilda bestämmelser i presstödsförordningen om provexemplar. Med hänvisning till vad utskottet här anfört får motionen i dessa delar anses besvarad och motion K716 yrkandena 2-4 avstyrks därmed.
Utvecklingsstöd till dagspressen
I propositionen föreslås att utvecklingsstödet till dagspressen avvecklas. Som skäl till förslaget anges att stora delar av det rationaliseringsbehov som fanns när utvecklingsstödet infördes har fyllts av det stöd som hittills utbetalts. De delar av stödet som varit avsett för produktionsteknisk samverkan har emellertid inte utnyttjats i någon större utsträckning. Mot denna bakgrund anser regeringen det inte motiverat att prioritera stödformen utvecklingsstöd. Sådana stöd och kreditgarantier som beviljats skall enligt propositionen dock betalas ut respektive gälla som planerat. Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.
Distributionsstöd till dagspressen
Enligt propositionen bibehålls reglerna för distributionsstödet med vissa föändringar. Dessa är följande:
- En prisdifferens på 10 % skall i fortsättningen tillåtas inom ramen för likaprissättningen i den statligt stödda samdistributionen.
- Det skall krävas synnerliga skäl för att ett tidningsföretag eller ett företag som ägs av eller ingår i koncern med tidningsföretag skall få verka som underentreprenör.
- Distributionsföretagen skall få ta med andra produkter än dagstidningar i samdistributionen om det kan ske utan kvalitetsförsämringar för distributionen av de stödberättigade tidningarna.
- Ett extra distributionsstöd skall under en övergångsperiod kunna lämnas till kvarvarande tidningar i ett distributionsområde, om en eller flera tidningar med utgivningsort inom distributionsområdet lämnar samdistributionen och de kvarvarande tidningsföretagen drabbas av större kostnadsökningar.
- Örestalet per exemplar höjs med 6 % vilket beräknas innebära en ökning av utgifterna för distributionsstödet med ca 4,4 miljoner kronor.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är rimligt att de enskilda tidningarna bär en mera rättvis del inom ramen för likaprisprincipen och att en prisskillnad bör accepteras men endast om den motiveras av särskilda kostnader. Utskottet tillstyrker propositionens förslag vad avser prisdifferentiering inom ramen för likaprissättningen. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att en skärpning av kraven på nya underentreprenörer i samdistributionen är väl motiverad. Utskottet tillstyrker förslaget till ändringar i presstödsförordningen med denna innebörd.
Utskottet tillstyrker förslaget om möjligheten för distributionsföretagen att få ta med andra produkter än dagstidningar. Utskottet noterar att förslaget inte innebär någon skyldighet för distributionsföretagen att distribuera annat än dagstidningar som är berättigade till det särskilda distributionsstödet. Utskottet tillstyrker också propositionens förslag om extra distributionsstöd som får utgå under högst tre år för tidningar som blir kvar i distributionssystemet, om en tidning väljer att lämna samdistributionssystemet. Utskottet finner i likhet med regeringen att en höjning av distributionsstödet med 6 % är rimlig. Utskottet noterar att regeringen räknar med att utgiftshöjningen med ca 4,4 miljoner kronor ryms inom anslaget för presstödet för 1997 tack vare förväntade minskade kostnader inom driftsstödet till följd av omdefinieringen av dagstidningsbegreppet. Utskottet noterar också att propositionen inte innehåller något förslag om regler för distributionsföretagens vinster. I motion 1996/97:Kr9 (s) hemställs att riksdagen beslutar att en regel införs i presstödsförordningen som ger Presstödsnämnden möjlighet att dra in distributionsstödet, om det är uppenbart att ett distributionsföretag kringgår likaprisprincipen genom stora vinstutdelningar. Enligt motionen kan regeln om likapris kringgås genom att distributionsföretagen sätter höga priser och tar ut höga vinster från verksamheten. En regel bör därför enligt motionen införas som gör det möjligt att dra in distributionsstödet i fall där det är uppenbart att likaprisprincipen kringgås genom höga vinstuttag i distributionsföretagen. Denna fråga behandlades i Utredningen om distributionsstödet (Ds 1996:5) där det framhölls att ingripanden mot möjligheterna för ett företag att bestämma vinstnivån är en känslig fråga, samtidigt som det inte är tillfredsställande om det finns en möjlighet att ta ut vinster på ett sätt som syftar till att kringgå även en modifierad likaprisprincip. Enligt utredarens mening borde det i ett sådant fall finnas en möjlighet för Presstödsnämnden att dra in distri butionsstödet. I propositionen framhålls att inga regler om distributionsföretagens vinster bör införas. Statlig inblandning i ett företags ekonomiska förhållanden bör enligt propositionen i görligaste mån undvikas. Ett genomförande av Distributionsutredningens förslag skulle dessutom kunna minska incitamenten att effektivisera verksamheten inom distributionsföretagen. Utskottet instämmer i den bedömning som gjordes i Distributionsutredningen och vad som anförs i motionen angående behovet av en regel som gör det möjligt att dra in distributionsstödet i de fall där ett distributionsföretag uppenbart kringgår likaprisprincipen genom att ta ut för höga vinster. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I motion 1996/97:K716 (c) yrkande 5 föreslås att presstödsförordningen ändras så att dagstidningar med endagsutgivning får rätt att ingå i samdistributionen i enlighet med likaprisprincipen. Enligt utskottets mening är behovet av en väl fungerande distribution av dagstidningar stort. Grunden för en samordnad distribution av tidningar är att den är kostnadseffektiv och ger dagspressen möjlighet att nå prenumeranter på samma villkor. Samdistributionsfrågan har vid flera olika tillfällen under årens lopp varit föremål för diskussioner och utredning. Svårigheterna att organisera en samdistribution som kan omfatta alla dagstidningar som önskar delta, dvs. även endagstidningar och andra tidningar som faller utanför stödsystemet, är väl kända. Hittills har det inte varit möjligt att finna en ordning som tillfredsställer alla intressen. Ett problem är att ett distributionsföretag kan få en monopolliknande ställning, som kan missbrukas på det sättet att tidningsföretag utanför stödsystemet vägras deltagande i samdistributionen. Därigenom kan de hamna i en sämre konkurrenssituation än de tidningar som distribueras via dessa företag. En konsekvens av detta kan bli att tidningsföretag som är eller skulle kunna bli viktiga för mångfalden inte klarar konkurrensen. Utskottet vill erinra om att det finns möjligheter till ingripande mot företag som missbrukar en dominerande ställning enligt 19 § konkurrenslagen (1993:20). Regeringen bör följa tillämpningen av konkurrenslagstiftningen på dagspressområdet och om så erfordras föreslå riksdagen åtgärder i syfte att komma till rätta med problem av det slag som här har beskrivits inom samdistributionen av tidningar. Med detta får motion K716 yrkande 5 anses besvarad, varför den avstyrks.
Anslaget E 2 Presstöd
I budgetpropositionen föreslås att 541 579 000 kr anvisas anslaget E 2 Presstöd för budgetåret 1997. I anslaget ingår driftsstöd och samdistributionsstöd samt utgifter för täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen. I motion 1996/97:K705 (m) anförs att partiet upprepade gånger föreslagit att presstödet gradvis bör avskaffas. Detta bör ske i två etapper. För budgetåret 1997 bör en nedskärning ske med 300 miljoner kronor och det resterande beloppet bör lyftas ur budgeten för 1998. Presstödsnämnden har då inte längre någon funktion att fylla och kan avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1998. De resterande uppgifterna, såsom bevakning av lån från nämnden, kan till dess att denna verksamhet helt avvecklats handläggas av Kammarkollegiet. För 1997 föreslås att riksdagen anslår 241 579 000 kr, dvs. en summa som med 300 miljoner kronor understiger propositionens förslag (yrkande 2). Även motion 1996/97:Kr17 (fp) föreslås att en minskning på 300 miljoner kronor på anslaget E 2 utan särskilt yrkande.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del och avstyrker motion K705 yrkande 2.
Översyn av distributionsstödet
I motion 1996/97:Kr20 (v) yrkande 14 föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dagspressen. I motionen anförs att staten bör ta ett mer samlat grepp i form av en översyn av distributionsstödet till dagstidningarna där även problem kring distributionen av fack- och organisationspress bör behandlas. Enligt uppgift från Kulturdepartementet finns för närvarande inga planer på någon förnyad utredning av distributionsstödet till dagspressen. Utskottet erinrar om att det särskilda stödet till kulturtidskrifter inte är inriktat särskilt på distribution utan kan ges i form av produktionsstöd och utvecklingsstöd. Övriga tidningar och tidskrifter såsom fack- och organisationstidskrifter omfattas inte av existerande stödordningar. Regeringen har nyligen beslutat direktiv till en utredning om boken och kulturtidskriften (dir. 1996:85). Enligt direktiven skall utredaren bedöma möjligheten att främja en fortsatt bred utgivning av tidskrifter som når en vid läsekrets. Det kan t.ex. gälla utgivningsstrukturen, distributionen och tidskrifternas uttnyttjande på biblioteken. Enligt utskottets mening får motion Kr20 yrkande 14 med det anförda anses besvarad varför den avstyrks.
Avveckling av presstödet 1998
I motion 1996/97:K705 (m) föreslås dels att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 1998 (yrkande 1), dels att Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m. budgetåret 1998 (yrkande 3). Beträffande motiveringen hänvisas till vad utskottet anfört ovan. Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till vad som anförts ovan.
Stöd till radio- och kassettidningar
Propositionen
Anslaget E 3 Stöd till radio- och kassettidningar, som disponeras av Taltidningsnämnden, föreslås uppgå till 123 700 000 kr för 1997. Taltidningsnämnden har föreslagit regeringen att en funktion med centralt ansvar för upphandling av utrustning och service samt löpande effektivisering av taltidningsverksamheten inrättas vid Presstödsnämndens kansli, vilket beräknas ge en årlig nettokostnadsminskning med ca 900 000 kr. Med anledning av förslaget föreslår regeringen att 500 000 kr överförs från det här aktuella anslaget till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för att stärka kansliets resurser för upphandling m.m. Till följd av att behovet av upphandling för radiotidningsmottagare år 1997 kommer att vara litet föreslår regeringen att 3,6 miljoner kronor tillfälligt förs bort från anslaget detta år.
Motionerna
I motion 1996/97:K708 hemställer Anders Björck m.fl. (m) att riksdagen anslår 41 700 000 kr till Stöd till radio- och kassettidningar i enlighet med vad som anförts i motionen. Enligt motionärerna finns ingen anledning att skjuta de kostnadsminskningar som en ökad användning av digital taltidningsteknik ger möjlighet till på framtiden. Det statliga stödet kan minskas redan 1997 genom att taltidningssystemet baseras på öppna system som Internet och World Wide Web. Anslaget E 3 föreslås mot denna bakgrund minskas till en tredjedel av det nuvarande fr.o.m. 1997. I motion 1996/97:Kr256 hemställer Dan Ericsson (kd) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att man inom presstödets ram ska prioritera ökat stöd till radio- och kassettidningar (yrkande 2). Enligt motionären skall presstödet garantera mångfalden i svensk press och därmed också möjligheterna att läsa fler tidningar som har olika politiska ledarredaktioner. Denna möjlighet finns dock inte för synskadade om inte stödet till radio- och kassettidningar byggs ut. Utskottets bedömning
Mål för taltidningsverksamheten
Av budgetpropositionen framgår att regeringen bedömer att målet för stödet till taltidningar i stort sett uppnåtts, då utgivningen av taltidningar täcker nära nog hela landet, vilket innebär att de flesta synskadade kan abonnera på en dagstidning. Vid slutet av budgetåret 1994/95 fanns det enligt propositionen 81 dagstidningar som kom ut som taltidningar, varav flertalet som radiotidningar, 17 som kassettidningar och 6 som RATS-tidningar (radiosänd talsyntestidning för synskadade). När det gäller möjligheterna att bygga ut taltidningsverksamheten anförs i propositionen dels att ett utgiftstak införts vid anslagstilldelningen, dels att det krävs betydande kostnadseffektiviseringar för att utbyggnaden skall kunna fortsätta. Möjligheten till effektiviseringar hänger nära samman med teknikutvecklingen. Denna fråga har på regeringens uppdrag utretts av Taltidningsnämnden. Enligt Taltidningsnämndens rapport bör RATS på kort sikt vara huvudalternativet för svenska digitala taltidningar. Inriktningen på längre sikt bör enligt rapporten vara att göra en upphandling av digitala taltidningssystem, där en leverantörsspecifik paketlösning och en lösning som baseras på öppna system samt Internet och World Wide Web kan offereras. Regeringen har enligt propositionen för avsikt att uppdra åt Taltidningsnämnden att utreda möjligheterna att göra en kravspecifikation för ett taltidningssystem baserat på öppna standarder. En slutsats av vad utskottet här redovisat är att det sannolikt inte är möjligt att sänka taltidningskostnaderna totalt sett med hjälp av besparingar till följd av den tekniska utvecklingen. Det finns dock enligt utskottets mening goda skäl att anta att teknikutvecklingen på längre sikt kan antas medföra minskade kostnader. I en sådan situation kommer det att finnas en valmöjlighet mellan att minska anslaget avseende stödet till radio- och kassettidningar eller att bygga ut verksamheten med hjälp av det ökade finansiella utrymmet eller att kombinera båda dessa ansatser. Enligt utskottet bör målet för taltidningsverksamheten på längre sikt vara att öka valfriheten vad gäller tillgången på taltidningar med olika inriktningar. I motion 1996/97:Kr256 (kd) yrkande 2 föreslås att stödet till radio- och kassettidningar skall prioriteras inom ramen för presstödet. Enligt motionären skall presstödet garantera mångfalden inom svensk press och därmed också möjligheterna att läsa fler tidningar som har olika politiska ledarredaktioner. Denna möjlighet finns dock inte för synskadade om inte stödet till radio- och kassettidningar byggs ut. Denna verksamhet bör enligt motionen prioriteras inom ramen för presstödet. Utskottet hänvisar med anledning av motionen till vad utskottet anfört under avsnittet om Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden i här aktuellt avseende. Av detta framgår bl.a. att det tillgängliga antalet taltidningar bestäms av de resurser som avdelas inom anslaget E 3 Stöd till radio- och kassettidningar. Det är genom det allmänna presstödet som mångfalden inom dagspressen befrämjas. Därför är det enligt utskottets mening endast i indirekt mening som mångfalden bland taltidningar har samband med mångfalden inom dagspressen. Krav på ett ökat utbud av taltidningar bör ställas på det särskilda anslaget för detta ändamål. Med detta får motion Kr256 anses besvarad varför den avstyrks.
Anslaget E 3 Stöd till radio- och kassettidningar
I budgetpropositionen föreslås att på anslaget E 3 anvisas 123 700 000 kr för 1997. I detta förslag ligger att 500 000 kr överförs till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för att stärka resurserna för upphandling m.m. I motion 1996/97:K708 (m) föreslås att riksdagen anvisar 41 700 000 kr till anslaget E 3, dvs. en minskning med två tredjedelar i förhållande till propositionens förslag. Motivet till motionens förslag är att en ökad användning av digital taltidningsteknik kan ge betydande kostnadsminskningar redan budgetåret 1997. Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående tillstyrks propositionens förslag i denna del. Motion K708 avstyrks.
Radio- och TV-verket
Propositionen
Målet för Radio- och TV-verket är enligt propositionen att främja möjligheterna till mångfald i radio och television genom att ansvara för all tillståndsgivning i enlighet med de särskilda lagarna för ljudradio- och televisionssändningar riktade till allmänheten i de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon annan särskilt angiven myndighet. Omformuleringen av det övergripande målet innebär enligt propositionen ingen förändring av verksamhetsinriktningen.
Regeringen föreslår att anslaget E 4 Radio- och TV-verket anvisas 8 016 000 kr för år 1997. En besparing med 219 000 kr tas ut under året. Radio- och TV- verket föreslås få en låneram i Riksgäldskontoret på 200 000 kr för år 1997.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag angående det övergripande målet för Radio- och TV-verket och medel till verket under anslaget E 4.
Granskningsnämnden för radio och TV
Propositionen
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remissyttranden över detta samt Granskningsnämndens årsredovisning och fördjupade anslagsframställning har legat till grund för regeringens fördjupade prövning av Granskningsnämnden. Den har enligt regeringens bedömning i allt väsentligt uppfyllt målet för verksamheten om att i efterhand granska program i samtliga sändningsformer inom sitt ansvarsområde. Målet för Granskningsnämnden för radio och TV skall enligt propositionen vara att verka för att programföretagen följer reglerna för sändningarnas innehåll i fråga om ljudradio- och TV- sändningar till allmänheten genom efterhandsgranskning av innehållet i sändningarna. Omformuleringen av målet innebär ingen förändring av verksamhetens inriktning. Regeringen förslår att på anslaget E 5 Granskningsnämnden för radio och TV anvisas 6 671 000 kr för år 1997. För år 1997 bör nämnden enligt propositionen anvisas 4 536 000 kr från rundradiofonden, som nämnden har att redovisa på budgetens inkomstsida. En besparing föreslås tas ut med 206 000 kr under 1997. Nämnden föreslås få en låneram i Riksgäldskontoret på 520 000 kr.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag angående det övergripande målet för Granskningsnämnden för radio- och Tv och förslaget till finansiering och medelsanvisning under anslaget E 5.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde 1, Rikets styrelse att riksdagen a) antar riksdagens förvaltningsstyrelses förslag till lag om ändring i lagen (1994:1066) om statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen, b) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier med den ändringen att ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen får följande lydelse:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Före ikraftträdandet ingivna ansökningar om stöd för det år som räknas från och med den 15 oktober 1996 skall anses avse stöd med belopp som från och med den 1 januari 1997 följer av bestämmelserna i den nya lydelsen.
Till partier som beviljats statligt stöd för tiden från och med den 15 oktober 1996 utgår, efter beslut av Partibidragsnämnden i januari 1997, tre fjärdedelar av årsbeloppet fram till den 14 oktober 1997 enligt bestämmelserna i den nya lydelsen.
c) godkänner att de övergripande målen för Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet E 1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, d) godkänner att det övergripande målet för Radio- och TV-verket skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet E 4 Radio och TV- verket, e) godkänner att det övergripande målet för Granskningsnämnden för radio och TV skall vara i enlighet med vad regeringen förordar under avsnittet E 5 Granskningsnämnden för radio och TV, f) godkänner vad regeringen föreslår om en medelstilldelning från rundradiokontot till Granskningsnämnden för radio och TV för år 1997 på 4 536 000 kr som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida, g) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande presstöd till elektroniskt distribuerade dagstidningar, h) med anledning av proposition 1996/97:3 avsnitt 15.1.3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande en tvåårig övergångsperiod för tidningar som inte längre är berättigade till presstöd, i) med bifall till motion 1996/97:Kr9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande införande av en regel i presstödsförordningen om indragning av distributionsstödet i vissa fall, j) dels med bifall till proposition 1996/97:1 i denna del anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för budgetåret 1997 enligt uppställningen i bilaga 2, dels godkänner vad som anförts i proposition 1996/97:3 avsnitt 15.1, i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan under punkt h, k) avslår de motionsyrkanden som förtecknats i bilaga 3, res. 1 (m, fp , v ,mp) 2. beträffande beräkning av anslaget B 1 Riksdagens ledamöter och partier för 1998 och 1999 att riksdagen avslår motion 1996/97:K907 yrkande 2, delvis, res. 2 (mp) 3. beträffande beräkning av anslaget B 2 Riksdagens förvaltningskostnader för 1998 och 1999 att riksdagen avslår motion 1996/97:K907 yrkande 2, delvis, res. 3 (mp) 4. beträffande beräkning av anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. för 1998 och 1999 att riksdagen avslår motion 1996/97:K907 yrkande 2, delvis, res. 4 (mp) 5. beträffande lånebemyndigande att riksdagen bemyndigar riksdagens förvaltningsstyrelse att för budgetåret 1997 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i riksdagens fastigheter intill ett sammanlagt belopp av 48 000 000 kr, 6. beträffande redovisning och revision av kungens apanage att riksdagen avslår motion 1996/97:K915 yrkande 1, res. 5 (v) 7. beträffande tillkännagivande om hovets avskaffande att riksdagen avslår motion 1996/97:K915 yrkande 2, res. 6 (v) 8. beträffande undersökning av ledamöternas åsikter om assistentstödet att riksdagen avslår motion 1996/97:K313 yrkande 2, res. 7 (m, fp, c) 9. beträffande översyn av det avtrappade partistödet att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 10. beträffande översyn av distributionsstödet till dagstidningar m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr20 yrkande 14, res. 8 (v) 11. beträffande avveckling av presstödet och Presstödsnämnden att riksdagen avslår motion 1996/97:K705 yrkandena 1 och 3. res. 9 (m)
Stockholm den 28 november 1996
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Widar Andersson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Pär-Axel Sahlberg (s), Jerry Martinger (m), Mats Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nikos Papadopoulos (s) och Nils Fredrik Aurelius (m).
Reservationer
1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse (mom.1)
Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Kenneth Kvist (v), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Regeringskansliet m.m. som börjar med Även den förändring och slutar med K907 yrkande 1, delvis och K914 bort ha följande lydelse: Även den förändring av regeringskansliets organisation som nu förbereds motiveras enligt vad som anförs i budgetpropositionen av de ökande anspråk på funktionsförmåga som regeringskansliet har att möta. De skäl som har anförts för förändringen ligger följaktligen i linje med det synsätt som motiverat de ändrade formerna för anvisande av medel till regeringskansliet. Från utskottets utgångspunkter framstår det emellertid inte som fullt genomlyst hur en så pass betydande förändring i formellt hänseende som det nu blir fråga om på längre sikt kan antas påverka regeringsarbetet. Vidare saknas helt beräkningar av de ekonomiska konsekvenser organisationsförändringen medför. Utskottet anser att en mera ingående redovisning från regeringens sida av de överväganden som kan göras i fråga om förändringens verkningar hade varit önskvärd och har för egen del vid beredningen av ärendet genom en utfrågning av ledande tjänstemän i Statsrådsberedningen sökt skaffa sig en djupare bild av den tilltänkta förändringens innebörd från konstitutionella synpunkter. Mot bakgrund av det vida utrymme som regeringsformen lämnar för regeringen att själv bestämma om formerna för sitt arbete och regerings- kansliets organisation har utskottet dock inte funnit tillräckliga skäl att nu göra några vidare uttalanden i fråga om den organisatoriska förändring av regeringskansliet som har förutskickats i propositionen. Som ett led i den granskning som ankommer på utskottet enligt 12 kap. 1 § regeringsformen har utskottet vid tidigare års granskningar berört regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation. Den ändring av regeringskansliets organisation som nu förbereds ger ytterligare anledning för utskottet att vid kommande granskningar uppmärksamma de organisatoriska förutsättningarnas betydelse för regeringsarbetet.
Anslaget
I propositionen föreslås att till anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. anvisas 1 944 624 000 kr för budgetåret 1997.
I motion K914 (v) hemställs att anslaget C 1 minskas med 38 895 000 kr för 1997. I motion K907 (mp) yrkande 1, delvis, hemställs att anslaget minskas med 100 miljoner kronor för 1997 och i yrkande 2, delvis, att det minskas med samma summa för 1998 och 1999.
Utskottet anser att Sveriges ansträngda ekonomi ställer krav på återhållsamhet med de offentliga utgifterna. Regeringskansliet har ökat sina kostnader betydligt de senaste åren medan de flesta andra myndigheter fått vidkännas nedskärningar. En nedskärning av anslaget med 40 miljoner kronor kan genomföras utan att detta behöver gå ut över verksamheten, särskilt mot bakgrund av den omorganisation som är på gång. Med bifall till motion K914 (v) och med anledning av motion K907 (mp) yrkande 1, delvis, föreslår utskottet att till anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1997 anvisas ett i förhållande till regeringens förslag 40 miljoner kronor lägre belopp.
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Stöd till politiska partier som börjar med Utskottet delar och slutar med nu angivna ändringen bort ha följande lydelse: Med tanke på det ansträngda budgetläget är det enligt utskottets uppfattning inte rimligt att nu vidta en full återställning av partistödet. Utskottet avstyrker därför den föreslagna höjningen med 30 miljoner kronor och tillstyrker motionerna K907 (mp) yrkande 1, delvis, och K916 (fp). Utskottets ställningstagande innebär också ett delvis tillstyrkande av motion K912 (m), i vilken föreslås en sänkning av partistödet fr.o.m. budgetåret 1997. Propositionens förslag till ändring i lagen om statligt stöd till politiska partier avstyrks följaktligen.
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Utskottets bedömning, Förändringar av dagstidningsbegreppet m.m. som börjar med Utskottet ansluter sig och slutar med Kr17 yrkande 22 (delvis) bort ha följande lydelse: Regeringens förslag till omdefiniering av dagstidningsbegreppet - som innebär att lågfrekventa tidningar som har sin utgångspunkt i religion och miljöfrågor inte skall betraktas som dagstidningar, medan de som behandlar allmänna samhällsfrågor och politik skall räknas som dagstidningar - förefaller godtyckligt och svårmotiverat. Genom regeringens förslag till förändringar av dagstidningsbegreppet kommer en del fådagarstidningar att drabbas hårt. Utskottet motsätter sig en utveckling som leder till att utgivningen av fådagarstidningar begränsas till politiska partier. De skall i stället som idag kunna ges ut av ideella organisationer, folkrörelser, religiösa organisationer, m.fl. Med anledning av motionerna K702 yrkande 1, K706 yrkande 1, K718 yrkande 1, Kr4 yrkande 32 och Kr17 yrkande 22, delvis, avstyrker utskottet regeringens förslag i denna del.
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Utskottets bedömning, Förändringar av dagstidningsbegreppet m.m. som börjar med Utskottet instämmer i och slutar före rubriken Driftsstöd till dagspressen bort ha följande lydelse: Den i kulturpropositionen föreslagna regeln om särskiljande av publikationer innebär att Presstödsnämnden skall behandla två tidningar med visst inbördes samband som en publikation, trots att de utkommer under olika namn och uppfyller kravet på 51% eget redaktionellt innehåll. Utskottet delar motionärernas bedömning att förutsättningarna för berörda tidningar kommer att ändras med mycket kort varsel med konsekvenser för tidningarnas möjligheter att få del av driftsstödet samt distributionsstödet och delta i samdistributionen. Med anledning av motionerna Kr4 (mp) yrkande 33, Kr6 (m) och Kr17 (fp) yrkande 22, delvis, avstyrker utskottet regeringens förslag om särskiljande av publikationer.
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Utskottets bedömning, Driftsstöd till dagspressen som börjar med I propositionen anförs och slutar med Motionen avstyrks bort ha följande lydelse: Utskottet har i det föregående motsatt sig regeringens förslag till förändring av dagstidningsbegreppet. Någon regel om stöd under en övergångsperiod för tidningar som upphör att definieras som dagstidningar behövs följaktligen inte. Utskottet avstyrker alltså regeringens förslag i denna del och också de motioner som föreslår en längre övergångstid än i propositionen (motionerna K702 yrkande 2, K706 yrkande 2, K716 yrkande 1 och K718 yrkande 2).
dels att den del av utskottets yttrande under rubrikerna Utskottets bedömning och Anslaget E 2 Presstöd som börjar med Utskottet tillstyrker och slutar med K705 yrkande 2 bort ha följande lydelse: De av utskottet i det föregående vidtagna förändringarna i regeringens förslag till presstödsregler medför viss ökning av kostnaderna för presstöd. Den uteblivna förändringen av dagstidningsbegreppet inklusive den uteblivna särskiljanderegeln beräknas öka kostnaderna med ca 6,2 miljoner kronor för 1997. Denna kostnadsökning bör enligt utskottets mening regeringen kunna hantera inom ramen för anslaget till presstödet utan att särskilt beslut behöver tas om omdisponeringar inom utgiftsområdet. Den i motion K705 yrkande 2 föreslagna nedskärningen av presstödet avstyrks.
dels att utskottet bort anföra: Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet reservanternas förslag till anvisning av anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för budgetåret 1997 enligt uppställning i bilaga 2. Vidare avstyrks de motioner i betänkandets bilaga 3 som inte tillstyrkts i detta avsnitt.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse att riksdagen a) = utskottet b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier c) = utskottet d) = utskottet e) = utskottet f) = utskottet g) = utskottet h) = beslutar att punkten utgår i) = utskottet j) med anledning av regeringens förslag i propositionerna 1996/97:1 i denna del och 1996/97:3 avsnitt 15.1 och med bifall till motionerna 1996/97:K916, 1996/97:K907 yrkande 1 delvis och 1996/97:K914 och med anledning av motionerna 1996/97:K702 yrkande 1, 1996/97:K706 yrkande 1, 1996/97:K718 yrkande 1, 1996/97:Kr4 yrkandena 32 och 33, 1996/97:Kr6, 1996/97:Kr17 yrkande 22, 1996/97:K912 och 1996/97:907 yrkande 1 delvis anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för budgetåret 1997 enligt den som reservanternas förslag betecknade uppställningen i bilaga 2, k) avslår de motionsyrkanden som förtecknats i bilaga 3 och som inte omfattas av föregående moment.
2. Beräkning av anslaget B 1 Riksdagens ledamöter och partier för 1998 och 1999 (mom. 2)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som under rubriken Riksdagens ledamöter och partier börjar med Utskottet anser och slutar med i samma motion bort ha följande lydelse: Utskottet anser att anslaget B 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. bör minskas med 20 miljoner kronor för 1998 och med 35 miljoner kronor för 1999 i förhållande till regeringens förslag. Såsom påpekas i motion K907 (mp) bör minskningen kunna genomföras genom en minskning av ledamöternas kostnadsersättningar, mindre kostsamma resor och en effektivisering av den inre riksdagsförvaltningen. Förvaltningskontoret bör redan nu planera för en minskning av anslaget i kommande budgetar. Vad utskottet här anfört med anledning av motion K907 (mp) yrkande 2, delvis, bör riksdagen som sin mening ge förvaltningskontoret till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande beräkning av anslaget B 1 Riksdagens ledamöter och partier för 1998 och 1999 att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K907 yrkande 2, delvis, som sin mening ger Riksdagens förvaltningskontor till känna vad utskottet anfört,
3. Beräkning av anslaget B 2 Riksdagens förvaltningskostnader för 1998 och 1999 (mom. 3)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som under rubriken Riksdagens förvaltningskostnader börjar med Utskottet har tidigare och slutar med K907 (mp) yrkande 2 delvis bort ha följande lydelse: Utskottet delar uppfattningen i motion K907 (mp) att anslaget för riksdagens förvaltningskostnader bör minskas med 30 miljoner kronor för budgetåret 1998 och med 40 miljoner kronor för 1999. Behovet av lägenheter för riksdagsledamöterna är kraftigt överdrivet, varför det bör vara fullt möjligt att reducera kostnaderna med de belopp som föreslås i motion K907 (mp). Förvaltningskontoret bör redan nu planera för en minskning av anslaget i kommande budgetar. Vad utskottet här anfört med anledning av motion K907 (mp) yrkande 2, delvis, bör riksdagen som sin mening ge förvaltningskontoret till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande beräkning av anslaget B 2 Riksdagens förvaltningskostnader för 1998 och 1999 att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K907 yrkande 2, delvis, som sin mening ger Riksdagens förvaltningskontor till känna vad utskottet anfört,
4. Beräkning av anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. för 1998 och 1999 (mom. 4)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som under rubriken Regerings- kansliet m.m. börjar med Beträffande motion K907 och slutar med i denna del bort ha följande lydelse: Utskottet delar uppfattningen i motion K907 (mp) att regeringskansliet även för åren 1998 och 1999 bör vidkännas en minskning av anslaget med 100 miljoner kronor per år. Besparingen bör kunna klaras genom mindre kostsamma resor och effektivare organisation. Regeringen bör redan nu förbereda en anslagsminskning i denna storleksordning för kommande budgetår. Vad utskottet anfört med anledning av motion K907 (mp) yrkande 2, delvis, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande beräkning av anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. för 1998 och 1999 att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K907 yrkande 2, delvis, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Redovisning och revision av kungens apanage (mom. 6)
Kenneth Kvist (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Kungliga hov- och slottsstaten som börjar med Utskottet ser med och slutar med andra statsutgifter bort ha följande lydelse: Utskottet delar uppfattningen i motion K915 (v) yrkande 1 att de delar av kungens apanage som inte utgår som arvode till kungafamiljen skall underkastas redovisningsskyldighet och revision på samma sätt som andra statsutgifter. Bortsett från arvodesdelen bör alltså såväl representationsanslag som det antal tjänstemän som skall finnas vid ett statschefskansli redovisas, budgeteras och revideras som inom övriga statsförvaltningen. Det torde också ligga i hovets intresse att så öppet som möjligt redovisa hur skattebetalarnas medel används. Vad utskottet här anfört om redovisning och revision av kungens apanage bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande redovisning och revision av kungens apanage att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K915 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Tillkännagivande om hovets avskaffande (mom. 7)
Kenneth Kvist (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Kungliga hov- och slottsstaten som börjar med Det i samma och slutar med avstyrks också (yrkande 2) bort ha följande lydelse: Utskottet anser att hovet, i meningen uppvaktning och liknande, bör avskaffas. Då statschefen, hans maka eller deras ställföreträdare vid representation och liknande uppgifter behöver människor vid sin sida skall dessa vara av staten på sedvanligt sätt anställda tjänstemän. Vad utskottet här anfört om hovets avskaffande bör riksdagen med anledning av motion K915 (v) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande tillkännagivande om hovets avskaffande att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K915 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Undersökning av ledamöternas åsikter om assistentstödet (mom. 8)
Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Birgitta Hambraeus (c), Jerry Martinger (m), Inger René (m), Håkan Holmberg (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Riksdagens ledamöter och partier som börjar med Ledamotsstödet utgår och slutar med motion K313 (m) yrkande 2 bort ha följande lydelse: I den ledamotsenkät som gjordes i maj 1996 ingick inte frågor om assistent/utredarstödet. Utskottet anser att det nu finns skäl att undersöka om riksdagsledamöterna anser att assistent/utredarstödet är lämpligt utformat. En större flexibilitet beträffande utnyttjandet av stödet skulle kunna leda till en effektivare användning av resurserna. Utskottet tillstyrker därför motionärernas förslag att uppdra åt förvaltningsstyrelsen att undersöka ledamöternas åsikter om dispositionen av assistent/utredarstödet. Om undersökningsresultatet ger anledning till det, bör förvaltningsstyrelsen återkomma med förslag till ändrad utformning av assistent/utredarstödet. Vad utskottet anfört med anledning av motion K313 (m) yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge Riksdagens förvaltningskontor till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande undersökning av ledamöternas åsikter om assistentstödet att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K313 yrkande 2 som sin mening ger Riksdagens förvaltningskontor till känna vad utskottet anfört,
8. Översyn av distributionsstödet till dagstidningar m.m. (mom. 10)
Kenneth Kvist (v) anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som under rubriken Översyn av distributionsstödet börjar med Enligt uppgift och slutar med varför den avstyrks bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening kan det trots att problemen kring distributionsstödet till dagstidningarna är välbekanta och nyligen varit föremål för utredning finnas vissa kvarstående problem. Också kring distributionen av fack- och organisationspress finns en rad problem som bl.a. hänger samman med Postens bolagisering och breddning av momsen. Enligt utskottets mening bör därför en översyn av distributionsstödet göras omfattande såväl kulturtidskrifter, fack- och organisationspress som dagspresssen. Motion Kr20 yrkande 14 tillstyrks. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha följande lydelse 10. beträffande översyn av distributionsstödet till dagstidningar m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr20 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Avveckling av presstödet och Presstödsnämnden (mom. 11)
Anders Björck, Jerry Martinger, Inger René och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att utskottets hemställan som under rubriken Avveckling av presstödet 1998 börjar med Utskottet avstyrker motionen och slutar med vad som anförts ovan bort ha följande lydelse: I motion K705 anförs att de stora förhoppningar som varit förknippade med presstödet aldrig kunnat infrias. Presstödet har inte använts till att minska beroendet av statliga bidrag eller till seriös rationalisering utan i stor utsträckning använts för att täcka löpande kostnader. Utskottet instämmer i denna bedömning och ställer sig bakom förslaget i motionen att avskaffa presstödet. Det bör ske 1998. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande avveckling av presstödet att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K705 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse (mom. 1)
Anders Björck, Jerry Martinger, Inger René och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anför:
I Moderata samlingspartiets ekonomisk- politiska motion (motion:1996/97: Fi204) redovisade partiet sin allmänna syn på utgiftsområde 1. Därvid framhöll partiet att besparingar borde ske på följande verksamhetsområden:
- Stöd till dagspressen (-300 miljoner kronor)
- Stöd till radio- och kassettidningar (- 82 miljoner kronor)
- Stöd till politiska partier.(-107 miljoner kronor)
Den sammanlagda besparingen för 1997 beräknades till 489 miljoner kronor. Om Moderata samlingspartiet erhållit majoritet för sina förslag, skulle väsentliga förändringar inträffa redan under 1997 på de nämnda områdena. Dessa förändringar skulle fortsätta under de två följande budgetåren, för vilka fortsatta besparingar inom de utpekade områdena föreslagits. Främst skulle förändringarna märkas inom området presstödet, där en avveckling skulle påbörjas under 1997. På området radio- och kassettidningar utgår Moderata samlingspartiet från att den tekniska utvecklingen är sådan att relativt stora och snabba besparingar kan göras tack vare den pågående teknikutvecklingen. En neddragning under flera år av det statliga stödet till de politiska partierna skulle enligt Moderata samlingspartiets mening leda till en anpassning av verksamheten i överensstämmelse med vad som gäller i andra delar av samhället. Inte heller skulle någon utbyggnad av partigruppsstödet i riksdagen ske. Moderata samlingspartiet anser således att presstödet skall avskaffas. Då vi inte fått majoritet för denna ståndpunkt har vi menat att de detaljändringar i dagstidningsbegreppet som regeringen föreslagit och som enbart skulle leda till minskad mångfald inom dagspressen utan egentliga besparingar inte bör genomföras. Vi har därför anslutit oss till den gemensamma ståndpunkten i fyrpartireservationen. Beträffande stöd till elektroniskt distribuerade tidningar anser Moderata samlingspartiet, som tidigare framhållits, att systemet med statligt presstöd bör avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 1998. Med en avveckling skulle bl.a. följa att presstöd till elektroniska tidningar inte heller kan komma i fråga. För budgetåret 1997 anser Moderata samlingspartiet dock i likhet med utskottsmajoriteten att regleringen av presstödet snarast bör kompletteras med en bestämmelse som ger Presstödsnämnden en möjlighet att i fråga om elektroniskt distribuerade dagstidningar jämka driftsstödet efter vad som är skäligt med hänsyn till kostnaderna. Utskottsmajoriteten har med anledning av en socialdemokratisk motion tagit ett initiativ som går ut på införande av en regel i presstödsförordningen som gör det möjligt att dra in distributionsstödet. Vi motsätter oss denna ändring.
2. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse (mom. 1)
Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (båda fp) anför:
I den ekonomisk-politiska motionen (motion 1996/97:Fi211) redovisade Folkpartiet liberalerna sin politik för utgiftsområde 1, där de sammanlagda besparingsförslagen för 1997 beräknades till 330 miljoner kronor. Besparingsförslagen avsåg främst presstödet men även stödet till de politiska partierna. Om Folkpartiet liberalerna erhållit majoritet för sina förslag skulle långsiktiga förändringar kunna inledas på presspolitikens område i överensstämmelse med Folkpartiet liberalernas grunduppfattning att stödet till dagspressen bör avvecklas på längre sikt. På denna grund har Folkpartiet liberalerna lagt besparingsförslag på det aktuella området i samma storleksordning för 1998 och 1999. Folkpartiet liberalerna anser således egentligen att presstödet på sikt skall avvecklas. Då vi inte fått majoritet för denna ståndpunkt har vi menat att de detaljändringar i dagstidningsbegreppet som regeringen föreslagit utan att egentliga besparingar uppnås inte bör genomföras. Vi har därför anslutit oss till den gemensamma ståndpunkten i fyrpartireservationen När det gäller behandlingen av elektroniskt distribuerade dagstidningar vill Folkpartiet liberalerna framföra följande. Enligt vår mening bör stödet till dagspressen successivt avvecklas. Med en avveckling skulle bl.a. följa att presstöd till elektroniska tidningar inte heller kan komma i fråga på längre sikt. Eftersom någon avveckling av stödet nu inte kommer till stånd kan det emellertid bli aktuellt med stöd till sådana tidningar, och då bör enligt Folkpartiet liberalernas mening beaktas att elektroniska dagstidningar kan distribueras till avsevärt lägre kostnader än en tidning som trycks på papper. Något underlag för att bedöma hur stora dessa kostnader är står inte till buds nu. I avvaktan på ett sådant underlag bör möjligheterna att få presstöd egentligen nu begränsas till papperstidningar i saklig överensstämmelse med vad Pressutredningen -94 har föreslagit. Folkpartiet liberalerna har motionerat om behovet att öka tillgången till och därigenom värna mångfalden bland taltidningarna. Konstitutionsutskottet har i detta sammanhang uttalat att målet för taltidningsverksamheten på längre sikt bör vara att öka valfriheten vad gäller tillgången på taltidningar med olika inriktningar. Utskottsmajoriteten har med anledning av en socialdemokratisk motion tagit ett initiativ som går ut på införandeav en regel i presstödsförordningen som gör det möjligt att dra in distributionsstödet i de fall där ett distributionsföretag uppenbart kringgår likaprisprincipen genom att ta ut för höga vinster. Vi stöder de i propositionen redovisade motiven för att inte införa en sådan regel.
3. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse (mom. 1)
Kenneth Kvist (v) anför:
Vänsterpartiet anser i grunden att det är riktigt att som regeringen föreslagit höja partistödet. Dock har partiet gått med på en sänkning av partistödet med 30 miljoner kronor inom ramen för fyrpartireservationen. Denna avvikelse i förhållande till Vänsterpartiets egentliga uppfattning är ett pris för kompromissen och illustrerar samtidigt egenskaper hos den nya budgetprocessen som partiet inte är helt tillfreds med. Vänsterpartiet har motionerat i frågan om behovet av mångfald bland taltidningarna. I denna fråga har konstitutionsutskottet uttalat att på längre sikt bör målet för taltidningsverksamheten vara att öka valfriheten vad gäller tillgången till taltidningar med olika inriktning.
4. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse (mom. 1)
Peter Eriksson (mp) anför:
I den ekonomisk-politiska motionen (1996/97:Fi213) och i den uppföljande motionen (1996/97:K907) föreslog Miljöpartiet besparingar inom tre områden:
- Riksdagens ledamöter och partier
- Regeringskansliet
- Partistödet.
Den sammanlagda besparingen beräknades uppgå till 150 miljoner kronor för 1997. Samma summa har föreslagits för 1998 och för 1999 föreslås besparingar på 175 miljoner kronor. Den största besparingen gällde regeringskansliet. Om förslaget vunnit politiskt stöd i riksdagen, skulle regeringskansliet tvingats att se över sin organisation och verksamhet och därmed ökat effektiviteten. Även beträffande riksdagen själv har vi föreslagit besparingar avseende såväl ledamöter och partier som förvaltningskostnaderna. Även på detta område anser Miljöpartiet att besparingar bör kunna göras under flera år. Minskningen av ledamöternas kostnadsersättningar, billigare resande och effektivare inre förvaltning samt en sänkt ambitionsnivå när det gäller nyanskaffning av lägenheter till ledamöterna kan bidra till minskade kostnader. Vad gäller elektroniska dagstidningar anser vi att de kan distribueras till avsevärt lägre kostnader än en tidning som trycks på papper. Något underlag för att bedöma hur stora dessa kostnader är står inte till buds nu. Frågan om förslag till ekonomiskt stöd av elektroniska medier bör enligt Miljöpartiet utredas. I avvaktan på ett sådant underlag bör enligt Miljöpartiet möjligheterna att få presstöd nu egentligen begränsas till papperstidningar i saklig överensstämmelse med vad Pressutredningen -94 har föreslagit men vi har inte velat reservera oss för denna ståndpunkt. Utskottsmajoriteten har med anledning av en socialdemokratisk motion tagit ett initiativ som går ut på införande av en regel i presstödsförordningen som gör det möjligt att dra in distributionsstödet i de fall där ett distributionsföretag uppenbart kringgår likaprisprincipen genom att ta ut för höga vinster. Regeln är sannolikt verkningslös och det är tämligen likgiltigt om man har den eller inte. Vi har därför inte velat motsätta oss att den införs. Lagförslag i proposition 1996/97:1
1. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1066) om statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen 2. Förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag tilll anslagsfördelning.
Utsko Reservanter ttets nas förslag försl i förhållan ag de till ut skottets förslag Res 1 m+fp+v+mp
A Statschefen 1 Kungliga hov- och 73 slottsstaten (ram) 726
B Riksdagen och dess ombudsmän 1 Riksdagens 428 ledamöter och 436 partier m.m. (ram) 2 Riksdagens 377 förvaltningskostnad 077 er (ram) 3 Riksdagens 35 ombudsmän, 074 Justitieombudsmänne n (ram)
C Regeringen m.m. 1 Regeringskansliet 1 944 -40 000 m.m. (ram) 624 2 Svensk 1 011 författningssamling (ram) 3 Allmänna val (ram) 48 000 4 Stöd till politiska 145 -30 000 partier (ram) 200
D Centrala myndigheter 1 Justitiekanslern 8 739 (ram) 2 Datainspektionen 23 (ram) 444 3 Sametinget (ram) 10 497
E Mediefrågor 1 Presstödsnämnden 5 536 och Taltidningsnämnden (ram) 2 Presstöd (ram) 541 579 3 Stöd till radio och 123 kassettidningar 700 (ram) 4 Radio- och TV- 8 016 verket (ram) 5 Granskningsnämnden 6 671 för Radio och TV (ram)
SUMMA 3 781 -70 000 330
Av utskottet avstyrkta motionsyrkanden enligt
mom. 1 k i hemställan
Motion Motionärer Yrkanden
Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för 1997
1996/97:K313 av Anders Björck m.fl. (m) 1
1996/97:K702 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, c, v, kd) 1, 2
1996/97:K705 av Anders Björck m.fl. (m) 2
1996/97:K706 av Tuve Skånberg och Mikael Stjernström (kd)1, 2
1996/97:K708 av Anders Björck m.fl. (m)
1996/97:K711 av Ronny Olander (s)
1996/97:K716 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) 1-5
1996/97:K717 av Charlotta L Bjälkebring (v)
1996/97:K718 av Anders Svärd (c) 1, 2
1996/97:K719 av Margitta Edgren (fp)
1996/97:K907 av Birger Schlaug m.fl. (mp) 1
1996/97:K912 av Anders Björck m.fl. (m)
1996/97:K914 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
1996/97:K916 av Birgit Friggebo m.fl. (fp)
1996/97:Kr4 av Birger Schlaug m.fl. (mp) 32-34
1996/97:Kr6 av Anders Björck m.fl. (m)
1996/97:Kr17 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) 22
1996/97:Kr256 av Dan Ericsson (kd) 2
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionerna 2 Motionerna 4 Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1996/97 4 Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:3 Kultur- politik 6 Utskottet 7 Kungliga hov- och slottsstaten 7 Verksamhetsområdet Riksdagen och dess myndigheter 10 Riksdagens ledamöter och partier 10 Riksdagens förvaltningskostnader 12 Riksdagens ombudsmän 13 Verksamhetsområdet Regeringen m.m. 13 Regeringskansliet m.m. 13 Svensk författningssamling 17 Allmänna val 17 Stöd till politiska partier 17 Verksamhetsområdet Centrala myndigheter 20 Verksamhetsområdet Mediefrågor 21 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden 21 Presstöd 23 Stöd till radio- och kassettidningar37 Radio- och TV-verket 39 Granskningsnämnden för radio och TV39 Hemställan 40 Reservationer 42 1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse (mom.1) 42 2. Beräkning av anslaget B 1 Riksdagens ledamöter och partier för 1998 och 1999 (mom. 2) 45 3. Beräkning av anslaget B 2 Riksdagens förvaltningskostnader för 1998 och 1999 (mom. 3) 46 4. Beräkning av anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. för 1998 och 1999 (mom. 4) 46 5. Redovisning och revision av kungens apanage (mom. 6) 47 6. Tillkännagivande om hovets avskaffande (mom. 7) 47 7. Undersökning av ledamöternas åsikter om assistentstödet (mom. 8) 47 8. Översyn av distributionsstödet till dagstidningar m.m. (mom. 10) 48 9. Avveckling av presstödet och Presstödsnämnden (mom. 11) 48 Särskilda yttranden 49 Bilaga 1 53 Bilaga 2 55 Bilaga 3 56