Budgetpropositionen för år 1998, utgiftområde 19 Regional utjämning och utveckling
Betänkande 1997/98:AU2
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1997/98:AU02
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
Innehåll
1997/98 AU2
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet, inom den ram som riksdagen den 20 november 1997 beslutat om, regeringens budgetproposition med förslag om anslag på utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling för budgetåret 1998. Ramen för utgiftsområdet omfattar 3,6 miljarder kronor. I betänkandet behandlas motioner som väckts under allmänna motionstiden och som tar upp frågor rörande såväl den nationella regionalpolitiken som EG:s strukturfonder. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken Utskottet ser med oro på utvecklingen mot ökad regional obalans. Även om det finns anledning att se positivt på de insatser som gjorts och planeras inom utgiftsområdet varnar utskottet för orealistiska förväntningar på vad som kan åstadkommas genom anslagen på området. Den ?stora? regionalpolitikens betydelse betonas. Utskottet anser att det övergripande målet för utgiftsområde 19 främst skall vara att underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas så att det bidrar till att uppfylla målen för den ?stora? regionalpolitiken. Därigenom tillstyrks regeringens förslag. Segregation och utanförskap i storstäderna måste motverkas och lokal utveckling stimuleras. Med anledning av motionsyrkanden anser utskottet att ett tillkännagivande bör riktas till regeringen med innebörden att frågor av denna karaktär bör beaktas av regeringen. Senast i samband med vårpropositionen 1998 bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag i frågan. När det gäller övervägandena kring EU:s regional- och strukturpolitik från år 2000 finner inte utskottet anledning att motsätta sig att det nuvarande mål 6- området utökas med kustområdet, förutsatt att dagens principer för medelsfördelning tillämpas. En differentiering mellan kust- och inland bör göras beträffande typ av åtgärder och andelen strukturfondsmedel i enskilda projekt. På denna punkt har Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna avlämnat en gemensam reservation. Utskottet förutsätter att regeringen på en rad områden återkommer med förslag eller närmare information i den regionalpolitiska särproposition som aviserats. Det gäller bl.a. hur regionalpolitiska aspekter skall kunna beaktas inom olika utgiftsområden, sektorsfrågor, frågor om lokalisering av statlig verksamhet av större vikt och om samband mellan nationell regionalpolitik och strukturfondsfrågor, gles- och landsbygdspolitik samt resurscentrum för kvinnor. Frågeställningar av denna karaktär behandlas också i en rad motioner. En reservation från Centerpartiet behandlar resurscentrum för kvinnor. Utöver de nämnda reservationerna har Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna avlämnat reservationer rörande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken. Företagsstöd - enskilda stödformer Regeringens förslag om ändringar i reglerna för landsbygdsstöd, sysselsättningsbidrag, småföretagsstöd och stöd till kommersiell service tillstyrks av utskottet. I motioner lämnas förslag som avser samtliga dessa stödformer samt regionalt utvecklingsstöd och transportbidrag. Dessa motionsförslag avslås av utskottet. Miljöpartiet har avlämnat reservationer beträffande två stödformer. Anslagsfrågor I betänkandet behandlas de anslag som ryms inom den tidigare nämnda ramen för utgiftsområde 19. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning. I ett utskottsinitiativ föreslås vidare att riksdagen beslutar om ett beställningsbemyndigande. Genom bemyndigandet tillåts regeringen att under 1998 ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om högst 500 miljoner kronor under budgetåren 1999, 2000 och 2001. Utskottet föreslår vidare ett tillkännagivande om uppdelning på länsstyrelserna och de nya regionala självstyrelseorganen av kvarstående medel med anledning av det s.k. landshövdingeuppdraget. Merparten av de återstående medlen bör tillföras självstyrelseorganen. I reservationer från Centerpartiet respektive Miljöpartiet behandlas anslagsfrågor.
Propositionen
I budgetpropositionen för 1998, 1997/98:1 utgiftsområde 19, föreslår regeringen att riksdagen 1. godkänner det övergripande målet för utgiftsområdet enligt vad regeringen förordar (avsnitt 2.2), 2. godkänner regeringens förslag om landsbygdsstöd (avsnitt 4.2), 3. godkänner regeringens förslag om sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.3), 4. godkänner regeringens förslag om småföretagsstöd (avsnitt 4.4), 5. godkänner regeringens förslag om stöd till kommersiell service (avsnitt 4.5), 6. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: --------------------------------------------------------- | |Anslagstyp|Anslagsbelopp| |Anslag | |(tusental| | | |kr) | --------------------------------------------------------- |A 1. |Regionalpolitiska åtgärder |ramanslag |1 597 517| --------------------------------------------------------- |A 2. |Regionalpolitisk |ramanslag | 390 000| | |låneverksamhet | | | --------------------------------------------------------- |A 3. |Täckande av förluster på |ramanslag | 12 000| | |grund av kreditgarantier | | | | |inom regionalpolitiken | | | --------------------------------------------------------- |A 4. |Ersättning för nedsättning |ramanslag | 415 000| | |av socialavgifter | | | --------------------------------------------------------- |A 5. |Transportbidrag |ramanslag | 336 000| --------------------------------------------------------- |A 6. |Glesbygdsverket |ramanslag | 23 393| --------------------------------------------------------- |A 7. |Statens institut för |ramanslag | 7 943| | |regionalforskning | | | --------------------------------------------------------- |A 8. |Europeiska regionala |ramanslag | 748 000| | |utvecklingsfonden | | | --------------------------------------------------------- |A 9. |Utgifter för lokalisering |reservations-|75 000| | |av statliga ar- |anslag | | | |betstillfällen till | | | | |Söderhamn | | | --------------------------------------------------------- |Summa | |3 604 853| --------------------------------------------------------- Disposition av betänkandet Riksdagen har den 20 november 1997 beslutat om fördelningen av utgifterna för budgetåret 1998 på utgiftsområden (prop. 1997/98:1, bet. FiU1, rskr. 35). Genom beslutet är ramarna för statsbudgetens utgiftsområden fastlagda. Som underlag för finansutskottets ställningstagande beträffande ramen för utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling har arbetsmarknadsutskottet avlämnat yttrandet 1997/98:AU2y. I detta betänkande behandlas förslag i budgetpropositionen (1997/98:1) om anslag under utgiftsområde 19 och därav föranledda motionsyrkanden. Betänkandet är disponerat enligt följande. Inledningsvis behandlas mål och allmän inriktning av regionalpolitiken. I samma avsnitt behandlas också vissa frågor som rör organisation, samordning och sektorsansvar samt allmänna stödområdes- och strukturfondsfrågor. I avsnitt som följer därefter tar utskottet upp frågor rörande Glesbygdsverket, resurscentrum för kvinnor och företagsstöd - enskilda stödformer. Slutligen behandlas anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998.
Motioner De motioner som behandlas i utskottsbetänkandet framgår av bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
1997/98:A273 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska förutsättningar för de nationella och de regionala resurscentrumen. 1997/98:A299 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag i fråga om de regionalpolitiska stödformerna i enlighet med vad som anförts i motionen, 14. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 19 fastställa anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder till 1 152 517 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 15. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 19 fastställa anslaget A 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter till 250 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 16. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 19 fastställa anslaget A 5 Transportbidrag till 311 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 17. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder reservera 25 000 000 kr för utbildningssatsning i enlighet med vad som anförts i motionen, 18. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under anslaget A 9 Europeiska regionala utvecklingsfonden reservera 25 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:A309 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 5. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt Miljöpartiets förslag i budgettabell 3, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling för budgetåren 1999 och 2000 enligt budgettabell 3, 1997/98:A402 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder vidtas för att utjämna de regionala skillnaderna i landet. 1997/98:A403 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för regionalpolitiken som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sektorernas ansvar för regionalpolitiken, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regionalpolitiska konsekvensanalyser skall genomföras innan beslut tas som får regionalpolitiska konsekvenser, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges regionalpolitiska målsättningar i EU, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till kommunala flygplatser i skogslänen, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring av stödområdena, 15. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt uppställning: -------------------------------------------------------- |Anslag |Regeringens |Anslagsändring | |(Tusental kr) |förslag | | -------------------------------------------------------- |A 1 |1 597 517 |+90 000 | |Regionalpolitiska | | | |åtgärder | | | -------------------------------------------------------- 1997/98:A404 av Ola Sundell (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mål 6-områdets utvidgning. 1997/98:A408 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nationellt resurscentrum för kvinnor skall vara ett självständigt fristående råd. 1997/98:A412 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en omförhandling med EU-kommissionen vad avser reglerna för stöd ur EU:s strukturfonder, samt en därav betingad förändring av det svenska, nationella stödområdet. 1997/98:A413 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurscentrum, 2. att riksdagen hos regeringen begär att ekonomiska förutsättningar ges för resurscentrum genom att öronmärkta medel reserveras för dem i regleringsbrevet till länsstyrelsen och inryms under utgiftsområde 19 A Regional utjämning och utveckling, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationellt resurscentrum som ett fristående råd eller en kommitté. 1997/98:A418 av Carina Moberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt regionalpolitiskt synsätt på storstadsregionerna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan inom regionalpolitiken. 1997/98:A422 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd till utvecklingen inom mål 5b-området sydöstra Sverige. 1997/98:A423 av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c, fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EU:s strukturfonder, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av administrativa förenklingar vad gäller regionalstöd. 1997/98:A426 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitikens förutsättningar. 1997/98:A429 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det avgörande i att mobilisera lokala resurser, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utspädningen av de regionalpolitiska stöden, 1997/98:A432 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiskt företagsstöd. 1997/98:A434 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det regionalpolitiska företagsstödet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 90 miljoner av reservationsmedel bör användas i enlighet med vad som i motionen anförts i avvaktan på en långsiktigt hållbar finansiering. 1997/98:A435 av Helena Frisk m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vidga kretsen av företag som kan erhålla bidrag för byte av kyl- och frysanläggningar. 1997/98:A436 av Lena Sandlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Transportbidragsutredningens förslag till konkurrensneutralt transportbidrag. 1997/98:A441 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av snara åtgärder för att kommuner och landsting utan alltför mycket krångel kan ta del av EU:s strukturfonder. 1997/98:A442 av Lena Sandlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningsbidragets förändrade förordning samt dess konsekvenser för turistnäringen. 1997/98:A444 av Annika Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen i Skåneregionen. 1997/98:A446 av Kristina Nordström m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en statlig storstadspolitik för integration, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda en samverkan mellan olika åtgärder och system. 1997/98:A447 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en kraftfull regionalpolitik och en utvecklad regional näringspolitik för att motverka växande klyftor och skapa förutsättningar för tillväxt och sysselsättningar i hela landet. 1997/98:A448 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den stora och lilla regionalpolitiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Glesbygdsverket. 1997/98:A449 av Rune Berglund och Jörgen Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att omförhandla reglerna för sysselsättningsbidraget. 1997/98:A451 av Lennart Daléus och Andreas Carlgren (c) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär att den bör verka för Stockholms skärgård i framtida förhandlingar om EU:s strukturfonder. 1997/98:A452 av Anders Ygeman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av offentlig service i storstädernas förorter. 1997/98:A453 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitikens inriktning, 4. att riksdagen till landshövdingeuppdraget för budgetåret 1998 anvisar 390 000 000 kr under anslaget A 1, 6. att riksdagen till RRC:s verksamhet för budgetåret 1998 reserverar 48 000 000 kr under anslaget A 1, 7. att riksdagen till NRC:s verksamhet för budgetåret 1998 anvisar 10 000 000 kr, 8. att riksdagen med följande förändring i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt uppställning: ------------------------------------------------------- |Anslag | |Regeringens |Ändringsförslag| |(Tusental kr) | |förslag | | ------------------------------------------------------- |A 1 | |1 597 517 |+ 400 000 | |Regionalpolitiska | | | | |åtgärder (ram) | | | | ------------------------------------------------------- |Summa | |3 604 853 |+ 400 000 | ------------------------------------------------------- 1997/98:A459 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett vidgat skärgårdsbegrepp. 1997/98:A460 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällets organisation, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklad regionalpolitik, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det lokala engagemanget, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sektorisering, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenkling av regelverk inom EG:s strukturfonder, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strukturfonder och nationella stödområden, 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandlingar om reformerad regional- och strukturpolitik, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riksdagen i god tid före 1999 kan ta ställning till svenska riktlinjer för framtida regional- och strukturpolitik, 34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitisk samordning, 35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingsplaner, 36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om landsbygdsperspektivet, 37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till de lokala utvecklingsgrupperna, 1997/98:A804 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det mindre landsbygdsstödet (det s.k. mikrostödet) bör kunna sökas även av kvinnor i tätort, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att småföretagarstödet vid nyanställning bör höjas till 50 % för kvinnor. 1997/98:Fi510 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen med följande ändring i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: -------------------------------------------------------- |Anslag | Regeringens | Anslags-| |(Tusental kr) | förslag | förändring| -------------------------------------------------------- |A 1.Regionalpolitiska | 1 597 517 | -870 000| |åtgärder | | | -------------------------------------------------------- |A 2.Regionalpolitisk | 390 000 | -130 000| |låneverksamhet | | | -------------------------------------------------------- |Summa för utgiftsområdet | 3 604 853 | -1 000 000| -------------------------------------------------------- 1997/98:Sk321 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionala och lokala resurscentrum för kvinnor, 1997/98:N247 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnliga resurscentrum.
Utgiftsområde 19 för budgetåret 1998. Regeringens och motionärernas förslag
Tusental kronor -------------------------------------------------------------------- | | |Regeringens|Motionärernas förslag i | | | |förslag |förhållande till | | | | |regeringens förslag | ------------------------------------------------------------------- | | | | Motioner | -------------------------------------------------------------------- | | | A299 | Fi510 | A453 | A403| | | | (m) | (fp) | (v) | (kd)| -------------------------------------------------------------------- |A. Regional utjämning | | | | | | |och utveckling | | | | | | -------------------------------------------------------------------- |1 |Regionalpolitiska | 1 597 | -445 |-870 000 | +400 |+90 000| | |åtgärder (ram) | 517 | 000 | | 000 | | -------------------------------------------------------------------- |2 |Regionalpolitisk |390 000 | |-130 000 | | | | |låneverksamhet | | | | | | | |(ram) | | | | | | -------------------------------------------------------------------- |3 |Täckande av |12 000 | | | | | | |förluster på grund | | | | | | | |av kreditgarantier | | | | | | | |inom | | | | | | | |regionalpolitiken | | | | | | | |(ram) | | | | | | -------------------------------------------------------------------- |4 |Ersättning för |415 000 | -165 | | | | | |nedsättning av | | 000 | | | | | |socialavgifter | | | | | | | |(ram) | | | | | | -------------------------------------------------------------------- |5 |Transportbidrag |336 000 |-25 000 | | | | | |(ram) | | | | | | -------------------------------------------------------------------- |6 |Glesbygdsverket |23 393 | | | | | | |(ram) | | | | | | -------------------------------------------------------------------- |7 |Statens institut | 7 943 | | | | | | |för | | | | | | | |regionalforskning | | | | | | | |(ram) | | | | | | -------------------------------------------------------------------- |8 |Europeiska |748 000 | | | | | | |regionala utveck- | | | | | | | |lingsfonden (ram) | | | | | | -------------------------------------------------------------------- |9 |Utgifter för |75 000 | | | | | | |lokalisering av | | | | | | | |statliga | | | | | | | |arbetstillfällen | | | | | | | |till Söderhamn | | | | | | | |(reserva- | | | | | | | |tionsanslag) | | | | | | -------------------------------------------------------------------- | |Summa | 3 604 | -635 | -1 000 | +400 |+90 000| | | | 853 | 000 | 000 | 000 | | --------------------------------------------------------------------
Av utskottet avstyrkta motionsyrkanden (mom. 13) i hemställan ------------------------------------------------------------ |Motion |Motionärer |Yrkanden| ------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------ |Anslagsfrågor | | | ------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------ |Allmänna frågor | | | ------------------------------------------------------------ |1997/98:A309 |av Birger Schlaug |6 | | |m.fl. (mp) | | ------------------------------------------------------------ |1997/98:A444 |av Annika Nilsson |delvis| | |m.fl. (s) | | ----------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------- |Medelsanvisning på anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder| ------------------------------------------------------------ |1997/98:A273 |av Ingbritt Irhammar |11 | | |och Margareta |delvis| | |Andersson (c) | | ------------------------------------------------------------ |1997/98:A299 |av Per Unckel m.fl. |14, 17| | |(m) | | ------------------------------------------------------------ |1997/98:A403 |av Ulf Björklund |14, 15| | |m.fl. (kd) | | ------------------------------------------------------------ |1997/98:A413 |av Eva Goës m.fl. |1 | | |(mp) |delv.,| | | |2 | ------------------------------------------------------------ |1997/98:A434 |av andre vice talman |1 | | |Görel Thurdin (c) |delv.,| | | |2 | ------------------------------------------------------------ |1997/98:A453 |av Johan Lönnroth |4, 6-8| | |m.fl. (v) | | ------------------------------------------------------------ |1997/98:Fi510 |av Anne Wibble m.fl. |4 | | |(fp) |delvis| ------------------------------------------------------------ |1997/98:N247 |av Olof Johansson |13 | | |m.fl. (c) | | ------------------------------------------------------------ |1997/98:Sk321 |av Gullan Lindblad |10 | | |och Göthe Knutson |delv. | | |(m) | | ------------------------------------------------------------ ----------------------------------------------------------- |Medelsanvisning på anslaget A 2 Regionalpolitisk| |låneverksamhet | ------------------------------------------------------------ |1997/98:Fi510 |av Anne Wibble m.fl. |4 delv.| | |(fp) | | ------------------------------------------------------------ ----------------------------------------------------------- |Medelsanvisning på anslaget A 4 Ersättning för nedsättning| |av socialavgifter | ------------------------------------------------------------ |1997/98:A299 |av Per Unckel m.fl. |15 | | |(m) | | ------------------------------------------------------------ ----------------------------------------------------------- |Medelsanvisning på anslaget A 5 Transportbidrag | ------------------------------------------------------------ |1997/98:A299 |av Per Unckel m.fl. |16 | | |(m) | | ------------------------------------------------------------ ----------------------------------------------------------- |Medelsanvisning på anslaget A 8 Europeiska regionala| |utvecklingsfonden | ------------------------------------------------------------ |1997/98:A299 |av Per Unckel m.fl. |18 | | |(m) | | ------------------------------------------------------------
Utskottet
Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken
Mål och allmän inriktning
Propositionen Regeringen bedömer att verksamheterna inom utgiftsområdet, främst genom stöd till näringslivets utveckling, har bidragit till ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt i regionalpolitiskt utsatta områden. Detta gynnar hela landets ekonomi. Trots detta tenderar de regionala obalanserna att öka. Varje regions möjligheter och förutsättningar måste tas till vara. Stora regionala obalanser hämmar den potential för sysselsättning och tillväxt som finns i hela landet. Ny teknik och ny kunskap innebär nya möjligheter. Den regionala utjämningspolitiken måste även i fortsättningen drivas med kraft. Närings- och regionalpolitiken inriktas för att möta de nya utmaningarna. Företagsstöden görs mer flexibla för att bättre kunna anpassas till regionala och lokala förutsättningar. Helhetsansvaret betonas. En stark strävan i den nya regionala näringspolitik som regeringen håller på att genomföra är att effektivare utnyttja befintliga organ och resurser inom olika samhällssektorer genom bättre samverkan och helhetssyn. Regeringen avser att i en regionalpolitisk proposition bl.a. närmare behandla de framtida förutsättningarna samt mål och riktlinjer för regionalpolitiken. I det sammanhanget kommer också ytterligare förslag som rör utgiftsområdet att lämnas utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen. Inom utgiftsområdet prioriteras under 1998 genomförandet i hela landet av förslag som har kommit fram i arbetet med den nya tillväxtorienterade regionala näringspolitiken. Det innebär bl.a. en ökad samordning mellan de olika statliga åtgärder som har betydelse för näringslivets utveckling. Regionalpolitiken inom EU har fört med sig ett mer utvecklat regionalt partnerskap med ett ökat samarbete mellan olika intressenter i näringsliv och samhälle. Riksdagen har vid ett flertal tillfällen ställt sig bakom att målen för den ?stora? regionalpolitiken skall vara uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket. Utgiftsområdet omfattar endast en mindre del av regionalpolitiken, den ?lilla? regionalpolitiken. Utvecklingen inom många andra utgiftsområden ger de grundläggande förutsättningarna och är sammantaget mer betydelsefull för den regionala utvecklingen än den ?lilla? regionalpolitiken. Något övergripande mål för utgiftsområde 19 har hittills inte formulerats. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att det övergripande målet för utgiftsområdet främst skall vara att underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas så att det bidrar till att uppfylla målen för regionalpolitiken (avsnitt 2.2). När det gäller uppföljning och utvärdering av verksamheten inom utgiftsområdet konstaterar regeringen att länsstyrelsernas verksamhet med regionalpolitiska företagsstöd och projekt i stort sett fungerar väl. Företagsstöden har bidragit till nya arbetstillfällen i framför allt utsatta län och regioner samt i glesbygdsområden. Kunskaperna om de regionalpolitiska stödens effekter och effektivitet måste emellertid öka. Regeringen avser att vidareutveckla resultatstyrningen av länsstyrelsernas verksamhet. För att möjliggöra säkrare utvärderingar av stödens effekter är det även nödvändigt att utveckla metoderna för detta. I fråga om Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) verksamhet med regionalpolitiska företagsstöd bedömer regeringen att myndigheten har acceptabla handläggningstider. Stöden beräknas på ett tillfredsställande sätt bidra till nya arbetstillfällen i de mest utsatta regionerna. För de större projektområdena genomförs utvärderingar. NUTEK:s beskrivningar av hur verksamheten bedrivs och av de uppnådda resultaten behöver dock enligt propositionen kompletteras med ytterligare uppföljningar och utvärderingar innehållande kvantitativa och kvalitativa data m.m.
Motioner Ett flertal motioner tar upp frågor som rör mål för och inriktning av regionalpolitiken. Bland dessa återfinns partimotioner från Centerpartiet och Vänsterpartiet samt en kommittémotion från Kristdemokraterna. Andra motioner behandlar bl.a. storstadsfrågor i regionalpolitiken, behovet av konsekvensanalyser och betydelsen av att mobilisera krafterna på det lokala planet. Centerpartiet anser i motion A460 (yrk. 1-3 och 36) att samhällets organisation i grunden måste förändras. Det lokala arbetet med att utveckla det egna närområdet kräver att resurser och möjligheter kan hanteras lokalt. Medborgarnas legitima rätt till inflytande över beslut som rör deras vardag måste kunna tillgodoses. Utvecklande av och tillgång till service måste kunna ske med närhet. Servicen måste vara av god kvalitet i hela landet för att möjliggöra utveckling. Regionalpolitiken måste inriktas på de speciella förutsättningarna i varje region och på vad som skapar möjligheter till utveckling. Den nationella sammanhållningen är viktig för en balanserad utveckling. Regionalpolitiken är inte till för att skifta ut bidrag till vissa regioner utan skall i stället medverka till att alla regioner blir utvecklingsregioner. Enligt Centerpartiets uppfattning är regionalpolitiken inte främst en politik för särskilt utsatta glesbygdsområden utan i stället syftar den till utveckling i alla regioner. Parollen ?Hela Sverige skall leva? innebär en helhetssyn på samtliga landsändars utveckling. En utvecklad regionalpolitik bidrar enligt Centerpartiet bättre till ett ekonomiskt och ekologiskt ?lyft?, ökad sysselsättning, ökad demokrati och delaktighet för alla. En politik som frigör krafterna på det lokala planet och leder till ökat engagemang kan fördjupa demokratin. Landsbygdsperspektivet måste lyftas fram som en viktig del av regionalpolitiken. Utvecklingen av den moderna landsbygden måste ske med utgångspunkt i lokala förutsättningar och en decentraliserad samhällsstruktur. Då kan landets samlade resurser bättre tas till vara. Enligt Vänsterpartiet i motion A453 (yrk. 1) behövs en ny och kraftfull regionalpolitik för att skapa regional rättvisa. Det statliga och nationella ansvaret för att hela Sverige skall leva kan inte nog understrykas. Partiet pekar i motionen på en lång rad frågor som har betydelse för den ?stora? regionalpolitiken. Ett samlat grepp måste tas på mål och insatser på området. Statliga åtgärder måste samordnas och den regionala näringslivsutvecklingen förstärkas. Andra betydelsefulla frågor gäller effekterna av EU:s strukturfonder och regelsystem för regional utveckling, frågor relaterade till skatteutjämningssystemet, avregleringens effekter på infrastrukturen, kommunikationernas utformning och finansiering samt frågan om differentierad skatt på fordonsbränslen. Alltmer av regionalpolitiken måste enligt Vänsterpartiet styras över till förnyande utvecklingsinsatser. Makt och resurser måste få en mer jämlik fördelning. Utvecklingsprocessens underifrånperspektiv måste framhävas starkare. Samhällelig och kommersiell service måste garanteras över hela landet. Folkvalda församlingar bör kunna överta mycket av den regionala utvecklingen och samordningen vilket kräver en betydande omfördelning av resurser. Det fördelningspolitiska perspektivet måste styra utvecklingen. EU:s bidragsregler skall inte styra prioriteringarna i den svenska regionalpolitiken. I kommittémotion A403 (yrk. 1 och 7) betonar Ulf Björklund m.fl. (kd) att regionalpolitikens uppgift är att bidra till att utveckla livskraftiga regioner i hela landet. Regionalpolitik får inte bara handla om det som kallas den ?lilla? regionalpolitiken, utan man måste i högsta grad ha en helhetssyn så att den ?stora? regionalpolitiken har rätt inriktning. En felaktig syn på regionala frågor kan inte justeras med regionalpolitiska stöd. Det är helheten i politiken som är avgörande för om devisen ?Hela Sverige skall leva? skall kunna förverkligas. För att skapa regional balans är det nödvändigt att arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska politiken harmoniseras med regionalpolitiken. Regional balans förutsätter vidare god infrastruktur som bl.a. innefattar bidrag till kommunala flygplatser i skogslänen. Kristdemokraterna är i kommittémotionen kritiska till att en regionalpolitisk proposition kommer att presenteras under 1998 utan att en parlamentarisk utredning behandlat frågan, detta trots att lämpligheten av en sådan utredning markerades i arbetsmarknadsutskottets betänkande 1996/97:AU2. I avvaktan på propositionen redovisar motionärerna mer principiella uppfattningar. Olle Lindström (m) anser i motion A402 att åtgärder bör vidtas för att utjämna de regionala skillnaderna i landet. Riksdag och regering bör göra noggranna regionala konsekvensanalyser innan beslut fattas om förändringar i den statliga politiken. Carina Moberg m.fl. (s) förespråkar i motion A418 (yrk. 1 och 2) ett nytt synsätt i regionalpolitiken. Ökad hänsyn måste tas till att förhållandena inom regionerna kan skilja sig kraftigt åt. Till och med angränsande stadsdelar eller kommundelar kan ha helt olika förutsättningar. Det är inte längre enbart stora geografiskt sammanhängande områden som kan betecknas som problemområden utan också delar av storstadsregionerna. Vid fördelning av de samlade regionalpolitiska resurserna måste även sådana regioner kunna betraktas som prioriterade områden. En viktig förutsättning för regional utveckling är att decentraliseringen av statliga beslut fortsätter. Begreppet regionalpolitik måste breddas. I dag är begreppet begränsat till den ?lilla? regionalpolitiken som består av traditionell stödverksamhet riktad mot utsatta landsdelar och som endast utgör en halv procent av omslutningen i statens budget inklusive transfereringssystemen. En vidgning av begreppet regionalpolitik till att avse den ?stora? regionalpolitiken innebär att det skall finnas en regionalpolitisk ambition för den samlade omfördelning av resurser mellan regionerna som sker via statens budget inklusive transfereringssystemen. Samverkan mellan central, regional och lokal nivå är avgörande för resultatet och skall stärkas. Näringspolitiska insatser, arbetsmarknadspolitik, bostadspolitik, utbildnings- och forskningssatsningar samt investeringar i infrastruktur måste ske med utgångspunkt i ett regionalt helhetsperspektiv. De regionalpolitiska stöden måste förnyas och anpassas efter de regionala förutsättningarna. Hans Stenberg m.fl. (s) poängterar i motion A426 att det är hög tid att vidta konkreta åtgärder för att motverka de ökade regionala obalanserna, främst genom att staten har en helhetssyn på sin verksamhet. Regionalpolitiska analyser måste byggas in i beslutsfattandet på alla nivåer och ha långsiktig inriktning. De regionala stödformerna måste ses över liksom indelningen i stödområden. Förenklingar i systemen som rör EG:s strukturfonder måste genomföras omedelbart och den svenska regionalpolitiken måste samordnas på ett bättre sätt med EU:s regionalpolitik. En gemensam regionalpolitisk myndighet bör utredas. Sigge Godin m.fl. (fp) förordar i motion A429 (yrk. 1) en förändring av regionalpolitiken som innebär en övergång till det som motionärerna benämner mobiliseringspolitik. Regionalpolitikens mål uppnås genom satsningar på den enskilda människan och hennes förmåga till skapande. Mobilisering av lokala resurser kan inte kommenderas fram genom politiska beslut, men regionalpolitiken kan på olika sätt stödja, underlätta och stimulera utveckling. Kristina Nordström m.fl. (s) presenterar i motion A446 (yrk. 2 och 3) förslag till en statlig storstadspolitik för integration. Inte bara kommunerna har ansvar för att bryta segregationen i storstäderna. Också staten har ett stort ansvar. En statlig storstadspolitik för integration måste utformas så att den bl.a. innefattar bostads-, arbetsmarknads-, utbildnings- och Europapolitiken. Samverkan mellan olika åtgärder samt mellan kommunala och statliga system bör utredas. Alla kommuner, landsting, försäkringskassor och arbetsförmedlingar måste få ett gemensamt uppdrag att tillsammans sätta medborgaren i centrum. Monica Öhman m.fl. (s) betonar i motion A447 behovet av en kraftfull regionalpolitik och en utvecklad regional näringspolitik för att motverka växande klyftor och för att skapa förutsättningar för tillväxt och sysselsättning i hela landet. Leo Persson m.fl. (s) poängterar i motion A448 (yrk. 1) att det krävs en medveten nationell regionalpolitisk styrning om möjligheterna att utveckla företagsamhet och att bo i hela landet skall bli goda. Den regionalpolitiska proposition som regeringen har aviserat bör på ett tydligt sätt behandla både den ?stora? och den ?lilla? regionalpolitiken så att alla sektorsområden klart inser sitt regionala ansvar. Anders Ygeman (s) pläderar i motion A452 för bättre offentlig service i storstädernas förorter. Genom att erbjuda rimlig offentlig service kan staten ge draghjälp för civila insatser och ett utvecklat privat näringsliv och därmed bidra till att bryta segregationen i förorterna.
Utskottets ställningstagande
Regional obalans Utskottet ser med oro på utvecklingen mot ökad obalans. Så har exempelvis många län haft en negativ befolkningsutveckling under perioden 1994-1996. Det gäller i särskilt hög grad de län som omfattar stödområden. Arbetslösheten uppvisar också betydande regionala skillnader vilket tydligt framgår av nedanstående diagram med länsvisa uppgifter om andelen arbetslösa i procent av arbetskraften. Också inom länen finns stora skillnader i arbetslöshet.
I AMS-rapporten Arbetsmarknadsutsikterna för 1998 som publicerades i slutet av november 1997 konstateras att de regionala skillnaderna på arbetsmarknaden ökat. Den sysselsättningsminskning som skedde från slutet av 1995 drabbade framför allt skogslänen, men även flertalet övriga län. Storstadslänen undgick däremot i stort sett en sysselsättningsnedgång. Uppgången hittills under 1997 har enligt rapporten förstärkt arbetsmarknaden i storstadslänen, framför allt i Stockholms län. Andra län med en kraftig ökning av platstillströmningen är t.ex. Jönköpings och Skaraborgs län. Skogslänens andel av antalet nyanmälda platser har minskat. Förbättringen av konjunkturläget har följts av minskad arbetslöshet i samtliga län under hösten 1997. Enligt AMS-rapporten väntas allmänt i landet en ökning av antalet sysselsatta inom näringslivet, även om tillväxttakten bedöms variera, bl.a. beroende på den regionala näringsstrukturen. När det gäller den offentliga sektorn väntas en stabilisering i en stor del av landet, men i flera län förutses en fortsatt minskning. Den förväntade expansionen inom privata tjänster, framför allt uppdragssektorn, bedöms framför allt innebära nya arbetstillfällen i storstadsområdena. För skogslänen väntas sammantaget i stort sett oförändrad sysselsättning, men en fortsatt minskning förutses i några av dem. Bedömningarna av arbetsmarknadsutvecklingen har enligt AMS blivit ljusare i hela landet. Allmänt väntas en fortsatt ökning av efterfrågan på arbetskraft. Sannolikt sker emellertid en fortsatt koncentration av arbetstillfällen i landet. Utskottet anser i likhet med regeringen att de åtgärder som bedrivs inom verksamhetsområdet, främst genom stöd till näringslivets utveckling, har bidragit till ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt i regionalpolitiskt utsatta områden. Strävandena att effektivisera användningen av medel inom området måste fortgå med oförminskad styrka. Utskottet anser att förslag som läggs fram i årets budgetproposition innebär steg i rätt riktning men är samtidigt övertygat om att det går att ytterligare effektivisera medelsanvändningen. Satsningen på tillväxtorienterad regional näringspolitik kan i sammanhanget nämnas som exempel. Även om det alltså finns anledning att se positivt på de insatser som gjorts och planeras inom området, vill utskottet samtidigt varna för orealistiska förväntningar på vad som kan åstadkommas genom anslagen på utgiftsområdet. Det är frågan om ett av de mindre utgiftsområdena i statsbudgeten. Verksamheten inom en rad andra utgiftsområden har minst lika stor betydelse för möjligheterna att uppnå regional utjämning och utveckling. Inom ramen för den ?stora? regionalpolitiken måste flera olika samhälleliga nivåer och politikområden samverka i riktning mot sektorsövergripande lösningar som kännetecknas av ett helhetsperspektiv. Insatser inom näringspolitiken och arbetsmarknadspolitiken måste i likhet med utbildnings- och forskningssatsningar samt investeringar i infrastruktur göras med utgångspunkt i ett regionalt helhetsperspektiv. En felaktig grundsyn på regionala frågor kan inte justeras med regionalpolitiska stöd.
Storstäderna och regionalpolitiken Innan utskottet övergår till att behandla regeringens förslag till övergripande mål för utgiftsområde 19, landsbygdsfrågor m.m., vill utskottet ta upp frågan om regionalpolitiken och storstäderna, vilken bl.a. behandlas i motion A418 (yrk. 1 och 2). Motionärerna pekar där på att det inte längre är enbart stora geografiskt sammanhängande områden som kan utgöra problemområden utan också delar av storstadsregionerna. När de regionalpolitiska resurserna fördelas måste även den senare typen av regioner kunna betraktas som prioriterade områden, anser motionärerna. Också motionerna A446 och A452 tar upp frågor som rör regionalpolitiken och segregationen i storstäderna. Utskottet delar den oro som motionärerna ger uttryck för när det gäller problemen i storstäderna. Storstadskommittén (dir. 1995:35) betecknar i rapporten ?Delade städer? situationen som allvarlig. Det handlar enligt kommittén om en sammantagen ekonomisk, social, etnisk och demografisk segregation som har förstärkts under senare år. Rapporten har studerat segregationen sedan mitten av 1980-talet bl.a. med statistiskt underlag från SCB. Enligt rapporten har segregationen funnits under hela tidsperioden men blivit mer påtaglig under de senaste åren. Klyftan har ökat mellan å ena sidan bostadsområden med mycket låg respektive extremt låg inkomst och å den andra ?övriga bostadsområden´. Samtidigt har en utjämning skett inom gruppen ?övriga bostadsområden´ som innefattar sex inkomstgrupper alltifrån ?extremt hög inkomst´ till ?låg inkomst´. Segregation medför utanförskap och ger upphov till onda cirklar av problem som förstärker varandra. Detta leder till att människor blir utestängda från viktiga delar av samhällslivet. Ännu är inte valdeltagandet i de ekonomiskt mest utsatta områdena nere i 30 % men på väg dit, hävdar Storstadskommittén i sin rapport. Ett 30-procentigt valdeltagande innebär att demokratin urholkas. Utskottet anser att det finns starka skäl att vidta särskilda insatser för att motverka omfattande arbetslöshet och utanförskap i delar av storstadsregionerna. Här kan politiska insatser spela en viktig roll. Det handlar ju, vilket Centerpartiet också framhåller i motion A460 (yrk. 2 och 3), om att ta till vara den lokala utvecklingskraften och att regionalpolitiken inriktas på att skapa möjligheter till utveckling. Inom den kommunala verksamheten - såväl på landsbygden som i storstadsområdena - måste det lokala engagemanget bättre tas till vara. Utskottet instämmer i uppfattningen att regionalpolitiken skall bidra till att alla regioner blir utvecklingsregioner. De allvarliga problemen med ökad segregation i storstäderna måste tas på största allvar. Genom lokal mobilisering och samordnade insatser från samhällets sida måste segregationens negativa effekter i de aktuella storstadsområdena vändas till en positiv utveckling baserad på växande arbetsmarknad och nyföretagande. Det gäller att åstadkomma goda levnadsvillkor. Den offentliga servicen måste fungera. Arbetsmarknads- och utbildningspolitiska insatser framstår som centrala när det gäller att uppnå regional utjämning. De är också väsentliga för att motverka segregation och för att stimulera lokal utveckling. Utskottet anser att det bör riktas ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att frågor rörande segregation och utanförskap i storstäderna bör beaktas av regeringen som senast i samband med vårpropositionen 1998 bör återkomma till riksdagen med förslag av denna innebörd. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A418 (s), A446 (s), A452 (s) samt A460 (c), i förekommande fall i berörda delar i den mån de inte kan anses vara tillgodosedda med vad utskottet har anfört.
Övergripande mål för utgiftsområdet Riksdagen har vid ett flertal tillfällen ställt sig bakom att målen för regionalpolitiken skall vara uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket. Detta mål avser vad som brukar benämnas den ?stora? regionalpolitiken. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att det övergripande målet för utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling främst skall vara att underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas så att det bidrar till att uppfylla målen för regionalpolitiken. Hittills har det inte funnits något övergripande mål fastslaget för det aktuella utgiftsområdet. Innan utskottet tar ställning till förslaget om övergripande mål för utgiftsområdet finns det anledning att något beröra andra övergripande mål med anknytning till regionalpolitik och som framgår av statsliggaren med regleringsbrev för 1997. Inom utgiftsområde 19 finns redan i dag övergripande mål fastslagna för Glesbygdsverket resp. Statens institut för regionalforskning. Glesbygdsverket skall enligt sitt övergripande mål ?verka för att förbättra levnadsförhållandena och utvecklingsmöjligheterna för glesbygds- och landsbygdsbefolkningen med tyngdpunkten i skogslänens inre delar samt i skärgårdsområdena?. Det övergripande målet för Statens institut för regionalforskning, SIR, är ?att initiera och samordna forskning på regionalpolitikens område samt att se till att forskningsresultaten sprids och blir tillgängliga för olika intressenter?. I utgiftsområde 24 Näringsliv innefattas Närings- och teknikutvecklingsverkets, NUTEK, verksamhet. NUTEK bedriver sin verksamhet under fyra olika programområden varav ett benämns Regional utveckling. Det övergripande målet för programmet är ?att bidra till en balanserad regional utveckling som präglas av en uthållig ekonomisk tillväxt och ett högt resursutnyttjande i hela landet. NUTEK skall bidra till att det offentliga systemet för regional näringslivsutveckling fungerar effektivt?. Något övergripande mål för utgiftsområde 24 finns inte enligt gällande regleringsbrev och föreslås inte heller i budgetpropositionen. Länsstyrelserna, som ingår i utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, har som övergripande mål för sina insatser när det gäller regionalekonomi och näringslivsutveckling samma övergripande mål som slagits fast för den ?stora? regionalpolitiken, nämligen ?uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela landet?. I årets budgetproposition föreslås ett övergripande mål för utgiftsområde 18 där regionalpolitiken inte nämns. Utskottet, som konstaterar att inga motioner har väckts med anledning av förslaget till övergripande mål för utgiftsområde 19, tillstyrker regeringens förslag. Utskottet vill understryka att för att mål- och resultatstyrningen skall fungera krävs att övergripande mål, verksamhetsmål, återrapporteringskrav m.m. kontinuerligt ses över och vidareutvecklas.
Andra övergripande regionalpolitiska frågor I de motioner som tidigare refererats har flera partier och enskilda ledamöter redovisat sin syn på prioriteringar inom regionalpolitiken. Utskottet delar den uppfattning som förs fram i flera motioner där den ?stora? regionalpolitikens betydelse och vikten av en helhetssyn på de regionalpolitiska insatserna betonas. Som utskottet har framhållit i tidigare sammanhang har utvecklingen av den ?stora? regionalpolitiken avsevärt större betydelse för den regionala utvecklingen än den ?lilla? regionalpolitiken. I den regionalpolitiska särpropositionen avser regeringen att ta upp frågan om den ?stora? regionalpolitiken och i anslutning till detta också spörsmål kring utformningen av nya organisationsstrukturer inom statliga verksamheter. När utskottet i ett senare betänkande behandlar dessa överväganden är avsikten att utskottet också skall ta ställning till en rad motionsförslag som lagts fram under den allmänna motionstiden och som ställer krav på regionalpolitiska hänsyn inom statliga verksamheter. Utskottet återkommer dock nedan i avsnittet Organisation, samordning och sektorsansvar till frågan om lokalisering av statlig verksamhet. Flera motioner poängterar vikten av en god samhällelig och kommersiell service i hela landet liksom att kommunikationer och annan infrastruktur fungerar och får tillräckligt samhälleligt stöd. Utskottet har i dessa avseenden ingen annan uppfattning än motionärerna och anser att en väl fungerande infrastruktur har stor regionalpolitisk betydelse. Utskottet återkommer senare i betänkandet till förslag från regeringen om det statliga stödet till kommersiell service. I betänkandet 1996/97:AU2 konstaterade arbetsmarknadsutskottet att osäkerheten och oklarheterna om den slutliga utformningen av det svenska strukturfondssystemet kvarstår. I anslutning till detta bedömde utskottet att en parlamentarisk utredning lämpligen borde genomföras om stora förändringar av den nationella regionalpolitiken är påkallade. Utskottet utgick emellertid från att regeringen, när resultatet av då pågående utredningsarbete hade analyserats och konturerna i fråga om EG-systemets tillämpning i Sverige hade klarnat, skulle vidta erforderliga åtgärder. Någon utredning av den art som utskottet beskrev har inte tillsatts av regeringen. Utskottet kan inte tolka detta på annat sätt än att regeringen bedömer att tiden inte varit mogen för en utredning av denna karaktär. Utskottet utgår från att regeringen i den kommande regionalpolitiska propositionen utförligt analyserar de frågor som nyss nämnts och lägger fram erforderliga förslag. Arbetsmarknadsutskottet vill i detta sammanhang också ta upp frågan om uppföljning och utvärdering av verksamheten inom utgiftsområde 19. Det är med tillfredsställelse utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen gjort flera uttalanden som visar att man fäster stor vikt vid att vidareutveckla mål- och resultatstyrningen liksom att öka kunskaperna om de regionalpolitiska stödens effekter och effektivitet. Utskottet finner anledning att i detta sammanhang betona vikten av att ytterligare förbättra resultatredovisningen avseende olika stödformer och att den i största möjliga utsträckning gör jämförelser möjliga. Med hänvisning till vad som ovan anförts tillstyrker utskottet propositionens förslag (avsnitt 2.2) om mål för utgiftsområde 19 och avstyrker samtidigt motionerna A460 (c), A453 (v), A403 (kd), A402 (m), A426 (s), A429 (fp), A447 (s) och A448 (s) i berörda avseenden.
Organisation, samordning och sektorsansvar
Propositionen En mycket viktig uppgift för regeringen och olika myndigheter är att se till att de regionalpolitiska aspekterna beaktas inom olika utgiftsområden. Exempel på sektorer som på ett avgörande sätt positivt bidrar till den regionala utvecklingen är skatteutjämningssystemet samt kommunikations- och utbildningsväsendet. Verksamheterna inom dessa sektorer har varit väsentliga för såväl den regionala balansen som den ekonomiska tillväxten i hela landet. Utvecklingen inom de utsatta regionerna kan dock kräva en helhetssyn inom ytterligare sektorer. Brister i helhetssynen vid t.ex. utformningen av nya organisationsstrukturer inom statliga verksamheter medför att besparingseffekten inom en enskild sektor kan motverkas av ökade utgifter inom andra sektorer. Enligt regeringen kommer dessa frågor att behandlas närmare i den regionalpolitiska särpropositionen.
Motioner Centerpartiet anser i motion A460 (yrk. 5, 34, 35 och 37) att vi nu står inför ett vägval när det gäller sektoriseringen i samhället. Dagens starka sektorisering måste brytas på alla nivåer så att samverkan och samordning underlättas samtidigt som det politiska inflytandet ökar. Regionalpolitiken måste tydligare lyftas fram i Regeringskansliet. Först när den samordnas inom samtliga politikområden går det att uppnå ordentliga resultat. Regionalpolitiken måste enligt Centerpartiet vara enkel, begriplig och drivas decentraliserat. Resurserna måste gå till det egentliga, utvecklingsinriktade arbetet i stället för till onödig byråkrati och krångel. Medel till lokalt utvecklingsarbete bör inte alltid kanaliseras via myndigheter utan bör kunna slussas till exempelvis Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva. Medel bör även kunna kanaliseras direkt till de lokala utvecklingsgrupperna. Ulf Björklund m.fl. (kd) poängterar i kommittémotion A403 (yrk. 2 och 4) att den statliga sektorspolitiken måste ta regionalpolitiska hänsyn. I statens instruktioner för verksamheter i olika sektorer bör det framgå att man där skall ha en helhetssyn där de regionala faktorerna vägs in i beslutsfattandet. Kristdemokraterna anser att regionalpolitiska konsekvensanalyser bör upprättas innan beslut fattas som kan leda till förändrade förutsättningar för områden som är beroende av en aktiv regionalpolitik.
Utskottets ställningstagande Utskottet finner anledning att poängtera att samverkan mellan central, regional och lokal nivå måste stärkas. Den centrala nivån har ett övergripande ansvar för att uppnå regional balans, men förmågan till samverkan mellan de olika samhällsnivåerna är avgörande för resultatet. Det gäller att utforma näringspolitiska insatser, arbetsmarknadspolitik, utbildnings- och forskningspolitik samt investeringar i infrastruktur med utgångspunkt i ett regionalt helhetsperspektiv. Av betänkandets inledande avsnitt framgår att utskottet också finner det lokala perspektivet på regionalpolitiken angeläget. Där betonas att den lokala utvecklingskraften måste tas till vara. Ett av flera organ för att ta till vara lokal utvecklingskraft är Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva. Utskottet konstaterar att betydande belopp har kanaliserats till rådet på senare tid. Enligt vad utskottet har erfarit har regeringen under de fyra senaste åren lämnat drygt 23 miljoner kronor i stöd till Folkrörelserådet och dess verksamhet. I budgetpropositionen betonas att en mycket viktigt uppgift för regeringen och olika myndigheter är att se till att de regionalpolitiska aspekterna beaktas inom olika utgiftsområden. Utskottet anser att den regionalpolitiska särpropositionen närmare bör redovisa hur denna angelägna uppgift skall utföras. Som framgått ovan avser regeringen att i den regionalpolitiska särpropositionen närmare ta upp frågor om lokalisering i samband med nya organisationsstrukturer inom statliga verksamheter. Också sektorsfrågor kommer att behandlas i propositionen. Arbetsmarknadsutskottet vill med anledning av vad som anförts i motionerna om lokalisering av statlig verksamhet erinra om utskottets förslag till tillkännagivande förra hösten i betänkande 1996/97:AU2 som riksdagen senare beslutat om. Utskottet uttryckte uppfattningen att frågor om lokalisering av statlig verksamhet som är av större vikt eller på annat sätt av principiellt intresse bör underställas riksdagen. Utskottet förutsätter att regeringen, förutom i den årliga redovisningen för behandlingen av riksdagsskrivelser, också i särpropositionen redovisar vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivandet. Med det anförda avstyrks motionerna A460 (c) och A403 (kd) i berörda delar i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Allmänna stödområdes- och strukturfondsfrågor
Allmänt om strukturfonder och målområden
Bakgrund För närvarande finns sju mål för EG:s strukturfonder. Sex av dessa berör Sverige varav tre avser insatser inom geografiskt avgränsade områden. De sistnämnda är mål 2, 5b och 6. Utöver målen deltar Sverige i åtta gemenskapsinitiativ. Inom dessa finns det flera program som är geografiskt avgränsade. I flera fall avser initiativen samma regioner som de geografiskt avgränsade målen. Antalet geografiskt avgränsade målområden i Sverige är elva: fem mål 2- områden, fem mål 5b-områden och ett mål 6-område. När avgränsningarna av målområden gjordes i samband med att Sverige blev medlem i EU var det de tidigare nationella prioriteringarna för regionalt stöd som utgjorde utgångspunkt för hur målområdena avgränsades. I meddelandet Agenda 2000 som lades fram av Europeiska kommissionen i juli 1997 behandlas bl.a. konsekvenserna av en utvidgning av EU. Kommissionen lägger i meddelandet fram förslag om reformer inom flera politikområden, däribland struktur- och regionalpolitik. På detta område föreslår kommissionen en större koncentration av insatserna såväl geografiskt som när det gäller inriktningen på åtgärderna. Effektiviteten måste förbättras bl.a. genom bättre kontroll, uppföljning och utvärdering samt förenklingar. Närhetsprincipen betonas, alltså att beslut fattas på den nivå där det är mest ändamålsenligt, liksom partnerskap. Antalet mål för strukturfonderna föreslås i Agenda 2000 minskas från dagens sju till tre, varav två skall vara geografiskt avgränsade och ett mål omfatta hela länder. De områden som omfattas av de nya geografiskt avgränsade målen skall reduceras från dagens 51 % av EU:s befolkning till 35-40 %. Enligt vad representanter för Näringsdepartementet informerat utskottet om väntas riktlinjer för EU:s framtida struktur- och regionalpolitik bli antagna vid Europeiska rådets möte i Luxemburg den 12-13 december 1997. Våren 1998 väntas kommissionen lägga fram förslag om nytt regelverk för strukturfonderna. Där kommer man bl.a. att ange kriterier för prioritering av regioner, åtgärdsinriktning och hur administrationen av fonderna skall gå till. Kommissionens förslag till nytt regelverk förhandlas i och beslutas av ministerrådet. När förhandlingarna är slutförda och ministerrådets beslut föreligger kan det nationella arbetet starta inom ramen för det nya strukturfondsprogrammet. Detta beräknas kunna ske i slutet av 1998 eller, om förseningar uppstår, i början av 1999. Den svenska regeringens ståndpunkter beträffande inriktningen av EU:s regional- och strukturpolitik från år 2000 har inom EU:s organ redovisats vid flera tillfällen. Redan innan Agenda 2000 presenterades klargjorde Sverige sina positioner i frågan (promemoria från Närings- och handelsdepartementet 1997-06- 19). Regeringen föreslår följande huvudinriktning för EU:s regional- och strukturpolitik: * koncentration såväl vad gäller geografisk omfattning som antalet åtgärder * effektivisering * reducering av budgeten * förenklingar beträffande program, genomförande m.m. * bättre samordning av nuvarande strukturfonder och så lika regelverk för dessa som möjligt * radikal minskning av dels antalet mål från nuvarande sju till tre, dels antalet gemenskapsinitiativ från fjorton till tre * ökat inflytande för medlemsländerna när det gäller avgränsning av regioner och utformning av program Sverige anser att framtida insatser skall koncentreras till de ekonomiskt minst utvecklade länderna och att budgeten bör minskas för perioden 2000-2006. Vidare har Sverige uppfattningen att gemenskapsintresset tydligt skall definieras. Det skall således klart framgå vilket mervärde som väntas uppstå till följd av den gemensamma regional- och strukturfondspolitiken och vilka prioriteringar som medlemsländerna har ett gemensamt intresse av och solidariskt vill verka för. Regeringen konstaterade i positionspromemorian från juni 1997 att en konsekvens av en reformerad regionalpolitik inom EU blir att det stöd som Sverige i dag erhåller kommer att påverkas. Stödet till Sverige kommer att minska. För Sveriges del kommer en reformering av strukturfondspolitiken att innebära att ett antal val kommer att behöva göras, t.ex. mellan geografiskt riktade insatser och nationella program för att lösa arbetslöshetsproblemen, men också mellan regioner som i dag har strukturfondsprogram. Som tidigare framgått föreslår Agenda 2000 tre nya mål för strukturfondsprogrammen. Sverige stöder enligt positionspromemorian förslaget om ett nytt mål 1 som skulle omfatta de ekonomiskt minst utvecklade länderna och regionerna samt perifert belägna och glest befolkade regioner. Sverige utgår från att de norra delarna av Sverige (nuvarande mål 6 samt kommuner i kustområdet) vid inplacering i det nya mål 1 kommer att behandlas på ett med övriga regioner inom det nya mål 1 likvärdigt sätt vad gäller typ av åtgärder, nationella stöd etc. Också förslaget om ett nytt mål 2 stöds av Sverige. Målet föreslås inriktat på regioner med strukturomvandlingsproblem inom näringsgrenar som jord- och skogsbruk, industri, servicenäringar, offentlig verksamhet etc. Det går enligt regeringens bedömning inte att i dag säga vilka geografiska områden som skulle kunna omfattas av ett nytt mål 2. Förslaget till nytt mål 3 är inte geografiskt avgränsat utan är ett s.k. horisontellt mål med inriktning på långsiktigt kvalificerad och framtidsinriktad kompetensutveckling. Målet stöds av Sverige.
Propositionen
Regeringen avser att återkomma med ytterligare information om inriktning och genomförande av strukturfondsprogrammen i en regionalpolitisk proposition. EG:s strukturfonder har för innevarande programperiod förstärkts bl.a. för att motverka de regionala obalanser inom Europeiska unionen som skapandet av den inre marknaden bedöms kunna medföra. Genomförandet av EG:s strukturfondsprogram innebär en kraftig förstärkning av regionalpolitiken. Möjligheterna att effektivisera genomförandet av EG:s strukturfondsprogram ses över.
Motioner En rad motioner tar upp frågor som rör stödet från EG:s strukturfonder i dag och i framtiden liksom samordningen med det nationella stödsystemet. Samtliga motionärer representerar Moderaterna, Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Bland motionerna återfinns också en fyrpartimotion. Centerpartiet anser i partimotion A460 (yrk. 24-26) att antalet målområden bör kunna reduceras. Det finns inget skäl att helt knyta möjligheterna att erhålla medel från strukturfonder och gemenskapsinitiativ till nationella stödområden. Dagens mål 6-område bör i framtiden få likvärdigt stöd. Förutsättningarna för dagens mål 2- och mål 5b-områden får inte försämras. Stöden bör koncentreras till de mest utsatta områdena. Regeringens agerande i förhandlingarna om framtida strukturfonder har varit alltför passivt. Det måste bli kraftfullt och ges högsta prioritet. Riksdagen bör i god tid före 1999 få ta ställning till svenska riktlinjer för framtida regional- och strukturpolitik. I kommittémotion A403 (yrk. 5) av Ulf Björklund m.fl. (kd) betonar motionärerna att Sverige måste påverka utformningen av EU:s regionalpolitiska stöd så att de ger alla människor oavsett var de bor tillgång till arbete, service och en god miljö. Enligt kommittémotion A459 (yrk. 3) av Dan Ericsson m.fl. (kd) bör Sverige verka för ett vidgat skärgårdsbegrepp inom EU så att den nya programperioden för strukturfondsprogrammen kan omfatta hela skärgården. I fyrpartimotionen A423 (yrk. 1) av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c och fp) pekar motionärerna på den byråkratiska rundgången av medel som betalas till EU för att sedan komma tillbaka i form av bidrag från strukturfonderna. Omfattningen av strukturfondernas mål och målområden bör ses över och rundgången av medel begränsas. Ola Sundell (m) hävdar i motion A404 (yrk. 2) att en utvidgning av mål 6- området till att även omfatta Norrlandskusten skulle innebära försvagade insatser i de regionalpolitiskt prioriterade områdena i inlandet. Margareta Andersson m.fl. (c) pläderar i motion A422 för fortsatt stöd till utvecklingen i mål 5b-området i sydöstra Sverige. Sigge Godin m.fl. (fp) uttrycker i motion A429 (yrk. 6) oro över utspädningen av de regionalpolitiska stöden till allt större områden. EU:s översyn av målområdena får inte innebära att effektiva satsningar i de mest utsatta delarna av landet motverkas. Lennart Daléus och Andreas Carlgren (c) anser i motion A451 (yrk. 3) att regeringen i förhandlingar om EG:s strukturfonder och regionalpolitik bör verka för Stockholms skärgård.
Utskottets ställningstagande Utskottet konstaterar att EG:s strukturfonder spelar en allt större roll för regionalpolitiken. Svensk regionalpolitik har utökats och fått delvis nya former efter EU- inträdet. Detta konstaterar Riksdagens revisorer i en granskningsrapport om stödgivningen för regional utveckling efter Sveriges EU-inträde. Granskningen, som genomförts efter förslag från arbetsmarknadsutskottet, har inriktats på de förändringar som EU-medlemskapet har inneburit för den nationella stödgivningen vad gäller stödens inriktning och innehåll, finansiering, beslutsgång och administration. Några av huvudpunkterna i rapporten Re-gionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet är följande: * utgångspunkten bör vara att de strukturfondsmedel som Sverige har tilldelats också skall utnyttjas * inför nästa programperiod bör möjligheterna utnyttjas att erhålla en större andel EG-stöd * utformningen av programmen bör bli mindre detaljerad inför nästa programperiod * samordningen bör öka mellan nationella insatser och sådana insatser som genomförs inom ramen för strukturfondsprogrammen * ramprogram skulle kunna användas för att minska belastningen på länsstyrelser och beslutsgrupper och för att underlätta ansökningsprocessen för de sökande * frågan om beslutsgruppernas roll, sammansättning och ansvar bör prövas inför nästa programperiod Enligt vad arbetsmarknadsutskottet har erfarit kommer remissbehandlingen av granskningsrapporten att påskyndas. Därmed bör det bli möjligt för utskottet att behandla revisorernas slutliga ställningstagande i frågan i anslutning till att den regionalpolitiska särpropositionen behandlas. Samtliga motioner som redovisas ovan - A460 (c), A403 (kd) A459 (kd), A423 (kd, m, c och fp), A404 (m), A422 (c), A429 (fp) och A451 (c) - kan direkt eller indirekt sägas ta upp frågor som rör omfattningen av strukturfondernas mål och målområden. I fyrpartimotionen A423 förs krav fram på att göra en översyn av strukturfondernas mål och målområden. När det gäller översyn av målen sker, som framgått ovan, redan en sådan i anslutning till behandlingen av Agenda 2000- förslaget. I ett senare skede av arbetet med att ta fram ett nytt strukturfondsprogram för perioden 2000-2006 kommer också de geografiskt avgränsade målområdena att ses över. Om antalet mål blir färre och strukturfondernas budget minskar, vilket är förslag som regeringen förespråkar och som utskottet inte har anledning att motsätta sig, måste rimligen i ett senare skede de geografiskt avgränsade målområdena ses över och reduceras. I dagsläget, när inte ens de nya strukturfondsmålen är fastlagda, är det dock enligt utskottets uppfattning för tidigt att ta ställning till vilka geografiska områden i Sverige som bör få stöd under nästa programperiod. I fråga om dagens mål 6 konstaterar dock utskottet med tillfredsställelse att regeringen anser att man kan utgå från att området skall ingå i det nya mål 1. Utskottet vill dock i detta sammanhang uttrycka viss tveksamhet till regeringens uppfattning att även kommunerna i kustområdet mer generellt skall ingå i det nya mål 1. Utskottet vill inte motsätta sig en utökning med kustområdet förutsatt att samma principer för fördelning av strukturfondsmedel tillämpas som för nuvarande mål 6. Detta skulle tillföra norra Sverige mer strukturfondsmedel. Vidare bör en differentiering mellan kust- och inland göras beträffande typ av åtgärder och andelen strukturfondsmedel i enskilda projekt. EU:s regionalpolitiska stöd måste, som motionärerna i A403 (kd) framhåller, syfta till att jämna ut regionala obalanser i fråga om tillgång till arbete, service m.m. Den aktuella översynen får inte, som framhålls i motion A429 (fp), innebära att man motverkar effektiva satsningar i de mest utsatta delarna av landet. I motionerna A459 (kd) och A451 (c) krävs att skärgårdsfrågor skall integreras i det nya strukturfondsprogrammet. I dag finns för Sveriges del ett särskilt mål 5b-område Skärgården som omfattar 300 öar. I EG:s nya strukturfondsprogram för perioden 2000-2006 väntas de enskilda medlemsländernas inflytande öka när det gäller avgränsning av regioner och utformning av program. Detta är också en inriktning som har starkt stöd från den svenska regeringen. I och med att det nationella inflytandet väntas öka bör detta också kunna leda till att den enskilda medlemsstaten får större möjligheter än i dag att påverka om och i vilken omfattning skärgårdsområden skall ingå i nationella målområden. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna A459 (kd) och A451 (c) bör avstyrkas. Utskottet återkommer nedan till frågor om samordning mellan nationella stödområden och målområden samt beslutsformer och administration kring strukturfonderna. Utskottet kan inte dela uppfattningen i motion A460 (c) om att regeringen hittills agerat alltför passivt i förhandlingarna om framtida strukturfonder, eftersom några förhandlingar ännu inte påbörjats. Utskottet vill dock framhålla vikten av ett kraftfullt svenskt agerande i de kommande förhandlingarna. Utskottet förutsätter att en mer ingående diskussion i de aktuella frågorna kan föras i anslutning till behandlingen av den kommande särpropositionen vilken bör kunna ske i god tid före 1999. Mot bakgrund av vad som ovan har anförts avstyrker utskottet motionerna A460 (c), A403 (kd), A423 (kd, m, c och fp), A404 (m), A422 (c) och A429 (fp) och i berörda delar i den mån de inte kan anses vara tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Samordning mellan nationella stödområden och målområden
Bakgrund Under rubriken Allmänt om strukturfonder och målområden redovisas ovan vissa uppgifter om målområden. Målområdena omfattar betydligt fler personer än de områden som ingår i de nationella stödområdena. Av tabellen nedan framgår i vilken utsträckning målområde eller del av målområde också utgör nationellt stödområde. Ett kryss visar att områdena eller delar av områdena sammanfaller.
Samband mellan målområden för EU:s strukturfondsmedel och Sveriges nationella stödområden ------------------------------------------------------- |Målområde |Stöd- |Stöd- |Tillfälligt|Ej | | |område |område |stöd- |nationellt | | |1 |2 |område |stödområde | ------------------------------------------------------- |Mål 2 | | | | | | | | | | | |Norra | | | x | x | |Norrlandskus- | | | | | |ten | | | | | ------------------------------------------------------- |Ångermanlands-| | | x | | |kusten | | | | | ------------------------------------------------------- |Bergslagen | | x | x | x | ------------------------------------------------------- |Fyrstad | | | | x | ------------------------------------------------------- |Blekinge | | | x | x | ------------------------------------------------------- |Mål 5b | | | | | ------------------------------------------------------- |Västerbotten/Gävle/ Dala|| | x | x | ------------------------------------------------------- |Västra | | x | | x | |Sverige | | | | | ------------------------------------------------------- |Sydöstra | | | x | x | |Sverige | | | | | ------------------------------------------------------- |Gotland | | | | x | ------------------------------------------------------- |Mål 6 | | | | | ------------------------------------------------------- |Norrbotten | x | x | | | ------------------------------------------------------- |Västerbotten | x | x | | | ------------------------------------------------------- |Västernorrland| x | x | | | ------------------------------------------------------- |Jämtland | x | x | | x | ------------------------------------------------------- |Gävleborg | | x | | | ------------------------------------------------------- |Dalarna | | x | | | ------------------------------------------------------- |Värmland | | x | | | ------------------------------------------------------- Källa: Riksdagens revisorer, 1997 och NUTEK, 1997.
Propositionen Eftersom den regionalpolitiska problembilden inte har förändrats nämnvärt föreslår regeringen i budgetpropositionen ingen ändring i stödområdesindelningen. Regeringen avser att, som framgått tidigare, återkomma med ytterligare information om inriktning och genomförande av strukturfondsprogrammen i en regionalpolitisk proposition.
Motion Axel Andersson m.fl. (s) förespråkar i motion A412 (delvis) förhandlingar med EG-kommissionen i syfte att förändra reglerna för lokaliseringsbidraget enligt vad som behandlas nedan under rubriken Regionalt utvecklingsstöd. En förändring bör enligt motionärerna åtföljas av anpassning av den nationella stödområdesindelningen så att de kommuner som ingår i EU:s olika målområden också innefattas i det nationella stödsystemet. Som framgått tidigare under rubriken Allmänt om strukturfonder och målområden anser Centerpartiet i motion A460 att antalet målområden bör kunna reduceras samt att det inte finns något skäl att helt knyta möjligheterna att erhålla medel från strukturfonder och gemenskapsinitiativ till nationella stödområden.
Utskottets ställningstagande Regeringen anser att en koordinering bör ske mellan EU-medlemsstaternas prioriteringar i den nationella politiken och de insatser som sker genom EU. Det kan t.ex. gälla avgränsningen av stödområden för nationella regionalpolitiska stöd till företag och avgränsningen av områden för insatser med strukturfondsmedel. Detta framgår av en den förut nämnda positionspromemorian rörande Agenda 2000 (Närings- och handelsdepartementet 1997-06-19). Frågan om samordning mellan nationella stödområden och målområden behandlas vidare i rapporten Regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet som nyligen publicerats av Riksdagens revisorer men som ännu inte har remissbehandlats. Som framgått av den tidigare redovisningen av några av rapportens huvudförslag, presenteras förslag om ökad samordning mellan nationella insatser och sådana insatser som genomförs inom ramen för strukturfondsprogrammen. Det gäller både stödformer, stödområden och planering av stödåtgärder för regional utveckling. Utskottet är för närvarande inte berett att ta definitiv ställning i de frågor som har aktualiserats i ovannämnda motioner. I avvaktan på ett slutligt ställningstagande från Riksdagens revisorer under våren 1998 samt regeringens överväganden i en regionalpolitisk särproposition anser utskottet att motion A412 (s) bör avslås i berörd del. Utskottet tar i avsnittet Regionalt utvecklingsstöd upp frågan om medfinansiering av denna nationella stödform i strukturfondsprogram.
Beslutsformer och administration kring strukturfonderna
Propositionen Arbetet med strukturfondsprogrammen har medfört stora administrativa för- ändringar för den svenska regionalpolitiken. Regionpolitiken inom EU har fört med sig ett mer utvecklat regionalt partnerskap med ett ökat samarbete mellan olika intressenter i näringsliv och samhälle. Möjligheterna att effektivisera genomförandet av EU:s strukturfondsprogram ses över.
Motioner Centerpartiet anser i partimotion A460 (yrk. 21) att reglerna kring strukturfondsstöden är alltför detaljerade. Förenklingar i regelverken måste göras för att uppnå bättre lokal anpassning och därmed större effektivitet. Flerpartimotionen A423 (yrk. 2) av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c och fp) hävdar att den nationella administrationen och beslutsformerna kring strukturfondsmedlen bör ses över och förenklas. Erling Bager (fp) förordar i motion A441 att åtgärder vidtas så att kommuner och landsting utan alltför mycket krångel kan ta del av EG:s strukturfondsmedel.
Utskottets ställningstagande Utskottet delar till fullo motionärernas uppfattning om att byråkratin kring strukturfondsstöden måste minska och regelsystemen bli enklare. Det är bl.a. mot den bakgrunden som arbetsmarknadsutskottet initierat den granskning som genomförts av Riksdagens revisorer rörande stödgivningen för regional utveckling efter Sveriges inträde i EU och som har redovisats ovan. Även om utskottet i likhet med motionerna A460 (c), A423 (kd, m, c och fp) och A441 (fp) vill ha till stånd förenklingar av hanteringen av strukturfondsstöd anser utskottet inte att något tillkännagivande till regeringen kan anses nödvändigt, eftersom regeringen själv uppger att frågan skall ses över. Med anledning av vad som anförs i motion A441 (fp) vill utskottet poängtera att åtgärder mot byråkrati och krångel kring strukturfonderna måste syfta till att underlätta hanteringen för såväl offentliga som privata mottagare liksom för föreningar, stiftelser etc. Motionerna avstyrks därmed i berörda delar. Som tidigare redovisats räknar utskottet med att ta upp förslagen från Riksdagens revisorer om regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet i samband med behandlingen av den regionalpolitiska särpropositionen. Utskottet utgår vidare från att regeringen i den regionalpolitiska propositionen redovisar de åtgärder som vidtas eller planeras för att underlätta ärendehandläggningen i anslutning till strukturfonderna och i förekommande fall lägger fram förslag för riksdagen om hur förenklingar och effektivisering kan göras.
Glesbygdsverket
Bakgrund Glesbygdsverket har enligt regleringsbrevet för 1997 haft i uppdrag att analysera och bedöma effekterna av utvecklingen i glesbygds- och landsbygdsområden samt att till regeringen lämna förslag till en utvecklingsinriktad glesbygds- och landsbygdspolitik. Verket har våren 1997 överlämnat rapporten Förnyelsens landskap - bygdepolitik för 2000-talet till regeringen. Rapporten innehåller förslag till en ny bygdepolitik med prioriterade åtgärder för gles- och landsbygden. Regeringen har ännu inte tagit ställning till förslagen.
Motion Leo Persson m.fl. (s) tar i motion A448 (yrk. 2) upp frågan om förverkligande av det förslag till modell för bygdepolitik med åtgärdsprogram som Glesbygdsverket har överlämnat till regeringen. Motionärerna anser att regeringen bör ge direktiv till bl.a. Glesbygdsverket att sätta i gång med åtgärdsprogrammet i avvaktan på den regionalpolitiska propositionen.
Utskottets ställningstagande Arbetsmarknadsutskottet anser att det är naturligt att ta ställning till den framtida gles- och landsbygdspolitiken i anslutning till övriga regionalpolitiska ställningstaganden i samband med behandlingen av den aviserade regionalpolitiska särpropositionen. Utskottet anser mot denna bakgrund att motion A448 (s) bör avslås i berörd del.
Organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor
Propositionen NUTEK:s projekt med kvinnliga affärsrådgivare och uppbyggande av ett nationellt resurscentrum för kvinnor med motsvarighet på regional och lokal nivå är betydelsefullt. Detta bör enligt regeringen tas till vara och utveckla den resurs som kvinnor utgör i det regionala utvecklingsarbetet. Regeringen avser att uppdra åt NUTEK att i samråd med Glesbygdsverket driva Nationellt resurscentrum för kvinnor under ytterligare en period.
Motioner Ett flertal motioner tar upp frågor rörande organisation och medel för cen- tralt, regionala och lokala resurscentrum för kvinnor. I detta sammanhang behandlas motioner som rör organisation m.m. av re- surscentrum. Motionsförslag rörande medel till resurscentrum behandlas i avsnittet Anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder. Enligt Maud Björnemalm m.fl. (s) i motion A408 skall ett nationellt resurs- centrum organiseras som ett självständigt fristående råd eller en kommitté med en egen budget. Eva Goës m.fl. (mp) hävdar i motion A413 (yrk. 1 delvis och 3) att en förutsättning för ett framgångsrikt arbete är en samordnande organisation på central nivå som skall arbeta med ett underifrånperspektiv med nätverk och regionala resurscentrum som målgrupp. Frågan om en mer fristående placering av det nationella resurscentrumet bör utredas. I styrelsen bör projektledaren ingå liksom representanter från regionala och lokala resurscentrum samt generaldirektörerna för NUTEK och Glesbygdsverket. En referensgrupp bör vidare tillsättas. Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) anser i motion A273 (yrk. 11 delvis) att det nationella resurscentrumet skall vara en egen myndighet med ett eget budgetansvar. Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) konstaterar i motion Sk321 (yrk. 10 delvis) att länsstyrelserna är huvudmän för regionala resurscentrum för kvinnor. Det nationella centrumet bör ha stödjande, samordnande, informativa och administrativa funktioner. På motsvarande sätt som länsstyrelserna är huvudmän för regionala resurscentrum bör kommunerna vara huvudmän för lokala resurscentrum.
Utskottets ställningstagande Enligt vad utskottet har inhämtat kommer regeringen i regleringsbrevet för 1998 att ta upp frågan om Nationellt resurscentrum för kvinnor och där ge NUTEK i uppdrag att i samråd med Glesbygdsverket driva centrumet för ytterligare en period. När det gäller verksamheten vid regionala och lokala resurscentrum för kvinnor konstaterar utskottet att länsstyrelserna enligt regleringsbrevet för budgetåret 1997 (utgiftsområde 18) skall uppmärksamma åtgärder för kvinnor. De skall därvid medverka till att verksamheten vid resurscentrum för kvinnor kan fortsätta. Utskottet är i dagsläget inte berett att ta ställning till motionärernas förslag om organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor utan förutsätter att regeringen tar upp frågan i den regionalpolitiska särpropositionen. Motionerna A408 (s), A413 (mp), A273 (c) och Sk321 (m) avstyrks därmed i berörda delar. Utskottet återkommer nedan under anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder till frågan om medel för resurscentrum för kvinnor.
Företagsstöd - enskilda stödformer
Bakgrund EG:s statsstödsregler reglerar stödpolitiken i medlemsstaterna. Medlemsländerna kan bedriva en egen nationell regionalpolitik genom åtgärder, anpassningar och stödinsatser. För statsstöd till näringsverksamhet gäller emellertid EG:s regler för statlig stödgivning till näringslivet. Allt stöd till företag inklusive stöd från strukturfonderna omfattas av EG:s statsstödsregler. Huvudregeln är att allt statsstöd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen är förbjudet om det påverkar handeln mellan medlemsländerna. Statsstöd är dock tillåtet om det t.ex. syftar till att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning. Stöd kan också tillåtas om det underlättar utvecklingen av viss näringsverksamhet eller vissa regioner. EG-kommissionen övervakar medlemsstaternas stödpolitik. Nya stöd och ändringar i existerande stöd måste anmälas till och godkännas av kommissionen som i och med detta reglerar hur den nationella stödgivningen får bedrivas. Detta gäller i första hand stödområdenas omfattning, stödens utformning och maximala bidragsnivåer. Vid EU-inträdet existerande stöd får tillämpas till dess att kommissionen har lämnat besked om stödet. En ny stödform får dock inte beviljas förrän kommissionen godkänt den. Inför EU-medlemskapet bedömde den svenska regeringen att man skulle kunna behålla den nationella regionalpolitiken vid sidan om strukturfondsprogrammen. Strukturfondsmedlen skulle inte integreras med den nationella stödgivningen utan utgöra ett komplement till denna. Efter att Sverige blev medlem i EU kan landsbygdsstöd användas för medfinansiering (samfinansieras med EG-stöd) i områden som berörs av målen 2, 5b och 6. Landsbygdsstöd kan också, om det ingår som delfinansiering, fr.o.m. 1997 beviljas till tätorter som omfattas av strukturfondsprogram. Samfinansieringen med EG-stöd går till så att länsstyrelserna söker EG-stöd inom ramen för strukturfondsprogrammen för sådana åtgärder som landsbygdsstödet skall användas för. Därefter fördelas stöd enligt den förordning som gäller för landsbygdsstöd. Följden blir att länsstyrelsernas medel för landsbygdsstöd ökar utan att det påverkar omfattningen av övriga stödformer som finansieras via länsanslaget. De som söker landsbygdsstöd kan beviljas EG-stöd utan att behöva följa den procedur som föreskrivs för EG-ansökningar. Möjligheterna till medfinansiering innebär som nämnts att de medel som länsstyrelserna har avsatt för landsbygdsstöd kan utökas med EG-stöd. På liknande sätt kan tillfälligt småföretagsstöd samfinansieras med EG-stöd i målen 2 och 5b. Regionalt utvecklingsstöd (lokaliserings- och utvecklingsbidrag) kan däremot inte med de regler som gäller i dag användas för att samfinansiera strukturfondsprogram. Samtliga nationella stödformer har alltså inte integrerats i hanteringen av strukturfondsstöden. Detta kan sägas innebära att Sverige tillämpar två delvis skilda stödsystem.
Propositionen Regeringen bedömer att de regionalpolitiska företagsstöden i huvudsak fungerar väl och att de bidrar till att näringslivet utvecklas i de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Uppföljningen av vissa stödformer behöver förbättras. Effekterna av nedsatta socialavgifter m.m. bör utvärderas. I det sammanhanget bör också ställas frågan om möjligheterna att förbättra metoderna att mäta de samhällsekonomiska effekterna av företagsstöden. I samband med genomförandet av den nya regionala näringspolitiken bör förändringar göras av de regionalpolitiska företagsstöden för att öka möjligheterna att använda stöden flexibelt till många olika ändamål och därmed öka effektiviteten i stödsystemen.
Regionalt utvecklingsstöd
Propositionen Regeringen anser att det är otillfredsställande att inte villkoret att minst 40 % av det antal arbetsplatser som tillkommer till följd av det regionala utvecklingsstödet skall förbehållas vardera könet uppnås. Regeringen avser därför att ge NUTEK i uppdrag att finna nya vägar att uppnå detta mål. Hänsyn till miljön skall tas vid beslut om stöd.
Motion Axel Andersson m.fl. (s) hävdar i motion A412 (delvis) att när det gäller företagsstöd till små och medelstora företag är endast landsbygdsstödet godkänt och förhandlat med EG-kommissionen inom ramen för statsstödsreglerna. För stödformen kan 30 % av de medel som länsstyrelsen beslutat om återsökas från EG:s strukturfonder. Sverige bör enligt motionären begära en omförhandling med kommissionen i syfte att även 30 % av lokaliseringsbidragen skall kunna återsökas från EG:s strukturfonder.
Utskottets ställningstagande Utskottet vill först ansluta sig till regeringens uppfattning att miljöaspekter skall vägas in vid beslut om företagsstöd. Gällande regler för hur nationellt regionalpolitiskt företagsstöd får medfinansiera strukturfondsmedel har redovisats ovan. Där framgår att landsbygdsstöd och tillfälligt småföretagsstöd för närvarande kan utgöra medfinansiering i områden som berörs av vissa mål. Utskottet har underrättats om att vid de möten med övervakningskommittéer för olika målområden som äger rum i november-december 1997 tas frågan upp om ytterligare nationella företagsstöd skall kunna medfinansiera programmen. För mål 2 och mål 6 läggs då fram förslag om att göra regionalt utvecklingsstöd medfinansieringsbart med dessa strukturfondsprogram. Stödet skall i första hand användas för att medfinansiera s.k. mjuka investeringar och nylokaliseringar inom de ramar som anges i respektive programdokument. Inget förslag av denna karaktär läggs fram beträffande mål 5b. Mot bakgrund av vad som här har redovisats avstyrks motion A412 (s) i berörd del.
Landsbygdsstöd
Propositionen Regeringen föreslår att regionalt utvecklingslån namnändras till landsbygdslån. Den sammanlagda finansieringen med landsbygdsstöd (landsbygdsbidrag och landsbygdslån) skall i fortsättningen uppgå till högst 70 % av stödunderlaget. Landsbygdsstöd skall fortsättningsvis lämnas endast till små och medelstora företag, med undantag för i det fall att stora företag medverkar i ett samverkansprojekt tillsammans med små och medelstora företag. Regeringen begär riksdagens godkännande av detta förslag (avsnitt 4.2).
Motion Kommittémotion A804 (yrk. 10) av Barbro Johansson m.fl. (mp) pläderar för att det mindre landsbygdsstödet, det s.k. mikrostödet, bör kunna sökas även av kvinnor i tätort.
Utskottets ställningstagande Utskottet vill inledningsvis framhålla att själva benämningen på stödformen - landsbygdsstöd - indikerar att det är ett stöd som har regionalpolitiska syften. Stödet kan enligt förordningen (1994:557) om landsbygdsstöd med vissa undantag lämnas i stödområden, glesbygdsområden och landsbygdsområden. Förordningen anger ramar för vad som skall anses vara ?glesbygd? respektive ?landsbygd? men i övrigt är det länsstyrelsen som definierar vad som ryms inom de båda begreppen. Ramarna för stödet ger, enligt Glesbygdsverkets och Konsumentverkets gemensamma rapport Service i gles- och landsbygd, relativt stort utrymme för variationer i tolkningen. I rapporten drar de båda myndigheterna slutsatsen att en alltför stor andel av det stöd som ursprungligen var tänkt för perifera områden med låg tillgänglighet i stället koncentreras till tätorter och områden nära tätorter. Utskottet finner det olyckligt med en sådan utveckling. Den leder enligt utskottets mening i riktning mot vad som skulle kunna betecknas som en utspädning av landsbygdsstödet. Stödet bör även i fortsättningen vara ett regionalpolitiskt stöd och inte utvecklas till ett mer generellt näringspolitiskt stöd, vilket förefaller vara vad motionärerna förespråkar. För det senare ändamålet finns en rad andra stödformer. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändringar i stödformen landsbygdsstöd. Motion A804 (mp) avstyrks i berörd del.
Sysselsättningsbidrag
Propositionen Syftet med den nuvarande stödformen sysselsättningsbidrag är att främja ökad sysselsättning i stödområdena 1 och 2 genom att täcka en del av de ökade kostnader som uppkommer i samband med nyanställningar. Sysselsättningsbidraget lämnas i dag, med vissa undantag, utan särskild behovsprövning, till företag som varaktigt ökar sin sysselsättning. Regeringen föreslår att det i varje enskilt ärende rörande bidraget i fortsättningen skall göras en prövning av om stödet är nödvändigt för att åstadkomma den avsedda sysselsättningsökningen. Nuvarande bidragsbelopp skall betraktas som maximinivåer och prövas i varje enskilt ärende. Budgetpropositionen föreslår vidare att medel för sysselsättningsbidrag fortsättningsvis skall anvisas som ett nytt ändamål under anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder, vilket ytterligare ökar flexibiliteten i det regionalpolitiska arbetet. Den föreslagna ändringen beräknas på sikt innebära en besparing på 90 miljoner kronor per år. Även framdeles kommer enligt regeringen de flesta beslut om sysselsättningsbidrag att fattas av länsstyrelserna, men både regeringen och NUTEK skall i vissa fall kunna fatta sådana beslut. Det bör enligt propositionen vara en uppgift för regeringen att närmare utforma de nya bestämmelser som kan erfordras med anledning av detta förslag. Regeringen begär att riksdagen godkänner vad som föreslagits beträffande sysselsättningsbidraget (avsnitt 4.3). Som tidigare redovisats prövar EG-kommissionen nationella företagsstöd för att bedöma om dessa står i överensstämmelse med EG:s statsstödsregler. I samband med sådan prövning har kommissionen föreslagit lämpliga åtgärder för att sysselsättningsbidraget skall överensstämma med statsstödsreglerna. Förslagen innefattade krav på utbildning i samband med nyanställning, att rekrytering i första hand skall ske av arbetslösa samt att bidraget endast skall lämnas vid anställningar som gäller tills vidare. Dessa förändringar har införts i förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd och trädde i kraft den 15 juni 1997. EG-kommissionen har därefter godkänt sysselsättningsbidraget.
Motioner Fyra motioner pekar på konsekvenserna av de regeländringar som har gjorts beträffande sysselsättningsbidraget. I tre av motionerna framförs krav på att omförhandla eller återställa regler medan en motion vill utreda turistnäringens situation och kompensera denna för olägenheter till följd av regeländringen. Andre vice talman Görel Thurdin (c) förordar i motion A434 (yrk. 1 delvis) att reglerna rörande sysselsättningsbidrag bör återställas. Erik Arthur Egervärn (c) anser i motion A432 att regeringen bör omförhandla reglerna för sysselsättningsbidraget med EG-kommissionen så att inte turistnäringen med sitt säsongsberoende drabbas särskilt negativt. Enligt Lena Sandlin (s) i motion A442 bör regeringen utreda turistnäringens situation och kompensera näringen för nackdelarna med de ändrade reglerna rörande sysselsättningsbidrag. Även Rune Berglund och Jörgen Persson (s) pekar i motion A449 på behovet av att omförhandla reglerna för sysselsättningsbidraget med EG-kommissionen.
Utskottets ställningstagande När det gäller de regionalpolitiska företagsstöden har en allmän strävan de senaste åren varit att tona ner driftsstödens betydelse till förmån för investeringsstöd som kan ses som en mer offensiv stödform. Vad beträffar sysselsättningsbidraget har utskottet erfarit att regeringen förhandlat med EG-kommissionen i flera år om huruvida stödformen är förenlig med EG:s statsstödsregler. Efter den ingående prövning som gjorts i dessa förhandlingar har regeringen gjort bedömningen att de regelförändringar som genomfördes sommaren 1997 (SFS 1997:208) var en förutsättning för att kommissionen skulle godkänna stödformen såsom förenlig med statsstödsreglerna. Utskottet, som utgår från att regeringen gjort en omsorgsfull prövning av frågan, anser mot denna bakgrund att motionerna A434 (c), A432 (c) och A449 (s) bör avstyrkas. Vad beträffar motion A442 (s) vill utskottet peka på att regeringen under senare år har tagit flera initiativ som gäller turistnäringen. Riksdagen fattade våren 1995 beslut om inriktningen och utformningen av turistpolitiken. På förslag av Turistdelegationen har riksdagen därefter under 1996 antagit ett handlingsprogram för utveckling av svensk turism. För närvarande gör Turistdelegationen på uppdrag av regeringen riktade studier av förutsättningarna för utveckling av svensk turism. Uppdraget skall redovisas senast den 1 februari 1998. Under den aktuella tidsperioden har regeringen vidare satt av 90 miljoner kronor för internationell marknadsföring av Sverige som turistland. Sammantaget finner utskottet att statsmakterna under de senaste åren har satsat betydande resurser på att främja turistnäringen. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att motion A442 (s) avslås. Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag om förändringar rörande stödformen sysselsättningsbidrag.
Småföretagsstöd
Bakgrund Riksdagen beslutade våren 1994 att överföra medel från arbetsmarknadspolitiska åtgärder till länsstyrelserna för särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt (prop. 1993/94:140, bet. AU13, rskr. 366). Medlen skulle användas för tillfälligt småföretagsstöd som regleras i förordningen (1994:773) om tillfälligt småföretagsstöd. Vidare kunde medlen utgå till s.k. konsultcheckar och andra företagsinriktade åtgärder. Under budgetåren 1994/95 och 1995/96 har 800 respektive 400 miljoner kronor överförts till länsstyrelserna för nämnda åtgärder. Utöver dessa medel har regeringen i särskilda beslut åren 1996 och 1997 tilldelat länsstyrelserna ytterligare medel för småföretagsstöd under åren 1996, 1997 och 1998.
Propositionen Tillfälligt småföretagsstöd skall inte längre vara en temporär åtgärd utan bör ingå bland de företagsinriktade åtgärder som länsstyrelserna kan vidta. Stödformen föreslås därför i fortsättningen benämnas småföretagsstöd. Tillfälligt småföretagsstöd kan lämnas i hela landet till företag som uppfyller vissa villkor. I propositionen begärs riksdagens godkännande av det framlagda förslaget (avsnitt 4.4). Det är otillfredsställande att det inte har varit möjligt att uppnå villkoret att minst 40 % av det antal arbetsplatser som tillkommer till följd av stödet skall förbehållas vartdera könet. Regeringen avser därför att uppdra till NUTEK att finna nya vägar att uppnå detta mål.
Motion I kommittémotion A804 (yrk. 11) föreslår Barbro Johansson m.fl. (mp) att småföretagsstödets villkor om 40 % kvinnor vid nyanställning bör skärpas till 50 % (± 1 anställd).
Utskottets ställningstagande Utskottet kan konstatera att en fristående utvärdering som gjorts av Nordlandsforskning i Bodö och som redovisas i budgetpropositionen visar på betydande effekter av verksamheten med tillfälligt småföretagsstöd, konsultcheckar och andra företagsinriktade projekt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att det tillfälliga småföretagsstödet inte längre skall vara en temporär åtgärd utan bör ingå bland andra företagsinriktade stödformer med benämningen småföretagsstöd. Några ändringar av reglerna för stödformen är inte aktuella vilket exempelvis innebär att småföretagsstödet även i fortsättningen kommer att kunna lämnas i hela landet. Som framgått ovan kan medel till särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt förutom till tillfälligt småföretagsstöd också lämnas till konsultcheckar och andra företagsinriktade åtgärder. När det ursprungliga programmet med särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt utformades våren 1994 sades det uttryckligen att programmet skulle skapa möjligheter till tillväxtfrämjande insatser i hela landet. Denna inriktning har också gällt i de beslut om särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt som beslutats sedan dess och som redovisas i budgetpropositionens avsnitt 3.2.7. Småföretagsstöd kommer även i framtiden att kunna lämnas i hela landet. Också för vad som i åtgärdsprogrammen benämnts ?andra företagsinriktade åtgärder? finns den möjligheten genom de medel för regional projektverksamhet som finansieras via anslaget A 1. Möjligheten att lämna konsultcheckar i hela landet bör enligt utskottets uppfattning kvarstå i samband med den förändring som genomförs. När det gäller det förslag som läggs fram i motion A804 (mp) delar utskottet regeringens uppfattning att det är otillfredsställande att villkoret om att minst 40 % av nytillkommande arbetsplatser skall förbehållas vartdera könet, inte kan uppnås. Trots att villkoret, som innefattar vissa möjligheter till undantag, har funnits i mer än 20 år uppgår andelen kvinnor i företag som har beviljats regionalt utvecklingsstöd endast till ca 30 %. Att i detta läge, såsom motionärerna i A804 föreslår, höja villkoret från 40 % till 50 %, bedömer utskottet i dagsläget som orealistiskt. I stället måste inriktningen vara att få praktiskt genomslag för bestämmelsen som den ser ut i dag. Utskottet kommer med intresse att ta del av NUTEK:s förslag om hur den befintliga regeln skall omsättas i praktiken. Med det anförda avstyrks den aktuella motionen.
Stöd till kommersiell service
Propositionen I budgetpropositionen föreslår regeringen att avskrivningslånet namnändras till investeringsbidrag. Investeringsbidrag skall fortsättningsvis kunna lämnas med högst 85 % av utgifterna för vissa investeringar i sådana dagligvarubutiker och drivmedelsanläggningar som har ett väl utbyggt utbud av grundläggande servicefunktioner. Servicebidrag skall fortsättningsvis kunna lämnas med högst 200 000 kr till sådana verksamheter. Investeringsbidrag skall i fortsättningen kunna lämnas med högst 50 % av utgifterna för vissa utbildningsåtgärder för butiksägare och anställda. Inve- steringslån skall upphöra. Regionalt utvecklingslån namnändras till landsbygdslån. Hemsändningsbidraget föreslås förbättras bl.a. genom att det fortsättningsvis skall kunna lämnas med högst 30 kr per hushåll och inköpstillfälle förutsatt att respektive kommun bidrar med ett minst lika stort belopp. I särskilda fall skall bidraget kunna uppgå till högst 45 kr. Regeringen begär att riksdagen godkänner vad som har föreslagits beträffande stöd till kommersiell service (avsnitt 4.5). Fr.o.m. den 1 juli 1994 utökades möjligheterna till avskrivningslån till investeringar som genomförs för att uppfylla krav som har ålagts verksamheten genom föreskrifter i lag eller förordning. Den ökade stödmöjligheten syftar bl.a. till att underlätta för butiker och bensinstationer att ersätta miljöfarliga köldmedier i kyl- och frysanläggningar samt för att förse bensinanläggningar med utrustning för bensinåtervinning.
Motion Helena Frisk m.fl. (s) anser i motion A435 att kretsen av företag som kan erhålla bidrag för byte av kyl- och frysanläggningar bör vidgas.
Utskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag till förändringar i reglerna för stöd till kommersiell service. Utskottet noterar att underlaget till förslaget har tagits fram gemensamt av Glesbygdsverket och Konsumentverket samt att remissinstanserna överlag har varit positiva till utredningsförslaget. Såvitt utskottet kan bedöma innebär regeringens förslag en effektivisering av stödet till kommersiell service samtidigt som det ryms inom ramen för anslaget A 1. När det gäller motion A435 konstaterar utskottet att en av förutsättningarna för glesbygdens fortlevnad och utveckling är att det finns en rimlig försörjning med dagligvaror och drivmedel. Stödet till kommersiell service skall bidra till att glesbygdens invånare och konsumenter har tillgång till ett väl utbyggt nät av livsmedelsbutiker och bensinstationer. Syftet med stödet är alltså inte i första hand att det skall utgöra ett företagsstöd. För detta ändamål finns andra regionalpolitiska stödformer. Mot denna bakgrund avvisar utskottet en utvidgning av den karaktär som motion A435 (s) föreslår och anser därmed att motionen bör avslås.
Transportbidrag
Propositionen I avvaktan på fortsatta överläggningar med EG-kommissionen om transportbidraget anser regeringen att bidraget skall behållas oförändrat. Regeringen tar därför inte ställning till transportbidragsutredningens betänkande Konkurrensneutralt transportbidrag (SOU 1997:94). Vid de överläggningar angående nedsatta socialavgifter som pågår med EG- kommissionen och som redovisas i budgetpropositionen (inledningen till avsnitt 4) har kritik framkommit från kommissionen mot den nuvarande utformningen av stödformen. Kommissionen har bl.a. föreslagit att nedsättningen av socialavgifter bör omvandlas till indirekt transportbidrag och samordnas med denna stödform.
Motion Lena Sandlin (s) fäster i motion A436 uppmärksamhet på Transportbidragsutredningens förslag till konkurrensneutralt transportbidrag och pekar på bristande konkurrensneutralitet mellan olika transportslag och en snedvridning av transportarbetet, vilket i sin tur leder till brister i resursanvändningen.
Utskottets ställningstagande Enligt vad utskottet har erfarit kommer regeringen att i den regionalpolitiska särpropositionen behandla frågan om transportbidrag. Utskottet anser att propositionen bör avvaktas och avstyrker därmed motion A436 (s).
Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998
Allmänna frågor
Inledning Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt den uppställning som framgår av bilaga 2. Sammanlagt tas nio anslag upp under utgiftsområdet. Regeringens förslag innebär vissa ändringar i anslagsstrukturen jämfört med tidigare ordning, vilket framgår under respektive anslagsrubrik. Av uppställningen i bilaga 2 framgår också motionsförslag rörande anslagen. Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande (1997/98:AU2y) till finansutskottet tillstyrkt regeringens förslag till ram för utgiftsområde 19. Riksdagen har genom beslut (1997/98:FiU1, rskr. 35) anslutit sig till vad arbetsmarknadsutskottet och finansutskottet förordat. Utgiftsramen för budgetåret 1998 har genom riksdagsbeslutet fastslagits till 3 605 miljoner kronor.
Motioner Per Unckel m.fl. (m) betonar i kommittémotion A299 (yrk. 3) att det för att uppfylla målen med regionalpolitiken är nödvändigt att främja företagens utveckling. En rad besparingar, bl.a. på det regionalpolitiska området, krävs för att genomföra Moderaternas politik för företagande, arbete och utveckling, vilken enligt partiet skapar förutsättningar för att de aktuella regionerna skall kunna växa av egen kraft. Goda möjligheter till utbildning är en viktig del i detta, och en betydande kunskapssatsning till stöd för regional utveckling bör genomföras så att tillgången till utbildning ökar på orter som i dag har ett begränsat utbud. Kommuner och landsting bör mer aktivt än i dag delta i medfinansieringen av strukturfondsprojekt. Miljöpartiets förslag i partimotion A309 (yrk. 5 och 6) sammanfaller med propositionens. Partiet vill avvakta en regionalpolitisk särproposition. Annika Nilsson m.fl. (s) förespråkar i motion A444 (delvis) att hanteringen av det s.k. landshövdingeuppdraget läggs över på de regionala självstyrelseorganen efter 1998.
Utskottets ställningstagande Utskottet har ingen annan uppfattning än Moderaterna i kommittémotion A299 om att det är nödvändigt att främja företagens utveckling om målen med regionalpolitiken skall kunna uppfyllas. Det är också en huvudinriktning i utformningen av den nya närings- och regionalpolitiken. Företagsstöden görs mer flexibla för att bättre kunna anpassas till regionala och lokala förutsättningar. Likaså instämmer utskottet i Moderaternas uppfattning att goda möjligheter till utbildning är en viktig del i regionalpolitiken. Detta kommer tydligt till uttryck i den särskilda statliga vuxenutbildningssatsning som går under benämningen kunskapslyftet och där medel utgår till minst 100 000 helårsplatser per år från hösten 1997. Denna satsning innebär stora resurstillskott för utbildning i hela landet. Utbildningsutskottet föreslår i betänkande 1997/98:AU1 att ytterligare 10 000 platser anordnas inom kunskapslyftet. Något riksdagsbeslut har ännu inte fattats i frågan. Även om utskottet alltså i allmänna termer instämmer i motionärernas uppfattning har utskottet ingen förståelse för hur detta bäst skulle kunna uppnås med sänkta regionalpolitiska anslag. Utskottet är för närvarande inte berett att ta ställning till frågan om kommuner och landsting mer aktivt bör ta del i medfinansieringen av strukturfondsprojekt. På denna punkt bör den regionalpolitiska särpropositionen avvaktas. Utskottet avstyrker således motion A299 (m) i berörd del. Utskottet noterar att förslagen från Miljöpartiet i motion A309 inte innebär några avvikelser i förhållande till regeringens förslag. Utskottet återkommer nedan till motion A309 (mp) och anslaget i avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19.
Regionala självstyrelseorgan Utskottet övergår nu till att behandla motion A444 (s). Utskottet tar därvid inte upp de delar av motionen som avser bl.a. kulturfrågor, Östersjösamarbete, näringspolitiska insatser, livsmedelsfrågor, infrastruktur m.m., utan behandlar i detta sammanhang endast frågan om huruvida de medel som avsatts med anledning av det s.k. landshövdingeuppdraget skall få disponeras av regionala självstyrelseorgan. Övriga delar av motionen avser utskottet att behandla i ett senare betänkande med anledning av den regionalpolitiska propositionen. Verksamheten med regionala självstyrelseorgan regleras genom lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning. I de försökslän som omfattas av försöksverksamheten - Kalmar, Gotlands och Skåne län - skall självstyrelseorganet från länsstyrelsen överta ansvaret för det sektorsövergripande arbetet med att utarbeta en strategi för länets långsiktiga utveckling enligt förordningen (1982:877) om regionalt utvecklingsarbete (det regionala utvecklingsansvaret). I budgetpropositionen har regeringen, vilket redovisas nedan, angivit för vilka ändamål medel från anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder avses tillföras de regionala självstyrelseorganen. I det s.k. landshövdingeuppdraget fick landshövdingarna hösten 1996 i uppdrag att samordna regionala åtgärder för ökad tillväxt och sysselsättning. En första rapport skulle inlämnas till regeringen senast den 15 december 1996. Regeringen har därefter bedömt landshövdingarnas förslag bl.a. med avseende på deras påverkan på sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i länen, graden av samverkan mellan aktörer samt jämställdhetsaspekter och fördelat medel till länen samt NUTEK utifrån detta. För samtliga län har t.o.m. 1998 sammantaget 363 miljoner kronor fördelats med anledning av landshövdingeuppdraget genom regeringsbeslut den 26 september 1996 och den 13 mars 1997. De aktuella medlen finns upptagna på det under tolfte huvudtiteln på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 upptagna reservationsanslaget A 16 Program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt. Enligt vad utskottet har erfarit bereds inom Regeringskansliet för närvarande frågan om uppdelning till länsstyrelser respektive regionala självstyrelseorgan av kvarstående medel på anslaget A 16. Utskottet anser att det i detta sammanhang är väsentligt att beakta det regionala utvecklingsansvar som enligt lag ålagts självstyrelseorganen. En utgångspunkt för de fortsatta övervägandena rörande fördelning av eventuella kvarvarande medel från anslaget måste mot denna bakgrund vara att merparten av de återstående medlen bör tillföras självstyrelseorganen. Detta bör ges regeringen till känna. Motion A444 i berörd del får därmed anses besvarad med vad utskottet anfört och avstyrks därmed.
Anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder
Propositionen
Anslagets ändamål, anslagsberäkning m.m. Regeringen föreslår att medel från detta anslag fr.o.m. budgetåret 1998 skall få anvisas till följande ändamål: * regionala utvecklingsbidrag, * lån till privata regionala investmentbolag, * landsbygdsbidrag, * stöd till kommersiell service, * småföretagsstöd, * sysselsättningsbidrag, * regional och central projektverksamhet, * medfinansiering av strukturfondsprogram, * vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram m.m., * uppföljning och utvärdering samt * viss central utvecklingsverksamhet m.m. Det främsta syftet med att två nya ändamål, sysselsättningsbidrag respektive småföretagsstöd, föreslås bli finansierade med medel från anslaget är att större flexibilitet i de regionalpolitiska åtgärderna därigenom kan uppnås. Sysselsättningsbidrag finansieras t.o.m. budgetåret 1997 via ett särskilt anslag (anslaget A 5 Sysselsättningsbidrag) medan tillfälligt småföretagsstöd finansieras inom ramen för ett program för särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt. Förändringar beträffande de båda stödformerna har behandlats tidigare i betänkandet. Riksdagen beslutade våren 1997 (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) att medel från anslaget A 1 skulle få användas även för vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram. Avsikten med regeringens förslag var emellertid att medel även skall få användas för administrationskostnader till följd av vissa länsstyrelsers uppdrag som fond- ansvarig myndighet för Interreg II A-program. Regeringen har därför beslutat att medel från anslaget av berörda länsstyrelser skall kunna användas för sådana administrationskostnader. Eftersom riksdagens ställningstagande på denna punkt enligt regeringen inte varit tydligt anmäler regeringen i budgetpropositionen det något utökade användningsområdet för anslaget A 1. För budgetåret 1998 föreslår regeringen beträffande anslaget A 1 ett ramanslag på 1 598 miljoner kronor.
Regionala självstyrelseorgan Huvuddelen av anslaget A 1 beräknas komma att användas av länsstyrelserna, eller i vissa fall regionala självstyrelseorgan, för företagsstöd och medfinansiering av strukturfondsprogram. Till följd av riksdagens beslut om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning (prop. 1996/97:36, bet. KU4, rskr. 77) skall fr.o.m. budgetåret 1998 självstyrelseorganen i Kalmar, Gotlands och Skåne län bl.a. överta ansvaret för att utarbeta regionala utvecklingsstrategier och för huvuddelen av de regionalpolitiska åtgärdsmedel som berörda länsstyrelser disponerar i nuvarande system. Huvuddelen av de medel regeringen fördelar till respektive län skall enligt riksdagens beslut i tillämpliga delar tillföras självstyrelseorganet för följande ändamål: * regionala utvecklingsbidrag * landsbygdsbidrag * stöd till kommersiell service * småföretagsstöd * regional projektverksamhet * medfinansiering av strukturfondsprogram * vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram samt * uppföljning och utvärdering För ändamålet regional projektverksamhet bör enligt regeringen gälla att även länsstyrelserna i berörda län tilldelas vissa medel för att kunna bedriva projekt för bl.a. regional näringspolitik. För ändamålet uppföljning och utvärdering bör gälla att självstyrelseorganen disponerar vissa medel för uppföljning av enskilda projekt medan berörda länsstyrelser tilldelas medel för att göra statlig uppföljning av genomförda åtgärder. Detta innebär att även länsstyrelserna i de län som omfattas av regionala självstyrelseorgan bör disponera vissa medel från anslaget A 1. NUTEK och regeringen bör liksom i dag disponera en viss del av anslaget för central utvecklingsverksamhet m.m. Det bör enligt budgetpropositionen även fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att fördela anslaget mellan länen och utfärda de föreskrifter som behövs. Vid fördelningen av medel mellan länen bör som hittills de regionala problemens svårighetsgrad utgöra den huvudsakliga fördelningsnyckeln. Behovet av medfinansiering av åtgärder inom strukturfondsprogrammen och behovet för det nya ändamålet sysselsättningsbidrag bör särskilt beaktas vid medelsfördelningen.
Medel för resurscentrum för kvinnor Som redovisats ovan under avsnittet Organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor anser regeringen att NUTEK:s projekt med kvinnliga affärsrådgivare och resurscentrum för kvinnor är betydelsefullt. Regeringen avser att uppdra åt NUTEK att i samråd med Glesbygdsverket driva Nationellt resurscentrum för kvinnor under ytterligare en period.
Motioner En rad motioner tar upp frågor som rör anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder. Moderaterna och Folkpartiet vill i kommittémotioner minska anslaget. Vänsterpartiet vill i stället öka det vilket också föreslås av Kristdemokraterna i en kommittémotion. Flera motionärer vill öronmärka eller på annat sätt säkerställa medel till resurscentrum för kvinnor. Vidare framläggs förslag om att återställa regeländringar för sysselsättningsbidraget, vilket får anslagskonsekvenser. Slutligen finns förslag om hantering av A 1-medel i regionala självstyrelseorgan. Per Unckel m.fl. (m) förordar i kommittémotion A299 (yrk. 14 och 17) att anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder fastställs till 1 153 miljoner kronor, dvs. 445 miljoner kronor lägre än regeringens förslag. Den regionala utbildningssatsning som Moderaterna förespråkar bör genomföras som ett projekt inom ramen för EG:s strukturfonder. Redan för 1998 bör 25 miljoner kronor av anslaget A 1 reserveras för satsningen, föreslår motionärerna. Centerpartiet anser i motion N247 (yrk. 13) att erfarenheterna av verksamheten med kvinnliga resurscentrum är mycket goda och att medel bör säkerställas så att verksamheten får fortsätta. Anne Wibble m.fl. (fp) föreslår i kommittémotion Fi510 (yrk. 4 delvis) att anslaget A 1 fastställs till 870 miljoner kronor mindre än regeringens förslag. Vänsterpartiet vill enligt motion A453 (yrk. 4, 6, 7 och 8) ge en kraftig impuls till det regionala utvecklingsarbete för ökad tillväxt och sysselsättning som planeras inom ramen för det s.k. landshövdingeuppdraget och föreslår att ytterligare 390 miljoner kronor skall anvisas till detta under anslaget A 1. Fördelningen av medlen bör följa de regionalpolitiska prioriteringarna så att län med svagare utvecklingskraft och lägre utbildningsnivå prioriteras. För regionala resurscentrum för kvinnor bör 48 miljoner kronor per år avsättas under anslaget och för det nationella resurscentrumet 10 miljoner kronor. Totalt föreslås en ökning av anslaget A 1 med 400 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Ulf Björklund m.fl. (kd) avvisar i kommittémotion A403 (yrk. 14 och 15) regeringens förslag till besparing på 90 miljoner kronor för regionalpolitiska insatser och tillför därför motsvarande belopp. De medel som tillförs kan enligt partiet användas för att förändra stödområdesindelningen. Därvid bör situationen för Norsjö kommun särskilt beaktas. Andre vice talman Görel Thurdin (c) är i motion A434 (yrk. 1 delvis och 2) kritisk mot vad motionären anser vara en kraftfull neddragning av anslaget till regionalpolitiska åtgärder. Enligt motionären bör regeringen återställa regelförändringarna rörande sysselsättningsbidraget inom det regionalpolitiska företagsstödet. För att finansiera den uteblivna besparingen bör 90 miljoner kronor av reservationsmedel användas under budgetåret 1998 i avvaktan på en långsiktigt hållbar finansiering av de regionalpolitiska åtgärderna. Eva Goës m.fl. (mp) pekar i motion A413 (yrk. 1 delvis och 2) på betydelsen av resurscentrum för kvinnor. Motionärerna anser att öronmärkta regionalpolitiska medel måste avsättas till regionala resurscentrum i regleringsbrev. Näringsdepartementet bör diskutera med andra departement om möjligheterna till projekt i samverkan med regionala resurscentrum med varierande medfinansiering i länen. Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) anser i motion A273 (yrk. 11 delvis) att de regionala resurscentrumen via regleringsbrev till länsstyrelserna skall garanteras ekonomiska förutsättningar för att utföra ett konstruktivt arbete. Enligt Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) i motion Sk321 (yrk. 10 delvis) måste regionala resurscentrum ges ekonomiska förutsättningar genom öronmärkta medel från NUTEK i samråd med Glesbygdsverket. Kommunerna bör vara huvudmän för lokala resurscentrum via regionalpolitiska medel.
Utskottets ställningstagande
Anslagets ändamål, anslagsberäkning, resurscentrum för kvinnor, m.m. Regeringen har i budgetpropositionen lämnat förslag om till vilka ändamål medel från anslaget A 1 fortsättningsvis skall få lämnas. Förslaget innebär att ytterligare två stödformer skall finansieras via anslaget: sysselsättningsbidrag respektive småföretagsstöd. Inga motioner har haft invändningar mot förslaget. Det tillstyrks också av utskottet. Enligt utskottets uppfattning skulle de drastiska neddragningar av anslaget A 1 som föreslås av Moderaterna i motion A299 respektive Folkpartiet i kommittémotion Fi510 innebära ett kraftigt bakslag för strävandena mot regional utjämning och utveckling. Folkpartiets förslag innebär att betydligt mer än hälften av dagens anslag skall skäras bort. Med en så kraftig nedskärning skulle länsorganens möjligheter att stödja den nya regionala näringspolitiken dramatiskt försämras. Även Moderaternas nedskärningsförslag skulle enligt utskottets uppfattning innebära en allvarlig åderlåtning av möjligheterna till regionalpolitiska insatser. Förutsättningarna för att genomföra en ny regional näringspolitik skulle kraftigt försämras. Utskottet kan därför inte tillstyrka motionerna A299 (m) respektive Fi510 (fp) i berörda delar. Utskottet, som anser att regeringens förslag till medelsanvisning är väl avvägt, kan inte heller ansluta sig till Vänsterpartiets eller Kristdemokraternas förslag till anslagsökningar i partimotion A453 respektive kommittémotion A403. I motion A403 (kd) har motionärerna i sitt anslagsyrkande tillfogat krav på att Norsjö skall inplaceras i annat stödområde och att en ändrad stödområdesindelning skall utredas. Utskottet är i avvaktan på den regionalpolitiska särpropositionen inte berett att ta ställning till förslag om ändrade stödområden. Enligt vad som redovisats ovan har utskottet erfarit att regeringen i regleringsbrevet för 1998 kommer att ge NUTEK i uppdrag att i samråd med Glesbygdsverket driva Nationellt resurscentrum för kvinnor ytterligare en period. När det gäller verksamheten vid de regionala och lokala resurscentrumen har utskottet ovan redovisat vilka bestämmelser i frågan som under innevarande budgetår finns i regleringsbrevet för länsstyrelserna. NUTEK har undersökt hur finansieringen av den regionala verksamheten har utvecklats. En enkät till alla länsstyrelser visar att resurserna har ökat, främst tack vare EU-medel. Även om flera centrum har lagts ner, har andra startat. Det finns minst ett resurscentrum i varje län. I flera motioner - N247 (c), A453 (v), A413 (mp), A273 (c) och Sk321 (m) - yrkas att medel skall reserveras för resurscentrum för kvinnor. Utskottet vill peka på att det för berörda organ finns klart utsagt att ett jämställd- hetsperspektiv skall integreras i beslutsprocesserna. Som redan framhållits förutsätter utskottet att regeringen tar upp frågan om resurscentrum för kvinnor i den regionalpolitiska särpropositionen. Utskottet ställer sig inte heller bakom förslaget i motion A299 (m) om medel till en regional utbildningssatsning utan anser som tidigare anförts att en sådan kommer till stånd genom den särskilda vuxenutbildningssatsning som genomförs under benämningen kunskapslyftet. I och med att utskottet har avstyrkt förslaget i motion A434 (c) om att återställa tidigare gällande regler för sysselsättningsbidraget finns enligt utskottets uppfattning inget skäl att i detta sammanhang bifalla motionen i den del som avser finansiering av förslaget. Som framgått ovan beslutade riksdagen våren 1997 att medel från anslaget A 1 skulle få användas även för vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram. Innebörden av riksdagens beslut var även att medel från anslaget A 1 skulle få användas för ersättning till länsstyrelser för deras övertagande av de fondförvaltande centrala verkens uppgifter beträffande vissa Interreg II A-program.
Beställningsbemyndigande I tilläggsbudgeten för budgetåret 1997 (prop. 1997/98:1, yttr. AU3y, bet. FiU11, rskr. 46) beslutade riksdagen att regeringen skulle bemyndigas att under budgetåret 1997 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om högst 500 miljoner kronor under budgetåren 1998, 1999 och 2000. Arbetsmarknadsutskottet förordar därför med stöd av sin initiativrätt att riksdagen beslutar om ett bemyndigande även för budgetåret 1998. Utskottet anser att regeringen bör bemyndigas att, i fråga om ramanslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder, låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om högst 500 miljoner kronor under budgetåren 1999, 2000 och 2001.
Sammanfattning beträffande anslaget A 1 Som framgått tidigare ansluter sig utskottet till regeringens förslag till medelsanvisning på anslaget A 1. Samtliga motioner - A299 (m), N247 (c), Fi510 (fp), A453 (v), A403 (kd), A434 (c), A413 (mp), A273 (c) och Sk321 (m) - avstyrks i berörda delar. Förslagen är anslagspåverkande. Utskottet återkommer till motionerna och anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning inom utgiftsområde 19.
Anslaget A 2 Regionalpolitisk låneverksamhet
Propositionen Över anslaget anvisas för närvarande medel för regionala utvecklingslån som beviljas av länsstyrelserna, NUTEK och regeringen. Räntor, avbetalningar och andra återbetalningar på lånen tillförs numera andra inkomsttitlar. För budgetåret 1998 föreslås ett ramanslag på 390 miljoner kronor. Motsvarande anslag har för budgetåret 1997 benämningen Regionala utvecklingslån.
Motion Anne Wibble m.fl. (fp) föreslår i kommittémotion Fi510 (yrk. 4 delvis) att anslaget A 2 minskas med 130 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande Utskottet har tidigare kommenterat Folkpartiets förslag till minskning av anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder som utskottet anser skulle medföra en dramatisk försämring. Utöver den nedskärningen föreslår partiet i motion Fi510 också en kraftig reducering av anslaget A 2 Regionalpolitisk låneverksamhet. Om Folkpartiets förslag genomfördes skulle detta enligt utskottets uppfattning innebära väsentligt försämrade lånemöjligheter för vissa företag inom stödområdet. Det gäller de företag där upplåning i samband med inve- steringar inte kan ske på den allmänna lånemarknaden. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion Fi510 (fp) i berörd del. Förslaget är anslagspåverkande. Utskottet, som biträder regeringens förslag till medelsanvisning, återkommer till motionen och anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19.
Anslaget A 3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken
Propositionen Anslaget disponeras av Glesbygdsverket för infrianden av kreditgarantier för lån som lämnats av länsstyrelserna före den 1 januari 1997. Därefter har samtliga system med kreditgarantier inom regionalpolitiken upphört. Regeringen föreslår ett ramanslag på 12 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Utskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning under anslaget. Utskottet återkommer till anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19.
Anslaget A 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter
Propositionen Från anslaget, som disponeras av Riksförsäkringsverket (RFV), täcks bortfall av avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Enligt lagen skall den procentsats, efter vilken arbetsgivaravgifter och egenavgifter sammanlagt beräknas, sättas ned t.o.m. utgiftsåret 2000 för verksamheter inom vissa näringsgrenar som bedrivs i stödområde 1 och delar av stödområde 2. Från och med 1997 är nedsättningen åtta procentenheter. Regeringen avser att låta utvärdera effekterna av systemet med nedsatta socialavgifter. Utvärderingen bör enligt propositionen också belysa på vilket sätt staten bäst stimulerar näringslivets utveckling i de regionalpolitiskt mest utsatta områdena - genom nedsatta socialavgifter eller andra driftsstöd, stöd i samband med investeringar och etableringar och/eller med förbättrad samhällelig infrastruktur. Som tidigare redovisats har EG-kommissionen vid pågående överläggningar om nedsatta socialavgifter uttryckt kritik mot den nuvarande utformningen av stödformen. Kommissionen har bl.a. föreslagit att nedsättningen av socialavgifter bör omvandlas till indirekt transportbidrag och samordnas med denna stödform. För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 415 miljoner kronor.
Motion Per Unckel m.fl. (m) anser i kommittémotion A299 (yrk. 15) att anslaget A 4 bör fastställas till 250 miljoner kronor, dvs. 165 miljoner kronor mindre än regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande Från och med budgetåret 1997 har en besparing gjorts på stödformen ersättning för nedsättning av socialavgifter i och med att nedsättningen har minskats från tio till åtta procentenheter. I budgetpropositionen aviserar regeringen som framgått ovan en utvärdering av stödformen. Moderaternas förslag skulle innebära en drastisk nedskärning av stödformen. Betydande negativa konsekvenser skulle uppstå. Utskottet avstyrker därför motion A299 (m) i berörd del. Utskottet anser att resultatet av utvärderingen bör inväntas och tillstyrker i avvaktan på denna regeringens förslag till medelsberäkning. Utskottet återkommer till motionen och anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19.
Anslaget A 5 Transportbidrag
Propositionen Över anslaget, som disponeras av NUTEK, anvisas medel för transportbidrag enligt förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt transportbidrag. Motsvarande anslag har för budgetåret 1997 beteckningen A 6. Bidragsnivåerna i transportbidraget har 1997 sänkts med fem procentenheter i samtliga transportbidragszoner. Kunskapen om transportmarknaden i stödområden är enligt regeringen bristfällig. Därför bör medel avsättas för utvärdering av transportbidraget och för fortsatta studier av transportmarknaden i stödområden. Regeringen föreslår för budgetåret 1998 ett ramanslag på 336 miljoner kronor.
Motion Per Unckel m.fl. (m) anser i kommittémotion A299 (yrk. 16) att anslaget A 5 bör fastställas till 311 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor mindre än regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande Bidragsnivåerna i transportbidraget har som tidigare framgått sänkts under 1997. Enligt vad utskottet har erfarit kommer regeringen vidare att i den regionalpolitiska särpropositionen behandla frågan om transportbidrag. Mot denna bakgrund anser utskottet att Moderaternas förslag till anslagsminskning i motion A299 i berörd del bör avvisas. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning. Utskottet återkommer till motionen och anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19.
Anslaget A 6 Glesbygdsverket
Propositionen Övergripande mål för Glesbygdsverket är att förbättra levnadsförhållandena och utvecklingsmöjligheterna för glesbygds- och landsbygdsbefolkningen. Tyngdpunkten i detta arbete skall ligga i skogslänens inre delar samt i skärgårdsområdena. Verket skall utveckla sin roll som samordnare av glesbygds- och landsbygdsinsatser. Det skall svara för sekretariatsuppgifter åt övervakningskommittéer för EG-kommissionens strukturfondsprogram för mål 5b och gemenskapsinitiativet Leader II. Motsvarande anslag har för budgetåret 1997 beteckningen A 7. RRV bedömer att årsredovisningen för Glesbygdsverket i allt väsentligt är rättvisande. Regeringen föreslår för budgetåret 1998 ett ramanslag på 23,4 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning under anslaget. Utskottet återkommer till anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19.
Anslaget A 7 Statens institut för regionalforskning
Propositionen Övergripande mål för Statens institut för regionalforskning, SIR, är att initiera och samordna forskning inom regionalpolitikens område samt att se till att forskningsresultaten blir tillgängliga för olika intressenter. Motsvarande anslag har för budgetåret 1997 beteckningen A 8. RRV bedömer att årsredovisningen för SIR i allt väsentligt är rättvisande. Regeringen föreslår för budgetåret 1998 ett ramanslag på 7,9 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning under anslaget. Utskottet återkommer till anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19.
Anslaget A 8 Europeiska regionala utvecklingsfonden
Propositionen Anslaget disponeras av NUTEK och vissa länsstyrelser för utbetalningar från EG:s regionalfond. Det motsvaras av en inkomstpost på statsbudgetens inkomstsida. Regionalfonden är en av EG:s fyra fonder som delfinansierar 23 utvecklingsprogram för strukturfondernas mål 2, 5b och 6 samt vissa av de s.k. gemenskapsinitiativen. Innevarande programperiod löper för Sveriges del från 1995 t.o.m. 1999. De sista utbetalningarna beräknas ske under 2001. Motsvarande anslag har för budgetåret 1997 beteckningen A 9. Regeringen föreslår för budgetåret 1998 ett ramanslag på 748 miljoner kronor.
Motion Per Unckel m.fl. (m) anser i kommittémotion A299 (yrk. 18) att 25 miljoner kronor bör reserveras under anslaget A 9 Europeiska regionala utvecklingsfonden för en av Moderaterna föreslagen regional utbildningssatsning. I motionsyrkandet anges med vad som uppenbarligen är en felskrivning att det aktuella anslagsnumret är A 9.
Utskottets ställningstagande Arbetsmarknadsutskottet godtar den medelsberäkning som regeringen gjort under anslaget A 8. Utskottets synpunkter på insatser av den karaktär som föreslås i Moderaternas motion har tidigare avvisats av utskottet med hänvisning till satsningarna inom kunskapslyftet. Motion A299 (m) avstyrks därför i berörd del. Utskottet återkommer till motionen och anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19.
Anslaget A 9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn
Propositionen Riksdagen har beslutat att verksamheten vid Hälsinge flygflottilj, F 15, skall läggas ned före den 1 januari 1999 (prop. 1996/97:4, bet. FöU4, rskr. 109-112). Nedläggningen av verksamheten innebär att den redan ansträngda sysselsättningssituationen i kommunen försämras kraftigt. Med hänsyn till detta har regeringen bl.a. beslutat att lokalisera 350 statliga arbetstillfällen till Söderhamn. En särskild utredare har tillkallats för att lämna förslag till åtgärder (dir. 1996:83). Regeringen föreslår för budgetåret 1998 ett reservationsanslag på 75 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning under anslaget. Utskottet återkommer till anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19.
Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19
Utskottets ställningstagande Utskottets förslag till anslag överensstämmer med regeringens förslag. Arbetsmarknadsutskottet anser med hänvisning till vad utskottet anfört ovan att riksdagen med avslag på motionerna enligt bilaga 3 för budgetåret 1998 skall anvisa medel under utgiftsområdet i enlighet med regeringens förslag till anslag vilket framgår av bilaga 2. Utskottet anser vidare att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad utskottet ovan i avsnittet Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 under rubriken Allmänna frågor, anfört om uppdelning till länsstyrelser respektive regionala självstyrelseorgan av kvarstående medel med anledning av det s.k. landshövdingeuppdraget på det under tolfte huvudtiteln på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 upptagna reservationsanslaget A 16 Program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt. Utskottet anser slutligen att riksdagen skall bemyndiga regeringen att, i fråga om ramanslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder, låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om högst 500 miljoner kronor under budgetåren 1999, 2000 och 2001. Utskottet
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 1, samt med anledning av motionerna 1997/98:A418 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A446 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A452 samt 1997/98:A460 yrkandena 2 och 3 och med avslag på motionerna 1997/98:A402, 1997/98:A403 yrkandena 1, 2, 4 och 7, 1997/98:A404 yrkande 2, 1997/98:A412 i motsvarande del, 1997/98:A422, 1997/98:A423 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A426, 1997/98:A429 yrkande 1, 1997/98:A441, 1997/98:A447, 1997/98:A448 yrkande 1, 1997/98:A453 yrkande 1, 1997/98:A460 yrkandena 1, 5, 21, 34 -37,
dels godkänner det som i propositionen förordats om övergripande mål för utgiftsområde 19,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om regionalpolitiken och storstäderna, res. 1 (m) res. 2 (c) - delvis res. 3 (fp) res. 4 (v) res. 5 (kd) - delvis
2. beträffande allmänt om strukturfonder och målområden att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A403 yrkande 5 1997/98:A460 yrkandena 24-26 och 1997/98:A429 yrkande 6, res. 6 (c, fp, kd)
3. beträffande Skärgården och strukturfonderna att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A451 yrkande 3 och 1997/98:A459 yrkande 3, res. 5 (kd) - delvis
4. beträffande Glesbygdsverket att riksdagen avslår motion 1997/98:A448 yrkande 2,
5. beträffande Organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A273 yrkande 11 i motsvarande del, 1997/98:A408, 1997/98:A413 yrkandena 1 i motsvarande del och 3 samt 1997/98:Sk321 yrkande 10 i motsvarande del, res. 2 (c) - delvis
6. beträffande regionalt utvecklingsstöd att riksdagen avslår motion 1997/98:A412 i motsvarande del,
7. beträffande landsbygdsstöd att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 2 samt med avslag på motion 1997/98:A804 yrkande 10 godkänner vad som förordats i propositionen om landsbygdsstöd, res. 7 (mp) - delvis
8. beträffande sysselsättningsbidrag att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1997/98:A432, 1997/98:A434 yrkande 1 i motsvarande del, 1997/98:A442 och 1997/98:A449 godkänner vad som förordats i propositionen om sysselsättningsbidrag,
9. beträffande Småföretagsstöd att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 4 samt med avslag på motion 1997/98:A804 yrkande 11 godkänner vad som förordats i propositionen om småföretagsstöd, res. 7 (mp) - delvis
10. beträffande stöd till kommersiell service att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 5 samt med avslag på motion 1997/98:A435 godkänner vad som förordats i propositionen om stöd till kommersiell service,
11. beträffande transportbidrag att riksdagen avslår motion 1997/98:A436,
12. beträffande anslagsfrågor - allmänna frågor att riksdagen avslår motion 1997/98:A299 yrkande 3,
13. beträffande anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 att riksdagen
a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om medel till regionala självstyrelseorgan,
b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om högst 500 000 000 kr under budgetåren 1999, 2000 och 2001 (anslag A 1 Regionalpolitiska åtgärder),
c) med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 6 samt med anledning av motion 1997/98:309 yrkande 5, anvisar anslag enligt följande uppställning: 1 000-tal kronor ------------------------------------------------------- |A. Regional utjämning och utveckling | ------------------------------------------------------ |1 |Regionalpolitiska åtgärder (ram) | 1 597| | | | 517| ------------------------------------------------------ |2 |Regionalpolitisk låneverksamhet (ram) |390 000| ------------------------------------------------------ |3 |Täckande av förluster på grund av |12 000| | |kreditgarantier inom | | | |regionalpolitiken(ram) | | ------------------------------------------------------ |4 |Ersättning för nedsättning av |415 000| | |socialavgifter (ram) | | ------------------------------------------------------ |5 |Transportbidrag (ram) |336 000| ------------------------------------------------------ |6 |Glesbygdsverket (ram) |23 393| ------------------------------------------------------ |7 |Statens institut för regionalforskning | 7| | |(ram) | 943| ------------------------------------------------------ |8 |Europeiska regionala utvecklingsfonden |748 000| | |(ram) | | ------------------------------------------------------ |9 |Utgifter för lokalisering av statliga | 75 000| | |arbetstillfällen till Söderhamn | | | |(reservationsanslag) | | ------------------------------------------------------ | |Summa | 3 604| | | | 853| ------------------------------------------------------ d) avslår de i bilaga 3 upptagna motionsyrkandena. res. 8 (c) res. 9 (mp)
Stockholm den 27 november 1997
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Per Unckel (m), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson (s), Kent Olsson (m), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Hans Andersson (v), Kristina Zakrisson (s), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kd) och Paavo Vallius (s).
Reservationer
1. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken (mom. 1) Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg alla (m) anser dels att utskottets ställningstagande i avsnittet Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken bort ha följande lydelse: Utskottet är kritiskt mot att regeringen inte, som tidigare ställts i utsikt, lagt fram en regionalpolitisk särproposition under hösten 1997. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte tidigare under mandatperioden kunnat lägga fram en sammanhållen regionalpolitik utan gör detta under periodens absoluta slutskede. Utskottet anser vidare att det är djupt beklagligt att någon parlamentarisk utredning rörande regionalpolitiken inte har tillsatts av regeringen, trots att utskottet i betänkande 1996/97:AU2 uttalade sig till förmån för en sådan. I budgetpropositionen 1997/98:1 utgiftsområde 19 hänvisar regeringen återkommande till den regionalpolitiska särpropositionen som regeringen avser att lägga under våren. Mot denna bakgrund finner utskottet för närvarande inte anledning att gå in i detalj i vad som gäller beträffande åtgärder och allmän inriktning av regionalpolitiken utan återkommer till detta i samband med behandlingen av den aviserade regionalpolitiska särpropositionen. I detta sammanhang redovisar utskottet endast vissa principiella uppfattningar. För att uppfylla målen med regionalpolitiken är det nödvändigt att främja företagens utveckling. Den politik för företagande och arbete som Moderata samlingspartiet förordar skapar förutsättningar för att regioner skall kunna växa av egen kraft. Svensk regionalpolitik har historiskt försökt lösa problem genom att styra resurser till utsatta orter, regioner eller företag. Åtgärderna har syftat till att försöka eliminera komparativa nackdelar i landets olika delar. På kort sikt har vissa positiva effekter kunnat utläsas av åtgärderna. I ett längre perspektiv finns det visserligen exempel på att regionalpolitiska insatser varit av värde, men generellt sett har dock nackdelarna varit betydande. Den befintliga näringslivsstrukturen har konserverats i stället för att förnyas så att den kunnat möta föränderliga krav från omvärlden. Ny kontinuerligt stödberoende verksamhet har etablerats. Företagslokaliseringar som inte är marknadsmässiga har medfört snedvriden konkurrens. För den regionalpolitik som utskottet förordar måste utgångspunkten vara att de förutsättningar och företräden som olika regioner har skall tas till vara. Regionalpolitiken måste ses i ett större sammanhang där alla åtgärder inom olika politikområden är sammanhållna och ger effekter för tillväxt och utveckling i hela Sverige. Målet för regionalpolitiken måste enligt utskottets uppfattning göras tydligare och mer stringent. Utgångspunkten skall inte som i dag vara att företagsamhet kan växa sig stark först och främst genom olika stödformer. Målet för regionalpolitiken bör vara att skapa förutsättningar för olika regioners och människors möjligheter till utveckling och därigenom bidra till nationell tillväxt och internationell konkurrenskraft. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att det övergripande målet för verksamheten under utgiftsområdet främst skall vara att underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas så att det bidrar till att uppfylla målen för regionalpolitiken. Utskottet ser positivt på ett mål av denna innebörd men finner i avvaktan på en regionalpolitisk särproposition inte anledning att ta ställning till förslaget. Utskottet anser att ett ställningstagande till ett övergripande mål bör göras i anslutning till behandlingen av särpropositionen då utskottet också räknar med att ta upp en rad andra viktiga frågor rörande regional utjämning och utveckling. Enligt utskottets mening finns det starka skäl för att ersätta betydande delar av dagens regionalpolitik med en målmedveten satsning på kunskap. Syftet skall vara att erbjuda utbildningsmöjligheter också på mindre orter belägna framför allt i dagens mål 6-område. Utskottet konstaterar att EG:s strukturfonder spelar en allt större roll för regionalpolitiken. Detta förstärker nödvändigheten av att i grunden reformera den svenska regionalpolitiken. När det gäller övervägandena kring ett nytt strukturfondsprogram för pe- rioden 2000 - 2006 kommer också de geografiskt avgränsade målområdena att ses över. I fråga om dagens mål 6-område vill utskottet uttrycka tveksamhet till regeringens uppfattning att även kommunerna i kustområdet mer generellt skall ingå i det nya mål 1. Utskottet vill i detta sammanhang peka på AMS bedömning av arbetsmarknadsutsikterna för 1998, enligt vilken sysselsättningen i skogslänen kommer att bli svag medan nya arbetstillfällen kommer att uppstå i något större städer som exempelvis Luleå och Piteå. En generell utökning av målområdet till befolkningstäta kustområden skulle kunna få negativa konsekvenser för det norrländska inlandet och svaga kustkommuner som exempelvis Nordanstig. Vid en samlad bedömning skulle regeringens förslag dessutom riskera att medföra negativa konsekvenser i utsatta områden i andra delar av landet genom att tillgängliga resurser ianspråktas i det nya målområdet. Utskottet kan i princip ansluta sig till den uppfattning som förs fram i motion A404 av Ola Sundell (m), nämligen att en utvidgning av nuvarande mål 6- området till att omfatta Norrlandskusten skulle innebära försvagade insatser i de regionalpolitiskt prioriterade områdena i inlandet. Vid det slutliga ställningstagandet rörande Sveriges hållning i förhandlingarna om strukturfondernas användning, som det ankommer på regeringen att utforma, är det av betydelse att de tre nya strukturfondsmålen liksom de geografiskt avgränsade målområdena ses tillsammans. Ställningstagandet i fråga om nya mål 1 får exempelvis inte undergräva viktiga intressen inom nya mål 2 respektive mål 3. Med anledning av att några motioner tar upp frågor som rör regionalpolitiken och segregation i storstäderna vill utskottet anföra följande. Enligt utskottets mening är utgångspunkten för regionalpolitiken inom utgiftsområde 19 att åstadkomma en bra miljö för utveckling av näringslivet. Utskottet vill mot denna bakgrund uttrycka stark tveksamhet till att göra en sammankoppling mellan regionalpolitik å ena sidan och storstadsfrågor å den andra. Det är enligt utskottets uppfattning tveksamt om sådana frågor hör hemma i den inriktning på regional näringspolitik som regeringen förespråkar. Vad utskottet anfört med anledning av motion A404 (m) och propositionens förslag om övergripande mål för utgiftsområdet bör ges regeringen till känna. Övriga i sammanhanget anförda motioner avstyrks. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken att riksdagen med anledning av dels proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 1, dels motion 1997/98:A404 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1997/98:A402, 1997/98:A403 yrkandena 1, 2, 4 och 7, 1997/98:A412 i motsvarande del, 1997/98:A418 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A422, 1997/98:A423 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A426, 1997/98:A429 yrkande 1, 1997/98:A441, 1997/98:A446 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A447, 1997/98:A448 yrkande 1, 1997/98:A452, 1997/98:A453 yrkande 1, samt 1997/98:A460 yrkandena 1-3, 5, 21 och 34-37 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken och Organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor (mom. 1 och 5) Elving Andersson (c) anser dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande lydelse: Mål och allmän inriktning Andra övergripande regionalpolitiska frågor (mom. 1) Utskottet anser att det i detta sammanhang finns anledning att ta upp ett antal frågor som Centerpartiet behandlar i motion A460 och som rör samhällets organisation. Utskottet delar Centerpartiets uppfattning att samhällets organisation måste förändras i grunden: * det lokala arbetet med att utveckla det egna närområdet kräver att resurser och möjligheter kan hanteras lokalt; * medborgarnas legitima rätt att få inflytande över beslut som rör deras vardag måste kunna tillgodoses; * utvecklande av och tillgång till service måste kunna ske enligt närhetsprincipen. För att möjliggöra utveckling i hela landet krävs också att servicen är av god kvalitet i hela landet.
Landsbygdsperspektivet måste vidare lyftas fram som en viktig del av regionalpolitiken. Utskottet delar här den uppfattning som förs fram av Centerpartiet i motion A460. Landsbygdens resurser och tillväxtmöjligheter måste tas till vara. Landsbygdsområden skall enligt utskottet ses som re- sursområden. Den moderna landsbygden måste utvecklas utifrån lokala förutsättningar. En decentraliserad samhällsstruktur underlättar hushållning med naturresurser och innebär att landets samlade ekonomiska resurser bättre kan tas till vara. Organisation, samordning och sektorsansvar (mom. 1) (avser tredje och fjärde styckena samt sista stycket som ersätts med följande text) I konsekvens med den ökade tonvikt på lokalt utvecklingsarbete som utskottet förespråkar anser utskottet att medel för sådant utvecklingsarbete inte alltid bör kanaliseras via myndigheter. Utskottet instämmer i Centerpartiets uppfattning i motion A460 att mer medel bör kunna slussas till exempelvis Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva. För att nå större effekter av insatta resurser anser utskottet vidare att medel även bör kunna ställas till förfogande och kanaliseras direkt till de lokala utvecklingsgrupperna. Sektoriseringen i samhället har ökat i sådan utsträckning att vi står inför ett vägval rörande samhällets organisation. Utskottet anser i likhet med Centerpartiet i motion A460 att sektoriseringen måste brytas på alla nivåer så att samverkan och samordning underlättas samtidigt som det politiska inflytandet ökar. Därmed ökar också möjligheterna att ta hänsyn till att förutsättningarna varierar i olika delar av landet. Som utskottet nyss anfört måste sektoriseringen i samhället brytas. Vidare bör en bättre samordning än i dag eftersträvas när det gäller medel för arbetsmarknadspolitik, näringspolitik, infrastruktur och regionalpolitiska satsningar. Utskottet instämmer i Centerpartiets uppfattning i motion A460 att mesta möjliga regionala och lokala samordning skall eftersträvas. Det är angeläget att förändringar sker inom Regeringskansliet så att regionalpolitiken tydligare lyfts fram. Det regionalpolitiska arbetet måste genomsyra och samordnas inom alla politikområden för att goda resultat skall kunna uppnås. Regionalpolitiken måste kännetecknas av enkelhet, begriplighet och decentralisering. Knappa resurser för att genomföra nationell politik och regionalt utvecklingsarbete får inte åtföljas av ett alltmer komplicerat regelverk, betungande administration och krav på detaljerad återrapportering. Utskottet instämmer till fullo i Centerpartiets uppfattning i motion A460 att det är av synnerlig vikt att resurser går till det egentliga, utvecklingsinriktade arbetet i stället för till onödig byråkrati och krångel. Vad utskottet här anfört om samhällets organisation, landsbygdsperspektiv i regionalpolitiken, lokala utvecklingsgrupper, sektorisering, samordningsfrågor och decentralisering m.m. bör ges regeringen till känna. Motion A460 tillstyrks i berörda delar. Övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks. Organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor (mom. 5) (avser andra och tredje stycket som ersätts med följande text) Utskottet anser att det är dags att ta ställning till frågan om organisation m.m. av det nationella resurscentrumet för kvinnor. Det finns ett stort behov på såväl nationellt som regionalt och lokalt plan av nationella stödinsatser för att fullfölja det påbörjade arbetet vid olika resurscentrum. Utskottet instämmer i den uppfattning som förs fram i motion A273 (c) om att det nationella resurscentrumet skall vara en egen myndighet med ett eget budgetansvar. Detta bör ges regeringen till känna. Med vad som här anförts tillstyrker utskottet således motion A273 i berörd del. Motion A408 avstyrks i den mån den inte kan anses vara tillgodosedd med vad utskottet anfört. Övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 1, samt med anledning av motionerna 1997/98:A418 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A446 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A452 samt 1997/98:A460 yrkandena 1, 2, 3, 5 och 34-37 och med avslag på motionerna 1997/98:A402, 1997/98:A403 yrkandena 1, 2, 4 och 7, 1997/98:A404 yrkande 2, 1997/98:A412 i motsvarande del, 1997/98:A422, 1997/98:A423 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A426, 1997/98:A429 yrkande 1, 1997/98:A441, 1997/98:A447, 1997/98:A448 yrkande 1, 1997/98:A453 yrkande 1, 1997/98:A460 yrkande 21,
dels godkänner det som i propositionen förordats om övergripande mål för utgiftsområde 19,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om regionalpolitiken och storstäderna,
dels som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om samhällets organisation, landsbygdsperspektiv i regionalpolitiken, lokala utvecklingsgrupper, sektorisering, samordningsfrågor och decentralisering m.m., dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande Organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A273 yrkande 11 i motsvarande del och med avslag på motionerna 1997/98:A408, 1997/98:A413 yrkandena 1 i motsvarande del och 3 samt 1997/98:Sk321 yrkande 10 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken (mom. 1) Elver Jonsson (fp) anser dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande lydelse: Mål och allmän inriktning - andra övergripande regionalpolitiska frågor (mom. 1) Målet för regionalpolitiken måste vara att öka den enskildes möjligheter att fritt välja arbete och bostadsort. Politiska insatser kan endast i begränsad omfattning utjämna skillnaderna i levnadsvillkor mellan olika delar av landet. I stället bör regionalpolitiken utformas så att olika bygders och regioners unika förutsättningar att skapa goda levnadsvillkor tas till vara. Utskottet instämmer här i de förslag rörande regionalpolitikens mål och allmänna inriktning som förs fram i motion A429 (fp). Det är dags för en övergång till mobiliseringspolitik: regionalpolitikens mål uppnås genom satsning på den enskilda människan och hennes förmåga till skapande. De unika möjligheter som finns i varje region kan endast tas till vara genom lokala initiativ. Mobilisering av lokala resurser kan inte kommenderas fram genom politiska beslut men regionalpolitiken kan på olika sätt stödja, underlätta och stimulera utveckling. En politik som underlättar decentralisering, små- och nyföretagande samt lokal samverkan blir av fundamental betydelse. Den regionala balansen är enligt utskottets uppfattning starkt beroende av låga räntenivåer och ett investeringsvänligt klimat. Den ekonomiska politiken måste ge goda förutsättningar för företagande, annars blir de regionalpolitiska stödformerna verkningslösa och bygder och regioner kan inte utvecklas. Utskottet delar uppfattningen i motion A429 (fp) om att den regionala utvecklingen i dag hotas av regeringens bristande insikt om vilka förutsättningar som krävs för livskraftiga småföretag. Så länge riskkapital dubbelbeskattas, extra arbetsinsatser medför hög marginalskatt och arbetsmarknaden kännetecknas av dålig flexibilitet till följd av föråldrade regler kan de regionalpolitiska medlen inte bidra till resursmobilisering. Utskottet anser att vad som här har anförts om mål för regionalpolitiken och mobilisering av resurser bör ges regeringen till känna. Motion A429 (fp) tillstyrks i berörd del medan övriga i sammanhanget upptagna motioner avslås. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A429 yrkande 1 samt med avslag på dels proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 1, dels motionerna 1997/98:A402, 1997/98:A403 yrkandena 1, 2, 4 och 7, 1997/98:A404 yrkande 2, 1997/98:A412 i motsvarande del, 1997/98:A418 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A422, 1997/98:A423 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A426, 1997/98:A441, 1997/98:A446 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A447, 1997/98:A448 yrkande 1, 1997/98:A452, 1997/98:A453 yrkande 1, samt 1997/98:A460 yrkandena 1 - 3, 5, 21, 34-37 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken (mom. 1) Hans Andersson (v) anser dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande lydelse: De regionala obalanserna ökar. Detta är en följd av regionala effekter inom olika samhällssektorer orsakade av både marknadskrafter och den övergripande ekonomiska politiken. Utskottet konstaterar i likhet med Vänsterpartiet i motion A453 att målen för den stora regionalpolitiken, som i grunden avgör utvecklingsmöjligheter och levnadsvillkor i landet, inte har nåtts. Skall arbetslösheten minska och välfärd och valfrihet kunna uppnås i hela Sverige krävs politiska krafttag. Regeringen aviserar att den uppskjutna regionalpolitiska propositionen på ett samlat sätt skall behandla mål och riktlinjer liksom insatser för att samordna statliga åtgärder och höja effektiviteten i arbetet. Vidare aviseras initiativ för att förstärka den regionala näringslivsutvecklingen. Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att det finns ytterligare en rad viktiga frågor rörande regionalpolitikens inriktning som måste behandlas i en särproposition. Effekterna av EG:s strukturfonder och regelsystem för regional utveckling måste klargöras. Frågor relaterade till skatteutjämningssytemet kommer också att vara aktuella. Avregleringens effekter på infrastrukturen liksom kommunikationernas utformning och finansiering är av största betydelse i ett regionalt perspektiv. Även frågan om en differentierad skatt på fordonsbränslen måste lösas. Utskottet instämmer i Vänsterpartiets uppfattning att de vattenkraftsproducerande länen bör ges en återbäring som främjar investeringar och förnyelse i näringslivet. Den statliga regionaliseringens effekter i länen måste underordnas en samlad strategi som tar regionalpolitiska hänsyn. Alltmer av regionalpolitiken måste styras över till förnyande utvecklingsinsatser från de snarast konserverande passiva driftsstöden. Makt och resurser måste få en jämlik fördelning i förhållande till kvinnors och mäns situation. Utvecklingsprocessens underifrånperspektiv måste framhävas starkare. Samhällelig och kommersiell service måste garanteras över hela landet. Också här delar utskottet Vänsterpartiets uppfattning och konstaterar att det i grunden är fråga om det demokratiska systemets regionala legitimitet. Folkvalda församlingar bör kunna överta mycket av den regionala utvecklingen och samordningen. Detta kräver en betydande omfördelning av resurser. Utskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att det statliga och nationella ansvaret för att hela Sverige skall leva inte nog kan understrykas. Kapitalismens ekonomiska drivkrafter tar inga regionala hänsyn. Här måste det fördelningspolitiska perspektivet styra utvecklingen. Det regionala perspektivet måste komma till tydligare uttryck i statsbudgeten. Staten bör inte heller överlämna så mycket beslutsbefogenheter till EU som nu sker. Det är inte EU:s bidragsregler som skall styra prioriteringarna i den svenska politiken för regional utveckling. Med hänsyn till vad som här har anförts anser utskottet att det i avvaktan på en regionalpolitisk särproposition inte finns anledning att nu ta ställning till regeringens förslag om övergripande mål för utgiftsområdet. Vad utskottet anfört med anledning av motion A453 (v) och propositionens förslag om övergripande mål för utgiftsområdet bör ges regeringen till känna. Övriga i sammanhanget anförda motionsyrkanden avstyrks. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A453 yrkande 1 samt med avslag på dels proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 1, dels motionerna 1997/98:A402, 1997/98:A403 yrkandena 1, 2, 4 och 7, 1997/98:A404 yrkande 2, 1997/98:A412 i motsvarande del, 1997/98:A418 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A422, 1997/98:A423 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A426, 1997/98:A429 yrkande 1, 1997/98:A441, 1997/98:A446 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A447, 1997/98:A448 yrkande 1, 1997/98:A452 samt 1997/98:A460 yrkandena 1-3, 5, 21 och 34-37 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken och Skärgården och strukturfonderna (mom. 1 och 3) Dan Ericsson (kd) anser dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande lydelse: Mål och allmän inriktning Andra övergripande regionalpolitiska frågor (mom. 1) I de motioner som tidigare refererats har flera partier och enskilda ledamöter redovisat sin syn på prioriteringar inom regionalpolitiken. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt framhålla vad Kristdemokraterna framhåller i kommittémotionen A403, nämligen att regionalpolitikens uppgift är att bidra till att utveckla livskraftiga regioner i hela landet. För att skapa regional balans måste arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska politiken harmoniseras med regionalpolitiken. Utskottet instämmer i motionens uppfattning att en effektiv regionalpolitik med målsättningen att hela Sverige skall leva motverkar att ?flaskhalsar? uppstår i ekonomin i en konjunkturuppgång och minskar sårbarheten vid en konjunkturnedgång. En grundläggande förutsättning för att regional balans skall uppnås i Sverige är att infrastrukturen är väl utbyggd. Detta är av fundamental betydelse för ett livskraftigt näringsliv, tillgång till arbete och god service. Transportsystemen måste vara effektiva om näringslivet i hela Sverige skall vara konkurrenskraftigt. På denna punkt har regeringens politik inneburit försämringar i förhållande till den ambitiösa investeringspolitik för ett utbyggt regionalt vägnät som fyrklöverregeringen stod för. Telekommunikationerna måste hålla en hög standard så att modern informationsteknologi kan utnyttjas för att effektivisera näringsliv, utbildningsväsende och offentlig förvaltning. Detta skapar nya möjligheter att utveckla glesbygdsregioner och att decentralisera verksamheter och lokalisera företag i glesbygd. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt peka på den neddragning som har gjorts på anslaget till kommunala flygplatser i skogslänen och som påtalas i motion A403 (kd). Utskottet finner det allvarligt att neddragningen hårt har drabbat just sådana regioner som är beroende av aktiv regionalpolitik. Det är angeläget att det aktuella anslaget snarast höjs och att de kommunala flygplatserna i skogslänen ges långsiktigt hållbara förutsättningar. Detta bör ges regeringen till känna. Motion A403 (kd) tillstyrks således i berörd del. Övriga motioner avstyrks. Organisation, samordning och sektorsansvar (mom. 1) (avser texten från andra stycket)
Utskottet instämmer i Kristdemokraternas uppfattning i kommittémotion A403 att den statliga sektorspolitiken måste ta regionalpolitiska hänsyn. Samordning måste ske över sektorsgränserna. I statens instruktioner för verksamheten inom olika sektorer bör framgå att man skall ha en helhetssyn där regionala faktorer vägs in vid beslutsfattandet. Innan beslut fattas som påtagligt kan komma att förändra förutsättningarna i områden som är beroende av en aktiv regionalpolitik bör regionalpolitiska konsekvensanalyser göras. Utskottet instämmer också på denna punkt i Kristdemokraternas ställningstaganden i kommittémotion A403. Regionalpolitiska konsekvensanalyser kan underlätta vid avgöranden där man med utgångspunkt från en helhetssyn skall väga in regionala faktorer i beslutsfattandet. Vad utskottet här anfört om organisation, samordning och sektorsansvar med anledning av motion A403 (kd) bör ges regeringen till känna. Allmänt om strukturfonder och målområden (mom. 3) (avser texten om skärgården och strukturfonderna i nionde stycket) Utskottet instämmer i den uppfattning som kommer till uttryck i motion A459 (kd) och anser att den svenska regeringen bör verka för en vidgning av skärgårdsbegreppet inom EU så att strukturfondsprogrammet för perioden 2000-2006 kan omfatta hela skärgården. Också i motion A451 (c) framförs uppfattningen att regeringen bör verka för skärgården - i detta fall Stockholms skärgård - i förhandlingar om EG:s strukturfonder. I den kristdemokratiska kommittémotionen anförs att begreppet skärgård bör vidgas till att gälla såväl fastlandsremsan i typiska skärgårdsområden som öar både med och utan broförbindelse. Utskottet delar denna uppfattning. Med hänsyn till vad som här anförts vill utskottet poängtera vikten av ett kraftfullt agerande från regeringens sida när det gäller skärgårdsfrågorna såväl i förestående överläggningar och förhandlingar om strukturfondsprogrammet för perioden 2000-2006 som i kommande nationella överväganden med anledning av ett nytt strukturfonds-program. Vad som här har anförts om stödområdes- och strukturfondsfrågor bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motionerna A459 (kd) och A451 (c) i berörda delar. Övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A403 yrkandena 1, 2, 4 och 7 samt med avslag på dels proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 1, dels motionerna 1997/98:A402, 1997/98:A404 yrkande 2, 1997/98:A412 i motsvarande del, 1997/98:A418 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A422, 1997/98:A423 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A426, 1997/98:A429 yrkande 1, 1997/98:A441, 1997/98:A446 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A447, 1997/98:A448 yrkande 1, 1997/98:A452, 1997/98:A453 yrkande 1 samt 1997/98:A460 yrkandena 1-3, 5, 21 och 34-37 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande Skärgården och strukturfonderna att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A451 yrkande 3 och 1997/98:A459 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Allmänt om strukturfonder och målområden (mom. 2) Elver Jonsson (fp), Elving Andersson (c) och Dan Ericsson (kd) anser dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande lydelse: Allmänt om strukturfonder och målområden (avser texten i sjätte och sjunde samt tionde, elfte och tolfte styckena) Som framgått ovan pågår en översyn av strukturfondernas mål i anslutning till behandlingen av Agenda 2000-förslaget. I ett senare skede av arbetet med att ta fram ett nytt strukturfondsprogram för perioden 2000-2006 kommer också de geografiskt avgränsade målområdena att ses över. Utskottet anser, vilket också framhålls i motionerna A460 (c) och A429 (fp), att satsningarna måste koncentreras till de mest utsatta delarna av landet. Utskottet delar uppfattningen i motion A403 (kd) att Sverige i egenskap av EU-medlem måste påverka utformningen av de regionalpolitiska stöden i EU. Stöden skall ha samma syfte som de regionalpolitiska stöden i Sverige, nämligen att ge alla människor oavsett var de bor tillgång till arbete, service och en god miljö. För att detta skall vara möjligt erfordras en koncentration av strukturfondssatsningarna till de mest utsatta delarna av landet. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla vikten av att Sveriges regering agerar på ett offensivt sätt i överläggningar och förhandlingar rörande det framtida strukturfondsprogrammet. Det är angeläget att regeringen, som framhålls i motion A460 (c), agerar med största kraft inför förhandlingarna om en reformerad regional- och strukturfondspolitik så att Sverige inte går miste om möjligheter till stöd för regional utjämning och utveckling. Utgångspunkten för det svenska agerandet måste vara att riksdagen i god tid före 1999 skall kunna ta ställning i de aktuella frågorna. När det gäller dagens mål 6-område konstaterar utskottet att regeringen anser att man kan utgå från att området skall ingå i det i Agenda 2000 föreslagna nya mål 1. Utskottet vill i detta sammanhang uttrycka tveksamhet till regeringens uppfattning att även kommunerna i kustområden mer generellt skall ingå i det nya mål 1. Utskottet anser att det behövs ett samlat ställningstagande till vilka geografiska områden i Sverige som skall omfattas av de nya målområdena. Här måste avvägningar göras så att stöden koncentreras till de mest utsatta områdena. Vad som här har anförts om stödområdes- och strukturfondsfrågor bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motionerna A460 (fp), A403 (kd) och A429 (fp) i berörda delar. Övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande allmänt om strukturfonder och målområden att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A403 yrkande 5, 1997/98:A460 yrkandena 24- 26 och 1997/98:A429 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Landsbygdsstöd och Småföretagsstöd (mom. 7 och 9) Barbro Johansson (mp) anser dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande lydelse: Landsbygdsstöd (mom. 7) Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning i kommittémotion A804 om att stöd och åtgärder som beaktar kvinnors tillvägagångssätt vid och former för företagande måste förbättras och utvecklas. Det s.k. mikrostödet inom ramen för landsbygdsstödet bör utvecklas och även kunna sökas av kvinnor utanför landsbygden. Utskottet anser att det vore en fördel om detta kunde ske i samarbete med en bank som är intresserad av att förbättra formerna för låntagande utifrån kvinnors behov. Motion A804 (mp) tillstyrks i berörd del vilket bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om ändringar i stödformen landsbygdsstöd. Småföretagsstöd (mom. 9) (avser sista stycket som ersätts med följande text) Utskottet anser att det är dags att höja ambitionsnivån när det gäller kraven på kvotering när företag erhåller småföretagsstöd. Utskottet instämmer i Miljöpartiets krav i kommittémotion A804 att småföretagsstödets kvoterade villkor om 40 % kvinnor vid nyanställning bör skärpas till 50 % (± 1 anställd). Den aktuella motionen tillstyrks. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande landsbygdsstöd att riksdagen dels med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 2 godkänner vad som förordas i propositionen om landsbygdsstöd, dels med anledning av motion 1997/98:A804 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande Småföretagsstöd att riksdagen dels med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 4 godkänner vad som förordas i propositionen om småföretagsstöd. dels med anledning av motion 1997/98:A804 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13) Elving Andersson (c) anser dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande lydelse: Anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder Anslagets ändamål, anslagsberäkning, resurscentrum för kvinnor, m.m. (avser femte stycket som ersätts med följande text) I flera motioner, däribland A273 (c), yrkas att medel skall avsättas för resurscentrum för kvinnor. Utskottet instämmer i den uppfattning som förs fram i motion A273 (c), nämligen att de regionala resurscentrumen via regleringsbrev till länsstyrelserna bör garanteras ekonomiska förutsättningar att utföra ett konstruktivt arbete. Detta bör ges regeringen till känna. Sammanfattning beträffande anslaget A 1 Som framgått tidigare ansluter sig utskottet till regeringens förslag till medelsanvisning på anslaget A 1. Motion A273 (c) tillstyrks i berörd del. Motion A413 (mp) avstyrks i berörd del i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört. Övriga motioner avstyrks. Förslagen är anslagspåverkande. Utskottet återkommer till motionerna och anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning inom utgiftsområde 19, dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 att riksdagen a)-c) = utskottet, dels med anledning av motion 1997/98:A273 yrkande 11 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om medel för resurscentrum för kvinnor, dels avslår de övriga i bilaga 3 upptagna motionsyrkandena.
9. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13) Barbro Johansson (mp) anser dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande lydelse: Allmänna frågor (avser tredje stycket som ersätts med följande text) Utskottet instämmer i Miljöpartiets uppfattning i motion A309 att, i avvaktan på en regionalpolitisk proposition, inga förändringar bör göras av regeringens förslag till anslag på utgiftsområdet. Motionen tillstyrks således i berörd del. Utskottet återkommer nedan till motion A309 (mp) och anslaget i avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19. Anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder Anslagets ändamål, anslagsberäkning, resurscentrum för kvinnor, m.m. (avser femte stycket som ersätts med följande text) I flera motioner, däribland A413 (mp), yrkas att medel skall reserveras för resurscentrum för kvinnor. Utskottet instämmer i den uppfattning som förs fram i motion A413 (mp), nämligen att regionala resurscentrum måste ges ekonomiska förutsättningar att verka genom att öronmärkta medel från utgiftsområde 19 avsätts i regleringsbrev till länsstyrelserna. Sammanfattning beträffande anslaget A 1 Som framgått tidigare ansluter sig utskottet till regeringens förslag till medelsanvisning på anslaget A 1. Motionerna A309 (mp) och A413 (mp) tillstyrks i berörda delar. Motion A273 (c) i berörd del avstyrks i den mån den inte kan anses vara tillgodosedd med vad utskottet anfört. Övriga motioner avstyrks. Förslagen är anslagspåverkande. Utskottet återkommer till motionerna och anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning inom utgiftsområde 19. dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 att riksdagen a)-c) = utskottet, dels med anledning av motion 1997/98:A309 yrkande 6 godkänner följande beräkning av fördelning på anslag under utgiftsområde 19 för åren 1999 och 2000. Miljoner kronor -------------------------------------------------------- | | |Beräknat |Beräknat| | | | 1999 |2000 | -------------------------------------------------------- |A. Regional utjämning och utveckling | -------------------------------------------------------- |1 |Regionalpolitiska åtgärder |1 623,5 |1 623,5| | |(ram) | | | -------------------------------------------------------- |2 |Regionalpolitisk låneverksamhet | 390 |390 | | |(ram) | | | -------------------------------------------------------- |3 |Täckande av förluster på grund | 11 | 10 | | |av kreditgarantier inom | | | | |regionalpolitiken(ram) | | | -------------------------------------------------------- |4 |Ersättning för nedsättning av | 410 |430 | | |socialavgifter (ram) | | | -------------------------------------------------------- |5 |Transportbidrag (ram) | 336 |336 | -------------------------------------------------------- |6 |Glesbygdsverket (ram) | 24 |24,6 | -------------------------------------------------------- |7 |Statens institut för | 8,1 |8,3 | | |regionalforskning (ram) | | | -------------------------------------------------------- |8 |Europeiska regionala | 782 |462 | | |utvecklingsfonden (ram) | | | -------------------------------------------------------- |9 |Utgifter för lokalisering av | 0 | 0 | | |statliga | | | | |arbetstillfällen till Söderhamn | | | | |(reservationsanslag) | | | -------------------------------------------------------- | |Summa | 3 585 |3 284 | -------------------------------------------------------- dels med anledning av motion 1997/98:A413 yrkande 1 i motsvarande del och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om resurscentrum för kvinnor, dels avslår de övriga i bilaga 3 upptagna motionsyrkandena.
Särskilda yttranden
1. Parlamentarisk utredning (mom.1) Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m), Hans Andersson (v), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp) och Dan Ericsson (kd) anför: Vi anser att det är djupt beklagligt att någon parlamentarisk utredning om regionalpolitiken inte har tillsatts av regeringen, trots att arbetsmarknadsutskottet i betänkande 1996/97:AU2 uttalade sig till förmån för en sådan. Vi är vidare kritiska mot att regeringen inte, som tidigare ställts i utsikt, lagt fram en regionalpolitisk särproposition under hösten 1997. Först under mandatperiodens absoluta slutskede väntas regeringen åstadkomma ett samlat regionalpolitiskt förslag. Vi tolkar detta som att de regionalpolitiska frågorna har låg dignitet i regeringens arbete.
2. Beslutsformer och administration kring strukturfonderna (mom. 1) Elver Jonsson (fp) anför: Genom medlemskapet i Europeiska unionen har Sverige fått möjlighet att ta del av EG:s strukturfonder för regionalt utvecklingsarbete. Under innevarande budgetperiod för strukturfonderna som löper t.o.m. 1999 får Sverige ta i anspråk ca 13 miljarder kronor av fondmedlen. När nu halva tiden gått av budgetperioden är kritiken tämligen omfattande mot det sätt på vilket Sverige har hanterat strukturfonderna. Hanteringen har kännetecknats av centralism. Staten har i princip gjort upp programmen utan medverkan av de aktörer som programmen omfattar, dvs. kommuner och landsting. Även genomförandet sköts till stor del av statliga företrädare. Till detta kommer att programmen präglas av tung administration vilket leder dels till att många avstår från att söka medel, dels till att endast en ringa del av de medel som Sverige får ta i anspråk har betalats ut. Risken är att Sverige får mindre medel i nästa budgetperiod för strukturfonderna eftersom vi med all sannolikhet inte kommer att kunna utnyttja de pengar som vi har förhandlat oss till. Jag anser i likhet med motionären i A441 (fp) att åtgärder omgående måste vidtas så att kommuner och landsting utan alltför mycket krångel kan ta del av EG:s strukturfonder.
3. Beställningsbemyndigande (mom. 13) Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m), Hans Andersson (v), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp) och Dan Ericsson (kd) anför: Vi anser att regeringens förslag om att riksdagen skall bemyndiga regeringen att budgetåret 1998 disponera 500 miljoner kronor inom ramen för anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder bör avslås. Riksdagen har redan i samband med tilläggsbudget 2 för budgetåret 1997 fattat ett beslut av motsvarande innebörd vilket våra partier också var starkt kritiska till. Nu föreslås ytterligare ett beslut om beställningsbemyndigande trots att det underlag som förelagts riksdagen också denna gång är ofullständigt och otydligt. Frågan om beställningsbemyndiganden har kommit på riksdagens bord till följd av förhastade och illa genomtänkta beslut från regeringens sida och inte genom rationella överväganden om hur regionalpolitiken skall bedrivas på ett långsiktigt och rationellt sätt. Den bristfälliga hanteringen från regeringens sida skapar stora problem för den regionalpolitiska verksamheten i många län.
4. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13) Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg alla (m) anför: Den 20 november 1997 beslutade riksdagens majoritet bestående av socialdemokrater och centerpartister att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 1998. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000. Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi om de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma. När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 20 november om ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 19. För budgetåret 1998 betonar vi i vår kommittémotion 1997/98:A299 att det för att uppfylla målen med regionalpolitiken är nödvändigt att främja företagens utveckling. Den politik för företagande och arbete vi föreslår skapar förutsättningar för att de aktuella regionerna skall kunna växa av egen kraft. Goda möjligheter till utbildning är en viktig del i detta. Mot denna bakgrund föreslår vi moderater en betydande kunskapssatsning som stöd för regional utveckling. Sveriges EU-medlemskap har inneburit att den nationella regionalpolitiken har tillförts betydande medel från EG:s strukturfonder. För medfinansiering finns medel avsatta inom bl.a. de s.k. länsanslagen. Vi anser att det är angeläget att kommuner och landsting deltar mer aktivt än i dag när det gäller medfinansiering. Enligt vår uppfattning bör anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder fastställas till 1 153 miljoner kronor. I budgetpropositionen föreslås att stödformen sysselsättningsbidrag finansieras via anslaget A 1. Enligt företagsstödsutredningens betänkande (SOU 1996:69) ges inga belägg för att detta stöd direkt och positivt skulle kunna styra företagens beteende och i det korta perspektivet leda till en ökning av antalet anställda. Vi anser att stödformen bör avskaffas. Andra regionalpolitiska insatser gör större nytta. Vi vänder oss också mot förslaget om beställningsbemyndigande som bygger på ett ofullständigt och otydligt underlag. I avvaktan på en utvärdering av den tidsbegränsade stödformen nedsättning av socialavgifter bör en viss reducering ske av anslaget A 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter. Anslaget bör fastställas till 250 miljoner kronor. Vi förordar att transportstödet kvarstår som kompensation för långa avstånd men anser att det är möjligt att reducera den totala bidragsvolymen. Anslaget A 5 Transportbidrag bör fastställas till 311 miljoner kronor. Som vi framhållit ovan anser vi att delar av dagens regionalpolitik bör ersättas med en målmedveten satsning på kunskap. Den regionala utbildningssatsning vi föreslår bör genomföras som ett projekt inom ramen för EG:s strukturfonder. Redan 1998 bör 25 miljoner kronor reserveras från vardera anslagen A 1 Regionalpolitiska åtgärder respektive A 8 Europeiska regionala utvecklingsfonden.
5. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13) Elver Jonsson (fp) anför: Från Folkpartiets sida har vi uppfattningen att skattesänkningar är angelägna, främst på arbete, som en del i omedelbara insatser för fler arbetstillfällen genom företagande. Skattesänkningarna bör finansieras fullt ut. Den största besparingen bör göras på s.k. selektiva företagsstöd, däribland regionalpolitiska företagsstöd. Totalt anser vi att anslagen på utgiftsområdet bör minskas med 1 miljard kronor per år under den kommande treårsperioden. I stället för den tonvikt på stöd som kännetecknar dagens regionalpolitik anser jag att det är dags för övergång till en mobiliseringspolitik. Satsningar måste göras på den enskilda människan och hennes förmåga till skapande. Jag förordar en politik som underlättar decentralisering, små- och nyföretagande samt lokal samverkan. En sådan politik leder till fler arbetstillfällen genom företagande och ökar den enskildes möjligheter att fritt välja arbete och bostadsort.
6. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13) Hans Andersson (v) anför: Från Vänsterpartiets sida vill vi ge en kraftig impuls till det regionala utvecklingsarbete för ökad tillväxt och sysselsättning som planeras inom ramen för det s.k. landshövdingeuppdraget. Den regionala och lokala förankringen är avgörande för att åstadkomma en förnyelse av näringslivet. Konkreta projekt som stimulerar samverkan mellan kommuner, högskolor och företag är av särskild betydelse. I sammanhanget bör också nämnas stöd till upprättande av nätverk mellan mindre företag för att underlätta export och marknadsföring liksom projekt för teknik- och kompetensspridning. Vidare bör program som inriktas på kvinnors näringsverksamhet och kooperativt nyföretagande särskilt uppmärksammas liksom initiativ som stöder invandrares företagsutveckling. Fördelningen av medel bör följa de regionalpolitiska prioriteringarna så att län med svagare utvecklingskraft och lägre utbildningsnivå prioriteras. Jämställdhetskriteriet måste uppfyllas och stor vikt bör läggas på projektens inverkan på miljön. Från Vänsterpartiets sida anser vi att ytterligare 390 miljoner kronor skall anvisas på anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder för användning inom ramen för det s.k. landshövdingeuppdraget. Sammanlagt 48 miljoner kronor bör enligt vårt parti reserveras för regionala resurscentrum för kvinnor under anslaget A 1. Det bör vara regeringens uppgift att fördela medlen med hänsyn tagen till de strukturförändringar som på senare tid skett inom länsorganisationen. Det nationella resurscentrumet för kvinnor måste ges garanterat utrymme att kunna planera och genomföra sina projekt med såväl kort- som långsiktiga målsättningar. Detta gäller oavsett vilken organisatorisk lösning som väljs. Mot denna bakgrund föreslår vi från Vänsterpartiets sida att verksamheten skall tillföras 10 miljoner kronor per år med början 1998. Totalt anser vårt parti att anslaget A 1 skall tillföras 400 miljoner kronor mer jämfört med regeringens förslag för budgetåret 1998.
7. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13) Dan Ericsson (kd) anför: Från Kristdemokraternas sida avvisar vi regeringens föreslagna besparing på 90 miljoner kronor avseende regionalpolitiska insatser. De medel som tillförs enligt vårt budgetalternativ kan användas för att förändra stödområdesindelningen enligt följande riktlinjer. Gällande stödområdesgränser har funnits under lång tid. Den nuvarande stödområdesindelningen återspeglar inte de stora förändringar som har skett under senare år när det gäller arbetsmarknaden i stödområden och angränsande områden. EG:s strukturfonder har också påverkat situationen. Från Kristdemokraternas sida anser vi att riksdagen bör begära ett förslag från regeringen om reviderad stödområdesindelning. Norsjö kan anföras som exempel på en kommun som har drabbats särskilt hårt av att gränsen mellan stödområdena 1 respektive 2 har fastställts så att denna kommun missgynnats. Vi anser att regeringen omgående bör granska Norsjös situation och lägga fram förslag som innebär att den för kommunen ofördelaktiga inplaceringen i stödområde rättas till. Från kristdemokratiskt håll har vi uppfattningen att inplacering i stödområde skall kunna ske av sådana delar av landet som har särskilda lägesnackdelar och andra regionalpolitiska problem. Det är också viktigt att det finns möjlighet till inplacering i tillfälligt stödområde för regioner som drabbas av problem i samband med kraftig strukturomvandling. Som framgått ovan bör de medel som enligt vårt budgetförslag tillförs anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder användas för att förändra stödområdesindelningen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................2 Disposition av betänkandet............................3 Motioner..............................................3 UTSKOTTET.............................................4 Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken....4 Mål och allmän inriktning...........................4 Regional obalans................................8 Storstäderna och regionalpolitiken.............11 Övergripande mål för utgiftsområdet............12 Andra övergripande regionalpolitiska frågor....13 Organisation, samordning och sektorsansvar.........14 Allmänna stödområdes- och strukturfondsfrågor......15 Allmänt om strukturfonder och målområden.......15 Samordning mellan nationella stödområden och målområden20 Beslutsformer och administration kring strukturfonderna22 Glesbygdsverket......................................23 Organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor.......24 Företagsstöd enskilda stödformer...................25 Regionalt utvecklingsstöd..........................26 Landsbygdsstöd.....................................27 Sysselsättningsbidrag..............................28 Småföretagsstöd....................................30 Stöd till kommersiell service......................31 Transportbidrag....................................32 Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998.......33 Allmänna frågor....................................33 Anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder............35 Anslaget A 2 Regionalpolitisk låneverksamhet.......41 Anslaget A 3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken 41 Anslaget A 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter42 Anslaget A 5 Transportbidrag.......................43 Anslaget A 6 Glesbygdsverket.......................43 Anslaget A 7 Statens institut för regionalforskning44 Anslaget A 8 Europeiska regionala utvecklingsfonden44 Anslaget A 9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn 45 Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19 45 Utskottet............................................47 Hemställan.........................................47 Reservationer........................................49 1. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken (mom. 1), (m)50 2. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken och Organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor (mom. 1 och 5), (c) 52 3. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken (mom. 1), (fp)54 4. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken (mom. 1), (v)55 5. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken och Skärgården och strukturfonderna (mom. 1 och 3), (kd) 57 6. Allmänt om strukturfonder och målområden (mom. 2), (fp, c, kd)59 7. Landsbygdsstöd och Småföretagsstöd (mom. 7 och 9), (mp)60 8. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13), (c)61 9. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13), (mp)61 Särskilda yttranden..................................64 1. Parlamentarisk utredning (mom.1), (fp, m, v, mp, kd)64 2. Beslutsformer och administration kring strukturfonderna (mom. 1), (fp) 64 3. Beställningsbemyndigande (mom. 13), (fp, m, v, mp, kd)64 4. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13), (m)65 5. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13), (fp)66 6. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13), (v)67 7. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13), (kd)67 Motionerna...........................................69 Utgiftsområde 19 för budgetåret 1998. Regeringens och motionärernas förslag 74 Av utskottet avstyrkta motionsyrkanden (mom. 13) i hemställan75