Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m.
Betänkande 1994/95:FiU5
Finansutskottets betänkande
1994/95:FIU05
Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. 1994/95:40)
Innehåll
1994/95
FiU5
Sammanfattning
Finansutskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag till principer för budgetering, redovisning och revision av de medel som Sverige betalar till resp. mottar från EU samt de anslag som erfordras för att täcka de ytterligare utgifter som uppstår under innevarande budgetår med anledning av medlemskapet i EU. I betänkandet behandlas också Sveriges åtaganden i Europeiska investeringsbanken. Utskottet tillstyrker vidare de principer för finansiering av avgiften till EU som regeringen redovisat i propositionen.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden som väckts i anslutning till propositionen. Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna har avgivit en gemensam reservation till förmån för sina motionsyrkanden när det gäller principerna för finansiering av EU-avgiften. Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna har fogat särskilda yttranden till betänkandet.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet dels proposition 1994/95:40 om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m.,
dels de med anledning av propositionen väckta motionerna
1994/95:Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v),
1994/95:Fi21 av Lars Tobisson m.fl. (m),
1994/95:Fi22 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c),
1994/95:Fi23 av Göran Hägglund m.fl. (kds) och
1994/95:Fi24 av Anne Wibble och Lars Leijonborg (fp).
Propositionens förslag
I proposition 40 föreslår regeringen (Finansdepartementet)
1. att riksdagen antar regeringens förslag att utgifter till och inkomster från EU skall bruttoredovisas över statsbudgeten och budgeteras, redovisas och revideras i enlighet med regelverket för statliga medel,
2. att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Tullar under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 250 000 000 kr,
3. att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Jordbruks- och sockeravgifter under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 700 000 000 kr,
4. att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Mervärdesskattebaserad avgift under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 4 100 000 000 kr,
5. att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Avgift baserad på bruttonationalinkomsten under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 900 000 000 kr,
6. att riksdagen under en ny inkomsttitel på statsbudgeten, Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten, för budgetåret 1994/95 beräknar 2 200 000 000 kr,
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna de åtaganden med betalningsutfall efter budgetåret 1994/95 som följer av de bemyndiganden som lämnas i EG-budgeten 1995,
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att teckna en andel om 2 026 000 000 ecu i Europeiska investeringsbankens kapital och därvid göra garantiåtaganden i fråga om den del för vilken betalning kan påfordras,
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att till Europeiska investeringsbanken betala in dels ett belopp till bankens grundkapital motsvarande 151 983 002 ecu, dels ett belopp motsvarande 3,51736111 % av reserverna och avsättningarna i bankens balansräkning per 31 december året före anslutningen,
10. att riksdagen till Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 950 000 000 kr,
11. att riksdagen bemyndigar regeringen att för räntekostnader, föranledda av förskotterade utbetalningar av stöd från EG, besluta om en anslagskredit som överstiger 7 procent av anslagsbeloppets storlek,
12. att riksdagen godkänner principerna för verksamhetsansvar, finansiering, anslagskonstruktioner och betalningsförmedling (avsnitten 7, 9 och 10).
Motionsyrkandena
1994/95:Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
1994/95:Fi21 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av Sveriges medlemskap i EU.
1994/95:Fi22 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1994/95:40 såvitt avser principer för finansiering.
1994/95:Fi23 av Göran Hägglund m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principer för finansiering av EU-avgiften.
1994/95:Fi24 av Anne Wibble och Lars Leijonborg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för finansiering av EU-avgiften.
Utskottet
Inledning
I proposition 40 som beslutades den 27 oktober 1994 föreslås att riksdagen skall ställa sig bakom vissa principer för budgetering, redovisning och revision av de medel som Sverige betalar till resp. mottar från EU. Därutöver redovisar regeringen en bedömning av medlemskapets direkta effekter på statsbudgeten samt begär anslag för att täcka vissa ytterligare utgifter som uppstår under budgetåret 1994/95. Regeringen lämnar också förslag till hur Sverige skall fullgöra sina åtaganden som medlem i Europeiska investeringsbanken.
Regeringen bedömer att budgeteffekterna av medlemskapet för kalenderåret 1995 kan beräknas till en nettomerbelastning om drygt 22 miljarder kronor. Av dessa utgör ca 2 miljarder engångseffekter. Den kvarstående budgeteffekten uppgår till ca 20 miljarder kronor. Den största komponenten är avgiften till EG:s budget. År 1995 uppgår avgiften brutto till ca 19,9 miljarder kronor och netto till ca 15,5 miljarder kronor.
Därutöver lämnar regeringen förslag till principer för finansiering av avgiften till EG:s budget. Sedermera har regeringen i proposition 1994/95:122 -- beslutad den 21 november 1994 -- redovisat förslag till delfinansiering av avgiften genom en höjning av arbetsgivaravgifterna (prop. 1994/95:122). Ytterligare finansieringsförslag avses bli presenterade i budgetpropositionen.
I den nu aktuella propositionen informerar regeringen också riksdagen om sin syn på frågan om kontroll och revision av EU-medel samt aviserar att den avser att återkomma till riksdagen med förslag när det gäller konsekvenserna för de nationella revisionsorganen.
Redovisning av betalningar till och från EU över statsbudgeten
I propositionen föreslås att utgifter till och inkomster från EU skall bruttoredovisas över statsbudgeten samt budgeteras, redovisas och revideras i enlighet med regelverket för statliga medel.
Betalningar mellan Sverige och EU utgör statliga medel. Som medlem i EU kommer Sverige att bedriva politik inom ett antal områden med fler finansiella instrument än de rent nationella. Såväl direkt nationella som EU-medel bör enligt regeringen budgeteras och redovisas samlat på statsbudgeten. Därigenom får riksdag och regering ett rättvisande underlag för tilldelning av medel, verksamhetsstyrning samt uppföljning.
Regeringen understryker i propositionen att riksdagen i flera sammanhang efterlyst en sådan struktur på statsbudgeten att statens verksamhet i större utsträckning bruttoredovisas på statsbudgetens utgifts- resp. inkomstsida. Det är därför naturligt att från början utforma redovisningen av statliga betalningar till och från EU i enlighet med detta. En effekt av bruttoredovisning är att budgetomslutningen ökar. Enligt regeringens uppfattning är dock detta förhållande av relativt liten betydelse i relation till kravet på tydlighet och fullständighet i redovisningen.
Utskottet delar helt den syn på budgetering, redovisning och revision av EU-medel som kommer till uttryck i propositionen och tillstyrker således de principer som regeringen förordat.
Den svenska avgiften till EG-budgeten 1994/95
Allmänt
De totala utgifterna på EG-budgeten bestäms av EU-rådet och EU-parlamentet. Utgifterna skall rymmas inom en ram som fastställs som en andel av EG:s totala BNI. Europeiska rådet beslutade vid sitt möte i Edinburgh i december 1992 att budgeten kan öka från 1,20 % av BNI 1993 till 1,27 % 1999. För budgetåren 1995 och 1996 har taket fastställts till 1,21 % resp. 1,22 % av BNI. Det årliga budgetförslaget måste inrymmas i dessa ramar. Det är dock inte självklart att hela utrymmet skall tas i anspråk.
Budgetens inkomster utgörs av tullar, jordbruksavgifter, momsbasavgift och en BNI-avgift, de s.k. egna resurserna. Jordbruksavgifterna, tullarna och momsbasavgiften är fastlagda så att de är oberoende av nivån på utgifterna. Budgeten måste emellertid balanseras. BNI-uttaget beräknas därför som en restpost, dvs. man räknar ut hur stor andel av BNI som måste tas i anspråk för att planerade utgifter skall täckas.
Anslag till gemenskapsbudgeten. Tullavgifter samt jordbruks- och sockeravgifter
För att täcka Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten föreslås i propositionen att medel anvisas på tilläggsbudget för de olika komponenterna i avgiften till EG:s budget. För tullavgifter föreslås 2 250 miljoner kronor och för jordbruks- och sockeravgifter 700 miljoner kronor.
Tullar och jordbruks- och införselavgifter svarar för närvarande för ca 20 % av EG-budgetens totala inkomster. Inbetalningen kommer att ske i enlighet med uppbörden, medan övriga avgifter betalas enligt budget. Bokföring och betalning av dessa s.k. traditionella resurser sker månatligen. Före betalningen görs avdrag för de 10 % av uppbörden som skall täcka administrationskostnaderna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning när det gäller tullavgifter resp. jordbruks- och sockeravgifter.
Anslag till gemenskapsbudgeten. Mervärdesskattebaserad avgift
I propositionen föreslås att till den del av avgiften som avser mervärdesskattebaserad avgift anvisas för innevarande budgetår ett förslagsanslag på 4 100 miljoner kronor.
Momsbasavgifterna svarar för närvarande för drygt hälften av EG-budgetens totala inkomster. Momsbasavgiften tas ut som en enhetlig procentuell avgift på medlemslandets mervärdesskattebas. För år 1995 blir avgiften för Sverige högst 1,32 %. Avgiften betalas in enligt de belopp som tas upp i EG:s budget. Bokföring och betalning av denna avgift sker första arbetsdagen varje månad.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen till medelsanvisning beträffande momsbasavgiften.
Anslag till gemenskapsbudgeten. BNI-avgift
I propositionen förordas att till den del av avgiften som är baserad på bruttonationalinkomsten (BNI-avgiften) anvisas för budgetåret 1994/95 ett förslagsanslag på 2 900 miljoner kronor.
BNI-avgiften svarar för nära 30 % av EG-budgetens totala inkomster. BNI-avgiften utgår i procent av medlemsländernas BNI till marknadspriser för aktuellt budgetår. Procentsatsen är enhetlig och fastställs i EG:s budgetprocess för att täcka återstående finansieringsbehov efter det att jordbruksavgifter, tullar och momsbasavgift fastställts. Procentsatsen fastställs i förhållande till summan av samtliga medlemsländers BNI. BNI-avgiften budgeteras i enlighet med en prognos för BNI, med korrigeringar i efterhand.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag när det gäller anslag till BNI-avgiften.
Ny inkomsttitel. Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten
I propositionen föreslås också att en särskild inkomsttitel upprättas för den återbetalning av det överenskomna infasningsbeloppet som skall ske under åren 1995--1998. För år 1995 uppgår återbetalningen till 488 miljoner ecu, vilket med kursen 9 kronor/ecu motsvarar 4 400 miljoner kronor. Hälften av återbetalningen 1995 väntas infalla under budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag.
Bemyndigande till regeringen för budgetåtagande för år 1995
I propositionen understryks att bemyndigandesystemet är en del av EG-budgetens regelverk. Det utgör -- på samma sätt som det bemyndigandesystem som tillämpas inom statsbudgeten -- ett betalningsåtagande som avser senare budgetår. Det innebär att när Sverige som medlem i EU-rådet fastställer budgeten ingår även beslut om åtaganden för senare budgetår, i detta fall för andra halvåret 1995. Riksdagen bör som ett led i godkännandet av EU:s regelverk ge regeringen ett bemyndigande i denna del. Regeringen anmäler i propositionen att den avser att årligen i budgetpropositionen lämna en redogörelse för beslutade bemyndiganden.
Utskottet tillstyrker att regeringen ges det begärda bemyndigandet.
Kapitalinsats i Europeiska investeringsbanken
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen bemyndigar regeringen dels att teckna en andel i Europeiska investeringsbankens grundkapital till ett värde av 2 026 miljoner ecu (vilket med växelkursen 9 kr/ecu motsvarar ca 18 234 miljoner kronor), dels att göra de inbetalningar och garantiåtaganden som följer av ett medlemskap i banken. Därutöver föreslås att ett anslag om 950 miljoner kronor på tilläggsbudget anvisas som bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken.
Utskottet konstaterar att av ett medlemskap i den Europeiska unionen följer också medlemskap i investeringsbanken med därav följande åtaganden. Bankens huvuduppgift är att bidra till en balanserad regional utveckling inom EU genom att finansiera ekonomiskt sunda investeringar i de mest eftersatta regionerna. Utskottet anser därför att riksdagen bör bifalla regeringens förslag om svensk kapitalinsats i Europeiska investeringsbanken.
Bemyndigande till regeringen att överskrida anslagskredit för ramanslag
I enlighet med de principer som regeringen förordat för bl.a. budgetering och redovisning på statsbudgeten av medel med anknytning till stöd från EG:s budget bör särskilda räntekostnadsanslag föras upp på de huvudtitlar där räntekostnader uppstår till följd av att staten betalar ut stöd i förskott. Räntekostnadsanslagen bör av främst redovisningstekniska skäl anvisas som ramanslag.
I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att för räntekostnader, föranledda av förskotterade utbetalningar av stöd från EG, besluta om en anslagskredit som överstiger 7 % av anslagsbeloppets storlek.
Utskottet tillstyrker att regeringen ges det begärda bemyndigandet.
Finansieringsprinciper m.m. för betalning av EU-avgiften
I propositionen (avsnitt 9) behandlas hur EU-avgiften skall finansieras. Inledningsvis anges att följande fem principer skall gälla för finansieringen av ett eventuellt svenskt medlemskap i Europeiska unionen.
1. Effekterna skall finansieras fullt ut och får inte leda till ökat upplåningsbehov. 2. Statens utgifter för administration får inte öka på grund av medlemskapet. 3. Om EU:s budgetmyndigheter tar beslut som innebär totalt ökade utgifter skall dessa finansieras med redan anvisade medel inom i första hand berörda departementsområden. 4. De nationella åtaganden som krävs för att få bidrag från gemenskapsbudgeten skall finansieras med redan anvisade medel inom de departementsområden dit stödet är riktat. 5. Varje svenskt utgiftsområde som berörs av EU-samarbetet skall bidra till finansieringen i proportion till områdets andel av avgiften.
I propositionen understryks att den sociala sektorn inte bör drabbas av finansieringen av EU-avgiften (prop. s. 24).
Beträffande utgiftsneddragningar sägs att varje utgiftsområde som berörs av EU-samarbetet skall bidra till finansieringen av den svenska budgetavgiften motsvarande områdets andel av bruttoavgiften. Utgiftsneddragningarna utgör finansiering utöver återbetalningen. Det är därför, enligt propositionen, viktigt att framhålla att neddragningarna i de flesta fall inte innebär minskade resurser till berörda områden med hänsyn till att medel i stället utbetalas från gemenskapsbudgeten.
På skatteområdet bör förslagen så lång möjligt koncentreras till sektorer som är bidragsmottagare från gemenskapsbudgeten samt till de delar av ekonomin som i andra avseenden kan anses dra fördel av ett medlemskap. Det är, understryks det, angeläget att de skattehöjningar som väljs i så liten utsträckning som möjligt leder till välfärdsförluster. De extra bördor som följer av skattens snedvridande effekter på produktion och konsumtion bör begränsas i så stor utsträckning som möjligt (prop. s. 25).
Ett konkret förslag till finansiering av EU-avgiften behandlas i proposition 1994/95:122 Finansiering av medlemskap i EU. Propositionen bereds av skatteutskottet (bet. 1994/95:SkU16).
Fem motioner, motion Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v), motion Fi21 av Lars Tobisson m.fl. (m), motion Fi22 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c), motion Fi23 av Göran Hägglund m.fl. (kds) och motion Fi24 av Anne Wibble och Lars Leijonborg (fp), har väckts med anledning av propositionen.
Av de borgerliga motionerna -- Fi21 (m), Fi22 (c), Fi23 (kds) och Fi24 (fp) -- framgår att motionärerna stöder principen att EU-avgiften inte får finansieras genom att statens upplåningsbehov ökar. Samtidigt uttalas stöd för ambitionen att en ökning av statens utgifter för administration i samband med EU-medlemskapet förhindras.
Däremot avvisas bestämt det som sägs i propositionen om att, som motionärerna tolkar propositionen, finansieringen skall belasta olika områden och verksamheter i proportion till hur de gynnas av medlemskapet. Som motionärerna ser det innebär den i propositionen föreslagna finansieringen att specialdestinering av skatt och andra inkomster i budgeten införs i budgetarbetet. En sådan princip strider mot vedertagna regler i svenskt budgetarbete och bör därför, menar motionärerna, avvisas. Specialdestinering av vissa inkomster för att bestrida vissa utgifter öppnar vägen för suboptimering vid den politiska avvägningen av vilka uppgifter som är mest angelägna.
Motionärerna kan ej heller dela regeringens uppfattning att vissa medborgare, som enligt propositionen drar större fördel än andra av medlemskapet, skall betala en större del av avgiften.
Kristdemokraterna understryker i motion Fi23 att deras hållning bygger på en principiell syn på budgetens utformning som innebär att EU-avgiften inte skall öronmärkas genom specifika skattehöjningar eller besparingar.
Medlemskapet är, sägs det i motion Fi24 (fp), till för och till fördel för hela landet. Det vore både egendomligt och stötande att ha en speciell finansiering av just denna utgift. Regeringens tankegångar om höjda arbetsgivaravgifter och andra skattehöjningar kan riskera att legitimera det felaktiga påståendet att EU bara är till fördel för näringslivet och därmed snarast förstärka en negativ känsla hos dem som röstade nej i folkomröstningen.
I motion Fi22 (c) framhålls att den finansieringsprincip som föreslås i propositionen innebär att ett bestraffningssystem införs med udden riktad mot vissa grupper och mot de medborgare som röstade nej till EU-medlemskap. Förslagen lägger också, enligt motionärerna, ett tak på nationella ambitioner inom miljö- och regionalpolitikens område.
I motion Fi21 (m) anförs att ett viktigt syfte med Sveriges anslutning är att öka landets ekonomiska tillväxt. Det är emellertid inte möjligt att exakt förutsäga hur stor denna effekt blir. Enligt propositionen (s. 14 ) skall effekter av detta slag successivt beaktas i regeringens ekonomiska politik. Motionärerna ser ingen anledning att detta inte skall ske från första början. Den tänkta uppläggningen att medlemskostnaden inledningsvis skall betalas krona för krona genom riktade skattehöjningar ger enligt motionärerna skäl för misstanken att regeringen vill begagna tillfället att skaffa fram extra skatteintäkter till täckande av budgetunderskottet, när det nu ter sig alltmer besvärligt att få fram utgiftsbesparingar.
Utskottet vill för sin del anföra följande.
I proposition 1994/95:122 förordas att en allmän löneavgift på 1,5 % införs fr.o.m. inkomståret 1995 för finansiering av medlemskapet i EU. Löneavgiften föreslås utformad så att den motsvarar en höjning av arbetsgivaravgifterna och andra motsvarande avgifter för egenföretagare med 1,5 procentenheter. Även om skäl, enligt propositionen, talar mot denna åtgärd i ett långsiktigt tidsperspektiv är en höjning av arbetsgivaravgifterna motiverad i ett medelfristigt perspektiv. Utskottet drar av detta uttalande slutsatsen att avsikten inte är att långsiktigt knyta denna avgift till utgifterna för EU-medlemskapet.
Mot den bakgrunden anser utskottet det inte relevant att tala om en specialdestinering av avgiften. Med specialdestinering avses att inkomster redovisningsmässigt knyts till vissa utgifter så att utgifterna anpassas storleksmässigt till inkomsterna eller tvärtom. Utskottet anser att den i proposition 40 föreslagna principen för finansiering -- att ökade utgiftskrav inte får leda till ökad upplåning utan skall finansieras fullt ut genom en kombination av utgiftsneddragningar och inkomstförstärkningar -- är en god princip som överensstämmer med de budgetpolitiska riktlinjer som riksdagen vid ett flertal tillfällen de senaste åren ställt sig bakom.
Utskottet delar således inte motionärernas uppfattning att principerna för finansieringen av EU-avgiften skulle innebära att en specialdestinering införs i budgeten. Utskottet vill också bestämt avvisa det som sägs i motion Fi22 (c) om att principerna skulle innebära ett tak för våra nationella ambitioner eller utgöra ett bestraffningssystem riktat mot vissa grupper. Som utskottet ser det handlar det här snarast om en ren missuppfattning från motionärernas sida av de föreslagna principerna. Utskottet anser således att riksdagen bör avslå motionerna Fi21 (m), Fi22 (c), Fi23 (kds) och Fi24 (fp).
I motion Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att den grundläggande principen för finansieringen av EU-avgiften skall vara att den som tjänar på medlemskapet också skall betala det. Principerna för finansiering bör också, menar motionärerna, ses i samband med besluten om i vilken utsträckning och enligt vilka principer Sverige skall ta emot olika former av EU-stöd. Finansieringen måste därför vägas mot de förslag som läggs i budgetpropositionen i januari 1995.
I motion Fi20 (v) tas även frågan upp vilken finansieringsform man bör välja för att täcka den nettobelastning på statsbudgeten som EU-medlemskapet innebär.
Motionärerna anser att följande fyra inkomstkällor i första hand bör utnyttjas: Fastighetsskatter, inkomstskatter på fysiska personer, skatt på företagsvinster samt olika former av miljörelaterade skatter/avgifter på företag.
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i propositionen, att en strävan bör vara att skatteåtgärderna så långt möjligt bör koncentreras till sektorer som är bidragsmottagare från EU eller till aktiviteter som i andra avseenden kan anses bli gynnade av ett medlemskap. För valet mellan olika skattehöjningar innebär detta att i första hand sådana skatter bör höjas där skattesubjektet utgörs av företag.
I proposition 122 föreslås som nämnts en delfinansiering, ett höjt skatteuttag genom en höjning av arbetsgivaravgifterna. Avsikten är att den skall kunna börja tillämpas från årsskiftet. Ytterligare finansieringsförslag kommer att läggas fram senare i budgetpropositionen. Det finns därför inte anledning för riksdagen att nu göra något uttalande med anledning av motion Fi20 (v). Den avstyrks därför av utskottet.
Med det anförda tillstyrker utskottet de i propositionen angivna principerna för verksamhetsansvar, finansiering, anslagskonstruktioner och betalningsförmedling.
Kontroll och revision av EU-medel
I propositionen informerar regeringen riksdagen om sin syn på frågan om kontroll och revision av EU-medel. Enligt regeringens bedömning måste uppföljningen av effektiviteten och efterlevnaden av EU:s regelverk ges hög prioritet. De svenska nationella kontroll- och revisionsinsatserna bör och måste därför öka. Dessa utökade granskningsinsatser kan enligt regeringen normalt fullföljas inom ramen för befintliga myndigheters instruktionsenliga uppgifter.
Regeringen har således inte funnit att ett medlemskap i EU skulle behöva innebära någon förändring av de statliga revisionsorganens uppdrag. Ett medlemskap innebär dock att Riksrevisionsverkets och Riksdagens revisorers granskningsrätt bör vidgas till att även omfatta statlig verksamhet som initierats eller finansierats av EU. Regeringen anmäler i sammanhanget att den avser att återkomma till riksdagen med en närmare redogörelse och förslag till hur de svenska nationella revisionsorganens granskningsrätt hos uppbördsobjekt och slutmottagare av bidrag i enlighet med EU:s regelverk kan tillgodoses. Regeringen betonar att de svenska revisionsorganen bör ges samma rätt som EG:s kontroll- och revisionsorgan att granska hanteringen av medel från EU.
Utskottet vill för sin del kraftigt understryka det som sägs i propositionen om kontroll och revision av EU-medel. Utskottet vill i sammanhanget därutöver endast notera att överväganden om konsekvenserna av ett medlemskap i EU för Riksdagens revisorers del bör samordnas med det pågående arbetet inom regeringskansliet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande redovisning av betalningar till och från EU över statsbudgeten att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40 yrkande 1 godkänner att utgifter till och inkomster från EU skall bruttoredovisas över statsbudgeten och budgeteras, redovisas och revideras i enlighet med regelverket för statliga medel,
2. beträffande Avgiften till gemenskapsbudgeten: Tullar att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40 yrkande 2 till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Tullar under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 250 000 000 kr,
3. beträffande Avgiften till gemenskapsbudgeten: Jordbruks- och sockeravgifter att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40 yrkande 3 till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Jordbruks- och sockeravgifter under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 700 000 000 kr,
4. beträffande Avgiften till gemenskapsbudgeten: Mervärdesskattebaserad avgift att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40 yrkande 4 till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Mervärdesskattebaserad avgift under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 4 100 000 000 kr,
5. beträffande Avgiften till gemenskapsbudgeten: Avgift baserad på bruttonationalinkomsten att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40 yrkande 5 till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Avgift baserad på bruttonationalinkomsten under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 900 000 000 kr,
6. beträffande ny inkomsttitel för återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40 yrkande 6 under en ny inkomsttitel på statsbudgeten, Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten, för budgetåret 1994/95 beräknar 2 200 000 000 kr,
7. beträffande bemyndigande för budgetåtaganden för år 1995 att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40 yrkande 7 bemyndigar regeringen att godkänna de åtaganden med betalningsutfall efter budgetåret 1994/95 som följer av de bemyndiganden som lämnas i EG-budgeten 1995,
8. beträffande kapitalinsats i Europeiska investeringsbanken att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40 yrkandena 8--10
dels bemyndigar regeringen att teckna en andel om 2 026 000 000 ecu i Europeiska investeringsbankens kapital och därvid göra garantiåtaganden i fråga om den del för vilken betalning kan påfordras,
dels bemyndigar regeringen att till Europeiska investeringsbanken betala in dels ett belopp till bankens grundkapital motsvarande 151 983 002 ecu, dels ett belopp motsvarande 3,51736111 % av reserverna och avsättningarna i bankens balansräkning per 31 december året före anslutningen,
dels till Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 950 000 000 kr,
9. beträffande bemyndigande att överskrida anslagskredit för ramanslag att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40 yrkande 11 bemyndigar regeringen att för räntekostnader, föranledda av förskotterade utbetalningar av stöd från EG, besluta om en anslagskredit som överstiger 7 % av anslagsbeloppets storlek,
10. beträffande finansieringsprinciper m.m. för betalning av EU-avgiften att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40 yrkande 12 och med avslag på motionerna 1994/95:Fi20, 1994/95:Fi21, 1994/95:Fi22, 1994/95:Fi23 och 1994/95:Fi24 godkänner de i propositionen angivna principerna för verksamhetsansvar, finansiering, anslagskonstruktioner och betalningsförmedling.
res. (m, c, fp, kds)
Stockholm den 1 december 1994
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Per Olof Håkansson (s), Sören Lekberg (s), Sonja Rembo (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Arne Kjörnsberg (s), Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Sonia Karlsson (s), Johan Lönnroth (v), Susanne Eberstein (s), Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kds), Kjell Nordström (s) och Per Bill (m).
Reservation
Finansieringsprinciper m.m. för betalning av EU-avgiften (mom. 10)
Per-Ola Eriksson (c), Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kds) och Per Bill (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "I proposition" och på s. 10 slutar med "och betalningsförmedling" bort ha följande lydelse:
Utskottet har inledningsvis en annan och mer positiv syn på medlemskapet i EU än den som uppenbarligen varit vägledande för regeringen. Det grundläggande är enligt utskottet att medlemskapet skapar bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt och därmed också för en finansiering av medlemsavgiften. Genom medlemskapet får vi en stabilisering av den ekonomiska situationen som i sin tur kan bidra till räntesänkningar, sänkta kostnader i produktionen och en ökad konkurrenskraft. Detta gynnar oss alla oavsett om vi är konsumenter, producenter, skattebetalare eller bidragstagare. Utskottet vänder sig därför bestämt mot att peka ut vissa grupper som mer gynnade än andra.
Utskottet har givetvis inget att erinra mot det som sägs i propositionen om att finansieringen inte får leda till ett ökat upplåningsbehov eller att statens administrativa kostnader ej bör öka totalt sett. Även om samhällsekonomin i stort gynnas av EU-medlemskapet bör strävan självfallet vara att täcka de utgifter som uppstår på statsbudgeten som en följd av detsamma. Finansieringen bör enligt utskottet ske på sedvanligt sätt genom prövning och omprioriteringar inom ramen för det ordinarie budgetarbetet.
Att åberopa EU-medlemskapet som skäl för att höja skatterna är ohållbart. För att kunna utnyttja medlemskapets fördelar måste vi behålla gynnsamma produktionsbetingelser för företagen. Det stärker konkurrenskraften, ökar produktionen och främjar sysselsättningen. Att i detta läge införa en ny allmän löneskatt kommer att motverka denna positiva utveckling. Utskottet anser att det är av stor vikt att upprätthålla den grundläggande finanspolitiska principen att skatter och andra inkomster inte skall vara specialdestinerade till särskilda utgiftsändamål.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motionerna Fi21 (m), Fi22 (c), Fi23 (kds) och Fi24 (fp).
I Vänsterpartiets motion förordas att finansieringen av EU-medlemskapet i första hand skall ske genom höjning av en rad skatter. Utskottet har ovan redovisat sin syn på denna finansieringsmetod och avstyrker följaktligen motion Fi20 (v).
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande finansieringsprinciper m.m. för betalning av EU-avgiften
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fi21, 1994/95:Fi22, 1994/95:Fi23 och 1994/95:Fi24 och med anledning av proposition 1994/95:40 yrkande 12 samt med avslag på motion 1994/95:Fi20 godkänner de i propositionen angivna principerna för verksamhetsansvar, anslagskonstruktioner och betalningsförmedling samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om principerna för finansiering av EU-avgiften.
Särskilda yttranden
1. Finansieringsprinciper m.m. för betalning av EU-avgiften (mom. 10)
Johan Lönnroth (v) anför:
Ytterligare finansieringsförslag kommer att läggas fram i 1995 års budgetproposition. Dessa förslag har kunnat förankras genom samtal mellan företrädare för regeringen och Vänsterpartiet. Därmed har syftet med motion Fi20 (v) kunnat tillgodoses på ett godtagbart sätt.
2. Finansieringsprinciper m.m. för betalning av EU-avgiften (mom. 10)
Roy Ottosson (mp) anför:
Jag motsätter mig förslaget att bekosta medlemsavgiften med höjda arbetsgivaravgifter och motsvarande egenavgifter för egenföretagare. Det leder enligt min mening till en snedvridning av samhällsekonomin mot ökade miljöstörningar, lägre grad av företagande och färre arbetstillfällen. Därigenom försvagas samhällsekonomin och på sikt även statsbudgeten.
Miljöpartiet de gröna kommer att lägga ett annat förslag till finansiering med anledning av proposition 1994/95:122 som behandlar den konkreta finansieringen av EU-medlemskapet.
Jag anser också att intäktssidan på statsbudgeten i fortsättningen skall utformas så att statens samlade utgifter bekostas på ett optimalt sätt med hänsyn till samhällsekonomi, social rättvisa och en miljömässigt hållbar utveckling. Det innebär att den tendens till öronmärkning av de nu aktuella intäkterna på budgeten gentemot medlemsavgifterna i EU inte kan bibehållas i den framtida budgetbehandlingen.