Boverket, den regionala bostadspolitiska administrationen samt reglering av vissa bostadslån
Betänkande 1992/93:BoU20
Bostadsutskottets betänkande
1992/93:BOU20
Boverket, den regionala bostadspolitiska administrationen samt reglering av vissa bostadslån
Innehåll
1992/93 BoU20
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i allt väsentligt regeringens förslag om den övergripande målsättningen för den kommande treårsperioden av den verksamhet som Boverket ansvarar för. Med anledning av tre motioner avstyrker utskottet regeringens förslag om att flytta handläggningen av stöd till icke-statliga kulturlokaler från Boverket till Statens kulturråd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att länsbostadsnämnderna skall läggas ned vid utgången av år 1993 och att länsstyrelserna därefter svarar för den regionala administrationen av statens stöd för bostadsfinansieringen. Slutligen tillstyrker utskottet ett regeringsförslag som gör det möjligt för regeringen att flytta förvaltningsansvaret av vissa statliga bostadslån till Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.
Två reservationer har fogats till betänkandet.
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 8 (Finansdepartementet) föreslagit att riksdagen
1. i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Boverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 beräknar ett ramanslag på 144787000 kr,
2. i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Boverket: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 beräknar ett obetecknat anslag på 1000 kr,
3. i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1993/94 beräknar ett ramanslag på 126 066 000 kr,
4. till Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 16 000 000 kr,
till Statens Bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Regeringen har därefter i proposition 1992/93:172 föreslagit dels att riksdagen godkänner
1. att den övergripande målsättningen för verksamheterna inom Boverkets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad i propositionen förordats (avsnitt 2),
2. vad i propositionen förordats i fråga om godkännande- och certifieringsverksamheten inom byggområdet (avsnitt 2),
3. att ansvaret för handläggningen av stödet till icke-statliga kulturlokaler flyttas i enlighet med vad i propositionen förordats (avsnitt 2),
4. vad i propositionen förordats i fråga om avgift för nettoavisering av räntebidrag enligt äldre regler (avsnitt 2),
7. vad i propositionen förordats i fråga om ändrad länsmyndighet för den regionala bidragsadministrationen m.m. (avsnitt 3),
dels att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar
5. till Boverket: Förvaltningskostnader ett ramanlag på 144000000 kr,
6. till Boverket: Uppdragsverksamhet ett anslag på 1000 kr,
8. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag på 83000000 kr.
Regeringen har i proposition 1992/93:167 föreslagit att riksdagen antar de i propositionen intagna förslagen till
1. lag om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltningen av statligt reglerade lån för bostadsändamål m.m.
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Motionerna
I betänkandet behandlas
dels de med anledning av proposition 1992/93:172 väckta motionerna
1992/93:Bo39 av Lars Svensk och Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handläggning av statens stöd till icke-statliga kulturlokaler.
1992/93:Bo40 av Rune Thorén och Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handläggningen av statens stöd till icke-statliga kulturlokaler.
1992/93:Bo41 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till ytterligare besparingar i Boverkets anslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglerade rådgivande organ till Boverket,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målformuleringen för Boverkets verksamhet.
1992/93:Bo42 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frågor som berör Socialdepartementets ansvarsområde i Boverket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mål och inriktning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Swedeplan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Typgodkännandeverksamheten,
5. att riksdagen avslår propositionens förslag om överföring av handläggningen av icke-statliga kulturlokaler till Kulturrådet.
dels den under allmänna motionstiden 1993 väckta motionen
1992/93:Bo211 av Nils T Svensson (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om -- -- -- Kreditgarantinämnden [yrkandet i övrigt har behandlats i betänkandet 1992/93:BoU11].
Utskottet
Inledning
I proposition 1992/93:172 behandlas frågan om mål och inriktning för den kommande treårsperioden av den verksamhet som Boverket ansvarar för. Som grund för regeringens förslag ligger dels en av statskontoret utförd kartläggning av Boverkets kontaktytor mot andra myndigheter, dels en utredning som i betänkandet Boverket -- uppgifter och verksamhet (SOU 1992:127) redovisat sitt uppdrag. Betänkandet har remissbehandlats.
Utredningen identifierar i princip fyra verksamhetsområden för verket. Det är Byggd miljö och hushållning med naturresurser, Fysisk planering, Byggande samt Boende. Utredningen har vidare identifierat följande typer av verksamheter, nämligen myndighetsutövning enligt förvaltningslagen, tillsyn och uppsikt, styrinformation--basinformation och allmänna råd, rådgivning och kunskapsförmedling. Allmänna råd är enligt utredningen en myndighetsspecifik form av information som kan ges av vem som helst med undantag för sådana allmänna råd som anger hur myndigheten avser att tillämpa en rättsregel. Som utredningen också anfört anger allmänna råd hur en myndighet avser att tillämpa en rättsregel utan att regeln därför anses hindrande. Denna omständighet kan, enligt utskottets uppfattning, också uttryckas så att allmänna råd ger information om hur någon kan handla.
I propositionen föreslås vidare att länsbostadsnämnderna läggs ned och att uppgiften att sköta den regionala administrationen av statens stöd för bostadsfinansieringen i stället läggs på länsstyrelserna.
Verksamhetens mål och inriktning
Den övergripande målsättningen för den verksamhet som Boverket ansvarar för under den kommande treårsperioden formuleras i propositionen sammanfattningsvis på följande sätt.
Boverket skall verka för enhetlighet och effektivitet i tillämpningen av regler och stödsystem inom verksamhetsområdena Byggd miljö och hushållning med naturresurser, Fysisk planering Byggande samt Boende.
Boverket skall också arbeta för
att den fysiska planeringen främjar en god hushållning med naturresurser och en god bebyggelsemiljö och ett effektivt, säkert och hälsosamt byggande.
Boverkets verksamhet skall inriktas på myndighetsutövning, inkl. sådan tillsyn och uppsikt som direkt följer av lag eller förordning. I denna myndighetsutövning ingår också att analysera olika ekonomiska och andra konsekvenser av befintliga samt föreslagna nationella och internationella regler och stödsystem.
Den huvudsakliga grunden för verksamheten anges i propositionen utgöras av dels PBL/NRL, dels administrationen av statens stöd till bostäder. När EES-avtalet trätt i kraft kommer även byggproduktlagen att vara en viktig grund för verksamheten.
Utredningens förslag vinner i allt väsentligt gehör i propositionen såvitt gäller mål och uppgifter för verksamheten samt att den bör omfatta de i föregående avsnitt nämnda verksamhetsområdena. Samtidigt är det emellertid, enligt propositionen, med hänsyn till den statsfinansiella situationen och kravet på en stram finanspolitik helt nödvändigt att nu koncentrera verksamheten till i första hand myndighetsutövning. Det innebär allmänt att verksamheten bör inriktas på dels myndighetsutövning enligt förvaltningslagen, dvs. verkställighetsföreskrifter, förvaltningsbeslut och överklagningsärenden, dels sådan tillsyn och uppsikt med tillhörande utvecklings- och informationsarbete som följer av lag eller förordning. Styr- och basinformation bör utarbetas i den utsträckning som behövs som underlag för myndighetsutövning och för att följa upp statsfinansiella konsekvenser av olika åtgärder. Övrig information bör i ökad utsträckning intäktsfinansieras.
Riksdagen föreslås godkänna att den övergripande målsättningen för verksamheterna inom Boverkets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad i propositionen förordats.
I två motioner tas upp den övergripande målsättningen.
I motion Bo42 (s) anförs beträffande målformuleringen om bostadspolitikens inriktning att vissa väsentliga inslag saknas. Sammanfattningsvis och med hänvisning till den vikt motionärerna fäster vid den sociala bostadspolitiken anser de att ett tillägg till den övergripande målformuleringen bör göras av innebörden att alla skall ha rätt till en god bostad till rimlig kostnad. Vidare anförs i motionen att förslaget i propositionen om att verksamheten bör inriktas på myndighetsuppgifter samt på viss tillsyn och uppsikt innebär en kraftig begränsning i förhållande till vad nu gäller. Boverkets utredningar är allmänt uppskattade och bör få bedrivas som tidigare. Ett tillkännagivande av vad nu redovisats föreslås i yrkande 2 i motionen.
I motionen anförs vidare att det är anmärkningsvärt att de frågor som sorterar under Socialdepartementet helt förbigås med tystnad. Det gäller bostadsbidrag, bostadsanpassning och äldreboende. Antingen bedömer regeringen dessa som oviktiga eller också är det ett rent förbiseende. Frågorna har en central bostadspolitisk roll. Det är därför viktigt att Boverket även fortsättningsvis behåller ansvaret för regelsystem och tillämpningsföreskrifter. Riksdagen bör uttala att dessa frågor liksom tidigare skall ligga under Boverket. Vad nu redovisats om frågor som berör Socialdepartementets verksamhetsområde motsvarar motionens yrkande 1 i vilket förordas ett tillkännagivande i frågan.
Målformuleringen behandlas också i motion Bo41 (fp) yrkande 3. Motionären anser det olämpligt att det i de övergripande målen för Boverket ingår att som myndighetsuppgift analysera olika ekonomiska och andra konsekvenser av befintliga samt föreslagna nationella och internationella regler och stödsystem. Motionären anser att frågorna är mycket politiska och att det därför inte är möjligt för ett verk att frigöra sig från en departementslednings uppfattning så mycket att sådana analyser blir meningsfulla.
Utskottet behandlar inledningsvis förslagen i propositionen och i motion Bo42 (s) yrkande 2. Motionärernas uppfattning om att målformuleringen skall omfatta också "att alla skall ha rätt till en god bostad till rimlig kostnad" ger utskottet anledning erinra om att vad motionärerna ger uttryck för närmast är att anse som en ambitionsnivå avseende bostadspolitikens allmänna utformning och inriktning. Inriktningen av denna politik behandlar utskottet och riksdagen årligen och senast den 15 april 1993 (bet. 1992/93:BoU11).
Utan att här återge vad i betänkandet anförts konstaterar utskottet att stor enighet råder om det grundläggande politiska målet för bostadspolitiken. Utskottet finner det däremot främmande att den bostadspolitiska ambitionen uttryckt enligt vad i motionen förordats skulle tas in i Boverkets instruktion. Det kan erinras om att det inte heller för närvarande i verkets instruktion finns en målformulering av den lydelse motionärerna önskar. Utskottet vill därutöver erinra om vad i propositionen anförts om att i målformuleringen för Boverkets myndighetsutövning bör ingå att analysera olika ekonomiska konsekvenser av befintliga samt föreslagna nationella och internationella regler och stödsystem.
Med anledning av vad i motionen anförts om att målformuleringen kan medföra en inskränkning genom att verksamheten inriktas på tillsyn och uppsikt vill utskottet hävda att regeringens förslag får anses innebära att sådan utredningsverksamhet som motionärerna efterfrågar kan tas fram även om vissa andra för en myndighet mera naturliga verksamhetsområden i en valsituation bör prioriteras. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo42 (s) yrkande 2 om den övergripande målformuleringen och tillstyrker propositionen i motsvarande del.
De farhågor som kommer till uttryck i motion Bo41 (fp) yrkande 3 om att viss analysverksamhet skulle begränsa verkets självständighet kan utskottet inte dela. Utskottet ser tvärtom positivt på möjligheten för verket att genom analyser öka kunskapen om nationella och internationella stödsystem m.m. Propositionen tillstyrks i motsvarande del. Motionen avstyrks.
Förslaget i motion Bo42 (s) yrkande 1 om att Boverket även fortsättningsvis skall behålla ansvaret för frågor avseende Socialdepartementets verksamhetsområde, dvs. enligt motionärerna frågor om bostadsbidrag, bostadsanpassning och äldreboende, ger utskottet anledning erinra om att riksdagen senare under våren kommer att behandla frågan om ansvaret på central nivå beträffande bostadsbidragen. Det kan för övrigt upplysas om att i den proposition i vilken denna fråga behandlas (prop. 1992/93:174) föreslås att Riksförsäkringsverket bör samråda och samverka med Boverket i frågor där Boverket har särskild kompetens. Vad rör övriga ärendegrupper avseende Socialdepartementets beredningsområde inom på central myndighetsnivå handläggs av Boverket finns, såvitt utskottet har sig bekant, inga förslag om ändrat ansvar. Ett tillkännagivande enligt förslaget i motion Bo42 (s) yrkande 1 kan därför inte anses erforderligt.
Vad i propositionen förordats om den övergripande målsättningen för verksamheterna inom Boverkets ansvarsområde i övrigt har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Propositionen tillstyrks i motsvarande del.
Byggd miljö, hushållning med naturresurser och fysisk riksplanering
Inom de i rubriken angivna verksamhetsområdena skall verket enligt propositionen följa tillämpningen av lagstiftningen inom PBL/NRL-området och ta de initiativ som behövs för att lagstiftningens syften skall uppnås. I uppgiften ingår också att förmedla kunskaper och erfarenheter och att utveckla metoder inom området samt att verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete. Verkets arbete bör framför allt inriktas på metoder för uppföljning och utvärdering samt på utveckling av effektiva och ändamålsenliga besluts- och planeringsprocesser.
Till de nu redovisade verksamhetsområdena hör också Stadsmiljörådets verksamhet och Swedeplans tjänsteexportverksamhet.
Beträffande Stadsmiljörådet har den inledningsvis nämnda utredningen föreslagit att det avskiljs från Boverket. Ytterligare överväganden behövs dock enligt propositionen. I avvaktan härpå föreslås inga ändringar i rådets uppgifter och verksamhet.
I motion Bo41 (fp) yrkande 2 tas upp de till verket knutna rådgivande organen t.ex. bostadsmarknadsrådet, byggrådet och konstruktionsrådet. Motionären anser att råden bör upphöra och ersättas av referens- eller arbetsgrupper vars arbetsområden får definieras utifrån de projekt som bör bedrivas.
Utskottet delar inte motionärens uppfattning om att råden bör upphöra. Detta hindrar naturligtvis inte att arbetet inom verket kan organiseras på projektbasis. En ordning med ett antal råd står enligt utskottets mening således inte i motsättning till den av motionären önskade arbetsmetodiken. Den kunskap och erfarenhet som tillförs Boverket genom de personer som är medlemmar i råden bör tas till vara och tjäna som grund för utvecklingen av verksamheten inom resp. område. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo41 (fp) yrkande 2 om avskaffande av de rådgivande organen.
Beträffande Swedeplan har utredningen föreslagit att tjänsteexportverksamheten stegvis skall ges ekonomisk självständighet och bolagiseras. I propositionen anförs att frågan om Boverkets tjänsteexport bör prövas i ett vidare sammanhang.
Frågan om bolagiseringen av Swedeplan tas upp i motion Bo42 (s) yrkande 3. Motionärerna riktar inga invändningar mot att en bolagisering genomförs men vill betona det nödvändiga i Swedeplans koppling till Boverket. Ett tillkännagivande till regeringen föreslås.
Det får anses naturligt att Swedeplan även vid en bolagisering behåller en koppling till Boverket. Vid en sådan uppfattning är det inte erforderligt med ett tillkännagivande om bolagisering av Swedeplan. Motion Bo42 (s) yrkande 3 avstyrks.
Byggande
Verksamheten inom området Byggande kommer enligt propositionen under de närmaste åren att domineras av effekterna av EES-avtalet och förberedelserna inför ett svenskt medlemskap i de Europeiska gemenskaperna (EG). I centrum står framför allt ett genomförande av EG:s byggproduktdirektiv. Boverkets insatser inom området skall också inriktas på att medverka till en europeisk harmonisering av byggregler.
Till verksamhetsområdet hör också de uppgifter inom godkännande- och certifieringsområdet som i dag utförs av verkets typgodkännandeenhet. Utredningen, som föreslår att dessa uppgifter avskiljs från Boverket och förs till ett självständigt godkännandeorgan, har motiverat sitt förslag bl.a. med att det måste anses olämpligt att en föreskrivande myndighet verkar inom det konkurrensutsatta system för godkännande av byggprodukter som kommer att gälla inom EES-området.
I propositionen föreslås att uppgifter inom godkännande- och certifieringsområdena avskiljs från Boverket. Riksdagen föreslås godkänna vad i propositionen förordats om verksamheten avseende godkännande och certifiering. I propositionen anförs vidare att regeringen i annat sammanhang under våren 1993 ämnar återkomma i frågan om hur verksamheten inom godkännande- och certifieringsområdet bör organiseras och bedrivas. Regeringen har sedermera i proposition 1992/93:239 aktualiserat denna fråga. I propositionen föreslås bl.a. att Boverkets Typgodkännandekontor förs över till det nya aktiebolag som blir följden av att Statens provningsanstalt ombildas till aktiebolag.
Såvitt frågan behandlas i detta betänkande -- proposition 1992/93:172 -- föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om godkännande- och certifieringsverksamheten inom byggområdet.
Frågan tas upp också i motion Bo42 (s) yrkande 4. Motionärerna accepterar att typgodkännandeverksamheten avskiljs från Boverket men förutsätter att verksamheten kommer att vara lokaliserad till Karlskrona. Ett tillkännagivande till regeringen förordas.
Enligt vad utskottet erfarit finns inga planer på att omlokalisera verksamheten. Motion Bo42 (s) yrkande 4 om lokaliseringen av typgodkännandeverksamheten avstyrks.
Boende
Beträffande verksamhetsområdet Boende föreslås i propositionen att verkets sektors- och uppföljningsansvar inriktas på att förenkla och effektivisera den regionala administrationen av statens stöd för bostäder och att tillhandahålla material för information om stödsystemen. Prognos- och statistikarbetet inom verksamhetsområdet begränsas till sådan information som behövs för att kunna bedöma och beräkna statens utgifter på de sakanslag som verket disponerar eller som regeringen i särskild ordning begär. Därutöver förväntas verket bara upprätthålla en beredskap kompetensmässigt för att kunna biträda regeringen med att via konsulter eller forskningsorgan ta fram underlag för bedömning av utvecklingstendenser m.m. inom boendeområdet.
Utskottet har ovan i avsnittet Verksamhetens mål och inriktning behandlat frågan om den övergripande inriktningen av Boverkets verksamhet. Utskottet, som hänvisar till vad där anförts, finner det angeläget att i nu förevarande sammanhang erinra om den avstämning som skall göras efter år 1995 beträffande utfallet av det nya bostadsfinansieringssystemet. Det är angeläget att den förutsatta avstämningen baseras på ett vederhäftigt grundmaterial, allt i avsikt att göra det möjligt för statsmakterna att bedöma effekterna av det nya bostadsfinansieringssystemet och utvecklingen av det. Utan att binda formerna för denna avstämning får det, enligt utskottets mening, anses naturligt att Boverkets erfarenheter avseende finansieringssystemet kommer att vara av värde.
Med anledning av riksdagens tillkännagivande 1992 om ytterligare överväganden om nettoaviseringssystemet föreslås i propositionen att nettoaviseringen av räntebidrag enligt äldre regler behålls men avgiftsbeläggs. Riksdagen föreslås godkänna att så sker. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner propositionen i denna del.
Handläggningen av statens stöd till icke-statliga kulturlokaler
Sedan budgetåret 1990/91 kan bidrag utgå för ny- och ombyggnad av icke-statliga kulturlokaler. Frågor om bidrag prövas av Boverkets samlingslokaldelegation efter hörande av Statens kulturråd. I sin anslagsframställning för budgetåret 1993/94 föreslår Kulturrådet att handläggningen av stödet övertas av rådet.
I propositionen föreslås att Kulturrådet tar över handläggningen den 1 juli 1993. Enligt kulturministern har rådet en bred erfarenhet och kunskap om kulturlivet och därför goda möjligheter att göra de bedömningar och prioriteringar som är nödvändiga i samband med detta stöd. Överföringen ger också möjligheter att kombinera stödet till icke-statliga kulturlokaler med andra bidrag som fördelas av rådet. Riksdagen föreslås godkänna en överflyttning av ansvaret för handläggningen till Kulturrådet.
Frågan om handläggningen av stödet tas upp i motionerna Bo39 (kds), Bo40 (c) och Bo42 (s) yrkande 5. I samtliga motioner föreslås att den nuvarande ordningen behålls och att Boverkets samlingslokaldelegation även efter den 30 juni 1993 skall pröva frågor om bidrag till icke-statliga kulturlokaler.
Motionärerna anser att det är en stor fördel att stödet till allmänna samlingslokaler och till icke-statliga kulturlokaler handläggs av samma myndighet eftersom man då får en total överblick av utbudet av lokaler för kulturverksamheten på en ort. Vidare anförs att olika kompetenser krävs för hanteringen av stödet. Vid sidan av de kulturpolitiska bedömningarna behövs god kunskap när det gäller de byggnadstekniska frågorna liksom finansieringsfrågorna för att bedöma olika projekts genomförbarhet. Samlingslokaldelegationen har enligt motionärerna denna kompetens.
I en av motionerna erinras också om vad i budgetpropositionen (bil. 12 s. 39) anförts om att Kulturrådets framtida roll och arbete kommer att analyseras inom ramen för den parlamentariska översynen av kulturpolitiken. Vidare erinras om vad civilministern anfört i budgetpropositionen (bil. 14 s. 112--113). Där anförs att en utredning bör tillsättas för att se över stödet till allmänna samlingslokaler. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om sitt nyligen avgivna betänkande om anslag m.m. till allmänna samlingslokaler (bet. 1992/93:BoU15 s. 5). Där anförs att det finns skäl överväga om i den av civilministern aviserade utredningen om de allmänna samlingslokalerna inte också borde ingå vissa frågor som rör stödet till de icke-statliga kulturlokalerna.
Förslaget i propositionen och i motionerna om en överflyttning av ansvaret för handläggning av stödet till icke-statliga kulturlokaler ger utskottet också anledning anföra följande.
Utskottet, som i och för sig har förståelse för uppfattningen i propositionen om att en överflyttning kan ge ökade möjligheter att kombinera det nu diskuterade bidraget med andra bidrag som fördelas av Kulturrådet, vill emellertid liksom motionärerna hävda att även andra faktorer måste tillmätas stor vikt när det gäller att bedöma handläggningen av stödet. Det måste sålunda anses viktigt att bedöma inte bara det samlade behovet och tillgången på "kulturlokaler". En bedömning bör också göras av det totala behovet av samlingslokaler m.m., dvs. av de lokalformer som handläggs av Boverkets samlingslokaldelegation. Dessutom fäster utskottet stor vikt vid vad i motionerna anförts om att inom Boverkets samlingslokaldelegation finns god kompetens både vad gäller de byggtekniska frågorna och finansieringsfrågorna. Genom att Samlingslokaldelegationen -- innan frågan om bidrag prövas -- skall inhämta yttrande från Kulturrådet blir det möjligt att bedöma dessa frågor i kombination med de kulturpolitiska frågorna. Slutligen finner utskottet det viktigt att avvakta resultatet av de båda ovannämnda utredningarna och den kommande beredningen av dem.
Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen med anledning av motionerna Bo39 (kds), Bo40 (c) och Bo42 (s) yrkande 5 som sin mening bör ge regeringen till känna att handläggningen av statens stöd till icke-statliga kulturlokaler inte bör flyttas över till Statens kulturråd. Denna uppfattning låter sig inte förenas med vad i propositionen förordats.
Ändrad länsmyndighet för den regionala bidragsadministrationen av statens stöd för bostadsfinansiering m.m.
Förslaget i propositionen avseende ändrad länsmyndighet innebär sammanfattningsvis följande.
Länsbostadsnämnderna läggs ner vid utgången av år 1993.
Fr.o.m. den 1 januari 1994 svarar länsstyrelserna för den regionala administrationen av statens stöd för bostadsfinansiering. Uppgiften innefattar att bevilja statliga räntesubventioner för ny- och ombyggnad av bostäder enligt särskilda föreskrifter, att besluta om utbetalning av sådana bidrag samt att administrera bidragsgivningen under bidragstiden.
Från samma tidpunkt tillförs länsstyrelserna resurser motsvarande 210 årsarbetskrafter. Vidare tillförs länsstyrelserna en funktion som länsexpert för bostadsfinansieringsfrågor.
Prövningen av frågor om ränte- och amorteringsfria tilläggslån för ombyggnad och förbättringslån överförs till Boverket den 1 januari 1994.
De förändringar av statens stöd för bostadsfinansieringen som beslutats innebär vidare att nämndernas befattning med lån och låneförvaltning i princip upphörde i och med utgången av år 1991. Låneförvaltningen tas nu successivt över av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Denna fråga behandlar utskottet nedan.
Vad i propositionen i denna del anförts har inte föranlett invändningar i motioner. Utskottet vill emellertid för sin del betona vikten av att de i sammanhanget aktuella personalfrågorna inom ramen för den personalpolitiska lagstiftningen kan lösas smidigt och rationellt. Utskottet har noterat att civilministern avser att återkomma till regeringen med förslag till närmare riktlinjer för hur verksamheten vid länsbostadsnämnderna skall inordnas i länsstyrelserna. Utskottet vill också fästa uppmärksamheten på vad i propositionen anförts om att det är viktigt att den kunskap och erfarenhet som finns hos nämndernas personal tas till vara vid en överflyttning till länsstyrelserna av frågor om den statliga bidragsgivningen till bostäder.
Utöver vad nu anförts har utskottet inte funnit anledning till särskilt uttalande beträffande frågan om ändrad länsmyndighet för den regionala bidragsadministrationen. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i propositionen i denna del förordats.
I detta sammanhang vill utskottet även erinra om att frågan om behovet av personal vid länsbostadsnämnderna/länsstyrelserna vidare kan komma att behöva övervägas med anledning av riksdagens beslut nyligen om ett ROT-program (ROT = reparation, om- och tillbyggnad) bl.a. för bostäder (bet. 1992/93:BoU10). Frågan har motivledes tagits upp i motion Bo42 (s). Programmet var inte beslutat när den nu behandlade propositionen överlämnades till riksdagen. Därför har i propositionen hänsyn inte tagits till de förstärkningar som på den regionala nivån kan behövas för att genomföra programmet. Enligt vad utskottet erfarit övervägs för närvarande i regeringens kansli och i Boverket frågan om de personalresurser vid nämnderna/länsstyrelserna som kan bli aktuella med anledning av det ovan nämnda riksdagsbeslutet.
Beslut i frågor om statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m.
Den rubricerade frågan behandlas i proposition 1992/93:167. Som framgått av föregående avsnitt innebär riksdagens beslut hösten 1991 om förändringarna av statens stöd för bostadsfinansiering bl.a. att låneförvaltningen skall flyttas över till SBAB. I propositionen läggs fram förslag med detta syfte.
Förslaget i propositionen innebär att regeringen bemyndigas att till SBAB överlämna att fatta beslut som innebär myndighetsutövning i frågor om förvaltningen av statligt reglerade räntebärande lån som beviljats under medverkan av Bostadsstyrelsen eller en länsbostadsnämnd samt i frågor om lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål.
Enligt 11 kap. 6 § regeringsformen kan förvaltningsuppgift överlämnas till bolag, förening, samfällighet, stiftelse eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning skall dock enligt samma lagrum överlämnandet ske med stöd av lag.
Med hänvisning bl.a. till denna omständighet föreslås i propositionen att riksdagen antar en lag om rätt för regeringen att till SBAB överlämna att fatta beslut i frågor som innebär myndighetsutövning om förvaltning av sådana lån som angivits ovan. I avsikt att bevara principen om handlingsoffentlighet även vid en överflyttning av låneförvaltningen till SBAB föreslås riksdagen även anta ett förslag till lag om ändring i sekretesslagen.
Utskottet föreslår att riksdagen antar de lagförslag som intagits i propositionen. Förslagen har som bilaga fogats till detta betänkande.
Anslagsfrågor m.m.
Boverket
I propositionen föreslås att verksamheten inom Boverket bedrivs inom en årlig resursram om 136 miljoner kronor för den kommande treårsperioden. Anslaget för det kommande budgetåret har emellertid beräknats till 144 miljoner kronor dels för att täcka kostnaderna för Stadsmiljörådets verksamhet ytterligare ett år, dels för att ge verket möjligheter att genomföra de personella och andra förändringar som behöver göras för att anpassa verksamheten till en lägre resursram.
I motion Bo41 (fp) yrkande 1 föreslås att verket i besparingssyfte skall genomföra en avveckling av vissa arbetsgrupper.
Utskottet finner inte anledning föreslå riksdagen att göra ett tillkännagivande enligt motionärens förslag. Det finns inte skäl anta annat än att verket mer eller mindre kontinuerligt prövar sina verksamhetsformer i avsikt att med en så rationell organisation som möjligt uppnå målet för verksamheten.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till Boverket för budgetåret 1993/94 i enlighet med vad i propositionen föreslagits.
Länsbostadsnämnderna
Förslaget i propositionen innebär, som framgått ovan, att länsbostadsnämnderna även under första hälften av nästa budgetår skall svara för den regionala bidragsadministrationen som avser bostadsbyggandet. Kostnaderna härför liksom för vissa avvecklingskostnader under tiden januari--juni 1994 beräknas till 83 miljoner kronor sammanlagt.
I propositionen anförs att chefen för Civildepartementet i samband med 1993 års kompletteringsproposition återkommer till regeringen beträffande anslaget B 1. Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1993/94. Det totala medelsbehovet för den verksamhet som länsstyrelserna tar över beräknas till 86 miljoner kronor på årsbasis. Detta innebär en anslagsökning för länsstyrelserna på 43 miljoner kronor för budgetåret 1993/94.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om anslag till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1993/94.
Statens bostadskreditnämnd
Det övergripande målet för Statens bostadskreditnämnd (BKN) är att arbeta för en effektiv och fungerande garantigivning för finansiering av bostadsbyggande. BKN har till uppgift att bevaka att kreditförsörjningen vid ny- och ombyggnad av bostäder sker i erforderlig omfattning. Nämnden skall ta de initiativ som krävs i detta syfte och lämna kreditgarantier till kreditinstituten. BKN skall även förvalta och redovisa lämnade garantier.
I motion Bo211 (s) i motsvarande del föreslås ett riksdagens tillkännagivande av innebörd att BKN bör inordnas i Boverket.
Utskottet kan inte dela motionärens uppfattning att BKN som inrättades år 1990 bör inordnas i Boverket. Mot bakgrund av den verksamhet nämnden har ett ansvar för får det anses vara av värde att den har en självständig ställning. Att nu överväga frågan om dess ställning är enligt utskottets mening varken erforderligt eller lämpligt. Enligt utskottets mening bör bostadskreditfrågorna även i fortsättningen handläggas av Bostadskreditnämnden. Utskottet avstyrker med det anförda motion Bo211 (s) i motsvarande del om att BKN skall inordnas i Boverket.
Vad i budgetpropositionen (bil. 8 s. 117--121) föreslagits om anslag till Bostadskreditnämnden tillstyrks av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande den övergripande målformuleringen att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:172 yrkande 1 i motsvarande del och med avslag på motion 1992/93:Bo42 yrkande 2 godkänner vad i propositionen förordats, res. 1 (s)
2. beträffande viss analysverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:172 yrkande 1 i motsvarande del och med avslag på motion 1992/93:Bo41 yrkande 3 godkänner vad i propositionen förordats,
3. beträffande ärendegrupper avseende Socialdepartementets verksamhetsområde att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo42 yrkande 1 res. 2 (s)
4. beträffande den övergripande målsättningen för verksamheterna inom Boverkets ansvarsområde i övrigt att riksdagen bifaller proposition 1992/93:172 yrkande 1 i de delar yrkandet inte behandlats under 1 och 2 ovan,
5. beträffande avskaffande av de rådgivande organen att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo41 yrkande 2,
6.beträffande bolagiseringen av Swedeplan att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo42 yrkande 3,
7.beträffande godkännande- och certifieringsverksamheten inom byggområdet att riksdagen bifaller proposition 1992/93:172 yrkande2,
8.beträffande lokaliseringen av typgodkännandeverksamheten att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo42 yrkande 4,
9.beträffande nettoaviseringen av räntebidrag enligt äldre regler att riksdagen bifaller proposition 1992/93:172 yrkande4,
10.beträffande handläggningen av statens stöd till icke-statliga kulturlokaler att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo39, 1992/93:Bo40 och 1992/93:Bo42 yrkande 5 och med avslag på proposition 1992/93:172 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11.beträffande ändrad länsmyndighet för den regionala bidragsadministrationen att riksdagen bifaller proposition 1992/93:172 yrkande7,
12.beträffande lagförslag om förvaltningen av vissa bostadslån m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:167 antar regeringens förslag till lag om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltningen av statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m. och förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med den lydelse som framgår av bilaga 1,
13.beträffande avveckling av vissa arbetsgrupper att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo41 yrkande 1,
14.beträffande anslag till Boverket att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:172 yrkandena 5 och 6 för budgetåret 1993/94 anvisar till a) Boverket: Förvaltningskostnader ett ramanslag på 144000000 kr, b) Boverket: Uppdragsverksamhet ett anslag på 1000 kr,
15.beträffande anslag till Länsbostadsnämnderna att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:172 yrkande 8 till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 83000000 kr,
16. beträffande Bostadskreditnämnden att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo211 i motsvarande del,
17. beträffande anslag till Bostadskreditnämnden att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 8 för budgetåret 1993/94 anvisar till a) Statens Bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader ett ramanslag på 16000000 kr, b) Statens Bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet ett förslagsanslag på 1000 kr.
Stockholm den 15 april 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m) och Siw Persson (fp).
Reservationer
1. Den övergripande målformuleringen (mom. 1)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet behandlar" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Bo42 (s) yrkande 2 har den sociala bostadspolitiken inneburit att vi i Sverige har kommit längre än de flesta andra länder på vägen mot ett rättvist och jämlikt boende. Det måste anses både välbetänkt och framåtsyftande att låta denna politik vara en av grundstenarna när det gäller att formulera Boverkets verksamhet för de kommande tre åren.
Inte minst med hänvisning till den nuvarande regeringens bostadspolitik med tydliga marknadsinriktade inslag är det av stor vikt att ett bostadsocialt synsätt även i fortsättningen får prägla bostadspolitiken.
Riksdagen bör med anledning av motionen och propositionen som sin mening ge regeringen till känna att också den sociala bostadspolitiken skall ligga till grund för Boverkets arbete inom verksamhetsområdet "Boende".
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:1. beträffande den övergripande målformuleringen att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:172 yrkande 1 i motsvarande del och motion 1992/93:Bo42 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Ärendegrupper avseende Socialdepartementets verksamhetsområde (mom. 3)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Förslaget i" och slutar med "anses erforderligt" bort ha följande lydelse:
I motion Bo42 (s) tas upp frågan om Boverkets verksamhet i vad avser de frågor som i regeringens kansli handläggs i Socialdepartementet. Som motionärerna påpekar förbigås dessa frågor med tystnad. Det gäller frågan om bostadsbidrag, bostadsanpassningsbidrag och äldreboende. I bästa fall rör det sig i propositionen om ett förbiseende.
Genom ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med yrkande 1 i motionen bör riksdagen ge uttryck för sin uppfattning att dessa frågor är av central bostadspolitisk betydelse och att de på central myndighetsnivå därför bör administreras av Boverket.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:3. beträffande ärendegrupper avseende Socialdepartementets verksamhetsområde att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo42 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
I proposition 1992/93:167 intagna och av utskottet tillstyrkta lagförslag
Bilaga