Bostadstillägg till pensionärer
Betänkande 1993/94:SfU16
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1993/94:SFU16
Bostadstillägg till pensionärer
Innehåll
1993/94 SfU16
FEMTE HUVUDTITELN
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 1993/94:173 med förslag till bostadstillägg till pensionärer jämte fyra motioner som väckts med anledning av propositionen och en motion som väckts under den allmänna motionstiden 1993/94.
I propositionen föreslås att det nuvarande kommunala bostadstillägget (KBT) fr.o.m. den 1 januari 1995 ersätts av ett statligt bostadstillägg.
Enligt förslaget skall bostadstillägg lämnas med 85 % av bostadskostnaden per månad för del del av kostnaden som överstiger 100 kr men inte 4 000 kr. För pensionärer som bor i tvåbäddsrum i särskild boendeform skall bostadstillägg inte utges för kostnad som överstiger 2 000 kr per månad. I fråga om makar skall dock bostadstillägg beräknas på det först angivna sättet.
Vid sidan av ett statligt bostadstillägg skall ett särskilt bostadstillägg kunna lämnas om pensionärens inkomst, efter avdrag för bostadskostnaden, understiger en skälig levnadsnivå.
Beträffande inkomstprövningen föreslås inga andra ändringar i förhållande till nu gällande regler än att de s.k. fribeloppen, 750 kr för gift pensionär och 1 000 kr för annan pensionär, avskaffas.
I propositionen föreslås vidare att bostadstillägg på mindre belopp än 25 kr per månad inte skall betalas ut.
För att effektivisera hanteringen av bostadstilläggen föreslås en ökning av möjligheterna till omräkning av dessa utan att den berättigade först underrättas. Detta föreslås kunna ske vid ändring av avtalspensioner eller annan pension grundad på kollektivavtal. Detsamma föreslås gälla vid ändrad hyra eller avgift för bostadsrätt under förutsättning att den berättigade gett sitt medgivande härtill.
För att mildra effekten av de minskningar som vissa pensionärer kommer att drabbas av vid övergången till det föreslagna systemet föreslås att kommunerna under tiden fram t.o.m. år 1998 skall kunna lämna kompletterande bostadstillägg. Tillägget skall helt bekostas av kommunen.
Utskottet tillstyrker förslaget i dess helhet och avstyrker bifall till motionerna.
Till betänkandet har fogats tre reservationer och en meningsyttring.
Propositionerna
I proposition 1993/94:100 har regeringen (Socialdepartementet) i bilaga 6 under littera B 7 föreslagit riksdagen att i avvaktan på en särskild proposition till Bidrag till kommunala bostadsbidrag till folkpension för budgetåret 1994/95 beräkna ett förslagsanslag på 6 700 000 000 kr.
I proposition 1993/94:173 om bostadstillägg till pensionärer har regeringen (Socialdepartementet) föreslagit riksdagen
1. att anta de i propositionen framlagda förslagen till
lag om bostadstillägg till pensionärer, lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring, lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott, lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,
2. att till Bostadstillägg till pensionärer för budgetåret 1994/95 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 8 700 000 000 kronor.
Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1993/94:173
1993/94:Sf31 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformning av bostadstillägg för boende i särskilda boendeformer.
1993/94:Sf32 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag till utformningen av regler för det statliga bostadstillägget till folkpension enligt vad i motionen anförts om det negativa utfallet för låginkomstpensionärerna, 2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till regler för ett statligt bostadsbidrag så att förändringen inte drabbar låginkomstpensionärerna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kompensera låginkomstpensionärerna med en höjning av pensionstillskottet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bibehålla bidragsgolvet på 100 kr i månaden.
1993/94:Sf33 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen, med avslag på regeringens proposition 1993/94:173 vad avser bostadstilläggets storlek, beslutar att bostadstillägg lämnas med 87,5 % för bostadskostnad mellan 165 kr och 4 000 kr per månad, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunala tilläggsregler, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadstillägg för boende i särskilda boendeformer, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omräkning av bostadstillägg vid höjd pension respektive höjd hyra.
1993/94:Sf34 av Arne Jansson (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag, såvitt nu är i fråga, beslutar att statligt bostadstillägg till pensionärer skall utges med 90 % av bostadskostnaden mellan 150 kr och 3 500 kr,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna att det statliga bostadstillägget bör ges en sådan utformning att negativa omfördelningseffekter minimeras.
Motion väckt under allmänna motionstiden 1993/94
1993/94:Fi206 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 8. att riksdagen beslutar att höja pensionstillskottet från 55,5 till 60 % av ett helt basbelopp från den 1 juli 1994,
9. att riksdagen, om yrkande 8 bifalls, beslutar att höja pensionstillskottet från 60 till 65 % av ett helt basbelopp från den 1 juli 1995.
Utskottet
Inledning
KBT utges som en tilläggsförmån till den som är mantalsskriven i en kommun och uppbär folkpension i form av ålderspension, förtidspension, omställningspension eller särskild efterlevandepension. KBT utges dock inte till ålderspension för tid före den månad den försäkrade fyller 65 år.
KBT är en inkomstprövad förmån och utges enligt grunder som den enskilda kommunen bestämmer, vilket innebär att bostadstillägget kan variera kommunerna emellan. KBT skall dock lägst utges med belopp som svarar mot den del av bostadskostnaden som enligt föreskrifter som regeringen meddelar skall täckas av bostadstillägg för att statsbidrag skall lämnas. Fr.o.m. den 1 januari 1994 gäller att kommunerna får statsbidrag med 70 % av kostnaderna för KBT mellan en nedre gräns på 150 kr och en övre gräns på 3 500 kr. Detta sker under förutsättning att kommunen täcker minst 85 % av den månatliga boendekostnaden som ersätts av KBT. För boendekostnader utanför detta intervall utges inte statsbidrag och inte heller för KBT som ersätter mer än 90 % av bostadskostnaden. För att pensionärer inte skall drabbas av de fr.o.m. den 1 januari 1994 sänkta ersättningsgraderna gäller, för att få rätt till statsbidrag, att en kommun som i oktober 1993 enligt sina grunder täckte högst 90 % av den då statsbidragsgrundande bostadskostnaden inte får sänka ersättningsgraden.
Inkomstprövningsreglerna, som är fastlagda i lag, innebär att bostadstillägget minskas med 35 % av den pensionsberättigades årsinkomst som överstiger för den som är gift 750 kr och för annan pensionär 1 000 kr (fribeloppen). Till den del årsinkomsten överstiger 1,5 basbelopp minskas dock bostadstillägget med 40 % av inkomsten. Som inkomst räknas inte folkpension eller ATP till den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott, allmänt barnbidrag eller vissa andra ersättningar. För en ålderspensionär beaktas inte heller inkomst av anställning eller aktiv näringsverksamhet. Förmögenhet beaktas däremot vid inkomstprövningen. Avkastningen på förmögenheten beräknas till 5 % av det beräknade värdet. Förmögenhetens avkastning skall höjas med 10 % av det belopp varmed för den som är gift förmögenheten överstiger 60 000 kr och för annan 75 000 kr.
Ett särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT) kan utges till pensionärer som har inkomster, som efter avdrag för skälig bostadskostnad, understiger kommunens socialbidragsnorm eller det högre belopp som följer av Socialstyrelsens socialbidragsnorm. Fr.o.m. den 1 januari 1993 utges statsbidrag med 100 % av kommunens kostnader för SKBT.
Sedan den 1 mars 1993 får kommunerna bestämma skäliga avgifter för särskilda boendeformer för service och omvårdnad enligt 20 § socialtjänstlagen. Statsbidrag kan utges för KBT också till personer i dessa boendeformer under förutsättning att boendekostnaden inte är inkomstrelaterad eller utgör del av avgiften för t.ex. service och vård.
I KBT-utredningens betänkande Bostadsstöd till pensionärer (SOU 1992:21) föreslogs att bostadsstödet skulle förstatligas med ett enhetligt bostadstillägg för pensionärer över hela landet fr.o.m. den 1 juli 1993. I proposition 1992/93:134 om förändringar i de kommunala bostadstilläggen för år 1993 anfördes att avsikten är att förstatliga bostadsstödet först fr.o.m. år 1995. De fr.o.m. den 1 januari 1994 genomförda förändringarna av KBT (prop. 1993/94:5, bet. 1993/94:SfU3) har skett i syfte att utjämna skillnaderna i bostadsstödet mellan kommunerna i landet och därmed utgöra ett steg i riktning mot ett helt statligt system för bostadsstöd till pensionärer.
Nytt system för bostadstillägg
Regeringen föreslår i propositionen att det nuvarande kommunala bostadstillägget den 1 januari 1995 ersätts med ett statligt bostadstillägg.
I propositionen anförs att eftersom folkpension och pensionstillskott inte är tillräckliga för att täcka levnadsomkostnader och en normal bostadshyra bör bostadsstödet till pensionärer ses som en del av det allmänna pensionssystemet för vilket staten har ett helhetsansvar. Det är enligt regeringen inte acceptabelt att det allmänna pensionssystemet ger olika utfall beroende på var i Sverige man bor, och staten bör därför ta över ansvaret för bostadsstödet.
De föreslagna reglerna skall enligt propositionen gälla lika för alla pensionärer, vilket bl.a. innebär att handikappade pensionärer inte ges rätt till högre statligt bostadstillägg än andra pensionärer. Regeringen anser att såväl ansvar som kostnader för handikappades boende även fortsättningsvis skall vara en kommunal angelägenhet.
I propositionen föreslås att den övre gränsen för bostadskostnaden för vilken ersättning utges höjs till 4 000 kr och att ersättningsgraden skall vara 85 %. Enligt propositionen innebär detta att många pensionärer får sänkt bostadstillägg. För att mildra följderna av denna förändring föreslås att den nedre gränsen för ersättning av bostadskostnaden sänks från 150 till 100 kronor i månaden. Dessa förändrade nivåer innebär enligt vad som uppges i propositionen att pensionärer med höga hyror kan få upp till 300 kronor mer i bostadstillägg per månad, medan pensionärer med medelhöga hyror får sänkt bostadstillägg med som mest 125 kronor per månad.
Regeringen anser att kommunernas avgiftssättning för boendet i främst flerbäddsrum inte fungerar tillfredsställande för att avgifterna på ett godtagbart sätt skall kunna utgöra underlag för ett bostadstillägg som i sin helhet bekostas av staten. I propositionen framhålls att ett viktigt socialpolitiskt mål är att de pensionärer som önskar ha ett eget rum skall ha möjlighet till det. Regeringen anser det också angeläget att incitamentet för att bibehålla flerbäddsrum motverkas.
Regeringen framhåller i propositionen att bostadstillägg även i fortsättningen skall kunna lämnas för boende i särskilda boendeformer. I propositionen föreslås dock en begränsning innebärande att bostadstillägg endast kan utges till boende i en eller tvåbäddsrum i denna boendeform. För pensionär boende i tvåbäddsrum föreslås att bostadstillägg inte skall lämnas för bostadskostnad som överstiger 2 000 kr per månad. I fråga om makar skall dock de ovan föreslagna reglerna gälla.
I propositionen föreslås vidare att ett särskilt bostadstillägg skall kunna betalas ut utöver det nya statliga bostadstillägget. Det särskilda bostadstillägget föreslås utgå till den pensionär vars inkomst, efter det att en skälig bostadskostnad är betald, understiger en skälig levnadsnivå. I propositionen uppges att vad som skall anses utgöra en skälig bostadskostnad respektive en skälig levnadsnivå skall preciseras i en förordning som utfärdas av regeringen. Beloppen för en skälig bostadskostnad och skälig levnadsnivå bör enligt propositionen knyta an till de normer som fastställs av Socialstyrelsen.
För att effektivisera adminstrationen samt för att minska kostnaderna föreslår regeringen att bostadstillägg skall få räknas om utan föregående underrättelse till den berättigade när avtalspension eller motsvarande pension som följer av kollektivavtal ändras. Detsamma föreslås kunna gälla vid hyresändringar under förutsättning att pensionären medgett att så får ske.
I propositionen föreslås också att de s.k. fribeloppen slopas vid inkomstprövningen, med hänvisning till att dessa mist sitt ursprungliga syfte att göra det möjligt att ha en sidoinkomst som inte reducerar bostadstillägget. Enligt propositionen innebär detta att alla pensionärer som har en inkomst överstigande folkpension och pensionstillskott samt fribeloppen får ett minskat bostadstillägg med 22--33 kr per månad. Slopandet av fribeloppen innebär enligt propositionen minskade utgifter med 160 miljoner kronor per år.
Enligt gällande bestämmelser betalas KBT ut till pensionsberättigad oavsett beloppets storlek, och det förekommer att pensionärer får KBT med endast en krona per månad. Sådana utbetalningar sker samtidigt med utbetalning av pensionen och innebär därför praktiskt taget inga extra kostnader för administration. Enligt propositionen förorsakar dock utbetalningen av små belopp irritation och kan därmed leda till minskat förtroende för systemets effektivitet. I propositionen föreslås därför att bostadstillägg på mindre belopp än 25 kr inte skall betalas ut.
Bestämmelserna om bostadstillägg föreslås intagna i en särskild lag, Lagen om bostadstillägg till pensionärer. Som en följd av de föreslagna förändringarna föreslås att de nuvarande reglerna om hustrutillägg överförs i huvudsak oförändrade till en särskild lag. Förslaget innebär också följdändringar i en rad andra lagar.
I övergångsreglerna föreslår regeringen att kommunerna under åren 1995--1998 skall kunna lämna kompletterande bostadstillägg för att mildra effekten av de minskningar som vissa pensionärer drabbas av vid övergången till ett enhetligt system. Sådant kompletterande bostadstillägg skall bekostas av kommunen.
I motion Sf32 yrkande 1 av Berith Eriksson m.fl. (v) hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag till utformning av regler för de statliga bostadstilläggen. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att regeringen skall lägga fram ett nytt förslag till statligt bostadsstöd. Motionärerna framhåller att det är äldre pensionärer i äldre hus, särskilt kvinnor, som kommer att få ökade kostnader för sitt boende. Motionärerna vill att regeringen gör en översyn av konsekvenserna för olika grupper av pensionärer och återkommer med ett nytt förslag till ett bidragssystem som inte drabbar låginkomstpensionärer. Motionärerna framhåller vidare att man inom ramen för den föreslagna översynen vill att regeringen motiverar förekomsten av den nedre gränsen på 100 kr för ersättning av bostadskostnad. Motionärerna menar att en bättre åtgärd är att avskaffa denna nedre gräns och samtidigt sänka taket för ersättningen med 100 kr. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande härom.
I samband med behandlingen av proposition 1993/94:5 om kommunala bostadstillägg för år 1994, vari bl.a. aviserades en ändring av statsbidragsreglerna för år 1994, anförde utskottet att ändringarna i fråga innebar ett ytterligare steg i riktning mot ett enhetligt ersättningssystem och mot ett bostadstillägg som i större utsträckning fungerar som ett högkostnadsskydd (bet. 1993/94:SfU3). I propositionen föreslås nu att ett helt statligt ersättningssystem införs fr.o.m. år 1995 och en ytterligare utbyggnad av högkostnadsskyddet. Utskottet anser att det föreliggande förslaget är väl avvägt och finner inte anledning till ytterligare utredning och analys av bostadstilläggets utformning. Utskottet avstyrker bifall till motion Sf32 yrkandena 1, 2 och 4.
Bostadstilläggets storlek
I motion Sf33 av Birgitta Dahl m.fl. (s) framhålls att regeringens förslag i många fall innebär sänkta bostadstillägg för pensionärer med låga pensioner och med bostadskostnader som -- i vissa fall med ganska betydande belopp -- understiger 3 700 kr per månad. Pensionärer som har liten ekonomisk marginal har enligt motionärerna svårt att klara sådana sänkningar av den disponibla inkomsten. Motionärerna anser det som mest angeläget att den del av bostadskostnaden minskas som pensionären själv skall ersätta. I yrkande 1 begär motionärerna ett beslut om att bostadsstödet skall utges efter 87,5 % av kostnaderna inom det bidragsberättigade intervallet. Eftersom en sådan höjning av procentsatsen medför ökade kostnader för bostadstilläggen föreslår motionärerna att den nedre gränsen för bostadstillägg höjs till 165 kr/månaden.
I motion Sf34 av Arne Jansson (nyd) anförs att det saknas anledning att frångå de ersättningsregler som minst hälften av landets kommuner tillämpar. Regeringens förslag innebär försämringar för närmare fyra femtedelar av de berörda pensionärerna, och motionären kan inte acceptera de orättvisa omfördelningar som förslaget medför. I yrkande 1 begärs att riksdagen avslår regeringens förslag till beräkning av bostadstilläggets storlek och beslutar att det statliga bostadstillägget till pensionärer skall utges med 90 % av bostadskostnaden mellan 150 kr och 3 500 kr per månad. I yrkande 2 begärs att, om yrkande 1 inte bifalls, det statliga bostadstillägget utformas så att negativa omfördelningseffekter minimeras.
Det av regeringen föreslagna systemet innebär att bostadstillägg lämnas med 85 % av bostadskostnaden per månad av den del som överstiger 100 kr men inte 4 000 kr. Systemet innebär att den som har låg hyra och låg inkomst kan få ett sänkt bostadstillägg. I propositionen betonas att det föreslagna systemet syftar till att dels fungera som ett högkostnadsskydd och dels verka kostnadsdämpande. Utskottet ansluter sig till denna bedömning och anser att beräkningen av bostadstilläggets storlek fått en rimlig och väl avvägd utformning. Ett genomförande av förslaget i motion Sf33 skulle enligt utskottets uppfattning inte kompensera de sämst ställda pensionärerna annat än i relativt ringa omfattning. Att såsom föreslås i motion Sf34 ersätta bostadskostnaden med 90 % i intervallet 150--3 500 kr skulle innebära att systemets funktion som högkostnadsskydd urholkades, och utskottet ifrågasätter också om förslaget inte innebär ökade kostnader för bostadstilläggen.
Med beaktande av det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen i denna del och avstyrker bifall till motionerna Sf33 yrkande 1 och Sf34 yrkandena 1 och 2.
Bostadstillägg för boende i särskilda boendeformer
Socialstyrelsen fick i samband med beslutet om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i uppdrag att noga följa utvecklingen och utformningen av kommunernas avgiftssystem. Slutrapporten, Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1994:1 De nya avgifterna för äldre- och handikappomsorg, grundar sig på en enkätundersökning till 95 kommuner och djupintervjuer. Av rapporten framgår bl.a. att den genomsnittliga hyran för flerbäddsrum på sjukhem är lägre än den för enkelrum på både ålderdomshem och på sjukhem. Kommunernas hyror för en plats i flerbäddsrum varierar mellan drygt 600 kr och knappt 2 300 kr i månaden. Effekten av hyressättning i kombination med KBT i flerbäddsrum kan bli att kommunens totala hyresintäkt från ett rum med fyra boende kan uppgå till 7 000--8 000 kr i månaden, vilket är mer än dubbelt så mycket som intäkten från det dyraste enbäddsrummet i det material som rapporten bygger på.
Magnus Persson (s) anför i motion Sf31 att dagens regler om KBT ofta ger helt otillräckligt tillskott till en många gånger låg pension. Med hittillsvarande metoder och styrmedel har man inte, enligt motionären, lyckats höja standarden för de äldres boende på ett acceptabelt och likvärdigt sätt kommunerna emellan. Han begär ett tillkännagivande om att ett grundläggande normsystem bör införas för att alla skall garanteras tillgång till en rimlig boendestandard för boende i särskilda boendeformer.
I motion Sf33 av Birgitta Dahl m.fl. (s) ifrågasätts om boende i flerbäddsrum i normalfallet skall kunna betraktas som ett eget boende. Motionärerna föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med förslag angående vilka krav man bör ställa på vad som skall betraktas som eget boende och möjligheterna att få bostadstillägg i sådana sammanhang. Motionärerna anser det även nödvändigt att se över det samlade avgiftsuttaget för boende i särskilda boendeformer. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande härom.
Som framgått ovan anser regeringen att kommunernas avgiftssättning för boende i flerbäddsrum inte fungerat tillfredsställande för att avgifterna på ett godtagbart sätt skall kunna fungera som underlag för ett bostadstillägg som i sin helhet bekostas av staten. I propositionen framhålls att den föreslagna konstruktionen i sig inte innehåller kostnadsdämpande moment. Även om bostadskostnaderna fastställs på ett rimligt sätt riskerar därför ett sådant system på sikt att bli kostnadsdrivande. Regeringen har enligt vad som framhålls i propositionen övervägt om normer bör införas för vilken bostadskostnad i särskilda boendeformer som högst kan ligga till grund för beräkning av bostadstillägg. En sådan statlig reglering är dock enligt propositionen inte önskvärd och bör om möjligt undvikas.
Enligt utskottets uppfattning är det inte tillfredsställande att det mellan kommunerna och inom de särskilda boendeformerna finns så stora variationer som framgår av Socialstyrelsens rapport när det gäller hyressättningen. Särskilt gäller detta vid boende i flerbäddsrum. Propositionens förslag om att begränsa rätten till bostadstillägg till att avse bostadskostnaden i en- eller tvåbäddsrum löser inte de problem som påtalats. För att en boendeavgift skall kunna tas ut och ligga till grund för ett bostadstillägg borde det enligt utskottets mening vara fråga om att boendet innebär ett moment av självständigt förfogande över det upplåtna utrymmet på samma sätt som förutsätts i hyreslagstiftningen. Utskottet ifrågasätter därför om boende i tvåbäddsrum i andra fall än när det rör sig om två makar eller andra närstående som själva valt att dela rum kan betraktas som ett eget boende.
Utskottet är väl medvetet om att frågan om en lämplig gräns i nämnda hänseende rymmer många aspekter. Av Socialstyrelsens utredning framgår att en generös gränsdragning vad avser flerbäddsrum medför styreffekter som kan gynna kommunerna ekonomiskt och för de boende -- beroende på deras ekonomi -- vara såväl positiva som negativa. Vidare kan incitamenten för att skapa fler enbäddsrum minska.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att regeringen ytterligare bör, med hänvisning till vad som ovan anförts, överväga vilka krav som bör ställas för att boende i särskilda boendeformer skall anses vara sådant eget boende som bör föranleda att en särskild boendeavgift kan tas ut och därmed också berättiga till bostadstillägg. Till dess dessa överväganden redovisats till riksdagen godtar utskottet regeringens förslag om rätt till bostadstillägg för bostadskostnad vid boende i en- eller tvåbäddsrum. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med anledning av motionerna Sf31 och Sf33 yrkande 3.
Omräkning av bostadstillägg
I propositionen uppges att ca 400 000 KBT-tagare årligen får sina pensioner omräknade när pensionsförmånerna ändras. Något lagstöd för att på motsvarande sätt utan föregående kommunicering räkna om KBT när privata avtalspensioner ändras finns inte. De vanligaste pensionerna av detta slag är SPP-pension, STP-pension och AGS-ersättning. Ca 150 000 KBT-tagare har någon av dessa pensioner. I propositionen framhålls att den nuvarande hanteringen av KBT-omräkningar när avtalspensioner ändras är omständlig och resurskrävande. Det tar också tid innan alla omräkningar är klara vilket medför att ett för högt KBT betalas ut under någon tid. Mot bakgrund härav föreslås i propositionen att bostadstillägg får räknas om utan föregående underrättelse när avtalspension eller motsvarande pension som följer av kollektivavtal ändras. På detta sätt skapas enligt propositionen förutsättningar för framtida omräkningar via ADB.
I propositionen föreslås vidare som framgått ovan att bostadstillägg skall få räknas om, när det bedöms lämpligt, utan föregående underrättelse till den bidragsberättigade om hyra eller avgift ändras för hyres- eller bostadsrättslägenhet. En förutsättning härför skall vara att den bidragsberättigade frivilligt vill delta i en sådan omräkning. För att omräkningen skall kunna vara effektiv fordras maskinell omräkning. Detta kräver att lokala ADB-register upprättas och att lokala samkörningar av register görs. Sådan omräkning och registerhållning kräver ADB-stöd vilket är tillståndspliktigt enligt datalagen. F.n. bereds frågan om en socialförsäkringsregisterlag inom Socialdepartementet, och en proposition om detta planeras till våren 1994. I den nu föreliggande propositionen framhålls vidare att en omräkning av detta slag normalt kommer att leda till högre bostadstillägg. Det är därför av stor betydelse att pensionären inte fråntas ansvaret för förändringen av bostadstillägget och att systemet inte uppfattas som tvingande. Enligt propositionen är det således väsentligt att systemet bygger på frivillighet så att varje pensionär själv och på ett enkelt sätt får välja om denne skall delta eller avstå från att vara med i omräkningsförfarandet.
Birgitta Dahl m.fl. (s) framhåller i motion Sf33 att de är positiva till att förenklingar görs när det gäller att betala ut olika socialförsäkringsförmåner. De finner det dock otillfredsställande att man skall tillämpa ett förfarande vid omräkning av bostadstillägget vid ändrade avtalspensioner och ett annat vid ändrad hyra. Motionärerna förutsätter att dessa synpunkter beaktas i samband med utformningen av den lag om socialförsäkringsregister som förbereds inom Socialdepartementet. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande härom.
Utskottet delar uppfattningen att en omräkning av bostadstillägg vid förändrad hyra eller avgift inte skall göras utan pensionärens medgivande och utskottet avstyrker bifall till motion Sf33 yrkande 4.
Övergångsbestämmelser
I övergångsbestämmelserna till den nya lagen om bostadstillägg föreslår regeringen att kommunerna under åren 1995--1998 skall kunna lämna kompletterande bostadstillägg för att mildra effekterna av den nu föreslagna reformen. I propositionen framhålls att denna lösning bara är temporär och att det är väsentligt att de kommunala tilläggsreglerna under övergångstiden anpassas till de statliga reglerna. Avsikten är enligt propositionen att anpassningen skall ske stegvis så att alltför stora och plötsliga omställningar undviks. Regeringen förutsätter i propositionen att en sådan anpassning sker utan statlig reglering men framhåller att den noga kommer att följa utvecklingen och, om det bedöms nödvändigt, senare kommer att föreslå en anpassning av reglerna.
I motion Sf33 av Birgitta Dahl m.fl. (s) erinras om att avsikten är att ett reformerat pensionssystem skall träda i kraft år 2000. Motionärerna anser att reglerna om bostadsstöd måste anpassas till nya regler i ett sådant pensionssystem och att man bör ha en mer synkroniserad övergång till ett bostadsstöd som är anpassat till de nya pensionsreglerna. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande härom.
Enligt vad som också framhålls i propositionen innebär Pensionsberedningens förslag stora förändringar av de allmänna pensionernas konstruktion. Enligt propositionen kräver detta väsentliga förändringar av reglerna för inkomstprövning av bostadstillägg för pensionärer. Nya regler härför bör emellertid enligt propositionen inte utformas förrän riksdagen fattat beslut om det nya pensionssystemet. Utskottet anser att frågan om hur lång övergångstid som kommunerna skall ha på sig för att trappa ner de bostadsförmåner som utges utöver ett statligt bostadstillägg inte behöver vara beroende av hur reglerna i övrigt kan komma att anpassas till ett nytt pensionssystem. Den i propositionen föreslagna övergångstiden 4 år är enligt utskottets uppfattning tillräcklig för en avveckling av de kommunala förmånerna, och utskottet avstyrker bifall till motion Sf33 yrkande 2.
Lagförslagen i övrigt
Utskottet föreslår vissa ändringar i regeringens förslag till lag om bostadstillägg till pensionärer. I 6 § andra stycket bör ett förtydligande ske av att minsta belopp som betalas ut, 25 kr, avser belopp per månad. I 15 § föreslås att även 16 kap. 5 § AFL skall tillämpas på bostadstillägg enligt lagen. I övrigt har utskottet ingen erinran mot förslagen. Utskottet överlämnar lagförslaget 2.7 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) till skatteutskottet, för att förslaget som innebär en ändring av 19 § i lagen skall kunna behandlas tillsammans med andra av regeringen framlagda förslag till ändring i samma lagrum.
Medelsanvisning
I budgetpropositionen 1993/94:100 har, i avvaktan på den föreliggande propositionen, föreslagits att till anslaget B 7. Bostadstillägg till pensionärer för budgetåret 1994/95, skall anslås 6 700 miljoner kronor, eller samma belopp som för innevarande budgetår.
Enligt den förevarande propositionen har antalet KBT-tagare under ett år ökat med ca 40 000 personer. Till en del förklaras ökningen med att boende i särskilda boendeformer nu kan grunda rätt till KBT. Nästan hälften av ökningen beror dock enligt propositionen på att pensionärer tillkommit som inte tidigare sökt KBT. Antalet KBT-tagare förväntas, enligt propositionen, fortsätta att öka under år 1994. Kostnaderna för det statliga bostadstillägget som föreslås i propositionen beräknas år 1995 uppgå till 10 300 miljoner kronor, vilket innebär 5 150 miljoner kronor för första halvåret 1995. För andra halvåret 1994 beräknas kostnaderna för statsbidragen till KBT till 3 550 miljoner kronor. Sammantaget skulle kostnaderna för budgetåret 1994/95 således uppgå till 8 700 miljoner kronor. I propositionen föreslås att ett motsvarande belopp anvisas som förslagsanslag för budgetåret 1994/95 under anslaget Bostadstillägg för pensionärer.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
I och med att staten tar över kostnaderna för bostadstillägget fr.o.m. den 1 januari 1995 innebär detta, enligt propositionen, att den andel av kostnaderna -- för år 1995 beräknade till 3 090 miljoner kronor -- som inte täckts av statsbidrag och som kommunerna slipper utge för KBT senare kommer att regleras ekonomiskt mellan kommunerna och staten. I propositionen framhålls vidare att bostadstillägg för närvarande betalas ut för bostadskostnad utanför statsbidragsreglernas ramar till ett värde av ca 500 miljoner kronor per år. När de kommunala tilläggen successivt minskar kommer även kommunernas kostnader att minska. Det ekonomiska utrymme som uppkommer för kommunerna sammantaget får beaktas i kommande överläggningar.
Utskottet behandlar slutligen yrkande 3 i motion Sf32 av Berith Eriksson m.fl. (v) och yrkandena 8 och 9 i motion Sf206 av Gudrun Schyman m.fl. (v) om att pensionstillskotten skall höjas för att kompensera låginkomstpensionärerna för de ingrepp som gjorts i reglerna om värdesäkring och utbetalning av pensioner. I den senare motionen föreslås att pensionstillskotten höjs fr.o.m. den 1 juli 1994 från 55,5 till 60 % av ett helt basbelopp och i händelse av bifall till detta yrkande fr.o.m. den 1 juli 1995 till 65 % av ett helt basbelopp.
Utskottet kan inte tillstyrka att statens utgifter för folkpensioner ökas i det rådande statsfinansiella läget och avstyrker bifall till motionerna Sf32 yrkande 3 och Sf206 yrkandena 8 och 9.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på regeringens förslag m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf32 yrkandena 1, 2 och 4, men. (v)
2. beträffande bostadstilläggets storlek att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Sf33 yrkande 1 och 1993/94:Sf34 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om bostadstillägg till pensionärer såvitt avser 4 §, res. 1 (nyd) - delvis 3. beträffande negativa omfördelningseffekter att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf34 yrkande 2, res. 1 (nyd) - delvis - villk.
4. beträffande särskilda boendeformer att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf31 och 1993/94:Sf33 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande omräkning av bostadstillägg att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf33 yrkande 4, res. 2 (s)
6. beträffande övergångsbestämmelser att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Sf33 yrkande 2 antar regeringens förslag till lag om bostadstillägg till pensionärer såvitt avser punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna, res. 3 (s) 7. beträffande lagförslagen i övrigt att riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om bostadstillägg till pensionärer till den del förslaget inte berörts under momenten 2 och 6 och med de ändringarna dels att 6 § andra stycket erhåller följande lydelse:
Bostadstillägg betalas ut månadsvis. Beloppet avrundas till närmaste hela krontal som är jämnt delbart med tolv. Bostadstillägg understigande tjugofem kronor per månad betalas inte ut. Ingår särskilt bostadstillägg i utbetalningen sker dock utbetalning av bostadstillägg oavsett belopp.,
dels att 15 § erhåller följande lydelse:
Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag:
16 kap. 5 § sjätte stycket om minskning av förmån vid retroaktiv utbetalning,
16 kap. 12 § om utbetalning till annan,
17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,
18 kap. 2 § om tillsyn,
20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,
20 kap. 5 § om preskription av bidrag,
20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse av ersättning,
20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndigheter, arbetsgivare m.fl.,
b) lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, c) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, d) lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring, e) lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott, f) lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, g) lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,
8. beträffande anslag till Bostadstillägg till pensionärer att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1993/94:173 till Bostadstillägg till pensionärer för budgetåret 1994/95 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 8 700 000 000 kr,
9. beträffande höjt pensionstillskott att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sf32 yrkande 3 och 1993/94:Fi206 yrkandena 8 och 9. men. (v)
Stockholm den 26 april 1994
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Birgitta Dahl
I beslutet under momenten 1--5, 7--9 har deltagit: Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Lena Öhrsvik (s), Karin Israelsson (c), Nils-Olof Gustafsson (s), Hans Dau (m), Margareta Israelsson (s), Arne Jansson (nyd), Maud Björnemalm (s) Gustaf von Essen (m), Bengt Lindqvist (s), Widar Andersson (s), Bo Finnkvist (s) och Märtha Gårdestig (kds).
I beslutet under moment 6 har deltagit: Birgitta Dahl (s), Margit Gennser (m), Börje Nilsson (s), Lena Öhrsvik (s), Karin Israelsson (c), Nils-Olof Gustafsson (s), Margareta Israelsson (s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Gustaf von Essen (m), Bengt Lindqvist (s), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson (s), Ingela Mårtensson (fp) och Ulf Kristersson (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v) närvarit vid behandlingen av momenten 1--5, 7--9 i ärendet.
Reservationer
1. Bostadstilläggets storlek och negativa omfördelningseffekter (mom. 2 och 3)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Med beaktande" och slutar med "och 2." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det saknas anledning att frångå de av flertalet kommuner tillämpade reglerna för beräkning av bostadstilläggets storlek. Regeringens förslag leder enligt utskottets uppfattning till omfördelningar som inte kan accepteras. Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion Sf34 yrkandena 1 och 2 skall besluta att bostadstillägget till pensionärer skall utges med 90 % av bostadskostnaden mellan 150 kr och 3 500 kr per månad i likhet med vad som tillämpas i flertalet kommuner. I dag har ca 240 av landets 286 kommuner en ersättningsnivå för KBT på 90 % eller högre. Utskottet anser att riksdagen i vart fall skall besluta om sådan utformning av det statliga bostadstillägget att de påpekade negativa omfördelningseffekterna minimeras.
dels att momenten 2 och 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande bostadstilläggets storlek
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf34 yrkande 1 samt med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Sf33 yrkande 1 antar förslaget till lag om bostadstillägg till pensionärer såvitt avser 4 § i följande lydelse: Bostadstillägg lämnas med 90 procent av bostadskostnaden per månad för den del som överstiger 150 kronor men inte 3 500 kronor. För pensionär boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform lämnas inte bostadstillägg för bostadskostnad som överstiger 2 000 kronor per månad. I fråga om makar tillämpas dock första stycket.
3. beträffande negativa omfördelningseffekter (under förutsättning av avslag på moment 2)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf34 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Omräkning av bostadstillägg (mom. 5)
Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm, Bengt Lindqvist, Widar Andersson och Bo Finnkvist (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig positivt till att administrationen av bostadstilläggen förenklas och att åtgärder som underlättar ADB-hanteringen i möjligaste mån tas till vara. Utskottet ställer sig emellertid frågan varför man skall få räkna om bostadstilläggen utan föregående underrättelse när en avtalspension eller motsvaranden pension som följer av kollektivavtal ändras, medan man skall ha pensionärens medgivande när det gäller att räkna om bostadstillägget när hyreskostnaden ändras. Rimligen bör man förfara på samma sätt i båda situationerna. Utskottet förutsätter att dessa synpunkter beaktas av regeringen i samband med utformningen av den lag om socialförsäkringsregister som förbereds inom Socialdepartementet. Detta bör riksdagen med bifall till motion Sf33 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande omräkning av bostadstillägg att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf33 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Övergångsbestämmelser (mom. 6)
Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Margareta Israelsson, Bengt Lindqvist och Widar Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att övergångstiden för kommunernas rätt att utge bostadsförmåner utöver ett statligt bostadstillägg bör anpassas till tidpunkten för ett nytt pensionssystem. Mot bakgrund av att pensionsarbetsgruppen föreslagit att nya regler om en garantipension som ersätter den nuvarande folkpensionen skall träda i kraft år 2000 anser utskottet att de kommunala tilläggsreglerna bör gälla fram till dess, dvs. under åren 1995--1999.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande övergångsbestämmelser att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf33 yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag antar förslaget till lag om bostadstillägg till pensionärer såvitt avser punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i följande lydelse: 4. Under åren 1995--1999 får en kommun med egna medel lämna kompletterande bostadstillägg utöver vad som anges i 4 §. För sådant bostadstillägg gäller i övrigt vad som anges i denna lag.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot.
Berith Eriksson (v) anför:
Vänsterpartiet ställer sig (mom. 1) positivt till att bostadstilläggen för pensionärer tas över av staten men anser att förslaget till utformning av bostadstilläggen inte kan accepteras då det drabbar låginkomstpensionärerna. Förslaget leder till att äldre pensionärer i äldre hus, och då särskilt kvinnor, kommer att få ökade kostnader för sitt boende. Det saknas även i förslaget en beskrivning av hur förslaget drabbar olika inkomstgrupper.
Vidare bör en samordning med det nya pensionssystemet göras i samband med det statliga övertagandet av KBT, och denna samordning bör vara klar när staten övertar ansvaret för KBT från kommunerna. Regeringen bör även enligt min uppfattning få i uppdrag av riksdagen att lägga fram ett nytt förslag till regler för ett statligt bostadstillägg så att inte de sämst ställda pensionärerna drabbas. Om ett s.k. "golv" för boendekostnaderna bibehålls när ett nytt förslag till regler redovisas bör det motiveras varför ett sådant bör finnas.
Vänsterpartiet anser vidare (mom. 9) att det bästa sättet att höja låginkomstpensionärernas standard är genom att höja pensionstillskottet. Jag föreslår att pensionstillskottet höjs från nuvarande 55,5 % av basbeloppet reducerat med 2 % till 65 % av basbeloppet utan reduktion.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1 och 9 borde ha hemställt:
1. beträffande avslag på regeringens förslag m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf32 yrkandena 1, 2 och 4 och med avslag på proposition 1993/94:173 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts i denna del,
9. beträffande höjt pensionstillskott
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf32 yrkande 3 och med anledning av motion 1993/94:Fi206 yrkandena 8 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts i denna del.
I propositionen framlagda lagförslag
Bilaga