Bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag
Betänkande 1994/95:BoU14
Bostadsutskottets betänkande
1994/95:BOU14
Bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag
Innehåll
1994/95 BoU14
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag för budgetåret 1995/96.
Utskottet tillstyrker med två mindre kompletteringar också regeringens förslag till ändringar i bostadsbidragslagen och i lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m.
Utskottet föreslår enhälligt riksdagen att göra två tillkännagivanden till regeringen, det ena gäller folkbokföring och bostadsbidrag det andra överväganden om möjlighet till utbetalning av bidraget till hyresvärden.
Fyra reservationer har avgivits, en av företrädaren för Vänsterpartiet om bostadsbidrag vid skilsmässa. De andra tre som har avgivits av företrädare för Moderata samlingspartiet gäller frågan om att avskaffa bostadsbidragen för "ungdomshushåll" utan barn. Ett särskilt yttrande (v) har avgivits om bostadsbidrag till hushåll utan barn då bidragstagaren är 29 år eller äldre.
FEMTE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 6 (Socialdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. anta ett inom Socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
2. anta ett inom Socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag,
3. till Bostadsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 12 230 000 000 kr,
4. till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.
Motionerna
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1995 väckta motionerna
1994/95:Bo207 av Ingibjörg Sigurdsdóttir och Lennart Klockare (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag så att bostadsbidrag endast om det finns särskilda skäl skall kunna utgå för en annan bostad än den där sökanden är folkbokförd.
1994/95:Bo219 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbetalning av bostadsbidrag.
1994/95:Bo223 av Rose-Marie Frebran och Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade utbetalningsrutiner för bostadsbidrag i enlighet med motionens intentioner.
1994/95:Bo231 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 inom Socialdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 830 000 000 kr.
1994/95:Bo234 av Fredrik Reinfeldt (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att slopa bostadsbidraget för ungdomar.
1994/95:So618 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 7. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för bostadsbidrag enligt vad i motionen anförts om båda föräldrarnas rätt till bostadsbidrag vid skilsmässa.
Skrivelser
Ensamståendes intresseorganisation och Sveriges Förenade Studentkårer har i skilda skrivelser lämnat synpunkter i ärendet. Socialsekreterare m.fl. i Jönköpings kommun har i ett till utskottet ställt upprop tagit upp frågan om möjlighet till utbetalning av bostadsbidrag till hyresvärden.
Utskottet
Inledning
I betänkandet behandlas förslag i 1995 års budgetproposition om anslag m.m. till bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag jämte motioner.
År 1993 behandlade utskottet (bet. 1992/93:BoU21) ett regeringsförslag om överföring av administrationen av bostadsbidragen på lokal nivå från kommunerna till försäkringskassan och på central nivå från Boverket till Riksförsäkringsverket (RFV). I samband därmed togs upp frågan om målsättningen med bostadsbidragen. Innan utskottet nedan behandlar förslagen i budgetpropositionen och i motioner om bostadsbidragen kan finnas anledning att något erinra om utskottets syn på frågan sådan den redovisades i det ovannämnda betänkandet.
I en motion (s), som behandlades i betänkandet, hävdades att bostadsbidragens bostadspolitiska roll sannolikt kommer att öka ytterligare i framtiden inte minst i och med den utveckling från generellt till selektivt bostadsstöd som accentuerades med 1991--1992 års skattereform. Med anledning av motionen erinrade utskottet om att dåvarande socialministern i svar på frågor i riksdagen 1991 och 1992 anfört att minskade generella subventioner innebär att man tvingas kompensera hushåll med låga inkomster genom ökade bostadsbidrag.
Utöver vad utskottet anförde 1993 kan erinras om att även den nuvarande regeringen tillmäter bostadsbidragen en väsentlig roll i det bostadspolitiska stödsystemet. Vad utskottet syftar på är de direktiv som regeringen beslöt den 9 mars 1995 och som gäller en översyn av bostadspolitiken. I direktiven anförs bl.a. att det bör undersökas om större hushåll -- i princip hushåll med barn -- för vissa tillkommande bostadsbehov bör erbjudas ett kompletterande stöd, som är knutet till hushållen men som i övrigt beräknas efter i huvudsak samma grunder som det generella stödet.
Att bostadsbidragen, som Boverket visat, har stor fördelningspolitisk precision och att effekterna av stödformen enligt verket väl överensstämmer med de uttalade syftena med stödet, understryker vad utskottet nu anfört. Den nu redovisade uppfattningen om bostadsbidragen som en del av det bostadspolitiska stödsystemet har således vunnit anslutning inte bara i riksdagen utan också hos såväl den nuvarande som den förra regeringen.
Förslag i budgetpropositionen och i motioner om ändrade bostadsbidrag för år 1996
Utskottet har sig bekant att överläggningar om familjepolitiken för närvarande äger rum mellan vissa av riksdagens partier. I den mån dessa överläggningar eller överväganden inom regeringen resulterar i förslag om ändrade bostadsbidrag blir det anledning för utskottet och riksdagen att senare under 1995 återkomma till frågan. Det har alltså inte nu varit möjligt för utskottet att beakta de eventuella förändringar av bostadsbidrag som kan bli följden av de pågående övervägandena. I det följande behandlar utskottet därför förslaget i budgetpropositionen och i motioner utan att nu fästa avseende vid dessa överväganden.
Utskottet övergår nu till att behandla förslag i budgetpropositionen och i motioner om bostadsbidragen för år 1996.
Bostadsbidrag till barnfamiljer består dels av ett särskilt bidrag för hemmavarande barn, dels av ett belopp som beror på bostadskostnadens storlek och antalet barn. Bostadsbidraget till barnfamiljer är inkomstprövat och reduceras med 20 % av den del av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger ett visst belopp per år. Från och med år 1994 sker inkomstprövning av bidragen mot en beräknad aktuell inkomst.
Bostadsbidrag till hushåll utan barn lämnas dels till ungdomar mellan 18 och 29 år, dels till andra hushåll utan barn. Bidraget är beroende av bostadskostnadens storlek. Även dessa bidrag inkomstprövas fr.o.m. bidragsåret 1994 mot en beräknad aktuell inkomst.
Regeringens förslag i budgetpropositionen innebär att gränsen för lägsta bidragsgrundande bostadskostnad höjs med 100 kr till 2 000 kr per månad för barnfamiljer och till 1 800 kr per månad för ungdomar mellan 18 och 29 år.
Den övre bostadskostnadsgränsen föreslås höjas för barnfamiljer med 100 kr per månad till 5 300 kr för familjer med ett barn, 5 900 kr för familjer med två barn, och 6 600 kr för familjer med tre eller flera barn.
Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag föreslås höjas för barnfamiljer med 2 000 kr till 117 000 kr per år och för ungdomar mellan 18 och 29 år med 1 000 kr till för ensamstående 41 000 kr per år och för makar/sammanboende till 58 000 kr per år.
Bostadsbidrag till andra hushåll utan barn föreslås slopas.
Det bidragsbelopp per månad som saknar direkt anknytning till bostadskostnaden, s.k. särskilt bidrag, föreslås vara oförändrat 600 kr för familjer med ett barn, 900 kr för familjer med två barn samt 1 200 kr för familjer med tre eller flera barn. Även de gränser över vilka bidrag lämnas med 50 % av bostadskostnaden föreslås ligga på samma nivå som under bidragsåret 1995.
Tabellariskt presenteras regeringens förslag i budgetpropositionen om bostadskostnadsgränser år 1996 och ändring från år 1995 för hushåll med barn på följande sätt, belopp kr/mån.
00>Hushåll med 23>Lägsta bidrags- 47>Bidrag med 75 % 75>Bidrag med 50 % 23>grundande bo- 47>upp till en bo- 75>upp till en bo- 23>stadskostnad 47>stadskostnad av 75>stadskostnad av
00>1 barn 23>2000 (+ 100) 47>3000 (oförändrat) 75>5300 (+ 100) 00>2 barn 23>2000 (+ 100) 47>3300 (oförändrat) 75>5900 (+ 100) 00>3 eller flera 23>2000 (+ 100) 47>3600 (oförändrat) 75>6600 (+ 100) 00>barn
Regeringens förslag avseende justering av bostadskostnadsgränserna för ungdomar mellan 18 och 29 år innebär i jämförelse med 1995 följande, belopp kr/mån.
00>Lägsta bidrags- 39>Bidrag med 75 % 75>Bidrag med 50 % 00>grundande bostads- 39>upp till en bo- 75>upp till en bo-
00>kostnad 39>stadskostnad av 75>stadskostnad av
00>1800 (+ 100) 39>2600 (oförändrat) 75>3600 (oförändrat)
Såväl för barnfamiljer som för hushåll utan barn innebär ett genomförande av regeringens förslag att de maximala bostadsbidragen år 1996 begränsas något i förhållande till 1995.
Som framgått ovan föreslår regeringen att bostadsbidrag till hushåll utan barn inte skall utgå om bidragstagaren eller dennes make/sammanboende är 29 år eller äldre.
De nya reglerna föreslås gälla i fråga om bostadsbidrag som lämnas fr.o.m. den 1 januari 1996.
Regeringens förslag, som inte har mött invändningar i motioner, tillstyrks av utskottet.
I motionerna Bo231 (m) yrkande 3 och Bo234 (m), båda motionerna i motsvarande del, föreslås att riksdagen beslutar att slopa bostadsbidraget även för ungdomshushåll utan barn, dvs. i de fall då bidragstagaren är mellan 18 och 29 år. I den sistnämnda motionen hävdas att bidraget leder till att ungdomar söker sig till större bostäder än vad som skulle varit fallet om de mött den verkliga bostadskostnaden. Ett slopande av dessa bidrag innebär en statsfinansiell besparing och förändrade konsumtionsbeteenden.
Utskottet har tidigare behandlat m-motioner med liknande förslag som de nu aktuella. Senast utskottet behandlade yrkande med denna innebörd var år 1991 (bet. 1990/91:BoU16 s. 6--8). Utskottet anförde då sammanfattningsvis att behovet av bostadsbidrag bl.a. till den nu diskuterade gruppen snarast ökat med anledning av de höjda boendekostnaderna. Även om boendekostnadsutvecklingen därefter i vissa fall varit något mindre besvärande för de boende kan utskottet inte dela motionärens uppfattning att bostadsbidragen för denna grupp skulle leda till en "överkonsumtion av bostäder". Trots ett statsfinansiellt kärvt läge finner utskottet det inte rimligt att nu helt slopa bostadsbidragen till ungdomar mellan 18 och 29 år. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Bo231 (m) yrkande 3 och Bo234 (m) båda motionerna i motsvarande del.
I Vänsterpartiets partimotion So618 yrkande 7 tas upp frågan om bostadsbidrag vid skilsmässa. Bostadsbidrag skall kunna utgå till båda föräldrarna så att de har ekonomiska möjligheter att efterfråga en bostad med utrymme för barn.
Enligt bostadsbidragslagen kan den bostadsanknutna delen av bidraget utgå till båda föräldrarna om de inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet. Den icke bostadsanknutna delen, det s.k. särskilda bidraget, tillfaller endast den av föräldrarna hos vilken barnet är folkbokfört.
Bostadsutskottet har hittills varje år under 1990-talet behandlat motsvarande motionsyrkande. Vid den senaste behandlingen (bet. 1993/94:BoU16 s. 4) anförde utskottet att tillräckliga skäl saknades att föreslå en ändring i bostadsbidragslagen av den innebörd motionärerna förordar. Utskottet finner inte anledning ändra sitt ställningstagande. Vänsterpartiets partimotion So618 yrkande 7 om bostadsbidrag vid skilsmässa avstyrks med hänvisning till det anförda.
Övriga i motioner aktualiserade frågor om bostadsbidrag
I motion Bo207 (s) anförs att det i bostadsbidragslagen föreskrivs att den som bor och är folkbokförd i Sverige kan få bostadsbidrag. Något krav på att den sökande skall vara folkbokförd på den bostad han söker bidrag för finns inte. Enligt motionärerna utgår försäkringskassan från att sökanden normalt bor i den bostad där han är folkbokförd. Lagtexten bör enligt motionen ge uttryck för denna uppfattning. Endast om särskilda skäl föreligger skall bostadsbidraget kunna utgå för annan bostad än den där sökanden är folkbokförd. Sådana särskilda skäl kan vara att s.k. kvarskrivning på den gamla folkbokföringsorten enligt folkbokföringslagen (16 §) kan tillämpas om någon blivit utsatt för allvarlig eller upprepad brottslighet. En lösning på den i motionen aktualiserade frågan vore enligt motionärerna att i bostadsbidragslagen ta in regler om folkbokföring m.m. motsvarande dem som finns i familjebidragsförordningen (1991:1492). I förordningens 10 § anges att bostadsbidrag enligt förordningen, endast om särskilda skäl finns, får lämnas för annan bostad än den där bidragstagaren är folkbokförd. Yrkandet i motionen går ut på att riksdagen hos regeringen skall begära en ändring i bostadsbidragslagen i enlighet med vad nu redovisats. Endast om särskilda skäl finns skall alltså bostadsbidrag kunna utgå för annan bostad än den där sökanden är folkbokförd.
Utskottet delar motionärernas uppfattning. Regeringen bör anmodas att snarast och senast under våren 1996 förelägga riksdagen ett förslag till ändring i bostadsbidragslagen så att vad i motion Bo207 (s) förordats kommer att tillgodoses. Vad utskottet nu med anledning av motionen anfört om folkbokföring och bostadsbidrag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motionerna Bo219 (s) och Bo223 (kds) tas upp frågan om utbetalning av bostadsbidrag. Frågan har också tagits upp av Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO, i brev till RFV.
I och med att administrationen av bostadsbidragen den 1 januari 1994 flyttades från kommunerna/Boverket till försäkringskassan/RFV förändrades i viss mån de rutiner som tillämpades för utbetalning av bostadsbidrag.
Det var tidigare möjligt att få bostadsbidraget utbetalt direkt till hyresvärden/bostadsföretaget. När administrationen överfördes till RFV ändrades dessa rutiner. Bara om det finns särskilda skäl går det nu att få bostadsbidraget utbetalat till annan än bidragstagaren. Sådana skäl är enligt RFV fysisk eller psykisk sjukdom eller andra jämförliga tillstånd. Om synnerliga skäl föreligger får försäkringskassan på framställning av socialnämnd betala ut bidraget till lämplig person eller till nämnden. Synnerliga skäl kan t.ex. vara att det är klarlagt att bostadsbidraget används för att finansiera drogmissbruk, spelmissbruk e. d.
I de båda motionerna föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om att de nuvarande reglerna för utbetalning av bostadsbidrag ändras så att försäkringskassorna ges möjlighet att betala ut bostadsbidrag till hyresvärdarna, dvs. i princip en återgång till de möjligheter som fanns när Boverket/kommunerna administrerade bidragen.
Utskottet vill med anledning av de båda motionerna anföra följande. I den bostadsbidragslag som upphävdes vid utgången av år 1993 [lagen (1988:786) om bostadsbidrag] fanns alltså en möjlighet att få bidraget utbetalat till någon annan än den som sökt bidraget. I denna angavs i 25 § att bostadsbidraget skall betalas ut till den som har sökt bidraget om inte sökanden begärt att det skall betalas ut till någon annan. Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att det fordrades ett medgivande från bidragstagaren för att det skulle vara möjligt att få bostadsbidraget utbetalat till någon annan än denne. Han måste själv fatta beslut därom. Det är viktigt att ha denna omständighet klar. Det var inte -- om inte särskilda eller synnerliga skäl förelåg -- fråga om utbetalning till hyresvärden/bostadsföretaget mot bidragstagarens vilja. Den fråga som motionärerna tar upp är således en annan än den som understundom aktualiserades i riksdagen bl.a. i början av 1970-talet och som gick ut på att bostadsbidraget i princip skulle betalas till hyresvärden. Sådana propåer har alltid avvisats av riksdagen bl.a. med hänvisning till det intrång i den personliga integriteten som ett genomförande av dem skulle innebära.
Vad frågan nu gäller är emellertid en återgång till en tidigare -- och såvitt utskottet har sig bekant -- väl fungerande och rationell ordning. Denna ordning innebär att den enskilde bidragstagaren ges möjlighet att medge att bostadsbidraget betalas ut till någon annan, vanligen hyresvärden, utan att därför den personliga integriteten för den skull träds för när. Att utskottet känner sympati för denna möjlighet med utbetalning direkt till värden som fanns tidigare är i och för sig inte förvånande mot bakgrund av vad utskottet ovan och tidigare år anfört om att bostadsbidragen är en del av det bostadspolitiska stödsystemet. Den tidigare ordningen med möjlighet till utbetalning direkt till hyresvärden bör kunna tillämpas även när administrationen av systemet anförtrotts en ny huvudman.
Även om utskottet således anser att det av olika skäl finns goda motiv för en återgång till den tidigare ordningen vill utskottet likväl inte nu oreserverat föreslå en sådan. Utskottet anser det emellertid välbetänkt att anmoda regeringen att ta initiativ till en översyn i vilken bör belysas de olika aspekter -- samhällsekonomiska, privatekonomiska, administrativa och andra -- som kan finnas på frågan. Därefter bör regeringen i förening med sin syn på frågan återkomma till riksdagen i ärendet i sådan tid att den nya ordningen kan börja tillämpas fr.o.m. bidragsåret 1996. Vad utskottet med anledning av motionerna Bo219 (s) och Bo223 (kds) anfört om utbetalning av bostadsbidrag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Anslag m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till bostadsbidrag för budgetåret 1995/96 och föreslår att riksdagen anvisar 12 230 miljoner kronor för ändamålet. Motion Bo231 (m) yrkande 3 avstyrks i motsvarande del. I denna motion föreslås riksdagen anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 830 miljoner kronor minskat anslag. Motionärernas förslag utgår från att bostadsbidrag till ungdomar utan barn skall avskaffas. Utskottet har ovan avstyrkt detta förslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att till anslag till bostadsanpassningsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisa 1 miljoner kronor.
Regeringens förslag till lag om ändring i bostadsbidragslagen tillstyrks dock med en komplettering i 12 § så att där klart framgår att bostadsbidrag inte kan utgå om sökandens make eller sammanboende är äldre än 28 år. Motionerna Bo231 (m) yrkande 3 och Bo234 (m) båda motionerna i motsvarande del avstyrks med hänvisning till utskottets ställningstagande i huvudfrågan, nämligen att bostadsbidrag till ungdomshushåll utan barn bör utgå även efter utgången av år 1995.
Förslaget till ändring i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. tillstyrks dock med det tillägget att lagförslaget bör förses med en bestämmelse om ikraftträdande. Utskottet föreslår att lagen träder i kraft den 1 juli 1995.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 29 år att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Bo231 yrkande 3 och 1994/95:Bo234 båda motionerna i motsvarande del, res. 1 (m)
2. beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa att riksdagen avslår motion 1994/95:So618 yrkande 7, res. 2 (v)
3. beträffande folkbokföring och bostadsbidrag att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Bo207 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande utbetalning av bostadsbidrag att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Bo219 och 1994/95:Bo223 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande anslag till bostadsbidrag att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 6 och med avslag på motion 1994/95:Bo231 yrkande 3 i motsvarande del till Bostadsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 12 230 000 000 kr, res. 3 (m) -- villk. res. 1
6. beträffande anslag till bostadsanpassningsbidrag att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 6 till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr,
7. beträffande ändring i lagen om bostadsbidrag att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition 1994/95:100 bilaga 6 och med avslag på motionerna 1994/95:Bo231 yrkande 3 och 1994/95:Bo234 båda motionerna i motsvarande del antar a. regeringens i propositionen intagna och som bilaga 1 till detta betänkande fogade förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag utom i vad avser 12 §, b. utskottets som bilaga 2 till detta betänkande fogade förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
res. 4 (m) -- villk. res. 1
8. beträffande lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition 1994/95:100 bilaga 6 antar regeringens i propositionen intagna och som bilaga 3 till detta betänkande fogade förslag lag om ändring i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. med tillägget att förslaget förses med följande bestämmelse om ikraftträdande: Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
Stockholm den 6 april 1995
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Britta Sundin (s), Marianne Carlström (s), Lars Stjernkvist (s), Ingrid Skeppstedt (c), Lena Larsson (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Carina Moberg (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kds) och Peter Weibull Bernström (m).
Reservationer
1. Bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 29 år (mom. 1)
Knut Billing, Stig Grauers, Inga Berggren och Peter Weibull Bernström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet har" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Bo234 (m) är det ur statsfinansiell synpunkt inte tillräckligt att slopa bostadsbidrag till hushåll utan barn i det fall bidragstagaren är äldre än 29 år. Även bostadsbidragen för ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn bör slopas. Alla möjligheter måste tas till vara att sanera samhällsekonomin. I budgetpropositionen (bil. 6 s. 35) lämnas den upplysningen att kostnaderna för bostadsbidragen för innevarande budgetår blir högre än det anslagsbehov som beräknats. Det är mycket osäkert om kostnaderna för bidragen för nästa budgetår kan hållas tillbaka med de relativt måttliga besparingar som regeringen föreslår i årets budgetproposition. Även om det kan finnas motiv för att behålla de bostadsbidrag som nu diskuteras måste -- i en statsfinansiell minst sagt brydsam situation -- olika möjligheter till besparingar prövas. Vid de avvägningar som gjorts med anledning av motionerna har utskottet kommit till uppfattningen att besparingskravet väger tyngst. I motion Bo231 (m) har besparingen för nästa budgetår beräknats till 830 miljoner kronor.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av de båda motionerna i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna att den senare under år 1995 bör återkomma till riksdagen med förslag i ärendet så att det kan tillämpas fr.o.m. bidragsåret 1996. Anslagsfrågan och frågan om ändring i bostadsbidragslagen behandlar utskottet nedan.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 29 år att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Bo231 yrkande 3 och 1994/95:Bo234 båda motionerna i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Bostadsbidrag vid skilsmässa (mom. 2)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:
Förslaget i Vänsterpartiets partimotion So618 om bättre möjligheter till bostadsbidrag för båda föräldrarna vid skilsmässa är ett bland flera som förs fram som en del av en sammanhållen familjepolitik som i riksdagen behandlas av flera utskott.
Vad gäller bättre bostadsbidrag vid separation föräldrar emellan vill utskottet nu liksom tidigare instämma med vad företrädare för Vänsterpartiet många gånger fört fram om att det är självklart att samhället på olika sätt bör stödja människor i en krissituation. Detta kan ofta vara fallet i samband med skilsmässa. Det är dessutom både nödvändigt och i hög grad önskvärt att barnen efter en separation kan upprätthålla en naturlig kontakt med båda föräldrarna. För att detta skall vara möjligt måste föräldrarna ha råd med en tillräckligt stor bostad.
Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker utskottet yrkande 7 i Vänsterpartiets partimotion So618 om bostadsbidrag vid skilsmässa. Regeringen bör senare under år 1995 återkomma med förslag till ändringar i bostadsbidragslagen och med den anslagsberäkning som kan bli följden av ett genomförande av motionsförslaget. Den nu förordade förändringen bör gälla fr.o.m. år 1996.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet nu anfört.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So618 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Anslag till bostadsbidrag (mom. 5)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Knut Billing, Stig Grauers, Inga Berggren och Peter Weibull Bernström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "detta förslag" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motionerna Bo231 (m) yrkande 7 och Bo234 (m) båda motionerna i motsvarande del om att bostadsbidrag fr.o.m. år 1996 skall slopas helt även vad gäller ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn. Detta förslag beräknas innebära en besparing om 830 miljoner i jämförelse med regeringens förslag. Anslag till bostadsbidrag bör därför anvisas med 11 400 miljoner kronor för nästa budgetår.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande anslag till bostadsbidrag att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition 1994/95:100 bilaga 6 och motion 1994/95:Bo231 yrkande 3 i motsvarande del till Bostadsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 11 400 000 000 kr,
4. Ändring i lagen om bostadsbidrag (mom. 7)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Knut Billing, Stig Grauers, Inga Berggren och Peter Weibull Bernström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "år 1995" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslagen i motionerna Bo231 (m) yrkande 3 och Bo234 (m) om att fr.o.m. år 1996 slopa bostadsbidragen för "ungdomshushåll" utan barn, dvs. för hushåll i åldern 18 till 29 år.
Regeringen bör med hänvisning till detta beslut anmodas återkomma till riksdagen senare i år med sådana kompletteringar i bostadsbidragslagen som beslutet förutsätter.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande ändring i lagen om bostadsbidrag att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Bo231 yrkande 3 och 1994/95:Bo234 båda motionerna i motsvarande del samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1994/95:100 bilaga 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Bostadsbidrag till hushåll utan barn om bidragstagaren är 29 år eller äldre
Owe Hellberg (v) anför:
Som kompensation för effekterna av skattereformen infördes år 1991 bostadsbidrag för hushåll utan barn om bidragstagaren är 29 år eller äldre. Dessa bidrag föreslås nu i budgetpropositionen slopas. Några andra motiv för beslutet än allmänna besparingsskäl anges inte.
Utskottets underlag för beslut har varit knapphändigt. Besparingen på bostadsbidragen redovisas i klump, utan särredovisning av de olika delarna. Regeringens beräkningar är inte tydligare än så.
Bostadsbidraget för dem över 29 år utgår till både studerande och icke studerande, den senare gruppen i klar majoritet. Någon beskrivning av gruppen icke studerande finns inte. Inte heller verkar gruppen vara bekant för regeringen. Effekterna av det slopade bidraget kan inte anses utredda.
Regeringen har inte heller avvaktat Boverkets analys av hur bostadsbidragen verkat under 1994 och till nu 1995, utan gjort egna bedömningar av hur de skall förändras.
Bostadsbidraget är knutet till boendet, vilket utskottet understryker i betänkandet (s. 2--3) Då är det märkligt att åldersfaktorn skall vara avgörande för om man skall kunna få bostadsbidrag eller ej. Dessutom vill samhället uppmuntra människor att utbilda sig, inte minst om man i vuxen ålder skulle råka bli arbetslös. Skall det då spela någon roll om vederbörande är 28 år eller 30 för att kunna få bostadsbidrag? Det låter både inkonsekvent och ologiskt. Den besparing som ett genomförande av regeringens förslag innebär är ytterligare en börda på dem som har det sämst i vårt samhälle. Dessutom är den en diskriminering på grund av ålder, som är osund och verkar segregerande. Jag förutsätter att regeringen med det snaraste utvärderar konsekvenserna av slopandet av bostadsbidragen för dem som är över 29 år och återkommer till riksdagen i ärendet. Detta antagande har varit utgångspunkten för mitt ställningstagande.
Av regeringen framlagt
Förslag till Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Bilaga 1
Utskottets
Förslag till ändring i regeringens förslag till Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
12 §1
Rätt till bostadsbidrag har den som
1. har fyllt 18 men inte 29 år och
2. bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.
Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas inte om sökanden eller dennes make
1. har barn som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller
2. får bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer eller på grund av bestämmelserna om inkomstprövning inte får sådant tillägg.
Har sökandens make fyllt 29
år lämnas inte
bostadsbidrag enligt första
stycket.
1 Senaste lydelse 1994:313.
Av regeringen framlagt
Förslag till Lag om ändring i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Bilaga 3