Bostadsbidrag för första halvåret 1993 m.m.
Betänkande 1991/92:BoU25
Bostadsutskottets betänkande
1991/92:BOU25
Bostadsbidrag för första halvåret 1993 m.m.
Innehåll
1991/92 BoU25
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker förslaget i kompletteringspropositionen om utformningen av bostadsbidragen för första halvåret 1993. Motstående motionsyrkanden avstyrks. Även förslagen i budgetpropositionen om anslag för budgetåret 1992/93 till bostadsbidrag resp. bostadsanpassningsbidrag tillstyrks.
Övriga motionsyrkanden avseende reglerna för bostadsbidragen m.m. avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats en reservation (s) och en meningsyttring av suppleant (v).
FEMTE HUVUDTITELN
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 6 (socialdepartementet) föreslagit riksdagen att till
1. Bostadsbidrag för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 2300000000kr.
2. Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 263 700 000 kr.
Regeringen har i proposition 1991/92:150 bilaga I:3 (socialdepartementet) föreslagit riksdagen att anta de i propositionen upprättade förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag, 2. lag med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993.
Motionerna m.m.
I betänkandet behandlas
dels de under allmänna motionstiden 1992 väckta motionerna
1991/92:Bo223 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsbidragen.
1991/92:Bo226 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överförande av bostadsbidrag från kommunen till försäkringskassan.
1991/92:So612 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 19. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för bostadsbidrag enligt vad som i motionen anförts om båda föräldrarnas rätt till bostadsbidrag för två bostäder vid skilsmässa.
dels de med anledning av proposition 1991/92:150 väckta motionerna
1991/92:Bo14 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen beslutar att 1992 års nedre bostadskostnadsgräns för bostadsbidraget skall kvarstå även 1993.
1991/92:Bo16 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av 2 § lagen (1988:786) om bostadsbidrag.
I ärendet har inkommit en skrivelse från Riksförbundet för sexuellt likaberättigande. Företrädare för förbundet har dessutom inför utskottet lämnat synpunkter i ärendet.
Utskottet
Bostadsbidragen för första halvåret 1993
Inledning
Inom regeringskansliet pågår ett utredningsarbete som syftar till att samordna samhällsstödet till ensamföräldrar med bostadsbidragen till barnfamiljer. I anslutning härtill görs också en översyn av bostadsbidragssystemet. I avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete föreslås i kompletteringspropositionen att bestämmelserna om bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn för år 1993 tills vidare fastställs endast för första halvåret, dvs. månaderna januari--juni. Enligt vad som anförs i kompletteringspropositionen är det regeringens avsikt att när utredningsarbetet har avslutats återkomma med förslag till nya regler för bidragsgivningen med sikte på att de nya reglerna skall gälla fr.o.m. den 1 juli 1993.
Omprövning av beslut om bostadsbidrag
Enligt förslaget i kompletteringspropositionen skall för första halvåret 1993 bostadsbidrag lämnas efter i princip samma regler som för år 1992. Det innebär bl.a. att bidragen bestäms med utgångspunkt i den bidragsgrundande inkomst som kan beräknas med ledning av 1991 års taxering. Den som vid utgången av år 1992 uppbär bostadsbidrag föreslås sålunda få rätt att, utan föregående prövning, erhålla bidrag även för de sex första månaderna av år 1993 på samma nivå som för december månad år 1992. I fråga om barnfamiljer innebär dock förslaget att bostadsbidragen skall omräknas med hänsyn tagen till de ändrade bostadskostnadsgränser som också förordas i kompletteringspropositionen.
Det tillfälliga beräkningsförfarande som föreslås medför bl.a. att de barnfamiljer som i december 1992 uppbär bostadsbidrag kan få sina bidrag omprövade under första halvåret 1993 om hushållets inkomster av förvärvsarbete minskar väsentligt i förhållande till inkomsten enligt 1991 års taxering. Enligt gällande regler påverkar däremot inte senare inkomstökningar bidragsbeloppets storlek för dessa familjer.
För de barnfamiljer som inte erhållit bostadsbidrag under 1992 gäller att såväl väsentliga minskningar som väsentliga ökningar av familjens förvärvsinkomster skall beaktas då bostadsbidraget fastställs för första halvåret 1993.
Det är enligt propositionen inte rimligt att väsentliga inkomstökningar får genomslag när bostadsbidraget fastställs för vissa bidragsgrupper men inte för andra. Med hänsyn härtill föreslås att bostadsbidraget till barnfamiljer första halvåret 1993 skall omprövas också när hushållets inkomster av förvärvsarbete har ökat väsentligt. Det bör enligt förslaget ankomma på boverket att meddela närmare föreskrifter om hur stor ökningen skall vara för att den skall anses väsentlig. Den bidragsberättigade föreslås vidare få skyldighet att upplysa kommunen om sådana inkomstökningar.
I fråga om hushåll utan barn påverkas bostadsbidragets storlek av om hushållet får studiemedel eller ej. Med hänsyn härtill föreslås att en upplysningsskyldighet skall införas för de hushåll utan barn som har beviljats bostadsbidrag och därefter får studiemedel. Enligt förslaget i kompletteringspropositionen skall bidraget anpassas med hänsyn härtill.
Slutligen förs i kompletteringspropositionen fram förslag om beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten när realisationsvinst ingår i denna. I den bidragsgrundande inkomsten ingår i förekommande fall realisationsvinst som uppkommit i samband med t.ex. försäljning av egnahem eller bostadsrätt. Genom att bostadsbidraget för såväl år 1992 som för första halvåret 1993 grundas på 1991 års taxering kan ett hushåll få minskat eller inget bostadsbidrag alls under båda dessa år till följd av samma realisationsvinst. Detta är en enligt kompletteringspropositionen orimlig effekt. Det bör enligt förslaget därför finnas möjlighet att bortse från realisationsvinst från försäljning av bostad när bostadsbidraget fastställs för de sex första månaderna år 1993.
De regler för omprövning m.m. av bostadsbidrag under år 1993 som redovisats ovan har tagits in i ett regeringsförslag till Lag med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993. Utskottet föreslår att riksdagen antar denna lag. Lagförslaget har som bilaga fogats till betänkandet.
Höjda bostadskostnadsgränser
Det är enligt regeringens förslag motiverat att genom bostadsbidragen lindra effekterna av bostadskostnadsökningar. I dag har närmare hälften av de barnfamiljer som är berättigade till bostadsbidrag en bostadskostnad som är högre än de övre bostadskostnadsgränserna. Utan en uppräkning av dessa gränser kommer enligt propositionen endast de barnfamiljer vars hyreshöjningar ligger inom ramen för gällande kostnadsgränser att kunna få ökat bidrag. För att både familjer i vanliga bostadskostnadslägen och familjer som bor i nyproducerade lägenheter skall få ett förstärkt stöd måste de övre bostadskostnadsgränserna enligt förslaget höjas inför år 1993. Samtidigt förordas att också gränserna för de lägsta bidragsgrundande bostadskostnaderna höjs -- detta för att den föreslagna förstärkningen av stödet skall kunna genomföras.
Sammanfattningsvis innebär förslaget att de nedre bostadskostnadsgränserna höjs med 150 kr. per månad för samtliga barnfamiljer samt att den övre bostadskostnadsgränsen höjs med 500 kr. per månad för familjer med ett barn, med 600 kr. per månad för familjer med med två barn och med 700 kr. per månad för familjer med tre eller flera barn. De bostadskostnadgränser som föreslås framgår av nedanstående tabell.
00>Familjer med 27>Lägsta bidrags-51>Bidrag med 75% 77>Bidrag med 50% 00> 27>grundande 51>upp till en 77>upp till en 00> 27>bostadskostnad 51>bostadskostnad 77>bostadskostnad 00> 27>(kr./mån) 51>av (kr./mån) 77>av (kr./mån)
00>1 barn 27>2 050 51>2 400 77>4 400 00>2 barn 27>1 750 51>2 800 77>5 000 00>3 eller flera barn 27>1 450 51>3 200 77>5 700
Bostadsbidragen är enligt motion Bo14 (s) en viktig del av den sociala bostadspolitiken. Bidragen har enligt motionärerna bl.a. en god fördelningspolitisk träffsäkerhet. Genom de åtgärder som regeringen vidtagit har emellertid boendekostnaderna stigit väsentligt utan att bostadsbidragen till ekonomiskt svaga hushåll har ökat. De minskade subventioner som regeringen föreslagit för år 1993 innebär dessutom att kostnaderna ökar kraftigt också nästa år. Det är enligt motionärerna därför nödvändigt att bostadsbidragen höjs. Motionärerna ansluter sig till regeringens förslag i vad avser höjningen av de övre bidragsgrundande bostadskostnaderna för barnfamiljer. Däremot är det enligt deras mening oacceptabelt att höjningen sker genom en omfördelning där den nedre gränsen samtidigt höjs med 150 kr. per månad. Med hänvisning härtill föreslås att de lägre bidragsgrundande bostadskostnaderna skall ligga kvar på 1992 års nivå -- yrkande 4.
Även i den under allmänna motionstiden väckta motion Bo223 (s) framhålls att bostadsbidragen är en mycket viktig del av den sociala bostadspolitiken. Allas rätt till bostad kan enligt motionärerna garanteras bara om tillräckligt stöd ges till de grupper som har låga eller inga inkomster. De hyreshöjningar som följer av de av regeringen framlagda förslagen avseende bostadsstödet m.m. innebär enligt motionärernas mening hyreshöjningar i en omfattning som gör uppjusteringar av bostadsbidragen helt nödvändiga. I motionen förordas också ett riksdagens tillkännagivande härom -- yrkande 6.
Bostadsutskottet delar den i kompletteringspropositionen framförda uppfattningen att det är motiverat att genom bostadsbidragen lindra effekterna av bostadskostnadsökningarna. Genom att en stor del av de barnfamiljer som är berättigade till bostadsbidrag har bostadskostnader som är högre än de övre bostadskostnadsgränserna skulle oförändrade övre gränser innebära att dessa familjer inte får några ökade bidrag när deras bostadskostnader ökar. Även enligt bostadsutskottets mening måste således de övre bostadskostnadsgränserna höjas med de av regeringen föreslagna beloppen.
När det gäller de nedre bostadskostnadsgränserna delar utskottet regeringens uppfattning att de bör höjas för att möjliggöra den ovan förordade höjningen av de övre bostadskostnadsgränserna. Regeringens förslag tillstyrks också i denna del.
Med det nu anförda tillstyrker utskottet de av regeringen föreslagna ändringarna i 19 § lagen om bostadsbidrag. Förslagen i motionerna Bo14 (s) yrkande 4 och Bo223 (s) yrkande 6 avstyrks.
Ändrade omprövningsregler för barnfamiljer fr.o.m. den 1 juli 1992
Enligt huvudregeln grundas beräkningen av bostadsbidraget på den sammanräknade inkomsten enligt taxeringen året före bidragsåret. Om förvärvsinkomsten under bidragsåret minskar väsentligt får bidraget räknas om med hänsyn till den nya inkomsten. En förutsättning härför är dock att det står klart att inkomständringen kommer att bestå under bidragsåret.
Enligt regeringsförslaget är det angeläget, inte minst med hänsyn till den nuvarande situationen på arbetsmarknaden, att bostadsbidraget kan omprövas även om en inkomstminskning inte med säkerhet kan beräknas bestå för resten av bidragsåret. För att göra en sådan omprövning möjlig förordas att det införs en anmälningsplikt för barnfamiljer i de fall förvärvsinkomsten ökar sedan ett högre bidrag beviljats på grund av en inkomstminskning. Samtidigt föreslås att kommunen skall få rätt att ompröva bostadsbidraget i sådana fall. Det föreslås ankomma på boverket att närmare föreskriva hur stor ökningen skall vara för att beaktas. Av administrativa skäl bör dock ökningen enligt förslaget inte vara obetydlig.
De gällande reglerna för omprövning av bostadsbidragen vid inkomstminskningar innebär, som redovisas i kompletteringspropositionen, att kommunen inte kan ompröva bidraget vid en väsentlig inkomstminskning vars varaktighet är osäker eller om det inte går att säkert beräkna vilken inkomst sökanden kommer att ha under bidragsåret. Denna osäkerhet om de framtida inkomsterna kan t.ex. bero på att den sökande är arbetslös eller saknar barnomsorg. Utskottet delar mot bakgrund härav den i propositionen framförda uppfattningen att det är angeläget att bostadsbidragen skall kunna omprövas även om bidragstagaren inte med säkerhet kan beräkna sin inkomst för resterande del av bidragsåret. Det nu refererade förslaget innebär ändringar i 27 och 28 §§ lagen om bostadsbidrag. Utskottet tillstyrker dessa ändringar liksom lagförslaget i övrigt.
Vissa frågor avseende bostadsbidragen i övrigt
I motion Bo16 (fp) framhålls att i lagen (1988:786) om bostadsbidrag jämställs endast heterosexuella sammanboende med "makar". Enligt motionären finns det inte skäl att vidmakthålla denna diskriminering av sammanboende av samma kön. Med hänvisning härtill föreslås att lagen skall ändras så att med makar jämställs, om inte sökanden visar skäl för annat, såväl sammanboende av samma som av motsatt kön.
Vid sin behandling av ett motsvarande motionsyrkande under föregående riksmöte (1990/91:BoU16 s. 10) fann utskottet det rimligt att en eventuell vidgning av kretsen av bidragsberättigade till att avse personer av samma kön borde göras utan beaktande av samlevnadsform. Utskottet förklarade sig med hänvisning härtill inte vara berett förorda att endast homosexuella sambor skulle komma att omfattas av de eventuellt ändrade reglerna. I sammanhanget redogjorde utskottet också för pågående utredningsarbete avseende bl.a. lagen (1987:813) om homosexuella sambor. Det fick enligt utskottets mening anses naturligt att avvakta det pågående utredningsarbetet, inte minst därför att detta i hög grad omfattade de frågor som borde övervägas innan beslut fattades om att vidga kretsen av de hushåll som är berättigade till bostadsbidrag. Avslutningsvis ansåg utskottet att regeringen borde följa frågan och lämna riksdagen sin syn på den i förening med eventuella förslag till ändring i bostadsbidragslagen. På förslag av bostadsutskottet gavs detta också regeringen till känna.
Bostadsutskottets och riksdagens ställningstagande under föregående riksmöte innebär, som framgår av den kortfattade redovisningen ovan, att regeringen dels skall följa frågan om en vidgning av kretsen bostadsberättigade, dels skall lämna riksdagen sin syn på den tillsammans med eventuella förslag till ändringar i bostadsbidragslagen. Utskottets ställningstagande står fast. Resultatet av pågående utredningsarbete bör således avvaktas. Ett tillkännagivande i enlighet med förslaget i motion Bo16 (fp) kan därför inte anses tjäna något reellt syfte. Motionen avstyrks.
Som en del i strävandena att från samhällets sida ge stöd vid bl.a. skilsmässor föreslås i Vänsterpartiets partimotion So612 yrkande 19 att bostadsbidrag skall kunna utgå till båda parter efter en skilsmässa -- detta för att båda föräldrarna skall ha råd med en bostad med utrymme för barn.
Gällande regler innebär att om föräldrarna inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet tillfaller den icke bostadsanknutna delen av bostadsbidraget den av föräldrarna som barnet är folkbokfört hos. Den del som varierar med bostadskostnaden tillfaller båda föräldrarna för deras respektive bostad om förutsättningarna för bostadsbidrag i övrigt är uppfyllda. Med anslutning till sitt tidigare ställningstagande (1989/90:BoU21 s. 18) till ett motsvarande motionsyrkande finner utskottet dagens regler lämpligt utformade. Utskottet anser sålunda att det inte finns tillräckliga skäl att föreslå riksdagen att rikta den begäran till regeringen om reglerna för bostadsbidrag vid skilsmässa som föreslås i Vänsterpartiets partimotion So612 yrkande 19.
Den administrativa ordning som i dag gäller för bostadsbidragen innebär enligt motion Bo226 (m) att det ofta kan vara svårt att följa upp och kontrollera utfallet av inkomstförändringar. Handläggningen av bostadsbidragen bör enligt motionärernas mening därför snarast föras över till försäkringskassan. Härigenom kommer samma inkomstbegrepp att gälla för bostadsbidragen som för inkomstbortfall vid sjukdom -- något som bl.a. anges göra det enklare att kontrollera att bostadsbidragen överensstämmer med inkomst och övriga förhållanden.
Regeringen har genom beslut den 16 januari 1992 tillsatt en särskild utredare för att förbereda en överföring av bostadsbidragens administration till försäkringskassorna den 1 juli 1993. I utredarens uppgift ingår bl.a. att undersöka möjligheterna att gå över till att pröva bostadsbidragen mot en mer aktuell inkomst än den som i dag används. Vad i motion Bo226 (m) föreslagits torde sålunda komma att tillgodoses utan någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks.
Anslag
I budgetpropositionen föreslås att till anslag till bostadsbidrag skall anvisas 2300 milj.kr. för budgetåret 1992/93. Statens bidrag till kommunernas kostnader för bostadsbidrag utbetalas kalenderårsvis i efterskott. Statens utgifter för bostadsbidragen för budgetåret 1992/93 påverkas sålunda inte av de förslag till ändrade bostadsbidrag för första halvåret 1993 som utskottet behandlat ovan. Förslaget i budgetpropositionen tillstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen även i vad avser anslag till bostadsanpassningsbidrag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1.beträffande omprövning m.m. av bostadsbidrag under år 1993 att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1991/92:150 bilaga I:3 antar det till detta betänkande i bilaga 1 fogade förslaget till lag med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993,
2.beträffande bostadskostnadsgränserna att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1991/92:150 bilaga I:3 samt med avslag på motionerna 1991/92:Bo14 yrkande 4 och 1991/92:Bo223 yrkande 6 antar 19§ förslaget till lag om ändring i lagen om bostadsbidrag med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande, res. (s)
3.beträffande lagförslaget i övrigt att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1991/92:150 bilaga I:3 antar det till detta betänkande i bilaga 1 fogade förslaget till lag om ändring i lagen om bostadsbidrag såvitt det inte behandlats under punkten 2 ovan,
4.beträffande kretsen av bidragsberättigade att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo16, men. (v) - delvis
5.beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa att riksdagen avslår motion 1991/92:So612 yrkande 19, men. (v) - delvis
6.beträffande överföring av bostadsbidragens administration till försäkringskassorna att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo226,
7.beträffande anslag till bostadsbidrag att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 6 till Bostadsbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2300000000 kr.,
8.beträffande anslag till bostadsanpassningsbidrag att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 6 till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 263700000 kr.
Stockholm den 26 maj 1992
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Ulf Lönnqvist (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c) och Lars Stjernkvist (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Bostadskostnadsgränserna (mom. 2)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Ulf Lönnqvist, Rune Evensson, Britta Sundin och Lars Stjernkvist (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "När det" och slutar med "6 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Bostadsbidragen är, som framhålls i motionerna Bo14 (s) och Bo226 (s), en mycket viktig del av den sociala bostadspolitiken. Bidragen har bl.a. en god fördelningspolitisk träffsäkerhet. De kan sålunda med god precision riktas till de grupper som har låga eller inga inkomster. Bostadsbidragen utgör därmed en förutsättning för att det grundläggande målet om allas rätt till bostad skall kunna uppfyllas. Genom de åtgärder som regeringen vidtagit har emellertid boendekostnaderna stigit väsentligt utan att bostadsbidragen till ekonomiskt svaga hushåll har ökat. De minskade subventioner som regeringen föreslagit för år 1993 innebär dessutom att kostnaderna ökar kraftigt också nästa år. Det är enligt utskottets mening nödvändigt att bostadsbidragen höjs. Utskottet har också ovan anslutit sig till regeringens förslag i vad avser höjningen av de övre bidragsgrundande bostadskostnaderna för barnfamiljer. Däremot är det enligt utskottets mening oacceptabelt att höjningen av de övre bostadskostnadsgränserna sker på bekostnad av att de nedre gränserna samtidigt höjs med 150 kr. per månad. Ett sådant förfaringssätt innebär att de avsedda förbättringarna urholkas eller i vissa fall rent av vänds till försämringar. Enligt utskottets mening bör regeringens förslag med hänvisning härtill avvisas i vad det avser höjning av de nedre bostadskostnadsgränserna. I enlighet med förslaget i motion Bo14 (s) yrkande 4 bör sålunda de lägre bidragsgrundande bostadskostnaderna ligga kvar på 1992 års nivå även under första halvåret 1993. Motionsyrkandet tillstyrks. Vad i motion Bo223 (s) yrkande 6 föreslagits om uppjusteringar av bostadsbidragen är därmed tillgodosett.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:2.beträffande bostadskostnadsgränserna att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Bo14 yrkande 4 och med anledning av regeringens förslag i proposition 1991/92:150 bilaga I:3 samt motion 1991/92:Bo223 yrkande 6 antar 19 § förslaget till lag om ändring i lagen om bostadsbidrag med den lydelse som anges i bilaga 2 till detta betänkande,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Eva Zetterberg (v) anför:
Jag ansluter mig till den till betänkandet fogade reservationen (s).
Jag vill dessutom anföra följande vad gäller:
Kretsen av bidragsberättigade (mom. 4)
Jag delar vad som i motion Bo16 (fp) anförts om att lagen (1988:786) om bostadsbidrag bör ändras så att med makar jämställs, om inte sökanden visar skäl för annat, såväl sammanboende av samma som av motsatt kön. Det finns enligt min mening inte skäl att vidmakthålla den diskriminering av sammanboende av samma kön som den nuvarande ordningen -- där endast heterosexuella sammanboende jämställs med makar -- innebär. Vad som nu med anledning av motion Bo16 (fp) anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Bostadsbidrag vid skilsmässa (mom. 5)
Det är enligt min mening både naturligt och nödvändigt att samhället på olika sätt bidrar till att stödja människor i en krissituation. Jag ansluter mig mot bakgrund härav till förslaget i Vänsterpartiets partimotion So612 yrkande 19 om att bostadsbidrag skall kunna utgå till båda parter efter en skilsmässa. Genom en sådan ordning skapas bl.a. bättre förutsättningar än i dag för att båda föräldrarna efter skilsmässan skall ha råd med en bostad med utrymme för barn. Det nu anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 4 och 5 borde ha hemställt:
4.beträffande kretsen av bidragsberättigade att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Bo16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5.beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa att riksdagen med anledning av motion 1991/92:So612 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Regeringens av utskottet tillstyrkta
Bilaga 1
Reservanternas Förslag till [tillhör res. (s)] Lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag Bilaga 2 Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1988:786) om bostadsbidrag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §
Bostadsbidrag lämnas Bostadsbidrag lämnas månadsvis 1. med 1 000 månadsvis 1. med 1 000 kronor samt 2. med 75 procent kronor samt 2. med 75 procent av den del av bostadskostnaden av den del av bostadskostnaden per månad som för per månad som för familjer med ett barn familjer med ett barn överstiger 1 900 kronor men överstiger 1 900 kronor men inte 2 400 kronor, familjer inte 2 400 kronor, familjer med två barn överstiger med två barn överstiger 1 600 kronor men inte 2 800 1 600 kronor men inte 2 800 kronor, familjer med tre eller kronor, familjer med tre eller flera barn överstiger 1 300 flera barn överstiger 1 300 kronor men inte 3 200 kronor. kronor men inte 3 200 kronor. Om bostadskostnaden Om bostadskostnaden överstiger de belopp som överstiger de belopp som anges i första stycket 2, anges i första stycket 2, lämnas bostadsbidrag med 50 lämnas bostadsbidrag med 50 procent av den procent av den överskjutande överskjutande bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad upp till 3 900 kronor för upp till 4 400 kronor för familjer med ett barn, 4 400 familjer med ett barn, 5 000 kronor för familjer med kronor för familjer med två barn, 5 000 kronor två barn, 5 700 kronor för familjer med tre eller för familjer med tre eller flera barn. flera barn.
Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om bidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är handikappad och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.
Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången i fråga om bostadsbidrag för år 1993.