Bostadsbidrag för år 1992
Betänkande 1990/91:BoU16
Bostadsutskottets betänkande
1990/91:BOU16
Bostadsbidrag för år 1992
Innehåll
1990/91 BoU16
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 1990/91:110 om ändringar i bostadsbidragslagen. I propositionen föreslås ändringar i lagen om bl.a. ändrade inkomst- och bostadskostnadsgränser avseende bostadsbidrag till barnfamiljer och till hushåll utan barn.
Med anlednig av tre motioner gör utskottet ett tillkännagivande om kretsen av bidragsberättigade. Övriga motioner avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats 14 reservationer av utskottets företrädare för moderata samlingspartiet, centerpartiet och vänsterpartiet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:110 föreslagit riksdagen att anta ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag.
Lagförslaget har som bilaga 1 fogats till detta betänkande.
Motionerna m.m.
I detta betänkande behandlas
dels de med anledning av propositionen väckta motionerna
1990/91:Bo43 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av 2 § lagen (1988:786) om bostadsbidrag.
1990/91:Bo44 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen -- med undantag för pensionärer -- beslutar att avskaffa bostadsbidrag till hushåll utan barn, 2. att riksdagen avslår propositionen vad avser nya regler för bostadsbidrag för barnfamiljer, 3. att riksdagen beslutar att flerbarnstillägget från den 1 januari 1992 skall utgöra 50 % av barnbidraget (alternativt grundavdraget) för tredje barnet, 125 % för fjärde barnet och 175 % för vartdera av femte och följande barn.
1990/91:Bo45 av Jan Strömdahl och Jan Jennehag (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om en sådan ändring att beloppen för lägsta bidragsgrundande bostadskostnad bibehålls oförändrade, 2. att riksdagen beslutar om en sådan ändring att bidragsandelen för andra hushåll utan barn höjs från 30 % till 50 %, 3. att riksdagen beslutar om en sådan ändring att umgängesrättsföräldern får rätt till det fasta beloppet (1000 kr.), 4. att riksdagen beslutar ändra 2 § lagen om bostadsbidrag så att homosexuella sambor jämställs med heterosexuella, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnadsfördelningen stat -- kommun.
1990/91:Bo46 av Margareta Winberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgad rätt till bostadsbidrag.
1990/91:Bo47 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:110 i denna del beslutar om ändring i lagen om bostadsbidrag avseende bidragsregler och inkomstgränser för bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 28 år i enlighet med vad i motionen anförts.
dels de under allmänna motionstiden 1991 väckta motionerna
1990/91:Bo207 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beräkningsgrunden för det behovsprövade bostadsbidraget förändras i enlighet med motionen,
1990/91:Bo214 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett konkret förslag om skattejämkning i stället för bostadsbidrag enligt vad som anförts i motionen.
1990/91:Bo223 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid skilsmässa ge bostadsbidrag till båda föräldrarna. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So622.
1990/91:Bo225 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglerna för bostadsbidrag.
1990/91:Bo231 av Erkki Tammenoksa och Margareta Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsbidragsgrundande kostnad vid kooperativ hyresrätt.
1990/91:Bo244 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklat och effektiviserat stöd till ungdomars boende, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsbidrag,
Yttrande
Socialutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över motion 1990/91:Bo44 yrkande 3. Utskottets yttrande har som bilaga 4 fogats till detta betänkande.
Utskottet
Ändrade regler för bostadsbidrag för år 1992
Bostadsbidrag till barnfamiljer
Bostadsbidrag till barnfamiljer består dels av ett fast belopp -- för närvarande 1000 kr. per månad -- oberoende av antalet barn i familjen, dels av ett belopp som beror av bostadskostnadens storlek och antalet barn. Det belopp som bestäms utifrån bostadskostnaden grundas på bostadskostnaden mellan en nedre och övre gräns. Inom detta intervall lämnas bidrag med 75 eller 50 % av bostadskostnaden. Bostadskostnadsgränserna framgår av följande sammanställning.
00>Familjer med 27>Lägsta bidrags-51>Bidrag med 75 % 77>Bidrag med 50 00> 27>grundande 51>upp till en 77>% upp till en 00> 27>bostadskostnad 51>bostadskostnad 77>bostadskostnad 00> 27>(kr./mån) 51>av (kr./mån) 77>av (kr./mån)
00>1 barn 27>1 800 51>2 400 77>3 500 00>2 barn 27>1 500 51>2 800 77>4 000 00>3 eller flera barn 27>1 200 51>3 200 77>4 500
Bidragen är inkomstprövade och reduceras med ett belopp som svarar mot 20 % av den del av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 81000 kr. per år. Bostadsbidrag enligt reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas även till sådana ensamboende och makar/samboende som har s.k. umgängesrättsbarn. Bidraget avser i dessa fall endast den del av stödet som beror av bostadskostnadens storlek och antalet barn.
I propositionen föreslås att den övre bostadskostnadsgränsen höjs med 400 kr. till 3900 kr. för familjer med 1 barn, med 400 kr. till 4000 kr. för familjer med 2 barn och med 500 kr. till 5000 kr. för familjer med 3 eller flera barn. Den nedre gränsen för lägsta bidragsgrundande kostnad föreslås höjas med 100 kr. för samtliga barnfamiljer. Det belopp som beror på hushållets bostadskostnad och antal barn föreslås i propositionen således utgå inom de gränser och med de bidragsandelar som framgår av följande sammanställning.
00>Familjer med 25>Lägsta bidrags- 49>Bidrag med 75 %77>Bidrag med 50 00> 25>grundande 49>upp till en 77>% upp till en 00> 25>bostadskostnad 49>bostadskostnad av77>bostadskostnad 00> 25>(kr./mån) 49>(kr./mån) 77>av (kr./mån)
00>1 barn 25>1 900 (+100) 49>2 400 (oförändr.) 77>3 900 (+400) 00>2 barn 25>1 600 (+100) 49>2 800 (oförändr.) 77>4 400 (+400) 00>3 eller flera 25>1 300 (+100) 49>3 200 (oförändr.)77>5 000 (+500) 00>barn
Inkomstgränsen för reducerat bostadsbidrag förslås höjas med 10000 kr. till 91000 kr. per år. De gränser över vilka hushållens förmögenhet påverkar den bidragsgrundande inkomsten föreslås höjas till 180000 kr. för ensamboende och till 360000 kr. för makar/samboende. I dag är dessa gränser 90000 kr. resp. 180000 kr.
Bostadsbidragen till barnfamiljerna aktualiseras i fem motionsyrkanden. I motion Bo44 (m) yrkande 2 föreslås riksdagen avslå det ovan refererade regeringsförslaget om bostadsbidrag för barnfamiljer avseende år 1992. Som motiv till sitt förslag hänvisar motionärerna till de förslag till sänkta skatter som framlagts i andra motioner från moderata samlingspartiet. I den under allmänna motionstiden 1991 väckta motionen Bo244 (c) yrkande 26 föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande om bostadsbidragens roll i ett reformerat skattesystem. I denna motion hänvisas till centerpartiets utformning av skattepolitiken. Motionärerna anför att ett förverkligande av denna politik skulle innebära en besparing avseende bostadsbidragen om ca 700 milj.kr. per budgetår.
I motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås att den nedre bostadskostnadsgränsen skall vara densamma 1992 som 1991 dvs. den höjning av gränsen som föreslås i propositionen skall inte genomföras. Ett accepterande av motionärernas förslag skulle innebära en ökning av det oreducerade bostadsbidraget med 75 kr. per månad. I samma motion föreslås i yrkandet 3 att det fasta månatliga beloppet om 1000 kr. vid skilsmässa skall utgå inte bara till den förälder hos vilken barn är kyrkobokfört utan även till "den andra" föräldern. Slutligen bör i detta sammanhang behandlas vänsterpartiets partimotion Bo223 yrkande 2 i vilken förs fram ett liknande yrkande. I denna motion förordas att vid skilsmässa bostadsbidrag skall utgå till båda föräldrarna.
Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och de nu redovisade m- och c-motionerna anföra följande. De mål som vägleder bostadsbidragsgivningen fastställdes av riksdagen år 1987. Målsättningen formuleras vanligtvis så att bostadsbidragen på sikt skall byggas ut så att även familjer som är beroende av bostadsbidrag skall kunna hålla sig med moderna bostäder med ett eget rum för varje barn. För att detta skall gälla även dem som bor i nyare bostäder har de övre kostnadsgränserna höjts väsentligt under senare år. Även det nu framlagda regeringsförslaget har denna profil.
Utskottet finner inte skäl nu ompröva den målsättning som gällt för bostadsbidragsgivningen under senare år. Utskottet är inte berett tillstyrka förslaget i motion Bo44 (m) yrkande 2 såvitt nu är i fråga om att bostadsbidragen för år 1992 skall vara desamma som för år 1991. Förslaget i motionen bygger på att omprövning av skattereformen görs. Motioner med denna innebörd har nyligen avstyrkts av skatteutskottet. Redan på denna grund avstyrker utskottet denna motion samt motion Bo244 (c) yrkande 26 såvitt nu är i fråga. Även i den sistnämnda förutsätts ju att skattereformen omprövas. Utskottet tillstyrker med det nu anförda regeringens förslag till ändringar i 9, 11 och 19 §§, den sistnämnda såvitt nu är ifråga, om inkomstgränsen och den övre bostadskostnadsgränsen m.m. avseende bostadsbidrag till barnfamiljer.
Även om det kan finnas goda motiv för förslaget att behålla den nedre bostadskostnadsgränsen på nuvarande nivå finner utskottet det av statsfinansiella skäl inte möjligt att tillmötesgå förslaget i motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga. Regeringens förslag till ändring i bostadsbidragslagens 19 och 20 §§ båda såvitt nu är i fråga tillstyrks. Även beträffande denna fråga avstyrks motionerna Bo44 (m) yrkande 2 och Bo244 (c) yrkande 26 båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga med hänvisning till att en omprövning av skattereformen inte är aktuell.
Utskottet finner inte tillräcklig anledning tillstyrka förslaget i yrkandet 3 i motion Bo45 (v) eller förslaget i vänsterpartiets partimotion Bo223 yrkande 2 om reglerna för bostadsbidragen vid skilsmässa. Vid behandlingen av liknande motionsyrkanden förra året (bet. 1989/90:BoU21 s. 18) anförde utskottet att gällande regler får anses lämpligt utformade. Utskottet förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på frågan och att regeringen, om så befinns erforderligt, återkommer till riksdagen i ärendet. Med det anförda avstyrker utskottet de båda motionsyrkandena. Regeringens förslag till ändring av 19 och 20 §§ båda paragraferna såvitt nu är i fråga tillstyrks.
Utformningen av det ekonomiska stödet till flerbarnsfamiljerna tas upp i två motioner. I motion Bo207 (mp) föreslås ett riksdagens tillkännagivande av innebörden att beräkningsgrunden för det behovsprövade bostadsbidraget bör förändras för flerbarnsfamiljer. Motionärerna anför att barnbidraget procentuellt ökat mera för familjer med tre eller färre barn. De finner det mot denna bakgrund därför motiverat att, vid beräkning av bostadsbidragen, hänsyn tas till familjens faktiska storlek.
I motion Bo44 (m) yrkande 3 föreslås att flerbarnstillägget inom barnbidragssystemets ram skall utgöra 50 % av barnbidraget (alternativt grundavdraget) för tredje barnet, 125 % för fjärde barnet och 175% för vartdera av femte och följande barn. För närvarande är tilläggen 50, 100 resp. 150 %.
Socialutskottet som yttrat sig över denna motion anför bl.a. att utskottet förra året tillstyrkt de nu gällande reglerna för beräkning av flerbarnstillägg med motiveringen att familjer med fyra eller flera barn med oförändrade regler skulle få en omotiverat stor kompensation med anledning av skatteomläggningen. Socialutskottet vidhåller sin inställning och upplyser att en fyrabarnsfamilj år 1992 får 55110 kr. per år i barnbidrag och en fembarnsfamilj 80160 kr. år.
Bostadsutskottet, som inte har funnit skäl till annat ställningstagande än socialutskottet, avstyrker motion Bo44 (m) yrkande 3. Även förslaget i motion Bo207 (mp) om flerbarnstilläggen avstyrks.
Bostadsbidrag till hushåll utan barn
Bostadsbidrag till hushåll utan barn består av ett belopp som beror av bostadskostnadens storlek. Bidragsbeloppet grundas på bostadskostnaden mellan en nedre och en övre gräns för bostadskostnaden och utgår med 75 % av bostadskostnaden för bidragstagare i åldern 18--28 år, i fortsättningen kallade ungdomar, och med 30 % av bostadskostnaden till andra hushåll utan barn. Bostadskostnadsgränser samt bidragsandelar framgår av följande sammanställning.
00>Hushållstyp 31>Lägsta bidrags- 57>Högsta bidrags- 81>Bidragsandel 00> 31>grundande 57>grundande 00> 31>bostadskostnad 57>bostadskostnad 00> 31>(kr./mån) 57>(kr./mån) 85>(%)
00>Ungdomar 18-28 år 00>Makar/samboende 00>med studiemedel 38>1 500 57>2 900 85>75 00>utan studiemedel38> 800 57>2 900 85>75
00>Ensamboende 00>med studiemedel 38>1 500 57>2 300 85>75 00>utan studiemedel 38> 800 57>2 300 85>75
00>Andra hushåll 00>utan barn 38>1 600 57>3 500 85>30
För ungdomar reduceras bidraget med ett belopp som motsvarar en tredjedel av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 31000 kr. per år för ensamboende och 44000 kr. per år för makar/samboende. För andra hushåll utan barn är reduktionen 10 % av den del av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 66000 kr. per år. I propositionen anges att bostadsbidragen till ungdomar bör anpassas till löne- och prisutvecklingen. Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag föreslås höjas med 2000 kr. per år för ensamboende och med 3000 kr. per år för makar/samboende. Den nedre bostadskostnadsgränsen föreslås höjas med 100 kr. och den övre med 200 kr. Bostadsbidragen till andra hushåll utan barn föreslås anpassas till löneutvecklingen genom att inkomstgränsen för oreducerat bidrag höjs med 4000 kr. per år.
Frågan om bostadsbidrag till hushåll utan barn tas upp i fem motioner av vilka två väckts under allmänna motionstiden i år. I
motion Bo44 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga, föreslås att bostadsbidrag till hushåll utan barn avskaffas. Motionärerna hänvisar till sin tidigare inställning i frågan.
Utskottet behandlade nyligen ett motionsyrkande med samma innebörd som det nu aktuella. Utskottet anförde då bl.a. att behovet av bostadsbidrag till hushåll utan barn snarast ökat med anledning av de höjda boendekostnaderna. Utskottet vidhåller sin uppfattning. Motion Bo44 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga, om avveckling av bostadsbidrag till hushåll utan barn, avstyrks.
Bostadsbidragen till ungdomshushållen tas dessutom upp i tre c-motioner. I den med anledning av propositionen väckta motionen Bo47 föreslås att inkomstgränsen för oreducerat bidrag höjs till 59 000 kr. för makar/samboende och till 41 000 kr. för ensamboende, att de övre bostadskostnadsgränserna sätts till 3300 kr. per månad resp. till 2 700 kr. per månad samt att reduktionsfaktorerna sätts till 20 %. I de andra två c-motionerna -- väckta under allmänna motionstiden -- partimotionen Bo225 yrkande 9 och motion Bo244 yrkande 22 föreslås ett riksdagens tillkännagivande bl.a. om vad i motionerna anförts om stöd till ungdomars boende. Bl.a. anförs i den sistnämnda motionen att en satsning på ett förstärkt ungdomsbostadsbidrag är att föredra framför det ungdomsbostadsstöd som kan utgå enligt förordningen (1987:530). Slutligen tas ungdomsbostadsbidragen upp i motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga. I denna motion föreslås att den nedre bostadskostnadsgränsen skall bibehållas på dagens nivå dvs. vara 800 kr. per månad för hushåll som inte har studiemedel och 1500 kr. per månad för hushåll som har studiemedel.
Bostadsbidragen till ungdomar är avsedda att ge det ekonomiska stöd som behövs för att ge dem möjligheter att efterfråga och behålla en bostad. Förslaget i propositionen om ändrade inkomst- och bostadskostnadsgränser innebär, som framgått ovan, att bidragen anpassas till inkomst- och bostadskostnadsutvecklingen. Det skulle naturligtvis, sett ur den enskilde bidragstagarens perspektiv, vara fördelaktigare om bidragen utformades enligt förslaget i motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga eller enligt förslaget i motion Bo47 (c). Ett genomförande av motionsförslagen skulle emellertid innebära stora utgiftsökningar för bostadsbidragen för staten och kommunerna. Även om skäl i och för sig således kan anföras för ökade ungdomsbostadsbidrag utöver regeringens förslag finner utskottet detta väl avvägt. Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om bostadsbidrag till ungdomar utan barn, lagförslagets 14 och 21 §§, den sistnämnda paragrafen såvitt nu är i fråga, och avstyrker motionerna Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga och Bo47 (c). Förslagen i centerpartiets partimotion Bo225 yrkande 9 och i motion Bo244 (c) yrkande 22 om förbättrade ungdomsbostadsbidrag väcktes under allmänna motionstiden 1991 dvs. innan den nu behandlade propositionen förelagts riksdagen. I den mån de båda motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda genom förslaget i propositionen avstyrker utskottet bifall även till dem. Utskottet avstyrker också motion Bo44 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga, med hänvisning till vad ovan anförts om att bostadsbidrag även fortsättningsvis bör kunna utgå till gruppen hushåll utan barn.
Beträffande bostadsbidrag till andra hushåll utan barn har förslaget i propositionen i huvudsak utformats i avsikt att kompensera effekterna av skatteförändringarna. Mot denna bakgrund föreslås att inkomstgränserna för oreducerat bidrag höjs så att bidragen anpassas till löneutvecklingen. Gränsen föreslås, som framgått ovan, höjas med 4 000 kr. till 70 000 kr. per år. Över denna gräns reduceras bidraget med 10 %. Någon ändring av bostadskostnadsgränserna eller av bidragsandelen föreslås inte i propositionen. Ett accepterande av regeringens förslag innebär att bostadsbidrag för den nu diskuterade gruppen kommer att utgå med 30 % av bostadskostnaden mellan 1 600 kr. och 3 500 kr. per år, om de övriga förutsättningarna för bidrag är uppfyllda. Det maximala bidraget kommer för år 1992 att vara detsamma som innevarande bidragsår dvs. 6 840 kr. (=570 kr./månad).
I motion Bo45 (v) yrkande 2 föreslås att bidragsandelen avseende de nu diskuterade hushållen utan barn höjs från 30 % till 50 %. I motionens yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås att den nedre bostadskostnadsgränsen behålls oförändrad för denna grupp.
Det kan i och för sig hävdas att skäl finns att tillstyrka motionen så att bidrag till gruppen andra hushåll utan barn kan utgå med större belopp än i dag. Utskottet vill emellertid erinra om att bostadsbidragen till ungdomar och till andra hushåll utan barn har skilda syften. Bidragen till den senare gruppen riktas till dem som till följd av låga inkomster får begränsat utbyte av skattesänkningen, medan bostadsbidragen till ungdomshushållen, som framgått ovan, främst inriktas på att ge dem som har låga inkomster möjlighet att kunna efterfråga och behålla en bostad.
Med hänvisning till att det nu inte finns skäl att ändra inriktning av bidragsgivningen och mot bakgrund av att ett accepterande av motionsförslaget skulle innebära relativt stora kostnadsökningar för staten och kommunerna avstyrker utskottet motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga och yrkande 2 om bidragsandelen avseende vissa hushåll utan barn m.m. Regeringsförslaget om ändring i bostadsbidragslagens 21 § såvitt nu är i fråga tillstyrks.
Slutligen tar utskottet i detta avsnitt upp förslaget i motion Bo45 (v) yrkande 5 om fördelningen mellan staten och kommunerna i vad gäller kostnaderna för bostadsbidrag. Motionärerna anser att staten bör svara för 60 % och kommunerna för 40 % av kostnaderna för bostadsbidrag fr.o.m. bidragsåret 1992. För närvarande får kommunen statsbidrag med 50 % av sina kostnader. Bidrag lämnas i efterskott för ett kalenderår i sänder.
Utskottet vill erinra om att en parlamentarisk kommitté fått i uppdrag att bl.a. utforma ett nytt system för statens bidrag till kommunerna. Kommittén skall avsluta sitt arbete senast den 31 oktober 1991. Utskottet, som anser att kommitténs förslag bör avvaktas liksom beredningen av det, är inte berett tillstyrka vad i motion Bo45 (v) yrkande 5 föreslagits om kostnadsfördelningen stat--kommun avseende bostadsbidragen.
Lagförslaget i övrigt
Regeringens förslag till ändringar i bostadsbidragslagen i övrigt tillstyrks av utskottet.
Övriga frågor
I bostadsbidragslagen anges i 2 § följande.
Med makar jämställs i denna lag, om bidragssökanden inte visar skäl till annat, man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och har eller har haft gemensamt barn eller är kyrkobokförda på samma adress.
I tre motioner tas upp frågan om ändring av 2 §. Det gäller motionerna Bo43 (fp), Bo45 (v) yrkande 4 och Bo46 (s). I den förstnämnda och sistnämnda motionen anförs att det saknas skäl att behålla den diskriminering som enligt motionärerna ligger däri att endast heterosexuella samboende jämställs med makar. I v-motionen anförs att homosexuella ungdomar är diskriminerade i bostadsbidragssammanhang genom att de får lägre bostadsbidrag bl.a. därför att för makar/samboende den övre bostadskostnadsgränsen ligger över den för ensamstående. I de tre motionerna föreslås en ändring i 2 § bostadsbidragslagen så att med makar skall jämställas såväl sammanboende av samma som av motsatt kön.
De regler som gäller i dag beträffande kretsen av bidragsberättigade, och som alltså finns i 2 § bostadsbidragslagen, var föremål för överväganden i proposition 1986/87:48 (s. 56--57). I förhållande till dagens regler gällde, innan lagen trädde i kraft den 1 januari 1989, beträffande hushåll utan barn att med makar jämställdes man och kvinna som levde tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden och hade gemensamt hushåll.
Mot bakgrund bl.a. av att det inte kunde anses vara en uppgift för myndigheterna att pröva om någon levde under äktenskapsliknande förhållanden och att sådana undersökningar i vissa fall ansetts kränka den personliga integriteten infördes den nuvarande bestämmelsen. I den ovan nämnda propositionen anfördes att frågan om avgränsning av kretsen av bidragsberättigade är en av de mest svårhanterliga för de bidragsbeviljande myndigheterna, inte minst med hänsyn till att stora ekonomiska intressen inte sällan ställs mot kravet på integritet för de sökande. I avsikt att minska risken för integritetskränkningar infördes nu gällande regel. Initiativet att bevisa att de i lagens 2 § uppställda förutsättningarna för bostadsbidrag föreligger flyttades över från bidragsmyndigheten till den sökande, något som måste anses vara en stor fördel.
Med anledning av den genom motionerna Bo43 (fp), Bo45 (v) yrkande 4 och Bo46 (s) aktualiserade frågan om kretsen av bidragsberättigade vill utskottet anföra följande. En eventuell ändring av 2 § bostadsbidragslagen bör ske med bibehållande av den ordning som gäller för närvarande och som innebär ett berättigat skydd för den personliga integriteten. Även vid en eventuell förändring av 2 § bör det alltså ankomma på de sökande att i förekommande fall visa vilka som ingår i bostadsbidragshushållet.
En bedömning av frågan om också personer av samma kön skall jämställas med makar när det gäller möjligheterna att erhålla bostadsbidrag ger utskottet vidare anledning anföra följande.
Utskottet finner det rimligt att en eventuell vidgning av kretsen av bidragsberättigade till att avse personer av samma kön bör göras utan beaktande av samlevnadsform. Utskottet är alltså inte berett att förorda att en vidgning av kretsen görs så att endast homosexuella sambor kommer att omfattas av de ändrade reglerna. En sådan ändring skulle annars kunna göras genom att även bostadsbidragslagen togs in bland de lagar som räknas upp i lagen (1987:813) om homosexuella sambor. Beträffande denna lag kan erinras om att den är föremål för utvärdering av en kommitté som också fått i uppdrag att överväga en lagstiftning om s.k. registrerat partnerskap. Utredningen skall bl.a. överväga vilket tillämpningsområde en sådan lagstiftning bör ha och om en sådan lag bör omfatta enbart homosexuella relationer eller om den i stället bör utgå från någon form av hushållsgemenskap och i så fall vilken. Utredningsarbetet skall vara slutfört före utgången av maj 1992.
Det får anses naturligt att avvakta det pågående utredningsarbetet inte minst därför att detta i hög grad omfattar de frågor som bör övervägas innan beslut fattas om att vidga kretsen av de hushåll som är berättigade till bostadsbidrag.
Utskottet anser att regeringen bör följa frågan och lämna riksdagen sin syn på den i förening med eventuella förslag till ändring i bostadsbidragslagen. Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo43 (fp), Bo45 (v) yrkande 4 och Bo46 (s) anfört om kretsen av bidragsberättigade hushåll bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motion Bo231 (s) tas upp frågan om bostadsbidragsgrundande kostnad vid kooperativ hyresrätt och föreslås att bostadskostnad i dessa fall bör vara hyran med tillägg för räntekostnader för de lån som tagits upp för att betala den insats som kan krävas för att få hyra en lägenhet. Motionärerna erinrar om att räntan på lån för förvärv av bostadsrättslägenhet numera får räknas in i den bidragsgrundande bostadskostnaden om lånet tagits upp i direkt anslutning till förvärvet.
I propositionen anförs att skäl saknas att göra åtskillnad mellan bostadsrätten och den kooperativa hyresrätten när det gäller beräkning av bostadsbidragsgrundande bostadskostnad. Även räntan för lån till insats eller liknande kapitaltillskott i kooperativ hyresrätt anses därför böra räknas in i den bidragsgrundande bostadskostnaden.
Genom förslaget i propositionen får vad som förordats i motion Bo231 (s) om bostadskostnad vid kooperativ hyresrätt anses vara tillgodosett. Ett tillkännagivande enligt motionsförslaget skulle därmed inte tjäna något verkligt syfte varför motionen avstyrks.
I motion Bo214 (c) föreslås riksdagen begära förslag om att den nuvarande bostadsbidragsansökan bör förändras och samordnas till en "skattejämkningsansökan".
Ett motsvarande motionsyrkande har utskottet behandlat och avstyrkt flera gånger tidigare och senast år 1990 (betänkande 1989/90:BoU21 s. 19). Utskottet anförde då, med hänvisning till tidigare ställningstaganden, att det inte kunde anses lämpligt att lägga uppgifter på skatteadministrationen av den karaktär motionärerna förordat samt att det fick anses olämpligt att tillskapa stora administrativa system för i grunden olikartade uppgifter. Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker motion Bo214 (c) om bostadsbidrag och skattejämkning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inkomstgränsen och den övre bostadskostnadsgränsen m.m. avseende bostadsbidrag till barnfamiljer att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:110 avslår motionerna 1990/91:Bo44 yrkande 2 samt 1990/91:Bo244 yrkande 26 båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga och antar som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 9, 11 och 19 §§ den sistnämnda såvitt nu är i fråga, res. 1 (m)
2. beträffande nedre bostadskostnadsgränsen att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:110 avslår motionerna 1990/91:Bo44 yrkande 2, 1990/91:Bo45 yrkande 1 samt 1990/91:Bo244 yrkande 26 samtliga motionsyrkanden såvitt nu är i fråga och antar som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 19, 20 och 21 §§ paragraferna i motsvarande del, res. 2 (m)-villk. res. 1 res. 3 (v)
3. beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:110 avslår motionerna 1990/91:Bo45 yrkande 3 samt 1990/91:Bo223 yrkande 2 och antar som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 19 och 20 §§ båda paragraferna såvitt nu är i fråga, res. 4 (c, v)
4. beträffande flerbarnstilläggen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo44 yrkande 3 och 1990/91:Bo207, res. 5 (m, c)
5. beträffande avveckling av bostadsbidragen till hushåll utan barn att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo44 yrkande 1 såvitt nu är i fråga, res. 6 (m)
6.beträffande bostadsbidrag till ungdomar utan barn att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:110 avslår motionerna 1990/91:Bo44 yrkande 1, 1990/91:Bo45 yrkande 1 båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo47, 1990/91:Bo225 yrkande 9 samt 1990/91:Bo244 yrkande 22 och antar som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 14 och 21 §§ den sistnämnda såvitt nu är i fråga, res. 7 (m)-villk. res. 6 res. 8 (c)-villk. mom. 5 res. 9 (v)-villk. mom. 5
7.beträffande bidragsandelen avseende vissa hushåll utan barn m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:110 avslår motion 1990/91:Bo45 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och yrkande 2 och antar som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 21 § såvitt nu är i fråga, res. 10 (m)-villk. res. 6 res. 11 (v)-villk. mom. 5
8.beträffande kostnadsfördelningen stat--kommun att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo45 yrkande 5, res. 12 (v)
9.beträffande ändringar i bostadsbidragslagen i övrigt att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:110 antar som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt förslaget inte behandlats ovan,
10.beträffande kretsen av bidragsberättigade hushåll att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo43, 1990/91:Bo45 yrkande 4 och 1990/91:Bo46 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 13 (m)-villk. res. 7
11.beträffande bostadskostnad vid kooperativ hyresrätt att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo231,
12.beträffande bostadsbidrag och skattejämkning att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo214. res. 14 (c)
Stockholm den 11 april 1991
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v), Britta Sundin (s), Ulla Berg (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Claes Roxbergh (mp).
Reservationer
1. Inkomstgränsen och den övre bostadskostnadsgränsen m.m. avseende bostadsbidrag till barnfamiljer (mom. 1)
Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet vill" och på s. 5 slutar med "till barnfamiljer" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Bo44 (m) om att bostads- och skattepolitiken bör utformas så att bostadsbidrag endast undantagsvis behövs. Den utformning politiken nu har på dessa områden innebär beträffande bostadsbidragen att det är svårt för barnfamiljerna att själva kunna förbättra sin ekonomi. De kommer oförskyllt in i ett bidragsberoende. Ju flera barn det finns i en familj desto mindre blir i allmänhet behållningen för familjeekonomin när t.ex. en hemarbetande make tar förvärvsarbete sedan skatt och värdet av minskade bostadsbidrag räknats bort. En sådan ordning är naturligtvis oacceptabel och borde rättats till för länge sedan. Emellertid tycks regeringen inte ha kraft och förmåga och kanske inte heller intresse att ta sig an problemet. Tvärtom genom de nu i propositionen föreslagna förändringarna av bostadsbidragen förstärks den ovan beskrivna negativa effekten.
Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motionen om att skattetrycket måste sänkas och bostadsbidragen till barnfamiljer utformas med beaktande av ett skattesystem med lägre skattetryck. Det är mot denna bakgrund förslaget i motion Bo44 (m) yrkande 2 såvitt nu är i fråga skall ses. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning, kan inte tillstyrka regeringens förslag om höjda bostadsbidrag för barnfamiljer för år 1992. Utskottets förslag innebär att vad i motion Bo244 (c) yrkande 26 såvitt nu är i fråga förordats kommer att beaktas i inte ringa grad.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:1.beträffande inkomstgränsen och den övre bostadskostnadsgränsen m.m. avseende bostadsbidrag till barnfamiljer att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo44 yrkande 2 och 1990/91:Bo244 yrkande 26 båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga avslår det vid propositionen 1990/91:110 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 9, 11 och 19 §§ den sistnämnda såvitt nu är i fråga,
2. Nedre bostadskostnadsgränsen (mom. 2)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Även om" och slutar med "är aktuell" bort ha följande lydelse:
Som framgått ovan har utskottet anslutit sig till förslaget i motion Bo45 (m) om att reglerna för bostadsbidragen till barnfamiljer för år 1992 bör vara desamma som år 1991. Förslaget i motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga om oförändrad nedre bostadskostnadsgräns är vid en sådan uppfattning tillgodosett. Detsamma får anses gälla motion Bo244 (c) yrkande 26 såvitt nu är i fråga. Propositionen avstyrks i motsvarande del.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:2.beträffande nedre bostadskostnadsgränsen att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo44 yrkande 2, 1990/91:Bo45 yrkande 1 och 1990/91:Bo244 yrkande 26 samtliga motionsyrkanden såvitt nu är i fråga avslår det vid propositionen 1990/91:110 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 19, 20 och 21 §§ paragraferna i motsvarande del,3. Nedre bostadskostnadsgränsen (mom. 2)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Även om" och slutar med "är aktuell" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga om att den nedre bostadskostnadsgränsen bör hållas oförändrad för år 1992. Det innebär som motionärerna anför en höjning med 75 kr. per månad för de hushåll som får oreducerade bostadsbidrag. Ett genomförande av motionärernas förslag skulle dessutom i många fall innebära en reell förbättring för de barnfamiljer som får bostadsbidrag. Detta är viktigt inte minst därför att regeringens förslag om höjda inkomst- och bostadskostnadsgränser får anses nödvändiga för att bidragens värde inte skall urholkas.
Utskottet föreslår att riksdagen tillstyrker förslaget i den ovannämnda v-motionen om förändrade nedre bostadskostnadsgränser för bostadsbidrag till barnfamiljer och avstyrker regeringens förslag i motsvarande del. Med det anförda får förslagen i motionerna Bo44 (m) yrkande 2 och Bo244 (c) yrkande 26 båda yrkandena såvitt nu är i fråga anses delvis tillgodosedda.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:2.beträffande nedre bostadskostnadsgränsen att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo44 yrkande 2, 1990/91:Bo45 yrkande 1 och 1990/91:Bo244 yrkande 26 samtliga motionsyrkanden såvitt nu är i fråga avslår det vid proposition 1990/91:110 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1988:786) såvitt avser 19, 20 och 21 §§ paragraferna såvitt nu är i fråga och antar som bilaga 2 till detta betänkande fogat förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag i motsvarande del,
4. Bostadsbidrag vid skilsmässa (mom. 3)
Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet finner inte tillräcklig" och slutar med "fråga tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Med anledning av vad i motion Bo45 (v) anförts om bostadsbidrag vid skilsmässa finner utskottet det motiverat att det fasta beloppet 1000 kr. per månad för barnfamiljer skall kunna delas av föräldrarna alternativt helt utgå till endera föräldern oavsett var barnet är kyrkobokfört. Riksdagen bör föreläggas ett förslag i frågan hösten 1991 i sådan tid att vad nu förordats kan tillämpas fr.o.m. bidragsåret 1992. Genom de nu aktualiserade förslagen bör det också bli möjligt för den förälder hos vilken barnet inte är kyrkobokfört att ha en tillräckligt stor bostad. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda tillgodoses i allt väsentligt också förslaget i vänsterpartiets partimotion Bo233 yrkande 2.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:3.beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo45 yrkande 3 och 1990/91:Bo233 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Flerbarnstillägg (mom. 4)
Agne Hansson (c) Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Socialutskottet som" och på s. 6 slutar med "flerbarnstilläggen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Socialutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över förslaget i motion Bo44 (m) yrkande 3 om uppräkning av flerbarnstilläggen fr.o.m. år 1992. Som anförs i en avvikande mening från utskottets m- och c-ledamöter har flerbarnsfamiljerna fått en betydande relativ försämring av sin ekonomi genom den justering av bl.a. flerbarnstilläggen som gjordes i samband med skatteomläggningen. Enligt nu gällande regler får trebarnsfamiljer i år en höjning av barnbidraget och flerbarnstillägg med 7 980 kr., medan fembarnsfamiljen får en höjning med 6 144 kr., samtidigt som det maximala bostadsbidraget är detsamma i en familj med tre barn eller flera. Det har också visat sig att hyrorna stigit mera än beräknat till följd av skatteomläggningen. Bostadsutskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att flerbarnstilläggen bör räknas upp i enlighet med motionärernas förslag och alltså från den 1 januari 1992 utgöra 50 % av barnbidraget för tredje barnet, 125 % för fjärde och 175 % för det femte och följande barn.
Ett förverkligande av motionärernas förslag skulle undanröja det ovan beskrivna orättvisa förhållandet för familjer med fyra eller flera barn. Regeringen bör därför hösten 1991 förelägga riksdagen ett förslag om ändring i barnbidragslagen i enlighet med vad nu förordats. Med det anförda får även förslaget i motion Bo207 (mp) anses tillgodosett.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:4.beträffande flerbarnstilläggen att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo44 yrkande 3 och 1990/91:Bo207 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om flerbarnstillägg,
6. Avveckling av bostadsbidragen till hushåll utan barn (mom. 5)
Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "barn avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som tidigare framhållits i motioner från moderata samlingspartiet bör bostadsbidrag inte utgå till hushåll utan barn. Ett genomförande av den moderata skattepolitiken kommer att minska bidragsberoendet för hushåll utan barn. Utskottet tillstyrker med det anförda motionen Bo44 (m) yrkande 1 om avskaffande av bostadsbidrag för dessa hushåll. Riksdagen bör hösten 1991 föreläggas ett förslag i frågan så att bidragen kan avvecklas vid utgången av detta år.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:5.beträffande avveckling av bostadsbidragen till hushåll utan barn att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo44 yrkande 1 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avveckling av bostadsbidrag till hushåll utan barn,
7. Bostadsbidrag till ungdomar utan barn (mom. 6)
Under förutsättning av bifall till reservation 6
Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Bostadsbidragen till ungdomar" och på s. 8 slutar med "utan barn" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion Bo44 (m) yrkande 1 om att bostadsbidragen till hushåll utan barn bör avvecklas. Utskottet förordar att ett förslag om att avveckla dem vid utgången av år 1991 skall föreläggas riksdagen i höst. Detta bör ges regeringen till känna. Skäl saknas därför att i sak överväga vad i propositionen och i vissa motioner anförts om utformningen av dessa bidrag.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:6.beträffande bostadsbidrag till ungdomar utan barn att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:110 och motion 1990/91:Bo44 yrkande 1 såvitt nu är i fråga samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo45 yrkande 1 såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo47, 1990/91:Bo225 yrkande 9 och 1990/91:Bo244 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 8. Bostadsbidrag till ungdomar utan barn (mom. 6)
Vid bifall till utskottets hemställan under mom. 5
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Bostadsbidragen till ungdomar" och på s. 8 slutar med "utan barn" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Bo47 (c) om att ungdomar är en grupp som drabbats speciellt hårt av de ökade boendekostnaderna som till stor del är en konsekvens av den s.k. skattereformen. Centerpartiet har hävdat och hävdar att en annan finansiering av skatteomläggningen, med bl.a. lägre moms på bostadsbyggandet och på boendet, skulle inneburit ett väsentligt mindre behov av bostadsbidrag än det blir med den av socialdemokraterna och folkpartiet liberalerna genomdrivna finansieringen.
Eftersom utskottet och riksdagen, åtminstone temporärt, måste acceptera att boendekostnaderna ökar betydligt mera än vad t.ex. bostadsministern tidigare räknat med och mot bakgrund av att speciellt ungdomarnas boendesituation många gånger är mycket besvärligt föreslår utskottet att bostadsbidragen för denna grupp ökas betydligt mera än vad regeringen föreslagit. Utskottet ansluter sig i denna del till den ovannämnda centermotionen och förordar att inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjs till 41 000 kr. för ensamboende (+8 000 kr. i förhållande till regeringens förslag) och till 59 000 kr. för makar/samboende (+12 000 kr.). Den övre bostadskostnadsgränsen bör höjas med ytterligare 200 kr. utöver regeringens förslag till 2 700 kr. per månad för ensamboende och till 3 300 kr. per månad för makar/samboende. Reduktionsfaktorn bör sänkas från en tredjedel till 20%. De nu förordade reglerna bör gälla från den 1 januari 1992. Ett genomförande av förslaget i motionen skulle innebära ett ökat oreducerat bostadsbidrag med ca 150 kr. per månad, vilket är en dubbelt så stor ökning som enligt regeringens förslag. Dessutom kommer betydligt flera ungdomar att få bostadsbidrag än enligt regeringens förslag på grund av de kraftigt höjda inkomstgränserna. Den lösning som förordas i motionen är att föredra framför det stöd som kan utgå som s.k. ungdomsbostadsstöd. Vad nu anförts innebär en tillstyrkan till motion Bo47 (c). Med det anförda får också förslagen i centerpartiets partimotion Bo225 yrkande 9 och i motion Bo244 (c) yrkande 22 anses i inte ringa grad tillgodosedda. Däremot kan utskottet inte tillmötesgå regeringens förslag såvitt nu är i fråga eller förslagen i motionerna Bo44 (m) yrkande 1 och Bo45 (v) yrkande 1 båda dessa yrkanden såvitt nu är i fråga.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6.beträffande bostadsbidrag till ungdomar utan barn att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo47, 1990/91:Bo225 yrkande 9, 1990/91:Bo244 yrkande 22 och med avslag på regeringens förslag i proposition 1990/91:110 och motionerna 1990/91:Bo44 yrkande 1 och 1990/91:Bo45 yrkande 1 dessa båda motionsyrkanden såvitt nu är i fråga antar som bilaga 3 till detta betänkande fogat förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 14 och 21 §§ den sistnämnda såvitt nu är i fråga,
9. Bostadsbidrag till ungdomar utan barn (mom. 6)
Vid bifall till utskottets hemställan under mom. 5
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Bostadsbidragen till ungdomar" och på s. 8 slutar med "utan barn" bort ha följande lydelse:
Liksom när det gäller bostadsbidrag till barnfamiljer bör den lägsta bidragsgrundande bostadskostnadsgränsen, som föreslås i motion Bo45 (v), behållas även för hushåll utan barn. Ett bibehållande av dessa gränser skulle i inte ringa grad bidra till att bostadsbidragens värde inte urholkas. Ett bibehållande av denna gräns skulle också innebära att alla hushåll utan barn som får bostadsbidrag skulle få större bostadsbidrag än om regeringens förslag genomförs. Utskottet tillstyrker motionen. Övriga motioner i vilka behandlas frågan om bostadsbidrag till ungdomar utan barn avstyrks. Regeringens förslag tillstyrks i de delar det avser bl.a. de övre bostadskostnadsgränserna och inkomstgränserna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6.beträffande bostadsbidrag till ungdomar utan barn att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:110 och motion 1990/91:45 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och med avslag på motionerna 1990/91:Bo44 yrkande 1 såvitt nu är ifråga, 1990/91:Bo47, 1990/91:Bo225 yrkande 9 samt 1990/91:Bo244 yrkande 22 antar som bilaga 2 till detta betänkande fogat förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 14 § såvitt nu är i fråga, 10. Bidragsandelen avseende vissa hushåll utan barn m.m. (mom. 7)
Under förutsättning av bifall till reservation 6
Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Det kan" och slutar med "fråga tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion Bo44 (m) yrkande 1 om att bostadsbidragen till hushåll utan barn bör avvecklas vid årsskiftet 1991-1992. Skäl saknas därför att i sak granska förslaget i motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga, yrkande 2 om den nedre bostadskostnadsgränsen och om bidragsandelens storlek för denna grupp bidragstagare. 21 § bostadsbidragslagen i motsvarande del bör upphöra att gälla vid utgången av år 1991. Detta bör ges regeringen till känna. Regeringen bör i ärendet återkomma till riksdagen.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:7.beträffande bidragsandelen avseende vissa hushåll utan barn m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:45 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och yrkande 2 och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 11. Bidragsandelen avseende vissa hushåll utan barn m.m. (mom. 7)
Vid bifall till utskottets hemställan under mom. 5
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Det kan" och slutar med "fråga tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Som anförs i v-motionen har gruppen ensamstående med låga inkomster råkat illa ut på grund av skatteomläggningen. De har inte sällan drabbats av alla kostnadshöjningar utan att vinna något på omläggningen. Utskottet delar motionärens uppfattning att bidragsandelen avseende bostadsbidrag för "andra hushåll utan barn" bör höjas från 30 till 50 %. Med hänvisning till vad ovan anförts tillstyrker utskottet också motionärens förslag om förändrad nedre bostadskostnadsgräns även för denna grupp.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:7.beträffande bidragsandelen avseende vissa hushåll utan barn m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo45 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och yrkande 2 antar som bilaga 2 till detta betänkande fogat förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 21 § i motsvarande del,
12. Kostnadsfördelningen stat--kommun (mom. 8)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet vill" och på s. 9 slutar med "avseende bostadsbidragen" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Bo45 (v) innebär skatteomläggningen och ett nytt bostadsfinansieringssystem med minskade generella subventioner som måste kompenseras med ett utökat riktat individuellt stöd (bostadsbidrag) att kommunerna kommer att få ta på sig en större andel av kostnaderna för bostadssubventionerna, eftersom kostnaderna för bostadsbidragen i dag delas lika mellan staten och kommunerna.
Staten bör som motionärerna anför successivt ta på sig en större andel av de ökade kostnaderna för bostadsbidragen. För år 1992 bör staten svara för 60 % av kostnaderna för bostadsbidragen.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8.beträffande kostnadsfördelningen stat--kommun att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo45 yrkande 5 antar som bilaga 2 till detta betänkande fogat förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 32 §,
13. Kretsen av bidragsberättigade hushåll (mom. 10)
Under förutsättning av bifall till reservation 6
Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "I bostadsbidragslagen" och på s. 10 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Förslagen i motionerna Bo43 (fp), Bo45 (v) yrkande 4 och Bo46 (s) om en ändring av kretsen av bidragsberättigade har relevans endast beträffande gruppen hushåll utan barn. Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion Bo44 (m) yrkande 1 om att bostadsbidrag för denna grupp bör avskaffas. Skäl saknas därför att i sak granska förslagen i s-, fp- och v-motionerna om ändring av kretsen av bidragsberättigade.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10.beträffande kretsen av bidragsberättigade hushåll att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo43, 1990/91:Bo45 yrkande 4 och 1990/91:Bo46,
14. Bostadsbidrag och skattejämkning (mom. 12)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Ett motsvarande" och slutar med "och skattejämkning" bort ha följande lydelse:
Det finns, som framhålls i den nu behandlade c-motionen, starka skäl som talar för att bostadsbidragssystemet måste förändras. I enlighet med förslaget i motionen bör sålunda dagens bostadsbidrag ersättas med ett jämkningsförfarande inom skattesystemets ram. De uppenbara olägenheter bl.a. i form av bristande överensstämmelse mellan bidragsgrundande inkomst och verklig inkomst och de möjligheter till fusk med bidragen som dagens system erbjuder skulle härvid försvinna. Om nuvarande bostadsbidragsansökan omformas till en "skattejämkningsansökan" skulle förenklingar för såväl den enskilde som den administrativa apparaten uppkomma.
Det nu förordade systemet innebär i korthet att den bidragssökande får en skatteminskning motsvarande beräknat bostadsbidrag. I samband med beräkning av slutlig skatt justeras "skatteminskningen" till ett exakt belopp i förhållande till då känd inkomst, bostadskostnad, familjeförhållanden m.m. Har reduceringen varit för hög blr det "restskatt" och om den varit för låg blir det återbäring.
Genom att i stort sett alla inkomsttagare skall deklarera och därmed slutlig skatt skall beräknas torde merarbetet för skattemyndigheten genom det "utvidgade" skattejämkningssystemet motsvara endast en ringa del av nuvarande bidragshantering.
I sammanhanget bör poängteras att förslaget inte innebär en återgång till de gamla inkomstavdragen utan att det är fråga om en skattereducering som helt styrs av de bidragsbestämmelser som riksdagen kommer att besluta om.
Det finns enligt utskottets mening så stora fördelar med den nu förordade ordningen att den bör införas snarast i enlighet med förslagen i motion Bo214 (c). Riksdagens ställningstagande i denna del bör ges regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:12.beträffande bostadsbidrag och skattejämkning att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo214 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Bostadsbidrag och skatter
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anför:
I nu föreliggande betänkande behandlas bl.a. fyra c-motioner varav tre väcktes under den allmänna motionstiden 1991. I vissa av dessa motioner diskuteras utformningen av bostadsbidragen mot bakgrund av centerpartiets förslag till utformningen av skattesystemet. Bl.a. anförs i en av motionerna att ett genomförande av centerns skatteförslag också skulle medföra lägre beskattning på boendet, något som i sin tur innebär att allt färre boende kommer att behöva bostadsbidrag. Centerpartiets motioner om skattesystemets utformning behandlas i skatteutskottets betänkande 1990/91:SkU17. Riksdagen avslog den 10 april dessa motioner. Med hänvisning till detta beslut kan det inte nu anses meningsfullt att hävda att förslagen i c-motionerna avseende bostadsbidragen bör genomföras, eftersom dessa förslag ju har en klar anknytning till centerns skatteförslag. Det år 1990 och nyligen fattade riksdagsbeslutet om skattereformens innehåll är dock betydligt sämre för låginkomsttagarna, inte minst i vad gäller deras möjligheter att behålla en acceptabel bostadsstandard. Från centerpartiets sida ämnar vi emellertid senare återkomma till frågorna om skatte- och bostadsbidragssystemens utformning. Vi har emellertid -- som framgått ovan -- beträffande bostadsbidrag till ungdomar utan barn och beträffande flerbarnstilläggen ansett det så viktigt att förändringar görs redan nästa bidragsår att vi i dessa frågor reserverat oss i syfte att i inte ringa grad undanröja de svårigheter dessa grupper oförskyllt hamnat i genom den av socialdemokraterna och folkpartiet liberalerna genomförda finansieringen av skattereformen.
Regeringens av utskottet tillstyrkta
Bilaga 1
Reservantens Förslag till [tillhör res. 3, 9, 11 och 12 (v)] Lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag Bilaga 2 Härigenom föreskrivs att 19--21 och 32 §§ lagen (1988:786) om bostadsbidrag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §
Bostadsbidrag lämnas Bostadsbidrag lämnas månadsvis 1. med 1 000 månadsvis 1. med 1 000 kronor samt 2. med 75 procent kronor samt 2. med 75 procent av den del av bostadskostnaden av den del av bostadskostnaden per månad som för per månad som för familjer med ett barn familjer med ett barn överstiger 1 800 kronor men överstiger 1 800 kronor men inte 2 400 kronor, familjer inte 2 400 kronor, familjer med två barn överstiger med två barn överstiger 1 500 kronor men inte 2 800 1 500 kronor men inte 2 800 kronor, familjer med tre eller kronor, familjer med tre eller flera barn överstiger 1 200 flera barn överstiger 1 200 kronor men inte 3 200 kronor. kronor men inte 3 200 kronor. Om bostadskostnaden Om bostadskostnaden överstiger de belopp som överstiger de belopp som anges i första stycket 2, anges i första stycket 2, lämnas bostadsbidrag med 50 lämnas bostadsbidrag med 50 procent av den procent av den överskjutande överskjutande bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad upp till 3 500 kronor för upp till 3 900 kronor för familjer med ett barn, 4 000 familjer med ett barn, 4 400 kronor för familjer med kronor för familjer med två barn, 4 500 kronor två barn, 5 000 kronor för familjer med tre eller för familjer med tre eller flera barn. flera barn.
Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om bidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är handikappad och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.
Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
20 §
Bostadsbidrag enligt 19 § första stycket 1 lämnas endast till familjer med barn som avses i 3 § första stycket 1 och 2. Om föräldrarna inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet, skall bidraget tillfalla den av föräldrarna som barnet är kyrkobokfört hos.
Är föräldern under Är föräldern under bidragsåret under 29 år bidragsåret under 29 år och får denne inte bidrag och får denne inte bidrag enligt första stycket, enligt första stycket, skall bidrag enligt 19 § skall bidrag enligt 19 § första stycket 2 första stycket 2 beräknas på den del av beräknas på den del av bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad som överstiger 800 kronor som överstiger 800 kronor eller för den som får eller för den som får studiemedel 1500 kronor. studiemedel 1600 kronor.
Bidrag enligt 19 § första stycket 2 och andra stycket samma paragraf får lämnas endast till den som bor i en bostad som han äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.
Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en del av upplåtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gruppbostad för flera familjer meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
21 §
Är bidragssökanden och Är bidragssökanden och dennes make under dennes make under bidragsåret under 29 år, bidragsåret under 29 år, lämnas bostadsbidrag med 75 lämnas bostadsbidrag med 75 procent av den del av procent av den del av bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad som överstiger 800 kronor som överstiger 800 kronor men inte 2300 kronor för men inte 2500 kronor för ensamboende och 2900 kronor ensamboende och 3100 kronor för makar. För för makar. För hushåll där någon hushåll där någon får studiemedel lämnas får studiemedel lämnas bostadsbidrag dock endast bostadsbidrag dock endast för den del av för den del av bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad som överstiger 1500 kronor. som överstiger 1600 kronor.
Har den bidragssökande Har den bidragssökande eller dennes make under eller dennes make under bidragsåret fyllt 29 år bidragsåret fyllt 29 år eller uppnår någon av eller uppnår någon av dem denna ålder under dem denna ålder under bidragsåret, lämnas bidragsåret, lämnas bostadsbidrag med 30 procent bostadsbidrag med 50 procent av den del av bostadskostnaden av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger per månad som överstiger 1 600 kronor men inte 3500 1 600 kronor men inte 3500 kronor. kronor.
Högre bostadskostnad än som anges i första eller andra stycket får beaktas, om bidragssökanden eller dennes make är handikappad och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.
Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
32 §
För bostadsbidrag som För bostadsbidrag som kommunen har lämnat enligt kommunen har lämnat enligt denna lag får kommunen denna lag får kommunen statsbidrag med 50 procent av statsbidrag med 60 procent av sina kostnader. Bidraget sina kostnader. Bidraget lämnas i efterskott för lämnas i efterskott för ett kalenderår i sänder. ett kalenderår i sänder.
Länsbostadsnämnden prövar ärenden om statsbidrag.
Ansökan om statsbidrag Ansökan om statsbidrag skall lämnas in till skall lämnas in till länsbostadsnämnden. länsbostadsnämnden. Plan- och bostadsverket Boverket sköter sköter utbetalningen av utbetalningen av statsbidrag. statsbidrag.
Närmare föreskrifter om förfarandet i övrigt meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången i fråga om bostadsbidrag för år 1992.
Reservanternas Förslag till [tillhör res. 8 (c)] Lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag Bilaga 3
Härigenom föreskrivs att 14 och 21 §§ lagen (1988:786) om bostadsbidrag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §2
Är bidragssökanden och Är bidragssökanden och dennes make under dennes make under bidragsåret under 29 år bidragsåret under 29 år lämnas bostadsbidrag med lämnas bostadsbidrag med lägst det belopp som lägst det belopp som följer av 21 § första följer av 21 § första stycket, om den stycket, om den bidragsgrundande inkomsten bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 31 000 inte överstiger 41000 kronor för en ensamboende kronor för en ensamboende och 44 000 kronor för och 59 000 kronor för makar. Om den bidragsgrundande makar. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre, inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet minskas skall bidragsbeloppet minskas med en tredjedel av den med 20 procent av den överskjutande inkomsten. överskjutande inkomsten.
Har bidragssökanden eller Har bidragssökanden eller dennes make fyllt 29 år dennes make fyllt 29 år eller uppnår någon av eller uppnår någon av dem denna ålder under dem denna ålder under bidragsåret lämnas bidragsåret lämnas bostadsbidrag med lägst det bostadsbidrag med lägst det bidragsbelopp som följer av bidragsbelopp som följer av 21 § andra stycket, om den 21 § andra stycket, om den bidragsgrundande inkomsten bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 66000 inte överstiger 70 000 kronor. Om den kronor. Om den bidragsgrundande inkomsten bidragsgrundande inkomsten är högre, skall är högre, skall bidragsbeloppet minskas med 10 bidragsbeloppet minskas med 10 procent av den procent av den överskjutande inkomsten. överskjutande inkomsten.
Om en bidragssökande som avses i första stycket begär det, skall bostadsbidrag lämnas enligt andra stycket under förutsättning att det är förmånligare för denne.
Om en bidragssökande som avses i andra stycket begär det, skall bostadsbidrag lämnas enligt första stycket under förutsättning att det är förmånligare för den sökande och att denne eller dennes make uppbär studiemedel.
21 §
Är bidragssökanden och Är bidragssökanden och dennes make under dennes make under bidragsåret under 29 år, bidragsåret under 29 år, lämnas bostadsbidrag med 75 lämnas bostadsbidrag med 75 procent av den del av procent av den del av bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad som överstiger 800 kronor som överstiger 900 kronor men inte 2300 kronor för men inte 2700 kronor för ensamboende och 2900 kronor ensamboende och 3300 kronor för makar. För för makar. För hushåll där någon hushåll där någon får studiemedel lämnas får studiemedel lämnas bostadsbidrag dock endast bostadsbidrag dock endast för den del av för den del av bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad som överstiger 1500 kronor. som överstiger 1600 kronor.
Har den bidragssökande eller dennes make under bidragsåret fyllt 29 år eller uppnår någon av dem denna ålder under bidragsåret, lämnas bostadsbidrag med 30 procent av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 600 kronor men inte 3 500 kronor.
Högre bostadskostnad än som anges i första eller andra stycket får beaktas, om bidragssökanden eller dennes make är handikappad och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.
Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången i fråga om bostadsbidrag för år 1992.
2 Senaste lydelse 1990:976.
Socialutskottets yttrande 1990/91:SoU7y Bilaga 4 Flerbarnstillägg
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över motion 1990/91:Bo44 (m) yrkande 3.
Utskottet
I motion Bo44 av Knut Billing m.fl. (m) yrkas att riksdagen beslutar att flerbarnstillägget från den 1 januari 1992 skall utgöra 50 procent av barnbidraget (alternativt grundavdraget) för tredje barnet, 125 procent för fjärde barnet och 175 procent för vartdera av femte och följande barn (yrkande 3). Motionärerna anser att genom den justering av bl.a. flerbarnstilläggen som gjordes i samband med skatteomläggningen har flerbarnsfamiljerna fått en betydande relativ försämring av sin ekonomi. Detta är enligt motionen otillfredsställande. I motionen framhålls också att eftersom hyrorna visat sig stiga betydligt mer än regeringen tidigare beräknat till följd av skatteomläggningen finns det all anledning att räkna upp flerbarnstilläggen från 1992. Motionärerna, som hänvisar till en motion från den allmänna motionstiden om att införa ett kommunalt grundavdrag för barn, föreslår i den här aktuella motionen att detta grundavdrag räknas upp på motsvarande sätt.
I betänkandet 1989/90:SoU27 behandlade socialutskottet förra året propositionen (prop. 1989/90:140) om höjning av de allmänna barnbidragen, m.m. och motioner som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslogs en höjning av barnbidraget och ändrade regler för beräkning av flerbarnstillägg så att proportionellt sett lägre flerbarnstillägg än tidigare skulle utgå för det fjärde och femte barnet. Motiveringen för denna förändring uppgavs vara att familjer med fyra eller fler barn annars skulle få en högre kompensation med anledning av skatteomläggningen än familjer med färre barn.
Utskottet behandlade i betänkandet flera motioner om storleken av barnbidraget, däribland en motion från moderata samlingspartiet med yrkande om att barnbidrag och flerbarnstillägg skulle utgå med oförändrade belopp och att ett kommunalt grundavdrag i stället skulle införas. Motionärerna var kritiska till den föreslagna minskningen av flerbarnstilläggen. Utskottet, som delade uppfattningen i propositionen att en kraftig höjning av barnbidraget var nödvändig för att kompensera barnfamiljerna, tillstyrkte förslaget om en höjning av barnbidraget. De föreslagna förändringarna av reglerna för beräkning av flerbarnstillläggen tillstyrktes också av utskottet, med motiveringen att familjer med fyra eller fler barn med oförändrade regler skulle få en omotiverat stor kompensation med anledning av skatteomläggningen. Den aktuella m-motionen avstyrktes i dessa delar. På samma sätt som skatteutskottet vid flera tillfällen gjort avstyrkte socialutskottet yrkandet om att införa ett kommunalt grundavdrag för barn. Riksdagen följde utskottet (rskr. 314).
I samband med behandlingen av årets budgetproposition har utskottet åter behandlat ett motionsyrkande från moderaterna med förslag om att införa ett grundavdrag för barn. Vid justeringen vidhöll utskottet sin tidigare inställning och avstyrkte motionen (1990/91:SoU12).
Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet tillstyrkte förra året de nu genomförda reglerna för beräkning av flerbarnstilläggen med motiveringen att familjer med fyra eller fler barn med oförändrade regler skulle få en omotiverat stor kompensation med anledning av skatteomläggningen. Utskottet vidhåller denna inställning. Utskottet vill erinra om att genom barnbidragshöjningarna åren 1991 och 1992 får en fyrabarnsfamilj 55 110 kr. i barnbidrag per år. En fembarnsfamilj får 80 160 kr. Utskottet anser sålunda inte att det finns skäl att ändra beräkningsreglerna för flerbarnstilläggen och avstyrker därför motion Bo44 (m) yrkande 3.
Stockholm den 9 april 1991
På socialutskottets vägnar
Ulla Tillander
Närvarande: Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Rosa Östh (c), Gudrun Schyman (v), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson (s), Sinikka Bohlin (s), Maj-Inger Klingvall (s), Ingegerd Troedsson (m), Rosa-Lill Wåhlstedt (s) och Barbro Westerholm (fp).
Avvikande mening
Ulla Tillander (c), Per Stenmarck (m), Ingrid Hemmingsson (m), Rosa Östh (c) och Ingegerd Troedsson (m) anser att sista stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att flerbarnsfamiljerna fått en betydande relativ försämring av sin ekonomi genom den justering av bl.a. flerbarnstilläggen som gjordes i samband med skatteomläggningen. Trebarnsfamiljer får i år en höjning av barnbidrag och flerbarnstillägg med 7 980 kr., medan en fembarnsfamilj får nöja sig med en höjning på tillsammans 6 144 kr. Det har också visat sig att hyrorna stigit betydligt mer än regeringen tidigare beräknat till följd av skatteomläggningen. Det maximala bostadsbidraget utgår dessutom med samma belopp, oavsett om barnantalet i en familj är tre eller fler. Enligt utskottet finns det därför all anledning att räkna upp flerbarnstilläggen från 1992. Utskottet föreslår att vad som här anförts med anledning av motion Bo44 (m) yrkande 3 beaktas av bostadsutskottet.