Bostadsbeskattning
Betänkande 1993/94:SkU35
Skatteutskottets betänkande
1993/94:SKU35
Bostadsbeskattning
Innehåll
1993/94 SkU35
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner på bostadsbeskattningens område.
Utskottet avstyrker motionerna med hänvisning till de överväganden som pågår angående de aktuella frågorna.
Till betänkandet har fogats fem reservationer från s och från nyd och en meningsyttring från v.
Motionerna
1993/94:Sk302 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring och förenkling vid debitering av fastighetsskatt.
1993/94:Sk303 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsbeskattningen.
1993/94:Sk313 av Stina Eliasson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående skattereduktion vid reparation av bostäder.
1993/94:Sk325 av Stefan Attefall (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skyndsamt utreda bostadsrättsinnehavares möjligheter att dra av sin andel av föreningens räntor i inkomstslaget kapital.
1993/94:Sk326 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en proportionering efter kalenderår såväl av underlaget för fastighetsskatt som av tillämpade skattesatser för företag med brutet räkenskapsår,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skattefriheten för fastigheter med värdeår 1991 och senare förlängs med minst två år.
1993/94:Sk332 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om ändring av reglerna för skattereduktion avseende byggnadsarbeten på bostadshus i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:Sk338 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i syfte att minska "svartjobben" inom bygg- och underhållssektorn.
1993/94:Sk341 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen hos Riksdagens revisorer begär en uppföljning och utvärdering av beslutet om avdragsrätt för vissa reparationer.
1993/94:Sk348 av Jarl Lander och Bo Finnkvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att motarbeta den växande sektorn av "svartjobb" inom byggnadsbranschen.
1993/94:Sk349 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om reparationsavdrag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatt på industrifastigheter,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförd fastighetsskatt på kommersiella lokaler.
1993/94:Sk357 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att ändra reglerna för skattereduktion avseende reparationskostnader för bostadshus på sätt som föreslås i motionen.
1993/94:Sk358 av Kjell Eldensjö och Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om de statsfinansiella effekterna av en förändrad nivå på skattereduktionen för ROT-åtgärder i villor och fritidshus,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar avseende avgränsningen för skattereduktion för reparations- och underhållsarbeten i bostäder att övervägas inom samma utredning.
1993/94:Sk631 av Chris Heister och Stig Rindborg (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att den ser över stämpelskatten för fastighetsöverlåtelser och återkommer till riksdagen med förslag till åtgärder i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag om finansieringen.
1993/94:Sk633 av Ulrica Messing (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter för kommuner att överlåta lokaler inom den kommunala förvaltningen utan att behöva utlösa ny lagfart.
1993/94:A428 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
2. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning av annan lämplig beräkningsgrund för fastighetsskatten på fastigheter i attraktiva skärgårdsområden än taxeringsvärdet i syfte att skatten bättre skall anpassas till fastighetens bruksvärde.
1993/94:A470 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av fastighetstaxeringen i skärgården.
1993/94:Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sänka byggmomsen till 12 %,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det taxerade markvärdet bör uppgå till maximalt 100 000 kr för en normal villafastighet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att på sikt sänka fastighetsskatten till 0,5 %.
Yttrande från annat utskott
Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet (1993/94:BoU5y) bifogas som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
Inkomstskatt, fastighetsskatt
I de aktuella motionerna finns olika yrkanden om att fastighetsskatten utvidgas eller begränsas i olika hänseenden eller att detaljutformningen ändras. En av motionerna berör också avdragsreglerna för underskott vid inkomstbeskattningen. I övrigt rör motionerna kostnader för reparationer eller andra frågor som inte tas upp under denna rubrik.
Vanliga hyreshus hänförs vid inkomstbeskattningen till näringsverksamhet och beskattas på samma sätt som andra inkomster i detta inkomstslag. Beskattningen av bostadsrättsföreningarnas fastigheter sker dock enligt en schablon som utgår från taxeringsvärdet på huset. För bostadshus utgår också fastighetsskatt. I fråga om egnahem innebär 1990 års skattereform att schablonbeskattningen ersatts med en höjd fastighetsskatt.
Fastighetsskatten kom till i början på 1980-talet som ett led i finansieringen av bostadssubventionerna. Vid 1990 års skattereform höjdes skattesatserna, och samtidigt genomfördes lättnader för nybyggda hus. Hus som har byggts 1991 eller senare slipper fastighetsskatt under en femårsperiod, och under ytterligare fem år reduceras skatten till hälften. Särskilda lättnader infördes även för årgångarna 1973--1990, i fråga om småhus årgångarna 1986--1990. En ändring hösten 1992 innebär att kommersiella lokaler har undantagits. Fastighetsskatten avser nu endast bostäder och bostadstomter.
Med anledning av väntade värdehöjningar i samband med 1994 års fastighetstaxering beslutade riksdagen hösten 1993 att sänka fastighetsskatten för hyreshus från 2,5 till 1,5 %, med verkan fr.o.m. 1995 års taxering (prop. 1993/94:91, SkU17). Samtidigt infördes reduceringsregler för hus som genomgått omfattande om- eller tillbyggnader. Ändringarna i höstas berör också mangårdsbyggnader på jordbruk. För sådana byggnader innebar skattereformen att reglerna utformades såsom för småhus. I fråga om större mangårdsbyggnader skall man nu kunna återgå till reglerna för näringsverksamhet.
Fastighetsskatten för samtliga bostadshus blir alltså i princip 1,5 % av taxeringsvärdet fr.o.m. 1995 års taxering.
Fastighetsbeskattningsutredningen (Fi 1993:01) föreslår i betänkandet Beskattning av fastigheter, del I -- Schablonintäkt eller fastighetsskatt? (SOU 1993:57) att fastighetsskatten för småhus omvandlas till en kapitalinkomst på 5 % av taxeringsvärdet och att bostadsrätter på sikt skall beskattas på samma sätt som egnahem. Utredningen har nu avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1994:57) Beskattning av fastigheter, del II -- Principiella utgångspunkter för beskattning av fastigheter m.m. Utredningen bygger vidare på sitt delbetänkande och föreslår att skattesystemet frikopplas från bostadsfinansieringssystemet. Utredningen anser att skattereglerna för bostäder bör utformas med hänsyn till skattesystemets utformning i övrigt och att fastighetsskatten bör slopas. Egnahem och bostadsrätter skall enligt förslaget beskattas enligt en schablon som bygger på bostädernas marknadsvärden. Utredningen föreslår att reglerna vid fastighetstaxeringen ändras i detta syfte och att man fr.o.m. 1996 inför en rullande fastighetstaxering så att underlaget för schablonintäkten justeras årligen i förhållande till förändringar av marknadsvärdena.
En särskild utredning (Fi 1993:13) har till uppgift att föreslå en förenkling och rationalisering av fastighetstaxeringen. Denna utredning beräknas avsluta sitt arbete vid slutet av 1995. En särskild fråga har varit om man inte bör lämna dett nuvarande systemet med sexårsperioder för fastighetstaxeringen genom att gå över till en rullande fastighetstaxering. Denna fråga bereds som en särskild fråga, och avsikten är att Finansdepartementet skall lägga fram en promemoria i ämnet senare i vår.
De ändringar som har genomförts på skatteområdet under 1980- och 1990-talet innebär ett stort skattebortfall för kommunerna. Kommunerna kompenseras härför genom att skattebortfallet vägs in i statsbidragen till kommunerna. Statsbidragen för nästa budgetår kommer att behandlas av finansutskottet och riksdagen senare i vår, och en parlamentarisk beredning har tillkallats för den framtida utformningen -- Kommittén (Fi 1993:24) om statsbidrag och utjämning i kommunsektorn.
I motion Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas riksdagsuttalanden om att fastighetsskatten skall utvidgas till industrifastigheter och lokaler (yrkandena 28 och 29). Motion Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) innehåller bl.a. krav på en sänkning av fastighetsskatten till 0,5 % (yrkande 6). Yrkande 2 i motion Sk326 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s) innebär att den femåriga friheten från fastighetsskatt skall förlängas med minst två år för hus som har byggts 1991 eller senare. Enligt yrkande 1 i denna motion bör fastighetsskatten beräknas per kalenderår även för företag med brutet räkenskapsår. Motion Sk302 av Inger Lundberg m.fl. (s) gäller en annan detalj. Motionärerna anser att den som äger en fastighet i början av året bör betala fastighetsskatt för hela året även om fastigheten bytt ägare.
Som framgår av den lämnade redogörelsen är frågorna om fastighetsbeskattning och bostadsbeskattning föremål för en genomgripande översyn. I avvaktan på kommande ställningstaganden till resultatet av denna översyn är utskottet inte berett att nu ompröva dessa frågor. I likhet med bostadsutskottet avstyrker utskottet således de angivna motionsyrkandena.
Det anförda gäller även yrkandet i motion Sk325 av Stefan Attefall (kds) om en utredning i syfte att medge bostadsrättshavare möjligheter att dra av sin andel av bostadsrättsföreningens räntekostnader.
I några motioner riktas kritik mot att taxeringsvärdena visar stora regionala skillnader och att värdena i attraktiva områden höjts väsentligt, vilket medfört påfrestningar av olika slag såväl för de skattskyldiga som för vissa kommuner bl.a. i skärgårdsområden. Av sådana skäl yrkas i motion Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) ett riksdagsuttalande om att det taxerade markvärdet bör begränsas till 100 000 kr för en normalvilla (yrkande 5). Även yrkande 2 i motion A428 av Viola Furubjelke m.fl. (s) och yrkande 3 i motion A470 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) går ut på en översyn av värderingsreglerna i syfte att nedbringa skattebelastningen för fastigheter i skärgårdsområden. Vidare yrkas i motion Sk303 av Per Erik Granström m.fl. (s) att kommuner med stort inslag av fritidsfastigheter kompenseras för sina kostnader härför genom att tillföras skatten på fastigheter eller genom att frågan beaktas i den pågående utredningen om kostnadsutjämning mellan kommunerna.
Utskottet har senast i sitt betänkande 1992/93:SkU33 avstyrkt likartade motioner med hänvisning till att värderingsfrågorna och de därmed sammanhängande skattefrågorna ingår i den pågående översynen av skattefrågorna och att kommunerna vid sidan av statsbidragen bl.a. har möjlighet att ta ut avgifter för sina tjänster. De kommunalekonomiska frågorna utreds nu av en särskild kommitté som planerar att avlämna sitt betänkande senare i år. Som bostadsutskottet anför i sitt yttrande berörs värderingsfrågorna och de kommunalekonomiska frågorna även av Skärgårdsutredningen (Jo 1993:02), som inom kort kommer att avlämna sitt betänkande.
I motionerna har inte anförts något nytt som bör föranleda en annan ståndpunkt än tidigare. I likhet med bostadsutskottet avstyrker utskottet därför dessa motioner.
Reparation, om- och tillbyggnad
I syfte att stimulera konjunkturen inom byggsektorn infördes 1993 möjligheter för fastighetsägare till skattereduktion för reparation, underhåll och om- och tillbyggnad av bostadshus under tiden 15 februari 1993--31 december 1994 (prop. 1992/93:150 bil. 6.1, SkU36). Skattereduktion medges med 30 % av kostnaderna bortsett från material. För villor blir skattereduktionen högst 10 500 kr per taxeringsenhet. För hyreshus blir skattereduktionen högst 20 000 kr per taxeringsenhet eller alternativt ett belopp som motsvarar tre gånger fastighetsskatten för år 1993 på bostadsdelen.
I flera motioner yrkas att skattereduktionen utvidgas. Så yrkas i motion Sk357 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) att skattereduktionen höjs till 21 000 kr (30 % av 70 000) och beräknas även för materialkostnader. I motion Sk313 yrkas en höjning av reduktionen till 50 % av kostnaderna, att perioden förlängs med tre år och att även bostadsrättshavare och hyresgäster skall få rätt till skattereduktion. Även i motionerna Sk332 av Lennart Hedquist (m) och Sk348 av Jarl Lander och Bo Finnkvist (s) finns yrkanden om att skattereduktionen utvidgas till bostadsrättshavare och till hyresgäster. I motion Sk358 av Kjell Eldensjö och Dan Ericsson i Kolmården (kds) begär motionärerna en utredning i syfte att höja nivån på skattereduktionen och utvidga tillämpningsområdet. Vidare yrkas i motionerna Sk338 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) och Sk349 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c) att en avdragsrätt vid inkomstbeskattningen införs för reparation och underhåll av bostäder.
Reglerna om skattereduktion har tidsbegränsats till den 31 december 1994. Enligt utskottets mening bör det inte komma i fråga att ändra reglerna för den korta tid som nu återstår. Det skulle också strida mot syftet med reglerna att nu vidta åtgärder som innebär att tidsperioden förlängs eller att reglerna utvidgas i andra hänseenden. Utskottet vill också framhålla att reglerna bör utvärderas mot bakgrund av de praktiska erfarenheterna innan riksdagen tar ställning till nya åtgärder i denna riktning. I likhet med bostadsutskottet avstyrker utskottet således dessa motioner.
I motion Sk341 av Ylva Annerstedt (fp) yrkas att Riksdagens revisorer skall få i uppdrag att följa upp och utvärdera skattereduktionen i syfte bl.a. att ge underlag för en bedömning om metoden är lämplig för andra sysselsättningsfrämjande åtgärder.
Frågan om andra sysselsättningsfrämjande åtgärder av detta slag har bedömts av en särskild utredning som har redovisat sina ställningstaganden i det nyligen avlämnade betänkandet (SOU 1994:43) Uppskattad sysselsättning -- om skatternas betydelse för den privata tjänstesektorn. Även Riksdagens revisorer kan givetvis ta upp denna fråga, men enligt utskottets mening kan en särskild framställan härom från riksdagens sida inte anses motiverad. Utskottet avstyrker alltså även denna motion.
Övriga frågor
I motionerna Sk631 av Chris Heister och Stig Rindborg (m) och Sk633 av Ulrica Messing (s) begär motionärerna en översyn av stämpelskatten i syfte av avskaffa denna skatt vid fastighetsöverlåtelser. Motionärerna anser att stämpelskatten kan hindra sunda strukturöverlåtelser. Yrkandet i den sistnämnda motionen begränsar sig till överlåtelser mellan kommuner och kommunala bolag och stiftelser.
Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom med 1,5 % av köpeskillingen. Om förvärvaren är juridisk person utgår stämpelskatt med dubbelt belopp, dvs. med 3 %. Ett tidigare undantag från dubbel stämpelskatt för allmännyttiga bostadsföretag har slopats, eftersom några nya godkännanden som allmännyttigt bostadsföretag inte längre kan lämnas (prop. 1992/93:241, SkU30). Kammarkollegiet och regeringen har möjlighet att lämna dispens från stämpelskatt om synnerliga skäl föreligger, och regeringen har i ett beslut den 21 oktober 1993 redovisat hur dispensfrågorna bör bedömas.
Bostadsutskottet har avstyrkt motionen med hänvisning till att resultatet av den planerade översynen av stämpelskatten bör avvaktas. Skatteutskottet instämmer i bostadsutskottets bedömning och avstyrker alltså motionerna.
1990 års skattereform innebär att de tidigare reduceringsreglerna för mervärdesskatten på byggnads- och anläggningstjänster har slopats fr.o.m. 1991 och att skatten tas ut enligt den generella skattesatsen 25 % för alla tjänster på fastighetsområdet.
Motion Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) innehåller ett yrkande om att den s.k. byggmomsen skall sänkas till 12 % (yrkande 4).
Riksdagen avslog senast i höstas ett motsvarande yrkande från Ny demokratis sida (1993/94:FiU1, SkU1y). Med hänsyn till det statsfinansiella läget finner utskottet -- liksom bostadsutskottet -- att motionen bör avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fastighetsskatten på industrifastigheter och lokaler att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk352 yrkandena 28 och 29, men. (v) - delvis
2. beträffande skattesatsen för fastighetsskatten att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo250 yrkande 6, res. 1 (nyd)
3. beträffande detaljutformningen i övrigt av fastighetsskatten att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk302 och 1993/94:Sk326, res. 2 (s)
4. beträffande bostadsrättshavares avdragsmöjligheter att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk325,
5. beträffande taxeringsvärdena i attraktiva områden att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo250 yrkande 5, 1993/94:A428 yrkande 2 och 1993/94:A470 yrkande 3, res. 3 (nyd) men. (v) - delvis 6. beträffande kompensation till kommuner med fritidsfastigheter att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk303, men. (v) - delvis 7. beträffande reparation, om- och tillbyggnad att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk313, 1993/94:Sk332, 1993/94:Sk338, 1993/94:Sk348, 1993/94:Sk349, 1993/94:Sk357 och 1993/94:Sk358, res. 4 (nyd)
8. beträffande utvärdering av Riksdagens revisorer att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk341,
9. beträffande stämpelskatten att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk631 och 1993/94:Sk633,
10. beträffande byggmomsen att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo250 yrkande 4. res. 5 (nyd)
Stockholm den 5 maj 1994
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Gunnar Nilsson (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Fredrik Reinfeldt (m) och Inga Berggren (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Skattesatsen för fastighetsskatten (mom. 2)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) är bostadspolitiken en av de frågor som på något sätt berör alla medborgare. Bostadskostnaden är i allmänhet den utgift som tar den största delen av inkomsten. En låg ränta är något som måste eftersträvas för att begränsa dessa kostnader, och detta kan endast uppnås genom en stram finanspolitik. En annan förutsättning är att man kan upprätta normala konkurrensförhållanden på bostadsområdet. För att uppnå detta måste man minska subventioner och bidrag och samtidigt sänka skatterna på boendet.
Ett av Ny demokratis krav är därför att man snarast sänker fastighetsskatten från 1,5 % till 0,5 %. Åtgärden syftar också till att uppnå en bättre likformighet med vad som gäller för andra kapitaltillgångar. Yrkande 6 i motionen om ett riksdagsuttalande med denna inriktning bör bifallas.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande skattesatsen för fastighetsskatten att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Bo250 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om en sänkning av skattesatsen för fastighetsskatten.
2. Detaljutformningen i övrigt av fastighetsskatten (mom. 3)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
dels anfört följande:
Fastighetsskatten syftar framför allt till att finansiera de subventioner på bostadsområdet som utgår för att utjämna kostnaderna mellan nyproducerade och gamla bostäder. Dessa principer ingår också i den skattereform som har genomförts fr.o.m. 1991. Denna reform innebär bl.a. att fastighetsskatten inte bara bidrar till bostadssubventionerna. Fastighetsskatten har också konstruerats om så att den direkt bidrar till att utjämna bostadskostnaderna, genom omfattande undantag för nyproduktionen. Enligt vår uppfattning bör fastighetsskatten fylla denna funktion även i fortsättningen, och skattereglerna bör också ha en utformning så att man får en neutralitet mellan olika bostadsformer.
I motion Sk326 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s) tar motionärerna upp de ekonomiska problem som har drabbat bostadshus i nyare årgångar (yrkande 2). Som anförs i motionen innebär övergångsreglerna för befrielse från fastighetsskatt att hus byggda åren 1991 och 1992 kommer att påföras fastighetsskatt tidigare än hus byggda åren 1989 och 1990. Motionärerna framhåller att denna ordning är särskilt olycklig med tanke på att 1991 och 1992 års årgångar redan är hårt belastade i ekonomiskt hänseende.
Vi delar -- i likhet med bostadsutskottets socialdemokratiska ledamöter -- motionärernas oro för den ekonomiska situationen i de aktuella årgångarna och anser att mycket talar för att förlänga skattebefrielsen två år på sätt som föreslås i motionen. Frågan hur en sådan regeländring i så fall bör utformas bör övervägas tillsammans med de andra insatser som krävs för att mildra effekterna av den ekonomiska krisen inom bostadssektorn. I sammanhanget vill vi erinra om de förslag med denna inriktning som s-ledamöterna i bostadsutskottet redovisat i betänkandet 1993/94:BoU14.
I motionen behandlas också de särskilda problem som drabbar fastighetsägare med brutet räkenskapsår (yrkande 1). Att beskattningen i dessa fall sker per bokföringsår i stället för kalenderåret innebär att många fastighetsägare med brutet räkenskapsår missgynnas i förhållande till övriga fastighetsägare. Som framhålls i motionen kan också reglerna för reduktion av fastighetsskatten medföra en inte oväsentlig extra ekonomisk belastning för dessa fastigheter. För exempelvis bostadsrättsföreningar med en även i övrigt ansträngd ekonomi kan detta få påtagliga effekter.
Fastighetsbeskattningsutredningen har nu avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1994:57) och bl.a. föreslagit att schablonintäkten i sådana fall skall beräknas på det taxeringsvärde som gäller för fastigheten under varje del av beskattningsåret.
Vi instämmer i uppfattningen att det bör ankomma på regeringen att skyndsamt vidta de åtgärder som erfordras för att införa en proportionering av beskattningen i enlighet med yrkande 1 i motion Sk326.
Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motionen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande detaljutformningen i övrigt av fastighetsskatten att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk326 och med avslag på motion 1993/94:Sk302 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om en förlängd befrielse från fastighetsskatt för nybyggda bostadshus och om beskattningen av bostadsföretag med brutet räkenskapsår.
3. Taxeringsvärdena i attraktiva områden (mom. 5)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
I flera motioner påtalas de stora problem som skattebetalarna utsätts för på grund av orealistiskt höga taxeringsvärden t.ex. i skärgårdskommuner och inom andra attraktiva områden. Ny demokratis förslag att begränsa det taxerade markvärdet till högst 100 000 kr för en vanlig normalvilla löser dessa problem och bör snarast genomföras. Åtgärden torde i allt väsentligt tillgodose syftet med de övriga aktuella motionerna.
dels vid mom. 5 hemställt
5. beträffande taxeringsvärdena i attraktiva områden att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Bo250 yrkande 5 och med anledning av motionerna 1993/94:A428 yrkande 2 och 1993/94:A470 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om en begränsning av taxeringsvärdena i attraktiva områden.
4. Reparation, om- och tillbyggnad (mom. 7)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Enligt Ny demokratis uppfattning bör avdrag medges upp till 50 000 kr för reparation och underhåll av egen bostad. Avdrag bör -- intill denna gräns -- medges för hela fakturabeloppet och alltså även för kostnader för material, mervärdesskatt m.m. Detta förslag tillgodoser syftet med yrkanden i samma riktning som framställs i motioner från andra partier. Regeringen bör snarast lägga fram förslag till lagstiftning med denna innebörd.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande reparation, om- och tillbyggnad att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sk313, 1993/94:Sk332, 1993/94:Sk338, 1993/94:Sk348, 1993/94:Sk349, 1993/94:Sk357 och 1993/94:Sk358 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om avdrag med högst 50 000 kr för reparation och om- och tillbyggnad av egen bostad.
5. Byggmomsen (mom. 10)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Skatter och avgifter utgör mer än 50 % av den totala byggkostnaden. Ett så högt skatteuttag omöjliggör en nyproduktion till kostnader som kan betalas av normalhyresgästen. Detta är också grunden till att man måste tillgripa olika former av subventioner och bidrag. Som anförs i motion Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) ger logiken i detta det självklara svaret -- minska orsaken till problemet, dvs. skatten, i stället för att möta resultatet med bidrag. Yrkandet i motionen om en sänkning av byggmomsen till 12 % bör alltså bifallas. Därmed ger man de rätta signalerna till marknaden och skapar förutsättning för en naturlig konkurrensmarknad.
Finansieringen av Ny demokratis förslag på bostadsområdet ligger inom de förslag som vi har framställt om utgiftsbesparingar på ca 40 miljarder kronor. Det bör också framhållas att de skattelättnader som vi föreslår är välmotiverade även därför att förslagen kommer att leda till väsentligt förbättrade förhållanden inom bostadsområdet och stimulera konjunkturen inom byggsektorn. Därmed åstadkommer man också att rundgången av skatter och bidrag kan begränsas.
dels vid mom. 10 hemställt
10. beträffande byggmomsen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Bo250 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om en sänkning av byggmomsen.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Bostadspolitiken är för närvarande under översyn bl.a. inom Finansdepartementet. Frågorna kring bostadsbeskattning är emellertid av så stor omfattning att de bör prövas inom en parlamentarisk översyn. En sådan översyn har Vänsterpartiet förordat i annat sammanhang.
Enligt Vänsterpartiets uppfattning bör fastighetsskatten behållas, och man bör bredda basen för denna skatt så att den även omfattar industrifastigheter och andra kommersiella lokaler.
Beträffande detaljutformningen i övrigt biträder vi Socialdemokraternas reservation vid mom. 3.
Frågan om taxeringsvärdena i attraktiva områden tas bl.a. upp i motionerna A428 yrkande 2 samt A470 yrkande 3. I motionerna yrkar motionärerna på en översyn av värderingsreglerna i syfte att nedbringa skattebelastningen för fastigheter i skärgårdsområden.
I motion A428 påtalas att nuvarande regler där fastighetsskatten baseras på en marknadsvärdering gör att taxeringsvärdet kan stiga mycket snabbt i attraktiva skärgårdslägen. Enligt motionärerna gör de höga taxeringsvärdena att fastighetsskatten kan överstiga avkastningsvärdet på fastigheter i skärgården. Fastighetsskatten blir i vissa fall så hög att den bofasta befolkningen inte kan bära kostnaderna. Motionärerna menar att det för vissa attraktiva lägen därför finns skäl att pröva om fastighetsskatten för dem som bor permanent i attraktiva skärgårdsområden i stället kan grundas på annat mera "skäligt" värde.
Även i motion A470 av Karin Pilsäter m.fl. påtalas att taxeringsvärdena kan göra att många ägare av fastigheter i skärgården kan påföras mycket höga taxeringsvärden, och därmed höga boendekostnader. Motionärerna anser att detta problem särskilt bör beaktas av regeringen i samband med översyn av fastighetstaxering och fastighetsskatt.
Vänsterpartiet har tidigare i partimotioner påtalat samma problem som i ovanstående motioner. Vi har också tidigare hävdat att dessa frågor bör bli föremål för en särskild översyn i enlighet med de yrkanden som framställs i dessa motioner. Vi vidhåller vår uppfattning och menar att riksdagen med bifall till motionerna bör ge regeringen till känna vad som ovan anförts.
I motionerna A428 samt Sk303 påtalar motionärerna att i kommuner med en stor andel fritidshus belastas kommunen av kostnader för t.ex. fritidsfastigheterna. Ägarna till dessa fastigheter bidrar dock inte som skattebetalare till att finansiera kommunernas kostnader. Motionärerna menar därför att sådana kommuner bör kompenseras för dessa extra kostnader. I motion Sk303 framställs ett yrkande om att riksdagen som sin mening bör ge regeringen detta till känna.
Vänsterpartiet anser att motionärerna tar upp ett viktigt problem. Bland annat dessa förhållanden gör det motiverat att överväga om inte fastighetsskatten på sikt bör föras över till kommunerna. Vänsterpartiet har i motion Sk352 argumenterat för att en sådan förändring bör övervägas. Detta skulle också ligga i linje med vad som internationellt är gängse vad beträffar fastighetsskatten. Av denna principsyn följer att Vänsterpartiet yrkar bifall till motion Sk303.
Med hänvisning till det anförda hemställer Vänsterpartiet
1. beträffande fastighetsskatten på industrifastigheter och lokaler att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkandena 28 och 29 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om fastighetsskatt på industrifastigheter och kommersiella lokaler,
5. beträffande taxeringsvärdena i attraktiva områden att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A428 yrkande 2 och 1993/94:A470 yrkande 3 och med avslag på motion Bo250 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om fastighetsskatten i attraktiva områden,
6. beträffande kompensation till kommuner med fritidsfastigheter att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk303 som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om fastighetsbeskattningen.
Bostadsutskottets yttrande
1993/94:BoU5y
Bilaga
Vissa bostadsskattefrågor m.m.
Till skatteutskottet
Sammanfattning
I yttrandet behandlas 17 motioner väckta under allmänna motionstiden 1994. I motionerna tas bl.a. upp frågor om fastighetsbeskattning och fastighetstaxering samt om skattereduktion vid reparation och underhåll av bostäder. Utskottet avstyrker samtliga motioner, flera av dem med hänvisning till pågående utredningsarbete.
Avvikande meningar har avgivits av s-ledamöterna beträffande förlängd befrielse från fastighetskatt och proportioneringen av fastighetsskatten samt från nyd-ledamoten bl.a. i vad avser fastighetsskattens nivå och fastighetsskatten i skärgårdskommuner. V-ledamoten tar i en meningsyttring upp frågan om fastighetskatten för kommersiella lokaler och för industrifastigheter samt instämmer i de avvikande meningarna från s-ledamöterna.
Motionerna
I yttrandet behandlas de under allmänna motionstiden 1994 väckta motionerna
1993/94:Sk302 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring och förenkling vid debitering av fastighetsskatt.
1993/94:Sk303 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsbeskattningen.
1993/94:Sk313 av Stina Eliasson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående skattereduktion vid reparation av bostäder.
1993/94:Sk325 av Stefan Attefall (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skyndsamt utreda bostadsrättsinnehavares möjligheter att dra av sin andel av föreningens räntor i inkomstslaget kapital.
1993/94:Sk326 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en proportionering efter kalenderår såväl av underlaget för fastighetsskatt som tillämpade skattesatser för företag med brutet räkenskapsår, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skattefriheten för fastigheter med värdeår 1991 och senare förlängs med minst två år.
1993/94:Sk332 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om ändring av reglerna för skattereduktion avseende byggnadsarbeten på bostadshus i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:Sk338 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i syfte att minska "svartjobben" inom bygg- och underhållssektorn.
1993/94:Sk348 av Jarl Lander och Bo Finnkvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att motarbeta den växande sektorn av "svartjobb" inom byggnadsbranschen.
1993/94:Sk349 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om reparationsavdrag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatt på industrifastigheter,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförd fastighetsskatt på kommersiella lokaler.
1993/94:Sk357 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att ändra reglerna för skattereduktion avseende reparationskostnader för bostadshus på sätt som föreslås i motionen.
1993/94:Sk358 av Kjell Eldensjö och Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om de statsfinansiella effekterna av en förändrad nivå på skattereduktionen för ROT-åtgärder i villor och fritidshus, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar avseende avgränsningen för skattereduktion för reparations- och underhållsarbeten i bostäder att övervägas inom samma utredning.
1993/94:Sk631 av Chris Heister och Stig Rindborg (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att den ser över stämpelskatten för fastighetsöverlåtelser och återkommer till riksdagen med förslag till åtgärder i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag om finansieringen.
1993/94:Sk633 av Ulrica Messing (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter för kommuner att överlåta lokaler inom den kommunala förvaltningen utan att behöva utlösa ny lagfart.
1993/94:A428 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning av annan lämplig beräkningsgrund för fastighetsskatten på fastigheter i attraktiva skärgårdsområden än taxeringsvärdet i syfte att skatten bättre skall anpassas till fastighetens bruksvärde.
1993/94:A470 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av fastighetstaxeringen i skärgården.
1993/94:Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sänka byggmomsen till 12 %, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det taxerade markvärdet bör uppgå till maximalt 100 000 kr för en normal villafastighet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att på sikt sänka fastighetsskatten till 0,5 %.
Utskottet
Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering
Fastighetsskatten omfattar småhusenheter, hyreshusenheter samt bostadshus med tomtmark på lantbruksenhet.
Skattesatsen för egnahem är fr.o.m. 1994 års taxering 1,5 % av taxeringsvärdet. Fastighetsskatten för hyreshusenheter är i normalfallet 2,5 % av taxeringsvärdet.
Fastighetsskatt utgår inte för lokaler eller för industrifastigheter.
Utan annan motivering än att fastighetsskatten skattemässigt bör jämställas med andra kapitaltillgångar föreslås i Ny demokratis partimotion Bo250 yrkande 5 att denna skatt sänks till 0,5 %.
Riksdagen fattade 1993 beslut om utformningen av fastighetsbeskattningen. Detta beslut bör inte nu omprövas. Motionen avstyrks.
Med samma motivering avstyrker bostadsutskottet Vänsterpartiets partimotion Sk352 yrkande 28 om att fastighetsskatt på sikt bör tas ut även för industrifastigheter och yrkande 29 om att fastighetsskatt från inkomståret 1996 skall återinföras på kommersiella lokaler.
I motion Sk326 (s) yrkande 2 föreslås att för fastigheter med värdeår 1991 och senare fastighetsskattefriheten förlängs med minst två år.
Fastighetsskatt utgår inte under de första fem åren efter det att huset uppförts. Halv fastighetsskatt tas ut under de därpå följande fem åren. Vissa övergångsregler, som reducerar skatten, finns för såväl hyreshus som småhus.
Bostadsutskottet är inte berett föreslå en omprövning av de regler för uttag av fastighetsskatt som infördes i samband med 1991 års skattereform. Motion Sk326 (s) yrkande 2 avstyrks.
I samma motion föreslås i yrkande 1 ett tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om en proportionering efter kalenderår av underlaget för fastighetsskatt och tillämpade skattesatser för företag med brutet räkenskapsår.
I yttrandet 1993/94:BoU3y till skatteutskottet hösten 1993 behandlade utskottet ett motionsyrkande med samma lydelse som det nu aktuella. Utskottet anförde då att starka skäl finns som talar för en sådan proportionering som motionärerna eftersträvar. Utskottet anförde att Fastighetsbeskattningsutredningen har att överväga hur uttaget av fastighetsskatt för företag med brutet räkenskapsår skall utformas. Den då behandlade motionen avstyrktes med hänvisning till pågående utredningsarbete.
Utredningen har ännu inte redovisat resultatet av sitt arbete. Utskottet vidhåller sin uppfattning från hösten 1993. Utredningsarbetet och den fortsatta beredningen av det bör avvaktas. Med det anförda avstyrks motion Sk326 (s) yrkande 1.
I motion Sk302 (s) anförs att nuvarande regler för debitering av fastighetsskatt innebär att underlaget för skatten skall jämkas om fastigheten byter ägare under beskattningsåret. Dessa regler innebär enligt motionärerna krångliga rutiner. I motionen föreslås att den som är ägare till fastigheten vid årets ingång skall vara skyldig att betala skatten för hela året. Vid överlåtelse under beskattningsåret får skatten regleras mellan parterna.
Den i motionen upptagna frågan ingår bland dem som Fastighetsbeskattningsutredningen har att överväga. Resultatet av det pågående utredningsarbetet och den fortsatta beredningen av det bör avvaktas även i vad avser detta motionsförslag.
I den mån motion Sk302 (s) inte kan anses tillgodosedd med vad nu anförts bör den avstyrkas.
I motion Sk325 (kds) föreslås en utredning om bostadsrättshavares möjligheter att dra av sin andel av föreningens räntor i inkomstslaget kapital.
Även denna fråga ingår bland dem Fastighetsbeskattningsutredningen har att överväga. Resultatet av utredningens arbete bör avvaktas. Motion Sk325 (kds) avstyrks med hänvisning till det anförda.
I motion Sk303 (s) föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande till regeringen om att kommuner med stort inslag av fritidsfastigheter bör kompenseras för de kostnader som fastigheterna utgör för kommunens ekonomi. Detta bör enligt motionärerna kunna göras genom att skatteintäkter från fastigheterna tillförs den kommun i vilken fastigheten är belägen. Ett alternativ är enligt motionen att frågan beaktas i det förslag till kostnadsutjämning mellan kommunerna som för närvarande utreds.
Inkomster av fastighetsskatten tillfaller staten. Fram till slutet av 1980-talet fanns en s.k. garantiskatt på fastigheter. Inkomsten av denna tillföll kommunerna. Inom ramen för statens bidrag till kommunerna har beaktats att de inte längre erhåller inkomst från skatt på fastigheter. Det bör för övrigt erinras om att en utredning pågår om hur statens bidrag till kommunerna skall utformas fr.o.m. den 1 januari 1996. Utan att det särskilt anges i utredningens direktiv får det anses givet att även den i motion Sk303 (s) upptagna frågan kommer att övervägas av utredningen. Syftet med motionen får vid denna uppfattning anses tillgodosett.
I motionerna A428 (s) yrkande 2 och A470 (fp) yrkande 3 föreslås en utredning av reglerna för taxeringen av fastigheter i skärgårdskommuner. Motionärerna efterlyser regler som bättre än de nuvarande anpassar fastighetsskatten till fastighetens bruksvärde.
Bl.a. den av motionärerna aktualiserade frågan övervägs av den pågående skärgårdsutredningen. Utredningens resultat och beredningen av det bör avvaktas. Motionerna avstyrks.
Även i Ny demokratis partimotion Bo250 yrkande 5 tas upp frågor om fastighetstaxering och fastighetsbeskattning. Motionärerna anför bl.a. att det taxerade markvärdet maximalt bör uppgå till 100 000 kr för en normal villafastighet.
Förutom att frågan om fastighetsbeskattningen -- som ovan framgått -- utreds av Fastighetsbeskattningsutredningen har den delvis också anknytning till den problematik som Skärgårdsutredningen behandlar.
Eftersom den i Ny demokratis partimotion Bo250 yrkande 6 aktualiserade frågan uppmärksammas av pågående utredningar bör motionsförslaget inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd.
Skattereduktion vid reparation och underhåll av bostäder
I 1993 års ROT-program ingår ett system med skattereduktion för arbetskostnad i samband med reparation och underhåll av bostadshus. Skattereduktionen ges för arbeten utförda under perioden den 15 februari 1993--den 31 december 1994. För egnahem ges 30 % av kostnaden i reduktion, dock högst 10 500 kr. För hyres- och bostadsrättshus ges högst 20 000 kr i skattereduktion per bostadshus (taxeringsenhet) eller ett belopp motsvarande tre gånger fastighetsskatten för år 1993.
Under årets allmänna motionstid har ett antal motioner väckts med förslag om förändringar av villkoren för skattereduktion. Dessa förslag är till stor del föranledda av bedömningen att det förekommer många "svartjobb" inom byggsektorn. Mer förmånliga villkor för skattereduktionen anses vara ett sätt att minska detta problem.
En höjd reduktionsnivå till 50 % av kostnaden föreslås i motion Sk313 (c). Dessutom föreslås att regeringen bör överväga möjligheten att förlänga systemet med skattereduktion ytterligare tre år. I motion Sk349 (c) föreslås att ett reparationsavdrag på högst 100 000 kr införs. Materialkostnaden bör enligt motionärerna få ingå i avdraget upp till samma belopp som arbetskostnaden. Enligt vad som föreslås i motion Sk357 (c) bör underlagsbeloppet för skattereduktionen höjas till 70 000 kr och även materialkostnaden berättiga till reduktion med högst samma belopp som reduktionen för arbetskostnaden.
I tre motioner föreslås att även andra än fastighetsägare bör kunna få utnyttja skattereduktionen. Enligt vad som anförs i motion Sk332 (m) behöver ibland inte bostadsrättsföreningar utnyttja skattereduktionen för åtgärder i gemensamma utrymmen m.m. Däremot kan enskilda lägenheter vara i behov av reparationsarbeten. Nuvarande regler för skattereduktionen samt ansvarsfördelningen mellan bostadsrättsföreningen och de enskilda medlemmarna gör dock att skattereduktionen inte kan utnyttjas i dessa fall. Motionären föreslår mot denna bakgrund att de enskilda medlemmarna i en bostadsrättsförening skall få utnyttja skattereduktionen om inte föreningen använder denna möjlighet fullt ut. Motsvarande förslag återfinns även i motionerna Sk313 (c) och Sk348 (s). I dessa motioner föreslås emellertid att skattereduktionen bör få utnyttjas såväl av enskilda hyresgäster som av bostadsrättsinnehavare.
I motion Sk358 (kds) förordas en förändrad nivå på skattereduktionen och en utökning av vad som omfattas av reduktionen. Motionärerna föreslår en utredning dels av de statsfinansiella effekterna av dessa åtgärder (yrkande 1), dels av möjligheterna att låta skattereduktionen omfatta utbyte av gamla värmepannor mot nya och energisnåla (yrkande 2). Riksdagen bör enligt vad som föreslås i motion Sk338 (m) begära att regeringen överväger formerna för ett avdragssystem för reparation och underhåll av bostäder.
Bostadsutskottet gör följande överväganden vad avser de aktuella motionsförslagen om ändrade villkor för skattereduktion för reparationer.
Flertalet av förslagen om förändrade villkor för skattereduktionen motiveras med att omfattningen av s.k. svartjobb inom byggsektorn skulle minska. Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning att åtgärder bör vidtas i syfte att komma till rätta med problemet med svartjobb. Det är således angeläget att olika åtgärder vidtas för att minska omfattningen av det. Skattereduktionssystemet avser dock endast åtgärder som vidtas fram till utgången av år 1994. Förändrade villkor för skattereduktionen skulle därför endast ge en mycket tillfällig effekt på omfattningen av svartjobben. Andra åtgärder bör därför övervägas för att minska problemet.
Det andra argumentet som förs fram i flera motioner för förändrade skattereduktionsregler är att sysselsättningseffekten därigenom förbättras. Utskottet har stor förståelse för detta argument. Sysselsättningsläget inom byggsektorn var ett av skälen till att skattereduktionen för reparationer tillkom. Rapporter från Riksskatteverket visar också att skattereduktionen redan under det första året fått en bred användning. Över 100 000 ansökningar om skatteavdrag hade inkommit t.o.m. utgången av februari månad i år.
Arbetslösheten inom sektorn ligger emellertid fortfarande på en sådan nivå att fortsatta statliga insatser speciellt riktade mot byggsektorn är motiverade. Det är också mot denna bakgrund som riksdagen nyligen har beslutat att utöver de medel som tidigare anslagits under år 1993 ytterligare 1,5 miljarder kronor skall användas för reparations- och ombyggnadsåtgärder. Riksdagsbeslutet innebar att regeringen gavs i uppdrag att besluta om lämplig inriktning av åtgärderna (1993/94:AU21). Något statsfinansiellt utrymme för ytterligare ROT-åtgärder utöver vad som följer av detta beslut har bostadsutskottet inte ansett föreligga vid sin behandling av motioner med sådana yrkanden (1993/94:BoU14). Detsamma torde gälla för de nu aktuella motionsförslagen om mer förmånliga villkor för skattereduktionen.
Bostadsutskottet föreslår att skatteutskottet avstyrker motionerna Sk313 (c) i motsvarande del, Sk349 (c) och Sk357 (c) om en höjning av nivån för skattereduktionen m.m.
Vad gäller förslag i vissa motioner att låta även enskilda bostadsrättsinnehavare och hyresgäster utnyttja skattereduktionssystemet är bostadsutskottet medvetet om att systemet inte utnyttjas fullt ut av alla bostadsrättsföreningar och hyresvärdar. Det bör, med hänvisning till vad ovan anförts, erinras om att möjligheten att erhålla skattereduktion för reparation av bostäder inom ramen för 1993 års ROT-program upphör vid utgången av år 1994. Oavsett det lämpliga i att genomföra motionärernas förslag får det anses mindre välbetänkt att nu ändra reglerna för under vilka förutsättningar avdrag skall medges.
Med hänvisning till vad ovan anförts anser bostadsutskottet att även förslagen i motionerna Sk313 (c) i motsvarande del, Sk332 (m) och Sk348 (s) om möjligheterna också för andra än fastighetsägare att erhålla skattereduktion bör avslås.
Bostadsutskottet finner inte tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka förslagen i motionerna Sk338 (m) och Sk358 (kds) om omfattningen av de åtgärder som bör berättiga till avdrag m.m. Även beträffande förslagen i dessa motioner hyser utskottet starka betänkligheter att föreslå ändring av reglerna under den trots allt begränsade återstående period som avdrag kan medges.
Övriga frågor
I motionerna Sk631 (m) och Sk633 (s) tas upp frågan om befrielse från stämpelskatt för lagfart vid fastighetsöverlåtelser. En översyn av reglerna föreslås i motion Sk631 (m).
Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen inom kort tillsätta en utredning med uppgift att se över reglerna om stämpelskatt. Resultat av denna utredning bör avvaktas. Motionerna bör avstyrkas i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad nu anförts.
Ny demokrati föreslår i sin partimotion Bo250 yrkande 4 att byggmomsen, dvs. mervärdesbeskattningen av byggverksamhet, bör sänkas till 12 %. Enligt motionärerna skulle en sänkning av momsen ge möjlighet att minska subventioner och bidrag och ge förutsättningar för en naturlig konkurrens på byggmarknaden.
Bostadsutskottet anser att Ny demokratis partimotion Bo250 yrkande 4 om en sänkning av byggmomsen till 12 % bör avstyrkas. Det statsfinansiella läget medger inte att en skattesänkning enligt motionsförslaget genomförs.
Stockholm den 29 mars 1994
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit:
Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Bo G Jenevall (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c) och Marianne Carlström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) varit närvarande vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Fastighetsskattens nivå
Bo G Jenevall (nyd) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering börjar med "Riksdagen fattade" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Fastighetsskattens negativa effekter är i dag väl kända. Inte minst under de senaste årens turbulens på fastighetsmarknaden har denna skatt i många fall bidragit till att olika fastighetsägare försatts i ohållbara situationer.
Starka skäl talar för att fastighetsskatten på sikt bör avvecklas. Som ett steg i denna riktning bör skatteutskottet ställa sig bakom förslaget i Ny demokratis partimotion om att fastighetsskatten snarast möjligt bör sänkas från 1,5 % till 0,5 %. Detta skulle innebära att fastighetsskatten skattemässigt jämställdes med beskattningen av andra kapitaltillgångar.
2. Förlängd befrielse från fastighetsskatt
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering börjar med "Bostadsutskottet är" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:
I motion Sk326 (s) yrkande 2 påtalas ett problem som uppstått till följd av vissa övergångsregler för befrielse från fastighetsskatt. Som anförs i motionen innebär dessa regler att hus byggda åren 1991 och 1992 kommer att påföras fastighetsskatt tidigare än hus byggda åren 1989 och 1990. Motionärerna framhåller att denna ordning är särskilt olycklig med tanke på att 1991 och 1992 års årgångar redan är hårt belastade i ekonomiskt hänseende.
Bostadsutskottet delar motionärernas oro för den ekonomiska situationen i de aktuella årgångarna. Mycket talar därför för att den lösning som föreslås med en förlängd skattebefrielse med ytterligare två år bör genomföras. Frågan hur en sådan regeländring i så fall bör utformas bör övervägas tillsammans med de andra insatser som krävs för att mildra effekterna av den ekonomiska krisen inom bostadssektorn. Förslag med denna inriktning har s-ledamöterna i bostadsutskottet redovisat i betänkandet 1993/94:BoU14.
3. Proportionering av fastighetsskatt
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering börjar med "Utredningen har" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i den aktuella motionen kan de nuvarande reglerna för reduktion av fastighetsskatt innebära att många fastighetsägare med brutet räkenskapsår kommer att missgynnas i förhållande till övriga fastighetsägare. Den tidigarelagda övergången till halv eller hel fastighetsskatt som det brutna räkenskapsåret kan medföra innebär en inte oväsentlig extra ekonomisk belastning för dessa fastigheter. För exempelvis bostadsrättsföreningar med en även i övrigt ansträngd ekonomi kan detta få påtagliga effekter.
Frågan om en proportionering av fastighetsskatten behandlades av bostads- samt skatteutskotten hösten 1993. Utskottens s-ledamöter ansåg att reviderade regler som undanröjer det aktuella problemet borde införas redan under beskattningsåret 1994. Utskottens majoriteter ansåg att Fastighetsbeskattningsutredningens arbete skulle avvaktas.
Fastighetsbeskattningsutredningen har ännu inte avslutat sitt arbete. Enligt bostadsutskottets bedömning torde dock den aktuella frågan kunna lösas separat utan att beredningen av fastighetsskatteutredningens övriga förslag behöver avvaktas. Det bör därför ankomma på regeringen att skyndsamt vidta de åtgärder som erfordras för att införa en proportionering av fastighetsskatten i enlighet med förslaget i motion Sk326 (s) yrkande 1.
4. Fastighetsskatt i skärgårdskommuner
Bo G Jenevall (nyd) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering börjar med "Bl.a. den" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Den av motionärerna aktualiserade frågan utgör ett stort problem i många skärgårdskommuner. Det är inte rimligt att den fastboende befolkningen skall drabbas av orimligt hög fastighetsbeskattning på grund av att trycket från de fritidsboende driver upp markpriserna. Regeringen bör med anledning av vad som anförs i motionerna snarast överväga vilka åtgärder som behöver vidtas för att underlätta skärgårdsbefolkningens situation och bidra till en utveckling av småföretagen i våra skärgårdsområden.
Vad gäller de problem som aktualiseras i motionerna har Ny demokrati lagt fram ett flertal förslag som skulle innebära lättnader för skärgårdsbefolkningen. Förslag om en generell sänkning av fastighetsskatten har behandlats ovan. Förslag om att fastighetsskatteintäkterna skall tillfalla kommunerna har bostadsutskottet behandlat i betänkandet 1993/94:BoU15. Nedan behandlar utskottet ett förslag om att maximera det taxerade markvärdet till 100 000 kr för en normal villafastighet.
5. Det taxerade markvärdet
Bo G Jenevall (nyd) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering börjar med "Eftersom den" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
De orimliga effekter som ibland uppstår på grund av höga taxeringsvärden för tomtmark har ovan uppmärksammats i motioner som behandlar problemen i våra skärgårdsområden. I princip samma problem gäller dock även i många andra områden, bl.a. i storstäderna. Det finns exempel där taxeringsvärdena i vissa attraktiva lägen höjts så mycket att de som har bott där i årtionden inte har råd att bo kvar.
En godtagbar lösning av det aktuella problemet anvisas i Ny demokratis partimotion Bo250 yrkande 5 där det föreslås att det taxerade markvärdet skall kunna uppgå till maximalt 100 000 kr för en normal villafastighet. Detta skulle innebära att skatteuttaget i landets olika delar för en viss typ av fastighet inte kommer att variera mer än vad som kan anses vara rimligt. Det bör ankomma på regeringen att snarast utforma de erforderliga reglerna.
6. Mervärdesbeskattningen av byggverksamhet
Bo G Jenevall (nyd) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Övriga frågor börjar med "Bostadsutskottet anser" och slutar med "motionsförslaget genomförs" bort ha följande lydelse:
Skatter och avgifter utgör mer än 50 % av den totala byggkostnaden. Det är självklart att ett så högt skatteuttag starkt bidrar till en begränsning av nyproduktionen av bostäder. För att bostäder skall kunna produceras till kostnader som kan bäras av normalhyresgästen har bostadssektorn behövt subventioneras kraftigt av staten. De höga produktionskostnaderna har också inneburit att bidragsberoendet hos hushållen ökat under senare år. Som anförs i Ny demokratis motion är det nödvändigt att nu minska rundgången av skatter och bidrag inom bostadssektorn. Detta skulle också bidra till att den nuvarande ekonomiska krisen i delar av sektorn får sin lösning.
Bostadsutskottet förordar att skatteutskottet ger sitt bifall till förslaget i den aktuella motionen om en sänkning av byggmomsen till 12 %. Sänkningen kommer att bidra till en naturlig konkurrensmarknad och ge förutsättningar för successivt minskade subventioner inom bostadssektorn.
Särskilda yttranden
1. Skattereduktion vid reparation och underhåll av bostäder
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anför:
Socialdemokraterna motsatte sig vid utformningen av 1993 års ROT-program att det aktuella stödet till reparation och underhåll av bostäder skulle utgå som ett skatteavdrag. Vi kritiserade på flera punkter den utformning av stödet som de borgerliga partierna drev igenom. I stället ansåg vi att stödet skulle utformas som ett direkt bidrag, eftersom vi bedömde att detta skulle ge en snabbare och kraftigare stimulanseffekt.
Utvecklingen har nu givit oss rätt, vilket även framgår av den problembild som redovisas i de nu aktuella motionerna från borgerliga ledamöter. Stimulanseffekten av skatteavdraget ifrågasätts således starkt från flera håll. Avdragskonstruktionen har också visat sig ha ett flertal oönskade bieffekter och har givit upphov till orättvisor mellan olika upplåtelseformer.
Vi avstår dock i detta sammanhang från att kräva att skatteavdragen för reparation och underhåll skall ersättas av direkta bidrag. Det är knappast möjligt att ändra reglerna nu när snart endast ett halvår återstår av den period under vilket det aktuella stödet skall utgå. Vi fortsätter i stället att föra fram de förslag om ett kraftfullt stöd till olika ROT-åtgärder som bostadsutskottet behandlat i betänkandet 1993/94:BoU14.
2. Skattereduktion vid reparation och underhåll av bostäder
Bo G Jenevall (nyd) anför:
Jag känner stark sympati för flera av de aktuella motionerna där förslag förs fram om en kraftigt förstärkt avdragsrätt för reparation och underhåll av bostäder. Dessa förslag ligger i linje med vad Ny demokrati tidigare förordat. Jag anser dock att denna avdragsrätt bör vara permanent och ingå som en del av förenklingen av regelsystemen inom bostadssektorn. Det förefaller däremot mindre lämpligt att göra förändringar i reglerna för det nu aktuella tillfälliga avdragssystemet när endast ett halvt år återstår innan avdragsrätten upphör. Jag har i stället för avsikt att återkomma med förslag om permanenta lösningar på området.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Werner (v) anför:
Jag ansluter mig till de till yttrandet fogade avvikande meningarna (s) samt till det särskilda yttrandet (s).
Jag vill dessutom anföra vad gäller:
Fastighetsskatt för kommersiella lokaler och industrifastigheter
Skatteutskottet bör ställa sig bakom förslaget i Vänsterpartiets partimotion om att återinföra fastighetsskatten för kommersiella lokaler från inkomståret 1996. Detta skulle ge en förstärkning av statskassan med över 4 miljarder kronor. Fastighetsskatten bör på sikt vidgas till att även omfatta industrifastigheter. Detta skulle ge ytterligare intäkter på mer än 2 miljarder kronor.
De ökade intäkterna från fastighetsskatten behövs bl.a. för olika åtgärder som kan lindra effekterna av de orimliga hyreshöjningar som den moderatledda regeringens agerande förorsakat under de senaste åren.