Bostadsbeskattning m.m.
Betänkande 1992/93:SkU33
Skatteutskottets betänkande
1992/93:SKU33
Bostadsbeskattning m.m.
Innehåll
1992/93 SkU33
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av olika motioner gör ett uttalande om den kommande lagstiftningen angående byggstimulanser i form av skattereduktion. Utskottet föreslår också ett uttalande rörande fastighetsskatten på om- och tillbyggnader. I övrigt avstyrker utskottet de föreliggande motionerna.
Till betänkandet har fogats 8 reservationer (av s och av nyd) och 2 särskilda yttranden (s).
Motionerna
1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fastighetsskatten successivt bör avvecklas.
1992/93:Sk311 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillfälligt reparations- och underhållsavdrag.
1992/93:Sk312 av Rosa Östh och Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att gällande taxeringsvärden på jordbruksfastighet bör justeras nedåt till en realistisk nivå.
1992/93:Sk315 av Karin Starrin och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge villaägare och bostadsrättsinnehavare rätt att göra deklarationsavdrag för lagligt upphandlade reparationer och underhållsarbeten.
1992/93:Sk319 av Lars Andersson (-) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring av 25 och 26 §§ lag om statlig inkomstskatt, att försäljning eller byte av permanentbostad ej reavinstbeskattas.
1992/93:Sk320 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villaägares och bostadsrättsinnehavares rätt att göra avdrag i deklarationen för lagligt upphandlade reparationer och underhållsarbeten.
1992/93:Sk325 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande avdragsmöjligheter för småhusreparationer.
1992/93:Sk329 av Ingrid Näslund och Stefan Attefall (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunala fastighetsavgifter.
1992/93:Sk337 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av underlaget för fastighetsbeskattning vid påbyggnad av äldre bostadshus.
1992/93:Sk350 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge villaägare och bostadsrättsinnehavare rätt att göra deklarationsavdrag för lagligt upphandlade reparationer och underhållsarbeten,
2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att skyndsamt utreda förutsättningarna för och effekterna av den i motionen föreslagna avdragsrätten,
3. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning om den svarta sektorns inriktning, omfattning och konsekvenser för landet och marknadsekonomin samt förslag till åtgärder.
1992/93:Sk356 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att finna en lösning på de problem som den s.k. flyttskatten medför.
1992/93:Sk358 av Harald Bergström och Holger Gustafsson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda fastighetsanknutna underhållsfonder.
1992/93:Sk362 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av reavinst vid försäljning av fastigheter.
1992/93:Sk365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen beslutar att ge egnahemsägare och bostadsrättsinnehavare rätt att göra avdrag i deklarationen, om maximalt ett basbelopp, för lagligt upphandlade till-, ombyggnads- samt reparationsarbeten och att avdraget skall gälla högst en fastighet eller lägenhet per år och person.
1992/93:Sk367 av Magnus Persson och Oskar Lindkvist (s) vari yrkas
1. att riksdagen såsom komplettering till proposition 1992/93:100 bilaga 8 beslutar att våningspåbyggnad -- oberoende av om den sker på kommersiella fastigheter, industribyggnader eller bostadshus -- skall ha samma fastighetsskatt som andra nyproducerade bostäder,
2. att riksdagen såsom komplettering till proposition 1992/93:100 beslutar att bostadshus som genom våningspåbyggnad får en ökning av lägenhetsarean för bostäder med minst 20 % och förses med hissar som betjänar minst 60 % av husets lägenheter får värdeåret framflyttat till påbyggnadsåret och fastighetsbeskattas i enlighet därmed, dvs. skattebefrielse under de första fem åren och halv fastighetsskatt de följande fem åren efter påbyggnadsåret,
3. att riksdagen beslutar att dessa fastighetsregler enbart skall gälla för projekt som påbörjas före 1995.
1992/93:Sk369 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsskatt.
1992/93:Sk371 av Harriet Colliander och Simon Liliedahl (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att medge reparationsavdrag för ett icke standardhöjande underhåll av kulturhistoriskt värdefulla manbyggnader, särskilt på jordbruksfastigheter.
1992/93:Sk373 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen omedelbart beslutar avskaffa den s.k. flyttskatten.
1992/93:Sk374 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen inför ett system med takvärde för taxering av mark för småhus att gälla från och med den 1 januari 1993 i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen, om yrkande 1 inte bifalls, inför ett system med takvärde för taxering av mark för småhus att gälla från och med den 1 januari 1994 i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att komma med ett förslag till system med takvärde för taxering av mark för småhus.
1992/93:Sk375 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör lägga fram förslag om att lika skatteregler (skattefrihet i fem år följt av halv fastighetsskatt under fem år) i princip bör gälla för såväl tillbyggnad som nyproduktion av flerfamiljshus.
1992/93:Sk378 av Jan-Olof Franzén och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten till översyn av avdragsrätten.
1992/93:Sk383 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkta taxeringsvärden.
1992/93:Sk386 av Lars Björkman och Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en tids- och beloppsmässigt begränsad avdragsrätt avseende lönekostnaden för underhåll av småhus och bostadsrätter.
1992/93:Sk388 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
9. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning om fastighetsskatten tillsätts enligt vad i motionen anförts i avsnitt 5.1,
10. att riksdagen för inkomståret 1994 beslutar om skatt för kommersiella lokaler,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lindringar i fastighetsbeskattningen av kommersiella lokaler,
16. att riksdagen beslutar höja stämpelskatten till 1,75 %.
1992/93:Sk639 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen beslutar att ge stiftelser momsbefrielse för upprustning av statsägda byggnader m.m.
1992/93:Sk646 av Sinikka Bohlin och Monica Widnemark (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättvis beskattning av boendet.
1992/93:Sk806 av Rune Thorén och Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts dels om behovet av omtaxering gällande småhus och lantbruksenheter, dels om en översyn av 1992 års anvisningar gällande fastighetstaxering av lantbruksenheter.
1992/93:Sk808 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av nuvarande regler för fastighetstaxering av jordbruksfastigheter.
1992/93:Sk809 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av fastighetstaxeringen av jordbruksfastigheter.
1992/93:Kr272 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skånska slott och herresäten.
1992/93:Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av fastighetstaxeringen i skärgården.
1992/93:A417 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetstaxering i skärgården.
1992/93:A440 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning som ger kommunerna möjligheter att beskatta juridiska personer för sådana kommunala nyttigheter som direkt gagnar dessas verksamheter.
1992/93:A444 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att grunda uttaget av fastighetsskatt på endast byggnadstaxeringsvärdet.
Yttrande från annat utskott
Bostadsutskottet har yttrat sig över vissa motioner. Yttrandet (1992/93:BoU6y) bifogas till detta betänkande som bilaga.
Utskottet
Byggstimulanser och reparationsavdrag
I ett antal motioner yrkas en avdragsrätt för villaägare och bostadsrättshavare m.fl. för reparation och underhåll av bostäder. En del av dessa motioner innehåller tidsmässiga och beloppsmässiga begränsningar, och de skäl som åberopas för en avdragsrätt är bl.a. att det nu behövs stimulanser till byggsektorn och åtgärder mot den svarta marknaden. Yrkanden i denna riktning framställs i motionerna Sk311 av Stina Gustavsson m.fl. (c), Sk315 av Karin Starrin och Birgitta Carlsson (c), Sk320 av Stina Eliasson (c), Sk325 av Karin Israelsson (c), Sk350 av Bert Karlsson (nyd), Sk365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd), Sk378 av Jan-Olof Franzén och Ingvar Eriksson (m) och Sk386 av Lars Björkman och Lars Biörck (m).
För att förbättra situationen på arbetsmarknaden har finansutskottet i sina betänkanden 1992/93:FiU10 och FiU20 (mom. 4) föreslagit stimulanser till ökade reparationer, ombyggnader och tillbyggnader av fastigheter under 1993 och 1994 (ökad ROT-verksamhet). Finansutskottet har förutsatt att övriga utskott under våren 1993 lägger fram sina förslag till riksdagen om den närmare utformningen.
På skatteutskottets område föreslår finansutskottet att skattereduktion mot fastighetsskatten skall medges för villaägare, bostadsföreningar, bostadsrättsföreningar och ägare till andra bostadshus för underhålls- och reparationsåtgärder t.o.m. den 31 december 1994. Avdrag skall medges med 30% av de direkta arbetskostnaderna för åtgärder som utförs av momsregistrerade företag. Förslaget innebär vidare att skattereduktion skall medges endast för arbetskostnader som överstiger 2000 kr per lägenhet och med maximalt 10000 kr, lika för alla.
Bostadsutskottet har i sitt yttrande till skatteutskottet (1992/93:BoU6y) anslutit sig till huvudlinjerna i finansutskottets förslag men har av bostadspolitiska skäl föreslagit vissa detaljändringar.
Skatteutskottet har inhämtat att frågan bereds inom Finansdepartementet. Enligt utskottets uppfattning bör arbetet bedrivas med utgångspunkt från att regeringen i slutet av april skall lägga fram ett förslag som omfattar reparationer och annan renovering som utförts -- fr.o.m. den 15 februari 1993 eller den tidigare tidpunkt som regeringen bestämmer -- av företag med F-skattesedel.
Avsikten är att avdragsrätten skall omfatta arbetskostnader inkl. sociala avgifter och moms samt att skattereduktionen skall utgöra 30% av detta belopp. Avdrag får inte göras om kostnaderna understiger 2000 kr per fastighet. Avdrag får inte heller göras med högre belopp än vad som ger maximalt 10000 kr i genomsnittlig skattereduktion per lägenhet. Avdragsrätten omfattar alla fastighetsägare.
Enklast möjliga administration bör eftersträvas. Ett alternativ kan vara att skattereduktionen sker vid den slutliga skatteberäkningen och avräknas mot i första hand fastighetsskatten. Detta möjliggör att slutregleringen kan göras direkt.
Skatteutskottet anser liksom finansutskottet och bostadsutskottet att en tillfällig stimulans av reparationer och annan renovering är väl motiverad men finner att riksdagens närmare ställningstaganden till detaljutformningen bör anstå i avvaktan på regeringens förslag i frågan.
Med anledning av här behandlade motioner bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet ovan anfört.
I motionerna Sk371 av Harriet Colliander och Simon Liliedahl (nyd) och Kr272 av Margitta Edgren m.fl. (fp) yrkas särskilda avdragsregler för att förbättra möjligheterna att bevara kulturhistoriskt värdefulla manbyggnader, såsom slott och herrgårdar.
Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom regeringskansliet beredningsarbeten som ansluter till motionärernas förslag. Resultatet av detta beredningsarbete bör avvaktas, och motionerna avstyrks därför.
Vidare yrkas i motion Sk639 av Peter Kling m.fl. (nyd) en momsbefrielse för stiftelser som använder insamlade medel för att bevara statens byggnader.
Utskottet behandlade motsvarande yrkande i sitt betänkande 1991/92:SkU24 och hävdade då att det inte bör införas särskilda mervärdesskatteregler för enskilda projekt. Staten bör i stället liksom tidigare stödja sådana restaureringsprojekt som staten vill engagera sig i genom direkta anslag. Utskottet avstyrker därför motionen.
Utskottet kan inte heller tillstyrka förslaget i motion Sk358 av Harald Bergström och Holger Gustafsson (kds) om att villaägare och bostadsrättshavare, som inte är berättigade till avdrag för reparation och underhåll, skall bli berättigade till avdrag för avsättningar till framtida kostnader för sådana ändamål.
Om- och tillbyggnad
I motionerna Sk337 av Erling Bager (fp), Sk375 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) och Sk367 av Magnus Persson och Oskar Lindkvist (s) framställs yrkanden som innebär att om- och tillbyggnader skall behandlas på samma sätt som nybyggnader och därmed erhålla lättnader i fastighetsskatten.
Bostadsutskottet hänvisar i sitt yttrande till vad som sägs i proposition 1992/93:100 bil.8 s.112 och 133 i denna fråga och anser att förslag till en lösning av frågan skyndsamt bör föreläggas riksdagen.
Skatteutskottet konstaterar att det råder enighet om att reglerna om fastighetsskatt bör ändras i den angivna riktningen. Som framgår av propositionen blir om- och tillbyggnader oavsiktligt diskriminerade vid fastighetsbeskattningen. Vid nybyggnad tas det inte ut någon fastighetsskatt under de första fem åren och endast halv fastighetsskatt under de följande fem åren. Att dessa regler inte gäller för om- och tillbyggnader innebär att åtgärderna kan medföra att fastighetsskatten höjs på ett sätt som motverkar intresset av att genomföra byggnadsåtgärder av detta slag.
Utskottet instämmer i att de hinder som nuvarande regler på detta sätt uppställer mot om- och tillbyggnader bör undanröjas. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen behandla denna fråga skyndsamt, inte minst med hänsyn till situationen på arbetsmarknaden, och lägga fram förslag till en lösning av problemet senast under hösten 1993. Ändringarna bör enligt utskottets uppfattning om möjligt även omfatta byggnadsåtgärder som redan har utförts.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med anledning av motionerna som sin mening ge regeringen till känna.
Värderingsfrågor
Den allmänna fastighetstaxeringen av samtliga fastigheter här i landet sker i tre omgångar med en omloppstid av sex år. Hyreshus, industrienheter och specialenheter taxerades 1988, småhus 1990 och lantbruk 1992. Den förstnämnda gruppen kommer på nytt att omfattas av allmän fastighetstaxering 1994, etc.
I några motioner riktas kritik mot att taxeringsvärdena visar stora regionala skillnader och att värdena i attraktiva områden höjts väsentligt och medfört alltför stora skatteskärpningar och andra ej önskvärda effekter. Kritik riktas också mot att värdenivåerna inte tillräckligt snabbt följer den allmänna prisutvecklingen på fastigheter. Av sådana skäl yrkas i motion Sk374 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) att man i lagstiftningen skall införa en högsta gräns för markvärdena. I samma syfte yrkas i motion A444 av Mikael Odenberg m.fl. (m) att fastighetsskatt skall tas ut endast på byggnadsvärdena. Vidare yrkas i motionerna Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom (fp) och A417 av Pär Granstedt m.fl. (c) att taxeringsvärdena i attraktiva områden skall justeras ned. Likartade yrkanden framställs även i motionerna Sk806 av Rune Thorén och Elving Andersson (c) och Sk808 av Inger René m.fl. (m). I tre andra motioner, Sk312 av Rosa Östh och Stina Eliasson (c), Sk383 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) -- yrkande 2 -- och Sk809 av Gustaf von Essen (m) yrkas att taxeringsvärdena för jordbruk bör justeras ned till en enligt deras mening mer realistisk nivå. Till stöd för detta krav åberopas den förändrade situation som avregleringen av jordbruket innebär för denna näring.
De problem som tas upp i motionerna har prövats i samband med riksdagens återkommande behandling av dessa frågor. Utskottet är medvetet om att en del taxeringsvärden upplevs orealistiskt höga och dåligt stå i överensstämmelse med dagens marknadsvärden. Därför förutsätter utskottet att regeringen noga följer dessa frågor och tar de initiativ som bedöms motiverade.
Som utskottet anförde hösten 1992 (1992/93:SkU16) ingår värderingsfrågorna och de därmed sammanhängande skattefrågorna nu i utredningen om beskattning av fastigheter (dir.1992:111).
Med hänvisning till vad ovan sagts avstyrker utskottet motionerna.
Fastighetsskatten, m.m.
I motion Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att fastighetsskatten skall avvecklas successivt (yrkande 32). I motion Sk369 av Göran Magnusson m.fl. (s) yrkas däremot att fastighetsskatten skall utformas så att den kommer att ingå som ett led i en solidarisk bostadspolitik med subventioner för nyproduktionen. I motion Sk646 av Sinikka Bohlin och Monica Widnemark (s) yrkas att bostadsbeskattningen bör utformas på ett sätt som underlättar en högre servicenivå, med särskilda undantag bl.a. på momsområdet. Vidare yrkas i motion Sk388 av Gudrun Schyman m.fl. (v) att industribyggnader och kommersiella lokaler skall omfattas av fastighetsskatten (yrkandena 9--11).
Utskottet anser nu liksom tidigare att fastighetsskatten inte bör utvidgas till industribyggnader och kommersiella lokaler och avstyrker alltså motion Sk388 i denna del.
Enligt de principer som ligger till grund för skattereformen och bostadspolitiken skall de alltför stora subventionerna till boendet minskas. Riksdagen har beslutat om en kontrollstation 1995 då nu gällande bostadsfinansiering skall utvärderas och prövas (1991/92:BoU23). Utskottet anser att denna prövning skall avvaktas, och motionerna Sk369 och Sk646 avstyrks därför.
Frågan om en avveckling av fastighetsskatten bör enligt utskottets uppfattning inte prövas nu utan först i samband med en ingående principiell omprövning av den nuvarande ordningen i fråga om beskattningen av fastigheter. Eftersom denna fråga ingår i den pågående utredningen om beskattningen av fastigheter avstyrker utskottet även motion Fi211 i denna del.
I detta sammanhang tar utskottet även upp motionerna A440 av Mats Hellström m.fl. (s) och Sk329 av Ingrid Näslund och Stefan Attefall (kds). Yrkande 10 i den förstnämnda motionen innebär att kommunerna bör kunna ta ut en skatt av fastigheterna för att kompensera de markvärdesstegringar som följer av kommunala åtgärder av olika slag. I den sistnämnda motionen förordas ett system med kommunala fastighetsavgifter som ett alternativ till den nuvarande statliga fastighetsskatten.
De skattereformer som har genomförts under senare år innebär att den kommunala beskattningen har begränsats till inkomstbeskattning av de personer som är bosatta i kommunen för deras arbetsinkomster och inkomster av näringsverksamhet. Samtidigt har de kommunalekonomiska frågorna behandlats ingående i en genomgripande omläggning av statsbidragen till kommunerna. Utskottet vill också erinra om att kommunerna har möjligheter att genom särskilda åtgärder för egen del säkra framtida markvärdesstegringar. De kan också erhålla full kostnadstäckning för olika tjänster genom avgifter från dem som utnyttjar dessa tjänster. Utskottet finner inte skäl till att ompröva dessa principer utan avstyrker dessa motionsyrkanden.
Realisationsvinster
I motionerna Sk319 av Lars Andersson (-), Sk356 av Håkan Holmberg (fp) och Sk373 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att reavinstreglerna ändras så att de nuvarande skatteproblemen för dem som säljer eller byter bostad löses.
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att reavinstreglerna på bostäder medför problem, särskilt i samband med byte av bostad. Dessa frågor har också behandlats av utskottet under en följd av år, senast i betänkandet 1991/92:SkU20. Enligt vad utskottet då anförde borde denna och andra frågor anstå i avvaktan på den förestående prövningen av bostadsbeskattningen och vad som därmed sammanhänger. Utskottet förutsätter att regeringen snarast möjligt redovisar sina överväganden i dessa frågor och lägger fram förslag till de förbättringar som kan uppnås. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motionerna.
Yrkande 5 i motion Sk362 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) går ut på att vinst vid försäljning av rörelsefastighet skall beskattas som inkomst av kapital.
Realisationsvinster beskattas som inkomst av kapital. Detta gäller även för fastigheter som ingår i näringsverksamhet. När det gäller sådana fastigheter skall värdeminskningsavdrag som återvinns vid en försäljning enligt gällande principer tas upp som inkomst av rörelsen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i denna del.
I motion Sk388 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att stämpelskatten höjs med 1/4 procentenhet till 1,75% (yrkande 16).
Stämpelskatt utgår bl.a. vid försäljning av fast egendom. Utskottet har den principiella uppfattningen att speciella skatter av detta slag har snedvridande och hämmande effekter som bör undvikas. Eftersom motionärerna inte har åberopat andra skäl för sitt yrkande än att denna skattehöjning ingår i deras budgetpolitik avstyrker utskottet detta yrkande.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande byggstimulanser och reparationsavdrag att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk311, 1992/93:Sk315, 1992/93:Sk320, 1992/93:Sk325, 1992/93:Sk350, 1992/93:Sk365, 1992/93:Sk378 och 1992/93:Sk386 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om skattereduktion för byggstimulanser, res. 1 (s) res. 2 (nyd)
2. beträffande avdragsregler för kulturhistoriskt värdefulla byggnader att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk371 och 1992/93:Kr272 yrkande 8, res. 3 (nyd)
3. beträffande momsbefrielse för vissa stiftelser att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk639, res. 4 (nyd)
4. beträffande avdrag för vissa fondavsättningar att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk358,
5. beträffande om- och tillbyggnad att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk337, 1992/93:Sk367 och 1992/93:Sk375 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående om- och tillbyggnader,
6. beträffande värderingsfrågor att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk312, 1992/93:Sk374, 1992/93:Sk383 yrkande 2, 1992/93:Sk806, 1992/93:Sk808, 1992/93:Sk809, 1992/93:Jo675 yrkande 2, 1992/93:A417 yrkande 3 och 1992/93:A444 yrkande 1, res. 5 (nyd)
7. beträffande fastighetsskatten att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi211 yrkande 32, 1992/93:Sk369 yrkande 1 och 1992/93:Sk388 yrkandena 9--11, res. 6 (s) res. 7 (nyd)
8. beträffande hänsynstaganden till servicenivå m.m. att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk646,
9. beträffande den kommunala beskattningen att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk329 och 1992/93:A440 yrkande 10,
10. beträffande realisationsvinst på bostäder att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk319, 1992/93:Sk356 och 1992/93:Sk373, res. 8 (nyd)
11. beträffande realisationsvinst på fastighet som ingått i näringsverksamhet att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk362 yrkande 5,
12. beträffande stämpelskatten att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk388 yrkande 16.
Stockholm den 30 mars 1993
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s) och Karl Hagström (s).
Reservationer
1. Byggstimulanser och reparationsavdrag (mom. 1)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (s) har
dels anfört följande:
Enighet råder om att man med hänsyn till den situation som råder på arbetsmarknaden bör lämna särskilda stimulanser till fastighetsägarna för reparation och underhåll av bostadsbyggnader och att statligt stöd bör utgå inom de beloppsramar som finansutskottet har angivit. Från vårt håll har emellertid framhållits att detta stöd bör utgå i sådana former att stimulanserna får en så snabb och kraftig effekt på sysselsättningen som möjligt. Stödet bör därför utformas som ett bidrag och inte som ett avdrag vid beskattningen.
Den avdragskonstruktion som den borgerliga majoriteten föreslår innebär att stimulansen i själva verket kommer att lämnas först i efterhand, långt efter det att byggnadsåtgärderna har genomförts. Om fastighetsskatten är lägre än reduktionsbeloppet är det också oklart om det blir möjligt att förskjuta en del av reduktionen till senare år och hur många års förskjutning som i så fall kommer att godtas. Det finns också olösta frågor för dem som har förvärvat fastigheten under året eller som säljer fastigheten efter reparationen. Avdragskonstruktionen medför även andra onödiga svårigheter såväl för fastighetsägarna som för de tillämpande myndigheterna. Som framhålls i en avvikande mening i bostadsutskottets yttrande blir det t.ex. knappast möjligt att hantera den föreslagna skattereduktionen inom ramen för den förenklade deklarationsblanketten. En ny och utökad avdragsrätt står i strid mot skattereformens principer, som innebar en breddad skattebas, enkla regler och ett minimum av avdragsmöjligheter. Dessa fördelar som uppnåtts genom skattereformen bör bevaras.
Enligt vår uppfattning bör man välja en snabb, enkel och effektiv bidragsform. I ett sådant system kan pengarna betalas ut i omedelbar anslutning till att underhållsåtgärderna genomförs, och man får helt andra möjligheter att utforma reglerna så att de får den effekt som alla säger sig eftersträva. Samtidigt kan man undvika de problem av olika slag som en skattekonstruktion innebär.
Vad som här har anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande byggstimulanser och reparationsavdrag att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk311, 1992/93:Sk315, 1992/93:Sk320, 1992/93:Sk325, 1992/93:Sk350, 1992/93:Sk365, 1992/93:Sk378 och 1992/93:Sk386 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om byggstimulanser.
2. Byggstimulanser och reparationsavdrag (mom. 1)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Som anförs motionerna Sk350 av Bert Karlsson (nyd) och Sk365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) och även i några motioner från andra partier bör man införa en avdragsrätt för lagligt upphandlade till-, ombyggnads- och reparationsarbeten. Ett sådant avdrag kommer att medföra att den svarta sektorn minskar, att nya arbetstillfällen skapas och att man får en ökad produktion av byggmaterial m.m. Samtidigt skapar man förutsättningar att bilda nya företag och för seriösa företag att fortsätta sin verksamhet utan att behöva slås ut av illojal konkurrens av svartjobbare.
De byggstimulanser som utskottet nu diskuterar är ett steg i rätt riktning. Men utskottets förslag är så begränsat att det knappast kan medföra ett tillräckligt hinder mot svartjobben och att byggkonjunkturen får den positiva injektion som den nuvarande situationen kräver. Ny demokrati anser att man i stället bör medge ett avdrag i deklarationen för alla villaägare och bostadsrättshavare för reparation och underhåll m.m. En lämplig avvägning kan vara att nu medge avdrag upp till ett basbelopp per år och fastighet eller lägenhet. Avdraget bör sedan omprövas efter en tid med ledning av kommande erfarenheter.
Regeringen bör skyndsamt lägga fram de förslag till lagändringar som behövs.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande byggstimulanser och reparationsavdrag att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk311, 1992/93:Sk315, 1992/93:Sk320, 1992/93:Sk325, 1992/93:Sk350, 1992/93:Sk365, 1992/93:Sk378 och 1992/93:Sk386 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om avdrag för reparation och underhåll m.m. av villor och bostadsrättslägenheter.
3. Avdragsregler för kulturhistoriskt värdefulla byggnader (mom.2)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Skattereformen har medfört att man inte längre har möjlighet att göra avdrag för mangårdsbyggnader på jordbruksfastighet. Detta medför många missförhållanden. Som anförs i motionerna Sk371 av Harriet Colliander och Simon Liliedahl (nyd) och Kr272 av Margitta Edgren m.fl. (fp) innebär de nya reglerna bl.a. att det knappast är möjligt längre för privatpersoner att sörja för ett tillfredsställande underhåll av bostadsbyggnaderna på landsbygden. För att undvika att våra kulturbyggnader drabbas av rena katastrofen är det nödvändigt att skyndsamt återinföra den tidigare avdragsrätten åtminstone i fråga om sådana byggnader.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande avdragsregler för kulturhistoriskt värdefulla byggnader att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk371 och 1992/93:Kr272 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna att en avdragsrätt bör införas för reparation och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
4. Momsbefrielse för vissa stiftelser (mom. 3)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Det är viktigt att historiska och kulturellt värdefulla byggnadsverk restaureras och bevaras för framtiden. När det gäller statens byggnader saknas det ofta allmänna medel för den upprustning som behövs. Det förekommer då att enskilda personer tar sig an det ekonomiska ansvaret för de åtgärder som behövs, t.ex. genom att bilda en stiftelse som samlar in pengar för ändamålet. Fördelarna för skattebetalarna är uppenbara: privata skattade medel används frivilligt för att betala för bevarandet av statlig egendom. Därtill kommer ökade arbetstillfällen och ökade skatteintäkter, bl.a. i form av inkomstskatter, löneskatter och arbetsgivaravgifter.
I motion Sk639 av Peter Kling m.fl. (nyd) väcker motionärerna berättigad kritik mot att varor och tjänster som i sådana fall handlas in av stiftelser eller av privatpersoner beläggs med moms. Staten erhåller alltså dessa tjänster gratis, och de som bekostar detta genom egna uppoffringar skall dessutom ge staten ökade skatteinkomster genom moms på sina insatser. Detta är inte acceptabelt. Som anförs i motionen borde vi i stället vara tacksamma mot folk som vill spendera sina hårt skattade pengar på att bevara dessa byggnadsverk för framtida generationer. Kravet på momsbefrielse för stiftelser som upprustar statsägda byggnader bör alltså bifallas.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande momsbefrielse för vissa stiftelser att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk639 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om momsbefrielse för upprustning av statsägda byggnader m.m.
5. Värderingsfrågor (mom. 6)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
De regionala skillnaderna i fastighetsskatt är i dag orimliga. Det finns groteska exempel där taxeringsvärdena i vissa attraktiva lägen höjts så mycket att folk som har bott där i årtionden inte längre kan bo kvar.
De stora problem som har uppkommit för många vanliga villaägare kan lösas genom att sätta ett tak på t.ex. 100000 kr för taxeringsvärdet på marken. Man bör också överväga andra åtgärder för att komma till rätta med den alltför höga beskattning som bristerna i fastighetstaxeringen i många fall medför, t.ex. därför att orealistiskt höga värdenivåer kvarstår under lång tid och läggs till grund för en orimlig beskattning.
De krav på förbättringar som ställs i de aktuella motionerna måste genomföras skyndsamt för att begränsa de omfattande ekonomiska problem som de nuvarande reglerna medför.
dels vid mom. 6 hemställt
6. beträffande värderingsfrågor att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk312, 1992/93:Sk374, 1992/93:Sk383 yrkande 2, 1992/93:Sk806, 1992/93:Sk808, 1992/93:Sk809, 1992/93:Jo675 yrkande 2, 1992/93:A417 yrkande 3 och 1992/93:A444 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om värderingen av fastigheter och därmed sammanhängande beskattningsfrågor.
6. Fastighetsskatten (mom. 7)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (s) har
dels anfört följande:
Fastighetsskatten syftar framför allt till att finansiera de subventioner på bostadsområdet som utgår för att utjämna kostnaderna mellan nyproducerade och gamla bostäder. Den omläggning av bostadspolitiken som regeringen är i färd med att genomföra innebär att bostadssubventionerna på sikt skall slopas.
Som anförs i motion Sk369 av Göran Magnusson m.fl. (s) bör fastighetsskatten ingå som ett led i en bostadspolitik som grundar sig på social omtanke och solidaritet. Ett av de stora problemen inom bostadspolitiken är hur man skall kunna begränsa de höga kostnaderna för nyproduktionen och de alltför höga kostnaderna för nybyggda bostäder. Enligt vår uppfattning kan man inte uppnå en tillräcklig utjämning utan statliga subventioner, och kostnaderna för dessa subventioner bör även i fortsättningen betalas solidariskt av alla genom en fastighetsskatt. Därmed får de som tidigare har dragit nytta av systemet och som nu bor relativt billigt också bidra till att nya generationer kan få bra bostäder till en rimlig kostnad.
De här angivna principerna ingår också i den skattereform som har genomförts fr.o.m. 1991. Denna reform innebär bl.a. att fastighetsskatten inte bara bidrar till bostadssubventionerna. Fastighetsskatten har också konstruerats om så att den direkt bidrar till att utjämna bostadskostnaderna, genom omfattande undantag för nyproduktionen. På detta sätt begränsar man samtidigt rundgången av skatter och bidrag.
Enligt vår uppfattning bör reglerna ses över i syfte att uppnå ytterligare förbättringar, i enlighet med vad som föreslås i motionen.
Vad som här har anförts bör riksdagen -- med bifall till motionen -- ge till känna för regeringen.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande fastighetsskatten att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk369 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1992/93:Fi211 yrkande 32 och 1992/93:Sk388 yrkandena 9--11 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om en solidarisk bostadspolitik.
7. Fastighetsskatten (mom. 7)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Som ett av leden i Ny demokratis bostadspolitik ingår att fastighetsskatten på sikt skall avskaffas. Som anförs i motion Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) är det mycket som talar för att krisen på fastighetsmarknaden kommer att fortsätta. Dessa problem kan man inte lösa genom fortsatta regleringar och en fortsatt hög beskattning av boendet. I själva verket är det tvärtom så att karusellen med höga skatter av olika slag och med bidrag, subventioner och en hård styrning av alla detaljer bidragit till problemen och medfört stora fördyringar och låsningseffekter. Mer än 50% av byggkostnaderna är skatter och avgifter, vilket medfört onödiga fördyringar som i sin tur kräver stora subventioner. När subventionerna nu minskar blir det redan av detta skäl nödvändigt att också minska skatterna.
I motionen riktas en omfattande kritik mot skattereglerna på bostadsområdet. Enligt vår uppfattning måste regeringen skyndsamt och med hjälp av kvalificerade bedömare utreda hur fastighetsmarknaden kan stabiliseras. I utredningens direktiv måste även skattefrågorna ingå. En viktig del av utredningsarbetet bör vara att avveckla fastighetsskatten helt under en tioårsperiod. Motionärernas yrkande i detta avseende (yrkande 32 i motionen) bör bifallas.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande fastighetsskatten att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi211 yrkande 32 och med avslag på motionerna 1992/93:Sk369 yrkande 1 och 1992/93:Sk388 yrkandena 9--11 som sin mening ger regeringen till känna att fastighetsskatten successivt bör avvecklas.
8. Realisationsvinst på bostäder (mom. 10)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
I motion Sk373 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att den s.k. flyttskatten omedelbart skall avskaffas. Detta välgrundade krav bottnar i den starka kritik som sedan länge har riktats mot reavinstreglerna på bostäder, utan att något har gjorts för att lindra de skatteskärpningar och stora påfrestningar som skattereformen har medfört för alla villaägare och bostadsrättshavare som måste byta bostad. Med tanke också på de skadliga låsningseffekter som nuvarande regler medför på bostadsmarknaden bör motionärernas krav tillgodoses, liksom motsvarande yrkanden i motionerna Sk319 av Lars Andersson (-) och Sk356 av Håkan Holmberg (fp). Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till de lagändringar som behövs.
dels vid mom. 10 hemställt
10. beträffande realisationsvinst på bostäder att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk319, 1992/93:Sk356 och 1992/93:Sk373 hos regeringen begär skyndsamt förslag om att avskaffa den s.k. flyttskatten.
Särskilda yttranden
1. Realisationsvinster (mom. 10)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (s) anför:
Reglerna om beskattningen av realisationsvinster på villor utformades på nuvarande sätt i samband med den skattereform som genomfördes med verkan fr.o.m. 1991. Motsvarande gäller i viss mån även i fråga om andelar i bostadsrättsföreningar, även om beskattningen här numera har lindrats. Vid skattereformen rådde enighet om att reglerna skall utvärderas av den kommitté som har tillsatts för detta ändamål och som nu arbetar med dessa frågor (Kommittén Fi1990:08 för utvärdering av skattereformen).
Den kritik som i några motioner riktas mot reglerna innehåller inte något nytt och har redan uppmärksammats i utredningsarbetet. Det kan därför inte anses aktuellt med några åtgärder från riksdagens sida i dessa frågor. Motionerna bör därför avslås.
2. Stämpelskatten (mom. 12)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (s) anför:
I motion Sk388 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas bl.a. att stämpelskatten skall höjas med 0,25 procentenheter. Detta yrkande, som har upprepats under en följd av år, grundar sig inte på andra skäl än att det ingår i motionärernas budgetpolitik. Enligt vår uppfattning finns det inte anledning att nu ompröva riksdagens tidigare ståndpunkt i denna fråga. Motionen bör alltså avslås.
Bostadsutskottets yttrande
1992/93:BoU6y
Bilaga
Vissa bostadsskattefrågor
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har beslutat bereda bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över motioner från allmänna motionstiden 1993 i bostadsskattefrågor.
I detta yttrande behandlas följande motioner.
1992/93:Sk311 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillfälligt reparations- och underhållsavdrag.
1992/93:Sk315 av Karin Starrin och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge villaägare och bostadsrättsinnehavare rätt att göra deklarationsavdrag för lagligt upphandlade reparationer och underhållsarbeten.
1992/93:Sk320 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villaägares och bostadsrättsinnehavares rätt att göra avdrag i deklarationen för lagligt upphandlade reparationer och underhållsarbeten.
1992/93:Sk325 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande avdragsmöjligheter för småhusreparationer.
1992/93:Sk337 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av underlaget för fastighetsbeskattning vid påbyggnad av äldre bostadshus.
1992/93:Sk350 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge villaägare och bostadsrättsinnehavare rätt att göra deklarationsavdrag för lagligt upphandlade reparationer och underhållsarbeten,
2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att skyndsamt utreda förutsättningarna för och effekterna av den i motionen föreslagna avdragsrätten.
1992/93:Sk358 av Harald Bergström och Holger Gustafsson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda fastighetsanknutna underhållsfonder.
1992/93:Sk365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen beslutar att ge egnahemsägare och bostadsrättsinnehavare rätt att göra avdrag i deklarationen, om maximalt ett basbelopp, för lagligt upphandlade till-, ombyggnads- samt reparationsarbeten och att avdraget skall gälla högst en fastighet eller lägenhet per år och person.
1992/93:Sk367 av Magnus Persson och Oskar Lindkvist (s) vari yrkas 1. att riksdagen såsom komplettering till proposition 1992/93:100 bilaga 8 beslutar att våningspåbyggnad -- oberoende av om den sker på kommersiella fastigheter, industribyggnader eller bostadshus -- skall ha samma fastighetsskatt som andra nyproducerade bostäder,
2. att riksdagen såsom komplettering till proposition 1992/93:100 beslutar att bostadshus som genom våningspåbyggnad får en ökning av lägenhetsarean för bostäder med minst 20 % och förses med hissar som betjänar minst 60 % av husets lägenheter får värdeåret framflyttat till påbyggnadsåret och fastighetsbeskattas i enlighet därmed, dvs. skattebefrielse under de första fem åren och halv fastighetsskatt de följande fem åren efter påbyggnadsåret,
3. att riksdagen beslutar att dessa fastighetsregler enbart skall gälla för projekt som påbörjas före 1995.
1992/93:Sk371 av Harriet Colliander och Simon Liliedahl (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att medge ränteavdrag för ett icke standardhöjande underhåll av kulturhistoriskt värdefulla manbyggnader, särskilt på jordbruksfastigheter.
1992/93:Sk375 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör lägga fram förslag om att lika skatteregler (skattefrihet i fem år följt av halv fastighetsskatt under fem år) i princip bör gälla för såväl tillbyggnad som nyproduktion av flerfamiljshus.
1992/93:Sk378 av Jan-Olof Franzén och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten till översyn av avdragsrätten.
1992/93:Sk386 av Lars Björkman och Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en tids- och beloppsmässigt begränsad avdragsrätt avseende lönekostnaden för underhåll av småhus och bostadsrätter.
Behandlingen i riksdagen av frågan om ett ROT-program
I finansutskottets betänkande 1992/93:FiU10 läggs fram riktlinjer för ett ROT-program (ROT = reparation, om- och tillbyggnad). Mot bakgrund av det svåra läget på arbetsmarknaden förordade finansutskottet att åtgärder vidtas för att stimulera ökad ROT-verksamhet under åren 1993 och 1994. Utskottet föreslog att programmet ges följande inriktning:
1. Stöd för reparationer och bostadsförbättringsåtgärder 2. Statlig subvention av underhåll och reparation av kommunala byggnader 3. Räntebidrag för ombyggnad av bostäder 4. Ombyggnad av äldrebostäder 5. Kulturmiljövård 6. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden 7. Avdrag mot fastighetsskatt för vissa underhållsåtgärder 8. Räntesubventioner
I det ovannämnda betänkandet från finansutskottet behandlades punkten 2 ovan medan utskottet, beträffande övriga delar av programmet, anförde att det borde ankomma på resp. utskott att ange den närmare utformningen av förslagen.
I betänkandet 1992/93:BoU10 som justerades den 11 mars 1993 och som avses behandlas av riksdagen den 24 mars 1993 tar bostadsutskottet upp punkterna 1--4 till närmare överväganden. Utskottet kommer senare under våren att behandla punkten 6 och kulturutskottet punkten 5.
Vad beträffar punkten 7 -- avdrag mot fastighetsskatt för vissa underhållsåtgärder -- som är den punkt som närmast kan anses falla inom skatteutskottets beredningsområde anför bostadsutskottet i det ovannämnda betänkandet följande.
Som en del i det av finansutskottet förordade ROT-programmet ingår att skattereduktion mot fastighetsskatten skall medges för fastighetsägare för underhålls- och reparationsåtgärder t.o.m. utgången av år 1994.
Även om det primärt ankommer på skatteutskottet att behandla den närmare utformningen av förslaget i denna del finns det enligt bostadsutskottets mening anledning att något beröra detsamma i detta betänkande. Frågan om utformningen av skatteavdraget m.m. behandlas dessutom i bostadsutskottets yttrande 1992/93:BoU6y till skatteutskottet.
Den förordade avdragsrätten riktar sig till ägare av bostadsfastigheter. För att ytterligare betona avdragets knytning till bostadsförsörjningen kan det enligt utskottets mening finnas anledning att göra vissa preciseringar. Från de utgångspunkter bostadsutskottet har att beakta anser utskottet att avdrag endast bör avse bostäder för permanentboende. I detta sammanhang bör dessutom övervägas behovet av att avgränsa de åtgärder som skall omfattas av avdragsrätten.
Avdragsrätten kan maximalt uppgå till 10000 kr. per lägenhet. För tydlighetens skull bör enligt utskottets mening anges att härmed avses det sammantagna avdragsberättigade beloppet för åtgärder som vidtas under 1993 och 1994. I avsikt att tillförsäkra ägare av bostadshus med låga taxeringsvärden, t.ex. i mindre orter eller på landsbygden, möjlighet att utnyttja reduktionen mot fastighetsskatten fullt ut bör ev. kvarstående reduktionsbelopp dessutom kunna få tas i anspråk under ett eller flera efterföljande taxeringsår.
I detta sammanhang bör även tas upp frågan om den nedre gränsen för avdragsrätten. Enligt finansutskottet bör avdrag endast medges i de fall arbetskostnaden uppgår till 2000 kr. per lägenhet. Det är naturligtvis rimligt att bl.a. av administrativa skäl sätta upp en sådan gräns. Även enligt bostadsutskottets mening bör således en nedre gräns på 2000 kr. gälla. Däremot kan det enligt bostadsutskottets mening finnas anledning att knyta denna gräns till fastigheten. En ordning där gränsen sätts till ett visst belopp per lägenhet innebär att endast mera omfattande åtgärder skulle bli aktuella för avdrag i fastigheter med ett större antal lägenheter.
En ytterligare fråga som bör belysas är behovet av en samordning mellan den nu diskuterade skattereduktionen och andra stödformer. Inte minst sysselsättningsskäl talar enligt bostadsutskottets mening för att dubbelt stöd inte bör utgå för samma åtgärd. Skattereduktion bör sålunda medges endast för åtgärder för vilka räntebidrag, RBF-stöd eller annat stöd inte utgår. Sådan reduktion bör inte heller komma i fråga i de fall en fastighetsägare i annan ordning kan tillgodogöra sig avdrag för åtgärderna vid beskattningen.
Avslutningsvis vill utskottet något beröra frågan om ikraftträdandet av den nu förordade avdragsrätten. Avsikten med ROT-programmet i sin helhet är att genom olika stimulansåtgärder snabbt få i gång byggnadsåtgärder som annars inte skulle ha kommit till stånd eller som skulle ha genomförts vid en senare tidpunkt. Det framstår enligt utskottets mening mot bakgrund härav som lämpligt att endast sådana åtgärder som påbörjas sedan riksdagen fattat beslut i ärendet skall omfattas av avdragsrätten. Samtidigt kan det naturligtvis inte uteslutas att det kan finnas svårigheter förknippade med att införa den förordade avdragsrätten mitt under ett inkomstår. Skulle så vara fallet bör det enligt bostadsutskottets mening övervägas att låta avdragsrätten omfatta åtgärder som påbörjas under år 1993.
Utskottet
Ovan har redovisats riktlinjerna för ett ROT-program. Som en komponent i detta program finns en punkt -- avdrag mot fastighetsskatt för vissa underhållsåtgärder -- som är av den karaktären att den bör behandlas av skatteutskottet. Eftersom denna punkt har anknytning till andra delar av programmet har bostadsutskottet i betänkandet 1992/93:BoU10 berört frågan. Denna redovisning har återgetts ovan. Förutom vad där anförts anser bostadsutskottet att det är av stor vikt att de olika delarna av ROT-programmet får ett snabbt genomslag. Mot denna bakgrund förutsätter bostadsutskottet att frågan prioriteras av skatteutskottet.
I flera motioner väckta under allmänna motionstiden 1993 och hänvisade till skatteutskottet har tagits upp frågan om skatteavdrag för reparationer och underhåll i bostäder. Gemensamt för förslagen kan sägas vara att ett sådant avdrag enligt motionärerna ger ökad sysselsättning, minskade kostnader för arbetslösheten samtidigt som angelägna -- men inte sällan eftersatta -- bostadsinvesteringar kommer till stånd. Förslag med denna innebörd -- om än med något olika utformning -- förs fram i motionerna Sk311 (c), Sk315 (c), Sk320 (c), Sk325 (c), Sk350 (nyd) yrkandena 1 och 2, Sk365 (nyd), Sk371 (nyd), Sk378 (m) och Sk386 (m).
Som framgått av bostadsutskottets betänkande 1992/93:BoU10 finner utskottet det väsentligt att ett ROT-program nu kommer i gång. Enligt utskottets uppfattning bör i detta program som en del ingå också åtgärder inom skattesystemet. Från de utgångspunkter bostadsutskottet har att beakta finner utskottet att utformningen av sådana åtgärder bör kunna göras mot bakgrund av vad i finansutskottets betänkande anförts och vad i föregående avsnitt beskrivits. Bostadsutskottet anser att skatteutskottet med anledning av motionerna och med anledning av vad bostadsutskottet nu anfört som sin mening ger regeringen till känna att förslag om avdrag mot fastighetsskatt för vissa underhållsåtgärder i bostäder skyndsamt föreläggs riksdagen. Det får anses ankomma på skatteutskottet att i de kommande övervägandena ytterligare beakta och hos regeringen aktualisera även andra åtgärder som kan visa sig erforderliga för att uppnå syftet med riksdagens principiella beslut om skatteavdrag för vissa underhållsåtgärder i bostäder.
Beräkning av fastighetsskatt vid påyggnad och tillbyggnad av bostäder tas upp i tre motioner, nämligen i motionerna Sk337 (fp), Sk367 (s) och Sk375 (nyd). I motionerna anförs att angelägna om- och tillbyggnader i form av påbyggnad på något äldre bostadshus av ekonomiska skäl inte sällan visar sig ogenomförbara. Påbyggnad på sådana hus, ofta producerade under 1950- eller 1960-talen, medför en framflyttning av det s.k. värdeåret till omkring 1970. Detta innebär full fastighetsskatt på hela den påbyggda fastigheten. Eftersom taxeringsvärdet ökar får fastigheten i påbyggt skick en större fastighetsskatt än före påbyggnaden. Motionärerna föreslår att nyproducerade påbyggda lägenheter bör befrias från fastighetsskatt på samma sätt som annan nyproduktion, något som anges kunna ske genom uppdelning i separata värderingsenheter, en för påbyggnaden och en för den ursprungliga fastigheten.
Frågan om uttag av fastighetsskatt vid ombyggnad har behandlats i 1993 års budgetproposition (bil. 8 s. 112--113). Efter att ha övervägt utformningen av subventionsreglerna för ombyggnad av bostäder anför föredraganden:
De ekonomiska förutsättningarna för om- och tillbyggnad påverkas även av reglerna för uttag av fastighetsskatt efter om- och tillbyggnad av bostäder. Jag är medveten om att den nuvarande regelutformningen diskriminerar om- och tillbyggnad jämfört med nybyggnad. Vid nybyggnad tas det nämligen inte ut någon fastighetsskatt under de första fem åren och endast halv fastighetsskatt under följande fem år. Ombyggnad leder däremot ofta till en höjning av fastighetsskatten på ett sådant sätt att intresset av att genomföra om- och tillbyggnadsåtgärder motverkas. Det är därför önskvärt att undanröja detta hinder för om- och tillbyggnadsåtgärder så att reduktionen av fastighetsskatten vid om- och tillbyggnadsåtgärder blir mer likvärdig med vad som gäller vid nybyggnad. En sådan förändring får självfallet avvägas mot den statsfinansiella situationen. Frågan kräver därför ytterligare överväganden av de ekonomiska effekterna innan förslag om förändringar kan läggas fram.
Bostadsutskottet som finner den av motionärerna och i budgetpropositionen aktualiserade frågan viktig anser att skatteutskottet som sin mening bör ge regeringen till känna att förslag om fastighetsbeskattningens utformning vid påbyggnad m.m. av fastighet skyndsamt föreläggs riksdagen.
Slutligen behandlas i detta yttrande motion Sk358 (kds). Motionärerna föreslår ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om att utreda fastighetsanknutna underhållsfonder.
Den i motionen upptagna frågan har behandlats i slutbetänkandet från utredningen om statens stöd för bostadsfinansieringen (SOU 1992:47). Utredningens förslag övervägs i regeringskansliet. Resultatet av den beredningen bör avvaktas. Bostadsutskottet anser därför att skatteutskottet bör avstyrka motionen.
Stockholm den 11 mars 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit:
Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s) och Harry Staaf (kds).
Avvikande mening
Avdrag mot fastighetsskatt för vissa underhållsåtgärder
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med "Ovan har" och slutar med "i bostäder" bort ha följande lydelse:
I flera motioner väckta under allmänna motionstiden 1993 och hänvisade till skatteutskottet har tagits upp frågan om skatteavdrag för reparationer och underhåll i bostäder. Gemensamt för förslagen kan sägas vara att ett sådant avdrag enligt motionärerna ger ökad sysselsättning och minskade kostnader för arbetslösheten samtidigt som angelägna -- men inte sällan eftersatta -- bostadsinvesteringar kommer till stånd. Förslag med denna innebörd -- om än med något olika utformning -- förs fram i motionerna Sk311 (c), Sk315 (c), Sk320 (c), Sk325 (c), Sk350 (nyd) yrkandena 1 och 2, Sk365 (nyd), Sk371 (nyd), Sk378 (m) och Sk386 (m).
Finansutskottet har den 25 februari 1993 beslutat om inriktningen av ett ROT-program. Som en komponent i detta program finns ett punktavdrag mot fastighetsskatt för vissa underhållsåtgärder av den karaktären att frågan bl.a. mot bakgrund av de ovan angivna motionerna bör behandlas av skatteutskottet.
Som framgått ovan redovisar bostadsutskottet i betänkandet 1992/93:BoU10 hur ett system med avdrag mot fastighetsskatten närmare borde utformas. I ett särskilt yttrande (s) till betänkandet anförs att det syfte som avses uppnås med ett avdrag bättre skulle tillgodoses med ett system med direkta bidrag för vissa underhållsåtgärder. En liknande uppfattning förs fram i ett särskilt yttrande (s) till finansutskottets betänkande 1992/93:FiU10.
Bostadsutskottet delar uppfattningen i de särskilda yttrandena om att ett bidrag är att föredra framför ett avdrag mot fastighetsskatten. För bidrag bör följande villkor i huvudsak gälla.
Bidrag utgår för kostnader för arbete och material. Med material avses förbrukningsmaterial såsom färg, tapeter, golvmaterial m.m. Bidrag skall utgå till villaägare, bostadsrättshavare och hyresgäster. I den mån den boende inte utför åtgärderna bör ett krav vara att de utförs av momsregistrerad firma. Stöd skall utgå för åtgärder påbörjade omedelbart efter riksdagens beslut. Åtgärderna bör påbörjas senast vid utgången av år 1993.
Stöd utgår med 30 % av godkända kostnader för åtgärderna om kostnaderna uppgår till minst 2 000 kr per lägenhet. Stöd medges för kostnader om maximalt 35 000 kr och endast en gång för samma lägenhet under perioden.
Sedan åtgärderna genomförts sänds en ansökan om utbetalning in tillsammans med fakturor till den administrerande myndigheten som kan vara Riksskatteverket, skattemyndigheten, länsstyrelsen eller annan myndighet.
Ett bidrag av nu skisserad utformning ger en snabbare och kraftigare stimulanseffekt för sysselsättningen än det avdragssystem som redovisats ovan. Genom att pengarna kan betalas ut i omedelbar anslutning till att underhållsåtgärderna har genomförts blir det en direkt knytning mellan stödet och det utförda arbetet. Med ett avdrag kommer kompensationen däremot inte att betalas förrän tidigast året efter. För reparationsutgifter under 1993 får fastighetsägaren kompensation först i december 1994, och för reparationsutgifter 1994 kommer kompensationen först i december 1995. För fastighetsägare med låga taxeringsvärden kan en del av kompensationen t.o.m. komma att fördröjas ytterligare. I nuvarande krissituation på arbetsmarknaden är den fördröjda stimulanseffekten en mycket allvarlig svaghet med avdragssystemet.
Ett skatteavdrag strider mot skattereformens principer om att bredda skattebasen, begränsa avdragen och förenkla reglerna. Det blir knappast möjligt att hantera avdraget inom ramen för den förenklade självdeklarationen, vilket får den beklagliga konsekvensen att allt färre kan använda den förenklade deklarationen. Ett avdragssystem innebär vidare att kontrollen riskerar att bli i det närmaste obefintlig.
Ett bidragssystem kan göras rättvisare än det föreslagna avdragssystemet. En märklig konsekvens av det tilltänkta avdragssystemet är att människor i glesbygden kan få vänta på sin fullständiga kompensation ett eller två år längre än fastighetsägare med högre taxeringsvärden och därmed högre fastighetsskatt.
Enligt bostadsutskottet bör skatteutskottet med anledning av de ovan refererade motionerna som sin mening ge regeringen till känna vad bostadsutskottet nu anfört om ett system med bidrag för vissa underhålls- och reparationskostnader för bostäder. Det får anses ankomma på skatteutskottet att i de kommande övervägandena ytterligare beakta och hos regeringen aktualisera även andra åtgärder som kan visa sig erforderliga för att uppnå syftet med vad bostadsutskottet nu förordat. Ett förslag i frågan bör skyndsamt föreläggas riksdagen.