Bostäder för gäststuderande m.fl.
Betänkande 1991/92:UbU5
Utbildningsutskottets betänkande
1991/92:UBU05
Bostäder för gäststuderande m.fl.
Innehåll
1991/92 UbU5
Motionerna
1990/91:Ub647 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt studenthus för gäststuderande i Lund.
1990/91:Ub669 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett internationellt studenthus i anslutning till Lunds universitet.
1990/91:Ub693 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella studentbostäder.
1990/91:Ub722 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsförsörjningen för studenter.
1990/91:Bo213 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkor för att tillgodose de studerandes bostadsbehov vid upprättande och utvidgande av högskole- och universitetsutbildning.
Utskottet
Den vetenskapliga utvecklingen sker under ständig granskning och konkurrens mellan forskare världen över. Internationella kontakter är av avgörande betydelse för att svenska forskare skall kunna bidra till kunskapsutvecklingen på ett kvalificerat sätt. Som ett allmänt mål för utbildningen inom högskolan gäller att den skall främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden (2 § tredje stycket högskolelagen (SFS 1977:218)).
I den internationaliseringsutredning som universitetskanslersämbetet (UKÄ) tillsatte år 1972 togs ett ökat internationellt utbyte av studerande, lärare, forskare och utbildningsadministratörer upp som ett av de väsentligaste medlen för att åstadkomma verkliga internationaliseringseffekter (Utbildningens internationalisering. UKÄ-rapport nr 21 1974). Budgetåret 1976/77 anvisades för första gången särskilda medel (2 milj.kr.) för internationaliseringsåtgärder, främst studerandeutbyte på grundutbildningsnivå (prop. 1975/76:100 bil. 10, bet. UbU20, rskr. 245). Innevarande budgetår finns under anslaget D 4. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. enligt regleringsbrevet 22,8 milj.kr. anvisade för motsvarande ändamål (prop. 1990/91:100 bil. 10, bet. UbU11, rskr. 226).
Under 1980-talet har både UNESCO, Europarådet, Nordiska ministerrådet och EG arbetat för en ökad akademisk rörlighet. I januari 1986 undertecknades ett ramavtal mellan Sverige och EG om vetenskapligt och tekniskt samarbete. Budgetåret 1989/90 anvisades 9,7 milj.kr. under åttonde huvudtiteln för förstärkning av detta samarbete, inklusive deltagande i COMETT, EGs program för utveckling av kontakterna mellan högskolan och näringslivet (prop. 1988/89:150 bil. 2 och 7, bet. UbU32, rskr. 330). Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte (prop. 1990/91:172, bet. UbU5, rskr. 354) att godkänna ett avtal mellan Sverige och EG avseende svenskt deltagande i "the European Action Scheme for the Mobility of University Students" (ERASMUS) fr.o.m. budgetåret 1992/93. År 1989 inleddes NORDPLUS (nordiskt program för lärare, utbildningssökande och studerande) som en femårig försöksverksamhet. Såväl NORDPLUS som ERASMUS innebär att universitet och högskolor i Sverige träffar avtal med motsvarande läroanstalter i andra nordiska länder resp. i EG- och EFTA-länder om bl.a. lärar- och studerandeutbyte.
Studerande-, lärar- och forskarutbytet med utländska universitet och högskolor har ökat i omfattning de senaste åren, och man räknar med en ytterligare väsentlig ökning när ERASMUS-utbytet kommer i gång.
I fyra motioner påtalas att bostadsfrågan för gäststuderande och gästforskare redan är och i framtiden än mer kommer att bli ett allvarligt problem. Enligt motionerna 1990/91:Ub647 (m) och 1990/91:Ub669 (c) är det nödvändigt att universitet och högskolor som skall delta i ERASMUS-utbyte kan erbjuda bostäder åt hitkommande studenter, även om motionärerna inte anser att universitetet skall bekosta bostäderna. Ett internationellt studenthus bör därför enligt motionärerna inrättas i anslutning till universitetet i Lund. När det gäller internationalisering av utbildningen är enligt motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 3 det sociala mottagandet viktigt, och det största problemet är därvid bostadsfrågan. Varje högskola måste därför enligt motionärerna ta ansvar för ett visst antal internationella studentbostäder, som öronmärks för utbytesstudenter och gästforskare. I motion 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 17 framhålls bristen på bostäder som ett av allt att döma växande problem i högskoleutbildningen generellt sett. Kommunernas ansvar för att tillsammans med högskolorna och studentkårerna finna bra former för att tillgodose studenternas behov av bostäder under studietiden understryks. I samarbetet med andra länder är enligt motionärerna bristen på bostäder ett stort handikapp. Även i motion 1990/91:Bo213 (s) framhålls kommunernas ansvar för bostäder till studerande i högskolan. Motionärerna anser att kommunernas beredskap att tillgodose de studerandes bostadsbehov bör beaktas när staten överväger vart nya utbildningsplatser skall lokaliseras.
Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från universiteten och fackhögskolorna samt från UHÄ och Svenska institutet. Av yttrandena framgår att flertalet universitet och fackhögskolor hittills har kunnat anskaffa bostäder för sina utbytesstudenter och gästforskare, men att de liksom UHÄ befarar stora svårigheter att lösa bostadsfrågan vid den förväntade ökade tillströmningen av utbytesstuderande. Svenska institutet har redan fått känna av allvarliga problem när det gäller bostadsanskaffning för sina stipendiater (studenter och forskare). Alla som besvarat remissen anser det som en faktisk nödvändighet att svenska högskoleenheter kan garantera inkommande studenter inom utbytesprogrammen bostad, även om detta inte formellt krävs inom ramen för ERASMUS regler. Hyresnivån i nyproducerade bostäder framhålls från de flesta håll som ett allvarligt hinder. Sammanställning över yttrandena bifogas som bilaga.
För egen del vill utskottet anföra följande.
Det finns inte anledning att överge den nuvarande ordningen, att bostadsförsörjningen för alla i en kommun är en angelägenhet för kommunen. I detta ansvar ingår också högskolans studerande och forskare. Behovet av bostäder för avtalsbundet internationellt student- och forskarutbyte bör enligt utskottets mening beaktas i bostadsförsörjningsplaneringen i berörda kommuner.
Utländska studenter och forskare som kommer till svenska universitet och högskolor inom ramen för utbytesavtal eller svenska statliga stipendieprogram måste kunna erbjudas bostad av högskoleenheten resp. Svenska institutet. Av remissyttrandena framgår att de olika högskoleenheterna har känt ansvar för detta och knutit kontakter med olika parter såsom studentbostadsstiftelser, kommunala bostadsstiftelser, andra stiftelser, kommuner m.fl. Eftersom förhållandena skiftar på de olika universitetsorterna är det enligt utskottets mening rimligt att lösningarna ser olika ut. De redan vidtagna och de planerade åtgärder som redovisas i remissyttrandena ger utskottet anledning till förväntan att universiteten och högskolorna samt Svenska institutet även framdeles skall lyckas anskaffa bostäder för sitt internationella student- och forskarutbyte så att detta kan utvecklas i önskvärd omfattning, vilket är väsentligt för kvaliteten på högre utbildning och forskning i Sverige. Utskottet utgår från att regeringen följer utvecklingen även i detta avseende och vid behov förelägger riksdagen förslag om de åtgärder som bedöms erforderliga.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo213, 1990/91:Ub647, 1990/91:Ub669, 1990/91:Ub693 yrkande 3 och 1990/91:Ub722 yrkande 17.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande bostäder för gäststuderande m.fl. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo213, 1990/91:Ub647, 1990/91:Ub669, 1990/91:Ub693 yrkande 3 och 1990/91:Ub722 yrkande 17.
Stockholm den 12 november 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s), Stefan Kihlberg (nyd), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin (m), Jan Björkman (s), Ulf Kristersson (m), Inger Lundberg (s), Christer Lindblom (fp), Birgitta Carlsson (c), Tuve Skånberg (kds), Leif Carlson (m) och Ulrica Messing (s).
Särskilt yttrande
Lena Hjelm-Wallén, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Jan Björkman, Inger Lundberg och Ulrica Messing (allas) anför:
För att göra det möjligt att öka utbytet av studerande och forskare är det nödvändigt att ha god tillgång till bostäder till rimliga hyreskostnader.
Möjligheten till nyproduktion av studentbostäder kommer kraftigt att försämras genom regeringens förslag till omläggning av bostadspolitiken, bl.a. sänkningen av investeringsbidraget från 9,3% till 3,1%.
Detta kommer att innebära en avsevärd fördyring av de enskilda gäststuderandenas och gästforskarnas hyreskostnader och motverka utskottets intentioner.
Remissammanställning
Bilaga
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
UHÄ hänvisar till den kartläggning av bostadssituationen för gäststudenter och gästforskare som UHÄs policygrupp för internationella frågor tagit fram (UHÄ-rapport 1991:13 av Gia Boyd-Kjellén). Kartläggningen, som avser flertalet studieorter, visar att vissa högskolor har mindre problem att skaffa fram bostäder än andra, och att man på de orter där problemen är små ofta har ett bra förhållande till sin kommun. Ingen regel inom ERASMUS säger att värdlandet måste kunna erbjuda utbytesstudenten bostad, men en bostadsgaranti måste vanligtvis skrivas in för att ett avtal mellan två högskolor skall komma till stånd. UHÄ understryker vikten av att bostadsfrågan får en lösning och menar att kommunerna, som ytterst är ansvariga för bostadsförsörjningen, måste bygga nya studentbostäder för att alla studenter skall få en bra bostad. Staten och kommunerna med högskoleutbildning måste samverka på detta område. UHÄ understryker vikten av att de studenter som kommer till Sverige inte blir isolerade utan på ett naturligt sätt kan träffa svenska studiekamrater och få en inblick i den svenska kulturen och samhället i övrigt. UHÄ framhåller också som angeläget att hyreskostnaderna kan hållas på en internationellt sett rimlig nivå, eftersom dessa kostnader eljest kan bli en starkt återhållande faktor på möjligheterna att erbjuda gäststudenter och gästforskare vistelse i Sverige.
Svenska institutet
Svenska institutet (SI) har ett omfattande stipendieprogram för både utländska och svenska studenter och forskare. Som ett led i sitt omhändertagande av utländska gäststuderande och gästforskare i Sverige sörjer institutet för att lämplig bostad erbjuds utländska långtidsstipendiater under vistelse i Sverige. Vistelsetiderna varierar mellan några månader och tre läsår.
SI har under åren utvecklat ett mycket gott samarbete med studentkårernas bostadsorgan, som ställt studentrum till SIs förfogande för de utländska stipendiaterna. Detta samarbete fungerade med få undantag mycket bra fram till för några år sedan. Från och med 1990 blev situationen närmast desperat på vissa universitetsorter i samband med att både antalet utländska stipendiater och antalet nyinskrivna studenter ökade och därmed efterfrågan på studentrum. Vissa studentbostadsstiftelser deklarerade sin avsikt att säga upp alla långtidskontrakt med SI.
SI anser sig inte längre kunna lösa problemen enbart i samarbete med privata bostadsföretag och anser det motiverat att statsmakterna utan dröjsmål vidtar kraftfulla åtgärder i frågan, eftersom bostadsförsörjningen är ett nödvändigt led i det av staten finansierade stipendieutbytet mellan Sverige och utlandet.
Universiteten och fackhögskolorna
Bostadsfrågans lösning hittills
I samarbete med respektive studentkår(er) och studentbostadsföretag har universiteten och fackhögskolorna hittills i allmänhet kunnat få fram bostäder som täcker behovet för det relativt begränsade avtalsbundna studentutbytet. Rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala och Linköping känner inte till något utbyte som måst inställas på grund av att bostad inte kunnat ordnas. Universitetet i Linköping har under ett antal år genomfört längre utbildningar för studerande från både Europa och Asien och därvid bl.a. löst bostadsbehovet genom att de studerande erbjudits bostad på folkhögskolor. Detta har enligt rektorsämbetet fungerat väl. Genom överenskommelse med de två bostadsstiftelserna i Göteborg har Chalmers tekniska högskola med viss svårighet kunnat ordna bostad för inkommande studenter i hittillsvarande utbytesprogram. Vid universitetet i Umeå tillfrågas utresande svenska studenter om de är villiga att avstå sitt rum till en utländsk student, och en ökad beredvillighet till detta har förmärkts. Universitetet har regelbundna överläggningar med Umeå kommun när det gäller studentbostäder. Högskolan i Luleå har hittills relativt enkelt kunnat få studentbostäder "öronmärkta" i tillräcklig omfattning för det begränsade studerandeutbytet inom ramen för avtal med europeiska högskolor.
Till gästforskare kan universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg erbjuda ett mindre antal bostäder i av universitetet ägda byggnader. I Stockholm hyr Axel Wenner-Grens stiftelse för internationellt forskarutbyte ut bostäder till gästforskare. Hyrorna hålls på en för dessa acceptabel nivå genom stipendier från Stiftelsen Wenner-Gren Center. Universitetet i Stockholm förfogar över ett antal möblerade lägenheter genom avtal med bostadsföretag. Universitetet i Linköping disponerar mer än 20 bostäder som är "öronmärkta" för utländska lärare/forskare som vistas i Linköping mellan 3 månader och 2 år. Universitetet i Umeå disponerar ett antal bostäder för gästforskare dels i den s.k. Lars Färgares gård, som ägs av en stiftelse, dels i Stiftelsen Bostaden. På samtliga orter måste dessa bostäder kompletteras med andrahandsförhyrningar, vilket både är tidskrävande för institutionerna och i Stockholm ofta innebär att gästforskaren måste bo på alltför långt avstånd från värdinstitutionen, till förfång för utbytet av vistelsen vid institutionen.
Ett gemensamt problem för flertalet universitet är att hyresnivåerna är för höga för att gästforskare och utbytesstudenter skall kunna betala hela kostnaden. Universiteten måste ta på sig kostnaderna för outhyrda månader när utbytesstudenter kommer dit för en kortare period.
Dagens verksamhet med anskaffning av lägenheter för gästforskare kostar universitetet i Stockholm ca 125000--150000 kr. Verksamheten med studentrum kostar universitetet avsevärt mer än 100000 kr. innevarande budgetår. Därtill kommer kostnader för de institutioner som har egen rumstilldelning. Högskolan i Luleå har för sina fem utbytesstudenter innevarande budgetår anslagit 50 000 kr. för att utrusta deras bostäder.
Planering för framtiden
Enligt samtliga universitet och fackhögskolor kommer behovet av bostäder för gäststudenter och gästforskare att öka kraftigt under de närmaste åren när ERASMUS-utbytena kommer i gång. I yttrandena redovisas högskoleenheternas planering inför detta.
I Stockholm har universitetet, tekniska högskolan, Karolinska institutet och Handelshögskolan ingått ett samarbetsavtal med stiftelsen Vetenskapsstaden. Ett centralt kansli för förmedling av andrahandsbostäder åt i första hand gästforskare har startat den 1 juli 1991 vid Högskolerestauranger i Stockholm AB. Universitetet i Stockholm räknar med att bostadsproblemet för gästforskare därmed skall minska avsevärt. Universitetet nämner också att Stiftelsen Stockholms Studentbostäder ställt i utsikt att tillhandahålla bostäder för ett väsentligt ökat antal ERASMUS-studerande. De nämnda högskoleenheterna och stiftelsen Vetenskapsstaden driver också frågan om nyproduktion av bostäder åt gästande forskare och studenter och ser gärna att ett samarbete etableras med kommunen i bostadsplaneringsfrågor. De anser det nödvändigt att hyrorna för gästforskare och gäststudenter på ett eller annat sätt subventioneras. Kostnaden för en subventionering av hyran till halva marknadshyran uppges motsvara ett anslag på ca 5--10 milj.kr. för Stockholms del. Högskolorna förordar dispens från gällande byggnormer med oförändrade möjligheter till statliga lån, för att förbilliga boendet i nyproducerade bostäder.
Enligt högskolan för lärarutbildning i Stockholm krävs kraftfulla insatser för att ge högskolorna möjlighet att få tillgång till bostäder för utbytesstudenter och lärare från andra länder. Det kan enligt högskolan ske genom att högskolorna tillförs extra resurser och/eller att man i ett långsiktigt perspektiv bygger in i lokalnormerna att bostäder för detta ändamål skall ingå i en viss kvantitet.
Universitetet i Uppsala förväntar att antalet inkommande utbytes- och gäststuderande kommer att öka från dagens drygt 150 till ca 500 vid slutet av nästkommande treåriga planeringsperiod. Rektorsämbetet anser att direkta statsanslag till investeringar för att underlätta bostadsanskaffningen för utbytes- och gäststuderande skulle vara ett påtagligt bevis för statsmakternas stöd. Dessutom måste riksdag och regering på olika andra sätt underlätta hanteringen av bostadsförsörjningen i stort, t.ex. genom att ge bättre ekonomiska förutsättningar för nybyggande eller genom att anpassa gällande lagstiftning i fråga om ordning för förhandling om hyressättning och om besittningsskydd för hyresgäster så att en rationellare och mer ändamålsenlig studentbostadsförsörjning kan åstadkommas. Beskattningen av inkomster från uthyrning av enstaka rum utövar enligt rektorsämbetet uppenbarligen en starkt återhållande verkan på beredvilligheten att ställa rum till förfogande. Rektorsämbetet anser det vara av stor betydelse att kommunerna medverkar i bostadsförsörjningen för de studerande, t.ex. genom engagemang i byggande och bostadsanskaffning men också genom åtgärder för att bereda möjligheter för studerande som slutfört sina studier och fått arbete på studieorten att få en tillfredsställande bostad på allmänna marknaden, så att den önskvärda genomströmningen i studentbostäderna inte onödigtvis hejdas.
För att undvika problem när det gäller bostadsförsörjningen vid en ökad oplanerad tillströmning av utländska gäststuderande har universitetet i Linköping tagit initiativ till överläggningar med representanter för fastighetsbolag, kommunledning och de studerandes organisationer. Intresseväckande förslag och idéer prövas och bearbetas nu av deltagarna i överläggningarna.
Rektorsämbetet vid universitetet i Lund bedömer att bostadsbehovet för utländska forskare och studenter inom och utanför de europeiska programmen kommer att öka från 150 år 1992 till 240 år 1995 och till 400 år 2000. Universitetet kan nödtorftigt lösa situationen under de närmaste åren om särskilda medel (ca 1 milj.kr. per år) kan tillskjutas för att täcka hyresförluster m.m. På längre sikt är en förutsättning för det fortsatta internationella utbytet att statsmakterna medverkar till lösningar i form av internationella studenthus, antingen genom direkt finansieringsansvar eller genom underlättandet av kapitalavskrivningar till en årskostnad i storleksordningen 6--7 milj.kr. Stiftelsen AF Bostäder har i samarbete med stadsarkitektkontoret undersökt ett alternativ som innebär en förtätning av de olika studentbostadsområdena i Lund. Samarbete med kommunala bostadsstiftelser och andra bostadsföretag kan enligt rektorsämbetet endast ge marginella effekter.
Universitetet i Göteborg har i anslutning till sitt hundraårsjubileum som gåva av grannkommunerna runt Göteborg fått drygt en milj.kr. till en fond vars avkastning skall bidra till finansieringen av bostäder för utbytesstudenter och forskare. Samtidigt har Göteborgs kommun under hand ställt i utsikt att universitetet skall kunna få disponera Sahlgrenska sjukhusets nuvarande administrationsbyggnad på Medicinareberget. Efter om- och tillbyggnad skulle detta "Internationella gästhus" kunna bli basen för universitetets internationella engagemang. Det stora problemet är finansieringsfrågan. Rektorsämbetet önskar en ändring av normerna så att det blir möjligt att producera studentbostäder med lägre standard än vad som gäller för vanliga bostäder, vilket skulle möjliggöra en lägre hyressättning. Universitetet hävdar också att tre fastigheter, som friställs när det pågående nybygget för de sceniska utbildningarna står inflyttningsklart våren 1992, skall betraktas som universitetets egendom och inte utbjudas till försäljning av byggnadsstyrelsen. Chalmers tekniska högskola har den bestämda uppfattningen att ett ökat internationellt utbyte för Göteborgs del kräver tillskott av bostäder och att resurser från olika håll måste samordnas för att lösa frågan.
Universitetet i Umeå tar för närvarande kontakter med tänkbara donatorer för ett internationellt studenthus. Vidare överlägger rektorsämbetet med Västerbottens läns landsting om hyresoptioner i det patienthotell som ligger i anslutning till campusområdet. På längre sikt är det rektorsämbetets strävan att på campusområdet uppföra ett lågprishotell, som kan nyttjas av studerande i distansundervisning, utbytesstuderande samt gästforskare.
Högskolan i Luleå hävdar att extra resurser måste tillföras för att högskolan skall kunna motsvara de krav som kan ställas för ett gediget studerande- och forskarutbyte inom utbytesprogrammen inom EGs ram.
Integrationsfrågan
Universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg påpekar att det är viktigt att gäststuderande inte segregeras från övriga studenter. Chalmers tekniska högskola menar att de internationella studenternas boende fordrar en något högre servicenivå än vad som ges vid studenthemmen i Göteborg idag. Högskolan anser att de fördelar som kan nås med ett internationellt studenthem (med husfru) uppväger nackdelarna med att samla utländska studenter på ett ställe. Universitetet i Lund förespråkar också ett internationellt studenthus, placerat i ett befintligt studentbostadsområde.