2. Revidering av 11 kap. brottsbalken

Bokföringsbrott och andra brott mot borgenärer (Betänkande 2004/05:JUU24 Justitieutskottet)

Justitieutskottets betänkande2004/05:JUU24

Bokföringsbrott och andra brott mot borgenärer

---

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:69
Bokföringsbrott och andra brott mot borgenärer jämte en motion som väckts
med anledning av propositionen samt en motion från den allmänna
motionstiden år 2004.
I propositionen föreslås vissa förändringar av bestämmelserna om
bokföringsbrott och andra brott mot borgenärer i 11 kap. brottsbalken.
Bland annat föreslås att grovt bokföringsbrott ges en egen rubricering
och att maximistraffet höjs från fyra till sex år. Även maximistraffet
för ringa bokföringsbrott föreslås höjt, från böter till fängelse i
högst sex månader. Vidare föreslås att uppsåtlig underlåtenhet av en
gäldenär att medverka till att utländska tillgångar som ingår i en
konkurs tillförs ett svenskt konkursbo kriminaliseras. Bestämmelserna om
oredlighet och vårdslöshet mot borgenärer föreslås renodlade genom att
bestämmelserna om uppsåtliga respektive grovt oaktsamma brott mot
upplysningsplikten förs över till en särskild straffbestämmelse, försvårande
av konkurs eller exekutiv förrättning. Regleringen av straffansvaret
för brott mot upplysningsplikten i konkurs föreslås bli anpassad till
Europakonventionen genom att en ansvarsfrihetsgrund införs för det fall
att gäldenären vid konkurs haft rätt att vägra yttra sig och omständigheterna
innebär en skälig ursäkt för honom eller henne.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag och avslår
motionerna. I ärendet finns två reservationer (m, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Lagförslagen
Riksdagen antar regeringens förslag tilla) lag om ändring i brottsbalken,
b) lag om ändring i konkurslagen (1987:672),c) lag om ändring i
skuldsaneringslagen (1994:334), ochd) lag om ändring i lagen (1996:764) om
företagsrekonstruktion.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:69.

2. Revidering av 11 kap. brottsbalken
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju207.
Reservation 1 (m)

3. Proportionalitet i straffskalor
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju33.
Reservation 2 (c)

Stockholm den 12 april 2005
På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp),
Britta Lejon (s), Rolf Olsson (v), Beatrice Ask (m), Lennart Nilsson
(s), Helena Frisk (s), Peter Althin (kd), Elisebeht Markström (s), Jeppe
Johnsson (m), Göran Norlander (s), Torkild Strandberg (fp), Johan
Linander (c), Joe Frans (s), Cecilia Magnusson (m), Kerstin Andersson (s),
Leif Björnlod (mp) och Christer Erlandsson (s).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Borgenärsbrottsutredningen presenterade i mars 1996 slutbetänkandet
Borgenärsbrotten - en översyn av 11 kap. brottsbalken (SOU 1996:30).
Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena
finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju1996/1648/L5).
Som ett led i den fortsatta beredningen av Borgenärsbrottsutredningens
slutbetänkande beslutade chefen för Justitiedepartementet den 5 februari
2002 att uppdra åt en utredare att biträda departementet med en översyn
av bokföringsbrottet med utgångspunkt i förslagen i betänkandet. Enligt
uppdraget skulle, utöver de frågeställningar som Borgenärsbrottsutredningen
hade behandlat, särskilt uppmärksammas eventuellt ytterligare behov av
ändring till följd av den nya bokföringslagen (1999:1078) och utvecklingen
i övrigt sedan betänkandet lades fram. Vidare skulle utredas om
bestämmelsen om bokföringsbrott kan utformas så att den i större utsträckning
kan förebygga ekonomisk brottslighet och så att det blir enklare att
uppdaga och beivra bokföringsbrott. I det sammanhanget skulle det bl.a.
övervägas om det finns anledning att se strängare på fall av bokföringsbrott
som innebär att bokföringsskyldigheten har åsidosatts med avseende på
affärstransaktioner som medverkat till att rörelsens ekonomiska ställning
kraftigt försämrats. Utredaren överlämnade i november 2002 promemorian
Bokföringsbrott och brott mot borgenärer (Ds 2002:57). Promemorian har
remissbehandlats. En sammanställning av de remissyttrandena finns
tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2002/8647/L5).
Lagrådet har granskat regeringens förslag och därvid lämnat det utan
erinran. Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag som syftar till att underlätta
utredning och lagföring av bokföringsbrott och andra brott mot borgenärer.
Förslagen utgör ett led i regeringens handlingsplan mot den ekonomiska
brottsligheten (skr. 2003/04:178) och markerar en strängare syn på
åsidosättanden av bl.a. bokföringsskyldigheten.
I propositionen föreslås förändringar av bestämmelserna om bokföringsbrott
och andra brott mot borgenärer i 11 kap. brottsbalken.
Grovt bokföringsbrott ges en egen rubricering. I lagtexten anges vilka
omständigheter som skall beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt.
Dessa omständigheter är om åsidosättandet avsett mycket betydande belopp,
om gärningsmannen använt falsk handling, om gärningen ingått som ett
led i en brottslighet som utövats systematiskt eller om gärningen annars
varit av särskilt farlig art. Straffskalan för grovt respektive ringa
bokföringsbrott skärps också. För grovt brott höjs maximistraffet från
fyra till sex års fängelse och för ringa bokföringsbrott från böter
till fängelse i högst sex månader.
Bestämmelsen om oredlighet mot borgenärer utvidgas. Uppsåtlig underlåtenhet
av en gäldenär att, trots uppmaning av konkursförvaltaren, så långt
möjligt medverka till att utländska tillgångar som ingår i konkursen
tillförs ett svenskt konkursbo kriminaliseras. Det straffbara området
begränsas emellertid till sådan passivitet som har ett otillbörligt
syfte. Uppräkningen av omständigheter som skall beaktas vid bedömningen
av om ett oredlighetsbrott är grovt kompletteras också med den omständigheten
att gärningen varit av särskilt farlig art. Straffansvaret för försök
till grov oredlighet mot borgenärer förtydligas.
Vidare förenklas och moderniseras straffbestämmelserna i syfte att
underlätta tillämpningen. Bestämmelserna om oredlighet och vårdslöshet
mot borgenärer renodlas genom att bestämmelserna om uppsåtliga respektive
grovt oaktsamma brott mot upplysningsplikten förs över till en särskild
straffbestämmelse, försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning.
Grova brott som begås uppsåtligen ges en egen rubricering, grovt
försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning. Bestämmelsen om mannamån
mot borgenärer moderniseras och förtydligas också språkligt.
Brottsrubriceringen mannamån mot borgenärer ändras till den mer beskrivande
beteckningen otillbörligt gynnande av borgenär.
Regleringen av straffansvaret för brott mot upplysningsplikten i konkurs
anpassas slutligen till Europakonventionen. En ansvarsfrihetsgrund införs
för det fall att gäldenären vid konkurs haft rätt att vägra yttra sig
och omständigheterna innebär en skälig ursäkt för honom eller henne.
Vidare införs undantag från reglerna om straffansvar för brott mot
upplysningsplikten vid konkurs, skuldsanering eller förhandling om
offentligt ackord, om förtigandet eller uppgiften saknar betydelse för
det som saken avser.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.

Utskottets överväganden
Bokföringsbrott och andra brott mot borgenärer
I propositionen föreslås förändringar av bestämmelserna om bokföringsbrott
och andra brott mot borgenärer i 11 kap. brottsbalken. Förslagen innebär
dels att det straffbara området utvidgas, dels att straffen skärps,
dels att bestämmelserna förtydligas och moderniseras.
Som redovisas i propositionen har de brottsutredande myndigheterna
alltsedan början av 1990-talet påtalat svårigheter med att utreda
borgenärsbrott och lagföra misstänkta gärningsmän. Många gånger uppdagas
borgenärsbrott i en obeståndssituation och ofta är dessa brottsmisstankar
svårutredda eftersom bokföringen är bristfällig. Inte sällan är bristerna
så stora att det blir svårt att alls bilda sig en uppfattning om hur
den ekonomiska ställningen i företaget har varit. Det handlar bl.a. om
vid vilken tidpunkt en obeståndssituation har uppstått. Eftersom obestånd
är ett av de grundläggande rekvisiten för brott mot borgenärer kan i
många fall straffrättsligt ansvar inte utkrävas beroende på bevissvårigheter.

Mot den nu angivna bakgrunden finns det enligt utskottet anledning i
första hand att se allvarligare på vissa former av bokföringsbrott.
Utskottet tänker här bl.a. på fall då bokföringen förstörts eller
försummats systematiskt för att dölja annan ekonomisk brottslighet, såsom
skattebrott och brott mot borgenärer. Utskottet välkomnar alltså
regeringens förslag. Utskottet anser således att den föreslagna nya
brottsrubriceringen grovt bokföringsbrott, som också anger särskilda
rekvisit för när brottet skall anses grovt, samt höjningen av maximistraffet
för grovt bokföringsbrott utgör goda och nödvändiga verktyg i kampen
mot grov ekonomisk brottslighet. Även den föreslagna höjningen av
maximistraffet för ringa bokföringsbrott är motiverad, särskilt för fall
av återkommande återfall i bokföringsbrott, ringa brott, och då en och
samma person samtidigt står under åtal för bokföringsbrott i flera
juridiska personer, när varje enskilt bokföringsbrott är att anse som
ringa.
Utskottet ser också positivt på utvidgningen av straffbestämmelsen om
oredlighet mot borgenärer till att även omfatta uppsåtlig underlåtenhet
att av en gäldenär att så långt möjligt medverka till att utländska
tillgångar som ingår i konkursen tillförs konkursboet. Det utgör enligt
utskottets mening ett straffvärt beteende att inte medverka till att
tillgångar i utlandet tillförs konkursboet, även om det endast innebär
en passivitet från gäldenärens sida. Behovet av en sådan reglering torde
vara särskilt stor för fall då egendomen förvaras i ett land utanför EU.

Utskottet anser att även övriga i propositionen föreslagna ändringar är
påkallade och lämpligt avvägda.
Utskottet tillstyrker således regeringens lagförslag.
I motion Ju207 (m) begärs en revidering av 11 kap. brottsbalken med
utgångspunkt i det utredningsbetänkande och den departementspromemoria
som ligger till grund för regeringens förslag i detta ärende.
Utskottet konstaterar att motion Ju207 i huvudsak är tillgodosedd genom
förslagen i propositionen. Motionen bör därför avslås av riksdagen.
Proportionalitet i straffskalor
I motion Ju33 (c) föreslås en översyn i syfte att säkerställa att
straffskalor för olika brott står i proportion till varandra och bättre
återspeglar det allmänna rättsmedvetandet. Motionärerna pekar bl.a. på
att straffmaximum för grov oredlighet mot borgenärer, grovt försvårande
av konkurs eller exekutiv förrättning och grovt bokföringsbrott, med
förslagen i propositionen, kommer att vara lika högt som för bl.a.
våldtäkt och grovt vållande till annans död.
Utskottet instämmer i vad motionärerna anför om att straffskalorna för
olika brott bör spegla hur allvarligt samhället och dess medborgare ser
på brottet. Vid reformering av olika straffbestämmelser tas också sådana
hänsyn. Samtidigt vill utskottet poängtera att det kan vara vanskligt
att alls göra generella jämförelser av allvarligheten i olika brottstyper
såsom brott mot liv och hälsa, sexualbrott och borgenärsbrott. Det gäller
särskilt om jämförelsen avser brott som kräver olika former av subjektiv
täckning (oaktsamhet eller uppsåt).
Utskottet konstaterar vidare att de vida straffskalor som anges i olika
straffbestämmelser erbjuder möjligheter till en nyanserad straffmätning.
För mycket allvarliga brott föreskrivs i regel ett relativt högt
minimistraff. Att som motionärerna jämföra straffmaximum för olika brott,
men inte straffminimum, ger inte en fullständig bild. Domstolarna har
i sin rättstillämpning att utgå från hela straffskalan vid bedömningen
av en gärnings straffvärde. Som exempel ligger den föreslagna straffskalan
för grovt bokföringsbrott på fängelse i mellan sex månader och sex år
medan den för våldtäkt ligger på fängelse mellan två och sex år. Det
innebär att påföljden för grovt bokföringsbrott ofta kan bli betydligt
lindrigare än vad som är fallet med våldtäkt. I sammanhanget vill
utskottet erinra om att straffvärdesbedömningen avseende varje enskild
gärning, dvs. hur allvarligt man ser på en viss konkret gärning,
naturligtvis alltid ankommer på domstolen. Utskottet är inte berett att ta
initiativ till någon sådan större översyn av straffskalorna som
motionärerna efterfrågar. I stället måste det vid varje tillfälle då
förändringar av straffskalorna övervägs på ett visst område tas vederbörlig
hänsyn till straffskalorna för andra brott.
Utskottet avstyrker bifall till motion Ju33.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Revidering av 11 kap. brottsbalken, punkt 2 (m)
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Cecilia Magnusson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om behovet av fortsatt beredning av
Borgenärsbrottsutredningens slutbetänkande. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ju207.
Ställningstagande
Vi välkomnar den översyn som gjorts av 11 kap. brottsbalken. Vi står
också bakom de förslag till lagändringar som lämnats i propositionen.
Vi anser emellertid att mer av de förslag som lämnades i
Borgenärsbrottsutredningens slutbetänkande (SOU 1996:30) borde ha genomförts. Vi
saknar i propositionen det helhetsgrepp som utredaren tagit på problemen.
Som exempel på sådant som vi saknar i propositionen kan nämnas utredarens
förslag att en gäldenär skall kunna dömas för oredlighet mot borgenärer
även i fall då det inte går att bevisa att denne varit på obestånd vid
åtgärden, om svårigheten att styrka obestånd beror på ett åsidosättande
av bokföringsskyldigheten.
Det får ankomma på regeringen att fortsätta beredningen i ärendet och
återkomma till riksdagen med ytterligare förslag till ändringar i 11
kap. brottsbalken som bättre överensstämmer med utredarens förslag.

2. Proportionalitet i straffskalor, punkt 3 (c)
av Johan Linander (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om proportionalitet i straffskalor. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju33.
Ställningstagande
Jag anser att straffskalorna för olika brott i för liten utsträckning
avspeglar det allmänna rättsmedvetandet och att det inte råder tillräcklig
proportionalitet i straffskalorna mellan olika typer av brott. Som
exempel kan nämnas att maximistraffet för grovt bokföringsbrott genom
den i detta ärende föreslagna ändringen kommer att vara lika högt som
för t.ex. våldtäkt och grovt vållande till annans död. Enligt min
uppfattning är vålds- och sexualbrott generellt sett betydligt allvarligare
än ekonomiska brott.
Det är av stor vikt för allmänhetens förtroende för rättsväsendet och
det straffrättsliga systemet att straffskalor och utdömda påföljder på
ett bättre sätt följer den allmänna uppfattningen om olika gärningars
straffvärde.
Det får ankomma på regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag
att göra en bred översyn av straffskalorna för olika typer av brott.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:69 Bokföringsbrott och andra brott mot
borgenärer:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i brottsbalken,
lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334),
lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.
Följdmotion
2004/05:Ju33 av Johan Linander m.fl. (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att sätta straffskalorna så att de står i proportion
till övriga brott och att de på ett bättre sätt bör återspegla det
allmänna rättsmedvetandet.
Motion från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Ju207 av Ulf Sjösten och Bertil Kjellberg (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av förändringar och preciseringar i 11 kap. brottsbalken.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag