Bilregisterverksamheten
Betänkande 1994/95:TU23
Trafikutskottets betänkande
1994/95:TU23
Bilregisterverksamheten
Innehåll
1994/95
TU23
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa verksamheten samt 15 motionsyrkanden, som väckts med anledning av propositionen och under den allmänna motionstiden i år. Vidare behandlar utskottet förslag i årets budgetproposition om anslag m.m. till Vägverkets kostnader för registerverksamhet. Enligt bilregisterkungörelsen är Vägverket central registreringsmyndighet och länsstyrelserna regionala registreringsmyndigheter. Bilregistret förs av Vägverket genom automatisk databehandling. Regeringens förslag innebär i huvudsak att länsstyrelsernas uppgifter inom bilregisterverksamheten skall föras över till Vägverket, som därmed får ett samlat ansvar för denna verksamhet. Ny teknik används för att effektivisera registreringen. Handläggningen av ärendena -- liksom telefonservicen -- koncentreras till Örebro och de regionalpolitiskt prioriterade kommunerna Arjeplog och Visby. Organisationsförändringen medför en besparing på 40 miljoner kronor per år. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker samtliga motionsyrkanden. Beträffande organisationsförändringen föreslår dock utskottet att regeringen själv bör få bestämma tidpunkten härför, men att denna inte bör infalla senare än den 1 januari 1996.
V- och mp-ledamöterna yrkar i en gemensam reservation avslag på regeringens förslag om bilregisterverksamheten.
Till betänkandet är också fogat särskilda yttranden, dels av m-ledamöterna, dels av c- och fp-ledamöterna.
Propositionerna
Proposition 1994/95:126
Den framtida trafikadministrativa verksamheten
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1994/95:126 1. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om att överföra länsstyrelsens uppgifter inom fordonsområdet till Vägverket, 2. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om att ärenden om återkallande av körkort skall prövas av den länsstyrelse där körkortsinnehavaren är folkbokförd.
Proposition 1994/95:100 bilaga 7
Vägverket: Kostnader för registerverksamhet
Regeringen föreslår i budgetpropositionens bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 40--41) 1. att riksdagen till Vägverket: Kostnader för registerverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 598 513 000 kr, 2. att riksdagen godkänner att regeringen bemyndigas besluta om att medel får överföras från anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar till anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för registerverksamheten.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:126
1994/95:T18 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c, mp, kds) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå proposition 1994/95:126 och behålla bilregistren hos länsstyrelserna.
1994/95:T19 av Göthe Knutson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1994/95:126 om centralisering av bilregisterverksamheten och telefonservicen, 2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om lämpliga rationaliseringsåtgärder inom bilregisterverksamheten där hänsyn tas till bl.a. ekonomin, teknikens möjligheter till decentralisering samt rättstryggheten i ett nytt bilregistreringssystem.
1994/95:T20 av Sten Östlund och Marianne Carlström (båda s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av en decentraliserad service inom bilregisterverksamheten, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att redovisa förslag om hur bildfångsttekniken kan utnyttjas regionalt i kombination med en fortsatt expeditions- och telefonservice vid länsstyrelserna.
1994/95:T21 av Tanja Linderborg m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bilregisterverksamheten även fortsättningsvis skall hanteras av länsstyrelserna.
1994/95:T22 av Patrik Norinder (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att avslå proposition 1994/95:126, 2. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med ett mer detaljerat förslag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:T23 av Göran R Hedberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett överflyttande av telefonservice och kundmottagning från länsstyrelserna till Vägverket.
1994/95:T24 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att överföra den trafikadministrativa verksamheten från länsstyrelserna till Vägverket, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till länsstyrelserna, 3. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om den framtida trafikadministrativa verksamheten.
Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari 1995
1994/95:T906 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fortsatt decentralisering av bilregisterverksamheten.
1994/95:T913 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bilregistren.
1994/95:Bo306 av Tanja Linderborg m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att länsstyrelserna även fortsättningsvis skall hantera bilregistreringarna.
Utskottet
1 Inledning
I proposition 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa verksamheten, i det följande kallad "propositionen", behandlas vissa statliga förvaltningsuppgifter med anknytning till vägtrafiken. Uppgifterna fullgörs både på central och regional nivå. På den regionala nivån prövas ärendena i samtliga fall av länsstyrelsen. Genom propositionen föreläggs riksdagen två förslag om de nämnda förvaltningsuppgifterna. Det första förslaget gäller bilregisterverksamheten i dess helhet och det andra en del av körkortsverksamheten. Enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) är Vägverket central registreringsmyndighet och länsstyrelserna regionala registreringsmyndigheter. Enligt körkortsförordningen (1977:722) är Vägverket central förvaltningsmyndighet och länsstyrelserna regionala förvaltningsmyndigheter. Bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren förs av Vägverket genom automatisk databehandling. Verksamheten är förlagd till Trafikregistret i Örebro. Enligt det första förslaget i propositionen bör riksdagen godkänna det som regeringen förordar om att överföra länsstyrelsens uppgifter inom fordonsområdet till Vägverket. Förslagets innebörd är i huvudsak att länsstyrelsernas uppgifter inom bilregisterverksamheten i sin helhet skall föras över till Vägverket, som därmed får ett samlat ansvar för denna verksamhet. I anslutning till det nämnda förslaget behandlar utskottet förslag i Kommunikationsdepartementets del av årets budgetproposition om anslag m.m. till Vägverkets registerverksamhet. I fråga om fordonsbeskattningen är Riksskatteverket enligt fordonsskattelagen (1988:327) central förvaltningsmyndighet och länsstyrelserna regionala beskattningsmyndigheter. Fordonsskatten beräknas och fastställs genom automatisk databehandling i bilregistret. Riksdagen har i mars i år ställt sig bakom ett förslag i Finansdepartementets del av årets budgetproposition om anslag till Skattemyndigheterna (prop. 1994/95:100 bil. 8, bet. SkU22, rskr. 239). Av beslutet framgår att fordonsbeskattningen skall föras över från länsstyrelserna till skatteförvaltningen. För den nytillkommande uppgiften har under anslaget till skattemyndigheterna beräknats ett resurstillskott på 9 miljoner kronor för nästa budgetår. Det andra förslaget i propositionen avser som nämnts en del av körkortsverksamheten. Enligt körkortslagen (1972:603) prövar länsstyrelsen frågor om återkallelse av körkort. Av körkortslagen och lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar framgår att länsstyrelsens beslut i sådana frågor får överklagas till länsrätten. Enligt 35 § körkortsförordningen gäller som huvudregel att frågor om återkallelse av körkort prövas av länsstyrelsen i det län där det senast gällande körkortstillståndet har meddelats. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att denna s.k. forumregel ändras så att frågorna prövas av länsstyrelsen i det län där körkortshavaren är folkbokförd.
2 Ärendets beredning
Av propositionen framgår att länsstyrelserna i Norrbottens, Stockholms och Örebro län, Statskontoret och Vägverket i februari 1994 till regeringen överlämnade rapporten Utredning om bil- och körkortsregistreringen m.m. Myndigheterna var inte eniga om hur den framtida bil- och körkortsverksamheten borde organiseras. De tre länsstyrelserna förordade att det centrala registret skulle föras över till Länsstyrelsen i Örebro län. Statskontoret lämnade ett särskilt yttrande och Vägverket en reservation. Vidare framgår av propositionen att Vägverket i mars 1994 till regeringen överlämnade ett eget förslag till hur bl.a. den framtida bil- och körkortsverksamheten borde organiseras. De s.k. Länsstyrelse- och Vägverksförslagen har behandlats vid en "hearing" i Kommunikationsdepartementets regi i april 1994. Kostnadsberäkningar, som i de olika förslagen har presenterats av länsstyrelserna och Vägverket, har genomgåtts av Öhrlings Reveko AB i en rapport som remissbehandlats.
Utskottet har i samband med sin beredning av ärendet mottagit en rad synpunkter i form av uppvaktningar och skrivelser från olika myndigheter, organisationer och enskilda personer.
3 Bilregisterverksamheten
3.1 Registreringens rättsverkningar m.m.
Av bilregisterkungörelsen framgår att vissa motordrivna fordon inte får användas i allmän trafik utan att vara registrerade. Denna huvudregel gäller främst personbilar, lastbilar, bussar, motorcyklar och traktorer. De ärenden som handläggs enligt kungörelsen avser huvudsakligen registrering, ägarbyte, av- och påställning av fordon samt avregistrering. Registreringen har ett flertal rättsverkningar. Dessa avser t.ex. skyldighet för fordonets ägare att betala registerhållningsavgift och fordonsskatt samt att se till att fordonet omfattas av en trafikförsäkring och att det inställs till kontrollbesiktning. Vidare är den registrerade ägaren exempelvis skyldig att betala felparkeringsavgift eller kontrollavgift, om fordonet har rapporterats parkerat i strid mot vissa parkeringsföreskrifter -- enligt vad som närmare framgår av lagstiftning i ämnet. Alla dessa skyldigheter består så länge som fordonet inte är avställt eller avregistrerat eller fått en ny registrerad ägare. Om fordonet får en ny ägare och äganderättsövergången registreras, övertas skyldigheterna av den nye ägaren. Som nämnts är Vägverket central registreringsmyndighet och länsstyrelserna regionala registreringsmyndigheter. Verket för också bilregistret genom automatisk databehandling samt svarar för det system- och programmeringsarbete som behövs. Fram till den 1 mars 1995 gällde som huvudregel att länsstyrelsen prövade vissa frågor av betydelse för registerföringen enligt bilregisterkungörelsen. Undantag från huvudregeln, som innebär att Vägverket i stället får pröva dessa frågor, gällde dock -- och gäller alltjämt -- med stöd av 1988 års förordning om direktregistrering i bilregistret, varom mera nedan. Genom ändringar i kungörelsen, som trädde i kraft den nämnda dagen, har undantagsordningen fått en vidgad omfattning. Utskottet återkommer till frågan i ett avsnitt av detta betänkande med rubriken Vissa nyligen ikraftträdda ändringar i bilregisterkungörelsen.
3.2 1988 års förordning om direktregistrering i bilregistret
Enligt förordningen (1988:1108) om direktregistrering i bilregistret bemyndigas Vägverket medge att uppgifter för registrering i bilregistret av bl.a. ägarbyten, avregistreringar, avställningar och upphörande av vissa avställningar får lämnas till verket, i stället för till länsstyrelse, på medium för automatisk databehandling eller genom datakommunikation. Sådant medgivande får dock endast lämnas till den som i sin yrkesmässiga verksamhet innehar fordon och som bedöms ha förutsättningar att lämna uppgifter på ett tillförlitligt sätt.
4 Regeringens överväganden och förslag i fråga om bilregisterverksamheten
4.1 Förslaget i huvuddrag
Regeringen föreslår, som nämnts, att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om att överföra länsstyrelsens uppgifter inom fordonsområdet till Vägverket. Innebörden av detta förslag sammanfattas i propositionen enligt följande: Vägverket ges ett samlat ansvar för bilregisterverksamheten. Ny teknik används för att effektivisera verksamheten. Telefonservicen förbättras. Handläggningen av bilregisterärendena -- liksom telefonservicen -- koncentreras till tre platser i landet, nämligen Örebro, Arjeplog och Visby.
4.2 Allmänna överväganden
Som bakgrund till förslaget framhåller regeringen att bilregisterkungörelsen är över 20 år gammal och att regelsystemet är anpassat till en arbetsfördelning mellan centrala och regionala organ som var lämplig för 1960-talets ADB-teknik. En rad ändringar i kungörelsen har gjorts under årens lopp. År 1988 tillkom den nämnda förordningen om direktregistrering i bilregistret, vilken innebär att bilfirmor m.fl. kan direktregistrera ägarbyten samt av- och påställningar av fordon. Till följd härav är det numera Vägverket som i flertalet fall svarar för registreringen av fordon. Genom att ansvaret för att föra bilregistret sålunda är splittrat på Vägverket och länsstyrelserna har regelsystemet blivit svårt att överblicka och begripa. Informationen till allmänheten om gällande regler är bristfällig, och de blanketter som används är svåra att förstå. Vidare framhåller regeringen att bilregisterverksamheten finansieras via flera olika anslag och avgifter. Det saknas -- betonar regeringen -- en samlad redovisning över verksamhetens kostnader. Betydande besparingar bör kunna göras genom införande av ny teknik och administrativ rationalisering. Vägverket har -- framgår det av propositionen -- utvecklat den s.k. bildfångsttekniken. Denna innebär i korthet att handlingar avbildas i digital form och lagras på optiska media, samtidigt som handlingarnas information tolkas och analyseras med hjälp av en dator. Härigenom kan dels arkivering av handlingar rationaliseras, dels handläggning av enkla ärenden formaliseras i ett dataprogram på ett snabbt, säkert och kostnadseffektivt sätt. Bildfångsttekniken har -- framgår det vidare av propositionen -- införts för registrering av parkeringsanmärkningar och för tillverkning av körkort. Vägverket har i en skrivelse i april 1994 till regeringen om ändringar i bilregisterkungörelsen hemställt att nu få ta tekniken i bruk även inom bilregisterområdet. Verket har anskaffat utrustning för ändamålet. Kostnaden härför och för systemutveckling har uppgått till ca 10 miljoner kronor. Inom ramen för registerverksamheten -- framhåller regeringen -- hanteras årligen omkring två miljoner anmälningar om äganderättsövergångar, en halv miljon anmälningar om avställning och en kvarts miljon avregistreringar. Fortfarande kommer många av dessa ärenden till länsstyrelserna, där de hanteras manuellt enligt särskilda instruktioner. Bildfångsttekniken innebär att de flesta av ärendena i stället skulle kunna hanteras maskinellt i Vägverkets register. De tekniska förutsättningarna för att rationalisera bilregisterverksamheten finns således, men besparingarna har inte kunnat genomföras. I de fall direktregistrering inte görs, är det nämligen -- enligt reglerna i bilregisterkungörelsen -- länsstyrelsen som skall föra in uppgifter i bilregistret om ägarbyten samt om av- och påställning av fordon. Regeringen framhåller också att det föreligger stora skillnader i kvalitets- och servicenivå mellan olika länsstyrelser. Detta medför att bilregistret innehåller inaktuella uppgifter, något som medför felaktiga resultat när uppgifterna används i nästa led. Härigenom skapas i sin tur nya ärenden och onödigt administrativt arbete, som tar ytterligare resurser i anspråk. Om man försöker lösa resursproblemet i registreringsarbetet, genom att dra ned på telefonservicen, uppstår nya problem. Frågor som inte klaras av per telefon uppenbarar sig ofta som skriftliga ärenden eller ofullständiga anmälningar från allmänheten, vilka tar mer resurser i anspråk än telefonservicen. Vidare framhåller regeringen att anmälningar om ändringar i bilregistret enligt nu gällande ordning kan sändas in till vilken länsstyrelse som helst och att frågor om ett fordon kan besvaras av vilken länsstyrelse som helst. En konsekvens härav är att de länsstyrelser som har en hög servicenivå i sin bilregisterverksamhet riskerar att få fler ärenden. Med nuvarande finansieringssystem får man inte kompensation för detta. Regeringen sammanfattar skälen till sitt förslag enligt följande: I nuvarande statsfinansiella läge måste alla möjligheter att rationalisera statliga verksamheter tas till vara. Digital bildfångstteknik i bilregisterverksamheten bör därför nu införas och den nya informationstekniken även i övrigt utnyttjas för att minska kostnaderna för verksamheten. Regelsystemet bör förenklas och informationen till fordonsägarna förbättras i syfte att minska antalet ärenden som behöver utredas av registreringsmyndigheten.
4.3 Vissa uppgifter på bilregisterområdet
I propositionen ges under ett antal rubriker exempel på uppgifter inom fordonsområdet som länsstyrelserna nu har och som i enlighet med regeringens förslag bör föras över från länsstyrelserna till Vägverket.
Under rubriken Registrering och tekniska utredningar framhåller regeringen sålunda att Vägverket är mest lämpat att utföra sådana utredningar. Verket har nämligen, till skillnad från länsstyrelserna, tillgång till egen fordonsteknisk kompetens.
Under rubriken Ägarutredningar och utredningar om av- och påställning framhåller regeringen att sådant arbete bör övertas av Vägverket och koncentreras till färre platser i landet än för närvarande. Härigenom kan verket utveckla erforderlig specialistkompetens och få vissa stordriftsfördelar även vid hanteringen av mer komplicerade ärenden.
Under rubriken Telefonservice framhåller regeringen att även då det gäller telefonförfrågningar finns det fördelar med att arbeta i större enheter. Man kan då utveckla specialistkunskaper. Om man har större enheter, ökar också möjligheterna att hålla stationerna öppna under kvällar och helger samt att ge viss tolkservice. Vidare framhåller regeringen att i framtiden kommer sannolikt även telefonservicen att rationaliseras. Ett stort antal fordonsfrågor kommer att kunna besvaras genom s.k. röstvalssystem.
Under rubriken Kundmottagning erinrar regeringen om att det för närvarande är möjligt att genom personliga besök på länsstyrelsen göra anmälan om registrering, avregistrering, avställning, påställning och ägarbyten. Antalet sådana besök har dock successivt minskat. Regeringen betonar att en möjlighet till personliga besök bör finnas kvar, även sedan Vägverket övertagit ansvaret för bilregistreringsärendena. Detta kan ske antingen genom att Vägverket i sin regionala organisation inrättar en kundmottagning eller genom att verket köper dessa tjänster av länsstyrelsen. Det bör ankomma på Vägverket att besluta hur frågan om de direkta kundkontakterna skall lösas. Målsättningen bör vara att kundmottagningar skall finnas på minst lika många ställen som i dag.
4.4 Organisation och resurser
I ett avsnitt av propositionen med rubriken Organisation och resurser framhålls att länsstyrelsernas sammanlagda kostnader för bilregisterverksamheten för närvarande är drygt 80 miljoner kronor. Regeringen gör den bedömningen att kostnaderna bör kunna halveras genom att länsstyrelsernas uppgifter förs över till Vägverket och genom att beskattningsfrågorna också ges en ny lösning. Som framgår av vad utskottet anfört i det föregående innebär den nya lösningen av beskattningsfrågorna att dessa förs över från länsstyrelserna till skatteförvaltningen. Beträffande Vägverkets organisation förordar regeringen att utredningsverksamheten och telefonservicen bedrivs vid tre enheter. Av dessa bör en enhet finnas i Örebro för att få en nära koppling mellan å ena sidan utvecklingen av bilregistersystemet och, å andra sidan, det löpande arbetet med att hantera ärenden och besvara frågor från allmänheten. De två andra enheterna bör förläggas till regionalpolitiskt prioriterade orter, nämligen Arjeplog och Visby. De anställda som i dag arbetar med bilregisterfrågor bör i första hand erbjudas anställning i Vägverket på de nämnda orterna. Organisatoriskt bör -- framhåller regeringen avslutningsvis -- enheterna i Arjeplog och Visby vara knutna till Trafikregistret i Örebro. Det nya trafikregistret bör ges en ökad självständighet och organisatoriskt jämställas med regionerna inom Vägverkets väg- och trafikdivision. Till Vägverkets trafikregister bör också knytas ett rådgivande organ med företrädare för de olika intressenter som är beroende av uppgifter från trafikregistret.
4.5 Finansieringsfrågor
I Kommunikationsdepartementets del av årets budgetproposition föreslår regeringen att riksdagen under anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för registerverksamhet för nästa budgetår anvisar ett ramanslag på 598,5 miljoner kronor. Regeringen framhåller att den vid beräkningen av anslaget tagit särskild hänsyn till förslagen i propositionen om den framtida trafikadministrativa verksamheten. Härigenom tillförs Vägverket 37,5 miljoner kronor från länsstyrelseanslaget. Vidare föreslår regeringen att den bemyndigas att föra över medel mellan anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar och anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för registerverksamheten. Bemyndigandet bör gälla för det fall en kraftig ökning av antalet nyregistreringar av fordon och utfärdade körkort m.m. sker i en så stor omfattning att anslagskrediten inte är tillräcklig för att möta en sådan ökande efterfrågan på verkets tjänster. I sitt av riksdagen den 8 mars 1995 godkända betänkande 1994/95:BoU12 tillstyrker bostadsutskottet regeringens förslag -- i Civildepartementets del av budgetpropositionen -- om att under anslaget Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag på 2,7 miljarder kronor (prop. 1994/95:100 bil. 14, rskr. 213). Av beslutet framgår att kostnaderna för länsstyrelsernas befattning med bilregistret uppgår till 83,5 miljoner kronor per år. Vid anslagsberäkningen har anslaget minskats med detta belopp mot bakgrund av regeringsförslaget att länsstyrelsernas arbete med bilregistret skall upphöra. I sammanhanget hänvisar bostadsutskottet till den proposition som trafikutskottet nu behandlar. Skulle riksdagen -- framhåller bostadsutskottet -- med anledning av trafikutskottets betänkande senare under våren komma till slutsatsen att bilregistret skall ligga kvar hos länsstyrelserna, ämnar bostadsutskottet aktualisera frågan om en ökning av länsstyrelseanslaget och återkomma till riksdagen med förslag till ny anslagsberäkning. Riksdagen har, som nämnts inledningsvis, nyligen ställt sig bakom ett regeringsförslag -- i Finansdepartementets del av budgetpropositionen -- att länsstyrelsernas verksamhet inom fordonsskatteområdet skall föras över till skatteförvaltningen. För den nytillkommande verksamheten har under anslaget till skattemyndigheterna beräknats ett resurstillskott på 9 miljoner kronor för budgetåret 1995/96, dvs. 6 miljoner kronor för helt år. Av det anförda framgår att kostnaderna för bilregisterverksamheten enligt budgetpropositionen minskar med 40 miljoner kronor per år (83,5 --37,5 --6).
4.6 Genomförande
Regeringen framhåller att viss förberedelsetid krävs för att överföra länsstyrelsernas bilregisterverksamhet till Vägverket och för att bygga upp den nya verksamheten i Arjeplog och Visby. Verksamheten i den nya organisationen bör därför bedrivas fr.o.m. den 1 januari 1996.
5 Vissa nyligen ikraftträdda ändringar i bilregisterkungörelsen
I propositionen, som lades på riksdagens bord den 12 januari 1995, framhålls att det är angeläget att bildfångsttekniken så fort som möjligt tas i bruk. Regeringen har mot den bakgrunden beslutat om vissa ändringar i bilregisterkungörelsen vilka träder i kraft den 1 mars 1995. Till följd av dessa ändringar gäller numera bl.a. -- i den mån direktregistrering enligt 1988 års förordning inte kan komma i fråga -- att anmälan om övergång av äganderätt till fordon skall göras skriftligen på fordonets registreringsbevis och att sådan anmälan skall göras antingen till Vägverket eller till länsstyrelsen. Vägverkets användning av bildfångsttekniken underlättas, enligt vad utskottet erfarit, genom att nya registreringsbevis -- på vilka ju anmälan om ägarbyte skall ske -- har Vägverket som adressat för sådan anmälan. Den nya ordningen är även tillämplig på anmälningar om avställning och om upphörande av avställning samt om avregistrering, i vissa fall -- allt i den mån direktregistrering inte kan komma i fråga. Om anmälningar inte hanteras med hjälp av bildfångsttekniken, får emellertid Vägverket överlämna dem till länsstyrelsen för ett manuellt förfarande.
6 Motionsförslag
I motion T18 (c, mp, kds) yrkas avslag på propositionen.
I motion T19 (m) yrkas att riksdagen avslår förslaget i propositionen om centralisering av bilregisterverksamheten och telefonservicen. Vidare yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om lämpliga rationaliseringsåtgärder inom bilregisterverksamheten, där hänsyn tas till bl.a. ekonomin, teknikens möjligheter till decentralisering samt rättstryggheten i ett nytt bilregistersystem.
I motion T20 (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av en decentraliserad service inom bilregisterverksamheten. Vidare yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur bildfångsttekniken kan utnyttjas regionalt i kombination med en fortsatt expeditions- och telefonservice vid länsstyrelserna.
I motion T21 (v) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bilregisterverksamheten även fortsättningsvis skall hanteras av länsstyrelserna.
I motion T22 (m) yrkas avslag på propositionen. Vidare yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med ett mer detaljerat förslag i enlighet med vad som anförs i motionen.
I motion T23 (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett överflyttande av telefonservice från länsstyrelserna till Vägverket.
I motion T24 (kds) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om att överföra den trafikadministrativa verksamheten från länsstyrelserna till Vägverket. Vidare yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till länsstyrelserna. Slutligen yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om den framtida trafikadministrativa verksamheten.
I motion T906 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fortsatt decentralisering av bilregisterverksamheten.
Utskottet kan konstatera att den huvudsakliga innebörden av samtliga motionsyrkanden är att riksdagen bör avslå regeringens förslag om att riksdagen bör godkänna det som regeringen förordar om att överföra länsstyrelsens uppgifter inom fordonsområdet till Vägverket. Som en följd av dessa yrkanden framhålls i vissa motioner att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag i enlighet med motionärernas önskemål. Till stöd för yrkandena om avslag, och yrkandena med den innebörden, åberopas omständigheter som kan ges en samlad redovisning enligt följande. I praktiskt taget samtliga motioner riktas invändningar mot den centralisering av bilregisterverksamheten som regeringen förordar. Därvid anförs främst att centraliseringen innebär en försämrad service till allmänheten, bilhandlare och företag som bedriver yrkesmässig trafik m.fl. I sammanhanget betonas att ca 400 000 personer årligen besöker länsstyrelsernas bilregisterexpeditioner. Vidare betonas i flertalet motioner att arbetsmarknadspolitiska överväganden talar mot regeringens förslag. Därvid framhålls att de för närvarande ca 250 personer som arbetar i länsstyrelsernas bilregister kommer att förlora sina arbeten. Flertalet är kvinnor med låg eller föråldrad grundutbildning, relativt hög medelålder och lång tjänstgöringstid. De löper därför stor risk att slås ut från arbetsmarknaden. I många motioner underkänns också regeringens ekonomiska beräkningar. Därvid åberopas bl.a. den ovan, under rubriken Ärendets beredning, nämnda rapporten av revisionsföretaget Öhrlings Reveko AB. Rapporten visar enligt motionärerna att de av regeringen föreslagna förändringarna kommer att innebära en besparing med endast 7,4 miljoner kronor, inte 40 miljoner kronor -- som regeringen hävdar. I sammanhanget riktas också i ett par motioner kritik mot att regeringen inte i propositionen redovisat remissyttrandena över den nämnda rapporten. Dessa yttranden är enligt motionärerna mycket kritiska till den av regeringen förordade centraliseringen. I de ekonomiska beräkningarna har regeringen inte heller -- framhålls det i en motion -- beaktat de kostnader som uppstår på grund av förpliktelsen enligt EG-rätten för en ny arbetsgivare att ta över befintlig personal från den förre arbetsgivaren med oförändrade villkor under ett år. Denna regel har införlivats med svensk rätt, säger motionärerna, genom en ändring i MBL, dvs. lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Vidare har regeringen, framhålls det i motionen, inte räknat med kostnaderna för de utlovade regionala mottagningarna. I några motioner framförs också invändningar mot den s.k. bildfångsttekniken. Därvid betonas att tekniken är oprövad i bilregistersammanhang. Eftersom den bygger på optisk läsning, förutsätts det att underlaget är korrekt ifyllt. Bildfångsttekniken klarar inte heller av att läsa namnteckningar, dvs. att rätt person skrivit under en anmälan. Därför kritiseras denna teknik i ett par motioner också från rättssäkerhetssynpunkt.
7 Behörig länsstyrelse i ärenden om återkallelse av körkort
Som utskottet framhållit inledningsvis föreslår regeringen att riksdagen godkänner att regeringen ändrar den s.k. forumregel för ärenden om återkallelse av körkort som återfinns i körkortsförordningen. För närvarande gäller som huvudregel att sådana frågor i första instans prövas av länsstyrelsen i det län där det senast gällande körkortstillståndet har meddelats. Regeringen framhåller att stadgandet avser en administrativ fråga som den själv får besluta om. Regeringen förelägger ändå riksdagen förslag om att riksdagen skall godkänna att stadgandet ändras, så att frågor om återkallelse av körkort skall prövas av länsstyrelsen i det län där körkortshavaren är folkbokförd. Till stöd för förslaget framhålls att det regionala sambandet mellan länsstyrelsen och körkortshavaren -- vid handläggningen av körkortsärenden -- stärks, om förslaget genomförs. I sammanhanget erinras om att regeringen i en tidigare proposition gjort bedömningen att ifrågavarande bestämmelse är av övergripande betydelse inom körkortslagstiftningen.
8 Utskottets ställningstagande
8.1 Bilregisterverksamheten
Av budgetpropositionen framgår att en överföring av länsstyrelsernas uppgifter, dels inom bilregisterverksamheten till Vägverket, dels inom fordonsskatteverksamheten till skatteförvaltningen, innebär en besparing på 40 miljoner kronor per år. Utskottet delar regeringens uppfattning om vikten av att i nuvarande statsfinansiella läge ta till vara alla möjligheter att rationalisera den statliga verksamheten. Så sker uppenbarligen inom bilregisterverksamheten genom tillämpning av informationstekniken. Datakommunikation eller medier för automatisk databehandling används i allt större utsträckning i bilregisterverksamheten, särskilt genom s.k. direktregistrering hos den centrala registreringsmyndigheten. Som framgår av vad utskottet anfört kompletteras nu denna rationella registerföring genom att Vägverket sedan den 1 mars i år kan använda bildfångsttekniken för annan registerföring än sådan som sker genom direktregistreringen. Härigenom uppstår ytterligare rationaliseringsvinster. Av propositionen framgår att regeringens målsättning är att kundmottagningar för bilregisterärenden skall finnas på minst lika många ställen som i dag. Utskottet delar regeringens uppfattning men utgår självfallet från att rationaliseringsvinsterna tas till vara. Så synes t.ex. kundmottagningar inte nödvändigtvis behöva lokaliseras till Vägverkets regionkontor eller länsstyrelserna, i de fall då alternativa lokallösningar erbjuder en ökad kostnadseffektivitet. Informationstekniken innebär, förutom de redan nämnda fördelarna i form av bl.a. datakommunikation, även möjligheter att låta kundservicen bedrivas i andra former än de traditionella. Utskottet utgår från att dessa möjligheter används i största möjliga utsträckning. Telefaxtjänster används i dag i stor omfattning vid sidan av de vanliga post- och telefonitjänsterna av sådana bilregisterkunder som inte kommunicerar med bilregistret via dataöverföring eller medier för automatisk databehandling. Till följd av de nämnda kommunikationsmetoderna synes bilregisterkunder i t.ex. större städer, som inte är residensstäder, inte uppfatta avsaknaden av en lokal bilregisterexpedition som besvärande. Vidare har bilregistret i Norrbottens län utlokaliserats till Arjeplog. Inte heller luleborna synes uppfatta situationen som besvärande. Vad gäller de arbetsmarknadspolitiska överväganden som motionsledes åberopats mot regeringens förslag vill utskottet framhålla att det har erfarit att ca 125 personer avses nyanställas i den nya organisationen. Denna kommer som nämnts att lokaliseras till Örebro, Arjeplog och Visby. Till Örebro lokaliseras också en enhet inom skatteförvaltningen, för fordonsskattefrågorna. Anställningarna erbjuds i första hand de ca 260 personer som nu arbetar med bilregister- och fordonsskattefrågor inom länsstyrelserna. Utskottet delar inte den i vissa motioner uttalade uppfattningen att en tillämpning av bildfångsttekniken i samband med bilregisterverksamheten äventyrar rättssäkerheten. Som utskottet i det föregående framhållit gäller sedan den 1 mars i år att anmälan om ägarbyte skall göras skriftligen på fordonets registreringsbevis. Anmälan skall alltid göras av den nye ägaren och, om äganderätten övergår på annan grund än arv, bodelning eller testamente, även av den förre ägaren, inom en vecka från den nye ägarens förvärv. Äktheten av förekommande namnunderskrifter undersöks inte av registreringsmyndigheten -- vare sig hanteringen sker manuellt eller maskinellt -- och utgör inte någon förutsättning för att en laglig övergång av äganderätten skall anses föreligga. Registreringsmyndigheten underrättar emellertid alltid den nye ägaren om det anmälda ägarbytet. Detsamma gäller den förre ägaren, om äganderätten till fordonet övergått på annan grund än arv, bodelning eller testamente. Sistnämnda grunder för övergång av äganderätt måste styrkas av den nye ägaren. Genom de nämnda rutinerna -- samt genom det angivna kravet på formen för anmälan -- tillgodoses rättssäkerhetsaspekterna i rimlig utsträckning, enligt utskottets mening. Med det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om att överföra länsstyrelsens uppgifter inom fordonsområdet till Vägverket. Regeringen bör emellertid -- anser utskottet -- vara fri att själv bestämma tidpunkten för genomförandet av organisationsförändringen. Denna bör dock enligt utskottets mening inte ske vid en senare tidpunkt än den regeringen föreslår, dvs. den 1 januari 1996. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
8.2 Anslagsfrågan
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Vägverket: Kostnader för registerverksamhet för nästa budgetår anvisar ett ramanslag på 598,5 miljoner kronor. Vidare tilstyrker utskottet att regeringen bemyndigas besluta om att medel får överföras från sjätte huvudtitelns anslag A 2. Drift och underhåll av statliga vägar till anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för registerverksamheten, under de förutsättningar som anges i budgetpropositionen.
8.3 Behörig länsstyrelse i ärenden om återkallelse av körkort
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om att ärenden om återkallelse av körkort skall prövas av den länsstyrelse där körkortshavaren är folkbokförd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bilregisterverksamheten att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:T18, 1994/95:T19, 1994/95:T20, 1994/95:T21, 1994/95:T22, 1994/95:T23, 1994/95:T24, 1994/95:T906, 1994/95:T913 och 1994/95:Bo306 yrkande 1 godkänner det som regeringen förordar i proposition 1994/95:126 om att överföra länsstyrelsens uppgifter inom fordonsområdet till Vägverket med den ändringen att överförandet bör ske vid en tidpunkt som regeringen bestämmer, dock senast den 1 januari 1996, res. (v, mp)
2. beträffande anslag till Vägverket: Kostnader för registerverksamhet att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1994/95:100 bilaga 7 till Vägverket: Kostnader för registerverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 598 513 000 kr,
3. beträffande överföring av medel mellan vissa anslag att riksdagen med bifall till regeringens förslag i den under mom. 2 nämnda propositionen bemyndigar regeringen att besluta om att medel får överföras från anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar till anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för registerverksamhet,
4. beträffande behörig länsstyrelse i ärenden om återkallelse av körkort att riksdagen godkänner det som regeringen i den under mom. 1 nämnda propositionen förordar om att ärenden om återkallelse av körkort skall prövas av den länsstyrelse där körkortshavaren är folkbokförd.
Stockholm den 4 maj 1995
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt (m), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan Sandberg (m), Ulrica Messing (s), Sivert Carlsson (c), Tom Heyman (m), Kenth Skårvik (fp), Hans Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Birgitta Wistrand (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Lena Sandlin (s), Claes-Göran Brandin (s), Christina Axelsson (s) och Ingemar Josefsson (s).
Reservation
Bilregisterverksamheten (mom. 1)
Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Av budgetpropositionen" och på s. 14 slutar med "motionsyrkanden avstyrks" bort ha följande lydelse: Propositionen innehåller enligt utskottets mening inte tillräckligt underlag för att man skall kunna göra några säkra bedömningar av de ekonomiska konsekvenserna av regeringens förslag, om det genomförs. Så mycket är dock säkert att organisationsförändringen skulle innebära en stark centralisering av bilregisterverksamheten. Som framhålls i motion T18 (c, mp, kds) skulle centraliseringen i sin tur innebära en avsevärt försämrad service för alla dem som behöver bilregistrets tjänster. Som framhålls i motion T21 (v) är flertalet av de ca 250 personer som i dag arbetar med bilregistrering kvinnor -- med låg eller föråldrad grundutbildning, relativt hög medelålder och lång tjänstgöringstid. Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett stort antal av dessa kvinnor löper risk att slås ut från arbetsmarknaden, om regeringens förslag genomförs. En sådan utslagning är inte bara grym mot dem den drabbar utan medför också stora kostnader för samhället. Utskottet har sålunda att göra en avvägning mellan, å ena sidan, osäkra rationaliseringsvinster och, å andra sidan, en försämrad service för bilregistrets kunder -- inte minst vissa grupper av kunder med särskilda behov -- samt kostnader för oss alla för att kompensera den friställda personalen. För utskottet är denna avvägning inte svår. Vi avstyrker regeringens förslag och tillstyrker motionsyrkandena om avslag på propositionen samt yrkandena med den innebörden. Detta ställningstagande innebär att syftet med samtliga övriga motionsyrkanden torde få anses tillgodosett. Utskottet förutsätter att regeringen -- om riksdagen avslår dess förslag -- återkommer till riksdagen med förslag om de anslagsmässiga konsekvenserna av riksdagens beslut.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande bilregisterverksamheten att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T18, 1994/95:T19 yrkande 1, 1994/95:T20 yrkande 1, 1994/95:T21, 1994/95:T22 yrkande 1, 1994/95:T24 yrkande 1, 1994/95:T906, 1994/95:T913 och 1994/95:Bo306 yrkande 1 samt med anledning av motionerna 1994/95:T19 yrkande 2, 1994/95:T20 yrkande 2, 1994/95:T22 yrkande 2, 1994/95:T23 och 1994/95:T24 yrkandena 2 och 3 avslår regeringens förslag i proposition 1994/95:126 om att överföra länsstyrelsens uppgifter inom fordonsområdet till Vägverket,
Särskilda yttranden
1. Bilregisterverksamheten (mom. 1)
Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand (alla m) anser
Vi har inte motsatt oss att riksdagen bifaller regeringens förslag men vill understryka att propositionen har brister som bör undvikas i de beslutsunderlag som regeringen överlämnar till riksdagen. Det brister sålunda till en början i analys av de ekonomiska konsekvenserna av regeringens förslag. Dessa bör i sin tur bedömas mot bakgrund av de tekniska förändringar som utgör den grundläggande förutsättningen för förslaget. I propositionen framhålls att bilregisterkungörelsens regler skulle vara så utformade att endast länsstyrelsen får svara för registerföringen i de fall direktregistrering inte görs. Om bildfångsttekniken tillämpades, skulle -- framhåller regeringen -- registerföringen i stället kunna ske maskinellt hos den centrala registreringsmyndigheten, Vägverket. Framställningen är sådan att läsaren får intrycket att riksdagen har att ta ställning inte bara till frågan om länsstyrelsernas bilregisterverksamhet skall föras över till Vägverket, utan också till frågan om bildfångsttekniken över huvud taget bör införas i bilregisterverksamheten. Uppenbarligen har även motionärerna fått detta intryck. Vi har därför med förvåning noterat vad regeringen säger i den del av propositionen som avser organisationsförändringens genomförande. Av det avsnittet framgår att Vägverket, sedan den 1 mars i år, redan tillämpar bildfångsttekniken. Därmed undermineras inte bara grunden för den del av länsstyrelsernas bilregisterverksamhet som alltjämt finns kvar, sedan direktregistreringen så att säga gjort grovjobbet. Så sker också utan att riksdagen ges tillfälle att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av denna genomgripande förändring. Och dessa konsekvenser utgör ju ändå den viktigaste grunden för att regeringen vänder sig till riksdagen med sitt förslag. Av propositionen framgår att revisionsföretaget Öhrlings Reveko AB har granskat de kostnadsberäkningar som presenterats av Vägverket och länsstyrelserna. Det framgår också att företagets rapport har remissbehandlats. Vidare framgår att man i länsstyrelsernas utredning beräknat att bildfångsttekniken innebär besparingar på 8 miljoner kronor per år i stället för de 40 miljoner kronor per år som regeringen anger. Vi kan konstatera att varken rapportens eller remissvarens innehåll har redovisats i propositionen och att regeringen inte förklarar varför dess beräkning av organisationsförändringens besparingseffekter förtjänar större tilltro än länsstyrelsernas. Det är för övrigt inte helt lätt att sluta sig till hur regeringen kommit fram till den besparingseffekt -- 40 miljoner kronor per år -- som anges i propositionen. I ett avsnitt med rubriken Organisation och resurser framhålls att länsstyrelsernas sammanlagda kostnad för bilregisterverksamheten är drygt 80 miljoner kronor. Denna kostnad bör kunna halveras -- säger regeringen -- genom organisationsförändringen och genom att "beskattningsfrågorna också ges en ny lösning". Av ett avsnitt med rubriken Fordonsskatt framgår att Riksskatteverket avses få i uppdrag att föreslå en sådan lösning när bilregistret överförts till Vägverket. Sedan Riksskatteverkets förslag beretts "kan regeringen återkomma till riksdagen med eventuella förslag till förändringar avseende beskattningsfunktionen". I ett avsnitt med rubriken Finansieringsfrågor framhålls att regeringen "redovisar de anslagsmässiga konsekvenserna av den föreslagna omorganisationen i budgetpropositionen". Av budgetpropositionen -- för att nu till en början övergå till Kommunikationsdepartementets del av denna -- framgår att Vägverkets registerverksamhet "tillförs 37,5 miljoner kronor från länsstyrelserna". I Civildepartementets del av budgetpropositionen framhålls att kostnaderna för länsstyrelsernas befattning med bilregistret uppgår till 83,5 miljoner kronor per år. Vid beräkningen av anslaget till Länsstyrelserna har detta minskats med det angivna beloppet mot bakgrund av regeringens förslag om bilregisterverksamheten. Efter att ha läst budgetpropositionen så långt, kan man alltså konstatera att besparingen uppgår till 46 miljoner kronor (83,5 --37,5). Utmärkt, säger man sig, besparingen är ju större än vad regeringen angivit. Men hur var det med fordonsskattefrågorna? Regeringen skulle ju återkomma till riksdagen med dem, sedan Riksskatteverket studerat frågan. Man måste tydligen vänta ännu någon tid, innan bilden av de fullständiga besparingseffekterna -- enligt regeringens bedömning -- klarnar. Döm om vår häpnad, när regeringen visar sig återkomma till riksdagen förr än man rimligtvis kunde ana -- nämligen samma dag. Ty i Finansdepartementets del av budgetpropositionen står att läsa att länsstyrelsernas verksamhet inom fordonsskatteområdet skall föras över till skatteförvaltningen. För den nytillkommande verksamheten beräknas ett resurstillskott för skatteförvaltningen på 9 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Nu gäller det att komma ihåg att nästa budgetår omfattar 18 månader och samtidigt ge akt på att de 37,5 miljoner kronor, som det talas om i Kommunikationsdepartementets del av budgetpropositionen, av allt att döma endast avser 12 månader. Först efter de av dessa omständigheter föranledda räkneoperationerna står bilden äntligen klar: 83,5 minus 37,5, minus tolv artondelar -- dvs. två tredjedelar -- av nio, summa 40. Vi vill understryka att denna långa redogörelse inte hade behövts om propositionen hade uppfyllt de krav på tydliga och samordnade beslutsunderlag som vi menar att riksdagen har rätt att ställa på regeringen. Tydligheten ökar inte av att regeringen på flera ställen framställer sina ståndpunkter som "förslag", ehuru de på intet sätt omfattas av regeringens hemställan. Denna är för övrigt, i huvudfrågan, inte heller tydlig. Riksdagen bör sålunda enligt regeringen godkänna "det som regeringen förordar om att överföra länsstyrelsens uppgifter inom fordonsområdet till Vägverket". Av propositionen framgår att det angivna området bl.a. omfattar bilregisterverksamheten och fordonsskattefrågorna. Det förslag som riksdagen, på grundval av propositionen, har att ta ställning till gäller emellertid endast bilregisterverksamheten. Fordonsskattefrågorna, ja, de behandlas -- som framgår av vad vi anfört -- på ett överraskande sätt i en helt annan proposition. Med anledning av den andra frågan, som underställs riksdagen och som gäller en procedurregel i ärenden om återkallelse av körkort, undrar vi också varför regeringen förelägger riksdagen förslag till beslut i en fråga, vilken -- enligt vad regeringen själv uttryckligen framhåller -- avser ett administrativt spörsmål som den själv får besluta om. Vi motsätter oss, som nämnts, inte att riksdagen bifaller regeringens förslag, ehuru dess ekonomiska konsekvenser är svårbedömda. Vi förutsätter emellertid att regeringen noggrant följer dessa konsekvenser och redovisar dem för riksdagen. Vi utgår vidare från att regeringen i fortsättningen till riksdagen överlämnar beslutsunderlag med högre kvalitet än vad som kännetecknar det nu föreliggande.
2. Bilregisterverksamheten (mom. 1)
Sivert Carlsson (c) och Kenth Skårvik (fp) anför:
Vi har inte motsatt oss att riksdagen bifaller regeringens förslag men vill understryka att det beslutsunderlag som regeringen förelagt riksdagen har vissa brister. Som en följd härav framstår besparingseffekterna av regeringens förslag som osäkra. Vi kan emellertid konstatera att bildfångsttekniken redan tagits i bruk av Vägverket som ett led i den ständigt fortgående datoriseringen, även av statliga förvaltningsuppgifter. Det är viktigt och riktigt att använda modern tekniks möjligheter, men det är också angeläget att alla de, som av olika anledningar efterfrågar personliga tjänster i samband med sina bilregisterärenden, även i fortsättningen kan få dessa behov tillgodosedda. Nuvarande organisation av bilregisterverksamheten gör detta möjligt. Vi har därför med tillfredsställelse noterat den av regeringen angivna målsättningen att kundmottagningar skall finnas på minst lika många ställen som i dag samt att länsstyrelsens körkorts- och yrkestrafikinriktade verksamhet kommer att bibehållas. Vi förutsätter mot den bakgrunden att Vägverket, såsom antyds i propositionen, vid övertagandet av bilregisterverksamheten också använder sig av den kompetens som i dag finns hos länsstyrelsernas trafikadministrativt engagerade personal. Härigenom minskas också de svårigheter för den berörda personalen som organisationsförändringen innebär. Kundmottagningarna synes vidare med fördel, i förekommande fall, kunna lokaliseras till nuvarande expeditioner för bilregisterärenden.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionerna2 Proposition 1994/95:1262 Den framtida trafikadministrativa verksamheten2 Proposition 1994/95:100 bilaga 72 Vägverket: Kostnader för registerverksamhet 2 Motionerna2 Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:1262 Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari 19953 Utskottet4 1 Inledning4 2 Ärendets beredning5 3 Bilregisterverksamheten5 3.1 Registreringens rättsverkningar m.m.5 3.2 1988 års förordning om direktregistrering i bilregistret6 4 Regeringens överväganden och förslag i fråga om bilregisterverksamheten6 4.1 Förslaget i huvuddrag6 4.2 Allmänna överväganden6 4.3 Vissa uppgifter på bilregisterområdet8 4.4 Organisation och resurser9 4.5 Finansieringsfrågor9 4.6 Genomförande10 5 Vissa nyligen ikraftträdda ändringar i bilregisterkungörelsen10 6 Motionsförslag11 7 Behörig länsstyrelse i ärenden om återkallelse av körkort12 8 Utskottets ställningstagande13 8.1 Bilregisterverksamheten13 8.2 Anslagsfrågan14 8.3 Behörig länsstyrelse i ärenden om återkallelse av körkort15 Hemställan15 Reservation16 Särskilda yttranden17