Bidragsbestämmelserna för fristående skolor
Betänkande 1994/95:UbU16
Utbildningsutskottets betänkande
1994/95:UBU16
Bidragsbestämmelserna för fristående skolor
Innehåll
1994/95 UbU16
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändring i bidragsbestämmelserna för fristående skolor godkända för vanlig skolplikt. I avvaktan på resultatet av den översyn av reglerna för bidragsgivning som regeringen har beslutat skall kommunerna vid tilldelningen av bidrag få göra ett avdrag som uppgår till högst 25 % av den framräknade genomsnittskostnaden (för närvarande är avdraget 15 %). Mot denna ändring reserverar sig m, fp, mp och kds.
I enlighet med en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet tillstyrker utskottet en centermotion med förslag att riksdagen nu beslutar att införa en bestämmelse i skollagen som innebär att kommunerna, när de bestämmer avdragets storlek, skall beakta bland annat om den fristående skolan har särskilda kostnader på grund av att den drivs i enskild regi (moms, arbetsgivaravgifter, pensionskostnader etc.). Vidare skall kommunen ta hänsyn till de kostnader som hänför sig till att det i den fristående skolan går elever med behov av särskilda stödinsatser, m.m. Mot ett sådant beslut reserverar sig m, fp och kds, som menar att det nuvarande schablonbidraget bör vara kvar och att kommunerna dessutom skall kunna ta hänsyn till den fristående skolans särskilda kostnader utan ändring av nuvarande bestämmelser. I en egen reservation reserverar sig även Vänsterpartiet mot beslutet att införa bestämmelser om ersättning för särskilda kostnader.
För att en nystartad fristående skola skall ha rätt till bidrag skall skolan ha ansökt om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan bidragsåret börjar (för närvarande är tidpunkten 1 augusti). Moderaterna motsätter sig den ändringen.
Med hänvisning till den pågående utredningen avstyrker utskottet en rad motioner med synpunkter på kommunernas inflytande vid godkännandet av fristående skolor, tillsyn, avgifter etc.
Tolv reservationer finns fogade till betänkandet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:157 Ändring av bidragsbestämmelserna för fristående skolor godkända för vanlig skolplikt m.m. föreslagit
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).
Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta betänkande.
Motionerna
Motioner med anledning av propositionen
1994/95:Ub31 av Margitta Edgren och Conny Sandholm (fp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår propositionens förslag om ändring i bidragsbestämmelserna för fristående skolor godkända för vanlig skolplikt, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den medborgerliga rättigheten att starta och driva fristående skola, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fristående skolor i princip skall vara avgiftsfria, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av den parlamentariska utredningens arbete och om kommunernas sätt att göra beräkningar av kostnaderna för den kommunala skolan, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till barn med särskilda behov.
1994/95:Ub32 av Inga Berggren och Anna Åkerhielm (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen.
1994/95:Ub33 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring av skollagen i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsgivaravgifterna för friskolor, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sista ansökningsdag för bidrag, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktiven till utredningen om fristående skolor på grundskolenivå.
1994/95:Ub34 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i skollagen att kommunen vid fastställande av avdragets storlek skall beakta de särskilda kostnader den fristående skolan har till följd av att den drivs i enskild regi och inte av kommunen, 2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i skollagen att kommunerna vid bidragsgivningen till fristående skolor skall beakta skolans åtagande för elever med särskilda behov, invandrarundervisning och skolhälsovård.
1994/95:Ub35 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår den i propositionen föreslagna ändringen i 4 kap. 8 a § skollagen vad gäller den del som berör storleken av hemkommunens avdrag från den beräknade genomsnittskostnaden, 2. att riksdagen avslår den i propositionen föreslagna ändringen i 9 kap. 6 § skollagen vad gäller den del som berör storleken av kommunens avdrag vid bidrag till fristående skolor från den framräknade genomsnittskostnaden.
1994/95:Ub36 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1994/95:157.
Motioner från allmänna motionstiden 1995
1994/95:Ub304 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning till de fristående skolorna.
1994/95:Ub314 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ökat inflytande för kommunerna vad gäller godkännande av fristånde skolor.
1994/95:Ub315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om godkännande av fristående skolor, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättningen till fristående skolor, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fristående skolor i princip skall vara avgiftsfria, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunal tillsyn av alla skolor inom kommunen.
1994/95:Ub327 av Jeppe Johnsson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Skolverket, även i fortsättningen, skall vara den myndighet som ger tillstånd till friskolor och som granskar deras verksamhet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till elever med särskilda behov, behov av hemspråk och svenska 2-undervisning.
1994/95:Ub333 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgångspunkterna för bidragen till fristående skolor.
1994/95:Ub339 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om underlag för bedömning av värdet av det fria skolvalet, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Skolverket bör ges tillsynsansvar vad avser undervisning i skolmässig form inom ramen för 10 kap. 4 § skollagen, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skydd av elevers integritet i samband med Skolverkets tillsyn av fristående skolor.
1994/95:Ub346 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till fristående skolor på grundskolenivå med politisk och religiös profil.
1994/95:Ub355 av Birthe Sörestedt och Marianne Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag, tillstånd och tillsyn vad gäller fristående skolor.
1994/95:Ub359 av Arne Kjörnsberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring av det nuvarande offentliga bidraget till fristående skolor.
1994/95:Ub364 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevavgifter, 5. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om rättvisa förutsättningar mellan privata och offentliga skolor enligt vad i motionen anförts.
1994/95:Ub368 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidragssystemets utformning när det gäller fristående skolor.
1994/95:Ub379 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunala bidrag till fristående skolor.
1994/95:Ub380 av Widar Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsmaktens framtida förhållande till fristående skolor.
1994/95:Ub386 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas inflytande över tillståndsgivningen för de fristående skolorna.
1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild parlamentarisk beredning angående de fristående skolorna.
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fristående skolors status och finansiering.
1994/95:Sf621 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten att starta fristående skolor på språklig och kulturell basis.
1994/95:So209 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten att välja skola, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättningen till godkända friskolor.
Utskottet
Utskottet behandlar först regeringens förslag till ändring i 9 kap. skollagen (1985:1100) såvitt avser kommunernas bidrag till fristående skolor och ansökningsdatum för sådant bidrag jämte de motioner som har avseende på bidragsbestämmelserna. Efter behandlingen av lagförslaget i sin helhet kommer utskottet in på ett stort antal motionsyrkanden -- av vilka flera är väckta under den allmänna motionstiden -- med övergripande synpunkter på de fristående skolorna och i de flesta fall föranledda av den i budgetpropositionen aviserade och sedermera av regeringen beslutade parlamentariska kommittén, som skall utreda frågor om fristående skolor på grundskolenivå (dir. 1995:16).
Bidragsnivån
Enligt nu gällande bestämmelser (9 kap. 6 § skollagen) skall en fristående skola, som är godkänd för elever som har vanlig skolplikt, tilldelas bidrag för verksamheten av elevernas hemkommuner. För varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genomsnittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det pågående kalenderåret på det stadium som eleven tillhör. Vid tilldelningen får kommunen göra ett avdrag som uppgår till högst 15 % av den framräknade genomsnittskostnaden. Bestämmelsen har sin grund i riksdagens beslut våren 1992 om åläggande i lag för kommunerna att använda en del av sina medel till bidrag till fristående skolor (prop. 1991/92:95, bet. UbU22, rskr. 346).
I avvaktan på resultatet av den parlamentariska kommitténs arbete, vars förslag enligt direktiven skall gå ut på att resurser skall fördelas med hänsyn tagen till skolornas och elevernas skilda behov, föreslår regeringen i nu föreliggande proposition att en ändring görs i bestämmelserna för nuvarande resurssystem. Ändringen innebär att kommunen vid tilldelningen av bidrag får göra ett avdrag som uppgår till högst 25 % av den framräknade genomsnittskostnaden. Regeringen föreslår sålunda att bestämmelsen i 9 kap. 6 § om bidragsnivån ändras i enlighet härmed.
Som en konsekvens av ändringen av bestämmelsen om bidrag till fristående skolor bör motsvarande bestämmelse i 4 kap. 8 a § skollagen om ersättning som avser kommuns mottagande av elever i andra hand från annan kommun också ändras. Regeringen föreslår att kommunen vid beräkningen av den genomsnittliga kostnaden per elev även i dessa fall får göra ett avdrag som uppgår till högst 25 %.
I samband med att den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) införs med början läsåret 1995/96, upphör den nationella regleringen av stadieindelningen i grundskolan. Regeringen föreslår därför att -- med motsvarande ändring i de båda nu förevarande lagrummen -- den genomsnittliga kostnaden i stället skall beräknas på årskurs.
I motionerna 1994/95:Ub31 (fp) yrkande 1, 1994/95:Ub32 (m), 1994/95:Ub33 (m) yrkande 1, 1994/95:Ub35 (mp) och 1994/95:Ub36 (kds) yrkas avslag på förslaget om sänkt bidragsnivå. Bidraget bör ligga kvar på oförändrade 85 %. Många motionärer anser att det saknas grund för en sänkt bidragsnivå och att ingen ändring bör göras förrän utredningens resultat föreligger. I motion 1994/95:Ub33 åberopar motionärerna de olika skattereglerna för offentlig respektive privat verksamhet.
Under den allmänna motionstiden tidigare under innevarande riksmöte väcktes motion 1994/95:Ub364 (v) -- således innan propositionen lades fram -- i vilken det begärs att regeringen skall återkomma med förslag om rättvisa förutsättningar mellan privata och offentliga skolor. Motionärerna anser att 85 % är en alltför högt satt ersättningsnivå och hänvisar till att fristående skolor inte har samma ansvar när det gäller skolhälsovård, hemspråksundervisning eller skolskjuts.
Utskottet noterar att den nu föreslagna ändringen av bidragsbestämmelserna sker i avvaktan på att den i det föregående nämnda utredningen slutfört sitt arbete. Regeringens avsikt, enligt propositionen, är att nya regler för bidragsgivning skall införas fr.o.m. den 1 juli 1996. Syftet med dessa är, vilket redan har framgått, att resurser skall fördelas med hänsyn tagen till skolornas och elevernas skilda behov.
Utskottet vill i likhet med regeringen (prop. s. 7) erinra om att den förra socialdemokratiska regeringen tillkallade en särskild utredare med uppgift bl.a. att bedöma effekterna av det nya bidragssystemet på grundskolans resurstilldelning (dir. 1991:85). I betänkandet Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter (SOU 1992:38) gjordes den bedömningen att en generell lägsta bidragsnivå inte borde överstiga 75 % av kommunens genomsnittskostnad, om konkurrensen mellan fristående skolor och kommunala skolor skulle ske på lika villkor. Betänkandet behandlades i den borgerliga regeringens proposition Valfrihet i skolan (prop. 1992/93:230) våren 1993. Med anledning av propositionen väcktes i kammaren motioner med förslag om en annan utformning av bidragssystemet med hänvisning bl.a. till att det hade framförts stark kritik mot den överkompensation för fristående skolor som det nya statsbidragssystemet hade medfört. Vid sin beredning av propositionen konstaterade utskottet, i likhet med vad regeringen hade anfört i propositionen, att det nya bidragssystemet för fristående skolor ännu inte hade verkat ett år (bet. 1992/93:UbU17 s. 13). De då förevarande motionerna avstyrktes.
Den nuvarande bidragsnivån har snart gällt i tre år och utskottet kan konstatera att kritik från många håll har framförts mot bidragets storlek, inte minst mot bakgrund av att kommunernas ekonomi allmänt har blivit sämre och att de har tvingats till neddragningar av sin verksamhet. Härvid har även den kommunala skolverksamheten utsatts för besparingar. Regeringen konstaterar i sina direktiv till utredningen om fristående skolor på grundskolenivå att fristående skolor i vissa fall har blivit överkompenserade i förhållande till de kommunala skolorna (dir. 1995:16 s. 4). Utskottet har inte funnit anledning att betvivla att så har varit fallet.
Utskottet behandlar i det följande ett antal motionsyrkanden med förslag om särskild ersättning till fristående skolor för extra kostnader. I nu förevarande sammanhang föreslår utskottet med hänvisning till det ovan anförda att riksdagen godkänner vad utskottet anfört om möjlighet enligt 9 kap. 6 § att vid tilldelningen av kommunalt bidrag till fristående skolor göra ett avdrag som uppgår till högst 25 % av den framräknade genomsnittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till motsvarande ändring i 4 kap. 8 a §.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1994/95:Ub31, 1994/95:Ub32, 1994/94:Ub33, 1994/95:Ub35, 1994/95:Ub36 och 1994/95:Ub364 i nu berörda delar.
Utskottet har inget att erinra mot att orden "det stadium" i de nu ifrågavarande lagrummen byts ut mot "den årskurs".
Särskild ersättning
Med hänvisning till den frihet som skall gälla för alla att välja mellan olika kommunala skolor och skolor med annan huvudman än kommunen måste enligt motion 1994/95:Ub34 (c) de fristående skolorna ges ekonomiska förutsättningar att verka utan att ta ut höga avgifter. De fristående skolorna har bl.a. andra skatteregler, högre kostnader för pensioner, andra villkor för lokalkostnader m.m. än kommunala skolor. I praktiken innebär detta att många fristående skolor erhåller ett stöd som är väsentligt mindre än vad som varit syftet. Ersättningen till de fristående skolorna måste vidare enligt motionärernas uppfattning bättre anpassas efter skolornas skilda åtaganden. Enligt de nuvarande bestämmelserna behöver inte kommunerna kompensera de fristående skolorna för kostnader som gäller sådant som skolhälsovård, undervisning för elever med särskilda behov, hemspråk och skolskjutsar. Det nuvarande systemet för bidrag till fristående skolor har visat sig vara för stelt för att motsvara elevernas skilda behov och skolornas varierande åtaganden. Motionärerna föreslår att riksdagen beslutar om sådan ändring i skollagen att kommunen vid fastställande av avdragets storlek skall beakta de särskilda kostnader den fristående skolan har till följd av att den drivs i enskild regi och inte av kommunen (yrkande 1). Vidare föreslås en sådan ändring i skollagen att kommunerna vid bidragsgivningen skall beakta skolans åtagande för elever med särskilda behov, invandrarundervisning och skolhälsovård (yrkande 2). Ett liknande förslag återfinns i Centerpartiets partimotion från allmänna motionstiden under innevarande riksmöte 1994/95:Ub304 yrkande 4, där det begärs ett uttalande av riksdagen om vad i motionen anförts om ersättning till de fristående skolorna. Dessa har bl.a. andra skatteregler, högre pensionskostnader och andra villkor för lokalkostnader. Ersättningen skall också utgå i förhållande till vilket åtagande skolan har tagit på sig, anser motionärerna. Moderaterna begär i motion 1994/95:Ub33 yrkande 2 ett uttalande av riksdagen såvitt avser arbetsgivaravgifterna för fristående skolor. Motionärerna pekar på att de kommunala skolorna får kompensation för höjda arbetsgivaravgifter, men inte de fristående skolorna. I partimotion 1994/95:So209 framhåller Moderaterna att de fristående skolorna inte har någon mervärdesskattereduktion och att de inte får del av den kompensation som regeringen nu ger till kommunala skolor för de höjda arbetsgivaravgifterna. Om bidragsnivån sänks, kan skolan tvingas ta ut elevavgifter. Detta minskar valfriheten. Vad i motionen anförts om ersättningen till godkända fristående skolor bör enligt motionärerna riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 7). Frågan om extra resurser till fristående skolor som tar emot elever med särskilda behov, t.ex. dyslektiker, tas upp i motion 1994/95:Ub31 (fp) yrkande 5. I sin partimotion från allmänna motionstiden 1994/95:Ub315 anför Folkpartiet att extra resurser bör utgå till fristående skolor med elever i behov av särskilt stöd (yrkande 5). Vidare bör i den kommunala jämförelsekostnaden ingå momseffekter, utlovad kommunal kompensation för höjda arbetsgivaravgifter samt pensionskostnader. Motionärerna utgår från att ersättningen även i fortsättningen skall vara minst 85 %. I motion 1994/95:Ub327 (m) yrkande 2 slutligen anförs att en fristående skola efter förhandlingar med kommunen bör få ersättning för faktiska merkostnader. Bidrag bör utgå till elever med särskilda behov och behov av undervisning i hemspråk och svenska som andraspråk.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Enligt utskottets uppfattning är reglerna för bidrag till fristående skolor alltför schabloniserade, och utskottet delar därmed den uppfattning som uttrycks främst i de båda motionerna från Centerpartiet. Även enligt utskottets bedömning har det nuvarande systemet för bidrag visat sig alltför stelt för att kunna motsvara de fristående skolornas olika behov och deras varierande åtaganden när det gäller elever med behov av särskilt stöd. Bestämmelsen om ett bidrag på minst 85 % av den genomsnittliga kostnaden i kommunen har ibland kommit att betraktas som ett "tak", vilket inneburit att fristående skolor i vissa fall inte torde ha kompenserats i förhållande till kommunala skolor. Utskottet har också förståelse för motionärernas synpunkter beträffande de olika förutsättningarna för de fristående skolornas verksamhet jämfört med de kommunala skolorna när det gäller t.ex. momsskyldigheter, pensionsåtaganden och arbetsgivaravgift. Utskottet vill inte utesluta att nackdelen med det nuvarande schabloniserade bidragssystemet kommer att accentueras än mer genom riksdagens bifall till regeringens förslag om sänkt bidragsnivå, vilket utskottet i det föregående har tillstyrkt. Utskottet anser därför att riksdagen utan hinder av den helt nyligen påbörjade utredningen av bl.a. frågor som rör det offentliga bidraget till fristående skolor nu bör besluta om sådan ändring av bidragssystemet att kommunerna åläggs att vid bidragsgivningen väga in sådana särskilda kostnader hos de fristående skolorna som utskottet har pekat på.
Utgångspunkten för utskottets förslag i det följande är att de fristående skolorna av olika skäl inte har samma kostnader som kommunen har för sina skolor. Kommunen har ett övergripande ansvar för skolväsendet, både i fråga om planering och i fråga om skyldigheten att i sina skolor ta emot samtliga skolpliktiga elever. En fristående skola har å andra sidan kostnader som inte kommunen har, t.ex. när det gäller momsskyldigheter, pensionsåtaganden och arbetsgivaravgift. Dessa skillnader bör kommunen beakta, när avdragets storlek fastställs. Utskottet föreslår sålunda att det i 9 kap. 6 § första stycket skollagen införs en bestämmelse att kommunen vid bestämmandet av avdragets storlek bland annat skall beakta om den fristående skolan har särskilda kostnader på grund av att skolan drivs av en enskild fysisk eller juridisk person och inte av kommunen. Vidare anser utskottet att det bör beaktas om en fristående skola har tagit emot elever med behov av särskilt stöd. Det kan t.ex. vara fråga om elever med funktionshinder, elever som behöver stödundervisning, undervisning i hemspråk eller undervisning i svenska som andraspråk. Om skolan erbjuder skolhälsovård bör det också beaktas. Bestämmelser härom bör också föras in i nämnda paragraf genom en föreskrift om att kommunen vid bidragsgivningen bl.a. skall beakta om den fristående skolan har särskilda kostnader på grund av att skolans åtagande omfattar elever med behov av särskilda stödinsatser och att skolan erbjuder skolhälsovård.
Den situationen kan inträffa att en fristående skola även med beaktande av sådana kostnader som har nämnts i det föregående har lägre kostnader än de som avses kunna bli täckta genom schablonbidraget (75 % av kommunens framräknade genomsnittskostnad). Utskottet anser att kommunen vid prövningen av bidrag skall kunna ta hänsyn till om de särskilda kostnader som utskottet har behandlat i det föregående ryms inom schablonbidraget. Någon särskild föreskrift i lag om sådant hänsynstagande anser utskottet inte vara nödvändig.
Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion 1994/95:Ub34.
Som framgått av utskottets redovisning i det föregående av de förevarande yrkandena i de övriga motionerna går dessa sammanfattningsvis ut på att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionerna har anförts om att de fristående skolorna skall ersättas för dels de merkostnader jämfört med de kommunala skolorna som följer av att skolorna drivs med enskild huvudman, dels sådana kostnader som hänför sig till åtaganden i vad avser elever med behov av särskilt stöd. Som utskottet ser det är syftet med samtliga motioner i nu berörda delar tillgodosett med vad utskottet har förordat.
Utskottets ställningstagande innebär sålunda att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub34 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 5, 1994/95:Ub33 yrkande 2, 1994/95:Ub304 yrkande 4 och 1994/95:Ub315 yrkande 5, 1994/95:Ub327 yrkande 2 och 1994/95:So209 yrkande 7 bör anta den i bilaga 2 såsom utskottets förslag betecknade lydelsen av 9 kap. 6 § första stycket skollagen.
Lagförslaget i övrigt
Enligt nuvarande bestämmelser skall en ny fristående skola ha ansökt om att bli godkänd före den 1 augusti året innan bidragsåret börjar för att ha rätt till bidrag (9 kap. 6 § andra stycket skollagen). I syfte att ge kommunerna ytterligare planeringstid anser regeringen att ansökningstiden bör tidigareläggas och föreslår därför att tidpunkten ändras till den 1 april kalenderåret innan bidragsåret börjar. Denna förändring bör även omfatta fristående särskolor samt sådana fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor som enligt 9 kap. 8 och 8 a §§ skollagen kan förklaras berättigade till bidrag. Detta medför en motsvarande ändring såvitt avser ansökningstid i 9 kap. 6 a och 9 §§.
Enligt motion 1994/95:Ub33 (m) yrkande 3 innebär förslaget ytterligare ett onödigt hinder i möjligheten att starta fristående skolor. Motionärerna begär ett tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om oförändrad ansökningstid för bidrag.
Utskottet noterar att den nya tidpunkten enligt de föreslagna ikraftträdandebestämmelserna skall tillämpas första gången på ansökningar som avser bidragsåret 1997/98. För att en nystartad skola skall vara bidragsberättigad fr.o.m. den 1 juli 1997 skall skolan således ha ansökt om att bli godkänd före den 1 april 1996.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning vad gäller kommunernas planering och tillstyrker därmed bifall till förslaget om ändrad ansökningstid. Förevarande motionsyrkande bör avslås.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens lagförslag i övrigt och föreslår att riksdagen antar det i den mån det inte har behandlats av utskottet i det föregående.
Frågor i övrigt om fristående skolor på grundskolenivå
Utskottet behandlar i det följande ett antal motioner från allmänna motionstiden jämte några motioner som väckts med anledning av den nu föreliggande propositionen, vilka alla tar sikte på mer övergripande eller principiella frågor om fristående skolor. Många är föranledda av den kommitté med uppgift att utreda frågor som rör godkännande, tillsyn, bidrag och avgifter avseende fristående skolor på grundskolenivå som regeringen aviserade i budgetpropositionen och som sedermera har tillsatts (dir. 1995:16). Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 1995.
I följande motioner yrkas uttalanden av riksdagen om rätten att starta och välja fristående skolor. Enligt motion 1994/95:So209 (m) är fristående skolor en viktig del i de ökade möjligheterna för den enskilde individen att råda över utbildningen. Riksdagen bör, anför motionärerna, som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten att välja skola (yrkande 6). I motion 1994/95:Sf621 (c) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande av riksdagen om rätten att starta fristående skolor på språklig och kulturell basis. Motionärerna anser det värdefullt med fler etniska skolor både för elever med flerkulturell bakgrund och som mötesplatser för olika kulturer. -- Möjligheten att starta och på rättvisa villkor driva en fristående skola är en medborgerlig rättighet, heter det i motion 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 4. Förutsättningen skall vara att skolan ger motsvarande kunskaper och färdigheter och även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans mål. För godkännande bör krävas ett elevunderlag om minst 10--15 elever i en årskurs. Ett likartat yrkande med i huvudsak samma motivering framförs i motion 1994/95:Ub31 (fp) yrkande 2.
Utskottet finner med anledning av motionerna skäl att först erinra om att det redan i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna anges att rätten att välja den undervisning som skall ges åt barnen tillkommer i främsta rummet barnens föräldrar (art. 26 mom. 3). Det bör vidare konstateras att föräldrars rätt att välja en icke offentlig skola för sina barn följer av internationella konventioner som Sverige har tillträtt. Utskottet inskränker sig i detta sammanhang till att påminna om artikel 13 moment 3 i FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, enligt vilken konventionsstaterna förpliktar sig att respektera föräldrars frihet att dels för sina barn välja andra skolor än dem som inrättats av offentlig myndighet, såvida läroplanerna täcker vad som från det offentligas sida må ha föreskrivits eller godkänts som minimistandard, dels tillförsäkra sina barn den religiösa och moraliska fostran som står i överensstämmelse med föräldrarnas övertygelse. Enligt moment 4 får inget i artikeln tolkas såsom medförande inskränkning i den enskildes eller organisationers rätt att grunda och driva undervisningsanstalter, under förutsättning att vissa i artikeln uppställda principer iakttas (om överensstämmelse med art. 26 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna) och att undervisningen står i överensstämmelse med vad som från det offentligas sida angetts som minimistandard.
Enligt gällande bestämmelser i skollagen kan det vid sidan av de skolformer som anordnas av det allmänna finnas skolor som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer (1 kap. 3 §). Enligt 9 kap. 1 § får skolplikten fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd för ändamålet. Godkännande för vanlig skolplikt skall meddelas, om skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål (9 kap. 2 §).
Utskottet vill i likhet med vad regeringen gör i sina direktiv för den nu påbörjade utredningen om fristående skolor erinra om att den lagfästa rätten att välja skola i kommunen infördes våren 1991 (prop. 1990/91:115, bet. UbU17, rskr. 357).
Mot bakgrund av vad motionärerna anför om medborgerlig rättighet att starta och driva en fristående skola vill utskottet erinra om den allmänna principen att näringsfrihet råder i den mån stadganden om förbud eller tillstånd saknas. Rätten att bedriva näring i form av undervisningsverksamhet måste självfallet utövas inom ramen för allmänna rättsregler och de regler som gäller för näringsverksamhet i allmänhet eller speciellt för undervisningsverksamhet.
Utskottet instämmer i vad somliga motionärer anför om krav på visst antal elever för godkännande av en fristående skola. Dock är utskottet inte berett att i detta sammanhang ange ett bestämt antal. Det bör ankomma på den myndighet som har att meddela godkännande att pröva huruvida verksamheten bedrivs under skolliknande former. Det förefaller utskottet naturligt att utredningen överväger frågan närmare. Något uttalande härom anser utskottet inte vara påkallat.
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att de nu förevarande yrkandena är tillgodosedda med nu gällande ordning såvitt avser rätt att välja skola och möjlighet att starta och driva en fristående skola. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 2, 1994/95:Ub315 yrkande 4 i denna del, 1994/95:Sf621 yrkande 5 och 1994/95:So209 yrkande 6.
I motion 1994/95:Ub901 (m) yrkande 3 -- väckt under den allmänna motionstiden -- reses invändningar mot att en utredning tillsätts. Motionärerna finner den onödig. Ett tillkännagivande till regeringen om underlag för bedömning av värdet av det fria skolvalet begärs i motion 1994/95:Ub339 (m) yrkande 7 -- även den väckt under den allmänna motionstiden. I motionen anförs att Skolverket avser att belysa elevrekryteringen till fristående skolor m.m. och i vilken utsträckning valfriheten bidrar till förändringar. Projektet som avslutas i december 1996 måste rimligen, anser motionärerna, påverka den beredning om fristående skolor som regeringen avser att tillsätta. Samma motionärer återkommer i motion 1994/95:Ub33 (m) yrkande 4 med synpunkter på direktiven till utredningen. Att kommittén skall överväga hur kommunernas inflytande vid tillståndsgivningen kan stärkas respektive lämna förslag till ett delat tillsynsansvar mellan Skolverket och kommuner är enligt motionärerna styrande direktiv och bör utgå.
Enligt vad utskottet har erfarit har utredningen nyligen påbörjat sitt arbete. Av det föregående har framgått att det nu föreligger några års erfarenheter av gällande regelsystem för fristående skolor. Utskottet är med hänvisning härtill överens med regeringen om att det finns skäl att genomföra den aktuella utredningen. Utskottet avstyrker därmed motionerna 1994/95:Ub901 och 1994/95:Ub339 i nu berörda delar. Då det ankommer på regeringen att besluta om direktiv för sina utredningar, bör riksdagen avslå även yrkandet i motion 1994/95:Ub33 att viss del av direktiven skall utgå.
Utskottet behandlar i det följande ett antal motioner med förslag om allmänna utgångspunkter för utredningens arbete.
Enligt motion 1994/95:Ub31 (fp) yrkande 4 bör utredningen ha inriktningen att fristående skolor skall få finnas och att det gäller att hitta ett långsiktigt hållbart finansieringssystem. Motionärerna anser att utgångspunkten för ett sådant system borde vara en reell kostnadsneutralitet mellan de kommunala och de fristående skolorna och att jämförelsen av skolorna bör omfatta alla relevanta delar av de totala kostnaderna. Motionärerna anför att de fristående skolorna, trots att lagstiftningen sökt garantera dem rimliga resurser, utsatts för ett betydande kommunalt godtycke genom att kommunerna har stora möjligheter att redovisa sina kostnader så att bidragen till de fristående skolorna minimeras. Liknande tankegångar återkommer i flera motioner från den allmänna motionstiden. Det är enligt motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 12 viktigt att de fristående skolorna får samma ekonomiska möjligheter som kommunala skolor. De fristående skolorna bör garanteras medel enligt samma resursfördelningsprinciper som gäller för skolor i kommunens egen regi. Motionärerna hänvisar till att den fristående skolans verksamhet utgör ett viktigt bidrag till det pedagogiska arbetet inom kommunen. De fristående skolornas mål och verksamhet bör därför tas med i den kommunala skolplanen. Även i motion 1994/95:Ub368 (kds) yrkande 15 hävdas att resurstilldelningen till de fristående skolorna i princip bör ha samma utformning som för den offentliga skolan, en basresurs och en tilläggsresurs utifrån elevernas behov. Hänsyn bör tas till om det finns kostnader för t.ex. skolhälsovård, pensioner, skatter och lokaler. Om resurstilldelningen inte är likvärdig, leder det till att fristående skolor tvingas ta ut avgifter eller läggas ned.
I motion 1994/95:Ub333 (s) föreslås att fördelningen av resurserna skall ske efter elevernas behov. Det skall finnas möjlighet för kommunerna att planera sin ekonomi. Om det ges offentliga bidrag, skall inga elevavgifter tas ut. Den fristående skolan skall vara öppen för alla, och den skall delta i kommunens utvärderingar av skolorna. Enligt motion 1994/95:Ub355 (s) måste bidrag grundas på behov, efter en lokal bedömning av den enskilda skolans utbildningsåtagande jämfört med kommunens egna skolor. Kommunernas ansvar för fördelningen måste öka. Kommunerna bör få rätt och skyldighet att inspektera fristående skola. Rätten att ta ut avgifter måste upphävas, och motionärerna ställer krav på en allsidig och saklig undervisning.
Utvärdering, kontroll, finansiering och det allmänna regelverket bör utformas så att godkända skolor kan arbeta efter helt lika villkor och möjligheter oavsett huvudman för skolan, hävdas det i motion 1994/95:Ub380 (s). Religiösa respektive politiska skolor bör enligt motion 1994/95:Ub346 (s) inte få skattefinansierade bidrag för grundskoleundervisning. Motionärerna tvivlar på att sådana skolor klarar att uppfylla ett av målen för grundskolan, en gemensam kunskapsbas. I motion 1994/95:Ub359 (s) slutligen hävdas att "skolpengen" måste slopas nu, den leder till en medveten uppdelning av barnen och en urvalsskola.
Mot bakgrund av vad som anförs i motionerna vill utskottet anlägga följande principiella synpunkter på frågan om stödet till fristående skolor. Dessa utgör enligt utskottet ett viktigt inslag i den öppenhet och den valfrihet som skall känneteckna skolväsendet. Den mångfald som följer härav måste få utvecklas inom ett sammanhållet skolväsende, med likvärdiga villkor och utan inslag av segregation.
Som framgått av det föregående har det nuvarande bidragssystemet visat sig alltför osmidigt. Utskottet anser därför att det bör förändras. Utgångspunkten bör vara att elever får rätt till likvärdiga förutsättningar för sin utbildning, oavsett om de har valt att gå i en kommunal eller i en fristående skola. Utskottet finner regeringens initiativ till en utredning om villkoren för de fristående skolorna motiverat. Enligt utskottet vore det av värde såväl för den kommunala skolverksamheten som för de fristående skolorna, om beslut om långsiktiga och stabila spelregler kan fattas i stor politisk enighet.
Utskottet, som inte anser det påkallat att riksdagen uttalar sig särskilt i frågan, menar att stödet till de fristående skolorna skall skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunala och fristående skolor och därmed göra avgifter onödiga. Detta är en förutsättning för att alla föräldrar och elever skall ha valfrihet, inte bara ekonomiskt starka grupper. Utskottet räknar med att det kommer att utgå ersättning till de fristående skolorna i förhållande till elevernas behov och skolornas åtagande. De fristående skolorna måste få möjlighet att arbeta efter stabila och förutsägbara villkor, varför det är nödvändigt att kommunernas skyldigheter regleras i lag.
Beträffande de av regeringen beslutade direktiven för kommittén vill utskottet peka på att denna skall lämna förslag till regler för bidragsgivning. Ett mål för denna skall vara att resurserna fördelas med hänsyn tagen till skolornas och elevernas skilda behov och skolornas varierande åtaganden.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt ett motionsledes framlagt förslag om komplettering av regeringens förslag till lagändring vad avser bidragsnivån för fristående skolor. Vid riksdagens bifall härtill kommer redan från den 1 juli i år kommunerna att åläggas att beakta fristående skolors behov av särskild ersättning för extra kostnader jämte schablonbidraget, om sådana föreligger. Detta innebär att fördelningen av resurser för de fristående skolorna då kommer att ske i huvudsaklig överensstämmelse med de fördelningsprinciper som bör gälla kommunens egna skolor, nämligen att resurserna fördelas efter behov. Utskottet anser att motionärernas önskemål såvitt avser hänsynstagande till särskilda kostnader för den fristående skolan därmed och med vad utskottet för egen del har anfört om sin principiella syn på stödet framdeles till skolorna i huvudsak är tillgodosedda.
Regeringen har i direktiven uppmärksammat bidragssystemets återverkan på kommunernas ekonomi. Kommunernas roll vid godkännande av fristående skolor bör enligt regeringen stärkas. Vidare anförs i direktiven att kommittén skall överväga om kriterierna för godkännande av fristående skolor kan behöva ändras. Bakgrunden till sådana överväganden är bl.a., anför regeringen, att det beträffande ett fåtal av de konfessionella skolorna har ifrågasatts om de verkligen uppfyller skollagens och läroplanens krav på allsidighet och saklighet i undervisningen.
Enligt utskottet finns det anledning att utgå från att samtliga de synpunkter som motionärerna har framfört i de nu förevarande motionerna samt vad utskottet ovan i det här sammanhanget har anfört som sin syn på stödet till fristående skolor kommer att beaktas av utredningen. Något uttalande av riksdagen med anledning av motionerna anser utskottet inte vara påkallat, varför dessa i nu berörda delar bör avslås.
I några motioner, samtliga från den allmänna motionstiden, berörs frågan om tillståndsgivningen. Skolverket bör enligt motionerna 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 4 i denna del och 1994/95:Ub327 (m) yrkande 1 även i fortsättningen vara den myndighet som ger tillstånd till fristående skolor. Enligt motionerna 1994/95:Ub314 (s), 1994/95:Ub386 (s) yrkande 1 och 1994/95:Ub379 (s) bör kommunernas inflytande vid etablering av fristående skolor bli större. Bedömningar av de lokala förhållandena bör tillföras vid prövningen av ett godkännande. Enligt den sist nämnda motionen bör etablering ske endast efter medgivande av berörd kommun.
Som redan framgått anför regeringen i direktiven till kommittén att kommunernas roll vid godkännande av fristående skolor bör stärkas. Kommittén skall dock utgå från att Skolverket är den myndighet som avgör om en skola uppfyller kriterierna för fullgörande av skolplikt.
Då motionernas yrkanden i huvudsak är tillgodosedda med vad regeringen anfört i direktiven till kommittén avstyrker utskottet desamma.
I motionerna 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 6 och 1994/95:Ub31 (fp) yrkande 3 föreslås att riksdagen skall uttala sig för att fristående skolor i princip skall vara avgiftsfria. Ett likartat yrkande framförs i motion 1994/95:Ub364 (v) i vilken motionärerna förordar att skolor som tar ut terminsavgift inte skall vara berättigade till statliga eller kommunala bidrag (yrkande 4).
Utskottet vill än en gång erinra om vad som står i direktiven till kommittén. Enligt regeringen kan fristående skolors rätt att ta ut elevavgifter riskera att öka segregationen i skolorna. Kommittén skall överväga om fristående skolor, som erhåller med kommunala skolor likvärdiga bidrag, även fortsättningsvis skall ha rätt att ta ut elevavgifter. Emellertid menar regeringen att sådana obetydliga kostnader som enligt skollagen eleverna själva får bestrida i kommunala skolor också bör få förekomma i fristående skolor.
Utskottet anser med hänvisning till vad som framgår av direktiven att riksdagen genom ett uttalande i frågan inte bör föregripa utredningens arbete. De förevarande motionerna bör därför avslås.
Frågan om tillsyn tas upp i ett par motioner. Det skall finnas kommunal tillsyn av alla skolor inom kommunen, anser motionärerna i motion 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 7. Samma regelverk skall gälla för både kommunala och fristående skolor. Skolverket bör ha den övergripande tillsynen över båda skolformerna, menar motionärerna.
Enligt motion 1994/95:Ub339 (m) har vid några tillfällen verksamheten vid fristående skola blandats ihop med sådan verksamhet som avses i 10 kap. 4 § skollagen enligt vilken bestämmelse ett skolpliktigt barn kan medges att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i skollagen i övrigt. Motionärerna anför att det på flera håll förekommer att den senare verksamheten organiseras i skolmässig form. Det är inte möjligt att bedöma i vilken utsträckning kommunerna aktivt tar sitt ansvar för tillsynen i dessa fall. Skolverket bör ges uppgiften att utöva tillsyn över sådan verksamhet (yrkande 8). I samma motion föreslås också ett uttalande av riksdagen om skydd för elevers integritet i samband med Skolverkets tillsyn av fristående skolor. Dessa elever har inte samma skydd som eleverna i den kommunala skolan, när uppgifter från en fristående skola förs över till Skolverket i samband med tillsyn. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag om hur detta missförhållande skall kunna rättas till (yrkande 9).
Beträffande de båda först nämnda yrkandena vill utskottet anföra följande.
Enligt gällande bestämmelser står de fristående skolorna under tillsyn av Skolverket (9 kap. 11 § skollagen). Regeringen erinrar i direktiven till kommittén om att det tidigare fanns bestämmelser om kommunens tillsynsansvar. Regeringen anser det viktigt att också kommunen har ett ansvar för tillsynen av de fristående skolorna. Kommittén skall lämna förslag till hur ett delat tillsynsansvar mellan Skolverket och kommunen skall se ut, heter det i direktiven.
När det gäller den av motionärerna åberopade särskilda utbildningsformen enligt 10 kap. 4 § skollagen utgår utskottet från att kommittén överväger förslag till sådana åtgärder att skollagens bestämmelser om fristående skolor (9 kap.) inte kringgås genom att verksamhet i skolliknande former bedrivs i kraft av ifrågavarande lagrum. Utskottet erinrar om att det är kommunen som skall se till att skolpliktiga elever som är bosatta i kommunen får föreskriven utbildning. Frågor om skolpliktens fullgörande enligt 10 kap. 4 § skollagen skall prövas av styrelsen för den skola där barnet annars skulle ha fullgjort sin skolplikt (5 § samma kapitel).
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub315 yrkande 7 och 1994/95:Ub339 yrkande 8.
När det slutligen gäller yrkande 9 i sistnämnda motion vill utskottet fästa uppmärksamheten på att frågan om sekretess i nu berört avseende har tagits upp av Skolverket i anslagsframställningen för budgetåret 1995/96. Skolverket föreslår att regeringen tar initiativ till exempelvis ett tillägg till 7 kap. 9 § sekretesslagen, så att integritetskänsliga uppgifter rörande enskilda elever kan hemlighållas hos verket. Utskottet har inhämtat att det inom regeringskansliet pågår beredning av ärendet. Vidare har utskottet erfarit att det har inkommit en skrivelse om sekretess vid fristående skolor till regeringen från Waldorfskolefederationen. Utskottet anser mot bakgrund av de nu redovisade förhållandena att förevarande yrkande inte påkallar någon riksdagens särskilda åtgärd, varför detsamma avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bidragsnivån att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag på motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 1, 1994/95:Ub32, 1994/95:Ub33 yrkande 1, 1994/95:Ub35, 1994/95:Ub36 delvis och 1994/95:Ub364 yrkande 5 dels godkänner vad utskottet har anfört, dels antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 4 kap. 8 a §,
res. 1 (m, fp, mp, kds)
2. beträffande ersättning för särskilda kostnader, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub34, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 5, 1994/95:Ub33 yrkande 2, 1994/95:Ub304 yrkande 4, 1994/95:Ub315 yrkande 5, 1994/95:Ub327 yrkande 2 och 1994/95:So209 yrkande 7 samt med avslag på motion 1994/95:Ub36 (delvis) antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 9 kap. 6 § första stycket med den ändringen att stycket erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
res. 2 (m, fp, mp, kds) - villk. 1 res. 3 (v)
3. beträffande ansökningstiden att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub33 yrkande 3 och 1994/95:Ub36 (delvis) antar 9 kap. 6 § andra stycket, 6 a och 9 §§ i regeringens förslag till lag om ändring i skollagen,
res. 4 (m)
4. beträffande lagförslaget i övrigt att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under momenten 1--3,
res. 5 (m) - villk. 4
5. beträffande rätten att välja och att starta fristående skolor att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 2, 1994/95:Ub315 yrkande 4 i denna del, 1994/95:Sf621 yrkande 5 och 1994/95:So209 yrkande 6,
res. 6 (m) res. 7 (fp)
6. beträffande invändningar mot utredningen, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub33 yrkande 4, 1994/95:Ub339 yrkande 7 och 1994/95:Ub901 yrkande 3,
res. 8 (m)
7. beträffande allmänna utgångspunkter för utredningsarbetet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 4, 1994/95:Ub333, 1994/95:Ub346, 1994/95:Ub355, 1994/95:Ub359, 1994/95:Ub368 yrkande 15, 1994/95:Ub380 och 1994/95:Ub905 yrkande 12,
8. beträffande tillståndsgivningen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub314, 1994/95:Ub315 yrkande 4 i denna del, 1994/95:Ub327 yrkande 1, 1994/95:Ub379 och 1994/95:Ub386 yrkande 1,
res. 9 (m)
9. beträffande avgifter att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 3, 1994/95:Ub315 yrkande 6 och 1994/95:Ub364 yrkande 4,
res. 10 (fp, v)
10. beträffande tillsyn att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 7 och 1994/95:Ub339 yrkande 8,
res. 11 (m, kds) res. 12 (fp)
11. beträffande sekretess att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub339 yrkande 9.
Stockholm den 11 maj 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Berit Löfstedt (s), Eva Johansson (s), Rune Rydén (m), Ingegerd Wärnersson (s), Andreas Carlgren (c), Agneta Lundberg (s), Ulf Melin (m), Torgny Danielsson (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Tomas Eneroth (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp).
Reservationer
1. Bidragsnivån (mom. 1)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet vill" och på s. 7 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen skall avslå regeringens förslag om sådan ändring i skollagen att kommunen vid tilldelningen av bidrag till fristående skolor skall kunna göra ett avdrag som uppgår till 25 %. Utskottet finner det liksom motionärerna anmärkningsvärt att regeringen samtidigt som den beslutar om en utredning av bl.a. bidragssystemet för fristående skolor förelägger riksdagen förslag om en sänkning av bidragsnivån från 85 % till 75 %. Regeringen har varken redovisat någon aktuell översikt av de fristående skolornas ekonomi eller redovisat något underlag för nedskärningen. Mot bakgrund av bristerna i beslutsunderlaget och med vetskap om att ett utredningsförslag är att förvänta redan i slutet av innevarande år borde regeringen naturligtvis ha väntat med förslag om gräns för lägsta bidrag. Med sitt agerande föregriper regeringen utredningens resultat.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet vid sin behandling av motionsledes framförda förslag våren 1993 om ändrat bidragssystem för fristående skolor åberopade de särskilda direktiven för Statens skolverks fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97, där det hade angivits att det är nödvändigt att kostnadsutvecklingen redan från början av det nya bidragssystemet ägnas skärpt uppmärksamhet. De ekonomiska konsekvenserna av ökad valfrihet för kommunen och fristående skolor på grundskolenivå, liksom skolornas avgiftsuttag och effekterna av det beslutade systemet för resurstilldelningen skulle följas (bet. 1992/93:UbU17 s. 13). När frågan genom förslag i motioner återkom till utskottet våren 1994, konstaterade utskottet att det enligt Skolverket ännu inte hade varit möjligt att utläsa några tydliga effekter av reformen för kommunernas del annat än det ökade antalet fristående skolor (bet. 1993/94:UbU6 s. 5 f.). Enligt utskottets uppfattning var det för tidigt att dra säkra slutsatser av den nuvarande bidragsnivån när det gäller kommunens skolorganisation, de fristående skolornas ekonomi etc. Utskottet fann det viktigt att regeringen följde utvecklingen med stor uppmärksamhet.
De viktigaste förutsättningarna när det gäller att driva en verksamhet är att spelreglerna är rättvisa, lätt överblickbara och långsiktiga. Utskottet tvingas nu att konstatera att dessa förutsättningar inte gäller för fristående skolor i Sverige. Utan att presentera något underlag för sitt förslag föreslår regeringen en sänkning av bidragsnivån med tio procentenheter att gälla redan för tiden från den 1 juli 1995. Konsekvenserna av detta snabbt framarbetade förslag kan bli katastrofala framför allt för många nystartade fristående skolor.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet regeringens förslag såvitt avser kommunernas möjlighet till avdrag vid beräkningen av bidraget till de fristående skolorna. Utskottet avstyrker även motsvarande bestämmelse om bidragsnivå i 4 kap. 8 a § skollagen.
Utskottet föreslår alltså att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 1, 1994/95:Ub32, 1994/95:Ub33 yrkande 1, 1994/95:Ub35 och 1994/95:Ub36 i denna del avslår regeringens förslag i nu berörda delar samt motion 1994/95:Ub364 yrkande 5.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande bidragsnivån att riksdagen dels med bifall till regeringens förslag beslutar att orden "det stadium" i 4 kap. 8 a § och 9 kap. 6 § första stycket skollagen (1985:1100) skall ersättas med "den årskurs", dels med bifall till motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 1, 1994/95:Ub32, 1994/95:Ub33 yrkande 1, 1994/95:Ub35 och 1994/95:Ub36 i denna del i övrigt avslår regeringens förslag till ändring i 4 kap. 8 a § och 9 kap. 6 § första stycket skollagen (1985:1100) samt motion 1994/95:Ub364 yrkande 5,
2. Ersättning för särskilda kostnader, m.m. (mom. 2)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Enligt utskottets" och på s. 10 slutar med "stycket skollagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag om sänkt nivå för kommunernas bidrag till de fristående skolorna. Det finns enligt utskottet anledning att stryka under att den i skollagen föreskrivna möjligheten för kommunerna att vid beräkningen av bidraget göra ett avdrag som uppgår till högst 15 % anger den lägsta nivå som bör komma i fråga för bidrag till den fristående skolan. Lagen föreskriver som generell regel att det för varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genomsnittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola. Tyvärr, tillåter sig utskottet att konstatera, har bestämmelsen om ett bidrag på 85 % av den genomsnittliga kostnaden i kommunen kommit att betraktas som ett "tak".
Utskottet delar flera av motionärernas uppfattning att kommunen vid bidragsgivningen bör ta hänsyn till de kostnader som hänför sig till att den fristående skolan tagit emot elever som har behov av särskilt stöd och vars kostnader för detta inte kan täckas med hjälp av schablonbidraget på 85 %. Det kan t.ex. gälla elever som är dyslektiker, elever med behov av särskilt stöd och elever som behöver undervisning i hemspråk. Vidare bör kommunen -- också i enlighet med vad som anförs i motionerna -- kompensera fristående skolor för de arbetsgivaravgifter som de kommunala skolorna erhåller kompensation för. Detsamma bör gälla de fristående skolornas kostnader för moms. Utskottet är inte berett att nu föreslå sådan lagstiftning att kommunerna utöver bidraget på 85 % av genomsnittskostnaden åläggs att beakta de nu ifrågavarande kostnaderna. Utskottet förutsätter att kommunerna och de fristående skolorna kommer överens om sådana bidrag. Emellertid är det angeläget att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen på området och återkommer till riksdagen med förslag om lagstiftning om det visar sig nödvändigt. Vad utskottet har anfört om särskild ersättning för extra kostnader bör riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 5, 1994/95:Ub33 yrkande 2, 1994/95:Ub304 yrkande 4, 1994/95:Ub315 yrkande 5, 1994/95:Ub327 yrkande 2 och 1994/95:So209 yrkande 7 och med avslag på motion 1994/95:Ub34 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande särskild ersättning för extra kostnader, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 5, 1994/95:Ub33 yrkande 2, 1994/95:Ub304 yrkande 4, 1994/95:Ub315 yrkande 5, 1994/95:Ub327 yrkande 2 och 1994/95:So209 yrkande 7 och med avslag på motion 1994/95:Ub34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
3. Ersättning för särskilda kostnader (mom. 2)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Enligt utskottets" och på s. 10 slutar med "stycket skollagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om sådan ändring i bestämmelserna om bidrag till de fristående skolorna att kommunerna får möjlighet att vid tilldelningen av bidrag göra ett avdrag som uppgår till högst 25 % av den framräknade genomsnittskostnaden. Utskottet anser inte att riksdagen genom ett omedelbart beslut i enlighet med förslaget i motion 1994/95:Ub34 skall lagfästa en skyldighet för kommunerna att beakta bl.a. de särskilda kostnader som kan förekomma vid fristående skolor och som åberopas såväl i den motionen som i de övriga motionerna. Utskottet finner ett sådant beslut onödigt. Det skulle också -- som utskottet ser det -- innebära att riksdagen binder upp den inledningsvis omnämnda kommitténs arbete. Det bör ankomma på den att förutsättningslöst pröva frågan om det framtida bidragssystemets utformning.
Utskottet har inget att erinra mot syftet med motionerna. Emellertid är det utskottets uppfattning att kommunerna inom ramen för gällande bestämmelser själva bör avgöra huruvida bidrag skall utgå utöver de 75 % som vid riksdagens bifall till regeringens förslag normalt blir den nedre gränsen för kommunalt bidrag. Utskottet förutsätter att kommunen och den fristående skolan kommer överens om ett större bidrag i de fall det befinns motiverat.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 5, 1994/95:Ub33 yrkande 2, 1994/95:Ub34, 1994/95:Ub36, 1994/95:Ub304 yrkande 4, 1994/95:Ub315 yrkande 5, 1994/95:Ub327 yrkande 2 och 1994/95:So209 yrkande 7.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande ersättning för särskilda kostnader att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 5, 1994/95:Ub33 yrkande 2, 1994/95:Ub34, 1994/95:Ub36, 1994/95:Ub304 yrkande 4, 1994/95:Ub315 yrkande 5, 1994/95:Ub327 yrkande 2 och 1994/95:So209 yrkande 7 antar 9 kap. 6 § första stycket i regeringens förslag till lag om ändring i skollagen,
4. Ansökningstiden (mom. 3)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner i likhet med motionärerna att det finns anledning att ifrågasätta förändringen av reglerna beträffande ansökningstid i 9 kap. 6 § andra stycket, 6 a § första stycket och 9 § tredje stycket. Utskottet uppfattar regeringens förslag som ytterligare ett onödigt hinder i vägen för att starta en fristående skola. Utskottet föreslår därför att riksdagen med anledning av förevarande motion avslår regeringens förslag i nu berörda delar.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande ansökningstiden att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub36 delvis och med anledning av motion 1994/95:Ub33 yrkande 3 avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 6 § andra stycket, 6 a och 9 §§,
5. Lagförslaget i övrigt (mom. 4)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 4
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet har" och slutar med "det föregående" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag i övrigt i den mån det inte har berörts av utskottets ställningstagande i det föregående samt beslutar om de ändringar av ingressen och ikraftträdandebestämmelserna som föranleds av vad utskottet har föreslagit i det föregående.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande lagförslaget i övrigt att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen i den mån det inte har berörts under momenten 1 och 3 samt beslutar om sådan ändring i ingressen och ikraftträdandebestämmelserna som föranleds av vad utskottet har föreslagit under dessa moment,
6. Rätten att välja och att starta fristående skolor (mom. 5)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det finns skäl för riksdagen att -- i enlighet med vad som föreslås i motion 1994/95:So209 -- uttala sig för rätten att välja skola. Utskottet hänvisar till den utförliga motiveringen för ett sådant uttalande som återfinns i motionen. Utskottet vill i sammanhanget erinra om vad i motionen anförs om att rätten att välja skola gäller såväl valet mellan kommunala skolor med olika karaktär och inriktning som valet mellan kommunala skolor och fristående skolor. Det fria valet mellan många olika skolor skapar utveckling och dynamik. De fristående skolorna är enligt utskottets uppfattning en viktig del i de ökade möjligheterna för den enskilde att råda över utbildningen. Genom den borgerliga regeringens reform när det gäller de fristående skolorna har alla givits rätt och möjlighet att välja skola. Reformen innebär också att lärare nu kan välja mellan olika arbetsgivare eller att själva starta en fristående skola. Utskottet befarar hos den nuvarande regeringen ett synsätt som inte visar tilltro till eller respekt för vanliga människors förmåga och rätt att själva bestämma över sina egna liv.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen med bifall till motion 1994/95:So209 yrkande 6 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 2, 1994/95:Ub315 yrkande 4 och 1994/95:Sf621 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om rätten att välja skola.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande rätten att välja och att starta fristående skolor, att riksdagen med bifall till motion 1994/95:So209 yrkande 6 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 2, 1994/95:Ub315 yrkande 4 delvis och 1994/95:Sf621 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om rätten att välja skola,
7. Rätten att välja och att starta fristående skolor (mom. 5)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner i likhet med vad som anförs i motionerna från Folkpartiet att de fristående skolorna berikar den svenska skolan genom att de medverkar till ökad valfrihet och mångfald. Att tillåta människor att starta fristående skolor är inte detsamma som att nedvärdera den kommunala skolan. I stället bör det enligt utskottet vara så att de fristående skolornas verksamhet blir en stimulans för den kommunala skolans organisatoriska utveckling och pedagogiska förnyelse. Utskottet vill i likhet med motionärerna uttrycka oro med anledning av kritiska uttalanden om skolpengen och stödet till de fristående skolorna som har gjorts av talesmän från regeringspartiet.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet förslagen i motionerna 1994/95:Ub31 och 1994/95:Ub315 att riksdagen skall göra ett uttalande om att möjligheten att starta och på rättvisa villkor driva en fristående skola är en medborgerlig rättighet. Förutsättningen skall naturligtvis vara att skolans utbildning svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och att skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans mål. Med ett sådant uttalande tillgodoses i stor utsträckning yrkandena i de övriga nu aktuella motionerna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande rätten att välja och att starta fristående skolor att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 2 och 1994/95:Ub315 yrkande 4 i denna del samt med anledning av motionerna 1994/95:Sf621 yrkande 5 och 1994/95:So209 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
8. Invändningar mot utredningen, m.m. (mom. 6)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Enligt vad" och på s. 13 slutar med "skall utgå" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i de båda nu förevarande motionerna från den allmänna motionstiden att det finns skäl att ifrågasätta nödvändigheten av att tillsätta en parlamentarisk utredning om de fristående skolorna. Utskottet kan inte befria sig från intrycket av att regeringen har tagit initiativet i syfte att klara ut interna bekymmer när det gäller synen på de fristående skolorna. Vidare vill utskottet -- vilket även motionärerna gör -- peka på att Skolverket avser att belysa elevrekryteringen till fristående skolor, möjligheterna att nyttja valfriheten, vilka variationer som finns och varför och i vilken utsträckning valfriheten bidrar till förändringar. Projektet kommer att avslutas i december 1996. Utskottet anser att detta underlag behövs som komplettering till uppgifter om olika skolors studieresultat, innan några slutsatser om större förändringar vad gäller reglerna kring rätten att välja skola kan dras. Detta måste rimligen påverka den nu aktuella beredningen av frågor rörande fristående skolor.
Nu föreligger direktiven till utredningen. Utskottet konstaterar att kommittén skall överväga hur kommunernas inflytande vid tillståndsgivningen kan stärkas samt lämna förslag till ett delat tillsynsansvar mellan Skolverket och kommunen. Sådana direktiv är styrande och bör enligt utskottet utgå.
Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub33 yrkande 4 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub339 yrkande 7 och 1994/95:Ub901 yrkande 3 som sin mening skall ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om tveksamhet till den nu aktuella utredningen och vad utskottet anfört om styrande direktiv.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande invändningar mot utredningen, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub33 yrkande 4 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub339 yrkande 7 och 1994/95:Ub901 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
9. Tillståndsgivningen (mom. 8)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Som redan" och slutar med "utskottet desamma" bort ha följande lydelse:
Utskottet är av den uppfattningen att Skolverket -- inte minst av rättssäkerhetsskäl -- bör besluta om godkännande av fristående skolor. Även fortsättningsvis bör ett sådant godkännande vara enda förutsättningen för fristående skolors rätt till bidrag. Med det anförda ansluter sig utskottet till vad i motionerna 1994/95:Ub315 och 1994/95:Ub327 anförs om att Skolverket bör vara den enda tillståndsmyndigheten för fristående skolor. Detta bör riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub314, 1994/95:Ub379 och 1994/95:Ub386 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande tillståndsgivningen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 4 i denna del och 1994/95:Ub327 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub314, 1994/95:Ub379 och 1994/95:Ub386 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
10. Avgifter (mom. 9)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "därför avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslagen i de förevarande motionerna att riksdagen skall uttala sig för att fristående skolor i princip skall vara avgiftsfria. Skolor som tar ut terminsavgifter skall sålunda inte vara berättigade till offentliga bidrag. Med en sådan ordning åstadkoms en reell möjlighet till val för alla föräldrar och barn mellan en kommunal skola och en fristående skola.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande avgifter att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 3, 1994/95:Ub315 yrkande 6 och 1994/95:Ub364 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
11. Tillsyn (mom. 10)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Enligt gällande" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det inte bör göras någon förändring i vad avser Skolverkets ansvar för tillsynen av de fristående skolorna. Mot bakgrund av vad som anförs i motion 1994/95:Ub339 beträffande verksamhet enligt 10 kap. 4 § skollagen bör riksdagen med bifall till förevarande yrkande i motionen som sin mening ge regeringen till känna att Skolverket bör ges tillsynsansvar över sådan verksamhet som i realiteten sker i skolmässiga former. Yrkande 7 i motion 1994/95:Ub315 bör avslås.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande tillsyn att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub339 yrkande 8 och med avslag på motion 1994/95:Ub315 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
12. Tillsyn (mom. 10)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Enligt gällande" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget om ett uttalande av riksdagen om att samma regelverk vad gäller tillsynen bör gälla både för kommunala skolor och fristående skolor. Det nuvarande tillsynsansvaret hos Skolverket bör alltså föras över till kommunerna. Skolverket skall ha den övergripande tillsynen över båda skolformerna. Motion 1994/95:Ub339 yrkande 8 avstyrks därmed.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande tillsyn att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub315 yrkande 7 och med avslag på motion 1994/95:Ub339 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
Regeringens lagförslag
Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Bilaga 1
Utskottets förslag till lydelse av 9 kap. 6 § första stycket skollagen (1985:1100) Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
9 kap.
6 §3
En fristående skola, som En fristående skola, som
är godkänd för elever är godkänd för elever
som har vanlig skolplikt, som har vanlig skolplikt,
skall tilldelas bidrag för skall tilldelas bidrag för
verksamheten av elevernas verksamheten av elevernas
hemkommuner. För varje elev hemkommuner. För varje elev
skall lämnas ett belopp som skall lämnas ett belopp som
motsvarar den genomsnittliga motsvarar den genomsnittliga
kostnaden per elev i kostnaden per elev i
hemkommunens grundskola det hemkommunens grundskola det
pågående kalenderåret pågående kalenderåret
på den årskurs som på den årskurs som
eleven tillhör. Vid eleven tillhör. Vid
tilldelningen får kommunen tilldelningen får kommunen
göra ett avdrag som göra ett avdrag som
uppgår till högst 25 uppgår till högst 25
procent av den framräknade procent av den framräknade
genomsnittskostnaden. genomsnittskostnaden. När
kommunen bestämmer
avdragets storlek skall den
beakta bland annat om den
fristående skolan har
Regeringen eller den myndighet särskilda kostnader på
regeringen bestämmer får grund av
medge ett större avdrag, om
det finns särskilda 1. att skolan drivs av en
skäl. enskild fysisk eller juridisk
person och inte av kommunen,
2. att skolans åtagande
omfattar elever med behov av
särskilda stödinsatser,
3. att skolan erbjuder
skolhälsovård.
Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får
medge ett större avdrag
än 25 procent, om det finns
särskilda skäl.
3 Senaste lydelse 1993:800.