Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet
Betänkande 1992/93:UbU8
Utbildningsutskottets betänkande
1992/93:UBU08
Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet
Innehåll
1992/93 UbU8
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen under anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet. Regeringens förslag tillstyrks. Mot bakgrund av en överenskommelse mellan riksdagspartierna i finansutskottet om arbetsmarknadspolitiska åtgärder föreslår utskottet att riksdagen uttalar sig för ett stimulansbidrag till förbättringar av skolans fysiska miljö med anledning av en socialdemokratisk motion.
Till betänkandet är fogade fyra reservationer från Socialdemokraterna och två reservationer från Ny demokrati.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Proposition 1992/93:100 bil. 9
Regeringen har under anslaget B 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet (s. 53--57) föreslagit 10. att riksdagen till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 42839000 kr.
Motionerna
1992/93:Ub431 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utökad lärlingsutbildning i syfte att stävja arbetslösheten och rädda kulturhistoriska värden.
1992/93:Ub502 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sektorsbidraget till skolan skall återinföras, 7. att riksdagen på särskilt anslag till Inredning och utrustning av skollokaler för budgetåret 1993/94 anvisar 100000000 kr, 18. att riksdagen till Kommunal vuxenutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar 100000000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
1992/93:Ub520 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen till hemspråksundervisning inom Statligt utjämningsbidrag för kommuner budgetåret 1993/94 anvisar 0 (noll) kr, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemspråksundervisning, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i erforderliga lagar (bl.a. SFS 1991:1083 och grundskoleförordningen) att staten och kommunerna fullständigt befrias från sina skyldigheter att anordna hemspråksundervisning.
1992/93:Ub529 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen till Svenskundervisning för invandrare (sfi) inom den s.k. flyktingschablonen och det statliga utjämningsbidraget för budgetåret 1993/94 anvisar 0 (noll) kr.
1992/93:Ub903 av Inger Hestvik och Sinikka Bohlin (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det tredje gymnasieåret, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vuxenutbildningar.
1992/93:Ub905 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 7. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1993/94 anvisa 1500000000 kr till kommunerna för stöd till anordnande av "det tredje gymnasieåret" i enlighet med vad som i motionen anförts, 8. att riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer som i denna motion anförts beträffande behovet av satsning på "det tredje gymnasieåret" även budgetåret 1994/95, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om teknikerutbildningarna inom kommunal vuxenutbildning, 10. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1993/94 anvisa 600000000 kr till stöd för de kommuner som anordnar ytterligare kommunal vuxenutbildning i enlighet med vad som i motionen anförts, 11. att riksdagen beslutar att de medel som anvisas till stöd för kommunerna att anordna "det tredje gymnasieåret" och till kommunal vuxenutbildning i enlighet med vad som anförts i denna motion skall tillföras Skolverket genom anslag B 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet, 15. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1993/94 anvisa 600000000 kr till särskilt anslag som stimulansbidrag till kommunerna för förbättringar av skolans fysiska arbetsmiljö.
1992/93:Ub906 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett tredje gymnasieår i Östergötland, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare resurser till kommunal vuxenutbildning och ettårig teknikerutbildning i Östergötland.
1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hemspråksundervisningen ej bör bekostas av skattebetalarna.
1992/93:Ju618 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reformerad sfi-undervisning i enlighet med vad i motionen anförts.
1992/93:Sf515 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas 2. att riksdagen vid avslag på yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna att kommunernas ansvar för dessa ungdomars [ungdomar med eget boende] gymnasieutbildning måste fastslås.
1992/93:T221 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad teoretisk gymnasieutbildning i Stockholms län.
1992/93:Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade beräkningsgrunder för sektorsbidraget till skolan.
1992/93:N281 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en kraftig utbyggnad av antalet platser i högskole-, gymnasie- och vuxenutbildningen för att långsiktigt öka den ekonomiska tillväxten (delvis).
1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utbyggnad av gymnasieskolan, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en satsning på vuxenutbildningen.
Utskottet
Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag under anslaget B 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet i proposition 1992/93:100 bil. 9 jämte motioner.
Enligt riksdagens beslut med anledning av 1992 års kompletteringsproposition del II om kommunal ekonomi (prop. 1991/92:150 del II, bet. FiU29, rskr. 345) har sektorsbidraget till skolväsendet avvecklats och inordnats i det nya statliga utjämningsbidraget till kommunerna. Detta medför att föreliggande anslag minskas med 18 783 717 000 kr för budgetåret 1993/94. Medel för genomförande av den nya gymnasieskolan beräknas under ett särskilt reservationsanslag benämnt B 7. Genomförande av skolreformer.
Gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning
I Socialdemokraternas partimotioner 1992/93:N281 yrkande 2 delvis och 1992/93:Ub905 yrkande 7 delvis samt i motionerna 1992/93:Ub903 yrkande 2, 1992/93:Ub906 yrkande 1 och 1992/93:N317 yrkande 6 samtliga (s) föreslås att kommunerna får möjlighet att anordna ett tredje år i gymnasieskolan för 50000 ungdomar mellan 18 och 24 år under budgetåret 1993/94. Insatserna bör riktas till dem som kommer att avsluta en tvåårig utbildning i gymnasieskolan våren 1993 och till dem som tidigare avslutat en sådan utbildning och som inte redan fått utbildning under ett tredje år i gymnasieskolan eller motsvarande. Om inte dessa insatser görs riskerar ungdomarna att i rådande situation på arbetsmarknaden gå direkt ut i arbetslöshet, anför motionärerna. Inriktningen av studierna under ett tredje år i gymnasieskolan bör anpassas till elevernas önskemål och förkunskaper samt till lokala förutsättningar när det gäller lokaler och utrustning, tillgång på lärare m.m. Fördjupade studier i svenska, matematik och främmande språk framhålls bl.a. som betydelsefulla liksom komplettering av yrkesutbildning. Kostnaden för ifrågavarande utbildning beräknas till 30000 kr per utbildningsplats. I de tre sistnämnda motionerna framhålls behovet av satsningar på gymnasial utbildning i resp. Gävle--Dala-regionen, Östergötlands och Södermanlands län.
Utskottet vill erinra om riksdagens beslut våren 1992 beträffande åtgärder inom utbildningsområdet mot ungdomsarbetslösheten (prop. 1991/92:150, bet. FiU29, rskr. 345). Riksdagen anvisade då 266 miljoner kronor för innevarande budgetår för att möjliggöra för 8000 ungdomar att gå ett tredje år i gymnasieskolan och bemyndigade regeringen att vid behov ytterligare öka antalet platser för ett tredje gymnasieår under budgetåret. I sitt yttrande (1991/92:UbU4y) till finansutskottet underströk ett enigt utskott betydelsen av ytterligare utbildningsinsatser för ungdomar med endast tvåårig gymnasial utbildning.
Utskottet har erfarit att ca 11000 ungdomar har utnyttjat erbjudandet om ett tredje år i gymnasieskolan under läsåret 1992/93. Erfarenheterna har visat att ett tredje påbyggnadsår kan ge fördjupning och komplettering av kunskaper samtidigt som det ger ungdomar, som annars riskerar att gå arbetslösa, möjlighet att förbättra sin utbildning. Mot bakgrund av det nu aktuella läget på arbetsmarknaden delar utskottet motionärernas uppfattning att kraftfulla åtgärder bör vidtas för att förhindra att de ungdomar som våren 1993 kommer att avsluta en tvåårig utbildning i gymnasieskolan går ut i arbetslöshet. Utskottet anser därför att alla ungdomar under 20 år som inte erhållit tre års utbildning i gymnasieskolan skall kunna erbjudas ett tredje utbildningsår under läsåret 1993/94 som komplettering till en tvåårig gymnasial utbildning.
Regeringen har den 8 mars 1993 till riksdagen överlämnat proposition 1992/93:194 om särskilt statsbidrag till kommuner för ytterligare platser i gymnasieskolan för ett tredje gymnasieår. I propositionen föreslås att 330 miljoner kronor (exkl. medel för studiehjälp) anvisas under förevarande anslag för 11000 helårsplatser i gymnasieskolan för att kommunerna skall ha möjlighet att budgetåret 1993/94 anordna ett tredje utbildningsår i gymnasieskolan för de ungdomar som har gått igenom en tvåårig gymnasieutbildning. Bidraget har beräknats med 30000 kr per helårsplats. Ifrågavarande insatser föreslås bli finansierade med medel som i budgetpropositionen tagits upp under tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1993/94. Regeringen begär bemyndigande av riksdagen att vid behov ytterligare få öka antalet platser under budgetåret 1993/94.
Utskottet utgår från att medlen för detta ändamål förs upp på en särskild anslagspost under förevarande anslag och disponeras av Skolverket. Utbetalning till kommunerna bör ske genom ett rekvisitionsförfarande (jfr SKOLFS 1992:34). Utskottet anser det angeläget att kommuner och landsting i så god tid som möjligt planerar för ifrågavarande utbildningsinsatser och informerar berörda elever om möjligheten till fortsatta studier i gymnasieskolan. Härvid utgår utskottet från att regeringen verkar för att skolans och arbetsmarknadens myndigheter tillsammans inriktar sina krafter på att uppmuntra ungdomarna att genomgå ett tredje gymnasieår.
Med hänvisning till det anförda och till att riksdagen förelagts ett förslag från regeringen som i huvudsak tillgodoser yrkandena i motionerna 1992/93:N281 yrkande 2 och 1992/93:Ub905 yrkande 7 i den del de avser "ett tredje gymnasieår" anser utskottet att riksdagen nu inte bör vidta någon särskild åtgärd, varför motionerna avstyrks. Då behovet av ytterligare platser i gymnasieskolan i berörda kommuner i resp. Gävle--Dala-regionen, Östergötlands och Södermanlands län bör kunna tillgodoses genom förslaget i proposition 1992/93:194, avstyrks även motionerna 1992/93:Ub903 yrkande 2, 1992/93:Ub906 yrkande 1 och 1992/93:N317 yrkande 6.
I samma socialdemokratiska motioner i motsvarande delar föreslås att kommunerna får möjlighet att utöka antalet utbildningsplatser inom den kommunala vuxenutbildningen. I dagens arbetsmarknadsläge är det enligt motionärerna angeläget att den gymnasiala vuxenutbildningen och den yrkesinriktade påbyggnadsutbildningen inte försummas. Vuxenutbildningen bidrar i hög grad till en generell kompetenshöjning av arbetskraften. Genom att öka dimensioneringen i den reguljära kommunala vuxenutbildningen tillgodoses många vuxnas utbildningsbehov samtidigt som det skapas förutsättningar för arbetslösa att gå in i arbetslivet i de studerandes ställe. I motionerna föreslås att ytterligare 20000 utbildningsplatser tillförs komvux. Utbildningar inom teknik och naturvetenskap samt språk bör prioriteras. Minst 2000 platser bör avsättas för den ettåriga teknikerutbildningen inom komvux (motion 1992/93:Ub903 yrkande 9). Enligt motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 18 delvis är vuxenutbildningen central för återkommande utbildning och ett livslångt lärande. Vuxenutbildningen syftar till att utjämna utbildningsklyftor såväl inom som mellan generationerna. I motionerna 1992/93:Ub903 yrkande 3, 1992/93:Ub906 yrkande 2 och 1992/93:N317 yrkande 7 begärs att särskilda satsningar görs på gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning inom resp. Gävle--Dala-regionen, Östergötlands och Södermanlands län.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Statistiska uppgifter om undervisningen inom komvux från hösten 1992 visar att utbildningsvolymen har ökat i jämförelse med hösten 1991. Den yrkesinriktade utbildningen har dock minskat avsevärt, särskilt inom vård och omsorg och social service. Under budgetåret 1990/91 köpte Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) utbildning från kommunerna för ca 374 miljoner kronor. Denna form av uppdragsutbildning ökade under budgetåret 1991/92 mycket kraftigt och uppgick till 932 miljoner kronor. Det är således mycket som tyder på att en minskad yrkesutbildning inom komvux har motsvarats av en ökad uppdragsutbildning i kommunerna finansierad genom AMS. Utskottet vill erinra om att kommunerna enligt 11 kap. 17 § skollagen skall sträva efter att erbjuda gymnasial vuxenutbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Statliga medel för den kommunala vuxenutbildningen och övrig kommunal skolverksamhet ingår från den 1 januari 1993 i det statliga utjämningsbidraget till kommunerna.
Riksdagens beslut hösten 1992 (prop. 1992/93:50, bet. FiU1, rskr. 134) om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin innebar bl.a. att 143 miljoner kronor anvisades för ytterligare 13 000 utbildningsplatser inom komvux. Syftet var att ge kommunerna förutsättningar att under våren 1993 anordna kompletterande utbildningar för vuxna arbetslösa. Medlen skulle disponeras av AMS. Det förutsattes att kommunerna själva skulle finansiera ca 50 % av utbildningskostnaderna. Utskottet, som i sitt yttrande (1992/93:UbU3y) till finansutskottet ställde sig bakom regeringens förslag, framhöll dock att medel för utbildningsinsatser inom det kommunala offentliga skolväsendet skulle kanaliseras genom Statens skolverk och inte genom AMS. Enligt vad utskottet erfarit räknar AMS med att cirka en tredjedel av ifrågavarande utbildningsplatser kommer att förbli outnyttjade. Svårigheten att öka utbildningsinsatserna inom komvux anses bero på dels kommunernas begränsade ekonomiska möjligheter att ytterligare anordna undervisning, dels problem för vissa vuxna att finansiera studierna inom komvux.
Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen när det gäller såväl den reguljära vuxenutbildningen som den av AMS delvis finansierade kommunala vuxenutbildningen och den utbildning inom komvux som upphandlas av AMS. Om det vid en samlad bedömning av samhällets insatser för att minska arbetslösheten finns förutsättningar att öka utbildningsvolymen inom komvux, förutsätter utskottet att regeringen återkommer med förslag till riksdagen i kompletteringspropositionen. Riksdagen bör således inte nu vidta någon särskild åtgärd i frågan, varför motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 18 delvis, 1992/93:Ub903 yrkande 3, 1992/93:Ub905 yrkandena 9 och 10 delvis, 1992/93:Ub906 yrkande 2, 1992/93:N281 yrkande 2 delvis och 1992/93:N317 yrkande 7 avstyrks.
Enligt motion 1992/93:Ub905 (s) yrkande 8 bör de elever som läsåret 1992/93 påbörjat en tvåårig utbildning i gymnasieskolan och som kommer att avsluta den under våren 1994 redan nu garanteras möjlighet till utbildning under ett tredje år i gymnasieskolan.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de elever som våren 1994 kommer att gå ut tvååriga utbildningar bör få möjlighet att under läsåret 1994/95 fortsätta sin utbildning under ytterligare ett år. Utskottet anser dock att det inte finns anledning för riksdagen att nu ta ställning till utbildningsplatser för ett tredje år i gymnasieskolan läsåret 1994/95. Utskottet utgår från att regeringen kommer att bevaka denna fråga och återkomma till riksdagen i nästa års budgetproposition. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Ub905 yrkande 8. Utskottet har erfarit att ett stort antal kommuner i landet fr.o.m. läsåret 1993/94 kommer att påbörja genomförandet av den nya treåriga gymnasieskolan. Därmed garanteras alla ungdomar oavsett studieväg en treårig utbildning.
Enligt motion 1992/93:Ub431 (fp) finns det behov av att utöka lärlingsutbildningen. Genom den snabba tekniska utvecklingen i arbetslivet riskerar vissa hantverksyrken att försvinna, hävdar motionären.
Riksdagen fattade under föregående riksmöte beslut (prop. 1991/92:157, bet. UbU26, rskr. 311) om ny utbildning för lärlingar. Avsikten med den nya lärlingsutbildningen är att den skall kunna bidra till återväxten inom smala yrkesområden. Lärlingsutbildningen är organiserad som ett individuellt program i den nya gymnasieskolan. Elevernas efterfrågan och önskemål är avgörande för dimensioneringen och inriktningen av utbildningen. Utskottet finner med hänvisning härtill att syftet med motion 1992/93:Ub431 därmed bör vara tillgodosett, varför den avstyrks.
I motion 1992/93:T221 (fp) om arbetsmarknad och infrastruktur i Stockholms län hävdas att utbildningen i gymnasieskolan i Stockholms län har en alltför kraftig inriktning på yrkesinriktade studievägar i förhållande till näringslivets struktur. De teoretiska utbildningsvägarna bör därför öka (yrkande 4).
Utskottet vill erinra om riksdagens beslut (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun på skolans område. Enligt 5 kap. 5 § skollagen är varje kommun skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för samtliga ungdomar i kommunen. Det är således kommunerna själva som avgör såväl inriktning som omfattning av gymnasieskolans utbildning. Från den 1 januari 1993 skall gymnasieskolan finansieras med medel från det statliga utjämningsbidraget till kommunerna (prop. 1991/92:150 del II, bet. FiU29, rskr. 345).
Med hänvisning till nu gällande ordning för beslut om gymnasieskolans dimensionering m.m. bör riksdagen inte göra något uttalande i enlighet med vad som föreslås i motion 1992/93:T221 yrkande 4, varför den avstyrks.
Enligt motion 1992/93:Sf515 (s) yrkande 2 bör kommunernas ansvar för vissa ungdomars utbildning i gymnasieskolan slås fast. Det gäller ungdomar som av olika skäl brutit med föräldrahemmet och som har eget boende. De får inte av ekonomiska skäl bli utan gymnasial utbildning.
Riksdagen behandlade ett liknande yrkande föregående riksmöte (mot. 1991/92:Ub216 yrk. 1, bet. 1991/92:UbU10, rskr. 190). Utskottet pekade på gymnasieskolans ansvar för den kurativa verksamheten och skolkuratorns medverkan när det gäller de privatekonomiska förutsättningarna för gymnasiestudier för här berörda elever. Utskottet förutsatte att eleverna vid behov får nödvändigt stöd genom gymnasieskolans elevvårdande och kurativa verksamhet. Med samma motivering avstyrker utskottet motion 1992/93:Sf515 yrkande 2.
Hemspråksundervisning och svenska för invandrare
I motion 1992/93:Ub520 (nyd) yrkande 3 begärs att staten och kommunerna befrias från skyldigheten att anordna hemspråksundervisning. Med hänvisning till Riksrevisionsverkets rapport om invandrarundervisningen i grundskolan läsåret 1989/90 framhålls att hemspråksundervisningen bedrivs ineffektivt i flera avseenden. Motionärerna anser att ansvaret för att organisera och finansiera hemspråksundervisningen bör överföras till invandrarna själva (yrkande 2). Enligt yrkande 1 i samma motion och motion 1992/93:Fi211 yrkande 26 (nyd) bör inga statsbidrag utgå till hemspråksundervisningen i fortsättningen. Det framhålls att kostnaderna för hemspråksundervisningen för läsåret 1991/92 har beräknats till ca 726 miljoner kronor.
Riksdagen avslog föregående riksmöte liknande motionsyrkanden (bet. 1991/92:UbU10 och bet. 1991/92:UbU19). Utskottet hänvisade då till riksdagens uttalande våren 1991 (prop. 1990/91:100, bet. UbU7, rskr. 222) om hemspråksundervisningen och principerna om ett generellt finansiellt stöd till skolsektorn i kommunerna, varvid utskottet anförde att kraven på bättre planering och ledningsorganisation för hemspråksundervisningen skulle komma i förgrunden i samband med den lokala resursfördelningen och införandet av ett nytt statsbidragssystem för skolverksamheten. Riksdagen beslutade i detta sammanhang om en generell minskning av ifrågavarande statsbidrag med 200 miljoner kronor. Utskottet underströk samtidigt vikten av att invandrareleverna ges en kvalitativt god hemspråksundervisning.
Undervisningen i såväl hemspråk som svenska som andraspråk har varit föremål för granskning under de senaste åren. Skolverket har i en rapport (nr 5, november 1992) redovisat ett utvärderingsprojekt om undervisning i hemspråk och svenska som andraspråk. Projektets huvudsyfte har varit att beskriva och analysera hur undervisningen planeras, genomförs och utvärderas i grundskolan och gymnasieskolan. Underlag har tagits in från tio kommuner och avser läsåren 1989/90--1991/92. Vidare har Svenska kommunförbundet under våren 1992 kartlagt invandrarundervisningen i grundskolan genom en enkät till kommunerna. Avsikten har varit att studera förändringar i vad gäller ekonomiska ramar, resursutnyttjande, inriktning och organisation mellan läsåren 1990/91 och 1991/92. Slutligen föreligger vissa statistiska uppgifter om hemspråk och hemspråksundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan läsåret 1991/92 från Statistiska centralbyrån (Statistiska meddelanden, juni 1992).
Utskottet konstaterar att under läsåret 1991/92 har med 67 % av lärarveckotimmarna läsåret dessförinnan undervisning i hemspråk anordnats för 61 300 elever. Detta motsvarar 92 % av antalet elever i hemspråksundervisning läsåret 1990/91. Ca 60 % av samtliga elever med annat hemspråk än svenska i grundskolan erhöll undervisning i sitt hemspråk. Som jämförelse kan nämnas att ca 82 % av samtliga elever som behövde undervisning i svenska fick undervisning i svenska som andraspråk. I flertalet av kommunerna förläggs hemspråksundervisningen delvis till elevernas fritid eller utanför schemalagd tid under skoldagen. Utskottet konstaterar på grundval av det redovisade materialet att resurstilldelningen till hemspråksundervisningen minskat, vilket lett till större undervisningsgrupper, och att undervisningen har rationaliserats och effektiviserats.
När det gäller kostnaderna för undervisningen i hemspråk och svenska som andraspråk är det svårt att få fram tillförlitliga uppgifter. Enligt Kommunförbundets statistik tilldelades kommunerna läsåret 1990/91 inom ramen för det tidigare sektorsbidraget ca 500 miljoner kronor till hemspråksundervisning och ca 700 miljoner kronor till undervisning i svenska som andraspråk. Det statliga bidraget täckte ca 80 % av den totala undervisningskostnaden. Ca 30 % av undervisningen i hemspråk avser studiehandledning på hemspråk. Under läsåret 1991/92 beräknades lönekostnaderna för drygt 2200 lärare i hemspråk till ca 370 miljoner kronor. Med utgångspunkt i antalet lärarveckotimmar för hemspråk resp. svenska som andraspråk kan kostnaderna för svenskundervisningen för invandrarelever beräknas till ca 518 miljoner kronor läsåret 1991/92. Mellan läsåren 1990/91 och 1991/92 har resurserna för undervisningen i hemspråk minskat med cirka en tredjedel och resurserna för undervisningen i svenska som andraspråk med cirka en femtedel.
Utskottet vill slutligen erinra om att regeringen den 14 januari 1993 beslutat tillkalla en parlamentarisk kommitté för att se över invandrarpolitiken samt invandrings- och flyktingpolitiken. Enligt direktiven (dir. 1993:1) bör kommittén pröva förutsättningarna att utveckla individens eget ansvar särskilt i fråga om upprätthållandet av det egna språket och kulturarvet.
Mot denna bakgrund och med hänvisning till riksdagens tidigare ställningstagande när det gäller hemspråksundervisningen och vad utskottet här anfört föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub520 och 1992/93:Fi211 yrkande 26.
Frågor om undervisning i svenska för invandrare (sfi) tas upp i motion 1992/93:Ub529 (nyd) yrkande 1. För invandrarna är kunskaper i det nya språket förutsättningen för att bygga upp en hög livskvalitet i det nya landet och för att kunna ta till vara sina rättigheter och vara medveten om sina skyldigheter som samhällsmedborgare. Med hänvisning till Riksrevisionsverkets (RRV) granskning av svenskundervisningen för invandrare (december 1992, dnr 23-92-0917) är motionärerna mycket kritiska till nuvarande förhållanden. Såväl kvaliteten som måleffektiviteten bör höjas på den undervisning som samhället erbjuder. Kraven på invandrarna bör även höjas så att de verkligen lär sig svenska språket. Enligt motionärerna bör mot bakgrund av bl.a. RRV:s granskning inga medel anvisas för invandrarundervisningen för nästa budgetår. I motion 1992/93:Ju618 (v) yrkande 1 begärs förslag om en reformerad sfi-undervisning mot bakgrund av RRV:s granskning. Ytterligare insatser bör göras från samhällets sida för att kortare väntetider, flera undervisningstimmar per vecka och garanterad undervisningskvalitet skall kunna uppnås för sfi-undervisningen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Sfi ingår i det offentliga skolväsendet för vuxna. Enligt 13 kap. skollagen är varje kommun skyldig att se till att sfi erbjuds nyanlända invandrare över 16 år som är bosatta i kommunen. Rätt till sådan undervisning gäller under sammanlagt två år och med möjlighet till viss förlängning. En särskild läroplan (Läroplaner 1991:1) skall tillämpas för grundläggande svenskundervisning för vuxna.
Tidigare hade en kommun som anordnade sfi rätt till statsbidrag med drygt 24000 kr för varje nytillkommande deltagare i undervisningen. Sedan den 1 januari 1993 ingår medel för detta ändamål i det statliga utjämningsbidraget till kommunerna (prop. 1991/92:150, bet. FiU29, rskr. 345). För flyktingar, för vilka kommunen har rätt att uppbära statlig ersättning för flyktingmottagande enligt förordningen 1990:927, ges ersättning för sfi inom ramen för den flyktingschablon som utgår till kommunen (prop. 1989/90:105, bet. SfU21, rskr. 281). Varje kommun avgör själv hur mycket av dessa medel som skall nyttjas för sfi-undervisning.
Av RRV:s rapport framgår bl.a. att väntetiden för att få påbörja sfi-undevisning varierar kraftigt och uppgår i genomsnitt till cirka fyra månader, och att hög frånvaro och många avbrott medför att det faktiska antalet närvarotimmar/undervisningtimmar i sfi för invandrarna stannar vid åtta timmmar per vecka. RRV framhåller att bidragssystemet inte innehåller incitament för kommunerna att tillhandahålla 700 timmars undervisning, vilket är det riktvärde som legat till grund för beräkningen av statsbidraget. Vidare konstaterar RRV att Skolverket som ansvarig central myndighet inte påbörjat någon uppföljnings- och utvärderingsverksamhet av sfi-undervisningen. RRV begär att Skolverket senast den 1 juli 1993 skall inkomma med en skriftlig redogörelse med anledning av revisionsrapporten.
Även om RRV:s förvaltningsrevision av sfi-undervisningen är begränsad -- endast fyra kommuner har varit föremål för verkets granskning -- anser utskottet att vissa uppgifter är alarmerande. Det gäller främst det låga faktiska antalet närvarotimmar i undervisningen. Härvid förutsätter utskottet att ledningen för sfi-undervisningen i kommunerna snarast följer upp intentionerna i läroplanen och vidtar konkreta åtgärder för att förbättra närvaron i undervisningen och höja undervisningens effektivitet. Utskottet utgår vidare från att Skolverket som ansvarig central myndighet prioriterar sfi-undervisningen i sin uppföljnings- och utvärderingsverksamhet och återför till kommunerna information om modeller för väl fungerande sfi-undervisning.
En huvuduppgift för den i det föregående nämnda parlamentariska kommittén, som skall se över invandrarpolitiken och invandrings- och flyktingpolitiken, är enligt direktiven (dir. 1993:1) att lägga fram förslag om hur invandrarpolitiken bör vara utformad för att ge bättre förutsättningar för invandrare att integreras i det svenska samhället. Särskilt intresse bör ägnas invandrarnas situation på arbetsmarknaden liksom svenskkunskapernas betydelse för integrationen. Utskottet utgår från att sfi-undervisningen i kommunerna kommer att tas upp i utredningens arbete.
Utbildningsutskottet har helt nyligen avlämnat ett yttrande till socialförsäkringsutskottet över riksdagens revisorers förslag angående invandrarpolitikens inriktning och resultat (förslag 1992/93:RR2, yttrande 1992/93:UbU5y). Häri tillstyrker utbildningsutskottet revisorernas hemställan om en skyndsam redovisning av erfarenheterna av den reformerade undervisningen i svenska för invandrare.
Mot denna bakgrund och med hänvisning till vad utskottet i övrigt anfört finner utskottet ingen anledning att i nu förevarande sammanhang föreslå riksdagen att vidta någon särskild åtgärd i denna fråga, varför motionerna 1992/93:Ub529 yrkande 1 och 1992/93:Ju618 yrkande 1 avstyrks.
Vissa anslagsfrågor
I motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 1 föreslås att sektorsbidraget till skolan skall återinföras. Ett sektorsbidrag för skolverksamheten skulle försvåra för riksdagen att frångå sitt ansvar för en nationellt likvärdig skola, menar motionärerna.
Riksdagens beslut (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) om ansvaret för skolan innebar bl.a. att en schabloniserad behovsrelaterad beräkning av statsbidragen skulle göras enligt olika beräkningsmodeller, som skulle beakta kommunernas skiftande strukturella och demografiska förutsättningar och behov. Ett generellt bidrag till skolsektorn ansågs ge de bästa möjligheterna för skolhuvudmännen att planera verksamheten med hänsyn till lokala förhållanden.
I sitt yttrande (1991/92:UbU5y) till finansutskottet våren 1992 ställde utskottet sig bakom regeringens förslag om ett nytt generellt statsbidrag till kommunerna, kallat statligt utjämningsbidrag. Genom att kommunerna ges större handlingsfrihet när det gäller att prioritera olika verksamhetsområden kan den kommunala verksamheten bedrivas på ett effektivare sätt, anförde utskottet. Riksdagen beslutade (prop. 1991/92:150 del II, bet. FiU29, rskr. 345) att införa ett nytt statligt utjämningsbidrag till kommunerna från den 1 januari 1993.
Kravet på en likvärdig utbildning inom varje skolform, varhelst den anordnas i landet slås fast i skollagen (1 kap. 2 §). I det mål- och resultatorienterade styrsystemet, som numera ligger till grund för ansvarsfördelningen mellan stat och kommun, är det Skolverkets uppgift att följa och utvärdera skolverksamheten, utöva tillsyn över den och på olika sätt bidra till skolans utveckling. I regeringens särskilda direktiv för Statens skolverks fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97 skall Skolverket bl.a. analysera elevernas kunskapsnivå när det gäller såväl jämförelser mellan olika skolor inom alla skolformer, kommuner och kommuntyper som över tiden. Skolverket bör enligt direktiven särskilt uppmärksamma och redovisa utvecklingen när det gäller sådana elevgrupper som har behov av särskilt stöd.
Med hänvisning till att Skolverket i september månad 1993 kommer att avlämna sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97 och därvid redovisa utvecklingen av hela det svenska skolväsendet finner utskottet det inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motion 1992/93:Ub502 yrkande 1, varför den avstyrks.
I motion 1992/93:Jo675 (fp) yrkande 4 begärs ändrade beräkningsgrunder för statbidraget till skolan. Större hänsyn bör tas till problemen i skärgårdskommunerna. Enligt motionärerna är det angeläget att undervisning på främst låg- och mellanstadierna kan anordnas i skärgården.
Utskottet erinrar om riksdagens beslut (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun på skolområdet. Ett motiv för införandet av ett generellt bidrag till skolsektorn var bl.a. att ett sådant bidrag ger de bästa möjligheterna för huvudmännen att planera och genomföra verksamheten med utgångspunkt i lokala förhållanden. Som redovisats i det föregående har det tidigare s.k. sektorsbidraget avvecklats och från den 1 januari inordnats i ett nytt generellt statsbidrag till kommunerna, kallat statligt utjämningsbidrag (prop. 1991/92:150, del II, bet. FiU29, rskr. 345).
Med hänvisning till gällande ordning för beslut om skolverksamhetens planering och organisation bör riksdagen inte göra något uttalande i enlighet med vad som föreslås i motion 1992/93:Jo675 yrkande 4, varför den avstyrks. Till detta vill utskottet lägga följande. Regeringen har med anledning av riksdagens beslut om införandet av ett nytt statsbidragssystem för kommunerna den 25 juni 1992 beslutat tillkalla en särskild utredare för att utveckla principer och metoder för utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan kommuner. Utredaren skall bl.a. föreslå relevanta faktorer som på ett rättvist sätt återspeglar olikheter i kostnader beroende på strukturella, för kommunerna opåverkbara, förhållanden.
Anslagsbeloppet, m.m.
I motion 1992/93:Ub905 (s) yrkande 7 delvis föreslås när det gäller anslagsbeloppet att riksdagen anvisar 1 500 miljoner kronor till kommunerna för att anordna ett tredje år i gymnasieskolan för budgetåret 1993/94. Medlen beräknas för 50000 studerande till en kostnad av 30000 kr per utbildningsplats. För att öka utbildningsvolymen i komvux begärs i samma motion (yrkande 10 delvis) att riksdagen anvisar 600 miljoner kronor för budgetåret 1993/94, vilket skall ge kommunerna möjlighet att anordna undervisning inom komvux för ytterligare 20000 studerande. Motionärerna föreslår att riksdagen till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar 2 142 839 000 kr. För såväl utbildningen under ett tredje år i gymnasieskolan som utbildningen inom komvux bör medlen disponeras av Skolverket (yrkande 11), som även bör få möjlighet att göra överföringar av resurser mellan här berörda anslagsposter. I motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 18 delvis bör riksdagen anvisa 100 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit, dvs. 142839000 kr. Medlen bör avse en ökad utbildningsvolym inom komvux.
Utskottet har i det föregående i sak behandlat såväl utbildningsplatser för ett tredje år i gymnasieskolan som en utökad utbildningsvolym inom komvux för budgetåret 1993/94. I konsekvens med utskottets tidigare ställningstagande i dessa frågor bör riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 och med avslag på motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 18 och 1992/93:Ub905 yrkandena 7 och 10 (alla delvis) samt yrkande 11 till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisa 42 839 000 kr.
Förslag om stimulansbidrag till kommunerna för förbättringar av skolans fysiska arbetsmiljö framförs i motion 1992/93:Ub905 (s) yrkande 15. Motionärerna är kritiska till att det tidigare stimulansbidraget för detta ändamål avskaffades av den nuvarande regeringen. Det finns i dag enligt motionärerna ett stort behov av upprustning och översyn av kommunernas skolor. Villkoret för att erhålla statsbidrag för detta ändamål bör vara att kommunerna själva svarar för ett lika stort belopp som statsbidraget. Riksdagen bör besluta att ett nytt anslag, benämnt Stimulansbidrag för förbättringar av skolans fysiska arbetsmiljö, förs upp på riksstaten för budgetåret 1993/94 med 600miljoner kronor.
Utskottet hänvisar till att finansutskottet den 25 februari 1993 tagit ställning till yrkanden om insatser på det s.k. ROT-området, dvs. reparation samt om- och tillbyggnad (bet. 1992/93:FiU10). Enligt finansutskottet måste åtgärder för att komma till rätta med det svåra läget på arbetsmarknaden få högsta prioritet. Finansutskottet förordar därför att åtgärder vidtas för att stimulera till ökad ROT-verksamhet under åren 1993 och 1994.
Ett enigt finansutskott anser att riksdagen nu bör anvisa medel för bl.a. statlig subvention av underhåll och reparationer av vissa kommunala byggnader. Under åren 1993 och 1994 bör ett särskilt stimulansbidrag lämnas till kommuner för reparation och underhåll av bl.a. skolor. Bidraget bör utgå med 30 % av kostnaden och omfatta reparations- och underhållsarbeten som påbörjas före den 1 juli 1994 och som slutförs senast den 30 juni 1995. Bidraget bör administreras av Arbetsmarknadsstyrelsen och för ändamålet bör 800 miljoner kronor anvisas. För att markera att det är fråga om sysselsättningsskapande åtgärder av temporär natur bör medlen anvisas över reservationsanslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Medlen bör anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår.
Utskottet vill erinra om att riksdagen våren 1991 till Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna för budgetåret 1991/92 anvisade 300 miljoner kronor (prop. 1990/91:100 bil. 10, bet. UbU10, rskr. 225). För budgetåret 1991/92 anvisades ytterligare 600 miljoner kronor för detta ändamål (prop. 1991/92:10, bet. UbU6, rskr. 26). Det ankom på länsstyrelserna att administrera och pröva bidragsansökningar från kommunerna. De skulle särskilt uppmärksamma frågor om effekterna på arbetsmarknaden och avpassa sin handläggning för att snabbt nå effekter på sysselsättningen.
Utskottet anser att det fortfarande finns ett stort behov av upprustning och miljöförbättringar i kommunernas skolor. Regeringen bör överväga i vad mån länsstyrelsernas tidigare erfarenheter av handläggningen av kommunernas ansökningar om bidrag för detta ändamål nu kan nyttjas.
Utbildningsutskottet, som instämmer i finansutskottets förslag om medel för underhåll och reparationer av vissa kommunala byggnader, föreslår att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub905 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört om upprustning av skollokaler.
I syfte att höja inrednings- och utrustningsstandarden i både grundskolan och gymnasieskolan föreslås i motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 7 att riksdagen till ett nytt anslag benämnt Inredning och utrustning av skollokaler anvisar 100miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Beloppet bör föras upp som ett särskilt anslag på riksstaten för budgetåret 1993/94.
Riksdagen beslutade under föregående riksmöte (prop. 1991/92 bil. 9, bet. UbU12, rskr. 194) att avskaffa bl.a. anslaget Bidrag till utrustning för gymnasier m.m. Då frågor om inredning och utrustning i skolan i första hand bör vara en angelägenhet för skolhuvudmannen och bedömas med utgångspunkt i lokala förhållanden, finner utskottet ingen anledning att riksdagen anvisar medel för detta ändamål. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub502 yrkande 7.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utbildningsplatser för ett tredje år i gymnasieskolan att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub903 yrkande 2, 1992/93:Ub905 yrkande 7 delvis, 1992/93:Ub906 yrkande 1, 1992/93:N281 yrkande 2 delvis och 1992/93:N317 yrkande 6,
res. 1 (s)
2. beträffande utbildningsplatser inom kommunal vuxenutbildning att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 18 delvis, 1992/93:Ub903 yrkande 3, 1992/93:Ub905 yrkandena 9 och 10 delvis, 1992/93:Ub906 yrkande 2, 1992/93:N281 yrkande 2 delvis och 1992/93:N317 yrkande 7,
res. 2 (s)
3. beträffande utbildningsplatser för ett tredje år i gymnasieskolan budgetåret 1994/95 att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub905 yrkande 8,
res. 3 (s)
4. beträffande utökad lärlingsutbildning att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub431,
5. beträffande ökad teoretisk gymnasieutbildning i Stockholms län att riksdagen avslår motion 1992/93:T221 yrkande 4,
6. beträffande kommunernas ansvar för vissa ungdomars utbildning i gymnasieskolan att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf515 yrkande 2,
7. beträffande hemspråksundervisning att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub520 och 1992/93:Fi211 yrkande 26,
res. 4 (nyd)
8. beträffande undervisning i svenska för invandrare att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub529 yrkande 1 och 1992/93:Ju618 yrkande 1,
res. 5 (nyd)
9. beträffande återinförande av sektorsbidraget att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub502 yrkande 1,
10. beträffande ändrade beräkningsgrunder för statsbidrag till skolan att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo675 yrkande 4,
11. beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 och med avslag på motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 18 delvis och 1992/93:Ub905 yrkandena 7 och 10 (båda delvis) samt 11 till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 42839000 kr,
res. 6 (s) - villk. 1 och 2
12. beträffande stimulansbidrag till kommunerna till förbättringar av skolans fysiska miljö att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub905 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. beträffande särskilt anslag till inredning och utrustning av skollokaler att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub502 yrkande 7.
Stockholm den 11 mars 1993
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Margitta Edgren (fp), Berit Löfstedt (s), Larz Johansson (c), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m), Inger Lundberg (s), Krister Örnfjäder (s), Christer Lindblom (fp) och Ingegerd Sahlström (s).
Reservationer
1. Utbildningsplatser för ett tredje år i gymnasieskolan (mom.1)
Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Ingegerd Sahlström (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.4 börjar med "Utskottet har" och på s.5 slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att kunskap är nyckeln till en industriell återhämtning i Sverige. Det främsta konkurrensvapnet på världsmarknaden bör för Sveriges del vara en högt utbildad och kompetent arbetskraft. Den svenska utbildningsnivån har ofta framställts som en konkurrensfördel gentemot andra länder. Vid en internationell jämförelse har Sverige emellertid inga avgörande försteg i detta avseende. Särskilt allvarligt är att Sverige synes ha en generellt sett alltför låg utbildningsnivå inom industrin. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att öka andelen som har gymnasiekompetens och högskoleutbildning i arbetskraften.
Utskottet tillstyrker motionärernas förslag att minst 50000 ungdomar ur gruppen 18--24 år med enbart tvåårig gymnasieutbildning bör ges möjlighet att genomgå ett tredje år i gymnasieskolan. Innehållet i ett tredje utbildningsår i gymnasieskolan bör anpassas till elevernas önskemål, förkunskaper och de lokala förutsättningarna i kommunen. Förutom studier i svenska, matematik och främmande språk liksom komplettering av yrkesutbildningen bör hög prioritet ges åt studier i tekniska och naturvetenskapliga ämnen, bl.a. som grund för fortsatta studier på högskolan eller för teknikerutbildning inom komvux.
En sådan kraftig utbildningssatsning som här föreslås kommer att innebära stora påfrestningar på skolorganisationen. Utskottet utgår från att företrädare för kommunen och dess skolväsende, för näringsliv och fackliga organisationer samt lokala arbetsmarknadsmyndigheter kommer att samarbeta för att på kort tid finna former för att genomföra ifrågavarande utbildningsinsatser.
Vad utskottet anfört om utbildningsplatser för ett tredje år i gymnasieskolan bör riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub905 yrkande 7 delvis och 1992/93:N281 yrkande 2 delvis samt med anledning av motionerna 1992/93:Ub903 yrkande 2, 1992/93:Ub906 yrkande 1 och 1992/93:N317 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande utbildningsplatser för ett tredje år i gymnasieskolan att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub905 yrkande 7 delvis och 1992/93:N281 yrkande 2 delvis samt med anledning av motionerna 1992/93:Ub903 yrkande 2, 1992/93:Ub906 yrkande 1 och 1992/93:N317 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Utbildningsplatser inom kommunal vuxenutbildning (mom.2)
Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Ingegerd Sahlström (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.6 börjar med "Utskottet utgår" och på s.7 slutar med "yrkande 7 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att kommunal vuxenutbildning har en betydelsefull roll för att förverkliga idéerna om livslångt lärande och bidra till att åstadkomma en generell kompetenshöjning hos arbetskraften. Komvux är särskilt viktig för kvinnor och invandrare.
Enligt vad utskottet erfarit är köerna till komvux i de flesta kommuner långa. Genom att öka dimensioneringen i den reguljära utbildningsorganisationen utnyttjas den fria vilja till studier som finns bland dem som står i kö för komvuxstudier. Utskottet vill särskilt framhålla betydelsen av komvux när det gäller en ökad dimensionering av utbildningen i högskolan.
Ansökningar till teknisk utbildning i gymnasieskolan har minskat under de senaste åren. Mot denna bakgrund är det angeläget att den ettåriga teknikerutbildningen, som är en påbyggnadsutbildning inom komvux, kan öka. Det är vidare angeläget att skapa goda möjligheter för elever som tidigare gått tvååriga yrkesutbildningar att komplettera dessa för att sedan antas till teknikerutbildning.
Utskottet föreslår att kommunerna tillförs resurser för ytterligare 20000 heltidsstuderande inom komvux. Minst 2000 platser därav bör avsättas för teknikerutbildningen. Inom komvux bör vidare inrättas en ettårig utbildning som utformas så att den kan ge bl.a. vissa tjänstemannagrupper en god teoretisk grund för högskolestudier inom särskilt teknisk och ekonomisk sektor.
Vad utskottet anfört om utbildningsplatser inom kommunal vuxenutbildning bör riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub905 yrkandena 9, 10 delvis och 1992/93:N281 yrkande 2 delvis samt med anledning av motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 18 delvis, 1992/93:Ub903 yrkande 3, 1992/93:Ub906 yrkande 2 och 1992/93:N317 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande utbildningsplatser inom kommunal vuxenutbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub905 yrkandena 9, 10 delvis och 1992/93:N281 yrkande 2 delvis samt med anledning av motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 18 delvis, 1992/93:Ub903 yrkande 3, 1992/93:Ub906 yrkande 2 och 1992/93:N317 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Utbildningsplatser för ett tredje år i gymnasieskolan budgetåret 1994/95 (mom.3)
Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Ingegerd Sahlström (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.7 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "treårig utbildning" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att de elever som våren 1994 kommer att avsluta en tvåårig utbildning i gymnasieskolan redan nu skall garanteras ett tredje utbildningsår läsåret 1994/95. En sådan garanti skulle inte bara öka elevernas möjligheter att förbättra sina yrkeskunskaper och höja sin allmänna kompetens utan underlätta planeringen för kommunerna när det gäller gymnasieskolans lokalbehov, tillgång på lärare m.m. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub905 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande utbildningsplatser för ett tredje år i gymnasieskolan budgetåret 1994/95 att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub905 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Hemspråksundervisning (mom.7)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.8 börjar med "Riksdagen avslog" och på s.9 slutar med "yrkande 26" bort ha följande lydelse:
Utskottet har förståelse för att invandrare som är bosatta i Sverige vill behålla och utveckla sitt modersmål, sina traditioner och sin kultur. I likhet med motionärerna anser utskottet att det inte är det svenska samhället som skall tillhandahålla, betala och organisera hemspråksundervisningen. Riksrevisionsverket (RRV) har i en granskning av invandrarundervisning i grundskolan läsåret 1989/90 pekat på ett antal problem när det gäller lärarnas kompetens, hemspråksundervisningens planering och genomförande. Mot denna bakgrund anser utskottet att samhällets insatser för hemspråksundervisningen, som läsåret 1991/92 kan beräknas till drygt 720 miljoner kronor, är helt oförsvarbara. Enligt utskottets uppfattning bör kommunerna helt och hållet befrias från sin lagstadgade skyldighet att anordna hemspråksundervisning. I stället bör ansvaret för att organisera och finansiera hemspråksundervisningen överföras till invandrarna själva och deras intresseorganisationer. Principen bör alltså vara att den som önskar hemspråksundervisning också skall betala den. Därmed ökar möjligheterna att bedriva hemspråksundervisning på ett mera effektivt sätt än för närvarande. Naturligtvis bör kommunerna stödja dem som önskar arrangera hemspråksundervisning genom att t.ex. låta dem disponera undervisningslokaler till en rimlig kostnad.
Utskottet finner det således anmärkningsvärt att så stora kostnader accepteras för en verksamhet som brister i effektivitet och är i avsaknad av goda resultat. Därför bör hemspråksundervisningen inte bekostas med statliga medel och av skattebetalarna. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub520 och 1992/93:Fi211 yrkande 26 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande hemspråksundervisning att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub520 och 1992/93:Fi211 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Undervisning i svenska för invandrare (mom.8)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.10 börjar med "Även om" och på s.11 slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka vikten av att invandrarna så snart som möjligt får goda kunskaper i svenska språket. I alla länder är språket nyckeln och förutsättningen för att kunna bygga upp en hög livskvalitet och fungera som samhällsmedborgare i det nya landet.
Med hänvisning till Riksrevisionsverkets (RRV) granskning av 1991 års reformering av svenskundervisningen för invandrare finner utskottet det alarmerande att inte snabba åtgärder vidtas för att rätta till förhållandena. Som framhålls i RRV:s rapport har Skolverket försummat uppföljningen och utvärderingen av svenskundervisningen för invandrare. I syfte att skapa nödvändigt omvandlingstryck föreslår utskottet i likhet med motionärerna att riksdagen tillfälligt stoppar hela anslaget till sfi under budgetåret 1993/94.
Ansvaret för att lära sig svenska språket bör enligt utskottets uppfattning ligga på den enskilda invandraren -- samhället kan endast erbjuda ett gott stöd. Det bör vara obligatoriskt att lära sig det svenska språket för invandrare som avser att permanent bosätta sig i Sverige. Senast tolv månader efter beviljat uppehållstillstånd bör varje invandrare behärska svenska språket på en definierad nivå. Kunskapskontroll med klara gränser för vad som är godkänt bör införas. Om det är uppenbart att en enskild individ inte anstränger sig eller vill lära sig svenska skall naturligtvis sanktionsmöjligheter övervägas.
Vad utskottet anfört om undervisningen i svenska för invandrare bör riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub529 yrkande 1 och med avslag på motion 1992/93:Ju618 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande undervisning i svenska för invandrare att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub529 yrkande 1 och med avslag på motion 1992/93:Ju618 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Anslagsbeloppet (mom.11)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2.
Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Ingegerd Sahlström (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13 börjar med "Utskottet har" och slutar med "anvisa 42839000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker motionärernas förslag att riksdagen anvisar 1500 miljoner kronor till kommunerna för att anordna ett tredje år i gymnasieskolan för budgetåret 1993/94. Medlen avser att finansiera 50000 utbildningsplatser under ett tredje år i gymnasieskolan. Bidraget bör utgå med 30000 kr per utbildningsplats till kommunerna som anordnar ifrågavarande utbildning. Vidare bör riksdagen anvisa 600 miljoner kronor för att öka utbildningsvolymen inom komvux med 20000 utbildningsplatser. Resurserna bör tillföras kommunerna efter ansökan hos Skolverket. Resurserna för dessa båda ändamål bör kunna utnyttjas på ett flexibelt sätt, eftersom det idag är svårt att uppskatta det faktiska behovet av dessa båda utbildningsinsatser. Då utskottet i övrigt inte har något att erinra mot medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub905 yrkandena 7 och 10 (båda delvis) samt 11, med anledning av motion 1992/93:Ub502 yrkande 18 delvis och med avslag på proposition 1992/93:100 till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2142839000 kr.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub905 yrkandena 7 och 10 (båda delvis) samt 11, med anledning av motion 1992/93:Ub502 yrkande 18 delvis och med avslag på proposition 1992/93:100 till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2142839000 kr,