Bidrag till särskolor, m.m.
Betänkande 1990/91:UbU8
Utbildningsutskottets betänkande
1990/91:UBU08
Bidrag till särskolor, m.m.
Innehåll
1990/91 UbU8
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1990/91:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnitt B. Det offentliga skolväsendet punkterna B 9. Bidrag till driften av särskolor m.m., B 12. Sameskolor, B 13. Specialskolor m.m. och B 15. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. jämte motioner.
Propositionen
1. Bidrag till driften av särskolor m.m.
Regeringen har under punkt B 9 (s. 83--89)
dels föreslagit
17. att riksdagen till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 992407000 kr.,
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om resurstilldelningssystemet för särskolan.
2. Sameskolor
Regeringen har under punkt B 12 (s. 90--93)
dels föreslagit
20. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om reglering och användning av resurser inom sameskolan,
21. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag av 23509000 kr.,
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om sammansättningen av sameskolstyrelsen.
3. Specialskolor m.m.
Regeringen har under punkt B 13 (s. 93--95) föreslagit
22. att riksdagen till Specialskolor m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag av 294638000 kr.
4. Bidrag till svensk undervisning i utlandet
Regeringen har under punkt B 15 (s. 96--99) föreslagit
24. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 52086000 kr.
Motionerna
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svensk undervisning i utlandet.
1990/91:Ub278 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till särskolan.
1990/91:Ub296 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hörselskadades behov av en skola som tillgodoser deras behov, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla har rätt till likvärdig utbildning.
1990/91:Ub302 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillgodose hörselskadade elevers behov av undervisning på teckenspråk och möjlighet till social gemenskap, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att direktiven till handikappinstitutet skall tydliggöra alla barns rätt till likvärdig utbildning.
1990/91:Ub325 av Elisabeth Fleetwood och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hörselskadades behov av en skola som tillgodoser deras behov, 4. att riksdagen slår fast att alla har rätt till likvärdig utbildning.
1990/91:Ub551 av Charlotte Branting och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet på en obligatorisk fortbildning i teckenspråk för lärare som undervisar döva och hörselskadade, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående grundskollärarnas ökade möjligheter att lära sig teckenspråk, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående minimikrav för en lärare med hörselskadad elev.
1990/91:Ub812 av Marianne Jönsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning för handikappade, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på resurscentra med utåtriktad verksamhet. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So283.
1990/91:Ub822 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas 5. att riksdagen hos regeringen begär en ingående analys över utbildningen av lärare i de dövas teckenspråk på aktuella skolorter, enligt vad som anförts i motionen.
Utskottet
1. Bidrag till driften av särskolor m.m.
Särskolan omfattar ungefär 11 300 elever. Landstingskommunerna och de kommuner som inte ingår i landstingskommun samt kommuner som anordnar särskola i fall som avses i 6 kap. 2 § skollagen (1985:1100) får statsbidrag med 95% av lönekostnaderna för rektorer, studierektorer, tillsynslärare och lärare vid särskolan. Även till särskoleverksamhet som anordnas med enskild huvudman utgår statsbidrag i vissa fall. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1986:188) om statsbidrag till driftkostnader för särskolan m.m. samt i förordningen (1988:740) om statsbidrag till fristående särskolor. Verksamheten regleras i särskoleförordningen (1986:573). De detaljerade personalbestämmelserna i särskoleförordningen har upphävts i enlighet med riksdagens beslut med anledning av kommunaliseringspropositionen (1989/90:41, UbU9, rskr. 58). Styrelsen för särskolan har fr.o.m. den 1 januari 1991 stor frihet att avgöra hur skolan skall organiseras och administreras.
Särskolekommittén (U 1989:08), som bl.a. har till uppgift att se över statsbidragssystemet, beräknas avsluta sitt arbete under våren 1991. Regeringen anmäler i propositionen sin avsikt att inför budgetåret 1991/92 ändra resurstilldelningssystemet för särskolan på en punkt. Det gäller den behovsprövade kompletteringsresursen, som hittills har kunnat beviljas av länsskolnämnden utöver den grundresurs och de tilläggsresurser av olika slag som schablonmässigt utgår per elev. Enligt regeringens förslag skall kompletteringsresursen för varje landstingskommun fastställas till 1989/90 års nivå. Därigenom bevaras den skillnad som råder mellan olika landstingskommuner när det gäller kompletteringsresursens storlek, men den tillåts inte att öka ytterligare.
I motion 1990/91:Ub278 (fp) sägs att regeringens förslag beträffande kompletteringsresursen kan få negativa konsekvenser för många av särskolans elever och att de huvudmän som har en hög kvalitet på sin verksamhet kommer att tvingas sänka sin ambitionsnivå radikalt. Motionären anser det olämpligt att föregripa särskolekommitténs betänkande och nu ändra statsbidragsbestämmelserna.
Utskottet vill med anledning av detta yrkande anföra följande.
Den mycket stora spännvidden mellan de olika landstingen när det gäller kompletteringsresursens storlek i förhållande till antalet elever ger anledning att ifrågasätta om behovsprövningen har fungerat rättvist och väl. Länsskolnämnderna, som hittills har svarat för behovsprövning och beslut om kompletteringsresursen, upphör den 1 juli 1991. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att ett nytt statsbidragssystem för särskolan kan komma att föreläggas riksdagen tämligen snart anser utskottet att riksdagen inte har anledning att uttala sig emot den av regeringen nu aviserade förändringen i de nuvarande statsbidragsbestämmelserna. Riksdagen bör därför med avslag på motion 1990/91:Ub278 utan erinran lägga propositionen när det gäller resurstilldelningssystemet för särskolan till handlingarna.
Det samlade medelsbehovet på anslaget beräknas i propositionen till 992 407 000 kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 992 407 000 kr.
2. Sameskolor
Sameskolan (årskurserna 1--6) har knappt 150 elever, vartill kommer integrerad samisk undervisning i grundskolan för ytterligare ca 90 elever. Verksamheten regleras i sameskolförordningen (1967:216), i förordningen (SÖ-FS 1985:64) om försöksverksamhet med sameskola i Kiruna samt i förordningen (SÖ-FS 1988:78) om integrerad samisk undervisning i grundskolan. Bestämmelser om tilldelning av lärarresurser finns i förordningen (1989:640) om lärarresurser i sameskolan.
I propositionen anmäler föredragande statsrådet sin avsikt att föreslå regeringen en minskad reglering beträffande tilldelning och användning av resurserna i sameskolan, så att sameskolstyrelsen får en betydligt ökad frihet att bestämma om användningen av resurserna liksom kommunerna numera har det beträffande grundskolan. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i propositionen anförs om detta.
Det i propositionen beräknade anslagsbeloppet innefattar en överföring till detta anslag av medel som för närvarande används för utveckling och produktion av läromedel på samiska under anslaget B 3. Stöd för utveckling av skolväsendet (220 000 kr.) och B 6. Stöd för produktion av läromedel (300 000 kr.). Vidare beräknar regeringen 1,2 milj.kr. för åtgärder till följd av den översyn som på regeringens uppdrag gjorts av verksamheten vid sameskolstyrelsen och dess kansli.
Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag, föreslår att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 23 509 000 kr.
Föredragande statsrådet anmäler också sin avsikt att föreslå en förstärkning av samernas inflytande över och ansvar för verksamheten genom att samtliga ledamöter i sameskolstyrelsen utses efter förslag från samerna. Vidare avser han föreslå att antalet ledamöter i styrelsen minskas från nio till fem. Utskottet föreslår att riksdagen utan erinran lägger propositionen när det gäller sammansättningen av sameskolstyrelsen till handlingarna.
3. Specialskolor m.m.
Specialskolan är till för elever som på grund av synskada, dövhet, hörselskada eller talskada inte kan gå i grundskolan eller motsvarande del av särskolan. Antalet elever är nu ca 700 fördelade på åtta skolor för elever med olika slag av handikapp eller kombinationer av sådana. Vid Tomtebodaskolan, Ekeskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan finns specialpedagogiska resurscentrer. Verksamheten regleras i specialskolförordningen (1965:478) samt i förordningen (1988:1384) med instruktion för Tomtebodaskolans resurscenter.
I motion 1990/91:Ub812 (c) yrkande 2 sägs att grundprincipen bör vara att förlägga handikappade barns skolgång till hemorten. Därför bör enligt motionärerna specialskolorna utvecklas till utåtriktade resurscentrer.
Utskottet konstaterar att det under senare år utvecklats specialpedagogiska resurscentrer vid fyra specialskolor. Dessa täcker in de olika slag av handikapp som specialskolan avser. För tre av resurscentrerna beräknas i propositionen resursförstärkningar. Motionsyrkandet får därför anses tillgodosett, varför det bör avslås av riksdagen.
Utbildning och fortbildning av lärare i teckenspråk tas upp i två motioner, nämligen 1990/91:Ub551 (m) yrkandena 1, 2 och 3 samt 1990/91:Ub822 (mp) yrkande 5.
Utskottet behandlade motsvarande yrkanden vid föregående riksmöte (bet. 1989/90:UbU14 s. 7 f.). Av betänkandet framgår bl.a. att en femårig satsning på fortbildning av specialskolans lärare påbörjades läsåret 1989/90. Denna fortbildning tar sin utgångspunkt i målet om tvåspråkighet (teckenspråk och svenska). Utskottet ser inte någon anledning att ändra sitt ställningstagande utan föreslår att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub551 yrkandena 1, 2 och 3 samt 1990/91:Ub822 yrkande 5.
I motionerna 1990/91:Ub296 (c) yrkande 1, 1990/91:Ub302 (mp) yrkande 1 och 1990/91:Ub325 (m) yrkande 1 hävdas att hörselskadade elever behöver undervisning på teckenspråk. Dessa elever undervisas nu vanligen i grundskolan, antingen integrerade i vanliga klasser med användning av tekniska hjälpmedel eller i särskilda hörselklasser. Denna undervisning tillgodoser enligt motionärerna inte elevernas behov av egen identitet som hörselskadade, en positiv självuppfattning och gruppgemenskap. För att uppnå detta behövs en visuell kommunikation med teckenspråk.
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.
För döva och gravt hörselskadade barn väljs i allmänhet specialskolan, där det finns möjlighet att ge undervisning i och på teckenspråk med sikte på tvåspråkighet (teckenspråk och svenska) och där teckenspråket är elevernas förstaspråk. De mindre gravt hörselskadade barnen går däremot i allmänhet i grundskolan. Dessa barn befinner sig i spänningsfältet mellan de två trender som integrationsutredningen påvisade i sitt slutbetänkande (SOU 1982:19) Handikappade elever i det allmänna skolväsendet (s. 206 f.), nämligen dels att de handikappade barnen skall bo hemma under sin skoltid (vilket talar för grundskolan), dels att barn och ungdomar med handikapp ibland vill träffa andra med samma svårigheter och uppleva gemenskap i en sådan grupp (vilket talar för specialskolan). Det är enligt utskottets mening inte praktiskt möjligt att erbjuda hörselskadade barn undervisning på teckenspråk i hemkommunens grundskola. I dag räcker inte tillgången på lärare som kan undervisa på och i de dövas teckenspråk ens för att försörja specialskolan för döva och gravt hörselskadade med lärare. Därför pågår en femårig satsning på fortbildning av specialskolans lärare. Den processen kan inte påskyndas med hänsyn till att det också är begränsad tillgång på lärarutbildare på detta område. De föräldrar till hörselskadade (men inte gravt hörselskadade) barn som anser att grundskolan inte kan ge deras barn en bra undervisning med användning av de hjälpmedel och särskilda anordningar som är möjliga där blir därför hänvisade till att söka till specialskolan.
Beslut om att ta in en elev i specialskolan fattas av vederbörande specialskolas styrelse efter ansökan av elevens vårdnadshavare, skolstyrelsen i barnets hemkommun eller den lokala styrelsen för särskolan (3 kap. 4 § andra stycket skollagen). Enligt vad utskottet erfarit föregås sådana beslut alltid av ingående överläggningar med barnets föräldrar och den skola som barnet skulle gå i om det inte tas in i specialskolan. Barnets vårdnadshavare kan överklaga beslutet. Eftersom specialskolor för döva och hörselskadade bara finns på ett fåtal orter i landet, innebär skolgång där ofta ett stort ingrepp i ett barns eller en familjs liv, eftersom det i många fall för barnet blir fråga om att under terminerna bo ganska långt från familjen eller för hela familjen att flytta till specialskolans närområde. Det är därför naturligt att föräldrar till hörselskadade barn som kan tillgodogöra sig undervisningen i grundskolan i hemkommunen, om man använder tekniska hjälpmedel och eventuellt också kan ordna en särskild hörselklass, vanligen väljer den skolformen för sina barn.
I alla skolformer inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom skall utbildningen främja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (1 kap. 2 § andra stycket skollagen). Det innebär bl.a. att lärarna och övrig personal i grundskolan måste vara uppmärksamma på tendenser till att vissa barn blir isolerade och känner sig stå utanför gemenskapen, t.ex. därför att de har en hörselskada eller annat handikapp, och söka vägar att motverka sådant. Detta är viktigt både för de handikappade elevernas och de övriga elevernas utveckling.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub296 yrkande 1, 1990/91:Ub302 yrkande 1 och 1990/91:Ub325 yrkande 1.
Alla elevers rätt till likvärdig utbildning betonas i motionerna 1990/91:Ub296 (c) yrkande 4, 1990/91:Ub302 (mp) yrkande 2 och 1990/91:Ub325 (m) yrkande 4. Motionärerna har reagerat mot en formulering i regeringens direktiv (dir. 1990:83) till den särskilda utredaren av den nya myndigheten för stöd vid handikappade elevers skolgång m.m. Där sägs (s. 5 f.): "Institutets uppgifter skall vara inriktade på de särskilda stöd- och utvecklingsinsatser som krävs för att elever med handikapp skall få sådana förutsättningar att genomföra sin skolgång som är så likvärdiga som möjligt med andra elever."
Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen beslutat om 1 kap. 2 § skollagen, enligt vars första stycke utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Regeringen har aviserat sin avsikt att senare under innevarande riksmöte framlägga förslag om ändringar i skollagens kapitel om de olika skolformerna. Nuvarande 2 § i 7 kap. skollagen lyder: "De som går i specialskolan i stället för i grundskolan eller motsvarande del av särskolan skall så långt det är möjligt få en utbildning som motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar." Frågan om hur likvärdighetsmålet i fortsättningen skall formuleras bör enligt utskottets mening prövas i anslutning till regeringens kommande förslag om ändringar i skollagen. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub296 yrkande 4, 1990/91:Ub302 yrkande 2 och 1990/91:Ub325 yrkande 4.
I motion 1990/91:Ub812 (c) yrkande 1 framförs ett antal olika synpunkter på utbildning för handikappade. Det gäller organisationen, utbildningen av syo-konsulenter, lärare och cirkelledare, läromedel, studiecirkelverksamhetens tillgänglighet och statsbidragssystem, m.m. Enligt utskottets mening är de i motionen nämnda problemen redan så väl kända, att något tillkännagivande till regeringen inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motionen.
Beträffande anslagsbeloppet har utskottet inget att erinra mot medelsberäkningen i propositionen. Utskottet föreslår således att riksdagen till Specialskolor m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 294 638 000 kr.
4. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
Statsbidrag till svensk undervisning i utlandet utgår enligt förordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet. Statsbidrag till utlandsskola utgår i form av bidrag till kostnader för lärarlöner med belopp som i princip motsvarar lönen för motsvarande lärartjänst vid svensk grundskola (grundresurs) samt för kompletterande undervisningstimmar (kompletteringsresurs). Bidrag till skolans lokalkostnader utgår med 60 % av årskostnaden för nödvändiga undervisningslokaler. Statsbidrag i form av särskilt driftbidrag utgår med 16 % av lönekostnader och vissa pensionskostnader. Vidare utgår statsbidrag till korrespondensundervisning, kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid internationell skola. Överenskommelse har den 15 september 1982 träffats mellan Finland, Norge och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område.
I propositionen föreslås utökningar av anslaget när det gäller kompletterande svensk undervisning vid Lycée International i Saint-Germain-en-Laye, fortsatt försöksverksamhet vid svenska skolan i Bryssel, reguljär högstadieundervisning vid svenska skolan i Fuengirola, engångsbidrag till nya lokaler för svenska skolan i Paris samt utökat bidrag till Riksföreningen Sverigekontakt för östeuropasatsningar. Vidare aviserar regeringen sin avsikt att tillkalla en särskild utredare för att se över formerna för svensk undervisning i utlandet, framför allt på gymnasienivå, samt undersöka i vilken utsträckning samarbete med Norge och Finland på utlandsundervisningens område kan utsträckas till att omfatta även gymnasienivån.
När det gäller anslagsbeloppet föreslår utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen, att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 52 086 000 kr.
I motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 15 påpekas att de behov som finns av svensk gymnasieutbildning utomlands till betydande delar kan täckas om man tar i anspråk alla de distributionsformer som nu står till buds. I samma motion hävdas att den nuvarande verksamheten vid statens skolor för vuxna inte kan avvecklas utan att det utvecklas ett nytt distansundervisningsinstitut. Motionärerna menar att översynen av formerna för svensk undervisning i utlandet i tillämpliga delar bör samordnas med tillskapandet av ett sådant institut.
Utskottet konstaterar att den svenska gymnasieundervisningen utomlands hittills i huvudsak skett i form av korrespondensundervisning från Hermods. Skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställning inför budgetåret 1991/92 när det gäller statens skolor för vuxna (SSV) framhållit att den del av Hermods som organiserar korrespondensundervisning torde ha mycket att vinna på ett samgående med SSV i Norrköping (R 90:26 s. C 2:21). Enligt SÖ skulle förmodligen även utlandsskolornas elever på i första hand gymnasial nivå ha mycket att vinna på ett sådant samgående. En översyn för att belysa utvecklingen av distansundervisningen är aviserad i proposition 1990/91:85 om gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Vidare är en utredning för att se över formerna för svensk undervisning i utlandet, framför allt på gymnasienivå, anmäld i budgetpropositionen 1990/91:100 bilaga 10. Den koppling som motionärerna önskar mellan översynen av svensk gymnasieundervisning utomlands och frågan om tillskapandet av ett distansundervisningsinstitut förutsätter utskottet kommer till stånd, varför man enligt utskottets mening kan anse motionsyrkandet tillgodosett. Riksdagen bör därför avslå motion 1990/91:Ub259 yrkande 15.
Hemställan
Utskottet hemställer
Bidrag till driften av särskolor m.m.
1. beträffande resurstilldelningssystemet för särskolan att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub278 utan erinran lägger proposition 1990/91:100 till handlingarna, res. 1 (fp)
2. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av särskolor m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 992 407 000 kr.,
Sameskolor
3. beträffande minskad reglering beträffande tilldelning och användning av resurserna i sameskolan att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:100,
4. beträffande anslagsbeloppet under Sameskolor att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 23 509 000 kr.,
5. beträffande sammansättningen av sameskolstyrelsen att riksdagen utan erinran lägger proposition 1990/91:100 till handlingarna,
Specialskolor m.m.
6. beträffande utveckling av specialskolorna till utåtriktade resurscentrer att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub812 yrkande 2,
7. beträffande utbildning och fortbildning av lärare i teckenspråk att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub551 och 1990/91:Ub822 yrkande 5, res. 2 (mp)
8. beträffande undervisning på teckenspråk för hörselskadade elever att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub296 yrkande 1, 1990/91:Ub302 yrkande 1 och 1990/91:Ub325 yrkande 1,
9. beträffande alla elevers rätt till likvärdig utbildning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub296 yrkande 4, 1990/91:Ub302 yrkande 2 och 1990/91:Ub325 yrkande 4, res. 3 (mp)
10. beträffande utbildning för handikappade att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub812 yrkande 1,
11. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolor m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till Specialskolor m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 294 638 000 kr.,
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
12. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 52 086 000 kr.,
13. beträffande samordning av översynen av formerna för svensk undervisning i utlandet med tillskapandet av ett nytt distansundervisningsinstitut att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub259 yrkande 15.
Stockholm den 7 mars 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Larz Johansson
Närvarande: Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Jan Björkman (s), Margitta Edgren (fp), Ylva Johansson (v), och Claes Roxbergh (mp).
Reservationer
.1 Resurstilldelningssystemet för särskolan (mom.1)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. börjar med "Utskottet vill" och på s. slutar med "till handlingarna" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att, som regeringen aviserat, nu föregripa den prövning som statsmakterna måste göra av särskolekommitténs betänkande. Att frysa den s.k. kompletteringsresursen till 1989/90 års nivå kan komma att leda till oacceptabla kvalitetsförsämringar inom särskolan. Förändringar och förbättringar av verksamheterna, som är starkt socialt motiverade, kommer att omöjliggöras genom att kompletteringsresursen inte längre kan påverkas. Avskaffandet av länsskolnämnderna är enligt utskottets mening inte skäl nog att frångå det hittillsvarande systemet innan statsmakterna utformat ett nytt, förhoppningsvis bättre, system. Som motionären anför kan länsskolnämnderna göra fördelningen för 1991 och skolverket överta ansvaret tills ett eventuellt nytt system utformats. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub278 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande resurstilldelningssystemet för särskolan att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub278 och med anledning av proposition 1990/91:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 2. Utbildning och fortbildning av lärare i teckenspråk (mom.7)
Claes Roxbergh (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. börjar med "Utskottet behandlade" och på s. slutar med "1990/91:Ub822 yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Utskottet behandlade motsvarande yrkanden vid föregående riksmöte. När det gäller motion 1990/91:Ub551 ser utskottet ingen anledning att ändra sitt ställningstagande och föreslår därför att riksdagen avslår denna motion. Enligt utskottets mening är det emellertid angeläget att regeringen tar initiativ till en analys av lärarnas utbildning i de dövas teckenspråk i specialskolorna. En sådan analys skulle kunna ge underlag för en bättre planering av lärarnas fortbildning i teckenspråk på de berörda skolorterna. Detta bör riksdagen, med bifall till motion 1990/91:Ub822 yrkande 5, som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande utbildning och fortbildning av lärare i teckenspråk att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub822 yrkande 5 och med avslag på motion 1990/91:Ub551 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Alla elevers rätt till likvärdig utbildning (mom.9)
Claes Roxbergh (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. börjar med "Utskottet erinrar" och på s. slutar med "1990/91:Ub325 yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen beslutat om 1kap. 2 § skollagen, enligt vars första stycke utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Regeringen har aviserat sin avsikt att senare under innevarande riksmöte framlägga förslag om ändringar i skollagens kapitel om de olika skolformerna. Utskottet anser att riksdagen redan nu bör ta ställning till likvärdighetsfrågan mellan de olika skolformerna. Enligt utskottets mening bör regeringen i sitt kommande förslag till ändringar i skollagen klargöra att utbildningen inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom skall vara likvärdig oavsett inom vilken skolform den meddelas. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub296 yrkande 4, 1990/91:Ub302 yrkande 2 och 1990/91:Ub325 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande alla elevers rätt till likvärdig utbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub296 yrkande 4, 1990/91:Ub302 yrkande 2 och 1990/91:Ub325 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Alla elevers rätt till likvärdig utbildning (mom. 9)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anför:
När det gäller vår uppfattning om innebörden i begreppet likvärdig utbildning hänvisar vi till reservation 1 i betänkande 1990/91:UbU4.