Bidrag till fristående skolor
Betänkande 1990/91:UbU9
Utbildningsutskottets betänkande
1990/91:UBU09
Bidrag till fristående skolor
Innehåll
1990/91 UbU9
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1990/91:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnitt B. Det offentliga skolväsendet punkt B 16. Bidrag till driften av fristående skolor jämte motioner. Regeringen har vidare i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan (utbildningsdepartementet) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om fristående skolor.
Propositionerna
Proposition 1990/91:100
Regeringen har under punkt B 16 (s. 99--106) föreslagit 25. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om bidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever, 26. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om den särskilda regleringen beträffande hemspråksundervisning vid fristående skolor, 27. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om bidrag till fristående skolor på gymnasial nivå, 28. att riksdagen godkänner förslaget till ram för budgetåret 1991/92 för statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor på gymnasial nivå, 29. att riksdagen bemyndigar regeringen att, enligt vad i propositionen anförts, i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen årselevplatser för budgetåret 1991/92, 30. att riksdagen till Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 228007000 kr.
Proposition 1990/91:18
Regeringen har i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan berett riksdagen tillfälle 12. (delvis) att ta del av vad i propositionen anförts om val av skola och om fristående skolor (avsnitt 12).
Motionerna
Motion från allmänna motionstiden 1990
1989/90:Ub290 av Rune Rydén m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå till Bladins skola i Malmö i enlighet med vad i motionen anförts.
Motioner med anledning av proposition 1990/91:18
1990/91:Ub5 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 7. (delvis) att riksdagen beslutar att statsbidragen skall följa valet av skola i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub8 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunens skolplan.
1990/91:Ub37 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statsbidrag bör utgå i samma omfattning till de fristående skolorna som till de kommunala skolorna.
Motioner från allmänna motionstiden 1991
1990/91:Ub203 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fristående skolor på gymnasial nivå.
1990/91:Ub207 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsbestämmelser till kristna och andra fristående grundskolor och gymnasieskolor utifrån principen om att stöd skall utgå på samma sätt som stöd utgår till skolor i offentlig regi. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So602.
1990/91:Ub223 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av bestämmelserna för bidrag till de två estniska skolorna så att riksdagens beslut om statsbidragens andel kan upprätthållas.
1990/91:Ub241 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 7. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten att välja skola, 8. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bidragen skall följa eleven.
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till driften av fristående skolor.
1990/91:Ub268 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, mp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag att sänka statsbidragen till Kristofferskolan i Stockholm, Hillelskolan i Stockholm, de estniska skolorna i Stockholm och Göteborg m.fl. fristående skolor, 2. att riksdagen beslutar att grundbidraget per skolpliktig elev vid godkända fristående skolor när det gäller elevplats som tillkommer efter den 1 juli 1992 skall vara 90% av det grundresursbelopp som utgår per elev i grundskolan i kommunen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att elevtalsram inte längre bör tillämpas för statsbidragsberättigade fristående skolor när det gäller sådana elever som har att fullgöra sin skolplikt, eftersom en sådan ram på grundskolenivå inte längre fyller en logisk funktion i det nya bidragssystemet.
1990/91:Ub283 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till de fristående skolorna.
1990/91:Ub290 av Pär Granstedt och Karin Söder (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att årlig kostnadsuppräkning även fortsättningsvis skall ske enligt det nya föreslagna skolindexet för de estniska skolorna, Hillelskolan och Kristofferskolan som i dag enligt gällande förordningar garanteras en årlig kostnadsökningskompensation, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bidragen till övriga fristående skolor i form av en eller flera stegs höjningar utöver index skall anpassas till den nivå som utgår till de kommunala skolorna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de fristående skolornas kostnader för pensioner beaktas och erhåller ett likvärdigt stöd med det som skall komma att utgå till kommunerna.
1990/91:Ub312 av andre vice talman Christer Eirefelt och Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs om statsbidragen till fristående konstskolor.
1990/91:Ub320 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med "skolpeng" i grundskolan i Storstockholmskommunerna.
1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 27. att riksdagen beslutar att under B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet skall statsbidraget för de fristående skolorna gälla enligt vad i motionen anförts.
1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 11. att riksdagen beslutar att statsbidraget till skolväsendet skall knytas till eleverna i enlighet med vad i motionen anförts, 13. att riksdagen, under förutsättning av bifall till yrkande 11, beslutar att slå samman anslagen B 8 och B 16, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidragen till de friskolor som hittills haft förhöjt statsbidrag.
Utskottet
Fristående skolor
Medel för statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever anvisas för närvarande under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m och för statsbidrag till skolor på gymnasienivå under anslaget Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå. I proposition 1990/91:100 föreslås att statsbidrag till de båda ändamålen beräknas under ett gemensamt anslag som benämns Bidrag till driften av fristående skolor.
Fristående skolor på grundskolenivå
Med anledning av proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan har riksdagen fattat beslut om ett nytt statsbidragssystem för grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (bet. UbU4, rskr. 76). I den del av det nya sektorsbidraget som avser grundskolan ingår dels en grundresurs, dels specialresurserna 1 och 2 för särskilda ändamål. Storleken av en kommuns grundresurs beräknas med utgångspunkt i det genomsnittliga bidraget per elev basåret, dvs. det år från vilket övergången till det nya systemet sker. Årliga justeringar av denna resurs sker under hänsynstagande till bl.a. elevantalet den 15 september beräkningsåret.
I den nyssnämnda propositionen om ansvaret för skolan anmälde föredragande statsrådet sin avsikt att i 1991 års budgetproposition återkomma till vissa frågor gällande fristående skolor. Han redovisade där bl.a. den uppfattningen att statsbidragsnivåerna för dessa skolor borde bli mer jämförbara med vad som fortsättningsvis kommer att utgå i form av statligt stöd för kommunernas verksamhet. I budgetpropositionen föreslås nu att statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever, i likhet med det föreslagna nya statsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet, skall utgå med ett enhetligt belopp för varje elev oavsett stadium och utgöra ett finansiellt stöd till skolverksamheten (prop. s. 101). Vidare skall till nystartad skola bidrag kunna utgå fr.o.m. första verksamhetsåret. Statsrådet föreslår ett bidrag av 13000 kr. per elev, vilket belopp fr.o.m. budgetåret 1992/93 årligen skall räknas upp med det skolindex som kommer att fastställas för sektorsbidraget till det kommunala skolväsendet. När det gäller de skolor på grundskolenivå som genom tidigare riksdagsbeslut har erhållit ett högre bidrag än 13000 kr. per elev anser statsrådet att bidragen bör "frysas" på 1990/91 års nivå, dvs. någon skolindexuppräkning av bidraget till dessa skolor skall inte komma i fråga förrän bidraget till övriga skolor nått upp till dessa skolors nivå. Denna senare princip skall dock inte gälla riksinternatskolor.
I motion 1990/91:Ub268 (fp, m, mp) yrkande 1 erinras om att grundskolans resurs per skolpliktig elev genomsnittligt för riket kan beräknas till ca 22000 kr. läsåret 1991/92. Motionärerna yrkar avslag på regeringens förslag att "frysa" statsbidraget till sex fristående skolor, nämligen Kristofferskolan i Stockholm, Hillelskolan i Stockholm, de estniska skolorna i Stockholm och Göteborg, Göteborgs högre samskola och Lundsbergs skola. Enbart för Kristofferskolan rör det sig om att på sikt minska statsbidraget med ca 3 milj.kr. i nuvarande penningvärde. Likartade synpunkter framförs i motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 14. Statsbidraget till dessa skolor måste, säger motionärerna, räknas upp enligt index på samma sätt som alla andra skolbidrag. Den av regeringen nu föreslagna bidragsnivån om 13000 kr. motsvarar knappt 60% av det genomsnittliga statsbidraget per elev i grundskolan. Enligt motion 1990/91:Ub223 (fp) tillförsäkrades de estniska skolorna i Stockholm och Göteborg vid senaste bidragsomläggningen genom riksdagens beslut år 1982 ett statsbidrag omfattande viss del av lärarlönekostnaderna. En real minskning av statsbidragen gör situationen ohållbar för de små estniska skolorna. Också i motion 1990/91:Ub290 (c) yrkande 1 begärs en årlig kostnadsuppräkning enligt skolindex för de estniska skolorna, Hillelskolan och Kristofferskolan. Motionärerna konstaterar att det i och för sig är värdefullt med en bidragsmässig likställdhet mellan olika fristående skolor men att detta förhållande bör åstadkommas i form av en snabbare bidragsökning för övriga skolor. Om man inte gör en årlig uppräkning för kostnadsökningar urholkas snabbt det ekonomiska stödet till ifrågavarande skolor och en på så sätt ackumulerad nedskärning kommer snart att hota skolornas existens.
Utskottet finner när det gäller statsbidraget till ifrågavarande skolor inte skäl föreligga till annat ställningstagande än statsrådets. Motionsyrkandena avstyrks.
Enligt föredragande statsrådet förutsätts regeringen fastställa det högsta antal årselevplatser vid resp. skola på grundskolenivå som får ligga till grund för statsbidrag.
I motion 1990/91:Ub268 (fp, m, mp) yrkande 3 framförs uppfattningen att det inte är rimligt att för en fristående skola på grundskolenivå fastställa en elevtalsram för det antal skolpliktiga elever som högst får utgöra grund för statsbidrag. Om en statsbidragsberättigad fristående skola för skolpliktiga elever ett visst år av olika skäl tar emot fler elever än ramens tal, minskas i så fall skolans redan låga genomsnittsbidrag per elev ytterligare, samtidigt som statsverkets kostnader för bidrag till kommunens skolväsende för varje elev som gått över till den fristående skolan minskar med ett elevrelaterat grundresursbelopp.
Utskottet tar fasta på vad som anförs i propositionen, nämligen att "statsbidraget bör i framtiden utgå för samtliga elever som undervisas vid skolan". Om en ram fastställs utgår utskottet från att den får en sådan omfattning att den i motion 1990/91:Ub268 redovisade situationen inte inträffar. Motionsyrkandet avstyrks.
I motion 1990/91:Ub268 (fp, m, mp) yrkande 2 föreslås ett nytt statsbidragssystem för fristående skolor på grundskolenivå, vilket anknyter till det nya statsbidragssystemet för grundskolan. När det gäller varje idag inrättad fristående skola skall det samlade statsbidraget till skolan budgetåret 1991/92 betraktas som ett allmänt finansiellt stöd till skolverksamheten, en grundresurs. Vid negativ elevantalsutveckling för skolan bör de bidragsreduktionsregler tillämpas som gäller för en liten kommun. Statsbidraget per elevplats som tillkommer efter den 1 juli 1992 vid antingen en befintlig statsunderstödd skola eller en nystartad sådan bör motsvara det belopp varmed statsverket reducerar kommunens grundresurs när elev flyttar från kommunen. Enligt motionärerna håller sig en sådan bidragsmodell inom de kostnadsramar som gäller för skolområdet fr.o.m. budgetåret 1992/93 och medför inga nya kostnader för statsverket. I motionerna 1990/91:Ub241 (m) yrkandena 7 och 8, båda delvis, 1990/91:Ub5 (m) yrkande 7 delvis, 1990/91:Ub207 delvis, 1990/91:Ub290 (c) yrkande 2 och 1990/91:Ub320 (m) yrkande 2 framförs den uppfattningen att samma statsbidrag skall utgå för elever i en fristående skola som för elever i en kommunal skola. Ett och samma garanterade bidragsbelopp skall följa eleven oavsett skolhuvudman. Även i motionerna 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 27, 1990/91:Ub37 (mp) yrkande 4 och 1990/91:Ub283 (mp) framförs detta förslag. Enligt motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 11 delvis bör fristående skolor få ett totalbidrag per elev som motsvarar vad som totalt gäller för elev i den kommunala skolan. I motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 16 sägs att vid övergången till ett generellt finansiellt stöd till skolväsendet bör samtliga i kommunen boende elever räknas in i bidragsunderlaget för skolan och att kommunen bör fördela resurserna efter behov till samtliga skolor på grundskolenivå i kommunen, såväl offentliga som fristående.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Så länge statsbidrag utgår till fristående skolor enligt särskilda normer och med en garanterad summa är det naturligt att detta statliga bidrag anvisas under ett särskilt anslag på riksstaten. I beräkningsunderlaget för den del av det nya sektorsbidraget som avser grundskolan ingår endast grundskoleelever. Från det totala antalet 7--15-åringar i resp. kommun har således avräknats elever i särskola, fristående skolor och specialskolor (Ds 1990:32, Nytt statsbidragssystem för grundskola, gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna, s.101). Ett elevrelaterat statsbidrag till fristående skolor som skulle motsvara vad staten genomsnittligt utbetalar för elev i grundskolan kräver ett resurstillskott, vilket inte föreslagits av motionärerna. Motionsförslaget att räkna in samtliga i en kommun boende elever, dvs. kyrkobokförda, i en kommuns bidragsunderlag förutsätter också resurstillskott, om inte det nuvarande genomsnittliga grundresursbeloppet per elev i grundskolan skall minskas.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub5 yrkande 7 delvis, 1990/91:Ub37 yrkande 4, 1990/91:Ub207 delvis, 1990/91:Ub241 yrkandena 7 och 8, båda delvis, 1990/91:Ub283, 1990/91:Ub290 yrkande 2, 1990/91:Ub320 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande 27 samt 1990/91:Ub821 yrkande 11 delvis. Utskottet finner inte heller skäl föreligga att tillstyrka motion 1990/91:Ub268 yrkande 2. Riksdagen bör alltså besluta i enlighet med regeringens förslag om bidrag till fristående skolor på grundskolenivå för budgetåret 1991/92.
Enligt motion 1990/91:Ub8 (m, fp, c, mp) är fristående skolor en del av den utbildningsverksamhet som anordnas för kommunens skolpliktiga barn. Sådana skolor bör, säger motionärerna, därför redovisas i den kommunala skolplanen.
Utskottet konstaterar att det enligt 2 kap. 8 § skollagen skall finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som bl.a. skall visa hur kommunens skolväsende skall gestaltas. Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. Den i motion 1990/91:Ub8 aktualiserade frågan bör enligt utskottets mening avgöras av kommunerna, varför motionen avstyrks.
Fristående skolor över grundskolenivå
Fristående skolor över grundskolenivå med statligt stöd utgör inte en enhetlig grupp. Det finns ett antal skolor, som anordnar utbildning motsvarande utbildningen vid gymnasieskolans treåriga studieförberedande linjer (jfr riksinternatskolorna, Franska skolan i Stockholm m.fl.). Vidare finns internationella skolor (Lycée Français Saint-Louis och Tyska skolan). En annan huvudgrupp är riksrekryterande skolor med yrkesinriktning som inte utan vidare kan betraktas som gymnasieskola för 16--19-åringar eller kommunal vuxenutbildning (jfr Bergsskolan, Handarbetets Vänners Vävskola, Carl Malmstens Verkstadsskola, Nyckelviksskolan, Anders Beckmans skola, Berghs Reklamskola m.fl.) samt skolor med konstnärlig inriktning (jfr Gerlesborgsskolan, Hovedskous målarskola m.fl.). Denna senare huvudgrupp av skolor bygger som regel på genomgången utbildning efter grundskolan.
Enligt propositionen bör ett generellt villkor för bidrag till skola på denna nivå vara att utbildningen i någon form utgör ett önskvärt komplement till utbildningen inom det allmänna skolväsendet. Statligt stöd på det gymnasiala stadiet bör således kunna utgå till utbildningar som genom sitt utbildningsinnehåll helt eller åtminstone i något väsentligt avseende skiljer sig från vad som förekommer inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Statligt stöd bör också, heter det i propositionen, kunna utgå till skolor som genom sin uppläggning av studierna är särskilt anpassade för elever med annan studiebakgrund och erfarenhet än den som gymnasieskolans elever normalt har. Till denna grupp kan enligt propositionen också räknas sådana skolor vilkas utbildningar i och för sig bygger på en genomgången utbildning efter grundskolan men har en uppläggning och ett innehåll som gör att de inte bör tillhöra högskoleområdet.
Som hittills bör, heter det i propositionen, riksdagen besluta om en ram för det totala antalet årselevplatser som får ligga till grund för statsbidrag till fristående skolor över grundskolenivå. Det ankommer sedan på regeringen att besluta, om skolan skall förklaras berättigad till statsbidrag utifrån de riktlinjer som riksdagen fastställt.
Föredragande statsrådet anser inte att det finns anledning att föreslå ändrat ställningstagande till utbildningar vid de skolor som redan förklarats bidragsberättigade. När det gäller statsbidragets utformning föreslår statsrådet att bidrag till samtliga fristående skolor över grundskolenivå skall utformas som ett finansiellt stöd till skolverksamheten uttryckt som ett bidrag per årselevplats inom en av regeringen fastställd ram. I en del fall är dock bidraget i dag högre än vad som i genomsnitt utgår per elev i gymnasieskolan. Stöd till sådana skolor har utgått sedan en mycket lång tid och utgör enligt propositionen en förutsättning för skolans och därmed utbildningens existens. Föredragande statsrådet finner det utifrån nationella och kulturella synpunkter viktigt att stöd i oförändrad omfattning får utgå fortsättningsvis till sådana skolor.
I motionerna 1990/91:Ub203 (m) yrkande 7, 1990/91:Ub207 (m) delvis och 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 11 delvis anförs att samma bidrag skall utgå per elev i en fristående skola som i kommunal gymnasieskola. Enligt motion 1990/91:Ub312 (fp) bör villkoren för Falkenbergs konstskola förbättras.
Utskottet har i det föregående redovisat att de fristående skolor över grundskolenivå, som får statsbidrag från förevarande anslag, inte är en enhetlig grupp vare sig i fråga om elevernas ålder eller skolornas studieorganisatoriska motsvarighet när det gäller det kommunala skolväsendet. I övrigt hänvisar utskottet till den i budgetpropositionen aviserade översynen av statsbidragen till dessa skolor. Med det anförda avstyrker utskottet de ifrågavarande motionsyrkandena.
I propositionen föreslås en ökning av ramen för bidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor över grundskolenivå till 4552. Föredragande statsrådet anmäler samtidigt att han i den aviserade propositionen om gymnasieskolan kommer att föreslå att den s.k. lilla ramen avvecklas. Enligt förslag från en särskild utredare borde utbildningar inom lilla ramen inordnas i det nya tredje året av gymnasieskolans yrkesutbildningar, medan resterande utbildningar borde hänföras antingen till kommunal vuxenutbildning eller högskolan. Det finns dock utbildningar som inte är hänförliga vare sig till det offentligt anordnade skolväsendet eller högskolan. Statsrådet föreslår därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att få utöka ramen om det visar sig nödvändigt.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner föreslaget antal bidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor över grundskolenivå samt lämnat begärt bemyndigande att utöka ramen.
Övriga frågor
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag att förordningen om statsbidrag till kostnader för hemspråksundervisning vid vissa fristående skolor för skolpliktiga elever ändras och anpassas till det nya statsbidragssystemet för det offentliga skolväsendet.
Det är regeringen som prövar frågan om statsbidrag till fristående skola utifrån de kriterier som angetts av riksdagen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub290 (m), där motionärerna begär att riksdagen skall göra ett uttalande om att bidrag bör utgå till Bladins skola i Malmö.
Det bidrag som utgår till fristående skolor är inte uppdelat på skilda kostnadsslag. Det rymmer därför också bidrag till pensionskostnader. Så har det alltid varit beträffande skolor som ej haft statligt reglerade lärartjänster. Med det avstyrks motion 1990/91:Ub290 yrkande 3.
Frågor om kommunala/landstingskommunala bidrag till fristående skola med eller utan statsbidrag har utskottet tidigare behandlat i betänkande UbU 1987/88:14 (s.12).
Utskottet föreslår slutligen att riksdagen till Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 228007000 kr. Av skäl som redovisats i detta betänkande är det inte meningsfullt att nu slå samman anslagen Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet och Bidrag till driften av fristående skolor. Utskottet avstyrker därmed motion 1990/91:Ub821 yrkande 13.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande real minskning av statsbidraget till de estniska skolorna, Hillelskolan, Kristofferskolan m.fl. fristående skolor att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub223, 1990/91:Ub268 yrkande 1, 1990/91:Ub290 yrkande 1 och 1990/91:Ub821 yrkande 14, res. 1 (m, fp, c, mp)
2. beträffande statsbidrag till det faktiska antalet elever vid statsunderstödd fristående skola på grundskolenivå att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub268 yrkande 3, res. 2 (m, fp, c, mp)
3. beträffande bidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub5 yrkande 7 delvis, 1990/91:Ub37 yrkande 4, 1990/91:Ub207 delvis, 1990/91:Ub259 yrkande 16, 1990/91:Ub268 yrkande 2, 1990/91:Ub241 yrkandena 7 och 8, båda delvis, 1990/91:Ub283, 1990/91:Ub290 yrkande 2, 1990/91:Ub320 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande 27 samt 1990/91:Ub821 yrkande 11 delvis godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:100 samt lägger proposition 1990/91:18 till handlingarna, res. 3 (m, fp, mp) res. 4 (c)
4. beträffande redovisning av fristående skolor för skolpliktiga elever i den kommunala skolplanen att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub8.
5. beträffande statsbidrag till fristående skolor över grundskolenivå att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub203 yrkande 7, 1990/91:Ub207 delvis, 1990/91:Ub312 och 1990/91:Ub821 yrkande 11 delvis godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:100, res. 5 (m, fp, mp)
6. beträffande statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor över grundskolenivå att riksdagen godkänner förslaget till ram för budgetåret 1991/92 samt bemyndigar regeringen att, enligt vad i proposition 1990/91:100 anförts, i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen årselevplatser för budgetåret 1991/92,
7. beträffande hemspråksundervisning vid fristående skolor att riksdagen godkänner vad i proposition 1990/91:100 förordats om den särskilda regleringen beträffande sådan undervisning,
8. beträffande statsbidrag till Bladins skola i Malmö att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub290, res. 6 (m, fp)
9. beträffande vissa pensionskostnader att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub290 yrkande 3,
10. beträffande anslagsbeloppet m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Ub821 yrkande 13 till Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 228007000 kr.
Stockholm den 19 mars 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (v), Eva Goës (mp), Ewa Hedkvist Petersen (s) och Ulf Melin (m).
Reservationer
1. Real minskning av statsbidraget till de estniska skolorna, Hillelskolan, Kristofferskolan m.fl. fristående skolor (mom.1)
Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.5 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
En årlig kostnadsuppräkning enligt skolindex av statsbidragen till de estniska skolorna, Hillelskolan och Kristofferskolan m.fl. fristående skolor är nödvändig. Om det inte sker en sådan uppräkning för årliga kostnadsökningar, urholkas snabbt det ekonomiska stödet till dem. En på så sätt ackumulerad nedskärning av bidragen kommer snart att hota skolornas existens.
Statsrådets förslag om att minska statsbidraget till de nämnda skolorna är inte logiskt. Han slår nämligen i budgetpropositionen (s.104) fast följande:
I likhet med vad jag har anfört om bidrag till skolor på grundskolenivå anser jag att en anpassning av nivån för statsbidrag till skolorna bör göras så att nivåerna blir mer jämförbara med det statliga finansiella stödet till kommunernas skolverksamhet. I en del fall är dock bidraget idag högre än vad som i genomsnitt utgår per elev i gymnasieskolan. Stöd till sådana skolor har utgått sedan en mycket lång tid och utgör en förutsättning för skolans och därmed utbildningens existens. Jag finner det utifrån nationella och kulturella synpunkter viktigt att stöd i oförändrad omfattning får utgå fortsättningsvis till sådana skolor.
Utskottet anser således att en årlig uppräkning enligt skolindex av bidragen till de i motionerna angivna skolorna bör göras även fortsättningsvis. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande real minskning av statsbidraget till de estniska skolorna, Hillelskolan, Kristofferskolan m.fl. fristående skolor att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub223, 1990/91:Ub268 yrkande 1, 1990/91:Ub290 yrkande 1 och 1990/91:Ub821 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Statsbidrag till det faktiska antalet elever vid statsunderstödd fristående skola på grundskolenivå (mom.2)
Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.6 börjar med "Utskottet tar" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Alla elever skall fullgöra skolplikten. Det finns inte skäl för en särskild elevtalsram för en statsunderstödd fristående skola som är godkänd för att erbjuda undervisning för skolpliktiga elever. Om t.ex. regeringen eller skolverket fastställer en elevtalsram om 100 platser som grund för statsbidrag för en viss statsbidragsberättigad fristående skola och skolan ett visst år av olika skäl tar emot 110 elever, innebär detta att skolans redan låga bidrag per elev minskas med 10%. Samtidigt gör statsverket ifråga om utbetalning av statsbidrag till kommunens grundresurs en vinst med ett elevrelaterat grundresursbelopp för var och en av dessa tio elever. En sådan ordning är inte försvarlig.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande statsbidrag till det faktiska antalet elever vid statsunderstödd fristående skola på grundskolenivå att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub268 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Bidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever (mom.3)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.6 börjar med "Så länge statsbidrag" och på s.7 slutar med "för budgetåret 1991/92" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att eleverna och deras föräldrar själva bör få avgöra om eleven skall gå i en skola i det kommunala skolväsendet eller i en fristående skola. Ett fritt val av skola skulle som en positiv bieffekt innebära en stimulans för utbildningsanordnarna att göra resp. skola så bra som möjligt.
Statsbidraget för kommunala grundskolor och fristående skolor för skolpliktiga elever bör vara utformat härefter. Riksdagen bör hos regeringen begära ett sådant statsbidragssystem för fristående skolor, att dessa skolor garanteras ett bidrag per elev som motsvarar vad som gäller för en elev i den kommunala grundskolan.
Vad utskottet här anfört om statsbidrag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande bidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub5 yrkande 7 delvis, 1990/91:Ub37 yrkande 4, 1990/91:Ub207 delvis, 1990/91:Ub241 yrkandena 7 och 8, båda delvis, 1990/91:Ub283, 1990/91:Ub290 yrkande 2, 1990/91:Ub320 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande 27 samt 1990/91:Ub821 yrkande 11 delvis och med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 16 och 1990/91:Ub268 yrkande 2 samt propositionerna 1990/91:18 och 1990/91:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Bidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever (mom.3)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.6 börjar med "Så länge statsbidrag" och på s.7 slutar med "för budgetåret 1991/92" bort ha följande lydelse:
I beräkningsunderlaget för den del av det nya sektorsbidraget som avser grundskolan ingår idag grundskoleelever. Från det totala antalet 7--15-åringar i resp. kommun har avräknats elever i särskola, fristående skolor och specialskolor.
Vid övergången till ett generellt finansiellt stöd till skolväsendet bör enligt utskottets mening samtliga i kommunen boende skolpliktiga elever räknas in i bidragsunderlaget. Verksamhetsbidraget bör i sin helhet betalas ut till kommunen, som därefter fördelar resurser efter behov till samtliga skolor i kommunen, såväl offentliga som fristående.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande bidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub259 yrkande 16 och med anledning av propositionerna 1990/91:18 och 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub5 yrkande 7 delvis, 1990/91:Ub37 yrkande 4, 1990/91:Ub207 delvis, 1990/91:Ub268 yrkande 2, 1990/91:Ub241 yrkandena 7 och 8, båda delvis, 1990/91:Ub283, 1990/91:Ub290 yrkande 2, 1990/91:Ub320 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande 27 samt 1990/91:Ub821 yrkande 11 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Statsbidrag till fristående skolor över grundskolenivå (mom.5)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.8 börjar med "Utskottet har" och slutar med "ifrågavarande motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Till skillnad från vad som är fallet i regeringens förslag till villkor för statsbidrag till fristående skolor anser utskottet att det som principiell utgångspunkt bör gälla att fristående skolor är en viktig del av utbildningssystemet. Det är principiellt viktigt att det finns alternativ. Fristående skolor bidrar också till en förnyelse av skolväsendet.
För att kunna bli berättigad till statsbidrag skall en fristående skola, som anordnar utbildning motsvarande utbildningen inom gymnasieskolan, kunna visa en sådan stabilitet ifråga om personal, lokaler m.m. som är nödvändig för att undervisningen skall kunna bedrivas på ett sätt som uppfyller rimliga krav på kvalitet. Några inskränkningar i övrigt bör enligt utskottets uppfattning inte anges.
Nystartade fristående skolor, som har ett innehåll som motsvarar gymnasieskolans, bör garanteras ett bidrag per elev som lägst motsvarar vad som gäller för en elev i den kommunala gymnasieskolan. För skolor som är av annan karaktär bör bidraget fastställas i särskild ordning.
Vad utskottet här anfört om statsbidrag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande statsbidrag till fristående skolor över grundskolenivå att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub203 yrkande 7, 1990/91:Ub207 delvis, 1990/91:Ub312 och 1990/91:Ub821 yrkande 11 delvis och med avslag på proposition 1990/91:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Statsbidrag till Bladins skola i Malmö (mom.8)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.9 börjar med "Det är" och slutar med "i Malmö" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör statsbidrag utgå till fristående skola under förutsättning att skolan ger kunskaper och färdigheter som i rimlig utsträckning svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan och/eller gymnasieskolan förmedlar.
Med denna utgångspunkt anser utskottet att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att statsbidrag skall utgå till Bladins skola i Malmö. Regeringen har tidigare avslagit ansökningar om statsbidrag till skolan.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande statsbidrag till Bladins skola i Malmö att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub290 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Redovisning av fristående skolor för skolpliktiga elever i den kommunala skolplanen (mom.4)
Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anför:
Eftersom en fristående skola är en del av den utbildningsverksamhet som anordnas för kommunens skolpliktiga barn, är det naturligt att en sådan skola tas upp i kommunens skolplan. Samtidigt kan kommunen bedöma om verksamhetens kvalitet är tillfredsställande.
2. Anslagsbeloppet m.m. (mom.10)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:
Enligt vår mening bör man snarast överväga en samordning av utbetalning av verksamhetsbidraget till grundskolan och statens bidrag till fristående skolor på grundskolenivå enligt följande:
1. Till kommunen utbetalas dels verksamhetsbidraget, beräknat på det antal elever som fullgör sin skolgång i grundskolan den 15 september beräkningsåret, dels det av staten fastställda bidraget för fristående skolor för elever i sådana skolor i kommunen.
2. Kommunen, som framdeles förutsätts få godkänna fristående skolor, överlämnar de statliga bidragen till resp. huvudmän.
Det samordnade utbetalningsförfarandet bör föranleda vidgade kontakter mellan kommunens grundskolor och de fristående skolorna, något som ofta efterlyses. Den ekonomiska situationen under vilken de fristående skolorna arbetar bör också vinna i klarhet genom det föreslagna utbetalningsförfarandet.
Sedan erfarenhet vunnits av ett sådant system när det gäller fristående skolor på grundskolenivå, bör i ett nästa steg övervägas om ett likartat system kan användas för vissa fristående skolor som har en direkt motsvarighet inom gymnasieskolan.