Bidrag till det kommunala offentliga skolväsendet
Betänkande 1990/91:UbU7
Utbildningsutskottets betänkande
1990/91:UBU07
Bidrag till det kommunala offentliga skolväsendet
Innehåll
1990/91 UbU7
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1990/91:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnitt B.Det offentliga skolväsendet punkt B8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet jämte motioner.
Propositionen
Regeringen har under punkt B8 (s. 73--83) föreslagit 11. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om uppbyggnaden av ett särskilt skolindex, 12. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en engångsvis kompensation för en del av slutregleringen av bidrag till driften av grundskolan enligt det hittillsvarande systemet, 13. att riksdagen godkänner förslaget att avveckla den statliga regleringen av tjänster som elevhemsföreståndare och biträdande elevhemsföreståndare i grundskolan, 14. att riksdagen beslutar att intagning får ske budgetåret 1991/92 till linjerna inom försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade studievägar, 15. att riksdagen godkänner förslaget till övergångsregler för resurserna för kommunal utbildning för vuxna exkl. särvux, 16. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30276451000 kr.
Motionerna
1990/91:Ub203 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försöken med treårig yrkesinriktad utbildning bör avbrytas i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub241 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 7. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten att välja skola, 8. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bidragen skall följa eleven, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolor med egen profil, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åldersblandade klasser.
1990/91:Ub243 av Margareta Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ändring av grundskoleförordningen så att hemspråksundervisning också kan erbjudas på lördagar.
1990/91:Ub245 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en demokratisk skola.
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag om besparingar (300 milj.kr.) inom hemspråksundervisningen, 12. att riksdagen avslår regeringens förslag om att spara 55 milj.kr. på grundvuxutbildningen, 13. att riksdagen beslutar tillföra anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet 355 milj.kr. utöver regeringens förslag, eller totalt 30631451000 kr.
1990/91:Ub273 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den slutliga avräkningen av statsbidragen för verksamheten 1990/91 i landstingens gymnasieskolor.
1990/91:Ub291 av Pär Granstedt m.fl. (c, fp, v) vari yrkas att riksdagen anvisar medel till extra statsbidrag till kommuner med särskilda behov i fråga om hemspråksundervisning.
1990/91:Ub293 av Jerry Martinger och Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrarelevernas behov av att utveckla färdigheterna i svenska språket, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avsikten med vistelsen i Sverige skall vägas in vid val av undervisningsspråk.
1990/91:Ub299 av Lahja Exner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemspråksundervisning.
1990/91:Ub301 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en avsevärt bättre, obligatorisk, trygghetsförsäkring för landets alla skolelever.
1990/91:Ub308 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att rätt till hemspråk medges om eleven dagligen talar ett annat språk än svenska i hemmet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inga hemspråksgrupper bör bestå av mindre än fem elever, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behoven av en översyn av hemspråkslärarnas situation.
1990/91:Ub313 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemspråksundervisningen, 6. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet, B 8, för budgetåret 1991/92 anvisar 300000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit till hemspråksundervisning, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevinflytande i undervisningen, 8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i skollagen att elevernas rätt till inflytande klart framgår, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillföra statsbidraget till skolan ytterligare medel för att ge kommunerna ett finansiellt stöd för att genomföra en minskning av klasstorlekarna, 13. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet, B 8, för budgetåret 1991/92 anvisar 250000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit till finansiellt stöd för att möjliggöra mindre klasser i grundskolan, 14. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet, B 8, för budgetåret 1991/92 anvisar 55000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit till kommunal vuxenutbildning, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräkningen av sektorsbidraget och kostnadsrelationerna mellan staten och kommunerna.
1990/91:Ub326 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att 4 kap. 9 § grundskoleförordningen får sådan lydelse att hemspråksundervisning på lördagar möjliggörs.
1990/91:Ub329 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemspråksundervisningens höga kvalitet och stora omfattning och om dess integrering i grundskolans schemalagda ordinarie undervisning.
1990/91:Ub560 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera skickliga lärare att bli kvar i yrket.
1990/91:Ub804 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att barnens rätt till omsorg på skolans område vad gäller skolmåltider, lokaler, arbetsmiljö och arbetsmaterial tillgodoses enligt vad i motionen anförts. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So226.
1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en självstyrande, demokratisk lokal styrelse på skolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt statsbidragssystem som skall börja gälla senast den 1 juli 1993, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrarundervisningen -- svenska som andra språk, studiehandledning, hemspråksundervisning och hemspråkslärare, 16. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barn- och ungdomspedagogisk utbildning, lärarutbildning och fortbildningen, 26. att riksdagen till Hemspråksundervisning, B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar 150 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
1990/91:Ub816 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om huvudmannaskapet för den gymnasiala vårdutbildningen.
1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om självstyrande skolor, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föräldrars och elevers utökade rätt att välja skola inom det allmänna skolväsendet, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter för skolor inom det allmänna skolväsendet att skapa en särskild ämnesprofil, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolmyndighetens skyldighet att informera om rätten att välja skola, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om karriärtjänster, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om besvärsrätt vid lärartillsättningar.
1990/91:Ub823 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemspråk som tillval, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidraget till gymnasiestudier i utlandet.
1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 13. att riksdagen beslutar att till anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet från anslaget B 4. överföra 78487000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen, 14. att riksdagen beslutar att till anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet från anslaget B 6. överföra 50 milj.kr. i enlighet med vad som anförts i motionen, 15. att riksdagen beslutar att reducera anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet i den del som avser vuxenutbildning med 50 milj.kr. i enlighet med vad som anförts i motionen, 16. att riksdagen beslutar att reducera anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet med 13500000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen, 17. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet anvisar ett förslagsanslag av 30341438000 kr.
1990/91:Ub826 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad teoretisk gymnasieutbildning i Stockholms län. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A504.
Utskottet
Från förevarande anslag, som är nytt, utgår fr.o.m. den 1 juli 1991 statsbidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet (grundskola, gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna exkl. vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda, särvux). Till detta anslag har förts följande anslag och anslagsposter enligt nuvarande anslagsindelning: B 3. Stöd för utveckling av skolväsendet, medlen för bidrag till kommunernas lokala skolutveckling, B 10. Särskilda insatser inom skolområdet (75 % av anslaget), B 11. Bidrag till driften av grundskolan m.m., medlen för bas- och förstärkningsresurser m.m., bidrag till lokal skolutveckling, bidrag till kostnader för vissa sociala avgifter, lönekostnadspålägg, extra bidrag till syo och prao i glesbygd, kompletteringsfortbildning (utom medlen till Sveriges radio), B 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor, B 19. Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m., C 1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna (utom medlen för särvux) samt F 3. Studiehjälp m.m., medel för vissa elevresor avseende gymnasieskolan.
Statsbidraget utbetalas till kommunerna som ett samlat finansiellt stöd till driften av det kommunala offentliga skolväsendet -- ett sektorsbidrag.
Från anslaget utgår vidare särskilda bidrag för gymnasial utbildning för döva och hörselskadade samt svårt rörelsehindrade elever, ett särskilt verksamhetsstöd till vissa gymnasiala utbildningar och vuxenutbildningar, bidrag till vissa gymnasiala utbildningar som skall överföras till annan utbildningsform, bidrag till vissa kostnader i samband med försök med treåriga yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan samt ett bidrag av engångskaraktär till driften av grundskolan.
1. Hemspråksundervisningen
I propositionen (prop. 1990/91:100, bil. 10 s. 46--48) redovisas de övergripande principerna för undervisningen i hemspråk och nu gällande bestämmelser för kommunernas skyldighet att anordna undervisning i hemspråk. Regeringen konstaterar att antalet deltagare i hemspråksundervisningen har ökat starkt under årens lopp. Under perioden 1986/87--1989/90 ökade antalet deltagande elever i hemspråksundervisning i grundskolan med 6751 elever till sammanlagt 63499 elever, dvs. en ökning med ca 12%.
Enligt nu gällande statsbidragsbestämmelser (Förordning om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan, m.m. SFS 1978:345, senaste ändring 1990:874) utgår statsbidrag till kostnader för bl.a. viss stödundervisning (30 § 1. Stödundervisning i svenska som anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som hemspråk) och undervisning i hemspråk samt studiehandledning på hemspråk (32--34 §§). Bidrag till stödundervisning i svenska, dvs. svenska som andraspråk lämnas för högst fyra veckotimmar för varje grupp av elever. Bidrag lämnas för 1,1 veckotimmar för varje elev som deltar i hemspråksundervisning under läsåret. Om det finns särskilda skäl, får länsskolnämnden besluta att ytterligare bidrag skall lämnas för högst 0,3 veckotimmar för varje deltagande elev i hemspråksundervisning. Enligt vad utskottet erfarit från utbildningsdepartementet kan bidraget till svenska som andraspråk i 1990/91 års priser beräknas uppgå till 738,8 milj.kr. och bidraget till hemspråksundervisning inkl. studiehandledning på hemspråket till 435,5 milj.kr., dvs. totalt 1174,3 milj.kr. Därtill kommer sociala avgifter med totalt 265,4 milj.kr. Bidraget till hemspråksundervisningen utslaget per deltagande elev motsvarar ca 1,3 lärarveckotimmar.
Enligt regeringen skall de principer för elevers rätt till hemspråksundervisning som riksdagen tidigare beslutat om ligga fast (prop. 1984/85:100, bet. UbU12, rskr. 149). Det ankommer på kommunen att pröva om angivna villkor för rätt till hemspråksundervisning föreligger.
Föredragande statsrådet framhåller att kommunerna i större utsträckning måste eftersträva en kvalitativt god och rationell undervisning i hemspråk. En rimlig minsta gruppstorlek i ett hemspråk är enligt statsrådets mening fem elever. I fortsättningen bör svårigheter att anordna undervisning i ett hemspråk med minst fem deltagare -- förutom bristande tillgång på lärare på hemspråk (jfr. 5 kap. 11 § grundskoleförordningen) -- kunna utgöra skäl för en kommun att inte anordna undervisning. Föredragande statsrådet utgår emellertid från att kommunerna tillsammans med berörda elever, vårdnadshavare och lärare gör allt för att skapa sådana lösningar att så många elever som möjligt får den undervisning de behöver.
Med de föreslagna förändringarna i vad gäller hemspråksundervisningen görs i budgetpropositionen den bedömningen att staten kan minska sektorsbidraget till kommunerna med 300 milj.kr. Föredragande statsrådet avser att senare återkomma till regeringen med förslag som anpassar föreskrifterna för hemspråksundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan till i propositionen framförda förslag.
I motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 1 delvis framhålls att det nya statsbidragssystemet är utformat som ett sektorsbidrag, dvs. ett generellt, finansiellt stöd till kommunernas skolväsende. Därav följer att kommunerna själva förfogar över samtliga de resurser som skall användas för verksamheten -- såväl statliga som kommunala. Kommunerna skall, framhåller motionärerna, själva fatta besluten om hur verksamheten skall vara organiserad och om erforderliga prioriteringar. Mot denna bakgrund anser motionärerna det vara principiellt felaktigt att fatta beslut om en öronmärkt besparing, som i detta fall skulle drabba hemspråksundervisningen. Slutligen vill motionärerna betona att det självklart finns möjligheter att göra effektivitetsvinster även inom hemspråksundervisningen. Men det bör ske inom ramen för det kommunala ansvaret för undervisningsväsendet och det finansiella stöd som statsmakterna ställer till förfogande för hela skolsektorn.
Även i motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 5 framhålls att ett av de grundläggande syftena med det nya statsbidragssystemet för grundskolan är att beslut om resursernas fördelning skall ske närmare den dagliga verksamheten i skolorna och inte styras centralt av detaljerade bidragsregler. Enligt motionärerna kommer de kommuner som har högst andel hemspråkselever att drabbas hårdast av regeringens förslag till besparing. I dessa kommuner är undervisningsgrupperna ofta större än fem elever redan i dag, anför motionärerna, varför några stora effektivitetsvinster inte kan påräknas. Dessa invandrartäta kommuner har i dag en väl fungerande organisation för hemspråksundervisningen, framhåller motionärerna. Mot denna bakgrund bör riksdagen avvisa regeringens förslag till besparing inom hemspråksundervisningen.
Enligt motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 6 bör lärarna i hemspråk betraktas som en resurs för alla elever i skolan. Det är därför viktigt att de ges vidareutbildning i ytterligare ämnen. Enligt motionärerna bör ett samlat grepp tas över all invandrarundervisning, dvs. svenska som andraspråk, hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk, för att utnyttja resurserna bättre.
I motionerna 1990/91:Ub299 (s) och 1990/91:Ub329 (s) understryks vikten av fortsatt hög kvalitet inom hemspråksundervisningen. Enligt den förstnämnda motionen bör det nya skolverket ges i uppgift att bistå kommunerna med råd för att effektivisera hemspråksundervisningen efter kommunernas behov och förutsättningar. Enligt den sistnämnda motionen är det angeläget att undervisningen i hemspråk organiseras utifrån den enskilda elevens behov och att hemspråksundervisningen integreras i skolarbetet.
I motion 1990/91:Ub291 (c, fp, v) föreslås att kommuner med många invandrarelever bör ges extra statsbidrag för att kunna genomföra en bra hemspråksundervisning. Med beräkningsexempel från Södertälje kommun visar motionärerna hur regeringens sparbeting drabbar en invandrartät kommun. Enligt motion 1990/91:Ub308 (fp) yrkande 2 bör rätt till hemspråksundervisning medges elev, som dagligen talar ett annat språk än svenska i hemmet. I samma motion föreslås att inga hemspråksgrupper skall bestå av mindre än fem elever (yrkande 3).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Enligt riksdagens beslut om ett nytt statsbidragssystem för skolväsendet (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) skall ett samlat finansiellt stöd i form av ett sektorsbidrag utgå till samtliga kommuner. Sektorsbidraget skall således omfatta det totala statliga finansiella stödet till skolsektorn, dvs. grundskola, gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna. I beräkningsmodellen för bidraget tas hänsyn till bl.a. de kommuner som har ett relativt sett större behov av stöd till invandrarelever (specialresurs 2). Föredragande statsrådet framhöll (prop. s. 58) att ett generellt bidrag till skolsektorn ger de bästa möjligheterna för huvudmännen att planera verksamheten och organisatoriskt utforma skolan med beaktande av lokala förutsättningar och behov. Ett sådant bidrag ger också den vidaste ramen och därmed ett stort utrymme för decentralisering och möjligheter för personalen i skolan, eleverna och föräldrarna att utöva ett reellt inflytande och ta ansvar. Det samhällsekonomiska läget, fortsatte föredragande statsrådet, gör det nödvändigt att skapa förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av de samlade statliga och kommunala resurserna för skolan. Riksdagen ställde sig bakom principerna om ett generellt finansiellt stöd till skolsektorn i kommunerna.
Det nya statsbidragssystemet innebär vidare att det direkta sambandet mellan statsbidraget till en viss verksamhet och verksamhetens volym försvinner. Motivet för en förändring av statsbidragssystemen har varit bl.a. att de nuvarande statsbidragen med sin kostnadsrelatering och nära koppling till befintlig skolorganisation styr verksamheten på ett sådant sätt att det inte går att förena med ett decentraliserat verksamhetsansvar. De nuvarande statsbidragens funktion som statligt styrmedel är således inte i samklang med en mål- och resultatorienterad styrning av skolan.
Utskottet konstaterar att kostnaderna för undervisningen i svenska som andraspråk och i hemspråk är betydande för staten. Enligt utskottets uppfattning har det nuvarande statsbidragssystemet inte främjat en till fullo ändamålsenlig användning av resurserna. Riksrevisionsverket (RRV) har i sin rapport Invandrarundervisningen i grundskolan (dnr 23/90/0609) konstaterat att detta bl.a. lett till ineffektivitet i undervisningen på grund av bristande incitament till en rationell organisation. Den lokala resursfördelningen har snarare skett med utgångspunkt i praxis, grundad på bidragsreglernas utformning, än efter elevernas behov.
Som bl.a. RRV funnit bör hemspråksundervisningen i grundskolan kunna bedrivas på ett mera rationellt sätt än hittills. Det nya statsbidragssystemet innefattar för kommunernas del ett totalansvar för resursfördelningen inom skolsektorn. Detta bör enligt utskottets uppfattning ge kommunerna större frihet i genomförandet av bl.a. hemspråksundervisningen. Samtidigt bör kraven på bättre planering och ledningsorganisation för denna undervisning komma i förgrunden i samband med den lokala resursfördelningen. Frågor om gruppstorlek för hemspråksundervisning m.m. tas upp i proposition 1990/91:115 om vissa skollagsfrågor m.m., vilken riksdagen kommer att behandla inom kort.
Mot denna bakgrund finner utskottet att det finns motiv för att statsbidraget skall minskas i den omfattning som regeringen föreslår. Utskottet anser dock att metoden för att reducera statsbidraget bör vara generell. Minskningen bör således fördelas proportionellt på samtliga kommuners samlade sektorsbidrag. Enligt utskottets uppfattning överensstämmer ett sådant förfaringssätt mer med priniperna för det nya statsbidragssystemet för skolan enligt riksdagens tidigare beslut (prop. 1990/91:18, bet. UbU:4, rskr. 76). Detta bör riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub313 yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub291, 1990/91:Ub299, 1990/91:Ub308 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub329 och 1990/91:Ub813 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att invandrareleverna ges en kvalitativt god hemspråksundervisning. Som utskottet tidigare anfört i betänkande 1987/88:14 (s. 8) är det en tillgång för vårt land om många av landets invånare har en naturlig tvåspråkighet. Detta kommer enligt utskottets uppfattning att få allt större betydelse i framtiden i och med ett ökat internationellt samarbete inom olika samhällsområden. Avslutningsvis vill utskottet stryka under att hemspråksundervisningen självfallet bör ha samma ställning som undervisningen i andra ämnen i skolan och därvid ges likvärdiga arbetsmöjligheter.
Enligt motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 9 bör det vara möjligt för elever på grundskolans högstadium att som tillval kunna läsa ett språk som förekommer vid skolan som hemspråk.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 80) skall som tillval på högstadiet anordnas treåriga kurser i B-språk (franska och tyska). Därutöver anordnas andra tillvalskurser enligt skolstyrelsens beslut. Undervisning i hemspråk som ämne skall erbjudas de elever som har minoritetsspråk som hemspråk och som uppfyller kraven enligt 5 kap. 4--5 §§ grundskoleförordningen. På högstadiet kan dessa elever välja hemspråk som tillval. Tillvalskursen skall då i första hand behandlas som varje annat valalternativ som skolan erbjuder eleverna.
Med det anförda anser utskottet att syftet med motion 1990/91:Ub823 yrkande 9 är tillgodosett, varför motionsyrkandet avstyrks.
I motionerna 1990/91:Ub243 (s) och 1990/91:Ub326 (m) begärs att grundskoleförordningen ändras så att hemspråksundervisning kan erbjudas på lördagar. Motionärerna pekar på problemet att schematekniskt lösa hemspråksundervisningen inom skoldagens längd. Motionärerna hänvisar till tidigare försök i Stockholms kommun att förlägga viss hemspråksundervisning till lördagar.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Vissa aktiviteter i skolans verksamhet som hemspråksundervisning och andra former av särskilt stöd till elever är reglerade i läroplanen i vad gäller innehåll men inte tidsmässigt. I stället relateras sådana verksamheter till elevens behov. För den enskilda eleven schemaläggs självfallet även sådana aktiviteter. Enligt läroplanens bestämmelser kan undervisning i hemspråk, studiehandledning på hemspråk och undervisning i svenska som andraspråk ersätta undervisning av motsvarande omfattning i ett eller flera ämnen.
Utskottet anser det viktigt att ansvariga rektorer i kommunernas skolväsende finner lösningar på problemet hur invandrarundervisningen tidsmässigt skall förläggas inom ramen för skoldagen. Enligt utskottets uppfattning bör det vara möjligt att med bättre planering och ledning än hittills kunna undanröja de olägenheter som uppstår för såväl den enskilda eleven som hela klassen då invandrareleven måste lämna klassundervisningen för undervisning i svenska som andraspråk eller hemspråk.
I propositionen om vissa skollagsfrågor m.m. (prop. 1990/91:115), som riksdagen inom kort kommer att behandla, föreslås en ändring i skollagen som gör det möjligt att förlägga undervisning i hemspråk och andra icke obligatoriska inslag i utbildningen till lördagar utan att dessa räknas in i de dagar som skolplikten gäller.
Med hänvisning härtill anser utskottet att syftet med motionerna 1990/91:Ub243 och 1990/91:Ub326 är tillgodosett, varför de avstyrks.
I motion 1990/91:Ub308 (fp) yrkande 5 uppmärksammas hemspråkslärarnas situation. Enligt motionären riskerar hemspråksläraren att hamna utanför det övriga lärarkollegiet till följd av en splittrad tjänstgöring. Mot denna bakgrund bör en översyn göras av hemspråkslärarnas situation.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
I RRVs granskningsrapport om invandrarundervisning i grundskolan har även förutsättningarna för hemspråkslärarnas undervisning behandlats. RRV konstaterar (s. 20) att hemspråksläraren ofta arbetar deltid eller har timanställning. I de mindre språkgrupperna med enstaka elever är det ofta fråga om ambulerande tjänstgöring med några timmars undervisning per vecka på varje skola. Detta kan bl.a. medföra långa restider samt svårigheter att samarbeta med övriga lärarkategorier om bedömningar av elevens undervisningsbehov, schemaläggning m.m. Enligt vad utskottet erfarit pågår inom skolöverstyrelsen en utvärdering av hemspråksundervisningen inom ramen för den nationella utvärderingen. Därmed anser utskottet att syftet med motion 1990/91:Ub308 yrkande 5 i stort är tillgodosett, varför det avstyrks.
I motion 1990/91:Ub293 (m) understryks vikten av att invandrareleverna ges möjlighet att utveckla sina färdigheter i svenska språket (yrkande 1). Enligt motionärerna bör avsikten med vistelsen i Sverige vägas in i valet av undervisningsspråk i skolan (yrkande 2).
Utskottet hänvisar till bestämmelserna om undervisning i svenska som andraspråk enligt 5 kap. 13 § grundskoleförordningen. Utskottet vill erinra om att undervisning i svenska som andraspråk är obligatorisk för elever som behöver undervisningen (5 kap. 13 § grundskoleförordningen). I avsnittet om hemspråksundervisningen i årets budgetproposition (s. 47) framhåller föredragande statsrådet att det är angeläget både ur den enskildes och samhällets synvinkel att elev med annat hemspråk än svenska så snabbt som möjligt tillägnar sig sådana kunskaper i svenska att eleven kan följa undervisning i alla ämnen och får med andra elever likvärdiga möjligheter till framgång i skolarbetet. Utskottet delar denna uppfattning.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub293.
2. Val av skola, m.m.
I motionerna 1990/91:Ub241 (m) yrkande 7 delvis och 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 8 betonas rätten och möjligheten för elever och föräldrar att välja skola. Detta är enligt motionärerna ett viktigt instrument för att vitalisera skolan. I den senare motionen ges exempel på hur ett antal kommuner i landet lyckats utöka möjligheterna för föräldrar och elever att välja skola. I samma motion (yrkande 10) föreslås att riksdagen gör ett nytt tillkännagivande till regeringen när det gäller rätten att välja skola. "Närhetsprincipen" är visserligen viktig, framhåller motionärerna, men de förordar en mer generell utformning av en lagbestämmelse. Om kommunen ges en skyldighet att i största möjliga utsträckning tillgodose föräldrars och elevers önskemål, inkluderar det även en skyldighet att tillfredsställa dem som föredrar den närmaste skolan.
Riksdagen har tidigare behandlat frågan om elevers och föräldrars önskemål om val av skola (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95). Med anledning av propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) gjorde riksdagen på utskottets förslag ett tillkännagivande beträffande generella regler om vid vilken grundskola i hemkommunen en elev skall få fullgöra sin skolplikt. Enligt utskottet skall utgångspunkten vara elevens närhet till skolan. Kommunen skall emellertid så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt tillgodose elevers och föräldrars önskan om placering vid viss skola. Utskottet utgick från att regeringen skall förelägga riksdagen ett förslag till lagtext med den innebörd som utskottet angivit.
I proposition 1990/91:115 om vissa skollagsfrågor m.m., som riksdagen inom kort kommer att behandla, föreslås en ändring i skollagen i enlighet med riksdagens tidigare uttalande.
Utskottet finner inte anledning att riksdagen ändrar sitt tidigare ställningstagande i fråga om elevers och föräldrars val av skola, varför motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 7 delvis samt 1990/91:Ub821 yrkandena 8 och 10 avstyrks.
Rätten att välja skola bör enligt motion 1990/91:Ub241 (m) yrkande 9 följas av rätten och möjligheten för alla skolor att skapa en egen profil. Enligt motionärerna kommer en skola med speciell inriktning att locka både elever och personal med ett gemensamt intresse. Ett sådant intresse verkar sammanhållande och medverkar till en god anda i skolan, vilket i sin tur leder till engagemang och goda prestationer, framhåller motionärerna. Liknande tankegångar framförs i motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 9. Profilskolor främjar den pedagogiska utvecklingen i hela skolsystemet och ökar möjligheterna att tillgodose individuella önskemål från eleverna.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Vid riksdagens behandling av skolans utveckling och styrning vid riksmötet 1988/89 (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95) behandlades bl.a. frågan om skolors profilering. Utskottet ställde sig bakom den uppfattning som framfördes i propositionen i denna del.
Riksdagens beslut om ansvaret för skolan innebär att ett nytt statsbidragssystem införs från budgetåret 1991/92. Som föredragande statsrådet framhöll i propositionen ger ett generellt bidrag till skolsektorn de bästa möjligheterna för huvudmännan att planera verksamheten och organisatoriskt utforma skolan med beaktande av lokala förutsättningar och behov. Ett sådant bidrag ger också den vidaste ramen och därmed ett stort utrymme för decentralisering och möjligheter för personalen i skolan, eleverna och föräldrarna att utöva ett reellt inflytande och ta ansvar. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag även i denna del.
Det finns vissa möjligheter för skolenheter inom grundskolan att inom ramen för den nu gällande läroplanen och bestämmelser i övrigt att skapa sin egen profil, vilket även har verifierats i motionerna. En sådan speciell inriktning av verksamheten bör självfallet vara förankrad i den enskilda skolans arbetsplan. Enligt utskottets mening kommer det nya statsbidragssystemet att öka förutsättningarna för enskilda skolors ambitioner i detta avseende.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 9 och 1990/91:Ub821 yrkande 9.
I två motioner tas frågan upp om självstyrande skolor. Enligt motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 7 bör bl.a. rätten för en skola att pröva egna pedagogiska metoder utan politikeringripande och rätten till elev- och föräldrainflytande i skolan betraktas som viktiga medborgerliga rättigheter, vilka bör lagfästas. På ett flertal verksamhetsområden bör beslutanderätten överlåtas till varje skola. I motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 1 föreslås att varje skolenhet skall ha en egen styrelse med eget budgetansvar och inflytande över skolans innehåll.
Utskottet behandlade likartade yrkanden så sent som under hösten 1990 med anledning av propositionen om ansvaret för skolan (bet. 1990/91:UbU4). Mot denna bakgrund finner utskottet det inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande, varför motionerna 1990/91:Ub813 yrkande 1 och 1990/91:Ub821 yrkande 7 avstyrks.
I motion 1990/91:Ub313 (v) yrkandena 7 och 8 anses det självklart att elevernas inflytande över undervisningen måste förbättras och att de skall ta ett större ansvar för den egna skolan. Enligt motionärerna bör de nya läroplanerna för såväl gymnasieskolan som grundskolan tydligt ange att det är eleverna som tillsammans med lärarna skall planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om hur elevinflytandet skall öka samt om sådan ändring i skollagen att elevernas rätt till inflytande garanteras. Slutligen understryks i motion 1990/91:Ub245 (s) vikten av att ytterligare intensifiera utvecklingen av demokratiska arbetsmetoder i skolan och därmed också stärka skolans roll i arbetet med att fostra eleverna till demokratiska medborgare.
Utskottet hänvisar till att riksdagen nyligen antagit ett nytt första kapitel i skollagen (prop. 1990/91:18, bet. UbU:4, rskr. 76). I 1 kap. 2§ fastslås bl.a.: "Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar." I proposition 1990/91:115 om vissa skollagsfrågor m.m. föreslås när det gäller grundskolan att elevernas rätt till inflytande markeras i lag. Motsvarande föreslås gälla för elever i gymnasieskolan och kommunala utbildningen för vuxna enligt proposition 1990/91:85 Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Riksdagen kommer under innevarande riksmöte att ta ställning till bl.a. dessa förslag. Utskottet hänvisar vidare till direktiven (dir. 1991:9) för den nyligen tillsatta läroplanskommittén, där det bl.a. anförs följande: "Förutsättningen för en god inlärning ökar när eleverna får möjlighet till att utöva inflytande och ta ansvar för sin egen utbildning. Kravet på att utbildningen skall byggas upp med utgångspunkt i ett reellt elevinflytande är också betingat av de krav på kompetens vad gäller medinflytande och ansvarstagande som ställs i samhälls- och arbetslivet. Därmed kan utbildningen förstärka den demokratiseringsprocess som pågår i samhället. I översynsarbetet skall dessa förhållanden beaktas."
Utskottet finner att syftet med motionerna 1990/91:Ub245 och 1990/91:Ub313 yrkandena 7 och 8 är tillgodosett, varför de avstyrks.
3. Vissa gymnasieskolfrågor
Med tanke på den långa planeringstid som är nödvändig för en förändring av gymnasieskolan kan, enligt vad föredragande statsrådet anför i budgetpropositionen (s. 78), en ny linjestruktur m.m. börja införas först fr.o.m. läsåret 1992/93. Mot denna bakgrund föreslår regeringen när det gäller pågående försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade studievägar att riksdagen beslutar att intagningen till årskurs 1 läsåret 1991/92 bör få ske i nuvarande omfattning i de kommuner som i dag har försökslinjerna.
I motion 1990/91:Ub203 (m) yrkande 12 föreslås att försöksverksamheten med den treåriga yrkesinriktade utbildningen skall avbrytas. Inga nya intagningsplatser för försöksverksamheten bör ställas till förfogande och nu pågående utbildningar bör avbrytas i och med att eleverna fullföljt sin utbildning. Enligt motionärerna har erfarenheterna av den hittills bedrivna försöksverksamheten visat att den inte utan omfattande förändringar kan vara utgångspunkt för gymnasieskolans yrkesutbildning. Motionärerna finner det inte försvarbart att i dagens samhällsekonomiska läge göra omfattande fortsatta investeringar i en utbildningsform som måste förändras på ett genomgripande sätt.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan har pågått sedan läsåret 1988/89. Den första kullen elever i försöksverksamheten slutför således sin utbildning i och med utgången av innevarande läsår. Under dessa tre år har antalet intagningsplatser inom försöksverksamheten utökats och omfattar 12000 platser budgetåret 1990/91. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att intagning till försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade studievägar får ske även budgetåret 1991/92. Riksdagen bör såleds med avslag på motion 1990/91:Ub203 yrkande 12 besluta i enlighet med regeringens förslag i proposition 1990/91:100. Riksdagen kommer inom kort att ta ställning till propositionen om bl.a. en ny gymnasieskola (prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen).
I motion 1990/91:Ub816 (m) yrkande 11 tas frågan upp om huvudmannaskapet för den gymnasiala vårdutbildningen. Enligt motionärerna har erfarenheterna visat att landstingen som huvudmän för vårdutbildningen inte skapar de bästa förutsättningar för denna utbildning. Utbildningsmässiga och kvalitetsmässiga hänsyn trängs undan av landstingens ambitioner att främst ge utbildning för egna behov. Motionärerna anser därför att kommunen bör vara huvudman för all offentlig gymnasial utbildning.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
I samband med riksdagens behandling av ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76 s. 30 f.) tog utskottet ställning till landstingens fortsatta huvudmannaskap för vissa utbildningar i gymnasieskolan. Utskottet finner ingen anledning att ändra sitt tidigare ställningstagande när det gäller huvudmannaskapet för den gymnasiala vårdutbildningen, varför utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub816 yrkande 11.
I motion 1990/91:Ub826 (fp) om utbildningen i Stockholms län hävdas att den gymnasiala utbildningen har en alltför kraftig inriktning mot de yrkesinriktade studievägarna, i synnerhet i den södra länsdelen. Behovet av ökad teoretisk gymnasial utbildning i Stockholms län bör därför tillgodoses i större utsträckning än vad som hittills skett (yrkande 1).
Riksdagens beslut om ansvaret för skolan innebär bl.a. att de kommuner som anordnar gymnasial utbildning skall ansvara för planeringen när det gäller vilka studievägar som skall finnas och antalet platser på dem. Därmed har det statliga planeringssystemet för gymnasieskolan upphört.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub826 yrkande 1.
4. Vissa tjänstefrågor
I motionerna 1990/91:Ub560 (m) yrkande 8 och 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 16 tas frågan upp om karriärmöjligheter för lärare. Enligt motionärerna är det viktigt att skolan kan värdesätta goda pedagoger så att de stannar kvar i läraryrket. Tjänsterna som huvudlärare och institutionsföreståndare bör därför återinföras. Vidare bör antalet lektorat kunna ökas och större ansträngningar bör göras för att tillsätta de lektorat som redan är inrättade i gymnasieskolan.
Utskottet tog ställning till likartade yrkanden i samband med riksdagens behandling av ansvaret för skolan tidigare under detta riksmöte. Utskottet utgick från att åtgärder av ifrågavarande slag prövas av skolhuvudmännen. När det gäller lektorstjänster m.m. gjorde riksdagen ett särskilt uttalande i denna fråga (jfr betänkande 1990/91:UbU4 s. 23--25).
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub560 yrkande 8 och 1990/91:Ub821 yrkande 16.
I motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 18 föreslås att den besvärsrätt som hittills funnits vid lärartillsättningar skall bibehållas.
Riksdagen avslog motioner med likartade yrkanden under innevarande riksmöte i samband med behandlingen av ansvaret för skolan. Utskottet har inte funnit att något nytt har framkommit i ärendet som bör föranleda riksdagen att ändra sitt ställningstagande vad gäller besvärsrätt vid lärartillsättning. Efter riksdagens beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58) har regeringen den 13 december 1990 utfärdat förordning om meritvärdering vid anställning av lärare (SFS 1990:1476). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub821 yrkande 18.
Med hänvisning till riksdagens beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58) föreslår regeringen att den statliga regleringen skall upphöra även för tjänster som föreståndare och biträdande föreståndare vid elevhem för vilka sektorsavtalet för civila statsförvaltningen (SA-C) gäller. Den statliga regleringen bör upphöra för dessa tjänster med tillämpning fr.o.m. den 1 juli 1991.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att avveckla den statliga regleringen av tjänster som elevhemsföreståndare och biträdande elevhemsföreståndare i grundskolan.
5. Vissa statsbidragsfrågor
Med hänvisning till riksrevisionsverkets förvaltningsrevision av den kommunala grundutbildningen för vuxna (Grundvux -- styrning och resursutnyttjande, diarienr 23-90-07-48) är det regeringens uppfattning att en mindre besparing genom effektivitetsvinster kan göras inom grundvux. Mot denna bakgrund har sektorsbidraget i vad avser den del som gäller vuxenutbildningen minskats med 55 milj.kr.
I motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 12 delvis avvisas regeringens besparingsförslag. Enligt motionärerna är sektorsbidraget till kommunerna utformat som ett generellt finansiellt stöd till kommunernas hela undervisningsväsende och det måste få ankomma på kommunerna själva att göra erforderliga prioriteringar. Även i motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 14 delvis framhålls att regeringens förslag till besparing inom grundvux inte är förenligt med principerna för det nya statsbidragssystemet. Motionärerna anser att frågan om en besparing inom grundvux inte bör avgöras nu med hänsyn till att riksdagen inom kort kommer att ta ställning till proposition 1990/91:85 om bl.a. vuxenutbildningen.
Utskottet konstaterar att grundvux liksom invandrarundervisningen i grundskolan är en relativt resurskrävande utbildning. Som framkommit av RRVs granskning av grundvux arbetar lärarna med mycket små undervisningsgrupper. Till följd av bristande resurser för skolledning m.m. får lärarna inom grundvux ta på sig ett "totalansvar" för verksamheten, vilket drabbar den professionella lärarrollen. Enligt RRV kan vissa förhållanden som ökar resursutnyttjandet inom grundvux hänföras till bristande organisation och styrning.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till kommunernas ökade ansvar för resursanvändningen inom skolsektorn till följd av det nya statsbidragssystemet räknar utskottet med att grundvux bör kunna bedrivas mera rationellt än vad som hittills skett. I konsekvens med utskottets tidigare ställningstagande till besparing när det gäller hemspråksundervisningen bör även den av regeringen föreslagna besparingen inom grundvux med 55 milj.kr. fördelas generellt, dvs. en proportionell minskning av samtliga kommuners samlade sektorsbidrag. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 12 delvis och 1990/91:Ub313 yrkande 14 delvis som sin mening ge regeringen till känna.
I budgetpropositionen (s. 76 f.) redovisas utformningen av ett särskilt skolindex som bör tillämpas första gången vid regeringens beslut om sektorsbidraget till kommuner för budgetåret 1992/93.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i proposition 1990/91:100 anförts om uppbyggnaden av ett särskilt skolindex.
Övergången till ett nytt statsbidragssystem den 1 juli 1991 innebär bl.a. att någon slutreglering inte kommer att göras av statsbidragen för redovisningsåret 1990/91. Enligt regeringen bör dock en engångsvis kompensation ske budgetåret 1991/92 för en del av slutregleringen som kan framräknas enligt nuvarande regler för statsbidrag till grundskolan. Denna del motsvarar en lönedel i slutregleringen, som enligt nuvarande regler skulle ha utgått till kommunerna under 1991/92. Regeringen beräknar ett medelsbehov av 594,2 milj.kr. för denna kompensation.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:100 om en engångsvis kompensation för en del av slutregleringen av bidrag till driften av grundskolan enligt det hittillsvarande systemet.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner regeringens förslag till övergångsregler för resurserna för kommunal utbildning för vuxna exkl. särvux (jfr bet. 1990/91:UbU4 s. 42).
När det gäller övergången den 1 juli 1991 från de nuvarande statsbidragssystemen till ett finansiellt stöd i form av ett sektorsbidrag till kommunernas skolväsende skall i princip bidragsnivån i det nya bidragssystemet stämma överens med bidragsnivån framräknad enligt de nuvarande bidragssystemens regler. I budgetpropositionen (s. 74) redovisas de allmänna utgångspunkterna för beräkningarna av sektorsbidraget för budgetåret 1991/92.
I beräkningsunderlaget har bl.a. hänsyn tagits till att kostnaderna för vissa tjänstledigheter och andra förmåner enligt kommunala avtal är annorlunda än enligt statliga. Bakgrunden till detta är att det senaste avtalet om löner för skolans personal (december 1989) innehöll en lönemässig kompensation för de förändrade allmänna anställningsvillkor som lärarna får på grund av att de går över till kommunala avtal. Dessa allmänna anställningsvillkor, t.ex. bättre sjukförmåner och bättre förmåner vid ledighet, har tidigare betalats av kommunerna. Dessa kostnader har bortfallit från den 1 januari 1991 i samband med kommunaliseringen av lärare m.fl. på skolområdet (prop. 1989/91:41, bet. UbU9, rskr. 58). Minskningen av bidraget för att rättställa kostnadsrelationerna mellan stat och kommun beräknas av regeringen till 500 milj.kr.
I motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 15 ifrågasätts minskningen av statsbidraget med 500 milj.kr. för kommunerna vid beräkningen av kostnadsrelationerna mellan staten och kommunerna. Enligt motionärerna bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med en redovisning av de beräkningar och antaganden som ligger till grund för minskningen av sektorsbidraget till skolan.
Utskottet har erfarit att statsbidragstäckningen för kommunernas kostnader för lärarpersonalen har förbättras sedan den 1 januari 1991, eftersom kommunerna dels får full kostnadstäckning för löneökningarna, dels har blivit av med vissa kostnader som de tidigare har haft. Detta skulle alltså medföra en högre bidragsnivå än tidigare. Utskottet har således inget att erinra mot regeringens beräkning av statsbidraget för att rättställa kostnadsrelationerna mellan stat och kommun, varför motion 1990/91:Ub313 yrkande 15 avstyrks.
I motion 1990/91:Ub273 (s) påpekas att den slutliga avräkningen av statsbidraget för verksamheter under budgetåret 1990/91 i landstingens gymnasieskolor ingår i beräkningsunderlaget för gymnasieskolans del av sektorsbidraget till kommunerna. Det belopp som innehålls för landstingen beräknas till ca 200 milj.kr. Enligt motionärerna kan det vara svårt för landstingen att avkräva kommunerna motsvarande belopp under nästa budgetår.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Riksdagens beslut med anledning av propositionen om ansvaret för skolan innebär att sektorsbidraget kommer att utbetalas direkt till samtliga kommuner. Landstingskommunernas nuvarande bidrag kommer således att fördelas på samtliga kommuner enligt beräkningsmodellerna för gymnasieskolan och vuxenutbildningen och inget statsbidrag kommer att utbetalas direkt till landstingskommunerna. Dessa blir i framtiden hänvisade till överenskommelser med kommunerna för att finansiera de utbildningar för vilka de är huvudmän. Då det nya statsbidraget till kommunernas skolväsende utbetalas utan förskotts- och slutregleringsförfarande betyder detta att landstingskommunerna inte heller får motsvarigheten till slutregleringen av staten för 1990/91.
Enligt föredragande statsrådet (prop. s. 82) kan statsbidragsbeloppet för slutregleringen 1990/91 för redan genomförd verksamhet i landstingskommunernas regi vägas in i de avtal som kommer att träffas mellan hemkommuner och utbildningsanordnare. Utskottet utgår från att landstingen genom avtal med kommunerna kommer att reglera de kostnader för elevers utbildningar i landstingens regi läsåret 1990/91 som motsvarar det statliga slutregleringsbeloppet för budgetåret 1990/91. Utskottet förutsätter att landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet kommer att bistå sina resp. medlemmar i syfte att minimera de omfördelningseffekter som övergången till det nya statsbidragssystemet ofrånkomligen medför.
Med hänvisning till det anförda föreslår riksdagen att utskottet avslår motion 1990/91:Ub273.
I motion 1990/91:Ub241 (m) yrkande 10 anförs att många skolproblem grundläggs redan i lågstadieåldern. En orsak är att en del elever aldrig hinner befästa sina kunskaper i ett moment innan ett nytt måste påbörjas. Enligt motionärerna bör skolan ha en organisation som ger möjlighet till en individuellt avpassad studietakt. På lågstadiet bör undervisningen med fördel bedrivas i s.k. åldersblandade klasser.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Det finns inget i gällande bestämmelser om klasser m.m. i grundskoleförordningen som hindrar klassanordningar med åldersblandade klasser. Utskottet har erfarit att sådana anordningar förekommer i ett antal kommuner i dag. Enligt utskottets uppfattning kommer det reformerade statsbidragssystemet för det offentliga kommunala skolväsendet att öka möjligheterna för kommunerna att organisera sina skolenheter och klasser på ett friare sätt än vad som hittills skett. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub241 yrkande 10.
I motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 2 föreslås att de nuvarande olika statsbidragen till kommunerna, skatteutjämningssystemet och Robin Hood-skatten, bör göras om till ett nytt statsbidragssystem som består av tre delar. För det första bör ett generellt statsbidrag utgå till kommunens hela verksamhet i form av ett utjämningsbidrag som beror på kommunens skattekraft och struktur. För det andra skall statsbidraget för skolan utgå i form av en elevpeng, lika stor för hela landet och som betalas ut till den skola där eleven är inskriven. För det tredje skall statsbidrag utgå till kommunens barnomsorg. Enligt motionärerna bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att återkomma med ett förslag till ett nytt statsbidragssystem enligt dessa principer av vilka de två förstnämnda delarna har relevans för skolans verksamhet.
Med anledning av proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan har riksdagen under innevarande riksmöte fattat beslut om ett nytt statsbidragssystem för grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (bet. UbU4, rskr. 76). Riksdagen avslog då en motion med likartat yrkande. Utskottet har inte funnit att något nytt har framkommit i ärendet som bör föranleda riksdagen att ändra sitt ställningstagande i vad gäller ett nytt statsbidragssystem för skolsektorn. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub813 yrkande 2.
Enligt motion 1990/91:Ub241 (m) yrkande 8 delvis bör statsbidragssystemet för grundskolan konstrueras så att bidraget följer eleven till den skola som eleven väljer att fullgöra sin skolplikt vid. Ett sådant elevrelaterat statsbidrag bör vara lika stort oavsett om eleven går i en fristående skola eller en kommunal.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Det nya statsbidragssystemet som träder i kraft den 1 juli 1991 innebär att staten ger ett finansiellt stöd i form av ett sektorsbidrag till skolsektorn i samtliga kommuner. Utskottet har i betänkande 1990/91:UbU4 (s. 30--33) redovisat fördelarna med ett sådant generellt statsbidragssystem. I beräkningsunderlaget för den del av det nya sektorsbidraget som avser grundskolan ingår endast grundskoleelever. Från det totala antalet 7--15-åringar i resp. kommun har avräknats elever i särskola, sameskolor, specialskolor och fristående skolor. För dessa skolformer finns på riksstaten särskilda anslag i form av s.k. verksamhetsbidrag.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub241 yrkande 8 delvis.
I motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 17 framförs förslag om statsbidrag till gymnasiestudier i utlandet. Enligt motionärerna bör statsbidraget generellt knytas till varje elev, och det bör följa den elev i gymnasieskolan som t.ex. under ett år studerar vid en internationell skola.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Beräkningsmodellen för det nya statsbidragssystemet när det gäller gymnasieskolan baseras på grundprincipen att statsbidraget är ett finansiellt stöd som skall möjliggöra för kommunerna att fullgöra en skyldighet att erbjuda alla 16--19-åringar gymnasieutbildning. Den del av sektorsbidraget som avser gymnasieskolan baseras på det årliga beräkningsunderlaget utifrån statistiska uppgifter beträffande elevantalsförändringar m.m. i kommunerna per den 31 december för gymnasieskolan. Elever som gör studieuppehåll för t.ex. ett års studier i utlandet ingår inte i beräkningsunderlaget för gymnasieskolans del och tillför således inte hemkommunen några resurser.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub823 yrkande 17.
I motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 16 delvis framförs förslag om återkommande fortbildning för lärare. En termins studier/yrkespraktik minst vart sjunde år anser motionärerna vara ett rimligt mål.
Med anledning av propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18) behandlades ett liknande yrkande om fortbildning för skolväsendets personal. Utskottet anförde då (bet. UbU4 s. 56) att fortbildningen för skolans personal utgör en viktig del i en mål- och resultatorienterad styrning av skolan med utgångspunkt i lokala behov. Det är därför inte motiverat att centralt göra prioriteringar av fortbildningens inriktning för viss skolpersonal och precisera fortbildningens omfattning. Med samma motivering avstyrker utskottet även motion 1990/91:Ub813 yrkande 16 delvis. Utskottet vill till detta lägga att kommunerna från den 1 januari 1991 har det fulla ansvaret för skolans personal.
I motion 1990/91:Ub804 (mp) om barnens rätt uppmärksammas vissa besparingar inom skolans område som gäller bl.a. skolmåltider och måltidslokaler, läromedel och skolans arbetsmiljö. Enligt motionärerna skall eleverna stå i skolans centrum och respekteras som de individer de är. Arbetet i skolan skall, framhåller motionärerna, präglas av demokrati, solidaritet, jämställdhet, positiv konfliktlösning och personligt ansvar (yrkande 3).
Utskottet finner att de värderingar som enligt motionärerna skall prägla arbetet i skolan i stort överensstämmer med skolans mål och riktlinjer enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 80). När det gäller sådana frågor som standarden på skolmåltider och läromedel samt arbetsmiljön i skolan är det angelägenheter som kommunerna själva fattar beslut om. Något uttalande av riksdagen i enlighet med motion 1990/91:Ub804 yrkande 3 anser utskottet inte vara påkallat, varför det avstyrks. Frågan om stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolan behandlar utskottet i betänkande 1990/91:UbU10.
Enligt motion 1990/91:Ub301 (s) ger de skolungdomsförsäkringar för grundskole- och gymnasieelever som tecknas av kommunerna mycket varierande engångsbelopp vid invaliditet. Det är enligt motionärerna otillfredsställande att skolelever inte har ett tillräckligt ekonomiskt skydd. Det finns därför behov av en avsevärt bättre, obligatorisk, trygghetsförsäkring för landets alla skolelever.
Som huvudman för skolan har kommunen ansvar för skador som kan drabba eleverna genom vållande i skolverksamheten. Ansvaret kan täckas genom ansvarsförsäkring för kommunen. Olycksfallsförsäkringar är ett frivilligt åtagande från kommunernas sida. Enligt vad utskottet erfarit har alla kommuner i landet tecknat försäkring för sina elever, men villkoren varierar. Utskottet anser att försäkringsfrågorna för skolans elever även i fortsättningen bör vara en kommunal angelägenhet. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub301.
6. Anslagsbeloppet
Regeringen beräknar det samlade anslagsbeloppet till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 till 30276451000 kr.
Enligt motion 1990/91:Ub824 (m) bör till förevarande anslag överföras 78487000 kr. från anslaget B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet (yrkande 13) med hänvisning till motionärernas uppfattning om särskilda stimulansbidrag i skolan. Vidare bör till detta anslag överföras 50 milj.kr. från anslaget B 6. Fortbildning m.m. (yrkande 14) med hänvisning till att en del av resurserna för fortbildning bör disponeras av kommunerna. Enligt motionärerna bör en ytterligare minskning med 50 milj.kr. utöver regeringens förslag kunna göras av anslaget i den del som avser vuxenutbildningen (yrkande 15). Effektivitetsvinster bör kunna göras genom viss samordning av utbildningar inom komvux, i gymnasieskolan och inom arbetsmarknadsutbildningen. I konsekvens med tidigare yrkande om avveckling av försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning anser motionärerna att anslaget bör reduceras med beräknade medel för detta ändamål, dvs. 13,5 milj.kr. (yrkande 16). Sammanfattningsvis föreslår motionärerna (yrkande 17) att riksdagen anvisar ett förslagsanslag på 30341438000 kr. (+ 64987000 kr.) för budgetåret 1991/92.
I motion 1990/91:Ub259 (c) avvisas regeringens förslag om besparingar inom hemspråksundervisningen och grundvuxutbildningen (yrkandena 1 delvis, 12 delvis och 13). I motion 1990/91:Ub313 (v) avvisas regeringens förslag om besparingar med sammanlagt 355 milj.kr. inom hemspråksundervisningen resp. grundvux (yrkandena 6 resp. 14 delvis). Enligt motionärerna innebär mindre klasser i skolan en kvalitetshöjning, varför statsbidraget till skolan bör tillföras ytterligare medel i storleksordningen 700--800 milj.kr. under en treårsperiod för att genomföra en minskning av de klasser som i dag är större än 25 elever (yrkande 12). För budgetåret 1991/92 bör riksdagen anvisa 250 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit under detta anslag till stöd för att möjliggöra mindre klasser i grundskolan (yrkande 13). Riksdagen bör således till förevarande anslag anvisa totalt 30881451000 kr. (+ 605000000 kr.) för budgetåret 1991/92.
Enligt motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 26 är det inte möjligt att skära ned hemspråksundervisningen i enlighet med regeringens förslag. Därför bör riksdagen till förevarande anslag anvisa 150 milj.kr. utöver regeringens beräkning av medlen, dvs. totalt 30426451000 kr. för budgetåret 1991/92.
Utskottet avstyrker i konsekvens med tidigare ställningstaganden dels motion 1990/91:Ub824 yrkandena 13 och 14 beträffande föreslagna överföringar av medel från anslaget B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet och anslaget B 6. Fortbildning m.m. (jfr bet. UbU6), dels motion 1990/91:Ub824 yrkande 16 när det gäller en reducering av anslaget med anledning av förslaget att avveckla försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning, dels ock motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena 1 och 12, båda delvis, 1990/91:Ub313 yrkandena 6 och 14 delvis samt 1990/91:Ub813 yrkande 26 beträffande medel utöver regeringens förslag till dels hemspråksundervisningen, dels grundvux.
När det gäller förslaget i motion 1990/91:Ub824 yrkande 15 om en ytterligare besparing med 50 milj.kr. i den del som avser vuxenutbildningen inom sektorsbidraget vill utskottet hänvisa till att riksdagen inom kort kommer att behandla bl.a. samverkan mellan olika utbildningsanordnare i proposition 1990/91:85 om gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Någon besparing på detta område är enligt utskottets uppfattning inte motiverad.
De i motion 1990/91:Ub313 (yrkandena 12 och 13) framförda förslagen om medelsökning i syfte att göra klasserna mindre i grundskolan avstyrks med hänvisning till dels utskottets tidigare uttalande om ett riktmärke för klasstorlek som knyts till läroplanen, dels vad som i övrigt gäller om kommunernas frihet att organisera klasser och skolenheter i enlighet med det nya statsbidragssystemet.
Utskottet hemställer således att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena 1 delvis, 12 delvis och 13, 1990/91:Ub313 yrkandena 6, 12, 13 och 14 delvis, 1990/91:Ub813 yrkande 26 samt 1990/91:Ub824 yrkanden 13, 14, 15, 16 och 17 till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30276451000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande princip för besparing under anslaget Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub313 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub291, 1990/91:Ub299, 1990/91:Ub308 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub329 och 1990/91:Ub813 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 2. beträffande hemspråk som tillval att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub823 yrkande 9,
3. beträffande möjlighet till hemspråksundervisning på lördagar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub243 och 1990/91:Ub326,
4. beträffande översyn av hemspråkslärarnas situation att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub308 yrkande 5,
5. beträffande svenska som andraspråk att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub293,
6. beträffande rätten att välja skola att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 7 delvis och 1990/91:Ub821 yrkandena 8 samt 10, res. 1 (m, fp, mp)
7. beträffande möjlighet för skolor att skapa en särskild profil att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 9 och 1990/91:Ub821 yrkande 9, res. 2 (m, fp)
8. beträffande självstyrande skolor att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub813 yrkande 1 och 1990/91:Ub821 yrkande 7, res. 3 (fp, mp)
9. beträffande elevinflytande i undervisningen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub245 och 1990/91:Ub313 yrkandena 7 och 8,
10. beträffande intagning budgetåret 1991/92 till linjerna inom försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade studievägar att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub203 yrkande 12 beslutar i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100, res. 4 (m)
11. beträffande huvudmannaskapet för den gymnasiala vårdutbildningen att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub816 yrkande 11, res. 5 (m)
12. beträffande ökad teoretisk gymnasieutbildning i Stockholms län att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub826 yrkande 1,
13. beträffande karriärmöjligheter för lärare att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub560 yrkande 8 och 1990/91:Ub821 yrkande 16, res. 6 (m, fp)
14. beträffande besvärsrätt vid lärartillsättning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub821 yrkande 18, res. 7 (m, fp)
15. beträffande avveckling av statlig reglering av vissa tjänster att riksdagen godkänner förslaget att avveckla den statliga regleringen av tjänster som elevhemsföreståndare och biträdande elevhemsföreståndare i grundskolan i enlighet med proposition 1990/91:100,
16. beträffande besparing inom grundvux att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 12 och 1990/91:Ub313 yrkande 14 båda delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. beträffande ett särskilt skolindex att riksdagen godkänner vad som i proposition 1990/91:100 anförts om uppbyggnaden av ett särskilt skolindex,
18. beträffande en engångsvis kompensation till kommunerna att riksdagen godkänner vad som i proposition 1990/91:100 anförts om en engångsvis kompensation för en del av slutregleringen av bidrag till driften av grundskolan till kommunerna,
19. beträffande övergångsregler för resurser för kommunal utbildning för vuxna att riksdagen godkänner förslaget om övergångsregler för resurser för kommunal utbildning för vuxna i enlighet med proposition 1990/91:100,
20. beträffande beräkning av kostnadsrelationerna mellan staten och kommunerna att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub313 yrkande 15,
21. beträffande slutreglering av statsbidraget för verksamheten i landstingens gymnasieskolor läsåret 1990/91 att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub273,
22. beträffande åldersblandade klasser att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub241 yrkande 10,
23. beträffande ett nytt statsbidragssystem att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub813 yrkande 2, res. 8 (mp)
24. beträffande elevrelaterat statsbidragssystem att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub241 yrkande 8 delvis, res. 9 (m, fp, mp)
25. beträffande statsbidrag till gymnasiestudier i utlandet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub823 yrkande 17, res. 10 (m, fp, mp)
26. beträffande återkommande fortbildning för lärare att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub813 yrkande 16 delvis,
27. beträffande barnens rätt till omsorg på skolans område att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub804 yrkande 3,
28. beträffande trygghetsförsäkring för landets skolelever att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub301,
29. beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 1 delvis, 12 delvis och 13, 1990/91:Ub313 yrkandena 6, 12, 13 och 14 delvis, 1990/91:Ub813 yrkande 26 och 1990/91:Ub824 yrkandena 13, 14, 15, 16 och 17 till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30276451000 kr. res. 11 (m) res. 12 (v) res. 13 (mp)
Stockholm den 9 april 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva Goës (mp), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m) och Ylva Johansson (v).
Reservationer
1. Rätten att välja skola (mom. 6)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Riksdagen har" och på s. 12 slutar med "och 10 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att föräldrar och elever måste ges ökad rätt att välja skola inom det allmänna skolväsendet. Rätten och möjligheten att välja skola skapar i sig ett engagemang hos såväl elever, föräldrar som personal. I ett antal kommuner har olika intagningssystem med en större valfrihet för elever och föräldrar prövats med goda resultat.
Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning göra ett nytt uttalande när det gäller placering av elever vid skola inom kommunen. Enligt utskottets mening bör skolmyndigheterna vara skyldiga att informera om rätten att välja skola samt i största möjliga utsträckning söka tillgodose elevernas och föräldrarnas val av skola. Detta bör slås fast i lag. En sådan utformning av en lagbestämmelse inkluderar självfallet en skyldighet för kommunerna att också söka tillfredsställa dem som föredrar den närmaste skolan.
Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 7 delvis samt 1990/91:Ub821 yrkandena 8 och 10 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande rätten att välja skola att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 7 delvis samt 1990/91:Ub821 yrkandena 8 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Möjlighet för skolor att skapa en särskild profil (mom. 7)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att rätten att välja skola får sin särskilda mening när inte alla skolor är lika. Givetvis skall alla skolor svara för att ge samtliga elever en gemensam kärna av kunskaper och färdigheter, men därutöver bör alla skolor ha rätten och möjligheten att skapa en egen pedagogisk, organisatorisk eller verksamhetsmässig profil. Det främjar den pedagogiska utvecklingen i hela skolsystemet att olika metoder accepteras och får existera sida vid sida. Så länge skolorna har någorlunda lika ekonomiska förutsättningar och så länge de följer samma läroplan ter sig risken liten för att de negativa konsekvenserna av en ökad profilering skall överväga.
Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 9 och 1990/91:Ub821 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande möjlighet för skolor att skapa en särskild profil att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 9 och 1990/91:Ub821 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Självstyrande skolor (mom. 8)
Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 7 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet menar att skollagen bör ges en sådan utformning att inflytande för skolpersonal, föräldrar och elever garanteras. En sådan lagstiftning skall innebära att de verksamma vid en skolenhet har rätt att överta vissa beslutsbefogenheter från skolstyrelsen, t.ex. budgetprioriteringar inom givna ramar, ämnesprofil och särskild tillvalsprofil, skoldagens förläggning, klasstorlekar, vissa personalfrågor m.m. Utskottet vill därmed främja en utveckling mot det som i debatten kallats "självstyrande skolor". En sådan organisatorisk lösning bör komma till stånd när flertalet av de vid en skolenhet verksamma så önskar.
Utskottet finner alltså att det vid sidan av de fristående skolorna också bör kunna utvecklas kommunala skolor med ett långtgående självstyre.
Utskottet anser att det bör kunna inrättas en styrelse på den kommunala skolan bestående av personal, föräldrar och elever med beslutsrätt i bl.a. de frågor som nyss exemplifierats. Detta är inte möjligt enligt den nuvarande kommunallagen därför att delegation inte är tillåten till organ där brukare ingår. Regeringen bör därför återkomma med förslag till ändring i aktuell lagstiftning där delegation är möjlig till styrelse där brukare ingår.
En annan juridisk form av självstyre som diskuteras i vissa kommuner är att kommunen överlämnar en del av grundskolans drift till annan, dvs. att ett entreprenadförhållande skapas mellan kommunen och en annan juridisk person, t.ex. styrelsen på en skola. De juridiska förutsättningarna för detta är inte fullt utredda. Enligt utskottet är det av värde att en kommande lagstiftning klargör rättsläget också i detta alternativ.
Vad utskottet här anfört om självstyrande skolor bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub813 yrkande 1 och 1990/91:Ub821 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande självstyrande skolor att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub813 yrkande 1 och 1990/91:Ub821 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Intagning budgetåret 1991/92 till linjerna inom försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade studievägar (mom. 10)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.14 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "och vuxenutbildningen)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning bör avbrytas.
De hittills gjorda erfarenheterna av försöksverksamheten visar bl.a. att kostnaderna för utbildningen för både kommuner och arbetsgivare blir långt högre än man räknat med, att det i den arbetsplatsförlagda utbildningen varit svårt att anskaffa handledare, att antalet utbildningsplatser i arbetslivet inte varit tillräckligt och att den direkta kopplingen mellan utbildningen i skolan och den arbetsplatsförlagda utbildningen varit svår att uppnå.
Mot denna bakgrund bör riksdagen besluta att nu pågående försök avbryts i och med att nuvarande elever i försöksverksamheten fullföljt sin utbildning.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub203 yrkande 12 och med avslag på proposition 1990/91:100 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande intagning budgetåret 1991/92 till linjerna inom försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade studievägar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub203 yrkande 12 och med avslag på proposition 1990/91:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Huvudmannaskapet för den gymnasiala vårdutbildningen (mom.11)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.14 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 11" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att huvudmannaskapet för den gymnasiala vårdutbildningen bör överföras från landstingen till kommunerna. Enligt vad utskottet erfarit finns det risk att landstingens ambitioner att främst ge utbildning för egna behov blir styrande på utbildningens inriktning och innehåll. Utskottet vill understryka värdet av en bred utbildning i alla ämnen inom gymnasieskolans ram. Ett kommunalt huvudmannaskap kan bättre tillgodose elevernas behov bl.a. av god lärarkompetens i allmänna ämnen. Enligt utskottets mening bör därför kommunerna ansvara för all offentlig gymnasial utbildning.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub816 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande huvudmannaskapet för den gymnasiala vårdutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub816 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Karriärmöjligheter för lärare (mom. 13)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.15 börjar med "Utskottet tog" och slutar med "yrkande 16" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att skolan har svårt att finna former för att premiera särskilt goda arbetsinsatser. Detta leder till att bl.a. skickliga lärare övergår till annan verksamhet än undervisning. Enligt utskottets uppfattning skall i det pågående läroplansarbetet övervägas om tjänsterna som huvudlärare och institutionsföreståndare bör återinföras. Vidare bör antalet lektorat ökas och större ansträngningar göras för att tillsätta de lektorat som redan är inrättade i gymnasieskolan. Beträffande de senare tjänsterna erinrar utskottet om riksdagens beslut med anledning av proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan (bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76).
Vad utskottet anfört om karriärmöjligheter för lärare bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub560 yrkande 8 och 1990/91:Ub821 yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande karriärmöjligheter för lärare att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub560 yrkande 8 och 1990/91:Ub821 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Besvärsrätt vid lärartillsättningar (mom. 14)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.15 börjar med "Riksdagen avslog" och slutar med "yrkande 18" bort ha följande lydelse:
När det gäller statligt reglerade lärartjänster har det hittills funnits ett besvärsinstitut. Behovet av ett sådant är från rättssäkerhetssynpunkt lika stort efter kommunaliseringen av tjänsterna. En besvärsrätt bör därför skrivas in i förordningen om meritvärdering vid anställning av lärare. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub821 yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande besvärsrätt vid lärartillsättningar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub821 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Ett nytt statsbidragssystem (mom. 23)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med "Med anledning" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Statens bidrag till kommunerna bör innehålla tre komponenter, nämligen dels ett bidrag till kommunens hela verksamhet i form av ett utjämningsbidrag, dels ett bidrag till skolan, dels ett bidrag till barnomsorgen. När det gäller grundskolan, gymnasieskolan och kommunal utbildning för vuxna bör bidraget bygga på principen att bidraget skall utgå till den skola där eleven är inskriven, oavsett om skolan är kommunal eller fristående. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett nytt statsbidragssystem.
Vad utskottet anfört om ett nytt statsbidragssystem bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub813 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande ett nytt statsbidragssystem att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub813 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Elevrelaterat statsbidragssystem (mom. 24)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 8 delvis" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att för att friheten att välja skola skall bli reell krävs att statsbidraget konstrueras så att samma genomsnittliga elevbidrag skall utgå till såväl skolorna i det offentliga skolväsendet som de fristående skolorna.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub241 yrkande 8 delvis som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
24. beträffande elevrelaterat statsbidragssystem att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub241 yrkande 8 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Statsbidrag till gymnasiestudier i utlandet (mom.25)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.20 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att statsbidraget till den del som avser gymnasieskolan skall knytas till varje ungdom som är kyrkobokförd i kommunen. I de fall elev gör studieuppehåll för att bedriva studier vid en skola på motsvarande nivå i utlandet, bör eleven ingå i beräkningsunderlaget för kommunen i vad avser gymnasieskolan så att statsbidraget till ifrågavarande elevplats kan bestrida vissa kostnader för denna utbildning i utlandet.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
25. beträffande statsbidrag till gymnasiestudier i utlandet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Anslagsbeloppet (mom. 29)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.22 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "på 30276451000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att till förevarande anslag bör riksdagen överföra dels 78487000 kr. från anslaget B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet med hänsyn till att kommunerna själva bör förfoga över de särskilda stimulansbidragen, dels 50 milj.kr. från anslaget B 6. Fortbildning m.m. med hänsyn till kommunernas ökade ansvar för personalens fortbildning.
I propositionen föreslår regeringen en minskning med 55 milj.kr. av anslaget i den del som avser vuxenutbildningen. Reduktionen motiveras av vissa samordningsvinster. Utskottet anser att regeringen inte tagit hänsyn till de ytterligare vinster som kan uppstå genom att vuxenutbildningen också samordnas med gymnasieutbildning och arbetsmarknadsutbildning. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att förevarande anslag minskas med 50 milj.kr. utöver regeringens förslag. Vidare bör riksdagen avvisa regeringens förslag om fortsatt intagning till linjerna inom försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade studievägar. Förevarande anslag kan därför reduceras med ytterligare 13,5 milj.kr., dvs. med sammanlagt 63,5 milj.kr.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena 13, 14, 15, 16 och 17, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena 1 delvis, 12 delvis och 13, 1990/91:Ub313 yrkandena 6, 12, 13 och 14 delvis samt 1990/91:Ub813 yrkande 26 till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30341438000 kr.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
29. beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena 13, 14, 15, 16 och 17, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena 1 delvis, 12 delvis och 13, 1990/91:Ub313 yrkandena 6, 12, 13 och 14 delvis samt 1990/91:Ub813 yrkande 26 till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30341438000 kr.,
12. Anslagsbeloppet (mom. 29)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.22 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "på 30276451000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det nya schabloniserade statsbidragssystemet har många fördelar. Det bör därför inte användas för att t.ex. ange rimliga gränser för klasstorlekarna. Riksdagen har emellertid uttalat att "den allmänna inriktningen i kommunernas planering för grundskolan bör vara att klasserna inte görs för stora. Utskottet utgår vidare från att den nya läroplanen för grundskolan kommer att innehålla ett riktmärke för klasstorlek på högst ca 25 elever utan att därmed skapa ett delningstal" (betänkande 1990/91:UbU4). Denna modell är enligt vår mening ett bra sätt att ange kvalitetskrav för klasstorleken i grundskolan.
På sikt bör statsbidraget till skolan tillföras ytterligare medel, i storleksordningen 700--800 milj.kr., för att ge kommunerna ett finansiellt stöd för att genomföra en minskning av de klasser som i dag är större än 25 elever. Dessa medel bör tillföras de kommuner som i dag har de i genomsnitt största klasserna och räknas ihop med det statsbidrag som dessa kommuner tar med sig in i det nya systemet. För budgetåret 1991/92 föreslår utskottet att riksdagen för detta ändamål anvisar 250 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Utskottet anser vidare att riksdagen bör avslå regeringens förslag till besparingar inom skolsektorn. Förevarande anslag bör därför ökas med sammanlagt 355 milj.kr. Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena 1 och 12, båda delvis, samt 1990/91:Ub313 yrkandena 6, 12, 13 och 14 delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 13, 1990/91:Ub813 yrkande 26 och 1990/91:Ub824 yrkandena 13, 14, 15, 16 och 17 till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30881451000 kr.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
29. beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena 1 och 12, båda delvis, samt 1990/91:Ub313 yrkandena 6, 12, 13 och 14 delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 13, 1990/91:Ub813 yrkande 26 och 1990/91:Ub824 yrkandena 13, 14, 15, 16 och 17 till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30881451000 kr.,
13. Anslagsbeloppet (mom. 29)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.22 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "på 30276451000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är omöjligt att genomföra regeringens förslag till besparing med 300 milj.kr. inom skolsektorn. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub313 yrkande 6, med anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Ub813 yrkande 26 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena 12 delvis och 13, 1990/91:Ub313 yrkandena 12, 13 och 14 delvis samt 1990/91:Ub824 yrkandena 13, 14, 15, 16 och 17 till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar 300 milj.kr. utöver regeringens förslag, dvs 30576451000 kr.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
29. beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub313 yrkande 6, med anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Ub813 yrkande 26 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena 12 delvis och 13, 1990/91:Ub313 yrkandena 12, 13 och 14 delvis samt 1990/91:Ub824 yrkandena 13, 14, 15, 16 och 17 till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30576451000 kr. Särskilda yttranden
1. Princip för besparing under anslaget Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet (mom.1)
Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva Goës (mp) och Ylva Johansson (v) anför:
I våra resp. motioner har vi yrkat avslag på regeringens förslag om en besparing med 300 milj.kr. avseende hemspråksundervisningen i grundskolan.
Under utskottsbehandlingen har det dock framgått att det finns en majoritet i utskottet som är beredd att biträda en besparing.
I det sålunda uppkomna läget har vi valt att medverka till en lösning som innebär en generell besparing på det totala sektorsbidraget i stället för en besparing riktad enbart mot hemspråksundervisningen. Därigenom bevaras också statsbidragssystemets generella karaktär och kommunernas rätt att göra egna prioriteringar.
2. Självstyrande skolor (mom.8)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:
De stora dynamiska effekterna i skolans förändringsarbete nås när föräldrar och elever själva kan välja skola. Därvid uppstår ett äkta engagemang i den valda skolans liv och undervisning. Föräldrar, lärare och elever får ökade möjligheter att forma arbetet i skolan så att målen för skolan nås.
I det fall en skola drivs i enskild regi eller i form av kooperativ kommer detta att återspeglas i styrelsens sammansättning. När det gäller offentligt drivna skolor anser vi att elev- och föräldrainflytandet skall öka och att dessa skolor i så stor utsträckning som möjligt bör vara självstyrande. Detta bör dock inte lagfästas utan avgöras och utformas lokalt.
3. Besparing inom grundvux (mom. 16)
Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Ylva Johansson (v) anför:
Vår principiella inställning till den föreslagna besparingen inom grundvux är densamma som den vi tidigare redovisat beträffande besparingar inom hemspråksundervisningen.
4. Återkommande fortbildning för lärare (mom. 26)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:
Vi har i reservation 33 till 1990/91:UbU4 framhållit att lärarna måste ha aktuella kunskaper i de ämnen som de undervisar i. Den ämnesmässiga fortbildningen bör därför prioriteras. Alla lärare bör erhålla ett erbjudande om att genomgå en ämnesinriktad fortbildning om 20 poäng minst vart tionde år. Slutförd fortbildning bör också få genomslag vid lönesättningen.