Bevillningsutskottets Memorial N:o 23 (Betänkande 1893:Bevu23 bevu)

Bevillningsutskottets Memorial N:o 23.

N:o 23.

Ank. till Riksd. kansli den 27 april 1893, kl. 3 e. m.

Memorial, med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande
vissa punkter af bevillningsutskottets betänkande n:o 18
angående allmänna bevillningen.

Enligt utskottet, tillliandakomna protokollsutdrag hafva kamrarne
vid behandlingen af utskottets betänkande n:o 18 angående allmänna
bevillningen stannat i olika beslut med afseende å åtskilliga punkter af
betänkandet, nemligen punkterna l:o), 2:o), 3:o), 6:o), 7:o), 10:o), ll:o),
12:o) och 14:o).

Utskottet hade hemstält

i punkten l:o):

att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Kongl. Maj:t —
med uttalande af de åsigter, utskottet i de delar, skrifvelsen afsåge i
betänkandet gjort gällande — anhålla,

dels att i det förslag till ändringar i bevillningsförordningen, hvilken
i anledning af den i Kongl. Maj:ts proposition till innevarande
Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof bebådade revision af
berörda förordning, torde komma att af Kongl. Maj:t för Riksdagen
framläggas, måtte inrymmas:

a) förslag till en sådan ändring af det i förordningens 1 § förekommande
stadgande, att deraf måtte framgå, det bevillningen för jordbruksfastighet
utgöres så väl för sjelfva fastigheten som ock för det i
jord bruksrörelsen nedlagda kapital och arbete; äfvensom
Bill. till Riksd. Prut. 1333. 5 Sand. 1 Af A. 20 Häft. (N:o 23,J

Bevillningsutskottets Memorial N:o 23.

b) förslag till bestämmelser derom att dem, som äro skyldiga att
erlägga bevillning för inkomst af kapital eller arbete, ålägges att opåmint,
efter enligt behöriga grunder faststälda formulär, till vederbörande
taxeringsmyndighet lemna uppgifter angående sina inkomster af
nämnda slag;

dels att vid berörda revision af bevillningsförordningon måtte tagas
i öfvervägande:

c) huru vida icke de kategorier af inkomsttagare, hvilka åtnjuta
»bevillningsfritt afdrag», böra ökas ej blott så, att skattelindring eger
rum äfven vid något högre inkomstbelopp än för närvarande, utan ock
så, att dessa olika beskattade kategorier af inkomsttagare göras så
många, att allt för stark skattestegring vid öfvergång från en kategori
till en annan undvikes;

d) huru vida icke, till befordrande af så väl en högre beskattning
af den större förmögenheten som en jemnare fördelning af skattebördan,
det i § 15 af nu gällande instruktion för taxeringsmyndigheterna
förekommande stadgandet bör utbytas mot en bestämmelse
derom, att jemväl enskilde delegare i bolag eller inrättning skola taxeras
för inkomst af samma bolag eller inrättning;

e) huru vida icke de i bevillningsförordningens 10 § förekommande
bestämmelserna angående grunderna för inkomsternas beräknande
böra till åtadkommande af en jemnare beskattning fullständigas
eller rättas; samt

f) huru vida och i hvilken mån grundsatsen om de skattskyldiges
pligt att för vederbörande taxeringsmyndigheter uppgifva vissa omständigheter
till ledning för taxeringen bör vinna tillämpning äfven med
afseende å uppskattningen af fast egendom;

i punkten 2:o):

att herr friherre von Krcemers inom Första Kammaren väckta motion,
n:o 17, om ändring i bevillningsförordningens rubrik och 1 § icke måtte
af Riksdagen bifallas;

i punkten 3:o):

att herr vice talmannen A. P. Danielsons inom Andra Kammaren
väckta motion, n:o 133, om ändring i bevillningsförordningens rubrik
och 1 § icke måtte af Riksdagen bifallas;

Bevillningsutskottets Memorial N:o 23.

i punkten 6:o):

att herr Åkerlunds inom Andra Kammaren väckta motion, n:o 30,
och herr Wallis’ inom samma kammare väckta motion, n:o 174, så vidt
dessa motioner röra skrifvelse till Kongl. Maj:t angående införande af
olika beskattning af inkomster af olika ursprung, icke måtte af Riksdagen
bifallas;

i punkten 7:o):

att herr J. Olssons inom Andra Kammaren väckta motion, n:o 203,
om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om framläggande af förslag
till ändring af bevillningsförordningen i syfte af utsträckt tillämpning
af bevillningsfritt afdrag, måtte anses besvarad genom hvad utskottet
under l:o) c) hemstält;

i punkten 10:o) :

att herr Carl Nyströms inom Första Kammaren väckta motion, n:o 19,
så vidt densamma afser skrifvelse till Kongl. Maj:t angående införande
af s. k. obligatorisk sjelfdeklaration, måtte anses besvarad genom hvad
utskottet under l:o) b) hemstält;

i punkten ll:o):

att herr G. F. Östbergs inom Andra Kammaren väckta motion, n:o 66,
angående skrifvelse till Kongl. Maj:t om införande af s. k. obligatorisk
sjelfdeklaration likaledes måtte anses besvarad genom hvad utskottet
under l:o) b) hemstält;

i punkten 12:o):

att herr grefve Hamiltons inom Andra Kammaren väckta motion,
n:o 118, så vidt denna motion rör skrifvelse till Kongl. Maj:t angående
s. k. obligatorisk sjelfdeklaration, utsträckt medgifvande af bevillningsfritt
afdrag och beskattning af enskilda delegare i bolag eller inrättningför
inkomst af bolaget eller inrättningen, måtte anses besvarad genom
hvad utskottet under l:o) b) c) och d) hemstält;

Bevillningsutskottets Memorial N:o 33.

samt i punkten 14:o):

att sistnämnda motion, så vidt densamma rör skrifvelse till Kongl.
Maj:t angående frågan om olika beskattning af inkomster af olika ursprung,
icke måtte af Riksdagen bifallas.

Första Kammaren har afslagit utskottets hemställan i punkt l:o)
och besluta, att Riksdagen skall i skrifvelse anhålla, det täckes Kongl.
Maj:t låta verkställa en revision af nuvarande bevillningsförordning samt
framlägga det så beredda ärendet snarast möjligt för Riksdagen.

Andra Kammaren har vid behandlingen af punkt l:o) mom. a) afslagit
utskottets i detta moment gjorda hemställan samt bifallit ofvan
omförmälda af herr vice talmannen Danielson väckta motion. Genom
att bifalla denna motion har Andra Kammaren beslutit,

att titeln å nu gällande bevillningsförordning skall ändras till:

Förordning angående bevillning för inkomst af fastighet, af kapital
och af arbete;

samt att öfverskriften öfver § 1 samt § 1 i förordningen skall erhålla
följande lydelse:

Bevillning af fastighet.

§ i Af

all inom riket belägen fastighet, hvartill ock räknas frälseränta,
skall, med de undantag, som i § 4 upptagas, bevillning utgöras med 1
procent af behållen inkomst, hvarvid denna för jordbruksfastighet, naturaförmåner
inberäknade, anses vara 6 procent, för annan fastighet 5 procent
och för frälseränta 5 procent — allt af uppskattade värdet.

Denna bevillning utgår derför:

a) af jordbruksfastighet med sex öre för hvarje fulla ett hundra
kronor,

b) af all annan fastighet och frälseränta med fem öre för hvarje
fulla ett hundra kronor af uppskattningsvärdet;

Öfriga mom. i punkten l:o) hafva af Andra Kammaren bifallits,
dock, hvad angår mom. b), med den förändring att i detta moment näst
efter orden »bevillning för inkomst» insatts orden: »utöfver visst belopp».

Bevillningsutskottets Memorial N:o 23. 5

Vidkommande ingressen till punkten l:o) har densamma af Andra
Kammaren godkänts med uteslutande af den der förekommande mellanmeningen:
»med uttalande af de åsigter, utskottet härofvan i de delar,
skrifvelsen afser, gjort gällande».

Hvad utskottet hemstält i punkterna 2:o) och 3:o) har af Första
Kammaren bifallits men af Andra Kammaren förklarats besvaradt genom
sistnämnda kammares vid lista punkten mom. a) fattade beslut.

Punkten 6:o) har Första Kammaren bifallit, hvaremot Andra Kammaren
vid behandlingen af denna punkt bifallit en af herr Beckman m.
fl. vid punkten fogad reservation, i följd hvaraf Andra Kammaren beslutit,
att Riksdagen skall i omförmälda, af Andra Kammaren beslutade
skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att vid den af utskottet föreslagna
revisionen af bevillningsförordningen äfven måtte tagas i öfvervägande,
huru vida ej skattesatsen bör bestämmas olika med hänsyn till den olika
säkerheten och varaktigheten af olika inkomstkällors afkastning.

Vid behandlingen af 7:de, 10:de, ll:te och 12:te punkterna bär
Första Kammaren förklarat de i dessa punkter omförmälda motioner i
der ifrågavarande delar besvarade genom hvad kammaren vid punkten
l:o) beslutit.

Andra Kammaren har deremot bifallit utskottets i punkterna 7:o),
10:o), ll:o) och 12:o) gjorda hemställanden.

Hvad angår slutligen utskottets hemställan i punkt 14:o) har densamma
af Första Kammaren bifallits men af Andra Kammaren förklarats
besvarad genom kammarens beslut i afseende å 6:te punkten.

Kamrarne hafva sålunda fattat skiljaktiga beslut dels med afseende
å innehållet af ifrågavarande skrifvelse till Kongl. Maj:t dels beträffande
herr vice talmannen Danielsons nämnda motion.

I förstnämnda hänseende hafva begge kamrarne beslutit aflåtande
af skrifvelse till Kongl. Maj:t angående en revision af gällande bevillningsförordning.
Då emellertid Andra Kammarens beslut innefattar
ett närmare angifvande af de synpunkter, som, enligt denna kammares
mening, borde göra sig gällande vid den revision af bevillningsförordningen,
hvars önskvärdhet Riksdagen redan i skrifvelse den 27 november
1892 framhållit, men Första Kammarens beslut endast innebär en
begäran om att förslag till förändrade bestämmelser i ämnet snarast
möjligt måtte för Riksdagen framläggas, synes någon sammanjemkning
af kamrarnes skiljaktiga beslut i förevarande fråga icke kunna ske.

Bih. till Riksd. Prat. 1833. b Sami. 1 Afd. 20 Haft. 2

''Bevillningsutskottets Memorial N:o 23.

Då frågan icke heller kan blifva föremål för gemensam omröstning,
har frågan, enligt utskottets åsigt, förfallit; hvilket utskottet får
l:o för Riksdagen anmäla.

_ Beträffande derefter herr vice talmannen Danielsons omförmälda
motion, har, .såsom ofvan nämnts, Första Kammaren afslagit men Andra
Kammaren bifallit densamma.

Då denna motion icke kan anses angå vare sig grunderna för
fastighetsbevillningen, sättet för deras tillämpning eller fastighetsbevillningens
fördelning till utgörande utan allenast afser en närmare förklaring
af hvad med den nu utgående fastighetsbevillningen är att förstå,
utan att denna förklaring skulle medföra någon som helst rubbning
eller förändring i nyssnämnda afseenden, finner utskottet de i motionen
berörda frågor icke grundlagsenligt kunna göras till föremål för gemensam
omröstning, utan vara att anse såsom förfallna; hvilket utskottet får

2:o för Riksdagen anmäla. 7

Stockholm den 27 april 1893.

På utskottets vägnar:

F. BARNEKOW.

Reservation

af herr G. Jansson i Krakerud, som ansett, att utskottet bort framställa
förslag till voteringsproposition för afgörande genom gemensam
omröstning af de i herr vice talmannen Danielsons här ofvan omförmälda
motion berörda frågor.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1893.