Bevillningsutskottets Memorial N:o 18 (Betänkande 1896:Bevu18 bevu)

Bevillningsutskottets Memorial N:o 18.

S:o 18.

Ank. till Riksd. kansli den 26 mars 1896, kl. 12 midd.

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande
5:te punkten af bevillningsutskottets betänkande n:o 13
angående vissa delar af tullbevillningen.

I 5:te punkten af sitt ofvannämnda betänkande hade utskottet hemstält,
att Riksdagen måtte medgifva, att den eller de förhöjda tullsatser, som
vid behandlingen af samma betänkande kunde varda af Riksdagen beslutade
i fråga om artikeln fläsk, finge tillämpas från och med den dag under innevarande
år, som af Kongl. Maj:t bestämdes.

Denna hemställan har, enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag,’
af Första Kammaren bifallits, men af Andra Kammaren afslagits; hvaruppå
Riksdagen efter gemensamma omröstningar beslutit att höja tullen för rökt
fläsk till 30 öre och för fläsk, andra slag, till 20 öre per kilogram.

Enär frågan om tillämpning redan under innevarande år af de förhöjda
tullsatserna måste anses utgöra en sådan bevillningsfråga, för hvars afgörande,
då kamrarne stannat i skiljaktiga beslut, jemlikt 71 § regeringsformen och
65 § riksdagsordningen, gemensam omröstning må ega rum, får utskottet i
sådant hänseende föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen skall
medgifva, att de förhöjda tullsatserna å fläsk må tillämpas från och med
Bih. till Riksd. Prof. 1896. 5 band. 1 Afd. 17 Höft. (N:o 18.J

Bevillningsutskottets Memorial N:o 18.
den dag under innevarande år, som af Kongl. Maj:t bestämmes, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit
att afslå utskottets ofvanberörda hemställan.»

Stockholm den 24 mars 1896.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. OAYALLI.

Bevillningsutskottets Memorial N:o 18.

Reservation:

af herr Fredholm, med hvilken herrar Collander, G. Jansson, S. M.
Olsson, Lundström, J. Johansson och Lilljeqvist instämt:

»I 5:te punkten af bevillningsutskottets betänkande n:o 13 föreslog
utskottet:

»att Riksdagen måtte medgifva, att den eller de förhöjda tullsatser, som
vid behandlingen af detta betänkande kunna varda af Riksdagen beslutade i
fråga om artikeln fläsk,må tillämpas från och med den dag under innevarande
år, som af Kongl. Maj:t bestämmes.»

Denna utskottets hemställan blef af Första Kammaren bifallen, hvaremot
Andra Kammaren afslog densamma.

I 63 § riksdagsordningen stadgas: »Hvad kamrarne sammanstämmande
besluta, det vare Riksdagens beslut. Blifva kamrarne ej, efter den behandling
ofvan är nämnd, om ett beslut ense, skall frågan, utom i de fall 65 § upptager,
anses hafva för den Riksdagen förfallit.» I här föreliggande fall
stadgar 65 § riksdagsordningen: »Kär i fråga om — — — bevillning

— — — kamrarne fatta stridiga beslut, — — — skola begge kamrarne
hvar för sig rösta om de olika beslut, hvari hvardera förut stannat». Hvad
som med ''bevillning skall förstås, derom stadgar 60 § regeringsformen, hvari
säges: »Till bevillningar räknas tull- och accismedlen, postmedlen, charta
sigillataeafgiften, husbehofsbrännerimedlen samt hvad hvarje Riksdag dessutom
särskilt såsom bevillning sig åtager». Då den fråga, i hvilken kamrarne nu
stannat i olika beslut, icke kan på sätt 60 § regeringsformen föreskrifver
räknas till bevillning, så kan den ej heller på grund af 65 § riksdagsordningen
göras till föremål för gemensam omröstning.

Frågan kan icke heller göras till föremål för en sådan omröstning på
grund af den af utskottet åberopade 71 § regeringsformen, som stadgar, att
då kamrarne stanna i stridiga beslut, skola kamrarne derom hvar för sig
rösta »jemväl der kamrarne sig icke förena om grunderna för någon bevillning,
sättet för deras tillämpning, eller bevillningens fördelning till utgörande».
Den 71 § regeringsformen eger här ingen tillämpning, emedan
frågan afser tiden för bevillningens utgörande, och tiden för bevillningens
utgörande är något helt annat än grunderna för bevillningen, sättet för dessa
grunders tillämpning eller bevillningens fördelning till utgörande. Att denna
uppfattning är fullt rigtig, framgår otvetydigt deraf, att tiden för bevillningens
utgörande gjorts till föremål för ett alldeles särskilt stadgande i 61 §

4 Bevillningsutskottets Memorial N:o 18.

regeringsformen, der det säges: »Alla afgifter, som Riksdagen under de i
föregående § nämnda titlar beviljat, skola utgöras intill slutet af det år, under
hvars lopp den nya bevillningen af Riksdagen faststäld blifver.»

Då enligt 84 § regeringsformen »grundlagarna skola efter deras ordalydelse
i hvarje särskilt fall tillämpas», har jag ansett, att utskottet icke
egt befogenhet att i denna fråga för Riksdagen framlägga förslag till voteringsproposition,
utan hade det, enligt mitt förmenande, i stället tillkommit utskottet
att, da fragan enligt 63 § riksdagsordningen för denna riksdag förfallit,
derom till Riksdagen göra anmälan.»

•i

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1896.

Tillägg

till

Bevillningsutskottets memorial n:o 18.

Herr friherre von Schwerin har anhållit få antecknadt, att han icke
närvarit i utskottet vid behandlingen af det i nämnda memorial omförmälda
ärende.

Bill. till lliksd. Brot. 1896. 5 Sami. 1 Afd. 17 a Höft.