Bevillningsutskottets Memorial N:o 13 (Betänkande 1897:Bevu13 bevu)

Bevillningsutskottets Memorial N:o 13.

N:o 13.

Ank. till Riksd. kansli den 12 april 1897, kl. 3 e. m.

*rir. .1*rf.vft löru;’-''T; .u-:^ , • ''. ■ . • '' tu ^

Memorial, i anledning af Kongl. Moj:ts titt bevillningsutskottet aflåtna
remisser angående tnllbehandlingen af sinlig och speldosor.

(l:a A.)

I anledning af anförda underdåniga besvär öfver generaltullstyrelsens
beslut dels den 16 november 1896, i fråga om tullbehandlingen
af ett parti sirap, dels ock den 23 i samma månad, i fråga om
tullbehandlingen af ett parti delar till speldosor, har Kongl. Maj:t
till bevillningsutskottet öfverlemnat de till berörda mål hörande
handlingar för den åtgärd, hvartill utskottet kunde finna desamma
föranleda.

Bill. till Riksd. Prof. 1897. 5 Sand. 1 Afd. 13 Hatt. (Ko 13).

Bevillningsutskottets Memorial N:o 13.

Tulltaxans bestämmelser angående tullbehandlingen af sirap äro
af följande lydelse:

v Socker:

sirap och melass ..................................................... 1 kilogram 0: 10

Anm. Derest ett och samma kolli innehåller
särskilda sockerslag, underkastade olika
tullafgifter, tillämpas den högre tullsatsen
för hela innehållet.»

»Stärkelsesocker och Stärkelsesirup....................................... 1 kilogram 0: 23,5.»

Uti underdånigt utlåtande, afgifvet af generaltullstyrelsen i anledning
af besvären i ofvan omförmälda mål, angående tullbehandling
af ett parti sirap, anför styrelsen bland annat: Stora praktiska olägenheter
hade förekommit vid tullbehandling af sockersirap, sedan under
de senare åren styrelsens uppmärksamhet fästats derå, att dylik sirap
någon gång vore försatt med dextros. Att utaf sockersirupens utseende,
smak eller konsistens kunna bedöma, huruvida dextros inginge i densamma,
hade i allmänhet visat sig omöjligt, hvarför dylik sirap måste
undersökas af dertill kompetent person, och då det visat sig, att vid
undersökning af en och samma vara sakkunnige å olika platser i riket
erhållit motsatta resultat, antagligen till följd af olika undersökningsmetoder,
hade styrelsen för åstadkommande af likformighet i tullbehandlingen
ansett det nödvändigt, att dessa undersökningar i allmänhet
företoges i Stockholm af styrelsens tekniska biträde. Oafsedt de
kostnader, nämnda undersökningar förorsakade statsverket, vore de
derjemte till stort men för sirupsimporten, enär importören ej vågade
disponera öfver sin vara förr än undersökningens resultat blifvit honom
delgifvet; och klagomål öfver den tidsutdrägt och de extra kostnader,
som dessa undersökningar ovilkorligen måste medföra, hade allt som
oftast från importörernas sida försports. Visserligen hade styrelsen
föranstaltat, att såväl undersökningen som delgifvandet af dess resultat
skedde så fort som möjligt, men i allt fall måste endast några dagars
uppskof med bestämmandet af tullsatsen för en vara, som importerades
i så stora qvantiteter, och hvars skyddande, i synnerhet under varma
sommardagar, vore synnerligen svårt, vara för trafiken i hög grad
menligt. En sådan ändring i nu gällande tulltaxa, att den noggranna
undersökning af sirap, som nu befunnes nödvändig, ej vidare erfordrades,

Bevillningsutskottets Memorial N:o 13. 3

ansåge styrelsen derför vara af behofvet synnerligen påkallad. Enklast
och lämpligast skulle detta mål ernås, derest tullsatsen å stärkelsesirup
nedsattes till samma belopp, som nu utginge för vanlig sockersirap,
eller 10 öre för kilogram, och enär priset på stärkelsesirup i utlandet
utgjorde endast omkring 15 öre för kilogram, borde enligt styrelsens
förmenande nämnda tullsats, motsvarande 66 V3 procent af inköpspriset,
vara tillräcklig. Skulle emellertid det nuvarande höga tullskyddet för
den inhemska tillverkningen af stärkelsesirup befinnas vara för nämnda
industri nödvändigt, ansåge styrelsen de för sirupsimporten betungande
undersökningarna äfvenledes kunna upphöra, i händelse anmärkningen
under tulltaxerubriken »socker» erhölle följande förändrade lydelse:
»Derest ett och samma kolli innehåller särskilda sockerslag, underkastade
olika tullafgifter, tillämpas den högre tullsatsen för hela innehållet;
skolande dock afseende ej fästas å stärkelsesocker eller stärkelsesirup,
som ingår i vanlig sirup af brun eller ljusbrun färg.»

I särskild till statsrådet och chefen för finansdepartementet aflåten
skrifvelse, som bilagts remissakten, har generaltulldirektören afgifva
ett utlåtande af ungefär enahanda innehåll.

I anledning af den under rubriken »socker» i tulltaxan förekommande
bestämmelsen, att, derest ett och samma kolli innehåller
särskilda sockerslag, underkastade olika tullafgifter, den högre tullsatsen
skall tillämpas för hela innehållet, måste, på sätt generaltullstyrelsen
framhållit, noggrann undersökning företagas af hvarje inkommet
parti sirup för utrönande af, huruvida stärkelsesirup deri ingår.
Att kostnader för staten samt tidsutdrägt och olägenheter för importörerna
häraf blifva en följd, är uppenbart, och utskottet anser
derför, i likhet med tullstyrelsen, någon ändring härutinnan böra vidtagas.
Af de utvägar, tullstyrelsen för sådant ändamål föreslagit, synes
emellertid den ena, eller att sänka tullen för stärkelsesirup till samma
belopp, som nu utgår för sockersirap, ej böra ifrågakomma. Eu dylik
åtgärd bör så mycket mindre ega rum, som hufvudsakliga råämnet för
tillverkning af stärkelsesirup, nemligen stärkelse, drager en tull af 20
öre för kilogram, eller dubbla beloppet af den tull, som i sådant fall
komme att gälla för den deraf beredda varan. Säkerligen skulle all
tillverkning af stärkelsesirup i vårt land upphöra, derest en så betydande
nedsättning af tullen derå komme till stånd. Deremot finner utskottet
inga betänkligheter vid den andra af tullstyrelsen föreslagna åtgärden
eller att, i fråga om stärkelsesocker och stärkelsesirup, upphäfva den
eljest gällande bestämmelsen, att, om flere, olika tullbeskattade, slag af

Bevillningsutskottets Memorial N:o 13.

socker inkomma i ett kolli, tullafgift för hela innehållet skall beräknas
efter den tullsats, som gäller för det högst tullbeskattade sockerslaget;
och då det önskade resultatet härigenom synes kunna vinnas, anser
sig utskottet derför böra tillstyrka den af tullstyrelsen angifna förändring
af anmärkningen under rubriken »socker».

På anförda skäl hemställer utskottet,

l:o) att anmärkningen under rubriken Socker måtte
erhålla följande förändrade lydelse:

Derest ett och samma kolli innehåller särskilda
sockerslag, underkastade olika tullafgifter, tillämpas
den högre tullsatsen för hela innehållet; skolande
dock afseende ej fästas å stärkelsesocker eller stärkelsesirup,
som ingår i vanlig sirap af brun eller
ljusbrun färg.

Af handlingarna i ofvan omförmälda mål, rörande tullbehandlingen
af ett parti delar till speldosor, inhemtas, att sedan generaltullstyrelsen
förklarat ett af en firma i Göteborg infördt, i fyra lådor
förpackadt och å fyra särskilda inlagor till förtullning angifvet parti
delar till speldosor skola tullbehandlas enligt tulltaxerubriken n:o 238:
»Instrumenter: musikaliska: speldosor», med tull af 3 kronor för kilogram,
Ivongl. Maj:t, uppå firmans häröfver anförda underdåniga besvär,
funnit godt att, med ändring af tullstyrelsens beslut, förklara, att ifrågavarande
varuparti skulle hänföras till tulltaxerubriken n:o 240: »Instrumenter:
musikaliska: andra slag, äfvensom särskildt inkommande delar
och tillbehör, ej specificerade», och för ty draga tull af 15 procent af
varans värde.

Generaltullstyrelsen anför i sitt i anledning af besvären infordrade
underdåniga utlåtande, bland annat, följande: Då ifrågavarande delar
till speldosor inkommit i så förarbetadt skick, att för åstadkommande
af helfärdiga speldosor endast erfordrades delarnes sammanfogande till
ett helt, hade styrelsen, oafsedt den omständigheten, att de förpackats
i särskilda kolli och till förtullning angifvits å särskilda inlagor, hvarmed
uppenbarligen endast torde hafva afsetts att med tulltaxans kringgående
undgå erläggande af den för speldosor stadgade tullafgiften, funnit dem
rätteligen hafva tullbehandlats såsom fullfärdiga speldosor; och hem -

Bevillningsutskottets Memorial N:o 13.

stälde styrelsen, att Kongl. Maj:t täcktes, med godkännande af denna
styrelsens åsigt, finna de anförda besvären icke förtjena afseende.

I likhet med tullstyrelsen anser utskottet sådana delar till speldosor
som de, hvarom i ofvan omförmälda mål är fråga, böra vid införsel
draga den för färdiga speldosor stadgade tullafgift, enär i annat
fall verkan af denna tullsats lätt kan tillintetgöras eller åtminstone i
väsentlig mån förringas. Då emellertid, såsom af Kongl. Maj:ts beslut
i målet framgår, formuleringen af rubrikerna n:is 238 och 240 i gällande
tulltaxa icke medgifver en tolkning i nyssberörda rigtning, synes
en ändring i tulltaxans bestämmelser angående musikaliska instrument
böra vidtagas, så att deri uttryckligen stadgas, att delar till speldosor
skola draga samma tullsats som färdiga dylika instrument. Till ett
sådant stadgande finner utskottet så mycket mera skäl, som en dylik
bestämmelse redan nu förekommer i fråga om ett annat musikaliskt
instrument, nemligen accordion.

Utskottet hemställer fördenskull,

2:o) att den i tulltaxan förekommande rubriken
Instrumenter måtte i nedan intagna del erhålla följande
förändrade lydelse:

Instrumenter:

musikaliska:

speldosor eller delar deraf ... 1 kilogram 3: 00

Stockholm den 9 april 1897.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. Ca valli.

Bill. till Riltsd. Prot. 1897. 5 Sami. 1 Afl. 13 Höft.

Bevillningsutskottets Memorial N:o 13.

Reservation

vid punkten T.o) af herr Collander, som anfört:

»Vid behandlingen inom utskottet af förevarande ärende har jag
påyrkat, att utskottet skulle tillstyrka den af generaltullstyrelsen i
främsta rummet föreslagna åtgärden, nemligen att nedsätta tullsatsen å
stärkelsesirup, nu 23% öre för kilogram, till samma belopp som för sockersirap
eller 10 öre för kilogram. En sådan åtgärd är fullt motiverad af hvad
generaltullstyrelsen påvisat, nemligen att stärkelsesirup, som i utlandet
står lägre i pris än sockersirap, på grund deraf kan användas att uppblanda
den sistnämnda för att sålunda erhålla en billigare vara, och
bör vid sådant förhållande en tullsats å stärkelsesirup af 10 Öre för
kilogram, motsvarande, såsom generaltullstyrelsen erinrar, 66% procent
af inköpspriset, vara ett fullt tillräckligt skydd.

Den nu gällande högre tullsatsen å stärkelsesirup, 23\2 öre för
kilogram, har uteslutande tillkommit för att stå i viss relation till tullsatserna
å råämnena derför, å stärkelse 20 öre och å dextrin 17 öre
för kilogram, men då nämnda tullsats å stärkelse utgör mer än 100
procents tullskydd för den inom landet tillverkade potatisstärkelsen,
hvaraf stärkelsesirup beredes, torde ingen olägenhet vållas deraf, att,
om man nu ej vill göra någon rubbning i de alltför höga tullsatserna
å stärkelse och dextrin, likväl för beredande af den lättnad i tullbehandlingen,
som generaltullstyrelsen åstundar, tullsatsen å stärkelsesirup
nedsättes till lika belopp med den å sockersirup, genom hvilken
enkla och rättvisa åtgärd särskild undersökning eller analys i hvarje
fall kunde undvikas.

Jag föreslår fördenskull,

att den i tulltaxan förekommande rubriken n:o
601 måtte erhålla följande förändrade lydelse:

Stärkelsesocker och Stärkelsesirup........ 1 kilogram 0: 10.»

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1897.