Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 (Betänkande 1958:Bevu1 - b bevu)

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Nr B 1

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till ng tulltaxa, m. m., jämte
i ämnet väckta motioner.

I en den 6 juni 1958 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr B 4, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) tulltaxa;

2) förordning om ändrad lydelse av 1 § tulltaxeförordningen den 4 oktober
1929 (nr 316);

3) förordning om ändring i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om
särskild skatt å bensin och motorsprit; samt

4) förordning om ändrad lydelse av 3 a § förordningen den 4 oktober
1929 (nr 307) angående tullrestitution;

dels ock för sin del godkänna Sveriges anslutning till konventionen den 15
december 1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna
samt protokollet den 1 juli 1955 angående ändring i nämnda konvention.

Kungl. Maj:ts förslag överensstämmer med förslagen i propositionen nr
90 till årets förra riksdag.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen framlägges förslag till ny tulltaxa, avsedd att ersätta den
nu gällande av år 1929.

Förslaget är utarbetat på grundval av ett av 1952 års tulltaxekommitté
avgivet betänkande och innebär fullföljande av ett sedan länge bedrivet
arbete på en revision av tulltaxan.

I propositionen framhålles emellertid att tulltaxerevisionen bör betraktas
jämväl som en förberedelse till det planerade nordiska ekonomiska samarbetet;
vid förslagets utarbetande har därför beaktats det förslag till gemensam
nordisk tulltaxa som framlagts föregående år.

Taxeförslaget är utformat i överensstämmelse med en internationell konvention
rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna
(den s. k. Brysselnomenklaturen).

Tullarna utgöres till övervägande del av värdetullar, men även kvantitetstullar
förekommer, huvudsakligen inom livsmedelsområdet (i den mån
importen på detta område regleras genom tullar).

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B 1

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Vad tullarnas höjd och avvägning beträffar kan förslaget närmast sägas
innebära en viss utjämning av tullskyddet mellan olika varuslag och produktionsgrenar
med bibehållande i stort sett av nuvarande genomsnittliga
tullnivå.

För att belysa förslagets konkreta innebörd kan beträffande vissa betydelsefulla
varugrupper anföras följande.

Egentliga jordbruksprodukter har liksom för närvarande upptagits med
tullfrihet (för dylika produkter effektueras gränsskyddet i princip genom
särskilda importavgifter).

Beträffande frukt och trädgårdsprodukter har i allmänhet föreslagits oförändrade
tullsatser under den tid då inhemsk produktion förekommer och
tullfrihet under resten av året.

I fråga om livsmedelsindustrins produkter har föreslagits såväl sänkningar
som höjningar, de senare ofta sammanhängande med gällande importavgifter
på jordbruksprodukter.

Kemiska produkter har i ungefär samma utsträckning som hittills upptagits
med tullfrihet men i övrigt åsatts värdetullar av varierande storlek, i
regel innebärande uppjustering av låga och nedskärning av höga tullar; vad
särskilt beträffar organiska kemiska produkter har för de fullbelagda varorna
föreslagits en standardtullsats av 12 % av värdet mot 15 % i nuvarande
tulltaxa.

Av gummivaruindustrins alster har det dominerande varuslaget, nämligen
bildäck, upptagits med en tull av 13 % av värdet.

Inom textilområdet har med hänsyn till den pågående nordiska utredningen
endast smärre jämkningar vidtagits i de år 1955 provisoriskt införda tullsatserna,
vilka i regel utgör 12 % av värdet för vävnader samt 14 % av värdet
för trikåvaror och konfektion; för de av 1955 års beslut icke berörda silkevarorna
innebär förslaget i allmänhet en sänkning i jämförelse med nuvarande
nivå.

Även för läder har i förslaget bibehållits 1955 års provisoriska tullnivå, vilken
för detta varuslag ligger vid 7 % av värdet. För skodon föreslås en tull
av 14 % av värdet, vilket för de flesta artiklar innebär en viss sänkning.

I fråga om porslins- och glasvaror i allmänhet har upptagits tullsatser av
12 % resp. 15 % av värdet; den förra torde genomsnittligt sett innebära en
höjning och den senare en sänkning i förhållande till nuvarande tullskydd.

Halvfabrikat av järn och stål har i enlighet med det nordiska förslaget
åsatts tullsatser av i regel 6 % för varmvalsade och 7 % för kallvalsade produkter;
dessa tullsatser ligger vid dagens prisläge i allmänhet över de nuvarande
tullsatserna.

Beträffande järn- och metallmanufaktur förordas i huvudsak en enhetlig
tull av 8 % av värdet, vilket genomsnittligt sett icke innebär någon större
avvikelse från den nuvarande tullnivån, ehuru det för individuella varuslag
kan medföra icke obetydliga sänkningar eller höjningar.

För maskinområdet föreslås en standardtullsats av 10 % av värdet eller
samma tullsats som nu utgår för de flesta varor inom detta område.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tullen på bilar samt motorcyklar med högst 245 cm3 cylindervolym har
föreslagits bibehållen vid 15 % av värdet.

Nuvarande finanstullar (t. ex. på kaffe och kolonialvaror) har i allmänhet
icke gjorts till föremål för omprövning utan upptagits med oförändrade
belopp.

Den nya tulltaxan föreslås skola träda i kraft den 1 januari 1959.

De ovannämnda författning sförslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

Tulltaxa

Härigenom förordnas, att den i 1 § tulltaxeförordningen den 4 oktober
1929 avsedda tulltaxan skall hava den lydelse som framgår av härvid fogad
bilaga.

Denna tulltaxa träder i kraft den 1 januari 1959.

I fråga om varuslag, för vilket i taxan angives viss tullsats med anmärkning
att tullen tills vidare skall utgå efter lägre tullsats eller skall vara suspenderad,
skall förstnämnda tullsats tillämpas från och med dag som Konungen
bestämmer.

Konungen äger vidare för tid, varunder så befinnes erforderligt med hänsyn
till åtaganden, gjorda före den 24 januari 1958 enligt allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT), förordna om därav påkallade avvikelser från tulltaxan.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Bilaga

TULLTAXA

Tulltaxan är utformad i överensstämmelse med den s. k. Brysselnomenklaluren,
utgörande bilaga till konventionen den 15 december 1950 rörande nomenklatur för
klassificering av varor i tulltarifferna; underavdelningar av tulltaxenummer samt
med asterisk (*) betecknade anmärkningar äro icke beroendeav nämnda konvention.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Innehållsförteckning

Allmänna regler för tulltaxans tillämpning.................................. 10

Avd. I. Levande djur och animaliska produkter

Kap. 1. Levande djur............................................. 11

Kap. 2. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar....................... 11

Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur................................ 11

Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung.............. 12

Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller

inbegripna............................................... 12

Avd. II. Vegetabiliska produkter

Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling................. 14

Kap. 7. Köksväxter in. m.......................................... 15

Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon.............. 16

Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor.............................. 18

Kap. 10. Spannmål................................................ 18

Kap. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse, inulin och gluten.. . 19

Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter; växter

för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter .. 19

Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga

gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter 20
Kap. 14. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av vegetabiliskt
ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna 21

Avd. III. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter
därav; beredda ätbara jetter; växer av animaliskt eller vegetabiliskt
ursprung

Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter
därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt eller

vegetabiliskt ursprung..................................... 22

Avd. IV. Produkter av livsmedelsindustri; drycker, alkohol och ättika; tobak

Kap. 16. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur.............. 24

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer............................... 24

Kap. 18. Kakao och varor därav.................................... 25

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk.............. 25

Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra växter och växtdelar
.................................................... 26

Kap. 21. Diverse näringsmedel...................................... 27

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika................................ 27

Kap. 23. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin; beredda fodermedel 29
Kap. 24. Tobak................................................... 29

Avd. V. Mineraliska produkter

Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer); gips, kalk och

cement.................................................. 30

Kap. 26. Malm, slagg och aska..................................... 32

Kap. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter därav;
bituminösa ämnen; mineralvaxer....................... 32

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Avd. VI. Produkter av kemiska och närstående industrier

Kap. 28. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oorganiska
och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva grundämnen,
av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper......... 34

Kap. 29. Organiska kemiska föreningar.............................. 38

Kap. 30. Farmaceutiska produkter.................................. 42

Kap. 31. Gödselmedel.............................................. 43

Kap. 32. Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och derivat därav;

färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt och spackelfärger;
tryckfärger, bläck och tusch......................... 45

Kap. 33. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer, toalettmedel
och kosmetiska preparat............................ 46

Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;

smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer; puts- och
skurmedel; ljus och liknande produkter; modelleringsmassa och

dentalvax................................................ 47

Kap. 35. Proteiner, lim och klister.................................. 48

Kap. 36. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;

pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter.............. 48

Kap. 37. Produkter för foto- eller kinobruk.......................... 49

Kap. 38. Diverse kemiska produkter................................ 50

Avd. VII. Plaster (cellulosaelrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra
plaster) samt varor därav; naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi
och faktis samt varor därav

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra

plaster) samt varor därav................................. 52

Kap. 40. Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis samt

varor därav.............................................. 54

Avd. VIII. Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;
reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

Kap. 41. Hudar, skinn och läder................................... 57

Kap. 42. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande
artiklar; varor av tarmar........................... 57

Kap. 43. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav............... 58

Avd. IX. Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korgmakeriarbeten
och andra varor av flätningsmaterial

Kap. 44. Trä och varor därav; träkol................................ 60

Kap. 45. Kork och varor därav..................................... 62

Kap. 46. Korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial...... 62

Avd. X. Material för papperstillverkning; papper och papp samt varor därav

Kap. 47. Material för papperstillverkning............................ 63

Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa, papper eller papp 63

Kap. 49. Tryckalster, handskrifter och ritningar...................... 65

Avd. XI. Textilvaror

Kap. 50. Natursilke............................................... 69

Kap. 51. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer.............. 69

Kap. 52. Textilvaror i förening med metall........................... 70

Kap. 53. Ull och andra djurhår.................................... 70

Kap. 54. Lin och rami............................................ 71

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 55. Bomull.................................................. 71

Kap. 56. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer................. 72

Kap. 57. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och vävnader

därav.................................................... 72

Kap. 58. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader;
band; snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar; spetsar;

broderier................................................. 73

Kap. 59. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn, tågvirke och linor
samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med

impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk..... 75

Kap. 60. Trikåvaror............................................... 77

Kap. 61. Kläder och tillbehör därtill................................ 78

Kap. 62. Andra konfektionerade textilvaror.......................... 79

Kap. 63. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump .... 80

Avd. XII. Skodon; huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade fjädrar
samt varor av fjädrar; konstgjorda blommor; varor av människohår;
solfjädrar

Kap. 64. Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill .... 81

Kap. 65. Huvudbonader och delar därtill............................ 81

Kap. 66. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt

delar därtill.............................................. 82

Kap. 67. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;

konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar..... 83

Avd. XIII. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material;
keramiska produkter; glas och varor därav
Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material 84

Kap. 69. Keramiska produkter..................................... 86

Kap. 70. Glas och varor därav..................................... 87

Avd. XIV. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av
ädel metall samt varor därav; bijouterivaror; mynt
Kap. 71. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering

av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror.............. 89

Kap. 72. Mynt.................................................... 91

Avd. XV. Oädla metaller och varor därav

Kap. 73. Järn och stål............................................ 93

Kap. 74. Koppar.................................................. 97

Kap. 75. Nickel................................................... 99

Kap. 76. Aluminium............................................... 99

Kap. 77. Magnesium och beryllium................................. 101

Kap. 78. Bly..................................................... 101

Kap. 79. Zink.................................................... 102

Kap. 80. Tenn.................................................... 102

Kap. 81. Andra oädla metaller..................................... 103

Kap. 82. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar av oädel

metall................................................... 103

Kap. 83. Diverse varor av oädel metall............................. 105

Avd. XVI. Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel
Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap 108

Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel---- 113

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 9

Avd. XVII. Transportmedel

Kap. 86. Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater, icke

elektriskt manövrerade.................................... 116

Kap. 87. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon............. 117

Kap. 88. Luftfartyg m. m.......................................... 118

Kap. 89. Fartyg och båtar......................................... 118

Avd. XVIII. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument
och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och
kirurgiska instrument och apparater; ur; musikinstrument samt
apparater för upptagning eller återgivning av ljud
Kap. 90. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,
instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska

och kirurgiska instrument och apparater................... 120

Kap. 91. Ur...................................................... 123

Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning av

ljud; delar och tillbehör till dylika instrument och apparater ... 124

Avd. XIX. Vapen och ammunition

Kap. 93. Vapen och ammunition................................... 126

Avd. XX. Diverse varor

Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d................. 128

Kap. 95. Varor av snidningsmaterial m. m........................... 129

Kap. 96. Borstbinderiarbeten; dammvippor och pudervippor; handsiktar

och handsåll............................................. 130

Kap. 97. Leksaker, spel, sportartiklar o. d........................... 130

Kap. 98. Diverse.................................................. 132

Avd. XXI. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Kap. 99. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter........... 134

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Allmänna regler för tulltaxans tillämpning

Vid tulltaxans tillämpning skola följande regler iakttagas.

1. Rubriker till avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel äro endast
vägledande; tulltaxeringen bestämmes dels av lydelsen av tulltaxenummer
och anmärkningar till avdelningar eller kapitel, dels, för så vitt
icke annat stadgas i nämnda nummer eller anmärkningar, av följande
föreskrifter.

2. Är i ett tulltaxenummer visst ämne angivet, avses därmed ämnet såväl i
rent tillstånd som i blandning eller förening med andra ämnen. Där varor
av visst ämne äro angivna, avses varor, helt eller delvis tillverkade av
detta ämne. Tulltaxeringen av blandningar och sammansatta varor regleras
närmare av i moment 3 upptagna bestämmelser.

3. Därest vid tillämpning av moment 2 eller eljest två eller flera tulltaxenummer
skulle kunna ifrågakomma vid tulltaxeringen av en vara, gäller
följande:

a) ett tulltaxenummer med mera bestämd varubeskrivning skall tillämpas
före ett tulltaxenummer med mera allmän varubeskrivning;

b) blandningar samt varor, som bestå av olika ämnen eller äro sammansatta
av olika beståndsdelar, skola, i de fall då tulltaxeringen icke
kan ske i enlighet med punkt a, tulltaxeras såsom det ämne eller den
beståndsdel, som giver blandningen eller varan dess huvudsakliga karaktär; c)

i de fall, då tulltaxering enligt bestämmelserna i punkterna a och b
icke är möjlig, skall det tulltaxenummer tillämpas, som medför högsta
tullen.

*3: 1. Vara inkommande i delar tulltaxeras, utan hinder av att mindre väsentliga
beståndsdelar saknas, efter vad för varan som helhet är stadgat,
under förutsättning att delarna inkomma samtidigt.

4. Då i anmärkning till avdelning eller kapitel föreskrives, att avdelningen
eller kapitlet icke omfattar vissa varor, och därvid hänvisning göres till
andra avdelningar eller kapitel eller till bestämda tulltaxenummer, skall
anmärkningen, såvitt ej annat stadgas, avse samtliga varor, hänförliga
till sistnämnda avdelningar, kapitel eller tulltaxenummer, även om den
i anmärkningen förekommande uppräkningen av varorna icke är fullständig.

5. Varor, som icke motsvara lydelsen av något nummer i tulltaxan, tulltaxeras
enligt det tulltaxenummer som avser närmast liknande artiklar.

*5: 1. Tull utgår med i taxan angiven procent av värdet eller i förekommande
fall angivet belopp för kvantitet som är utsatt framför tullsatskolumnen;
tullfrihet utmärkes med ordet »fri».

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING I

Levande djur och animaliska produkter

Kap. 1. Levande djur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar alla levande djur utom fisk, kräftdjur, blötdjur och mikrobkulturer.

01.01 Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor.............. fri

01.02 Levande nötkreatur och bufflar ...................... fri

01.03 Levande svin ........................................ fri

01.04 Levande får och getter .............................. fri

01.05 Levande fjäderfä..................................... fri

01.06 Andra levande djur .................................. fri

Kap. 2. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) till människoföda otjänliga produkter av de slag, som avses i nr 02.01—02.04 och
02.06;

b) tarmar, bläsor och magar av djur (nr 05.04) samt djurblod, hänförligt till nr 05.15;

c) animaliska fetter (kap. 15), andra än produkter, hänförliga till nr 02.05.

02.01 Kött, fläsk och andra ätbara delar av djur, upptagna i nr

01.01—01.04, färska, kylda eller frysta.................. fri

02.02 Slaktat fjäderfä och ätbara delar därav (med undantag av

lever), färska, kylda eller frysta....................... fri

02.03 Lever av fjäderfä, färsk, kyld, fryst eller saltad.......... fri

02.04 Annat kött och andra ätbara djurdelar, färska, kylda eller

frysta ............................................... fri

02.05 Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller

utpressat och icke innehållande köttränder, färskt, kylt,
fryst, saltat, torkat eller rökt.......................... fri

02.06 Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar (med undantag av

lever av fjäderfä), saltade, torkade eller rökta ........ fri

Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);

b) fisk, kräftdjur och blötdjur, döda, otjänliga till människoföda (kap. 5);

c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).

2. Såsom fisk tulltaxeras även fisklever samt ätbar fiskrom och fiskmjölke.

fri

12 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

03.01 Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst..........

03.02 Fisk, saltad, torkad eller rökt:

A. spillånga .................................. 100 kg

B. andra slag ........................................

03.03 Kräftdjur och blötdjur, med eller utan skal, färska (levande
eller döda), kylda, frysta, saltade eller torkade; kräftdjur
med skal, kokta i vatten:

A. ostron:

1. ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter
eller bredd icke hålla 5 cm eller som ha större dimension
men icke uppnå en vikt av 35 kg för 1 000 st., avsedda
att användas uteslutande för odlingsändamål ..

2. andra .................................. 100 kg

B. andra slag ........................................

75: —
fri

fri

120: —
fri

Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung
Anmärkningar

1. Med mjölk förstås oskummad och skummad mjölk, kärnmjölk och vassle samt filmjölk,
kefir, yoghurt och annan liknande fermenterad mjölk.

2. Mjölk och grädde, som endast pastöriserats, steriliserats eller peptoniserats, anses icke
utgöra till nr 04.02 hänförlig konserverad mjölk och grädde.

04.01 Mjölk och grädde, icke konserverad, koncentrerad eller

sötad................................................ fri

04.02 Mjölk och grädde, konserverad, koncentrerad eller sötad .. fri

04.03 Smör................................................ fri

04.04 Ost och ostmassa..................................... fri

04.05 Ägg av fåglar samt äggula, färska, konserverade, torkade

eller sötade .......................................... fri

04.06 Naturlig honung .............................. 100 kg 50: —

Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes
upptagna eller inbegripna

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ätbara produkter (med undantag av tarmar, bläsor och magar, hela eller sönderdelade,
av djur samt djurblod, flytande eller torkat);

b) hudar och skinn, pälsskinn härunder inbegripna, andra än produkter, hänförliga
till nr 05.05—05.07 (kap. 41 och 43);

c) animaliska textilfibrer, andra än tagel och avfall därav (avd. XI);

d) borst och andra djurhår i bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).

2. Människohår, sorterat efter längd men icke rotvänt, anses utgöra obearbetat människohår
(nr 05.01).

3. Med elfenben förstås i tulltaxan betar och andra tänder av elefant, mammut, valross,
narval, vildsvin och andra djur samt horn av noshörning.

4. Med tagel förstås hår från man och svans av hästdjur, nötkreatur och bufflar.

05.01 Människohår, obearbetat, även tvättat och avfettat; avfall

av människohår .................................... fri

05.02 Borst av svin; hår av grävling samt andra djurhår till borst binderiarbeten;

avfall av dylika borst och hår............ fri

05.03

Bevillningsutskottets betänkande ni• B 1 år 1958

Tagel, även i skikt, med eller utan förstärkning av annat
material, samt avfall av tagel:

A. råtagel; avfall av tagel..............................

B. andra slag..................................100 kg

05.04 Tarmar, blåsor och magar (hela eller sönderdelade) av andra
djur än fiskar ....................................

05.05 Fiskavfall ...........................................

05.06 Senor samt limläder och annat liknande avfall av oberedda

hudar och skinn .....................................

05.07 Fjäder och dun, härunder inbegripet fjädrar med spolen
eller nedre delen av skaftet avlägsnad, kluvna fjädrar, spritad
fjäder (även med klippta kanter), fan, spolar och skaft,
ävensom skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande
fjädrar eller dun, obearbetade eller endast rengjorda, desinficerade
eller behandlade i konserverande syfte:

A. fjäder och dun för stoppning, orensade och osorterade ..

B. andra slag:

1. dun ................................... 100 kg

2. andra .................................. 100 kg

05.08 Ben och kvicke, obearbetade eller avfettade, behandlade
med syra eller befriade från gelatin eller eljest enkelt bearbetade
(men icke tillformade), samt mjöl och avfall därav

05.09 Horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade

eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt avfall
och mjöl därav; valbarder och liknande varor, obearbetade
eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt borst
och avfall därav......................................

05.10 Elfenben, obearbetat eller enkelt bearbetat (men icke tillformat),
samt mjöl och avfall därav....................

05.11 Sköldpadd (sköldar och plåtar), obearbetad eller enkelt bearbetad
(men icke tillformad); avfall av sköldpadd......

05.12 Korall och liknande varor, obearbetade eller enkelt bear betade;

skal av blötdjur, obearbetade eller enkelt bearbetade
(men icke tillformade), samt mjöl och avfall av dylika
skal ................................................

05.13 Naturlig tvättsvamp ..................................

05.14 Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla,

även torkad; animaliska ämnen, färska, kylda, frysta eller
tillfälligt konserverade på annat sätt, med huvudsaklig användning
för beredning av läkemedel ..................

05.15 Animaliska produkter, ej hänförliga till annat nummer;

döda djur av de slag, som avses i kap. 1 och 3, otjänliga
till människoföda .................................... 1

fri

20:

fri

75:

20:

fri

1 Bihainj till riksdagens protokoll 7 samt. .Vr It /

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING II

Vegetabiliska produkter

Kap. 6. Levande växter och alster av blomster odling

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast sådana produkter, som vanligen levereras av trädgårdsmästare,
plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändamål.
Potatis och ätbar lök hänföras dock till kap. 7.

2. Buketter, blomsterkorgar, kransar och liknande artiklar tulltaxeras alltefter beskaffenheten
såsom avskurna blommor eller blad enligt nr 06.03 eller 06.04, oaktat de förekomma
i förening med annat material.

06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, levande, även
med utvecklade blad och blommor:

A. inkommande med blommor eller blomknoppar, men

utan jord ................................. 100 kg

B. andra slag:

1. gladiolus och liljekonvalje.......................

2. andra .................................. 100 kg

06.02 Levande växter och rötter, ej hänförliga till nr 06.01,
sticklingar och ympkvistar härunder inbegripna:

A. al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran, lind,

lärk, lönn, poppel och tall..........................

B. azalea, erica, kamelia och rododendron ..............

C. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd, förädla -

de ...................................... 100 kg1

D. andra växter ............................ 100 kg1

E. rötter, sticklingar och ympkvistar....................

06.03 Blommor och blomknoppar, avskurna, till buketter eller
eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, impregnerade
eller på annat sätt preparerade:

A. friska:

1. mimosa och ljung........................ 100 kg

2. andra:

a. under tiden 1 mars—30 november ...... 100 kg

b. under tiden 1 december—29 februari .... 100 kg

B. andra slag ........................................

06.04 Blad, kvistar och andra växtdelar (med undantag av blommor
och blomknoppar) samt gräs, mossa och lav, till buketter
eller eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade,
impregnerade eller på annat sätt preparerade:

A. adiantum och asparagus:

1. under tiden 1 mars—30 november.......... 100 kg

2. under tiden 1 december—29 februari ...... 100 kg

B. andra slag ........................................

250: —

fri

50: —

fri

60: —
30: —
fri

400: —

750: —
500: —
fri

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor eller
krukor med jord, korgar, bastmattor m. m.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 7. Köksväxter rrv. rrv.

Anmärkning

Såsom köksväxter enligt nr 07.01 anses även ätbara svampar, oliver, kapris, tomater, potatis,
rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika (Capsicum grossum), fänkol,
persilja, körvel, dragon, krasse, mejram, pepparrot och vitlök. Såsom köksväxter enligt
nr 07.02—07.04 tulltaxeras alla de produkter, som i färskt tillstånd hänföras till nr 07.01.
Nr 07.04 omfattar dock icke:

a) torkade baljväxtfrön (nr 07.05);

b) sötpaprika (Capsicum grossum), malen (nr 09.04);

c) mjöl av torkade baljväxtfrön, hänförliga till nr 07.05 (nr 11.03);

d) mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda;

A. blomkål:

1. under tiden 1 maj—31 juli................ 100 kg 35: —

2. under tiden 1 augusti—30 november........ 100 kg 25: —

3. under tiden 1 december—30 april................. fri

B. gurkor:

1. slanggurkor:

a. under tiden 16 mars—30 september...... 100 kg 50: —

b. under tiden 1 oktober—15 mars................ fri

2. andra:

a. under tiden 16 juni—30 september...... 100 kg 25: —

b. under tiden 1 oktober—15 juni................ fri

C. lök:

1. under tiden 1 juli—31 december .......... 100 kg 20: —

2. under tiden 1 januari—29 februari........ 100 kg 15: —

3. under tiden 1 mars—30 juni .................... fri

D. potatis:

1. ny skördad, under tiden 6 juni—5 juli...... 100 kg 20: —

2. annan ........................................ fri

E. sparris:

1. under tiden 1 maj—30 juni .............. 100 kg 100: —

2. under tiden 1 juli—30 april ...................... fri

F. svampar................................... 100 kg 75: —

G. tomater:

1. under tiden 1 maj—30 november.......... 100 kg 50: —

2. under tiden 1 december—30 april ................ fri

H. vitkål och rödkål .......................... 100 kg 10: —

IJ. ärter:

1. undertiden 1 mars—31 december.......... 100 kg 20: —

2. under tiden 1 januari—29 februari .............. fri

K. andra slag:

1. rotfrukter:

a. nyskördade, under tiden 1 maj—30 juni . . 100 kg 20: —

b. andra ................................ 100 kg 10: —

2. andra:

a. under tiden 1 mars—31 december ...... 100 kg 40: —

b. under tiden 1 januari—29 februari ............ fri

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:

beläggas under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa äro högst
tullbelagda

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten
eller andra lösningar men icke särskilt beredda
för direkt konsumtion:

beläggas under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa äro högst
tullbelagda

07.04 Köksväxter, torkade, även sönderdelade i stycken eller

krossade eller pulveriserade men icke på annat sätt beredda
....................................... 100 kg 25:

07.05 Ärter, bönor och andra till människo- eller djurföda tjänliga

baljväxtfrön, torkade, även skalade och kluvna.......... fri

07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis)
och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar
med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade
även sönderdelade i stycken; märg av sagopalm:

A. jordärtskockor ............................ 100 kg 10:

B. andra slag ........................................ fri

Kap. 8. Åtbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon
Anmärkningar

1. Icke ätbara frukter hänföras icke till detta kapitel.

2. Kylda frukter tulltaxeras såsom färska frukter.

08.01 Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofrukter
och guava samt kokosnötter, paranötter och kasjunötter,

färska eller torkade, även skalade:

A. färska .................................... 100 kg 10:

B. torkade ................................... 100 kg 30:

08.02 Citrusfrukter, färska eller torkade:

A. apelsiner, cedratfrukter, grapefrukter, klementiner och

mandariner ....................................... fri

B. citroner ................................... 100 kg 5:

C. andra ..................................... 100 kg 10:

08.03 Fikon, färska eller torkade..................... 100 kg 15:

08.04 Vindruvor, färska eller torkade:

A. färska:

1. under tiden 1 juli—31 oktober............ 100 kg 25:

2. under tiden 1 november—30 juni ................ fri

B. torkade .......................................... fri

08.05 Nötter och liknande frukter, ej hänförliga till nr 08.01,
färska eller torkade, även skalade:

A. hasselnötter:

1. oskalade ................................ 100 kg 20:

2. skalade ................................. 100 kg 40:

B. valnötter, härunder inbegripet pekannötter:

1. oskalade ....................................... fri

2. skalade ................................. 100 kg 50:

C. kastanjer .................................. 100 kg 20:

D. mandel .................................. 100 kg 20:

E. andra slag:

1. oskalade ................................ 100 kg 30:

2. skalade ................................. 100 kg 50:

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

08.06 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:

A. äpplen:

1. under tiden 1 juli—29 februari............ 100 kg 25:

2. under tiden 1 mars—30 juni .................... fri

B. päron och kvittenfrukter:

1. under tiden 1 juli—31 december .......... 100 kg 25:

2. under tiden 1 januari—30 juni .................. fri

08.07 Körsbär, persikor, plommon och liknande stenfrukter,
färska:

A. körsbär:

1. under tiden 16 juni—31 juli.............. 100 kg 35:

2. under tiden 1 augusti—15 juni.................... fri

B. persikor:

1. under tiden 1 juli—15 oktober............ 100 kg 20:

2. under tiden 16 oktober—30 juni.................. fri

C. plommon:

1. under tiden 16 juli—30 september ........ 100 kg 35:

2. under tiden 1 oktober—15 juli .................. fri

D. andra:

1. under tiden 1 maj—31 januari ............ 100 kg 20:

2. under tiden 1 februari—30 april .......... 100 kg 10:

08.08 Bär, ej hänförliga till nr 08.07, färska:

A. hallon, krusbär och vinbär:

1. under tiden 1 juni—31 augusti............ 100 kg 25:

2. under tiden 1 september—31 maj ................ fri

B. jordgubbar:

1. under tiden 1 maj—31 augusti............ 100 kg 100:

2. under tiden 1 september—30 april................ fri

C. andra ............................................ fri

08.09 Andra färska frukter:

A. meloner:

1. under tiden 16 juni—30 september........ 100 kg 40:

2. under tiden 1 oktober—15 juni .................. fri

B. andra:

1. under tiden 1 maj—31 januari............ 100 kg 20:

2. under tiden 1 februari—30 april .......... 100 kg 10:

08.10 Frukter (även kokta), utan tillsats av socker, frysta:

A. jordgubbar ................................ 100 kg 50:

B. andra:

beläggas under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa äro
högst tullbelagda

08.11 Frukter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten
eller andra lösningar men icke särskilt beredda
för direkt konsumtion:

A. jordgubbar ................................ 100 kg 50:

B. äpplen .................................... 100 kg 10:

C. andra:

beläggas under hela året med samma tidl som motsvarande
färska produkter under den tid dessa äro
högst tullbelagda

08.12 Frukter, torkade, ej hänförliga till nr 08.01—08.05 ...... fri

08.13 Skal av citrusfrukter eller melon, färska, frysta eller tor kade

eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten
eller andra lösningar........................ fri

*2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B 1

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor

Anmärkningar

1. Blandningar av produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10, tulltaxeras enligt följande:

a) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till ett och samma tulltaxenummer,
tulltaxeras enligt detta nummer;

b) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till olika tulltaxenummer, tulltaxeras
enligt nr 09.10.

Tillsatser av andra ämnen till de produkter, som äro upptagna i nr 09.04—09.10, härunder
inbegripet de blandningar som avses i a och b ovan, skola icke påverka tulltaxeringen,
under förutsättning att de sålunda erhållna blandningarna fortfarande ha karaktär
av varor, upptagna i något av de nämnda tulltaxenumren. I motsatt fall hänföras
dylika blandningar icke till detta kapitel; om de utgöra preparat för smaksättning,
tulltaxeras de enligt nr 21.04.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) sötpaprika (Capsicum grossum), omalen (kap. 7);

b) kubebapeppar av arten Cubeba officinalis Miq. eller Piper cubeba (nr 12.07).
09.01 Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor

av kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe:

A. orostat kaffe .............................. 100 kg 45: —

B. rostat kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe 100 kg 60: —

C. skal och hinnor av kaffe........................... fri

09.02 Te .......................................... 100 kg 100: —

09.03 Matte ............................................... fri

09.04 Peppar (av släktena Piper, Capsicum eller Pimenta)100 kg 50: —

09.05 Vanilj ....................................... 100 kg 700: —

09.06 Kanel och kanelknopp......................... 100 kg 50: —

09.07 Kryddnejlikor, nej likstjälkar och modernejlikor .. 100 kg 30: —

09.08 Muskot, muskotblomma och kardemumma:

A. muskot och muskotblomma.................. 100 kg 150: —

B. kardemumma ............................. 100 kg 200: —

09.09 Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, kummin, spiskummin

och enbär ........................................... fri

09.10 Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor:

A. timjan, lagerblad och lagerbär ...................... fri

B. saffran .................................... 100 kg 600:—

C. andra ..................................... 100 kg 50: —

Kap. 10. Spannmål

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke spannmål, som skalats eller bearbetats på annat sätt. Till nr
10.06 hänföres dock förutom obearbetat ris även skalat, polerat, glaserat och brutet ris.

10.01 Vete samt blandsäd av vete och råg .................... fri

10.02 Råg ................................................. fri

10.03 Korn ................................................ fri

10.04 Havre ............................................... fri

10.05 Majs ................................................ fri

10.06 Ris ................................................. fri

10.07 Bovete, hirs, sorghum, kanariefrö och annan spannmål . . fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse,
inulin och gluten

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) rostat malt, utgörande kaffesurrogat (nr 09.01 och 21.01);

b) mjöl, värmebehandlat eller på annat sätt berett till näringsmedel för barn eller för
dietiskt bruk (nr 19.02); mjöl, som värmebehandlats uteslutande för att förbättra bak -

förmågan, hänföres dock till detta kapitel;

c) majsflingor och andra produkter, hänförliga till nr 19.05;

d) farmaceutiska produkter (kap. 30);

e) stärkelse, utgörande kosmetiska preparat enligt nr 33.06.

11.01 Mjöl av spannmål .................................... fri

11.02 Gryn av spannmål, framställda genom skalning, avrund ning,

krossning, valsning eller pressning av sädeskorn,
med undantag av skalat, polerat, glaserat och brutet ris;
groddar av spannmål ävensom mjöl därav.............. fri

11.03 Mjöl av torkade ärter, bönor eller andra baljväxtfrön, hänförliga
till nr 07.05 .................................. fri

11.04 Mjöl av frukter, hänförliga till kap. 8.................... fri

11.05 Mjöl, gryn och flingor, framställda direkt av potatis .... fri

11.06 Mjöl och gryn, framställda direkt av sago, av maniok-, ar row-

eller salepsrot eller av andra till nr 07.06 hänförliga
rötter, stam- eller rotknölar........................... fri

11.07 Malt, även rostat..................................... fri

11.08 Stärkelse; inulin ..................................... fri

11.09 Gluten och glutenmjöl, även rostade .................. 12 %

Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter;
växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter

Anmärkningar

1. Enligt nr 12.01 tulltaxeras bl. a. jordnötter, sojabönor, senapsfrön, vallmofrön och
kopra. Kokosnötter hänföras till nr 08.01 och oliver till kap. 7 eller 20.

2. Betfrön, klöver- och gräsfrön, blomsterfrön, köksväxtfrön, frön av fruktträd och skogsträd
samt frön av vicker och lupiner tulltaxeras enligt nr 12.03. Till nr 12.03 hänföras
icke ärter, bönor och andra till människo- eller djurföda tjänliga baljväxtfrön (nr
07.05), kryddor och andra produkter, upptagna i kap. 9, spannmål (kap. 10), oljehaltiga
frön och frukter (nr 12.01) samt frön och frukter, upptagna i nr 12.07.

3. Till nr 12.07 hänföras bl. a. följande växter eller delar därav, nämligen basilikört,
stofferblomma, isop, mynta, alla slag, rosmarin, vinruta, kryddsalvia och malört.

Nr 12.07 omfattar icke:

a) oljehaltiga frön och frukter (nr 12.01);

b) farmaceutiska produkter, hänförliga till kap. 30;

c) parfymer och kosmetiska preparat, hänförliga till kap. 33;

d) desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel samt liknande

produkter, hänförliga till nr 38.11.

12.01 Oljehaltiga frön och frukter, även sönderdelade.......... fri

12.02 Mjöl, icke avfettat, av oljehaltiga frön eller frukter, med

undantag av senapsmjöl .............................. fri

12.03 Frön, sporer och frukter med huvudsaklig användning som

utsäde .............................................. fri

20 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

12.04 Sockerbetor, färska eller torkade, även skurna eller pulveri serade;

sockerrör ....................................

12.05 Cikoriarötter, färska eller torkade, även sönderdelade men

icke rostade:

A. färska ............................................ fri

B. torkade .......................................... 12 %

12.06 Humle och humlemjöl (lupulin) ....................... fri

12.07 Växter samt frön, frukter och andra växtdelar, färska eller

torkade, även sönderdelade eller pulveriserade, med huvudsaklig
användning för framställning av parfymer, läkemedel,
insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande
ändamål ...................................... fri

12.08 Johannesbröd, färskt eller torkat, även sönderdelat eller
pulveriserat; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter
med huvudsaklig användning som livsmedel, ej hänförliga
till annat nummer:

A. aprikos-, persiko- och plommonkärnor........ 100 kg 20: —

B. andra slag ........................................ fri

12.09 Halm och agnar av spannmål, obearbetade eller enbart hackade
................................................ fri

12.10 Kålrötter samt foderbetor och andra foderrotfrukter; foder kål;

hö; klöver, lusern, lupin, vicker, esparsett och liknande
foderväxter .......................................... fri

Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga
gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter

Anmärkning

Till nr 13.03 hänföras bl. a. lakritsextrakt, pyrethrumextrakt, humleextrakt, aloeextrakt

och opium. Nr 13.03 omfattar icke:

a) lakritsextrakt, innehållande mer än 10 viktprocent socker eller utgörande sockerkonfektyrer
(nr 17.04);

h) maltextrakt (nr 19.01);

c) extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.02);

d) alkoholhaltiga växtsafter och växtextrakter, utgörande drycker, samt alkoholhaltiga
beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker (kap. 22);

e) kamfer (nr 29.13) och glycyrrhizin (nr 29.41);

f) läkemedel (nr 30.03);

g) garvämnes- och färgämnesextrakter (nr 32.01 och 32.04);

h) flyktiga vegetabiliska oljor samt resinoider (nr 33.01); vatten från destillation av
flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika oljor (nr 33.05);

ij) naturgummi (kautschuk), balata, guttaperka och liknande naturliga produkter (nr
40.01).

13.01 Vegetabiliska råämnen med huvudsaklig användning för

färgning eller garvning ............................... fri

13.02 Schellack, kornlack, stocklack o. d.; gummi arabicum och

dylika naturliga gummiarter; naturliga gummihartser,
hartser och balsamer ................................ fri

13.03 Växtsafter och växtextrakter; pektin, agar-agar samt annat
växtslem och andra naturliga förtjockningsmedel, extraherade
ur vegetabiliska ämnen:

A. pektin ........................................... 12%

B. andra slag ........................................ fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 14. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av
vegetabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke material eller fibrer med huvudsaklig användning som
textilmaterial, oavsett bearbetning, ej heller andra vegetabiliska material, som bearbetats
för användning uteslutande som textilmaterial (avd. XI).

2. Korgvide, vass, bambu och liknande material, kluvna, samt rottingbast och dragen,
skalad eller kluven rotting hänföras till nr 14.01. Till detta nummer hänföras icke träspån
(nr 44.09).

3. Till nr 14.02 hänföres icke träull (nr 44.12).

4. Till nr 14.03 hänföras icke bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).

14.01 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för
korgmakeriarbeten eller andra flätade arbeten (korgvide,
vass, säv, bambu, rotting, rafia ävensom tvättad, blekt eller

färgad halm samt lindbast och liknande material) ...... fri

14.02 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för
stoppning (kapock, krollsplint, sjögräs o. d.), även i skikt,

med eller utan förstärkning av annat material .......... fri

14.03 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för

borstbinderiarbeten (sorghum, piassava, risrot och liknande
material), även buntade eller snodda ................ fri

14.04 Hårda frön, fruktkärnor, skal och nötter med huvudsaklig
användning som snidningsmaterial (stennöt, fruktkärnor

av dumpalmen och liknande material) .................. fri

14.05 Produkter av vegetabiliskt ursprung, ej hänförliga till annat
nummer......................................... fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING III

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter
därav; beredda ätbara fetter; vaxer av
animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter
därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt
eller vegetabiliskt ursprung

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller utpressat (nr 02.05);

b) kakaosmör (nr 18.04);

c) grevar (nr 23.01), oljekakor och dylika återstoder från utvinning av vegetabiliska
oljor (nr 23.04);

d) kemiskt definierade fettsyror, beredda vaxer samt fetter och oljor, beredda till läkemedel,
färger, lacker, tvål, parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat,
ävensom sulfonerade oljor och andra produkter, hänförliga till avd. VI;

e) faktis, framställd av oljor (nr 40.02).

2. Äterstoder från rening eller raffinering av oljor (t. ex. soapstocks och bottensatser)

eller från destillation av ullfett eller glycerol ävensom stearinbeck hänföras till nr

15.17.

15.01 Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, utsmält eller

utpressat ............................................

15.02 Talg (av nötkreatur, får eller getter), rå eller utsmält, premier
jus härunder inbegripen.........................

15.03 Solarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja, talgolja

och oleomargarin, icke emulgerade, blandade eller på annat
sätt beredda .....................................

15.04 Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havsdägg djur

................................................

15.05 Ullfett och fettämnen ur ullfett, lanolin härunder inbegripet
...............................................

15.06 Andra animaliska fetter och oljor (t. ex. klövolja, ben fett

och destruktionsfett) .............................

15.07 Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller raffinerade
:

A. linolja:

1. oblekt .................................. 100 kg

2. blekt ................................... 100 kg

B. andra slag ........................................

15.08 Animaliska och vegetabiliska feta oljor, kokta, oxiderade,
dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade eller
på annat sätt modifierade:

A. linolja, träolja, oiticicaolja och ricinolja...... 100 kg

B. andra slag ........................................

15.09 Garvfett (degras) ....................................

fri

7: —
9: —
fri

9: —

fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958 23

A. fettsyror samt sura oljor från raffinering:

1. linoljefettsyra; ävensom andra fettsyror med ett jodtal
av minst 170 ........................ 100 kg 7:—•

2. andra slag ..................................... fri

B. fettalkoholer ...................................... 10 %

15.11 Glycerol (glycerin), glycerolvatten och glycerollut ...... fri

15.12 Härdade animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor,

även raffinerade men icke vidare bearbetade ............ fri

15.13 Margarin, konstister och annat berett ätbart fett........ fri

15.14 Spermaceti (valrav), rå, pressad eller raffinerad, även färgad fri

15.15 Bivax och andra insektsvaxer, även färgade.............. fri

15.10 Vegetabiliska vaxer, även färgade ...................... fri

15.17 Återstoder från bearbetning av fetter eller feta oljor eller

av animaliska eller vegetabiliska vaxer.................. fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING IV

Produkter av livsmedelsindustri; drycker,
alkohol och ättika; tobak

Kap. 16. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur
Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke kött, fläsk, fisk, kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade
på sätt i kap. 2 och 3 angives.

16.01 Korv och liknande varor av kött, fläsk eller andra djurdelar

eller av blod ........................................ fri

16.02 Kött, fläsk och andra djurdelar, beredda eller konserverade,

ej hänförliga till nr 16.01 ............................ fri

16.03 Köttextrakt och köttsaft .............................. fri

16.04 Fisk, beredd eller konserverad, kaviar och kaviarersättning
härunder inbegripna:

A. fiskrom:

1. störrom ................................ 100 kg 1 500: —

2. annan:

a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg ..

b. andra slag............................ 100 kg

B. fisk, endast kryddad eller sockersaltad (icke i hermetiskt
slutna detaljhandelsförpackningar):

1. skarpsill och sardeller:

a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg . .

b. andra slag............................ 100 kg1

2. annan .........................................

G. andra slag:

1. inläggningar av sardintyp; ävensom tonfisk 100 kg1

2. inläggningar av ansjovistyp; ävensom inkokt

lax .................................... 100 kg1

3. andra .................................. 100 kg1

16.05 Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade:

A. ostron .................................. 100 kg1

B. andra slag ................................ 100 kg1

fri

125:

fri

50: —
fri

25: —

50: —-75: —

120: —
75: —

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) sockcrkonfektyrer, innehållande kakao (nr 18.OG);

b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra än sackaros;

c) sockrade läkemedel (kap. 30).

2. Kemiskt ren sackaros tulltaxeras, oavsett ursprung, enligt nr 17.01.

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket va ror

av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

17.01 Bet- och rörsocker i fast form..........................

17.02 Annat socker; sirap och andra sockerlösningar; konstgjord
honung samt blandningar av konstgjord och naturlig honung;
sockerkulör:

A. konstgjord honung samt blandningar av konstgjord och

naturlig honung............................ 100 kg

B. andra slag ........................................

17.03 Melass, även avfärgad ................................

17.04 Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao ............

17.05 Socker, sirap och andra sockerlösningar samt melass, försatta
med smakämne eller färg (vanilj- och vanillinsocker
härunder inbegripna), ej hänförliga till fruktsafter 100 kg1

fri

50: —
fri
fri

20 %

70: —

Kap. 18. Kakao och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke sådana varor, innehållande kakao, som avses i nr 19.02,
19.08, 22.02, 22.09 och 30.03.

2. Nr 18.06 omfattar sockerkonfektyrer, innehållande kakao, ävensom, med de undantag
som stadgas i anm. 1 till detta kapitel, andra födoämnen, innehållande kakao.

18.01 Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade .... 100 kg 15: —

18.02 Kakaoskal och kakaoavfall ............................ fri

18.03 Kakaomassa (härunder inbegripet kakaomassa i block),

även avfettad ................................ 100 kg 35: —

18.04 Kakaosmör (kakaofett) ........................ 100 kg 35: —

18.05 Kakaopulver, icke sötat........................ 100 kg 35: —

18.06 Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehållande
kakao:

A. glass, glasspulver och puddingpulver ................ fri

B. andra slag........................................ 20 %

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) näringsmedel av de slag, som avses i nr 19.02, men innehållande minst 50 viktprocent
kakao (nr 18.06);

b) varor av mjöl eller stärkelse (käx o. d.), särskilt beredda till fodermedel (nr 23.07);

c) läkemedel (kap. 30).

2. Med mjöl avses i detta kapitel förutom mjöl av spannmål även mjöl av frukter eller
köksväxter.

19.01 Maltextrakt ........................................ 15 %

19.02 Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för matlag ningsändamål),

beredda av mjöl, stärkelse eller maltextrakt,
även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent
............................................... 20 %

19.03 Makaroner, spagetti och liknande produkter...... 100 kg 25: —

19.04 Gryn och flingor, framställda av tapioka-, sago-, potatisdier
annan stärkelse.................................. fri

19.05 Majsflingor, s. k. rostat ris och liknande varor, framställda
genom svällning eller röstning av spannmål eller produkter

av spannmål ........................................ 10 %

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket

varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

26 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

19.06 Nattvardsbröd, oblatkapslar för läkemedel, sigilloblater och

liknande varor av mjöl eller stärkelse .................. fri

19.07 Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan

tillsats av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt........ 20 %

19.08 Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande kakao
(oavsett mängden):

A. wafers, innehållande mer än 20 % fett .............. fri

B. dessertkäx (smörgåskäx) .......................... 15 %

C. andra slag .................................. ..... 20 %

Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra
växter och växtdelar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) köksväxter och frukter, beredda eller konserverade på sätt i kap. 7 och 8 angives;

b) fruktgeléer, marmelader och liknande varor, därest de ha karaktär av sockerkonfektyrer
(nr 17.04) eller chokladvaror (nr 18.06).

2. Vid tillämpningen av nr 20.01 och 20.02 anses såsom köksväxter endast sådana produkter,
som i färskt tillstånd hänföras till nr 07.01.

3. Ätbara växter och växtdelar, såsom ingefära och angelika, inlagda i sockerlag, tulltaxeras
enligt nr 20.06; till detta nummer hänföras även rostade jordnötter.

4. Tomatsaft, i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent, hänföres till nr
20.02.

20.01

20.02

20.03

«i

jordgubbar ................................ 100 kg

20.04

20.05

20.06

20.07

Köksväxter och frukter, inlagda i ättika eller ättiksyra,
även med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap 100 kg1
Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än
genom inläggning i ättika eller ättiksyra:

A. tomatpuré .....................•..................

B. svampar och sparris ...................... 100 kg1

C. andra slag ................................ 100 ''

Frukter, frysta, med tillsats av socker:

B. andra:

beläggas under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa äro
högst tullbelagda

Frukter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade
eller på liknande sätt beredda med socker . . 100 kg1
Sylter, marmelader, fruktmos, fruktgeléer och fruktpastor,
beredda genom kokning, med eller utan tillsats av socker
.......................................... 100 kg1

Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller

utan tillsats av socker eller alkohol ............ 100 kg1

Saft av frukter eller köksväxter, även med tillsats av socker
men icke innehållande alkohol:

A. osockrad, på kärl vägande brutto:

1. över 3 kg:

a. av citru

b. annan

2. 3 kg eller i

25:

fri

75: —
25: —

50: —

40: —

35: -30: —

100 kg	15: —
100 kg	20: —
100 kg1	25: —
100 kg1	30: —

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket

varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år lf>58

Kap. 21. Diverse näringsmedel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) blandningar av köksväxter, hänförliga till nr 07.04;

b) rostat kaffesurrogat med tillsats av kaffe (nr 09.01);

c) kryddor och andra produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10;

d) jäst, utgörande läkemedel (nr 30.03).

2. Extrakter av sådana surrogat, som avses i anm. 1 b ovan, hänföras till nr 21.02.
21.01 Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat, även -

som extrakter därav .................................. fri

21.02 Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på

basis av dylika extrakter eller essenser.................. 10 %

21.03 Senapspulver och beredd senap ........................ 15 %

21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat:

A. innehållande mer än 20 % fett...................... fri

B. andra slag ........................................ 15 %

21.05 Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och buljonger: A.

innehållande mer än 20 % fett...................... fri

B. andra slag:

1. innehållande kött .............................. 20 %

2. andra ........................................ 15 %

21.06 Jäst, s. k. torrjäst härunder inbegripen, och bakpulver . . 15 %

21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer:

A. icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av

drycker .......................................... 10 %

B. andra slag ........................................ fri

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsvatten (nr 25.01);

b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr
28.58);

c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr
29.14);

d) läkemedel, hänförliga till nr 30.03;

e) parfymer och toalettmedel (kap. 33).

2. Vid tillämpning av tulltaxenummer eller underavdelningar av tulltaxenummer, där
alkoholhalt uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid + 15°C.

22.01 Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:

A. mineralvatten och kolsyrat vatten............. 100 I 35: —

B. andra slag ........................................ fri

22.02 Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat
vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag

av frukt- och köksväxtsaft, hänförlig till nr 20.07 . . 100 1 35: —

22.03 Maltdrycker, med eu alkoholhalt:

A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl) ...... 100 I 22: —

B. överstigande 1,8 men icke 2,8 viktprocent (Öl) .. 100 I 60: —

C. överstigande 2,8 viktprocent (starköl) .......... 100 I 159: —

22.04

22.05

22.06

22.07

22.08

22.09

22.10

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning avbrutits
på annat sätt än genom tillsats av alkohol:

A. på kärl rymmande högst 10 liter .............. 100 1

B. på andra kärl ............................... 100 1

Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits
genom tillsats av alkohol:

A. musserande ................................. 100 1

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.......... 100 1

b. på andra kärl .......................... 100 1

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.......... 100 1

b. på andra kärl .......................... 100 1

Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växtdelar
eller aromatiska ämnen, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter .......... 100 1

2. på andra kärl ............................ 100 1

B. överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter............ 100 1

2. på andra kärl ............................ 100 1

Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin)
och mjöd:

A. musserande, andra än cider .................. 100 1

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.......... 100 1

b. på andra kärl .......................... 100 1

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.......... 100 1

b. på andra kärl .......................... 100 1

Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt
av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etylalkohol),
denaturerad, oavsett alkoholhalten ................

Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt
av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och
andra alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar
(s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker:

A. likör, bitter och liknande drycker.............. 100 1

B. andra drycker, alkohol, odenaturerad, med en alkoholhalt
av mindre än 80 volymprocent härunder inbegripen:

1. på kärl rymmande högst 10 liter .......... 100 1

2. på andra kärl . . 100 1 av 50 % alkoholhalt vid 15 °C.

C. alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt)
för framställning av drycker........................

Ättika ..............................................

50: —
20: —

200: —

50: —
20: —

135: —
100: —

50: —
20: —

135: —
100: —

200: —-

50:-20: —

135: —
100: —

*12 %

185: —

135: —
35: —

f io %

plus
200: —
per

100 kg

12 %

1 T. o. m. den 30 juni 1960

100 kg 10: —

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 23. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin;
beredda fodermedel

23.01 Mjöl och pulver, otjänliga till människoföda, av kött eller
andra djurdelar eller av fisk, kräftdjur eller blötdjur; grevar

23.02 Kli och andra återstoder, erhållna vid sotning, målning
eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön ....

23.03 Betmassa och annat avfall från sockerframställning; drav,

drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier;
återstoder från stärkelseframställning samt liknande återstoder
..............................................

23.04 Oljekakor och andra återstoder från utvinning av vegetabi liska

oljor, med undantag av bottensatser och avslemningsåterstoder.
...........................................

23.05 Vindruv och rå vinsten................................

23.06 Vegetabiliska produkter för foderändainål, ej hänförliga till

annat nummer........................................

23.07 Fodermedel med tillsats av melass eller socker; andra beredda
fodermedel.....................................

fri

Kap. 24. Tobak

24.01 Råtobak samt avfall av tobak.......................... fri

24.02 Tobaksvaror och tobaksextrakt ........................ fri

Anm. För tobaksvaror, inkommande i den ordning som avses i 26 §
1 mom., 26 § 3 mom. eller 28 § lagen den 11 juni 1943 angående statsmonopol
å tillverkning och import av tobaksvaror, skall tull utgå med

följande belopp:

cigarrer ................................................ 1 st* 0:50

cigarrcigarretter ........................................ 1 st. 0:25

cigarretter utan fast pappersmunstycke ................ 1 st. 0:10

cigarretter med fast pappersmunstycke .................. 1 st. 0: 05

andra slag av färdiga tobaksvaror ...................... 1 kg 50: —

I tullhänseende utgöres skillnaden mellan cigarr och cigarrcigarrett därav, att
den senare saknar spets samt i vikt uppgår till högst 3,3 g.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

A VDELNING V

Mineraliska produkter

Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer);
gips, kalk och cement

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat framgår av ordalydelsen, omfattar detta kapitel endast obearbetade
produkter eller produkter, som tvättats (även med användning av kemikalier
för avlägsnande av föroreningar utan att förändra produktens struktur), krossats,
malts, pulveriserats eller siktats eller som anrikats genom flotation, på magnetisk väg
eller med andra mekaniska eller fysikaliska processer (andra än kristallisation), men
däremot icke rostade eller brända produkter och ej heller sådana, som underkastats
annan bearbetning utöver vad som angives i tulltaxenumren ifråga.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) sublimerat, fällt eller kolloidalt svavel (nr 28.02);

b) järnoxidhaltiga jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räknat
som Fe,Os (nr 28.23);

c) farmaceutiska produkter (kap. 30);

d) parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat (nr 33.06);

e) gatsten, kantsten, trottoarsten (nr 68.01), mosaikbitar (nr 68.02) samt tak- och
väggplattor av skiffer (nr 68.03);

f) ädelstenar (nr 71.02);

g) odlade kristaller (ej utgörande optiska artiklar) av natriumklorid, vägande per
styck minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska artiklar av natriumklorid (nr
90.01);

h) skol-, rit-, skräddar- och biljardkrita (nr 98.05).

25.01 Salt (bergsalt och havssalt samt bordssalt); ren natriumklorid;
moderlut från saltframställning; havsvatten ........ fri

25.02 Svavelkis och andra naturliga järnsulfider, orostade...... fri

25.03 Svavel, alla slag, annat än sublimerat, fällt eller kolloidalt

svavel ............................................... fri

25.04 Naturlig grafit........................................ fri

25.05 Naturlig sand, även färgad, annan än metallhaltig sand, hän förlig

till nr 26.01 .................................... fri

25.06 Kvarts, annan än naturlig sand; kvartsit, även grovt tillfor mad

genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke vidare
än till rätblock .................................. fri

25.07 Lera (kaolin, bentonit o. d.), andalusit, cyanit och sillimanit,

även brända, med undantag av expanderade leror, hänförliga
till nr 68.07; mullit; chamotte och dinas ............ fri

25.08 Krita:

A. obearbetad ...................................... fri

B. malen eller slammad .............................. 5 %

25.09 Jordpigment, även brända, samt blandningar därav; naturlig
järnglimmer ...................................... fri

25.10 Naturliga kalciumfosfater och naturliga kalciumaluminium fosfater;

apatit och fosfatkrita ........................ fri

25.11 Naturligt bariumsulfat (tungspat); naturligt bariumkarbo nat

(witherit), även bränt ............................ fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 31

25.12 Diatomacéhaltiga fossilmjöl och andra liknande kiseldioxidhaltiga
jordarter (infusoriejord, kiselgur, trippel, diatomit

o. d.), med en vikt per dm3 av högst 1 kg, även brända. . fri

25.13 Pimsten, smärgel, naturlig korund och andra naturliga slipmedel
............................................... fri

25.14 Skiffer, även grovt tillformad genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock............ fri

25.15 Marmor, kalktuff (travertin) och annan monument- eller
byggnadskalksten med en vikt per dm3 av 2,5 kg eller däröver
samt alabaster, även grovt tillformade genom klyvning,
huggning eller sågning, dock icke vidare än till rätblock fri

25.16 Granit, porfyr, basalt, sandsten och annan monument- eller

byggnadssten, även grovt tillformad genom klyvning, huggning
eller sågning, dock icke vidare än till rätblock ...... fri

25.17 Flinta; makadam, tjärmakadam och annan krossad sten,

grus och småsten av sådant slag, som vanligen användes för
vägbyggen, banbyggen e. d. eller vid framställning av betong;
singel; krosskorn, skärv och pulver av stenarter, hänförliga
till nr 25.15 eller 25.16........................ • • fri

25.18 Dolomit, även grovt tillformad genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock; bränd dolomit;
stampmassa av dolomit (t. ex. tjärdolomit).......... fri

25.19 Naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt . . fri

25.20 Gipssten; anhydrit; bränd gips, även färgad eller försatt
med mindre mängd acceleratorer eller fördröj ningsmedel,

med undantag av gips, speciellt beredd för dentalbruk .... fri

25.21 Kalksten med huvudsaklig användning för framställning

av kalk eller cement eller för metallurgiskt ändamål...... fri

25.22 Kalk, osläckt eller släckt, samt hydraulisk kalk . ......... fri

25.23 Portlandcement, aluminatcement, slaggcement och liknande
hydraulisk cement, även färgad eller i form av klin ker

.......................................... 100 kg 0:60

25.24 Asbest .............................................. fri

25.25 Sjöskum (även polerade stycken därav) och bärnsten; rekonstruerat
sjöskum och rekonstruerad bärnsten i plattor,
stänger e. d„ ej bearbetade efter formningen; gagat (jet) . . fri

25.26 Glimmer, även kluven; glimmeravfall .................. fri

25.27 Talk (naturlig steatit härunder inbegripen), även grovt till formad

genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke
vidare än till rätblock ................................ fri

25.28 Naturlig kryoliit och naturlig chiolit .................... fri

25.29 Naturliga arseniksulfider .............................. fri

25.30 Naturliga, råa borater och koncentrat därav, även brända,

med undantag av borater, utvunna ur naturliga moderlutar;
naturlig borsyra, innehållande högst 85 viktprocent H3B03,
beräknat på torrsubstansen............................ fri

25.31 Fältspat, leucit, nefelin och nefelinsyenit; flusspat........ fri

25.32 Mineraliska ämnen, ej hänförliga till annat nummer; skärvor
och brottstycken av keramiskt gods ................ fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 26. Malm, slagg och aska

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt (nr 25.19);

b) thomasslagg (nr 31.03);

c) slaggull, stenull och liknande mineralull (nr 68.07);

d) produkter, hänförliga till nr 71.11 (guldsmedssopor m. m.) ;

e) koppar-, nickel- och koboltskärsten, erhållna genom smältning av malm (avd,
XV).

2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana mineral, som användas i metallurgin för utvinning
av metaller, hänförliga till avd. XIV eller XV, eller av kvicksilver, även om
de i det aktuella fallet icke äro avsedda för metallurgiskt ändamål. Till nr 26.01
hänföras dock icke mineral, som underkastats annan bearbetning än som är normalt
för malm.

3. Nr 26.03 omfattar endast aska och återstoder av sådana slag, som inom industrin användas
antingen för utvinning av metaller eller såsom utgångsmaterial för framställning
av kemiska metallföreningar.

26.01 Malm, även anrikad; svavelkis och andra naturliga järnsul fider,

rostade ........................................ fri

26.02 Slagg, glödspån och annat avfall från järn- och ståltillverkning
................................................ fri

26.03 Aska och återstoder, innehållande metaller eller metallföreningar
och ej hänförliga till nr 26.02 .................. fri

26.04 Annan slagg och aska, aska av havstång härunder inbegripen
................................................. fri

Kap. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter
därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiskt definierade organiska föreningar (kap. 29);

b) läkemedel (nr 30.03).

2. Nr 27.07 omfattar — förutom oljor och andra produkter, erhållna genom destillation
av högtemperaturtjära från stenkol — liknande produkter, som erhållits genom
destillation av lågtemperaturtjära från stenkol eller av andra mineraltjäror eller
som framställts ur petroleum eller på annat sätt, för så vitt ifrågavarande produkter
efter vikten räknat innehålla större kvantitet aromatiska ämnen än icke-aromatiska
ämnen.

3. Såsom oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja (nr 27.10), tulltaxeras även
liknande oljor, oavsett framställningssättet, för så vitt de efter vikten räknat innehålla
större kvantitet icke-aromatiska ämnen än aromatiska ämnen.

4. Till nr 27.13 hänföras icke blott petroleumvax och andra i nämnda nummer upptagna
produkter, utan även liknande produkter, erhållna genom syntes eller på an -

nat sätt.

27.01 Stenkol samt stenkolsbriketter och liknande fasta bränslen,

framställda av stenkol ................................ fri

27.02 Brunkol och brunkolsbriketter ........................ fri

27.03 Torv, torvbriketter, torvmull och torvströ .............. fri

27.04 Koks av stenkol, brunkol eller torv, lågtemperaturkoks härunder
inbegripen..................................... fri

27.05 Retortkol ............................................ fri

27.06 Stenkols-, brunkols- och torvtjära samt andra mineraltjäror,
härunder inbegripet delvis destillerade (toppade) tjäror
samt tjäror, erhållna genom blandning av stenkolstjärbeck

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

med kreosotolja eller andra destillationsprodukter ur stenkolstjära
(s. k. preparerad tjära):

A. råtjära, även separerad (centrifugerad) ..............

B. andra slag..................................100 kg

27.07 Oljor och andra produkter, erhållna genom destillation av

högtemperaturtjära från stenkol, samt andra oljor och produkter
enligt anm. 2 till detta kapitel...................

27.08 Stenkolstjärbeck och annat mineraltjärbeck samt koks av

sådant beck ..........................................

27.09 Råpetroleum (råolja) och rå skifferolja ................

27.10 Oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja, härunder
inbegripet till annat nummer ej hänförliga produkter, innehållande
minst 70 viktprocent sådana oljor som karakteriserande
beståndsdel:

A. smörj fetter ................................ 100 kg

B. andra slag ........................................

27.11 Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten .. 100 kg

27.12 Vaselin ............................................

27.13 Petroleumvax (paraffin, »slack wax», mikrovax), ozokerit,
ceresin, montanvax och andra mineralvaxer, även färgade

27.14 Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks och andra ur

petroleum eller skifferolja erhållna återstoder............

27.15 Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar, asfaltsten
och naturlig bitumenhaltig sand................

27.16 Bituminösa blandningar på basis av naturasfalt, naturlig
bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mineraltjärbeck
(t. ex. asfaltmastix, »cut-backs»):

A. flytande produkter; fasta produkter, direkt emulgerbara

med vatten ................................ 100 kg

B. andra slag ........................................

fri
2: —

fri

2: —
fri
5: —
fri

fri

2: —

fri

8 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr Bl

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING VI

Produkter av kemiska och närstående industrier

Anmärkningar

1. a) Produkter (andra än radioaktiva malmer) av de slag, som angivas i tulltaxenum ren

28.50 och 28.51, tulltaxeras enligt ifrågavarande nummer, även om de kunna
hänföras jämväl till annat nummer i tulltaxan,

b) Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 a ovan, tulltaxeras
produkter av de slag, som angivas i tulltaxenumren 28.49 och 28.52, enligt ifrågavarande
nummer, även om de kunna hänföras jämväl till annat nummer i denna
avdelning.

2. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 ovan, skola sådana
produkter, som med hänsyn till att de föreligga i avdelade doser eller i sådan form
eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln, kunna hänföras till något av
tulltaxenumren 30.03, .30.04, 30.05, 32.09, 33.06, 35.06, 37.08 eller 38.11, tulltaxeras enligt
ifrågavarande nummer, även om de i och för sig kunna hänföras jämväl till annat
nummer i tulltaxan.

Kap. 28. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oorganiska
och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva
grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat är stadgat, omfattar detta kapitel endast:

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, även innehållande föroreningar; b)

produkter, nämnda i a ovan, lösta i vatten;

c) produkter, nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under förutsättning
att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt och nödvändigt
att förvara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör varan
mer lämpad för speciell användning än för allmänt bruk;

d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nödvändigt
för konservering eller transport av dessa produkter.

2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sulfoxylater
(nr 28.36), karbonater och peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider, enkla
eller komplexa (nr 28.43), fulminater och cyanater (nr 28.44) av metaller och andra
oorganiska baser, ävensom organiska produkter, hänförliga till nr 28.49—28.52, samt
karbider av metaller och ickemetaller (nr 28.56), omfattar detta kapitel även följande
kolföreningar:

a) koloxider, hydrogencyanid (cyanväte) och cyankomplexa syror (nr 28.13);

b) karbonylhalogenider (nr 28.14);

c) kolsulfider (nr 28.15);

d) karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och cyanhalogenider ävensom cyanamid
och metallderivat därav (nr 28.58), med undantag av kalciumcyanamid,
innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen (kap. 31).

3. Detta kapitel omfattar icke:

a) natriumklorid och andra till avd. V hänförliga mineraliska produkter;

b) metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar, med undantag av de i anm.
2 ovan nämnda;

c) produkter, nämnda i anm. 1—4 till kap. 31;

d) oorganiska produkter, utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07);

e) konstgjord grafit (nr 38.01); laddningar till brandsläckningsapparater ävensom
brandsläckningsbomber, hänförliga till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i för -

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

packningar för detaljhandeln, hänförliga till np 38.19; odlade kristaller (ej utgörande
optiska artiklar) av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller
eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst 2,5 g, hänförliga till
nr 38.19;

f) ädelstenar, naturliga, syntetiska eller rekonstruerade, samt stoft och pulver därav

(nr 71.02—71.04) ävensom ädla metaller, hänförliga till kap. 71;

g) metaller, även kemiskt rena, hänförliga till avd. XV;

h) optiska artiklar, t. ex. av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller
eller alkaliska jordartsmetaller (nr 90.01).

4. Kemiskt definierade komplexa syror, bildade av en syra, upptagen i underavdelning
II till detta kapitel, och en sur metalloxid, upptagen i underavdelning IV till detta
kapitel, hänföras till nr 28.13.

5. Nr 28.29—28.48 omfatta endast salter, peroxisalter härunder inbegripna, av metaller
eller ammonium.

6. Nr 28.50 omfattar endast följande produkter:

a) teknetium, prometheum, polonium, astat, radon, francium, radium, aktinium,
protaktinium, neptunium, plutonium och andra transurana grundämnen, isotoper
av dessa grundämnen samt oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande
grundämnen eller isotoper, även om de icke äro kemiskt definierade;
h) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, radioaktiva isotoper
av i avd. XIV och XV upptagna ädla och oädla metaller härunder inbegripna, samt
oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande isotoper, även om föreningarna
icke äro kemiskt definierade.

Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50 och 28.51) avses även anrikade isotoper
men icke kemiska grundämnen, vilka förekomma i naturen som rena isotoper.

7. Fosforjärn (järnfosfid), innehållande minst 15 viktprocent fosfor, och fosforkoppar
(kopparfosfid), innehållande mer än 8 viktprocent fosfor, hänföras till nr 28.55.

I. Kemiska grundämnen

28.01 Halogener (fluor, klor, brom och jod):

A. klor .............................................. 7 %

B. andra ............................................ fri

28.02 Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidalt svavel............ fri

28.03 Kol (kimrök, »carbon black», antracensvart, acetylensvart,

lampsvart o. d.) ...................................... fri

28.04 Hydrogen (väte), ädelgaser och andra ickemetaller:

A. oxygen (syre) .................................... 10 %

B. kisel (silicium) ............................ 100 kg 7: —

C. andra ............................. fri

28.05 Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta
jordartsmetaller, härunder inbegripet skandium och yttri um;

kvicksilver ........ fri

II. Oorganiska syror och oxider av ickemetaller

28.06 Hydrogenklorid (klorväte) och saltsyra; klorsulfonsyra .. 5 %

28.07 Svaveldioxid ......................................... 5 %

28.08 Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra) ................. 5 %

28.09 Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra .. 10 %

28.10 Fosforpentoxid; meta-, orto- och pyrofosforsyra......... 5 %

28.11 Arseniktrioxid, arsenikpentoxid och arseniksyror........ fri

28.12 Bortrioxid och borsyra ................................ fri

28.13 Andra oorganiska syror och andra oxider av ickemetaller:

A. svaveltrioxid ...................................... 5 %

B. koldioxid (kolsyra) ................................ 12 %

C. perklorsyra ....................................... 12 %

D. andra ............................................ fri

36 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

111. Halogen- och svavelföreningar av ickemetaller

28.14 Halogenider och oxidhalogenider av ickemetaller:

A. fosforklorider och fosforylklorid .................... 10 %

B. andra ............................................ fri

28.15 Sulfider av ickemetaller, s. k. fosfortrisulfid härunder inbegripen: A.

koldisulfid (kolsvavla) ........... 5 %

B. andra............................................. fri

IV. Oorganiska baser; oxider, hgdroxider och peroxider av metaller

28.16 Ammoniak .......................................• • • • ^ %

28.17 Natriumhydroxid (kaustikt natron, kaustik soda); kalium hydroxid

(kaustikt kali); natrium- och kaliumperoxid .... 5 %

28.18 Oxider, hydroxider och peroxider av magnesium, strontium

och barium .......................................... fri

28.19 Zinkoxid och zinkperoxid.............................. fri

28.20 Aluminiumoxid och aluminiumhydroxid; konstgjord korund fri

28.21 Kromoxider och kromhydroxider....................... fri

28.22 Manganoxider ...................................... fri

28.23 Järnoxider och järnhydroxider, härunder inbegripet järn oxidhaltiga

jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent
bundet järn, räknat som Fe203 .................... fri

28.24 Koboltoxider och kobolthydroxider...................... fri

28.25 Titanoxider .................... fri

28.26 Tennoxider (stannooxid och stannioxid) ................ fri

28.27 Blyoxider ...... fri

28.28 Andra oxider, hydroxider och peroxider av metaller samt
andra oorganiska baser, härunder inbegripet hydrazin och
hydroxylamin samt deras oorganiska salter:

A. hydrazin och oorganiska salter därav................ 10 %

B. andra ............................................ fri

V. Metallsalter av oorganiska syror

28.29 Fluorider; fluorosilikater, fluoroborater och andra fluorkomplexa
salter ...................................... fri

28.30 Klorider och oxidklorider.............................. fri

28.31 Kloriter och hypokloriter:

A. kalciumhypoklorit och klorkalk .................... fri

B. andra ........................................... 10 %

28.32 Klorater och perklorater:

A. klorater .......................................... fri

B. perklorater ....................................... 12 %

28.33 Bromider och oxidbromider; bromater och perbromater;

hypobromiter ........................................ fri

28.34 Jodider och oxidjodider; jodater och perjodater.......... fri

28.35 Sulfider, polysulfider härunder inbegripna.......... fri

28.36 Ditioniter (hydrosulfiter), även stabiliserade med organiska

ämnen, sulfoxylater härunder inbegripna:

A. natriumformaldehydsulfoxylat ...................... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.37 Sulfiter och tiosulfater................................ fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 37

28.38 Sulfater, alunarter härunder inbegripna; peroxisulfater
(persulfater):

A. aluminiumsulfat, kaliumaluminiumsulfat (kalialun),

järn(II)sulfat (ferrosulfat) och koppar(II)sulfat...... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.39 Nitriter och nitrater .................................. fri

28.40 Fosfiter, liypofosfiter och fosfater:

A. natrium-, kalium- och ammoniumfosfater samt kalcium fosfater,

andra än kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat)
.......................................... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.41 Arseniter och arsenater............................... fri

28.42 Karbonater, härunder inbegripet icke kemiskt definierat
ammoniumkarbonat, innehållande ammoniumkarbamat;
peroxikarbonater (perkarbonater);

A. ammoniuml<arbonat, även innehållande ammoniumkarbamat
............................................ 10 %

B. andra ............................................ fri

28.43 Cyanider, enkla eller komplexa ........................ fri

28.44 Fulminaler och cyanater .............................. fri

28.45 Silikater, härunder inbegripet icke kemiskt definierade na trium-

och kaliumsilikater (t. ex. vattenglas):

A. natrium- och kaliumsilikater, även icke kemiskt definierade
........................................... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.46 Borater och perborater:

A. natriumperborat .................................. 5 %

B. andra ............................................ fri

28.47 l-.alter av metalloxidsyror (t. ex. kromater, permanganater

och stannater) ....................................... fri

28 48 Andra salter, peroxisalter härunder inbegripna, av oorganiska
syror, med undantag av azider...................... fri

V7. Diverse

23.49 Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla metaller;
salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av
ädla metaller, proteinater, tannater och liknande föreningar
härunder inbegripna, även om de icke äro kemiskt definierade: -

A. silvernitrat ....................................... 3 %

B. andra ............................................ fri

28.50 Badioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva isoto per;

oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande
grundämnen eller isotoper, även om de icke äro kemiskt
definierade .......................................... fri

28.51 Isotoper, ej hänförliga till nr 28.50, samt oorganiska och

organiska föreningar därav, även om de icke äro kemiskt
definierade .......................................... fri

28.52 Salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av

thorium, uran eller sällsynta jordartsmetaller (skandium
och yttrium härunder inbegripna); blandningar av till detta
nummer hänförliga salter och föreningar................ fri

28.53 Flytande luft ........................................ fri

28.54 Hydrogenperoxid (väteperoxid) ........................ 10 %

38 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

28.55 Fosfider ............................................. fri

28.56 Karbider (t. ex. kiselkarbid, borkarbid och metallkarbider):

A. kalciumkarbid .................................... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.57 Hydrider, nitrider, azider, silicider och borider .......... fri

28.58 Andra oorganiska föreningar, härunder inbegripet destillerat
vatten och annat vatten av motsvarande eller högre
renhetsgrad samt amalgamer, andra än av ädla metaller . . fri

Kap. 29. Organiska kemiska föreningar

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat är stadgat, omfattar detta kapitel endast:

a) kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande föroreningar;

b) blandningar av två eller flera isomerer av en och samma organiska förening, även
innehållande föroreningar;

c) produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42 eller 29.44, även om de icke äro kemiskt
definierade;

d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i vatten;

e) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under
förutsättning att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt
och nödvändigt att förvara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör
varan mer lämpad för speciell användning än för allmänt bruk;

f) produkter, nämnda i a, b, c, d eller e ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nödvändigt
för konservering eller transport av dessa produkter;

g) standardiserade diazonium salter, standardiserade arylider för koppling till nämnda
salter samt standardiserade, beständiga färgbaser för utvecklingsfärgämnen
(s. k. naftolfärgämnen).

2. Detta kapitel omfattar icke;

a) produkter, hänförliga till nr 15.04, samt glycerol (glycerin) (nr 15.11);

b) etanol (etylalkohol) (nr 22.08 och 22.09);

c) destillationsprodukter ur stenkol, mineraltjäror, petroleum eller skiffer samt andra
till kap. 27 hänförliga produkter;

d) kolföreningar, upptagna i anm. 2 till kap. 28;

e) karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen, beräknat på
torrsubstansen (kap. 31);

f) färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (nr 32.04); syntetiska organiska
färgämnen, även utgörande pigment, syntetiska organiska produkter, utgörande
s. k. luminoforer, på textilfibrer fixerbara s. k. optiska blekmedel samt
naturlig indigo (nr 32.05); lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som
tillhandahålles i detaljhandeln (nr 32.09);

g) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar
o. d., varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom flytande bränslen
för cigarrettändare o. d. i behållare rymmande högst 300 ml (nr 36.08);

h) laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber, hänförliga
till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i förpackningar för detaljhandeln,
hänförliga till nr 38.19;

ij) optiska artiklar, t. ex. av etylendiamintartrat (nr 90.01).

3. Produkter, som kunna hänföras till två eller flera tulltaxenummer i detta kapitel,
tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som kunna ifrågakomma.

4. Vid tillämpning av nr 29.03—29.05, 29.07—29.10 och 29.12—29.21 skall varje bestämmelse
beträffande halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat gälla även beträffande
kombinationer mellan dessa derivat (t. ex. sulfohalogen-, nitrohalogen-, nitrosulfooch
nitrosulfohalogenderivat).

Nitro- och nitrosogrupper skola icke betraktas som nitrogenfunktioner enligt nr 29.30.

5. a) Estrar, bildade av organiska föreningar med syrafunktion, upptagna i underav delningarna

I—VII till detta kapitel, och organiska föreningar, upptagna i samma
underavdelningar, hänföras till tulltaxenumret för den i nämnda underavdelningar
sist upptagna föreningen;

b) estrar, bildade av etanol (etylalkohol), glycerol (glycerin) eller sackaros och organiska
föreningar med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna I—VII till

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

detta kapitel, hänföras till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syrafunktion; c)

salter av estrar, som avses i a eller b ovan, med oorganiska baser hänföras till
tulltaxenumret för estern;

d) salter, bildade av andra organiska föreningar med syra- eller fenolfunktion, upptagna
i underavdelningarna Ii—VII till detta kapitel, och oorganiska baser hänföras
till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syra- eller fenolfunktion
;

e) halogenider av karboxylsyror hänföras till tulltaxenumret för karboxylsyran.

*5:1. Vad i anm. 5 stadgas skall icke äga tillämpning på förefintliga underavdelningar

av ifrågakommande tulltaxenummer (dylika underavdelningar tillämpas enligt sin
ordalydelse).

6. Till nr 29.31—29.34 hänförliga föreningar utgöra organiska föreningar, vilkas molekyler
utom hydrogen, oxygen eller nitrogen även innehålla atomer av andra ickemetaller
eller av metaller (t. ex. svavel, arsenik, kvicksilver eller bly), direkt bundna
vid kol.

Nr 29.31 (svavelorganiska föreningar) och nr 29.34 (andra metallorganiska och ickemetallorganiska
föreningar) omfatta icke sulfo- och halogenderivat (kombinerade
derivat härunder inbegripna), vilka utom hydrogen, oxygen och nitrogen innehålla
endast sådana vid kol direkt bundna svavel- eller halogenatomer, vilka giva dem
karaktären av sulfo- eller halogenderivat (eller kombinerade derivat).

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, metylenetrar av tvåvärda
ortofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler,
cykliska polymerer av aldehyder, av tioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider och
imider av flerbasiska syror, cykliska ureider, hexametylentetramin och trimetylentrinitramin.

1. Kolväten samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.01 Kolväten:

A. nonen, dodecen, bensen (bensol), toluen (toluol), xylen

(xylol), cymen (cymol), styrener (styroler) och cyklohexan
............................................ fri

B. naftalen (naftalin), tetrahydronaftalen (tetralin), de kahydronaftalen

(dekalin), antracen och fenantren . . fri

C. andra ............................................ 12 %

29.02 Halogenderivat av kolväten:

A. mättade klorfluorkolväten .......................... fri

B. andra ........................................... 12 %

29.03 Sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av kolväten ............ 12 %

11. Alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.04 Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat
därav:

A. envärda alkoholer med minst 10 kolatomer............ 10 %

B. pentanol (amylalkohol), avsedd att användas uteslutande

för tillverkning av natrium- eller kaliumxantogenat . . fri

C. andra ............................................ 12 %

29.05 Cykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat
därav:

A. cyklohexanol, metylcyklohexanol, dimetylcyklohexanol

och mentol ...................................... fri

B. andra ............................................ 12 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

III. Fenoler och fenolalkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat därav

29.06 Fenoler och fenolalkoholer:

A. fenol, kresol, xylenol, butylfenol och amylfenol samt sal -

ter därav ........................................ fri

B. resorcinol (resorcin), hydrokinon, naftol och pyro gallol

(pyrogallussyra) samt salter därav ............ fri

C. andra ............................................ 12 %

29.07 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av fenoler eller

fenolalkoholer ...................................... 12 %

IV. Etrar, alkoholper oxider, eterperoxider, epoxider med tre eller fyra
atomer i ringen, acetaler och hemiacetaler samt halogen-, sulfo-,
nitro- och nitrosoderivat därav

29.08 Etrar, eteralkoholer, eterfenoler, eteralkoholfenoler, alkoholperoxider
och eterperoxider samt halogen-, sulfo-, nitro och

nitrosoderivat därav .............................-. 12 %

29.09 Epoxider, epoxialkoholer, epoxifenoler och epoxietrar med
tre eller fyra atomer i ringen samt halogen-, sulfo-, nitro och

nitrosoderivat därav .............................. 12 %

29.10 Acetaler, hemiacetaler och andra föreningar med acetalfunktion
jämte annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion

samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav .... 12 %

V. Föreningar med aldelujdfunktion

29.11 Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehydetrar, aldehydfenoler

och andra föreningar med aldehydfunktion jämte annan
enkel eller sammansatt oxygenfunktion ................

29.12 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av föreningar,

hänförliga till nr 29.11 ..............................

12 %
12 %

VI. Föreningar med keton- eller kinonfunktion

29.13 Ketoner, ketonalkoholer, ketonfenoler, ketonaldehyder,
kinoner, kinonalkoholer, kinonfenoler, kinonaldehyder samt
andra föreningar med keton- eller kinonfunktion jämte annan
enkel eller sammansatt oxygenfunktion ävensom halo -

gen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

A. cyklohexanon, metylcyklohexanon och kamfer........ fri

B. andra ........................................... 12 %

VII. Syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror
ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.14 Enbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider
och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat därav:

A. myrsyra och bensoesyra samt salter därav ävensom bly -

acetater .......................................... fri

B. acykliska syror med minst 10 kolatomer.............. fri

C. andra ............................................ 12 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 41

29.15 Flerbasiska syror och deras anhydrider, lialogenider, peroxider
och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat därav:

A. oxalsyra och bärnstenssyra samt salter därav ........ fri

B. andra ............................................ 12 %

29.16 Alkoholsyror, aldehydsyror, ketonsyror, fenolsyror och
andra föreningar med syrafunktion jämte annan enkel eller
sammansatt oxygenfunktion samt dessa föreningars anhydrider,
halogenider, peroxider och peroxisyror ävensom
halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

A. mjölksyra, vinsyra, citronsyra, salicylsyra, acetylsalicyl syra

och gallussyra samt salter därav................ fri

B. andra ............................................ 12 %

VIII. Estrar av oorganiska syror och deras salter samt halogen-,
sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.17 Estrar av svavelsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav.......................... 12%

29.18 Estrar av salpetersyrlighet eller salpetersyra samt halogen-,

sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav.................. 12 %

29.19 Estrar av fosforsyra och deras salter, s. k. laktofosfater här under

inbegripna, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat
därav ........................................ 12 %

29.20 Estrar av kolsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav ........................ 12 %

29.21 Estrar av andra oorganiska syror (med undantag av estrar av
hydrogenhalogenider) och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav ........................ 12 %

IX. Föreningar med nitro g enfunktion

29.22 Föreningar med aminofunktion:

A. anilin, nitranilin, naftylamin, fenylendiamin, tolylen diamin,

toluidin och xylidin samt salter därav........ fri

B. andra ............................................ 12 %

29.23 Aminoföreningar med enkel eller sammansatt oxygenfunktion: A.

dimetylaminoättiksyra och alkalisalter därav ........ fri

B. p-(N-metylamino)fenolsulfat (metol) ................ fri

C. andra ......................................... . • • 12 %

29.24 Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider,

härunder inbegripet lecitiner och andra fosfoaminolipider 12 %

29.25 Föreningar med amidofunktion ....... 12 %

29.26 Föreningar med imido- eller iminofunktion:

A. sackarin och alkalisalter därav .................... fri

B. andra ............................................ 12 %

29.27 Föreningar med nitrilfunktion ........................ 12 %

29.28 Diazo-, azo- och azoxiföreningar ...................... 12 %

29.29 Organiska derivat av hydrazin eller liydroxylamin ...... 12 %

29.30 Föreningar med annan nitrogenfunktion:

A. cyklohexylsulfaminsyra och dess salter .............. fri

B. andra ............................................ 12 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

X. Metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar samt hetero cykliska

föreningar

29.31 Svavelorganiska föreningar:

A. tiokarbanilid (difenyltiokarbamid) .................. fri

B. natrium- och kaliumxantogenater .................. fri

C. andra ............................................ 12 %

29.32 Arsenikorganiska föreningar .......................... fri

29.33 Kvicksilverorganiska föreningar ...................... 12 %

29.34 Andra metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar 12 %

29.35 Heterocykliska föreningar, nukleinsyror härunder inbegripna: A.

pyridin............................................ fri

B. andra ............................................ 12 %

29.36 Sulfonamider ........................................ 12 %

29.37 Laktoner och laktamer; sultoner och sultamer.......... 12 %

XI. Provitaminer, vitaminer och hormoner, även syntetiskt reproducerade,

samt enzymer

29.38 Provitaminer och vitaminer, även syntetiskt reproducerade

(koncentrat härunder inbegripna), samt blandningar av
dessa ämnen; lösningar av dessa produkter, oavsett lösningsmedlets
art...................................... fri

29.39 Hormoner, även syntetiskt reproducerade................ fri

29.40 Enzymer ............................................ fri

XII. Glykosider och växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt

salter, etrar, estrar och andra derivat därav

29.41 Glykosider, även syntetiskt reproducerade, samt salter,

etrar, estrar och andra derivat därav.................... fri

29.42 Växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt salter,

etrar, estrar och andra derivat därav .................. fri

XIII. Andra organiska föreningar

29.43 Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros .......... 12 %

29.44 Antibiotika:

A. penicillin samt salter och andra derivat därav........ ifri

B. andra ............................................ fri

29.45 Andra organiska föreningar .......................... 12 %

Kap. 30. Farmaceutiska produkter

Anmärkningar

X. Med läkemedel enligt nr 30.03 avses produkter (andra än födoämnen och drycker, såsom
dietiska, berikade eller för diabetiker avsedda födoämnen, stärkande drycker och
mineralvatten, samt produkter, hänförliga till nr 30.02 eller 30.04), som utgöra:

a) blandade produkter för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk;

b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, i avdelade
doser eller i förpackningar, som tillhandahållas i detaljhandeln för sådant bruk.

1 T. o. m. den 31 december 1960 .............................. 1 milj. I. E 0: 30

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Vid tillämpning av dessa bestämmelser och av anm. 3 d till detta kapitel anses följande
produkter såsom:

A. oblandade:

1. oblandade produkter, lösta i vatten;

2. alla till kap. 28 eller 29 hänförliga produkter (andra än ädla metaller i kolloidal
form);

3. enkla växtextrakter, hänförliga till nr 13.03, endast standardiserade eller i lösning,
oavsett lösningsmedlets art;

B. blandade:

1. kolloidala lösningar och suspensioner (andra än kolloidalt svavel);

2. växtextrakter, utvunna ur blandningar av vegetabiliska ämnen eller material;

3. salter och koncentrat, erhållna genom indunstning av naturligt mineralvatten.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika
oljor, för medicinskt bruk (nr 33.05);

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, härunder inbegripet sådana med terapeutiska
eller profylaktiska egenskaper (nr 33.06);

c) medicinsk tvål och såpa (nr 34.01).

3. Nr 30.05 omfattar endast:

a) steril katgut och annan steril suturtråd;

b) sterila laminariastift;

c) sterila resorberbara blodstillande medel;

d) röntgenkontrastmedel samt diagnostiska reagens till in- eller utvärtes bruk (ej
hänförliga till nr 30.02), doserade eller utgörande blandningar;

e) tandcement och andra tandfyllningsmedel;

f) etuier och lådor med utrustning för första förband.

30.01 Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, tor kade,

även pulveriserade; extrakt av körtlar eller andra organ
eller av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk;
andra animaliska ämnen och material, beredda för terapeutiskt
eller profylaktiskt bruk, ej hänförliga till annat
nummer ............................................

30.02 Immunsera; mikrobvacciner, toxiner och mikrobkulturer

(härunder inbegripet jäsningsframkallande mikrobkulturer
med undantag av jäst) samt liknande produkter......

30.03 Läkemedel, även för veterinärmedicinskt bruk:

A. innehållande penicillin eller salter eller andra derivat av

penicillin ........................................

B. andra slag ........................................

30.04 Vadd, bindor och liknande artiklar (färdiga förband, häftplåster,
kataplasmer o. d.), impregnerade eller överdragna
med farmaceutiska preparat eller föreliggande i förpackningar
för detaljhandeln, för medicinskt eller kirurgiskt
bruk, med undantag av varor, upptagna i anm. 3 till detta
kapitel:

A. vadd..............................................

B. andra slag ........................................

30.05 Andra farmaceutiska produkter och artiklar:

A. tandceinent och andra tandfyllningsmedel; etuier och

lådor med utrustning för första förband..............

B. andra slag ........................................

fri

Jfri

fri

10 %
12 %

12 %
fri

Kap. 31. Gödselmedel

Anmärkningar

1. Nr 31.02 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de
icke föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

natriumnitrat, innehållande högst 16 viktprocent nitrogen;

1 T. o. m. den 31 december 1960 .............................. 1 milj. I. E

0: 30

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

ammoniumnitrat, även kemiskt rent;
ammoniumsulfatnitrat, även kemiskt rent;
ammoniumsulfat, även kemiskt rent;

kalciumnitrat, innehållande högst 16 viktprocent nitrogen;
kalciummagnesiumnitrat, även kemiskt rent;

kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, även behandlad med
olja;

karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan
avseende på komponenternas renhetsgrad);

C. gödselmedel, utgörande blandningar av ammoniumklorid eller produkter, upptagna
under A eller B ovan (utan avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita,
gipssten eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan;

D. flytande gödselmedel, utgörande lösningar i vatten eller ammoniak av ammoniumnitrat
eller karbamid enligt A ovan eller av blandningar av dessa ämnen.

2. Nr 31.03 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke
föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:
thomasslagg;

termiskt uppslutna kalciumfosfater (termofosfater, smältfosfater) och termiskt bebehandlade
naturliga kalciumaluminiumfosfater;
superfosfater (även dubbel- och trippelsuperfosfater);

kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat), innehållande 0,2 viktprocent fluor eller
däröver;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan
avseende på komponenternas renhetsgrad);

C. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A eller B ovan
(utan avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita, gipssten eller andra
oorganiska ämnen utan gödselverkan.

3. Nr 31.04 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de
icke föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

naturliga, råa kaliumsalter (karnallit, kainit, sylvinit m. fl.);
råa kaliumsalter, utvunna ur melassaska;

kaliumklorid, även kemiskt ren, annan än som avses under anm. 6 c nedan;
kaliumsulfat, innehållande högst 52 viktprocent K=0;
kaliummagnesiumsulfat, innehållande högst 30 viktprocent K20;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan
avseende på komponenternas renhetsgrad).

4. Ammoniumfosfater, innehållande per kg 6 mg arsenik (As) eller däröver, hänföras till
nr 31.05.

5. De i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 angivna gränsvärdena hänföra sig till produkternas torrsubstans.

6. Detta kapitel omfattar icke:

a) djurblod, hänförligt till nr 05.15;

b) kemiskt definierade föreningar, andra än de ovan i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 upptagna; c)

odlade kristaller (ej utgörande optiska artiklar) av kaliumklorid, vägande per styck
minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska artiklar av kaliumklorid (nr 90.01).

31.01 Guano och andra naturliga animaliska eller vegetabiliska

gödselmedel, även blandade med varandra men icke kemiskt
behandlade .................................... fri

31.02 Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska:

A. ammoniumnitrat och ammoniumsulfatnitrat samt
blandningar med ammoniumnitrat, innehållande mer än
15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstansen;
karbamid (urinämne) och blandningar

med karbamid; flytande gödselmedel enligt anm. 1 D. . 12 %

B. ammoniumsulfat; produkter, innehållande över 1,8 vikt procent

ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstansen,
ej hänförliga till A .................... 100 kg 3: —

C. andra slag ........................................ fri

31.03 Fosforgödselmedel, mineraliska eller kemiska............ fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

31.04 Kaligödselmedel, mineraliska eller kemiska..............

31.05 Andra gödselmedel; produkter, hänförliga till detta kapitel,
i form av tabletter, pastiller e. d. eller i förpackningar,
vägande per styck högst 10 kg brutto:

A. produkter, hänförliga till detta kapitel, i form av tablet ter,

pastiller e. d. eller i förpackningar, vägande per
styck högst 10 kg brutto ..........................

B. andra slag:

1. nitrogenhaltiga ................................

2. andra ..........................................

fri

10 %

10 %
fri

Kap. 32. Garvämnes• och färgämnesextrakter; garvsyror och derivat
därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt och
spackelfärger; tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, dock med undantag av
färgämnen m. m., hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska produkter, utgörande
s. k. luminoforer (nr 32.07), samt lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning,
som tillhandahålles i detaljhandeln, hänförliga till nr 32.09;

b) föreningar mellan proteiner och garvsyror (nr 35.01—35.04).

2. Till nr 32.05 hänföras bl. a. blandningar av stabiliserade diazoniumsalter med kopplingskomponenter
till dessa för framställning på textilfibrer av olösliga s. k. naftolfärgämnen
(utvecklingsfärgämnen).

3. Nr 32.05—32.07 omfatta även sådana preparat på basis av syntetiska organiska färgämnen
(organiska pigment härunder inbegripna), substratpigment eller andra färgämnen,
som användas för färgning i massan av plaster, gummi och liknande material
eller för framställning av preparat för tryckning av textilvaror. Till dessa nummer
hänföras dock icke sådana beredningar av pigment, som avses i nr 32.09.

4. Lösningar (andra än kollodium) av produkter, hänförliga till nr 39.01—39.06, i flyktiga
organiska lösningsmedel, hänföras till nr 32.09, för så vitt lösningen innehåller mer än
50 viktprocent lösningsmedel.

5. Med färgämnen enligt detta kapitel avses icke produkter med användning som fyllmedel
i oljefärger, även om de skulle vara lämpade som pigment i kallvattenfärger.

6. Med brons- och färgfolier enligt nr 32.09 avses endast produkter, som användas för
tryckning av t. ex. bokomslag och mössband och som bestå av:

a) tunna blad, framställda av metallpulver (även av ädel metall) eller pigment jämte
lim, gelatin eller annat bindemedel;

b) metallpulver (t. ex. av guld eller aluminium) eller pigment, anbragt på underlag
av papper, plast eller annat material.

32.01 Vegetabiliska garvämnesextrakter ...................... fri

32.02 Garvsyror (tannin), vattenextraherat galläppletannin här under

inbegripet, samt salter, etrar, estrar och andra derivat
därav.................................... fri

32.03 Syntetiska garvämnen, även blandade med naturliga garvämnen;
konstgj''orda pyrmedel (t. ex. enzymatiska och mikrobiella
preparat):

A. syntetiska garvämnen med en askhalt av högst 20 viktprocent,
beräknat på torrsubstansen ................ 6 %

B. andra slag ........................................ fri

32.04 Vegetabiliska färgämnen (härunder inbegripet färgträex trakter

och andra vegetabiliska färgämnesextrakter med
undantag av indigo) och animaliska färgämnen.......... fri

32.05 Syntetiska organiska färgämnen, organiska pigment härunder
inbegripna; syntetiska organiska produkter, utgö -

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

rande s. k. luminoforer; på textilfibrer fixerbara s. k. optiska
blekmedel; naturlig indigo........................

32.06 Substratpigment......................................

32.07 Andra färgämnen; oorganiska produkter, utgörande s. k.

luminoforer..........................................

32.08 Beredda porslins-, glas- och emaljfärger, beredda opakme del,

icke frittad glasyr- och emalj massa, flytande glansmetallpreparat
och lysterfärger samt liknande beredningar för
keramik-, glas- och emaljeringsindustrier; engober; fritta
och annat glas i form av pulver, korn eller flingor......

32.09 Lacker, klara eller pigmenterade, kallvattenfärger (även
för färgning av läder); andra målningsfärger; pigment, rivna
i linolja, mineralterpentin, terpentinolja eller liknande
vid tillverkning av färger använda produkter; brons- och
färgfolier; lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning,
som tillhandahålles i detaljhandeln;

A. lacker, klara eller pigmenterade; lösningar enligt anm.

4 till detta kapitel ................................

B. emulsionsfärger; bronspasta och till lacker ej hänförliga
bronsfärger ....................................

C. andra slag ........................................

32.10 Konstnärsfärger, färger för skolbruk, plakatfärger, bryt ningsfärger

och liknande färger i form av tabletter eller i
tuber, burkar, flaskor, skålar eller i liknande form eller förpackning,
härunder inbegripet dylika färger i lådor eller
skrin, med eller utan penslar, paletter, skålar och andra
tillbehör ............................................

32.11 Beredda sickativ......................................

32.12 Kitt, spackelfärger och andra utfyllnings- eller tätningsme del;

ympvax ........................................

32.13 Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger:

A. tryckfärger ........................................

B. andra slag ....................................

fri

12 %

9 %
6 %

6 %

8 %

5 %

Kap. 33. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer,
toalettmedel och kosmetiska preparat

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: , , . ,

a) alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) for framställning av drycker
(nr 22.09);

b) tvål, hänförlig till nr 34.01;

c) terpentinolja och andra produkter, hänförliga till nr 38.07.

2. Nr 33.06 omfattar bl. a. produkter, även oblandade (med undantag av produkter, hänförliga
till nr 33.05), lämpade för användning såsom parfymer, toalettmedel eller kosmetiska
preparat och inkommande i förpackningar, som tillhandahållas i detaljhandeln
för sådan användning.

33.01 Flyktiga vegetabiliska oljor i flytande eller fast form, även

terpenfria; resinoider ................................

33.02 Terpenhaltiga biprodukter ur flyktiga vegetabiliska oljor fri

33.03 Koncentrat av flyktiga vegetabiliska oljor (erhållna genom

s. k. enfleurage eller maceration) i fett, icke flyktig olja, vax
eller liknande ämne ..................................

33.04 Blandningar av två eller flera luktämnen (naturliga eller
syntetiska) samt blandningar (alkohollösningar härunder

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 47

inbegripna) på basis av ett eller flera av dessa ämnen, utgörande
råvaror för parfymindustrin, livsmedelsindustrin eller
andra industrier:

A. innehållande alkohol (etanol, etylalkohol) .... 100 kg 350: —

B. andra slag ........................................ fri

33.05 Vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt
vattenlösningar av dylika oljor, även för medicinskt bruk fri

33.06 Parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat:

( 12 %
plus

A. innehållande alkohol (etanol, etylalkohol) ..........'' 200: —

per

| 100 kg

B. andra slag ........................................ 12 %

Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;
smörjmedel; konstgjorda växer och beredda vaxer;
puts- och skurmedel; ljus och liknande produkter;
modelleringsmassa och dentalvax

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiskt definierade föreningar;

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, rakkräm och schamponeringsmedel, även
innehållande tvål eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06).

2. Nr 34.01 omfattar endast vattenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (desinfektionsmedel,
slippulver, fyllmedel, läkemedel o. d.).

3. Med oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja, i nr 34.03 avses produkter enligt
anm. 3 till kap. 27.

4. Med beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, i nr 34.04
avses endast följande produkter:

A. blandningar av animaliska eller av vegetabiliska eller av konstgjorda vaxer;

B. blandningar av olika slag av vaxer (animaliska, vegetabiliska, mineraliska eller
konstgjorda);

C. blandningar med vaxkonsistens, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel,
på basis av ett eller flera slag av vaxer och innehållande fett, harts, mineralämnen
eller andra ämnen.

Nr 34.04 omfattar icke:

a) vaxer, hänförliga till nr 27.13;

b) oblandade animaliska och oblandade vegetabiliska vaxer, endast färgade.

34.01 Tvål och såpa, även medicinska:

A. toalettvål i formade handstycken, raktvål härunder inbegripen
................................ 100 kg1 50: —

B. andra slag ........................................ 10 %

34.02 Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt tvätt och

rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa .. 10 %

34.03 Smörjmedel, beredda av oljor eller fetter (blandade med
varandra eller försatta med andra ämnen), dock med undantag
av smörjmedel, innehållande minst 70 viktprocent oljor,
erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja:

A. smörjfetter ................................ 100 kg 2: —

B. andra slag ........................................ fri

34.04 Konstgjorda vaxer, även vattenlösliga eller direkt emulger 1

Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor
av ifrågavarande slag pläga saluliållas i detaljhandeln.

48 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

bara med vatten; beredda vaxer, icke emulgerade och icke
innehållande lösningsmedel:

A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emul gerbara

vaxer .................................... 12 %

B. andra slag ........................................ fri

34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv och me tallföremål,

skurpulver samt liknande preparat, med undantag
av beredda vaxer, hänförliga till nr 34.04 ............ 8 %

34.06 Stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande varor...... 8 %

34.07 Modelleringsmassor, även inkommande i satser eller utgö rande

leksaker; s. k. dentalvax samt avtrycksmassor för
dentalbruk, i form av plattor (även hästskoformade), stavar
e. d............................................. fri

Kap. 35. Proteiner, lim och klister

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) proteiner, utgörande läkemedel, hänförliga till nr 30.03;

b) brevkort och andra tryckalster av gelatin (kap. 49).

35.01 Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim:

A. kasein............................................

B. andra slag..................................100 kg

35.02 Albuminer, albuminater och andra albuminderivat........

35.03 Gelatin (härunder inbegripet gelatinfolier med kvadratisk

eller rektangulär form, även färgade eller ytbehandlade)
och gelatinderivat; lim från ben, hudar, senor e. d. samt
fisklim; husbloss.............................. 100 kg

35.04 Andra proteiner, peptoner härunder inbegripna, samt derivat
därav; hudpulver, även behandlat med kromsalt......

35.05 Dextrin; löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelse klister

..............................................

35.06 Lim och klister, beredda, ej hänförliga till annat nummer;
produkter, alla slag, lämpade för användning såsom lim eller
klister och inkommande för sådan användning i detaljhandelsförpackningar,
vägande per styck högst 1 kg netto:

A. i detalj handelsförpackningar, vägande per styck högst

1 kg netto........................................

B. andra slag..................................100 kg

fri

20: —
fri

20: —
fri
fri

12 %
20: —

Kap. 36. Krut och sprängämnen; pyr otekniska artiklar; tändstickor;
pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke kemiskt definierade föreningar, andra än sådana som avses
i anm. 2 a och b nedan.

2. Nr 36.08 omfattar endast:

a) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar o. d.,
varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom bränslen på basis av
alkohol (torrsprit) samt liknande bränslen, fasta eller i pastaform;

b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för cigarrettändare o. d., i behållare rymmande
högst 300 ml;

c) tjärfacklor, braständare och liknande varor.

36.01 Krut:

B. andra slag ........................................ 12 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958 49

36.02 Beredda sprängämnen ................................ 12 %

36.03 Stubin, detonerande stubin härunder inbegripen:

A. svartkrutsstubin .................................. 5 %

B. annan ............................................ 12 %

36.04 Tändhattar, rivtändare, sprängkapslar och liknande tänd medel

.............................................. fri

36.05 Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser, knalldosor, livräddningsraketer
och liknande artiklar):

A. pyrotekniska artiklar, avsedda att användas uteslutande

för livräddningsändamål eller för avgivande av nödsignal
.............................................. fri

B. andra slag ........................................ 15 %

36.06 Tändstickor, med undantag av bengaliska tändstickor 100 kg1 5: ■—

36.07 Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar,

även tillformade .................................... fri

36.08 Andra brännbara produkter .......................... fri

Kap. 37. Produkter för foto- eller kinobruk
Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke avfall och skrot.

2. Nr 37.08 omfattar endast:

a) kemiska preparat, utgörande blandningar för fotobruk (t. ex. framkallare, fixerings-
och toningsmedel, ljuskänsliga emulsioner);

b) oblandade kemiska produkter, lämpade för fotobruk, i avdelade doser eller i förpackningar,
som tillhandahållas i detaljhandeln för sådant bruk.

Nr 37.08 omfattar icke lacker, klister och liknande preparat, vilka tulltaxeras efter sin

beskaffenhet.

37.01 Plåtar, ljuskänsliga, icke exponerade, av glas eller annat

material (bladfilm härunder inbegripen) .............. fri

37.02 Film i rullar, ljuskänslig, icke exponerad, även perforerad fri

37.03 Papper, papp och väv, ljuskänsliga, även exponerade men
icke framkallade:

A. innehållande silverförening som ljuskänsligt ämne .... fri

B. andra slag:

1. papper och papp .............................. 8 %

2. väv .......................................... 10 %

37.04 Plåtar och film, exponerade men icke framkallade, negativa
eller positiva .................................... fri

37.05 Plåtar samt film, även perforerad (annan än kinofilm),

exponerade och framkallade, negativa eller positiva...... fri

37.06 Kinofilm med enbart ljudspår, exponerad och framkallad,

negativ eller positiv .................................. fri

37.07 Annan kinofilm, med eller utan ljudspår, exponerad och
framkallad, negativ eller positiv:

A. negativ; ävensom positiv film, avsedd att användas uteslutande
för kopiering ............................ fri

B. andra slag ................................ 100 kg 800: —

37.08 Kemiska produkter för fotobruk, blixtljuspreparat härunder
inbegripna:

A. ljuskänslig kollodiumemulsion ...................... 10 %

B. andra ............................................ fri

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor
av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

4 Iiihang till riksdagens protokoll 1t).r)8. 7 samt. Nr H 1

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

Kap. 38. Diverse kemiska produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, dock med undantag av:

1. konstgjord grafit (nr 38.01) ;

2. desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningsförhindrande
medel, råttgift och liknande produkter, i sådan form eller förpackning,
som avses i nr 38.11;

3. laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber (nr
38.17);

4. produkter, upptagna i anm. 2 a, c, d och f nedan;

b) läkemedel (nr 30.03).

2. Enligt nr 38.19 tulltaxeras bl. a. följande varor, som skola anses icke hänförliga till
annat nummer i tulltaxan:

a) odlade kristaller (ej utgörande optiska artiklar) av magnesiumoxid eller av halogenider
av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst

2,5 g;

b) finkelolja;

c) bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar;

d) stencillack i detaljhandelsförpackningar;

e) smältbara keramiska artiklar för temperaturmätning (t. ex. Segerkäglor);

f) gips, speciellt beredd för dentalbruk.

38.01 Konstgjord grafit; kolloidal grafit med undantag av gra fitsuspensioner

i olja ................................ fri

38.02 Djurkol (t. ex. benkol, elfenbenssvart, blodkol), även använt
................................................ fri

38.03 Aktiverat kol (avfärgande, depolariserande eller adsorberande);
aktiverad infusoriejord, aktiverad lera, aktiverad
bauxit och andra aktiverade naturliga mineraliska ämnen . . fri

38.04 Gasvatten och använd gasreningsmassa.................. fri

38.05 Tallolja (tallsyra) och lågraffinerad tallfettsyra.......... fri

38.06 Sulfitlut, indunstad .................................. fri

38.07 Terpentinolja och andra lösningsmedel av terpener, erhållna
genom destillation eller på annat sätt ur barrträ (t. ex.
balsam-, kolugns-, sulfatterpentin); rå dipenten; rå cymen

(rå cymol); »pine oil» ................................ fri

38.08 Kolofonium och hartssyror samt derivat därav, andra än

hartsestrar, hänförliga till nr 39.05; s. k. hartssprit och
hartsoljor............................................ fri

38.09 Trätjära; trätjäroljor, med undantag av till nr 38.18, hän förliga

lösnings- och spädningsmedel; trätjärkreosot; rå
metanol (rå metylalkohol); acetonolja.................. fri

38.10 Vegetabiliskt beck, alla slag; bryggeriharts och liknande

produkter på basis av kolofonium eller vegetabiliskt beck;
kärnbindemedel på basis av naturliga, hartsartade produkter
.................................................. fri

38.11 Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel,
groningsförhindrande medel, råttgift och liknande
produkter, föreliggande i sådan form eller förpackning,
som tillhandahålles i detaljhandeln, eller såsom preparat
eller såsom utformade artiklar (t. ex. band, vekar och
ljus, preparerade med svavel, samt flugfångare) ........ 10 %

38.12

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 51

Beredda glätt-, appretur- och betmedel av sådana slag, som
användas inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller
inom närstående industrier:

A. innehållande stärkelse eller stärkelseprodukter, med undantag
av varor i detalj handelsförpackningar, vägande

per styck högst 1 kg netto.......................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

38.13 Betmedel för metaller; flussmedel och andra preparat, utgörande
hjälpmedel vid lödning eller svetsning; löd- och
svetsmedel, bestående av metall och andra ämnen, i form
av pulver eller pastor; preparat för beläggning eller fyll -

ning av svetstråd eller svetselektroder ................ 5 %

38.14 Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korrosion
eller hartsbildning, viskositetshöjande preparat och
andra liknande beredda tillsatsmedel för mineraloljor .. fri

38.15 Beredda vulkningsacceleratorer ........................ fri

38.16 Beredda närsubstrat för odling av mikrober ............ fri

38.17 Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater;

brandsläckningsbomber .............................. 5 %

38.18 Lösnings- och spädningsmedel för lacker e. d., utgörande

blandningar ........................................ 12 %

38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående
industrier, blandningar av naturprodukter härunder
inbegripna, ej hänförliga till annat nummer:

A. naften- och naftensulfonsyror samt till nr 34.02 ej hänförliga
alkalisalter av dessa syror eller av petroleumsulfonsyror;
kolväteblandningar huvudsakligen bestående

av nonen eller dodecen ............................ fri

B. beredda antioxidanter för gummiindustrin .......... fri

C. icke sintrade blandningar, innehållande metallkarbider,

för framställning av hårdmetall .................... fri

D. murbruk, även hydrauliskt eller eldfast.............. fri

E. gasreningsmassa, ej hänförlig till nr 38.04 ............ fri

F. återstoder från kemiska eller närstående industrier .... fri

G. kärnbindemedel, innehållande stärkelse eller stärkelse produkter,

med undantag av varor i detaljhandelsförpackningar,
vägande per styck högst 1 kg netto ...... fri

H. blandningar, ej hänförliga till A—G, bestående av oorganiska
ämnen (t. ex. mineraliska produkter, oorganiska
kemikalier, glas- eller metallpulver), med undantag av
blandningar i förpackningar, vägande per styck högst 10
kg brutto:

beläggas med tull som den beståndsdel, vars tullsats
medför högsta tullen; dock skall hänsyn icke tagas
till ringa mängd ämnen, som ej väsentligen inverka
på varans beskaffenhet

IJ. andra slag ........................................ 12 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING VII

Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och
andra plaster) samt varor därav; naturgummi (kautschuk),
syntetiskt gummi och faktis samt varor därav

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och
andra plaster) samt varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) konstgjorda vaxer (nr 34.04);

c) syntetiskt gummi (enligt definition i kap. 40) och varor därav;

d) sadelmakeriarbeten (nr 42.01), resväskor, handväskor och andra artiklar, hänförliga
till nr 42.02;

e) korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial, hänförliga till kap. 46;

f) syntetiska och konstgjorda textilfibrer (avd. XI) samt varor därav;

g) skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön
samt delar därtill, solfjädrar och andra artiklar, hänförliga till avd. XII;

h) bijouterivaror, hänförliga till nr 71.16;

ij) varor, hänförliga till avd. XVI (maskiner och apparater samt mekaniska redskap;
elektrisk materiel);

k) delar till transportmedel (avd. XVII);

l) optiska artiklar av plast, infattningar till glasögon, ritinstrument och andra artiklar,
hänförliga till kap. 90;

m) boetter, urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

n) musikinstrument och delar därtill samt andra artiklar, hänförliga till kap. 92;

o) möbler och delar därtill (kap. 94);

p) borstbinderiarbeten och andra varor, hänförliga till kap. 96;

q) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

r) knappar, blixtlås, reservoarpennor, stiftpennor och delar därtill, skaft till rökpipor,
cigarr- och cigarrettmunstycken, kammar, delar till termosflaskor samt
andra artiklar, hänförliga till kap. 98.

2. Till nr 39.01 och 39.02 hänföras endast genom kemisk syntes framställda produkter

av följande slag:

a) plaster, konsthartser härunder inbegripna;

b) silikoner;

c) resoler, flytande polyisobuten och liknande syntetiska polymerer med mycket hög
molekylvikt.

3. Nr 39.01—39.06 omfatta endast:

a) produkter, flytande eller i pastaform, härunder inbegripet emulsioner, dispersioner
och lösningar;

b) stycken, korn, flingor eller pulver, press- och sprutmassor härunder inbegripna;

c) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm; sömlösa slangar och rör, stavar,
stänger (profilstänger härunder inbegripna), även ytbehandlade men icke på
annat sätt bearbetade;

d) plattor, duk, folier och band (remsor ej hänförliga till nr 51.02 härunder inbegripna),
även ytbehandlade (t. ex. tryckta), samt varor av nämnda slag, med eller
utan ytbehandling, nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form (även om
de utgöra färdiga artiklar) men icke vidare bearbetade;

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

e) avfall och skrot.

* Med obearbetade produkter i nämnda nummer avses produkter i de under a, b och e
upptagna formerna.

39.01 Kondensations-, polykondensations- och polyadditionsprodukter,
även modifierade eller polymeriserade, linjära produkter
härunder inbegripna (t. ex. fenoplaster, aminoplaster,
alkyder, polyallylestrar och andra omättade polyestrar,
silikoner):

A. obearbetade ......................................

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade, samt varor

därav ........................................

2. andra ........................................

39.02 Polymerisationsprodukter, sampolymerisat härunder inbegripna
(t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten,
polystyren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylkloracetat
och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polvmetakrylsyraderivat,
kumaronindenhartser):

A. obearbetade ......................................

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band av akrylplast, med en
tjocklek av 0,6 mm eller däröver, samt varor därav . .

2. plattor, duk, folier och band, laminerade, ej hänförliga
till 1, samt varor därav......................

3. andra ........................................

39.03 Cellulosaregenerat; cellulosanitrat, cellulosaacetat och andra
cellulosaestrar, cellulosaetrar och andra kemiska cellulosaderivat,
även mjukgjorda (t. ex. kollodium, celluloid);
vulkanfiber:

A. obearbetade:

1. cellulosaacetat, cellulosapropionat och cellulosabu tyrat,

utan tillsats av andra ämnen ..............

2. andra ........................................

B. andra slag:

1. cellulosanitrat ..................................

2. vulkanfiber ....................................

3. andra:

a. plattor, duk, folier och band med en tjocklek av 1,5

mm eller däröver, samt varor därav............

b. plattor, duk, folier och band, laminerade, ej hänförliga
till a, samt varor därav ................

c. andra:

a. avsedda att användas uteslutande för tillverkning
av ljuskänslig film ....................

fl. andra ....................................

39.04 Härdade proteiner (t. ex. härdat kasein, härdat gelatin):

A. konsttarmar ......................................

B. andra slag ..........................V ■ \..........

39.05 Naturhartser, modifierade genom s. k. utsmältning; konsthartser,
erhållna genom förestring av naturhartser eller
hartssyror (hartsestrar); kemiska derivat av naturgummi
(t. ex. klorkautschuk, hydroklorkautschuk, oxikautschuk,
cyklokautschuk):

A. obearbetade ......................................

10 %

13 %

15 %

10 %

13 %

15 %

fri

10 %

fri

5 %

fri

13 %

fri

15 %

fri

10 %

54 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade, samt varor

därav ........................................ 13 %

2. andra ........................................ 15 %

39.06 Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster;
alginsyra samt salter och estrar därav; linoxyn:

A. obearbetade ...................................... 10 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade, samt varor
därav ...................................... 13 %

2. andra ........................................ 15 %

39.07 Varor av material, hänförliga till nr 39.01—39.06 ........ 15 %

Kap. 40. Natur gummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis

samt varor därav

Anmärkningar

1. Med gummi avses i tulltaxan, därest icke annat är stadgat, dels naturgummi (kautschuk),
balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, syntetiskt gummi, avoljor
framställd faktis samt regenerat av dessa, dels vulkade dylika produkter
(mjukgummi eller hårdgummi).

2. Detta kapitel omfattar icke följande varor av gummi och textilmaterial, vilka i allmänhet
hänföras till avd. XI:

a) trikåvaror, innehållande gummi; elastiska vävnader, innehållande gummitrådar,
samt varor därav;

b) slangar av textilmaterial, vattentäta genom invändig beläggning med gummi;

c) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (med undantag
av till nr 40.06 eller 40.10 hänförliga varor):

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial; samt

artiklar, tillverkade av sådana vävnader;

d) stampad filt, impregnerad eller överdragen med gummi och innehållande mer än
50 viktprocent textilmaterial, samt artiklar, tillverkade av sådan filt;

e) fiberduk med impregnering eller överdrag av gummi eller med gummi som bindemedel,
innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial, samt artiklar, tillverkade
av sådan duk;

f) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial,
sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2, samt artiklar av sådana
varor.

Plattor, duk och band, bestående av ett eller flera skikt av textilmaterial i förening
med ett eller flera skikt av poröst gummi, hänföras dock alltid till detta kapitel, och
varor därav behandlas som gummivaror och icke som textilvaror.

3. Detta kapitel omfattar ej heller:

a) skodon och delar därtill, hänförliga till kap. 64;

b) huvudbonader och delar därtill, badmössor härunder inbegripna, hänförliga till
kap. 65;

c) delar av hårdgummi till maskiner och apparater, mekaniska eller elektriska, ävensom
andra artiklar av hårdgummi, för elektrotekniskt ändamål, hänförliga till
avd. XVI;

d) varor, hänförliga till kap. 90, 92, 94 eller 96;

e) leksaker, spel och sportartiklar (andra än idrottshandskar samt varor hänförliga
till nr 40.11) (kap. 97);

f) knappar, reservoarpennor, skaft till rökpipor, kammar och andra till kap. 98
hänförliga artiklar.

4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 avses
omättade syntetiska produkter, vilka genom vulkning med svavel, selen eller tellur
irreversibelt kunna överföras till icke termoplastiska produkter och vilka, sedan
de sålunda vulkats under gynnsammaste möjliga betingelser (dock utan tillsats av
andra ämnen, såsom mjukningsmedel och fyllmedel, aktiva eller inaktiva, vilka

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

icke äro nödvändiga för bildning av bryggbindningar), utgöra produkter, som vid
en temperatur mellan + 15° och + 20° C kunna sträckas till tre gånger sin ursprungliga
längd utan att brista och som efter att ha sträckts till två gånger sin ursprungliga
längd inom två timmar återgå till en längd av högst en och en halv gång den
ursprungliga längden. Bland dessa produkter märkas polybutadien, polyklorbutadien
(GRM), polybutadienstyren (GRS), polyklorbutadien-akrylnitril (GRN), polybutadien-akrylnitril
(GRA) och butylgummi (GRI). Även tioplaster (GRP) anses utgöra
syntetiskt gummi.

5. Till nr 40.01 och 40.02 hänföres icke gummi, innehållande fyllmedel (aktiva eller
inaktiva), mjukningsmedel, vulkmedel, acceleratorer eller färgämnen, ej heller blandningar
av naturgummi med syntetiskt gummi eller andra blandningar av olika slag
av gummi. Till nr 40.02 hänföres dock syntetiskt gummi, som före koaguleringen försatts
med mineraloljor, ävensom syntetiskt gummi, innehållande konserveringsmedel
eller till vilket satts färgämnen endast i avsikt att underlätta identifieringen.

6. Tråd, helt av mjukgummi, med största tvärmått av mer än 5 mm hänföres (oberoende
av tvärsnittets form) till nr 40.08.

7. Till nr 40.10 hänföras bl. a. driv- och transportremmar av vävnader, impregnerade,
överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade av garn av textilmaterial,
impregnerat eller överdraget med gummi.

8. Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses balata, guttapcrka och liknande naturliga
produkter, av oljor framställd faktis samt regenerat av dessa utgöra mjukgummi,
även om de äro ovulkade.

9. Med plattor, duk och band i nr 40.05, 40.08 och 40.15 avses även ytbehandlade (t. ex.
tryckta) sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, nedskurna
till kvadratisk eller rektangulär form (även om de utgöra färdiga artiklar)
men icke vidare bearbetade.

Med strängar och stänger i nr 40.08 samt stänger och rör i nr 40.15 avses även ytbehandlade
sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling,
nedskurna till viss längd men icke vidare bearbetade.

I. Rågummi

40.01 Naturgummi, balata, guttaperka och liknande naturliga pro dukter,

råa, härunder inbegripet latex (gummimjölk), även
stabiliserad .......................................... fri

40.02 Syntetiskt gummi, härunder inbegripet latex (gummi mjölk),

syntetisk, även stabiliserad; faktis, framställd av
oljor ................................................ fri

40.03 Gummiregenerat .................................... fri

40.04 Avklipp och annat avfall samt mjöl, av annat gummi än

hårdgummi; skrot av annat gummi än hårdgummi, användbart
uteslutande för återvinning av gummi.............. fri

It. Ovulkat gummi

40.05 Plattor, duk och band av ovulkat naturgummi eller ovulkat
syntetiskt gummi ................................ 8 %

40.06 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi i and ra

former eller tillstånd (t. ex. rör och strängar, även profilerade,
lösningar och dispersioner), artiklar av ovulkat
naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex. impregnerat
garn av textilmaterial; gummiklister på alla slags underlag,
även på mjukgummi; ringar och rondeller):

A. impregnerat garn av textilmaterial:

belägges med samma tull som motsvarande icke impregnerade
garn

B. andra varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syn -

tetiskt gummi i förening med annat material ........ 10 %

C. andra slag ........................................ 8 %

56 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

111. Varor av mjukgummi (vulkat)

40.07 Tråd och rep av mjukgummi, även med överklädnad av
textilmaterial, samt garn av textilmaterial, impregnerat eller
överdraget med mjukgummi:

A. tråd av mjukgummi, utan överklädnad .............. fri

B. andra slag ........................................ 10 %

40.08 Plattor, duk och band samt strängar och stänger, även profilerade,
av mjukgummi .............................. 10 %

40.09 Rör och slangar av mjukgummi:

A. spiral- och pansarslangar .......................... 8 %

B. andra ............................................ 10 %

40.10 Driv- och transportremmar av mjukgummi ............ 10 %

40.11 Ringar, däck, slangar och fälgband av mjukgummi för alla
slags hjul:

A. massiva ringar .................................... 10

B. andra ............................................ 13

40.12 Hygieniska och farmaceutiska artiklar (dinappar härunder
inbegripna) av mjukgummi, även med delar av hårdgummi 5 %

40.13 Kläder och tillbehör därtill (handskar härunder inbegripna)

av mjukgummi ...................................... 10 %

40.14 Andra varor av mjukgummi .......................... 10 %

IV. Hårdgummi (ebonit) och varor därav

40.15 Hårdgummi, obearbetat; plattor, band, stänger (även profilerade)
och rör ävensom avfall, skrot och pulver av hårdgummi: A.

avfall, skrot och pulver ............................ fri

B. andra slag ........................................ 8 %

40.16 Andra varor av hårdgummi............................ 8 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING VIII

Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;
reseffekter, handväskor och liknande artiklar;

varor av tarmar

Kap. 41. Hudar, skinn och läder

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.05 och
05.06);

b) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 0o.07 och

67.01);

c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (kap. 43) ; till nr
41.01 hänföras dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur,
buffel och hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul,
breitschwanz och liknande lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och
mongoliskt lamm samt av tibetlamm), av get (med undantag av kinesisk get samt
mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren, gäms, gasell, hjort,
älg, rådjur och hund.

2. Med konstläder förstås i tulltaxan sådant material, som är upptaget i nr 41.10.

41.01 Hudar och skinn, oberedda (färska, saltade, torkade, kalkade
eller picklade) ..................................

41.02 Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej hänförligt till

nr 41.06—41.08 .....................................

41.03 Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08 ..........

41.04 Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08 ..........

41.05 Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08

41.06 Sämskläder .........................................

41.07 Pergament ..........................................

41.08 Lackläder samt metalliserat läder......................

41.09 Avklipp och annat avfall av läder, konstläder eller perga ment,

icke användbart för tillverkning av lädervaror; läderpulver
..............................................

41.10 Konstläder, innehållande läder eller läderfibrer, i plattor

eller rullar ..........................................

fri

7 %
7 %
7 %
7 %
7 %
7 %
7 %

fri
7 %

Kap. 42. Lädervaror; sadelmaker iarbeten; reseffekter, handväskor och
liknande artiklar; varor av tarmar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) steril katgut och annan steril suturtråd för kirurgiskt bruk (nr oO.Oo);

b) kläder och tillbehör därtill (utom handskar) med foder eller utvändig beklädnad
av pälsskinn eller konstgjord päls, icke utgörande endast besättning (nr 43.03 och
43.04);

c) nätkassar, hänförliga till avd. XI;

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

d) varor, hänförliga till kap. 64;

e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

f) piskor, ridspön och andra varor, hänförliga till nr 66.02;

g) strängar, trumskinn och andra delar till musikinstrument (nr 92.09 och 92.10);

h) möbler och delar därtill (kap. 94);

ij) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till kap. 97;

k) knappar och andra varor, hänförliga till nr 98.01 eller till kap. 71.

2. Icke färdiga varor tulltaxeras såsom motsvarande färdiga varor, därest de förete de
väsentliga kännetecknen på de färdiga varorna.

*2:1. Flaskor, borstar, saxar och dylika föremål, avsedda för och inkommande samtidigt
med reseffekter, necessärer eller liknande varor, tulltaxeras tillsammans med
dessa varor.

3. Till nr 42.03 hänföras bl. a. handskar (idrotts- och skyddshandskar härunder inbegripna),
förkläden och andra speciella skyddspersedlar, hängslen, bälten, sabelkoppel
och armband (urarmband härunder inbegripna) av läder eller konstläder.

42.01

42.02

Sadelmakeriarbeten för djur (sadlar, seldon, draglinor, knäskydd
och liknande artiklar), oavsett materialets beskaffenhet
..............................................

Resväskor, koffertar, hattaskar, ryggsäckar och andra reseffekter,
handväskor, plånböcker, portmonnäer, portföljer,
necessärer, etuier, fodral och liknande artiklar av läder,
konstläder, vulkanfiber, plast (i form av plattor eller folier),
papp eller textilvara:

A. handväskor

8 %

13 %
dock
högst
1700: —

per

[100 kg

B. andra ............................................ 13 %

42.03 Kläder och andra beklädnadspersedlar samt tillbehör därtill,
av läder eller konstläder:

A. handskar ........................................ 10 %

B. andra ............................................ 8 %

42.04 Varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder........ 8 %

42.05 Andra varor av läder eller konstläder .................. 8 %

42.06 Varor av tarmar, guldslagarhinna, blåsor eller senor...... fri

Kap. 43. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav
Anmärkningar

1. Med pälsskinn förstås i tulltaxan, annorstädes än i nr 43.01, beredda hudar och skinn
med hårbeklädnad, av alla slags djur.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och
67.01)

b) oberedda hudar och skinn med hårbeklädnad, hänförliga till kap. 41 (se anm. 1 c
till kap. 41);

c) handskar, tillverkade av dels läder, dels pälsskinn eller konstgjord päls (nr
42.03);

d) varor, hänförliga till kap. 64;

e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

f) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till kap. 97.

3. Med tavlor, ämnen och liknande stycken, hänförliga till nr 43.02, förstås hopsydda
pälsskinn eller hopsydda delar av pälsskinn (med undantag av s. k. utryckta skinn)
i form av kvadrater, rektanglar, kors eller trapetser, utan förening med annat material.
Andra hopfogade skinn, som i förefintligt skick eller efter endast klippning

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

utgöra färdiga artiklar, ävensom hopsydda skinn eller hopsydda delar av skinn i
form av kläder eller delar eller tillbehör till kläder eller i form av andra artiklar,
hänföras till nr 43.03.

4. Kläder och tillbehör därtill (med undantag av sådana, som uteslutits genom anm. 2)
med foder eller utvändig beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls, icke utgörande
endast besättning, tulltaxeras efter beskaffenheten enligt nr 43.03 eller 43.04.

5. Med konstgjord päls avses i nr 43.04 sådana imitationer av pälsskinn, som framställts
genom fastklistring eller fastsyning av ull, hår eller annat fibermaterial på ett underlag
av läder, vävnad eller annat material. Imitationer, som framställts genom vävning,
tulltaxeras som motsvarande textilvara (t. ex. nr 58.04).

43.01 Pälsskinn, oberedda .................................. fri

43.02 Pälsskinn, beredda, även hopfogade till tavlor, ämnen eller

liknande stycken, ävensom avfallsbitar därav............ 6 %

43.03 Varor av pälsskinn .................................. 6 %

43.04 Konstgjord päls och varor därav:

A. konstgjord päls .................................. 10 %

B. varor av konstgjord päls............................ 15 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING IX

Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korgmakeriarbeten
och andra varor av flätningsmaterial

Kap. 44. Trä och varor därav; träkol

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) trä med huvudsaklig användning för framställning av parfymer, läkemedel, insekts-
eller svampbekämpningsmedel eller för liknande ändamål (nr 12.07);

b) trä med huvudsaklig användning för färgning eller garvning (nr 13.01);

c) aktiverat kol (nr 38.03);

d) varor, hänförliga till kap. 46;

e) skodon och delar därtill, hänförliga till kap. 64;

f) promenadkäppar och delar därtill samt delar till paraplyer, parasoller och ridspön
(kap. 66);

g) varor, hänförliga till nr 68.09;

h) bijouterivaror, hänförliga till nr 71.16;

ij) varor, hänförliga till avd. XVII (t. ex. vagnmakeriarbeten);

k) urfoder och andra varor, hänförliga till kap. 91;

l) musikinstrument och delar därtill (kap. 92);

m) delar till skjutvapen (nr 93.06);

n) möbler och delar därtill (kap. 94);

o) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

p) rökpipor och delar därtill samt knappar och andra varor, hänförliga till kap. 98.

2. Varor av trä, även med delar eller tillbehör av glas, marmor eller annat material, inkommande
isärtagna eller icke sammansatta, tulltaxeras såsom färdiga varor av trä,
för så vitt delarna inkomma samtidigt.

3. Med specialbehandlat trä förstås trä, även bestående av hopfogade skivor, som genom
kemisk eller mekanisk behandling (utöver eventuell limning eller annan behandling
för sammanfogning) erhållit väsentligt ökad densitet eller hårdhet samt större motståndsförmåga
mot mekanisk, kemisk eller elektrisk påverkan.

4. Till nr 44.19—44.28 hänföras även artiklar av fanerat trä, kryssfaner, cellplattor, specialbehandlat
trä eller konstgjort trä.

5. Till nr 44.25 hänföras även verktyg och redskap med delar av metall, för så vitt dessa

delar icke utgöra verktygets eller redskapets verksamma del.

44.01 Brännved; träavfall, sågspån härunder inbegripen........ fri

44.02 Träkol (härunder inbegripet kol av nötskal), även i form av

briketter ............................................ fri

44.03 Virke, obearbetat eller barkat eller grovt avjämnat på ytan fri

44.04 Virke, bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor...... fri

44.05 Virke, sågat eller skuret i längdriktningen men icke vidare

bearbetat, med en tjocklek överstigande 5 mm .......... fri

44.06 Kubbar av trä för gatubeläggning...................... fri

44.07 Järnvägs- och spårvägssliprar av trä .................. fri

44.08 Ämnen av trä till tunnstav, även sågade men icke vidare

bearbetade .......................................... fri

44.09 Tunnbandsvidjor av trä; pålar av trä, kluvna; störar, pinnar
o. d. av trä, tillspetsade men icke sågade i längdriktningen;
träspån för tillverkning av korgar, askar, siktar

e. d.; klarspån och liknande spån av trä................ fri

44.10 Ämnen av trä till promenadkäppar, paraplyskaft, piskor,
verktygshandtag eller liknande artiklar, grovt tillformade

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 61

eller avrundade men icke svarvade, böjda eller på annai
sätt bearbetade ...................................... fri

44.11 Trätråd samt tändsticksämnen och skopligg av trä ...... fri

44.12 Träull och trämjöl.................................... fri

44.13 Virke (parkettstav härunder inbegripen), hyvlat, spontat,
falsat, fasat eller på liknande sätt bearbetat:

A. parkettstav ...................................... 6 %

B. annat ............................................ fri

44.14 Faner (sågat, lcnivskuret eller svarvat) med en tjocklek av

högst 5 mm, även på ena sidan förstärkt med papper eller
textilvara .......................................... 3 %

44.15 Fanerat trä, kryssfaner och annat skiktträ, även i förening
med annat material än trä; träskivor med inläggningar:

A. kryssfaner ...................................... 6 %

B. andra slag ........................................ 9 %

44.16 Lamellplattor av trä, icke massiva (cellplattor), även

belagda med plåt av oädel metall ...................... 9 %

44.17 Specialhehandlat trä i skivor, block e. d................. fri

44.18 Konstgjort trä, framställt genom aggiomerering av träspån,
sågspån, trämjöl eller annat träavfall med naturhartser,
konsthartser eller andra organiska bindemedel, i skivor,

block e. d.......................................... 5 %

44.19 Ram- och möbellister av trä samt profilerade lister av trä

för inredning i byggnader, för elektriska ledningar eller för
liknande ändamål .................................... 8 %

44.20 Ramar av trä för tavlor, fotografier, speglar e. d. . ....... 8 %

44.21 Lådor, häckar, cylindriska tunnor och liknande förpack ningar

av trä, ej hänförliga till nr 44.22, sammansatta eller i
delar ................................................ fri

44.22 Tunnbinderiarbeten, såsom fat, kar, baljor och ämbar, samt

delar därtill, av trä, ej hänförliga till nr 44.08 .......... 6 %

44.23 Byggnadssnickerier, även grövre (timmermansarbeten),
monteringsfärdiga hus och sammansatt parkettstav härunder
inbegripna:

A. sammansatt parkettstav ............................ 6 %

B. andra slag ...................................... fri

44.24 Hushållsartiklar av trä................................ 10 %

44.25 Verktyg och redskap av trä; hyvelstockar, sågställningar
och dylika delar av trä till verktyg eller redskap; handtag
och skaft av trä till verktyg eller redskap ;borstträn samt
borst- och kvastskaft av trä; skoläster och skoblock av trä:
A. verktyg och redskap; hyvelstockar, sågställningar och
dylika delar till verktyg eller redskap; handtag och skaft
till verktyg eller redskap; borstträn samt borst- och
kvastskaft:

1. av hickory .................................... fri

2. av annat träslag ................................ 5 %

B. skoläster och skoblock:

1. grovt tillformade ämnen ........................ fri

2. andra slag .................................... 10 %

44.26 Bobiner, spolpipor, trådrullar och liknande artiklar, svarvade,
av trä.......................................... 5 %

44.27 Golv- och bordlampor samt liknande belysningsartiklar av
trä; rumsinventarier av trä, ej hänförliga till kap. 94;

62 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

skrin, serveringsbrickor, fruktskålar och liknande artiklar
av trä; askar, etuier och liknande förvaringspersedlar av
trä för bordssilver, ritbestick, musikinstrument o. d.; prydnadsartiklar
av trä samt artiklar av trä för personligt bruk,
avsedda att bäras exempelvis i fickor eller handväskor; de -

lar av trä till artiklar, hänförliga till detta nummer...... 10 %

44.28 Andra varor av trä .................................. 10 %

Kap. 45. Kork och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon och delar därtill, hänförliga till kap. 64;

b) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

c) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97).

2. Tillskuren naturkork i kvadratiska eller rektangulära stycken samt naturkork med

grovsidan avjämnad hänföras till nr 45.02.

45.01 Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller malen;

ävensom korkavfall .................................. fri

45.02 Naturkork i block, plattor, skivor eller remsor, härunder

inbegripet kuber för tillverkning av korkar.............. fri

45.03 Varor av naturkork .................................. fri

45.04 Presskork och varor därav ............................ 7 %

Kap. 46. Korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial
Anmärkningar

1. Med flätningsmaterial avses bl. a. halm, korgvide, pil, bambu, sä v, vass, träspån,
bast, näver, ospunna textilfibrer, enfibertråd och remsor av plast samt remsor av
papper (men däremot icke remsor av läder, konstläder eller filt, icke heller människohår,
naturligt tagel, förgarn och garn av textilmaterial samt enfibertråd och remsor,
hänförliga till kap. 51).

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade (nr 59.04);

b) skodon och huvudbonader samt delar därtill, hänförliga till kap. 64 eller 65;

c) fordon och vagnskorgar av flätningsmaterial (kap. 87);

d) möbler och delar därtill (kap. 94).

3. Med liknande varor i nr 46.02 förstås platta varor, bestående av intill varandra parallellt
liggande stjälkar, fibrer e. d., sammanhållna medelst garn, tråd e. d. av textilmaterial
eller av annat material.

46.01 Flätor och liknande varor av flätningsmaterial, för tillverk -

ning av hattar eller för annat ändamål, även sammanfogade
till band:

A. av plast .......................................... 15 %

B. av annat ämne .................................... fri

46.02 Vävnader och liknande varor av flätningsmaterial, mattor
och gallerverk härunder inbegripna; halmhylsor för flaskor: A.

av plast .......................................... 15 %

B. av annat ämne .................................... 10 %

46.03 Korgmakeriarbeten och andra artiklar, framställda direkt
av flätningsmaterial eller tillverkade av till nr 46.01 eller
46.02 hänförliga varor; artiklar av s. k. luffasvamp:

A. av plast .......................................... 15 %

B. av annat ämne .................................... 10 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING X

Material för papperstillverkning; papper och papp samt

varor därav

Kap. 47. Material för papperstillverkning

47.01 Pappersmassa ...................................... fri

47.02 Avfall av papper eller papp, makulatur härunder inbegri pen;

förbrukade varor av papper eller papp, användbara
uteslutande för papperstillverkning .................... fri

Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa,
papper eller papp

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) parfympapper och puderpapper (nr 33.06);

c) tvålpapper (nr 34.01), papper, belagt eller impregnerat med ytaktiva rengöringsmedel
(nr 34.02), och cellulosavadd, impregnerad med polermedel, putskräm eller
liknande preparat (nr 34.05);

d) papper och papp, ljuskänsliga (nr 37.03);

e) plastlaminat i förening med papper eller papp (nr 39.01—39.06) och vulkanfiber
(nr 39.03) samt varor av dessa material (nr 39.07);

f) artiklar, hänförliga till nr 42.02 (reseffekter m. m.); ,

g) varor, hänförliga till kap. 46 (korgmakeriarbeten m. m.) ;

h) pappersgarn och textilvaror därav (avd. XI);

ij) slipmedel, anbragta på papper eller papp (nr 68.06), samt glimmerblad, anbragta
på papper (nr 68.15); papper och papp, överdragna med glimmerpulver, hänföras
däremot till nr 48.07;

k) metallfolier, fästade på underlag av papper eller papp (avd. XV);

l) papper och papp, perforerade, för musikinstrument (nr 92.10);

m) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel, sportartiklar o. d.) eller kap. 98
(knappar m. m.).

2. Till nr 48.01 och 48.02 hänföras, för så vitt icke bestämmelserna i anm. 3 annat föranleda,
även papper och papp, som glättats (genom kalandrering eller på annat sätt)
eller försetts med vattenmärken (även torrstämplade), samt papper och papp, som,
oberoende av förfaringssätt, färgats eller marmorerats i massan. Papper och papp,
som ytterligare bearbetats (t. ex. genom bestrykning eller impregnering), hänföras
däremot icke till dessa nummer.

3. Papper och papp, som med hänsyn till sin beskaffenhet skulle kunna hänföras till
två eller flera av nr 48.01—48.07, tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som
kunna ifrågakomma.

4. Till nr 48.01—48.07 hänföras icke papper, papp och cellulosavadd:

a) i remsor eller rullar med en bredd, icke överstigande 15 cm;

b) i kvadratiska eller rektangulära ark, vilka i ovikt skick icke ha någon sida större
än 36 cm;

c) av annan form än kvadratisk eller rektangulär.

Papper och papp, handgjorda, hänföras dock, oberoende av storlek och form, till
nr 48.02, för så vitt icke den vid framställningen uppkomna råkanten helt eller delvis
bortskurits eller bestämmelserna i anm. 3 annat föranleda.

*4: 1. Till nr 48.01 A hänföres endast sådant olimmat eller svagt limmat, oglättat eller
svagt glättat (maskinglättat) papper med en vikt per in- av minst 45 g men icke mer än
55 g och en slipmassehalt, ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående
fibermaterialet, som är avsett för tryckning av tidningar.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

5. Med tapeter i nr 48.11 förstås:

a) för beklädnad av väggar eller tak lämpat papper i rullar, under förutsättning att
det antingen är försett med en eller två s. k. stadkanter, med eller utan passmärken,
eller — därest det saknar stadkanter — har rätsidan färgad, mönstertryckt,
bestruken, stoftad eller försedd med präglade mönster och har en bredd av högst
60 cm;

b) tapetbårder, tapetfriser och tapethörn av papper.

6. Till nr 48.15 hänföras bl. a. pappersull, pappersremsor, även vikta och bestrukna,
för flätningsändamål eller annan användning, toalettpapper i rullar, även perforerat,
eller i buntar eller liknande förpackningar, men icke de i anm. 7 uppräknade varuslagen.

7. Till nr 48.21 hänföras bl. a. kort för statistikmaskiner, perforerade jacquardkort,
liyllremsor, pappersspetsar, borddukar, servetter och näsdukar, packningar, tillskärningsmönster
samt tallrikar och liknande genom pressning eller gjutning framställda
varor av pappersmassa, papper eller papp.

8. Papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck eller bilder,
hänföras till detta kapitel och ej till kap. 49, för så vitt trycket eller bilderna äro av
underordnad betydelse med hänsyn till varans användning.

I. Papper och papp i rullar eller ark

48.01 Papper och papp, maskingjorda, cellulosavadd härunder inbegripen,
i rullar eller ark:

A. tidningspapper .................................... fri

B. grålumppapp och grålumppapper .................. 3 %

C. kondensatorpapper ................................ 3 %

D. karbonråpapper .................................. 4 %

E. andra slag ........................................ 5 %

48.02 Papper och papp, handgjorda.......................... 5 %

48.03 Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper, även

imiterade, samt pergamyn, i rullar eller ark ............ 5 %

48.04 Papper och papp, bestående av två eller flera genom bindemedel
förenade skikt, utan överdrag eller impregnering,
även med invändig förstärkning av annat material, i rullar

eller ark ............................................ 5 %

48.05 Papper och papp, vågade (även klistrade), kräpperade, plisserade,
mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade,

i rullar eller ark...................................... 5 %

48.06 Papper och papp, linjerade eller rutade, i rullar eller ark .. 5 %

48.07 Papper och papp med överdrag eller impregnering, härunder
inbegripet papper och papp, färgade eller marmorerade
annorlunda än i massan eller försedda med tryck (ej hänförliga
till nr 48.06 eller till kap. 49), i rullar eller ark:

A. papper och papp, överdragna eller impregnerade med

asfalt eller bitumen eller överdragna med grafit (skifferimitation)
.................................... 4 %

B. andra slag ........................................ 6 %

48.08 Filterplattor av pappersmassa.......................... fri

48.09 Byggnadsplattor av pappersmassa, träfibrer eller andra
vegetabiliska fibrer, även innehållande naturharts, konst harts

eller liknande ämne som bindemedel ........ 100 kg 5:-—

It. Papper och papp, tillskurna för bestämt ändamål; varor av

papper eller papp

48.10 Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor . . 5 %

48.11 Papperstapeter (linkrustatapeter härunder inbegripna) och

s. k. fönsterpapper .................................. 10 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 65

48.12 Mattor av papper eller papp, även med överdrag av lino leummassa,

tillskurna eller icke tillskurna .............. 10 %

48.13 Karbonpapper och liknande kopieringspapper, stenciler och

övertryckspapper, tillskurna, även förpackade i askar .... 8 %

48.14 Brevpapper i block; kuvert, kortbrev, brevkort (utan bild),

korrespondenskort och papeterier av papper eller papp . . 8 %

48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ändamål
................................................ 6 %

48.16 Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar av papper
eller papp........................................ 8 %

48.17 Kortregisterlådor, brevkorgar, förvaringskartonger och liknande
artiklar av papper eller papp, för kontor, butiker

o. d............................................ 8 %

48.18 Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker, anteckningsblock,
orderböcker, kvittensblock o. d., skrivunderlägg och
samlingspärmar samt andra artiklar av papper eller papp
för skolor, kontor e. d.; album för prover eller samlingar

samt bokomslag, av papper eller papp.................. 8 %

48.19 Etiketter av papper eller papp, med eller utan tryck eller

bilder, även överdragna med gummi arabicum, lim e. d. . . 8 %

48.20 Bobiner, spolpipor och liknande artiklar av pappersmassa,

papper eller papp, även perforerade eller härdade........ 8 %

48.21 Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosavadd
................................................ 8 %

Kap. 49. Tryckalster, handskrifter och ritningar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) papper, papp och cellulosavadd samt varor darav, försedda med tryck eller bilder
av underordnad betydelse med hänsyn till varans användning (kap. 48);

b) spelkort och andra varor, hänförliga till kap. 97;

c) konstgrafiska originalblad (nr 99.02), frimärken, beläggningsstämplar o. d., hänförliga
till nr 99.04, antikviteter och andra artiklar, hänförliga till kap. 99.

2. Bundna tidningar och tidskrifter samt två eller flera nummer av tidningar eller tidskrifter
i gemensamt omslag hänföras till nr 49.01.

3. Till nr 49.01 hänföras även:

a) samlingar av reproduktioner av konstverk, teckningar m. m. jämte därtill hörande
text, behandlande dessa arbeten eller deras upphovsmän, för så vitt varorna utgöra
paginerade, kompletta verk, lämpliga för inbindning till böcker;

b) bilder, hörande till samtidigt inkommande böcker (häftade eller bundna);

c) kompletta verk eller delar därav, i häften, ark eller lösa blad, avsedda att bindas
eller häftas till böcker.

Bilder i ark eller lösa blad, som sakna text, hänföras dock till nr 49.11.

4. Tryckalster, i reklamsyfte utgivna av däri nämnd firma eller för dennas räkning eller
eljest avsedda huvudsakligen för reklamändamål (tryckalster för turistreklam härunder
inbegripna), hänföras icke till nr 49.01 eller 49.02 utan tulltaxeras enligt nr
49.11.

5. Med bilderböcker enligt nr 49.03 förstås sådana böcker, i vilka bilderna utgöra huvudsaken
och texten är av underordnad betydelse.

6. Genom duplicering eller på annat sätt framställda kopior av till detta kapitel hänförliga
tryckalster tulltaxeras såsom motsvarande tryckalster. Med karbonpapper eller
på ljuskänsligt papper framställda kopior av handskrifter eller maskinskrivna texter
hänföras till nr 49.06.

7. Med vykort förstås i nr 49.09 kort med bild och postalt tryck.

49.01 Böcker, broschyrer och liknande tryckalster (även bestående
av endast ett blad) ................................ frj

49.02 Tidningar och tidskrifter, även illustrerade.............. fri

5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt Nr B 1

66 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

49.03 Bilder-, rit- och målarböcker, för barn, häftade eller bundna fri

49.04 Musiknoter, tryckta eller handskrivna, även i form av böcker,
med eller utan bilder ............................ fri

49.05 Kartor (atlaser och topografiska kartor härunder inbegripna)
samt jord- och himmelsglober, tryckta.............. fri

49.06 Byggnads- och maskinritningar samt andra ritningar och

teckningar för tekniska, kommersiella eller liknande ändamål
ävensom kopior därav; handskrifter och maskinskrivna
texter .............................................. fri

49.07 Frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gång bara

här i landet eller avsedda att här utgivas; stämpelpapper,
sedlar, aktier, obligationer och andra liknande värdehandlingar;
checkhäften ............................ fri

49.08 Dekalkomanier ...................................... 8 %

49.09 Vykort samt födelsedagskort, julkort och andra liknande
kort, försedda med bild, oavsett framställningsmetoden,

med eller utan utstyrsel .............................. 8 %

49.10 Almanackor, alla slag, av papper eller papp, almanacks block

härunder inbegripna ............................ fri

49.11 Andra tryckalster, härunder inbegripet bilder, planscher

och fotografier ...................................... fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING XI

Textilvaror

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) borst och andra djurhår till borstbinderiarbeten (nr 05.02) samt tagel och avfall
därav (nr 05.03);

b) människohår och varor därav (nr 05.01, 67.03 och 67.04); filterdukar och grova
vävnader av människohår för oljepressning eller liknande ändamål hänföras
dock till nr 59.17;

c) vegetabiliska material, hänförliga till kap. 14;

d) asbestfibrer (nr 25.24) och varor av asbest (nr 68.13 och 68.14);

e) varor, hänförliga till nr 30.04 eller 30.05, såsom vadd, bindor och liknande artiklar
för medicinskt eller kirurgiskt bruk, samt steril suturtråd för kirurgiskt bruk;

f) ljuskänslig väv (nr 37.03);

g) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm och remsor, såsom konstbast
o. d., med större bredd än 5 mm, av plast (kap. 39) samt flätor och vävnader
av dylik tråd eller av dylika remsor (kap. 46);

h) vävnader, stampad filt och fiberduk, impregnerade, överdragna eller laminerade
med gummi, och varor därav, hänförliga till kap. 40;

ij) hudar och skinn med hårbeklädnad (kap. 41 och 43), varor av pälsskinn, hänförliga
till nr 43.03, samt konstgjord päls och varor därav, hänförliga till nr 43.04;

k) artiklar, hänförliga till nr 42.01 eller 42.02;

l) cellulosavadd (kap. 48);

m) skodon och delar därtill samt damasker och liknande artiklar, hänförliga till
kap. 64;

n) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

o) hårnät (nr 65.05 eller 67.04, alltefter beskaffenheten);

p) varor, hänförliga till kap. 67;

q) tråd, snören och vävnader, överdragna med slipmedel (nr 68.06);

r) glasfibrer och varor därav samt etsbroderier och andra broderier utan synlig botten,
där brodertråden består av glasfibrer (kap. 70);

s) artiklar, hänförliga till kap. 94 (möbler, sängkläder o. d.)

t) artiklar, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar).

2. A. Textilvaror, hänförliga till kap. 50—57 och innehållande två eller flera olika slag

av textilmaterial, tulltaxeras sålunda:

a) varor, innehållande sammanlagt mer än 10 viktprocent textilfibrer, hänförliga
till kap. 50 (natursilke), tulltaxeras enligt detta kapitel och hänföras till det
tulltaxenummer, som avser det slag av natursilke, som ingår till största kvantiteten
efter vikten räknat;

b) andra varor tulltaxeras såsom varor av det textilmaterial, som ingår till
största kvantiteten efter vikten räknat.

B. Vid tillämpningen av dessa regler gäller:

a) garn av textilfibrer i förening med metalltråd etc. (nr 52.01) anses med sin
hela vikt utgöra ett särskilt textilmaterial;

i vävnader ingående metalltråd anses utgöra textilmaterial;

b) där ett tulltaxenummer avser flera textilmaterial (t. ex. olika slag av natursilke
eller kardad fårull och kammad fårull), anses dessa tillsammans utgöra
ett enda textilmaterial;

c) hänsyn skall icke tagas till vikten av andra i varorna ingående beståndsdelar
än textilmaterial, dock med undantag av sådana fall som avses i B a här ovan.

C. Reglerna under A och B här ovan skola även gälla vid tillämpningen av anm. 3
och 4 här nedan.

*C:l.a Där i kap. 58—60 under ett och samma tulltaxenummer olika tullsatser äro
stadgade för varor av olika textilmaterial, skola reglerna under A och B här
ovan äga motsvarande tillämpning (med iakttagande i förekommande fall av
reglerna i c bär nedan).

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

b) Där i kap. 61 eller 62 särskild tullsats är stadgad för artiklar av ändlösa syntetiska
eller konstgjorda textilfibrer, skall denna tullsats tillämpas endast på
artiklar av sådan vävnad eller annan textilvara, för vilken särskild tullsats är
stadgad med hänsyn till innehållet av fibrer av nyssnämnda slag.

c) Beträffande artiklar, som äro tillverkade genom sömnad e. d. av olika material,
skall tulltaxeringen grundas på det material, som bildar övertyg eller
eljest ger varan dess karaktär.

3. A. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras, med i B här nedan
nämnda undantag, följande slag av garn, enkelt eller flertrådigt (en eller flera
gånger tvinnat) :

a) garn av natursilke eller konstgjorda textilfibrer (härunder inbegripet garn
av två eller flera till kap. 51 hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än
2 g (18 000 denier);

b) garn av syntetiska textilfibrer (härunder inbegripet garn av två eller flera till
kap. 51 hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 1 g (9 000 denier);

c) garn av mjuk hampa eller av lin:

polerat eller glättat;

opolerat och oglättat, vägande per m mer än 2 g;

d) garn av kokosfibrer, med minst tre parter;

e) garn av andra vegetabiliska fibrer, vägande per m mer än 2 g;

f) garn med förstärkning av metall.

B. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras icke:

a) garn av ull, tagel eller andra djurhår eller av papper, utan förstärkning av
metall;

b) syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i fiberknippen, kam-, kard- och sträckband
samt förgarn av dylika fibrer;

c) gut; imiterad katgut av natursilke eller av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer;
enfibertråd, hänförlig till kap. 51;

d) garn i förening med metalltråd etc. (nr 52.01), ej utgörande garn med förstärkning
av metall;

e) sniljgarn och överspunnet garn, hänförliga till nr 58.07.

1. A. Såsom garn i detaljhandelsuppläggningar anses, med i B här nedan nämnda undantag: a)

garn i nystan, på kartor, bobiner eller hylsor eller i liknande uppläggningar,
allt för så vitt vikten per styck av uppläggningarna (inklusive eventuellt förekommande
inlägg) utgör, i fråga om:

garn av lin eller rami, högst 200 g;

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

högst 85 g;

annat garn, högst 125 g;

b) garn i härvor eller dockor, vägande per styck, i fråga om:

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

högst 85 g;

annat garn, högst 125 g;

c) garn i härvor, som genom pasmagarn uppdelats i flera av varandra oberoende
lika pasmor, vägande per styck, i fråga om:

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

högst 85 g;

annat garn, högst 125 g.

B. Reglerna i A här ovan skola icke äga tillämpning på:

a) enkelt garn, annat än:

oblekt, enkelt garn av ull eller fina djurhår; blekt, färgat eller tryckt enkelt
garn av ull eller fina djurhår, vägande per 2 000 m mer än 1 kg;

b) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oblekt:

av natursilke, oavsett uppläggningens art;

av annat textilmaterial (dock icke ull och fina djurhår), i härvor;

c) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat) av natursilke, blekt, färgat

eller tryckt, vägande per 75 000 m högst 1 kg;

d) enkelt eller flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oavsett textilmaterialet: i

härvor, korshasplat;

i andra uppläggningar för textilindustrin (t. ex. garn på tvinnspolar, cops
eller koniska rullar).

5. a) Med gasvävnader enligt nr 55.07 förstås sådana vävnader, i vilka över hela ytan
eller del därav närliggande varptrådar parvis eller gruppvis slingra sig om varandra
ett halvt, ett helt eller mer än ett helt varv, så att slingor bildas, vilka omsluta
inslagstrådarna.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

b) Med tyll, trådgardinsvävnader och nätknytningar, omönstrade, förstås sådana varor,
som över hela ytan bestå av ett enda system av regelbundna maskor av samma
form och storlek, utan mönster och utan fyllning i maskorna. Vid tillämpning
av denna regel skall hänsyn icke tagas till sådana vid hindpunkterna förekommande
mindre öppningar, som sammanhänga med bildandet av maskorna.

6. Med konfektionerade artiklar förstås:

a) varor, tillskurna, av annan än kvadratisk eller rektangulär form;

b) varor, som i och med vävningen erhållit sin slutliga form och som omedelbart
eller efter isärklippning men utan sömnad eller annan kompletterande bearbetning
äro färdiga för direkt användning (t. ex. vissa putsdukar, handdukar, borddukar,
halsdukar och filtar);

c) varor (andra än längdvaror), som äro fållade eller kantade eller försedda med
knutna fransar (knutna av vävtrådar eller särskilda trådar);

d) varor, som äro tillskurna och som undergått bearbetning, bestående i utdragning
av trådar;

e) varor, som äro hopfogade genom sömnad, klistring eller på annat sätt (dock ej
längdvaror, bestående antingen av flera hopskarvade längder av ett och samma
material eller av två eller flera på varandra lagda och sammanfogade skikt, även
med mellanlägg av vadd).

7. Kap. 50—57 omfatta icke artiklar, som enligt anm. 6 anses som konfektionerade;

detta gäller även kap. 58—60, för så vitt icke annat framgår av ordalydelsen i dessa

kapitel. Kap. 50—57 omfatta icke varor, hänförliga till kap. 58 eller 59.

Kap. 50. Natursilke

50.01 Silkeskokonger, lämpade för avhaspling ...............

50.02 Råsilke, icke snott eller tvinnat........................

50.03 Avfall av natursilke (härunder inbegripet schappesilke och

bourrettesilke ävensom silkeskokonger, icke lämpade för avhaspling,
samt rivna varor) ..........................

50.04 Garn av natursilke, annat än schappesilke och bourrettesilke,
ej i detalj handelsuppläggningar ..................

50.05 Garn av schappesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar----

50.06 Garn av bourettesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar----

50.07 Garn av natursilke i detaljhandelsuppläggningar..........

50.08 Gut; ävensom imiterad katgut av natursilke ............

50.09 Vävnader av natursilke, annat än bourettesilke ........

50.10 Vävnader av bourettesilke ............................

fri

6 %
6 %
6 %
6 %

fri

12 %
12 %

Kap. 51. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
Anmärkningar

1. Med syntetiska och konstgjorda textilfibrer förstås i tulltaxan fibrer eller enfibertrådar,
framställda av organiska polymerer:

a) genom polymerisation eller kondensation av organiska monomerer, såsom polyamider,
polyestrar, polyuretaner och polyvinylderivat (syntetiska textilfibrer); eller

b) genom kemisk omvandling av naturliga organiska polymerer (cellulosa, kasein,
protein, alginat etc.), såsom viskos-, acetat-, koppar- och alginatfibrer (konstgjorda
textilfibrer).

2. Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer tulltaxeras
icke enligt nr 51.01 utan hänföras till kap. 56.

3. Till garn av ändlösa fibrer hänföres icke garn, i vilket flertalet fibrer avskurits eller
avslitits genom att garnet passerat särskilda maskiner (kap. 56).

4. Enfibertråd av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial med ett största tvärmått av
högst 1 mm tulltaxeras enligt nr 51.01, därest vikten per m understiger 6,6 mg (60
denier), eljest enligt nr 51.02. Enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm
hänföres till kap. 39.

Remsor (konstbast o. d.) av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial hänföras till nr
51.02, därest bredden uppgår till högst 5 mm, eljest till kap. 39.

70 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

51.01 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,
ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer .......................... 112 %

B. av konstgjorda textilfibrer.......................... 20 %

51.02 Enfibertråd, remsor (konstbast o. d.) och imiterad katgut
av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial:

A. av syntetiskt textilmaterial ........................ J12 %

B. av konstgjort textilmaterial ........................ 20 %

51.03 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer .......................... J12 %

B. av konstgjorda textilfibrer.......................... 20 %

51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,
härunder inbegripet vävnader av enfibertråd eller
remsor, hänförliga till nr 51.01 eller 51.02:

A. av syntetiskt textilmaterial:

1. cordväv ...................................... 112 %

2. andra slag .................................... 214 %

B. av konstgjort textilmaterial ........................ 20 %

Kap. 52. Textilvaror i förening med metall

52.01 Garn av textilfibrer i förening med metalltråd (garn överspunnet
med metalltråd härunder inbegripet) eller överdraget
med metall:

A. avsett att användas uteslutande för tillverkning av elektriska
ledningssnören .............................. fri

B. andra slag ........................................ 20 %

52.02 Vävnader av metalltråd eller av till nr 52.01 hänförligt

garn, för tillverkning av kläder, för heminredning eller
liknande ändamål ................................... 20 %

Kap. 53. Ull och andra djurhår

Anmärkning

Med fina djurhår förstås hår av alpacka, lama, vikunja, jak, kamel, annan get än vanlig
get, såsom angöra-, tibet- och kaschmirget, kanin (även angorakanin), hare, bäver, nutria
och bisamråtta.

53.01 Ull av får, okardad och okammad...................... fri

53.02 Andra djurhår (fina eller grova), okardade och okammade fri

53.03 Avfall av fårull eller andra djurhår (fina eller grova), icke

rivet ................................................ fri

53.04 Rivna varor av fårull eller andra djurhår (fina eller grova) fri

53.05 Fårull och andra djurhår (fina eller grova), kardade eller

kammade .......................................... fri

53.06 Kardgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar .... 5 %

53.07 Kamgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar...... 5 %

1 T. v. suspenderad. 2 T. v. 10 %.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 71

53.08 Garn av fina djurhår (kardade eller kammade), ej i detalj handelsuppläggningar

................................ 5 %

53.09 Garn av tagel eller andra grova djurhår, ej i detalj handelsuppläggningar: A.

t. o. m. nr 6 metrisk numrering .................... 5 %

B. över nr 6.......................................... fri

53.10 Garn av fårull, tagel eller andra djurhår (fina eller grova)

i detaljhandelsuppläggningar .......................... 5 %

53.11 Vävnader av fårull eller fina djurhår:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer ...................................... 20 %

B. andra slag ...................................... 12 %

53.12 Vävnader av grova djurhår, andra än tagel.............. 12 %

53.13 Vävnader av tagel.................................... 12 %

Kap. 54. Lin och rami

54.01 Lin, oberett eller berett men icke spunnet; blånor och avfall
av lin, rivna varor härunder inbegripna ............ fri

54.02 Rami, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och

avfall av rami, rivna varor härunder inbegripna.......... fri

54.03 Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. enkelt:

1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering.................. 9 %

2. över nr 35...................................... fri

B. flertrådigt ........................................ 9 %

54.04 Garn av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar ...... 9 %

54.05 Vävnader av lin eller rami.............................. 13 %

Kap. 55. Bomull

55.01 Bomull, okardad och okammad ........................ fri

55.02 Bomullslinters ...................................... fri

55.03 Avfall av bomull (rivna varor härunder inbegripna), okardat
och okammat .................................... fri

55.04 Bomull, kardad eller kammad.......................... 10 %

55.05 Garn av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd .......................................... 12 %

B. annat:

1. t. o. m. nr 89 engelsk numrering ................ 8 %

2. över nr 89...................................... fri

55.06 Garn av bomull i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd .......................................... 12 %

B. annat ............................................ 8 %

55.07 Gasvävnader av bomull................................ 12 %

55.08 Frottévävnader av bomull ............................ 12 %

55.09 Andra vävnader av bomull:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer........................................ 20 %

B. andra slag ........................................ 12 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 56. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
Anmärkning

Med fiberknippe enligt nr 56.02 förstås ett sådant knippe, som består av en samling parallella
fibrer, vilka alla äro av samma längd som knippet, och som:

a) har en längd av mer än 2 m;

b) är snott mindre än 5 varv per m;

c) består av fibrer med en vikt per m understigande 6,6 mg (60 denier);

d) är sträckt så att det icke kan ytterligare sträckas till mer än dubbla längden (gällei
endast i fråga om syntetiskt textilmaterial);

e) har en vikt per m:

i fråga om konstgjort textilmaterial, av mer än 0,5 g (4 500 denier);
i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g (15 000 denier).

Fiberknippen med en längd av högst 2 m hänföras till nr 56.01.

56.01 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kardade,
kammade eller på annat sätt beredda för spinning .. 8 %

56.02 Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller

konstgjorda textilfibrer .............................. 8 %

56.03 Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa
eller korta), garnavfall och rivna varor härunder inbegripna,

icke kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning 8 %

56.04 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer och avfall av

syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller korta),
kardade, kammade eller på annat sätt beredda för
spinning ............................................ 8 %

56.05 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller
av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i
detaljhandelsuppläggningar;

A. t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering ............ 10 %

B. över nr 89 ........................................ fri

56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i detaljhandelsuppläggningar
............................ 10 %

56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda texttlfibrer
(eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer)
:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer ...................................... 20 %

B. andra slag ....................................... 12 %

Kap. 57. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och

vävnader därav

57.01 Mjuk hampa (Canabis sativa), oberedd eller beredd men

icke spunnen; blånor och avfall av mjuk hampa, rivna varor
härunder inbegripna .............................. fri

57.02 Manillafibrer (Abaca eller Musa textilis), oberedda eller

beredda men icke spunna; blånor och avfall av manilla,
rivna varor härunder inbegripna ...................... fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

57.03 Jute, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och

avfall av jute, rivna varor härunder inbegripna.......... fri

57.04 Andra vegetabiliska textilfibrer, oberedda eller beredda men

icke spunna; avfall av dylika textilfibrer, rivna varor härunder
inbegripna .................................... fri

57.05 Garn av mjuk hampa:

A. enkelt:

1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering.................. 9 %

2. över nr 35 .................................... fri

B. flertrådigt ........................................ 9 %

57.06 Garn av jute ........................................ 8 %

57.07 Garn av andra vegetabiliska textilfibrer:

A. av kokosfibrer .................................... fri

B. av andra fibrer .................................. 9 %

57.08 Garn av papper ...................................... 8 %

57.09 Vävnader av mjuk hampa ............................ 13 %

57.10 Vävnader av jute .................................... 10 %

57.11 Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer . . 7 %

B. av andra fibrer.................................... 12 %

57.12 Vävnader av pappersgarn.............................. 10 %

Kap. 58. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader;
band; snör maker iarbeten; tyll och nätknytningar;

spetsar; broderier

Anmärkningar

X. Till detta kapitel hänföras icke vävnader med impregnering eller överdrag, elastiska
vävnader, innehållande gummitråd, driv- och transportremmar samt andra varor,
hänförliga till kap. 59. Broderier med botten av textilmaterial hänföras emellertid
till nr 58.10.

2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02 tulltaxeras även vävnader, som förete de för
golvmattor utmärkande kännetecknen men som icke äro avsedda att placeras på golv.
Dessa nummer omfatta icke mattor av stampad filt, vilka hänföras till kap. 59.

3. Med band enligt nr 58.05 förstås:

a) vävnader, bestående av varp och inslag (sammetsvävnader härunder inbegripna),
med en bredd av högst 30 cm och med vävd stad vid båda kanterna; remsor med
en bredd av högst 30 cm, klippta ur vävnad med varp och inslag, under förutsättning
att de äro försedda med stadkanter, vävda, klistrade eller åstadkomna på annat
sätt;

b) vävnader med varp och inslag, vävda i slangform, med en bredd i platt skick av
högst 30 cm;

c) s. k. snedremsor med invikta kanter och en bredd i ovikt skick av högst 30 cm.
Band med vävd frans tulltaxeras såsom snörmakeriarbeten (nr 58.07).

4. Nr 58.08 omfattar icke av bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor tillverkade nät
eller nätknytningar, vilka äro upptagna i nr 59.05.

5. Såsom broderier enligt nr 58.10 tulltaxeras även arbeten med påsydda paljetter eller
pärlor eller med på dylikt sätt anbragta applikationer av textilmaterial eller annat
material samt arbeten, broderade med metalltråd eller glasfibrer. Enligt nr 58.10 tulltaxeras
icke sådana broderade artiklar, som avses i nr 58.03.

6. Till detta kapitel hänföras även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning
eller liknande ändamål.

74 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

58.01 Mattor, knutna, även konfektionerade:

A. med högst 250 knutar på en längd av 1 m ... . 100 kg 250: —-

B. med mer än 250 men ej mer än 450 knutar på en längd

av 1 m.................................... 100 kg 350: —

C. med mer än 450 knutar på en längd av 1 in . . 100 kg 600:-—

58.02 Andra mattor, även konfektionerade; kelims och liknande
vävnader, även konfektionerade:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer 7 %

B. av annat textilmaterial ............................ 12 %

58.03 Gobelänger och liknande artiklar, handvävda eller hand broderade

(med petits points, korsstygn e. d.), även konfektionerade
........................................ 12 %

58.04 Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader, ej hänförliga till

nr 55.08 eller 58.05 .................................... 12 %

58.05 Band, ej hänförliga till nr 58.06, härunder inbegripet band,
bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer:

A. sammets-, plysch-, ögle- och sniljband .............. 14 %

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................ *14 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .............. 20 %

3. av annat textilmaterial .......................... 14 %

58.06 Etiketter, märken och liknande artiklar, vävda, icke broderade,
som längdvara eller tillskurna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

58.07 Sniljgarn och sniljer; överspunnet garn (annat än garn,
hänförligt till nr 52.01, och överspunnet tagelgarn); flätor,
snörmakeriarbeten och dylika arbeten, som längdvara; tofsar,
pomponger o. d.:

A. sniljgarn och sniljer:

1. av bomull .................................... 8 %

2. av annat textilmaterial .......................... 12 %

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................ 114 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................ 20 %

3. av annat textilmaterial .......................... 14 %

58.08 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

58.09 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, mönstrade;
spetsar och spetsvävnader (hand- eller maskingjorda), som
längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. H4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

58.10 Broderier, som längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. J14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

1 T. v. 10 %.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 59. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn; tågvirke och
linor samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader
med impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

Anmärkningar

1. Med vävnader avses i detta kapitel, förutom egentliga vävnader, hänförliga till kap.
50—57 eller nr 58.04, även band, hänförliga till nr 58.05, flätor, snörmakeriarbeten
och dylika arbeten, hänförliga till nr 58.07, tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar,
hänförliga till nr 58.08 eller 58.09, spetsar och spetsvävnader, hänförliga till nr 58.09,
samt trikåväv, hänförlig till nr 60.01.

2. Nr 59.08 och 59.12 skola icke äga tillämpning på vävnader, vilkas impregnering eller
överdrag icke framträder synbart eller endast medfört en förändring av varans färg.
Nr 59.12 skall icke äga tillämpning på vävnader med mönster, som åstadkommits
genom målning (andra än målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d.) eller genom beläggning
med stoft, korkpulver e. d., ej heller på vävnader med normal appretering av
stärkelse eller liknande ämne.

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:

a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (dock med undantag
av poröst gummi):

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial
;

b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial,
sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2.

4. Till nr 59.16 hänföras icke:

a) driv- och transportremmar, som längdvara eller i avpassade längder, med en tjocklek
av mindre än 3 mm;

b) driv- och transportremmar, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi
eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med
gummi (nr 40.10).

5. Nr 59.17 skall äga tillämpning på följande varor, som skola anses icke hänförliga
till annat nummer i avd. XI:

a) följande textilvaror (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), nämligen

vävnader, stampad filt och vävnader i förening med stampad filt, överdragna eller
laminerade med gummi, läder eller annat material, för tillverkning av kardbeslag,
samt andra dylika varor för tekniskt ändamål;
siktduk;

filterdukar och grova vävnader för oljepressning eller liknande tekniskt ändamål,
även av människohår;

dubbelvävd filt och slangformig eller ändlös vävd filt (vare sig enkel- eller dubbelvävd),
med eller utan impregnering eller överdrag, för användning vid papperstillverkning
eller för annat tekniskt ändamål;
vävnader med förstärkning av metall, för tekniskt ändamål;

vävnader, tillverkade av garn, hänförligt till nr 52.01, för användning vid papperstillverkning
eller för annat tekniskt ändamål;

snören, flätor och liknande textilvaror, även med impregnering eller överdrag eller
med förstärkning av metall, för packnings- eller smörjningsändamål;

b) artiklar för tekniskt bruk (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), såsom polerskivor,
packningar och andra maskindelar.

59.01 Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. av textilmate -

rial:

A. vadd samt varor av vadd:

1. sanitetsbindor och sanitetstamponger ............ 13 %

2. andra slag .................................... 10 %

B. stoft, noppor o. d................................. fri

76 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

59.02 Stampad filt samt varor av stampad filt, även med impreg nering

eller överdrag.................................. 10 %

59.03 Fiberduk, bestående av textilfibrer, sammanhållna på annat

sätt än genom filtning, samt varor därav, även med impregnering
eller överdrag.................................. 10 %

59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 9 %

59.05 Nät, tillverkade av material, upptaget i nr 59.04, som längdvara
eller i avpassade stycken, färdiga fisknät (även av
annat garn) härunder inbegripna:

A. fisknät:

1. av bomull ............................ 100 kg 25: —

2. av annat textilmaterial ................ 100 kg 45: —

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................ 14 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............... 20 %

3. av annat textilmaterial .......................... 10 %

59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller
linor, med undantag av vävnader och varor därav:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 10 %

59.07 Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med
stärkelseklister eller liknande ämne, för inbindning av böcker
eller för tillverkning av etuier eller för liknande ändamål;
kalkerväv; vävnader, beredda för målning; kanfas och
liknande vävnader för tillverkning av hattar:

A. bokbindarklot .................................... 8 %

B. andra slag ........................................ 12 %

59.08 Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosaderivat
eller andra plaster:

A. bokbindarklot .................................... 8 %

B. andra slag ........................................ 12 %

59.09 Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna

med olja eller preparat på basis av torkande olja........ 12 %

59.10 Linoleummattor och med linoleummassa belagda vävnader
ävensom mattor med botten av textilmaterial och överdrag

av annan massa, även i tillskurna stycken .............. 10 %

59.11 Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med
gummi, andra än trikåväv:

A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer ............ 112 %

B. cordväv av ändlösa konstgjorda textilfibrer .......... 20 %

C. andra slag ........................................ 12 %

59.12 Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag;

målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d................. 12 %

59.13 Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial
i förening med gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 18 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

1 T. v. suspenderad. 2 T. v. 10 %.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 77

59.14 Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för

lampor, kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impregnerade,
samt slangformiga ämnen därtill.................. 12 %

59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även

armerade eller försedda med beslag eller kopplingar av annat
material ........................................ 10 %

59.16 Driv- och transportremmar av textilmaterial, även förstärkta
med metall eller annat ämne.................... 10 %

59.17 Andra textilvaror för tekniskt bruk .................... 10 %

Kap. 60. Trikåvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) virkade spetsar, hänförliga till nr 58.09;

b) trikåvaror, hänförliga till kap. 59;

c) korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen, strumphållare, strumpeband
och liknande artiklar (nr 61.09);

d) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;

e) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).

2. Till nr 60.02—60.06 (och ej till kap. 61 och 62) hänföras icke blott direkt framställda
artiklar (även icke färdiga eller icke kompletta) av trikå utan även artiklar, tillverkade
av trikåväv genom sömnad e. d. (konfektionerade), delar av trikå till sådana varor
härunder inbegripna.

3. Såsom trikåvaror, innehållande gummi, enligt nr 60.06 anses icke trikåvaror, endast
försedda med resårband e. d., innehållande gummi.

4. Till detta kapitel hänföras även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning
eller liknande ändamål.

5. Med trikåvaror, innehållande gummi, avses i detta kapitel:

a) trikåvaror av textilmaterial i förening med gummitråd;

b) trikåvaror, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade
av garn, impregnerat eller överdraget med gummi.

60.01 Trikåväv, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... x14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

60.02 Vantar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... x14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

60.03 Strumpor, understrumpor, sockor, strumpskyddare och liknande
artiklar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 218 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

60.04 Underkläder av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. ''14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

Anm. För underkläder, hänförliga till nr 60.04 C och icke helt eller
till huvudsaklig del bestående av naturlig ull, skall tullen i varje fall
motsvara, därest vikten per dussin uppgår till högst 1 kg minst 450: — 1

1 T. v. 8 %. 2 T. v. 14 %.

78 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

per 100 kg och i annat fall minst 350: — per 100 kg. Tullen skall härvid
beräknas efter varans vikt inklusive sådant förefintligt emballage,
med vilket varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhan -

deln.

60.05 Överkläder av trikå samt andra trikåvaror, icke innehållande
gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

60.06 Trikåväv och andra trikåvaror, knäskydd och åderbrocksstrumpor
härunder inbegripna, innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 18 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

Kap. 61. Kläder och tillbehör därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast varor av textilmaterial (metalltråd härunder inbegripen),
med undantag av trikåvaror; till nr 61.09 hänföras dock jämväl varor av trikå.

2. Till detta kapitel hänföras icke:

a) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;

b) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).

3. Vid tillämpning av nr 61.01—61.04 gäller följande:

a) artiklar, som icke äro igenkännliga såsom kläder för män eller gossar eller såsom
kläder för kvinnor eller flickor, tulltaxeras såsom kläder för kvinnor eller flickor
(nr 61.02 och 61.04);

b) såsom kläder för småbarn anses endast sådana artiklar, som icke äro igenkännliga
såsom avsedda uteslutande för gossar eller uteslutande för flickor. Såsom kläder
för småbarn tulltaxeras även blöjor och liknande spädbarnsartiklar.

4. Scarfar, halsdukar o. d. av kvadratisk eller nästan kvadratisk form, vilka icke ha någon
sida större än 60 cm, tulltaxeras såsom näsdukar (nr 61.05). Näsdukar, som ha
någon sida större än 60 cm, hänföras till nr 61.06.

5. Icke° kompletta eller icke färdiga varor, härunder inbegripet tillformade stycken av
trikå för tillverkning av artiklar, hänförliga till nr 61.09, samt tillklippta stycken av
annan textilvara för tillverkning av hit hänförliga artiklar, tulltaxeras såsom mot -

svarande kompletta eller färdiga varor.

61.01 Överkläder för män eller gossar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 114 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

61.02 Överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. il4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

61.03 Underkläder för män eller gossar, härunder inbegripet kragar,
skjortbröst och manschetter:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. il4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

61.04 Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. il4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

1 T. v. 12 %. 2 T. v. 10 %.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 79

61.05 Näsdukar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... J14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

61.06 Sjalar, scarfar, halsdukar, slöjor och liknande artiklar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

61.07 Slipsar och liknande artiklar .......................... 17 %

61.08 Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och liknande
besättningsartiklar till kläder för kvinnor eller flickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

61.09 Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen,
strumphållare, strumpeband och liknande artiklar (även
av trikå), även innehållande gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

61.10 Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikåvaror:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

61.11 Konfektionerade tillbehör till kläder, såsom ärmlappar,
axelvaddar, skärp, muffar, ärmskyddare och fickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

Kap. 62. Andra konfektionerade textilvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar konfektionerade artiklar av textilmaterial, med undantag av
trikåvaror och varor av stampad filt eller av fiberduk.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 58, 59 eller 61;

b) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01.

62.01 Res- och sängfiltar .................................. 12 %

62.02 Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar;
gardiner och andra artiklar för rumsinredning:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... J14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 13 %

62.03 Säckar och påsar för förpackning av varor:

A. synbarligen begagnade ............................ fri

B. andra slag ........................................ 10 %

62.04 Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar .. 13 %

1 T. v. 10 %. = T. v. 12 %.

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

62.05 Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster
härunder inbegripna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

Kap. 63. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump

63.01 Kläder och tillbehör därtill, res- och sängfiltar samt hus hålls-

och rumsinredningsartiklar, av textilmaterial, ej hänförliga
till nr 58.01—58.03, ävensom, oavsett materialet,
skodon och huvudbonader, allt för så vitt varorna äro synbarligen
begagnade och inkomma oförpackade eller i balar,
säckar eller liknande förpackningar................ 14 %

63.02 Lump samt avklipp och liknande avfall av textilvaror (även

av bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor) .............. fri

1 T. v. 12 %.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING XII

Skodon; huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade
fjädrar samt varor av fjädrar; konstgjorda blommor;
varor av människohår; solfjädrar

Kap. 64. Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon utan särskild sula, av trikå (nr 60.03) eller annan textilvara, med undantag
av stampad filt (nr 62.05);

b) begagnade skodon, hänförliga till nr 63.01;

c) artiklar av asbest (nr 68.13);

d) ortopediska skodon och andra ortopediska artiklar samt delar därtill (nr 90.19);

e) leksaker samt skodon med fastsatta skridskor (kap. 97).

2. Nr 64.05 och 64.06 omfatta icke pligg, skoskyddare, snörhålsringar, hakar och spännen
samt snören, tofsar och andra snörmakeriarbeten och besättningsartiklar, vilka
tulltaxeras efter sin beskaffenhet, ej heller knappar och andra artiklar, hänförliga till
nr 98.01.

3. Vid tillämpningen av nr 64.01 anses som gummi eller plast även vävnad och annan

textilvara med överdrag av gummi eller plast.

64.01 Skodon med sulor och överdelar av gummi eller plast .... 14 %

64.02 Skodon med sulor av läder eller konstläder samt skodon

med sulor av gummi eller plast, ej hänförliga till nr 64.01 14 %

64.03 Skodon av trä eller med sulor av trä eller kork.......... 14 %

64.04 Skodon med sulor av annat material.................... 14 %

64.05 Delar till skodon (inläggssulor, hälskydd o. d. härunder inbegripna)
av annat material än metall:

A. nåtlade överdelar .................................. 14 %

B. andra slag ........................................ 10 %

64.06 Damasker, benläder, benlindor, benskydd och liknande artiklar
samt delar därtill:

A. av textilmaterial .................................. 14 %

B. av annat material.................................. 8 %

Kap. 65. Huvudbonader och delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) begagnade huvudbonader, hänförliga till nr 63.01;

b) hårnät av människohår (nr 67.04);

c) huvudbonader av asbest (nr 68.13);

d) leksaker, såsom dockhattar, och karnevalsartiklar (kap. 97).

2. Till nr 65.02 hänföras icke hattstumpar, tillverkade genom sömnad, dock med undantag
av sådana, som tillverkats enbart genom hopsyning i spiral av flätor, band, remsor
e. d.

(i liiluuuj till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr Ii I

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

65.01 Hattstumpar av stampad filt, icke formpressade och icke
försedda med brätte; plana eller cylindriska hattämnen av
stampad filt:

A. av hårfilt ........................................

B. av ullfilt..........................................

65.02 Hattstumpar, flätade eller tillverkade av flätor, band, rem sor

e. d., oavsett materialet, icke formpressade och icke försedda
med brätte ....................................

65.03 Hattar och andra huvudbonader av stampad filt, tillverkade
av stumpar eller plana ämnen, hänförliga till nr 65.01,
ogarnerade eller garnerade:

A. capeliner av hårfilt ................................

B. andra slag

65.04 Hattar och andra huvudbonader, flätade eller tillverkade
av flätor, band, remsor e. d., oavsett materialet, ogarnerade
eller garnerade....................................

65.05 Hattar och andra huvudbonader (hårnät härunder inbegripna)
av trikå eller av annan textilvara (längdvara) dock ej
av flätor, band, remsor e. d., ogarnerade eller garnerade . .

65.06 Andra huvudbonader, ogarnerade eller garnerade........

65.07 Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, stommar (även hop fällbara),

mösskärmar och hakremmar till hattar eller andra
huvudbonader ....................................

10 %
12 %

12 %

10 %
12 %
dock
högst
5: —
per
styck

12 %
dock
högst
5: —
per
styck

12 %
dock
högst
5: —
per
styck
10 %

12 %

Kap. 66. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och

Anmärkningar

ridspön samt delar därtill

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) mätkäppar och liknande artiklar (nr 90.16);

b) promenadkäppar med skjutvapen eller stilett, förtyngda käppar för användning
som slagvapen samt liknande käppar (kap. 93);

c) artiklar, hänförliga till kap. 97, såsom leksaksparaplyer och leksaksparasoller.

2. Till nr 66.03 hänföras icke tillbehör av textilmaterial, ej heller, oavsett materialet,
fodral, övertyg, tofsar o. d. till artiklar, upptagna i nr 66.01 och 66.02. Dylika varor
tulltaxeras efter sin beskaffenhet, även om de inkomma samtidigt med de artiklar,
för vilka de äro avsedda, men icke äro anbragta på desamma.

66.01 Paraplyer och parasoller, käpparaplyer, trädgårdsparasoller
och liknande varor härunder inbegripna ............

15 %

dock
minst
3: —
per
styck

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

•36.02 Promenadkäppar (alpstavar och sittkäppar härunder inbe -

gripna) samt piskor, ridspön och liknande varor........ 10 %

66.03 Delar, beslag och tillbehör till varor, hänförliga till nr 66.01

eller 66.02 .......................................... 10 %

Kap. 67. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;
konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) filterduk av människohår (nr 59.17);

b) blommotiv av spetsar, broderier e. d. (avd. XI);

c) skodon (kap. 64);

d) huvudbonader (kap. 65);

e) dammvippor av fjädrar (nr 96.04), pudervippor av dun (nr 96.05) samt siktar av
människohår (nr 96.06);

f) leksaker, sport- och karnevalsartiklar samt julgransprydnader (kap. 97).

2. Nr 67.01 omfattar icke:

a) varor, i vilka fjäder eller dun ingår endast såsom stoppning, t. ex. sängkläder, hänförliga
till nr 94.04;

b) kläder och tillbehör därtill, i vilka fjäder eller dun utgör endast besättning eller
stoppning;

c) konstgjorda blommor och blad samt delar därtill ävensom andra varor, hänförliga
till nr 67.02;

d) solfjädrar (nr 67.05).

3. Nr 67.02 omfattar icke:

a) artiklar av glas (kap. 70);

b) imitationer av blommor, blad och frukter av keramiskt material, sten, metall, trä
e. d., framställda i ett stycke genom gjutning, smidning, snidning eller på annat sätt
eller tillverkade genom hopfogning av olika delar på annat sätt än genom bindning,
klistring e. d.

67.01 Fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor därav ävensom
skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller
dun (med undantag av produkter, hänförliga till nr

05.07, samt bearbetade spolar och skaft) ................ 10 %

67.02 Konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar därtill;

varor av konstgjorda blommor, blad eller frukter........ 15 %

67.03 Människohår, rotvänt eller bearbetat på annat sätt; till och

andra djurhår, bearbetade för perukmakeriarbeten ...... fri

67.04 Peruker, löshår, lockar och liknande arbeten av människo hår,

djurhår eller textilmaterial; hårnät och andra varor avmänniskohår
........................................ fri

67.05 Solfjädrar, ställningar och handtag till solfjädrar samt delar
till dylika ställningar och handtag, oavsett materialet. . 10 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING XIII

Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande
material; keramiska produkter; glas och varor därav

Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller

liknande material

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 25;

b) papper och papp med överdrag eller impregnering, hänförliga till nr 48.07 (t. ex.
papper och papp, överdragna med glimmerpulver eller grafit eller behandlade med
asfalt eller bitumen);

c) vävnader med överdrag eller impregnering, hänförliga till kap. 59 (t. ex. vävnader,
överdragna med glimmerpulver eller behandlade med asfalt eller bitumen);

d) artiklar, hänförliga till kap. 71;

e) verktyg och delar därtill, hänförliga till kap. 82;

f) litografiska stenar, hänförliga till nr 84.34;

g) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller
85.26;

h) borrar för tandläkarbruk (nr 90.17);

ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

k) artiklar, hänförliga till nr 95.07;

l) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

m) knappar (nr 98.01), grifflar (nr 98.05) och skrivtavlor (nr 98.06);

n) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (kap. 99).

2. Med monument- eller byggnadssten i nr 68.02 förstås icke blott sådan sten, som avses
i nr 25.15 och 25.16, utan även annan naturlig sten (dock ej skiffer), bearbetad såsom

monument- eller byggnadssten.

68.01 Gatsten, kantsten och trottoarsten av naturlig sten (annan

än skiffer) .......................................... fri

68.02 Varor av naturlig monument- eller byggnadssten (mosaikbitar
härunder inbegripna), ej hänförliga till nr 68.01 eller
till kap. 69;

A. opolerade och oslipade ............................ fri

B. polerade eller slipade .............................. 10 %

68.03 Bearbetad skiffer och varor av skiffer, naturlig eller konstgjord: A.

opolerade och oslipade ............................ fri

B. polerade eller slipade .............................. 10 %

68.04 Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor, polerskivor,
skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar (seg -

ment och andra delar därtill härunder inbegripna) av naturlig
sten, även agglomererad, av naturliga eller konstgjorda
slipmedel eller av keramiskt material, även med delar
(axlar, kärnor, skaft, beslag o. d.) av annat material
men utan ställning:

A. av naturlig sten.................................... fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 85

B. andra slag:

1. kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar............ fri

2. diamantslipskivor .............................. fri

3. andra ........................................ 10 %

68.05 Brynstenar, polerstenar och andra dylika handverktyg av
naturlig eller konstgjord sten, slipmedel eller keramiskt material: A.

av naturlig sten; ävensom trippelsten och wienerpimsten fri

B. andra slag ...................................... 5 %

68.06 Slipmedel, naturliga eller konstgjorda, i form av pulver eller
korn, anbragta på vävnad, papper, papp eller annat underlag,
även tillskuret eller hopfogat genom sömnad eller på
annat sätt:

A. på papper eller papp .............................. 5 %

B. på annat underlag ................................ 10 %

68.07 Slaggull, stenull och liknande mineralull; expanderad
vermikulit, expanderade leror och liknande expanderade
material; blandningar och varor av värme- eller ljudisolerande
mineraliska ämnen, ej hänför liga till nr 68.12 eller
68.13 eller till kap. 69:

A. slaggull, stenull och liknande mineralull samt varor

därav ............................................ 8 %

B. andra slag ........................................ fri

68.08 Varor av naturasfalt eller liknande material (t. ex. av

petroleumbitumen eller stenkolstjärbeck)................ fri

68.09 Plattor, block och liknande varor, bestående av träfibrer,

andra vegetabiliska fibrer, halm, träspån eller träavfall,
agglomererade med cement, gips eller annat mineraliskt
bindemedel .......................................... 8 %

68.10 Varor av gips eller av blandningar på basis av gips...... 8 %

68.11 Varor av betong eller konstgjord sten, även armerade, va ror

av slaggbetong eller av betongmosaik härunder inbegripna
.............................................. fri

68.12 Varor av asbestbetong, cellulosabetong eller liknande material
(fiberbetong) ............................ 100 kg 1:25

68.13 Bearbetad asbest och varor av asbest (plattor, garn, vävna der,

kläder, huvudbonader, skodon o. d.), även armerade,
ej hänförliga till nr 68.14; blandningar på basis av asbest
eller asbest och magnesiumkarbonat samt varor av dylika
blandningar.......................................... fri

68.14 Bromsband, kopplingsbelägg och dylika friktionselement
(segment, skivor, ringar, plattor o. d.) av asbest eller andra
mineraliska ämnen eller av pappersmassa, även i förening
med textilmaterial eller annat material:

A. bromsband ...................................... 5 %

B. andra slag ........................................ 10 %

68.15 Bearbetad glimmer och varor av glimmer, härunder inbe gripet

glimmerblad, anbragta på papper eller vävnad (t. ex.
mikanitplattor och mikafolier) ........................ fri

68.16 Varor av sten eller andra mineraliska ämnen (varor av

torv härunder inbegripna), ej hänförliga till annat nummer fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 69. Keramiska produkter

Anmärkningar

1. Kap. 69 omfattar endast varor, som framställts av leror eller andra mineraliska ämnen
(t. ex. oxider och karbider) och som efter formgivning undergått bränning. Värmeisolerande
och eldfasta varor hänföras icke till nr 69.04—69.14.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71 (t. ex. bijouterivaror);

b) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller
85.26;

c) konstgjorda tänder (nr 90.19);

d) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

e) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

f) knappar, rökpipor och andra varor, hänförliga till kap. 98;

g) konstnärsarbeten, föremål för samlingar samt antikviteter (kap. 99).

7. Vårmeisolerande och eldfasta produkter

69.01 Vårmeisolerande produkter (sten, plattor in. in.) av diato macéhaltiga

fossilmjöl eller liknande kiseldioxidhaltiga
jordarter (infusoriejord, kiselgur o. d.) .................. fri

69.02 Eldfasta produkter, såsom sten, plattor och annan dylik eldfast
konstruktionsmaterial, ej hänförliga till nr 69.01:

A. magnesit-, magnesitkrom- och krommagnesitprodukter fri

B. andra slag ........................................ 5 cx

69.03 Andra eldfasta varor, såsom retorter, deglar, mufflar, munstycken,
stoppare, stöd, skålar, rör och stänger.......... fri

II. Andra keramiska produkter

69.04 Murtegel, härunder inbegripet bjälklagstegel, håltegel o. d.:

A. av syrafast material................................ 5 %

B. av annat material.................................. fri

69.05 Takpannor, byggnadsornament (lister, friser o. d.) och andra
varor för byggnadsändamål (skorstensfoder, rökhuvar

o. d.)................................................ 5 %

69.06 Rör och rännor samt delar därtill:

A. av syrafast material................................ 5 %

B. av annat material.................................. fri

69.07 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra beklädnadsplattor,
oglaserade:

A. av 3 cm tjocklek eller däröver ...................... fri

B. av mindre tjocklek ................................ 10 %

69.08 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra bekläd nadsplattor,

glaserade ................................ 15 %

69.09 Apparater och andra artiklar för kemiskt eller annat tekniskt
bruk; hoar, kar och liknande behållare för lantbruket;
krukor och andra behållare för förpackning eller transport
av varor:

A. av syrafast material .............................. 5 %

B. av annat material.................................. fri

69.10 Diskhoar, tvättställ, bidéer, klosettskålar, badkar och dylika

sanitetsartiklar för installation ........................ 10 %

69.11 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av porslin.......... 12 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 87

69.12 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra keramiska

material .......................................... .. 12 %

69.13 Statyetter och andra prydnadsföremål (även för personligt

bruk), inredningsartiklar och liknande artiklar.......... 12 %

69.14 Andra varor av keramiskt material .................... 12 %

Kap. 70. Glas och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) icke frittad glasyr- och emaljmassa samt fritta och annat glas i form av pulver,
korn eller flingor (nr 32.08);

b) varor, hänförliga till kap. 71, såsom bijouteri varor;

c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller
85.26;

d) optiska artiklar, optiskt bearbetade, samt injektionssprutor, konstgjorda ögon,
termometrar, barometrar, areometrar och andra artiklar, hänförliga till kap. 90;

e) leksaker, spel, julgransprydnader och andra artiklar, hänförliga till kap. 97, med
undantag av konstgjorda ögon (icke mekaniska) för dockor eller för andra artiklar,
hänförliga till kap. 97;

f) knappar, monterade rafräschissörer och termosflaskor samt andra artiklar, hänförliga
till kap. 98.

2. Till nr 70.07 hänföres även planglas enligt nämnda nummer, utgörande färdiga artiklar,

dock endast under förutsättning att artiklarna icke äro försedda med ram och icke äro

i förening med annat material än glas.

3. Med glas förstås i tulltaxan även kvarts och kiseldioxid, som undergått smältning.

70.01 Glasskärv och annat glasavfall; glasmassa (med undantag

av optiskt glas) ...................................... fri

70.02 Glasyr- och emaljmassa, även i form av stavar eller rör

men icke i form av pulver, korn eller flingor............ fri

70.03 Stänger, stavar, rör och massiva kulor av glas (med undantag
av optiskt glas), icke bearbetade.................... fri

70.04 Planglas, gjutet eller valsat, av kvadratisk eller rektangulär

form, även armerat eller överfångat i samband med tillverkningen
men icke vidare bearbetat ...................... 15 %

70.05 Planglas, draget eller blåst, av kvadratisk eller rektangulär
form, även överfångat i samband med tillverkningen men

icke vidare bearbetat.................................. 15 %

70.06 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst, av kvadratisk el ler

rektangulär form (även armerat eller överfångat i samband
med tillverkningen), planslipat eller polerat men icke
vidare bearbetat...................................... 15 %

70.07 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (även slipat eller
polerat), skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär
eller böjt eller på annat sätt bearbetat (t. ex. fasett -

eller kantslipat eller etsat); isoleringsrutor; s. k. blyinfattningar
(glasmålningar o. d.) .......... 15 %

70.08 Säkerhetsrutor av glas, härdade eller laminerade, även fär digskurna

eller formade .............................. 15 %

70.09 Metallbelagt glas (speglande); speglar av glas, backspeglar

härunder inbegripna.................................. 15 %

70.10 Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör och andra
liknande kärl av glas för förpackning eller transport av varor;
proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av

glas ................................................ 12 %

88 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

70.11 Öppna glaskolvar och glasrör, utan montering, till elektriska
glödlampor, elektronrör eller liknande artiklar . . 100 kg 65: —

70.12 Glas, även icke färdiga, till termosflaskor eller liknande
värmeisolerande behållare:

A. icke försilvrade .................................. 12 %

B. andra ............................................ 15 %

70.13 Bords-, köks-, toalett- och kontorsartiklar samt prydnadsartiklar
för bostäder e. d., av glas, ej hänförliga till nr

70.19 .............................................. 15 %

70.14 Glasvaror för belysnings- eller signaleringsändamål samt
andra optiska artiklar av glas, icke bearbetade för optiskt

bruk och icke tillverkade av optiskt glas................ 15 %

70.15 Glas till ur, solglasögon, skyddsglasögon eller liknande varor,
kupiga, böjda eller formade på liknande sätt; glober

och delar därav för tillverkning av sådana glas ...... fri

70.16 Plattor, block, murstenar och andra artiklar av glas för
byggnadsändamål, pressade eller formgjutna, även armerade;
poröst glas (skumglas) i form av block, plattor e. d. fri

70.17 Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artiklar
av glas, även graderade eller kalibrerade; serumampuller
och liknande artiklar av glas:

A. laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska

artiklar .......................................... 15 %

B. serumampuller och liknande artiklar ................ fri

70.18 Optiskt glas samt artiklar av optiskt glas, icke optiskt bearbetade;
ämnen till glasögonlinser .................... fri

70.19 Glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar och
liknande smärre artiklar av glas samt varor därav; glasbitar
till mosaikarbeten e. d., även på underlag; konstgjorda
ögon av glas, andra än proteser; prydnadsartiklar av glas,
framställda genom s. k. lamparbete; reflexpärlor och liknande
artiklar av glas:

A. glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar

och liknande smärre artiklar av glas samt varor därav 10 %
B. andra slag, reflexpärlor härunder inbegripna.......... 15 %

70.20 Glasull och andra glasfibrer samt varor därav:

A. garn och vävnader samt artiklar därav.............. 15 %

B. andra slag ........................................ 8 %

70.21 Andra varor av glas .................................. 15 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

AVDELNING XIV

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med
plätering av ädel metall samt varor därav;
bijouterivaror; mynt

Kap. 71. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med
plätering av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror

Anmärkningar

1. Med de undantag, som stadgas i anm. 1 a till avd. VI och i nedanstående anmärkningar,

hänföras till detta kapitel alla varor, som helt eller delvis bestå:

a) av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar; eller

b) av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall.

2. a) Till nr 71.12—71.14 hänföras icke varor, i vilka ädel metall eller metall med pläte ring

av ädel metall ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel (t. ex. initialer,
monogram och kantbeslag).

b) Till nr 71.15 hänföras endast sådana varor, i vilka ädel metall eller metall med
plätering av ädel metall icke ingår eller ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel.

3. Detta kapitel omfattar icke:

a) amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.49) ;

b) steril suturtråd för kirurgiskt bruk samt tandfyllningsmedel och andra varor, hänförliga
till kap. 30;

c) varor, hänförliga till kap. 32 (t. ex. flytande glansmetallpreparat) ;

d) handväskor och andra artiklar, hänförliga till nr 42.02 eller 42.03;

e) varor, hänförliga till nr 43.03 eller 43.04;

f) varor, hänförliga till avd. XI (textilvaror);

g) varor, hänförliga till kap. 64 (skodon) eller 65 (huvudbonader);

h) paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar, hänförliga till kap. 66;

ij) solfjädrar (nr 67.05);

k) mynt (kap. 72 och 99);

l) slipskivor och liknande artiklar, hänförliga till nr 68.04—68.06 eller till kap. 82,
tillverkade av slipmedel, innehållande stoft eller pulver av naturliga eller syntetiska
ädelstenar; verktyg och andra varor, hänförliga till kap. 82, i vilka den verksamma
delen består av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på
underlag av oädel metall; maskiner, apparater och elektrisk materiel samt delar
därtill, hänförliga till avd. XVI (artiklar, helt bestående av naturliga, syntetiska
eller rekonstruerade ädelstenar, hänföras dock till detta kapitel);

m) artiklar, hänförliga till kap. 90, 91 eller 92 (vetenskapliga instrument, ur och
musikinstrument);

n) vapen och delar därtill (kap. 93);

o) artiklar enligt anm. 2 till kap. 97;

p) artiklar, hänförliga till kap. 98; artiklar av de slag, som avses i nr 98.01 och 98.12,
hänföras dock till kap. 71;

q) originalskulpturer (nr 99.03), föremål för samlingar (nr 99.05) och antikviteter,
mer än 100 år gamla (nr 99.06); naturpärlor och ädelstenar hänföras dock till
detta kapitel, oavsett åldern.

4. a) Kulturpärlor anses såsom naturpärlor.

b) Med ädla metaller avses silver, guld, platina och andra platinametaller.

c) Med andra platinametaller avses iridium, osmium, palladium, rhodium och rutenium.

5. Såsom legeringar an ädel metall anses i detta kapitel endast sådana legeringar (sintrade
blandningar härunder inbegripna), som innehålla en eller flera ädla metaller, un -

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

der förutsättning att halten av någon ädel metall uppgår till minst 2 viktprocent. Legeringar
av ädel metall tulltaxeras enligt följande regler:

a) legeringar, innehållande minst 2 % platina, tulltaxeras såsom platinalegeringar;

b) legeringar, innehållande minst 2 % guld och mindre än 2 % platina, tulltaxeras såsom
guldlegeringar;

c) andra legeringar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom silverlegeringar.
Vid tillämpning av denna anmärkning anses alla platinametaller utgöra platina.

6. I de fall, då ädel metall eller viss ädel metall omnämnes i tulltaxan, avses, såvida
icke annat är stadgat, jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 5 skola tulltaxeras såsom
legeringar av ädel metall eller av viss ädel metall.

Uttrycket ädel metall avser icke sådana artiklar, som äsyftas i anm. 7, ej heller oiidla
metaller eller icke metalliska ämnen, som äro platinerade, förgyllda eller försilvrade.

7. Med uttrycket metall med plätering av ädel metall avses en produkt av metall, som
på en eller flera sidor belagts med ädel metall genom svetsning, lödning, varmvalsning
eller liknande mekaniskt förfarande.

Varor av oädel metall med inläggningar av ädel metall anses utgöra pläterade varor.
*7: 1 Med halvfabrikat enligt nr 71.05—71.10 avses stång, plåt, tråd, rör och andra formvaror,
ävensom pulver, paljetter och kantiljer.

8. Med bijouterivaror enligt nr 71.12 förstås:

a) smärre artiklar, avsedda som smycken, t. ex. ringar, armband, halsband, broscher,
örhängen, urkedjor, berlocker och andra hängsmycken, kravattnålar, manschettknappar
samt medaljer och märken, även av religiös karaktär;

b) artiklar för personligt bruk, avsedda att bäras exempelvis i fickor eller handväskor,
såsom cigarr- och cigarrettetuier, snusdosor, tablettdosor, puderdosor, börsar av
metallflätning samt radband.

9. Med guldsmedsvaror enligt nr 71.13 avses bl. a. bords-, toalett-, kontors-, rökbordsoch
inredningsartiklar samt artiklar av religiös karaktär, icke utgörande bijouterivaror.

10. Med bijouterivaror enligt nr 71.16 förstås artiklar av de slag, som avses i anm. 8 a
(dock med undantag av manschettknappar och andra artiklar, hänförliga till nr 98.01,
samt kammar, hårspännen o. d., hänförliga till nr 98.12), utan förening med naturpärlor,
naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar eller — bortsett från mindre
väsentliga beståndsdelar -— ädel metall eller metall, pläterad med ädel metall, och
bestående:

a) helt eller delvis av oädel metall, även förgylld, försilvrad eller platinerad; eller

b) av andra ämnen, under förutsättning att varorna bestå av minst två olika material
(t. ex. trä och glas, ben och bärnsten, pärlemor och plast); avseende skall därvid
icke fästas vid enkla anordningar för sammanhållande av i varorna ingående delar,
såsom tråd i halsband.

11. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna
i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag, som
pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar
tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

I. Naturpärlor och ädelstenar

71.01 Naturpärlor, obearbetade eller bearbetade (härunder inbe gripet

osorterade pärlor, uppträdda för underlättande av
transporten) men icke infattade eller monterade.......... fri

71.02 Ädelstenar, naturliga, obearbetade eller slipade eller på an nat

sätt bearbetade (härunder inbegripet osorterade ädelstenar,
uppträdda för underlättande av transporten) men icke
infattade eller monterade.............................. fri

71.03 Ädelstenar, syntetiska eller rekonstruerade, obearbetade el ler

slipade eller på annat sätt bearbetade (härunder inbegripet
osorterade ädelstenar, uppträdda för underlättande av
transporten) men icke infattade eller monterade.......... fri

71.04 Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar . . fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

II. Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall,
obearbetade, samt halvfabrikat därav

71.05 Silver och silverlegeringar, förgyllt eller platinerat silver
härunder inbegripet, obearbetade, ävensom halvfabrikat
därav:

A. obearbetade ...................................... fri

B. rör .............................................. fri

C. andra slag ........................................ 3 %

71.06 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad, ävensom

halvfabrikat därav ................................... 3 %

71.07 Guld och guldlegeringar, platinerat guld härunder inbegripet,
obearbetade, ävensom halvfabrikat därav .......... fri

71.08 Oädel metall och silver med plätering av guld, obearbetade,

ävensom halvfabrikat därav .......................... fri

71.09 Platina och andra platinametaller samt legeringar därav,

obearbetade, ävensom halvfabrikat därav .............. fri

71.10 Oädel eller ädel metall med plätering av platina eller annan
platinametall, obearbetad, ävensom halvfabrikat därav fri

71.11 Guldsmedssopor; annat avfall samt skrot av ädel metall .. fri

III. Bijonterivaror och andra varor

71.12 Bijouterivaror och delar därtill av ädel metall eller av metall
med plätering av ädel metall ...................... 10 %

71.13 Guldsmedsvaror och delar därtill av ädel metall eller av

metall med plätering av ädel metall .................. 10 %

71.14 Andra varor av ädel metall eller av metall med plätering av
ädel metall:

A. artiklar för tekniskt bruk .......................... fri

B. andra slag ........................................ f 0 %

71.15 Varor av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade
ädelstenar .............................. fri

71.16 Bijouterivaror, ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15...... 10 %

Kap, 72, Mynt

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke mynt för samlingar (nr 99.05).

72.01 Mynt ................................................ fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING XV

Oädla metaller och varor därav

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) bronsfolier, färger och andra till nr 32.08—32.10 eller 32.13 hänförliga produkter,
beredda av metallpulver eller metallfjäll;

b) järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar (nr 36.07);

c) huvudbonader och delar därtill av metall, hänförliga till nr 65.06 eller 65.07;

d) ställningar och andra delar av metall till paraplyer, parasoller o. d. (nr 66.03);

e) varor, hänförliga till kap. 71, såsom legeringar av ädel metall, oädel metall med
plätering av ädel metall samt bijouterivaror av oädel metall;

f) varor, hänförliga till avd. XVI (maskiner, apparater och elektrisk materiel);

g) sammansatta järnvägs- och spårvägsspår (nr 86.10) samt andra varor, hänförliga
till avd. XVII;

h) instrument och apparater, upptagna i avd. XVIII, urfjädrar härunder inbegripna;
ij) hagel (nr 93.07) och andra varor, upptagna i avd. XIX (vapen och ammunition);

k) varor, hänförliga till kap. 94 (möbler, resårbottnar till sängar, o. d.);

l) handsiktar (nr 96.06);

m) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar);

n) knappar, reservoarpennor, stiftpennor, skrivpennor och andra artiklar, hänförliga
till kap. 98.

2. Med delar med allmän användning förstås i tulltaxan:

a) varor av järn eller stål, hänförliga till nr 73.20, 73.25, 73.29, 73.31 eller 73.32,
samt motsvarande varor av annan oädel metall;

b) fjädrar, andra än urfjädrar (nr 91.11), samt blad till fjädrar, av oädel metall;

c) varor, hänförliga till nr 83.01, 83.02, 83.07, 83.09, 83.12 eller 83.14.

Såsom delar i kap. 73—82 skola icke anses sådana varor, som enligt vad ovan sagts
utgöra delar med allmän användning.

Kap. 73—81 omfatta icke varor av de slag, som äro hänförliga till kap. 82 eller 83,
för så vitt icke bestämmelserna i närmast föregående stycke eller i anm. till kap.
83 annat föranleda.

3. I fråga om tulltaxeringen av legeringar gälla följande bestämmelser:

a) legeringar av oädla metaller, som innehålla mer än 10 viktprocent nickel, tulltaxeras
såsom nickel, för så vitt icke vikten av ingående järn överstiger vikten
av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;

b) ferrolegeringar hänföras till nr 73.02 och koppartillsatslegeringar till nr 74.02;

c) andra legeringar av oädla metaller tulltaxeras såsom den metall vars vikt överstiger
vikten av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;

d) legeringar (andra än ferrolegeringar och koppartillsatslegeringar) av oädla metaller,
hänförliga till denna avdelning, och andra ämnen tulltaxeras såsom legeringar
av oädla metaller enligt denna avdelning, för så vitt vikten av ingående
oädla metaller är lika med eller större än vikten av övriga ingående ämnen;

e) såsom legeringar anses även sintrade blandningar av metallpulver samt heterogena,
hopsmälta blandningar av oädel metall.

4. I alla de fall, då en viss metall omnämnes i tulltaxan, avses, såvida annat icke är
stadgat, jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 3 skola tulltaxeras såsom metallen
i fråga.

5. Varor av oädel metall — härunder inbegripet sådana av olika material bestående varor,
som enligt de allmänna reglerna skola tulltaxeras såsom varor av oädel metall
—- i vilka ingå två eller flera dylika metaller, tulltaxeras, för så vitt icke annat är
särskilt stadgat, såsom varor av den metall, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.

Vid tillämpning av denna bestämmelse skall:

a) järn och stål av olika slag anses utgöra en enda metall;

b) en legering anses bestå helt av den metall, som är bestämmande för legeringens
tulltaxering.

6. Med skrot och avfall av metaller förstås sådana varor, som äro användbara endast
för återvinning av metall eller för framställning av kemiska produkter.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 73. Järn och stål

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tackjärn (nr 73.01):

järn, innehållande minst 1,9 viktprocent kol; varan må därjämte innehålla:
mindre än 15 % fosfor,
högst 8 % kisel,
högst 6 % mangan,
högst 30 % krom,
högst 40 % wolfram och

sammanlagt högst 10 % andra legeringsämnen (nickel, koppar, aluminium,
titan, vanadin, molybden m. m.).

Sådana järnhaltiga legeringar, innehållande minst 1,9 viktprocent kol, som förete
de för stål karakteristiska kännetecknen (s. k. krympfritt stål), tulltaxeras dock
som stål.

b) Spegeljärn (nr 73.01):

produkter, innehållande efter vikten räknat mer än 6 % men icke mer än 30 %
mangan och i övrigt motsvarande definitionen i anm. 1 a.

c) Ferrolegeringar (nr 73.02):

sådana för valsning eller smidning icke lämpade järnhaltiga legeringar, som användas
vid järn- och stålframställning och som innehålla ett eller flera legeringsämnen
i följande kvantiteter, efter vikten räknat, nämligen
mer än 8 % kisel,
mer än 30 % mangan,
mer än 30 % krom,
mer än 40 % wolfram eller

sammanlagt mer än 10 % andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadin,
molybden, niob m. m.), dock icke koppar.

Halten av andra legeringsämnen än järn må dock icke överstiga 96 % i fråga om
kiseljärnlegeringar (ferrokisellegeringar), 92 % i fråga om järnmanganlegeringar
(ferromanganlegeringar), icke innehållande kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar.

d) Legerat stål (nr 73.15):

stål, innehållande ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vikten
räknat, nämligen

sammanlagt mer än 2 % mangan och kisel,

minst 2 % mangan,

minst 2 % kisel,

minst 0,50 % nickel,

minst 0,50 % krom,

minst 0,10 % molybden,

minst 0,10 % vanadin,

minst 0,30 % wolfram,

minst 0,30 % kobolt,

minst 0,30 % aluminium,

minst 0,40 % koppar,

minst 0,10 % bly,

minst 0,12 % fosfor,

minst 0,10 % svavel,

sammanlagt minst 0,20 % fosfor och svavel eller
minst 0,10 % av något annat legeringsämne.

e) Kolrikt stål (nr 73.15):

stål, innehållande efter vikten räknat minst 0,6 % kol, mindre än 0,04 % fosfor,
mindre än 0,04 % svavel, tagna var för sig, och sammanlagt mindre än 0,07 % fosfor
och svavel.

f) Smältstycken och råskenor (nr 73.06):

produkter för valsning, smidning eller omsmältning, som erhållits genom hopsmidning
av välljärnssmältor, varigenom slaggen pressats ut, eller
genom hopvällning medelst valsning vid hög temperatur av paket av järn- eller
stålskrot eller av välljärn.

g) Göt (nr 73.06):

produkter för valsning eller smidning, som erhållits genom gjutning i kokiller.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

h) Blooms och billets (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, med en tväryta
av mer än 1 225 mm3 och med en tjocklek överstigande en fjärdedel av bredden.

ij) Slabs och platiner (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en bredd av minst 150 mm
och en tjocklek av minst 6 mm, icke överstigande en fjärdedel av bredden.

k) Plåtämnen i ringar eller rullar (nr 73.08):

halvfärdiga varmvalsade produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek
av minst 1,5 mm och en bredd av mer än 500 mm, i ringar eller rullar med en
styckevikt av minst 500 kg.

l) Universal järn och universalstål (nr 73.09):

produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i längdriktningen i slutna spär
eller i universalvalsverk, med en tjocklek av mer än 5 mm men icke mer än 100
mm och med en bredd av mer än 150 mm men icke mer än 1 200 mm.

m) Band (nr 73.12):

valsade produkter med klippta eller oklippta kanter, med rektangulärt tvärsnitt,
med en bredd av högst 500 mm och med en tjocklek av högst 6 mm, icke överstigande
en tiondel av bredden, i raka längder eller i ringar, även tillplattade.

n) Plåt (nr 73.13):

valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses
i anm. 1 k här ovan) med en tjocklek av högst 125 mm och, i fråga om produkter
av kvadratisk eller rektangulär form, med en bredd av mer än 500 mm.

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller
rektangulär samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med
överdrag, under förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär
av färdig artikel eller av till annat nummer hänförlig vara.

o) Tråd (nr 73.14):

kaildragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått
av högst 13 mm; vid tillämpning av nr 73.26 och 73.27 anses såsom tråd
även valsade produkter av samma dimension.

p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10):

massiva produkter, som icke helt motsvara någon av definitionerna i h, ij, k, 1,
m, n och o här ovan och som ha tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval,
likbent triangel, kvadrat, rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets
med de icke parallella sidorna lika långa.

q) Ihåligt bergborrstål (nr 73.10):

ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, lämpad för tillverkning av bergborrar, med
ett största yttre tvärmått av mer än 15 mm men icke mer än 50 mm och med det
största inre tvärmåttet icke överstigande en tredjedel av det största yttre.

Ihålig stång av annan beskaffenhet hänföres till nr 73.18.

r) Profilstång (nr 73.11) :

massiva produkter, som icke äro hänförliga till nr 73.16 och som icke helt motsvara
någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o här ovan, med tvärsnitt av
annan form än sådan som avses under p.

2. Till nr 73.06—73.14 hänföras icke produkter av legerat stål eller kolrikt stål (nr
73.15).

3. Produkter av järn eller stål, hänförliga till nr 73.06—73.15, med plätering av järn
eller stål av annat slag än den underliggande metallen tulltaxeras såsom produkter
av det slag av järn eller stål, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.

4. Produkter av järn, vilka framställts på elektrolytisk väg, tulltaxeras allt efter sin
form och sina dimensioner såsom motsvarande produkter, framställda på annat sätt.

5. Med högtrycksrör enligt nr 73.19 förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör (rörböjar
härunder inbegripna) med runt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm
och en godstjocklek av mer än 10,5 mm.

73.01 Tackjärn, spegeljärn härunder inbegripet .............. fri

73.02 Ferrolegeringar:

A. kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer än

15 % kisel ................................ 100 kg 7: —

B. andra slag ........................................ fri

73.03 Skrot och avfall av järn eller stål ...................... fri

73.04 Granulerat järn och stål, även krossat eller sorterat...... 6 %

73.05 Pulveriserat järn och stål; järnsvamp .................. fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 95

73.06 Smältstycken och råskenor, göt och formlösa stycken av
järn eller stål:

A. smältstycken och råskenor.......................... fri

B. andra slag ...................................... 3 %

73.07 Blooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen

av järn eller stål, grovt tillformade genom smidning .... 4 %

73.08 Plåtämnen av järn eller stål, i ringar eller rullar.......... 4 %

73.09 Universaljärn och universalstål ........................ 6 %

73.10 Stång, annan än profilstång, av järn eller stål, varmvalsad,
strängpressad, smidd, kallbearbetad eller kalibrerad, valstråd
härunder inbegripen; ihåligt bergborrstål:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink .......................... 6 %

2. med överdrag av annan metall................... 7 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. valstråd .................................... 5 %

b. annan ...................................... 6 %

2. kallbearbetade eller kalibrerade .................. 7 %

73.11 Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, strängpressad,
smidd eller kallbearbetad; spontpålar av järn eller stål, även
borrade och sammanfogade:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink .......................... 6 %

2. med överdrag av annan metall................... 7 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. vägande per löpmeter minst 60 kg; ävensom

spontpålar och bredflänsig I-stång, oavsett vikten
per löpmeter ............................ fri

b. andra slag .................................. 6 %

2. kallbearbetade ................................. 7 %

73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn, även fernissat
........................................ fri

2. med överdrag av zink .......................... 6 %

3. med överdrag av annan metall .................. 7 %

B. andra slag:

1. varmvalsat .................................... 6 %

2. kallvalsat ...................................... 7 %

73.13 Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn, även fernissad
........................................ fri

2. med överdrag av annan metall .................. 6 %

B. andra slag ........................................ 6 %

73.14 Tråd av järn eller stål, även med överdrag men utan elektrisk
isolering........................................ 7 %

73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som avses i
nr 73.06—73.14:

A. plåt, ävensom band med en bredd av mer än 250 mm, av

rostfritt stål ...................................... 5 %

96 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

B. andra slag:

beläggas med samma tull som motsvarande artiklar,
hänförliga till nr 73.06—73.14

73.16 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller
spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsningsspetsar,
spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor,
sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor samt
spårhållare och spårplattor:

A. räler ............................................ fri

B. andra slag ........................................ 8 %

73.17 Rör av gjutjärn, med en invändig diameter av:

A. 510 mm eller däröver .............................. fri

B. mindre än 510 mm................................ 8 %

73.18 Rör av järn eller stål, ej hänförliga till nr 73.17 eller 73.19,
hålade rörämnen härunder inbegripna:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink............................ 7 %

2. med överdrag av annan metall .................. 8 %

B. andra slag:

1. icke kallbearbetade ............................ 7 %

2. kallbearbetade .................................. 8 %

73.19 Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftstationer,

även med förstärkning................................ 8 %

73.20 Rördelar av järn eller stål, såsom skarvrör, knärör, muffar
och flänsar ...................................... 8 %

73.21 Järn- och stålkonstruktioner, även i delar eller icke kom pletta,

samt delar därtill av järn eller stål (såsom skjul,
broar och brosektioner, slussportar, torn, master, pelare,
stolpar, fackverk, tak, dörr- och fönsterramar, rulljalusier,
räcken och staket); plåt, band, stång, profilstång, rör o. d.
av järn eller stål, bearbetade för användning i konstruktioner
................................................ 8 %

73.22 Cisterner, kar och liknande behållare av järn eller stål, för

alla slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även
med inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad
men utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning
.......................................... 8 %

73.23 Fat, burkar, flaskor, askar och andra liknande behållare av

järn- eller stålplåt, för transport eller förpackning av varor
................................................ 8 %

73.24 Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare,

av järn eller stål .................................... 8 %

73.25 Linor, kablar, slingor, flätade band och liknande varor av

järn- eller ståltråd, utan elektrisk isolering ............ 8 %

73.26 Taggtråd av järn eller stål; stängseltråd av vriden tråd eller
vridet band av järn eller stål, även försedd med taggar, samt
stängseltråd av två löst sammantvinnade trådar av järn eller

stål ............................. ® %

73.27 Duk, nät och galler av järn- eller ståltråd................ 8 %

73.28 Klippnät av järn eller stål .......................• • • •■ ® %

73.29 Kättingar och kedjor samt delar därtill, av järn eller stål:

A. rullkedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd . . 10 %

B. andra slag ..................... 8 %

73.30 Ankaren och draggar samt delar därtill, av järn eller stål 8 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 97

73.31 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, spikbleck, märlor
och krampor samt spetsade krokar och öglor, av järn eller
stål, även med huvud av annat ämne, dock icke koppar 8 %

73.32 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruv krokar,

skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),
sprintar, kilar och liknande artiklar av järn eller stål; underläggsbrickor
(låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)
av järn eller stål............................ 8 %

73.33 Synålar, virknålar, strumpstickor, snörnålar och liknande
artiklar samt ämnen därtill, av järn eller stål, för sömnad,
brodyr, virkning o. d., andra än maskinnålar:

A. synålar och stoppnålar samt ämnen därtill............ fri

B. andra slag ........................................ 8 %

73.34 Knappnålar, säkerhetsnålar, hårnålar, hårldämmor, papiljotter
och liknande artiklar av järn eller stål, andra än prydnadsföremål
:

A. knappnålar och säkerhetsnålar .................... 10 %

B. andra slag ........................................ 8 %

73.35 Fjädrar och blad därtill, av järn eller stål................ 8 %

73.36 Kaminer och spisar (även värmeledningsspisar), kokapparater,
tvättgrytor med eldstad, tallriksvärmare och liknande
varor av järn eller stål, icke elektriska, av sådana slag, som
huvudsakligen användas i hushåll, ävensom delar därtill av

järn eller stål........................................ 8 %

73.37 Apparater för centraluppvärmning, såsom värmelednings pannor

och värmeledningselement, av järn eller stål, icke
elektriska, samt delar därtill av järn eller stål .......... 8 %

73.38 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av järn eller
stål;

A. av plåt, emalj erade ................................ 10 %

B. andra ............................................ 8 %

73.39 Stålull; putsbollar, putsvantar och liknande artiklar av

järn eller stål, för skurning, polering e. d............... 8 %

73.40 Andra varor av järn eller stål ........................ 8 %

Kap. 74. Koppar

Anmärkningar

1. Med koppartillsatslegcringar enligt nr 74.02 förstås sådana för valsning eller smidning
icke lämpade kopparhaltiga legeringar, utan avseende på kopparhalten, som
användas som tillsats vid framställning av andra legeringar eller som desoxidationsmedel
eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid framställning av
andra metaller än järn.

Föreningar av fosfor och koppar (fosforkoppar), innehållande mer än 8 viktprocent
fosfor, hänföras till nr 28.55.

2. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 74.03):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,
med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 74.03):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största
tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande
en tiondel av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,
under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning
utöver enkel avputsning.

7 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. År li 1

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

c) Plåt och band (nr 74.04):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 74.01), även
i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek
av mer än 0,15 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 74.04 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, rafflade,
polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke
genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer
hänförliga varor.

3. Till nr 74.07 och 74.08 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och
rördelar, polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade
till spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

74.01 Kopparskärsten; koppar, obearbetad, även raffinerad, samt

avfall och skrot av koppar .......................... fri

74.02 Koppartillsatslegeringar .............................. fri

74.03 Stång och tråd av koppar.............................. 3 %

74.04 Plåt och band av koppar.............................. 3 %

74.05 Folier av koppar, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,
försedda med överdrag, tryckta eller fästade på underlag
av papper, papp, plast e. d., med en tjocklek av högst

0,15 mm (underlag icke inräknat) .................... 5 %

74.06 Pulver och fjäll av koppar:

A. användbara till bronsering ........................ 10 %

B. andra slag ........................................ fri

74.07 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)
av koppar ...................................... 3 %

74.08 Rördelar av koppar, såsom skarvrör, knärör, muffar och

flänsar .............................................. 8 %

74.09 Cisterner, kar och liknande behållare av koppar, för alla

slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med
inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men
utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning
................................................ 8 %

74.10 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av koppartråd,
utan elektrisk isolering .......................... 6 %

74.11 Duk, nät och galler, även ändlösa, av koppartråd........ 8 %

74.12 Klippnät av koppar .................................. 8 %

74.13 Kedjor och delar därtill av koppar...................... 8 %

74.14 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, märlor och
krampor samt spetsade krokar och öglor, av koppar eller av

järn eller stål och med huvud av koppar................ 6 %

74.15 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruvkrokar,
skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),
sprintar, kilar och liknande artiklar av koppar; underläggsbrickor
(låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)

av koppar .......................................... 6 %

74.16 Fjädrar av koppar.................................... 8 %

74.17 Kokapparater och andra uppvärmningsapparater av koppar,

icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen användas
i hushåll, ävensom delar därtill av koppar............ 8 %

74.18 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av koppar 8 %

74.19 Andra varor av koppar:

A. knappnålar och säkerhetsnålar...................... 10 %

B. andra slag ........................................ 8 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1!)5S

Kap. 75. Nickel

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 75.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,
med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 75.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största
tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande
en tiondel av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,
under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning
utöver enkel avputsning.

c) Plåt, band och folier (nr 75.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 75.01), även
i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken
icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 75.03 hänföras även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än
kvadratisk eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade,
böjda, rafflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning
att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller
av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 75.04 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,
försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,
gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

75.01 Skärsten, speis och andra mellanprodukter vid framställning
av nickel; nickel, obearbetad (med undantag av anoder,
hänförliga till nr 75.05), samt avfall och skrot av nickel fri

75.02 Stång och tråd av nickel .............................. 3 %

75.03 Plåt, band och folier av nickel; pulver och fjäll av nickel:

A. plåt, band och folier .............................. 3 %

B. pulver och fjäll.................................... fri

75.04 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)
samt rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flän sar,

av nickel ........................................ 3 %

75.05 Anoder för förnickling, gjutna, valsade eller framställda på

elektrolytisk väg, obearbetade eller bearbetade .......... fri

75.06 Andra varor av nickel ................................ 8 %

Kap. 76. Aluminium

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 76.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,
med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 76.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största
tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande
en tiondel av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,
under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning
utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 76.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 76.01), även
i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek
av mer än 0,15 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

100

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Till nr 76.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade
eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom
bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer
hänförliga varor.

2. Till nr 76.06 och 76.07 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar,
polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till
spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

76.01 Aluminium, obearbetat, samt avfall och skrot av aluminium fri

76.02 Stång och tråd av aluminium.......................... 3 %

76.03 Plåt och band av aluminium .......................... 3 %

76.04 Folier av aluminium, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,
försedda med överdrag, tryckta eller fästade på
underlag av papper, papp, plast e. d., med en tjocklek av

högst 0,15 mm (underlag icke inräknat) ................ 5 %

76.05 Pulver och fjäll av aluminium:

A. användbara till bronsering, dock med undantag av varor,

avsedda att användas uteslutande vid tillverkning av
gasbetong ....................................... 10 %

B. andra slag ........................................ fri

76.06 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)
av aluminium.................................... 3 %

76.07 Rördelar av aluminium, såsom skarvrör, knärör, muffar

och flänsar .......................................... 8 %

76.08 Aluminiumkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta,
samt delar därtill av aluminium (såsom skjul, broar och
brosektioner, torn, master, pelare, stolpar, fackverk, tak,
dörr- och fönsterramar samt räcken); plåt, stång, rör o. d.

av aluminium, bearbetade för användning i konstruktioner 8 %

76.09 Cisterner, kar och liknande behållare av aluminium, för alla

slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre
beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men
utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning
................................................ 8 %

76.10 Fat, burkar, flaskor, askar och andra behållare av aluminium,
för transport eller förpackning av varor, förpackningsrör
och förpackningstuber härunder inbegripna:

A. förpackningstuber ................................ 10 %

B. andra slag ........................................ 8 %

76.11 Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare
av aluminium .................................... 8 %

76.12 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av alumini umtråd,

utan elektrisk isolering ...................... 6 %

76.13 Duk, nät och galler av aluminiumtråd.................. 8 %

76.14 Klippnät av aluminium................................ 8 %

76.15 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av aluminium
................................................ 8 %

76.16 Andra varor av aluminium............................ 8 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958 101

Kap. 77. Magnesium och beryllium

77.01 Magnesium, obearbetat, samt avfall och skrot av magnesi um,

härunder inbegripet spån, icke sorterade efter storleken
................................................ fri

77.02 Stång, tråd, plåt, band, folier, rör (hålade rörämnen och
ihålig stång härunder inbegripna), pulver och fjäll samt
jämstora spån, av magnesium:

A. stång, tråd, plåt, band, folier och rör................ 3 %

B. pulver och fjäll samt jämstora spån.................. fri

77.03 Andra varor av magnesium .......................... 8 %

77.04 Beryllium, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav .. fri

Kap. 78. Bly

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 78.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,
med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 78.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största
tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande
en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter
av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen
underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 78.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 78.01), vägande
per m2 mer än 1 700 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått
av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 78.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, rafflade,
polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke
genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer
hänförliga varor.

2. Till nr 78.05 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,
försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,
gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

78.01 Bly, även silverhaltigt, obearbetat, samt avfall och skrot

av bly .............................................. fri

78.02 Stång och tråd av bly.................................. fri

78.03 Plåt och band av bly.................................. fri

78.04 Folier av bly, även mönsterpressade, tillskurna, perforera de,

försedda med överdrag, tryckta eller fästade på underlag
av papper, papp, plast e. d., vägande per m2 högst 1 700 g
(underlag icke inräknat); pulver och fjäll av bly.......... fri

78.05 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip na)

och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar
samt rör i S-form för vattenlås, av bly................ fri

78.06 Andra varor av bly:

A. blyull samt linor av bly............................ fri

B. förpackningstuber ................................ 10 %

C. andra slag ...................................... 8 %

102

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 79. Zink

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 79.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,
med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 79.02):

c) Plåt, band och folier (nr 79.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 79.01), även
i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken
icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 79.03 hänföras även plåt,
band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt
plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade, polerade eller
försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen
erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 79.04 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,
försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,
gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

79.01 Zink, obearbetad, samt avfall och skrot av zink.......... fri

79.02 Stång och tråd av zink................................ fri

79.03 Plåt, band och folier av zink; pulver och fjäll av zink .. fri

79.04 Rör (hålaoJe rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)
och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flän sar,

av zink.......................................... fri

79.05 Takrännor, nockplåtar, ramar till takfönster samt andra

färdiga byggnadsartiklar av zink ...................... fri

79.06 Andra varor av zink:

A. spik, stift, bultar och nitar.......................... fri

B. andra slag ........................................ 8 %

Kap. 80. Tenn

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 80.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,
med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 80.02):

c) Plåt och band (nr 80.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 80.01), vägande
per m2 mer än 1 000 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av
mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 80.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade,
polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

103

genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer
hänförliga varor.

2. Till nr 80.05 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,
försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,
gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

80.01 Tenn, obearbetat, samt avfall och skrot av tenn.......... fri

80.02 Stång och tråd av tenn .............................. fri

80.03 Plåt och band av tenn ................................ fri

80.04 Folier av tenn, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,
försedda med överdrag, tryckta eller fästade på underlag
av papper, papp, plast e. d., vägande per m2 högst 1 000 g
(underlag icke inräknat); pulver och fjäll av tenn:

A. folier ............................................ 3 %

B. pulver och fjäll.................................... fri

80.05 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)
och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flän sar,

av tenn.......................................... fri

80.06 Andra varor av tenn:

A. förpackningstuber ............................ 10 %

B. andra slag ...................................... 8 %

Kap 81. Andra oädla metaller

Anmärkning

Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt,
krom, gallium, germanium, hafnium, indium, mangan, niob, rhenium, antimon, titan,
thorium, tallium, uran, vanadin och zirkonium.

Till detta nummer hänföras även skärsten, speis och dylika mellanprodukter vid fram -

ställning av kobolt.

81.01 Volfram, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

A. tråd, spiraler härunder inbegripna .................. 3 %

B. andra slag ........................................ fri

81.02 Molybden, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

A. tråd, spiraler härunder inbegripna .................. 3 %

B. andra slag ........................................ fri

81.03 Tantal, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav...... fri

81.04 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt

varor därav.......................................... fri

Kap. 82. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar

av oädel metall

Anmärkningar

1. Till detta kapitel hänföras — bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor,
slipstenar och slipskivor på ställning e. d., verktygssatser för manikyr eller pedikyr
samt artiklar, hänförliga till nr 82.07 eller 82.15 — endast sådana varor, i vilka den
verksamma delen (blad, skär o. d.) består av:

a) oädel metall;

b) hårdmetall på underlag av oädel metall;

e) naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på underlag av oädel metall;

d) slipmedel på underlag av oädel metall, under förutsättning att detta icke genom
beläggningen med slipmedel förlorat sin ursprungliga karaktär.

104

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt
samma nummer som motsvarande färdiga artiklar, med undantag av delar, som äro
särskilt upptagna, och till nr 84.48 hänförliga verktygshållare till mekaniska handverktyg.
Delar med allmän användning äro dock enligt anm. 2 till avd. XV undantagna
från detta kapitel.

Ämnen till artiklar, hänförliga till detta kapitel, samt ämnen till sådana delar, som
enligt nästföregående stycke äro hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom motsvarande
färdiga artiklar.

Saxar och skärhuvuden till elektriska rakapparater hänföras till nr 82.11, saxar till
elektriska hårklippningsmaskiner till nr 82.13.

3. Till olika nummer i detta kapitel hänförliga varor, som inkomma i satser, förpackade
i etuier, askar, fodral e. d., tulltaxeras enligt bestämmelserna för den i satsen
ingående vara, som är underkastad högsta tullen.

Satser av verktyg för manikyr, pedikyr e. d., även innehållande saxar, hänföras dock
till nr 82.13.

*3:1 Vad i anm. 3 sägs gäller jämväl varor, hänförliga till olika underavdelningar av
samma nummer, dock att rakhyvlar med tillhörande blad hänföras till nr 82.11 B.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med
artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,
som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar
tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

82.01 Spadar, skyfflar, hackor, korpar, högafflar, grepar, kräf tor,

räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande verktyg
för huggning eller klyvning; liar och skäror, hö- och halmknivar,
trädgårdssaxar för två händer, kilar samt andra
handverktyg och handredskap för lantbruk, trädgårdsskötsel
eller skogsbruk ..................................

82.02 Monterade handsågar samt sågblad, alla slag, icke tandade
sågblad härunder inbegripna:

A. blad till rälsågar och till bågfilar....................

B. andra slag........................................

82.03 Tänger, pincetter och dylika handverktyg, även klippande;
skruvnycklar, huggpipor, röravskärare, plåt- och bultsaxar,
metalltrådssaxar, filar, raspar och dylika handverktyg: A.

röravskärare samt delar därtill ......................

B. andra slag ........................................

82.04 Handverktyg och handredskap, ej hänförliga till annat
nummer i detta kapitel; smidesstäd, skruvstycken, andra
än maskinskruvstycken; skruvtvingar o. d., blåslampor,
transportabla smidesässjor, hand- eller fotdrivna slipstenar
och slipskivor på ställning e. d. samt monterade glasmästardiamanter: A.

handborrar, andra än spiralborrar, skruvmejslar, borr och

sparrsockar, tubpressar och skärcirklar samt delar
till dylika artiklar ................................

B. andra slag ........................................

82.05 Verktyg (utbytbara) för maskiner eller för mekaniska eller
icke mekaniska handverktyg (för pressning, stansning,
gängning, fräsning, brotschning, borrning, svarvning, skruvidragning
o. d.), dragskivor och bergborrar härunder inbegripna: A.

borrar, andra än spiralborrar, samt skruvmejslar ävensom
delar till dylika artiklar ......................

B. andra slag ........................................

82.06 Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater
...............................

8 %

7 %

8 %

5 %

8 %

5 %

8 %

5 %
8 %

8 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 105

82.07 Plattor, stavar, spetsar och liknande omonterade delar till
verktyg, av hårdmetall (sintrad karbid av volfram, molyb den,

vanadin e. d.) .................................... 8 %

82.08 Kaffekvarnar, köttkvarnar, saftpressar och andra mekanis ka

apparater och redskap med huvudsaklig användning i
hushåll för beredning, servering o. d. av matvaror eller drycker,
vägande per styck högst 10 kg...................... 8 %

82.09 Knivar, ej hänförliga till annat nummer (även tandade). . 8 %

82.10 Blad till knivar, hänförliga till nr 82.09 ................ 8 %

82.11 Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska)
samt blad därtill, bladämnen i bandform härunder inbegripna
:

A. rakknivar samt blad och andra delar därtill.......... 8 %

B. rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt delar

därtill, andra än blad till rakhyvlar ................ 13 %

C. blad till rakhyvlar, bladämnen i bandform härunder inbegripna
........................................ 15 %

82.12 Saxar och skär därtill, ej hänförliga till annat nummer .. 8 %

82.13 Andra skär- och klippverktyg, såsom sekatörer, hårklippningsmaskiner
(icke elektriska), huggknivar för slakterier
och charkuterier samt pappersknivar; verktyg och satser
av verktyg för manikyr, pedikyr o. d., nagelfilar härunder

inbegripna ......................................... 8 %

82.14 Skedar, soppslevar, gafflar, tårtspadar, fisk- och smörknivar
samt sockertänger och liknande artiklar.............. 8 %

82.15 Handtag och skaft av oädel metall till artiklar, hänförliga
till nr 82.09, 82.13 eller 82.14...................... 8 %

Kap. 83. Diverse varor av oädel metall

Anmärkning

Såsom delar till artiklar, hänförliga till detta kapitel, anses icke i något fall artiklar
av järn eller stål, upptagna i nr 73.25, 73.29, 73.31, 73.32 eller 73.35, ej heller motsvarande
artiklar av andra oädla metaller (kap. 74—81).

83.01 Läs (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) och
väskbyglar med lås samt delar därtill, av oädel metall;
nycklar och nyckelämnen av oädel metall till artiklar, liänförliga
till detta nummer:

A. kappsäcks-, koffert- och portföljlås samt delar därtill . . 12 %

B. andra slag ........................................ 8 %

83.02 Beslag och liknande tillbehör av oädel metall till möbler,
dörrar, trappor, fönster, rullgardiner, persienner, karosserier,
sadelinakeriarbeten, koffertar, skrin o. d., automatiska
dörrstängare härunder inbegripna; hatthyllor, liatt -

hängare, konsoler o. d. av oädel metall.................. 8 %

83.03 Kassaskåp, kassakistor, armerade eller på annat sätt förstärkta
fack och dörrar till kassavalv samt dokumentskrin

o. d., av oädel metall.................................. 8 %

83.04 Kortregisterlådor, förvaringsfack, sorteringslådor, brevkorgar,
manuskripthållare och liknande kontorsartiklar av
oädel metall, andra än kontorsmöbler, hänförliga till nr

94.03 .............................................. 8 %

106 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

83.05 Mekanismer och beslag till samlingspärmar, brevordnare,

kontorsböcker o. d., pappersklämmor, gem, klämmer till
häftapparater, s. k. ryttare till kortregister samt liknande
kontorsartiklar, av oädel metall ...................... 8 %

83.06 Statyetter och andra prydnadsföremål av oädel metall, för

användning inomhus ................................ 8 %

83.07 Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt icke

elektriska delar därtill, av oädel metall ................ 8 %

83.08 Slangar och rör, böjliga, av oädel metall................ 8 %

83.09 Spännen, med eller utan knäppe, väskbyglar med knäppe,

hyskor, hakar, snörhålsringar och liknande artiklar av oädel
metall, för kläder, skodon, presenningar, reseffekter, handväskor
eller andra varor; rör- och tvåspetsnitar av oädel
metall .............................................. 8 %

83.10 Pärlor och paljetter av oädel metall.................... 8 %

83.11 Ringklockor, icke elektriska, bjällror och gonggonger samt
delar därtill, av oädel metall:

A. cykelringklockor samt delar därtill.................. 15 %

B. andra slag ........................................ 8 %

83.12 Ramar av oädel metall för fotografier, tavlor o. d.; speglar

av oädel metall ...................................... 8 %

83.13 Proppar, sprundtappar med gängning, sprundplåtar, kap syler,

plomber och andra tillbehör av oädel metall till förpackningar
.......................................... 8 %

83.14 Reklamskyltar, namnplåtar, vägmärken, nummerbrickor

och liknande artiklar samt siffror, bokstäver o. d., av oädel
metall .............................................. 8 %

83.15 Träd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande varor
av oädel metall eller hårdmetall, belagda med eller innehållande
flussmedel, för svetsning eller lödning eller för
påsvetsning eller pålödning av metall eller hårdmetall;

tråd och stavar av metallpulver, för metallsprutning .... 8 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 är 1'')5S

107

AVDELNING XVI

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap;
elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) driv- och transportremmar av mjukgummi (nr 40.10) samt andra varor av mjukgummi
för tekniskt bruk, såsom packningar och ventiler (nr 40.14);

b) varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av pälsskinn
(nr 43.03) ;

c) bobiner, spolpipor och liknande artiklar (kap. 39, 40, 44 eller 48 eller avd. XV,
alltefter materialets beskaffenhet);

d) perforerade jacquardlcort och liknande artiklar av papper eller papp, hänförliga
till nr 48.21;

e) driv- och transportremmar av textilmaterial (nr 59.16) samt andra textilvaror för
tekniskt bruk (nr 59.17);

f) artiklar, helt av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, hänförliga
till nr 71.02, 71.03 eller 71.15";

g) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

h) ändlös duk och ändlösa driv- och transportremmar av metalltråd eller metallband
(avd. XV);

ij) varor, hänförliga till kap. 82 eller 83;

k) transportmedel, hänförliga till avd. XVII;

l) varor, hänförliga till kap. 90 (mät- och kontrollinstrument m. m.);

m) ur och andra varor, hänförliga till kap. 91;

n) maskinborstar (nr 96.02);

o) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar).

2. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 och 3 till denna avdelning,
anm. 1 till kap. 84 och anm. 1 till kap. 85, tulltaxeras delar till maskiner,
med undantag av delar till artiklar, hänförliga till nr 84.64, 85.23, 8o.24, 85.2o eller
85.27, enligt följande regler:

a) om delarna utgöra varuslag, som är särskilt upptaget i visst tulltaxenummer i
kap. 84 eller 85 (med undantag av nr 84.65 och 85.28), hänföras de till detta nummer,
oavsett för vilket slag av maskiner de äro avsedda;

b) om delarna icke utgöra varuslag, som nyss nämnts, men äro igenkännliga såsom
uteslutande eller huvudsakligen avsedda för visst slag av maskiner eller för
flera slag av maskiner, hänförliga till ett och samma tulltaxenummer (även nr
84.59 eller 85.22), tulltaxeras de enligt tulltaxenumret för maskinerna i fråga; delar,
igenkännliga såsom huvudsakligen avsedda för varor, hänförliga till nr 85.13
eller 85.15 och lika användbara för båda dessä slag av varor, tulltaxeras enligt
nr 85.13;

c) om delarna icke kunna tulltaxeras enligt ovan angivna bestämmelser, hänföras
de till nr 84.65 eller 85.28.

3. I de fall, då skillnad göres mellan maskiner av visst slag och delar till sådana maskiner,
anses även icke kompletta maskiner såsom maskiner, för sa vitt de förete
de väsentliga kännetecknen på de kompletta maskinerna.

4. Maskiner (härunder inbegripet sådana icke kompletta maskiner, som enligt anm. 3
skola tulltaxeras såsom kompletta), inkommande i delar, tulltaxeras såsom motsvarande
sammansatta maskiner.

*4: 1. Vad i anm. 4 sägs gäller jämväl om delarna inkomma med skilda lägenheter, därest
varuhavaren yrkar det eller det eljest är uppenbart att delarna tillsammans utgöra
en artikel, som tulltaxeras såsom maskin.

5. Kombinationer av olika maskiner, som skola arbeta tillsammans och som bilda en
enhet, ävensom maskiner, som kunna utföra mer än ett slags arbete, tulltaxeras, för
så vitt icke annat är stadgat, efter den funktion, som ger kombinationerna eller maskinerna
deras karaktär.

6. Motorer, anbragta på maskiner eller inkommande lösa tillsammans med maskiner,
på vilka finnes särskilt utrymme eller aptering (konsol e. d.) för anbringande av

108

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

motorerna, tulltaxeras tillsammans med maskinerna. Vad nu är sagt gäller i tillämpliga
delar även för driv- och transportremmar.

7. Med maskiner avses i ovanstående anmärkningar alla maskiner, apparater och redskap,
hänförliga till avd. XVI.

Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater samt
mekaniska redskap

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kvarnstenar, slipstenar, slipskivor och andra artiklar, hänförliga till kap. 68;

b) maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar därtill, av keramiskt material
(kap. 69);

c) laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); artiklar av glas för tekniskt bruk (nr
70.20 och 70.21);

d) artiklar av järn eller stål, hänförliga till nr 73.36 eller 73.37, samt motsvarande
artiklar av andra oädla metaller (kap. 74—81);

e) elektromekaniska handverktyg (nr 85.05) och elektromekaniska hushållsapparater
(nr 85.06).

2. För så vitt icke annat följer av bestämmelserna i anm. 5 och 6 till avd. XVI, skola
maskiner och apparater, vilka enligt ordalydelsen kunna hänföras till såväl nr 84.01
—84.21 som nr 84.22—84.60, tulltaxeras enligt nr 84.01—84.21.

Till nr 84.17 hänföras dock icke:

a) äggkläckningsapparater, värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kycklingmödrar)
och groningsapparater (nr 84.28);

b) spannmålsfuktningsapparater för kvarnindustrin (nr 84.29);

c) diffusörer för sockerindustrin (nr 84.30);

d) maskiner och apparater för värmebehandling av garn, vävnader eller andra textilvaror
(nr 84.40).

Nr 84.17 omfattar ej heller maskiner eller apparater för mekanisk bearbetning, i
vilka en erforderlig temperaturändring endast är av underordnad betydelse i förhållande
till maskinernas eller apparaternas huvuduppgift.

Till nr 84.19 hänföras icke:

a) symaskiner (nr 84.41);

b) maskiner och apparater för kontorsbruk, hänförliga till nr 84.54.

3. Till nr 84.62 hänföras polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 %,
dock icke större än 0,05 mm (kalibrerade kulor). Andra stålkulor tulltaxeras enligt
nr 73.40.

4. För så vitt icke annat följer av ordalydelsen eller av bestämmelserna i anm. 2 till
detta kapitel eller i anm. 5 till avd. XVI, skola maskiner, som kunna användas för
flera ändamål, tulltaxeras efter den huvudsakliga användningen av maskiner av
ifrågavarande slag. Därest den huvudsakliga användningen icke kan fastställas eller
icke finnes omnämnd i något tulltaxenummer, hänföras maskinerna till nr 84.59.
Maskiner för tillverkning av linor, kablar o. d. (t. ex. linslagnings-, tvinn- och kablingsmaskiner)
av metalltråd, garn eller annat material hänföras likaledes till nr
84.59.

84.01 Ångpannor och andra ånggeneratorer, andra än värmeledningspannor
......................................... 10 %

84.02 Hjälpapparater för ånggeneratorer, såsom förvärmare, överhettare,
ångackumulatorer och sotningsapparater samt anordningar
för stoftåterföring; kondensorer för ångmaskiner 10 %

84.03 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare;

generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden)
samt dylika gasgeneratorer, med eller utan
gasrenare ........................................... 10 %

84.04 Lokomobiler och andra ångmaskiner med ångpanna...... 10 %

84.05 Ångmaskiner utan ångpanna .......................... 10 %

84.06 Förbränningskolvmotorer ............................ 10 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 är 195S 109

84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer

samt regulatorer därtill .............................. 10 %

84.08 Andra motorer ...................................... 10 %

84.09 Vägvältar, maskindrivna .............................. 10 %

84.10 Vätskepumpar, även med motor eller turbin, härunder in begripet

icke mekaniska pumpar samt pumpar med mätanordningar;
vätskeelevatorer (med skopor, band e. d.) . . 10 %

84.11 Luftpumpar och vakuumpumpar, även med motor eller tur bin;

kompressorer (även med motor eller turbin) för luft
eller andra gaser; frikolvskompressorer för gasturbiner; fläktar
och liknande maskiner ............................ 10 %

84.12 Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven
fläkt och anordningar för reglering av luftens temperatur

och fuktighet, allt i gemensamt omhölje ................ 10 %

84.13 Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle
eller gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater, härunder
inbegripet mekaniska anordningar för avlägsnande
av aska samt liknande anordningar:

A. eldstadsrostar .................................... fri

B. andra ............................................ 10 %

84.14 Industri- och laboratorieugnar, andra än elektriska ugnar,

hänförliga till nr 85.11 .............................. 10 %

84.15 Kylskåp, kylapparater, kylmaskiner och kylanläggningar,

även elektriska ...................................... 10 %

84.16 Kalandrar och liknande maskiner samt valsverk (andra än
metallvalsverk och maskiner för valsning av glas) ävensom

valsar därtill ........................................ 10 %

84.17 Maskiner och apparater (även med elektrisk uppvärmning)
för uppvärmning, kokning, röstning, destillering, rektifiering,
sterilisering, pastörisering, ångbehandling, torkning,
indunstning, kondensering, avkylning eller annan behandling,
som erfordrar temperaturändring, dock ej apparater
av sådana slag, som huvudsakligen användas i hushåll;

varmvattenberedare, icke elektriska .................... 10 %

84.18 Centrifuger; apparater för filtrering eller rening av vätskor

eller gaser .......................................... 10 %

84.19 Maskiner och apparater för rengöring eller torkning avflaskor
eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning,
tillslutning, kapsylering eller etikettering av flaskor,
burkar, säckar eller andra förpackningar; andra maskiner
och apparater för förpackning av varor; apparater för in -

pressning av kolsyra i drycker; diskmaskiner............ 10 %

84.20 Vågar, räkne- och kontrollvågar härunder inbegripna, andra
än vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre; vikter, alla

slag, för vågar ...................................... 10 %

84.21 Apparater, mekaniska (även för handkraft), för utsprutning,
spridning eller finfördelning av flytande eller pulverformiga
ämnen; brandsläckningsapparater, laddade eller
oladdade; sprutpistoler och liknande apparater; sandbläs ter-

och ångblästerapparater samt liknande apparater .... 10 %

84.22 Maskiner och apparater för lyftning, lastning, lossning eller
transport (hissar, spel, lyftblock, domkrafter, lyftkranar,
telfrar, transportörer, linbanor o. d.), cj hänförliga till nr

84.23 ..............................''................. 10 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

84.23 Maskiner och apparater, även transportabla, för grävning,
schaktning, borrning och annat jord- eller bergarbete (grävmaskiner,
s. k. bull-dozers, skrapor o. d.); pålkranar; snö -

plogar, ej hänförliga till nr 87.03 .................... 10 %

84.24 Maskiner och redskap för jordens beredning eller odling, så som

plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödselspridare;
vältar för gräsmattor och idrottsplatser ...... 10 %

84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slätter, tröskverk,

halm- och foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rensnings-
och sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt
sorteringsmaskiner för ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter,
med undantag av maskiner, hänförliga till nr

84.29 .............................................. 10 %

84.26 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen
........................................ 10 %

84.27 Pressar, krossar och andra apparater för framställning av

vin, cider, fruktsaft e. d................................. 10 %

84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdssköt sel,

fjäderfäavel eller biskötsel; groningsapparater med
uppvärmningsanordning eller maskinell utrustning; äggkläckningsapparater
samt värmekammare för nykläckta
kycklingar (s. k. kycklingmödrar) .................... 10 %

84.29 Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra ma skiner

och apparater för bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön,
med undantag av maskiner och apparater för lantbruk
................................................ 10 %

84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer
i detta kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämligen
bageri-, makaroni-, konfektyr-, choklad-, socker- och bryg -

geriindustrierna samt industrier för beredning av kött,
fläsk, fisk, frukt eller grönsaker ...................... 10 %

84.31 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehand ling

av pappersmassa, papper eller papp................ 10 %

84.32 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, trådhäftma skiner

härunder inbegripna .......................... 10 %

84.33 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappers massa,

papper eller papp, härunder inbegripet skärmaskiner,
alla slag, för papper eller papp .................... 10 %

84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjutning och sättning;
maskiner och apparater för tillverkning av klichéer
eller andra tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till
nr 84.45—84.47); trycktyper, utfyllnadsmateriel, matriser,

klichéer och andra tryckformar (även i cylinderform);
plåtar, cylindrar och litografiska stenar, preparerade för
grafiskt ändamål (t. ex. slipade, kornade eller polerade):

A. klichéer och andra tryckformar .................... 10 %

B. andra slag ........................................ fri

84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40;

iläggningsapparater, falsapparater och andra hjälpapparater
till dylika maskiner:

A. cylinderpressar samt hjälpapparater och delar därtill . . fri

B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill . . 5 %

C. andra slag, särskilt inkommande iläggningsapparater

härunder inbegripna .............................. 10 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år i95S 111

84.36 Maskiner och apparater för framställning av syntetiska
eller konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för
förarbetning av textilfibrer; maskiner och apparater för
spinning, tvinning, dubblering, spolning, rullning eller hasp ling

av garn e. d....................................... 10 %

84.37 Vävstolar, trikåmaskiner, maskiner för tillverkning av tyll,
spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar;
varpmaskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maskiner
och apparater för förberedning av garn till vävning e. d. 10 %

84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner, hänförliga
till nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varpoch
skottväktare samt anordningar för skyttelväxling; delar
och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen
avsedda för maskiner eller apparater, hänförliga
till detta nummer eller till nr 84.36 eller 84.37, såsom
spindlar, spinnvingar, kardbeslag, nålkammar, spinnmunstycken,
skyttlar, skaftramar och solv samt nålar för trikåmaskiner: -

A. trikåmaskinsnålar ................................. fri

B. skyttlar och andra delar och tillbehör av trä.......... 5 %

C. andra slag ........................................ 10 %

84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehand ling

av stampad filt (som längdvara eller i avpassade stycken),
härunder inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar
samt hattformar .............................. 10 %

84.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring,
torkning, blekning, färgning, appretering eller annan efterbehandling
av garn, vävnader eller andra textilvaror; tvätt-,

stryk- och pressmaskiner; rull-, lägg- och skärmaskiner för
vävnader eller andra textilvaror; maskiner för tillverkning
av linoleum och liknande golvbeläggningsmaterial genom beläggning
av vävnad eller annat underlag med massa; maskiner
för tryckning av garn, vävnader, stampad filt, läder,
tapeter, omslagspapper, linoleum e. d. samt graverade

tryckplåtar och tryckvalsar till sådana maskiner ........ 10 %

84.41 Symaskiner, möbler, speciellt konstruerade för symaskiner
härunder inbegripna; symaskinsnålar:

A. symaskinsnålar.................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

84.42 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av

hudar, läder eller skinn (även pälsskinn) eller för tillverkning
av skodon eller andra varor av läder eller skinn (även
pälsskinn), dock ej symaskiner, hänförliga till nr 84.41 . . 10 %

84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för
metallindustrin:

A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar därtill fri

B. götkokiller ........................................ 5 %

C. andra slag ........................................ 10 %

84.44 Valsverk för metallindustrin och valsar därtill:

A. obearbetade gjutgodsdetaljer ...................... 8 %

B. andra slag ...........''........................... 10 %

Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall,
ej hänförliga til! nr 84.49 eller 84.50:

84.45

112 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

A. spånavskiljande maskiner, vägande per styck mer än

10 000 kg ........................................ fri

B. andra slag ...................................... 10 %

84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska pro dukter,

betong, asbestbetong eller liknande mineraliska ämnen
eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49 10 %

84.47 Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49, för bearbetning
av trä, kork, ben, hårdgummi, styvplast eller liknande

hårda ämnen ....................................... 10 %

84.48 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller
huvudsakligen avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45
—84.47, härunder inbegripet hållare för arbetsstycken eller
verktyg, självöppnande gänghuvuden samt delningsanord -

ningar och liknande anordningar för verktygsmaskiner;
verktygsliållare till handverktyg, hänförliga till nr 82.04,

84.49 eller 85.05 ...................................... 10 %

84.49 Handverktyg, pneumatiska eller kombinerade med ickeelektrisk
motor....................................... 10 %

84.50 Maskiner och apparater för svetsning, lödning (annan än

mjuklödning), skärning eller ythärdning med gas........ 10 %

84.51 Skrivmaskiner utan räkneverk; checkstämplingsapparater

o. d................................................. 10 %

84.52 Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollappara ter,

frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner samt liknande
maskiner och apparater med räkneverk .......... 10 %

84.53 Statistikmaskiner och liknande maskiner för hålkort (stans-,

stanskontroll-, sorterings- och tabuleringsmaskiner o. d.) . . 10 %

84.54 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk, såsom
dupliceringsmaskiner (hektografer och stencilapparater),
adresseringsmaskiner, maskiner för sortering, räkning och
förpackning av mynt samt pennformeringsapparater, hål -

slag och häftapparater ................................ 10 %

84.55 Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor o. d.), igenkännliga
såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för
maskiner eller apparater, hänförliga till nr 84.51—84.54 . . 10 %

84.56 Maskiner och apparater för sortering, siktning, tvättning,
krossning, målning eller blandning av jord, sten, malm eller
andra fasta mineraliska ämnen; maskiner och apparater för
hoppressning eller formning av fasta mineraliska bränslen,
keramiska massor, betong, gips eller andra mineraliska ämnen
i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av

gjutformar av sand................................... 10 %

84.57 Maskiner och apparater för tillverkning eller bearbetning av

glas eller glasvaror i varmt tillstånd; maskiner för sammansättning
av elektriska glödlampor, elektriska lysrör,
elektronrör e. d....................................... 10 %

84.58 Försäljningsautomater, såsom frimärks-, cigarrett-, choklad-
och livsmedelsautomater .......................... 10 %

84.59 Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej
hänförliga till annat nummer i detta kapitel:

A. slaggranuleringsmaskiner samt delar därtill .......... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

84.60 Formflaskor för gjuterier; gjutformar och liknande formar
för metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas eller and -

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 113

ra mineraliska ämnen (keramiska massor, betong o. d.),
gummi eller plast .................................... 10 %

84.61 Kranar, ventiler och liknande artiklar för rörledningar,

ångpannor, cisterner, kar e. d., reducerventiler och termostatreglerade
ventiler härunder inbegripna.............. 10 %

84.62 Kul- och rullager .................................... 10 %

84.63 Vevaxlar, kamaxlar och andra transmissionsaxlar, glidlager,
lagerhus, kugghjul (friktionshjul härunder inbegripna),
kuggväxlar och andra växlar för överföring av kraft
eller rörelse, svänghjul, rem- och linskivor (blockskivor

och block härunder inbegripna) samt axelkopplingar . . . . 10 %

84.64 Packningar av metallplåt i förening med annat material
(t. ex. asbest, stampad filt och papp) eller av flera skikt
metallfolier; satser av packningar av skilda material, för
maskiner, transportmedel eller rörledningar, i påsar, kuvert

eller liknande förpackningar .......................... 10 %

Delar till maskiner, apparater eller mekaniska redskap, icke
försedda med elektriska kontaktelement, isolatorer, spolar
eller andra elektriska anordningar och ej hänförliga till
annat nummer i detta kapitel.......................... 10 %

Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) filtar, dynor, fotpåsar och liknande artiklar med anordning för elektrisk uppvärmning
ävensom kläder, skodon, öronskydd och andra dylika för personligt bruk
avsedda artiklar med sådan anordning;

b) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.11, såsom glaskolvar till glödlampor;

c) möbler med elektrisk uppvärmning (kap. 94).

2. Artiklar, vilka enligt ordalydelsen kunna hänföras såväl till nr 85.01 som till nr
85.08, 85.09 eller 85.21, tulltaxeras enligt sistnämnda tre nummer.^
Kvicksilverlikriktare med metallbehållare hänföras dock till nr 85.01.

3. Nr 85.06 skall äga tillämpning endast för följande elektromekaniska apparater av
hushållstyp, nämligen:

a) dammsugare, golvbonare, maskiner för målning eller blandning av livsmedel,
fruktpressar samt bordfläktar, köksfläktar och liknande fläktar, samtliga artiklar
oavsett vikten per styck;

b) andra apparater, vägande per styck högst 20 kg.

Till nr 85.06 hänföras dock icke diskmaskiner (nr 84.19), tvättmaskiner (nr 84.18
och 84.40), manglar och strykmaskiner (nr 84.16 och 84.40), symaskiner (nr 84.41)
samt elektriska värmeapparater (nr 85.12).

85.01 Elektriska generatorer, motorer, omformare (motorgenera torer

härunder inbegripna), transformatorer, likriktare och
induktansspolar ......................................

85.02 Elektromagneter; permanenta magneter, även icke magneti serade;

magnetchuckar och andra permanentmagnetiska eller
elektromagnetiska uppspänningsanordningar; elektromagnetiska
kopplingar och bromsar; elektromagnetiska lyftdon
.................................................

85.03 Galvaniska element och batterier ......................

85.04 Elektriska ackumulatorer ............................

85.05 Elektromekaniska handverktyg (med inbyggd elektrisk motor)
................................................

85.06 Elektromekaniska hushållsapparater (med inbyggd elektrisk
motor) .........................................

8 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Hr B 1

10 %

10 %
8 %
10 %

10 %

114 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

85.07 Elektriska rakapparater och hårklippningsmaskiner (med

inbyggd elektrisk motor) ............................. 10 %

85.08 Elektriska apparater och anordningar för tändning och start
av förbränningsmotorer, såsom tändmagneter, tändgeneratorer,
tändspolar, startmotorer, tändstift och glödtändstift;
generatorer och bakströmsreläer för användning tillsam -

mans med förbränningsmotorer ...................... 10 %

85.09 Elektrisk belysnings- och signalutrustning, elektriska vind rutetorkare

och vindrutevärmare, för cyklar eller motorfordon
............................................. 10 %

85.10 Elektriska ficklampor och andra bärbara elektriska lampor

och lyktor med egen strömkälla (t. ex. torrbatteri eller generator),
ej hänförliga till nr 85.09 ........................ 10 %

85.11 Elektriska industri- och laboratorieugnar; apparater för be handling

av material genom induktiv eller dielektrisk uppvärmning;
maskiner och apparater för elektrisk svetsning,
lödning eller skärning ................................ 10 %

85.12 Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska
kaminer och andra apparater för lokaluppvärmning eller
liknande uppvärnmingsändamål; elektriska värmeapparater
för hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater, onduleringsapparater
och hårtångsvärmare; elektriska strykoch
pressjärn; elektriska värmeapparater för hushållsbruk;
värmemotstånd, ej hänförliga till nr 85.24:

A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill...... 8 %

B. andra slag ........................................ 10 %

85.13 Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi, bär frekvensutrustning

för dylik telefoni eller telegrafi härunder
inbegripen ....................................... 10 %

85.14 Mikrofoner och stativ därtill; högtalare och tonfrekvensförstärkare: A.

mikrofoner samt stativ och andra delar därtill........ 10 %

B. högtalare och tonfrekvensförstärkare samt delar därtill 17 %
85.15 Sändare och mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi,
rundradio eller television, radiogrammofoner härunder inbegripna;
televisionskameror; apparater för radionavigering,
radiostyrning e. d., radarapparater härunder inbegripna: A.

mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio
eller television, radiogrammofoner härunder inbegripna,

samt delar därtill ................................ 17 %

B. andra slag ........................................ 10 %

85.16 Elektriska signal-, säkerhets-, kontroll- och manöverapparater
för järnvägar eller andra trafikleder eller för hamnar

eller flygplatser ...................................... 10 %

85.17 Elektriska signalapparater, akustiska eller optiska (t. ex.

ringklockor, nummertavlor, sirener samt brand- och tjuvlarmsapparater),
ej hänförliga till nr 85.09 eller 85.16 .... 10 %

85.18 Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla:

A. vägande per styck högst 250 g...................... 17 %

B. andra slag ........................................ 10 %

85.19 Apparater och andra artiklar för brytning, slutning, avgrening,
förbindning eller skyddande av elektriska strömkretsar,
såsom strömställare, reläer, säkerhets- och överspän -

ningsapparater, vägguttag, kopplingsdosor och glödlamps -

115

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

hållare; motstånd (andra än värmemotstånd) fasta eller
variabla, potentiometrar härunder inbegripna; automatiska
spänningsregulatorer av motstånds-, transduktor- eller kontakttyp
eller motormanövrerade; manövercentraler, såsom
manöverpulpeter, manövertavlor o. d.:

A. strömställare och tryckkontakter, handmanövrerade,

glödlampshållare ävensom vägguttag och andra liknande
uttag samt för sådana uttag avsedda stickproppar, allt
för så vitt artiklarna per styck väga högst 500 g........ 12 %

B. smältsäkringar av keramiskt material................ 15 %

C. motstånd, vägande per styck högst 25 g.............. 15 %

D. andra slag ........................................ 10 %

Elektriska glödlampor och gasurladdningslampor för belysning
samt lampor för ultravioletta eller inf raröda strålar;
elektriska båglampor och blixtlampor:

B. socklar till glödlampor............................. fri

C. andra slag ........................................ 10 %

85.21 Elektronrör (glödkatod-, kallkatod- och fotokatodrör), härunder
inbegripet gasfyllda rör, katodstrålerör samt rör för
televisionskameror eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska
celler; kristalldioder, kristalltrioder o. d., transistorer härunder
inbegripna; monterade piezoelektriska kristaller:

A. ventilrör till röntgenapparater samt delar därtill..... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

85.22 Elektriska maskiner och apparater, ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel............................... 10 %

85.23 För elektriskt ändamål isolerad tråd, ledning och kabel
(lacktråd, anodoxiderad tråd samt koaxialkabel härunder
inbegripna), även med kopplingsanordningar:

A. med mantel av bly eller annan metall............... 6 %

B. andra slag ........................................ 10 %

85.24 Artiklar av kol, även i förening med metall, för elektriskt
ändamål (såsom kolborstar, kol för båglampor, galvaniska
element eller mikrofoner samt kolelektroder för elektriska
ugnar eller svetsapparater eller för elektrolysörer), vägande
per styck:

A. 3 kg eller däröver:

1. grafiterade .............................. 100 kg 3: —

2. andra slag...................................... fri

B. mindre än 3 kg:

1. kolborstar...................................... 10 %

2. andra slag .............................. 100 kg 20: —

85.25 Elektriska isolatorer, oavsett materialet ................ 10 %

85.26 Isolerdetaljer, ej hänförliga till nr 85.25, för elektriska maskiner
eller apparater eller för annat elektriskt ändamål,
av isolermaterial, även försedda med i massan ingjutna eller
inpressade mindre metalldelar, avsedda uteslutande för
sammanfogning:

A. av plast .......................................... 15 %

B. av annat material................................. 10 %

85.27 Isolerrör samt dosor och andra delar därtill, av oädel metall,

invändigt isolerade................................... 8 %

85.28 Elektriska delar, ej hänförliga till annat nummer i detta

kapitel, till maskiner eller apparater...................... 10 %

116

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING XVII

Transportmedel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke artiklar, hänförliga till nr 97.01, 97.03 eller 97.08, ej
heller sportkälkar, bobbar o. d. (nr 97.06).

2. Enligt de nummer i denna avdelning, som avse delar och tillbehör till transportmedel,
tulltaxeras icke följande varor, även om de äro igenkännliga som avsedda för
transportmedel:

a) packningar, tätningar o. d. (tulltaxeras efter materialets beskaffenhet eller enligt
nr 84.64);

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

c) varor, hänförliga till kap. 82 (verktyg);

d) varor, hänförliga till nr 83.11;

e) maskiner, apparater och andra artiklar, hänförliga till nr 84.01—84.59, 84.61 eller
84.62, samt till nr 84.63 hänförliga delar till motorer;

f) elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel (kap. 85);

g) instrument och apparater, hänförliga till kap. 90;

h) ur (kap. 91);
ij) vapen (kap. 93);

k) borstar, utgörande delar till transportmedel (nr 96.02).

3. Med delar och tillbehör avses i kap. 86—88 icke sådana artiklar, som ej uteslutande
eller huvudsakligen användas för varor, hänförliga till nämnda kapitel. Delar och
tillbehör, som kunna hänföras till två eller flera tulltaxenummer i dessa kapitel, tulltaxeras
efter den huvudsakliga användningen av artiklar av ifrågavarande slag.

4. Flygmaskiner, konstruerade för användning även såsom vägfordon, tulltaxeras som
flygmaskiner. Motordrivna amfibiefordon tulltaxeras som motorfordon.

5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till denna avdelning, tulltaxeras
såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor, för så vitt de förete de väsentliga
kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

6. För så vitt icke annat är stadgat, tulltaxeras till denna avdelning hänförliga varor
(kompletta eller färdiga varor och sådana icke kompletta eller icke färdiga varor, som
enligt anm. 5 skola tulltaxeras såsom kompletta eller färdiga), inkommande i delar,
såsom motsvarande sammansatta varor.

*6: 1. Vad i anm. 6 sägs gäller jämväl om delarna inkomma med skilda lägenheter, därest
varuhavaren yrkar det eller det eljest är uppenbart att delarna tillsammans utgöra
en artikel hänförlig till denna avdelning.

Kap. 86. Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater,
icke elektriskt manövrerade

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) järnvägs- och spårvägssliprar av trä (nr 44.07) eller av betong (nr 68.11) ;

b) banbyggnadsmateriel, hänförlig till nr 73.16;

c) elektriskt manövrerade signalapparater, hänförliga till nr 85.16.

2. Till nr 86.09 hänföras bl. a. axlar, hjul och hjulsatser, hjulringar, fälgar, nav och
andra delar till hjul, underreden, boggier, axelboxar, bromsapparater, buffertar, dragkrokar
och koppelanordningar, vagnsbälgar och vagnskorgar.

3. Till nr 86.10 hänföras bl. a. sammansatta spår, även transportabla, vändskivor, stoppbockar
och lastmallar. Enligt samma nummer tulltaxeras därjämte semaforer och
rörliga signalskivor, mekaniska centralställverk och andra mekaniska manövreringsanordningar
för signaler, spårväxlar eller vägbommar, även försedda med elektriska
belysningsanordningar.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år J958 117

86.01 Ånglok och tendrar därtill ............................ 10 %

86.02 Elektriska lok (för ackumulatordrift eller ledningsdrift) .. 10 %

86.03 Andra lok........................................... 10 %

86.04 Motorvagnar och motordressiner........................ 12 %

86.05 Personvagnar, resgodsvagnar, postvagnar, sjukvagnar, fång vagnar,

undersökningsvagnar och andra dylika specialvagnar
för järnvägar eller spårvägar...................... 8 %

86.06 Verkstadsvagnar, kranvagnar och andra arbetsvagnar för

järnvägar eller spårvägar; dressiner, andra än motordressiner
................................................ 8 %

86.07 Godsvagnar för järnvägar eller spårvägar................ 8 %

86.08 Behållare (containers) för godstransport, även för vätskor

eller gaser, oavsett transportsättet...................... 8 %

86.09 Delar till rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel:

A. bromsapparater samt delar därtill................... 10 %

B. andra slag ........................................ 8 %

86.10 Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar därtill,

härunder inbegripet mekaniska signal-, säkerhets-, kontrolloch
manöverapparater, icke elektriskt manövrerade, och delar
därtill, även för andra trafikleder än järnvägar eller
spårvägar............................................ 8 %

Kap. 87. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon
Anmärkningar

1. Med traktorer förstås i detta kapitel motordrivna, icke rälgående fordon, som äro
konstruerade väsentligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av maskiner,
redskap eller last, även om de ha särskilda smärre utrymmen, som möjliggöra
medförande, i samband med deras huvudsakliga användning, av verktyg, utsäde,
gödningsämnen e. d.

2. Bilunderreden med motor, som äro försedda med förarhytt, hänföras till nr 87.02
och icke till nr 87.04.

3. Till nr 87.10 hänföras icke barncyklar, som icke äro konstruerade som vanliga cyklar
eller som icke äro utrustade med kullager; dylika barncyklar hänföras till nr

97.01.

87.01 Traktorer, även försedda med kraftuttag, vinsch e. d..... 10 %

87.02 Bilar för person- eller godsbefordran.................... 15 %

87.03 Bärgningsbilar, brandbilar, stegbilar, kranbilar, strålkastarbilar,
verkstadsbilar, röntgenbilar, bilar med anordning
för sopning, snöplogning eller spolning och andra dylika

bilar för speciella ändamål, ej hänförliga till nr 87.02 .... 15 %

87.04 Underreden med motor, till fordon, hänförliga till nr 87.01—

87.03:

A. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.01 ........ 10 %

B. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.02—-87.03 .. 15 %

87.05 Karosserier till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03, förarhytter
härunder inbegripna......................... 15 %

87.06 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01—

87.03:

A. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01 . . 10 %

B. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.02—

87.03 15 %

118 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

87.07 Truckar (drag-, staplings- och krantruckar härunder inbegripna)
för verkstäder, lager, järnvägsstationer e. d. samt

delar till dylika truckar............................... 10 %

87.08 Stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon, även med be styckning;

delar till dylika fordon...................... fri

87.09 Motorcyklar (cyklar med hjälpmotor härunder inbegripna),
även med sidvagnar; särskilt inkommande sidvagnar till
motorcyklar eller cyklar:

A. motorcyklar:

1. med en cylindervolym av högst 245 cm3............ 15 %

2. andra.......................................... 10 %

B. särskilt inkommande sidvagnar...................... 10 %

87.10 Cyklar (trehjuliga transportcyklar härunder inbegripna),

utan motor...................................... 1 st. 20: —

87.11 Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med motor
.................................................. fri

87.12 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09—87.11 15 %

87.13 Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar utan mekanisk

framdrivningsanordning; delar till dylika fordon........ 10 %

87.14 Andra fordon (släpfordon härunder inbegripna) utan mekanisk
framdrivningsanordning samt delar därtill....... 10 %

Kap. 88. Luftfartyg m. m.

Anmärkning

* Till luftfartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behandlas
tillsammans med luftfartygen; för tillbehör och inventarier, som för varaktigt ändamål
föras från luftfartyg, skall erläggas tull enligt vad i taxan eljest stadgas för varor
av ifrågavarande slag, för så vitt icke generaltullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna
finner tull icke böra utgå.

88.01 Ballonger och luftskepp .............................. fri

88.02 Flygmaskiner, segelflygplan och drakar; s. k. rotochutes . . fri

88.03 Delar till luftfartyg, hänförliga till nr 88.01—88.02 ........ fri

88.04 Fallskärmar samt delar och tillbehör därtill............. 10 %

88.05 Katapulter och liknande startanordningar för luftfartyg

samt markträningsapparater för flygutbildning; delar till
dylika anordningar eller apparater...................... fri

Kap. 89. Fartyg och båtar

Anmärkning

Icke färdigbyggda fartyg och båtar, skrov härunder inbegripna, ävensom fartyg och
båtar, inkommande i delar, hänföras till samma tulltaxenummer som motsvarande färdigbyggda
fartyg eller båtar. Kan fartygets eller båtens art ej fastställas, skall nr 89.01
äga tillämpning.

* Till fartyg och båtar hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behandlas
tillsammans med fartygen och båtarna; för tillbehör och inventarier, som för
varaktigt ändamål ilandföras från tullfria eller oförtullade fartyg och båtar, ävensom
för sådana artiklar, som särskilt förvärvats i utlandet och som inkomma med här tillverkade
eller förut förtullade fartyg och båtar av tullbelagt slag, skall erläggas tull
enligt vad i taxan eljest stadgas för varor av ifrågavarande slag, för så vitt icke generaltullstyrelsen
med hänsyn till omständigheterna finner tull icke böra utgå.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 119

89.01 Fartyg och båtar, ej hänförliga till annat nummer i detta
kapitel:

A. krigsfartyg........................................ fri

B. fiskefartyg ........................................ fri

C. lustfartyg......................................... 10 %

D. andra slag:

1. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton .... 10 %

2. andra ......................................... fri

89.02 Bogserbåtar:

A. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton...... 10 %

B. andra ............................................ fri

89.03 Fyrskepp, flodsprutor, mudderverk, alla slag, pontonkranar

och andra fartyg, i fråga om vilka förflyttningen är av underordnad
betydelse i förhållande till deras huvuduppgift,
ävensom flytdockor .................................. fri

89.04 Fartyg och båtar, avsedda att upphuggas................ fri

89.05 Annan flytande materiel, såsom kassuner, förtöj ningsbo jar

och andra bojar samt sjömärken.................... fri

120

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING XVIII

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,
instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska
och kirurgiska instrument och apparater; ur; musikinstrument
samt apparater för upptagning eller
återgivning av ljud

Kap. 90. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,
instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska
och kirurgiska instrument och apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) artiklar för tekniskt bruk, av mjukgummi (nr 40.14), läder eller konstläder (nr
42.04) eller textilmaterial (nr 59.17);

b) eldfasta varor av keramiskt material (nr 69.03); artiklar av keramiskt material
för kemiskt eller annat tekniskt bruk, hänförliga till nr 69.09;

c) speglar av glas, icke optiskt bearbetade, hänförliga till nr 70.09, och speglar av
oädel eller ädel metall, icke utgörande optiska artiklar (nr 83.12 och kap. 71);

d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07, 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

f) med mätanordningar försedda pumpar, hänförliga till nr 84.10; räkne- och kontrollvågar
samt särskilt inkommande vikter (nr 84.20); hissanordningar o. d. (nr
84.22); delningsdockor och andra till nr 84.48 hänförliga anordningar för inställning
av arbetsstycke eller verktyg i verktygsmaskiner, även försedda med optiska
avläsningsanordningar (t. ex. optiska delningsdockor), dock med undantag av optiska
instrument, såsom inställningsmikroskop; ventiler och andra artiklar, hänförliga
till nr 84.61;

g) elektrisk belysningsutrustning för motorfordon (nr 85.09) och apparater för radionavigering
e. d., radarapparater härunder inbegripna (nr 85.15);

h) kinoapparater för upptagning eller återgivning av ljud helt på magnetisk väg
(nr 92.11); magnetiska tontillsatser (nr 92.13);

ij) artiklar, hänförliga till kap. 97;
k) mätkärl (tulltaxeras efter sin beskaffenhet).

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater tulltaxeras såsom motsvarande
kompletta eller färdiga instrument och apparater, för så vitt de förete de
väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller apparaterna.

3. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 och 2, gäller i fråga om
tulltaxeringen av delar och tillbehör till maskiner, apparater, instrument eller andra
till detta kapitel hänförliga artiklar följande:

a) sådana delar och tillbehör, som utgöra artiklar, upptagna i visst tulltaxenummer
i detta kapitel eller i kap. 84, 85 eller 91 (med undantag av nr 84.65 och 85.28)
hänföras till numret i fråga;

b) andra delar och tillbehör, vilka äro igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen
avsedda för visst slag av artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras
enligt tulltaxenumret för ifrågavarande slag av artiklar eller enligt nr 90.29.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

121

4. Till nr 90.05 hänföras icke astronomiska tuber (nr 90.06), ej heller kikarsikten för
vapen, periskop för ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för instrument eller apparater,
hänförliga till detta kapitel (nr 90.13).

5. Optiska instrument och apparater för mätning eller kontroll, vilka enligt ordalydelsen
kunna hänföras till såväl nr 90.13 som nr 90.16, tulltaxeras enligt nr 90.16.

6. Nr 90.28 omfattar endast:

a) instrument och apparater för mätning av elektriska storheter;

b) instrument och apparater, vilka äro av sådant slag som avses i nr 90.14, 90.15,.
90.16, 90.22, 90.23, 90.24, 90.25 eller 90.27 (andra än stroboskop) men vilkas funktion
grundar sig på ett elektriskt fenomen, som varierar med den sökta faktorn;

c) instrument och apparater för påvisande eller mätning av radioaktiv strålning
(alfa-, beta- och gammastrålning), röntgenstrålning, kosmisk strålning e. d.

7. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med
artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,
som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar
tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

90.01 Linser, prismor, speglar och andra optiska artiklar, oavsett
materialet, oinfattade, med undantag av artiklar av glas,

icke optiskt bearbetade; polariserande skivor och plattor. . fri

90.02 Linser, prismor, speglar och andra optiska artiklar, oavsett
materialet, infattade för användning i instrument eller apparater,
med undantag av artiklar av glas, icke bearbetade
för optiskt bruk:

A. objektiv till kameror:

1. vägande per styck högst 3 kg..................... 10 %

2. andra; ävensom sökare till kameror .............. 5 %

B. andra slag ........................................ 10 %

90.03 Infattningar till glasögon, pincenéer, lornjetter e. d. samt

delar till sådana infattningar .......................... 8 %

90.04 Glasögon, pincenéer, lornjetter o. d., härunder inbegripet

skyddsglasögon, solglasögon och liknande varor.......... 8 %

90.05 Kikare .............................................. fri

90.06 Astronomiska instrument, såsom teleskop, astronomiska tuher,
meridiancirklar och ekvatorialer samt stativ därtill,

med undantag av radioastronomiska instrument.......... fri

90.07 Stillbildskameror; blixtljusapparater:

A. stillbildskameror samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg .................... 10 %

2. andra.......................................... 5 %

B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kameror .... 5 %

C. blixtljusapparater .................................. 10 %

90.08 Kinoapparater, såsom kinokameror och ljudupptagningsapparater,
även kombinerade, samt kinoprojektorer, även
med anordningar för återgivande av ljud:

A. kinokameror, även kombinerade med ljudupptagningsapparater,
samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg...................... 10 %

2. andra.......................................... 5 %

B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kinokameror 5 %

C. andra slag ........................................ 10 %

90.09 Stillbildsprojektorer; fotografiska förstorings- och för minskningsapparater

................................. 10 %

90.10 Apparater och annan utrustning för foto- eller kinolabo ratorier,

ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel;
kopieringsapparater och kopieringsramar för kontaktkopiering;
filmspolar; projektionsdukar och projektionsskärmar 10 %

122 Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

90.11 Elektron- och protonmikroskop; elektron- och protondif fraktionskameror.

.................................... fri

90.12 Andra mikroskop, även med anordningar för fotografering,

filmning eller projicering............................. 10 %

90.13 Optiska instrument och apparater, ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel, strålkastare härunder inbegripna . . 10 %

90.14 Instrument och apparater för geodesi, topografi, lantmäteri,
avvägning, fotogrammetri, hydrografi, navigation, meteorologi,
hydrologi eller geofysik; kompasser och avståndsmä tare

................................................ 10 9c

90.15 Vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre, även med vikter . . 10 %

90.16 Ritinstrument, räkneinstrument och ritsinstrument (pantografer,
ritbestick, räknestickor, räkneskivor o. d.); instrument
och apparater för mätning eller kontroll, ej hänförliga
till annat nummer i detta kapitel (balanseringsapparater,
planimetrar, mikrometrar, skjutmått, tolkar, mät band,

mätstockar o. d.); profilprojektorer .............. 10 %

90.17 Medicinska och kirurgiska instrument och apparater (även

för tandläkar- eller veterinärbruk), elektromedicinska apparater
samt instrument för ögonundersökning härunder
inbegripna .......................................... 10 %

90.18 Apparater för mekanoterapi; massageapparater; apparater

för psykoteknik; apparater för konstgjord andning, ozon-,
syre- eller inhalationsterapi samt liknande apparater; respiratorer,
gasmasker härunder inbegripna ................ 10 %

90.19 Ortopediska artiklar, härunder inbegripet medicinsk-kirurgiska
gördlar, brockband o. d.; konstgjorda lemmar, tänder
och ögon samt andra proteser; hörapparater för lomhörda;
spjälor och liknande artiklar för behandling av frakturer:

A. hörapparater för lomhörda samt delar därtill ........ 5 %

B. andra slag ........................................ fri

90.20 Röntgenapparater (även för fotografering) samt apparater
för utnyttjande av strålning från radioaktiva ämnen, härunder
inbegripet röntgenrör, högspänningsgeneratorer, manöverbord,
röntgenskärmar samt bord, stolar o. d. för röntgenundersökning
eller röntgenbehandling:

A. röntgenrör samt delar därtill ...................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

90.21 Instrument, apparater och modeller för demonstrationsändamål
(t. ex. vid undervisning eller på utställningar),

icke användbara för andra ändamål .................... fri

90.22 Maskiner och apparater för mekanisk materialprovning

(undersökning av hållfasthet, hårdhet, elasticitet eller liknande
egenskaper hos metaller, trä, textilvaror, papper,
plaster e. d.) ........................................ 10 %

90.23 Areometrar och liknande instrument; termometrar, pyro metrar,

barometrar, hygrometrar och psykrometrar, även
registrerande, samt kombinationer av dessa instrument . . 10 %

90.24 Instrument och apparater för mätning, kontroll eller auto matisk

reglering av gasers eller vätskors strömning, nivå,
tryck e. d. eller för automatisk reglering av temperatur
(t. ex. manometrar, termostater, nivåmätare, dragrcgulatorer,
genomströmningsmätare och värmemängdsmätare), ej
hänförliga till nr 90.14................................ 10 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 ur l!)ö8 123

90.25 Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys
(t. ex. polarimetrar, refraktometrar, spektrometrar och
gasanalysapparater), för mätning eller kontroll av viskositet,
porositet, dilatation, ytspänning e. d. eller för kalorimetriska,
fotometriska eller akustiska mätningar, exponerings -

mätare härunder inbegripna; mikrotomer .............. 10 %

90.26 Gas-, vätske- och elektricitetsmätare.................... 10 %

90.27 Varvräknare, produktionsräknare, taxametrar, vägmätare,

stegräknare o. d.; hastighetsmätare och takometrar (även
magnetiska), ej hänförliga till nr 90.14; stroboskop...... 10 %

90.28 Elektriska instrument och apparater för mätning, kontroll,
analys eller automatisk reglering:

A. ekolod............................................ fri

B. andra slag ........................................ 10 %

90.29 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller
huvudsakligen avsedda för en eller flera till nr 90.23, 90.24

eller 90.26—90.28 hänförliga artiklar .................. 10 %

Kap. 91. Ur

Anmärkningar

1. Vid tillämpningen av nr 91.02 och 91.07 anses såsom verk till fick- eller armbandsur
(fickursverk) urverk med balans, försedd med spiralfjäder, samt med en tjocklek,
inklusive verkbotten och bryggor, icke överstigande 12 mm.

2. Nr 91.07 och 91.08 skola icke äga tillämpning på mekaniska verk (drivna av fjäder
eller lod), som arbeta utan gångsegment (nr 84.08).

3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk
utrustning, kullager och kullagerkulor, ej heller delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV. Urfjädrar hänföras emellertid till nr 91.11.

4. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 2 och 3, hänföras till
detta kapitel verk och andra delar, som kunna användas såväl i ur som i andra artiklar
(t. ex. i mätinstrument).

5. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna
i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,
som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar
tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

91.01 Fickur, armbandsur och liknande ur, stoppur härunder inbegripna
........................................... 5 %

91.02 Vägg- och bordsur med fickursverk, ej hänförliga till nr

91.03 5 %

91.03 Ur till instrumentbräden och liknande ur, för fartyg, luftfartyg,
bilar eller andra fordon........................ 5 %

91.04 Andra ur:

A. väckarur och skeppskronometrar.................... 5 %

B. andra ........................................... 13 %

91.05 Tidkontrollur, tidstämpelur och liknande med urverk eller

synkronmotor försedda apparater för tidkontroll eller tidmätning
............................................ 10 %

91.06 Tidströmställare och andra tidutlösare med urverk eller synkronmotor
........................................... 10 %

91.07 Verk till fick- eller armbandsur, sammansatta .......... 5 %

124 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

91.08 Andra urverk, sammansatta:

beläggas med samma tull som motsvarande sammansatta
ur

91.09 Boetter till ur, hänförliga till nr 91.01, delar till sådana

boetter samt ämnen därtill ............................ 5 %

91.10 Urfoder och delar därtill .............................. 10 %

91.11 Andra urdelar ....................................... fri

Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning
av ljud; delar och tillbehör till dylika instrument

och apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) film, helt eller delvis preparerad för ljudupptagning på fotografisk eller fotoelektrisk
väg, samt exponerad dylik film, även framkallad (kap. 37);

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

c) mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörlurar, strömställare, stroboskop och annan
elektrisk utrustning, avsedda för artiklar, hänförliga till detta kapitel, men icke
hopbyggda med dessa artiklar och icke inbyggda i samma hölje som desamma
(kap. 85 och 90); apparater för upptagning eller återgivning av ljud, kombinerade
med radiomottagningsapparater (nr 85.15);

d) borstar för rengöring av musikinstrument (nr 96.02);

e) leksaksinstrument (nr 97.03);

f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater, hänförliga till detta kapitel,
tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga instrument eller apparater,
för så vitt de förete de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga
instrumenten eller apparaterna.

3. Stråkar, trumpinnar och dylika artiklar för musikinstrument, hänförliga till nr 92.02
eller 92.06, inkommande tillsammans med de instrument, för vilka de äro avsedda,
och till ett antal, som är normalt för dessa, tulltaxeras enligt samma tulltaxenummer
som instrumenten i fråga. Papper och papp, perforerade (nr 92.10), ävensom
grammofonskivor och liknande artiklar (nr 92.12) tulltaxeras för sig, även om de införas
tillsammans med de apparater, för vilka de äro avsedda.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna
i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,
som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar
tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

92.01

92.02

92.03

92.04

Pianon (även mekaniska, med eller utan klaviatur); cembalor
och andra stränginstrument med klaviatur; harpor,
andra än eolsharpor:

A. pianon

B. andra slag ............

Andra stränginstrument:

A. stråkinstrument .......

B. andra ................

Orglar, orgelharmonier o. d
Dragspel och munspel

15 %
dock
högst
300: —
per
styck
fri

fri

12 %
12 %
12 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B I är 1958 125

92.05 Andra biåsinstrument................................. fri

92.06 Slaginstrument (trummor, xylofoner, cymbaler, kastanjetter
o. d.) ............................................ 12 %

92.07 Elektromagnetiska, elektrostatiska, elektroniska och liknande
musikinstrument (pianon, orglar, dragspel m. fl.) . . 12 %

92.08 Musikinstrument, ej hänförliga till annat nummer i detta

kapitel (t. ex. orkestrion, positiv, speldosor, mekaniska
sångfåglar och musiksågar); visselpipor, lockpipor och liknande
ljudsignalredskap .............................. 12 %

92.09 Strängar till musikinstrument.......................... 12 %

92.10 Delar och tillbehör till musikinstrument (andra än strängar),
härunder inbegripet papper och papp, perforerade, för
mekaniska spelapparater ävensom mekanismer till speldosor;
metronomer, stämgafflar och stämpipor:

A. höljen och stomryggar till pianon .................. 15 %

B. klaviaturer till instrument hänförliga till nr 92.01,

92.03 eller 92.07 samt delar till dylika klaviaturer; andra
delar till instrument, hänförliga till nr 92.01; tonbord

till orgelharmonier och delar till dylika tonbord .... fri

C. delar till stråkinstrument samt delar till instrument

hänförliga till nr 92.05 ............................ fri

D. andra slag ...................................... 12 %

92.11 Grammofoner, dikteringsapparater och andra apparater för

upptagning eller återgivning av ljud, härunder inbegripet
skivspelare, bandspelare o. d., med eller utan ljuddosa .... 10 %

92.12 Grammofonskivor och liknande artiklar (såsom rullar,
band och tråd) för apparater, hänförliga till nr 92.11, preparerade
eller inspelade; matriser för tillverkning av grammofonskivor: A.

grammofonskivor:

1. för språkundervisning........................... fri

2. andra .................................. 100 kg1 50: —

B. andra slag........................................ fri

92.13 Andra delar och tillbehör till apparater, hänförliga till nr

92.11 .............................................. 10 %

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor
av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

126

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

AVDELNING XIX

Vapen och ammunition

Kap. 93. Vapen och ammunition

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) tändhattar, lys- och signalraketer samt andra artiklar, hänförliga till kap. 36;

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

c) stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon (nr 87.08);

d) kikarsikten och annan optisk utrustning för vapen, med undantag av sådana, som
äro monterade på vapen eller som inkomma tillsammans med de vapen, på vilka
de äro avsedda att monteras (kap. 90);

e) pilbågar och pilar därtill, fäktvapen med skyddsknopp samt leksaksvapen (kap.
97);

f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).

2. Icke kompletta eller icke färdiga vapen tulltaxeras såsom motsvarande kompletta
eller färdiga vapen, för så vitt de förete de väsentliga kännetecknen på de kompletta
eller färdiga vapnen.

3. Såsom delar enligt nr 93.07 tulltaxeras icke radio- och radarapparater, hänförliga
till nr 85.15.

varingspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

93.01 Sablar, värjor, bajonetter och liknande vapen samt delar

därtill; slidor och baljor till hithörande vapen............ fri

93.02 Revolvrar och pistoler, utgörande eldvapen.............. fri

93.03 Vapen för militärt bruk, ej hänförliga till nr 93.01 eller

93.02 ............................................... fri

93.04 Eldvapen, ej hänförliga till nr 93.02 eller 93.03, härunder
inbegripet liknande apparater, vilkas funktion bygger på
förbränning av en explosiv laddning, såsom signalpistoler
samt revolvrar och pistoler för lösa skott, linkastningsappa rater

o. d............................................ 6 %

93.05 Andra vapen, härunder inbegripet gevär och pistoler för

komprimerad luft eller gas samt fjäderbössor och fjäderpistoler
.............................................. 8 %

93.06 Delar till vapen, ej hänförliga till nr 93.01, härunder inbegripet
ämnen till gevärsstockar och till eldrör för eldvapen
:

A. delar till vapen för militärt bruk; ävensom delar till revolvrar
och pistoler, hänförliga till nr 93.02 .......... fri

B. andra slag:

1. delar av trä .................................... fri

2. andra:

a. till eldvapen ................................ 6 %

b. till andra vapen.............................. 8 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 ur 195S 127

93.07 Ammunition, härunder inbegripet bomber, torpeder, minor
och robotprojektiler; delar till ammunition, härunder inbegripet
hagel och förladdningar:

A. ammunition och delar därtill för militärt bruk eller för

revolvrar och pistoler, hänförliga till nr 93.02 ........ fri

B. andra slag ........................................ 8 %

128

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING XX

Diverse varor

Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) madrasser, dynor och kuddar, avsedda att fyllas med luft eller vatten, hänförliga
till kap. 39, 40 eller 62;

b) golv- och bordlampor samt andra liknande belysningsartiklar, vilka tulltaxeras
efter sin beskaffenhet (nr 44.27, 70.14, 83.07 m. fl.);

c) stolar, soffor, bord och pelare av sten eller keramiskt material, av de slag, som
användas i parker, trädgårdar, vestihuler e. d. (kap. 68 och 69);

d) speglar (nr 70.09);

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV ävensom kassaskåp (nr
83.03);

f) möbler, speciellt konstruerade för kylskåp eller andra kylapparater, hänförliga till
nr 84.15; möbler, speciellt konstruerade för symaskiner (nr 84.41);

g) möbler, speciellt konstruerade för radioapparater, radiogrammofoner eller televisionsapparater
(nr 85.15);

h) spottkoppar till tandläkarstolar (nr 90.17);

ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

k) möbler, speciellt konstruerade för grammofoner, dikteringsapparater eller andra
till nr 92.11 hänförliga apparater (nr 92.13);

1) leksaksmöbler (nr 97.03) samt biljardbord och andra för spel speciellt konstruerade
möbler (nr 97.04); möbler för trollerikonster (nr 97.05).

•2. Såsom möbler enligt nr 94.01—94.03 anses icke sådana föremål, som ej äro avsedda

att placeras på golvet eller marken. Denna bestämmelse gäller dock icke beträffande:

a) köksskåp och dylika skåp;

b) stolar, soffor och sängar, fällbara eller avsedda för upphängning;

c) bokhyllor och dylika möbler, bestående av flera sammanhörande delar, avsedda
att hängas upp eller att placeras på varandra.

3. Möbler, inkommande i delar, även med skivor eller andra delar och tillbehör av glas,

marmor eller annat material, tulltaxeras som motsvarande möbler i sammansatt

skick, för så vitt delarna inkomma samtidigt.

4. a) Såsom delar till varor, hänförliga till detta kapitel, anses icke särskilt inkom mande

skivor av glas (speglande metallbelagt glas samt speglar härunder inbegripna)
eller av marmor eller annan sten, utan förening med annat ämne, även
om de äro tillskurna.

b) I nr 94.04 avsedda artiklar, särskilt inkommande, tulltaxeras icke såsom delar till
möbler enligt nr 94.01—94.03.

94.01 Sittmöbler, ej hänförliga till nr 94.02, bäddsoffor o. d. härunder
inbegripna, samt delar därtill.................... 10 %

94.02 Möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk (även för tandläkar-
eller veterinärbruk), såsom operationsbord, undersökningsbord
och liknande bord samt sjukhussängar med mekaniska
anordningar; tandläkarstolar och liknande stolar
med mekanisk anordning för vridning och höjning; delar

till dylika artiklar ................................... 8 %

94.03 Andra möbler samt delar därtill ...................... 10 %

94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar,
försedda med resårer eller stoppning eller tillverkade av po -

Bevillningsutskottets betänkande ne B 1 år 1958 129

röst gummi, med eller utan överdrag, såsom madrasser,
sängtäcken och kuddar:

A. med överdrag av textilvara, utan fjädrar, ramar eller
andra väsentliga delar av metall eller trä:

1. med överdrag av textilvara av ändlösa konstgjorda

textilfibrer .................................... 17 %

2. med överdrag av annan textilvara................ 14 %

B. andra slag:

1. av metall eller trä, utan överdrag ................ 8 %

2. av poröst gummi, utan överdrag.................. 10 %

3. andra ........................................ 14 %

Kap. 95. Varor av snidningsmaterial m. m.

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 66 (paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och
ridspön samt delar därtill);

b) solfjädrar (nr 67.05);

c) varor, hänförliga till kap. 71, såsom bijouterivaror;

d) varor, hänförliga till kap. 82 (verktyg; knivar och andra bordsartiklar), försedda
med skaft eller andra delar av sådant material, som avses i detta kapitel; särskilt
inkommande skaft och andra delar av dylikt material tulltaxeras dock enligt detta
kapitel;

e) varor, hänförliga till kap. 90, såsom infattningar till glasögon;

f) varor, hänförliga till kap. 91, såsom urboetter och urfoder;

g) varor, hänförliga till kap. 92, såsom musikinstrument;

h) varor, hänförliga till kap. 93, såsom delar till vapen;

ij) varor, hänförliga til] kap. 94 (möbler och delar därtill);

k) varor, hänförliga till kap. 96 (borstbinderiarbeten m. m.);

l) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar);

m) varor, hänförliga till kap. 98, såsom knappar, rökpipor och kammar;

n) varor, hänförliga till kap. 99 (konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter).

95.01 Sköldpadd, bearbetad, samt varor av sköldpadd:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning
......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.02 Pärlemor, bearbetad, samt varor av pärlemor:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning
........................................ fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.03 Elfenben, bearbetat, samt varor av elfenben:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning
......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.04 Ben, bearbetat, samt varor av ben:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning
......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.05 Horn, korall, även rekonstruerad, och andra animaliska

snidningsmaterial, bearbetade, samt varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning
......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr II l

130 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

95.06 Stennöt och andra vegetabiliska snidningsmaterial, bearbetade,
samt varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be -

arbetning ......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.07 Bärnsten och sjöskum, även rekonstruerade, samt gagat
(jet) och liknande mineraliska material, bearbetade, ävensom
varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be -

arbetning ......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.08 ''Varor, gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade
av vax (animaliskt, vegetabiliskt, mineraliskt eller
konstgjort), paraffin eller stearin, av gummi arabicum eller
dylika naturliga gummiarter, av naturliga hartser (kolofonium,
kopal o. d.) eller av modelleringsmassa; andra gjutna
eller genom snidning eller på annat sätt formade varor,
ej hänförliga till annat nummer; icke härdat gelatin, bearbetat
(ej hänförligt till nr 35.03), samt varor därav...... fri

Kap. 96. B or stbinder iarbeten; damm-vippor och pudervippor;
handsiktar och handsåll

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71;

b) borstar för medicinskt eller kirurgiskt bruk, även för tandläkar- eller veterinärbruk
(nr 90.17);

c) leksaker (kap. 97).

2. Med bindlar enligt nr 96.03 avses djurhår samt fibrer av vegetabiliska eller andra
ämnen, i knippen utan infattning, vilka äro färdiga att utan isärtagning användas
vid borstfabrikation eller vilka för dylikt ändamål erfordra endast en kompletterande
mindre bearbetning (limning, avjämning av topparna e. d.).

96.01 Kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna kvistar

eller fibrer, med eller utan skaft ...................... 10 %

96.02 Andra borstbinderiarbeten (borstar, penslar o. d.), maskinborstar
härunder inbegripna; målningsrullar; moppar,
avtorkare o. d. av gummi, filt eller dylikt mjukt material 10 %

96.03 Bindlar för borstfabrikation:

beläggas med samma tull som motsvarande borstmaterial

96.04 Dammvippor av fjädrar .............................. 10 %

96.05 Pudervippor och liknande varor, oavsett materialet...... 10 %

96.06 Handsiktar och handsåll, oavsett materialet.............. 10 %

Kap. 97. Leksaker, spel, sportartiklar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) julgransljus (nr 34.06) ;

b) fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar, hänförliga till nr 36.05;

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

131

c) linor, gut och liknande artiklar för fiske, även i avpassade längder men icke monterade,
hänförliga till kap. 39, nr 42.06 eller avd. XI;

d) fodral för sportartiklar samt andra förvaringspersedlar, hänförliga till nr 42.02
eller 43.03;

e) idrottsdräkter samt maskeraddräkter o. d. av trikå eller annan textilvara, hänförliga
till kap. 60 eller 61;

f) flaggor och flaggställ av vävnad samt för fartyg, isjakter e. d. avsedda segel, hänförliga
till kap. 62;

g) idrottsskodon (andra än skodon med fastsatta skridskor) samt benläder, benskydd

o. d. för idrott, hänförliga till kap. 64, ävensom idrottsmössor, hänförliga till
kap. 65;

h) alpstavar, piskor och ridspön (nr 66.02) samt delar därtill (nr 66.03);

ij) för dockor eller andra leksaker avsedda omonterade konstgjorda ögon av glas,
hänförliga till nr 70.19;

k) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

l) varor, hänförliga till nr 83.11;

m) sportfordon (andra än kälkar, bobbar o. d.), hänförliga till avd. XVII;

n) barncyklar, konstruerade som vanliga cyklar och försedda med kullager (nr
87.10);

o) sportbåtar, såsom kanoter och kapproddbåtar (kap. 89), samt redskap för framdrivning
därav (kap. 44, om de äro av trä);

p) skyddsglasögon för sport eller utomhusspel (nr 90.04);

q) lockpipor och visselpipor (nr 92.08);

r) vapen och andra artiklar, hänförliga till kap. 93;

s) racketsenor samt tält och andra kampingartiklar ävensom handskar (tulltaxeras
efter sin beskaffenhet).

2. Till detta kapitel hänföras även artiklar, i vilka naturpärlor, naturliga, syntetiska
eller rekonstruerade ädelstenar, ädel metall eller metall med plätering av ädel metall
ingå endast såsom mindre väsentlig beståndsdel.

3. Med dockor enligt nr 97.02 avses endast artiklar, som föreställa människor.

4. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom
motsvarande kompletta eller färdiga varor, för så vitt de förete de väsentliga
kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

5. iled de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1, tulltaxeras delar och
tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för till detta
kapitel hänförliga varor, enligt samma tulltaxenummer som dessa varor.

97.01 Barncyklar, sparkcyklar, cykelhästar, trampbilar och dylika
leksaksfordon ävensom dockvagnar ................

97.02 Dockor ..............................................

97.03 Andra leksaker; modellbåtar, modellflygplan o. d. för förströelse
..............................................

97.04 Inomhusspel, härunder inbegripet spelautomater och andra
spelapparater för nöjesfält e. d., bordtennisspel samt biljardbord
och andra för spel speciellt konstruerade möbler ....

97.05 Karnevals-, trolleri- och skämtartiklar; julgransprydnader

samt andra julprydnader (t. ex. konstgjorda julgranar
samt julkrubbor och figurer därtill) ....................

97.06 Redskap och annan utrustning för utomhusspel, gymnastik,
sport eller idrott, ej hänförliga till nr 97.04:

A. av trä ............................................

It. av läder eller metall ..............................

C. av annat material..................................

97.07 Fiskkrokar samt håvar, alla slag; redskap för fiske med
krok; lockfåglar och dylika artiklar för jakt:

A. fiskkrokar ........................................

B. andra slag ........................................

97.08 Karuseller, gungor, skjutbanor och annan utrustning för

nöjesfält e. d.; ambulerande cirkusar, menagerier och
teatrar ...........................................

12 %

5 %
8 %
12 %

fri

10 %

132

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 98. Diverse

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ögonbrynsstift och andra stift för kosmetiskt bruk (nr 33.06);

b) knappar och knappämnen, kammar, hårspännen och liknande artiklar, bestående
helt eller delvis av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall (dock
med de undantag, som stadgas i anm. 2 a till kap. 71) eller av naturpärlor eller
naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar (kap. 71);

c) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

d) dragstift (nr 90.16);

e) leksaker, hänförliga till kap. 97.

2. Med de undantag, som stadgas i anm. 1 här ovan, hänföras till detta kapitel även
varor, bestående helt eller delvis av ädel metall eller av metall med plätering av
ädel metall eller av naturpärlor eller naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar.

3. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna
i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,
som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar
tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

98.01 Knappar (tryckknappar, kragknappar, manschettknappar

och liknande artiklar härunder inbegripna); knappämnen
och knappformar; delar till knappar ..................

98.02 Blixtlås och delar därtill ..............................

98.03 Reservoarpennor, stiftpennor, pennskaft, pennförlängare

o. d.; delar och tillbehör därtill (såsom pennskydd och pennhållare),
ej hänförliga till nr 98.04 eller 98.05 ..........

98.04 Skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar därtill:

A. av ädel metall ....................................

B. andra slag ........................................

98.05 Blyerts-, anilin- och färgpennor, blyerts-, anilin- och färg stift,

grifflar, ritkol samt pastell-, skol-, rit-, skräddar- och
biljardkrita ..........................................

98.06 Skrivtavlor, även försedda med ram....................

98.07 Sigillstämplar, pagineringsstämplar, datumstämplar och

dylika handstämplar ävensom s. k. typtryckerier ........

98.08 Färgband för skrivmaskiner, räknemaskiner e. d., även på

spolar; färgdynor, med eller utan ask..................

98.09 Sigill- och butelj lack i form av stänger, plattor e. d.; hekto graf-

och valsmassa samt liknande produkter på basis av
gelatin, även på underlag av papper eller textilvara......

98.10 Cigarrettändare, gaständare och liknande tändare, även

elektriska eller kemiska, samt delar därtill, andra än tändstenar
och vekar ....................................

98.11 Rökpipor samt huvuden, skaft och andra delar därtill, ämnen
härunder inbegripna; cigarr- och cigarrettmunstycken
samt delar därtill:

A. ämnen och icke färdigbearbetade huvuden av trä......

B. cigarr- och cigarrettmunstycken av sjöskum eller bärn -

sten ...................................... 100 kg 500:—

C. andra slag ........................................ 10 %

98.12 Kammar, hårspännen o. d............................. 15 %

12 %
12 %

10 %

10 %
fri

10 %
10 %

8 %

10 %

8 %

fri

Bevillningsutskottets betänkande ni■ B 1 ur 1958 133

98.13 Planschetter och andra korsettfjädrar samt andra dylika

artiklar för klädespersedlar eller tillbehör till klädespersedlar
.................................................. 10 %

98.14 Monterade rafräschissörer samt beslag till rafräschissörer 15 %

98.15 Termosflaskor och liknande värmeisolerande behållare

samt delar därtill (andra än lösa glas) .................. 15 %

98.16 Skyltdockor, provdockor o. d.; rörliga skyltfigurer och skylt ställ

................................................ 10 %

134

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING XXI

Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Kap. 99. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gångbara här i landet eller
avsedda att här utgivas (nr 49.07);

b) målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d. (nr 59.12);

c) naturpärlor och ädelstenar (nr 71.01 och 71.02).

2. Med konstgrafiska originalblad enligt nr 99.02 förstås avtryck, som gjorts i svart eller
i färg direkt från en eller flera av konstnär helt för hand framställda tryckformar,
oavsett vilken teknik eller vilket material, som använts, dock med undantag för mekaniskt
eller fotomekaniskt förfarande.

3. Till nr 99.03 hänföras icke skulpturer med karaktär av handelsvaror (masstillverkade
reproduktioner samt produkter av vanligt hantverk); dylika artiklar tulltaxeras efter
sin beskaffenhet.

4. a) För så vitt icke annat stadgas i anm. 1—3, skola varor, som kunna hänföras till

såväl detta kapitel som andra kapitel i tulltaxan, tulltaxeras enligt detta kapitel,
b) Till nr 99.06 hänföras icke varor av de slag, som avses i nr 99.01—99.05.

5. Ramar kring målningar, teckningar eller konstgrafiska originalblad tulltaxeras tillsammans
med dessa konstverk, under förutsättning att utförandet och värdet av ra -

marna är normalt i förhållande till konstverken.

99.01 Målningar och teckningar, utförda helt för hand (andra än

teckningar, hänförliga till nr 49.06, samt handdekorerade
föremål)............................................. fri

99.02 Konstgrafiska originalblad, såsom etsningar, gravyrer, träsnitt
och litografier .................................. fri

99.03 Originalskulpturer, oavsett materialet .................. fri

99.04 Frimärken (helsaker härunder inbegripna), beläggningsstämplar
o. d., makulerade, ävensom omakulerade men

icke gångbara här i landet och icke avsedda att här utgivas fri

99.05 Föremål för zoologiska, botaniska, mineralogiska eller anatomiska
samlingar; föremål av historiskt, arkeologiskt,
paleontologiskt, etnografiskt eller numismatiskt värde .... fri

99.06 Antikviteler med en ålder av över 100 år................ fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

135

		Tulltaxe-
		nummer
A
Acetaler ...............			29.10
Acetonolja .............			38.09
Acetylensvart...........			28.03
Acetylsalicylsyra .......			29.16
läkemedel därav......			30.03
Ackumulatorer:
elektriska ...........			85.04
ång- .................			84.02
Adiantum ..............			06.04
Adresseringsmaskiner . . .			84.54
delar och tillbehör därtill . . .		84.55
Agar-agar .............			13.03
Agnar .................			12.09
Aktier .................			49.07
Al ....................			06.02
Alabaster .............			25.15
Album .................			48.18
Albuminer, albuminater	och andra
albuminderivat ......			35.02
Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehyd-
etrar och aldehydfenoler .....		29.11
Aldehydsyror ..........			29.16
Alginsyra .............			39.06
Alkalimetaller .........			28.05
Alkoholer:
etylalkohol...........		22.08—09
metylalkohol, rå .....			38.09
acykliska ............			29.04
cykliska ............			29.05
Alkoholperoxider ......			29.08
Alkoholsyror ..........	........		29.16
Alm ..................			06.02
Almanackor och almanacksblock		49.10
Aloeextrakt ..........			13.03
Alpstavar ..............			66.02
Aluminatcement ......			25.23
Aluminium och varor därav ....	. Kap. 76
Aluminiumhydroxid och	aluminium-
oxid ................			28.20
Aluminiumsulfat ......			28.38
Alunarter ..............			28.38

Tulltaxe nummer -

Amalgamer, av

oädla metaller .................. 28.58

ädla metaller .................... 28.49

Ambra ............................ 05.14

Amidoföreningar .................. 29.25

Aminoföreningar ............ Kap. 29:IX

Ammoniak ........................ 28.16

Ammoniumfosfater:

innehållande minst 6 mg arsenik

per kg .......................... 31.05

andra............................ 28.40

Ammoniumkarbonat .............. 28.42

Ammoniumnitrat ............ 31.02, 31.05

Ammoniumsulfat och ammoniumsul fatnitrat

.................. 31.02, 31.05

Ammunition ...................... 93.07

Amylalkohol ...................... 29.04

Amylfenol ........................ 29.06

Ananas, färsk eller torkad.......... 08.01

Andalusit ................... 25.07

Anhydrit.......................... 25.20

Anilin ............................. 29.22

Anilinpennor och anilinstift........ 98.05

Animaliska produkter.......... Kap. 2—5

Anis .............................. 09.09

Ankare ........................... 73.30

Anoder för förnickling ............ 75.05

Ansjovisinläggningar .............. 16.04

Anteckningsblock och anteckningsböcker
.......................... 48.18

Antibiotika ........................ 29.44

Antikviteter ...................... 99.06

Antimon och varor därav .......... 81.04

Antioxidationsmedel, beredda, för

gummiindustrin ................ 38.19

Antracen .......................... 29.01

Antracensvart .................... 28.03

Apatit ............................. 25.10

Apelsiner, färska eller torkade...... 08.02

Apparater: se deras benämningar
samt under Maskiner

136

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

Tulltaxe nummer Appreturmedel,

beredda............ 38.12

Aprikoskärnor .................... 12.08

Arbetsvagnar för järnvägar och spårvägar
.......................... 86.06

delar därtill .................... 86.09

Areometrar ....................... 90.23

Armband:

av läder och konstläder.......... 42.03

av metall . . ....... 71.12, 71.16

Armband sur ...................... 91.01

delar därtill ........ 91.07, 91.09, 91.11

Arrowrot ........................ 07.06

Arsenater av metaller .............. 28.41

Arsenikorganiska föreningar ...... 29.32

Arseniksulfider, naturliga.......... 25.29

Arseniktrioxid, arsenikpentoxid och

arseniksyror .................... 28.11

Arseniter a» metaller.............. 28.41

Asbest:

bearbetad; varor därav ...... 68.13—14

obearbetad .................... 25.24

Asfalt, asfaltmastix och asfaltslen 27.14—16
Asfalt:

varor därav .................... 68.08

Ask .............................. 06.02

Aska ......................... 26.03—04

Askar, av

aluminium ...................... 76.10

järnplåt ........................ 73.23

trä ............................ 44.27

Asp................................ 06.02

Asparagus ........................ 06.04

Astronomiska instrument .......... 90.06

Auberginer: se Köksväxter

Avenbok .......................... 06.02

Avfall:

av aluminium .................. 76.01

av ben .......................... 05.08

av bly .......................... 78.01

av blötdjur och sköldpadd .... 05.11—12

av bomull ...................... 55.03

av djurhår (andra än tagel)...... 53.03

av elfenben ...................... 05.10

av fisk .................. 05.05, 23.01

av glas .......................... 70.01

av glimmer .................... 25.26

av gummi:

hård- ........................ 40.15

mjuk- ........................ 40.04

av hampa .................. 57.01—f)2

av horn ........................ 05.09

av hudar och skinn, oberedda .... 05.06

Tulltaxe nummer av

jute ........................ 57.03

av järn och stål ................ 73.03

från järn- och ståltillverkning . . 26.02

av kaffe ........................ 09.01

av kakao ...................... 18.02

av koppar ...................... 74.01

av kork ........................ 45.01

av lin .......................... 54.01

från livsmedelsindustrin ...... Kap. 23

av magnesium .................. 77.01

av människohår ................ 05.01

av natursilke.................... 50.03

av nickel ...................... 75.01

av papper eller papp ............ 47.02

av rami ........................ 54.02

av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
........................ 56.03

av tagel ........................ 05.03

av tenn ........................ 80.01

av textilvaror.................... 63.02

av tobak ........................ 24.01

av trä .......................... 44.01

av zink ........................ 79.01

av ädel metall .................. 71.11

Avokatofrukter, färska eller torkade 08.01

Avståndsmätare .................. 90.14

Avtorkare ........................ 96.02

Avtrycksmassor för dentalbruk .... 34.07

Avvägningsinstrument ............ 90.14

Axelkopplingar .................... 84.63

Axelvadd .......................... 61.11

Azalea ............................ 06.02

Azider ............................ 28.57

Azo- och azoxiföreningar .......... 29.28

Backspeglar ...................... 70.09

Badkar av keramiskt material...... 69.10

Bajonetter ........................ 93.01

Bakpulver ........................ 21.06

Bakströmsreläer .................. 85.08

Bakverk ...................... 19.07—08

Balanseringsapparater ............ 90.16

Balata ............................ 40.01

Baljor av trä .................... 44.22

Baljväxtfrön, torkade etc., tjänliga

till människoföda .............. 07.05

Balkonger ........................ 73.21

Ballonger ........................ 88.01

delar därtill...................... 88.03

Balsamer, naturliga .............. 13.02

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 är 1958	137
Tulltaxe-		Tulltaxe-
nummer		nummer
Bambu ............................	14.01	Ben:
Bananer, färska eller torkade ......	08.01	bearbetat; varor därav ....	...... 95.04
Banbyggnadsmateriel ..............	73.16	obearbetat ................	...... 05.08
Band:		Benfett ....................	...... 15.06
preparerade för ljudupptagning el-		Benlim ......................	35.03, 35.06
ler inspelade ....................	92.12	Benlindor, benläder och benskydd . . 64.06
av aluminium ...................	76.03	Benprecipitat ................	...... 28.40
av bly ..........................	78.03	Bensen ....................	...... 29.01
av gummi ................ 40.05,	40.08	Bensoesyra ..................	...... 29.14
av järn eller stål ........ 73.12,	73.15	Bensol .....................	...... 29.01
av koppar ....................	74.04	Bentonit ....................	...... 25.07
av magnesium ..................	77.02	Bergborrar ................	...... 82.05
av nickel ........................	75.03	Bergborrstål, ihåligt ........	73.10, 73.15
av tenn .........................	80.03	Beryllium samt varor därav	...... 77.04
av textilfibrer:		Beslag av oädel metall ......	83.02, 83.05
gummielastiska ..............	59.13	Besättningsartiklar .........	...... 61.08
andra .................... 58.05—06	Betfrön ......................	...... 12.03
av zink ........................	79.03	Betmassa ...................	...... 23.03
Bandspelare ......................	92.11	Betmedel, beredda ..........	.. 38.12—13
Bariumhydroxid ..................	28.18	Betong:
Bariumkarbonat, naturligt ........	25.11	varor därav ..............	. . 68.11—12
Bariumoxid och bariumperoxid ....	28.18	Bidéer ......................	...... 69.10
Bariumsulfat, naturligt ............	25.11	Bijouterivaror .......... 71.12, 71.15—16
Barncyklar .......................	97.01	Bilar:
Barnvagnar ........................	87.13	pansar- ..................	...... 87.08
Barometrar ......................	90.23	andra ....................	. . 87.02—03
Basalt .............................	25.16	delar och tillbehör därtill	...... 87.06
Baser, oorganiska ............ Kap.	28 :IV	Bilder ......................	...... 49.11
Basilikört ........................	12.07	Bilderböcker ................	...... 49.03
Batater ............................	07.06	Biljardbord ................	...... 97.04
Batterier .........................	85.03	Biljardkrita .................	...... 98.05
Bauxit, aktiverad ..................	38.03	Biljettmaskiner ............	...... 84.52
Beck:		delar och tillbehör därtill . .	...... 84.55
mineraltjär- ....................	27.08	Billets ......................	73.07, 73.15
vegetabiliskt ....................	38.10	Bindgarn ....................	...... 59.04
Behållare:		Bindlar för borstfabrikation . .	...... 96.03
för godstransport (containers) . .	86.08	Bindor, impregnerade med farmaceu-
värmeisolerande ................	98.15	tiska preparat ............	...... 30.04
av aluminium .............. 76.09—10	Bitumen ....................	. . 27.14—15
av järn eller stål............ 73.22—24	Bituminösa ämnen ..........	.... Kap. 27
av keramiskt material ..........	69.09	Bivax ......................	...... 15.15
av koppar ......................	74.09	Bjälklagstcgel ..............	...... 69.04
Belysningsarmatur och belysningsar-		Bjällror ....................	...... 83.11
tiklar, av		Björk ......................	...... 06.02
oädel metall ....................	83.07	Blad:
trä ..............................	44.27	konstgjorda; varor därav . .	...... 67.02
Belysningsutrustning, elektrisk, för		naturliga ................	...... 06.04
cyklar eller motorfordon ........	85.09	Blekmedel, s. k. optiska . . . .	...... 32.05
Beläggningsstämplar:		Blixtlampor ................	...... 85.20
icke makulerade, gångbara här i		Blixtljusapparater ..........	...... 90.07
landet ..........................	49.07	Blixtljuspreparat ............	...... 37.08
andra ...........................	99.04	Blixtlås ....................	...... 98.02

138

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe nummer -

Block, av vegetabiliskt material jäm

te mineraliskt bindemedel . .	...... 68.09
Blomknoppar ...............	...... 06.03
Blomkål: se Köksväxter
Blommor:
konstgjorda; varor därav ..	...... 67.02
naturliga .................	.. 06.01—03
Blomsterfrön................	...... 12.03
Blooms ......................	73.07, 73.15
Bly och varor därav ........	. ... Kap. 78
Blyacetater ..................	. . . . 29.14
Blyertspennor och blyertsstift	...... 98.05
Blyoxider ..................	...... 28.27
Blyull ......................	...... 78.06
Blånor, av
hampa eller jute ..........	. . 57.01—03
lin eller rami ............	. . 54.01—02
Biåsinstrument .............	. . 92.04—05
delar och tillbehör därtill . .	...... 92.10
Bläsor ......................	...... 05.04
varor därav ..............	...... 42.06
Bläck ......................	...... 32.13
Bläckborttagningsmedel i detaljhan-
delsförpackningar ........	...... 38.19
Bländare till kameror ......	. . 90.07—08
Blötdjur:
beredda eller konserverade	...... 16.05
färska, kylda, frysta etc. . .	...... 03.03
Bobiner, av
papper eller papp ........	...... 48.20
trä ........................	...... 44.26
Boetter ....................	...... 91.09
Bogserbåtar .................	...... 89.02
Bojar ......................	...... 89.05
Bok .......................	...... 06.02
Bokbindarklot ..............	. . 59.07—08
Bokbinderimaskiner .........	...... 84.32
Bokföringsmaskiner ........	...... 84.52
delar och tillbehör därtill . .	...... 84.55
Bokomslag av papper eller papp .. .. 48.18
Bokstäver av oädel metall ..	...... 83.14
Bomber:
brandsläcknings- ..........	...... 38.17
utgörande ammunition . . . .	...... 93.07
Bomull ....................	55.01, 55.04
Bomullslinters ..............	...... 55.02
Borater:
naturliga ................	...... 25.30
andra, av metaller ........	...... 28.46
Borddukar:
av papper ................	...... 48.21
av textilmaterial .........	...... 62.02

Tulltaxe nummer -

Bordfläktar ...................... 85.06

Bordsartiklar, av

glas ............................ 70.13

keramiskt material.......... 69.11—12

Bordsur .................... 91.02, 91.04

delar därtill ...... 91.07—08, 91.10—11

Bordtennisspel .................... 97.04

Borider ............................ 28.57

Borrar ........................ 82.04—05

Borrsockar ........................ 82.04

Borst ........................ 05.02, 05.09

Borstar ...................... 96.01—02

Borstbinderiarbeten............ 96.01—03

Borstskaft och borstträn .......... 44.25

Borsyra:

naturlig ........................ 25.30

annan .......................... 28.12

Bortrioxid ......................... 28.12

Bovete ............................ 10.07

Brandbilar ........................ 87.03

delar och tillbehör därtill ...... 87.06

Brandlarmsapparater .............. 85.17

Brandslangar ................. 59.15

Brandsläckningsapparater .......... 84.21

preparat och laddningar därtill . . 38.17

Brandsläckningsbomber ........... 38.17

Braständare ...................... 36.08

Brevkorgar av papp eller papper . . 48.17

Brevkort utan bild ................ 48.14

Brevordnare ....................... 83.05

Brevpapper i block ................ 48.14

Brockband ........................ 90.19

Broderier .......................... 58.10

Brom ............................ 28.01

Bromater och bromider av metaller 28.33

Bromsar, elektromagnetiska........ 85.02

Bromsband ........................ 68.14

Bronsfolier ...................... 32.09

Bronsfärger och bronspasta ........ 32.09

Broschyrer ........................ 49.01

Brosektioner ...................... 73.21

Brunkol och brunkolsbriketter .... 27.02

Bryggeriharts .................... 38.10

Bryggeriindustrimaskiner, ej hänför liga

till annat nummer .......... 84.30

Brynstenar, hand- ................ 68.05

Brytningsfärger ................... 32.10

Brännare till eldstäder............ 84.13

Brännvin ........................ 22.09

Bufflar .......................... 01.02

Buljonger, färdiga och buljongpreparat
............................ 21.05

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

139

	Tulltaxe-		Tulltaxe-
	nummer		nummer
Bull-dozers ....................	. ... 84.23	Chokladautomater .............	.. 84.58
Bultar, av		Chuckar, elektromagnetiska .....	. . 85.02
järn eller stål ..............	. . . . 73.32	Cider ...........................	. 22.07
koppar ......................	. . . . 74.15	Cigarrettautomater .............	. . 84.58
zink ........................	. . . . 79.06	Cigarretthylsor ...............	. . 48.10
Bultsaxar ....................	. . . . 82.03	Cigarrettmunstycken ...........	. . 98.11
Burkar, av		Cigarrettpapper ................	. . 48.10
aluminium .................	76.10	Cigarrettändare ................	. . 98.10
glas ........................	.... 70.10	flytande bränslen därtill .....	. . 36.08
järn- eller stålplåt ..........	. . . . 73.23	Cigarrmunstycken..............	. . 98.11
Buteljlack ....................	. . . . 98.09	Cikoriarot:
Butylfenol .....................	. . . . 29.06	rostad .......................	.. 21.01
Byggnadsartiklar av zink ......	. . ... 79.05	annan .......................	.. 12.05
Byggnadsornament av keramiskt	ma-	Cirkusar, ambulerande .........	. . 97.08
terial ......................	. .. . 69.05	Cisterner, av
Byggnadsplattor, av pappersmassa	aluminium ...................	. . 76.09
etc.........................	. . . 48.09	järn eller stål ...............	. . 73.22
Byggnadssnickerier ............	. . . . 44.23	koppar .......................	.. 74.09
Byggnadssten .................	25.15—16	Citroner, färska eller torkade . . .	. . 08.02
Bysthållare ....................	. . . . 61.09	Citronsyra .....................	. . 29.16
Båglampor ...................	. . . 85.20	Citrusfrukter, färska eller torkade	.. 08.02
Båtar .........................	Kap. 89	Containers .....................	. . 86.08
Bäddsoffor ...................	.. . . 94.01	Cordväv:
Bälten av läder ..............	. . . 42.03	impregnerad .................	. . 59.11
Bär, färska ..................	. . . 08.08	av ändlöst syntetiskt eller konst-
Bärgningsbilar .................	. . . 87.03	gjort textilmaterial ..........	. . 51.04
delar och tillbehör därtill ....	. . . 87.06	Cyanater av metaller ...........	. . 28.44
Bärnsten:		Cyanider av metaller ...........	. . 28.43
bearbetad; varor därav ......	. . . 95.07	Cyanit .........................	. . 25.07
obearbetad ..................	. ... 25.25	Cykelhästar .....................	. . 97.01
Bärnstenssyra ................	. . . 29.15	Cyklar:
Bävergäll ......................	. ... 05.14	barn- .......................	.. 97.01
Böcker .......................	. . . 49.01	andra ......................	87.09—10
Bönor, torkade etc., tjänliga till män-	delar och tillbehör därtill . . .	. . 87.12
niskoföda ..................	. . . 07.05	Cyklohexan ....................	. . 29.01
		Cyklohexanol ..................	. . 29.05
C		Cyklohexanon ...................	. . 29.13
Capeliner av stampad filt......	. . . 65.03	Cyklohexylsulfaminsyra ........	. . 29.30
Carbon black..................	. . . 28.03	Cylinderpressar ...............	. . 84.35
Cedratfrukter, färska eller torkade.. 08.02	Cylindrar för förtätade gaser, av
Cellulosavadd ................	. . . 48.01	aluminium ...................	.. 76.11
Cembalor ......................	. ... 92.01	järn eller stål.................	. . 73.24
delar och tillbehör därtill ....	92.09—10	Cymbaler .....................	. . 92.06
Cement ......................	. . . 25.23	Cymen (cymol):
Ccntrifuger ....................	. . . 84.18	rå ...........................	. . 38.07
Ceresin .......................	. . . 27.13	annan .......................	.. 29.01
Chamotte.....................	. . . 25.07
Checkhäften ..................	.. . 49.07	D
Checkstämplingsapparater .....	. . 84.51	Dadlar, färska eller torkade......	. . 08.01
delar och tillbehör därtill ....	. . . 84.55	Damasker .......................	. . 64.06
Chiolit, naturlig ..............	. . . 25.28	Damejeanncr av glas ............	.. 70.10
Choklad och chokladvaror ....	. . 18.06	Dammsugare ...................	. . 85.06

140

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe nummer -

Dammvippor av fjädrar............ 96.04

Datumstämplar ................... 98.07

Defibrörstenar .................... 68.04

Deglar av eldfast keramiskt material 69.03

Degras ........................... 15.09

Dekahydronaftalin (dekalin) ...... 29.01

Dekalkomanier .................... 49.08

Delar1, till

bilar och traktorer .............. 87.06

flygmaskiner o. d............... 88.03

grammofoner, diktafoner o. d..... 92.13

järnvägs- eller spårvägsmateriel,

rullande ........................ 86.09

kontorsmaskiner o. d. hänförliga

till nr 84.51—54 ................ 84.55

metallbearbetningsmaskiner m. m.,

hänförliga till nr 84.45—47 ...... 84.48

motorcyklar, cyklar m. m., hänförliga
till nr 87.09—11 ........ 87.12

musikinstrument ............ 92.09—10

mät- och kontrollinstrument o. d.,
hänförliga till nr 90.24, 90.26—28 90.29

paraplyer, promenadkäppar o. d. . . 66.03

skodon ......................... 64.05

ur .......................... 91.07—11

vapen .......................... 93.06

verktyg, av hårdmetall .......... 82.07

Dentalvax ........................ 34.07

Desinfektionsmedel ................ 38.11

Dessertkäx ........................ 19.08

Destillationsprodukter av minera liska

bränslen och mineraloljor Kap. 27

Dextrin .......................... 35.05

Diamantslipskivor ................ 68.04

Diatomit ......................... 25.12

Diazoföreningar .................. 29.28

Difenyltiokarbamid ............... 29.31

Dikalciumfosfat, innehållande minst

0,2 viktprocent fluor ...... 31.03, 31.05

Dikteringsapparater ............... 92.11

delar och tillbehör därtill........ 92.13

Dimetylaminoättiksyra ............ 29.23

Dimetylcyklohexanol .............. 29.05

Dinas .............................. 25.07

Dipenten, rå .................... 38.07

Diskhoar av keramiskt material .... 69.10

Diskmaskiner .................... 84.19

Ditioniter av metaller.............. 28.36

1 Härunder ha upptagits endast de tulltaxenummer,
som omfatta enbart delar; i övrigt
hänföras i regel delar till samma nummer
som den vara, för vilken de äro avsedda.

Djur:
döda, av de slag, som avses i	kap.
1 eller 3, icke ätbara ........	..... 05.15
levande ....................	.... Kap. 1
Djurblod ....................	..... 05.15
Djurdelar, ätbara:
beredda eller konserverade .	. 16.01—03
färska, kylda, frysta etc.....	.....Kap. 2
Djurhår:
tagel .......................	..... 05.03
beredda för perukmakeriarbeten. . 67.03
till borstbinderiarbeten .....	..... 05.02
andra ................ 53.01	—02, 53.05
Djurkol ......................	..... 38.02
Dockor .......................	..... 97.02
Dockvagnar .................	..... 97.01
Dodecen .....................	..... 29.01
Dokumentskrin av oädel metall	____ 83.03
Dolomit .....................	..... 25.18
Domkrafter ..................	..... 84.22
Doppvärmare .................	..... 85.12
Draggar .....................	..... 73.30
Dragon: se Köksväxter
Dragregulatorer .............	..... 90.24
delar och tillbehör därtill	..... 90.29
Dragskivor ...................	..... 82.05
Dragspel .....................	..... 92.04
delar och tillbehör därtill . . .	..... 92.10
Dragstift .....................	..... 90.16
Dragtruckar .................	..... 87.07
Drakar ......................	..... 88.02
delar därtill.................	..... 88.03
Drank och drav .............	..... 23.03
Dressiner ...................	86.04, 86.06
delar därtill ...............	..... 86.09
Driv- och transportremmar:
innehållande gummi .......	..... 40.10
av textilmaterial ...........	..... 59.16
Druvmust ...................	. 22.04—05
Drycker .....................	. . . Kap. 22
Duk, av
aluminiumtråd .............	..... 76.13
gummi ....................	40.05, 40.08
järn- eller ståltråd .........	..... 73.27
koppar ....................	..... 74.11
Dun: se Fjäder
Dupliceringsmaskiner.........	..... 84.54
delar och tillbehör därtill ...	..... 84.55
Däck av gummi, för hjul .....	..... 40.11
Dörramar av järn eller stål . . .	..... 73.21
Dörrar till kassavalv .........	..... 83.03
Dörrstängare .................	..... 83.02

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 är 19äS

141

Tulltaxe nummer -

Ebonit och varor därav ........ 40.15—16

Ek .............................. 06.02

Ekolod ............................ 90.28

delar och tillbehör därtill ...... 90.29

Ekvatorialer ...................... 90.06

Eldningsapparater.................. 84.13

Eldvapen ..................... 93.02—04

delar därtill .................... 93.06

Elektricitetsmätare ................ 90.26

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Elektroder för svetsning eller lödning 83.15

Elektromedicinska apparater....... 90.17

Elektrondiffraktionskameror och

elektronmikroskop .............. 90.11

Elektronrör ...................... 85.21

Elfenben:

bearbetat; varor därav .......... 95.03

obearbetat ...................... 05.10

Eldstadsrostar .................... 84.13

Emaljfärger, beredda ............ 32.08

Emaljmassa:

icke frittad .................... 32.08

annan .......................... 70.02

Emulsionsfärger ................... 32.09

Enbär ............................ 09.09

Enzymer .......................... 29.40

Epoxialkoholer, epoxider, epoxietrar
och epoxifenoler med tre eller fyra

atomer i ringen ................ 29.09

Erica .............................. 06.02

Esparsett ........................ 12.10

Estrar:

cellulosa- ...................... 39.03

av glykosider .................. 29.41

harts- .......................... 39.05

av oorganiska syror ...... Kap. 29: VIII

av växtalkaloider ............... 29.42

Eleralkoholer, cteralkoholfenoler,

eterfenoler och eterperoxider .... 29.08

Etiketter, av

papper eller papp .............. 48.19

textilmaterial .................... 58.06

Etiketteringsmaskiner .............. 84.19

Etrar:

cellulosa- ...................... 39.03

av glykosider .................... 29.41

av växtalkaloider ................ 29.42

andra .......................... 29.08

Etsningar ........................ 99.02

Tulltaxe nummer Etuier: -

med första förband .....	......... 30.05
av läder etc...........	........ 42.02
av trä ..................	........ 44.27
Etylalkohol ..............	.... 22.08—09

F
Fackverk, av
aluminium.................	..... 76.08
järn eller stål...............	..... 73.21
Faktis ......................	..... 40.02
Fallskärmar .................	.... 88.04
Falsapparater ...............	..... 84.35
F''aner ........................	..... 44.14
Farmaceutiska artiklar av glas	____ 70.17
Farmaceutiska produkter .....	Kap. 30
Fartyg ......................	Kap. 89
Fat, av
aluminium .................	..... 76.10
järn- eller stålplåt .........	..... 73.23
trä .......................	..... 44.22
Fenantren ....................	..... 29.01
Fenoler och fenolalkoholer . . .	..... 29.06
Fenol syror ...................	..... 29.16
Fenvlendiamin ...............	..... 29.22
Ferrocerium .................	..... 36.07
Ferrolegeringar ..............	..... 73.02
Ferrosulfat ..................	..... 28.38
F''ettalkoholer, icke isolerade .	..... 15.10
Fetter:
av svin eller fjäderfä, icke smälta
eller pressade .............	..... 02.05
kakaosmör.................	..... 18.04
andra .....................	. . . Kap. 15
Fettsyror, icke kemiskt definierade 15.10
Fiberduk samt varor därav . . .	..... 59.03
Ficklampor .................	..... 85.10
Fickor av textilmaterial .....	..... 61.11
Fickur ......................	..... 91.01
delar därtill ........ 91.07,	91.09, 91.11
Fikon, färska eller torkade . . .	..... 08.03
F''ilar:
nagel- ......................	..... 82.13
andra ....................	..... 82.03
Film, fotografisk ............	. , . Kap. 37
Fil in spolar .................	..... 90.10
Filt, stampad, samt varor därav	____ 59.02
Filtar, res- och säng-:
begagnade .................	..... 63.01
andra .....................	..... 02.01

142

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

	Tulltaxe-		Tulltaxe-
	nummer		nummer
Filterdukar av textilmaterial		59.17	Flygmaskiner .............	..... 88.02
Filterplattor av pappersmassa		48.08	delar därtill ..............	...... 88.03
Filtrerapparater ............		84.18	Flvtdockor .................	..... 89.03
Finkelolja ...................		38.19	Fläktar:
Fisk och fisklever samt ätbar	fisk-		bord-, köks- o. d...........	..... 85.06
rom och fiskmjölke:			andra ............	...... 84.11
beredd eller konserverad . .		16.04	Fläsk:
färsk, kyld, fryst etc......		Kap. 3	berett eller konserverat ....	16.01—02
Fiskavfall ..................	05.05,	23.01	färskt, kylt, fryst etc.....	.....Kap. 2
Fiskefartyg ................		89.01	Flätningsmaterial, vegetabiliskt .... 14.01
F''iskknivar av oädel metall . . .		82.14	varor därav .............	. . . Kap. 46
Fiskkrokar ...................		97.07	Flätor, av
Fisklever: se Fisk			flätningsmaterial ..........	..... 46.01
Fisklim ....................	35.03,	35.06	textilmaterial ............	..... 58.07
Fiskmjölke: se Fisk			F''oder till huvudbonader ....	..... 65.07
Fisknät .....................		59.05	Foderbetor .................	..... 12.10
Fiskredskap ................		97.07	Foderkål ..................	..... 12.10
Fiskrom: se Fisk			Fodermedel, beredda ........	..... 23.07
Fjädrar och dun:			Foderpressar ................	..... 84.25
bearbetade; varor därav .. .		67.01	Foderrotfrukter och andra foderväxter 12.10
obearbetade eller enkelt beredda . .	05.07	F odral ................	..... 42.02
Fjäderbrickor, av			Folier, av
järn eller stål .............		73.32	aluminium ..............	..... 76.04
koppar .....................		74.15	bly ........................	..... 78.04
Fjäderbössor ...... ...........		93.05	koppar ...................	..... 74.05
delar därtill ..............		93.06	magnesium ................	..... 77.02
Fjäderfä:			nickel .........	..... 75.03
levande ...................		01.05	tenn .................	..... 80.04
slaktat .....................		02.02	zink .......................	..... 79.03
Fjäderpistoler ...............		93.05	Fordon:
delar därtill ..............		93.06	leksaks- ..................	..... 97.01
Fjädrar, av			andra .....................	. . . Kap. 87
järn eller stål ...............		73.35	Formflaskor ................	..... 84.60
koppar .....................		74.16	Fosfater ........ 25.10, 28.40,	31.03, 31.05
Fjäll: se Pulver			Fosfatkrita ..................	..... 25.10
Flaskor:			Fosfider .....................	..... 28.55
av aluminium .............		76.10	Fosfiter av metaller .........	..... 28.40
form- .....................		84.60	Fosfoaminolipider ...........	..... 29.24
av glas ...................		70.10	Fosforgödselmedel ..........	31.03, 31.05
av järn- eller stålplåt.......		73.23	Fosforklorider och fosforylklorid . . 28.14
Flingor, av			Fosforpentoxid och fosforsyra	____ 28.10
glas .......................		32.08	F''osfortrisulfid ...............	..... 28.15
potatis ....................		11.05	Fotoelektriska celler .........	..... 85.21
Flinta .......................		25.17	Fotografier ...................	..... 49.11
P''lodsprutor .................		89.03	F''oto- och kinoapparater .....	. 90.07—10
Fluoborater av metaller .....		28.29	I''otogrammetriska instrument	och
Fluor ........................		28.01	apparater .................	..... 90.14
Fluorider av metaller.........		28.29	Fotokatodrör.................	..... 85.21
Fluosilikater av metaller .....		28.29	P''otometrar ...................	..... 90.25
Flussmedel ..................		38.13	Frankostämplingsmaskiner . . .	..... 84.52
Flusspat .....................		25.31	delar och tillbehör därtill	..... 84.55

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 143

Tulltaxe nummer -

Frimärken:

omakulerade och gångbara här

i landet ........................ 49.07

andra ........................... 99.04

Frimärksautomater ................ 84.58

Fritta ............................. 32.08

Frottévävnader av bomull .......... 55.08

Frukter:

konstgjorda samt varor därav .... 67.02

andra ........ Kap. 8, Kap. 12, Kap. 20

Fruktgeléer ....................... 20.05

Fruktkärnor:

utgörande snidningsmaterial..... 14.04

med huvudsaklig användning som
människoföda, ej hänförliga till

annat nummer .................. 12.08

Fruktmos och fruktpastor.......... 20.05

Fruktpressar:

elektriska, för hushållsbruk...... 85.06

andra ........................... 84.27

Fruktskal, ätbara:

kanderade, glaserade etc......... 20.04

av citrusfrukter eller melon .... 08.13

Frön:

utgörande snidningsmaterial .... 14.04

andra ......................... Kap. 12

Fulminater av metaller ............ 28.44

Fyrskepp ......................... 89.03

Fyrverkeripjäser .................. 36.05

Fågelskinn:

bearbetade ..................... 67.01

andra............................ 05.07

Fångvagnar för järnvägar.......... 86.05

delar därtill .................... 86.09

Får ............................... 01.04

Fårull ...................... 53.01, 53.05

Fälgband av gummi .............. 40.11

Fältspat .......................... 25.31

Fänkål:

utgörande krydda .............. 09.09

annan: se Köksväxter

Färgband och färgdynor .......... 98.08

Färger .............. 32.08—10, 32.12—13

Färgfolier ........................ 32.09

Färgpennor och färgstift .......... 98.05

Färgämnen:

i detaljhandelsförpackningar .... 32.09

andra ...................... 32.04—07

Födelsedagskort.................... 49.09

Fönsterpapper .................... 48.11

Fönsterramar av järn eller stål .... 73.21

	Tulltaxe-
	nummer
Förarhytter ..................	. ... 87.05
Förbränningskolvmotorer ......	____ 84.06
Föremål för samlingar ........	. . . . 99.05
Förladdningar ................	. . . . 93.07
Förminskningsapparater ......	. . . . 90.09
Förpackningar, av
papper eller papp ..........	____ 48.16
trä ..........................	44.21—22
Förpackningsmaskiner .........	.... 84.19
Förpackningstuber, av:
aluminium ..................	. . . . 76.10
bly ........................	. . .. 78.06
	____ 80.06
Förstoringsapparater .........	......90.09
Försäljningsautomater ........	____ 84.58
Förtjockningsmedel, naturliga etc. . . 13.03
Förtöjningsbojar ..............	. . . . 89.05
Förvaringsfack ................	.... 83.04
Förvärmare ..................	. . . . 84.02
G
Gafflar, av oädel metall ......	____ 82.14
Gagat:
bearbetad; varor därav ......	. . . . 95.07
obearbetad ..................	. . . . 25.25
Galla ........................	____ 05.14
Galler, av
aluminiumtråd ..............	. ... 76.13
järn- eller ståltråd ..........	____ 73.27
koppartråd..................	____ 74.11
Gallium och varor därav ......	... 81.04
Gallussyra .....................	. . . . 29.16
Galvaniska element ............	. . . . 85.03
Gardiner .....................	____ 62.02
Garn:
av textilmaterial, impregnerat eller
överdraget med gummi ......	40.06—07
av textilfibrer i förening med	me-
talltråd eller överdraget med	me-
tall ........................	. . . . 52.01
bind- och segel-.............	.... 59.04
överspunnct samt snilj-......	____ 58.07
av asbest ..................	____ 68.13
av bomull ...................	55.05—06
av djurhår .................	53.06—10
av glasfibrer ...............	____ 70.20
av hampa, mjuk ............	____ 57.05
av jute ......................	... 57.06
av lin eller rami ..........	54.03—04
av natursilke ...............	50.04—07
av papper ..................	... 57.08

144

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe nummer av

syntetiska eller konstgjorda

textilfibrer:

korta .................... 56.04—05

ändlösa ................ 51.01, 51.03

av andra vegetabiliska textilfibrer
............................ 57.07

Garvsyror samt föreningar därav . . 32.02

Garvämnen, syntetiska ............ 32.03

Garvämnesextrakter, vegetabiliska . . 32.01

Gasanalysapparater ................ 90.25

Gasgeneratorer .................... 84.03

Gasmasker ........................ 90.18

Gasmätare ........................ 90.26

delar och tillbehör därtill ...... 90.29

Gasreningsmassa:

använd ......................... 38.04

annan .......................... 38.19

Gaständare........................ 98.10

Gasurladdningslampor.............. 85.20

Gasvatten ........................ 38.04

Gasvävnader av bomull ............ 55.07

Gatsten ........................... 68.01

Gelatin:

härdat .......................... 39.04

annat .......................... 35.03

varor därav .................. 95.08

Gelatinderivat .................... 35.03

Gem .............................. 83.05

Generatorer:

elektriska ................ 85.01, 85.08

gas- ............................ 84.03

Genomströmningsmätare .......... 90.24

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Geodetiska och geofysiska instrument

och apparater .................. 90.14

Germanium och varor därav ...... 81.04

Getter ............................. 01.04

Gevär ........................ 93.03—05

delar därtill..................... 93.06

Gips, bränd....................... 25.20

varor därav...................... 68.10

Gipspreparat för dentalbruk ...... 38.19

Gipssten .......................... 25.20

Gjutformar ................. 84.43, 84.60

Gjutmaskiner och gjutskänkar för

metallindustrin ................ 84.43

Gladiolus .......................... 06.01

Glansmetallpreparat, flytande ...... 32.08

Glas och varor därav ............ Kap. 70

Glas:

för belysningsändamål .......... 70.14

Tulltaxe nummer -

till termosflaskor .............. 70.12

till ur, solglasögon etc........... 70.15

Glasavfall ......................... 70.01

Glasbearbetningsmaskiner .... 84.46, 84.57

Glasbitar till mosaikarbeten ...... 70.19

Glasfibrer och varor därav ........ 70.20

Glasflingor ........................ 32.08

Glasfärger, beredda .............. 32.08

Glaskolvar till elektriska lampor etc. 70.11

Glaskorn .......................... 32.08

Glasmassa ........................ 70.01

Glasmålningar .................... 70.07

Glasmästardiamanter, monterade . . 82.04

Glaspulver ........................ 32.08

Glaspärlor ........................ 70.19

Glasrör till elektriska lampor etc. . . 70.11

Glass och glasspulver........ 18.06, 21.07

Glasskärv ........................ 70.01

Glasull och varor därav .......... 70.20

Glasyrmassa:

icke frittad ......................32.08

annan .......................... 70.02

Glasögon ........................ 90.04

Glidlager .......................... 84.63

Glimmer:

järn- ............................ 25.09

annan, obearbetad .............. 25.26

bearbetad; varor därav ..........68.15

Glimmeravfall .................... 25.26

Glober av glas för tillverkning av

urglas etc....................... 70.15

Gluten och glutenmjöl ............ 11.09

Glycerin, glycerol, glycerollut och

glycerolvatten .................. 15.11

Glykosider ........................ 29.41

Glättmedel, beredda................ 38.12

Glödkatodrör...................... 85.21

Glödlampor ...................... 85.20

Glödlampshållare ................ 85.19

Glödspån .......................... 26.02

Glödstrumpor samt slangformiga ämnen
därtill ..................... 59.14

Gobelänger........................ 58.03

Godsvagnar för järnvägar och spårvägar
.......................... 86.07

delar därtill...................... 86.09

Golvbeläggningsmaterial:

med botten av papp eller papper. . 48.12

med botten av textilmaterial .... 59.10

Golvbonare ....................... 85.06

Golv- och vägplattor av keramiskt

material ................... 69.07—08

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

145

	Tulltaxe-	Tulltaxe-
	nummer	nummer
Gongonger ..................		83.11	Guttaperka .......................	. 40.01
Grafit:			Gymnastikredskap och gymnastikut	-
konstgjord ................		38.01	rustning ....................	97.06

naturlig ..................		25.04	Gänghuvuden ....................	. 84.48
Grammofoner ...............		92.11	Gödselmedel ....................	Kap. 31
delar och tillbehör därtill . .		92.13	Gödselspridare ...................	. 84.24
Grammofonskivor ...........		92.12	Gördlar, ortopediska...............	. 90.19
Gran ......................		06.02	Göt .............................	. 73.06
Granit ......................		25.16	Götkokiller .......................	. 84.43
Granulerat järn och stål......		73.04
Grapefrukter, färska eller torkade . .	08.02	H
Gravyrer ...................		99.02
Grepar ......................		82.01	Hackor .........................	. 82.01
Grevar .....................		23.01	Hafnium och varor därav .........	. 81.04
Grifflar......................		98.05	Hagel ...........................	. 93.07
Groddar av spannmål ......		11.02	Hakar ...........................	. 83.09
Groningsapparater ..........		84.28	Hakremmar till huvudbonader.....	. 65.07
Grundämnen, kemiska:			Hallon, färska ...................	. 08.08
radioaktiva ...............		28.50	Halm:
andra ......................	. . Kap. 28:1	blekt eller färgad, utgörande flät
Grus........................		25.17	ningsmaterial .................	. 14.01
Gryn, av			obearbetad eller enbart hackad .	. 12.09
potatis ....................		11.05	Halmhylsor .....................	. 46.02
sago eller till nr 07.06 hänförliga		Halmknivar.......................	. 82.01
rötter och rotknölar ......		11.06	Halmpressar ....................	. 84.25
spannmål ..................		11.02	Halogener ........................	. 28.01
stärkelse .................		19.04	Halogenider av ickemetaller .....	. 28.14
Grålumppapp och grålumppapper . .	48.01	Halsdukar ........................	. 61.06
Grädde ....................	. . 04.01—02	Hampa, mjuk ...................	. 57.01
Gräs till prydnad ............		06.04	Handborrar ......................	. 82.04
Gräsfrön ...................		12.03	Handbrynstenar .................	. 68.05
Gräsklippningsmaskiner .....		84.25	Handdukar av textilmaterial .....	. 62.02
Grävmaskiner................		84.23	Handpolerstenar .................	. 68.05
Guano ......................	31.01,	31.05	Handredskap, ej hänförliga till an
Guava, färsk eller torkad ....		08.01	nät nummer ..................	. 82.04
Guld och guldlegeringar samt	varor		Handsiktar .......................	. 96.06
därav ....................	. . . . Kap. 71	Handskar, av
Guldslagarhinna:			gummi ........................	. 40.13
varor därav ..............		42.06	läder eller skinn ...............	. 42.03
Guldsmedssopor..............		71.11	Handskrifter .....................	. 49.06
Guldsmedsvaror ............		71.13	Handstämplar ...................	. 98.07
Gummi och varor därav ....	____ Kap. 40	Handsågar .......................	. 82.02
Gummi arabicum ...........		13.02	Handsåll ........................	. 96.06
varor därav, gjutna eller formade	95.08	Handtag av trä ...................	44.25
Gummi, syntetiskt ..........		40.02	ämnen därtill .................	. 44.10
Gummiarter, naturliga ......		13.02	Handverktyg:
varor därav, gjutna eller formade	95.08	elektromekaniska ..............	. 85.05
Gummilösningar ............		40.06	pneumatiska eller kombinerade
Gummiregenerat ............		40.03	med icke elektrisk motor .......	. 84.49
Gungor för nöjesfält e. d.....		97.08	av trä .........................	. 44.25
Gurkor: se Köksväxter			andra .........................	Kap. 82
Gut av natursilke (ej steril)		50.08	Handväskor .....................	42.02

10 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr II 1

146

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe nummer Harpor

........................... 92.01

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Hartser:

konst- ........................ Kap. 39

naturliga ....................... 13.02

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Hartsestrar ....................... 39.05

Hartsoljor, hartssprit och hartssyror 38.08

Harvar ........................... 84.24

Hasselnötter ....................... 08.05

Hastighetsmätare ................. 90.27

delar och tillbehör därtill ...... 90.29

Hattar ........................ 65.03—06

Hattaskar ........................ 42.02

Hattformar ....................... 84.39

Hatthyllor och hatthängare ........ 83.02

Hattstumpar .................. 65.01—02

Hattämnen av stampad filt ........ 65.01

Havre ............................ 10.04

Hektografmassa .................... 98.09

Hemiacetaler ..................... 29.10

Heterocykliska föreningar.......... 29.35

Hexametylentetramin, utgörande

bränsle......................... 36.08

Hirs .............................. 10.07

Hissar ............................ 84.22

Hoar av keramiskt material ........ 69.09

Honung:

konstgjord ...................... 17.02

naturlig ......................... 04.06

Hormoner ........................ 29.39

Horn:

bearbetat; varor därav .......... 95.05

obearbetat ...................... 05.09

Hovar ............................ 05.09

Hudar, oberedda .................. 41.01

Hudlim ..................... 35.03, 35.06

Hudpulver ........................ 35.04

Huggknivar ........................ 82.13

Huggpipor ........................ 82.03

Humle ............................ 12.06

Humleextrakt .................... 13.03

Humlemjöl ........................ 12.06

Hus, monteringsfärdiga ............ 44.23

Husbloss .................... 35.03, 35.06

Hushållsapparater, elektromekaniska 85.06

Hushållsartiklar, av

aluminium ...................... 76.15

järn eller stål .................. 73.38

keramiskt material ......... 69.11—12

koppar.......................... 74.18

trä .............................. 44.24

	Tulltaxe-
	nummer
Huvudbonader:
begagnade ..................		63.01
av asbest ...........		68.13
andra ......................	65.03—06
Hydrazin.............		28.28
oorganiska salter därav......		28.28
organiska derivat därav ....		29.29
Hydrider ..............		28.57
Hydrogen ......................		28.04
Hydrogencyanid...............		28.13
Hydrogenklorid ...........		28.06
Hydrogenperoxid ..............		28.54
Hydrografiska och hydrologiska	in-
strument och apparater......		90.14
Hydrokinon ..................		29.06
Hydrosulfiter av metaller......		28.36
Hydroxider av metaller ......	Kap.	28 :IV
Hydroxylamin ................		28.28
oorganiska salter därav......		28.28
organiska derivat därav . . . .		29.29
Hygieniska artiklar, av
glas .........................		70.17
mjukgummi ................		40.12
Hygrometrar ..................		90.23
Hyllremsor av papper.........		48.21
Hypobromiter av metaller......		28.33
Hypofosfiter av metaller ......		28.40
Hypokloriter av metaller ......		28.31
Hyskor ........................		83.09
Hyvelstockar..................		44.25
Hålslag ........................		84.54
delar och tillbehör därtill ....		84.55
Håltegel ......................		69.04
Hår:
djur-:
till borstbinderiarbeten . . . .		05.02
bearbetade för perukmakeriar-

beten; varor därav ........ 67.03—04

andra .............. 53.01—02, 53.05

människo-:

bearbetat; varor därav .... 67.03—04

obearbetat .................... 05.01

Hårklippningsmaskiner:

elektriska ........................ 85.07

andra........................... 82.13

Hårklämmor och hårnålar ........ 73.34

Hårnät, av

människohår .................... 67.04

textilmaterial ................... 65.05

Hårspännen ...................... 98.12

Hårtorkningsapparater och hårtångsvärmare
........................ 85.12

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 195S

147

	Tulltaxe-		Tulltaxe-
	nummer		nummer
Håvar ......................		97.07	Ister:
Häckar ......................		44.21	icke utsmält eller utpressat .	..... 02.05
Häftapparater...............		84.54	utsmält eller utpressat .....	..... 15.01
delar och tillbehör därtill		84.55	Isterolja, ej beredd ...........	..... 15.03
Häftplåster, medicinskt ......		30.04	Isättningar till kläder........	..... 61.08
Häftstift, av
järn eller stål ............		73.31
koppar ....................		74.14
Hälskydd ...................		64.05	J
Hängslen ...................		61.09	Jacquardkort av papp.........	..... 48.21
Hästar ......................		01.01	Jacquardmaskiner ...........	84.38
Hö..........................		12.10	Jaktredskap ..................	..... 97.07
Höfthållare ..................		61.09	Jet:
Högafflar ...................		82.01	bearbetad; varor därav .....	..... 95.07
Högtalare ..................		85.14	obearbetad ................	..... 25.25
Högtrycksrör ...............		73.19	Jod .........................	..... 28.01
Höknivar ....................		82.01	Jodater och jodider av metaller	.... 28.34
Hörapparater för lomhörda . .		90.19	Johannesbröd .................	..... 12.08
			Jordarter, kiseldioxidhaltiga	..... 25.12
			värmeisolerande produkter	därav 69.01
I			Jordartsmetaller, alkaliska eller säll-
Ickemctaller ................		28.04	synta .....................	..... 28.05
Ickemetallorganiska föreningar	. Kap. 29 :X	Jordartsmetaller, sällsynta:
Idrottsredskap och idrottsutrustning	97.06	föreningar därav ...........	..... 28.52
Iläggningsapparater .........		84.35	Jordglober ...................	..... 49.05
Imido- och iminoföreningar . .		29.26	Jordgubbar ........... 08.08,	08.10, 08.11
Immunsera .................		30.02	Jordnötter ...................	..... 12.01
Indigo, naturlig ............		32.05	Jordpigment .................	..... 25.09
Indium och varor därav......		81.04	Jordärtskockor ...............	..... 07.06
Induktansspolar ............		85.01	Julgransljus ..................	..... 34.06
Infattningar till glasögon o. d.		90.03	Julgransprydnader ...........	..... 97.05
Infusoriejord:			Julkort ......................	..... 49.09
aktiverad ..................		38.03	Julprydnader ................	..... 97.05
annan ....................		25.12	Jute ..........................	..... 57.03
värmeisolerande produkter	därav	69.01	Järn och stål samt varor därav	. . Kap. 73
Inhalationsterapeutiska apparater . .	90.18	Järncerium ..................	..... 36.07
Inläggssulor ................		64.05	Järnglimmer, naturlig .........	..... 25.09
Inom husspel ................		97.04	Järnhydroxider ..............	..... 28.23
Inredningsartiklar av keramiskt ma-		Järnkonstruktioner ..........	..... 73.21
terial ....................		69.13	Järnoxider ...................	..... 28.23
Insektsbekämpningsmedel ....		38.11	Järnsulfider, naturliga .......	..... 25.02
Insektsvaxer ................		15.15	Järnsvamp ...................	..... 73.05
Inulin .......................		11.08	Järnvägsmateriel .............	. . Kap. 86
Invalidvagnar ..............	87.11,	87.13	Järnvägssliprar, av
Is ...........................		22.01	järn eller stål .............	..... 73.16
Isolatorer ..................		85.25	trä .........................	..... 44.07
Isolerdetaljer, elektriska, helt av iso-		Järnvägsvagnar ..............	. 86.04—07
lermaterial................	. 85.25—26	delar därtill ...............	..... 86.09
Isoleringsrutor av glas ......		70.07	Jäst:
Isolerrör av oädel metall ....		85.27	utgörande läkemedel........	..... 30.03
Isop .........................		12.07	annan .....................	..... 21.06
Isotoper och föreningar därav	. 28.50—51

148

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe nummer -

Kablar:

elektriska ...................... 85.23

av alurainiumtråd ............... 76.12

av järn- eller ståltråd............ 73.25

av koppartråd .................. 74.10

Kadmium och varor därav ........ 81.04

Kaffe .............................. 09.01

Kaffeextrakter och kaffeessenser . . 21.02

Kaffekvarnar ..................... 82.08

Kaffesurrogat:

innehållande kaffe .............. 09.01

andra, rostade .................. 21.01

Kakaobönor ...................... 18.01

Kakaofett ......................... 18.04

Kakaomassa ...................... 18.03

Kakaopulver ...................... 18.05

Kakaoskal ........................ 18.02

Kakaosmör ....................... 18.04

Kalandrar ........................ 84.16

Kalciumaluminiumfosfater, naturliga 25.10

Kalciumcyanamid, innehållande högst

25 viktprocent nitrogen .... 31.02, 31.05

Kalciumfosfater . 25.10, 28.40, 31.03, 31.05

Kalciumhypoklorit ................ 28.31

Kalciumkarbid .................... 28.56

Kalciummagnesiumnitrat .... 31.02, 31.05

Kalciumnitrat, innehållande högst 16

viktprocent nitrogen ...... 31.02, 31.05

Kaliumaluminiumsulfat ........... 28.38

Kaliumfosfater .................... 28.40

Kaligödselmedel .............. 31.04—05

Kaliumhydroxid .................. 28.17

Kaliumklorid .................. 31.04—05

Kaliummagnesiumsulfat, innehållande
högst 30 viktprocent KsO . . 31.04—05

Kaliumperoxid .................... 28.17

Kaliumsalter, råa............. 31.04—05

Kaliumsilikater ................... 28.45

Kaliumsulfat, innehållande högst 52

viktprocent K»0 ............ 31.04—05

Kaliumxantogenater............... 29.31

Kalk .............................. 25.22

Kalkerväv ........................ 59.07

Kalksten:

för kalk- eller cementtillverkning

etc............................. 25.21

annan .......................... 25.15

Kalktuff .......................... 25.15

Kallvattenfärger .................. 32.09

Kamaxlar ......................... 84.63

Kamelia .......................... 06.02

Tulltaxe nummer -

Kameror:

televisions- ...................... 85.15

andra ................ 90.07—08, 90.11

Kamfer .......................... 29.13

Kamgarn ................ 53.07—08, 53.10

Kaminer:

elektriska ...................... 85.12

av järn eller stål................ 73.36

Kammar .......................... 98.12

Kampingartiklar .................. 62.04

Kanariefrö ........................ 10.07

Kanel och kanelknopp ............ 09.06

Kanfas ............................ 59.07

Kantsten.......................... 68.01

Kaolin ............................ 25.07

Kapock........................... 14.02

Kappsäckslås ...................... 83.01

Kapris: se Köksväxter

Kapsyler .......................... 83.13

Kapsyleringsmaskiner ............. 84.19

Kar, av aluminium

..................... 76.09

järn eller stål .................. 73.22

keramiskt material .............. 69.09

koppar .......................... 74.09

trä............................. 44.22

Karbider .......................... 28.56

Karbonater:

bariumkarbonat, naturligt ...... 25.11

magnesiumkarbonat, naturligt .... 25.19

andra, av metaller .............. 28.42

Karbonpapper .................... 48.13

Karbonråpapper .................. 48.01

Kardbeslag ........................ 84.38

Kardemumma..................... 09.08

Kardgarn ............. 53.06, 53.08, 53.10

Karnevalsartiklar.................. 97.05

Karosserier ....................... 87.05

Kartonger ..................... 48.16—17

Kartor ............................ 49.05

Karuseller ......................... 97.08

Kasein:

härdat .......................... 39.04

annat .......................... 35.01

Kaseinater och andra kaseinderivat. . 35.01

Kaseinlim .................. 35.01, 35.06

Kasjunötter ....................... 08.01

Kassakistor ...................... 83.03

Kassakontrollapparater ............ 84.52

delar och tillbehör därtill ........ 84.55

Kassaskåp ........................ 83.03

Kassetter till kameror ........ 90.07—08

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

149

	Tulltaxe-
	nummer
Kassuner .......................	. . 89.05
Kastanjer ........................	. . 08.05
Kastanjetter ....................	. . 92.06
delar och tillbehör därtill......	. 92.10
Kataplasmer ....................	. . 30.04
Katapulter ......................	. . 88.05
Katgut:
steril ........................	. . 30.05
av natursilke..................	. . 50.08
av syntetiskt eller konstgjort tex-
tilmaterial ...................	. . 51.02
av tarmar etc.................	. . 42.06
Katodstrålerör ...................	. . 85.21
Kautschuk och varor därav .....	. Kap. 40
Kaviar och kaviarersättning . . . .	. . 16.04
Kedjor, av
järn eller stål ................	. . 73.29
koppar ........................	. . 74.13
Kemiska föreningar:
oorganiska ...................	Kap. 28
organiska ....................	Kap. 29
Keramiska produkter ............	Kap. 69
skärvor och brottstycken därav	. . 25.32
Ketonaldehyder, ketonalkoholer, keto-
ner och ketonfenoler ..........	. . 29.13
Ketonsyror ......................	. . 29.16
Kikare .........................	. . 90.05
Kilar:
klyv- ..........................	. . . 82.01
av järn eller stål..............	. . 73.32
av koppar .....................	. . 74.15
Kimrök ........................	. . 28.03
Kinoapparater ..................	. . 90.08
Kinofilm ................... 37.06, 37.07
Kinonaldehyder, kinonalkoholer, kino-
ner och kinonfenoler ..........	. . 29.13
Kinoprojektorer ................	. . . 90.08
Kirurgiska instrument...........	. . 90.17
Kisel ............................	. . . 28.04
Kiselgur ........................	, . . 25.12
värmeisolerande produkter därav 69.01
Kiseljärn och kiselmanganjärn . . .	. . . 73.02
Kitt ............................	. .. 32.12
Klämmer till häftapparater ......	. . . 83.05
Klarspån ......................	. .. 44.09
Klementiner, färska eller torkade	. . 08.02
Kli .............................	. . . 23.02
Klichéer och klichétillvcrkningsma-
skiner .......................	. . . 84.34
Klippnät, av
aluminium ...................	. .. 76.14

Tulltaxe nummer -

järn eller stål .................. 73.28

koppar .......................... 74.12

Klippverktyg, ej hänförliga till annat

nummer ........................ 82.13

Klister ......................... Kap. 35

Klor (av djur) .................... 05.09

Klor.............................. 28.01

Klorater av metaller .............. 28.32

Klorfluorkolväten ................. 29.02

Klorider av metaller .............. 28.30

Kloriter av metaller .............. 28.31

Klorkalk .......................... 28.31

Klorsulfonsyra .................... 28.06

Klorväte .......................... 28.06

Klosettskålar ..................... 69.10

Kläder:

begagnade ...................... 63.01

av asbest ........................ 68.13

av gummi ...................... 40.13

av läder eller konstläder ........ 42.03

av trikå ..................... Kap. 60

av vävnader eller filt.......... Kap. 61

Klämplattor ...................... 73.16

Klövar ............................ 05.09

Klöver ............................ 12.10

Klöverfrön ........................ 12.03

Klövolja .......................... 15.06

Knalldosor ........................ 36.05

Knappar och knappformar ........ 98.01

Knappnålar, av

järn eller stål.................... 73.34

koppar ......................... 74.19

Knappämnen ...................... 98.01

Knivar:

av oädel metall:

fisk- och smör- .............. 82.14

hugg-, för slakt och charkuteri. . 82.13

hö- och halm- ................ 82.01

maskin- ...................... 82.06

rak-........................... 82.11

röj- .......................... 82.01

andra ......................... 82.09

Knivblad, till

knivar, hänförliga till nr 82.09 . . 82.10

rakknivar ...................... 82.11

Knäskydd av gummielastisk trikåväv 60.06

Koaxialkabel ...................... 85.23

Kobolt och varor därav............ 81.04

Kobolthydroxider och koboltoxidcr . . 28.24

Koffertar ......................... 42.02

Koffertlås ......................... 83.01

150

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe nummer -

Kokapparater:
för hushållsbruk:

elektriska .................... 85.12

av järn eller stål .............. 73.36

av koppar ..................... 74.17

andra .......................... 84.17

Kokosnötter, färska eller torkade . . 08.01

Koks:

av mineraltjärbeck .............. 27.08

petroleum- ...................... 27.14

av stenkol, brunkol eller torv .... 27.04

Kol:

artiklar därav, för elektriskt ändamål
............................ 85.24

aktiverat ....................... 38.03

brun- ............................ 27.02

djur-........................... 38.02

kemiskt rent .................... 28.03

retort- ......................... 27.05

rit- .............................. 98.05

sten- ........................... 27.01

trä- ............................. 44.02

Kolborstar ........................ 85.24

Koldioxid .......................... 28.13

Koldisulfid ....................... 28.15

Kollergångsstenar ................ 68.04

Kollodiumemulsion, ljuskänslig .... 37.08

Kolofonium ...................... 38.08

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Kolsvavla ......................... 28.15

Kolsyra .......................... 28.13

Kolväten:

gasformiga ...................... 27.11

andra ........................... 29.01

Kompasser ...................... 90.14

Kompressorer ...................... 84.11

Kondensatorer .................... 85.18

Kondensatorpapper ................ 48.01

Konsoler ......................... 83.02

Konstbast .......................... 51.02

Konstgjorda textilfibrer:

korta ........................ Kap. 56

ändlösa ...................... Kap. 51

Konstister ........................ 15.13

Konstläder ....................... 41.10

Konstnärsfärger .................. 32.10

Konsttarmar ...................... 39.04

Konstverk ...................... Kap. 99

Kontorsartiklar, av

glas ............................ 70.13

oädel metall ................ 83.04—05

papper eller papp ............... 48.18

Tulltaxe nummer Kontorsböcker

.................... 48.18

Kontorsmaskiner .............. 84.51—54

delar och tillbehör därtill........ 84.55

Kontrollapparater för järnvägar etc.:

elektriska ...................... 85.16

mekaniska ...................... 86.10

Kontrollinstrument, ej hänförliga till

annat nummer .................. 90.16

Konvertrar ....................... 84.43

Kopal:

varor därav, gjutna eller formade 95.08
Kopieringsapparater och kopierings -

ramar .......................... 90.10

Kopieringspapper .................. 48.13

Koppar och varor därav ........ Kap. 74

Kopparskärsten ................... 74.01

Kopparsulfat ...................... 28.38

Koppartillsatslegeringar............ 74.02

Kopplingar, elektromagnetiska .... 85.02

Kopplingsbelägg av asbest.......... 68.14

Kopplingsdosor ................... 85.19

Kopra ............................. 12.01

Korall:

bearbetad; varor därav.......... 95.05

obearbetad ..................... 05.12

Korgmakeriarbeten ................ 46.03

Korgvide .......................... 14.01

Koriander ........................ 09.09

Kork och varor därav............ Kap. 45

Korkbearbetningsmaskiner......... 84.47

delar och tillbehör därtill........ 84.48

Kornlack ......................... 13.02

Korpar ............................ 82.01

Korrespondenskort ................ 48.14

Korsetter .......................... 61.09

Korsettfjädrar .................... 98.13

Korsningsspetsar................... 73.16

Kort för statistikmaskiner ........ 48.21

Kortbrev .......................... 48.14

Kortregisterlådor .................. 83.04

Korund:

konstgjord ...................... 28.20

naturlig ........................ 25.13

Korv ............................. 16.01

Kosmetiska preparat .............. 33.06

Kragar ..................... 61.03, 61.08

Kragknappar ...................... 98.01

Krampor, av

järn eller stål .................. 73.31

koppar .......................... 74.14

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

151

Tulltaxe-		Tulltaxe-
nummer		nummer
Kranar:		Kuvert ......................		48.14
lyft- ............................	84.22	Kvarnindustrimaskiner ......		84.29
andra ..........................	84.61	Kvarnstenar .................		68.04
Kranbilar...................	87.03	Kvarts och kvartsit.........		25.06
delar och tillbehör därtill........	87.06	Kvastar ....................		96.01
Kranvagnar för järnvägar och spår-		Kvicke ......................		05.08
vägar ..........................	86.06	Kvicksilver ..................		28.05
delar därtill ....................	86.09	Kvicksilverlikriktare ........		85.01
Krasse: se Köksväxter		Kvicksilverorganiska föreningar ....	29.33
Krattor ............................	82.01	Kvistar till prydnad ........		06.04
Kresol ............................	29.06	Kvittenfrukter, färska ......		08.06
Krigsfartyg ........................	89.01	Kvävegödselmedel ..........	31.02,	31.05
Kristaller, monterade piezoelektriska,		Kylapparater, kylmaskiner och kyl-
kristalldioder, kristalltrioder o. d.	85.21	skåp ............		84.15
Krita:		Kålrötter ....................		12.10
biljard-, pastell-, rit- och skräddar-	98.05	Käglor, keramiska, för temperatur-
fosfat- ..........................	25.10	mätning ..................		38.19
annan ...........................	25.08	Kärnbindemedel ............	38.10,	38.19
Krokar, av		Kättingar av järn eller stål . .		73.29
järn eller stål .............. 73.31—32	Käx .........................		19.08
koppar ...................... 74.14—15	Köksartiklar av glas .........		70.13
Krollsplint ........................	14.02	Köksfläktar ..................		85.06
Krom och varor därav ............	81.04	Köksväxter:
Kromater av metaller..............	28.47	färska, kylda, frysta, torkade eller
Kromhydroxider och kromoxider . .	28.21	i tillfälligt konserverande	lös-
Krommagnesitprodukter............	69.02	ningar .....................	. 07.01—04
Krosskorn av sten ................	25.17	inlagda i ättika eller ättiksyra eller
Krukor, av		på annat sätt konserverade .	. 20.01—02
glas ............................	70.10	Köksväxtfrön ................		12.03
keramiskt material ..............	69.09	Körsbär, färska .............		08.07
Krusbär, färska ..................	08.08	Körsbärsträd .................		06.02
Krut ..............................	36.01	Körtlar för organoterapeutiskt	bruk	30.01
Kryddnejlikor ....................	09.07	Körvel: se Köksväxter
Kryddor ...................... 09.04—10	Kött:
Kryddsalvia .......................	12.07	berett eller konserverat .....	. 16.01—02
Kryolit ...........................	25.28	färskt, kylt, fryst etc......		Kap. 2
Kryssfaner ........................	44.15	Köttextrakt ..................		16.03
Krås till kläder för kvinnor eller flic-		Köttkvarnar, vägande högst 10	kg/st	82.08
kor ............................	61.08	Köttsaft ....................		16.03
Kräftdjur:
beredda eller konserverade ......	16.05
färska, kylda, frysta etc.........	03.03	Jj
Ivubbar av trä ....................	44.06
Kuddar...........................	94.04	Laboratorieartiklar av glas . .		70.17
Kugghjul ..........................	84.63	Lack, sigill- och butelj- .....		98.09
Kuggskenor.......................	73.16	Lacker ......................		32.09
Kuggväxlar ........................	84.63	Lackläder ...................		41.08
Kullager ..........................	84.62	Lagerblad och lagerbär .......	.....	09.10
Kulor av glas ......................	70.03	Lagerhus ....................		84.63
Kulspetspennor ...................	98.03	Lakritsextrakt ..............		13.03
Kultivatorer .......................	84.24	Laktamer ....................		29.37
Kummin ..........................	09.09	Laktofosfater ................		29.19

152

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

Tulltaxe mirnmer -

Laktoner ....................	..... 29.37
Lamellplattor .................	..... 44.16
Laminariastift, sterila ........	..... 30.05
Lampor:
båg-........................	..... 85.20
fick- .......................	..... 85.10
gasurladdnings- och glöd- . . .	..... 85.20
av trä ...................	..... 44.27
för ultravioletta eller infraröda
strålar ....................	..... 85.20
Lampsvart ...................	..... 28.03
Lanolin ......................	..... 15.05
Lantbruksmaskiner o. d.......	84.24—28
Lantmäteriinstrument ........	..... 90.14
Lav till prydnad .............	..... 06.04
Lax, inkokt ................	..... 16.04
Lecitiner ............	..... 29.24
Ledningar, elektriska .........	..... 85.23
Legeringar:
ferro- ......................	..... 73.02
guld- ......................	..... 71.07
koppartillsats- .............	..... 74.02
platina- och platinametall- .	..... 71.09
pyrofora ...................	..... 36.07
silver- .....................	..... 71.05
Leksaker .................	. 97.01—03
Lemmar, konstgjorda ........	..... 90.19
Lemonader ...........	..... 22.02
Lera:
aktiverad..............	..... 38.03
annan ....................	..... 25.07
Leucit .......................	..... 25.31
Lever:
fisklever: se Fisk
annan:
beredd eller konserverad .	. 16.01—02
färsk, kyld, fryst etc.....	.....Kap. 2
Liar ........................	..... 82.01
Likriktare ....................	..... 85.01
Likör ...................	..... 22.09
Liljekonvalje .................	..... 06.01
Lim ..........................	. . . Kap. 35
Limläder ...................	..... 05.06
Lin ..........................	.......54.01
Linbanor .....................	..... 84.22
Lind ......................	..... 06.02
Lindbast .....................	..... 14.01
Linkastningsapparater .......	..... 93.04
delar därtill ...............	..... 93.06
Linoleummattor .............	..... 59.10
Linolja .......................	. 15.07—08
Linoljefettsyra ................	..... 15.10

Tulltaxe nummer Linor,

aluminiumtråd .................. 76.12

blytråd ........................ 78.06

järn- eller ståltråd .............. 73.25

koppartråd ...................... 74.10

textilmaterial .................. 59.04

Linser ........................ 90.01—02

Linskivor ........................ 84.63

Linslagningsmaskiner ............. 84.59

Lister, av

keramiskt material ............. 69.05

trä ............................. 44.19

Litografier ....................... 99.02

Livräddningsraketer .............. 36.05

Livsmedelsautomater .............. 84.58

Livsmedelsindustrimaskiner, ej hänförliga
till annat nummer ...... 84.30

Ljudupptagningsapparater:

för kinobruk .................. 90.08

andra .......................... 92.12

Ljung ............................ 06.03

Ljus ............................. 34.06

Lock av glas ...................... 70.10

Lockar ............................ 67.04

Lockpipor ........................ 92.08

Lok .......................... 86.01—03

delar därtill .................... 86.09

Lokomobiler ...................... 84.04

Lornjetter ........................ 90.04

Luft, flytande...................... 28.53

Luftfartyg ...................... Kap. 88

Luftkonditioneringsapparater ...... 84.12

Luftpumpar ...................... 84.11

Luftskepp ........................ 88.01

delar därtill .................... 88.03

Luminoforer:

oorganiska ...................... 32.07

organiska ....................... 32.05

Lump ............................ 63.02

Lupiner ........................... 12.10

frön därav ..................... 12.03

Lusern ........................... 12.10

Lustfartyg ........................ 89.01

Lyftblock ........................ 84.22

Lyftdon, elektromagnetiska ........ 85.02

Lyftkranar ........................ 84.22

Lyktor, elektriska............. 85.09—10

Lådor av trä ...................... 44.21

Lås ............................... 83.01

Låsbrickor, av

järn eller stål .................. 73.32

koppar .......................... 74.15

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

153

	Tulltaxe-
	nummer
Läder ......................	. . . . Kap. 41
Läderavfall .................	...... 41.09
Läderfärger, beredda ........	...... 32.09
Läderlndustrimaskiner ......	. . 84.41—42
Lädervaror ..................	. ... Kap. 42
Läggmaskiner för vävnader . .	...... 84.40
Läkemedel ...................	....... 30.03
Lärk ........................	...... 06.02
Lödmedel ..................	...... 38.13
Lök, ätbar: se Köksväxter
Lökar av prydnadsväxter . . . .	...... 06.01
Lönn .......................	....... 06.02
Löshår .....................	...... 67.04
Lösningar av ovulkat gummi	...... 40.06
Lösningsmedel:
av terpeuer etc...........	...... 38.07
utgörande blandningar för	lacker 38.18

Madrasser ........................ 94.04

Magar ............................. 05.04

Magnesit ......................... 25.19

Magnesitprodukter ................ 69.02

Magnesium och varor därav .... 77.01—03

Magnesiumhydroxid .............. 28.18

Magnesiumkarbonat, naturligt..... 25.19

Magnesiumoxid och magnesiumper oxid

............................ 28.18

Magneter .......................... 85.02

Majs ............................. 10.05

Majsflingor ........................ 19.05

Makadam......................... 25.17

Makaroner ........................ 19.03

Makulatur ........................ 47.02

Malm ............................. 26.01

Malt ............................. 11.07

Maltdrycker ....................... 22.03

Maltextrakt .......... 19.01

Malört ............................ 12.07

Mandariner, färska eller torkade . . 08.02

Mandel ............................ 08.05

Mangan och varor därav .......... 81.04

Manganoxider .................... 28.22

Mango och mangostan, färska eller

torkade ........................ 08.01

Manikyrverktyg ................... 82.13

Manillafibrer ...................... 57.02

Maniokrot ........................ 07.06

Manometrar ...................... 90.24

delar och tillbehör därtill ...... 90.29

Tulltaxe nummer -

Manschetter ................ 61.03, 61.08

Manschettknappar ................. 98.01

Manöverapparater för järnvägar etc.:

elektriska ...................... 85.16

mekaniska ...................... 86.10

Manövertavlor .................... 85.19

Margarin .......................... 15.13

Markiser ......................... 62.04

Marmelader .......... 17.04, 18.06, 20.05

Marmor .......................... 25.15

Maskinborstar ..................... 96.02

Maskiner och apparater, elektriska Kap. 85
Se i övrigt de olika benämningarna
Maskiner och apparater, icke elektriska
i1

adresserings- .........	.......... 84.54
biljett- ...............	.......... 84.52
	84.32
bokförings- ..........	.......... 84.52

bryggeriindustri-, ej hänförliga till

annat nummer ................. 84.30

disk- .......................... 84.19

duplicerings- .................... 84.54

etiketterings- ................... 84.19

frankostämplings- .............. 84.52

förpacknings- .................. 84.19

gjut-, för metallindustrin ........ 84.43

glasbearbetnings- ......... 84.46, 84.57

gräsklippnings- ................. 84.25

gräv- .......................... 84.23

hårklippnings- .................. 82.13

jacquard- ...................... 84.38

kapsylerings- ................... 84.19

klichétillverknings- .............. 84.34

kontors- .................... 84.51—54

korkbearbetnings- .............. 84.47

kvarnindustri- .................. 84.29

kyl- ............................ 84.15

lantbruks- o. d............. 84.24—28

livsmedelsindustri-, ej
till annat nummer . . .

läderindustri- .......

lägg-, för vävnader . . .
metallbearbetnings- . .

mjölknings- .......

myntsorterings- o. d. .

hänförliga

.......... 84.30

...... 84.41—42

.......... 84.40

.......... 84.45

.......... 84.26

.......... 84.54

1 Härunder ha först upptagits sådana ord,
vilkas sista sammansättningsdel är »maskin»;
därefter ha upptagits maskiner och
apparater »för visst ändamål». Se i övrigt
de olika benämningarna.

154

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

pappersbruks- ..............	Tulltaxe- nummer .... 84.31
pappersvaru- ................	. . . . 84.33
press-, för vävnader ........	____ 84.40
påfyllnings- ................	. . . . 84.19
rensnings-, för spannmål etc.	. . . . 84.25
rull-, för vävnader ..........	. . . . 84.40
räkne- ......................	____ 84.52
skaft- ......................	. . . . 84.38
skriv- ..............	. . . . 84.51
skär-: för papper eller papp......	. . . . 84.33
för vävnader ..............	. ... 84.40
skörde- ....................	____ 84.25
slaggranulerings- ....	____ 84.59
slåtter- ......................	. . . . 84.25
sorterings-, för spannmål etc.	____ 84.25
statistik- ...................	____ 84.53
stenbearbetnings- ............	____ 84.46
stryk- .......................	. . . . 84.40
svets- o. d.................	. ... 84.50
sy- ..........................	. . . . 84.41
så- .........................	... 84.24
sätt- ...........	. . . . 84.34
tillslutnings-...........	. . . . 84.19
trikå- ......................	.... 84.37
tryck-: för vävnader, tapeter etc. . ..	.. . . 84.40
andra .....................	... 84.35
träbearbetnings- o. d..........	. . . 84.47
tvätt- .......................	. . . 84.40
typgjutnings- ...............	. . . 84.34
varp- och varpklistrings- .....	. . . 84.37
ång- .........................	. 84.04—05

för uppvärmning, kokning etc. eller
annan behandling som innebär

temperaturändring .............. 84.17

för rengöring eller torkning av flaskor
eller andra kärl ............ 84.19

för inpressning av kolsyra i drycker
............................ 84.19

för utsprutning, spridning eller finfördelning
av flytande eller pulver formiga

ämnen................. 84.21

för jord- eller bergarbete........ 84.23

för bearbetning av spannmål eller

baljväxtfrön .................... 84.29

för tillverkning av filthattar .... 84.39

för tillverkning av linoleum e. d. 84.40
för sortering, siktning etc. av jord,

sten, malm etc................. 84.56

för hoppressning eller formning av
mineraliska ämnen ............ 84.56

Tulltaxe nummer för

tillverkning av gjutformar av

sand e. d....................... 84.56

för tillverkning av elektriska glödlampor,
elektronrör e. d......... 84.57

Maskinverktyg ................ 82.05—06

Massageapparater o. d............. 90.18

Master av järn eller stål .......... 73.21

Matbröd .......................... 19.07

Materialprovningsapparater och ma terialprovningsmaskiner

........ 90.22

Matriser, för

tillverkning av grammofonskivor 92.12

tryckerier ...................... 84.34

Matte ............................ 09.03

Mattor, av

flätningsmaterial................ 46.02

textilmaterial............... 58.01—02

Medicinska instrument ............ 90.17

Mejeriprodukter ..................Kap. 4

Mejram: se Köksväxter

Mekaniker till pianon............. 92.10

Mekanismer till samlingspärmar .. 83.05

Mekanoterapeutiska apparater ..... 90.18

Melass ...................... 17.03, 17.05

Meloner, färska .................. 08.09

Menagerier, ambulerande .......... 97.08

Mentol ........................... 29.05

Meridiancirklar .................... 90.06

Metaldehyd, utgörande bränsle .... 36.08

Metallbearbetningsmaskiner ....... 84.45

delar och tillbehör därtill ...... 84.48

Metaller, oädla, pläterade med ädel

metall samt varor därav ...... Kap. 71

Metaller, oädla, och varor därav Kap. 73—83
Metaller, ädla, i kolloidal form;
amalgamer av ädla metaller; föreningar
av ädla metaller ........ 28.49

Metaller, ädla och varor därav . . Kap. 71
Metallkarbidblandningar, icke sintrade
............................ 38.19

Metallorganiska föreningar .... 29.33—34

Metallsalter av oorganiska syror Kap. 28 :V

Metalltrådslampor ................ 85.20

Metalltrådssaxar .................. 82.03

Metanol, rå ...................... 38.09

Meteorologiska instrument och apparater
........................... 90.14

Metol ............................. 29.23

Metronomer ...................... 92.10

Metylalkohol, rå .................. 38.09

Metylcyklohexanol ................ 29.05

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe nummer -

Metylcyklohexanon ................ 29.13

Mikafolier och mikanitplattor ...... 68.15

Mikrobvacciner ................... 30.02

Mikrofoner ........................ 85.14

Mikrometrar ...................... 90.16

Mikroskop .................... 90.11—12

Mikrotomer ........................ 90.25

Mimosa .......................... 06.03

Mineraliska bränslen och mineraloljor
........................ Kap. 27

Mineraltjärbeck .................. 27.08

Mineraltjäror .................... 27.06

Mineralull och varor därav ........ 68.07

Mineralvatten .................... 22.01

Mineralvaxer ..................... 27.13

Minor ............................ 93.07

Mjöd ............................ 22.07

Mjöl:

av animaliskt ursprung ......... 23.01

av baljväxtfrön, ätbara ........ 11.03

av ben ......................... 05.08

av elfenben ..................... 05.10

av frukter, hänförliga till kap. 8 11.04

av frön och frukter, oljehaltiga . . 12.02

gluten- ........................ 11.09

av horn ......................... 05.09

av mjukgummi ................ 40.04

av mussel- eller sköldpaddsskal 05.11—12

av potatis ...................... 11.05

av sago eller till nr 07.06 hänförliga
rötter och rotknölar ........ 11.06

av spannmål ................... 11.01

Mjölk ........................ 04.01—02

Mjölkningsmaskiner ............... 84.26

Mjölksyra ........................ 29.16

Modeller för demonstrationsändamål 90.21

Modelleringsmassor 34.07

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Moderlut från saltframställning . . 25.01

Modernejlikor .................... 09.07

Molybden och varor därav ........ 81.02

Monometylparaaminofenolsulfat . . . 29.23

Montanvax ....................... 27.13

Monumentsten ................ 25.15—16

Moppar ........................... 96.02

Mosaikbitar av sten .............. 68.02

Mossa till prydnad ................ 06.04

Motorcyklar ....................... 87.09

delar och tillbehör därtill........ 87.12

Motordressiner ................... 86.04

delar därtill .................... 86.09

155

Tulltaxe nummer Motorer: elektriska

................ 85.01, 85.08

andra ....................... 84.06—08

Motorfordon .................... Kap. 87

Motorgeneratorer .................. 85.01

Motorvagnar ...................... 86.04

delar därtill .................... 86.09

Moträler .......................... 73.16

Motstånd:

värme- .......................... 85.12

andra .......................... 85.19

Mudderverk ...................... 89.03

Muffar av textilmaterial, till kläder 61.11
Mufflar av eldfast keramiskt material
........................... 69.03

Mullit ............................ 25.07

Mulor och mulåsnor .............. 01.01

Munspel .......................... 92.04

delar och tillbehör därtill........ 92.10

Munstycken av eldfast keramiskt

material ....................... 69.03

Murbruk .......................... 38.19

Murstenar av glas ................ 70.16

Murtegel ......................... 69.04

Musikinstrument .............. 92.01—08

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Musiknoter ....................... 49.04

Musiksågar ....................... 92.08

Muskot och muskotblomma ........ 09.08

Muttrar, av

järn eller stål .................. 73.32

koppar .......................... 74.15

Mynt ............................ 72.01

Mynta ............................ 12.07

Myntsorteringsmaskiner ........... 84.54

Myrsyra .......................... 29.14

Mysk .......................... 05.14

Målarböcker ...................... 49.03

Målningar ........................ 99.01

Målningsfärger .................... 32.09

Målningsrullar .................... 96.02

Människohår:

bearbetat; varor därav ...... 67.03—04

obearbetat ...................... 05.01

Märlor, av

järn eller stål .................. 73.31

koppar ........................ 74.14

Mätinstrument, ej hänförliga till annat
nummer .................... 90.16

Möbellister ....................... 44.19

156

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe nummer -

Möbler:

för spel ........................ 97.04

för inbyggnad av symaskiner .... 84.41

andra ........................ Kap. 94

Mösskärmar ..................... 65.07

Naftalen .......................... 29.01

Naften- och naftensulfosyror, råa . . 38.19

Naftol ............................ 29.06

Naftolfärgämnen .................. 32.05

Naftylamin ........................ 29.22

Nagelfilar ........................ 82.13

Naglar ............................ 05.09

Namnplåtar av oädel metall ...... 83.14

Natriumformaldehydsulfoxylat..... 28.36

Natriumfosfater ................... 28.40

Natriumhydroxid ................. 28.17

Natriumklorid .................... 25.01

Natriumnitrat, innehållande högst 16

viktprocent nitrogen ...... 31.02, 31.05

Natriumperhorat .................. 28.46

Natriumperoxid .................. 28.17

Natriumsilikater .................. 28.45

Natriumxantogenater .............. 29.31

Nattvardsbröd .................... 19.06

Naturgummi ...................... 40.01

kemiska derivat därav .......... 39.05

Naturpärlor ...................... 71.01

varor därav ..................... 71.15

Navigationsinstrument ............ 90.14

Necessärer ....................... 42.02

Nefelin och nefelinsyenit.......... 25.31

Nejlikstjälkar .................... 09.07

Nickel och varor därav.......... Kap. 75

Nickelskärsten .................... 75.01

Niob och varor därav ............ 81.04

Nitar:

rör- och tvåspets- .............. 83.09

av järn eller stål .............. 73.32

av koppar ...................... 74.15

av zink ......................... 79.06

Nitranilin ........................ 29.22

Nitrater .......................... 28.39

Nitrider .......................... 28.57

Nitrilföreningar .................. 29.27

Nitriter ........................... 28.39

Nivåmätare ...................... 90.24

delar och tillbehör därtill ...... 90.29

Nockplåtar av zink................ 79.05

Nonen ............................. 29.01

Tulltaxe nummer -

Noppor av textilmaterial .......... 59.01

Nukleinsyror ..................... 29.35

Nummerbrickor av oädel metall .... 83.14

Nyckelämnen och nycklar.......... 83.01

Nålkammar ...................... 84.38

Näbbar ............................ 05.09

Näringsmedel:

innehållande kakao ............. 18.06

av mjöl, stärkelse etc........... 19.02

ej hänförliga till annat nummer .. 21.07

Närsubstrat för odling av mikrober 38.16

Näsdukar, av

papper ........................ 48.21

textilmaterial .................. 61.05

Nät, av

aluminiumtråd ................. 76.13

järn- eller ståltråd ............ 73.27

koppartråd ..................... 74.11

textilmaterial .................. 59.05

Nätknytningar ................ 58.08—09

Nötkreatur ...................... 01.02

Nötter:

utgörande snidningsmaterial .... 14.04

jord- ............................ 12.01

andra .................... 08.01, 08.05

Objektiv .......................... 90.02

Oblatkapslar för läkemedel ........ 19.06

Obligationer ...................... 49.07

Ogräsbekämpningsmedel .......... 38.11

Oiticicaolja .................. 15.07—08

Oleomargarin, ej berett ............ 15.03

Oleum ............................ 28.08

Oliver: se Köksväxter

Oljekakor ........................ 23.04

Oljor:

animaliska.................... Kap. 15

harts- .......................... 38.08

mineral- ...................... Kap. 27

trätjär- .................... 38.09, 38.18

vegetabiliska:

feta......................... Kap. 15

flyktiga .................... Kap. 33

Omformare ........................ 85.01

Onduleringsapparater .............. 85.12

Oorganiska kemiska produkter . . Kap. 28

Opa, beredda .................... 32.08

Operationsbord .................... 94.02

Opium ........................... 13.03

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 195it

Tulltaxe nummer Optiska

instrument och apparater,

ej hänförliga till annat nummer .. 90.13

Optiskt glas:

bearbetat ................... 90.01—02

obearbetat ...................... 70.18

Orderböcker ...................... 48.18

Organiska kemiska produkter .... Kap. 29
Orglar och orgelharmonier . . 92.03, 92.07

delar och tillbehör därtill ...... 92.10

Originalskulpturer ................ 99.03

Orkestrion ........................ 92.08

delar och tillbehör därtill........ 92.10

Ortopediska artiklar .............. 90.19

Ost ................................ 04.04

Ostmassa ......................... 04.04

Ostron: se Kräftdjur

Oxalsyra ......................... 29.15

Oxibromider av metaller .......... 28.33

Oxider, av

ickemetaller ................ Kap. 28 :II

metaller.................... Kap. 28:IV

Oxidjodider av metaller .......... 28.34

Oxihalogenider av ickemetaller .... 28.14

Oxidklorider av metaller .......... 28.30

Oxygen .......................... 28.04

Ozokerit .......................... 27.13

Ozonterapeutiska apparater ........ 90.18

p
Packningar:
satser därav ...............	..... 84.64
av metallplåt i förening med annat
material ...................	..... 84.64
av papper .................	..... 48.21
av textilmaterial ...........	..... 59.17
Pagineringsstämplar .........	..... 98.07
Paljetter .....................	..... 83.10
Pansarslangar av vulkat mjukgummi 40.09
Pantografer .................	..... 90.16
Papeterier ...................	..... 48.14
Papiljotter av järn eller stål .	..... 73.34
Papper och papp:
garn och textilvaror därav .	. . . Avd. XI
ljuskänsliga ...............	..... 37.03
slip- .......................	..... 68.06
i rullar eller ark...........	48.01—07
tillskurna; varor därav ......	. 48.10—21
Pappersbruksmaskiner .......	..... 84.31
Pappersklämmor .............	..... 83.05

157

Tulltaxe nummer Pappersknivar

.................... 82.13

Pappersmassa .................... 47.01

Papperstapeter .................... 48.11

Pappersvarumaskiner ............. 84.33

Paraffin .......................... 27.13

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Paranötter ........................ 08.01

Paraplyer och parasoller .......... 66.01

Parfymer .......................... 33.06

Parkettstav:

icke sammansatt ................ 44.13

sammansatt .................... 44.23

Pastellkrita ...................... 98.05

Pedikyrverktyg .................... 82.13

Pekannötter ...................... 08.05

Pektin ............................ 13.03

Penicillin ........................ 29.44

läkemedel därav ................ 30.03

Pennformeringsapparater .......... 84.54

delar och tillbehör därtill........ 84.55

Pennförlängare .................... 98.03

Pennor ....................... 98.03—05

Pennskaft ......................... 98.03

Penslar .......................... 96.02

Pentanol .......................... 29.04

Peppar:

kubeba- ......................... 12.07

sötpaprika: se Köksväxter

annan .......................... 09.04

Pepparrot: se Köksväxter

Peptoner ......................... 35.04

Perborater av metaller ............ 28.46

Perbromater av metaller .......... 28.33

Pergament......................... 41.07

Pergamentpapper och pergamentpapp 48.03

Perjodater av metaller ............ 28.34

Perkarbonater av metaller ........ 28.42

Perklorater av metaller............ 28.32

Perklorsyra ........................ 28.13

Permanganater av metaller ........ 28.47

Peroxider av metaller ........ Kap. 28:IV

Peroxikarbonater av metaller ...... 28.42

Peroxisulfater av metaller ........ 28.38

Persikokärnor ..................... 12.08

Persikor, färska .................. 08.07

Persilja: se Köksväxter
Personvagnar för järnvägar och spårvägar
.......................... 86.05

delar därtill .................... 86.09

Persulfater av metaller ............ 28.38

Peruker ........................... 67.04

Petroleumgaser ................... 27.11

158

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe nummer Petroleumvax

.................... 27.13

Pianon ...................... 92.01, 92.07

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Piassava .......................... 14.03

Pigment, rivna i linolja etc....... 32.09

Pimsten:

wiener- ........................ 68.05

annan ........................... 25.13

Pincenéer ........................ 90.04

Pincetter .......................... 82.03

Pine oil .......................... 38.07

Pinnar av trä .................... 44.09

Piskor ............................ 66.02

Pistoler ................. 93.02, 93.04—05

delar därtill .................... 93.06

Plakatfärger ...................... 32.10

Planglas ...................... 70.04—07

Planimetrar ...................... 90.16

Planscher ........................ 49.11

Planschetter ...................... 98.13

Plaster och varor därav.......... Kap. 39

Platina och platinametaller samt legeringar
och varor därav ...... Kap. 71

Platiner .................... 73.07, 73.15

Plattor:

av asbest....................... 68.13

byggnads-:

av glas ........................ 70.16

av pappersmassa etc........... 48.09

filter-, av pappersmassa etc....... 48.08

golv- och vägg-, keramiska . . 69.07—08

av gummi:

hård- ........................ 40.15

mjuk-................... 40.05, 40.08

av hårdmetall ........ 82.07

lamell-, av trä etc............... 44.16

för svetsning eller lödning ...... 83.15

av vegetabiliskt material jämte mi neraliskt

bindemedel ............ 68.09

Plomber .......................... 83.13

Plommon, färska .................. 08.07

Plommonkärnor .................. 12.08

Plommonträd ..................... 06.02

Plyschvävnader ................... 58.04

Plånböcker ........................ 42.02

Plåt, av

aluminium ...................... 76.03

bly ............................ 78.03

järn eller stål ............ 73.13, 73.15

koppar .......................... 74.04

magnesium ..................... 77.02

Tulltaxe nummer nickel

.......................... 75.03

tenn ............................ 80.03

zink ............................ 79.03

Plåtar:

för fotobruk .......... 37.01, 37.04—05

tryck- ........................... 84.40

för grafiskt ändamål ............ 84.34

Plåtsaxar......................... 82.03

Plåtämnen av järn eller stål . . 73.08, 73.15

Polarimetrar ...................... 90.25

Polermedel ........................ 34.05

Polerskivor, av

mineraliska ämnen .............. 68.04

textilmaterial ................... 59.17

Polysulfider av metaller .......... 28.35

Pomponger ....................... 58.07

Pontonkranar ..................... 89.03

Poppel ............................ 06.02

Porfyr ........................... 25.16

Porslinsfärger, beredda ............ 32.08

Portföljer ......................... 42.02

Portföljlås ........................ 83.01

Portmonnäer ...................... 42.02

Positiv ............................ 92.08

delar och tillbehör därtill ........ 92.10

Postvagnar för järnvägar .......... 86.05

delar därtill .................... 86.09

Potatis: se Köksväxter

Potentiometrar.................... 85.19

Premier jus........................ 15.02

Presenningar ..................... 62.04

Pressar:

frukt- .................... 84.27, 85.06

halm- och foder- ................ 84.25

saft-, vägande högst 10 kg/st .... 82.08

tryck-:

för vävnader, tapeter etc....... 84.40

andra ......................... 84.35

Pressjärn, elektriska .............. 85.12

Pressmaskiner för vävnader........ 84.40

Presstalg .......................... 15.03

Prismor ...................... 90.01—02

Produktionsräknare ............... 90.27

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Profilprojektorer ................. 90.16

Profilstång av järn eller

stål ................ 73.11, 73.15, 73.21

Projektionsskärmar ............... 90.10

Promenadkäppar .................. 66.02

ämnen av trä därtill ............ 44.10

Propån ............................ 27.11

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

159

Tulltaxe nummer Proppar,

glas ............................. 70.10

oädel metall .................... 83.13

Proteiner ....................... Kap. 35

Proteser .......................... 90.19

Protonmikroskop och protondiffrak tionskameror

.................... 90.11

Provdockor ....................... 98.16

Provitaminer ...................... 29.38

Prydnadsartiklar, av

glas ...................... 70.13, 70.19

trä .............................. 44.27

Prydnadsföremål, av

keramiskt material .............. 69.13

oädel metall .................... 83.06

Psykotekniska apparater .......... 90.18

Psykrometrar .................... 90.23

Puddingpulver ........ 18.06, 19.02, 21.07

Pudervippor ...................... 96.05

Pulver och fjäll, av

aluminium ...................... 76.05

bly .............................. 78.04

koppar ......................... 74.06

magnesium ..................... 77.02

nickel ........................... 75.03

tenn ............................ 80.04

zink ............................ 79.03

Pulver:

av glas......................... 32.08

hud- ............................ 35.04

av hårdgummi .................. 40.15

av kött o. d..................... 23.01

av sten ......................... 25.17

för svetsning eller lödning ...... 38.13

Pulveriserat järn och stål ........ 73.05

Pumpar ....................... 84.10—11

Pumpor: se Köksväxter

Putsbollar ........................ 73.39

Putsmedel ........................ 34.05

Putsvantar ....................... 73.39

Pyrethrumextrakt ................ 13.03

Pyridin ........................... 29.35

Pyrmedel, konstgjorda ............ 32.03

Pyrogallol (pyrogallussyra) ....... 29.06

Pyrometrar ....................... 90.23

Pyrotekniska artiklar ............. 36.05

Påfyllningsmaskiner .............. 84.19

Pålkranar ......................... 84.23

Påsar, av

papper .......................... 48.16

textilmaterial ................... 62.03

Tulltaxe nummer -

Pälsskinn och konstgjord päls samt

varor därav .................. Kap. 43

Pärlemor, bearbetad, samt varor därav
............................. 95.02

Pärlor:

av glas .......................... 70.19

natur- .......................... 71.01

varor därav .................. 71.15

av oädel metall ................ 83.10

Päron, färska .................... 08.06

Päronträd ........................ 06.02

Radarapparater .................... 85.15

Radioaktiva kemiska grundämnen .. 28.50

Radiogrammofoner ................ 85.15

Radiomottagare och radiosändare . . 85.15

Rafia .............................. 14.01

Rafräschissörer ................... 98.14

Rakapparater:

icke elektriska, rakblad, rakhyvlar

och rakknivar ................... 82.11

elektriska ...................... 85.07

Rakor ............................. 82.01

Raktvål .......................... 34.01

Ramar, av

oädel metall, för tavlor o. d..... 83.12

trä, för tavlor o. d............... 44.20

zink, till takfönster ............ 79.05

Rami ............................. 54.02

Ramlister av trä .................. 44.19

Raspar ........................... 82.03

Redskap:

mekaniska .................... Kap. 84

av oädel metall .............. Kap. 82

av trä .......................... 44.25

Reflexpärlor av glas .............. 70.19

Refraktometrar ................... 90.25

Regulatorer:

elektriska...................... 85.19

till hydrauliska motorer ..... . 84.07

Reklamskyltar av oädel metall .... 83.14

Reläer ............................ 85.19

Remskivor ........................ 84.63

Remsor (konstbast o. d.) av syntetiskt
eller konstgjort textilmaterial 51.02

Rengöringsmedel .................. 34.02

Rensningsmaskiner för spannmål etc. 84.25

Rep av gummi .................... 40.07

Rescffckter ........................ 42.02

Reservoarpennor .................. 98.03

160

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Resgodsvagnar för järnvägar . delar därtill ............... Resinoider.................... Resorcinol ................... Respiratorer ................. Resväskor ................... Resårbottnar ................ Iletorter av eldfast keramiskt	Tulltaxe- nummer ..... 86.05 ..... 86.09 ..... 33.01 ..... 29.06 ..... 90.18 ..... 42.02 ..... 94.04 ma- 69.03
Iletortkol ...................		27.05
Revolvrar ..................	93.02,	93.04
delar därtill ...............		93.06
Rhenium och varor därav.....		81.04
Ithizomer av prydnadsväxter .		06.01
Ricinolja .....................	. 15.07—08
Ridspön .....................		66.02
Ringar av gummi, för hjul . . . Ringklockor:		40.11
elektriska..................		85.17
andra ...................... Ris:		83.11
s. k. rostat.................		19.05
annat ......................		10.06
Risrot .......................		14.03
Ritbestick ...................		90.16
Ritböcker ...................		49.03
Ritinstrument................		90.16
Ritkol och ritkrita.............		98.05
Ritningar....................		49.06
Ritsinstrument ...............		90.16
Rivtändare ..................		36.04
Robotprojektiler .............		93.07
Rododendron ................		06.02
Rosmarin ....................		12.07
Rotationspressar .............		84.35
Rotfrukter, ätbara: se Köksväxter Rotknölar:
av prydnadsväxter .........		06.01
med hög halt av stärkelse	eller
inulin .....................		07.06
Rotting ......................		14.01
Rullager ....................		84.62
Rullar, preparerade för ljudupptag-
ning eller inspelade .......		92.12
Rulljalusier av järn eller stål .		73.21
Rullkedjor av järn eller stål .		73.29
Rullmaskiner för vävnader . . .		84.40
Ryggsäckar ..................		42.02
Ryttare till kortregister, av oädel me-
tall .......................		83.05
Råg .........................		10.02
Rågummi ...................	40.01—04

Tulltaxe nummer Råolja

............................ 27.09

Råsilke .......................... 50.02

Råskenor .................... 73.06, 73.15

Råttgift .......................... 38.11

Räcken av järn eller stål .......... 73.21

Räfsor ........................... 82.01

Räkneinstrument .................. 90.16

Räknemaskiner .............. 84.52

delar och tillbehör därtill........ 84.55

Räkneskivor och räknestickor ...... 90.16

Räler och rälskarvjärn ............ 73.16

Rännor av keramiskt material...... 69.06

Rödbetor och rödkål: se Köksväxter

Röjknivar ........................ 82.01

Rökpipor .......................... 98.11

Röntgenapparater ................. 90.20

Röntgenbilar ...................... 87.03

delar och tillbehör därtill........ 87.06

Röntgenkontrastmedel ............ 30.05

Röntgenrör ........................ 90.20

Rör:

böjliga, av oädel metall.......... 83.08

isoler-, av oädel metall .......... 85.27

för svetsning eller lödning ...... 83.15

av aluminium .................. 76.06

av bly .......................... 78.05

av glas e. d........... 70.02—03, 70.11

av gummi:

hård- ........................ 40.15

mjuk- .................. 40.06, 40.09

av järn eller stål ............ 73.17—19

av keramiskt material:

eldfast......................... 69.03

annat ........................ 69.06

av koppar ...................... 74.07

av magnesium .................. 77.02

av nickel ...................... 75.04

av silver ........................ 71.05

av tenn ......................... 80.05

av zink ........................ 79.04

Röravskärare ...................... 82.03

Rördelar, av

aluminium ...................... 76.07

bly .............................. 78.05

järn eller stål .................. 73.20

koppar .......................... 74.08

tenn ............................ 80.05

zink ............................ 79.04

Rörnitar .......................... 83.09

Rötter:

cikoria- ......................... 12.05

foder- och kål- ................ 12.10

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 195H

161

med hög
inulin
andra . . .

halt av stärkelse

Tulltaxe nummer eller .

.... 07.06

. 06.01—02

:Sablar ......................	...... 93.01
Sackarin ....................	...... 29.26
Sadelmakeriarbeten för djur	...... 42.01
Saffran ....................	...... 09.10
Saft av frukter eller köksväxter____ 20.07
Saftpressar, vägande högst 10	kg/st 82.08
Salepsrot ...................	...... 07.06
Salicylsyra ..................	...... 29.16
Salpetersyra ................	...... 28.09
Salt .........................	...... 25.01
Saltsyra .....................	...... 28.06
Samlingspärmar .............	..... 48.18
Sammetsvävnader ...........	...... 58.04
Sand:
naturlig bitumenhaltig .....	..... 27.15
annan .....................	..... 25.05
Sandblästerapparater .........	..... 84.21
Sandsten ....................	..... 25.16
Sanitetsartiklar, av
aluminium ................	..... 76.15
järn eller stål .............	..... 73.38
keramiskt material .......	.......69.10
koppar .....................	.......74.18
Sanitetsbindor av vadd.......	..... 59.01
Sardeller: se Fisk
Sardininläggningar ...........	..... 16.04
Saxar:
bult-, metalltråds- och plåt-	____ 82.03
trädgårds- (för två händer)	.... 82.01
andra .....................	..... 82.12
Scarfar och sjalar ............	..... 61.06
Schellack ......................	..... 13.02
Sedlar ........................	..... 49.07
Segel ........................	..... 62.04
Segelflygplan .................	.... 88.02
delar därtill .................	.... 88.03
Segelgarn ....................	---- 59.04
Sekatörer ....................	.... 82.13
Senap, beredd ................	---- 21.03
Senapsfrön ..................	.... 12.01
Scnapspulver .................	. . . . 21.03
Senor ........................	---- 05.06
varor därav ................	---- 42.06
Serumampullcr av glas ........	. . . 70.17
Servetter av papper ..........	. . . . 48.21

Tulltaxe nummer .

. 05.14

.. 32.11

. . 87.09

. . 87.12

. . 83.14

. . 98.09

. . 19.06

. . 98.07

Sibet ...........................

Sickativ, beredda ...............

Sidvagnar .....................

delar och tillbehör därtill . . .

Siffror av oädel metall .........

Sigillack .......................

Sigilloblater ....................

Sigillstämplar ..................

Signalapparater:
elektriska:

för järnvägar etc............. 85.16

för cyklar eller motorfordon .. 85.09

andra ........................ 85.17

mekaniska, för järnvägar etc..... 86.10

Signalpistoler .................... 93.04

delar därtill .................... 93.06

Signalutrustning, elektrisk, för cyklar
eller motorfordon............ 85.09

Siktduk av textilmaterial .......... 59.17

Silicider .......................... 28.57

Silikater av metaller .............. 28.45

Silkeskokonger .............. 50.01, 50.03

Sillimanit ........................ 25.07

Silver och silverlegeringar samt va -

ll Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr D 1

ror därav ...................	. Kap. 71
Silvernitrat .....................	... 28.49
Singel .........................	.. . 25.17
Sirap ...........................	... 17.02
Sirener, elektriska .............	. . . 85.17
Sittkäppar .....................	. . . 66.02
Sittmöbler .....................	. . . 94.01
Sjukhussängar .................	. .. 94.02
Sjukvagnar:
järnvägs- ....................	. . . 86.05
delar därtill ...............	. . . 86.09
andra .......................	. . . 87.13
Sjögräs ........................	... 14.02
Sjömärken .....................	. . . 89.05
Sjöskum:
bearbetat; varor därav .......	. . . 95.07
ej bearbetat .................	... 25.25
Skatt, av
oädel metall .................	. . . 82.15
trä .........................	... 44.25
Skaftmaskiner och skaftramar .	. . . 84.38
Skal:
utgörande snidningsmaterial . .	. . 14.04
av blötdjur ..................	. . 05.12
av frukter, ätbara:
kanderade, glaserade etc.....	. . 20.04
andra .......................	. . 08.13
un 1. Nr B l

162

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

	Tulltaxe-
	nummer
kakao- .....................	. . . 18.02
av sköldpaddor ..............	... 05.11
Skandium ......................	... 28.05
föreningar därav .............	. . . 28.52
Skarpsill: se Fisk
Skedar, av oädel metall.........	. . . 82.14
Skeppskronometrar .............	... 91.04
delar därtill .......... 91.08,	91.10—11
Skeppsskorpor .................	... 19.07
Skiffer:
bearbetad; varor därav .......	. . . 68.03
obearbetad ...................	. . . 25.14
Skifferråolja ...................	... 27.09
Skiffrar, bituminösa ...........	. . . 27.15
Skiktträ ........................	44.15
Skinn, oberedda ..............	. ... 41.01
Skivspelare ....................	... 92.11
delar och tillbehör därtill.....	... 92.13
Skjortbröst ....................	... 61.03
Skjutbanor för nöjesfält e. d. .	. . . 97.08
Skjutmått .....................	. . . 90.16
Skoblock och skoläster av trä . . .	. . . 44.25
Skodon:
begagnade ...................	. . . 63.01
av asbest ....................	. ... 68.13
andra .......................	. Kap. 64
Skolkrita ......................	.... 98.05
Skopligg .......................	... 44.11
Skottväktare ...................	... 84.38
Skrapor ......................	. . .. 84.23
Skrin av trä ..................	. . . . 44.27
Skrivböcker...................	. . . . 48.18
Skrivkrita .....................	.... 98.05
Skrivmaskiner ................	. . . . 84.51
delar och tillbehör därtill	. . . . 84.55
Skrivpennor ...................	. ... 98.04
Skrivtavlor ...................	. . . . 98.06
Skrivunderlägg ................	. . . . 48.18
Skrot, av
aluminium..................	. . . . 76.01
bly .........................	. . . . 78.01
järn och stål ................	.... 73.03
koppar ......................	. . .. 74.01
magnesium .................	. .. . 77.01
nickel ......................	.... 75.01
tenn ........................	. ... 80.01
zink ........................	.... 79.01
ädel metall.................	. ... 71.11
Skruvar och skruvkrokar, av
järn eller stål ..............	. . .. 73.32
koppar .....................	..... 74.15
Skruvmejslar..................	82.04—05

	Tulltaxe-
	nummer
Skruvnycklar ................		82.03
Skruvstycken och skruvtvingar		82.04
Skruvöglor, av
järn eller stål .............	.....	73.32
koppar .....................		74.15
Skräddarkrita................		98.05
Skulpturer, original- .........		99.03
Skumglas i block eller plattor		70.16-
Skurpulver ...................		34.05
Skyddsglasögon ..............		90.04
Skyddsöverdrag till huvudbonader . .	65.07
Skyfflar .....................		82.01
Skyltdockor, skyltfigurer och	skylt-
ställ ......................		98.15
Sk3''ttlar .....................		84.38
Skålar, av eldfast keramiskt material	69.03
Skämtartiklar ...............		97.05
Skärcirklar ...................		82.04
Skärmaskiner, för
papper eller papp...........		84.33
vävnader ...................		84.40
Skäror ......................		82.01
Skärp ........................		61.11
Skärstål för maskiner .......		82.06
Skärv, av
glas ......................		70.01
keramiskt material ........		25.32
sten ......................		25.17
Skärverktyg, ej hänförliga till annat
nummer ..................	......	82.13
Sköldpadd, bearbetad, samt	varor
därav ....................		95.01
Skördemaskiner .............		84.25
Slabs ......................	73.07,	73.15
Slagg:
thomas- ..................	31.03,	31.05
annan ....................	26.02,	26.04
Slaggranuleringsmaskiner ....		84.59
Slaggull och varor därav ....		68.07
Slaginstrument .............		92.06
delar och tillbehör därtill		. .92.10
Slangar, av
gummi:
för hjul ................		40.11
andra ..................		40.09
oädel metall ..............	......	83.08
textilmaterial..............		59.15
Slingor av järn- eller ståltråd ....	73.25
Slipmedel:
naturliga .................	......	25.13
anbragta på vävnad, papper	etc. . .	68.06

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

163

	Tulltaxe- nummer
Sliprar, av
järn eller stål ............	...... 73.16
trä ........................	...... 44.07
Slipsar .....................	...... 61.07
Slipskivor:
monterade hand- eller fotdrivna . . 82.04
andra ....................	...... 68.04
Slipstenar ..................	...... 68.04
Slutare till kameror ........	. . 90.07—08
Slåttermaskiner ............	...... 84.25
Släpfordon ..................	...... 87.14
Slöjor ......................	...... 61.06
Smidesässjor och smidesstäd	...... 82.04
Smältstycken................	73.06, 73.15
Smältsäkringar ..............	...... 85.19
Smärgel ....................	...... 25.13
Smör ........................	...... 04.03
Smörgåskäx .................	...... 19.08
Smörjfetter ................	27.10, 34.03
Smörjmedel ..................	...... 34.03
Smörknivar av oädel metall . . ,	...... 82.14
Snidningsmaterial, vegetabiliskt .... 14.04
Snidningsmaterial, bearbetat,	samt
varor därav ...............	. . . Kap. 95
Sniljer och sniljgarn .........	..... 58.07
Sniljvävnader ...............	..... 58.04
Snö .........................	..... 22.01
Snöplogar ...................	84.23, 87.03
Snörhålsringar ...............	..... 83.09
Snörmakeriarbeten ...........	...... 58.07
Snörnålar ...................	..... 73.33
Socker .......................	. . . Kap. 17
Sockerarter, kemiskt rena, andra än
sackaros ...................	..... 29.43
Sockerbetor ...................	..... 12.04
Sockerkonfektyrer:
innehållande kakao.........	..... 18.06
andra.......................	..... 17.04
Sockerkulör .................	..... 17.02
Sockerlösningar ............	17.02, 17.05
Sockerrör och sockersnitsel .. .	..... 12.04
Sockertänger .................	..... 82.14
Socklar till glödlampor .......	..... 85.20
Sockor, av
trikå ......................	..... 60.03
vävnader ..................	..... 61.10
Sojabönor ...................	..... 12.01
Solarstearin ..................	..... 15.03
Solfjädrar ...................	..... 67.05
Solglasögon ...................	..... 90.04
Solv .........................	..... 84.38
Soppor, färdiga och soppreparat	.... 21.05
Soppslevar av oädel metall . . .	..... 82.14

Sorghum:
utgörande material för borstbin deriarbeten

.....................

utgörande spannmål.............

Sorteringslådor av oädel metall ....
Sorteringsmaskiner för spannmål

Tulltaxe nummer -

14.03
10.07

83.04

etc............................	. 84.25
Sotningsapparater .................	. 84.02
Spackelfärger ....................	. 32.12
Spadar ...........................	. 82.01
Spannmål ......................	Kap. 10
varor därav ..................	Kap. 19
Spanska flugor ...................	. 05.14
Sparkcyklar .....................	. 97.01
Sparris: se Köksväxter
Sparrsockar .......................	. 82.04
Specialvagnar för järnvägar och spår-
vägar ..........................	. 86.05
delar därtill ....................	86.09
Spegeljärn ........................	73.01
Speglar:
bearbetade för optiskt bruk . . 90.01—02
av glas ..........................	70.09
av oädel metall ................	83.12
Spektrometrar ....................	90.25
Spel (lyftanordningar) ............	84.22
Spelapparater och spelautomater . . .	97.04
Speldosor ........................	92.08
delar och tillbehör därtill........	92.10
Spermaceti .......................	15.14
Spetsar ............................	58.09
Spetsvävnader.....................	58.09
Spik, av
järn eller stål ..................	73.31
koppar ..........................	74.14
zink ............................	79.06
Spillånga: se Fisk
Spindlar, spinnmunstycken och
spinnvingar ....................	84.38
Spiralslangar av vulkat mjukgummi	40.09
Spisar, av järn eller stål ........ .	73.36
Spiskummin ....................	09.09
Spjälor för behandling av frakturer	90.19
Spolpipor, av
papper eller papp ..............	48.20
trä .............................	44.26
Spontpålar .... ............ 73.11,	73.15
Sporer ...........................	12.03
Sportredskap och sportutrustning . .	97.06
Sprintar, av
järn eller stål ..................	73.32
koppar ..........................	74.15

164

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe nummer Sprundplåtar

och sprundtappar .... 83.13

Sprutpistoler ...................... 84.21

Sprängkapslar .................... 36.04

Sprängämnen, beredda ........ 36.01—02

Spårhållare, spårkorsningar och

spårplattor .................... 73.16

Spårvägsmateriel ............... Kap. 86

Spårvägssliprar, av

järn eller stål .................. 73.16

trä ............................. 44.07

Spårvägsvagnar ............... 86.04—07

delar därtill .................... 86.09

Spårväxlar ........................ 73.16

Spädningsmedel för lacker ........ 38.18

Spännen av oädel metall .......... 83.09

Spänningsregulatorer .............. 85.19

Staket av järn eller stål .......... 73.21

Stamknölar av prydnadsväxter .... 06.01

Stannater av metaller ............ 28.47

Startanordningar för luftfartyg .... 88.05

Startmotorer ..................... 85.08

Statistikmaskiner .................. 84.53

delar och tillbehör därtill........ 84.55

Statyetter, av

keramiskt material .............. 69.13

oädel metall .................... 83.06

Stavar, av

glas e. d..................... 70.02—03

hårdmetall ..................... 82.07

Stearin:

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Stearinbeck ...................... 15.17

Steatit ........................... 25.27

Stegbilar .......................... 87.03

Stegräknare ...................... 90.27

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Sten:

obearbetad eller endast grovt huggen
eller sågad .............. Kap. 25

varor därav .................. Kap. 68

Stenar, litografiska ................ 84.34

Stenbearbetningsmaskiner ......... 84.46

delar och tillbehör därtill........ 84.48

Stenciler ......................... 48.13

Stencillack i detaljhandelsförpackningar
.......................... 38.19

Stenfrukter, färska ................ 08.07

Stenkol och stenkolsbriketter ...... 27.01

Stennöt:

bearbetad; varor därav .......... 95.06

obearbetad ................ 14.04

Stenull och varor därav............ 68.07

Tulltaxe nummer -

Sticklingar ....................... 06.02

Stickproppar ...................... 85.19

Stift, av

järn eller stål .................. 73.31

koppar .......................... 74.14

zink ............................ 79.06

Stiftpennor ........................ 98.03

Stillbildskameror ................. 90.07

Stillbildsprojektorer .............. 90.09

Stjärnanis ........................ 09.09

Stocklack ........................ 13.02

Stofferblomma .................... 12.07

Stoft av textilmaterial .............. 59.01

Stommar till hattar o. d........... 65.07

Stoppare av eldfast keramiskt material
.......................... 69.03

Stoppningsmaterial, vegetabiliskt . . 14.02

Stoppnålar ........................ 73.33

Stoppur........................... 91.01

delar därtill ................ 91.08—11

Stridsvagnar ...................... 87.08

Stroboskop ........................ 90.27

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Strontiumhydroxid, strontiumoxid

och strontiumperoxid............ 28.18

Strumpeband och strumphållare .... 61.09

Strumpor:

glöd- ........................... 59.14

av trikå:

åderbråcks-, innehållande gummi 60.06

andra ........................ 60.03

av vävnader .................... 61.10

Strumpskyddare av trikå .......... 60.03

Strumpstickor .................... 73.33

Stryk- och pressjärn, elektriska .... 85.12

Strykmaskiner .................... 84.40

Stråkinstrument .................. 92.02

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Strålkastarbilar .................. 87.03

delar och tillbehör därtill ...... 87.06

Strålkastare ...................... 90.13

Strängar till musikinstrument...... 92.09

Stränginstrument.............. 92.01—02

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Strömställare:

tid- ............................. 91.06

andra .......................... 85.19

Stubin ............................ 36.03

Styroler (styrener) ................ 29.01

Stål och varor därav ............ Kap. 73

Stålkonstruktioner ................ 73.21

Stålpennor ....................... 98.04

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

165

Talltaxe nummer Slålull

........................... 73.39

Stång, av

aluminium ................ 76.02, 76.06

bly ...................... 78.02, 78.05

järn eller stål ........ 73.10—11, 73.15

koppar ................... 74.03, 74.07

magnesium ...................... 77.02

nickel .................... 75.02, 75.04

tenn ...................... 80.02, 80.05

zink ...................... 79.02, 79.04

Stämgafflar ...................... 92.10

Stämpelpapper .................... 49.07

Stämpipor ........................ 92.10

Stämplar ......................... 98.07

Stänger, av

eldfast keramiskt material ...... 69.03

glas ............................ 70.03

hårdgummi .......................40.15

mjukgummi .................... 40.06

Se i övrigt under Stång
Stängseltråd av järn eller stål .... 73.26

Stärkelse:

löslig eller rostad .............. 35.05

annan .......................... 11.08

Stärkelseklister ............... 35.05—06

Stöd av eldfast keramiskt material . . 69.03

Störar av trä...................... 44.09

Substratpigment................... 32.06

Sulfater av metaller .............. 28.38

Sulfider, av

ickemetaller .................... 28.15

metaller ....................... 28.35

Sulfiter av metaller .............. 28.37

Sulfitlut, indunstad .............. 38.06

Sulfonamider ...................... 29.36

Sulfoxylater av metaller .......... 28.36

Sultamer och sultoner ............ 29.37

Superfosfater ............... 31.03, 31.05

Suturtråd, steril .................. 30.05

Stampar, ätbara: se Köksväxter

Svampbekämpningsmedel .......... 38.11

Svartkrut ........................ 36.01

Svartkrutsstubin .................. 36.03

Svavel:

sublimerat, fällt eller kolloidalt . . 28.02

annat .......................... 25.03

Svaveldioxid ...................... 28.07

Svavelkis:

orostad ........................ 25.02

rostad .......................... 26.01

Svavelorganiska föreningar ........ 29.31

Svavelsyra ........................ 28.08

Tulltaxe nummer -

Svaveltrioxid ..................... 28.13

Svetsmaskiner o. d.:

elektriska ................. 85.11

andra ........................... 84.50

Svetsmedel ................ 38.13

Svettremmar ...................... 65.07

Svin .............................. 01.03

Svänghjul ........................ 84.63

Sylter ............................ 20.05

Symaskiner och symaskinsnålar .... 84.41

Syntetiska textilfibrer:

korta .......................... Kap. 56

ändlösa ...................... Kap. 51

Synålar ........................... 73.33

Syre ...................... 28.04

Syreterapeutiska apparater ........ 90.18

Syror:

oorganiska .................. Kap. 28:11

organiska ................ Kap. 29:VII

Sytråd av bomull.............. 55.05—06

Sågblad ........................... 82.02

Sågspån .......................... 44.01

Sågställningar av trä .............. 44.25

Såmaskiner ........................ 84.24

Sångfåglar, mekaniska ............ 92.08

Såpa .............................. 34.01

Såser ............................ 21.04

Säckar, av

papper .......................... 48.16

textilmaterial .................. 62.03

Säkerhetsapparater:
elektriska:

för järnvägar etc.............. 85.16

för brytning av elektrisk ström 85.19

mekaniska, för järnvägar etc..... 86.10

Säkerhetsnålar, av

järn eller stål .................. 73.34

koppar ......................... 74.19

Säkerhetsrutor av glas ............ 70.08

Sämskläder ....................... 41.06

Sänglinne .......................... 62.02

Sängtäcken och andra sängkläder . . 94.04

Sätlmaskincr ...................... 84.34

Säv .............................. 14.01

Sökare till kameror...... 90.02, 90.07—08

Tablettrör, av glas . .............. 70.10

Tackjärn ......................... 73.01

Tagel .............................. 05.03

Taggtråd ......................... 73.26

166

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

	Tulltaxe-
	nummer
Tak av järn eller stål..........		73.21
Takometrar ....................		90.27
delar och tillbehör därtill ....	.. .	90.29
Takpannor ....................		69.05
Takrännor av zink ............		79.05
Talg ..........................		15.02
Talgol ja, ej beredd ............		15.03
Talk .........................		25.27
Tall ..........................		06.02
Tallium och varor därav ......		81.04
Tallolja ......................		38.05
Tallrikar av papper eller papp		48.21
Tandcement och andra tandfyllnads-
medel ......................		30.05
Tandläkarstolar ..............		94.02
Tannin ......................		32.02
Tantal och varor därav ........		81.03
Tapeter, tapetbårder och tapetfriser	48.11
Tapiokagryn ..................		19.04
Tarmar ........................		05.04
varor därav ................	• . .	42.06
Taxametrar ..................		90.27
delar och tillbehör därtill ....		90.29
Te ............................		09.02
Teaterkulisser, målade, av textilma-
terial ......................		59.12
Teatrar, ambulerande ..........		97.08
Teckningar:
för tekniska ändamål.........		49.06
andra .......................		99.01
Tekniska artiklar, av
keramiskt material ...........		69.09
läder eller konstläder .........		42.04
textilmaterial ..............	59.14—17
ädel metall .................		71.14
Telefon- och telegrafapparater 85.13,	85.15
Teleskop.......................		90.06
Televisionsmottagare, televisionska-
meror och televisionssändare .		85.15
Telfrar .........................		84.22
Tendrar .......................	. • •	86.01
delar därtill..................		86.09
Tenn och varor därav ...........	. Kap. 80
Tennoxider ..............		28.26
Termometrar ...................		90.23
Termosflaskor .................		98.15
Termostater ...................		90.24
delar och tillbehör därtill . . .		.90.29
Terpentin och terpentinolja .....		38.07
Tetrahydronaftalen (tetralin) .. .		29.01
Textilmaskiner ................	84.36—40
Thomasslagg ................ 31.03,	31.05

Tulltaxe nummer -

Thorium:

föreningar därav ................	28.52
Thorium och varor därav .......	81.04
Tidkontroll- eller tidmätningsappa-
rater med urverk eller synkronmo-
tor samt tidkontrollur ..........	91.05
Tidningar och tidskrifter ..........	49.02
Tidningspapper ...................	48.01
Tidströmställare med urverk eller
synkronmotor ..................	91.06
Tidstämpelur ......................	91.05
Tidutlösare med urverk eller syn-
kronmotor ..................	91.06
Tillsatsmedel, beredda, för mineral-
oljor ..........................	38.14
Tillskärningsmönster, av
papper .........................	48.21
textilmaterial ....................	62.05
Tillslutningsanordningar av glas . .	70.10
Tillslutningsmaskiner .............	84.19
Timjan ............................	09.10
Tiokarbanilid .................	29.31
Tiosulfater av metaller ............	28.37
Titan och varor därav ............	81.04
Titanoxider ..................	28.25
Tjuvlarmsapparater ...............	85.17
Tjära:
mineral- ........................	27.06
trä-..............................	38.09
Tjärdolomit ......................	25.18
Tjärmakadam .....................	25.17
Toalettartiklar, av
glas ............................	70.13
keramiskt material .......... 69.11—12
Toalettmedel .................	33.06
Toalettpapper ....................	48.15
Toalettvål ....................	34.01
Tobak .......................... Kap. 24
Tobaksextrakt ....................	24.02
Tofsar ............................	58.07
Tolkar ............................	90.16
Toluen (toluol) ...................	29.01
Toluidin ..........................	29.22
Tolylendiamin .....................	29.22
Tomater: se Köksväxter
Tomatpuré ........................	20.02
Tonbord till orgelharmonier........	92.10
Tonfrekvensförstärkare ............	85.14
Topografiska instrument och appa-
rater .......................	90.14
Torpeder ..........................	93.07

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1953

167

Tulltaxe nummer Torr

jäst .......................... 21.06

Torrsprit .......................... 36.08

Torv, torvbriketter, torvmull och

torvströ ........................ 27.03

Toxiner ........................... 30.02

Traktorer ........................ 87.01

delar och tillbehör därtill........ 87.06

Tran/jMlar ....................... 97.01

TransformatoVBl .. ................ 85.01

Transistorer ...................... 85.21

Transportmedel ............• Avd. XVII

Transportremmar:

innehållande gummi ............ 40.10

av textilmaterial ................ 59.16

Transportörer .................. 84.22

Travertin .......................... 25.15

Trikåmaskiner .................... 84.37

Trikåmaskinsnålar ................ 84.38

Trikåvaror:

korsetter, gördlar o. d........... 61.09

andra ........................ Kap. 60

Trikåväv ................... 60.01, 60.06

Trippel ............................ 25.12

Trippelsten ....................... 68.05

Trottoarplattor av keramiskt material
........................ 69.07—08

Trottoarsten ....................... 68.01

Truckar .......................... 87.07

Trummor .......................... 92.06

delar och tillbehör därtill........ 92.10

Tryckalster ..................... Kap. 49

Tryckbehållare, av

aluminium ..................... 76.11

järn eller stål .................. 73.24

Tryckerimaskiner ............. 84.34—35

Tryckformar ...................... 84.34

Tryckfärger ...................... 32.13

Tryckknappar .................... 98.01

Tryckkontakter ................... 85.19

Tryckmaskiner:

för vävnader, tapeter etc......... 84.40

andra .......................... 84.35

Tryckplåtar....................... 84.40

Tryckpressar ...................... 84.35

Trycktyper ....................... 84.34

Tråd:

isolerad för elektriskt ändamål . . 85.23

av oädel metall för svetsning eller

lödning ........................ 83.15

preparerad för ljudupptagning eller
inspelad ........................ 92.12

Tulltaxe nummer sutur-,

steril .................... 30.05

av aluminium................... 76.02

av bly .......................... 78.02

av järn eller stål 73.10, 73.14—15, 73.26

av koppar ...................... 74.03

av magnesium .................. 77.02

av molybden ................... 81.02

av nickel ........................ 75.02

sy-, av bomull ...... ....... 55.05—06

av tenn ..... 80.02

'' av trä .......................... 44.11

av volfram ................... 81.01

tf; vulkat mjul.gummi .......... 40.07

av ziiiU ...................... 79.02

Trådgardinsvävnad ............ 58.08—09

Trådhäftmaskiner ................. 84.32

Trådrullar ........................ 44.26

Trä och varor därav ............ Kap. 44

Trä:

fanerat ............ 44.15

konstgjort ....................... 44.18

specialbehandlat, i skivor etc..... 44.17

Träavfall ........................ 44.01

Träbearbetningsmaskiner o. d...... 84.47

delar och tillbehör därtill........ 84.48

Trädgårdsparasoller .............. 66.01

Trädgårdssaxar för två händer .... 82.01

Träkol ........................... 44.02

Trämjöl .......................... 44.12

Träningsapparater för flygutbildning 88.05

Träolja ...................... 15.07—08

Träsnitt .......................... 99.02

Träspån .......................... 44.09

Trätjära och trätjärkreosot ........ 38.09

Trätjäroljor ................ 38.09, 38.18

Trätråd ............................ 44.11

Träull ........... 44.12

Tröskverk ...... 84.25

Tuber, astronomiska .......... 90.06

Tubpressar ....................... 82.04

Tungspat .......................... 25.11

Tunnbandsvidjor .................. 44.09

Tunnbinderiarbeten ............... 44.22

Tunnstav ......................... 44.08

Turbiner .......................... 84.07

Tusch ............................ 32.13

Tvål .............................. 34.01

Tvåspetsnitar ..................... 83.09

Tvättmaskiner .................... 84.40

Tvättmedel ....................... 34.02

Tvättställ av keramiskt material . . 69.10

Tvättsvamp, naturlig .............. 05.13

168

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

	Tulltaxe-		Tulltaxe-
	nummer		nummer
Tyll:		V
gummielastisk .............	..... 59.13	Vadd:
annan .....................	. 58.08—09	impregnerad med farmaceutiska
Typgjutningsmaskiner ........	..... 84.34	preparat .................	....... 30.04
Tågvirke.....................	..... 59.04	cellulosa-................	....... 48.01
Tårtspadar av oädel metall . . .	..... 82.14	annan; varor därav .....	....... 59.01
Tält ......................	..... 62.04	Wafers ...................	....... 19.08
Tänder, konstgjorda .........	. . . . 90.19	Vakuumpumpar ............	.......
Tändhattar ........„ ..........	..... 36.04	Valbarder ................	....... 05.09
Tändspolar ..............,.....	.......85.08	^Vallmofrön ................	....... 12.01
Tändstickor .................	..... 36.06	Valnötter ....................	....... 08.05
Tändsticksämnen ............ .	..... 44.11	i^kirav T....................	....... 15.14
Tändstift ................>....	..... 8f.(ftf	Valsar, till
Tänger:		kalandrar o. d.............	....... 84.16
socker- .....................	..... 82.14	valsverk .................	....... 84.44
andra ......................	..... 82.03	Valsmassa .................	....... 98.09
		Valstråd .....................	. 73.10, 73.15
		Valsverk för metallindustrin	...... 84.44
		Vanadin och varor därav	...... 81.04
u		Vanilj ......................	....... 09.05

Ugnar för industriellt bruk:

elektriska ............	........... 85.11
andra ................	........... 84.14
Ull av får ..............	..... 53.01, 53.05
Ullfett ..................	........... 15.05
Underkläder, av
trikå .................	........... 60.04
vävnader .............	....... 61.03—04
Underläggsbrickor, av
järn eller stål ........	........... 73.32
koppar ...............	........... 74.15
Underläggsplattor för järnvägar eller
spårvägar ............	.......... 73.16
Underreden med motor . .	.......... 87.04
Understrumpor av trikå	.......... 60.03
Undersökningsbord ......	_.......... 94.02
Undersöknings vagnar för	järnvägar
och spårvägar ........	.......... 86.05
delar därtill ..........	.......... 86.09
Universaljärn och universalstål 73.09, 73.15
Ur .....................	........ Kap. 91
Uran:
föreningar därav ......	........ 28.52
Uran och varor därav	.......... 81.04
Urdelar .................	....... 91.09—11
Urfoder ................	.......... 91.10
Urinämne, innehållande	högst 45
viktprocent nitrogen . .	.. . . 31.02, 31.05
Urverk, sammansatta	...... 91.07—08
Utfyllnadsmateriel ......	.......... 84.34

Vaniljsocker och vanillinsocker .
Vantar, av

trikå ........................

vävnader .....................

Vapen ..........................

Varmvattenberedare:

elektriska ...................

andra .........................

Varp- och varpklistringsmaskiner

Varpväktare ....................

Varvräknare ...................

delar och tillbehör därtill.....

Vaselin........................

Vass ...........................

Vatten:

destillerat ...................

havs- ........................

annat ......................

Vattenhjul ........................

Vax:

berett ...........................

för dentalbruk ..................

insekts- ..........................

konstgjort ......................

mineral- ........................

ymp-............................

varor därav, gjutna eller formade
återstoder från bearbetning av animaliska
eller vegetabiliska vaxer

Vaxduk ..........................

Ved ..........................

. . 17.05

. . 60.02
. . 61.10
Kap. 93

. . 85.12

.. 84.17

. . 84.37

.. 84.38

. . 90.27

. . 90.29

. . 27.12

. . 14.01

. . 28.58

. . 25.01

22.01—02
. . 84.07

34.04

34.07
15.15
34.04
27.13
32.12

95.08

15.17

59.09
44.01

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

169

	T ull t axe-		Tull t axe-
	nummer		nummer
Vegetabiliska råämnen för färgning		Vitkål och vitlök: se Köksväxter
eller garvning ..............		13.01	Volanger av textilmaterial . . .	. . . 61.08
Vegetabiliska textilfibrer, ej hänför-		Volfram och varor därav .	... 81.01
liga till annat nummer ......		57.04	Vulkanfiber ........	. . . 39.03
Vekar ........................		59.14	Vulkningsacceleratorer, beredda .	. . . 38.15
Ventiler........................		84.61	Vykort ............	. . . 49.09
Ventilrör till röntgenapparater		85.21	Vågar:
Verkstadsbilar .................		87.03	känsliga för 0,05 g eller mindre	. . 90.15
delar och tillbehör därtill.....		87.06	andra .......	. . . 84.20
Verkstadsvagnar för järnvägar	och		Väckarur .........	.. . 91.04
spårvägar ...................		86.06	delar därtill .......... 91.08,	91.10—11
delar därtill..................		86.09	Väggplattor av keramiskt mate-
Verktyg:			rial .............	69.07—08
hand-, elektriska .............		85.05	Väggur ........................	91.02—04
hand-, pneumatiska eller kombine-		delar därtill ...... 91.07—08,	91.10—11
rade med icke elektrisk motor		84.49	Vägguttag ......................	. . . 85.19
slipskivor o. d..............		68.04	Vägmärken av oädel metall .....	. . 83.14
av trä .......................		44.25	Vägmätare ........	.. 90.27
andra .......................	Kap. 82	delar och tillbehör därtill .	. . 90.29
Verktygshandtag ...............		44.25	Vägvältar ..............	. . 84.09
ämnen därtill .................		44.10	Värdehandlingar...........	. . 49.07
Verktygshållare .................		84.48	Värjor ..........	. . 93.01
Verktygsmaskiner:			Väx-meapparater, elektriska .....	. . 85.12
för bearbetning av metall.....		84.45	Värmeledningselement .....	. . 73.37
för bearbetning av sten m. m. .		84.46	Värmeledningspannor .......	. . 73.37
för bearbetning av trä, kork m.	m.	84.47	Värmemängdsmätare ........	. . 90.24
Vermikulit, expanderad, och varor		delar och tillbehör därtill .	. . 90.29
därav .......................		68.07	Väskbyglar ...............	. . 83.09
Vermut .........................		22.06	Väte ....................	. . 28.04
Vete ...........................		10.01	Vätskeelevatorer	. . 84.10
Vevaxlar .......................		84.63	Vätskemätare .........	.. 90.26
Vicker .........................		12.03	delar och tillbehör därtill .	. . 90.29
frön därav ...................		12.03	Vätskepumpar .........	. . 84.10
Wienerpimsten .................		68.05	Vävnader:
Vikter ..........................		84.20	elastiska, ej trikå- ...........	. . 59.13
Vin ..........................	22.05—07	impregnerade eller överdragna	59.07—12
Vinbär, färska .................		08.08	ljuskänsliga .............	. . 37.03
Vindrutetorkare och vindrutevärma-		av metalltråd eller av garn	av
re, elektriska .................		85.09	textilfibrer i förening med metall-
Vindruv .......................		23.05	tråd eller överdraget med metall 52.02
Vindruvor, färska eller torkade .		08.04	sammets-, plysch-, ögle- och snili- 58.04
Vinruta .......................		12.07	spets- ..............	. . 58.09
Vinsten, rå .....................		23.05	trikå-:
Vinsyra .......................		29.16	innehållande gummi ......	. . 60.06
Virke:			andra .................	.. oo.oi
hyvlat etc....................		44.13	trådgardins- .............	58.08—09
annat .......................	44.03—05	av asbest ........	. 68.13
Virknålar av järn eller stål .....		73.33	av bomull .....	55.07—09
Vismut och varor därav .......		81.04	av djurhår . .....	53.11—13
Visselpipor .....................		92.08	av glasfibrer ............	. . 70.20
Vitaminer .....................		29.38	av hampa, mjuk ....	. . 57.09
Witherit .......................		25.11	av jute .......................	. . 57.10

12 Iiihang till riksdagens protokoll 7 samt. Nr It 1

170

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe- Tulltaxe nummer

nummer

av lin eller rami ...........	..... 54.05
av natursilke ..............	. 50.09—10
av pappersgarn ............	..... 57.12
av syntetiska eller konstgjorda tex-
tilfibrer:
korta ....................	...... 56.07
ändlösa ..................	..... 51.04
av andra vegetabiliska textilfibrer 57.11
Vävstolar ...................	..... 84.37
Växelstag och växeltungor . . .	..... 73.16
Växtalkaloider ...............	..... 29.42
Växter:
foder- .....................	... Kap. 12
kanderade, glaserade etc. . .	...... 20.04
köks-: se Köksväxter
levande ...................	... Kap. 6
för industriellt eller medicinskt
bruk .....................	. . . . Kap. 12
Växtextrakter ..............	...... 13.03
Växtsafter och växtslem ....	...... 13.03
X
Xylen (xylol) ..............	...... 29.01
Xylenol ....................	...... 29.06
Xylidin ......................	...... 29.22
Xylofoner ..................	...... 92.06
delar och tillbehör därtill . .	...... 92.10
Xylol ......................	...... 29.01

Ympkvistar ...................... 06.02

Ympvax ........................... 32.12

Ytaktiva ämnen, organiska ........ 34.02

Yttrium .......................... 28.05

föreningar därav ................ 28.52

Yxor .............................. 82.01

Zink och varor därav............ Kap. 79

Zinkoxid och zinkperoxid .......... 28.19

Zirkonium och varor därav ........ 81.04

Åderbråcksstrumpor av trikå, inne -

hållande gummi ................ 60.06

Ångackumulatorer ................ 84.02

Ängblästerapparater ............... 84.21

Ånggeneratorer .................... 84.01

Ånglok ............................ 86.01

delar därtill .................... 86.09

Ångmaskiner .................. 84.04—05

Ångpannor ........................ 84.01

Åsnor ............................. 01.01

Återstoder:

Ädelgaser .......................... 28.04

Ädelstenar .................... 71.02—03

stoft och pulver därav .......... 71.04

varor därav .................... 71.15

imitationer därav, av glas ...... 70.19

Ägg och äggula .................. 04.05

Äggkläckningsapparater ............ 84.28

Ämbar av trä .................... 44.22

Äppelträd ......................... 06.02

Äpplen, färska .................... 08.06

Ärmlappar och ärmskyddare ...... 61.11

Ärter:

färska, kylda, frysta eller i tillfälligt
konserverande lösningar . . 07.01—03

torkade etc..................... 07.05

inlagda i ättika eller på annat

sätt konserverade .......... 20.01—02

Ättika ............................ 22.10

metallhaltiga................ 26.02—03

från livsmedelsindustrin ...... Kap. 23

dustrier ........................ 38.19

från kemiska och närstående infrån
bearbetning av fetter etc. . . 15.17

Öglevävuader ...................... 58.04

Öglor, av

järn eller stål .............. 73.31—32

koppar ..................... 74.14—15

Ögon:

konstgjorda..................... 90.19

av glas, andra än proteser ...... 70.19

Överdelar, nåtlade, till skodon...... 64.05

Överhettare ...................... 84.02

Överkläder, av

trikå ........................... 60.05

vävnader .................... 61.01—02

Överspänningsapparater ........... 85.19

Övertryckspapper .................. 48.13

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

171

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316)

Härigenom förordnas, att 1 § tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929
skall hava följande ändrade lydelse.

1 §•

Varor som införas till riket skola, för så vitt icke annat stadgas, beläggas
med tull enligt gällande tulltaxa.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959, från och med vilken
dag den vid tulltaxeförordningen fogade tulltaxan ävensom kungörelsen
den 30 juni 1955 (nr 466) om uttagande av särskild tullavgift för vissa
varuslag, m. m., skola upphöra att gälla.

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62)
om särskild skatt å bensin och motorsprit

Härigenom förordnas, dels att 2 och 5 §§ förordningen den 3 maj 1929
om särskild skatt å bensin och motorsprit1 skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives, dels att i förordningen skall införas en ny pax-agraf, betecknad
7 a §, av nedan angiven lydelse.

2 §•

1. Då fråga är om till riket införd bensin, skall skatten erläggas till tullverket
i den ordning som är föreskriven beträffande tull.

Om betalningsanstånd — -— •—• finnes stadgat.

2. Utan hinder---avgiftspliktiga kvantiteten.

3. Skatt utgår icke för bensin, medförd å transportmedel för dess drift,
beträffande fartyg dock endast till myckenhet, som tullanstalt prövar icke
överstiga behovet under resan.

Beträffande bensin, som införes under sådana förhållanden att tullfrihet
för densamma skulle hava åtnjutits, om den varit tullbelagd, skall skyldighet
att erlägga skatt föreligga allenast såvitt fråga är om återinförsel
av bensin, för vilken vid utförseln erhållits restitution av skatt, som avses
i denna förordning.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1955:65, av 5 § se 1957: 117.

172

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

5 §•

Restitution av---än motordrift.

7 a §.

Vad i lagen om straff för olovlig varuinförsel är stadgat skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om bensin, ändå att varan icke är tullpliktig.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959.

Beträffande importerad bensin, som före denna förordnings ikraftträdande
antingen utförts till utrikes ort eller svensk frihamn eller använts för
i 5 § b)—d) avsett restitutionsberättigat ändamål, må vid restitution av skatt
enligt sagda paragraf tillika restitueras å bensinen belöpande erlagd tull.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 a § förordningen den 4 oktober 1929
(nr 307) angående tullrestitution

Härigenom förordnas, att 3 a § förordningen den 4 oktober 1929 angående
tullrestitution1 skall hava följande ändrade lydelse.

3 a §.

läkare av verkstadsrörelse äger att efter verkställd byggnad, ombyggnad,
reparation, inredning eller utrustning, inberäknat förseende med reservdelar,
av svenskt eller utländskt flygplan, för vars byggnad, ombyggnad, reparation,
inredning eller utrustning använts av honom från utlandet införda
materialier eller andra artiklar, åtnjuta restitution av tull (flygindustrirestitution)
för en motsvarande myckenhet materialier eller andra, artiklar
av samma slag, vilka inom fem år före arbetets slutförande av honom införts
från utlandet. Rätt till flygindustrirestitution gäller jämväl i avseende
å materialier, som gått förlorade vid arbetets utförande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959.

1 Senaste lydelse av 3 a § se 1950: 194.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

173

Motionsyrkanden

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta
motioner1, nämligen

1) motionerna I: B 32 (I: 358) av herr Domö och II: B 44 och B 118 (II:
450) av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att tullskyddet för porslinsvaror (nr 69.11—69.13) utformas som en
värdetull av 15 % i kombination med en minimivikttull av 1: 25 kr. per kg
vid nr 69.11 och 69.13 samt 0: 60 kr. per kg vid nr 69.12;

2) motionerna I:B 33 (1:387) av herr Gunnar Berg m. fl. och II: B 42
(II: 457) av herr Andersson i Ronneby m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta följande ändringar i den av Kungl. Maj:t föreslagna nya
tulltaxan, nämligen att tullsatsen för huvudbonader (65.01, 65.03) utformas
som en värdetull av 14 %, att som minimitull de nuvarande stycketullarna
tör berörda varuslag bibehålies oförändrade, samt att tullen på svettremmar

65.07 slopas eller alternativt denna artikel kvarhålles i lädervarugruppen
nr 42.05;

3) motionerna I: B 34 (I: 372) av herr Schmidt m. fl. och II: B 70 (II: 471)
av herr Bengtsson i Göteborg, vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta,
att tullen för till position nr 59.05 hänförliga fisknät fastställes till
10 % av värdet»;

4) motionerna I: B 35 (I: 368) av herr Svärd m. fl. och II: B 43 (II: 458) av
herr Nilsson i Svalöv m. fl., vari hemställts, att riksdagen dels måtte besluta

att uppskjuta sitt slutliga ställningstagande till propositionen med förslag
till ny tulltaxa till höstsessionen innevarande år samt

att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj:t

dels måtte överväga att vidtaga ändringar i förslaget i enlighet med de av
motionärerna uppdragna riktlinjerna samt att framlägga tilläggsproposition
därom till höstriksdagen,

dels måtte omedelbart igångsätta den av departementschefen i propositionen
i utsikt ställda översynen av Kungl. Maj :ts befogenheter att pålägga
särskilda tullar och antidumpingtullar, varvid jämväl frågan om en ökad
användning av minimivikttullar göres till föremål för överväganden, och
bedriva denna översyn så skyndsamt, att proposition därom kan föreläggas
riksdagens höstsession;

5) motionerna I: B 36 (I: 381) av herr Källqvist m. fl. och II: B 41 (II;
462) av herr Ståhl m. fl., vari hemställts, att i tulltaxan under nr 51.01 för
rayonsilke och syntetcord fastställes en tull av 20 procent jämte en minimitull
av 2 kr. per kg lika med nu utgående, samt att tullen på vävnader
och trikå av rayonsilke och cordväv av syntetsilke fastställes till 20 procent
jämte därutöver nu utgående minimivikttullar;

1 Inom parentes anges i förekommande fall numret pä motsvarande motion vid A-riksdagen.

174

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

6) motionerna I: B 37 (I: 373) av herr Boo m. fl. och II: B 65 (II: 469) av
herr Magnusson i Borås m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandling
av propositionen måtte antaga följande under »Förslag enligt tulltaxekommittén»
upptagna tullsatser:

Förslag enligt
proposi- tulltaxetionen
kommittén

50.09 Vävnader av natursilke, annat än bourettesilke......

50.10 Vävnader av bourettesilke.........................

51.01 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,
ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer.......................

51.02 Enfibertråd, remsor (konstbast o. d.) och imiterad katgut
av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial:

A. av syntetiskt textilmaterial.....................

51.03 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer.......................

51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,
härunder inbegripet vävnader av enfibertråd eller
remsor, hänförliga till nr 51.01 eller 51.02:

A. av syntetiskt textilmaterial:

1. cordväv....................................

2. andra slag..................................

53.07 Kamgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar ...

53.08 Garn av fina djurhår (kardade eller kammade), ej i detaljhandelsuppläggningar
...........................

53.10 Garn av fårull, tagel eller andra djurhår (fina eller grova)

i detaljhandelsuppläggningar.......................

53.11 Vävnader av fårull eller fina djurhår:

B. andra slag.....................................

53.12 Vävnader av grova djurhår, andra än tagel.........

53.13 Vävnader av tagel................................

54.03 Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar:

B. flertrådigt.....................................

54.04 Garn av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar ...

54.05 Vävnader av lin eller rami........................

55.05 Garn av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd ........................................

55.06 Garn av bomull i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd ........................................

55.07 Gasvävnader av bomull...........................

55.08 Frottévävnader av bomull.........................

55.09 Andra vävnader av bomull:*

B. andra slag.....................................

56.05 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
(enligt (eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textiltull-
fibrer), ej i detaljhandelsuppläggningar:

taxe komm.

förslag A. av syntetiska fibrer

56.04) 1. t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering......

B. av konstgjorda fibrer

1. t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering......

56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
(enl. (eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textiltull-
fibrer) i detaljhandelsuppläggningar:

taxe- A. av syntetiska fibrer............................

komm. B. av konstgjorda fibrer...........................

12 %	14	%
12 %	14	%
12 %>	20	O/ 1 /o
12 ”/o1	20	O/l /o
12 %‘	20	O/l /o

12	%''	20	O/l /o
14	%''	20	0/3 /o
5	%	7	%
5	%	{?	% %
5	%	7	%
12	%	tu 115	% %
12	%	14	%
12	%	14	%
9	%	11	%
9	%	11	o/ /o
13	%	15	%
12	%	14	%
12	o/ /o	14	%
12	%	14	o/ /o
12	%	14	O/ /o
12	%	14	0/ /0

kardg.

kamg.

öv. 225 g
und. 225 g

10 %	12	%
10 %	12	%

10 % 12 %

1 T. v. suspenderad. 2 T. v. 10 %. 3 T. v. 14 %.

1 Tulltaxekommitténs förslag upptar 2 positioner med samma tullsats.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

175

förslag

56.05)

56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textil(enl.
fibrer (eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda
tull- textilfibrer):
taxe- B. andra slag:

komm. 1. av syntetiska fibrer..........................

förslag 2. av konstgjorda fibrer........................

56.06)

57.05 Garn av mjuk hampa:

B. flertrådigt.....................................

57.06 Gam av jute.....................................

57.07 Garn av andra vegetabiliska textilfibrer:

B. av andra fibrer................................

57.08 Gam av papper..................................

57.09 Vävnader av mjuk hampa.........................

57.10 Vävnader av jute.................................

57.12 Vävnader av pappersgarn..........................

58.04 Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader, ej hänförliga
till nr 55.08 eller 58.05 ........................

58.05 Band, ej hänförliga till nr 58.06, härunder inbegripet
band, bestående av sammanklistrade parallella trådar
eller fibrer:

A. sammets-, plysch-, ögle- och sniljband...........

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer.............

3. av annat textilmaterial......................

58.06 Etiketter, märken och liknande artiklar, vävda, icke
broderade, som längdvara eller tillskurna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer.............

3. av annat textilmaterial......................

58.08 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

58.09 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, mönstrade;
spetsar och spetsvävnader (hand- eller maskingjorda),
som längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

59.02 Stampad filt samt varor av stampad filt, även med

impregnering eller överdrag........................

59.03 Fiberduk, bestående av textilfibrer, sammanhållna på

annat sätt än genom filtning, samt varor därav, även
med impregnering eller överdrag...................

59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade: A.

av ändlösa syntetiska textilfibrer................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer..............

C. av annat textilmaterial.........................

59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller
linor, med undantag av vävnader och varor därav:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer..............

G. av annat textilmaterial.........................

Förslag enligt
proposi- tulltaxetionen
kommittén

12	%	15 %
12	O/ Jo	15 %
9	0/ Jo	11 %
8	0/ J	1 9 %	enkelt
/o i	in %	flertråd.
Q	0/ J /o )	f 9 %	enkelt
y	in %	flertråd.
8	0/ J	f 9 o/0	enkelt
/o i	in %	flertråd.
13	%	15 %
10	%	n %
10	%	ii %
12	%	14 %

14 %	15	0/ Jo
14 “/o1	20	0/t Jo
14 %	15	OJ Jo
14 %''	20	%*
14 %	15	%

14	%''	20	o/a /o
14	%	15	0/ Jo
14	“/o1	20	%''
14	%	15	%
14	O/l /o	20	%*
14	%	15	%
10	%	12	0/ Jo
10	%	12	0/ Jo
14 211 Q	%l %( o/	20 1 9	°J Jo % enkelt
y	/o	\u	% flertråd,
14 20	%l %l	20	%
10	%	11	%

1 T. v. 10 %. * T. v. 15 %.

176

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Förslag enligt

		proposi-	tulltaxe-
		tionen	kommittén
59.07	Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med stärkelseldister eller liknande ämne, för inbindning av böcker eller för tillverkning av etuier eller för liknande ändamål; kalkerväv; vävnader, beredda för målning; kanfas och liknande vävnader för tillverkning av hattar: B. andra slag.....................................	12	o/ /o	14 %
59.08	Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosa-derivat eller andra plaster: B. andra slag.....................................	12	%	14 %
59.09	Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller över-dragna med olja eller preparat på basis av torkande olja	12	%	14 %
59.11	Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi, andra än trikåväv: A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer........	12	O/ 1 /o	20 %‘
	C. andra slag.....................................	12	o/ /o	14 %
59.12	Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag; målade teaterkulisser, ateljéfonder e. d..............	12	o/ /o	14 %
59.13	Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial i förening med gummitråd: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................	14	%s	18 %3
	G. av annat textilmaterial.........................	12	%	14 %
59.14	Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för lampor, kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impregnerade, samt slangformiga ämnen därtill......	12	%	13 %
59.15	Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även armerade eller försedda med beslag eller kopplingar
	av annat material.................................	10	%
59.15	Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även armerade eller försedda med beslag eller kopplingar av metall: A. invändigt belagda med ett högst 2 mm tjockt lager
	av gummi eller konstplast......................			fri
	B. andra slag.....................................			14 %
59.17	Andra textilvaror för tekniskt bruk................	10	%	12 %
60.01	Trikåväv, icke innehållande gummi: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................	14	0/4 /O	20 %3
	C. av annat textilmaterial.........................	14	%	15 %
60.02	Vantar av trikå, icke innehållande gummi: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................	14	%4	20 %3
	G. av annat textilmaterial.........................	14	0/ /o	15 %
60.03	Strumpor, understrumpor, sockor, strumpskyddare och liknande artiklar av trikå, icke innehållande gummi:			(20 %4 \20 %3	kräpperade andra slag
	A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................	18	%3
	C. av annat textilmaterial.........................	14	%	15 %
60.04	Underkläder av trikå, icke innehållande gummi: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................	14	%‘	20 %3
	C. av annat textilmaterial.........................	14	o/	15 %
60.05	Överkläder av trikå samt andra trikåvaror, icke inne-hållande gummi: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................	14	%7	17 %»
	G. av annat textilmaterial.........................	14	%	15 %
60.06	Trikåväv och andra trikåvaror, knäskydd och åder-brocksstrumpor härunder inbegripna, innehållande
	gummi: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................	14	O/ 9 /o	18 %»
	C. av annat textilmaterial.........................	12	0/	14 %
61.01	överkläder för män eller gossar: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................	14	%’	17 %3
	C. av annat textilmaterial.........................	12	%	13 %

1 T. v. suspenderad, 2 T. v. 10 %. 3 T. v. 14 %. 4 T. v. 8 %. 6 T. v. 11 %. 6 T. v. 16 %.

’ T. v. 12 %. 3 T. v. 15 %. 3 T. v. 10 %.

177

61.02

61.03

61.04

61.05

61.06

61.08

61.09

61.10

61.11

62.01

62.02

62.03

62.04

62.05

65.05

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

Underkläder för män eller gossar, härunder inbegripet
kragar, skjortbröst och manschetter:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. Av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

G. av annat textilmaterial.........................

Näsdukar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

Schalar, scarves, halsdukar, slöjor och liknande artiklar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. C. av annat textilmaterial......................

Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och
liknande besättningsartiklar till kläder för kvinnor eller
flickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen,
strumphållare, strumpeband och liknande artiklar (även
av trikå), även innehållande gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikåvaror: A.

av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

Konfektionerade tillbehör till kläder, såsom ärmlappar,
axelvaddar, skärp, muffar, ärmskyddare och fickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

Res- och sängfiltar................................

Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar;
gardiner och andra artiklar för rumsinredning:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

Säckar och påsar för förpackning av varor:

B. andra slag.................................

Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar
Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster
härunder inbegripna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

Hattar och andra huvudbonader (hårnät härunder inbegripna)
av trikå eller av annan textilvara (längdvara)
dock ej av flätor, band, remsor e. d„ ogarnerade eller
garnerade........................................

Förslag enligt
proposi- tulltaxe -

tionen	kommittén
14 “/o1	17	%s
14 %	15	%
14 %‘	17	O/ 2 Jo
14 %	15	0/ Jo
14 %‘	17	%*
14 %	15	%
14 %3	20	O/ 4 Jo
12 %	14	0/ JO
14 %3	20	0/4 JO
12 %	14	o/ Jo

14 %* 17 %*

14 % 15 %

14	“/o1	17	O/ 2 Jo
14	%	15	0/ Jo
14	“/o1	17	OJ 2 Jo
14	0/ Jo	15	0/ Jo
14	”/o1	17	%2
14	%	15	%
12	0/ Jo	14	%
14	0/ 3 Jo	20	%4
13	OJ Jo	15	%
10	%	11	0/ Jo
13	%	15	OJ Jo
14	%l	17	%2
14	%	15	%
12	%	14	%
dock högst	dockhögst
5: -	— per	5:-	—per
styck	styck

7) motionerna I: B 55 (I: 356) av herr Gunnar Andersson in. fl. och II.
B 38 (II: 448) av herr Odhe in. fl., vari hemställts, alt riksdagen måtte besluta
följande ändring i Kungl. Maj :ts förslag till ny tulltaxa, nämligen att
tullskyddet för porslinsvaror (nr 69.11—69.13) utformas som en värdetull
av 15 % i kombination med en minimivikttull av 1: 25 kr. per kg vid nr

69.11 och 69.13 samt 0: 60 kr. per kg vid nr 69.12;

i T. v. 12 %. 3 T. v. 15 %. 3 T. v. 10 %. 4 T. v. 14 %.

12 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr Bl

178

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

8) motionerna I: B 56 (I: 382) av herrar Alvar Andersson och Yngve Nilsson
samt II: B 67 (11:460) av herr Nilsson i Göingegården, vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta följande text och tullsatser beträffande
rubrik 56.01:

56.01 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kardade, kammade
eller på annat sätt beredda för spinning

A. Syntetiska

1. Acrylfibrer 8 %

2. Andra 8 % t.v. suspenderad

B. Konstgjorda 8 %;

9) motionerna I: B 57 (I: 376) av herr Yngve Nilsson m. fl. och II: B 66
(II: 456) av herr Stiernstedt m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av förslaget till ny tulltaxa måtte besluta, att tullen må utgå i enlighet
med följande sammanfattning för olika slag av trädgårdsprodukter:

100 kg

06.01 A. Lökar med vidsittande blommor och blomknoppar

1/3—30/11 .......................................... 1 000: —

1/12—29/2 .......................................... 750: —

B. 2 Andra blomsterlökar................................. 25: —-

06.02 C. Förädlade fruktträd.................................. 90: —

D. Andra växter........................................ 50: —

06.03 A. 2 Andra, friska blommor

a. 1/3—30/11 ........................................ 1 000: —

b. 1/12—29/2 ........................................ 750: —

06.04 A. Adiantum och asparagus

1. 1/3—30/11 ........................................ 1 000: —

2.1/12—29/2 ........................................ 750: —

B. Andra slag.......................................... 50: —

07.01 B. 1 Slanggurkor

a. 16/3—30/9 ........................................ 60: —

b. 1/10—15/3........................................ fri

G. Tomater

1.1/5—30/11 ........................................ 60: —

2. 1/12—30/4........................................ fri

IJ. Ärter............................................... 40: —

K2 a. Sallat, persilja, dill, rädisor

1/3—30/4 ........................................... 60: —

1/5—29/2 ........................................... 40: —

b. Köksväxter, andra slag.............................. 40: —

07.04 1. Köksväxter, torkade .............................. 25: —

2. Svamp, torkad.................................... 75: —

08.09 A. Meloner

1.16/6—30/9 ........................................ 75: —

2. 1/10—15/6........................................ fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

179

10) motionerna I: B 58 (I: 375) av herr Yngve Nilsson m. fl. och II: B 68
(II: 461) av herr Nilsson i Göingegården m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta

att tullen å mallök (nr 07.01) fastställes till 30 öre per kg under tiden
1/6—31/3,

att tullen å gurkor, tillfälligt konserverade i saltvatten, (nr 07.03) endast
skall avse gurkor i andra förpackningar än hermetiskt tillslutna kärl eller
förpackningar överstigande 25 kg nettovikt,

att tullen å persikor (nr 08.07) fastställes till 35 öre per kg under tiden
1/7—15/10,

att tullen å ättiks- och saltgurkor (nr 20.01 och 20.02) fastställes till 50
öre per kg för förpackningar understigande 5 kg,

att tullen å konserver av bönor (nr 20.02) fastställes till 75 öre per kg,
samt

att tullen å mustkoncentrat (nr 20.07) av sådana frukter och bär, varav
odling förekommer inom landet, i tullhänseende skiljes från icke koncentrerade
frukt- och bärmuster samt belägges med en enhetlig tull av en krona
per kg;

11) motionerna I: B 59 (I: 354) av herr Elmgren in. fl. och II: B 39 (II:
447) av herr Nelander m. fl., vari hemställts, »att för varuposition 40.11 B
(avseende bil- och cykelgummi) i enlighet med tulltaxekommitténs enhälliga
förslag tullen fastställes till 13 %, dock minst 85 öre per kg»;

12) motionerna I: B 60 (1:379) av herr Gustaf Hcnrg Hansson och II:
B 72 (11:475) av herr Bengtsson i Göteborg, vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att i den nya tulltaxan under kap. 32 skall införas en ny
varugrupp benämnd »Skeppsbottenfärger» samt att denna grupp skall åtnjuta
tullfrihet;

13) motionerna I: B 61 (I: 374) av herr Nord m. fl. och II: B 64 (II: 482)
av herr Rimås m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära att
frågan om en omläggning av gränsskyddet för trädgårdsnäringen i enlighet
med vad som i motionerna anförts utreds,

att riksdagen vid behandlingen av förslaget till ny tulltaxa fastställer tullen
på lökar med blommor eller blomknoppar men utan jord (nr 06.01 A)
till 1 000 kr. per 100 kg under tiden 1/3—30/11 och till 500 kr. per 100 kg
under tiden 1/12—29/2,

att tullen på friska, avskurna blommor (06.03 A, 2, a) bibehålies vid nuvarande
1 000 kr. per 100 kg under tiden 1/3—30/11,

att tullen på adiantum och asparagus (06.04 A, 1) fastställs till 1 000 kr.
per 100 kg under tiden 1/3—30/11,

att tullen på slanggurkor (07.01, B, 1) fastställs till 60 kr. per 100 kg
under liden 16/3—30/6 och till 50 kr. per 100 kg under tiden 1/7—30/9,
att tullen på tomater (07.01, G) fastställs till 60 kr. per 100 kg under tiden
1/5—31/7 och till 50 kr. per 100 kg under tiden 1/8—30/11 och

180 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

att tullen på gurkor och bönor, vilka faller under tulltaxenummer 20.01
och 20.02, fastställs till 75 kr. per 100 kg om importen utgöres av förpackningar
understigande 5 kg per enhet;

14) motionerna I: B 62 (1:380) av herr Källqvist och II: B 40 (11:481)
av herr Christenson i Malmö in. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av propositionen angående ny tulltaxa måtte — med ändring av
vad Kungl. Maj :t föreslagit — besluta

1) att i tulltaxeförordningen intaga en bestämmelse om befogenhet för
Kungl. Maj :t att meddela förordnande om tullfrihet för maskiner och kemikalier,
som ej tillverkas inom riket, varvid vederbörande utskott vid sin
behandling av detta ärende torde utforma erforderlig författningstext i
ämnet,

2) att tullen på fick- och armbandsur (91.01) samt verk till fick- och
armbandsur (91.07) ävensom boetter till sådana (91.09) skall sänkas från
5 procent till en nivå som genomsnittligt motsvarar nuvarande vikttull av
1 krona per styck,

3) att medgiva tullfrihet för syntetiska och konstgjorda fibrer för borstar
i stället för den föreslagna värdetullen av 8—15 procent,

4) att medgiva tullfrihet för glasögonbågar (90.03) i stället för den föreslagna
värdetullen av 8 procent,

5) att medgiva tullfrihet för reservoarpennor (98.03) och guldstift till sådana
(98.04) i stället för den föreslagna värdetullen av 10 procent,

6) att medgiva tullfrihet för fotografiskt papper, papp och väv (37.03)
i stället för de föreslagna tullsatserna 8 och 10 procent,

7) a) att medgiva tullfrihet för kameror och delar därtill (90.07—90.08)
eller — om det ej kan medgivas —

b) bestämma en gemensam tullsats av 5 procent för dessa produkter i
stället för föreslagna 5 resp. 10 procent,

8) att borttaga den föreslagna extra vikttullen av 2 kr. per kg för sprithaltiga
kosmetiska preparat (33.06 A),

9) att medgiva tullfrihet för delar, beslag och tillbehör till paraplyer in. m.
(66.03) i stället för den föreslagna värdetullen av 10 procent,

10) att medgiva tullfrihet för pulver och fjäll av aluminium (76.05) avsedda
att användas för framställning av förpackningsmaterial,

11) att medge tullfrihet för linser till bil- och cykellyktor, signalanläggningar
och fartygslanternor (70.14) i stället för den föreslagna värdetullen
av 15 procent,

12) att sänka tullen för fasta kondensatorer (85.18) från 17 till 10 procent,

13) att sänka tullen för slipskivor (68.04) från 10 procent till 7 procent,
för slipduk (68.06) från 10 procent till 6 procent och för slippapper (68.06)
från 5 till 3 procent,

14) att medgiva tullfrihet för rå linolja (15.07: 1) i stället för föreslagen
vikttull av 7 kr. per 100 kg;

181

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

15) motionerna I: B 63 (I: 365) av herr Sveningsson och II: B 71 (II: 472)
av herr Bengtsson i Göteborg, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att tullen å varor under kap. 91 bibehålies vid nuvarande nivå;
att tullfrihet beviljas för varor med beteckningen:

90.03 — glasögonbågar

90.07 — kameror

90.08 — vissa fotografiska instrument

98.03 — reservoarpennor

98.04 — guldstift

37.03 — fotografiska papper;
att tullen fastställes till 12 % för

33.06 A — sprithaltiga kosmetiska preparat

68.04 — andra slipskivor än diamantslipskivor till 7 %

68.06 — slipduk till 6 %, och

68.06 — slippapper till 3 % ;

samt att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att på framställning för
viss tid medgiva tullfrihet för vissa slag av maskiner;

16) motionerna I: B 64 (1:363) av herr Sveningsson m. fl. och II: B 63
(II: 463) av herr Lothigius in. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandling
av förslaget till ny tulltaxa måtte besluta följande tullskyöd för varu -

grupperna

44.13 — parkettstav .......................................... 10 %

44.23 — byggnadssnickerier .............. ..................... 8 %

94.03 — möbler samt delar därtill.............................. 15 %

97.03 — andra leksaker ..................................... 20 %;

17) motionerna I: B 87 (I: 361) av herrar Åkesson och Nils Hansson samt
II: B 122 (II: 464) av herrar Nilsson i Lönsboda och Åhman, vari hemställts,
»att riksdagen måtte besluta att tullen på fruktmust fastställes till 20 öre per
kg normalutspädd vara och att koncentrerad vara måtte beläggas med ökad
tull svarande mot varans koncentration»;

18) motionerna I: B 88 (I: 364) av herrar Sveningsson och Anders Johansson
samt II: B 120 (II: 484) av herr Svenning in. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att en värdetull av 20 %, dock lägst 8 kr. per dussin,
fastställes för strumpor av syntetsilke jämväl under tid, då garntullen är suspenderad; 19)

motionerna I: B 89 (I: 360) av herr Danmans och II: B 121 (II: 483)
av herr Löfgrcn m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att tullen
för position 94.03, andra möbler och delar (än stoppmöbler), skall i första
hand utgå med 15 % ad valorem (av värdet), samt att i andra hand nuvarande
tull stegvis sänkes under en femårsperiod i sådan takt, alt tullen
därefter utgår med 10 %»;

20) motionerna I: B 114 av herr Bertil Petersson in. fl. och II: B 149 av
herr Persson i Växjö in. fl., vari hemställts, »att riksdagen för positionerna
70.10, 70.13 och 70.14 måtte fastställa att tullen icke omedelbart sänkes till
under 18 % av värdet»;

182

Bevillningsutskottets betänkande nr B J år 1958

21) motionerna I: B 115 (I: 384) av herr Gustaf Elof sson samt II: B 180
(11:478) av herrar Jansson i Benestad och Nilsson i Bästekille, vari hemställts,
att riksdagen vid behandlingen av förslaget till ny tulltaxa måtte besluta,
dels att en tull av 35 öre per kg måtte åsättas äpplen och päron och dels
att skyddsperioden för äpplen utsträckes till och med mars månad, samt
att i övrigt beaktas vad i motionerna anförts;

22) motionerna I: B 116 (I: 362) av herr Lindahl m. fl. och II: B 152 (II:
467) av herr Allard m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte fastställa
tullen på skor och nåtlade överdelar till 18 % av värdet med en minimitull
av 3 kr. per par (för nåtlade överdelar 1 kr. 50 öre per par)»;

23) motionerna I: B 117 (I: 369) av herr Ebbe Ohlsson m. fl. och II: B 154
(II: 470) av herr Boija m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att införa följande specifika minimitullsatser

Position nr Varuslag

att i propositionen till nr 60.04 C intagen anmärkning må utvidgas att
gälla jämväl nr 60.05 C;

24) motionerna I: B 118 av herrar Möller och Gunnar Berg samt II: B 159
av herrar Ståhl och Braconier, vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta
att med avslag på Kungl. Maj:ts förslag låta rotationspressar samt hjälpapparater
och delar förbli tullfria, samt att tullfrihet medges för sådana typer
av övriga pressar som inte tillverkas inom landet»;

25) motionerna I: B 119 (I: 357) av herr Birke och II: B 151 (II: 459) av
herrar Nilsson i Göingegården och Hansson i Skegrie, vari hemställts, »att
riksdagen måtte fastställa tullen på läder till lägst 10 % av värdet»;

26) motionerna I: B 120 (I: 386) av herrar Birke och Boman samt II: B 156
(II: 466) av herr Gerhard Nilsson i Gävle m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta följande ändringar i den av Kungl. Maj :t framlagda propositionen
med förslag till ny tulltaxa, nämligen dels för handskar (nr 42.03 A)
en värdetull å 15 %, dels för skinnkläder (nr 42.03 B) en värdetull å 12 %,
dels för paraplyer och parasoller (nr 66.01) en oförändrad tull å kr. 3: 75
per styck, dels ock tullfrihet för spröt, skaft och kryckor till paraplyer (nr
66.03);

27) motionerna I:B 140 (1:367) av herrar Carl Albert Anderson och
Siegbahn samt II: B 158 (II: 465) av herrar Gustafsson i Stockholm och Hagne//,
^ari hemställts, att riksdagen vid behandling av propositionen med
förslag till ny tulltaxa måtte beakta de i motionerna framförda synpunkterna
och besluta om sådana sänkningar i de föreslagna tullsatserna att den
totala tullbelastningen på konsumenterna icke blir högre än den skulle ha
blivit, om den gamla tulltaxan från tiden före 1955 alltjämt varit i kraft;

53.11 B —53.13

62.01

60.03 A

tar |3: 75 kr./kg
ipor 8 kr./dussin; samt

183

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

28) motionerna I: B 142 (I: 355) av herr Nils Tlxeodor Larsson och II: B

181 (11:451) av herr Börjesson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att tullen på lök från den 1 januari 1959 må utgå med 30 öre per
kg undertiden 1/6—31/3; '' — ** ■•«*. |l

29) motionerna I: B 180 av herr Siegbahn och II: 224 av herr Setterberg i
Vilske-Kleva m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen av förslaget
till ny tulltaxa måtte besluta att alkylbensen icke skall utgöra tullpliktig
vara»;

30) motionen I: B 141 (1:359) av herrar Siegbahn och Carl Albert Anderson,
vari hemställts, att riksdagen för sin del måtte anta det förslag till
tulltaxa, som finns fogat vid Kungl. Maj :ts proposition nr 90, under hänsynstagande
till de synpunkter och ändringsförslag, som framförts i motionen
och i följande tabell.

Pos. nr	Varuslag		Tullsats
04.06	Naturlig honung........................	.. 100 kg	30: —
06.01B.2	Lökar etc. andra slag, andra............		fri
06.03A	Blommor, avskurna etc., färska 1. mimosa och ljung....................	.. 100 kg	200: —
	2. andra a. under tiden 1 mars—30 november ..	.. 100 kg	600: —
	b. under tiden 1 december—29 febr. ...	.. 100 kg	200: —
06.04A	Adiantum och asparagus................	.. 100 kg	50: —
07.01A	Blomkål 1. under tiden 1 maj—31 juli...........	.. 100 kg	25: —
07.01D	Potatis 1. nyskördad, under tiden 1 juni—30 juni	.. 100 kg	15: —
Ur 07.01 K.2	Köksväxter etc., andra sallad, under tiden 1 mars—30 april.....		fri
	paprika................................		fri
08.01	Dadlar, bananer etc.....................		fri
08.02	Citrusfrukter, färska eller torkade........		fri
08.03	Fikon, färska eller torkade..............		fri
08.05	Nötter och liknande frukter etc..........		fri
08.06A	Äpplen, under tiden 1 juli—31 december .	.. 100 kg	25: —
	» , » »1 januari—30 juni . .		fri
08.07B	Persikor...............................		fri
08.07C	Plommon 1. under tiden 16 juli—31 juli...........	.. 100 kg	35: —
	2. under tiden 1 augusti—15 juli........		fri
08.08B	Jordgubbar 1. under tiden 16 juni—31 augusti.......	. . 100 kg	50: —
	2. under tiden 1 september—15 juni----		fri
Kap. 9	Kolonialvaror, kryddor etc. med undantag	av	fri
	kaffe.................................

184 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Pos. nr	Varuslag		Tullsats
16.04A	Störrom.....................		fri
17.02A	Konstgjord honung etc........	............ 100 kg	30: —
18.01	Kakaobönor etc...............		fri
18.03	Kakaomassa etc..............	............ 100 kg	15: —
18.04	Kakaosmör..................	............ 100 kg	15: —
18.05	Kakaopulver, icke sötat.......	............ 100 kg	15: —
Ur 18.06	Choklad.....................		15 %
Ur 20.01	Kapris och oliver.............		fri
20.04	Sylter, marmelad m. m........	............ 100 kg	30: —
20.07B	Saft etc., sockrad ............	............ 100 kg	25: —
22.02	Lemonad m. m...............	............ 100 1	21: —
50—63	Textilier.....................	... Riktpunkt normaltullsatser;

31) motionen II: B 36 (II: 449) av herr Senander m. fl., vari hemställts, att
riksdagen måtte avslå proposition med förslag till ny tulltaxa samt i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla, att förslaget omarbetas så, att den nuvarande
genomsnittliga tullnivån bibehålies eller sänkes;

32) motionen II: B 37 (II: 477) av herrar Regnéll och Svensson i Krokstorp,
vari hemställts, »att riksdagen måtte för vegetabiliska garvämnesextrakter,
tulltaxenummer 3201, besluta en värdetull av 8 %, att suspenderas
så länge konsumtionsgarantiavtal föreligger mellan Sveriges garveriidkares
bottenlädersektion och tillverkare inom landet»;

33) motionen II: B 69 (11:489) av herrar Braconier och Löfgren, vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta den ändringen i den föreslagna nya
tulltaxan att tullen å gummerat papper inklusive gummerade förseglingsremsor
(nr 48.07 B) fastställes till 10 % av värdet;

34) motionen II: B 73 (II: 473) av herr Bengtsson i Göteborg, vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att under kap. 39 införa en ny undergrupp
39.06 C, alginsyror samt salter och estrar därav, samt att för dessa
produkter medges tullfrihet;

35) motionen II: B 74 (11:474) av herr Bengtsson i Göteborg, vari hemställts,
»att riksdagen vid behandling av propositionen med förslag till ny
tulltaxa måtte besluta sänka den föreslagna tullen för 87.09 A motorcyklar
med en cylindervolym av högst 245 ccm från 15 till 12 %»;

36) motionen II: B 75 (11:479) av herr Jansson i Benestad m. fl., vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att tull må utgå

1) på dörrar (nr 44.23) med 8 procent av värdet,

2) på parkettstav (nr 44.13) och sammansatt parkettstav (nr 44.23) med
10 procent av värdet,

3) på andra möbler samt delar därtill (nr 94.03) med 15 procent av värdet,
samt

4) på träleksaker (hänförda till 97.03) med 20 procent av värdet, samt

att träleksaker i anledning härav uppföres i tulltaxan nr 97.03 under egen

underrubrik;

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

185

37) motionen II: B 84 (11:480) av herrar Helén och Hansson i Skegrie,
vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte

1. — i första hand — besluta enligt tulltaxekommitténs förslag, innebärande
att penicillin samt salter och andra derivat därav ävensom läkemedel,
innehållande penicillin, skall beläggas med en tull av 30 öre per miljon internationella
enheter,

2. — därest yrkandet under punkt 1. ej kan bifallas — besluta att tullsatsen
30 öre per miljon internationella enheter tills vidare bibehålls oförändrad
och att frågan om tullsatsen tas upp till förnyad prövning år 1960;

38) motionen II: B 116 (11:487) av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari
hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen med ändring
av Kungl. Maj :ts förslag måtte besluta, att tull må utgå i enlighet med vad
som i motionerna föreslagits för ifrågavarande trädgårdsprodukter, samt i
övrigt beakta vad i motionerna anförts beträffande respektive positioner.

Under positionen 06.01., »Lökar, stam- och rotknölar m. m.», föreslås sålunda
följande:

A. inkommande med blommor och blomknoppar men utan jord,

per 100 kg......................................... 750 kr.

B. andra slag:

2. andra, per 100 kg................................ 25 kr.

Under positionen 06.02., »Levande växter och rötter m. m.», yrkas:

C. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd, förädlade, per

100 kg............................................. 100 kr.

D. andra växter, per 100 kg........................ 40 kr.

Under positionen 06.03., »Blommor och blomknoppar, avskurna, etc.»,

föreslås följande:

A. friska:

1. mimosa och ljung per 100 kg..................... 500 kr.

2. andra, under tiden:

a) 1 mars—30 november per 100 kg................. 1 000 kr.

b) 1 december—29 februari per 100 kg............... 750 kr.

Under positionen 06.04., »Blad, kvistar och andra växtdelar etc.», yrkas
följande:

A. Adiantum och asparagus, under tiden:

1. 1 mars—30 november, per 100 kg................ 1 000 kr.

2. 1 december—29 februari, per 100 kg.............. 750 kr.

B. andra slag, per 100 kg........................... 500 kr.

Under positionen 07.01., »Köksväxter, färska eller kylda», föreslås
B. gurkor:

1. slanggurkor, under tiden

a) 16 mars—31 maj, per 100 kg..................... 75 kr.

b) 1 juni—30 november, per 100 kg................. 50 kr.

c) 1 oktober—15 mars, per 100 kg.................. fri

186

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

G. tomater, under tiden:

1. 1 maj—30 juni, per 100 kg....................... 75 kr.

2. 1 juli—30 november, per 100 kg.................. 50 kr.

3. 1 december—30 april, per 100 kg................. fri

K. andra slag:

1. rotfrukter med undantag för rädisor

2. andra, inklusive rädisor, per 100 kg............... 40 kr.

Sallat, dill, persilja och rädisor tiden 1 mars—30 april

per 100 kg......................................... 75 kr.

Under positionen 07.04., »Köksväxter, torkade etc.», föreslås följande:

A. svamp, per 100 kg............................... 75 kr.

B. andra, per 100 kg............................... 25 kr.

Under positionen 08.07., »Körsbär, persikor etc.», yrkas följande:

B. persikor, under tiden

1. 1 juli—15 oktober, per 100 kg.................... 35 kr.

Under positionen 08.09., »Andra färska frukter», föreslås

A. meloner, under tiden

1. 15 juni—30 september, per 100 kg................ 75 kr.

39) motionen II: B 117 (11:488) av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att konserver av bönor må uppföras
under samma underrubrik som svamp- och sparriskonserver och åsättas en
tull av 75 öre per kg;

40) motionen II: B 119 (11:485) av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att mustkoncentrat av sådana frukter
och bär, varav odling förekommer inom landet, i tullhänseende skiljes
från icke koncentrerade frukt- och bärmuster samt belägges med en enhetlig
tull av en krona per kg;

41) motionen II: B 153 (II: 468) av herrar Gustafsson i Borås och Nilsson
i Göingegården, vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta att den nuvarande
tullen å spiralborr (82.05) skall bibehållas vid nuvarande tullsats,
10 % av värdet»;

42) motionen II: B 155 (11:476) av herrar von Seth och Lothigius, vari
hemställts, att riksdagen vid behandling av förslaget till ny tulltaxa måtte
besluta att syntetiska och konstgjorda fibrer avsedda för borstfabrikation hänförs
till kapitel 56, korta syntetiska eller konstgjorda fibrer, såsom en särskild
undergrupp samt att för dessa undergrupper fastställes en tull av 7
kronor per 100 kg;

43) motionen II: B 157 (11:486) av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta att färskpotatis må lämnas gränsskydd
som jordbruksregleringsvara genom att en särskild importavgift fastställes
för densamma att tillföras samma regleringskassa som importavgifterna
för annan potatis; att den särskilda importavgiftsbeläggningen må tilllämpas
fr. o. m. den 1 juni; att den särskilda importavgiften må fastställas

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

187

till 20 öre per kg att gälla under fem kalenderveckor räknat från den 1 juni
samt att importavgiften för färskpolatis under annan tid må utgå efter samma
grunder som för annan potatis;

44) motionen II: B 221 av herrar Darlin och Setterberg i Vilske-Kleva, vari
hemställts, att riksdagen måtte vidtaga sådana ändringar i förslaget till ny
tulltaxa, att de nu gällande vikttullarna å konstgjorda blommor samt attrapper
för påskägg och liknande artiklar bibehålies oförändrade;

45) motionen II: B 222 av herr Christenson i Malmö, vari hemställts, »att
riksdagen vid behandlingen av Kungi. Maj:ts proposition nr B 4 angående
ny tulltaxa måtte — med ändring av vad Kungl. Maj :t föreslagit — besluta
att medgiva tullfrihet för under punkt 243: 2 i tulltaxeförordningen upptagna
varuslagen gräs, tränsat eller upprispat, krollsplint, krusad fiber och
annat tagelsurrogat samt till stoppningsmaterial preparerad mossa i stället
för den föreslagna värdetullen»;

46) motionen II: B 223 av herrar Darlin och Setterberg i Vilske-Kleva, vari
hemställts, »att riksdagen vid behandlingen av förslaget till ny tulltaxa måtte
besluta fastställa tullskyddet för bl. a. disk- och tvättmaskiner (84.19 och
84.40) till 15 procent».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna I: B 32—B 34, I: B 37, I: B 87, I: B 115,
I: B 118, I: B 140, I: B 141, II: B 36, II: B 37, II: B 38, II: B 39—B 41, II: B 43,
II: B 63, II: B 64, II: B 66—B 69, II: B 71—B 75, II: B 84, II: B 116, II: B 117,
II: B 119—B 121, II: B 149, II: B 151—B 157, II: B 181, II: B 221—B 224. För
de motioner, vilka motsvaras av vid A-riksdagen väckta motioner, återfinns
dock motiveringen i följande motioner vid nämnda riksdag, nämligen I: 356—
1:359, 1:361, 1:367, 1:372, 1:373, 1:384, 1:387, 11:447, 11:449, 11:451, II:
456, 11:458, 11:460—11:463, 11:466—11:468, 11:470, 11:472—11:477 samt
II: 479—11: 489.

Propositionen

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

Nu gällande tulltaxa antogs av 1929 års riksdag och trädde i kraft den 1
januari 1930. Till grund för densamma låg ett förslag, utarbetat av 1925
års tulltaxerevision under åren 1925—1927. Denna revision var emellertid
huvudsakligen av teknisk och formell natur. Tulltaxans sakliga innehåll
överfördes till stor del oförändrat från den tidigare gällande 1911 års tulltaxa.
Beträttande enstaka varuslag eller begränsade varugrupper har visserligen
ändringar vidtagits under årens lopp, men någon allmän revidering
av taxan ur sakliga synpunkter har icke ägt rum efter år 1911. Sedan denna
tid har en i många avseenden revolutionerande utveckling ägt rum på olika
områden, vilken självfallet haft betydande återverkningar även på tullför -

188 Bevillningsutskottets betänkande ni• B 1 år 1058

hållandena. Genom teknikens framsteg har sålunda tillkommit många nya
material, framställningsmetoder, utförandeformer och användningsområden,
vilka icke kunde förutses vid utformningen av tulltaxans bestämmelser för
snart 50 år sedan. Ändringen i penningvärdet har vidare medfört att de
specifika tullarnas relativa storlek avsevärt reducerats. Då prisutvecklingen
icke varit lika för alla varuslag, har avvägningen av tullskyddet i vissa
delar kommit att mer eller mindre rubbas. Härtill har även bidragit det
förhållandet, att minskningen av tullskyddet skett endast såvitt angår specifika
tullar, under det att de visserligen icke lika talrika men ingalunda
betydelselösa värdetullarna bibehållit sin ursprungliga verkan. En annan
omständighet som rubbat sambandet mellan tullsatserna å olika varuslag
är, att på åtskilliga punkter vidtagits dels höjningar i statsfinansiellt syfte,
dels såväl höjningar som sänkningar av handelspolitiska skäl.

Även om många av de mest iögonenfallande brister, som under åren yppat
sig, kunnat undanröjas genom partiella ändringar, är det uppenbart, att
den nuvarande tulltaxan i olika avseenden framstår såsom mycket föråldrad.
Åtskilliga framställningar bar även gjorts i syfte att få till stånd ändringar
i tulltaxan. Vägen för en tulltaxerevision har hållits öppen vid de
tullförhandlingar inom ramen för allmänna tull- och handelsavtalet (GATT),
i vilka Sverige under de senare åren deltagit, genom att bindningarna i fråga
om specifika tullsatser till större delen gjorts under förbehåll om rätt att
övergå till en värdetull av angiven storlek. Vid bedömandet av frågan när
en revision av tulltaxan lämpligen borde igångsättas har emellertid hänsyn
måst tagas till vissa internationella faktorer. Det har sålunda ansetts lämpligt
att avvakta resultatet av det arbete på en internationell tullnomenklatur,
som bedrivits inom Studiegruppen för en europeisk tullunion i Bryssel.
Vidare har tidpunkten varit beroende av de inom GATT bedrivna förhandlingarna.

Kungl. Maj :t bemyndigade den 9 maj 1952 dåvarande chefen för finansdepartementet
att tillkalla utredningsmän jämte sakkunniga och experter
med uppdrag att verkställa en allmän översyn av tulltaxeförordningen och
den därvid fogade tulltaxan; i yttrandet till statsrådsprotokollet anförde
departementschefen bl. a. följande.

Revisionen bör innefatta en modernisering av tulltaxan, varvid taxans
baspositioner i anslutning till de redan påbörjade förberedelsearbetena böra
anpassas efter Brysselnomenklaturen. Härvid bör jämväl övervägas huruvida
icke en mera allmän tillämpning av värdetullar, som numera i allt
större utsträckning förekommer i utlandet, även för vår del kan innebära en
mera ändamålsenlig utformning av tullsystemet. Med hänsyn till det internationella
varuutbytets stora betydelse för vårt lands välstånd är det ett
stort ekonomiskt intresse att vår handel med främmande länder blir så omfattande
och fri som möjligt. I överensstämmelse härmed har vi sedan länge
fört en politik med låga tullar, och jag finner det icke vara något svenskt
intresse att nu frångå denna politik. Särskilt betydelsefull blir denna synpunkt,
om en övergång till värdetullar befinnes av andra skäl ändamålsenlig.
Revisionen bör således icke i och för sig ta sikte på en generell höjning av
den nuvarande tullnivån utan i första hand inriktas på att åstadkomma en

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 189

lämplig avvägning av tullskyddet mellan olika varuslag och produktionsgrenar.

I vad mån de möjligheter till höjning av GATT-bundna tullsatser, som
erbjuda sig genom de gjorda förbehållen, böra utnyttjas, får bedömas med
hänsyn till resultatet av utredningsarbetet i övrigt. Det torde i alla händelser
få förutsättas att utredningen icke eller åtminstone endast i undantagsfall
leder till förslag om högre tullsats än som motsvarar gjorda förbehåll.
I anslutning till dessa frågor bör de handelspolitiska synpunkter beaktas,
som kunna bli aktuella i samband med kommande tullförhandlingar eller
eljest påkallar särskild uppmärksamhet.

För att undvika en onödig belastning å konsumenterna bör undersökas
möjligheterna att undvara tullskydd på områden, där inhemsk produktion
icke föreligger eller med hänsyn till omständigheterna icke lämpligen bör
vidmakthållas med hjälp av statligt stöd och där icke förhållandena är sådana
att finanstull bör ifrågakomma. Vid revisionen bör även övervägas i
vad mån tullskydd bör bibehållas för sådana varuslag, beträffande vilka
stöd åt den inhemska produktionen befinnes med fördel kunna lämnas i annan
form än genom tullar. I det sammanhanget bör särskild uppmärksamhet
ägnas åt tullarna på jordbruksområdet och deras förhållande till den
nuvarande jordbruksregleringen.

Med stöd av det erhållna bemyndigandet tillkallades den 26 maj 1952 såsom
utredningsmän dåvarande kabinettssekreteraren A. S. Lundberg, tillika
ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, förste assistenten F. I.
Boo, dåvarande ledamoten av riksdagens andra kammare, juris licentiaten
P. H. Fagerholm, generaltulldirektören V. M. J. Fahlander, ledamöterna av
riksdagens andra kammare, metallarbetaren H. L. Gustafsson och lantbrukaren
N. G. Hansson, numera generaldirektören B. V. Lindskog, numera ambassadören
S. E. G. Sahlin, ledamoten av riksdagens första kammare, lantbrukaren
G. Spetz samt numera statssekreteraren E. A. Westerlind. Utredningen
antog benämningen 1952 års tulltaxekommitté. Kort därefter tillkallades
såsom sakkunniga ett antal representanter för olika organisationer
inom närlingslivet.

Kommittén avgav den 25 maj 1956 betänkande med förslag till tulltaxa
(SOU 1956: 14—16); vid betänkandet hade fogats av vissa utredningsmän
och sakkunniga avgivna reservationer och särskilda yttranden. Därjämte avgav
kommittén den 5 december 1956 betänkande med förslag till tulltaxeförordning
(SOU 1956:60).

Betänkandet angående tulltaxan har varit föremål för en omfattande remissbehandling.

På grundval av tulllaxekommitténs förslag har, med beaktande av avgivna
reservationer, inkomna yttranden och framställningar samt nordiska
ekonomiska samarbetsutskottets förslag, inom finansdepartementet utarbetats
ett förslag till ng tulltaxa.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till det vid denna proposition fogade statsrådsprotokollet (s.

7 i prop.) samt till det vid propositionen nr 90 fogade statsrådsprotokollet

190

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

för finansärenden den 24 januari 1958. Redogörelsen återfinns under följande
rubriker å nedan angivna sidor i propositionen nr 90, nämligen
I. Inledning, s. 173—182
II. Allmänna synpunkter

Tullarnas roll i samhällsekonomin, s. 183—195
Tullarna som förhandlingsobjekt, s. 195—199
Tullarna ur statsfinansiell synpunkt, s. 199—200

III. Tulltaxans allmänna utformning
Nomenklaturen, s. 201—204
Kvantitets- eller värdetullar, s. 205—212
Tullarnas höjd och avvägning, s. 212—243

IV. Särskilda frågor
Tulltaxeförordningen, s. 244

Varuslag som icke tillverkas inom landet, s. 244—245
Inrättande av en tullberedning, s. 245
Tulltaxan och jordbruksregleringen, s. 246
Tullarnas samband med annan indirekt beskattning, s. 246
Tulltaxan och GATT, s. 247
Tulltaxans ikraftträdande, s. 247—248

V. Detalj motivering,1 s. 249—799

VI. Departementschefens hemställan, s. 800

Innehållet i motionerna m. m.

Av innehållet i de väckta motionerna och till utskottet inkomna skrifter
torde här få återges följande.

Allmänna synpunkter

I motionerna I : B 35 och II: B 43 (I: 368 och II: 458) upptas
till en början frågan om en revision av tulltaxan bör genomföras nu. Motionärerna
säger sig icke finna departementschefens argumentering för att
tulltaxerevisionen omedelbart skall beslutas vara övertygande. Tvärtom synes
dem övervägande skäl tala för att frågan därom bör få anstå, i varje fall
till hösten innevarande år, då klarhet torde föreligga om hur det kommer
att gå med planerna på det västeuropeiska frihandelsområdet. Sedan sikten
klarnat i nämnda hänseende, kommer även förutsättningarna för det nordiska
ekonomiska samarbetet att kunna närmare bedömas. Möjlighet föreligger
givetvis att vid en senare tidpunkt vidta de justeringar, som Sveriges
anslutning till ett västeuropeiskt frihandelsområde kan nödvändiggöra, men
det kan också så småningom visa sig, att en annan uppläggning varit lämpligare
för tillgodoseende av Sveriges speciella intressen än den som kommit
till uttryck i propositionen. Mycket talar exempelvis för att vi på samma
sätt som Schweiz och Österrike inom ramen för förefintliga GATT-möjlig 1

Framställningen följer tulltaxeförslagets indelning (jfr innehållsförteckningen på s. 6—9
och sakregister på s. 135—170 i prop. nr 90).

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

191

heter bort välja en annan och högre tullnivå och andra tullsatser att tjäna
som utgångspunkt för den successiva avtrappning av tullmurarna mellan
de olika medlemsstaterna, som förutsättes skola äga rum. Motionärerna
erinrar ytterligare om att varken Danmark, Norge eller Finland avser att
omedelbart antaga någon ny tulltaxa på basis av de nordiska övervägandena.
Det är en öppen fråga, huruvida vårt land bör redan nu och så hårt som
skett i propositionen binda sig för det nordiska ekonomiska samarbetsutskottets
förslag till tullsatser, innan någon av regeringarna i de övriga länderna
preliminärt tillkännagivit sin principiella ståndpunkt till frågan om
den nordiska tullnivån och innan vi ens själva tagit ställning till denna fråga.
Klokheten bjuder att vårt land följde samma linje som de övriga nordiska
länderna. Några påtagliga tekniska olägenheter av ett dylikt uppskov till hösten
torde inte behöva uppstå.

Beträffande tullarnas roll i samhällsekonomin uttalar motionärerna att
man även med utgångspunkt från en principiell frihandelsvänlig grundinställning
bör iakttaga viss återhållsamhet, helst som den svenska politiken
i denna del skiljer sig från den politik som följes i andra länder. Mot den
teoretiska motiveringen i propositionen kan vissa invändningar göras. Helhetsintrycket
av propositionen är, att den så gott som i detalj följt tulltaxekommitténs
majoritetslinje beträffande de varugrupper som omfattas av
det nordiska ekonomiska samarbetsutskottets förslag till gemensam nordisk
marknad, d. v. s. för 80 % av varuutbytet, medan däremot för återstående
20 % reservanternas yrkanden väsentligen kommit att få sätta sin prägel på
förslagen till enskilda tullsatser. Detta har också lett till att den allmänna
tullnivån i propositionen ligger ca en procentenhet under den tullnivå som
innefattas i tulltaxekommitténs majoritetsförslag. Denna sänkning av tullnivån
hänför sig praktiskt taget uteslutande till områden, som inte omfattas
av förslaget till gemensam nordisk marknad, d. v. s. de 20 % av varuområdet,
varför man där måst taga till så mycket kraftigare. För vissa betydelsefulla
varugrupper ligger tullnivån 3 å 4 procentenheter under tulltaxekommitténs
majoritetsförslag. Motionärerna erinrar om att Sverige har den lägsta tullnivån
i världen med undantag för Danmark, där förhållandena icke är fullt
jämförbara, emedan bibehållandet där av kvantitativa importrestriktioner för
vissa varuområden innefattar ett indirekt förstärkt gränsskydd. Enligt tulltaxekommitténs
beräkningar utgjorde år 1954 tullnivån för tullbelagda produkter
exklusive livsmedel i Sverige 9 %, medan motsvarande procentsiffror
utgjorde för Beneluxländerna 12, Canada 14, Norge 15, Västtyskland 16, USA
19, Storbritannien 17, Österrike 20, Frankrike 18 och Italien 23. I utlandet är
tullsatser på färdigprodukter på 25—30 procent ingalunda ovanliga. På
1930-talet låg den svenska genomsnittliga importincidensen vid 18—19 %.
Sänkningen sammanhänger med att flertalet tullar utgjort specifika tullar,
fixerade i kronor och öre, samt att dessa tullar undergått eu automatisk reduktion
genom den fortskridande penningvärdeförsämringen. Enligt motionärernas
mening har lågtullinjen varit till gagn för landets näringsliv. Denna
politiska kurs på tullområdet bör i sina huvuddrag följas även i fortsätt -

192

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

ningen, varvid dock bör beaktas de krav som de europeiska samarbetssträvandena
inom sexstatsblockets tullunion och det planerade europeiska frihandelsområdet
i olika hänseenden kan komma att ställa jämväl på vårt
land. Därmed är emellertid ej sagt, att målsättningen för vårt lands handlande
bör vara att vi genomgående skall hålla lägre tullar än något annat
land i världen. Att fortsätta på tullreduktionens väg är ur svensk synpunkt
äventyrligt i en värld, där övriga länder bibehåller sina tullmurar eller där
samarbetet på tullområdet i mångt och mycket går i protektionismens tecken.
Departementschefens slutsats att höga tullar i utlandet inte behöver influera
på vårt lands tullpolitik säger motionärerna sig inte kunna utan vidare
godtaga. Så länge full sysselsättning och en begränsad konkurrens varit
rådande från flertalet industriländer, har behovet av ett effektivt konkurrensskydd
gentemot utlandet inte gjort sig så starkt gällande. I samma mån
som produktionskapaciteten överstiger efterfrågan och priserna sjunker, blir
läget ett helt annat. Först då träder tullsystemet på allvar i funktion. Tullsystemet
bör visserligen utformas utan alltför starka sidoblickar åt konjunkturpolitiken
och taga sikte på såväl goda som dåliga konjunkturer, men
det är inte desto mindre i försämrade konjunkturer som tullarna bäst behövs.
Då departementschefen beträffande riktpunkten för tullpolitiken synes
ansluta sig till tulltaxekommitténs underkännande av tullskyddsbehovet
och framför allt de enskilda näringsgrenarnas behov av tullskydd, deklareras
i motionerna en motsatt ståndpunkt. Grunden för att tullar över huvud
användes är att en produktion, som man av något skäl vill upprätthålla, för
sin existens kräver ett särskilt stöd. Behovet för vissa näringsgrenar av tullskydd
är därför en primär angelägenhet, och avvägningen av detta skydd
måste därför innebära en prövning av behovet. Motionärerna beklagar att behovssynpunkten
inte blivit tillräckligt tillgodosedd vid tulltaxekommitténs
utredningsarbete.

Ett av huvudmotiven för vår tidigare tullpolitik har varit att statsmakterna
velat befrämja mångsidigheten i produktionen. Oaktat såväl departementschefen
som kommittén pekar på differentieringssynpunkten, så skjuter de i
förgrunden tullpolitikens uppgift att underlätta en koncentration av de produktiva
krafterna till sådana områden där dessa krafter blir bäst utnyttjade.
Motionärerna understryker, att mångsidigheten varit och är vårt produktionslivs
styrka. Den har gjort att vårt lands industri varit mindre beroende
av konjunktursvängningar utomlands och lättare kunnat stå emot konjunkturförsämringar
på vissa områden. Försiktighet bör därför iakttagas, när
det gäller att med tullsystemets hjälp åstadkomma en strukturförändring
som går ut på större koncentration. I nära samband därmed står sysselsättningsfrågan
och tullarnas roll i detta sammanhang. Enligt motionärernas
mening måste tullarna ingå som ett av de viktigaste vapnen i den sysselsättningspolitiska
arsenalen. Vissa nu utgående tullar ger efter den automatiska
reduktionen genom penningvärdeförsämringen uppenbarligen ett otillräckligt
tullskydd. De smärre höjningar som skedde sommaren 1955 var inte till fyllest
ur denna synpunkt. Angivna omständigheter tillika med tullsänkningar

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

193

som föreslås för vissa varuslag kan komina att äventyra den fulla sysselsättningen
i fortsättningen och de i propositionen framlagda förslagen till
individuella tullsatser inger på vissa punkter oro. Särskilt gäller detta textilindustrien,
läder- och skoindustrien samt porslinsindustrien. Uppmärksamheten
bör jämväl riktas på det förhållandet att den svenska kostnadsnivån
ligger icke obetydligt högre än motsvarande nivå i våra konkurrentländer.
Det högre inhemska kostnadsläget är ett handikapp för den svenska industrien,
som i vissa lägen kan vara besvärande i dess konkurrens med
övriga europeiska länder. Återställandet av tullarnas förkrigsnivå för vissa
särskilt utsatta industrigrenar bör inom rimliga gränser övervägas. I varje
fall bör hithörande tullar ej sättas lägre än vad 1952 års tulltaxekommitté
föreslagit. De industrigrenar som därvid i första hand bör ifrågakomma är
porslinsindustrien, läder- och skoindustrien samt textilindustrien. Tullarna
för verkstadsindustriens produkter bör i allmänhet inte understiga den av
tulltaxekommittén beräknade normaltullsatsen. Sänkningar av nu gällande
tullar bör över huvud taget i nu rådande konjunkturläge undvikas.

På de varuområden, som inte berörs av de framlagda förslagen från det
nordiska ekonomiska samarbetsutskottet — d. v. s. de, som är hänförliga till
de ovannämnda tjugu procenten av varuområdet —- torde inga som helst
hinder föreligga för del föreslagna tillvägagångssättet, utan vårt land torde
därvidlag ha fullt fria händer under förutsättning att GATT-överenskommelsen
följes. En tullpolitik efter nu angivna riktlinjer torde på intet sätt
komma att stå i strid med vad som kan fordras av vårt land i samband med
förverkligandet av de aktuella tullunionsplanerna. Måttfulla justeringar av
tullsatserna för vissa varugrupper eller vissa varor, som innebär att den
allmänna tullnivån blir en eller annan procent högre än i propositionen förutsättes,
behöver inte innebära att lågtullinjen frångås utan kan genomföras
inom ramen för denna. Sådana höjningar torde kunna ske utan att
nämnvärt påverka den allmänna prisnivån. Om det europeiska frihandelsområdet
blir verklighet kommer de tullar som nu fastställes endast att fä
temporär giltighet mot våra huvudsakliga importländer. De kommer att
successivt reduceras för att till sist efter en övergångstid helt upphöra. Den
måttliga höjningen av tullnivån som ifrågasättes i propositionen kommer
alltså inte att bli varaktig utan kommer efter ett eller annat år att följas
av en återgång och en fortsatt reducering. En svensk anslutning till det
europeiska frihandelsområdet, vilken synes angelägen med tanke på de
svenska exportintressena i Centraleuropa, torde komma att leda till att de
synpunkter, som motionärerna anser bör vara avgörande för utformningen
av den svenska tullpolitiken, i väsentliga hänseenden måste modifieras. Så
torde bl. a. den nuvarande differentieringen av den svenska industrin inte
längre kunna upprätthållas efter hand som konkurrensen från de övriga
medlemsstaterna gör sig gällande utan hinder av tullar. Påfrestningarna för
hemmamarknadsindustrin blir särskilt svåra under övergångsperioden, innan
anpassningen hunnit ske. Det är emellertid därför dubbelt betydelsefullt att
under denna känsliga period tullsystemet är så beskaffat, alt hemmamark 18

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B 1

194

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

nadsindustrin beredes ett så starkt skydd som det rimligen kan göra anspråk
på och det blir möjligt att upprätthålla. Då praktiska svårigheter kan erbjuda
sig att vid riksdagsbehandlingen av propositionen åstadkomma detaljändringar
av tullsatserna bör riksdagen i samband med beslut om uppskov
rikta en hemställan till Kungl. Maj :t att överväga ändringar i propositionen
i angivna hänseenden och att framlägga tilläggsproposition därom till riksdagen
vid höstsessionen.

I fråga om användningen av tullar som förhandlingsobjekt ansluter motionärerna
sig i huvudsak till de synpunkter som inom tulltaxekommittén
anförts i ledamoten Fagerholms reservation. Betydelsen av förhandlingstullar
torde inte ha blivit mindre i det läge, som uppstått genom tillkomsten
av sexstatsunionen eller genom planerna på det europeiska frihandelsområdet,
utan de i reservationen framförda synpunkterna torde snarare äga
större giltighet än tidigare.

Även i fråga om användningen av tullar som skydd mot dumping ansluter
sig motionärerna i stort sett till Fagerholms synpunkter. Särskilt understryks
de kombinerade minimivikt- och värdetullarnas betydelse i detta sammanhang.
Exempel på varuområden, där en kombinerad värde- och minimivikttull
skulle medföra ett förbättrat gränsskydd utan att egentligen höja
tullnivån, erbjuder bl. a. porslinsindustrin, läder- och läderskoindustrin
samt gummiringsindustrin och gummiskoindustrin.

I motionen II: B 36 (11:449) påpekas att enligt direktiven för
tulltaxekommitténs arbete skulle tulltaxerevisionen inte ta sikte på någon
höjning av tullnivån. Tanken har varit att kommittén till riktpunkt vid sitt
arbete skulle ta en oförändrad tullnivå. Emellertid har kommittén med förslaget
ändå åstadkommit en betydande höjning av densamma, genom att den
tolkat de i direktiven använda orden »nuvarande tullnivå» såsom ett uttryck
för efterkrigsnivån utan exakt anknytning till något bestämt år. Den har
sålunda tagit 1950 års siffror som utgångspunkt. Denna godtyckliga tolkning
av direktiven utsattes för en stark kritik av reservanterna Gustafsson
och Westerlind, som ansåg att orden »nuvarande tullnivå» måste hänföras
till tidpunkten för kommitténs tillsättande eller år 1952. Om kommittén valt
detta år i stället för 1950, så skulle kommittén fått redovisa 2 % lägre normaltullsatser
än vad nu är fallet.

Enligt reservanterna innebär kommittémajoritetens tulltaxeförslag en höjning
av den genomsnittliga tullnivån med omkring 50 % i förhållande till
1952 års utgångsläge. Den genomsnittliga tullnivån var då ca 7 1/2 %, medan
tulltaxeförslaget motsvarar ca 11 %. Sammanställes denna betydande
höjning med effekten av övergången från vikttullar till värdetullar, varigenom
den tidigare automatiska tullsänkningstendensen brytes, kan det konstateras
att majoritet sförslaget innebär en otvetydig protektionistisk inriktning
av svensk tullpolitik jämfört med den linje, som varit förhärskande
under de årtionden som betecknat ett storartat ekonomiskt uppsving. Då
höjningen av tullnivån i huvudsak hänför sig till att starkare tullskydd för
vissa industrier föreslagits, beräknas att tullhöjningarna motsvarar en årlig

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

195

subvention för dessa industrier med 126 miljoner kronor. Kommittén har
emellertid samtidigt föreslagit en minskning av tullskyddet för vissa områden
med 62 miljoner kronor. Dessa samhällsekonomiska konsekvenser av
den förordade tulltaxan har inte ingående analyserats. Motionärerna erinrar
om att många remissinstanser motsatt sig en höjning av tullnivån. Enligt
motionärernas mening skulle genomförandet av tulltaxeförslaget innebära
att nya tunga indirekta skattebördor pålägges. Det medför en betydande
höjning av prisnivån. Tillsammans med de tidigare i år beslutade punktskatterna
utgör detta en kraftig ytterligare belastning i fråga om det indirekta
skattetrycket. Genom förslaget om införande av värdetullar, som innebär
en ständig stegring av dessa tullar i takt med penningvärdeförsämringen,
kan man räkna med fortsatt ökad indirekt skattebelastning. Detta är en
utveckling, som leder till försämrade förhållanden för de små inkomsttagarna
och deras familjer, främst barnfamiljerna.

I motionerna I : B 140 och II: B 158 (1:367 och II: 465)
erinras till en början om att någon allmän översyn av tulltaxan inte vidtagits
sedan 1911. När nu en sådan kommit till stånd är det därför av betydelse
att den görs så omfattande och grundlig som möjligt. Speciellt gäller
detta om man önskar hålla så låga tullar som möjligt. Nästan all erfarenhet
visar nämligen att, frånsett vissa internationella förhandlingar, det egentligen
endast vid en allmän revision är möjligt att uppnå tullsänkningar men
att detaljändringar av en bestående tulltaxa går ut på höjningar av olika tullpositioner.

Vad beträffar tullarnas höjd och fördelning på olika industrigrenar kom
kommittén till resultatet, att en fortsatt lågtullpolitik vore det för Sverige
lämpligaste. Så mycket mer förvånansvärt var det därför att kommittémajoriteten
vid den praktiska utformningen av tulltaxan kom fram till ett
förslag, som innebar en icke oväsentlig höjning av tullsatserna. Förklaringen
härtill får sökas dels i kommitténs uttalande att man tolkade direktiven så
att tulltaxerevisionen till riktpunkt vid sitt arbete hade alt ta en oförändrad
tullnivå, dels i tekniken för beräknande av nivån i den gamla tulltaxan och
det nya förslaget. Som reservanterna i kommittén framhöll, synes emellertid
en begränsning av kommitténs uppdrag beträffande tullnivån ej böra utläsas
av direktiven, utan dessa avsåg en synnerligen angelägen allmän prövning
av hela tullsystemet. Om man emellertid delar kommitténs uppfattning om
att utredningar skulle begäras till avvägning av olika tullsatser mot varandra,
uppstår i stället ett krav på att en ny utredning tillsättes med uppgift att
pröva In 11 skyddets höjd.

Etter att beträffande lullnivån ha redogjort för innehållet i remissyttrandena
från Kooperativa förbundet, LO och TCO fortsätter motionärerna
att det är svårt att exakt ange hur mycket tullnivån skulle höjas vid ett genomförande
av kommittémajoritetens förslag. Kommittén hävdade själv
med stöd av en annan beräkningsmetod än den som hittills använts i Sverige
och andra länder, att höjningen jämfört med 1950 skulle bli obetydlig. Den
i propositionen redovisade tullnivåberäkningen, baserad på 1954 års fak -

196 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

tiska import och konsumtion, uppvisar en väsentligt reducerad höjning av
tullnivån jämfört med den som kommittén tidigare redovisat. De tullsatser,
som låg till grund för kommitténs beräkningar, har sedermera på för importen
betydelsefulla varuområden höjts. Ett införande av de i propositionen
föreslagna tullsatserna skulle enligt departementschefens åsikt innebära
en mycket obetydlig förändring av prisnivån. Då det gäller att bedöma vilka
verkningar det nu framlagda propositionsförslaget kan medföra för tulloch
prisnivån måste man emellertid beakta att såväl sammansättningen av
import och konsumtion som tullsatsernas höjd sedan år 1950 undergått betydande
förändringar. Kommittéreservanterna underströk dock, att med hittills
gängse beräkningsmetod och 1952 som jämförelseår skulle tulltaxekommitténs
förslag innebära en förhöjning av tullnivån med inemot 50 %.
För det fall att jämförelse skulle göras mellan 1952 års import- och konsumtionsincidenser
och motsvarande vad beträffar år 1957 (1952 års import
och konsumtion omräknad till 1957 års prisnivå på basis av 1952 års
tullsatser) skulle höjningen bli åtskilligt större. En tullnivå baserad på konsumtionen
är dessutom ett mycket dåligt mått på den inverkan en tulländring
kan få på importens sammansättning och storlek. I själva verket är fördelningen
av tullskyddet mellan olika industrigrenar av minst lika stor betydelse,
då det gäller att bedöma en tulltaxas protektionistiska karaktär. Man
kan mycket väl höja tullsatserna för betydande importvaror och samtidigt
reducera tullskyddet för typiska hemmamarknadsvaror, där tullskyddet icke
eller endast i ringa mån utnyttjas, utan att fördenskull ändra den bestående
tullnivån beräknad på konsumtionen. Om detta göres i samband med en allmän
övergång från vikt- till värdetullar kan på grund av skiljaktigheter
i sammansättningen mellan importen och konsumtionen det sålunda redovisade
tullskyddet för konsumtionen samtidigt innebära en tullskärpning för
importvaror. I det nu framlagda förslaget har i icke ringa omfattning outnyttjade
tullskydd för vissa typiska inhemska produktionsvaror tagits till
intäkt för en höjning av tullsatserna för betydande importvaror. I likhet
med kommittéreservanterna är motionärerna därför av den uppfattningen,
att förslaget till ny tulltaxa avgjort är mera protektionistiskt inriktad än den
år 1952 gällande taxan.

Den allmänna övergång för flertalet varugrupper från vikttullar till värdetullar,
som kommittén föreslog, innebär i och för sig ett steg i protektionistisk
riktning. Den automatiska, relativa tullsänkning, som hittills gällande
tulltaxa ger vid en fortgående prishöjning, skulle därigenom komma att avbrytas.
Motionärerna är av den uppfattningen, att en tämligen allmän övergång
till värdetullar är ofrånkomlig bl. a. med hänsyn till det internationella
samarbetet, men anser, att denna skall begränsas i görligaste mån och att
effekten av övergången bör beaktas vid varje diskussion av tullnivån eller
enstaka tullar. Det är förklarligt, att man, om arbetslöshet vid en viss tidpunkt
råder, frestas att genom tullar söka skydda vissa näringar. Men det
kan aldrig bli fråga om att skydda alla industrier; stöd till en näring kan
endast ges på bekostnad av en annan. Då det gäller ett samhälle som det

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1!)58 197

svenska, där full sysselsättning i stort sett råder, blir emellertid problemställningen
en annan. Av största betydelse är då att man ger de samlade
ekonomiska resurserna bästa möjliga användning. Om man genom tullpolitiken
i ett visst fall skall bryta denna princip och ge en särskild produktion
en speciell fördel på andra näringsgrenars bekostnad, måste motiv härför
vara klart redovisade. Från denna synpunkt hade det varit mera logiskt
att kommittén som riktpunkt för sitt arbete haft tullfrihet eller möjligen
den nedre gränsen för de vanligare tullsatserna och därefter undersökt i vilken
utsträckning man kunde sänka övriga. Det finns nämligen ingen anledning
att höja tullskyddet för de lågtullnäringar, som nu ändå klarar sig,
enbart av den orsaken att man därigenom skall upp till en viss, teoretiskt
fixerad genomsnittstull.

Sedan utredningen publicerades har läget undergått väsentliga förändringar,
som i olika avseenden påverkar bedömningen av hela tullfrågan.
Sverige är nu inbegripet i förhandlingar dels om ett europeiskt frihandelsområde,
dels om en nordisk tullunion. Principerna för utformandet av en
ny tulltaxa, som på längre sikt främst kanske kommer att gälla gentemot
icke västeuropeiska länder, borde så långt möjligt ta sikte på en successiv
reducering av tullnivån i avsikt att hålla varufördyringen på importen från
dessa länder nere. Det synes då vara olyckligt att för närvarande förstärka
tullskyddet i allmänhet och för vissa i den västeuropeiska fria konkurrensen
mindre motståndskraftiga näringsgrenar i synnerhet. Vid nu pågående
förhandlingar om en nordisk tulltaxa bör man också i görligaste mån tillse,
att den nordiska tulltaxan blir så låg som möjligt.

Den av tulltaxekommittén använda normaltullmetoden syftade till att i
princip ge varje produktionsgren ett i förhållande till manufaktureringsdelen
lika stort tullskydd. Förutsättningarna för produktionens omfattning
och differentiering kommer i händelse av en europeisk frihandel att radikalt
förändras. Den jämnt fördelade tullnivån, som kommittén valt som utgångspunkt
för bedömandet av tullskydd för de olika produktionsgrenarna, ter
sig därför i dagens läge synnerligen orealistisk. De omställningssvårigheter,
som säkerligen kommer att uppstå för produktionen i riktning mot en specialisering,
måste nödvändigtvis analyseras och tas i beaktande vid bedömningen
av tullskyddsbehovet och utformandet av taxan. Det är därför att
beklaga, att någon systematisk undersökning av produktionsvillkoren för
de olika näringsgrenarna vid eu europeisk frihandel av allt att döma icke
har varit tillgänglig vid propositionens utarbetande. Detta är så mycket mer
att beklaga som den ekonomiska gemenskapen på kontinenten är i funktion
fr. o. in. 1958. Detta innebär redan tendens till ökad specialisering inom unionen,
t. o. in. innan tullsänkningarna påbörjas vid kommande årsskifte, därigenom
att de kontinentala företagen måste la hänsyn till unionens existens
både i nuet och i sin planering. Denna specialisering innebär i sin tur, att
näringslivet på kontinenten får en annan struktur än tidigare och härigenom
ökad konkurrensförmåga.

Sverige kan inför denna skärpta konkurrens uppträda på i huvudsak två

198

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

sätt, antingen främja ökad specialisering eller tillgripa skärpt protektionism.
Tullhöjningar kan därvid visserligen lätta utvecklingen för en eller
flera svaga näringar men försvagar konkurrensförmågan för det svenska
näringslivet som helhet betraktat genom att höja kostnadsnivån, öka knappheten
på produktionsfaktorer och minska exportnäringarnas expansionsmöjligheter.
Tullhöjningar motverkar alltså den specialisering, som borde
underlättas med hänsyn till kraven på högre effektivitet inom näringslivet,
och reser krav på nya tullhöjningar.

De förestående omställningskraven inom svenskt näringsliv till följd av
utvecklingen på kontinenten kan ej tillgodoses genom tullpolitik utan måste
lösas genom konkreta ekonomisk-politiska åtgärder, som underlättar specialisering.
Det är härvid uppenbart att under omställningsperioden arbetsmarknadspolitiken
och den ekonomiska politiken måste tillmätas stor betydelse,
då påfrestningarna i fråga om kapitalförsörjningen för näringslivet
i allmänhet och i synnerhet för företag med stora expansionsmöjligheter
kan väntas bli mycket stora vid ökad frihandel.

Sammanfattningsvis framhåller motionärerna, att de delar den uppfattning
som framförts i tidigare remissvar från LO, TCO och RF,
att tullförslaget innebär ökad belastning på konsumenterna och att övergången
från vikttullar till värdetullar innebär att den automatiska nedgång
av tullarna, som ägt rum under senare decennier, avbryts,
att lägre tullar och ökad tullfrihet leder till ökad konkurrens, och att en
sådan ökad konkurrens hjälper näringslivet att utvecklas i effektiv
riktning och skapar förutsättningar för lägre levnadskostnader åt konsumenterna,

att tullhöjning just nu skulle innebära påtagliga risker för en snedvridning
inom det svenska näringslivet inför den utveckling mot ökad
europeisk frihandel som redan är inledd på kontinenten från och med
1958 och som på ett eller annat sätt av alla tecken att döma inom en
nära framtid även kommer att innefatta vårt land,
att eventuella svårigheter för viss näringsgren icke bör botas genom alt
konkurrensläget genom ökad protektionism försämras för andra näringsgrenar,
som tvingas betala kostnaderna, utan eventuella svårigheter
inom viss näringsgren skall lösas genom konkreta ekonomisk-politiska
åtgärder, som underlättar uppkomsten av effektiva företag bland
annat genom ökad specialisering.

I motionen I: B 141 (I: 359) anföres att finanslullarnas betydelse
som statsinkomst med tiden successivt avtagit, och att dessa tullar numera
tillför statsverket ett förhållandevis blygsamt belopp per år. Nordiska ekonomiska
utskottet har föreslagit, att finanstullarna skall borttagas och eventuellt
ersättas med interna avgifter i den utsträckning varje enskilt land finner
lämpligt. Enligt motionärernas åsikt är det lämpligt att i samband med
nu pågående revidering av tulltaxan låta finanstullarna utgå eftersom dessa
i allmänhet ger mycket små nettointäkter, om hänsyn tages till det med deras
uppbörd förenade arbetet för näringslivet och tullmyndigheterna. Detta

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

199

gäller de i propositionen föreslagna tullarna för vissa slag av frukter samt
kolonialvaror och kryddor m. m. (bortsett från kaffe), kameror och vissa
fotografiska instrument samt fick- och armbandsur.

I motionerna I: B 62 och II: B 40 (I: 380 och II: 481) uttalas,
att den teknik, som tulltaxekommittén använt vid arbetet med tulltaxeförslaget,
resulterat i avsevärda reella tullhöjningar. Sålunda har kommittén
för att bestämma tullnivån inte begagnat sig av den hittills vedertagna metoden
för denna beräkning, nämligen att basera kalkylen på den s. k. importincidensen,
utan i stället utgått från en normaltullberäkning, där varje tillverkad
vara antagits böra tillerkännas ett visst »normalt» tullskydd. Tullnivån
har därvid beräknats på basis av konsumtionen. Enligt kommitténs beräkningar
ansåg man sig kunna fastställa en normal tullnivå på konsumtionen
av 13 %. Inom ramen för denna »konsumtionsincidens» har kommittén
ansett sig ha fria händer att avväga tullbeläggningen mellan olika varugrupper
inbördes. Man har därvid i stor utsträckning höjt tullen avsevärt
för betydande varuområden, där importen dominerar, men sänkt tullen för
typiska hemmamarknadsvaror, där tullskyddet haft ringa eller rentav saknat
betydelse. Som exempel nämnes att de föreslagna tullsatserna för trävaror
och papper är väsentligt lägre än motsvarande normaltullsatser men
i förhållande till nu gällande tullar är de högre. De föreslagna tullsatserna
för läder, textilvaror samt vissa kemikalier är däremot högre än motsvarande
normaltullsatser. Även vad beträffar enskilda varor och varuslag kan
eu tendens till motsvarande system vid tullbeläggningen konstateras. Kommittén
har därför kunnat redovisa en oförändrad eller rentav sänkt »konsumtionsincidens»
genom att reducera outnyttjade tullskydd för hemmamarknadsvaror.
För de varuområden, där importen är av relativt stor betydelse
och där nu gällande tullskydd nu bedömes vara utnyttjat, har emellertid
merendels betydande höjningar föreslagits. I fråga om importincidensen
har därmed en avsevärd höjning föreslagits.

Det måste anses tvivelaktigt om kommitténs förslag och därmed även propositionen
kan anses vara utformad i överensstämmelse med de ursprungligen
angivna riktlinjerna för tulltaxearbetet. En avsevärd höjning av tullarna
kan inte sägas vara en i stort sett oförändrad tullnivå. Frågan är om en så
markerad höjning är av godo med hänsyn till de integrationsplaner i fråga
om en gemensam europeisk marknad, som nu är aktuella, eftersom vid en
övergång till en europeisk marknad tullarna under en övergångsperiod blir
avvecklade i stor omfattning.

De beräkningar av den ökade belastningen på konsumenterna, som redovisats
i tulltaxekommitténs betänkande, visar att kommittéförslaget medförde
eu icke oväsentlig höjning för den samlade konsumtionen. Även den
nu framlagda propositionen innebär en kraftig merbelastning, som dock
till följd av de redan år 1955 införda provisoriska tullhöjningarna bedömts
vara oväsentlig i jämförelse med dagsläget. I detta sammanhang får man
emellertid icke bortse ifrån det faktum, att konsumenterna genom de införda
värdetullarna förhindrats och i framtiden i ännu högre grad kommer

200

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

att förhindras att tillgodogöra sig en relativ sänkning av tnllnivån till följd
av en sannolikt fortgående penningvärdeförsämring.

övergången till värdetullar medför vidare vissa andra konsekvenser. För
exempelvis ett mycket stort antal varugrupper på verkstadsindustrins område
kommer övergången att betyda kraftiga höjningar. Det gäller särskilt
åtskilliga reservdelar och småmateriel. Där vi hittills haft vikttull har denna
i praktiken ofta icke spelat någon större roll. Tullen kommer nu att faktiskt
bli betydande och sätter in på ett område, där kostnaderna redan nu är höga,
nämligen i fråga om service på maskin- och fordonsområdet.

Den tull- och prisförhöjande effekt, som ett värdetullsystem på längre
sikt medför i förhållande till vikttullar borde emellertid ha inneburit, att
man gått försiktigare fram med höjningar av nu utgående tullar. Vidare
borde det icke ha varit uteslutet att för vissa områden och varuslag, om så
bedömts lämpligt, bibehålla vikttullarna.

Det måste vara ett allmänt intresse att sådana maskiner, som icke tillverkas
i landet, kan införas tullfritt. Icke minst beydelsefullt är detta för industrin,
som härigenom skulle befrias från onödiga kostnader. Tulltaxekommitténs
förslag innefattar ett praktiskt tillvägagångssätt om vars fördelar
man varit ense inom näringslivet. I viss utsträckning sammanhänger
detta spörsmål med frågan om en gemensam nordisk marknad, och finansministern
anförde i propositionen att han av detta skäl icke är beredd att nu
upptaga kommitténs förslag till prövning. Det synes emellertid icke lämpligt
att detta viktiga problem skjuts på en obestämd framtid. Fördenskull synes
lämpligt, att Kungl. Maj :t erhåller det föreslagna bemyndigandet att bevilja
tullfrihet för sådana maskiner, som icke tillverkas inom landet. Även i fråga
om kemikalier, som ej tillverkas inom landet, föreslog tulltaxekommittén
dispensmöjlighet. Av liknande skäl som här anförts i fråga om maskiner bör
även kemikalier kunna medges tullfrihet efter förordnande av Kungl. Maj :t.

Motionärerna finner det överraskande, att i den föreslagna svenska tulltaxan
och även i det nordiska ekonomiska utskottets tullförslag intagits rätt
betydande värdetullar för varuslag, som ej tillverkas i Norden. Genom den
principiella ställning som man tagit i sistnämnda förslag synes det måhända
svårt att genomföra någon väsentlig ändring i dag i det svenska förslaget.
Möjligheten till en överarbetning av det nordiska tulltaxeförslaget bör hållas
öppen.

Även i motionerna I : B 63 och II: B 71 (I: 365 och II: 472)
berörs frågan om tullfrihet för maskiner, som icke tillverkas i landet. Icke
minst betydelsefullt är detta för industrin, som härigenom skulle befrias
från onödiga kostnader. Det synes motionärerna icke lämpligt att detta viktiga
problem skjuts på en obestämd framtid. Fördenskull bör Kungl. Maj :t
snarast möjligt få det föreslagna bemyndigandet med uppdrag tillika att bevilja
tullfrihet för sådana maskiner, som icke tillverkas här. Ett sådant bemyndigande
resp. direktiv bör givetvis icke utesluta, att man vid handlägg -

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

201

ningen av berörda tullfrihetsärenden tar hänsyn till förhandlingarna om en
gemensam nordisk marknad.

I en till utskottet inkommen skrift har Sveriges industriförbund hemställt
att behandlingen av propositionen måtte uppskjutas till hösten 1958 i avvaktan
på utredning på Kungl. Maj :ts initiativ angående de varuområden,
för vilka en dubbeltariff kan påkallas, samt om tullarnas höjd inom dessa
varuområden.

202

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVD. I
Kap. 4

Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung

I fråga om kap. 4 föreligger endast följande motionsyrkande:
betr. nr 04.06 (naturlig honung) yrkas i motionen I: B 141 (I: 359) en tullsats
av 30 öre per kg (enligt Kungl. Maj:ts förslag 50 öre per kg).

I motionen framhålles, att beträffande en del produkter i vilka socker ingår
ett något högre tullskydd föreslagits i propositionen än i kommittéförslaget
med hänsyn till den nyligen införda sockerskatten. Då sockerskatten
är av tillfällig natur synes det olämpligt att denna skatt får motivera en
högre tull. Erfarenheten visar att det är svårt att få till stånd tullsänkningar
sedan en tullsats en gång fastställts. Kungl. Maj :t har vidare möjlighet att
medge restitution av skatten för socker som använts i viss produktion. Om
detta ej ur statsfinansiell synpunkt anses önskvärt bör den del av tullsatsen
som motiverats med sockerskattens införande i varje fall ges temporär karaktär.

AVD. Il
Kap. 6—8
Trädgårdsprodukter

I motionerna I:B 61 (1:374) och IDB 64 (11:482) har hemställts, att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning av frågan om
trädgårdsnäringens gränsskydd, varvid bör övervägas införande av värdetullar,
kombinerade med fasta bottentnllar, som baseras på vikttullsystemet
eller om övergång till rörliga importavgifter.

Till stöd för motionsyrkandet framhålles i huvudsak följande. Vid bedömningen
av trädgårdsnäringens problem måste utgångspunkten enligt
motionärernas uppfattning vara den, att den svenska trädgårdsodlingen
skall ha sin givna plas i vårt lands näringsliv och livsmedelsförsörjning. I
händelse av att landet skulle avspärras från import, spelar den svenska odlingen
för livsmedelsförsörjningen en icke oväsentlig roll. Det svenska klimatet
utgör den svenska trädgårdsodlingens största handikapp, då det gäller
att konkurrera med producenter i länder, som har ett för trädgårdsnäringen
gynnsammare klimat. Den svenska näringen har knappast heller större möjligheter
att vinna avsättning för sina produkter utanför hemmamarknaden.

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

203

Det synes motionärerna otillfredsställande att propositionen förordar ett
system med enbart vikttullar även för framtiden beträffande trädgårdsprodukter.
För andra näringsgrenar bär systemet med värdetullar i största
möjliga utsträckning ansetts vara att föredra. Ett fasthållande vid vikttullar
för trädgårdsprodukter medför i tider med penningvärdeförsämring ett
försämrat tullskydd. Importincidenserna för trädgårdsprodukter har sjunkit
under efterkrigstiden, då penningvärdet också sjunkit. Incidenserna utgjorde
i medeltal 21, 8 % år 1952, 19,0 % år 1953, 19,4 % år 1954, 19,9 %
år 1955 och 18,4 % år 1956. För totalimporten visar incidenserna en stegring
från 8,0 % år 1952 till 9,5 % år 1956. Det genomsnittliga gränsskydd
som jordbruket f. n. åtnjuter är ca 30 %.

Från odlarhåll har det ansetts mest angeläget att bibehålla systemet med
vikttullar, då tullskyddet i allmänhet behövs bäst, då priserna på trädgårdsprodukterna
är lägst. Samtidigt har man emellertid gett uttryck för nackdelen
av systemet med vikttullar i tider med penningvärdeförsämring. En
huvudanledning till att odlarna hittills föredragit vikttullar torde vara, att
realisationsutbud av trädgårdsprodukter förekommer på världsmarknaden.
Även om sådana utbud förekommer inom andra näringar än trädgårdsnäringen,
blir återverkningarna annorlunda och svårare för trädgårdsnäringen.

Med nämnda svårigheter för ögonen torde frågan om trädgårdsnäringens
gränsskydd bäst kunna lösas genom att man tar ett helt nytt grepp på trädgårdsnäringens
tullfråga. En väg, vars framkomlighet härvid borde prövas
av en utredning, är införandet av värdetullar, kombinerade med fasta bottentullar,
som baseras på vikttullssystemet. En annan möjlig väg att nå en
tillfredsställande lösning kan utgöras av en övergång till rörliga importavgifter
för trädgårdsprodukterna helt eller delvis. Även här skulle en kombination
med ett bottentullskydd kunna övervägas. Också detta liksom andra
förslag till lösningar av här ifrågavarande problem bör undersökas. Det
förslag som utredningen finner mest lämpligt bör därefter underställas riksdagens
prövning.

I motionen I: B 141 (I: 359) uttalas att det område som omfattas av jordbruksregleringen
i görligaste mån bör avgränsas under strängt beaktande
av de beredskapsskäl som låg bakom 1947 års riksdagsbeslut och i varje fall
ej utvidgas över nuvarande läge. Sådana skäl kan med fog icke gärna åberopas
i vad avser trädgårdsprodukter. Med hänsyn till den relativa lätthet
med vilken produktionen inom detta område på kort tid kan hringas i höjden
föreligger vidare stora svårigheter att avväga ett riktigt tullskydd. Man
måste därför, om förstärkning av skyddet ifrågasättes, vara synnerligen försiktig
så all icke en sådan förstärkning åstadkommer en produktionsökning som
i sin tur tages till intäkt för ytterligare krav på skyddsåtgärder till förfång
för konsumenterna.

204

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 6

Levande växter och alster av blomsterodling

Under kap. 6 har följande motionsyrkanden framställts, nämligen

betr. nr 06.01 A (lökar med blommor):

1) i motionerna I: B 61 (I: 374) och II: B 64 (II: 482) yrkas en tullsats
av 10 kr per kg under tiden 1 mars—30 november och 5 kr per kg under
tiden 1 december—29 februari;

2) i motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66 (II: 456) yrkas en tullsats
av 10 kr per kg under tiden 1 mars—30 november och 7 kr 50 öre per kg
under tiden 1 december—29 februari;

3) i motionerna II: B 116 (II: 487) hemställes att tullsatsen bestämmes
till 7 kr 50 öre per kg;

betr. nr 06.01 B (andra blomsterlökar);

1) i motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66 (II: 456) liksom i motionen
II: B 116 (II: 487) yrkas en tullsats av 25 öre per kg;

2) i motionen I:B 141 (1:359) hemställes att ifrågavarande varuslag
skall vara tullfria;

betr. nr 06.02 C (förädlade fruktträd);

1) i motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66 (II: 456) yrkas en tullsats
av 90 öre per kg;

2) i motionerna II: B 116 (II: 487) hemställes att tullsatsen bestämmes
till 1 kr per kg;

betr. nr 06.02 D (levande växter):

1) i motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66 (II: 456) yrkas att tullsatsen
bestämmes till 50 öre per kg;

2) i motionerna II: B 116 (II: 487) yrkas en tullsats av 40 öre per kg;

betr. nr 06.03 Al (mimosa och ljung):

1) i motionerna II: B 116 (11:487) hemställes om en tullsats av 5 kr
per kg;

2) i motionen I:B 141 (I: 359) hemställes att tullsatsen bestämmes till
2 kr per kg;

betr. nr 06.03 A2 (avskurna blommor):

1) i motionerna I: B 61 (I: 374) och II: B 64 (II: 482) hemställes att tullsatsen
bestämmes till 10 kr per kg under tiden 1 mars—30 november;

2) i motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66 (II: 456) liksom i motionen
II: B 116 (II: 487) yrkas en tullsats av 10 kr per kg under tiden 1 mars
—30 november och 7 kr 50 öre per kg under tiden 1 december—29 februari;

3) i motionen I: B 141 (I: 359) yrkas en tullsats av 6 kr per kg under
tiden 1 mars—30 november och 2 kr per kg under tiden 1 december—29
februari;

betr. nr 06.04 A (adiantum och asparagus):

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

205

1) i motionerna I: B 61 (I: 374) och II: B 64 (II: 482) yrkas att tullsatsen
bestämmes till 10 kr per kg under tiden 1 mars—30 november;

2) i motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66 (II: 456) liksom i motionen
II: B 116 (11:487) yrkas en tullsats av 10 kr per kg under tiden 1
mars—30 november och 7 kr 50 öre per kg under tiden 1 december—29
februari;

3) i motionen IB 141 (I: 359) hemställes att tullsatsen bestämmes till
50 öre per kg;

betr. nr 06.04 B (annat snittgrönt):

1) i motionerna I: B 57 (1:376) och II: B 66 (11:456) hemställes att
tullsatsen bestämmes till 50 öre per kg;

2) i motionen I: B 116 (II: 487) yrkas bibehållande av nuvarande tullsats,
50 öre per kg.

I motionerna I: B 61 (I: 374) och II: B 64 (II: 482) uttalas, att den stegring
av importen av avskurna blommor som skett under senare år — enligt
uppgifter från Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund från 107 ton till ett
värde av 1,7 milj. kr år 1949 till 604 ton till ett värde av 16 milj. kr år
1955 — bekräftar att tullen i fråga inte kan betecknas som hög. Den av
Kungl. Maj :t föreslagna sänkningen skulle emellertid kunna medföra svåra
konsekvenser för de svenska odlarna. Enär adiantum och asparagus användes
som fyllning i buketter med avskurna blommor föreslår motionärerna,
att tullen följer den av dem föreslagna tullen för avskurna blommor.

Kungl. Maj :t föreslår en tull utgörande 2 kr 50 öre per kg för lökar in. m.
som är försedda med knoppar eller blommor. Med hänsyn till växternas
relativt sett högre vikt, då de är försedda med lökar, bör tullen enligt Kungl.
Maj :t vara lägre än för avskurna blommor. Om en växt är försedd med lök
är dess vikt otvivelaktigt högre än om löken är bortskuren. Lökens vikt är
emellertid relativt liten på grund av att den under transporten oftast har
torkat och skrumpnat. Lökblommor transporteras med vidsittande lök eller
rötter för att växterna skall nå en bättre hållbarhet. Dessa varor bör därför
enligt motionärernas mening jämställas med avskurna blommor i tullhänseende.

I de likalydande motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66 (II: 456) anföres
bl. a. följande. Tulltaxeringen av lökar med blommor bör ske helt i överensstämmelse
med tullen för avskurna blommor. Motiveringen att den högre
vikten bör föranleda en lägre tull kan vara riktig men bör i så fall endast
avse en nedsättning med ca 25 % av tullen för avskurna blommor. 1 annat
fall kan den föreslagna tullen för detta varuslag komma att utnyttjas för
att kringgå tullen på avskurna blommor genom att vissa sorter, som normalt
transporteras utan vidsittande lökar, exempelvis iris och freesia, i fortsättningen
kan importeras med lökar och därigenom bli åsatta lägre tull.
Den ökade fraktkostnaden blir därvid av underordnad betydelse.

Lökar av andra slag drager för närvarande eu tull av 50 öre per kg, vil -

206 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

ken av departementschefen föreslås kvarstå oförändrad. På denna punkt är
emellertid en tullsänkning motiverad. En viss produktion av blomsterlök
förekommer inom landet, vilken är angelägen att bevara, men en tull av
25 öre per kg skulle i detta fall vara till fyllest som skydd åt denna odling.

Tullen på förädlade fruktträd är f. n. 60 öre per kg och föreslås kvarstå
oförändrad. För plantskolorna har läget länge varit ogynnsamt, eftersom
tullen för deras produktslag endast utgör några få procent av varuvärdet.
En höjning av tullen på denna position bör därför ske till 90 öre per kg.

Den föreslagna höjningen från 20 öre till 30 öre per kg för levande växter
kan ej anses till fyllest, eftersom under denna också faller alla slag av
krukväxter. En synnerligen omfattande import av dessa har kommit i gång
under de allra senaste åren. Genom transporttekniska framsteg utgör fraktkostnaderna
nu ej längre någon nämnvärd begränsande faktor för denna
import. Tullen bör därför höjas till 50 öre per kg och kan även i så fall
med hänsyn till importincidensen betecknas som låg.

Med hänsyn till att svårigheterna för trädgårdsodlingen redan nu är betydande
befarar motionärerna, att den föreslagna sänkningen av tullen på
avskurna friska blommor skulle få mycket allvarliga konsekvenser för
många odlare. Den nuvarande tullen av 10 kr per kg under tiden 1/3—30/11
Dör därför bibehållas. Med hänsyn till att produktionen av blommor inom
landet är betydande även under vintermånaderna vore det befogat med en
höjning av tullen under tiden 1/12—29/2 till 7 kr 50 öre per kg.

I överensstämmelse med departementschefens förslag finner motionärerna
det riktigt att adiantum och asparagus bör tulltaxeras som avskurna
blommor, varför motsvarande tullhöjning föreslås beträffande detta varuslag.

Av annat snittgrönt förekommer en betydande produktion inom landet,
exempelvis av thuja, cypress, prunus m. in. Ett borttagande av tullskyddet
för denna odling verkar svårförståelig. Motionärerna yrkar att den nuvarande
tullen av 50 öre per kg bibehålies.

I motionen II:B 116 (11:487) framhåller motionärerna, att, enär lökar
med blommor hittills haft samma tullskydd som avskurna blommor, Kungl.
Maj:ts förslag innebär en mycket kraftig reducering. Denna sträcker sig
betydligt längre än vad som kan anses motiverat av artiklarnas relativt
sett högre vikt, vilket kan leda till att tullen på avskurna blommor kringgås
och till att gränsskyddet för de berörda produktslagen — i främsta
rummet tulpaner — får vidkännas en reell försämring, som icke överensstämmer
med propositionens allmänna principer för skyddsnivåns fastställande.
Lökblommorna har dessutom mycket stor ekonomisk betydelse för
växthusodlingen, därigenom att dessa växter tillhör de få möjliga vinterkulturerna
i vårt land. De kan produceras i tidsskarven mellan gurk- och
tomatsäsongens slut på senhösten och dess början på eftervintern, vilket
möjliggör att full sysselsättning kan beredas i företagen året runt.

En tullsats, som motsvarar vad som utgår för avskurna blommor, då tullskyddet
för denna varugrupp är lägst, torde bäst överensstämma såväl med

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

207

artiklarnas relativa vikt som den reella skyddsnivå man i övrigt syftar till
för blomsterproduktionens skydd.

Beträffande »andra lökar» kan ifrågasättas, om icke tullen på dessa borde
slopas. Den innebär en fördyring av en råvara, som producenterna i allt
väsentligt måste importera, och leder sålunda till att försämra den inhemska
produktionens konkurrensfömåga. Men ifrågavarande tull utgör också ett
skydd för den odling av blomsterlök, som i icke obetydlig omfattning förekommer
i Skåne. Slopande av tullsatsen skulle minska förutsättningarna
lör att utveckla denna odling av blomsterlök i Sverige, något som icke gagnar
blomsterproducenternas intressen på längre sikt. En nedsättning av tullen
till hälften mot vad nu utgår och vad departementschefen föreslår skola
bibehållas synes vara den lämpligaste avvägningen.

Den föreslagna tullhöjningen är icke tillräcklig för att väsentligt förbättra
läget för de efter frilistningen 1950 hårt trängda plantskolorna. Tas
vidare hänsyn till att importincidensen för detta varuslag är mycket låg, endast
något över 3 procent, och att skyddsnivån under förkrigsåren gav en incidens
på bortåt 15 procent, kan en justering av tullen för varugrupp C till
1 kr per kg anses utgöra det minimum av skydd som plantskoleproduktionen
behöver för att icke bli helt överflyglad av importen. Ytterligare skäl
för att vidtaga föreslagen uppjustering är att tullen har en ringa betydelse
ur konsumentsynpunkt samt att det är av stort värde för vårt land att
produktion av plantskolealster kan upprätthållas.

Till rubriken D kommer också att hänföras krukväxter, vilket produktslag
under senare år blivit utsatt för en allt hårdare importkonkurrens. Det
är här fråga om en mycket arbetskrävande odling, och det svenska löneläget
är avsevärt högre än i de aktuella exportländerna. Den i propositionen föreslagna
tullsatsen är uppenbart för låg för att utjämna den förskjutning i
konkurrensläget, som uppstått för denna omfattande produktion.

Den svenska produktionen av snittblommor saluföres numera praktiskt
taget under hela året. Det är därför närmast incidensen per kalenderår som
har aktualitet, och de ca 24 % som framräknats för 1956 ger en väsentligt
annan bild av läget än vad som antydes i propositionen på basis av tulltaxekommitténs
bedömning. Beaktas bör också att producentpriserna på snittblommor
i allmänhet utgör en förhållandevis ringa del av det pris som konsumenterna
betalar. En reducering av tullen på dessa varor i enlighet med
propositionen torde därför knappast komma att påverka detaljprisnivån
men väl producenternas förmåga att kunna konkurrera med importen. Ett
bibehållande av nuvarande tullar måste anses utgöra det minimum av skydd
som kan komma i fråga. Mycket starka skäl talar för att tullsatsen under
tiden 1 december—29 februari höjes till 7 kr 50 öre per kg.

De motiv som föranlett förslaget om justering av tullen för avskurna
blommor under tiden 1 december—29 februari gäller också adiantum och
asparagus.

Motiveringen för att annat snittgrönt bör friges, nämligen att importen
icke konkurrerar med den inhemska produktionen av här avsedda artiklar,

208 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

är icke hållbar. En ganska betydande produktion förekommer, och konkurrensen
är många gånger mycket besvärande. Ett bibehållande av nu utgående
tull är starkt motiverat.

Till stöd för yrkandena i motionen I: B 141 (I: 359) anföres bl. a.

Tullsatserna för snittblommor är för närvarande exceptionellt höga i
förhållande till den allmänna tullnivån. De motsvarar omräknat på 1957
års import 18 % och 41 % för vinter- resp. sommarperioden. Även den i
propositionen föreslagna reducerade tullsatsen för högtullperioden måste
betecknas som onormalt hög med hänsyn till att en kompletterande import
även då oftast är erforderlig. Vad lågtullperioden beträffar föreligger
knappast något mera avsevärt skyddsbehov. Odlingen under den egentliga
skyddsperioden borde icke tillerkännas högre tullsatser än som föreslagits
för andra grenar av trädgårdsodlingen, ett område för vilket ju ett förhållandevis
högt tullskydd föreslagits.

Den föreslagna tullen för den besläktade varan snittgrönt innebär en
flerdubbling av tullen som lätt kan medföra omkastningar av odlingsinriktningen
till förmån för nämnda artikel. Importskyddet till förmån för
blomsterodlarna bär genom tullförslagen beträffande blommor och snittgrönt
kommit att totalt sett väsentligt utökas medan kommittén i själva
verket eftersträvat en successiv reducering av de nuvarande tullsatserna.
För snittblommor och i än högre grad för snittgrönt gäller vidare att den
inhemska produktionen icke förmår täcka konsumtionsbehovet under högtullperioden,
varför en import alltid torde bli erforderlig. Vad beträffar lökblommor
är tullskyddet väsentligt större än för övriga snittblommor emedan
tullen är utformad som en vikttull. Dessa torde med nuvarande prisläge
och tull åtnjuta ett importskydd vilket i praktiken stundom uppgår
till inemot 150 %. Blomsterlökar slutligen produceras icke i nämnvärd omfattning
inom landet och synes därför bli tullfria. Därigenom skulle råvarubelastningen
för odlarna elimineras.

Kap. 7

Köksväxter m. m.

I fråga om till kap. 7 hänförliga varuslag har följande motionsyrkanden
framställts, nämligen

betr. nr 07.01 A 1 (blomkål) yrkas i motionen I: B 141 (I: 359) en tullsats
av 25 öre per kg under tiden 1 maj—31 juli;
betr. nr 07.01 B 1 (slanggurkor);

1) i motionerna I: B 61 (I: 374) och II: B 64 (II: 482) hemställes att tullsatsen
bestämmes till 60 öre per kg under tiden 16 mars—30 juni och till
50 öre per kg under tiden 1 juli—30 september;

2) i motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66 (II: 456) yrkas en tullsats
av 60 öre per kg under tiden 16 mars—30 september;

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 209

3) i motionen II: B 116 (11:487) hemställes om en tullsats av 75 öre
per kg under tiden 16 mars—31 maj och av 50 öre per kg under tiden
1 juni—30 september samt en tullfrihet för återstoden av året;
betr. nr 07.01 C (lök) hemställes i motionerna I: B 142 (1:355) och II: B
181 (II: 451) liksom i motionerna I: B 58 (I: 375) och II: B 68 (II: 461),
att tullsatsen bestämmes till 30 öre per kg under tiden 1 juni—31 mars;
betr. nr 07.01 D (färsk potatis):

1) i motionen II: B 157 (II: 486) hemställes,

a) att färskpotatisen måtte lämnas gränsskydd som jordbruksregleringsvara
genom att en särskild importavgift fastställes för densamma att
tillföras samma regleringskassa som importavgifterna för annan potatis,

b) att den särskilda importavgiftsbeläggningen måtte tillämpas fr. o. m.
den 1 juni,

c) att den särskilda importavgiften måtte fastställas till 20 öre per kg
att gälla under fem kalenderveckor räknat från den 1 juni, samt

d) att importavgiften för färskpotatis under annan tid må utgå efter
samma grunder som för annan potatis;

2) i motionen I: B 141 (I: 359) yrkas en tullsats av 15 öre per kg under
tiden 1 juni—30 juni;

betr. nr 07.01 G (tomater):

1) i motionerna I: B 61 (1:374) och II: B 64 (11:482) hemställes att
tullsatsen bestämmes till 60 öre per kg under tiden 1 maj—31 juli och
till 50 öre per kg under tiden 1 augusti—30 november;

2) i motionerna I: B 57 (1:376) och II: B 66 (11:456) yrkas en tullsats
av 60 öre per kg under tiden 1 maj—30 november;

3) i motionen II: B 116 (11:487) yrkas att tullsatsen bestämmes till
75 öre per kg under tiden 1 maj—30 juni och till 50 öre per kg under
tiden 1 juli—30 november samt att ifrågavarande varuslag skall vara
tullfritt under återstoden av året;

betr. nr 07.01 1J (ärter) yrkas i motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66
(II: 456) en tullsats av 40 öre per kg;
betr. nr 07.01 K (andra köksväxter):

1) i motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66 (II: 456) yrkas en tullsats
för sallad, persilja, dill och rädisor av 60 öre per kg under tiden 1 mars—
30 april och av 40 öre per kg under tiden 1 maj—29 februari samt en tullsats
för andra till positionen hörande varuslag av 40 öre per kg;

2) i motionen II: B 116 (11:487) hemställes att tullsatsen för sallad,
persilja, dill och rädisor bestämmes till 75 öre per kg under tiden 1 mars
—30 april och till 40 öre per kg under tiden 1 maj—29 februari samt
att tullsatsen för andra till positionen hörande varuslag bestämmes till 40
öre per kg;

3) i motionen I: B 141 (1:359) hemställes om tullfrihet för paprika
under hela året samt för sallad under tiden 1 mars—30 april;

betr. 07.03 (köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten) yrkas i motionerna
1: B 58 (I: 375) och II: B 68 (II: 461) att tullen endast skall avse

14 Iiihanq till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 11 1

210

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

gurkor i andra förpackningar än hermetiskt tillslutna kärl eller förpackningar
överstigande 25 kg nettovikt;

betr. nr 07.04 (torkade köksväxter) hemställes i motionerna I: B 57 (I: 376)
och II: B 66 (11:456) liksom i motionen II: B 116 (11:487) att tullsatsen
för torkad svamp bestämmes till 75 öre per kg;
betr. nr 07.06 A (jordärtskockor) yrkas i motionen I: B 141 (I: 359) tullfrihet
för detta varuslag.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: B 142 och II: B 181 (I: 355 och
II: 451) anföres, att lökodlingen är av stor betydelse särskilt för Öland och
att den spelar en avsevärd roll inte minst ur sysselsättningssynpunkt i denna
del av vårt land, där under senare tid näringslivet fått allt större svårigheter
att bereda befolkningen arbetstillfällen. Lökodlingen har stora möjligheter
att medverka till en jämn sysselsättning jämväl under vintermånaderna, då
den har arbetsmomenten fördelade över lång tidrymd. Ett tullskydd enligt
propositionen ger inte sådana förutsättningar för lökodlingen, att den kan
upprätthållas i nuvarande omfattning. Det förhindrar inte en sådan lökimport
till dumpingpriser, som särskilt under vissa år kan förekomma och som
då blir ödeläggande för den svenska lökproduktionen. Det synes därför
nödvändigt, att ett bättre tullskydd beredes lökodlingen. De nuvarande tullsatserna
har varit oförändrade i över 20 år och tullskyddet har alltså genom
penningvärdeförsämringen successivt försämrats. Det synes nödvändigt, att
lullsatsen nu höjes till 30 öre per kg. Enligt gällande bestämmelser utgår
en lägre tull under de två första månaderna av året. Den svenska lökproduktionen
tillhandahåller emellertid numera lök av god beskaffenhet under
hela det första kvartalet. Lagringen av löken fram till dessa vintermånader
medför extra kostnader i form av ränte- och svinnförluster. Det måste därför
framstå som oriktigt, att en lägre tullsats skall gälla under det första kvartalet.
Enligt motionärernas mening är det nödvändigt med ett tullskydd av
30 öre per kg även under det första kvartalet.

I motionerna I:B 61 och II:B 64 (1:374 och 11:482) anföres följande.
Med hänsyn till trädgårdsnäringens betydelse för landet och med hänsyn till
att det nuvarande systemet med vikttullar är otillfredsställande i tider med
penningvärdeförsämring föreslås att gränsskyddet för gurkor och tomater
uppjusteras något utöver Kung], Maj:ts förslag.

Till stöd för yrkandena i motionerna I: B 58 och II: B 68 (I: 375 och II:
461) anföres bl. a. Erfarenheten visar att producentpriserna å lök uppvisar
mycket stora variationer, medan konsumentpriserna varit stabila. Tullens storlek
synes sålunda icke påverka konsumentpriset, men däremot har tullskyddet
synnerligen stor betydelse för priset till producenten, då den dumpingbetonade
export av matlök till vårt land, som vissa tider förekommer, härigenom
begränsas. Med hänsyn till rådande förhållanden på den internationella
marknaden för matlök synes en tullsats av 30 öre per kilo icke orimlig.
Med nuvarande lagringsmetoder föreligger inga svårigheter att förse den in -

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 211

hemska marknaden med svenskodlad lök t. o. in. utgången av mars månad.
Den tullskyddade tiden bör liksom hittills börja den 1 juni. Erfarenheten
visar nämligen att om skyddsperioden såsom föreslås i propositionen börjar
först den 1 juli, kommer handeln med svensk matlök att lamslås under
de första höstmånaderna till följd av kvarliggande lager av utländsk lök,
som importerats under den tullfria perioden. Några bärande skäl för en differentiering
av tullskyddets storlek under säsongens olika delar synes icke
föreligga. En lagring av löken under höst- och vintermånaderna medför kostnader
i form av ränte- och svinnförluster, varför det icke synes rimligt att
under dylika förhållanden tillämpa en lägre tullsats under månaderna januari—mars.

Den föreslagna tullen av 25 öre per nettokg å gurkor, tillfälligt konserverade
i saltvatten, innebär samma tull som å råvara under skördesäsongen.
Något manufaktureringsskydd har icke lämnats med motiveringen att produkten
i fråga är ett halvfabrikat. Konsumtionen i landet av inlagda gurkor
fördelar sig ungefär lika på saltgurkor och ättiksgurkor. Före det senaste
världskriget ägde en betydande import av saltgurkor rum från nuvarande
östblocksstater. Att en dylik import av saltgurkor från dessa länder ännu
icke nått förkrigstidens omfattning synes enbart bero på brist på tidsenligt
emballage i dessa stater. I tullposition nr 07.03 uttalas visserligen att denna
tullposition endast skall vara tillämplig för köksväxter, som är tillfälligt
konserverade i saltvatten och icke särskilt beredda för direkt konsumtion.
Risk synes dock föreligga att under denna tullposition import kommer
att äga rum av saltgurkor, som sedan utan vidare bearbetning saluföres för
direkt konsumtion. Ett mera noggrant angivande att denna tullposition endast
gäller halvfabrikat synes därför erforderligt.

I motionerna I: B 57 och II: B 66 (I: 376 och II: 456) yttrar motionärerna.

Slanggurkor är näst efter tomater den viktigaste växthuskulturen. För att
motverka en fortsatt urholkning av tullskyddet genom penningvärdeförsämringen
yrkas en uppjustering av tullen på detta varuslag till 60 öre per kg
från nuvarande 50 öre under tiden 16/3—30/9.

Tomatodlingen är av utomordentligt stor ekonomisk betydelse för trädgårdsodlingen.
Tomater har också ett mycket högt näringsvärde, varför det
är angeläget att möjligheter beredes för ett bibehållande av denna kultur i
svensk odling. Liksom för gurkor yrkar motionärerna höjning av tullen från
föreslagna 50 öre per kg till 60 öre under tiden 1/5—30/11.

Anledning föreligger ej att ärter hänföres till eu särskild position, I ,1. De
produkter varom här är fråga får antagas avse sockerärter, brytärter och
liknande för färskkonsumtion, och i så fall bör de med fördel kunna hänföras
till position K.2. och tulltaxeras i enlighet därmed. Under positionen
K.2. har föreslagits tullfrihet under tiden 1/1—29/2, men med hänsyn till
att vissa produktslag av svensk odling, t. ex. purjolök, brysselkål och grönkål,
i stor utsträckning saluföres just under denna tid, föreslår motionärerna,
att tullen bibehålies under hela året. För sallat, persilja, dill och rä -

212

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

disor föreligger den omständigheten att de tidigt på våren odlas i växthus
men senare under hela sommaren i det fria.

I positionen 07.04 ingår även torkade champinjoner. Med den föreslagna
stora tullsänkningen från 75 öre per kg till 25 öre kan man riskera uppkomsten
av en omfattande import av torkad svamp, eftersom detta tekniskt
ej möter något hinder. Principiellt anser motionärerna det oriktigt att den
torkade varan skall åsättas lägre tull än motsvarande färska produkt, utan
tullen borde snarare vara högre. Motionärerna yrkar emellertid under denna
position endast att tullen för all torkad svamp fastställes till densamma som
för färsk vara, alltså 75 öre per kg.

Som motivering för yrkandena i motionen II: B 116 (11:487) anföres.
Slanggurkor och tomater är de ekonomiskt mest betydande produktslagen
inom trädgårdsnäringen. Det genom penningvärdets fall kraftigt urholkade
tullskyddet har lett till att produktionen nedgått samtidigt som en ökande
efterfrågan gör sig gällande. En förbättring av tullskyddet är därför nödvändig,
bl. a. för att folkhushållet ej skall bli alltför beroende av import när
det gäller dessa väsentliga livsmedel. En höjning till 75 öre under hela odlingssäsongen
vore starkt motiverad, men motionärerna har stannat för att
föreslå höjning endast under första delen av odlingssäsongerna.

Vad beträffar rotfrukter är givetvis rädisor att hänföra till denna varugrupp
som växt betraktad. Men som konsumtions- och handelsvara hör
rädisor obetingat till gruppen andra, färska köksväxter, som bl. a. har den
egenskapen gemensam att de icke kan lagras. Rädisa saluföres uteslutande
nyskördad och produceras praktiskt taget året om. Den för rotfrukter föreslagna
primörtiden kan icke tillämpas på rädisor, vars pris också är sådant,
att den föreslagna tullsatsen för rotfrukter icke utgör något som helst
skydd.

Däremot är sallat, dill, persilja och rädisa likartade produktslag, för vilka
ett särskilt primörskvdd är motiverat under tiden 1 mars—30 april.

Då numera huvudparten av de artiklar, som innefattas under positionen
K.2., saluföres också under högvintern — särskilt gäller detta brysselkål
och purjolök — bör skyddsperioden omfatta hela året.

Beträffande positionen 07.04 framhålles, att anledning inte finnes att
frångå nu gällande princip för svampar, samma tull för färska och torkade
produkter. Att artiklarna som varugrupp betraktad är av relativt ringa betydelse
utesluter inte, att en så kraftig reducering, som föreslås, kan vålla
enskilda företagare svårigheter. Det föreligger nämligen inga tekniska hinder
för att en omfattande import av torkad svamp kan etableras, vilket
skulle innebära ett kringgående av tullen på färska produkter och betyda
en ruinerande konkurrens för de svenska odlarna. Med ett accepterande av
att tullen för andra torkade köksväxter än svamp sättes till 25 kr. per 100
kg föreslås att svamp bildar en särskild grupp med en tullsats av 75 kr.
per 100 kg.

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

213

I motionen II: B 157 (11:486) anföres bl. a. Odling av färkpotatis är i
stor omfattning en småbrukarodling av stor ekonomisk betydelse för jordbruket
i de bygder, där den bedrives. Samtidigt är den mycket arbetskrävande
och dyrbar samt utsatt för hård konkurrens från länder med bättre
klimatiska förhållanden. Det är därför angeläget att gränsskyddet för denna
odling anordnas efter ett system, som medger bästa möjliga anpassning efter
de aktuella pris- och avsältningsförhållanden på potatismarknaden, som kan
uppstå. Detta krav tillgodoses bättre om färskpotatisen, i stället för att tullbeläggas,
hänföres till jordbruksreglerad vara. Den fältmässiga omfattning,
vari odlingen numera bedrives, gör det vidare fullt berättigat att hänföra
färskpotatisen till jordbruksprodukterna i egentlig mening. Härför talar
också det förhållandet, att någon bestämd gräns svårligen kan dragas mellan
färskpotatis och annan potatis.

Mellan jordbruksnämnden, under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande,
och färskpotatisodlarna och deras organisationer har träffats en överenskommelse,
enligt vilken färskpotatisen skulle hänföras till jordbruksregleringsvara.
Enligt överenskommelsen skulle skyddsperioden omfatta fem
kalenderveckor och vara rörlig under tiden 1/6—12/7 med beaktande varje
år av tidpunkten för den inhemska skördens marknadsförande. Enligt överenskommelsen
skulle importavgiften under de olika veckorna vara resp. 10,
20, 29, 29 och 15 öre per kg. Det bör sålunda konstateras, alt principen att
vid gränsskyddets utformning behandla färskpotatisen som jordbruksregleringsvara
godtagits av den statliga myndigheten på området.

Det i propositionen föreslagna gränsskyddet är ur flera synpunkter avsevärt
svagare än vad som ansågs vara ett skäligt skydd för odlingen enligt
den mellan jordbruksnämnden och odlarna träffade överenskommelsen. Ett
starkare gränsskydd för odlingen än vad som föreslagits av Kungl. Maj:t får
därför anses nödvändigt. Därest man frångår systemet med ett i tiden rörligt
gränsskydd, som kan anpassas efter de rådande förhållandena för varje
år, synes sålunda gränsskyddet ovillkorligen böra träda i kraft redan den
1 juni och icke från i propositionen föreslaget datum 6 juni. I annat fall kan
nämligen befaras att importvara icke sällan kommer att förefinnas på marknaden
i så stor omfattning vid tiden för den svenska färskpotatisens saluförande,
att skäligt pris icke kan uppnås för den inhemska varan. Att låta
gränsskyddet endast omfatta en månad kan icke heller anses innebära tillräckligt
skydd för den inhemska färskpotatisodlingen.

1 motionen I: B 141 (1:359) framhålles, att tulltaxekommittén i princip
icke velat införa något särskilt primörskydd för grönsaker och heller icke
redovisat några särskilda förhållanden, som skulle ge anledning till en avvikelse
från denna princip vad beträffar blomkål. Likväl föreslog kommittén,
såsom nu också föreslås i propositionen, en förhöjd tull om 35 öre
per kg under tiden 1/5—31/7. Att bereda en kostsam odling under glas ett
speciellt primörskydd kan knappast vara i folkhushållets intresse. Tillgång
till färsk blomkål till moderata priser även under våren och försommaren
måste innan den svenska fältmässiga produktionen kommer i marknaden

214

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

tillmätas stor betydelse. I likhet med kommitténs ordförande föreslår därför
motionärerna alt blomkål åsättes en tull av 25 öre/kg under hela skyddsperioden.

Såväl jordbruksprisutredningen som tulltaxekommittén har för färskpotatis
föreslagit en tullsats om 15 öre per kg. I propositionen föreslås likväl
en tull om 20 öre per kg. Några skäl härför har icke redovisats. Den föreslagna
ökningen av tullskyddet står icke i överensstämmelse med de principer
som tillämpats vid tullsättningen på trädgårdsområdet i allmänhet. Motionärerna
föreslår därför att tullsatsen för färskpotatis bestämmes till högst
15 öre per kg.

Den inhemska produktionen av jordärtskockor är numera av en så betydande
omfattning att någon nämnvärd import icke torde förekomma. Med
hänsyn härtill föreslår motionärerna att jordärtskockor befrias från tull.

Den inhemska odlingen av sallad under mars och april månad är för
närvarande av ringa omfattning. Konsumtionen måste därför väsentligen
täckas genom import. Motionärerna föreslår därför att sallad utbrytes ur
nr 07.01 K2a och göres tullfri under tiden 1/3—30/4.

Paprika produceras knappast inom landet, och artikeln konkurrerar icke
med andra grönsaker. Motionärerna är av den uppfattningen att paprika bör
befrias från tull.

Kap. 8

Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon

Under kaj). 8 har följande motionsyrkanden framställts, nämligen
betr. nr 08.01 (dadlar, bananer, ananas m. fl. sydfrukter) yrkas i motionen
I: B 141 (I: 359) att ifrågavarande varuslag skall vara tullfria;
betr. nr 08.02 (citrusfrukter) hemställes i motionen I: B 141 (1:359) om
tullfrihet;

betr. nr 08.03 (fikon) yrkas i motionen I: B 141 (I: 359) tullfrihet;
betr. nr 08.05 (nötter och liknande frukter) hemställes i motionen I: B 141
(I: 359) att hithörande varuslag skall vara tullfria;
betr. nr 08.00 A (äpplen):

1) i motionerna I: B 115 (I: 384) och II: B 180 (II: 478) hemställes att
tullsatsen bestämmes till 35 öre per kg under tiden 1 juli—31 mars;

2) i motionen I: B 141 (I: 359) yrkas en tull av 25 öre per kg under tiden
1 juli—31 december och tullfrihet för återstoden av året;

betr. nr 08.06 B (päron och kvittenfrukter) hemställes i motionerna I: B 115
(I: 384) och II: B 180 (II: 478) om en tull av 35 öre per kg under tiden 1
juli—31 december;
betr. nr 08.07 B (persikor):

1) i motionerna I: B 58 (I: 375) och II: B 68 (II: 461) ävensom i motionen
II: B 116 (II: 487) hemställes att tullsatsen bestämmes till 35 öre per
kg under tiden 1 juli—15 oktober;

2) i motionen I: B 141 (1:359) hemställes om tullfrihet för berörda
varuslag;

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 215

betr. nr 08.07 C (plommon) yrkas i motionen I:B 141 (1:359) en tull av
35 öre per kg under tiden 1—31 augusti och tullfrihet för återstoden av
året;

betr. nr 08.08 B (jordgubbar) yrkas i motionen I: B 141 (1:359) att tullsatsen
bestämmes till 50 öre per kg under tiden 16 juni—31 augusti samt
tullfrihet under återstoden av året;

betr. nr 08:09 A 1 (meloner) hemställes i motionerna I:B 57 (1:376) och
II: B 66 (11:456) liksom i motionen II: B 116 (11:487) om en tull av 75
öre per kg under tiden 16 juni—30 september.

I motionerna I: B 58 och II: B 68 (I: 375 och II: 461) framhålles, att persikor
under efterkrigstiden importerats i allt större utsträckning. Importen
har till övervägande del ägt rum på konsignationsbasis och i hög grad försvårat
avsättningen av svenska äpplen, päron och plommon under höstmånaderna.
Med hänsyn härtill måste det anses som rimligt att tullen å persikor
höjs till samma nivå som för övriga stenfrukter (plommon och körsbär) dvs.
till 35 öre per kg.

I motionerna I: B 57 och II: B 66 (I: 376 och II: 456) anföres följande. För
meloner har föreslagits oförändrad tull med 40 öre per kg, men att tullen
endast skall utgå under tiden 16/6—30/9. Motionärerna har intet att erinra
mot begränsningen av skyddstiden. Odlingen av meloner är emellertid synnerligen
arbetskrävande, och den nuvarande tullen har visat sig ge alltför litet
skydd. Därför föreslås en höjning av tullen under skyddstiden till 75 öre
per kg.

Till stöd för yrkandena i motionen II: B 116 (II: 487) anföres, att importen
av persikor försvårat avsättningen av svenska plommon samt höstsorterna
av svenska äpplen och päron. Med hänsyn härtill måste en höjning av
tullen till samma nivå som för plommon anses motiverad.

En förstärkning av tullskyddet för melon är med hänsyn till prisläget för
detta varuslag motiverad, och en höjning från nuvarande 40 öre till 75 öre
per kg måste anses rimlig.

I motionerna I: B 115 och II: B 180 (I: 384 och II: 478) uttalar motionärerna
bl. a. följande. Erfarenheterna har visat, att tullen på äpplen och päron
icke är till fyllest för att under den tid då den svenska frukten marknadsföres
ge denna företräde på marknaden. Ett till 35 öre per kg ökat tullskydd
för äpplen och päron är i hög grad önskvärt. Vad skyddsperiodernas
längd beträffar synes en utsträckning av tiden t. o. m. mars månad vara
erforderlig. Den svenska fruktodlingen har nämligen under senare decennier
inriktats på senmognande äpplesorter, som inarknadsföres under vintern och
våren. Inom den yrkesmässiga fruktodlingen utgöres sålunda omkring 65 %
av äppelträdsbeståndet av sorter, som saluföres från slutet av november månad
och senare. Denna förskjutning mot senmognande sorter blir för varje
år allt mer markerad. Med hänsyn till utvecklingen av den europeiska fruktodlingen
synes det också nödvändigt att även i fortsättningen vid sidan av
tullskyddet bibehålla det system med importreglering som tillämpats under

216

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

en längre följd av år. Skördarna kan nämligen variera mycket starkt och
leda till att betydande kvantiter av överskott utbjudes till låga priser med
påföljd att svåra störningar av den reguljära handeln uppstår. Samtliga
importländer av äpplen och päron har också hittills tillämpat olika former
av importreglering i syfte att skydda den inhemska marknaden mot verkningarna
av exportländernas prispolitik.

Som motivering för yrkandena i motionen I: B 141 (I: 359) anföres bl. a.
följande. Enligt motionärernas uppfattning ger utvecklingen belägg för att
ett förstärkt tullskydd icke är det rätta sättet att hjälpa den svenska fruktodlingen.
Är det ett dåligt fruktår i de europeiska producentländerna är i allmänhet
även tillgången å inhemsk frukt begränsad. Men med knapp tillgång
på de konkurrerande marknaderna uppstår över huvud taget ej något avsättningsproblem
för den svenska frukten. Föreligger en överskottssituation
i de europeiska producentländerna är förhållandet i regel detsamma i Sverige.
I ett sådant läge, som t. ex. rådde 1956, kan ingen tull eller ens importförbud
ge odlarna garantier för ett rimligt pris på grund av de stora
överskotten, ej blott hos den inhemska yrkesfruktodlingen utan kanske än
mer hos den inhemska husbehovsodlingen.

Den föreslagna tullen för jordgubbar kan vad avser tiden 1/5—15/6 sägas
sakna betydelse ur skyddssynpunkt. Vidare är det anmärkningsvärt att tullen
under den egentliga skyddsperioden så markant överstiger övriga på
fruktområdet föreslagna tullar. Motionärerna föreslår därför att skyddsperioden
inskränkes till att avse tiden 16/6—31/8 och tullsatsen bestämmes
till 50 öre per kg.

Inhemsk skörd av plommon förekommer icke normalt före augusti, varför
en skyddsperiod omfattande tiden 1/8—31/8 borde vara tillräcklig.

Den föreslagna tullen för persikor är närmast en finanstull. Skillnaden
i prishänseende mellan persikor och de flesta andra frukter är påtaglig,
och någon egentlig konkurrens med andra frukter torde icke föreligga. På
grund härav föreslås att persikor göres tullfria under hela året.

Kap. 9

Kaffe, te, matte och kryddor

I fråga om kap. 9 föreligger endast följande motionsyrkande i motionen
I: B 141 (I: 359), nämligen

att kolonialvaror, kryddor etc. med undantag av kaffe skall vara tullfria.

Enligt motionärernas mening är det lämpligt att i samband med nu pågående
revidering av tulltaxan låta finanstullarna utgå eftersom dessa i allmänhet
ger mycket små nettointäkter, om hänsyn tages till det med deras
uppbörd förenade arbetet för näringslivet och tullmyndigheterna. Detta gäller
bl. a. de i propositionen föreslagna tullarna för kolonialvaror och kryddor
in. m. bortsett från kaffe.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 217

Kap. 14

Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av vegetabiliskt
ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna

Under kap. 14 har väckts ett motionsyrkande, nämligen
betr. nr 14.02: i motionen II: B 222 att tullfrihet måtte medges för gräs,
tränsat eller upprispat, krollsprint, krusad fiber och annat tagelsurrogat
samt till stoppningsmaterial preparerad mossa.

Rörande motiveringen för yrkandet har motionären hänvisat till vad som
anförts i den vid A-riksdagen väckta motionen II: 481. De i nämnda motion
framförda allmänna synpunkterna har i huvudsak redovisats ovan.

AVD. III
Kap. 15

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor, m. m.

Vad angår kap. 15 har endast följande motionsyrkande framställts, nämligen betr.

nr 15.07 A 1 (oblekt linolja) i motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40
(II: 481), att ifrågavarande varuslag skall vara tullfritt (enl. Kungl. Maj :ts
förslag 7 öre per kg).

Till stöd för yrkandet anföres i motionerna, att den svenska tillverkningen
av linolja numera saknar praktisk betydelse. Tulltaxekommittén framhåller,
att importen under åren 1953 och 1954 ökat kraftigt och att pressningen
av linolja inom landet till stor del legat nere. De linfröproducerande länderna
har nämligen i utökad omfattning själva börjat pressa olja för export. Starka
skäl finnes för att en återgång till handel med linfrö av tidigare storlek
icke kommer att äga rum och att därför även i framtiden förutsättningarna
för en svensk tillverkning i någorlunda omfattning måste bedömas som
ganska osannolika. Det är anmärkningsvärt att rå linolja föreslagits böra
förbli belagd med vikttull. Linoljan intar en nyckelställning inom färgindustrien,
vars färdigprodukter i förslaget till tulltaxa helt är åsatta värdetullar;
dels ingår linoljan direkt som råvara i egenskap av bindemedel i vissa
produkter, dels utgör den en väsentlig råvara vid framställning av alkyder,
vilket varuslag också är belagt med värdetull och i sin tur utgör råvara vid
framställning av lacker och lackfärger. På grund därav och då en tull på
linolja skulle medföra en onödig belastning för speciellt byggnadsindustrin
synes tullen kunna helt slopas.

AVD. IV
Kap. 16

Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur
I fråga om kap. 16 har

betr. nr 16.04 A 1 (störrom) i motionen I: B 141 (1:359) yrkats tullfrihet
(enl. propositionen 15 kr. per kg).

218 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 17

Socker och sockerkonfektyrer

Under kap. 17 har framställts följande yrkanden, nämligen
betr. nr 17.02 A (konstgjord honung) hemställes i motionen I:B141 (I:
359) om en tullsats av 30 öre per kg (enl. Kungl. Maj :ts förslag 50 öre
per kg);

betr. nr 17.Oi hemställes i en skrift från Svenska Choklad- och Konfektyrfabrikantföreningen
u. p. a. att den föreslagna tullsatsen om 20 % kombineras
med minimitull av 55 öre per kg och att tullen anges skola bli
föremål för omprövning vid ändring av nu gällande import- och andra
avgifter, som belastar de såsom råvaror använda jordbruksprodukterna.

Motionärerna anser det förvånande att i propositionen föreslagits en enhetlig
värdetull om 20 %. Därest man av praktiska skäl kan anse det motiverat
med värdetullar på detta område bör dessa vara av olika höjd för nr

17.04 och 18.06. En tull om 20 % skulle kunna accepteras för sockerkonfektyrer
men skulle för choklad, hänförlig till nr 18.06, innebära en synnerligen
kraftig förhöjning av tullen i jämförelse med den av kommittén föreslagna,
vilken motsvarar en importincidens om 12—13 %. Motionärerna vill i
detta sammanhang erinra om att samtliga konfektyrartiklar är belagda med
en varuskatt om 65 %. Då beskattningsvärdet även inkluderar tullen blir den
prisstegrande effekten av en tullhöjning förhållandevis stor. För chokladkonfektyrer
skulle å andra sidan införandet av en värdetull om 15 % måhända
innebära en väl kraftig sänkning av nu utgående tull. För dessa varor
föreslås en tullsats om 20 %, vilket skydd bör vara tillräckligt med hänsyn
till den inhemska industrins starka ställning på detta område.

Kap. 18

Kakao och varor därav

Under detta kap. har följande framställningar gjorts
betr. nr 18.01 (kakaobönor) hemställes

1) i motionen I:B141 (1:359) om tullfrihet (enligt propositionen 15
öre per kg);

2) i en gemensam skrift från Cap Aktiebolag, Göteborgs Kexfabriks Aktiebolag,
Aktiebolaget Svea Choklad och Aktiebolaget Marabou att nuvarande
tull, 15 öre per kg, bibehålies;

3) i en gemensam skrift från Svenska chokladfabriks Aktiebolaget och
Aktiebolaget Förenade chokladfabrikerna att tullen på kakaobönor slopas
eller i varje fall inte sättes högre än nu utgående 15 öre per kg;

betr. nr 18.03—18.05 (kakaomassa, kakaosmör och kakaopulver) yrkas

1) i motionen I: B 141 (I: 359) att tullsatsen bestämmes till 15 öre per
kg för ett vart av nämnda varuslag;

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 219

2) i en skrift från Mazetti Aktiebolag att tullen å kakaosmör och kakaopulver
bestämmes till 35 öre per kg i enlighet med propositionsförslaget; 3)

i en gemensam skrift från Cap Aktiebolag, Göteborgs Kexfabriks Aktiebolag,
Aktiebolaget Svea Choklad och Aktiebolaget Marabou att den nuvarande
tullen å kakaosmör och kakaopulver bibehålies oförändrad;

4) i en gemensam skrift från Svenska chokladfabriks Aktiebolaget och
Aktiebolaget Förenade chokladfabrikerna att tullen på kakaosmör fastställes
till den nuvarande 10 öre per kg;

betr. nr 18.06 B (choklad) hemställes

1) i motionen I: B 141 (I: 359) om en tull av 15 % (enligt propositionen
20 %);

2) i en skrift från Svenska Choklad- och Konfektyrfabrikantföreningen
u. p. a. att den föreslagna tullsatsen om 20 % kombineras med minimitull
av 55 öre per kg och att tullen anges skola bli föremål för omprövning vid
ändring av nu gällande import- och andra avgifter, som belastar de såsom
råvaror använda jordbruksprodukterna.

I fråga om motiveringen för yrkandena i motionen I: B 141 (I: 359) hänvisas
till motionsreferaten under kap. 9 och 17.

Kap. 19

Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

I fråga om kap. 19 har till utskottet inkommit skrifter dels från Sveriges
kemiska industrikontor, som hemställt att tullen för till nr 19.02 hänförliga
varor, därest desamma inte lägges under jordbruksregleringen, fastställes till
65 öre per kg,

dels från Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen u. p. a.,
som yrkat att följande tullsatser och därmed förbundna minimitullar fastställs: -

Tulltaxenr	Tullsats	Minimitull
19.08 A	30 %	100 öre per kg
B	15 %	60 » » »
G	35 £	90 » » »
	Kap. 20
Varor av köksväxter och frukter samt av	andra växter och växtdelar

Under kap. 20 har följande motionsyrkanden framställts:
betr. nr 20.01:

i motionen I:B141 (I: 359) att kapris och oliver icke belägges med
tull;

i motionerna I: B 61 (I: 374) och II: B 64 (II: 482) att tullen för inlagda
gurkor måtte bestämmas till 75 öre/kg för förpackningar understigande
5 kg per styck;

220

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

i motionerna I:B58 (1:375) och II: B 68 (11:461) att tullen för inlagda
gurkor måtte fastställas till 50 öre/kg för förpackningar understigande
5 kg per styck,
betr. nr 20.02 C:

i motionerna I: B 61 (I: 374) och II: B 64 (II: 482) att tullen för konserverade
gurkor och bönor måtte bestämmas till 75 öre/kg för förpackningar
understigande 5 kg per styck;

i motionen II: B 117 (II: 488) samt motionerna I: B 58 (I: 375) och II:
B 68 (II: 461) att tullen för konserverade bönor måtte fastställas till 75 öre
per kg oavsett förpackningens storlek;

i motionerna I: B 58 (I: 375) och II: B 68 (II: 461) att tullen för konserverade
gurkor måtte bestämmas till 50 öre/kg för förpackningar understigande
5 kg per styck.

betr. nr 20.05: i motionen I:B14l (1:359) att tullen måtte bestämmas till
30 öre/kg.
betr. nr 20.07:

i motionerna I: B 87 (I: 361) och II: B 122 (II: 464) att tullen för fruktmust
måtte fastställas för normalutspädd vara till 20 öre/kg och för koncentrerad
vara till en mot koncentrationen svarande ökad tull;

i motionerna I: B 58 (I: 375) och II: B 68 (II: 461) samt motionen II: B
119 (II: 485) att tullen för mustkoncentrat av sådana frukter och bär och
varav odling förekommer inom landet, måtte bestämmas till 1 kr./kg;

i motionen I: B 141 (I: 359) att tullen för sockrad saft måtte fastställas
till 25 öre/kg.

Vidare har till utskottet inkommit skrifter från Sveriges kemiska industrikontor,
vari hemställts, att tullen för till nr 20.05 hänförliga varor fastställes
till 45 öre per kg, samt att tullen för till nr 20.07 B hänförliga varor
fastställes till 40 öre per kg, allt under förutsättning att industrin inte erhåller
lättnader i den nu förefintliga råvarubelastningen.

Till stöd för motionsyrkandena har bl. a. anförts följande.

Som motivering för yrkandet i motionen II: B 117 (II: 488) anföres bl. a.
I propositionen föreslås under punkt 20.02 en tull av 25 öre per kg bl. a. för
bönor (brytbönor, vaxbönor och haricots verts). Förslaget är baserat på förhållanden,
som gäller i fråga om ärter och morötter. Det är emellertid oriktigt
att bestämma tullen å bönor efter en sådan bedömning. Hänsyn har inte
tagits till den väsentliga skillnad i odlingsbetingelser, som förefinnes mellan
dessa slag av grönsaker. Under det att odlingen av ärter och morötter
numera i betydande grad har kunnat mekaniseras, måste odlingen och konserveringen
av bönor alltjämt i mycket stor utsträckning ske genom handarbete,
vilket fördyrar denna produktion. Prisskillnaden mellan t. ex. ärter
och bönor ger belägg härför.

Trots att den nuvarande tullen på bönor är 75 öre per kg, förekommer
en betydande konkurrens från sådana länder som Frankrike, Italien och
Ungern. I dessa länder är arbetslönen avsevärt lägre än hos oss. Självfallet

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

221

har odlingen av bönor varit synnerligen värdefull för de mindre brukningsenheterna,
som eljest har svårigheter att bereda brukaren och hans familj
full sysselsättning. I propositionen föreslås en tull av 75 öre per kg för svamp
och sparris. Även tullsatsen för konserver av bönor bör fastställas till 75 öre
per kg, vilket betyder, att nuvarande tullskydd bibehålies. Bönor bör enligt
motionärernas mening uppföras under samma underrubrik som svamp och
sparris.

I motionerna I: B 61 och II: B 64 (I: 374 och II: 482) erinras om att både
gurkor och bönor, som skördas för inläggning, kräver manuell arbetskraft
medförande höga arbetskostnader. Även inläggningen måste ske manuellt. De
höga kostnaderna gör sig särskilt starkt gällande, om förpackningarna är
små. I propositionen föreslås emellertid en kraftig tullsänkning från 0: 75
kr. till 0: 25 kr. per kg för gurkor och bönor i förpackningar under fem kg.
Den föreslagna sänkningen innebär stor risk för fortbeståndet av här ifrågavarande
odling och industriella produktion.

I motionerna I: B 58 och II: B 68 (I: 375 och II: 461) uttalas bl. a. att konIraktsodlingar
av gurkor är av växande betydelse för jordbruket inom vissa
delar av Skåne, Blekinge, Öland och Gotland. Värdet av i Sverige industriellt
tillverkade gurkkonserver under 1958 beräknas uppgå till ett fabriksvärde
av ca 15 milj. kronor. Genom den snabba utvecklingen på distributionsområdet
har småförpackningarna fått allt större betydelse, och under 1958 beräknas
fabriksvärdet av dylika konsumentförpackningar av gurkor uppgå
till ca 6 milj. kronor. Den föreslagna tullsänkningen för mindre gurkförpackningar
innebär synnerligen allvarliga risker för odlingens och den industriella
produktionens existens.

Odlingen av bönor är mycket omfattande i Skåne, Blekinge, södra Kalmar
län samt på Öland och Gotland, och odlingen är inom dessa områden
för många småjordbruk av avgörande ekonomisk betydelse. Tulltaxekommittén
torde ha förbisett att rubriken köksväxtkonserver av »andra slag» även
innefattar bönkonserver. En sänkning av tullen för dessa konservslag från
75 öre till 25 öre innebär en direkt katastrof för odlarna av bönor, enär konservtillverkningen
då omedelbart måste nedläggas. Den föreslagna tullsatsens
orimlighet framgår tydligt om man jämför odlarpriserna å de köksväxtslag,
som ingår under denna tullrubrik. För ärter bar odlarpriset under
senare år utgjort 40—45 öre per kg, för morötter 20—35 öre per kg, medan
odlarpriset för haricots verts utgjorde 1: 60—1: 90 kr. per kg. Odlingen av
bönor är synnerligen arbetskrävande, och större delen av odlarpriset utgöres
av ersättning för arbetskostnaden.

Under senare år bar man i utlandet börjat indunsta fruktmust och exportera
koncentrat. Indunstningsgraden är som regel konstant och uppgår till
5 å 6 gånger icke koncentrerad must. Då tullen utgår med samma belopp för
såväl koncentrerade som icke koncentrerade muster, innebär detta ett fullkomligt
illusoriskt tullskydd i fråga om koncentraten. Gällande tull innebär
för koncentratens vidkommande, om dessa omräknas till icke koncentrerad

222 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

vara, ett nettotullskydd av 3—4 öre per kg eller endast ca 7 % av äppelmustens
importvärde och 1—4 % av bärniusternas importvärden. Frånvaron
av en tillfredsställande tull å dessa frukt- och bärmustkoncentrat kommer
otvivelaktigt att lamslå den inhemska mustfabrikationen och därmed ödelägga
det avsättningsutrymme, som skapats för inhemska frukter och bär.
Koncentraten synes kunna åsättas ett särskilt tullstatistiskt nummer och därvid
beläggas med en tullsats, som är proportionell mot den nu för icke koncentrerade
muster gällande tullen. Mustkoncentrat av sådana frukter och
bär, varav odling förekommer inom landet, bör därför i tullhänseende skiljas
från icke koncentrerade frukt- och bärmuster samt beläggas med en enhetlig
tull av en krona per kg.

I motionen I: B 141 (I: 359) framhålles att i propositionen för en del produkter,
i vilka socker ingår, föreslagits ett något högre tullskydd än i kommittéförslaget
med hänsyn till den nyligen införda sockerskatten. Då sockerskatten
är av tillfällig natur synes det olämpligt att denna skatt får motivera
en högre tull. Erfarenheten visar att det är svårt att få till stånd tullsänkningar
sedan en tullsats en gång fastställts. Kungl. Maj :t har vidare möjlighet
att medge restitution av skatten för socker som använts i viss produktion.
Om detta ej ur statsfinansiell synpunkt anses önskvärt bör den del av
tullsatsen som motiverats med sockerskattens införande i varje fall ges temporär
karaktär.

Yrkandet i motionerna I: B 87 och II: B 122 (I: 361 och II: 464) motiveras
med följande. Fruktmusterierna har sin stora uppgift att fylla för avsättningen
och tillvaratagandet av den svenska fruktskörden. Importerad must
är för närvarande belagd med en tull av 20 öre per kg, lika för normalutspädd
och koncentrerad vara. Enligt propositionen skall tullskyddet för
fruktmust utgå enligt samma principer som tidigare och med oförändrad
tullsats. Då den svenska fruktodlingen är i stort behov av de avsättningsmöjligheter
för de sämre fruktkvaliteterna som mustningen erbjuder är det
av vikt att konkurrensen från den utländska fruktmusten, som införes i koncentrerad
form, ej försvårar villkoren för eller rent av omöjliggör den
svenska fruktmusttillverkningen. Beräknat efter en 6 % koncentration är
det tullskydd som för närvarande finnes endast ett skydd av 3—3,5 öre per
kg normalutspädd vara.

Till stöd för yrkandet i motionen II: B 119 (11:485) erinras till en början
om att läskedrycksindustrin under senare år i allt större utsträckning
börjat använda must av frukt och bär för framställning av kolsyrade drycker.
Denna fabrikation har därigenom fått ökad ekonomisk betydelse för
den inhemska frukt- och bärodlingen, där svårigheter föreligger att finna
köpare för den del av skörden, som inte kan lagras eller eljest avsättas för
direkt konsumtion. Det nu utgående skyddet för nnisttillverkningen är med
de möjligheter till kringgående av tullen, som import av koncentrat öppnar,

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 223

högst otillfredsställande. Redan vid den nya tulltaxans fastställande bör
man vidta de skyddsåtgärder, vilkas skälighet i och för sig är klart vitsordad.
De praktiska svårigheterna med differentiering av tullsatsen efter koncentration
kan övervinnas genom att en enhetlig tull införes för mustkoncentrat,
något som också är motiverat med hänsyn till att koncentraten i regel
saluföres i en koncentration, som motsvarar 5 å 6 gånger okoncentrerad
vara. Då tullen i sistnämnda fall föreslås utgå med 25 öre per kg skulle en
enhetstull för koncentrerad vara på 1 kr per kg kunna anses lämplig. Av
praktiska skäl bör denna vara ha särskild rubrik i tulltaxan.

Kap. 22

Drycker, alkohol och ättika

Under kap. 22 har framställts endast ett motionsyrkande, nämligen
betr. nr 22.02: i motionen I: B 141 (I: 359) att tullen under denna position
fastställs till 21 kr för 100 liter i stället för i propositionen föreslagna 35 kr.

Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till vad som återgivits ovan
under kap. 20 rörande innehållet i motionen.

AVD. VI
Kap. 29

Organiska kemiska föreningar

Under kap. 29 har framställts motionsyrkanden
betr. nr 29.01: i motionerna I: B 180 och II: B 224 att alkylbensen (alkylbensol)
inte skall utgöra tullpliktig vara;
betr. nr 29 Ai A: i motionen II: B 84 (II: 480).

Rörande sistnämnda motionsyrkande, som även har avseende på nr

30.03 A, hänvisas till vad som anförts nedan under kap. 30.

Som motivering för yrkandet angående nr 29.01 (jfr även nedan nr 38.19)
frainhålles bl. a. att alkylbensen, som i propositionen benämns alkylbensol,
utgör råvara vid tillverkningen av alkylarylsulfonater, som i sin tur är en
viktig beståndsdel i syntetiska tvätt- och diskmedel. Den totala förbrukningen
i Sverige kan uppskattas till närmare 5 000 ton per år. Någon inhemsk
tillverkning av alkylbensen förekommer inte och del kan bedömas
som uteslutet, att sådan tillverkning skulle komma att upptagas. För närvarande
är alkylbensen tullfritt men i propositionen föreslås en värdetull av
12 procent. Förslaget innebär en höjning av fabrikantledet med belopp varierande
mellan 2,7 och 5,5 öre per kg tvättpulver för olika tvättmedelsmärken.
Med sedvanliga marginaler i de olika handelsleden kommer denna tull
att motsvara en höjning i konsumentledet av mellan 4,5 och 8,6 öre. Tas
hänsyn även till föreslagna höjningar på andra råvaror, som ingår i tvättmedel
av ifrågavarande typ, tillkommer en ytterligare höjning i konsument -

224

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

ledet av mellan 3,0 och 6,0 öre pr kg. Enbart tullhöjningen på alkylbensen
motsvarar för närvarande i konsumentledet en kostnadsökning för tvättoch
diskmedel på ca 1,6 milj. kronor. Det bör uppmärksammas, att tullen på
importerade tvättmedel i propositionen föreslås bli sänkt. Den nuvarande
tullen på importerade tvättmedel är 25 öre per kg. Nu föreslås en värdetull
på 10 procent, vilket med nuvarande importpriser kan beräknas innebära en
tull av knappt 20 öre per kg, alltså en tullsänkning på ca 5 öre per kg tvättpulver.

Kap. 30

Farmaceutiska produkter

Under kap. 30 har väckts endast ett motionsyrkande, nämligen
betr. nr 30.03 A: i motionen II: B 84 (II: 480) i första hand att tullen bestämmes
till 30 öre per milj. I.E. och, därest detta yrkande inte vinner bifall,
att nuvarande tullsats tills vidare bibehålies och att frågan om tullsatsen
upptages till förnyad prövning år 1960.

Till utskottet har vidare inkommit en skrift från Apoteksvarucentralen
Vitrum med vissa synpunkter på tullbeläggningen av penicillin.

Till stöd för yrkandet har i huvudsak anförts följande. Propositionsförslaget
innebär att det nuvarande tullskyddet för penicillin upphävs. Ett flertal
invändningar kan enligt motionärernas mening riktas häremot. Penicillin
är ett av våra viktigaste läkemedel. Riklig tillgång på penicillin under
krigstid är ett krav ur beredskapssynpunkt, speciellt med hänsyn till
tillkomsten av vissa nya stridsmedel. De flesta industriländer har därför
byggt upp penicillinindustrier med en betydande överkapacitet för att tillgodose
krigsbehov. Betydande investeringar har i vårt land gjorts både i
fråga om forskning vid laboratorier genom en kvalificerad forskarstab och
för utveckling av fabriker med en tränad arbetarstam. Penicillintillverkningen
utgör den vetenskapliga och tekniska grundvalen för vidare forskning
och utveckling av nya former av antibiotika. En nedläggelse gör dessa
investeringar onyttiga och kringskär möjligheterna för fortsatta inhemska
framsteg på området. Att risken för en nedläggelse av den svenska tillverkningen
är en realitet framgår bl. a. av att en av tillverkarna, AB Kabi, i skrivelse
till försvarets sjukvårdsstyrelse och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
förklarat sig tvungen att uppsäga gällande avtal med dessa
myndigheter om tillverkning, lagring och omsättning av penicillin, om tullskyddet
upphör. En sådan nedläggning av svensk industri framstår som
särdeles beklaglig, när den nordiska och europeiska marknaden befinner sig
i ett ovisst läge. Resultatet skulle kunna bli, att svensk industri tvingas till
nedläggelse, innan de internationella handelshindren avvecklas, trots att den
kanske reellt sett vore livskraftig på en fri internationell marknad.

Motviljan mot tullar på läkemedel beror givetvis på att man ogärna vil!
fördyra läkemedel genom avgifter till det allmänna. Skulle den inhemska

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

225

lillverkningen upphöra, blir det emellertid nödvändigt att sörja för en betydande
utökning av lagring av penicillin för beredskapsändamål. Kostnaderna
härför blir dryga med hänsyn till att det rör sig om en föga hållbar vara
där förråden relativt ofta måste förnyas.

Ett avgörande skäl för departementschefens inställning att tullskyddet
för inhemsk tillverkning av penicillin hör upphöra torde vara Sveriges förhållande
i fråga om den tilltänkta anslutningen till en gemensam nordisk
marknad. Det nordiska förslaget till gemensam tulltaxa utgår nämligen ifrån
tullfrihet för penicillin efter en övergångsperiod av fem år. Tullfriheten
tillkom efter danskt yrkande. Danmark har en väl utbyggd penicillinindustri
utan nämnvärt tullskydd. Administrativa bestämmelser skyddar emellertid
i stället denna industri, så att utländsk konkurrens på den danska
marknaden är i det närmaste omöjlig. Den svenska hållningen till det nordiska
förslaget är förvånande och bör revideras. I själva verket torde de
svenska skälen för att bibehålla en inhemsk penicillinindustri väga tyngre
än DanmaTks, som ju är anknutet till en internationell försvarsallians och
kan basera sin försörjning på allierade insatser, medan däremot Sveriges
neutralitet i stor utsträckning hänvisar oss till självförsörjning.

Kap. 32

Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och derivat därav; färgämnen,
tacker och andra beredda färger; kitt och spackelfärger; tryckfärger,

bläck och tusch

Under kap. 32 har framställts följande motionsyrkanden:
betr. nr 32.01: i motionen II: B 37 (II: 477) att en värdetull av 8 % måtte
fastställas och suspenderas så länge konsumtionsgarantiavtal föreligger
mellan Sveriges garveriidkares bottenlädersektion och tillverkare inom
landet; samt

betr. nr 32.09: i motionerna I: B 60 (I: 379) och II: B 72 (II: 475) att en ny
varugrupp, benämnd skeppsbottenfärger, införes, vilken utbrytes ur nyssnämnda
position och upptas under särskilt tulltaxenummer, för vilken
tullfrihet medges.

Till stöd för motionsyrkandena har i huvudsak anförts följande.

I motionerna I: B 60 och II: B 72 (I: 379 och II: 475) uttalas att det är
praxis att rederierna själva köper erforderlig bottenfärg och att denna uppmålas
genom varvens försorg. Varven är alltså inte leverantörer av denna
vara, utan de utför endast arbetet med densamma samt verkställer införtullningen
av materialet, vanligen från konsignationslager, varigenom de
också kan ombesörja arbetet med att utfå restitutionen. Det är endast vid
nybyggen, som varven köper färgen, men för detta ändamål åtgår endast
eu mindre del av årsförbrukningen.

övergången till värdctull kommer enligt uppgift från såväl varv som importörer
att antingen lielt omöjliggöra eller i varjo fn 11 så komplicera resti15
Bihang till riksdagens protokoll 1958. T samt. Nr B 1

226

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

tutionsförfarandet, att det kan komma att kräva tusentals arbetstimmar årligen.
Detta är inte rimligt beträffande en vara, beträffande vilken tullen
saknar större praktisk betydelse. Om den situationen skulle uppstå att endast
inhemsk skeppsbottenfärg skulle kunna användas vid de svenska varven
eller att utländsk vara där skulle ställa sig avsevärt dyrare än vid utländska
varv, kan detta påverka utländska rederier att avstå från dockning
vid svenskt varv. I nu gällande liksom i tidigare tulltaxor har skeppsbottenfärger
upptagits under särskilt statistiskt nummer som en speciell
varugrupp. Med hänsyn till att sådana färger kan användas endast till ett
bestämt ändamål och därför inte kan ersättas av andra färger samt att de
skiljer sig från andra varuslag därigenom att de nästan uteslutande användes
för restitutionsberättigat ändamål, torde det vara i hög grad lämpligt
att de i tulltaxan upptages under särskild rubrik och därvid göres tullfria.

Som motivering för yrkandet i motionen IDB 37 (II: 477) anföres bl. a.
Avspärrningen under kriget framtvingade i en rad länder en avsevärd utbyggnad
av garvextraktindustrierna. Resultatet blev en överkapacitet, som
under åren efter kriget tagit sig uttryck i hård konkurrens. Införsel till vårt
land har delvis ägt rum till priser, som torde kunna betecknas som dumpingpriser.
Av de båda svenska företag, som under andra världskriget var verksamma
som producenter, har det ena till följd av bristande lönsamhet lagt
ner tillverkningen av garvextrakter, varför nu endast ett, AB Tannin i Västervik,
driver produktion av dessa ämnen. Att detta sistnämnda bolag räknar
med att — om viss avsättning tryggas —- kunna fortsätta tillverkningen av
garvextrakter beror på att denna produktion endast är en del av bolagets
hantering av ekved. Departementschefen ansluter sig i princip till tulltaxekommitténs
inställning att ej låta beredskapsskäl påverka ståndpunktstagande
till tullskydd av olika varor. Vad beträffar det alternativ, som därvid erbjuder
sig, beredskapslagring, skulle detta enbart vid lagring av ett års normalbehov,
dvs. 3 000 lön ren tannin, kräva ett kapital av ungefär 4,5 miljoner
kronor. Kostnaderna för ränta, försäkringar och lokalhyra skulle komma
att uppgå till ungefär 300 000 kr per år.

Sveriges garveriidkares bottenlädersektion har genom avtal tillförsäkrat
den svenska producenten viss avsättning av garvextrakt. Det har emellertid
visat sig svårt att inför det hårda pristrycket utifrån upprätthålla konsumtionsgarantiavtalet.
Det torde vara realistiskt att räkna med ännu större svårigheter
efter ett eventuellt riksdagsbeslut om tullfrihet för tulltaxenumret
i fråga.

Kap. 33

Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer, toalettmedel
och kosmetiska preparat

Under kap. 33 har väckts motionsyrkande endast
betr. nr 33.06 A, nämligen i motionerna I: B 63 (I: 365) och II: B 71 (II:

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

227

472) samt motionerna I: B 62 (1:380) och II: B 40 (11:481), vari hemställts
att tullen bestämmes såsom värdetull till i propositionen föreslagna
12 % men utan där förordad vikttullkomponent av 200 kr per 100 kg.
Motiveringen för yrkandet är i huvudsak densamma i motionerna. Det
påpekas att samstämmiga yrkanden framförts om en avveckling av skatten
å teknisk sprit. Departementschefen har likväl anfört, att han inte i detta
sammanhang är beredd att upptaga frågan om skattens avskaffande till
prövning. Någon närmare motivering härför har inte anförts. Till följd av
bibehållandet av skatten å teknisk sprit, som torde röra sig om ca 4 milj.
kronor per år, har tullsatsen för sprithaltiga kosmetiska preparat kompletterats
med en vikttull om 2 kr per kg av varans nettovikt. Uttagandet av en
dylik additiv vikttull försvårar avsevärt tulltaxeringsarbetet.

Kap. 37

Produkter för foto- eller kinobruk

Under kap. 37 har framställts följande motionsyrkanden, nämligen
betr. nr 37.03 B 1 och 2: i motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40 (II: 481)
att tullfrihet måtte medgivas för fotografiskt papper, papp och väv i stället
för de föreslagna tullsatserna av 8 % för dylikt papper och papp samt
10 % för väv;

betr. nr 37.03 Bl: i motionen I: B 141 (1:359) samt motionerna I:B 63
(I: 365) och II: B 71 (II: 472) att fotografiskt papper inte måtte beläggas
med tull.

Motiveringen för yrkandena är i samtliga motioner att någon inhemsk
produktion, som rest krav på tullskydd eller eljest är av betydelse, inte förekommer
av ifrågavarande artiklar. Då det med undantag av eu mindre tillverkning
av fotografiskt papper i Danmark ej heller förekommer produktion
av hithörande artiklar i övriga skandinaviska länder, saknas ur kommersiella
synpunkter motiv för de föreslagna tullarna.

Kap. 38

Diverse kemiska produkter

Under kap. 38 har motionsvis framställts ett yrkande, nämligen
betr. 38.19 i motionerna I: B 180 och II: B 224 att alkylbensen (alkylbensol)
inte skall utgöra tullpliktig vara.

Rörande motiveringen för yrkandet, som även har avseende å nr 29.01,
hänvisas till vad som anförts ovan under kap. 29.

228

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVD. VII
Kap. 39

Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra plaster)

samt varor därav

Under kap. 39 har följande motionsyrkanden framställts
betr. nr 39.02 A: i motionen I: B 141 (I: 359) att polyeten icke måtte beläggas
med tull;

betr. nr 39.06: i motionen II: B 73 (II: 473) att en ny undergrupp införes,
benämnd 39.06 C och omfattande alginsyror samt salter och estrar därav,
för vilken grupp tullfrihet måtte medgivas.

Till stöd för det i motionen I: B 141 (I: 359) väckta yrkandet har anförts
följande. Då de förhållandevis höga tullsatserna för konstplast infördes,
motiverades de som uppfostringstullar. Den inhemska plastproduktionen
har emellertid nu nått en sådan ställning att den i princip icke längre bör
tillerkännas högre tullskydd än andra industrigrenar. Det nordiska tulltaxeförslaget
synes emellertid lägga hinder i vägen för en sänkning av tullsatsen
för färdigfabrikat. Vad beträffar basplaster är det för närvarande
endast ett fåtal stora råvaror som är föremål för inhemsk tillverkning. Motionärerna
ifrågasätter huruvida icke vissa viktigare slag av råvaror, som
icke tillverkas inom landet och veterligen inte heller i de övriga nordiska
länderna, borde kunna befrias från tull. Tulltaxekommittén har häremot
bl. a. anfört att ett borttagande av tullen icke skulle komma konsumenterna
till godo. Cellulosa- och polyetenplaster användes dock i stor utsträckning
för emballering av livsmedel, ett användningsområde som för
närvarande är i stark utveckling och där en minskad råvarubelastning på
grund av konkurrensen med andra emballagematerial säkerligen kan medföra
lägre livsmedelspriser. Den föreslagna svenska differentieringen av
tullen för basplaster, som innebär tullfrihet för cellulosa, torde utan men
för den nordiska plastproduktionen kunna utsträckas att omfatta jämväl
andra råvaror och då i första hand polyeten.

Yrkandet i motionen II: B 73 (11:473) motiveras i huvudsak med att
den förordade värdetullen av 10 % under 39.06, vilken bl. a. skulle träffa
natrium- och kalciumalginat, skulle innebära betydligt ökade kostnader för
de företag som använder dessa produkter, exempelvis vid djupfrysning av
fisk. Berörda alginater, som vidare användes vid tillverkning av glass,
textilfärger, livsmedel, kosmetik, farmaceutiska preparat, svetselektroder
m. m., framställes av tång, vilket kunde motivera att de hänfördes till gruppen
13.03 B, andra slag av växtsafter och växtextrakter, där de skulle varit
tullfria. Med hänsyn till önskvärdheten av en gemensam nomenklatur torde
de dock böra sortera under kap. 39 men med den ändring i förhållande till

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 229

propositionen att de får bilda en ny undergrupp, för vilken grupp tullfrihet
införes. I Västtyskland har också dessa alginater hänförts till 39.06 och
åsatts tullfrihet. För närvarande sker ingen tillverkning av dessa produkter
inom landet, och enligt uppgift är inte den tång som förefinns vid vår
västkust av den arten att den lämpar sig för någon tillverkning. Tullen har
följaktligen ingen funktion att fylla som skyddstull, och dess roll som
finanstull torde vara av mycket ringa vikt.

I en till utskottet inkommen skrift från A. G. Runo aktiebolag har beträffande
kap. 39 yrkats tullfrihet för råvaror för tillverkning av plastfibrer
till borstar.

Kap. M

Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis samt varor därav

Under kap. 40 har endast ett motionsyrkande framställts, nämligen
betr. nr
i propositionen förordade tullsatsen, 13 %, kompletteras med en minimitull
av 85 kr. per 100 kg.

Samma yrkande har framförts i en till utskottet inkommen skrift från
representanter för anställda vid Trelleborgs gummifabriks aktiebolag.

Till stöd för motionsyrkandet har inledningsvis erinrats om att nuvarande
bildäckstullar är skilda för ersättningsdäck och s. k. monteringsdäck.
De senare säljes till bilfabrikerna. Av importen utgöres cirka 90 %
av ersättningsdäck mot 10 % av monteringsdäck. För ersättningsdäcken är
den nuvarande tullsatsen 1 kr per kg, vilket under senare år inneburit ett
tullskydd mellan 15 och 16 % beroende på prisläget. Motionärernas förslag,
vilket överensstämmer med vad tulltaxekommittén förordade, innebär således
en klar sänkning av tullnivån för denna dominerande varugrupp. Beträffande
cykelgummi och motorcykelslang in. in. är nuvarande tullsats 1
krona 20 öre per kg, och den i motionerna föreslagna tullsänkningen för
dessa däck är ännu mera markerad.

Tullen på monteringsdäck utgör för närvarande 12 %. Fn minimivikttull
av 85 öre per kg kommer att i prisfallssituationer få en viss betydelse. Den
motsvarar i nuvarande läge ett tullskydd på 15 å 16 %.

I motionerna anföres vidare i huvudsak töljande. Departementschefen
har avvisat tulltaxekommitténs förslag under hänvisning till att det för monteringsringar
skulle innebära en tullhöjning över »den nordiska nivån».
Vad härmed avses är oklart. Det nordiska förslaget innebär eu värdetull
av 13 %. Räknat på importvärdet för ersättningsdäck under de två senaste
åren motsvarar 13 % ungefär 85 öre per kg. För monteringsringar kan man
strängt tagel icke tala om någon nordisk nivå, eftersom av de nordiska länderna
endast Sverige har egen bilindustri som förbrukar monteringsringar.

230

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Vid lika prisnivå betyder en till lsats av 13 % även för de Övriga nordiska
länderna 85 öre per kg, och det är just detta som den tulltekniska anordningen
med en minimivikt skulle åvägabringa även i fråga om monteringsdäcken
i Sverige. Vad som menas med en nordisk tullnivå på bil- och cykelgummi
är vidare så till vida oklart, att det nordiska förslaget till tullsatser
förutsätter gemensamma och lika textiltullar i de nordiska länderna. På
grund av olika tull på rayoncord, vilken är en av bildäcksindustriens viktigaste
råvaror, har Sverige jämfört med exempelvis Norge eu extra tullbelastning
på denna råvara som medför ett 4 % lägre nettotullskydd på de
färdiga däcken. Nettotullskyddet blir därigenom i Norge 12,8 % mot i
Sverige 8,9 %. Departementschefen frångår vad eu enhällig tulltaxekommitté
föreslagit under hänvisning till ett nordiskt förslag, som intet av de
intresserade länderna tagit ställning till.

Den av en enhällig tulltaxekommitté framförda motiveringen för en
kombinationstull, nämligen behovet av skydd i prisfallssituationer, gäller
i särskilt hög grad monteringsdäcken. När en utländsk bildäcksfabrik har
försäljningssvårigheter och därigenom får stora lager, vänder den sig i
första hand till de stora avnämarna, bilfabrikerna. Här kan man på eu
gång få betydande kvantiteter placerade, om man går tillräckligt långt
ned i pris. Med minst uppoffring sker detta i ett land med lågtullar.

Extra påfrestningar kan förväntas komma att drabba vissa svenska industrier
i samband med vårt lands eventuella inträde i ett frihandelsområde.
Europeiska företag, som vill erövra större marknader i frihandelsområdet,
kan förväntas komma att börja sin expansion redan innan de inomeuropeiska
tullarna hinner att avvecklas. Utlandets exportoffensiv på lågtullandet
Sverige kan sättas i gång omedelbart, medan de svenska företagen måste
vänta kanske åtskilliga år till dess utlandets höga tullar hunnit sänkas
mera avsevärt. Under en sådan övergångsperiod kan betydande svårigheter
uppstå för många svenska företag att hålla sysselsättningen uppe, även
om de under normala förhållanden har god konkurrenskraft.

Den svenska gummiringsindustrin är genomgående lokaliserad till »känsliga
orter». Gislaved, Trelleborg, Viskafors och Värnamo har sin försörjning
i mycket hög grad grundad på gummiindustri med däcktillverkning. I Norrköping,
där en på bildäck helt koncentrerad fabrik är belägen, ställer man
sig synnerligen tveksam beträffande sysselsättningen redan inför den av
tulltaxekommittén föreslagna tullsänkningen.

I Trelleborg sysselsätter gummifabriken för närvarande 3 400 anställda
inklusive tjänstemän, varav cirka 1/3 är knutna till däcktillverkningen. Av
stadens befolkning är 35 å 40 % av hushållen direkt berörda av gummifabrikens
verksamhet. En nedgång i bilringstillverkningen får indirekta verkningar
även på råvaruområdet. Svenska Ravon AB i Älvenäs och Kristinehamn
framställer den vid bildäcksfabrikationen ingående cordväven. Vid
Älvenäsfabriken berör denna del av verksamheten 600 arbetare. Uppstår
nedgång i denna tillverkning, äventyrar detta företagens hela samlade
verksamhet såväl i Älvenäs som i Kristinehamn.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

231

AVD. VIII
Kap. 41

Hudar, skinn och läder

Under kap. 41 har endast ett motionsyrkande framställts, nämligen i motionerna
I: B 119 (I: 357) och II: B 151 (II: 459) att tullsatsen för läder måtte
bestämmas till lägst 10 % av värdet mot i propositionen föreslagen tullsats
av 7 %.

Till stöd för yrkandet har bl. a. uttalats att garveriindustrin påyrkat
10 % tull under hänvisning till att detta motsvarade lägsta tullen i de länder
med vilka industrin främst hade att konkurrera. En i början av 1950-talet företagen utredning rörande de ekonomiska förhållandena inom garveriindustrin
utvisade, att denna industri arbetade med en negativ räntabilitet
och att en betydande kapitalförtäring pågick. Lönsamheten är alltjämt
högst otillfredsställande. Konkurrensen är ytterst hård, och de flesta förelag
kämpar, trots en långt driven rationalisering, med ekonomiska svårigheter.

Gällande kvalitetsbestämmelser för bottenläder, den s. k. förtyngningsförordningen,
förhindrar införsel till landet av förtyngt läder och utgör
därigenom ett visst importskydd för den inhemska bottenlädersfabrikationen.
Enligt uttalande i statsverkspropositionen är emellertid avsikten, alt
förordningen skall slopas från den 1 juli 1960. Detta är en ny omständighet,
som ytterligare understryker behovet av ett bättre tullskydd för garverinäringen.
Lädertullarna i Norge och Finland ligger avsevärt högre än i vårt
land, och i Danmark tillämpas en mycket sträng importreglering. Man torde
därför kunna utgå ifrån att en eventuell gemensam nordisk lädertull kommer
att ligga inte oväsentligt över den i propositionen föreslagna svenska
tullen.

Kap. 42

Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande

artiklar; varor av tarmar

Under kap. 42 har i motionerna I: B 120 (I: 386) och II: B 156 (II: 466)
väckts yrkanden

betr. nr 42.03 A: att tullsatsen för handskar måtte bestämmas till 15 % mot
i propositionen föreslagna 10 %; och

betr. nr 42.03 B: att tullsatsen för skinnkläder måtte fastställas till 12 %
mot i propositionen förordade 8 %.

Som motivering för yrkandet rörande tullen å handskar har bl. a. påpekats
att tullen i Danmark och Norge är inte obetydligt högre än i Sverige

232

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

eller mellan ca 20 och 33 %. Vid en nordisk tullunion måste tullen troligen
lastställas under hänsynstagande till att dessa länders tullar är högre äi>
den svenska. Importen av handskar har de senaste åren oavlåtligen stigil.
Den uppgick år 1955 till 28 ton med ett sammanlagt värde av 5,2 miljoner
kronor, år 1956 till 34 ton med ett värde av 4,9 miljoner kronor och år 1957
till 53 ton med ett värde av 6,7 miljoner kronor. Importens andel av den
sammanlagda förbrukningen i landet har sedan 1930-talet ökat från ca
30 % till mellan 50 och 60 %. Antalet inhemska handskfabriker i södra
Sverige, där det s. k. franska handskmakeriet dominerar, har det senaste
årtiondet sjunkit från 21 till 13. Antalet anställda, som år 1953 utgjorde
ca 2 000 personer, har nedgått till ca 1 200. Arbetslöshet hland yrkesmännen
förekommer redan och kan väntas komma att tilltaaa.

Den nuvarande tullsatsen å 10 % är i dagens läge otillräcklig för att
bereda den inhemska handskfabrikationen erforderligt skydd mot konkurrensen
från länder med lägre kostnadsnivå. Importvarorna härrör sig huvudsakligen
från länder med väsentligt lägre lönekostnader. Särskilt är konkurrensen
Irån Italien mycket kännbar. Ren dumping från låglöneländer förekommer
dessutom understundom. Om icke tullen höjes äventyras den inhemska
fabrikationens fortbestånd. Tullen på handskar bör därför icke under
några förhållanden sättas lägre än den av tulltaxekommittén föreslagna,
dvs. 12 %. Varje anledning saknas att sätta den lägre än nämnda på manufaktureringskostnaderna
beräknade normaltullsats. För att säkerställa fabrikationen
torde det dock krävas, att tullsatsen sättes något högre. Den bör
enligt motionärernas mening fastställas till den av fabrikanternas sammanslutningar
begärda procentsatsen 15 %.

I fråga om yrkandet rörande tullen å skinnkläder erinras om att konkurrensen
för den inhemska tillverkningen varit i starkt stigande under de
senaste åren. Billigare varor offereras särskilt från Västtyskland och Nederländerna.
Malungsdistriktet svarar för ej mindre än 80 % av den svenska
totaltillverkningen, därvid ca 2 000 personer sysselsältes. Större delen av
ortens befolkning är för sin inkomst väsentligen beroende av denna fabrikation,
och kommunens ekonomi är i hög grad avhängig av att full sysselsättning
kan upprätthållas. Den i propositionen förordade tullen understiger
väsentligen normaltullen, som beräknats till 11 å 12 %. Gällande tull å 8 %
är otvivelaktigt låg och bereder ett otillräckligt skydd för den inhemska
tillverkningen i det hårdnande konkurrensläget.

AVD. IX
Kap. 44

Trä och varor därav; träkol

Under kap. 44 har framställts följande motionsyrkanden, nämligen
betr. nr 44-/3 .4: i motionerna I: B 64 (I: 363) och II: B 63 (II: 463) samt
motionen II: B 75 (II: 479) att tullsatsen för parkettstav måtte bestämmas
till 10 % mot i propositionen föreslagna 6 %;

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

233

betr. nr ii.23: i motionen II: B 75 (II: 479) att tullsatsen för sammansatt
parkettstav måtte fastställas till 10 % samt att tullsatsen för dörrar måtte
fastställas till 8 %;

ävensom i motionerna I:B 64 (1:363) och II: B 63 (11:463) att tullsatsen
för byggnadssnickerier måtte bestämmas till 8 %.

Vidare har i motionen I: B 141 (I: 359) ifrågasatts om inte det i propositionen
föreslagna tullskyddet på träområdet i allmänhet skulle kunna
slopas.

I en till utskottet inkommen skrift har Träindustrins branschorganisation
i fråga om nr 44.23 B hemställt, i första hand, att en tull av 8 % fastställs,
eller i annat fall att tullen sättes så att de ingående materialtullarnas negativa
verkan upphäves. Organisationen har såsom ett minimikrav framfört
att tullfrihet inte införes utan en övergångsbestämmelse om successiv sänkning
under t. ex. fem år.

Svenska träindustriarbetareförbundet har i skrivelse till utskottet hemställt
att alla tullar på ingående material vid dörrtillverkning slopas — under
alla omständigheter de som ej bundits genom gemensamma nordiska
förslag.

Till stöd för yrkandena har anförts i huvudsak följande.

I motionen I: B 141 (I: 359) uttalas att den inhemska träindustrin av
naturliga skäl har en så stark ställning att något tullskyddsbehov i regel
inte föreligger. Med hänsyn till de resultat man kommit fram till vid förhandlingarna
om en nordisk tulltaxa föreligger kanske dock svårigheter att
för närvarande slopa tullskyddet.

I fråga om parkettstav erinras i motionerna I: B 64 och II: B 63 (I: 363 och
11:463) om att det nuvarande tullskyddet för parkettstav uppgår till 15—
20 %. Vidare uttalas att parkettindustrin har ett årligt produktionsvärde
av omkring 40 miljoner kronor. Industrin är typiskt landsortslokaliserad
och därjämte i viss utsträckning belägen i områden med sysselsättningssvårigheter.
Genom att de utländska tillverkarna själva försågar sin råstav
och vidare har 40—50 % lägre arbetslöner än de svenska, uppstår kostnadsbesparingar
för utländsk produktion av ca 13 % av försäljningspriset. De!
föreslagna tullskyddet 6 % täcker inte ens skillnaden i inanufaktureringskostnad
och ger inte utrymme för någon handelsvinst för de inhemska förelagen.
Tulltaxekommittén har antytt, att en tullsänkning ned till normal
tullnivå, omkring 5 %, skulle blottställa den inhemska industrin. Motionärerna
instämmer i under remissbehandlingen ställda yrkanden om 10 %
t ull, varigenom branschen skulle nå samma skydd som flertalet andra träindustrigrenar.

Beträffande yrkandet i fråga om tullen på dörrar n 1 talas i nyssnämnda
motioner att innebörden i propositionsförslaget är, att tullskyddet för dörrar
helt försvinner och att importen åtnjuter eu premie, motsvarande omkring
3—5 % av importpriset, d. v. s. den tull som en svensk tillverkare får be -

234 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

tala för tillsatsmaterial till dörrar. Detta är mycket otillfredsställande, särskilt
därför att just dörrfabrikationen visat sig ha goda tekniska förutsättningar
för effektivisering. Under de allra senaste åren har emellertid exportansträngningarna
för dessa produkter väsentligt motverkats genom de
massutbud av extremt billiga japanska dörrar, som skett bl. a. på USA.
Det är ingen tvekan om att en negativ tull skulle uppmuntra dörrimporten
från olika håll, även från kontinenten, där Europas största dörrfabriker
återfinnes. Dörrproduktionen står numera i fråga om fanering och ytbehandling
tillverkningstekniskt möbeltillverkningen mycket nära. På beslagen
nedlägges även mycket stort arbete. Detta skiljer dörrarna tydligt
från de grövre byggnadssnickerierna, vilket icke torde ha framgått tillräckligt
tydligt under förarbetena på propositionen.

I motionen II: B 75 (II: 479) framhålles beträffande parkettstav bl. a.
att eken och ekförsågningen för sydsvenska lövskogsbruket och sågverken
är en betydelsefull produktionssektor. Härtill kommer bokuppsågningen,
som är ännu något mera omfattande. Båda dessa virkesslag men särskilt
eken är huvudmaterial för parkettfabrikationen. Av ekförsågningen beräknas
minst två tredjedelar åtgå för parkettillverkningsändamål. Mellan
1944 och 1954 har nyplanterats 1 600 ha ekskog. Syftet är att på sikt frambringa
en ersättning för vissa delar av den sydsvenska barrskogen. Ett
grundvillkor för odlingens fortsatta främjande är givetvis att avsättning
kan beredas för eken. Då den i propositionen föreslagna tullsänkningen reducerar
parkettindustrins behov av ek (och i viss mån av bok), drabbas
uppenbarligen odlarna, enär egentlig alternativ användning för eken saknas.
Tullsänkningen kan göra den svenska parkettindustrin helt oräntabel.

Beträffande dörrar anföres i motionerna 1:383 och 11:479 att dörrtillverkningen,
efter det standards framställdes för femton år sedan, kunnat
bedrivas i för branschens förhållanden mycket långa serier. Härigenom har
dörrarna i Sverige, som försäljes genom helt frikonkurrerande utbud, förbilligats
och de allra bästa premisser skapats på längre sikt för att uppta
den traditionella exporten på området. Genom propositionen torde den
rationaliserade storindustrin på kontinenten beredas utmärkta förutsättningar
på svensk botten. Framtidsprognosen för svensk dörrindustri skulle
därmed betydligt försämras.

AVD. X
Kap. 48

Papper och papp samt varor av pappersmassa, papper eller papp

Under kap. 48 har framställts yrkande
betr. nr 48.07 B: i motionen II: B 69 (II: 489) att tullen å gummerat papper
inklusive gummerade förseglingsremsor måtte bestämmas till 10 % i stället
för i propositionen föreslagna 6 % ;

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

235

betr. nr 48.21: i motionen II: B 221 att nu gällande vikttullar å attrapper
för påskägg och liknande artiklar behålles oförändrade.

Vidare har i motionen I: B 141 (I: 359) ifrågasatts om inte det i propositionen
föreslagna tullskyddet på pappersområdet med hänsyn till den inhemska
industrins starka ställning i allmänhet skulle kunna slopas.

I en till utskottet inkommen skrift från Svenska wallhoardföreningen
har yrkats att tullen för nr 48.09 fastställes som värdetull till 10 %, i stället
för enligt propositionen som vikttull till 5 kr. per 100 kg., ev. i kombination
med vissa minimitullar.

Som motivering för yrkandet i motionen II: B 69 (II: 489) framhålles, att
den inhemska tillverkningen av gummerade förseglingsremsor samt gummerat
papper till etiketter och adresslappar f. n. bedrives vid sju fabriker. Sammanlagt
ca 400 anställda sysselsättes, och produktionen uppgår till ca 3 000
ton årligen. Företagen i fråga utgöres till huvudsaklig del av fristående
fabrikanter, som inköper sina pappersråvaror från den inhemska pappersindustrin.
Nu gällande tull är 20 öre per kg. Trots att normaltullsatsen utgör
9 å 10 %, föreslog tulltaxekommittén en sänkning av tullen till 5 %
av värdet. Från fabrikanthåll har dock påpekats att en dylik tull skulle
bli direkt negativ och att hänsyn måste tas till den omständigheten, att betydelsefulla
råvaror hänförde sig till gummeringen. I propositionen har
därför tullen höjts till 6 %. Denna tullsats innebär t. ex. att en rulle gummerat
papper om 55 nnn bredd och 20 m längd, vilken f. n. åtnjuter ett tullskydd
å 20 öre, får detta sänkt till 10 1/2 öre, d. v. s. tullskyddet minskas
med närmare 50 %. Någon särskild motivering för eu dylik kraftig reducering
av tullen har inte förebragts. I utlandet är tullarna avsevärt högre.
Under senare tid har den utländska konkurrensen börjat bli alltmera kännbar.
Vid en fortsatt konjunkturavmattning kan denna konkurrens få allvarliga
konsekvenser för sysselsättningen vid de svenska fabrikerna.

I motionen II: B 221, vari framställts yrkande om höjning av tullen förutom
å påskäggsattrapper även å konstgjorda blommor, nr 67.02, har till
stöd för yrkandena bl. a. anförts att tullen på nämnda artiklar för närvarande
utgår som vikttull. För blommor utgör tullen i vissa fall 40 öre per kg och
i andra fall 10 kr. per kg. I propositionens förslag till ny tulltaxa föreslås
för konstgjorda blommor en värdetull å 15 procent. Förslaget innebär för
flertalet artiklar en sänkning av tullskyddet med minst 50 procent. För pappattrapper
(påskägg o. d.) föreslås en värdetull å endast 8 procent, vilket
även innebär en stark sänkning av det nuvarande tullskyddet.

Tillverkningen av konstgjorda blommor bedrives av sex företag i Malmöhus
och Kristianstads län; ett par av dessa tillverkar också de nämnda påskäggsattrapperna.
Samtliga företag har under lång tid - mellan 60 och 30
år — varit sysselsatta med denna tillverkning. Sammanlagt sysselsätter företagen
ca 300 anställda, därav ca 50 hemarbetare. Fn stor del av de anställda
utgöres av kvinnlig arbetskraft, och många av dem är specialarbetare,
som vid eu arbetsnedläggelse skulle möta mycket stora svårigheter alt erhålla
lämplig anställning. Företagen arbetar under hård konkurrens med ut -

236

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

ländska företag, särskilt från öststaterna med deras låga arbetslöner och
möjligheter att sälja till rena dumpingpriser.

Därest den föreslagna tullsänkningen genomföres, skulle detta få till resultat,
att de svenska fabrikanterna icke längre kan hävda sig gentemot den
utländska konkurrensen utan blir tvingade att nedlägga sina rörelser. För
att förhindra att ett dylikt förhållande inträder synes enda möjligheten vara
att bibehålla de nuvarande tullarna på ifrågavarande produkter. Några betänkligheter
häremot bör inte möta, eftersom man inte vinner något av betydelse
genom den föreslagna tullsänkningen.

AVD. XI

Textilvaror

Beträffande denna avd., som omfattar kap. 50—63, har motionsvis framställts dels

ett allmänt yrkande, nämligen i motionen I: B 141 (I: 359), att tullskyddet
på textilområdet i varje fall ej bör sättas högre än normaltullsatserna; dels

ock nedan under resp. kap. redovisade yrkanden i motionerna I: B 37
11: 373) och II: B 65 (II: 469), innebärande att tullsatserna måtte fastställas
i enlighet med tulltaxekommitténs förslag, dock med framhållande av att
de av Kungl. Maj :t vidtagna ändringarna beträffande positionerna 59.15,

60.03 A och 60.04 C beröres av yrkandet endast i vad ändringarna avser
värdetullsatsens höjd.

Vidare har inkommit en gemensam skrivelse från Svenska textilarbetareförbundet
och Textilrådet, vari hemställts, att de av tulltaxekommittén förordade
tullsatserna måtte fastställas, och att minimitullar måtte införas för
rayonsilke och produkter därav, vidare för vävnader av ull, inklusive filtar,
och slutligen för vissa trikåvaror, inklusive nylonstrumpor.

Textilgrossisternas riksförbund har i en till utskottet ingiven skrift uttalat,
att en lämplig tullnivå på textilområdet i princip kunde uttryckas på
följande sätt: garner 5 %, vävnader 10 % och konfektion 15 %. Förbundet
bär vidare ifrågasatt en omprövning av minimivikttullarna beträffande
vissa underklädstyper av trikå.

Till stöd för motionsyrkandena har i huvudsak anförts följande.

I motionen I: B 141 (I: 359) erinras om att redan år 1955 ganska väsentliga
höjningar genomfördes för åtskilliga produkter på textilområdet under
hänvisning till textilindustrins svårigheter. Denna industri kämpar uppenbarligen
alltjämt med svårigheter, och textilarbetarna är fortfarande en låglönegrupp.
Man kan knappast komma till rätta med den svenska textilindustrins
problem genom rimliga tullhöjningar, vilka efter hand blir meningslösa
om Sverige kommer med i frihandelsoinrådet. Härifrån kommer den
största konkurrensen, och det gäller att i tid rusta industrin för denna utveckling.
Tullen, åtminstone på halvfabrikat, från marknader utanför fri -

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 237

handelsområdet bör därför bli så låg som möjligt för att höja vår konkurrensförmåga.

I motionerna I: B 37 och II: B 65 (I: 373 och II: 469) har hl. a. anförts.
1 propositionen föreslås beträffande textilområdet endast smärre jämkningar
i de år 1955 införda provisoriska tullsalserna, vilka i regel utgör 12 %
av värdet för vävnader och 14 % av värdet för trikåvaror och konfektion.
Dessa tullsatser ligger 2 resp. 1 enhet under de av tulltaxekommittén föreslagna.
Någon bestående förbättring av textilindustrins läge har inte inträtt,
utan importen fortsätter att sliga i oförändrad takt. Den faktiska importutvecklingen
framgår av i motionen I: 373 intagen tabell.

Den s. k. partsutredningen har visat, att textilindustrin under efterkrigsåren
minskat med ca 13 000 anställda. Vidare har industrin åren 1951—

1955 lidit betydande förluster. Någon förbättring av lönsamheten under år

1956 och 1957 synes inte ha inträtt. I denna situation är det inte försvarligt
att just för textilindustrin underskrida den av kommittémajoriteten föreslagna
tullnivån, som framkommit som ett kompromissförslag efter årslånga
utredningar. För dagen vet man mycket litet om möjligheterna att genomföra
en gemensam nordisk marknad och ännu mindre om när en sådan
eventuellt kan komma till stånd. Dess genomförande torde nämligen i hög
grad vara beroende av om och när ett europeiskt frihandelsområde kan genomföras.
Ett sammankopplande av textilindustrins tullfråga med dessa
marknadsplaner medför därför en förhalning till obestämd framtid av en i
övrigt motiverad revision. De föreslagna tullsatserna torde dessutom ligga
avsevärt under den nivå, som kan bli normerande för en gemensam europeisk
marknad.

Kap. 50
Natursilke

Under kap. 50 har framställts motionsyrkanden
betr. nr 50.09 och 50.10: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469)
att tullsatsen för var och en av dessa positioner måtte bestämmas till
14 % i stället för i propositionen föreslagna 12 %.

Beträffande den huvudsakliga motiveringen för yrkandena hänvisas till
ovanstående under rubriken Avd. XI Textilvaror lämnade redogörelsen.

Kap. 51

Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Under kap. 51 har framställts följande motionsyrkanden:
betr. nr 51.01 A, 51.02 A, 51.03 A och 51.0b Al: i motionerna I: B 37 (I: 373)
och II: B 65 (II: 469)

att tullsatsen, som i enlighet med propositionsförslaget förordas t.v. vara
suspenderad, måtte bestämmas till 20 %;

238

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

betr. nr 51.01: i motionerna I:B 36 (1:381) och II: B 41 (11:462) att för
rayonsilke och syntetcord fastställes en tull av 20 % jämte en minimitull
av 2 kr. per kg;

betr. nr 51.02: i motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40 (II: 481) att tullfrihet
införes för syntetiska och konstgjorda fibrer för borstar;

i motionen II: B 155 (II: 476) att syntetiska och konstgjorda fibrer, avsedda
för borstfabrikation, hänföres till kap. 56 såsom en särskild undergrupp
med en tull av 7 kr. per 100 kg;
betr. nr 51.Oi A 1 och B: i motionerna I: B 36 (I: 381) och II: B 41 (II: 462)
att tullen på vävnader av rayonsilke och cordväv av syntetsilke fastslälles
till 20 % med nuvarande tullar som minimitullar;
betr. nr 51.0i A 2: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att
tullen måtte bestämmas till 20 % men t.v. utgå med 14 % i stället för enligt
propositionen 14 %, t.v. dock 10 %.

Beträffande motiveringen för de i motionerna I: B 37 och II: B 65 (I: 373
och 11:469) framförda yrkandena hänvisas till den ovan under rubriken
Avd. XI Textilvaror lämnade redogörelsen.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: B 62 och II: B 40 (I: 380 och II: 481)
har bl. a. anförts. I Sverige finnes en utbyggd borstindustri som använder
syntetiska och konstgjorda fibrer för borstar. Dessa sorters fibrer får allt
större användning inom borst- och penselindustrin beroende på att motsvarande
naturvaror produceras i allt mindre omfattning. Hittills har dessa fibier
''varit piaktiskt taget tullfria i likhet med motsvarande naturalster, såsom
borst- och växtfibrer. Enligt propositionsförslaget torde tullsatsen hli
lägst 8 % och ev. 15 % av värdet, varvid för vissa kvaliteter suspenderad
tull t.v. kan förekomma. F. n. torde ca 50 ton syntetiska borstfibrer med ett
värde av ca 1 000 000 kr. importeras per år. Delta skulle enligt propositionen
innebära en tullbelastning av 80 000 till 150 000 kr. per år mot nuvarande 3 500
kr. För konstgjorda borstfibrer, varav importeras ca 10 ton med ett uppskattat
värde av 100 000 kr., skulle belastningen bli 8 000 till 15 000 kr. mot
för närvarande 700 kr. Någon tillverkning av syntetiska och konstgjorda
iibrer för borstfabrikation förekommer ej inom landet.

Yrkandena i motionerna I: B 36 och II: B 41 (I: 381 och II: 462) motiveras
med följande. Nu utgående tullar på rayonsilke har medfört, att under
senare år en rayonindustri i vårt land växt fram av relativt betydande omfattning.
Det i propositionen framlagda förslaget innebär en så väsentlig
sänkning av de nu utgående tullarna, att vår inhemska industris ekonomiska
förutsättningar därigenom skulle helt förändras. Överproduktion på världsmarknaden
har medfört en kraftig prissänkning, och rayonsilke dumpas nu
på den internationella marknaden, varvid överskottsproduktionen i första
hand soker sig till de länder, som saknar ett nöjaktigt dumpingskydd.

I ett europeiskt frihandelsområde skulle den svenska industrin på detta
område väl kunna hävda sig. Annorlunda ställer sig förhållandena f. n„ då

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

239

höga tullar och andra handelshinder skyddar de nationella marknaderna.
Dessa är i jämförelse med vårt land så stora, att de ger utrymme för hög
avsättning med betydande vinstmarginaler, vilka i sin tur förklarar den pågående
exporten till de mindre länderna till priser under tillverkningskostnaderna.
För tillverkning av cordväv är rayonsilke och syntetsilke helt substituerbara,
varför därav tillverkade slutprodukter, i främsta rummet bildäck,
är kvalitativt helt likvärdiga. Förbrukarna av däck kan icke avgöra,
om det innehåller rayon- eller syntetfiber. För gummifabrikernas val av
cordmaterial är därför den ekonomiska synpunkten utslagsgivande. Samma
!ullsats bör därför, såsom tultaxekommittén förordat gälla såväl rayonsom
syntetcordväv.

Skulle gummifabrikerna övergå till inköp av syntetcordväv, hade de svenska
rayontillverkarna icke möjlighet att uppehålla tillverkningen av rayoncord.
Under sådana förhållanden blev det inte heller möjligt att fortsätta
tillverkningen av rayonsilke för textila ändamål, eftersom denna i sådant
fall måste belastas med alltför höga fasta kostnader. Den föreslagna tullsänkningen
kommer att få ekonomiskt mycket vittgående konsekvenser, så
länge den europeiska marknaden icke genomförts. För exempelvis Svenska
Rayori AB i Älvenäs skulle övergången från nuvarande tullsatser till de
föreslagna innebära ett inkomstbortfall räknat på åren 1955, 1956 och 1957
av respektive 3 291 000, 3 980 000 och 3 107 000 kr. Även om det nuvarande
tullskyddet icke helt utnyttjas, blir verkningarna så allvarliga, att sysselsättningen
i hög grad måste påverkas och tillverkningen eventuellt helt nedläggas,
dvs. enbart vid detta företag skulle 725 arbetare och tjänstemän friställas.
Ett nedläggande av denna tillverkning skulle även medföra allvarliga
verkningar för vår beredskap på grund av svårigheten att lagra bildäck.

I motionen II: B 155 (11:476) framhålles att enligt propositionen borslfabrikationen
får ett tullskydd av 10 procent, d. v. s. samma som den år
1955 införda provisoriska tullen. Den senare gäller emellertid vid oförändrade
tullar på ingående material. De kostnadsfördyringar, som nu uppslår
på grund av föreslagna höjda råvarutullar, gör den tioprocentiga tullen
nominell. Visserligen har för borstar med syntetborsl lämnats en kompensation
om 20 procent för materialet, men den återstående normaltullen överstiger
ändå den föreslagna med 2 procent.

I tulltaxekommitténs förslag anges under kap. 51, anmärkn. 3, att syntetiska
och konstgjorda borstfibrer, som understiger 2 in längd, skall hänföras
till kap. 56, om största tvärsnittet uppgår till högst 1 mm. I konsekvens
härmed borde dessa fibrer hänföras till pos. 56.01 A resp. B. Av kommentarerna
i propositionen till pos. 51.03 (ändlösa textilfibrer) vill det
emellertid synas som om syntetiska och konstgjorda borstfibrer, trots deras
relativt korta längd, skall hänföras till nämnda position. Del synes dock
motionärerna som om anmärkningarna till kap. 56 är mera tillämpliga på
borstfibrer. Syntetiska och konstgjorda fibrer har alltsedan 1932 enligt generaltullstyrelsens
beslut hänförts till »annat tagelsurrogat», stat. nr 243: 1
med en tull av 7 öre per kilo. Därvid torde ha underförståtts att med tagel -

240

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

surrogat har jämställts »borstsurrogat», eftersom ju dessa syntetiska och
konstgjorda borstfibrer i lika hög grad varit ersättningar (och i vissa fall
förbättrade sådana) för borst och annat borstbinderimaterial än tagel. Det
är nu oklart till vilken huvudgrupp och detalj grupp som syntetiska och
konstgjorda borstfibrer skall hänföras. I varje fall är det risk för att tullsatsen
blir lägst 8 %, ev. 12 % på värdet, varvid för vissa kvaliteter tills
vidare suspenderad tull kan förekomma.

Kap. 53

Ull och andra djurhår

Under kap. 53 har följande motionsyrkanden framställts, nämligen,
betr. nr 53.07 och 53.10: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469)
att tullsatsen måtte bestämmas till 7 % i stället för enligt propositionen

5 %;

betr. nr 53.08: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att tullsatsen
för garn av fina djurhår måtte bestämmas till 7 % för kamgarn i
stället för enligt propositionen 5 %;

betr. nr 53.11—53.13: i motionerna I: B 117 (I: 369) och II: B 154 (II: 470)
att minimitullar, uppgående till kr. 3: 75 per kg, måtte beslutas;
betr. nr 53.11 B: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att tullsatsen
måtte fastställas till 14 % för vävnader över 225 g och 15 % för
vävnader under 225 g mot i propositionen föreslagna 12 %;
betr. nr 53.12 och 53.13: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469)
att tullsatsen måtte fastställas till 14 % mot i propositionen föreslagna
12 %.

Beträffande vad som anförts till stöd för yrkandena i motionerna I: B 37
och II: B 65 (I: 373 och II: 469) hänvisas till den ovan under rubriken Avd.
XI Textilvaror lämnade redogörelsen.

Av motiveringen för yrkandet i motionerna I: B 117 och II: B 154 (I: 369
och II: 470) må återges följande. Från OEEC-området, främst Italien, förekommer
export av textilvaror till underpriser. Textila färdigvaror offereras
till priser, som ofta understiger våra garnkostnader. Genom en sådan prispolitik
har den svenska importen av dessa varor under de senaste åren stigit
med mer än 50 % per år och motsvarar nu ca 1/3 av hela den svenska ylleproduktionen
för beklädnadsändamål. Importstegringen till Sverige för varor
av detta slag liksom förhållandet mellan prissättningen från Italien och övriga
västeuropeiska länder framgår av två i motionen II: 470 intagna tabeller.
Med Italien-importens kvantitativa betydelse och onormalt låga prisnivå är
det ofrånkomligt att denna varit och alltmer blivit av avgörande betydelse
för den svenska ylleindustrins nuvarande allvarliga läge. Arbetarantalet har
från år 1950 till år 1956 reducerats från ca 13 400 till ca 8 500, en nedgång
med mer än 35 %. Denna utveckling har ägt rum trots att de inhemska

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 241

företagen gjort sitt yttersta för att genom avkall på prissidan möta importkonkurrensen
och hålla produktionen uppe. Följden av detta har emellertid
självfallet återverkat på lönsamheten, som för ylleindustrin varit katastrofalt
dålig under en längre tid. För perioden 1951—1955 har underskotten i
ylleindustrin och den kombinerade textilindustrin, i vilken ylleindustrin till
stor del ingår, enligt partsutredningen uppgått till icke mindre än 65 resp.
60 miljoner kronor. De i motionerna föreslagna minimitullsatserna är icke
tillräckliga att såsom en antidumpingtull utfylla gapet mellan underpris och
normalpris på dessa varor men torde genom sin automatiskt verkande effekt
utgöra ett motiverat bottenskydd.

Kap. 54

Lin och rami

Under kap. 54 har i motionerna I:B 37 (1:373) och II: B 65 (II: 469)
framställts följande yrkanden, nämligen

betr. nr 54.03 B och 54.04: att tullsatsen måtte bestämmas till 11 % i stället
för enligt propositionen 9 %;

betr. nr 54.05: att tullsatsen måtte fastställas till 15 % i stället för enligt
propositionen 13 %.

Beträffande vad som anförts till stöd för yrkandena hänvisas till den ovan
under rubriken Avd. XI Textilvaror lämnade redogörelsen.

Kap. 55

Bomull

Under kap. 55 har i motionerna I:B 37 (1:373) och II: B 65 (11:469)
framställts yrkanden

betr. nr 55.05—55.09 av innebörd att tullsatsen måtte bestämmas till 14 %
vid de positioner beträffande vilka i propositionen föreslagits 12 %.

Härjämte har från Mölnlycke Väfveri Aktiebolag inkommit en skrift,
vari hemställts att förbandsgas enligt nr 55.07 måtte erhålla ett tullskydd
av 16 %.

Beträffande motiveringen till motionsyrkandet hänvisas till den ovan under
rubriken Avd. XI Textilvaror lämnade redogörelsen.

Kap. 56

Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Under kaj). 56 har framställts följande motionsyrkanden, nämligen
betr. nr 56.01: i motionerna I: B 56 (I: 382) och II: B 67 (II: 460) att tullen
tills vidare skall vara suspenderad för annan syntetull än akrylull;
l(i Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B 1

242

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

betr. nr 56.05 A och 56.06: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (Il
469) att tullsatsen måtte fastställas till 12 % mot i propositionen föreslagna
10 %, samt

betr. nr 56.07 B: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att tullsatsen
måtte bestämmas till 15 % i stället för enligt propositionen 12 %.
Vidare har från Nordiska Maskinfilt Aktiebolaget m. fl. inkommit en
skrift, vari framförts samma yrkande beträffande nr 56.01 som i motionerna
I: B 56 (I: 382) och II: B 67 (II: 460).

Till stöd för yrkandet i sistnämnda motioner har erinrats om att tulltaxekommittén
beträffande 56.01 föreslog att rubriken skulle uppdelas i A. syntetiska
och B. konstgjorda fibrer och att tullen för underrubrik A. skulle
vara suspenderad tills vidare. Kommittén förordade alltså tullfrihet för syntetiska
fibrer. I propositionen har hela rubriken 56.01 föreslagits få en tull
av 8 % utan att någon suspendering ifrågasatts. Propositionen och tull1
axekommitténs förslag är överensstämmande i sitt hänsynstagande till
behovet av tullskydd för en inhemsk produktion av syntetull. Mot propositionens
förslag kan emellertid anföras att det är oriktigt att tullbelägga
samtliga slag av syntetull, då den inhemska tillverkningen i själva verket
endast omfattar en enda typ av de många av vilka behov av import för närvarande
föreligger. Man kan nämligen särskilja en lång rad av olika huvudtyper
av syntetull med högst varierande egenskaper och följaktligen också
användningsområden, vilket belyses med exempel i motionen 11:460. Användningen
av syntetull är redan betydande och befinner sig under mycket
kraftig expansion. Redan nu utgör syntetullen en betydande del av många
industriers råvara. Så är exempelvis fallet hos kamgarns- och kardgarnsspinnerier
samt inom maskinfiltindustrin.

I fråga om motiveringen för yrkandena i motionerna I: B 37 och II: B 65
hänvisas till den ovan under rubriken Avd. XI Textilvaror lämnade redogörelsen.

Kap. 57

Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och vävnader därav

Under kap. 57 har i motionerna I:B 37 (1:373) och II: B 65 (11:469)
framställts yrkanden

betr. nr 57.05 B, 57.10 och 57.12: att tullsatsen måtte bestämmas till 11 % i
stället för enligt propositionen 9 % för nr 57.05 B och 10 % för nr 57.10
och 57.12;

betr. nr 57.06, 57.07 B och 57.08: att tullsatsen måtte bestämmas till 9 % för
enkelt garn och 11 % för flertrådigt garn mot enligt propositionen 9 %
för nr 57.07 B och eljest 8 %; samt

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

243

betr. nr 57.09: att tullsatsen måtte fastställas till 15 % i stället för 13 %
enligt propositionen.

Rörande vad som anförts till stöd för yrkandena hänvisas till den ovan
under rubriken Avd. XI Textilvaror lämnade redogörelsen.

Kap. 58

Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader; band;
snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar; spetsar; broderier

Under kap. 58 har i motionerna I: B 37 (1:373) och II: B 65 (11:469)
framställts följande yrkanden, nämligen

betr. nr 58.04: att tullsatsen måtte bestämmas till 14 % i stället för 12 %
enligt propositionen;

betr. nr 58.05 A, 58.05 B 3, 58.06 C, 58.07 B 3, 58.08 C och 58.09 C: att tullsatsen
måtte bestämmas till 15 % i stället för 14 % enligt propositionen;
samt

betr. nr 58.05 B 1, 58.06 A, 58.07 B 1, 58.08 A och 58.09 A: att tullsatsen
måtte bestämmas till 20 % men tills vidare vara begränsad till 15 % mot
enligt propositionen en tullsats av 14 %, som tills vidare begränsas till
10 %.

Rörande vad som anförts till stöd för yrkandena hänvisas till den ovan
under rubriken Avd. XI Textilvaror lämnade redogörelsen.

Kap. 59

Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn; tågvirke och linor samt varor
därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med impregnering eller
överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

Under kap. 59 har framställts följande motionsyrkanden, nämligen
dels i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469)
betr. nr 59.02, 59.03 och 59.17: att tullsatsen måtte bestämmas till 12 %
mot 10 % enligt propositionen;

betr. nr 59.04 A och B samt 59.06 A och B: att tullsatsen måtte bestämmas
till 20 % för alla till nämnda positioner hänförliga varuslag i stället
för enligt propositionen 14 % för varor av ändlösa syntetiska textilfibrer
och 20 % för varor av ändlösa konstgjorda textilfibrer;
betr. nr 59.04 C: att tullsatsen måtte bestämmas till 9 % för enkelt material
och 11 % för 1''lertrådigt material;

betr. nr 59.06 C: alt lullsatsen måtte bestämmas till 11 % i stället för 10 %
enligt propositionen;

244

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

betr. nr 59.07 B, 59.08 B, 59.09, 59.11 C, 59.12 och 59.13 C: att tullsatsen
måtte bestämmas till 14 % mot 12 % enligt propositionen;
betr. nr 59.11 A, att tullsatsen, som i överensstämmelse med propositionsförslaget
förordas skola vara suspenderad tills vidare, bestämmes till
20 % mot 12 % enligt propositionen;

betr. nr 59.13 A: att tullsatsen måtte bestämmas till 18 % men tills vidare
begränsas till 14 % i stället för enligt propositionen 14 % med begränsning
tills vidare till 10 %; ävensom

betr. nr 59.14: att tullsatsen måtte bestämmas till 13 % mot 12 % enligt
propositionen;

betr. nr 59.15: att tullsatsen måtte bestämmas till 14 % i stället för enligt
propositionen 10%;

dels ock i motionerna I: B 34 (I; 372) och II: B 70 (II: 471)
betr. nr 59.05 A: att tullen för fisknät måtte fastställas såsom värdetull till
10 % i stället för enligt propositionen såsom vikttull med, för fisknät av
bomull, 25 kr. för 100 kg, och för fisknät av annat textilmaterial 45 kr.
för 100 kg.

I fråga om motiveringen för yrkandena i motionerna I: B 37 och II: B 65
(1:373 och 11:469) hänvisas till den ovan under rubriken Avd. XI Textilvaror
lämnade redogörelsen.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: B 34 och II: B 70 (I: 372 och II:
471) har bl. a. erinrats om att fisknät i propositionen föreslås få oförändrad
tullsats. Detta innebär att tullen för färdiga bomullsnät, vilka hittills utgjort
den absolut största delen av nätkonsumtionen i landet, är 25 öre per
kg, d. v. s. i genomsnitt mindre än 2 % av värdet. För de alltmer vanliga
näten av nylon och andra konstfibrer är tullen 45 öre per kg, vilket innebär
genomsnittligt lägre tullskydd i % på värdet räknat än för bomullsnäten. Att
med så lågt tullskydd driva en lönsam nättillverkning inom landet torde icke
vara möjligt och en nätfabrik har redan lagt ned tillverkningen. Att det för
landet är av stort intresse att bibehålla en inhemsk nättillverkning står dock
utom allt tvivel.

En inhemsk nätindustri kan till skillnad från fabriker belägna i utlandet
betjäna fisket med utomordentligt korta leveranstider och snabb service.
Om redskap går sönder eller förloras kan de svenska nättillverkarna ofta
redan samma dag leverera nät för lagning eller nytillverkning av redskap.
Utländska nätfabriker har ingen möjlighet och knappast samma intresse
att lämna sådan service. Skulle de svenska fabrikanterna slås ut till följd av
utländsk konkurrens, får de utländska nättillverkarna möjlighet att helt
bestämma nätpriserna i Sverige. Erfarenheten visar, att konsumenterna
inle brukar vara betjänta av en sådan utveckling. Under krig och beredskap
måste en inhemsk nättillverkning vara av största värde såväl militärt som
civilt. Detta visade sig inte minst under det senaste kriget, då vissa fabriker
fick direkt föreläggande att öka sin nätproduktion. Ett återupptagande av
en nedlagd nättillverkning under ett avspärrningsläge skulle ta mycket

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 245

lång tid. Maskinanskaffning och upplåning av arbetskraft till denna mycket
särartade tillverkning tar flera år. Enda sättet att bevara och upprätthålla
en inhemsk nätindustri av tillräcklig kapacitet är att ge den skydd,
någorlunda i nivå med vad som beredes annan textilindustri. Invändningen
att tull är en för fiskarna kostnadsfördyrande faktor är inte hållbar. Ett
tillräckligt tullskydd kommer att möjliggöra tillverkning i mera ekonomiska
serier och således verka kostnadssänkande. Och vidare medför tillvaron
av en svensk produktion en nedpressning av priserna på importerade nät
resp. en garanti mot att utländska karteller kan bli allenarådande på den
svenska marknaden och genom höga priser draga otillbörlig fördel av densamma.
Det bör beaktas, att den svenska konsumtionen av nät i kronor
räknat utgör endast ca 5 % av värdet av den svenska konsumtionen av
fisk.

Kap. 60
Trikåvaror

Under kap. 60 har framställts följande motionsyrkanden, nämligen
betr. nr 60.01 A, 60.02 A och 60.0b A: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II:
B 65 (II: 469) att tullsatsen bestämmes till 20 % men tills vidare begränsas
till 11 % i stället för enligt propositionen 14 % med begränsning tills
vidare till 8 % ;

betr. nr 60.01 C, 60.02 C, 60.03 C och 60.0b C: i berörda motioner att tullsatsen
måtte bestämmas till 15 % mot i propositionen föreslagna 14 %;
betr. nr 60.03 A: i motionerna I: B 88 (I: 364) och II: B 120 (II: 484) att
tullsatsen måtte bestämmas till 20 % med en minimitull av 8 kr./dussin
i stället för enligt propositionen en tullsats av 18 %, tills vidare begränsad
• till 14 %, utan minimitull;

i motionerna I: B 117 (I: 369) och II: B 154 (II: 470) att en minimitull
av 8 kr./dussin måtte fastställas;

i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att tullsatsen måtte
bestämmas till 20 % med begränsning till 16 %;
betr. nr 60.05 A: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att tullsatsen
måtte bestämmas till 17 % med begränsning tills vidare till 15 %
i stället för enligt propositionen 14 %, begränsad tills vidare till 12 %;
betr. nr 60.05 C:

i motionerna I: B 117 (I: 369) och II: B 154 (II: 470) att en minimitull
fastställes av innebörd att tullen i varje fall, om vikten per dussin uppgår
till högst 1 kg, motsvarar minst 450 kr. och i annat fall minst 350 kr. per
100 kg;

i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att tullsatsen måtte
bestämmas till 15 % mot i propositionen föreslagna 14 %;

246 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

betr. nr 60.06 A: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att tullsatsen
måtte bestämmas till 18 % med begränsning tills vidare till 14 %
i stället för enligt propositionen 14 %, begränsas tills vidare till 10 %;
samt

betr. nr 60.06 C: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att tullsatsen
måtte bestämmas till 14 % i stället för enligt propositionen 12 %.
Vidare har i motionerna I: B 36 (I: 381) och II: B 41 (II: 462) beträffande
till kap. 60 hänförlig trikå av rayonsilke yrkats en tullsats av 20 % med nuvarande
tull såsom minimitull. Rörande den huvudsakliga motiveringen för
detta yrkande hänvisas till den ovan under kap. 51 lämnade redogörelsen för
innehållet i berörda motioner.

Beträffande motiveringen för övriga till kap. 60 hänförliga motionsyrkanden
må här återges följande.

I motionerna I: B 88 och II: B 120 (I: 364 och II: 484) framhålles bl. a. att
vår mycket låga tull å nylonstrumpor medfört, att exportörerna i de länder,
som har överproduktion av damstrumpor, i första hand vänt sig till Sverige,
där de ständigt underbjuder varandra. Den svenska strumpindustrin, som
tidigare försörjt hemmamarknaden till 90 %, har härigenom tvingats att
uppgiva allt större del av sitt eget avsättningsområde, så att självförsörjningsgraden
numera endast är ca 50 %. Möjligheterna till kompensation
genom export är synnerligen begränsade.

Industrins maskinpark är av hög teknisk standard, och produktiviteten
har genom rationell planering och effektiva arbetsmetoder måst drivas upp
till en hög nivå för att kompensera Sveriges högre arbetslöner och strängare
arbetstidslagstiftning. Industrin torde därför ha goda möjligheter att
klara sig i framtiden vid ett tullskydd, som någorlunda ansluter sig till nivån
i det övriga Europa, varifrån konkurrensen måste mötas.

I propositionen synes inte vederbörlig hänsyn ha tagits till att den svenska
strumpindustrin inför en eventuell gemensam europeisk marknad kommer
i ett avsevärt sämre utgångsläge beträffande tullavtrappning m. m. än sina
konkurrenter. På detta varuområde medgiver våra internationella åtaganden
i GATT en tullsats, som anknyter till den internationella genomsnittliga
tullnivån, nämligen 25 % av värdet. Denna bindning i GATT har skett vid
den nuvarande garntullen av 2 kronor per kg.

I motionerna I: B 117 och II: B 154 (I: 369 och II: 470) anföres bl. a. att
nylonstrumpor hör till de textilvaror som främst från Italien exporteras till
Sverige till underpriser. Betecknande för prisläget är att våren 1955, då anlidumpingförordningcn
ännu tillämpades för nylonstrumpor, ansågs från
italiensk sida ett pris av 36 kronor per dussin såsom normalt, medan man
från Italien i dag säljer strumpor till Sverige för 18—20 kronor per dussin.
Någon möjlighet att tillverka strumpor till detta pris föreligger varken i
Italien eller i Sverige. Såsom framgår av en i motionen 11:470 intagen tabell
svarar Italien nu för ca 35 % av den totala importen av nylonstrumpor

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 247

till Sverige. Den italienska prispolitiken har naturligtvis medfört stora avsättningssvårigheter
för den svenska industrin, vilket bl. a. tagit sig uttryck
i avsevärt försämrad orderingång och väsentligt stegrade lager.

I propositionen föreslås att den år 1955 för vissa artiklar genomförda anordningen
med minimitull tills vidare bör bibehållas endast för underkläder
(nr 60.04). Den för motsvarande plagg, hänförliga till nr 60.05, gällande
minimitullen skulle därigenom upphöra att gälla. Emellertid avsåg de utredningar,
som våren 1955 skedde beträffande underpriskonkurrensen på
trikåvaror, alla varor av denna typ oavsett om de tulltekniskt betecknas som
över- eller underkläder. I många fall är skillnaden mellan dessa artiklar endast
en fråga om färgval etc. Underpriskonkurrensen är minst lika hård beträffande
position 60.05 som 60.04. För undvikande av allvarliga driftstörningar
och därav följande sysselsättningsproblem är det beträffande för
dumping särskilt känsliga varuområden nödvändigt, att värdetullen redan i
tulltaxan kombineras med specifika minimitullar.

Rörande vad som anförts till stöd för yrkandena i motionerna I: B 37 och
II: B 65 (I: 373 och II: 469) hänvisas till den ovan under rubriken Avd. XI
Textilvaror lämnade redogörelsen.

Kap. 61

Kläder och tillbehör därtill

Under kap. 61 har i motionerna I:B 37 (1:373) och II: B 65 (11:4691
framförts följande motionsyrkanden, nämligen

betr. nr 61.01 A, 61.02 A, 61.03 A, 61M A, 61.08 A, 61.09 A, 61.10 A och

61.11 A: att tullsatsen måtte bestämmas till 17 % och tills vidare begränsas
till 15 % i stället för enligt propositionen 14 %, begränsad tills vidare
till 12 %;

betr. nr 61.01 C: att tullsatsen måtte bestämmas till 13 % mot i propositionen
föreslagna 12 %;

betr. nr 61.02 C, 61.03 C, 61M C, 61.08 C, 61.09 C, 61.10 C och 61.11 C: att
tullsatsen måtte bestämmas till 15 % (enligt propositionen 14 %);
betr. nr 61.05 A och 61.06 A: att tullsatsen måtte bestämmas till 20 % med
begränsning tills vidare till 14 % i stället för enligt propositionen 14 %,
begränsad tills vidare till 10 %; samt
betr. nr 61.05 C och 61.06 C: att tullsatsen måtte bestämmas till 14 % mot i
propositionen föreslagna 12 %.

Beträffande vad som anförts till stöd för yrkandena hänvisas till den ovan
under rubriken Avd. XI Textilvaror lämnade redogörelsen.

248

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 62

Andra konfektionerade textilvaror

Under kap. 62 har framställts följande motionsyrkanden, nämligen
dels

betr. nr 62.01: i motionerna I: B 117 (I: 369) och II: B 154 (II: 470) att en
minimitull av 3 kr. 75 öre/kg måtte fastställas;

i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att tullsatsen måtte
bestämmas till 14 % mot i propositionen föreslagna 12 %;
dels ock

i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469)
betr. nr 62.02 A: att tullsatsen måtte bestämmas till 20 % med begränsning
tills vidare till 14 % (enligt propositionen 14 %, begränsad tills vidare
till 10 %);

betr. nr 62.02 C och 62.04: att tullsatsen måtte bestämmas till 15 % mot i
propositionen föreslagna 13 %;

betr. nr 62.03 B: att tullsatsen måtte bestämmas till 11 % i stället för enligt
propositionen 10 %;

betr. nr 62.05 A: att tullsatsen måtte bestämmas till 17 % med begränsning
tills vidare till 15 % (enligt propositionen 14 %, begränsad tills vidare till
12 %); samt

betr. nr 62.05 C: att tullsatsen måtte bestämmas till 15 % mot i propositionen
föreslagna 14 %.

Beträffande vad som anförts till stöd för yrkandena hänvisas, vad angår
motionerna I: B 37 och II: B 65 (I: 373 och II: 469), till den ovan under rubriken
Avd. XI Textilvaror lämnade redogörelsen, och vad angår motionerna
I.B 117 och II: B 154 (1:369 och 11:470) till framställningen ovan under
kap. 53.

AVD. XII
Kap. 64

Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill

Under kap. 64 har följande framställningar gjorts,
betr. nr 64.07—64.05 A yrkas i motionerna I: B 116 (1:362) och II: B 152
(II: 467) att tullsatsen måtte fastställas till lägst 18 % av värdet med en
minimitull av 3 kr. per par (för nåtlade överdelar 1 kr. 50 öre per par);

i en skrift från Sveriges skohandlarförbund hemställes att den av Kungl.
Maj :t föreslagna tullsatsen måtte fastställas;

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 249

betr. nr 6A.01 och 6b.02 hemställes i skrifter från Sveriges gummiindustriförening
att tullsatsen bestämmes till lägst 15 % med en minimitull av
1,20 kr./kg vid nr 64.01 och 1,50 kr./kg för nr 64.02.

Till stöd för motionsyrkandet anföres följande.

Importen av läderskor, som före kriget var obetydlig, har under efterkrigstiden
ökat mycket starkt, vilket får ses i samband med det genom penningvärdets
fall minskade tullskyddet. År 1950 uppgick importen till 370 000
par, 1955 till 960 000 par och 1957 till 1,32 milj. par, motsvarande drygt 12 %
av den inhemska produktionen av läderskor. Sistnämnda importsiffra, som
alltså uppnåtts inom loppet av några få år, motsvarar tillverkningen vid ett
femtontal medelstora svenska skofabriker. Importens starka ökning har bidragit
till att skärpa den redan förut ytterst hårda konkurrensen inom
branschen och medfört, att många fabriker tvingats upphöra med sin tillverkning.

En del av importen utgörs av mycket billiga skor av låg kvalitet. Som
exempel härpå må tjäna följande uppgifter ur 1957 års importstatistik:

Från Antal Värde Värde

par kr per par

Japan.................. 93 500 252 000 2:69

Nederländerna.......... 72 200 717 000 9: 93

Tjeckoslovakien ........ 57 800 604 000 1 0:45

Belgien ................ 25 800 318 000 12:33

Västtyskland .......... 188 200 3 582 000 19:03

Till jämförelse nämnes, att enligt Svenska skofabrikantföreningens statistik
det genomsnittliga tillverkningsvärdet 1956 för svenska läderskor var
25 kr. 11 öre per par. Behov föreligger därför av en kvantitativ minimitull
vid övergång till ett system med värdetullar. Vidare förtjänar de speciella
förhållanden i sysselsättningshänseende, som råder inom skoindustrin och
som sammanhänger med mode- och säsonginflytelserna, särskilt beaktande
vid tullfrågans avgörande.

Kap. 65

Huvudbonader och delar därtill

Under kap. 65 har följande framställningar gjorts,
betr. nr 65.01 och 65JJ3 yrkas i motionerna I:B33 (1:387) och II: B 42
(II: 457) att tullsatsen bestämmes till 14 % samt att de nuvarande stycketullarna
bibehålies som minimitullar;

i en från Karlskrona stads industriråd inkommen skrift framställes
samma yrkande;

betr. nr 65.05 hemställes i motionerna I: B 37 (1:373) och II: B 65 (11:469)
om en tullsats av 14 % dock högst 5 kr. per styck (enligt propositionen
12 % dock högst 5 kr. per styck);

250

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

betr. nr 65.07: i motionerna I:B 33 (1:387) och II: B 42 (11:457) yrkas
att tullen på svettremmar slopas eller alternativt belägges med en tull
av 8 %;

i en från Aug. Holts Pels- och Mössfabriks AB inkommen skrift anhålles
om lägre tull för mösskärmar av läder.

I motionerna I: B 33 och II: B 42 (I: 387 och II: 457) anföres att de i propositionen
föreslagna tullsatserna skulle utgöra ett svårt hot mot den svenska
hattindustrins fortsatta existens. Trots att hattindustrin har stora svårigheter
att möta den utländska konkurrensen har i propositionen föreslagits att
tullen för herrhattar skall sättas till 12 %, då normaltullsatsen för t. ex. ullhattar
utgör 12,4 %. Tulltaxekommittén har föreslagit 14 % som standardtullsats
för här berörda varuslag med undantag för stumpar av hårfilt. Med
hänsyn till gällande GATT-bindning föreslås endast 10 % för denna artikel.
Eftersom densamma representerar en säsongutjämnande tillverkning är den
av stor betydelse för ernående av en jämn sysselsättning. Då importen huvudsakligen
sker från låglöneländer torde en tullsats av 14 % även på denna
artikel därför vara väl motiverad.

En stor import äger rum från utpräglade låglöneländer samt från länder
där prissättningen inte sker på företagsekonomiska grunder. De i propositionen
föreslagna tullsatserna innebär, att skyddet mot dylik import avsevärt
skulle försvagas. För att i viss mån motverka detta torde en kombination
av de föreslagna tullsatserna med en minimistycketull kunna göras, i
varje fall under en övergångsperiod, varvid såsom riktvärden de nu utgående
stycketullarna kan tjäna. Beträffande svettremmar har föreslagits en tullsats
av 12 %, vilket innebär en ökning med 350—650 %. Detta betyder en
belastning på den inhemska hattindustrin, som är svårförståelig, enär dylika
remmar för herrhattar inte tillverkas inom landet.

Kap. 66

Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt delar därtill

Rörande kap. 66 föreligger följande motionsyrkanden:
betr. nr 66.01 (paraplyer och parasoller o. d.) har i motionerna I:B120
(I: 386) och II: B 156 (II: 466) yrkats en tull av 3: 75 kr. per styck (enligt
propositionen värdetull å 15 %, dock minst 3 kr. per styck);
betr. 66.03 (delar, beslag och tillbehör till paraplyer, parasoller och promenadkäppar
m. m.) har i motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40 (II: 481)
yrkats tullfrihet (enligt Kungl. Maj :ts förslag värdetull å 10 %);
betr. 66.03, i vad avser spröt, skaft och kryckor till paraplyer, har i motionerna
I: B 120 (I: 386) och II: B 156 (II: 466) yrkats tullfrihet för dessa
varor (värdetull 10 % enligt propositionen).

I motionerna I: B 120 och II: B 156 (I: 386 och II: 466) anföres att den i
propositionen förordade tullen är otillräcklig. Situationen kompliceras därav,
att i propositionen föreslås en höjning till 10 % av tullen å spröt, skaft

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

251

och kryckor, som importeras som halvfabrikat; någon svensk tillverkning
av dessa artiklar förekommer icke, varför behovet måste tillgodoses från
utlandet. Tullen på spröt, skaft och kryckor till paraplyer kommer att öka
fabrikationskostnaderna för den färdiga varan. Till jämförelse kan nämnas
att i Danmark tullen på paraplyer utgöres av en grundavgift å 1 kr. plus
25 % på värdet (importlicens erfordras), medan i Norge tullen uppgår till
12 kr. per styck. Antalet inhemska tillverkare uppgår till ett tiotal, tillsammans
sysselsättande 450 å 500 personer. Det ligger i samhällets intresse
att man slår vakt om den inhemska tillverkningen, varför någon sänkning
av den nuvarande tullen inte bör ske. Tullfrihet bör däremot gälla för spröt,
skaft och kryckor till paraplyer.

Som motivering för yrkandet i de likalydande motionerna I: B 62 och II:
B 40 (I: 380 och II; 481) framhålles, att tullsatsen för delar, beslag och tillbehör
till paraplyer in. in. f. n. utgör 50 öre per kg för ställningar, 80 öre per
kg för skaft och för kryckor 25 öre per kg. Den föreslagna värdetullen innebär
en flerdubbling av tullbelastningen i förhållande till de äldre vikttullsatserna.
Någon tillverkning av dessa artiklar torde inte förekomma inom landet.
Med hänsyn härtill torde tullen för dessa varor kunna slopas.

Kap. 61

Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun; konstgjorda
blommor; varor av människohår; solfjädrar.

Under kap. 67 har yrkats

betr. nr 67.02: i motionen II: B 221 att nu gällande vikttull å konstgjorda

blommor måtte bibehållas oförändrad.

Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till vad som återgivits ovan
under kap. 48 rörande innehållet i motionen II: B 221.

AVD. XIII
Kap. 68

Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material

Följande motionsyrkanden berör kap. 68:
betr. nr 68.04 B3 (andra slipskivor än diamantslipskivor): i motionerna
I: B 63 (I: 365) och II: B 71 (II: 472) yrkas en tullsats av 7 % (mot 10 %
enligt Kungl. Maj :ts förslag);

i motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40 (It: 481) yrkas likaledes nedsättning
till 7 %;

betr. nr 68.06 (slipduk och slippapper) yrkas: i motionerna I: B 63 (I: 365)
och II: B 71 (II: 472) tullsatser av 6 % för slipduk (10 % enligt Kungl.
Maj:ts förslag) och 3 % för slippapper (5 % enligt propositionen);

enahanda yrkanden göres i motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40 (II:
481).

252 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

I en till utskottet inkommen skrift har AB Landelius & Björklund anhållit
att de i förenämnda motioner framställda yrkandena måtte tillstyrkas.

Vidare har Träullsplattfabrikanternas förening i skrivelse hemställt att
det nu gällande tullskyddet för träullsplattor (nr 68.09) måtte bibehållas
oförändrat.

I de väckta motionerna uppger motionärerna att slipskivor samt slipduk
och slippapper importeras huvudsakligen från USA, som svarar för ca 60 %
av importen. De amerikanska priserna är emellertid avsevärt högre än de
svenska och överstiger dessa med nedanstående procentsatser

slipskivor 42—53 %

slipduk 30—40 %

slippapper 50—60 %

Även andra leverantörländers priser ligger avsevärt över de svenska. Importen
är nu möjlig endast på grund av föreliggande kvalitetsdifferenser,
men marginalerna är hårt pressade, och en tullhöjning skulle ytterligare fördyra
och försvåra importen av desas viktiga förbrukningsartiklar för den
svenska exportindustrin. Det framhålles att de inhemska tillverkarna under
senare år kunnat öka sin produktion med mer än 20 %.

Kap. 69

Keramiska produkter

I väckta motioner yrkas följande ändringar i Kungl. Maj :ts förslag under
kap. 69, nämligen

betr. nr 69.11 (bords-, hushålls- och toalettartiklar av porslin) och 69.13
(prydnadsföremål, inredningsartiklar m. m.): i motionerna I: B 55 (I: 356)
och II: B 38 (II: 448) liksom i motionerna I: B 32 (I: 358), II: B 44 och II:
B 118 (II: 450) en värdetull av 15 % i kombination med en minimivikttull
av 1: 25 kr. per kg (12 % värdetull enl. Kungl. Maj:ts förslag);
betr. nr 69.12 (bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra keramiska material
än porslin): i de nyssnämnda motionerna i värdetull av 15 % i
kombination med en minimitull av 0: 60 kr. per kg (12 % värdetull enl.
propositionen).

I motionerna I: B 55 och II: B 38 (I: 356 och II: 448) uttalas, att porslinsindustrin
fått en sämre behandling än andra industrigrenar. Skulle de i propositionen
föreslagna tullsatserna för porslinsvaror antagas av riksdagen,
skulle detta få högst beklagliga konsekvenser för porslinsindustrins vidkommande.
Det torde i allmänhet vara så att propositionens förslag i fråga om
nödlidande industrigrenar innebär ett högre tullskydd än de beräknade norinaltullsatserna.
Detta är enligt motionärernas mening riktigt, särskilt för
industrier som till följd av de höga svenska arbetslönerna har svårt att möta

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 253

den utländska konkurrensen. När det gäller porslinsindustrin har däremot
Kungl. Maj:t följt en helt motsatt linje genom att gå emot tulltaxekommittén
och förorda en tull av endast 12 %, trots att normaltullsatsen ligger vid
nära 15 %. Det torde dock vara ett välbekant faktum, att porslinsindustrin
i vårt land får räknas till de nödlidande industrierna, vilket framgår bl. a.
av i propositionen redovisat yttrande från Sveriges kemiska industrikontor
rörande porslinsindustrins räntabilitet. Enligt detta yttrande är tillverkningen
av hushållsporslin vid samtliga företag förlustbringande. — Att de
i propositionen föreslagna tullsatserna för porslinsvaror innebär en försämring
i jämförelse med nu gällande tullskydd blir uppenbart, om man betraktar
förhållandena för den viktigaste gruppen porslinsvaror, två- eller
flerfärgat porslin (nr 69.11). Nuvarande tull, 75 öre per kg, motsvarar en
incidens av drygt 13 %, beräknat på föregående års importvärde. För denna
betydelsefulla varugrupp innebär propositionen således en genomsnittlig
sänkning av nuvarande tullskydd. Sänkningen skulle bli utomordentligt
stor för det billigare importporslinet, som för nämnda varugrupp numera
framför allt härstammar från Japan. Sveriges import från detta land av hithörande
porslin har under de senaste fyra åren tredubblats, och den svarade
år 1957 volymmässigt för drygt 40 % och värdemässigt för drygt 20 %
av den totala svenska importen av två- eller flerfärgat porslin. De japanska
priserna är så låga, att nuvarande tullskydd om 75 öre per kg här motsvarar
en incidens av 26 % efter 1957 års importvärde.

Departementschefen underbygger sin motivering till förslaget om en värdetull
av 12 % med hänvisning till importen från vissa länder till anmärkningsvärt
låga priser. För denna import anser han konkurrensföhållandena
vara sådana, att de icke lämpligen kan motverkas genom vanligt tullskydd,
och hänvisar till ett allmänt uttalande i propositionen om möjligheten att
tillfälligt komplettera en värdetull med en vikttull i vissa situationer med
onormalt låg prissättning på importvaror. Det är visserligen riktigt att import
från länder, där prissättning sker efter andra än företagsekonomiska
principer eller där arbetslönerna är väsentligt lägre än i vårt land eller i
Västeuropa, klättrar över även mycket höga tullmurar. Men det måste samtidigt
starkt understrykas, att en förnuftig och väl avvägd kombination av
1 ullskyddet — närmast en värdetull med minimivikttull ■— dock innebär att
de skadliga konsekvenserna av sådan import väsentligen reduceras. Vikttullen
har därvid särskilt stor betydelse. Det hör vidare noteras att denna
import till onormalt låga priser inte är någon tillfällig företeelse på porslinsområdet,
då sådan import regelbundet förekommer. Detta förhållande
motiverar att eu minimivikttull inbygges i det ordinarie tullskyddet för
porslinsvaror.

Porslinsindustrin arbetar under sådana förhållanden att ett tillfredsställande
tullskydd är en livsbetingelse för industrins möjlighet alt fortleva.
Utan ett sådant skydd är det sannolikt atl verkningar uppstår, vilka icke
begränsas till att sysselsättningen inom industrin gradvis minskar; de kan
bli betydligt allvarligare. Eu sådan utveckling innebär utöver allvarliga på -

254

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

1''restningar för det svenska näringslivet betydande sociala verkningar för de
anställda och för de orter, till vilka porslinsindustrin lokaliserats.

Liknande synpunkter framföres i övriga här angivna motioner.

Köp. 70

Glas och varor därav

I fråga om kap. 70 föreligger följande motionsyrkanden, nämligen
betr. nr 70.10, 70.13 och 70.74: i motionerna I: B 114 och II: B 149 att tullen
inte omedelbart sänkes till under 18 %; samt
betr. nr 70.1 i (linser till bil- och cykellyktor m. in.) i motionerna I:B62
(1:380) och TI: B 40 (11:481) att hithörande varuslag skall vara tullfria
(15 % värdetull enl. Kungl. Maj :ts förslag).

Till stöd för yrkandet i motionerna I: B 114 och II: B 149 framhålls att
glas i särskilt hög grad göres till föremål för dumping. Detta beror på att de
fasta kostnaderna, särskilt inom den helmekaniserade tillverkningen, utgör
betydligt mer än hälften av försäljningspriset. I propositionen har man utgått
från en normaltullnivå på 10—13 % för de viktigaste varuslagen, men
med hänsyn till det nuvarande betydligt högre tullskyddet har en justering
uppåt till 15 % skett. Ett undantag är emballageglas (70.10), som fått en
tull av 12 %. Motivet härför har angivits av tulltaxekommittén som uttalade
att den svenska industrin enligt föreliggande statistiska uppgifter syntes vara
praktiskt taget utan konkurrens på hemmamarknaden. Emot detta resonemang
kan vägande invändningar anföras. Glasimporten för de viktigaste
varuslagen har under de senaste fyra åren ökat med inte mindre än 235 % i
kvantitet och 109 % i värde. Under samma tid har importens kg-pris sjunkit
från kr. 6: 13 till kr. 3: 50 eller med 43 %. Samtidigt har den inhemska prisnivån
på glas ökat i Västeuropa. Slutsatsen att accentuerad dumping förekommit
ligger nära till hands. Att sedan emballageglas skulle sakna konkurrens
på hemmamarknaden motsäges av det förhållandet att detta glas förutom
med importerat glas på varje punkt har att konkurrera med andra
material såsom papp, plåt och plast. Något skäl för särbehandling av emballageglaset
föreligger sålunda ej.

Om man vidare studerar dagens läge finner man att de kvantitativt betydelsefulla
varuslagen enligt förslaget skulle få en tullsänkning som är högst
avsevärd. Nuvarande skydd beräknas på basis av den svenska produktionen
för hemmamarknaden till 23 % för emballageglas (70:10) och enligt incidens
baserad på kalkylmaterial till 30 % för odekorerat hushålls- och prydnadsglas
(70: 13) och 22 % för odekorerat belysningsglas (70: 14). Tillsammans
svarar dessa artiklar för den helt övervägande delen av glasbrukens
tillverkning. Tulltaxekommitténs förslag till höjning av normaltullnivån med
ca 3 procentenheter bör rimligen jämföras med samma kommittés förslag till
sänkning av nuvarande tullar med ca 11 procentenheter för de viktigaste
varuslagen.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

255

Det som törelaller mest betydelsefullt i detta sammanhang är de sociala
följder som oundvikligen måste drabba glasbruksbygderna om en så drastisk
sänkning som den föreslagna omedelbart genomföres. Det torde vara
allmänt bekant att den svenska glasbruksrörelsen är starkt koncentrerad
till vissa områden inom Kronobergs och Kalmar län.

Även glasbruken utanför detta koncentrerade distrikt är som regel samhällsbildande.
Det har i olika sammanhang anförts, att det ur nationalekonomisk
synpunkt skulle vara av underordnad betydelse om en och annan industri
inte skulle kunna överleva de strukturella förändringar som blir resultatet
av en tullutjämning. Oavsett om denna tes äger bärighet med avseende
på enstaka företag eller ej kan omöjligen accepteras, då det gäller grunden
för det ekonomiska livet och de sociala förhållandena i en hel landsända.

Det bör beaktas att våra nordiska grannländer i samarbetsutskottet för en
nordisk tullunion enligt uppgift framlagt sådana förslag att en samförståndslösning,
innebärande gemensamma nordiska tullar på lägst 18 %,
förefaller trolig.

Vidare torde det enda vapen som står den inhemske tillverkaren till buds
mot dumping, nämligen att dumpa tillbaka på exportörens egen hemmamarknad,
knappast vara aktuellt i fråga om den svenska industrin, eftersom
denna — utom det handikap, som existerar i form av högre löner — dessutom
har att kämpa mot en tullmur, som väsentligt överstiger den som gäller
i Sverige. De tullar som beräknas komma att tillämpas utåt av sexstatunionen
ligger mellan 20 och 25 % för här berörda glasvaror. Detta motsvarar
tämligen väl genomsnittet av de tullar som för närvarande tillämpas i
Västeuropa.

I motionerna 1: B 62 och II: B 40 (I: 380 och II: 481) framhålles, att linser
till bil- och cykellyktor i viss usträckning tillverkas i Sverige; uppskattningsvis
torde 20 å 25 % av de billyktor, som f. n. är i användning här i
landet, vara försedda med svenska linser.

Linserna till de olika lyktmodeller, som förekommer som standard på olika
bilmärken, är icke standardiserade. Varje lyktmärke kräver sålunda eu
specialtillverkad lins. Detta förhållande har medfört att den svenska tillverkningen
icke sker i större serier utan i regel är en beställningsproduktion,
där beställaren själv betalar kostnaden för ritningar och formverktyg. Förutom
kravet på sortiment uppställer sig i fråga om dessa artiklar även ganska
stränga krav på optisk verkningsförmåga grundade på trafiksäkerhetssynpunkter.
I gällande tulltaxa har också nu berörda linser sammanförts
ined optiska glas och sålunda varit tullfria.

Det synes motiverat att linser till bil- och cykellyktor med optiska egenskaper
även i fortsättningen medges tullfrihet. Något hinder torde — om så
för konsekvensens skull är påkallat — inte möta att även medge fortsatt
lii 111 ribet för linser, som är avsedda för fyr- och signalanläggningar sand
fartygslanternor.

256

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVD. XIV
Kap. 71

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av
ädel metall samt varor därav; bijouterivaror

I fråga om kap. 71 föreligger en skrift från British-Swedish Chamber of
Commerce in Sweden, vari yrkats omprövning av de beträffande nr 71.05 C
och 71.06 föreslagna tullsatserna så att nuvarande tull bibehålies.

AVD. XV
Kap. 73

Järn och stål

Betr. de till kap. 73 hänförliga varorna yrkas i motionen I: B 141 (I: 359)
att nuvarande vikttullar bibehålies.

Motionärerna anser att tulltaxekommitténs argument för förslaget till
tullsatser på järnområdet närmast skulle motivera ett bibehållande av specifika
tullar. Motionärerna är inte övertygade om att någon allmän övergång
till värdetullar skulle vara ofrånkomlig med hänsyn till internationella jämförelser
etc. De föreslagna värdetullarna innebär en höjning av nuvarande
tullnivå och kommer självfallet att menligt inverka på den mekaniska
industrins råvarukostnader. Vidare bör man ha klart för sig, att
konkurrensen för den inhemska järnproduktionen främst kommer från Centraleuropa,
vars produkter ändock skulle så småningom kunna tullfritt införas,
om de aktuella planerna på ett europeiskt frihandelsområde blir förverkligade.
Om arbetet på en nordisk tullunion ej lägger oöverstigliga hinder
i vägen, föreslås att nuvarande vikttullar och tullnivå i görligaste mån
bibehålies.

Kap. 76

Aluminium

Under detta kap. har motionsvis yrkats
betr. nr 76.05 (pulver och fjäll av aluminium) i motionerna I: B 62 (I: 380)
och II: B 40 (II: 481) tullfrihet i den mån hit hänförliga produkter är avsedda
att användas för framställning av förpackningsmaterial.

Bevillningsutskottets betänkande ni• B 1 år 1958

257

Det framhålles i motionerna alt i propositionen föreslås tullfrihet beträffande
pulver och fjäll av aluminium avsedda för framställning av lättbetong.
Detta undantag från tullplikten bör utvidgas till att avse även pulver och
fjäll av aluminium, som är avsedda att användas som beståndsdelar i förpackningsmaterial
för smör och andra livsmedelsprodukter. Sedan ifrågavarande
tullbestämmelser utarbetades har den tekniska utvecklingen gått
vidare, och patent har sökts för ett nytt förpackningsmaterial för smör och
andra livsmedelsprodukter, i vilket en speciell typ av fjäll av aluminium
ingår. Det nya förpackningsmaterialet skall i huvudsak konkurrera med vegetabiliskt
pergament, som för närvarande importeras. Genom en tillverkning
inom landet av en produkt, i vilken fjäll av aluminium ingår, kan man såsom
förpackningsmaterial för smör och andra livsmedelsprodukter använda
inhemskt papper, tillverkat på basis av svenska skogsprodukter, och lielt
eller delvis ersätta importen av vegetabiliskt pergament. Därtill kan man
få till stånd en produkt, som troligen kan exporteras till ett stort antal länder.

Kap. 82

Verktyg och redskap m. m.

Vid kap. 82 föreligger följande yrkande:
betr. nr 82.05 i vad avser spiralborr av snabbstål och kolstål yrkas i motionen
II: B 153 (II: 468) en tullsats av 10 % av värdet (enligt Kungl. Maj :ts förslag
8 %).

Motionärerna erinrar om att gällande tull utgör 10 % av värdet. Tidigare
belöpte den sig till 15 %, men efter GATT-förhandlingar sänktes den år 1956
utan föregående samråd med de inhemska tillverkarna till sin nuvarande
storlek. Normaltullen ligger vid 11 å 12 %, varför den föreslagna tullen
skulle understiga normaltullen med 3 å 4 %. Någon närmare saklig motivering
härför har ej förebragts. Det är visserligen riktigt alt de svenska fabrikanterna
av hithörande artiklar hittills väsentligen dominerat den inhemska
marknaden. Detta har möjliggjort en tillverkning i långa serier, vilket i sin
tur gjort det möjligt för tillverkarna att hålla låga priser icke blott på hemmamarknaden
utan även på exportmarknaderna. Som en följd av den år 1956
verkställda tullsänkningen har konkurrensen hårdnat, och från utlandets
sida göres stora ansträngningar att vinna ökat insteg på den svenska marknaden.
Det är att märka, att den svenska borrexporten möter avsevärt högre
importtullar i flertalet avnämareländer. Sålunda utgör tullen i USA 30 % av
värdet, i Italien 23 % plus 6 % införselskatt, i England 15 %. En ytterligare
sänkning av den inhemska tullen till den i propositionen föreslagna tullsalsen
8 % kan komma alt äventyra den svenska marknaden och därmed även
skada exporten. Vårt lands tillverkning av spiralborr sysselsätter ca 400 man,
samtliga högt kvalificerade specialarbetare. Ur samhällets synpunkt är det
17 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr Bl

258

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

angeläget att sysselsättningen vidmakthålles. För att så skall kunna bli fallet
kräves dock att tullen inte nu ytterligare sänkes utan i varje fall bibehålies
oförändrad.

AVD. XVI
Kap. 8b

Ängpannor, maskiner och apparater m. m.

För flertalet varuslag under kap. 84 utgör tullsatsen 10 % av värdet. I motionen
I: B 141 (I: 359) uttalas önskemål om övergång åtminstone på längre
sikt till en tull av 5 %.

Härutöver föreligger följande motionsyrkanden under kap. 84, nämligen
betr. nr 8b.l9 och 8bA0: i motionen II: B 223 att tullskyddet för disk- och
tvättmaskiner måtte fastställas till 15 %; samt
betr. nr 8b.35: i motionerna I: B 118 och II: B 159 att tullfrihet medges för
rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill liksom för övriga
pressar som inte tillverkas inom landet.

Till utskottet har vidare inkommit skrivelser från Svenska boktryckareföreningen
och Sveriges tidningsutgivareförening, vari framställts yrkanden
av i stort sett samma innebörd som i motionerna I: B 118 och II: B 159.

AB A. C. Gustafsson m. fl. har till utskottet ingivit en skrift, vari yrkats
tullfrihet för s. k. specialsymaskiner (84.41).

Till stöd för yrkandet i motionerna I: B 118 och II: B 159 anföres att tullfrihet
sedan länge råder för rotationspressar och liknande maskiner. Det
måste väcka betänkligheter att införa tull på en varugrupp som sedan länge
varit tullfri. Särskilt när, såsom i detta fall, den inhemska tillverkningen
endast i begränsad utsträckning kan tillgodose behovet. Den svenska tidningsbranschen
är i stället hänvisad till att täcka största delen av sitt behov
av sådana maskiner från utlandet, främst från England, Tyskland och USA.
Under sådana förhållanden blir resultatet av en ny tull att tidnings- och
tryckeriföretagens kostnader fördyras och en redan pressad ekonomisk situation
försämras. Att ett svenskt företag upptagit tillverkning av rotationspressar
kan inte utgöra tillräckligt skäl för införandet av nämnda tull. Denna
tillverkning har upptagits utan tullskydd och har haft framgångar i konkurrensen
som tyder på en god förmåga att skapa bärkraftiga livsbetingelser
utan sådant tullskydd. En modern rotationspress av lämplig storlek för en
provinstidning kostar mellan 500 000 till en miljon kronor. Tullen skulle
fördyra investeringen i en ny press med 25 000 — 50 000 kronor. Beträffande
hjälpapparater till rotationspressar, stereotypmaskiner, prägelpressar o. d.
blir införandet av en ny tull ännu mindre motiverat, eftersom sådana maskiner
inte tillverkas inom vårt land och heller inte veterligen någon produktion
planeras.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

259

I motionen II: B 223 erinras om att det i proposition nr 90 föreslogs ett
tullskydd av tio procent för disk- och tvättmaskiner trots att normaltullen
utgör tretton procent. Denna låga tullsats, tillsammans med det höga kostnadsläget,
gör att den inhemska industrin har svårt att konkurrera med de
importerade varorna. Därtill kommer att den svenska industrin på området
har stora svårigheter vid export på grund av de höga skyddstullarna utomlands.
En måttlig höjning av tullskyddet till 15 procent skulle vara till god
hjälp för den inhemska industrin. I jämförelse med andra länder -— t. ex.
Norge med 20 procent, Italien med 40 procent kommer vår tullnivå även efter
en höjning till 15 procent att framstå som låg.

I motionen I: B 141 (I: 359) framhålles, att den 5-procentiga tullen höjdes
inför förestående tullförhandlingar med Tyskland i åtskilliga fall till 15 %.
Förhandlingarna strandade, men tullarna bibehölls sedan länge på denna
nivå. Vissa tullsatser sänktes dock som resultat av de senaste årens GATTförhandlingar
till 13, 12 resp. 10 %. Det nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
har emellertid föreslagit 10 %.

Kap. 85

Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel

Följande yrkanden har framställts under kap. 85
betr. nr 85.18: i motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40 (II: 481) yrkas att
tullen för fasta kondensatorer sänkes från föreslagna 17 till 10 %;

i en från AB Rifa inkommen skrift hemställes att gränsen i tullhänseende
mellan större och mindre kondensatorer sättes vid 500 g i stället
för 250 g.

I motionerna I: B 62 och II: B 40 (I: 380 och II: 481) anföres att endast
en obetydlig del av de fasta kondensatorerna ingår i radiotillverkningen, där
de variabla har så mycket större betydelse. Däremot har de fasta kondensatorerna
en mycket omfattande användning på andra områden, exempelvis
i bilelektriska utrustningar, elektriska hushållsredskap, motorer etc. Den
svenska industrin torde tillgodose ungefär 3/4 av behovet av fasta kondensatorer,
och något behov föreligger icke av ett tullskydd som är högre än
del som eljest anses normalt för den elektrotekniska industrin. Genom en
uppdelning mellan fasta och variabla kondensatorer skulle radioindustrins
önskemål kunna tillgodoses, samtidigt som man undviker den tullbelastnlng,
som skulle drabba andra områden inom elbranschen vid en höjning av
importtullen till 17 %. Det torde icke föreligga några tekniska svårigheter
vid tulltaxeringen i fråga om att särskilja fasta kondensatorer från variabla.

260

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 87

Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon

Vid kap. 87 föreligger ett motionsyrkande,
betr. nr 87.09 A 1 (motorcyklar med en cylindervolym av högst 245 cm3),
för vilka i motionen II: B 74 (II: 474) yrkas en tullsats å 12 % av värdet
i stället för i propositionen förordade 15 %.

Enligt motionärens mening borde man vid bedömandet av tullsatsen för
de mindre motorcyklarna ha behandlat denna fordonsgrupp separat och ej
samtliga motorfordon som en grupp. Motorcykelförsäljningen har nämligen
varit betydligt lägre än bilförsäljningen, och det torde inte finnas någon som
helst orsak för att inte företa en sänkning av den gällande tullsatsen 15 %.
Motorcykelförsäljningen i Sverige har nämligen sedan år 1951 sjunkit från
ca 50 000 försålda enheter per år till 13 698 under föregående år och denna
tendens fortgår. Den minskade motorcykelförsäljningen har i viss mån kompenserats
av försäljning av mopeder, men även för denna varugrupp har eu
stagnation inträtt. I motionen framlägges vissa siffror rörande tillverkning
i Sverige och import av motorcyklar och mopeder i syfte att visa att den
högre tullsatsen ej är erforderlig såsom skydd för den svenska industrin.
Stora motorcyklar över 245 ccm samt skotrar och 3-hjulingar tillverkas praktiskt
taget inte inom Sverige, varför man kan helt bortse från dessa grupper.
Motorcyklarna under 245 ccm bestod dels av svensktillverkade och
dels av importerade fordon. Av de år 1957 inregistrerade enheterna var emellertid
endast 4,3 % importerade. Beträffande mopederna torde enligt gjorda
beräkningar under 1957 ca 95 000 svensktillverkade enheter ha försålts,
under det att importen utgjorde ca 20 000 enheter.

AVD. XVIII
Kap. 90

Optiska instrument och apparater m. m.

Vid kap. 90 föreligger följande framställningar:
betr. nr 90.03 (glasögonbågar): motionerna I: B 63 (I: 365) och II: B 71 (II:
472), vari yrkas tullfrihet;

motionerna I: B 62 (1:380) och IDB 40 (11:481), vari likaledes yrkas
tullfrihet (Kungl. Maj :ts förslag 8% värdetull);

en skrift från AB Optikindustri, i vilken uttalats, att bolaget inte längre
har intresse av skyddstull;

en skrift från Skandinaviska Glasögonfabriken Plast Optik Aktiebolag,
vari hemställts om ett verksamt tullskydd;

261

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

betr. nr 90.07 och 90.08 (kameror och delar därtill):
motionen I: B 141 (1:359), vari yrkas tullfrihet,
motionerna I: B 63 (I: 365) och II: B 71 (11:472), vari yrkas att dessa
varor skall vara tullfria,

motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40 (II: 481), i vilka yrkas i första
hand tullfrihet och alternativt en värdetull av 5 %

(i propositionen förordas tullsatser å 10 % eller för vissa artiklar 5 %).
Till stöd för yrkandena har anförts följande.

I de likalydande motionerna I: B 63 och II: B 71 (I: 365 och II: 472) erinras
inledningsvis om att propositionen i denna del överensstämmer med
såväl nordiska samarbetsutskottets som tulltaxekommitléns förslag. I Finland
och Norge förekommer över huvud taget icke någon tillverkning av
glasögonbågar. I Danmark förekommer en obetydlig tillverkning av nämnda
artikel. Tillverkningen i Sverige av glasögonbågar är likaså obetydlig.
Numera bedrives tillverkning endast av en fabrikant. Enligt en uppskattning
inom branschen uppgår den totala årliga tillverkningen av såväl bågar
som solglasögon icke till ett högre värde än 200 000 kronor per år; härav
torde övervägande delen falla på tillverkning av solglasögon.

Den nuvarande tullen utgör i Sverige och Finland ävensom i Danmark —
om man bortser från den 20 %-iga danska tullen på doublévaror — mindre
än 1 % av varornas cif-värde. I Norge är tullen något högre men torde knappast
uppgå till mer än ett par procent av cif-värdet.

En höjning av tullen till 8 % skulle utgöra en direkt belastning av konsumtionen
på hela den nordiska marknaden, vilken synes orimligt hög med
hänsyn till de relativt obetydliga producentintressen, som här skulle skyddas.
Förhållandena synes vara enahanda beträffande kameror och vissa
fotografiska instrument.

Enahanda synpunkter har anlagts på tullen å glasögonbågar i motionerna
I: B 62 och II: B 40. Beträffande tullarna på vissa kameror och delar till dylika
framhålles i sistnämnda motioner, att kameror tillverkas i Sverige endast
i begränsad omfattning. Något krav på tullskydd har ej rests från den
svenske tillverkaren, som koncentrerat sig på tillverkning av en specialkamera.
I övriga skandinaviska länder förekommer inte någon produktion av
kameror.

Från näringslivets sida har man därför såväl i Sverige som i övriga skandinaviska
länder hemställt om en omprövning av den föreslagna nordiska
tullsatsen (8 %). Ur kommersiella synpunkter föreligger sålunda ej något
motiv för att tullbelägga kameror och delar därtill. Om av andra skäl tullarna
på detta område skulle anses böra bibehållas, borde tullsatserna rimligtvis
ej sättas högre än 5 %.

262

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 91
Ur

Under kap. 91 har följande motionsyrkanden framställts
betr. nr 91.01—91.11: i motionerna I: B 63 (1:365) och II: B 71 (11:472)
att nuvarande tullnivå bibehålies;
betr. nr 91.01, 91.07 och 91.09:

i motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40 (II: 481) alt tullen fastställes
till en nivå som i genomsnitt motsvarar nuvarande tull av 1 kr. per styck;

i motionen I: B 141 (I: 359) att fick- och armbandsur icke belägges med
tull.

I motionerna I: B 63 och II: B 71 (I: 365 och II: 472) har framhållits att
även om för närvarande någon generell omprövning av finanstullarna icke
skall ske så bör på vissa områden nu utgående tullar kunna slopas eller
i varje fall bibehållas vid sin nuvarande nivå. I propositionen har emellertid
avsevärda höjningar föreslagits för vissa varor, som icke eller till mycket
ringa del tillverkas inom landet och vars tullskydd icke kan väntas medföra
några avgörande tullinkomster för staten. Så är exempelvis förhållandet
för vissa slag av ur, innefattande bl. a. den stora mängden av vanliga
armbandsur. Någon tillverkning härav förekommer inte i Sverige eller i
Övriga nordiska länder. Tulltaxekommittén framhöll i sitt betänkande, att
det ur skyddssynpunkt icke föreligger någon anledning att bibehålla tullen
på sådana ur. Det nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har i sitt förslag
till gemensam nordisk tulltaxa upptagit tullfrihet för dessa ur. Något förslag
om en övergång till värdetull eller höjning av tullen på denna position
har över huvud taget icke framförts förrän det nu förordas en tull av 5 %
av värdet. Det enda motiv som departementschefen anfört härför är »önskvärdheten
av att erhålla en såvitt möjligt enhetlig värdetullsats för ur».
Det synes enligt motionärernas mening till fyllest att bibehålla nuvarande
tullskydd för dessa varor.

I motionerna I: B 62 och II: B 40 (I: 380 och II: 481) påpekas att höjningen
av den nuvarande finanstullen från 1 krona per styck till 5 % av värdet
i realiteten innebär mer än en fördubbling av den nuvarande tullen. Någon
enhetlig värdetullsats för ur inrymmes inte i departementsförslaget.

I motionen I: B 141 (1:359) anföres att skärpningen av finanstullen å
fick- och armbandsur synes förvånansvärd, så mycket mer som ur av
nämnda slag av det nordiska ekonomiska utskottet föreslagits skola vara
tullfria.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

263

AVD. XX
Kap. 94
Möbler m. m.

Under kap. 94 har yrkats

betr. nr 94.03 (ostoppade möbler): i motionerna I: B 89 (1:360) och II: B
121 (II: 483) i första hand att tullen härå skall utgå med 15 % av värdet
och i andra hand att nuvarande tull stegvis sänkes under en femårsperiod
och därefter utgår med 10 %;

i motionerna I: B 64 (I: 363) och II: B 63 (II: 463) liksom i motionen II:
B 75 (11:479) en tullsats av 15 % av värdet (enligt departementsförslaget
10 % av värdet).

I motionerna, vilka i stort sett innehåller samma argument, påpekas inledningsvis
att en mycket stor del av trämanufakturbranschens tillverkningsvärde,
eller omkring 200 miljoner kronor per år, omfattas av ostoppade
möbler. Den föreslagna tullsatsen innebär, att tillverkningen av exempelvis
stolar, vilkas tullskydd genomsnittligt inte understiger 20—25 % och som
kan utsättas för en hård importkonkurrens, möts av stora risker i åtminstone
södra och mellersta Sverige. En så stor sänkning av lullen måste stimulera
utländsk konkurrens närmast från Danmark, Västtyskland och Jugoslavien.
Även Polen och Tjeckoslovakien uppträder på exportmarknaden.
På den engelska marknaden har exempelvis pinnstolar från de sistnämnda
länderna utbjudits till priser, som utgjort endast halva priset på den svenska
hemmamarknaden. Vid tullsatsens avvägning torde ha förutsatts att stilskillnaderna
mellan svenska och kontinentala möbler vore sådana, att export
hit inte kunde komma i fråga. Denna synpunkt tillmättes förr viss betydelse,
men dess vikt har numera betydligt minskat. Tendensen till stilutjämning
är fullkomligt klar, särskilt i förhållandet mellan danska och
svenska möbler. Inte heller torde fraktkostnaderna för potentiella och delvis
redan aktuella konkurrentländer spela någon väsentlig prohibitiv roll.
Dels är dessa möbler numera ofta staplings- och/eller sammansättningsbara,
dels är fraktkostnaden från vissa delar av kontinenten till den stora sydoch
mellansvenska marknaden i en viss räjong t. o. in. lägre än motsvarande
kostnader för åtskilliga svenska fabriker.

Inom möbelbranschen har under de senaste åren eu synnerligen genomgripande
och kraftig rationaliseringsprocess påbörjats. Detta utvecklingsskede
skulle påtagligt försvåras, om billiga utländska möbler genom för lågt
tullskydd i större utstäckning skulle tillåtas översvämma den svenska marknaden.
Som tidigare framhållits föreligger även risk för ökad import från
länder, inom vilka en lojal prissättningspolitik i hög grad kan betvivlas.

264

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

Kap. 97

Leksaker, spel, sportartiklar o. d.

Vid kap. 97 föreligger följande framställningar
betr. nr 97.03, såvitt avser leksaker av trä, yrkas: i motionerna I: B 64 (I:

363) och II: B 63 (II: 463) en värdetull å 20 %,

i motionen II: B 75 (11:479) likaledes en tull å 20 % av värdet (enligt

Kungl. Maj:ts förslag 12 %);

betr. nr 97.06 (pilbågar av glasfiber) hemställes i en skrift från Cepaka

om lägre tull än den i propositionen förordade tullsatsen å 12 %.

Till stöd för yrkandena betr. nr 97.03 erinras i motionerna om att nuvarande
tullskydd är 40—45 %. I anslutning till ett uttalande från tulltaxekommittén,
att leksaksindustrin inte synes ha särskilt goda förutsättningar
i vårt land, anför motionärerna att det vore riktigt vad gäller de flesta leksaker.
Höga verktygskostnader och artiklarnas korta livslängd som nyheter
ställer krav på en stor hemmamarknad, vilken snabbt kan absorbera en tillräcklig
upplaga för amortering av verktygskostnaderna under en enda försäljningssäsong.
Leksaker av trä fordrar emellertid inga dyra press- eller
gjutformar och är också mindre nyhetskänsliga. Från industrin ifrågasättes
ej uppdelning på flera än två grupper: träleksaker och övriga leksaker.
Träleksakernas betydelse både för sysselsättning, virkesavsättning
och från valutasynpunkt är tillräckligt stor för att motivera denna obetydliga
differentiering. Tillverkningen av träleksaker är den enda svenska leksaksfabrikationen
av mera betydande omfattning. Den sysselsätter en väl inarbetad,
yrkesskicklig arbetarstam, fördelad på ett tjugotal fabriker, i sydöstra
Småland, Blekinge och nordöstra Skåne, där hemarbete och småfabrikation
har stor betydelse mot arbetslöshet och avfolkning. Denna tillverkning
bereder lämpligt arbete också åt partiellt arbetsföra. En omställning
av arbetskraften inom tillverkningsområdet försvåras även av att sysselsättningssvårigheter
redan föreligger inom närliggande områden, såsom bobinoch
möbelindustrierna. Det bör även uppmärksammas, att för tillverkningen
användes bl. a. gallringsvirke av lövträ, vars avsättning är ett avsevärt problem
för småbrukarna i berörda bygder. I tillverkningskostnaderna ingår
arbetslöner med minst 50 % och ofta åtskilligt mer. En plötslig sänkning av
tullskyddet från 40—45 % till endast 12 % torde komma att leda till stark
import från andra länder. Flera remissinstanser har påyrkat, att nomenklaturen
omlägges så, att träleksaker kan beredas ett tullskydd om lägst 20 %,
vilket synes oss vara ett väl avvägt tullskydd. Under alla förhållanden kräver
hänsynen till branschens situation, att den starka skyddsminskning, som
kommer att äga rum, sker stegvis under en femårsperiod.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

265

Kap. 98
Diverse

Följande motionsyrkanden avser kap. 98:
betr. nr 98.03 (reservoarpennor) yrkas i motionerna I: B 63 (I: 365) och II:
B 71 (II: 472) samt i motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40 (II: 481)
att dessa varor skall vara tullfria (10 % värdetull enligt departementsförslaget); betr.

nr 98.0k (bl. a. guldstift till reservoarpennor) yrkas likaledes tullfrihet
i de nyss angivna motionerna.

Beträffande motiveringen för yrkandena har i motionerna hänvisats till
de synpunkter, som anförts i fråga om tullen å glasögonbågar. Någon inhemsk
tillverkning av angivna varor uppges inte förekomma.

266

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Utskottet

Allmänna synpunkter

Kungl. Maj:t har i förevarande proposition framlagt förslag till ny tulltaxa,
avsedd att ersätta den nu gällande taxan av år 1929. Förslaget bygger
på ett av 1952 års tulltaxekominitté avgivet betänkande och innebär fullföljande
av ett sedan länge bedrivet arbete på en revision av tulltaxan. Tulltaxerevisionen
är emellertid även att betrakta som en förberedelse till det
planerade nordiska ekonomiska samarbetet; vid förslagets utarbetande har
därför beaktats det förslag till gemensam nordisk tulltaxa som framlagts
föregående år.

Den nuvarande tulltaxan är resultatet av en i huvudsak teknisk omarbetning
av den tidigare gällande taxan av år 1911. Någon allmän revision
av taxan ur sakliga synpunkter har sålunda icke ägt rum på närmare 50 år.
Det kan därför icke råda någon tvekan om att taxan är föråldrad och i stort
behov av modernisering. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att
en revision av taxan snarast möjligt kommer till stånd.

Frågan kompliceras emellertid i viss mån av de nu aktuella planerna för
vidgat ekonomiskt samarbete dels mellan de nordiska länderna, dels mellan
flertalet västeuropeiska stater. Departementschefen har i propositionen diskuterat
dessa spörsmål och därvid kommit till den uppfattningen att samarbetsplanerna
icke utgör något hinder för ett genomförande av den planerade
tulltaxerevisionen, utan att denna mot bakgrunden av nämnda planer
snarare framstår som särskilt angelägen. I motionerna I: B 35 och II: B 43
anföres eu avvikande uppfattning och yrkas att riksdagen måtte uppskjuta
sitt slutliga ställningstagande till tulltaxeförslaget till liöstsessionen innevarande
år, då det förutsättes att större klarhet föreligger om hur det kommer
att gå med planerna på ett västeuropeiskt frihandelsområde och en nordisk
tullunion. Tanken bakom detta yrkande är att Sverige borde välja en
annan och högre tullnivå att tjäna som utgångspunkt för den förutsedda
successiva avtrappningen av tullmurarna i det planerade frihandelsområdet.
Utskottet är icke övertygat om vare sig fördelen av en dylik politik eller
möjligheten att genomföra densamma. Tydligt är vidare att ett uppskov
med frågans behandling till höstsessionen sannolikt skulle omöjliggöra den
nya tulltaxans ikraftträdande vid förutsedd tidpunkt, vilket skulle vara
olägligt icke minst för vårt deltagande i det förut berörda internationella
arbetet. Med hänsyn till vad sålunda anförts kan utskottet icke tillstyrka
något uppskov med frågans behandling. Huruvida och i vad mån ändringar
i tulltaxan sedermera kan komma att påkallas i anledning av det västeuropeiska
eller det nordiska samarbetet är frågor som torde få behandlas i
samband med att statsmakterna i övrigt tar ställning till de mera definitiva
förslag som kan framkomma rörande detta samarbete.

Tullarna framstår numera utan gensägelse i främsta rummet såsom ett

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år l!)ö8

267

näringspolitiskt instrument. Deras väsentliga betydelse i detta’ hänseende ligger,
såsom departementschefen framhåller, i deras långsiktiga inverkan på
landets produktionsstruktur. Enligt utskottets uppfattning kan det icke råda
någon tvekan om att vårt land ur denna synpunkt häst gagnas av en politik
med låga tullar. Härom torde icke heller råda delade meningar, även om
uppfattningarna kan gå isär beträffande tullarnas lämpligaste storlek i de
enskilda fallen. Användningen av tullar för att komma till rätta med konjunklurella
svårigheter eller andra mera kortsiktiga problem är förenad
med betydande vanskligheter. I alla händelser är möjligheterna att bemästra
dylika problem genom vanliga tullar mycket begränsade, för så vitt icke
dessa tullar under normala förhållanden skall bli mer eller mindre prohibitiva.
Utskottet vill därför understryka angelägenheten av att man icke vid
utformningen av tulltaxan låter sig influeras av tillfälliga konjunkturväxlingar.
Vill man i situationer av här åsyftade slag åvägabringa en förstärkning
av tullskyddet, bör detta ske genom lämpliga åtgärder i varje särskilt
iall. Huruvida de åt Kungl. Maj :t meddelade fullmakter, som möjliggör ett
snabbt ingripande i vissa sådana fall, är i allo lämpligt utformade torde, såsom
departementschefen uttalat, böra prövas i samband med utlöpandet av
giltighetstiden för de nuvarande fullmakterna.

Frågan om användningen av tullarna som förhandlingsobjekt i syfte att
åstadkomma tullsänkningar i utlandet behandlas i propositionen i ett särskilt
avsnitt. Enligt departementschefens uppfattning har vi mycket begränsade
möjligheter att uppnå något resultat i detta hänseende genom att själva
tillämpa högre tullar än som ur intern synpunkt kan anses lämpligt, och
dessa starkt begränsade möjligheter kan enligt hans mening icke uppväga
de risker och olägenheter som skulle vara förenade med en sådan åtgärd.
Följaktligen kan departementschefen icke förorda införande av förhandlingstullar
i egentlig bemärkelse och finner del icke heller lämpligt att på
obestämd framtid uppskjuta eljest önskvärda tullsänkningar. Detta senare
uttalande avser en inom tulltaxekommittén framförd reservation, enligt vilken
man icke borde genom interna åtgärder sänka bestående tullar annat än
i samband med förhandlingar med andra länder, till vilken reservation motionärerna
i motionerna I: B ,‘55 och II: B 43 i huvudsak uttalar sin anslutning.
I denna fråga delar utskottet den uppfattning som framförts av departementschefen,
innebärande att tullsatserna i den nya tulltaxan bör bestämmas
utan hänsyn till sådana synpunkter, som anförts i nämnda reservation.

1 statsfinansiellt hänseende spelar tullarna enligt vad som framgår av
propositionen numera eu underordnad roll, i det att tullarnas andel av statsinkomsterna
minskat från över 40 % i slutet av 1800-talet till allenast 5 å
6 %. Någon svårighet torde därför icke föreligga att acceptera den i propositionen
anförda uppfattningen att fiskala synpunkter i princip icke bör påverka
avvägningen av sådana tullar som har näringspolitisk funktion. I fråga
om tullar utan näringspolitisk funktion (finanstullar) uttalar departementschefen
att han delar tulltaxckommitténs åsikt att lämpligheten av dylika till -

268

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

lar i princip bör bedömas efter enahanda grunder som om det gällt accisbeläggning
av inhemska varor. Emellertid finner departementschefen övervägande
skäl tala för att icke för närvarande ingå på någon allmän prövning
av våra finanstullar; i det nu framlagda förslaget har därför finanstullarna
i stort sett bibehållits vid nuvarande nivå. I motionen I: B 141 har
däremot föreslagits ett allmänt slopande av finanstullarna (dock med undantag
för tullen på kaffe). De tullar som kan betecknas som finanstullar
lämnar f. n. (exkl. tullen på kaffe) en årlig inkomst för staten av i runt tal
25 milj. kronor (varav ungefär hälften belöper på spritdrycker och vin). I
likhet med departementschefen finner utskottet övervägande skäl tala för
att icke f. n. vidtaga någon egentlig ändring av dessa tullar. Utskottet förutsätter
emellertid att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på frågan.

Vad härefter beträffar tulltaxans allmänna utformning konstaterar utskottet
med tillfredsställelse att en internationell tullnomenklatur kommit till
stånd och att tulltaxeförslaget baserats på denna nomenklatur. Även om bundenheten
vid en sådan nomenklatur stundom kan medföra vissa olägenheter,
får det enligt utskottets uppfattning anses uppenbart att fördelarna av
internationell enhetlighet på detta område är långt övervägande. I enlighet
härmed tillstyrker utskottet att Sverige ansluLer sig till den konvention varigenom
nämnda nomenklatur upprättats jämte tillhörande ändringsprotokoll.

Frågan om kvantitets- eller värdetullar har ingående behandlats av till 1-taxekommittén, som funnit övervägande skäl tala för att tullsystemet i allmänhet
baseras på värdetullar. Enligt kommitténs uppfattning utesluter
detta icke att kvantitetstullar bibehålies i fall där särskilda skäl kan motivera
sådana tullar. Departementschefen har kommit till samma uppfattning
som tulltaxekommittén. I vilken utsträckning kvantitetstullar likväl
bör bibehållas anser han böra avgöras från fall till fall.

För egen del vill utskottet framhålla att både kvantitets- och värdetullar
har såväl förtjänster som brister. Därtill kommer att vad som för en bedömare
framstår som en fördel kan av en annan betraktas som en nackdel.
Exempel härpå erbjuder kvantitetstullarnas successiva försvagning till följd
av den fortgående förändringen av penningvärdet. Bakom departementschefens
ställningstagande till förmån för värdetullar torde främst ligga att
dylika tullar medför en jämnare avvägning av tullskyddet mellan olika
varuslag och en smidigare anpassning efter växlande priser. Härigenom
vinnes bl. a. att man undgår en betungande differentiering av tulltaxan och
att sambandet mellan tullsatserna för olika varuslag i huvudsak bibehålies
även vid olikformig utveckling av priserna. Enligt utskottets uppfattning
tår dessa omständigheter tillmätas avgörande betydelse. Utskottet anser
följaktligen i likhet med departementschefen att tullsystemet i allmänhet
bör baseras på värdetullar. I vilken utsträckning kvantitetstullar bör förekomma
kan givetvis vara föremål för delade meningar; till dylika frågor
återkommer utskottet i den följande detaljbehandlingen.

Vad särskilt beträffar kombinerade kvantitets- och värdetullar, vilkas

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

269

användning på vissa områden påyrkats i ett flertal motioner, uttalar departementschefen
att sådana tullar, bl. a. av tulltekniska skäl, endast undantagsvis
bör ifrågakomma såsom permanenta anordningar. Däremot finner
han det icke uteslutet att dylika tullar i form av minimitullar kan ha
en uppgift att fylla i situationer med onormalt låg prissättning av importvaror,
exempelvis i fall där regelrätt antidumpingtull av praktiska skäl
tVulle vara svår att tillämpa. I dylika situationer bör därför kunna övervagas
att tillfälligt komplettera en fastställd värdetull med en specifik minimitull.
Den av departementschefen förordade översynen av Kungl. Maj :ts
befogenheter att åsätta särskilda tullavgifter och antidumpingtullar bör enligt
departementschefens uppfattning ske med beaktande av de behov som
kan föreligga även i nu berörda hänseende.

Även enligt utskottets uppfattning kan tillämpningen av minimitullar i
många fall vara ett lämpligt medel för att komma tillrätta med företeelser
av här åsyftad art och utskottet finner det naturligt att Kungl. Maj :t liksom
i fråga om redan existerande anordningar med samma eller liknande
syfte äger befogenhet att förordna om införande av sådana tullar. Utskottet
vill därför uttala sin anslutning till vad departementschefen anfört rörande
översynen av Kungl. Maj :ts befogenheter på ifrågavarande område. Minimitullar
bör emellertid kunna tillgripas redan från den nya taxans ikraftträdande.
Enligt utskottets uppfattning får Kungl. Maj :t anses äga befogenhet
att, i avvaktan på riksdagens prövning av de förslag i ämnet som i enlighet
med departementschefens uttalande torde vara att förutse till nästa
års riksdag, i fall där så finns erforderligt ur de synpunkter varom här är
fråga, meddela förordnande om minimitullar med stöd av förordningen den
15 mars 1957 angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift. Utskottet
vill i detta hänseende erinra om att det förordnande angående särskild
tullavgift, huvudsakligen avseende textilvaror, som Kungl. Maj :t år
1955 meddelade med stöd av en tidigare förordning i samma ämne, även
avsåg införande av dylik minimitull för vissa trikåvaror och att detta förordnande
sedermera godkändes av riksdagen. Utskottet förutsätter att
Kungl. Maj :t vid förefallande behov utnyttjar sina befogenheter att åsätta
minimitullar.

I fråga om tullarnas höjd och avvägning, vilket spörsmål närmare behandlas
i det följande speciella avsnittet, må här anföras vissa allmänna
synpunkter. Framhållas bör sålunda att tulltaxekoinmittén till riktpunkt för
sitt arbete tagit en oförändrad tullnivå. Fastställandet och bedömandet av
tullnivån är emellertid, såsom icke minst kommittén själv understrukit, förenat
med betydande vanskligheter, och meningarna har varit delade beträffande
innebörden av kommitténs förslag i detta hänseende. Den kritik som
från vissa håll riktats mot kommittéförslaget för att detta skulle ha inneburit
cn avsevärd höjning av tullnivån och som anförts även i flera av de
förut refererade motionerna bygger i huvudsak på vissa av kommittén själv
angivna siffror rörande tullarnas genomsnittliga höjd. Av propositionen
framgår emellertid att förnyade beräkningar, grundade på ett säkrare mate -

270

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

rial än det för kommittén tillgängliga, ger en något annan uppfattning om
innebörden av kommitténs förslag än de av kommittén redovisade siffrorna.
Att märka är vidare att Kungl. Maj :ts förslag genomsnittligt ligger på en
något lägre nivå än kommittéförslaget. I propositionen redovisade beräkningar
ger vid handen att tullnivån för fullbelagda industriprodukter i allmänhet,
räknat på hela konsumtionen av sådana produkter, ligger vid
10,0 % enligt det nu framlagda förslaget mot 11,0 % enligt gällande taxa.
För importincidensen (tulluppbördens storlek i förhållande till de importerade
varornas värde) visar beräkningarna 10,5 % enligt förslaget mot 9,2 %
enligt nuvarande taxa. (Beräkningarna är utförda på basis av 1954 års statistik
och tar såvitt angår nuvarande taxa icke hänsyn till de år 1955 genomförda
provisoriska höjningarna för bl. a. vissa textilvaror. ) Intetdera beräkningssättet
kan anses ge något fullt adekvat mått på tullskyddet, och man
torde med hänsyn till vanskligheten över huvud taget av att räkna med genomsnittliga
tullnivåer icke kunna av de anförda siffrorna draga annan
slutsats än som gjorts i propositionen, nämligen att förslaget innebär bibehållande
i stort sett av nuvarande genomsnittliga tullnivå. Enligt utskottets
uppfattning får detta anses vara en lämplig målsättning för tulltaxerevisionen,
vilket dock icke bör hindra att man accepterar en viss ändring
i ena eller andra riktningen, därest en sådan framkommer som resultat av
de närmare överväganden, som erfordras för ett definitivt bestämmande av
tullsatserna för olika varuslag och varugrupper. Vid dessa överväganden
liar utskottet enligt vad som framgår av den följande detaljmotiveringen i
vissa fall kommit till annat resultat än departementschefen. Det förslag
som utskottet i enlighet härmed framlägger ger vid beräkningar av den art
som förut anförts en tullnivå på konsumtionen räknat av 10,2 % och en
importincidens av 10,6 % och innebär således en obetydlig ökning i jämförelse
med Kungl. Maj :ts förslag men torde i likhet med detta kunna karakteriseras
såsom innebärande en i huvudsak oförändrad tullnivå.

I detta sammanhang må framhållas att samordningen med det nordiska
tulltaxeförslaget inneburit en viss begränsning av handlingsfriheten vid
fastställandet av de individuella tullsatserna. Från utskottets sida är icke
något att erinra mot de principer som härvid i stort sett tillämpats i Kungl.
Maj :ts förslag.

Hänsyn till det nordiska samarbetet har även inverkat på en speciell
fråga som behandlats i tulltaxekommitténs betänkande, nämligen frågan
om medgivande av tullfrihet för varuslag som inte tillverkas inom landet.
Kommittén har föreslagit införande av en anordning, varigenom tullfrihet
skulle kunna medgivas för vara av visst slag, som inte är föremål för väsentlig
produktion inom landet, även om vara av sådant slag enligt taxan
är lullbelagd. Enligt kommitténs förslag skulle i tulltaxeförordningen intagas
en bestämmelse om befogenhet för Kungl. Maj:t att meddela förordnande
härom. Nordiska utskottet har tänkt sig en liknande anordning beträffande
varuslag som inte är föremål för väsentlig produktion i de nordiska
länderna. Utskottet har emellertid föreslagit att den begränsas till ke -

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1058

271

mikalier och icke elektriska maskiner (kap. 28, 29 och 84 i tulltaxan). Departementschefen
framhåller att ett genomförande av den nordiska marknaden
tydligen kommer att materiellt påverka såväl omfattningen som innebörden
av ett sådant bemyndigande för Kungl. Maj:t som tulltaxekommittén
föreslagit. Med hänsyn till angelägenheten av att inte föregripa behandlingen
av det nordiska förslaget förklarar departementschefen sig inte
vara beredd att i detta sammanhang upptaga kommitténs förslag till prövning.
I motionerna I: B 62 och II: B 40 samt I: B 63 och II: B 71 yrkas att
riksdagen beträffande maskiner, i de två förstnämnda motionerna jämväl
beträffande kemikalier, ger Kungl. Maj :t bemyndigande i enlighet med tulltaxekommitténs
förslag. Enligt utskottets uppfattning har departementschefen
anfört bärande skäl för ett uppskov med frågans behandling, varför
utskottet avstyrker motionärernas yrkanden i berörda hänseende.

Av det föregående torde framgå, att utskottet i huvudsak ansluter sig till
de allmänna tullpolitiska synpunkter, som ligger bakom det nu framlagda
tulltaxeförslaget, och i stort sett delar den uppfattning rörande tulltaxans
allmänna utformning, som kommit till uttryck i propositionen. Vad som
anförts i de under detta avsnitt redovisade motionerna ger således enligt utskottets
uppfattning icke anledning ifrågasätta någon ändring av förslagets
allmänna inriktning i berörda hänseenden. I vad mån ändringar i förslagets
detaljutformning, d. v. s. avvägningen av tullsatserna för enskilda varuslag
och varugrupper, kan vara påkallade behandlas i det följande speciella avsnittet.

AVD. I
Kap. 4

Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung

Nr 01.06. För honung utgår enligt gällande taxa eu tull av 23,5 öre per kg.
Tulltaxekommittén har föreslagit en höjning till 30 öre per kg (två ledamöter
Jiar reserverat sig för en tull av 25 öre per kg). Departementschefen föreslår
en tull av 50 öre per kg med hänsyn främst till den genom sockerskatten
avsevärt ökade råvarubelastningen. I motionen I:B 141 påyrkas en tull av
30 öre per kg.

Motionärernas yrkande sammanhänger med frågan om hänsynstagande
till sockerskatten. Vid utformningen av tulltaxeförslaget har hänsyn tagits
till verkningarna av denna skatt i fråga om tullsatserna för såväl honung
som andra varor för vilkas framställning användes socker. I motionerna uttalas
att, då sockerskatten väl är av tillfällig natur, det synes olämpligt alt
denna skatt får motivera en högre tull. Erfarenheten visar nämligen att del
är svårt att få till stånd tullsänkningar sedan en tullsats en gång fastställts.
Vidare framhålles att Kungl. Maj:t har möjlighet att medge restitution av

272

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

skatten för socker som använts i viss produktion. Anses detta inte önskvärt
ur statsfinansiell synpunkt, bör den del av tullsatsen, som motiverats med
sockerskattens införande enligt motionärernas mening i varje fall ges temporär
karaktär.

I anledning härav vill utskottet till en början framhålla att en generell lösning
av här ifrågavarande problem genom restitution av sockerskatten inte
torde kunna ifrågakomma. Från principiell synpunkt talar däremot vissa
skäl för att den kompensation som lämnas producenterna för skattebelastningen
på råvarorna hålles isär från den vanliga tullen. Förutom de konsekvenser
ur praktisk synpunkt som detta i och för sig skulle innebära skulle
en sådan anordning emellertid även i andra hänseenden kunna komplicera
utformningen av tulltaxan. Enligt utskottets uppfattning talar därför övervägande
skäl för den i propositionen tillämpade anordningen, innebärande
att man inte särskilt angiver hur stor del av tullsatsen som skall anses motsvara
skatten. Utskottet förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t i händelse
av ändringar i den här ifrågavarande beskattningen överväger i vad mån
dessa bör föranleda ändringar i tullsatserna för de skattebelagda varorna.

I enlighet med den principiella ståndpunkt utskottet sålunda intagit till
förevarande spörsmål får utskottet i vad avser tullen på honung tillstyrka
Kungl. Maj :ts förslag och i denna del avstyrka motionen I: B 141.

AVD. II

Allmänna synpunkter beträffande blommor, köksväxter, frukt m. m.

(kap. 6—8)

Hithörande produkter är, i den mån de inte är tullfria, belagda med vikttullar.
Till belysande av tullskyddets storlek och utveckling för olika varugrupper
lämnas i propositionen vissa uppgifter om tullskyddets storlek i
procent av de importerade varornas värde (importincidensen). Siffrorna
efter kriget visar mycket stark nedgång jämfört med förkrigssiffrorna, sammanhängande
dels med penningvärdeförsämringen, dels med de i GATT-förhandlingarna
vidtagna direkta nedsättningarna. Dessa nedsättningar avser
emellertid nästan helt icke-skyddstid, varför helårssiffrorna knappast ger
någon riktig uppfattning om den effektiva tullnivån. För senare år möjliggör
emellertid statistiken angivande av särskilda siffror för skyddstiden.
Av dessa siffror finner man att det egentliga tullskyddet för ifrågavarande
produkter fortfarande är högt, i det att genomsnittssiffran för senare år
ligger vid 18 ä 19 % av värdet. Till jämförelse anföres motsvarande siffror
för all fullbelagd import, vilka under senare år stannat vid omkring 9 %
av värdet.

Tulltaxekommittén anser inte skäl föreligga att i vårt land upprätthålla
en trädgårdsnäring av större omfattning än som med hänsyn till produktionsförutsättningarna
ter sig naturligt. Härav följer att kommittén i prin -

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958 273

cip inte anser det befogat att stödja denna näringsgren genom ett tullskydd
som till sin effekt kan anses överstiga vad som gäller för tullskyddad svensk
produktion i allmänhet. Detta betyder emellertid inte att man vid tullskyddets
utformning skulle bortse från de speciella förhållanden som råder på
detta område. Sålunda får principen om tullfrihet eller lägre tull under perioder
då inhemska produkter inte saluföres anses allmänt accepterad. Kommittén
framhåller dock att denna omständighet inte har någon inverkan på
det tullskydd produktionen åtnjuter och således inte kan påverka bedömandet
av tullskyddets storlek under resten av året. Beträffande tullskyddets
höjd under den tid av året då inhemska produkter saluföres anser kommittén
emellertid befogat att tullsatserna med hänsyn till de speciella förhållandena
inom trädgårdsnäringen sättes något högre för trädgårdsprodukter
än för industriprodukter. Kommittén har därför kommit till den
uppfattningen att tullskyddet i stort sett bör bibehållas vid nuvarande nivå.
Kommittén har övervägt huruvida en annan fördelning av tullskyddet under
olika delar av skyddsperioden kan vara motiverad, närmast i den formen
att tullen sättes högre under den första delen av skyddstiden än under
den återstående delen, men kommit till den uppfattningen att någon differentiering
av tullskyddet under olika delar av skyddsperioden i allmänhet
inte bör vidtagas. Beträffande tullarnas art framhåller kommittén att vikttullar
när det gäller tullsatser av den höjd varom här är fråga är bättre
ägnade än värdetullar att mildra störningar på marknaden genom exceptionellt
låga utbud och föreslår följaktligen att vikttullar bibehålies på detta
område.

En ledamot av kommittén har i avgiven reservation givit uttryck åt en
mera skyddsvänlig uppfattning och särskilt uttalat sig för en höjning av
tullsatserna för köksväxter under första delen av skyddstiden.

I propositionen framhålles att enighet råder om att produktions- och avsättningsförhållandena
på förevarande område företer stora avvikelser från
vad som gäller på industriområdet och att hänsyn bör tagas därtill vid utformningen
av tulltaxan. Enligt departementschefens uppfattning får tulltaxekommittén,
genom att förorda bibehållande i huvudsak av nuvarande
höga tullskydd under skyddsperioderna, anses ha tillbörligt beaktat de speciella
förhållanden som här är rådande, och departementschefen anser sig
inte kunna tillstyrka någon allmän förstärkning av nuvarande tullskydd.
Vad särskilt beträffar de från olika håll framförda förslagen om ett förhöjt
tullskydd under primörtiden skulle detta enligt departementschefens åsikt
snarast vara ägnat att leda till en mindre lycklig inriktning av produktionen.
I detta sammanhang framhålles att eu sådan höjning självfallet inte
kompenseras av den föreslagna nedsättningen under vintermånaderna, då
tullarna huvudsakligen har karaktär av finanstullar. Departementschefen
ansluter sig därför i huvudsak till den av kommittén intagna ståndpunkten.
Detta utesluter inte att vissa jämkningar i förslaget kan befinnas påkallade;
till dessa frågor återkommer departementschefen vid behandlingen av de
olika varuslagen.

18 Bihang till riksdagens protokoll 7 sand. År II 1

274

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

I motionerna I: B 61 och II: B 64 uttalas den uppfattningen att frågan om
trädgårdsnäringens gränsskydd bäst skulle kunna lösas genom ett helt nytt
grepp på trädgårdsnäringens tullfråga. En väg är införandet av värdetullar,
kombinerade med fasta bottentullar, som baseras på vikttullsystemet. En
annan väg att nå en tillfredsställande lösning kan utgöras av en övergång
till rörliga importavgifter för trädgårdsprodukterna helt eller delvis. Motionärerna
hemställer om skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om utredning
av frågan angående omläggning av gränsskyddet för trädgårdsnäringen
i enlighet med vad som anförts i motionerna.

Förutom nyssnämnda motioner föreligger såsom framgår av den förut
lämnade redogörelsen på detta område ett stort antal motioner rörande tullsatserna
för enskilda varuslag. Flertalet av dessa motioner avser höjningar
i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag. Motionerna innebär bl. a. att man
motsätter sig i propositionen föreslagen sänkning av tullen på avskurna
blommor och i stället påyrkar viss förstärkning av tullskyddet, att man
påyrkar höjning av tullen för viktigare köksväxter i varje fall under början
av skyddsperioden, samt att man påyrkar ytterligare höjning av tullen på
äpplen. Å andra sidan föreslås i en motion bl. a. ytterligare sänkning av
tullen på blommor, minskning av tullskyddet för vissa köksväxter samt förkortning
av skyddstiden för äpplen.

I anledning av motionerna I: B 61 och II: B 64 vill utskottet erinra om att
chefen för jordbruksdepartementet, såsom i motionerna förutsatts, numera
tillkallat sakkunniga med uppdrag att verkställa en allsidig utredning rörande
trädgårdsnäringens problem. Enligt de för utredningen meddelade
direktiven torde de sakkunniga äga att behandla frågan om stöd åt trädgårdsnäringen
i hela dess vidd, och utskottet förutsätter att därvid även de
spörsmål som beröres i nyssnämnda motioner kommer att upptagas till
prövning. Då någon särskild begäran om utredning i ämnet sålunda inte
synes vara påkallad, hemställer utskottet att ovanberörda motioner i denna
del inte måtte föranleda någon åtgärd.

Vad beträffar övriga motionsvis framställda yrkanden kommer dessa att
behandlas i det följande under varje särskild rubrik. Det må dock redan här
framhållas att utskottet vid sin bedömning av förevarande spörsmål i huvudsak
kunnat ansluta sig till departementschefens uppfattning.

Kap. 6

Levande växter och alster av blomsterodling

Nr 06.01 A. För lökar med blommor eller blomknoppar utgår tullen f. n.
med samma belopp som för avskurna blommor, d. v. s. med 10 kr. per kg
under tiden 1/3—30/11 och 5 kr. per kg under annan tid. I tulltaxekommitténs
förslag drager varorna i fråga samma tull som vanliga blomsterlökar
eller 50 öre per kg. För undvikande av att tullen på avskurna blommor
kringgås förordas i propositionen att varorna åsättes högre tull än lökar

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

275

utan blommor eller knoppar. Med hänsyn bl. a. till artiklarnas relativt sett
högre vikt anses emellertid en tull av 2 kr. 50 öre per kg vara till fyllest.
I motionerna I: B 57 och II: B 66, I: B 61 och II: B 64 samt II: B 116 framförda
yrkanden om högre tull (5—10 kr. per kg) går ut på att varorna''
även i fortsättningen skall likställas med avskurna blommor och beläggas
med de i resp. motioner för dylika artiklar föreslagna tullsatserna (enligt
motionen II: B 116 med den lägre av de för blommor föreslagna tullsatserna).

I likhet med departementschefen anser utskottet att varorna inte bör
åsättas lika hög tull som avskurna blommor. Med hänsyn bl. a. till erhållna
upplysningar om viktförhållandena finner utskottet sig emellertid kunna
förorda en något högre tull än departementschefen föreslagit. I enlighet härmed
biträder utskottet i så motto motionärernas yrkanden att utskottet föreslår
en tullsats av 3 kr. 50 öre per kg.

Nr 06.01 B 2. För blomsterlök utgår tullen enligt gällande taxa med 50
öre per kg. I propositionen har varuslaget i överensstämmelse med tulltaxekommitténs
förslag upptagits med oförändrad tull. I motionen I: B 141
påyrkas tullfrihet, i motionerna I:B 57 och II: B 66 samt motionen II: B
116 en tull av 25 öre per kg.

Med hänsyn bl. a. till att en sänkning av tullen enligt utskottets uppfattning
skulle innebära en försämrad avvägning av tullskyddet mellan lökproducenter
och blomsterodlare får utskottet med avstyrkande av motionerna
förorda bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 06.02 C. Förädlade körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd är enligt
gällande taxa belagda med en tull av 60 öre per kg. I överensstämmelse
med tulltaxekommitténs förslag har departementschefen förordat att denna
tullsats bibehålies oförändrad. I motionerna I: B 57 och II: B 66 yrkas att
tullen höjes till 90 öre per kg och i motionen II: B 116 att den fastställes
till 1 kr per kg.

I betraktande bl. a. av att någon import av ifrågavarande artiklar praktiskt
taget inte förekommer finner utskottet inte anledning tillstyrka någon
höjning av den nuvarande tullen utan biträder Kungl. Maj:ts förslag.

Nr 06.02 D. För hit hänförliga växter utgår tullen f. n. med 20 öre per
kg (med viss reduktion om vikten överstiger 10 kg per styck). Tulltaxekommittén
föreslår en höjning till 30 öre per kg, och detta förslag biträdes
av departementschefen. I avgivna motioner påyrkas ytterligare höjning av
tullen, i motionerna I: B 57 och II: B 66 till 50 öre per kg och i motionen
II: B 116 till 40 öre per kg.

Den nuvarande tullen på dessa varor får anses vara låg, och importsiffrorna
tyder på ökad utländsk konkurrens. Med hänsyn därtill anser utskottet
eu höjning av tullen motiverad, men utskottet finner inte tillräckliga
skäl att överskrida den av departementschefen föreslagna nivån. Utskottet
avstyrker följaktligen de i ämnet väckta motionerna.

Tullen för de i denna och nästföregående position upptagna varuslagen
skall enligt Kungl. Maj:ts förslag liksom f. n. beräknas eller vikten inklu -

276

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

sive allt närmaste emballage, såsom baljor eller krukor med jord, korgar,
bastmattor m. m. Från utskottets sida är icke annat att erinra mot denna
av praktiska skäl betingade regel än att utskottet förutsätter att begreppet
emballage inte gives en så vidsträckt innebörd att däri inbegripes s. k. godsbehållare
(containers).

Nr 06.03 A 1. Mimosa och ljung är f. n. under hela året belagda med en
tull av 5 kr per kg. Tulltaxekommittén har föreslagit att tullen reduceras
till 4 kr per kg (en ledamot har reserverat sig och föreslagit att den nuvarande
tullen bibehålies oförändrad). Departementschefen biträder kommittéförslaget.
I motion II: B 116 föreslås att tullen bibehålies vid 5 kr per
kg, i motionen I: B 141 att den sänkes till 2 kr per kg.

I betraktande av att dessa artiklar betingar ett avsevärt lägre pris än importerade
blommor i allmänhet finner utskottet en sänkning motiverad men
kan inte tillråda en så kraftig nedsättning som den i motionen I: B 141 föreslagna
utan ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 06.03 A 2. För avskurna blommor i allmänhet utgår tullen enligt gällande
taxa med 10 kr per kg under tiden 1/3—30/11 och med 5 kr per kg
under annan tid. Tulltaxekommittén har föreslagit att tullen sänkes till 7 kr
50 öre per kg under högtullperioden och bibehålies oförändrad under lågtullperioden
(en ledamot har reserverat sig och föreslagit att tullen bibehålies
oförändrad under högtullperioden och höjes till 7 kr 50 öre per kg under
lågtullperioden). Departementschefen anser de av kommittén föreslagna
tullsatserna lämpligt avvägda och biträder därför kommittéförslaget. I
motionerna I: B 61 och II: B 64 yrkas att tullen under högtullperioden bibehålies
vid 10 kr per kg. I motionerna I: B 57 och II: B 66 samt II: B 116
framföres enahanda förslag, varjämte yrkas att tullen under lågtullperioden
måtte höjas till 7 kr 50 öre per kg. I motion I: B 141 påyrkas däremot
en sänkning av tullen till 6 kr per kg under högtullperioden och till 2 kr
per kg under lågtullperioden.

Även om prisförhållandena växlar något år från år måste den nuvarande
tullen anses ligga på en hög nivå. I genomsnitt har importincidensen under
högtullperioden ofta närmat sig 50 %. Efter en nedgång år 1956 till
något över 30 % har incidensen år 1957 ånyo stigit till 40 % av värdet. Tullnivån
torde inte kunna bedömas efter 1956 års siffra, vilken f. ö. om den
vore signifikativ skulle tyda på en sådan stegring av de utländska priserna,
att konkurrensläget för den inhemska produktionen skulle ha undergått
en avsevärd förbättring. Inte heller kan det anses riktigt att såsom
skett i vissa av motionerna grunda bedömningen på ett genomsnitt av importen
under hela året, då den alldeles övervägande delen av produktionen
saluföres under högtullperioden. Enligt utskottets uppfattning ligger den
nuvarande tullen, åtminstone under högtullperioden, på en sådan nivå att
eu nedsättning av densamma är motiverad. En så kraftig sänkning som den
i motionen I: B 141 föreslagna kan utskottet dock inte tillråda. Vad lågtullperioden
beträffar kan ifrågasättas, huruvida importincidensen, som under
senare år uppgått till 16 å 18 %, ger ett riktigt uttryck för tullskyd -

277

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

dets höjd, då den inhemska produktionen under denna tid huvudsakligen
torde utgöras av lökblommor, för vilka incidensen torde vara avsevärt högre.
I likhet med departementschefen finner utskottet dock lämpligast att
inte vidtaga någon ändring av tullsatsen under denna tid. Under åberopande
av vad sålunda anförts får utskottet, med avstyrkande av de i ämnet
väckta motionerna, tillstyrka bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 06.Oi A. För adiantum och asparagus (s. k. snittgrönt) utgår f. n. en
tull av 50 öre per kg. Tulltaxekommittén har föreslagit att varorna skall
beläggas med tull efter samma grunder som avskurna blommor, d. v. s.
med 7 kr 50 öre per kg under tiden 1/3—30/11 och 5 kr per kg under annan
tid (en ledamot som påyrkat högre tullsatser för blommor har i överensstämmelse
härmed föreslagit tullsatser av 10 kr resp. 7 kr 50 öre per kg.
under det att tre ledamöter föreslagit särskilda tullsatser av 5 kr resp. 2
kr 50 öre per kg). Departementschefen ansluter sig till tulltaxekommitténs
förslag. I motionerna I: B 57 och II: B 66, I: B 61 och II: B 64 samt II: B
116 påyrkas tillämpning av de högre tullsatser som i resp. motioner föreslagits
beträffande blommor, d. v. s. 10 kr under högtullperioden och (i
vissa av motionerna) 7 kr 50 öre under lågtullperioden; i motionen I: B 141
påyrkas bibehållande av den nuvarande tullen 50 öre per kg under hela
året.

Enligt utskottets uppfattning får det anses motiverat med en tullsats som
mera ansluter sig till den för blommor gällande nivån, men utskottet kan
inte tillstyrka en så kraftig höjning som den i propositionen föreslagna
utan förordar en tullsats av 3 kr 50 öre per kg under hela året.

Nr 06.Oi B. För här avsedda artiklar (främst s. k. kransgrönt) utgår tullen
enligt gällande taxa i regel med 50 öre per kg. Tulltaxekommittén har
föreslagit avskaffande av tullen, vilket förslag biträtts av departementschefen.
I motionerna I: B 57 och II: B 66 samt motionen II: B 116 förordas
ett bibehållande av nu utgående tull.

Enligt utskottets uppfattning är konkurrensförhållandena beträffande
dessa varor inte sådana att tullskydd kan anses erforderligt, varför utskottet
med avstyrkande av de i ämnet väckta motionerna biträder Kungl. Maj :ts
förslag.

Kap. 7

Köksväxter m. m.

Nr 07.01 A. För blomkål utgår tullen enligt gällande taxa med 25 öre
per kg under tiden 1/5—30/11 och 10 öre per kg under annan tid. Tulltaxekommittén
har föreslagit en tull av 35 öre per kg under tiden 1/5—31/7 och
25 öre per kg under tiden 1/8—30/11 samt tullfrihet under resten av året
(en ledamot har reserverat sig för en tull av 25 öre per kg under hela
skyddsperioden). Departementschefen ansluter sig till kommittéförslaget.
I motion I: B 141 yrkas att tullsatsen även under tiden 1/5—31/7 bestämmes
till 25 öre per kg.

278

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

I likhet med departementschefen finner utskottet skäl tala för någon
höjning av tullen och får därför med avstyrkande av motionen biträda
Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 07.01 B 1. För slanggurkor utgår tullen f. n. med 50 öre per kg under
tiden 15/3—30/9 och med 20 öre per kg under annan tid. Tulltaxekommittén
har föreslagit oförändrad tull under tiden 16/3—30/9 och tullfrihet
under resten av året (en ledamot har föreslagit en höjning av tullen till
75 öre per kg under tiden 16/3—31/5). Departementschefen ansluter sig till
kommitténs förslag. I motionerna I: B 61 och II: B 64 samt motionen II: B
116 föreslås högre tullsats för början av skyddsperioden, nämligen i de båda
förstnämnda en tull av 60 öre per kg under tiden 16/3—30/6 och i den
sistnämnda en tull av 75 öre per kg under tiden 16/3—31/5. Vidare föreslås
i motionerna I: B 57 och II: B 66 en tull av 60 öre per kg under hela skyddsperioden
(16/3—30/9).

I likhet med departementschefen finner utskottet inte skäl föreligga att
införa något särskilt primörskydd, och utskottet anser inte heller i övrigt
anledning vara för handen att höja den under skyddsperioden gällande tullen.
Utskottet får således med avstyrkande av de i ämnet väckta motionerna
föreslå riksdagen att bifalla Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 07.01 C. För matlök utgår f. n. tull med 20 öre per kg under tiden
1/6—31/12 och 5 öre per kg under tiden 1/1—29/2, medan varan är tulltri
under tiden 1/3—31/5. Tulltaxekommittén har föreslagit en tull av 20
öre per kg under tiden 1/7—31/12 och 15 öre per kg under tiden 1/1—
29/2 samt tullfrihet under tiden 1/3—30/6 (kommittén var dock inte enhällig
utan en ledamot har påyrkat en tull av 30 öre per kg under tiden
1/7—29/2). Departementschefen biträder kommittéförslaget. I motionerna
I: B 58 och II: B 68 samt I: B 142 och II: B 181 påyrkas en tull av 30 öre
per kg under tiden 1/6—31/3.

Den nuvarande tullen på lök är, såsom departementschefen framhåller,
under den egentliga skyddsperioden mycket hög. Att tulltaxekommittén
likväl ansett sig böra föreslå dess bibehållande vid oförändrat belopp beror
på de skäl av social natur som utgör huvudargumentet i de framförda motionerna.
Även utskottet finner det berättigat att med hänsyn till dessa omständigheter
inte vidtaga någon sänkning av den bestående tullen. Någon
höjning av densamma under nämnda period bör å andra sidan enligt utskottets
mening inte heller komma i fråga. Vad beträffar tiden 1/1—29/2,
då tullen f. n. är låg, anser utskottet däremot en höjning motiverad. Att
tullen under den nuvarande egentliga skyddsperioden av särskilda skäl bibehålies
vid 20 öre per kg kan dock inte motivera att en så hög tull nu införes
under här ifrågavarande tid. Enligt utskottets uppfattning får den av
departementschefen förordade tullen 15 öre per kg anses lämpligt avvägd.
Vad beträffar längden av skyddsperioderna finner utskottet inte skäl frångå
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet biträder således Kungl. Maj :ts förslag
i ämnet och avstyrker förenämnda motionsyrkanden.

Nr 07.01 D 1. Nyskördad (färsk) potatis drager f. n. en tull av 10 öro

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 279

per kg under tiden 1/1—30/6; varan är inbegripen i jordbruksregleringen
men inte belagd med importavgift. Tulltaxekommittén har ansett att gränsskyddet
bör uttagas i form av tull och i överensstämmelse med ett förslag
av jordbruksprisutredningen upptagit denna till 15 öre per kg. Enligt kommitténs
förslag skulle tullen utgå endast under juni månad. En ledamot
har reserverat sig mot kommitténs förslag och förordat att gränsskyddet
lämnas genom importavgift i stället för tull. Departementschefen ansluter
sig till uppfattningen att gränsskyddet liksom hittills bör ha formen av
tull men anser sig med hänsyn till de speciella förhållandena vid denna produktion
kunna förorda ett något högre skydd än tulltaxekommittén. I propositionen
föreslås en tull av 20 öre per kg under tiden 6/6—5/7. I motion
I: B 141 yrkas att tullen upptages till 15 öre per kg att gälla under tiden
1/6—30/6; i motion II:B 157 att färskpotatisen lämnas gränsskydd som
jordbruksregleringsvara genom att en särskild importavgift fastställes för
densamma att tillföras samma regleringskassa som importavgifterna för
annan potatis.

I likhet med departementschefen anser utskottet övervägande skäl tala
för att gränsskyddet även i fortsättningen ges formen av tull, och utskottet
finner sig även kunna godtaga den av departementschefen förordade tullsatsen.
Med avstyrkande av de i ämnet framförda motionerna får utskottet
sålunda föreslå riksdagen att biträda Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 07.01 G. För tomater utgår tullen enligt gällande taxa med 50 öre per
kg under tiden 1/5—30/11 och med 15 öre per kg under annan tid. Tulltaxekommittén
har föreslagit oförändrad tull under tiden 1/5—30/11 och
tullfrihet under resten av året (en ledamot har föreslagit höjning av tullen
till 75 öre per kg under tiden 1/5—30/6). Departementschefen ansluter sig
till kommittéförslaget. I motionerna I: B 61 och II:B 64 samt motionen
IDB 116 påyrkas högre tullsats för början av skyddsperioden, nämligen i
de båda förstnämnda en tull av 60 öre per kg under tiden 1/5—31/7 och
i den sistnämnda en tull av 75 öre per kg under tiden 1/5—30/6; i motionerna
I: B 57 och IDB 66 föreslås en tull av 60 öre per kg under hela
skyddsperioden.

I likhet med departementschefen finner utskottet inte skäl föreligga att
införa något särskilt primörskydd, och utskottet anser inte heller i övrigt
anledning vara för handen att höja den under skyddsperioden gällande tullen.
Propositionen tillstyrkes således av utskottet även i förevarande del
medan de i ämnet väckta motionerna avstyrkes.

Nr 07.01 IJ. För ärter utgår tullen enligt gällande taxa med 40 öre per
kg. Tulltaxekommittén har föreslagit en tull av 20 öre per kg under tiden
1/3—31/12 och tullfrihet under resten av året, vilket förslag godtagits av
departementschefen. I motionerna I: B 57 och II: B 66 påyrkas bibehållande
av nuvarande tull.

Enligt utskottets uppfattning får den av departementschefen förordade
tullsatsen, mot vilken någon erinran inte framkommit under remissbehandlingen,
anses innebära elt lämpligt avvägt skydd för ifrågavarande pro -

280

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

dukter, varför utskottet med avstyrkande av förenämnda motioner biträder
Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 07.01 Kl. Under denna position faller bl. a. rädisor. Detta varuslag har
i motionerna I: B 57 och IDB 66 samt motionen IDB 116 ansetts böra
jämställas med sallad, dill och persilja; beträffande motionärernas yrkanden
rörande dessa produkter hänvisas till nästföljande rubrik (07.01 K 2).

I överensstämmelse med utskottets i det följande redovisade ståndpunkt
beträffande sistnämnda produkter kan utskottet inte heller för rädisor tillstyrka
införandet av ett särskilt primörskydd, och utskottet finner inte heller
i övrigt tillräckliga skäl föreligga att förorda någon ändring i Kungl.
Maj :ts förslag på denna punkt.

Nr 07.01 K 2. Här avsedda köksväxter drager f. n. en tull av 40 öre per
kg under hela året med undantag av att sallad genom en år 1956 vidtagen
ändring gjorts tullfri under tiden 1/1—29/2. Tulltaxekommittén har föreslagit
tullfrihet för samtliga produkter under tiden 1/1—29/2 och oförändrad
tullsats under resten av året (en ledamot har beträffande sallad, dill
och persilja påyrkat bibehållande av tullen under tiden 1/1—29/2 och höjning
av tullen till 75 öre per kg under tiden 1/3—30/4). Departementschefen
ansluter sig till kommittéförslaget. I motionerna I: B 57 och IDB 66
samt motionen II: B 116 framställda yrkanden innebär dels att tullen skulle
bibehållas under tiden 1/1—29/2, dels att tullen för sallad, dill och persilja
skulle höjas till 60 öre resp. 75 öre per kg under tiden 1/3—30/4; i motionen
I:B 141 påyrkas tullfrihet för sallad under tiden 1/3—30/4 och för
paprika under hela året.

Förslaget om tullfrihet under tiden 1/1—29/2 har såvitt angår sallad
godtagits av statsmakterna genom beslut i anledning av GATT-förhandlingar
år 1956. Även med beaktande av att viss försäljning av inhemska
produkter kan förekomma under nämnda tid anser utskottet övervägande
skäl tala för att i enlighet med departementschefens förslag utvidga tullfriheten
till att omfatta jämväl övriga hithörande varuslag. Däremot finner
utskottet inte tillräckliga skäl föreligga att utsträcka tullfrihetstiden för
sallad eller att införa tullfrihet för paprika. Å andra sidan kan utskottet
i överensstämmelse med den ståndpunkt, utskottet intagit till andra motionsvis
framställda yrkanden om särskilt primörskydd inte heller tillstyrka
någon höjning av tullen på sallad, dill och persilja under början av säsongen.
I enlighet med vad sålunda anförts avstyrker utskottet nyssnämnda
motioner i berörda delar och hemställer att riksdagen måtte bifalla Kungl.
Maj :ts förslag.

Nr 07.03. I motionerna I: B 58 och IDB 68 hemställes att tullen å hit
hänförliga gurkor, tillfälligt konserverade i saltvatten, endast skall avse
gurkor i andra förpackningar än hermetiskt tillslutna kärl eller förpackningar
överstigande 25 kg nettovikt. Yrkandet har till syfte att förhindra
ett kringgående av den vid nr 20.02 stadgade tullen för färdiga gurkinläggningar.
Formuleringen av rubriken till nr 07.03 i den nya nomenklaturen
torde emellertid såvitt utskottet kan bedöma redan i och för sig utesluta

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958 281

risken för ett sådant kringgående. Vidare blir enligt Kungl. Maj :ts förslag,
vilket biträdes av utskottet, tullsatsen för gurkor av åsyftat slag densamma
(25 öre per kg), oavsett om de hänföres till den ena eller andra av ifrågavarande
rubriker. Med hänsyn till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionerna I: B 58 och II: B 68 i detta ämne inte måtte föranleda
någon åtgärd.

Nr 07.Oi. I nuvarande taxa är svamp upptagen i en särskild basposition
och drager oavsett om varan är färsk eller torkad en tull av 75 öre eller 1
kr per kg. Den nya nomenklaturen har inte någon särskild position för
svamp, utan denna vara faller i färskt tillstånd under rubriken för färska
köksväxter (nr 07.01) och i torkat tillstånd under rubriken för torkade
köksväxter (nr 07.04). Med hänsyn till sistnämnda varors ringa betydelse
har tulltaxekommittén inte ansett tillräcklig anledning föreligga att differentiera
tullen utan föreslår en enhetlig tull med samma belopp som för
närvarande gäller för torkade köksväxter i allmänhet eller 25 öre per kg,
vilken tullsats således enligt förslaget skulle bli tillämplig bl. a. på torkad
svamp. Departementschefen har inte funnit anledning frångå kommitténs
förslag. I motionerna I: B 57 och II: B 66 samt motionen II: B 116 påyrkas
en tull av 75 öre per kg eller samma tullsats som i propositionen föreslås
beträffande färsk svamp.

I princip kan det givetvis anses mindre lämpligt att ha lägre tullsats på
den torkade än på den färska varan. Torkning av svamp under sådana förhållanden
att verksamheten skulle vara beroende av tullskydd torde emellertid
inte förekomma inom landet. Inte heller torde det föreligga sådan konkurrens
mellan den färska och den torkade varan att man på grund därav
måste åsätta den senare högre tull. Då frågan således enligt utskottets uppfattning
inte har någon praktisk betydelse, finner utskottet inte anledning
föreligga att frångå propositionen i förevarande del. Motionsyrkandena avstyrkes
på grund härav av utskottet.

Nr 07.06 A. För jordärtskockor utgår f. n. tull såsom för rotfrukter,
d. v. s. med 20 öre per kg under tiden 1/1—30/6 och 10 öre per kg under
annan tid. I propositionen föreslås att varorna i fråga särskilt specificeras
under förevarande rubrik — vilken i tulltaxekommitténs förslag i sin helhet
var upptagen med tullfrihet — samt åsättes en tull av 10 öre per kg
under hela året. I motionen I:B 141 påyrkas tullfrihet för jordärtskockor.

Enligt utskottets uppfattning finns inte anledning förvägra denna vara
ett tullskydd av för branschen normal storlek. I denna fråga biträder utskottet
följaktligen Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker motionärernas yrkande.

282

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 8

Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon

Nr 08.01, 08.02, 08.03 och 08.05. Enligt gällande taxa är här avsedda frukter,
i den män de inte är tullfria, belagda med tullar varierande mellan 5
och 50 öre per kg. I propositionen har varorna i överensstämmelse med
tulltaxekonunitténs förslag upptagits med i stort sett oförändrade tullar.
I motionen I: B 141 påyrkas tullfrihet under åberopande av tullarnas karaktär
av finanstullar.

I överensstämmelse med principen att inte i detta sammanhang ingå på
någon prövning av gällande finanstullar kan utskottet inte tillstyrka ett
avskaffande av tullarna vid dessa rubriker utan biträder i sak Kungl. Maj :ts
förslag. Vid nr 08.01 har utskottet emellertid med hänsyn till en blivande
uppdelning ur handelsstatistisk synpunkt funnit sig böra förorda en viss
jämkning av teknisk natur. Utskottet föreslår sålunda att den i propositionen
tillämpade uppdelningen i färska och torkade frukter ersättes med
en uppdelning efter frukternas art, så att bananer, ananas, mango, mangostan,
avokatofrukter och guava upptages i en underrubrik med den för
färska frukter avsedda tullen 10 öre per kg samt dadlar, kokosnötter, paranötter
och kasjunötter i en annan underrubrik med den för torkade frukter
avsedda tullen 30 öre per kg. I övrigt tillstyrker utskottet beträffande
ifrågavarande positioner Kungl. Maj :ts förslag. Den i ämnet väckta motionen
avstyrkes således av utskottet i denna del.

Nr 08.06 A. Äpplen är belagda med en tull av 25 öre per kg under tiden
1/7—29/2; under andra tider av året är varorna tullfria. Före den 1 januari
1956 utgick tull med 20 öre per kg under tiden 1/7—31/12 och 10 öre per kg
under tiden 1/1—31/1, medan tullfrihet gällde under resten av året. Ändringen
vidtogs sedan informationer erhållits om tulltaxekommitténs utredningar,
och de nya bestämmelserna överensstämmer med det förslag som
sedermera framlagts av kommittén.

I propositionen framhåller departementschefen att den tullsats, som kommittén
enhälligt föreslagit, redan godtagits av statsmakterna; departementschefen
finner inte anledning föreligga att nu frångå detta beslut. I anledning
av framkomna yrkanden om stöd åt fruktodlingen i andra former än genom
tullskydd hänvisar departementschefen till att 1957 års riksdag hos Kungl.
Maj :t anhållit om en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens problem.

I motionerna I: B 115 och II: B 180 framföres yrkande om höjning av tullen
till 35 öre per kg, under det att i motionen I: B 141 påyrkas borttagande
av tullen under tiden 1/1—29/2.

I betraktande av att frågan om tullen på äpplen år 1955 varit föremål för
statsmakternas prövning och med hänsyn jämväl till den av departementschefen
omnämnda utredningen, för vars verkställande sakkunniga numera
blivit tillkallade, finner utskottet i likhet med departementschefen inte anledning
föreligga att nu vidtaga någon ändring av tullförhållandena på detta

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

283

område. Utskottet får därför med avstyrkande av förenämnda motioner i
vad de avser tullen på äpplen tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag rörande detta
varuslag.

Nr 08.06 B. Päron är belagda med en tull av 25 öre per kg under tiden
1/7—31/12; under andra tider av året är varorna tullfria. Före den 1 januari
1956 utgick tullen med 20 öre per kg under nu gällande skyddstid. Ändringen
vidtogs sedan informationer erhållits om tulltaxekommitténs utredningar,
och den nya tullsatsen överensstämmer med det förslag som sedermera
framlagts av kommittén.

Liksom i fråga om äpplen (nr 08.06 A) framhåller departementschefen att
den tullsats, som kommittén enhälligt föreslagit, redan godtagits av statsmakterna;
departementschefen finner inte heller beträffande päron anledning
föreligga att nu frångå detta beslut.

I motionerna I: B 115 och II: B 180 påyrkas höjning av tullen till 35 öre
per kg.

Med hänvisning till vad utskottet förut anfört beträffande äpplen (nr

08.06 A) får utskottet, med avstyrkande av förenämnda motioner i vad de
avser tullen på päron, hemställa att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj :ts
förslag rörande detta varuslag.

Nr 08.07 B. Enligt gällande taxa utgår tull för persikor med 10 öre per
kg under tiden 1/3—30/4 och med 20 öre per kg under tiden 1/5—31/12,
medan tullfrihet gäller under resten av året. Tulltaxekommittén har föreslagit
en tull av 20 öre per kg under tiden 1/7—15/10 och tullfrihet under
resten av året (två ledamöter har reserverat sig och föreslagit en tullsats av
35 öre per kg under tiden 1/7—15/10, 10 öre per kg under tiden 1/5—30/6
och 16/10—31/12 samt tullfrihet under resten av året). Departementschefen
ansluter sig till kommittéförslaget. I motionerna I:B 58 och II: B 68
samt motionen II:B 116 påyrkas en höjning av tullen till 35 öre per kg
under tiden 1/7—15/10, medan i motion I: B 141 påyrkas tullfrihet under
hela året.

I vad mån importen av persikor kan sägas innebära någon konkurrens
för den inhemska frukten är en fråga varom meningarna torde vara delade.
Enligt utskottets uppfattning föreligger inte tillräckliga skäl att frångå tulltaxekommitténs
av departementschefen godtagna förslag. I enlighet härmed
får utskottet, med avstyrkande av de i ämnet väckta motionerna, tillstyrka
bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Nr 08.07 C. För närvarande är plommon belagda med en tull av 35 öre
per kg under tiden 1/7—-15/11; tullfrihet gäller under resten av året. I enlighet
med tulltaxekommitténs förslag har skyddsperioden, med bibehållande
av tullsatsens storlek, i propositionen förkortats till tiden 16/7—30/9. I motionen
I: B 141 uttalas alt en skyddsperiod omfattande tiden 1/8—31/8 borde
vara tillräcklig.

Enligt utskottets uppfattning har inte förebragts tillräckliga skäl för ett
frångående av Kungl. Maj:ts förslag i denna del, varför utskottet tillstyrker
propositionen och avstyrker motionen I:B 141 i motsvarande del.

284

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Nr 08.08 B. För jordgubbar utgår tullen enligt gällande taxa med 1 kr.
per kg under tiden 1/5—31/8 och med 25 öre per kg under annan tid. Tulltaxekommittén
föreslår att tullen bibehålies oförändrad under den förstnämnda
tiden men avskaffas under resten av året; departementschefen ansluter
sig till kommittéförslaget. I motionen I: B 141 yrkas att den tullskyddade
perioden måtte begränsas till tiden 16/6—31/8 samt att tullen under
denna tid måtte sänkas till 50 öre per kg.

Tullen på jordgubbar torde med hänsyn till prisförhållandena i allmänhet
vara av underordnad betydelse. Utskottet, som inte funnit skäl föreligga att
frångå Kungl. Maj :ts förslag i ämnet tillstyrker i denna del propositionen.

Nr 08.09 A. Meloner är enligt gällande taxa belagda med en tull av 40 öre
per kg under hela året. Tulltaxekommittén har föreslagit att tullen bibehålies
vid nämnda belopp men att den endast skall utgå under tiden 1/7—
30/9; en ledamot har dock yrkat att tullen skall höjas till 75 öre per kg och
att skyddsperioden skall omfatta tiden 15/6—30/9. Departementschefen ansluter
sig beträffande tullens höjd till majoritetsförslaget och beträffande
skyddsperiodens längd (med en mindre jämkning) till reservationen. I motionerna
I: B 57 och II: B 66 samt motionen II: B 116 framställda yrkanden
går ut på att även tullsatsen måtte fastställas i enlighet med nämnda reservation
(75 öre per kg).

Tullen på meloner synes ligga på en nivå som inte understiger vad som
får anses normalt på ifrågavarande område. Utskottet finner därför inte
anledning föreligga att vidtaga någon höjning av densamma. I enlighet härmed
får utskottet, med avstyrkande av motionerna, tillstyrka propositionens
förslag i ämnet.

Kap. 9

Kaffe, te, matte och kryddor

För uppgifter angående de nuvarande tullsatsernas storlek på detta område
torde få hänvisas till den i propositionen intagna tabell 5 (s. 292).

Tullarna på detta område är våra mest typiska finanstullar, och departementschefen
har, i enlighet med principen att inte för närvarande ingå på
någon allmän omprövning av sådana tullar, bibehållit nuvarande tullsatser
med allenast smärre tekniska jämkningar.

I motionen I: B 141 framfört yrkande om avskaffande av finanstullarna
avser samtliga hithörande varuslag med undantag av kaffe (nr 09.01).

I enlighet med den principiella ståndpunkt utskottet intagit till frågan om
finanstullarna föreslår utskottet med avstyrkande i denna del av förenämnda
motion att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förslag.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

285

Kap. U

Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av vegetabiliskt
ursprung ej annorstädes upptagna eller inbegripna

Nr 14.02. Denna rubrik omfattar vegetabiliska material med huvudsaklig
användning för stoppning (kapock, krollsplint, sjögräs o. d.), även i skikt,
med eller utan förstärkning av annat material. I propositionen föreslås tullfrihet
för hela rubriken. Härigenom får anses vara tillgodosett syftet med
det i motionen II: B 222 framställda yrkandet om tullfrihet för vissa i nuvarande
tulltaxa särskilt omnämnda varuslag (gräs, tränsat eller upprispat,
krollsplint, krusad fiber och annat tagelsurrogat samt till stoppningsmaterial
preparerad mossa). Med hänsyn härtill bör motionen lämnas utan åtgärd.

AVD. III
Kap. 15

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter därav;
beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Nr 15.07 A 1. Rå (oblekt) linolja är enligt gällande taxa belagd med en
tull av 7 öre per kg. I enlighet med tulltaxekommitténs förslag har denna
tullsats upptagits oförändrad i propositionen. I motionerna I: B 62 och II:
B 40 påyrkas tullfrihet under åberopande främst av att den inhemska tillverkningen
av linolja numera skulle sakna praktisk betydelse.

Departementschefen har framhållit att bedömningen av frågan om tullen
på rå linolja i hög grad beror på utvecklingen på linfrömarknaden. Importmöjligheterna
för linfrö har under flera år varit mycket begränsade. En viss
förbättring i detta hänseende synes emellertid ha inträtt under de två senaste
åren, vilket möjliggjort en ökning av den inhemska linoljeproduktionen.
Innan läget kan klarare överblickas anser departementschefen det vara
lämpligast att i enlighet med tulltaxekommitténs förslag bibehålla den nuvarande
tullen oförändrad.

Utskottet delar denna departementschefens uppfattning och får i enlighet
härmed tillstyrka Kungl. Maj:ls förslag och avstyrka de i ämnet väckta motionerna.

286

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

AVD. IV

Kap. 16

Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur

Nr 16.0b A 1. Störrom drager enligt gällande taxa en tull av 15 kr. per kg.
Tullen har upptagits oförändrad i det nu föreliggande tulltaxeförslaget. I
motionen I: B 141 föreslås att tullen avskaffas.

I enlighet med principen att inte i detta sammanhang ingå på någon omprövning
av gällande finanstullar biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag
och avstyrker motionsyrkandet i ämnet.

Kap. 17

Socker och sockerkonfektyrer

Nr 17.02 A. Enligt gällande tulltaxa är konstgjord honung belagd med
samma tull som naturlig honung. De förslag och yrkanden beträffande sistnämnda
varuslag, som redovisats under nr 04.06, avser samtliga även konstgjord
honung i förevarande rubrik. I överensstämmelse med den ståndpunkt
utskottet intagit beträffande naturlig honung biträder utskottet även här
Kungl. Maj :ts förslag om en tull av 50 öre per kg.

I detta sammanhang har utskottet uppmärksammat en fråga av teknisk
natur. Enligt hittills tillämpad praxis tulltaxeras s. k. invertsocker soni
konstgjord honung. Av bl. a. tulltekniska skäl synes det önskvärt att denna
praxis bibehålies. Till klargörande härav synes det lämpligt att invertsocker
särskilt nämnes i samma underrubrik som konstgjord honung.

I enlighet med vad sålunda anförts får utskottet, med avstyrkande i berörda
del av motionen I: B 141, hemställa att riksdagen måtte med nyss
angivna jämkning bifalla Kungl. Maj:ts förslag.

Nr 17.0b. Behandlas tillsammans med nr 18.06.

Kap. 18

Kakao och varor därav

Nr 18.01. Kakaobönor är enligt gällande taxa belagda med en tull av 15
öre per kg. Enligt tulltaxekommitténs förslag skulle tullen avskaffas. Departementschefen
har emellertid inte ansett tillräckliga skäl föreligga att här
frångå principen att inte i detta sammanhang ompröva gällande finanstullar.
I enlighet härmed föreslås i propositionen att den nuvarande tullen
tills vidare bibehålies. I motionen I: B 141 påyrkas i överensstämmelse med
motionärernas allmänna uppfattning rörande finanstullarna tullfrihet för
varuslaget i fråga.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

287

I överensstämmelse med sin principiella ståndpunkt i fråga om finanstullarna
biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

Nr 18.03, 18.04 och 18.05. Enligt gällande taxa utgår tullen för kakaosmör
med 10 öre per kg och för kakaopulver med 45 öre per kg; kakaomassa
tulltaxeras efter samma grunder som sistnämnda varuslag. Tulltaxekommittén
har löreslagit en tull av 15 öre per kg för alla tre varuslagen och
har därvid utgått från att tullfrihet införes för kakaobönor (förslaget motsvarar
enligt kommitténs beräkningar en ca 20 öre högre tullsats vid bibehållen
tull på sistnämnda varuslag). Med hänsyn till sitt förslag att bibehålla
tullen på kakaobönor föreslår departementschefen att tullsatsen för
här ifrågavarande produkter med ledning av tulltaxekommitténs beräkningar
sättes till 35 öre per kg. I motionen I: B 141, vari påyrkats tullfrihet
för kakaobönor, förslås en tull av 15 öre per kg för samtliga produkter.
Från chokladindustriens sida har i en framställning påyrkats bibehållande
av nuvarande tullsatser för såväl kakaosmör som kakaopulver, i en annan
föreslagits bibehållande av tullen på kakaosmör men framkastats tanken
på att ur fiskal synpunkt kompensera detta genom höjning av tullen på
kakaopulver, och i en tredje hemställts att tullsatserna måtte fastställas i
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag.

Förslaget i motionen I: B 141 om en tull av 15 öre per kg sammanhänger
med det i samma motion framförda yrkandet om tullfrihet för kakaobönor;
med hänsyn till den ståndpunkt utskottet intagit i sistnämnda fråga kan
utskottet inte förorda den av motionärerna föreslagna tullsatsen för här
ifrågavarande produkter.

Kungl. Maj :ts förslag är avsett att vid bibehållen tull på kakaobönor ge
bearbetningen av dessa ett i princip oförändrat tullskydd. I fråga om lämpligheten
av att bibehålla den genomsnittliga tullnivån oförändrad synes
inte i och för sig föreligga någon meningsskiljaktighet. Inom branschen råder
det emellertid uppenbarligen alltefter företagens produktionsinriktning
olika meningar angående tullskyddets fördelning. Enligt utskottets uppfattning
föreligger inte heller i detta hänseende anledning avvika från Kungl.
Maj:ts förslag. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del.

Nr 17.04 och 18.06. Dessa rubriker äger så nära samband med varandra
att de liksom i propositionen lämpligen behandlas i ett sammanhang.

Enligt gällande tulltaxa är hithörande varuslag, frånsett vissa produkter
som faller under jordbruksregleringen och i enlighet därmed är tullfria,
belagda med vikttullar, uppgående för sockerkonfektyrer (nr 17.04) till 50
öre, för choklad (ur nr 18.06) till 80 öre och för chokladvaror (ur nr 18.06)
till 1 kr 50 öre, allt per kg räknat.

Tulltaxekommittén har beträffande samtliga varuslag föreslagit en tull
av 70 öre per kg, liksom f. n. beräknad på vikten inkl. detaljhandelsembalJage.
Härvid har kommittén utgått från att importavgifterna för jordbruksprodukter
skulle bli av den storlek som angivits i jordbruksprisutredningens
betänkande.

Departementschefen framhåller att de avgifter, vilka belastar de såsom

288 Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

råvaror använda jordbruksprodukterna, i regel blivit högre än i det förslag,
från vilket kommittén utgått, vilket innebär en ökad belastning av 5 å 10
öre per kg färdiga konfektyrer. Även om en motsvarande justering uppåt
vidtages i den av kommittén föreslagna tullsatsen, skulle denna beträffande
chokladvaror innebära en betydande reducering av tullen. Å andra sidan
skulle höjningen beträffande sockerkonfektyrer bli ytterligare accentuerad.
Enligt departementschefens uppfattning kan man ifrågasätta lämpligheten
av så stora omkastningar i tullförhållandena. Dessa skulle reduceras betydligt
om man övergår till värdetull, och departementschefen har funnit övervägande
skäl tala för att tullen utformas på detta sätt samt föreslår, att
varorna belägges med en tull av 20 % av värdet, motsvarande den genomsnittliga
normaltullen vid nuvarande avgiftsbelastning.

I motionen I: B 141 yrkas att tullen i vad avser choklad begränsas till
15 % av värdet. Yrkandet motiveras främst med att Kungl. Maj :ts förslag
beträffande nämnda varuslag skulle innebära en kraftig höjning av tullen.

Från chokladindustriens sida har man accepterat den föreslagna värdetullen
men, under åberopande bl. a. av den markant låga prissättning som
uppgives förekomma beträffande viss import, yrkat att värdetullen kombineras
med en minimitull av 55 öre per kg.

Nuvarande tullsatser motsvarar i genomsnitt, räknat efter 1957 års importpriser,
för sockerkonfektyrer 19 %, för choklad 14 % och för chokladvaror
29 % av värdet, men företer betydande variationer för de olika individuella
artiklarna. Kungl. Maj :ts förslag innebär således en utjämning av
tullskyddet mellan olika varuslag. Att detta för vissa artiklar kan medföra
en inte oväsentlig tullhöjning ligger i sakens natur och kan enligt utskottets
uppfattning inte motivera att man på dessa områden stannar vid en
lägre nivå. Utskottet kan därför inte biträda det i förenämnda motion gjorda
yrkandet. Vad angår den från industriens sida föreslagna minimitullen
skulle denna med hänsyn till prisförhållandena närmast bli tillämplig på
sockerkonfektyrer. Importen av nämnda varuslag från de länder, som uppgivits
leverera till särskilt låga priser, har emellertid trots detta varit mycket
obetydlig. Enligt utskottets uppfattning föreligger inte tillräckliga skäl
att införa minimitull för här ifrågavarande rubrik.

I enlighet med vad sålunda anförts avstyrker utskottet motionen I: B 141
i här ifrågavarande del och tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

Kap. 19

Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

Nr 19.02. Till denna rubrik hänförliga produkter är enligt gällande taxa
belagda med vikttullar av varierande storlek. Tulltaxekommittén har föreslagit
en tull av 15 % av värdet. I propositionen framhålles emellertid att
importavgifterna för råvarorna bestämts till högre belopp än kommittén
förutsatt och att deras storlek varierar avsevärt mera än i det förslag på

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 19ö8

289

vilket kommitténs beräkningar var baserade. Till följd av sockerskatten blir
vidare belastningen på många produkter ytterligare skärpt. Dessa förhållanden
komplicerar avvägningen av tullen och gör det bl. a. svårt att undvika
att för vissa artiklar kan uppstå ett negativt tullskydd. Enligt departementschefens
uppfattning motiverar en råvarubelastning av den omfattning,
som förut angivits, högre tull än den av kommittén föreslagna, och
departementschefen har funnit 20 % av värdet innebära en lämplig avvägning.

Från industriens sida har hemställts att tullen fastställes till lägst Rf)
öre per kg eller alternativt att hit hänförliga produkter överföres till jordbruksregleringen.
Yrkandet motiveras främst med att den föreslagna värdetullen
i många fall inte utgör tillräcklig kompensation för råvarubelastningen.
Förhållandet anses vara av särskild betydelse i fråga om import i
bulk av blandningar av olika jordbruksprodukter.

Fastställandet av ett lämpligt tullskydd för hithörande produkter erbjuder
med hänsyn främst till de komplicerade förhållandena i fråga om råvarubelastningen
stora vanskligheter. Att verkställa en avvägning som i fuli
utsträckning tillgodoser alla berättigade intressen är i praktiken knappast
möjligt. Utskottet finner inte skäl föreslå någon ändring i Kungl. Maj :ts
förslag utan hemställer att detta måtte av riksdagen bifallas men vill framhålla
angelägenheten av att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet följer utvecklingen
på området och framlägger de förslag till ändringar, som eventuellt
kan finnas erforderliga.

Nr 19.08. Av hit hänförliga varuslag drager enligt gällande taxa dessertItäx
en tull av 30 öre och andra finare bakverk en tull av RO öre pr kg; en
del typer tulltaxeras dock som konfektvrer och drager då, frånsett vissa
artiklar som faller under fettvaruregleringen, en tull av 50 öre eller 1 kr
50 öre per kg. Tulltaxekommittén har föreslagit en tull av 15 % av värdet
för samtliga varuslag. I propositionen framhålles att den av kommittén föreslagna
tullsatsen genomsnittligt sett inte mer än nätt och jämnt innebär
kompensation för råvarubelastningen, d. v. s. att den inte innefattar något
skydd för manufaktureringen. Härtill kommer att råvarubelastningen till
följd av sockerbeskattningen undergår en viss ökning. Enligt departementschefens
uppfattning finnes därför skäl för en höjning av tullen i jämförelse
med kommittéförslaget, och departementschefen förordar att tullen för hil
hänförliga varor i allmänhet fastställes till 20 % av värdet. I fråga om
dessertkäx (smörgåskäx) föreslås dock med hänsyn till föreliggande GATTbindning
att tullen begränsas till 15 % av värdet. Från den föreslagna tullen
undantages vidare de artiklar som f. n. är inbegripna under fettvaruregleringen
och i enlighet därmed fria från tull.

Från industriens sida har man under hänvisning till en stigande import
påyrkat bl. a. följande tullsatser, nämligen för här avsedda bakverk i allmänhet
35 % av värdet med en minimitull av 90 öre per kg och för dessertkäx
15 % av värdet med en minimitull av RO öre per kg.

Gällande tullsatser motsvarar i genomsnitt, efter 1957 års importsiffror

lä Bihang titt riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr II I

290 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

räknat, för dessertkäx 8 %, för käx av beskaffenhet att tulltaxeras söm
konfektyrer (utan choklad) 20 % samt för finare bakverk i allmänhet 18 %
av värdet. Enligt dessa siffror innebär Kungl. Maj :ts förslag beträffande
dessertkäx ett betydligt ökat och beträffande övriga varuslag ett i stort sett
oförändrat tullskydd. Att importen ökat på senare år kan ge anledning att
ba uppmärksamheten riktad på utvecklingen inte minst i samband med
övergången till värdetullar men kan enligt utskottets uppfattning inte under
nuvarande förhållanden motivera en höjning av tullarna utöver Kungl.
Maj :ts förslag. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del.

Kap. 20

Varor av köksväxter och frukter samt av andra växter och växtdelar

AV 20.01 och 20.02. Hit hänförliga varor inkommer mestadels i hermetiskt
slutna kärl och är då belagda med tull av 75 öre per kg (sparris, tomater
och pickels dock endast 50 öre per kg); för varor inkommande på
annat sätt kan flera olika tullsatser ifrågakomma; oavsett förpackningens
art är dock kapris belagd med en tull av 50 öre per kg och tomatpuré fri
från tull.

Tulltaxekommittén har föreslagit bibehållen tullfrihet för tomatpuré samt
en tull av 50 öre per kg för svamp, 60 öre per kg för sparris och 25 öre
per kg för övriga varuslag. Kungl. Maj :ts förslag skiljer sig från kommitténs
endast beträffande svamp och sparris, för vilka varuslag föreslås eu
höjning av tullen till 75 öre per kg.

I olika motioner har framställts ändringsyrkanden beträffande gurkor och
bönor samt kapris och oliver. För gurkor yrkas sålunda i motionerna I: B
58 och II: B 68 samt I: B 61 och II: B 64 en tull av 50 resp. 75 öre per kg
om förpackningarnas vikt understiger 5 kg per styck. I fråga om bönor
hemställes i samma motioner samt i motionen II: B 117 om en tull av 75 öre
per kg. Vad beträffar kapris och oliver påyrkas i motionen I: B 141 tullfrihet.

För gurkor innebär kommitténs förslag enligt vad departementschefen
lramhåller att nettotullskyddet, även om man räknar med avsevärt större
råvarulördyring än som gjorts vid normaltullberäkningarna, inte kommer
att understiga vad som tillerkännes svensk industri i allmänhet. Enligt utskottets
mening finnes inte anledning frångå kommitténs av departementschefen
godtagna förslag.

I fråga om bönor har till stöd för yrkandet om högre tull bl. a. framhållits
att den av kommittén föreslagna tullsatsen baserar sig på kalkyler
lör ärter och morötter och att det föreligger en avsevärd prisskillnad mellan
t. ex. ärter och bönor. När det gäller färska grönsaker är detta otvivelaktigt
fallet. Eftersom råvaran i regel endast utgör en mindre del av den
lärdiga konservens värde, blir emellertid olikheten i pris mindre markant
när det gäller konserver. Del kan därför inte anses riktigt att låta relatio -

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 291

nen mellan färskvarupriserna bli bestämmande för avvägningen av tullen.
Beräkningar enligt den av tulltaxekommittén tillämpade metoden ger också
vid handen att den i propositionen föreslagna tullsatsen även i fråga om
bönor ligger över normalnivån. Utskottet anser inte heller i fråga om detta
varuslag anledning föreligga att frångå Kungl. Maj :ts förslag.

Vad beträffar oliver och kapris kan utskottet, i betraktande bl. a. av sin
principiella ståndpunkt till frågan om avskaffande av finanstullarna, inte
biträda det framställda yrkandet om tullfrihet.

I enlighet med vad sålunda anförts får utskottet, med avstyrkande i berörda
delar av ovan angivna motioner, föreslå riksdagen att godkänna Kungl.
Maj:ts förslag.

Nr 20.05. För hit hänförliga produkter kan enligt gällande taxa ett flertal
olika tullsatser ifrågakomma; de ligger utom i rena undantagsfall mellan 40
och 75 öre per kg. Tulltaxekommittén har föreslagit en enhetlig tull av 30
öre per kg. I propositionen framhålles att normaltullsatserna till följd av
sockerskatten torde komma att i genomsnitt uppgå till närmare 35 öre per
kg. Med hänsyn därtill förordar departementschefen att tullen upptages till
nämnda belopp. I motionen I: B 141 påyrkas en tull av 30 öre per kg. Från
industrihåll hemställes däremot om en tull av 45 öre per kg.

Motionsyrkandet grundar sig på den principiella uppfattningen att hänsyn
inte bör tagas till sockerskatten vid bestämmande av tullsatserna. Detta
spörsmål har behandlats under nr 04.06. Utskottet har därvid avstyrkt förenämnda
yrkande.

Till stöd för industriens hemställan framhålles att en höjning av tullen
med 5 öre per kg inte utgör tillräcklig kompensation för skatten på sockret
i här avsedda produkter. Av propositionen framgår emellertid att departementschefen
vid framläggande av sitt förslag inte heller avsett att så skulle
vara fallet utan beräknat tullsatsen med hänsyn till hela råvarubelastningen
(inkl. sockerskatten) för skilda produkter och därvid funnit den föreslagna
tullsatsen innebära en lämpligt avvägd tull. Enligt utskottets uppfattning
finnes inte anledning frångå departementschefens förslag, som tillstyrkes av
utskottet.

Nr 20.07. Enligt gällande taxa utgår tullen för saft med belopp varierande
mellan 15 och 40 öre per kg, beroende på saftens art, eventuell sockertillsats
samt kärlens storlek. Tulltaxekommittén har föreslagit en tull av 15 öre per
kg för osockrad citrussaft i kärl över 3 kg bruttovikt, 20 öre per kg för annan
osockrad saft i dylika kärl samt 25 öre per kg för övriga varuslag (en
ledamot har reserverat sig mot förslaget under framhållande av att tullsatserna
borde sättas i relation till saftens koncentrering). I propositionen
framhålles beträffande sockrad saft att sockerskatten medför eu ökad belastning
som varierar inom ganska vida gränser; med hänsyn till alt norinaltullsatsen
i allmänhet inte torde komma att överstiga 30 öre per kg (beräknat
på vikten inkl. vanliga glasflaskor) förordar departementschefen att
tullen för sockrad saft bestämmes till nämnda belopp. I övrigt ansluter sig
departementschefen lill kommitténs förslag.

292

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

I motionerna I: B 58 och II: B 68, I: B 87 och II: B 122 samt motionen
II: B 119 framställes vissa yrkanden beträffande koncentrerad must, vilken
i egenskap av osockrad saft enligt propositionen skulle beläggas med en tull
av 20 öre per kg. Yrkandena går ut på att sådan vara skall beläggas med högre
tull, enligt vissa motioner i den grad som svarar mot varans koncentration,
enligt andra med ett preciserat belopp av 1 kr. per kg.

I fråga om sockrad saft yrkas i motionen I: B 141 att den i propositionen
föreslagna tullen sänkes till 25 öre per kg. Från industrihåll har däremot
hemställts att tullen måtte höjas till 40 öre per kg.

Frågan om tullen på koncentrerad saft har varit föremål för behandling
redan i tulltaxekommittén, som (med förut berörda reservation) ansett att
det skulle erbjuda stora svårigheter att verkställa en differentiering av tullen
efter koncentrationen. I propositionen framhålles att det givetvis icke är
helt tillfredsställande med samma tullsats för koncentrerad och icke koncentrerad
vara. I princip vore uppenbarligen en differentiering motiverad,
så att den koncentrerade varan åsattes högre, den icke koncentrerade varan
lägre tull än enligt kommittéförslaget. Det framhålles emellertid att importen
av koncentrerad must hittills inte torde ha varit av nämnvärd betydelse
för avsättningsmöjligheterna för den svenska frukten och att kommitténs
förslag inte innebär någon ändring av den nu gällande tullsatsen. Av skäl
som kommittén anfört och med hänsyn jämväl till nyss angivna omständigheter
finner departementschefen övervägande skäl tala för att tills vidare
godtaga kommitténs förslag. Därest det skulle visa sig att importen av koncentrerad
must blir av sådan omfattning att den i nämnvärd grad påverkar
avsättningen av svensk frukt, torde frågan om en differentiering av tullen
få upptagas till ny prövning.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen sålunda anfört och kan
följaktligen inte biträda yrkandena om en differentiering av tullen efter varans
koncentration.

Vad härefter beträffar frågan om tullen på sockrad saft är förhållandena
analoga med vad som anförts under nr 20.05 beträffande dit hänförliga produkter.
I överensstämmelse med den ståndpunkt utskottet därvid intagit kan
utskottet inte biträda vare sig motionärernas yrkande om sänkning eller industriens
framställning om höjning av den i propositionen föreslagna tullen.

I enlighet härmed tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker
ovannämnda motioner i vad de avser förevarande rubrik.

Kap. 21

Diverse näringsmedel

Nr 21.07. I tulltaxeförslaget är denna rubrik i sin helhet upptagen med
tullfrihet. Utskottet vill emellertid erinra att Kungl. Maj :t beträffande ett hit
hänförligt varuslag, nämligen fettemulsion, i samband med införandet av
accis å dylik vara erhållit riksdagens bemyndigande att förordna om uttagande
av en mot accisen svarande förhöjd tull. Med stöd av detta bemyndi -

293

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

gande äger sålunda Kungl. Maj :t förordna, att nämnda varuslag skall, såsom
f. n. är fallet, beläggas med tull av samma storlek som accisen.

Kap. 22

Drycker, alkohol och ättika

Nr 22.02. Läskedrycker var tidigare belagda med en tull av 21 öre per liter,
motsvarande skatt på inhemsk tillverkning av sådana produkter. I samband
med att skatten innevarande år höjts till 33 öre per liter har motsvarande
höjning vidtagits i fråga om tullen. I propositionen är tullsatsen,
med hänsyn jämväl till sockerskatten, upptagen till 35 öre per liter. I motionen
I: B 141 påyrkas en tull av 21 öre per liter.

Ehuru den höjning i förhållande till kommittéförslaget som propositionen
innebär endast till mindre del hänför sig till sockerskatten, torde motionärernas
yrkande sammanhänga med deras allmänna uppfattning att hänsyn
inte bör tagas till nämnda skatt vid tullsatsernas fastställande. Denna fråga
har närmare behandlats under nr 04.06. I överensstämmelse med vad utskottet
därvid anfört får utskottet, med avstyrkande i berörda del av ifrågavarande
motion, tillstyrka bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

AVD. VI
Kap. 29

Organiska kemiska föreningar

Nr 29.01 och 38.19 IJ. Vissa produkter som enligt gällande tulltaxa i och
för sig är belagda med en tull av 15 % av värdet, nämligen alkylbensener
! alkylbensoler), alkylnaftalener (alkylnaftaliner), alkylfenoler och arylfenoler,
skall enligt en anmärkning i taxan vara fria från tull, när de är avsedda
att användas vid tillverkning av plaster eller uppblötningsinedel; anmärkningen
i fråga tillkom i samband med en år 1950 genomförd provisorisk
reglering av tullarna på plastområdet i avvaktan på en allmän revision
av taxan.

Tulltaxekommittén har inte föreslagit någon särbehandling av ifrågavarande
produkter med undantag av att butylfenol och amylfenol i enlighet
med ett från industrins sida framfört förslag (oavsett användningen) upptagits
i nr 29.06 med tullfrihet. Varorna i fråga skulle därför med nämnda
undantag bli belagda med en tull av 12 % av värdet och detta vare sig de
såsom isolerade kemiska föreningar faller under kapitel 29 eller såsom
blandningar blir hänförliga till den under nr 38.19 upptagna slumprubriken
för kemiska preparat. Förslaget till nordisk tulltaxa överensstämmer i nu
berörda hänseenden med tulltaxekommittcns förslag. Departementschefen
framhåller i propositionen att tullfriheten för här åsyftade produkter vid

294

Bevillningsutskottets betänkande nr B l är 1958

användning såsom råvaror vid vissa tillverkningar införis i avvaktan på en
allmän revision av tulltaxan. Med hänsyn till den omprövning av tullskyddet
för de berörda färdigvarorna, som nu verkställts, torde ifrågavarande
användning inte längre motivera befrielse från tull. På grund härav och med
hänsyn jämväl till den nordiska samordningen finner departementschefen
inte anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

I motionerna I: B 180 och II: B 224 påyrkas tullfrihet för vissa av ifrågavarande
produkter, nämligen alkylbensener, under åberopande av att införandet
av tull på detta varuslag, vilket inte är föremål för tillverkning
inom landet, skulle avsevärt fördyra de tvättmedel i vilka sådana produkter
ingår.

Av skäl som departementschefen anfört och med hänsyn jämväl till ovissheten
om i vad mån tullfriheten skulle komma tvättmedelskonsumenterna
till godo finner utskottet inte tillräcklig anledning föreligga att undantaga
ifrågavarande produkter från den för organiska kemiska produkter i allmänhet
gällande tullen och får därför hemställa att ovanberörda motioner
inte måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Nr 29Åt A och 30.03 A. Tullen för penicillin och penicillinpreparat utgår
f. n. med 30 öre per miljon internationella enheter (I. E.). Tulltaxekommittén
har funnit övervägande skäl tala för att icke omedelbart vidtaga någon
ändring av tullen men förordat en omprövning av frågan efter ytterligare
några års erfarenheter. Fyra av kommitténs tio ledamöter har emellertid
direkt uttalat sig för en omedelbar eller successiv avveckling av tullen
med hänvisning till den eljest i tulltaxan genomförda principen om tullfrihet
för läkemedel. Denna princip är accepterad i förslaget till gemensam
nordisk tulltaxa, enligt vilken tullfrihet således skall gälla även för nu
ifrågavarande preparat. I det nu framlagda tulltaxeförslaget är varorna upptagna
med tullfrihet, dock med anmärkning att den nuvarande tullen skall
bibehållas t. o. in. den 31 december 1960. I motionen II: B 84 har yrkats i
första hand att den nuvarande tullen bibehålies, i andra hand att tullen
bibehålies tills vidare och att frågan upptages till förnyad prövning år 1960.

För egen del finner utskottet liksom departementschefen övervägande
skäl tala för en avveckling av tullen. Den föreslagna övergångstiden får enligt
utskottets uppfattning anses ge skäligt rådrum för vidtagande av de
åtgärder som kan befinnas påkallade i anledning av tullens avskaffande.
Hinder föreligger givetvis icke att överväga en förlängning av denna tid,
därest detta skulle visa sig nödvändigt.

Kap. 30

Farmaceutiska produkter

Nr 30.03 A behandlas tillsammans med 29.44 A.

Nr 30.0t B. För denna rubrik föreslås i propositionen en tull av 12 % av
värdet. Förslaget sammanhänger med att tullsatsen för vävnader upptagits

295

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

till nämnda siffra. Vid behandlingen av textilområdet har utskottet emellertid
funnit sig böra föreslå eu tullsats av 13 % av värdet för vävnader i allmänhet.
Med hänsyn därtill förordar utskottet att en tullsats av sistnämnda
storlek fastställes även vid den här föreliggande rubriken.

Kap. 32

Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och derivat därav; färgämnen,
lacker och andra beredda färger; kitt- och spackelfärger;
tryckfärger, bläck och tusch

Nr 32.01. Vegetabiliska garvämnesextrakter är f. n. tullfria och har i enlighet
med tulltaxekommitténs och nordiska samarbetsutskottets förslag
upptagits med tullfrihet även i det nya tulltaxeförslaget. I motionen II: B 37
framfört yrkande om införande av tull, vilken skulle vara suspenderad så
länge visst konsumtionsgarantiavtal föreligger, motiveras främst med tillverkningens
betydelse ur beredskapssynpunkt. I likhet med motionärerna
finner utskottet det ur nämnda synpunkt angeläget att tillverkning av ifrågavarande
produkter äger rum inom landet. Tillverkningens existens synes
emellertid tills vidare vara säkerställd genom nyssnämnda överenskommelse.
I betraktande härav anser utskottet liksom departementschefen icke tillräckliga
skäl föreligga att nu vidtaga någon ändring av gällande tullfrihet.

Nr 32.09. Till detta nummer hänförliga skeppsbottenfärger drager f. n.
en tull av 15 öre per kg. I tulltaxeförslaget är dylika färger icke särskilt
nämnda; de kommer på grund av sin beskaffenhet mestadels att draga en
tull av 12 % av värdet. I motionerna I:B 60 och II: B 72 framställes icke
i och för sig någon erinran mot storleken av den föreslagna tullen, utan
yrkandet om tullfrihet grundas på att övergången till värdetull skulle omöjliggöra
eller avsevärt försvåra varvsrestitutionsförfarandet. I anledning härav
må till en början framhållas att man visserligen torde kunna räkna med
att varvsindustrirestitution i praktiken åtnjutes för den övervägande delen
av varuslaget i fråga men att en icke oväsentlig del torde användas för
icke restitutionsberättigat ändamål och att motionsyrkandet skulle innebära
borttagande av det tullskydd som denna del av produktionen åtnjuter.
Frånsett detta vill det enligt utskottets uppfattning synas som om motionärerna
överskattat de svårigheter som skulle vara förenade med tillämpning
av restitutionsförfarandet på ifrågavarande färger. Värdetull förekommer
redan nu på åtskilliga varuslag, för vilka restitutionsförfarandet tillämpas,
och den omständigheten att beställarna själva ställer färgerna till förfogande
synes icke behöva medföra några större problem vid bestämmandet av
deras tullvärde. Inom tullverket pågår vidare enligt vad som framgår av
propositionen utredningar i syfte att åstadkomma förenklingar över huvud
taget av varvsindustrirestitutionen. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner
utskottet icke tillräckliga skäl föreligga att på denna punkt avvika
från Kungl. Maj:ts förslag.

296 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 33

Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer, toalettmedel
och kosmetiska preparat

Nr 33.06 .4. För parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat (nr
33.06) föreslås i propositionen en tull av 12 % av värdet, vilken tull såvitt
angår varor innehållande alkohol skulle kompletteras med en tull av
2 kr. per kg. I motionerna I: B 62 och II: B 40 samt I: B 63 och II: B 71
yrkas att någon kompletterande vikttull icke måtte utgå. Nämnda tull sammanhänger
med beskattningen av sprit för tekniska ändamål, och ett bifall
till motionerna torde förutsätta att denna skatt avskaffas. Förslag härom
har också väckts av tulltaxekominittén. Departementschefen har emellertid
förklarat sig inte vara beredd att upptaga denna fråga till prövning i
förevarande sammanhang. Utskottet anser sig inte heller nu böra ingå på
närmare övervägande av frågan om ett eventuellt avskaffande av ifrågavarande
skatt och kan i enlighet härmed inte heller biträda motionärernas vrkande
om slopande av den därav betingade kompletterande vikttullen på
här åsyftade preparat. Då emellertid vissa skäl synes tala för att skatten
och därmed tilläggstullen avskaffas, förutsätter utskottet att Ivungl. Maj :t
vid lämplig tidpunkt tager den väckta frågan under omprövning.

Kap. 37

Produkter för foto- eller kinobruk

Nr 37.03. Till denna position hänföres ljuskänsligt material i form av papper,
papp eller väv. Dylikt material användes huvudsakligen dels för fotografiskt
bruk, dels för ljuskopieringsändamål. I propositionen föreslås tullfrihet
för varor innehållande silver som ljuskänsligt ämne samt en tull av
8 % för papper och papp och 10 % för väv av annan beskaffenhet. Enligt
vad som framgår av tulltaxekommitténs i propositionen återgivna uttalande
skulle tullfriheten i praktiken närmast bli tillämplig på varor för fotografiskt
bruk och värdetullsatserna på varor för ljuskopieringsändamål. I vissa
motioner framförda yrkanden om tullfrihet synes närmast avse förstnämnda
varuslag och torde sålunda i huvudsak vara tillgodosedda i propositionen.
Enligt utskottets uppfattning finnes icke anledning frångå Kungl. Maj :ts
förslag.

Kap. 38

Diverse kemiska produkter

Nr 38.19. Tulltaxekominittén framhåller att det med hänsyn till det heterogena
varusortiment, som kommer att inbegripas under denna position, inte
är möjligt att här tillämpa någon systematisk uppdelning. Man får i mån av
behov specificera individuella varuslag, medan övriga produkter behandlas

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1938

297

»i klump». Enligt kommitténs uppfattning bör de varuslag som inte kommer
att specificeras beläggas med samma tull som den organisk-kemiska industriens
produkter i allmänhet (12 % av värdet). För vissa blandningar av
oorganiskt material föreslås vidare en särskild bestämmelse. Beträffande
produkter som inte beröres av denna bestämmelse anser kommittén att en
eventuell avvikelse från den generella tullen 12 % av värdet får göras genom
att de individuella varuslagen upptages i särskilda underrubriker. Av praktiska
skäl bör en sådan specificering inte drivas alltför långt. Kommittén
har i huvudsak begränsat sig till att med tullfrihet upptaga de varuslag som
för närvarande är nämnda i tulltaxan utan tull. Frågan om tullfrihet eller
lägre tull för andra hithörande produkter bör enligt kommitténs uppfattning
anstå till dess praktisk erfarenhet vunnits om rubrikens tillämpning.

Departementschefen uttalar i propositionen att kommitténs förslag, såvitt
kan bedömas utan erfarenhet av den nya nomenklaturens praktiska tillämpning,
torde innebära en i princip lämplig utformning av taxebestämmelserna
och biträder detsamma med vissa smärre jämkningar.

Utskottet finner inte anledning till någon principiell erinran mot det av
Kungl. Maj:t framlagda förslaget. För utskottet har emellertid framhållits
att till denna rubrik kommer att hänföras bl. a. elektrodmassa för elektriska
ugnar och att denna vara med förslagets formulering skulle komma att draga
en tull av 12 % av värdet. Varan tulltaxeras f. n. såsom retortkol — under
vilken rubrik den är särskilt upptagen i den statistiska varuförteckningen
— och är i enlighet därmed tullfri. Då det här rör sig om ett relativt betydande
varuslag, beträffande vilket anledning till tullbeläggning inte i och
för sig torde föreligga, vill utskottet förorda att tullfriheten bibehålies. Enklast
synes detta kunna ske genom att varuslaget i fråga jämte närstående
produkter upplages i någon av de tullfria underrubrikerna i Kungl. Maj:ts
förslag, lämpligen i underrubriken 38.19 E.

Utskottet hemställer att riksdagen beträffande denna rubrik biträder
Kungl. Maj :ts förslag med den nyss angivna jämkningen.

AVD. VI1
Kap. 39

Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra plaster)

samt varor därav

Nuvarande bestämmelser i fråga om tullarna på plastområdet innebär i
stort sett att obearbetade plaster (basplaster) drager en tull av 10 % av
värdet och bearbetade plaster (plastfabrikat) en tull av 15 % av värdet
( tullen på vissa plattor har dock nedsatts till 13 % av värdet i samband med
GATT-förhandlingar år 1956). Från denna regel har undantag gjorts så
till vida att vissa basplaster och halvfabrikat är fria från tull. Det nu framlagda
tulltaxeförslaget innebär endast smärre, av tekniska skäl påkallade
jämkningar av nuvarande tullförhållanden.

298 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

I motionen I: B 141 förordas att tullfriheten utsträckes till att omfatta ytterligare
basplatser och då i första hand polyten (ur nr 39.02 A). Till stöd
härför anföres att de åsyftade varuslagen icke är föremål för inhemsk tillverkning.
Frågan om tullfrihet för basplaster som icke tillverkas inom landet
har utförligt behandlats av tulltaxekommittén. Av skäl som återgives i
propositionen har kommittén ställt sig tveksam till att medgiva tullfrihet för
sådana basplaster och i stor sett endast föreslagit bibehållande av den tullfrihet
som nu i vissa fall är föreskriven. Huvudpunkterna i kommitténs argumentering
torde få anses vara dels olika plasters inbördes utbytbarhet och
konkurrens, dels svårigheten av en differentiering av tullen på plastfabrikaten
med hänsyn till en skiljaktig behandling av basplasterna. Även om de
av kommittén anförda skälen icke alltid gör sig gällande med samma styrka,
får det enligt utskottets uppfattning anses mycket vanskligt att föreskriva
eu särbehandling av vissa basplaster. Nordiska samarbetsutskottet har i sitt
förslag till gemensam nordisk tulltaxa intagit en ännu restriktivare hållning
än tulltaxekommittén, i det att utskottet med ett i förevarande hänseende
betydelselöst undantag icke föreslagit tullfrihet för några som helst
basplaster. I betraktande av vad sålunda anförts kan utskottet icke biträda
motionärernas yrkande om utsträckt tullfrihet för dylika produkter.

I motionen II: B 73 omnämnda alginsyror samt salter och estrar därav är
icke särskilt nämnda i nuvarande tulltaxa men har enligt praxis hänförts
till rubrikerna för lim med tull av 20 öre per kg. Enligt den nya nomenklaturen
hänföres varorna till plastkapitlet och är där jämte andra varuslag upptagna
i nr 39.06. Tullsatserna vid detta nummer har i propositionen upptagits
enligt samma principer som för övriga plastprodukter. Någon särbehandling
av alginsyror och derivat därav har icke föreslagits, varför de enligt
förslaget skulle draga en tull av 10 % av värdet. Detta är också fallet i förslaget
till gemensam nordisk tulltaxa, varför ett avskaffande av tullen skulle
avlägsna den svenska taxan från nämnda förslag. Vidare torde vad som ovan
anförts rörande plaster som icke tillverkas inom landet i princip få anses
äga tillämpning även här, låt vara att det i förevarande fall rör sig om ett
ganska speciellt varuslag. Med hänsyn till anförda omständigheter anser utskottet
sig icke kunna tillstyrka motionärens yrkande.

De i en framställning från A. G. Runo AB åsyftade råvarorna för tillverkning
av plastfibrer till borstar utgöres av vanliga basplaster (l. ex.
polystyren och polyvinylklorid) som finner användning för en mångfald olika
ändamål. Att i särskilda fall befria dylika produkter från tull av den anledningen
att de är avsedda för ovannämnda tillverkning kan enligt utskottets
uppfattning icke anses motiverat.

Bevillningsutskottets betänkande nr R 1 år 1058

299

Kap. it)

Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis
samt varor därav

AV kO.O7 B. Ax hit hänförliga varor drager med silke överklädd tråd en
t ull av ö kronor per kg och med bomull överklädd tråd en tull av 13 % avvärdet
(vid tiden för tulllaxekommitténs arbete utgick tullen med 2 kronor
per kg för sistnämnda varuslag; ändringen är en följd av 1955 års beslut om
särskild tullavgift). Tulltaxekommittén har föreslagit en tull av 10 % av
värdet. Departementschefen framhåller bl. a. att kommitténs förslag enligt
i betänkandet återgivna, på industriens kalkyler grundade uppgifter skulle
innebära, i fråga om bomullsöverklädd vara en betydande höjning av den
före juli 1955 gällande tullen och i fråga om silkeöverklädd vara en mindre
sänkning av tullen. Enligt departementschefens uppfattning finns inte anledning
frångå kommittéförslaget.

Tillämpningen av en tull av 10 % av värdet skulle enligt de prisuppgifter
utskottet erhållit, förutom en reduktion av värdetullen för bomullsöverklädd
tråd, i dagens läge innebära en avsevärt större sänkning av tullen på silkesöverklädd
tråd än vad fallet var enligt tidigare beräkningar. Med hänsyn
därtill och i betraktande jämväl av de förslag utskottet framlägger beträffande
textilområdet finner utskottet eu viss höjning av den i propositionen
föreslagna tullsatsen motiverad och föreslår att riksdagen måtte fastställa
tullsatsen vid här ifrågavarande rubrik till 12 % av värdet.

ATr
ringar), vilka är det helt dominerande varuslaget inom kap. 40, upptager
såväl tulltaxekommitténs som nordiska utskottets förslag en tull av 13 % av
värdet, men denna är i kommitténs förslag kombinerad med en minimitull
av 85 öre per kg. I propositionen framhålles att anordningen med minimitull
vid rådande prisläge icke skulle ha någon större betydelse i fråga om
ersättningsringar, men att den beträffande monteringsringar skulle innebära
en klar höjning över den föreslagna nordiska nivån. Vad som anförts till
stöd för införande av en minimitull kan enligt departementschefens uppfattning
icke i dagens läge motivera ett sådant avsteg från den nordiska samordningen.
I enlighet härmed föreslås i propositionen att tullsatsen bestämmes
till 13 % av värdet. I motionerna I: B 59 och II: B 39 yrkas att denna värdetull
måtte kombineras med den av tulltaxekommittén föreslagna minimilullen
85 öre per kg.

Den av departementschefen förordade tullsatsen innebär med nuvarande
priser för ersättningsdäck en viss sänkning; för monteringsdäck innebär
ilen däremot oavsett prisläget en viss höjning i förhållande till nuvarande
nivå. Att ändringen genomsnittligt sett icke är av större omfattning framgår
redan av de av motionärerna åberopade beräkningarna av importincidensen;
lager man hänsyn till alt monteringsdäcken torde svara för omkring
tre gånger så stor andel av den inhemska produktionen som av iinpor -

300

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

ten framstår ändringen som ännu obetydligare. Motionärernas argumentering
ger vid handen, att yrkandet om förstärkning av tullskyddet med minimivikttull
icke så mycket beror på nuvarande konkurrensläge utan främst
är betingat av farhågor för en framtida skärpning av konkurrensen, närmast
i vad avser monteringsringar. För sådana ringar innebär propositionen,
såsom redan nämnts, en viss om ock obetydlig höjning av tullen.

I övrigt får utskottet beträffande frågan om minimitull erinra om vad utskottet
anfört rörande möjligheten för Kungl. Maj :t att förordna om sådan
tull i händelse av import till onormalt låga priser. Vid bedömande av dylika
frågor bör hänsyn självfallet kunna tagas till sådana förhållanden som exportpremier
o. d. i ursprungslandet.

Med hänvisning till vad sålunda anförts tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts
törslag på denna punkt, vilket således innebär att utskottet avstyrker de i
ämnet väckta motionerna.

AVD. VIII
Kap. il

Hudar, skinn och läder

Tullen för läder utgick tidigare efter vikten med olika tullsatser, motsvarande
enligt tulltaxekommittcns beräkningar för bottenläder 3 å 6 %
och för ovanläder 2 å 4 % av värdet, men ändrades genom 1955 års beslut
om särskild tullavgift till 7 % av värdet. Tulltaxekommittén har med ett
i praktiken tämligen betydelselöst undantag föreslagit en tull av 8 % av
värdet (en ledamot har reserverat sig för en tull av 10 % av värdet). Med
hänsyn till att inom nordiska samarbetsutskottet för närvarande pågår utredning
rörande en gemensam nordisk marknad jämväl på detta område
har departementschefen funnit övervägande skäl tala för att icke nu vidtaga
någon ändring av den år 1955 införda tullen. I motionerna I: B 119 och
II: B 151 påyrkas en tullsats av 10 % av värdet.

Enligt vad som framgår av de nyss återgivna siffrorna innebar den år
1955 vidtagna ändringen genomsnittligt sett eu avsevärd förstärkning av
garverinäringens tullskydd, och tullen får nu anses ligga på en ganska hög
nivå i jämförelse med flertalet andra varor. Framhållas bör nämligen att
eu mycket betydande del av lädrets värde faller på de tullfria råhudarna,
vilket bl. a. tager sig uttryck i att beräknade normaltullsatser icke blir mer
än ungefär hälften så höga som för exempelvis vävnader. Utskottet är medvetet
om att garverinäringen har att kämpa med ekonomiska svårigheter,
men det måste enligt utskottets uppfattning inge betänkligheter att för
undanröjande av dessa tillgripa ett tullskydd av den höjd som föreslagits
av motionärerna, i synnerhet som svårigheterna till avsevärd del torde bottna
i en allmän tendens till minskad läderförbrukning genom övergång till
andra material, en tendens som det icke är möjligt och knappast skulle vara

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

301

önskvärt att hindra genom tullpolitiska åtgärder. Med hänsyn till det pågående
internationella utredningsarbetet finner utskottet i likhet med departementschefen
övervägande skäl tala för att icke nu vidtaga någon ändring
utöver den år 1955 genomförda höjningen av tullen. De föreliggande motionerna
avstyrkes således.

Kap. 42

Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och
liknande artiklar; varor av tarmar

Nr 42.03 A. Handskar var tidigare belagda med vikttullsatser, motsvarande
på importen räknat i genomsnitt ungefär 6 % av värdet, men genom
1955 års beslut om särskild tullavgift ändrades tullen till 10 % av värdet.
Enligt tulltaxekominitténs förslag skulle tullen fastställas till 12 % av värdet
(två kommittéledamöter har dock föreslagit en tull av allenast 10 %
av värdet). Departementschefen förordar med hänsyn till pågående nordiska
utredningsarbete att den år 1955 bestämda tullsatsen tills vidare bibehålies
oförändrad. I motionerna I: B 120 och II: B 156 påyrkas en tullsats av 15 %
av värdet.

I betraktande av att den år 1955 genomförda ändringen innehar en mycket
betydande tullhöjning, finner utskottet det tveksamt huruvida en ytterligare
höjning i dagens läge kan anses motiverad. Tullsatsen torde dock fortfarande
ligga på en med hänsyn till manufaktureringsgraden relativt låg
nivå och har icke varit tillräcklig för att hindra en avsevärd stegring av importen
med därav följande svårigheter för den inhemska produktionen. I
betraktande härav har utskottet funnit sig i så måtto kunna tillstyrka motionerna
I: B 120 och II: B 156 att utskottet förordar en höjning av tullen
till den av tulltaxekommittén föreslagna nivån eller 12 % av värdet.

Nr 42.03 B. För skinnkläder (andra än handskar) utgick tidigare vikttullar,
motsvarande i genomsnitt 2 å 3 % av värdet. Genom 1955 års beslut
om särskild tullavgift ändrades tullen emellertid till 8 % av värdet. I tulltaxekommitténs
förslag har tullen upptagits till 10 %. Av samma skäl som
beträffande handskar (nr 42.03 A) förordar departementschefen att den nuvarande
tullsatsen tills vidare bibehålies oförändrad. I motionerna I: B 120
och II: B 156 påyrkas en tullsats av 12 % av värdet. För egen del vill utskottet
framhålla dels att redan 1955 års tulländring innehar en flerdubbling
av tullen, dels att den inhemska produktionen på detta område intager
en helt dominerande ställning (produktion 20 ä 25 mkr, import mindre än
0,5 mkr per år). Att under sådana förhållanden i nuvarande läge ytterligare
höja tullen hör enligt utskottets uppfattning icke komma i fråga.

302

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVD. IX
Kap. ii

Trä och varor därav; träkol

Allmänt. Enligt gällande taxa är obearbetat eller endast sågat virke samt
eu del speciella varuslag fria från tull; övriga hit hänförliga artiklar inkl.
hyvlat virke är belagda med vikttullar av olika storlek. Kungl. Maj :ts förslag
innebär vissa utvidgningar av tullfriheten så att denna bl. a. kommer åt!
omfatta även hyvlat virke; för de tullbelagda varuslagen föreslås tullsatser
varierande mellan 3 % och 10 % av värdet. I motionen I: B 141 ifrågasättes,
under åberopande av vissa reservanter inom tulltaxekommittén, huruvida
icke tullskvddet i allmänhet skulle kunna slopas på detta område.
Den åsyftade reservationen inom tulltaxekommittén avser produkter av vad
som i reservationen betecknas som skogsindustri (t. ex. sågverk) men däremot
icke av träförädlingsindustri i inskränkt bemärkelse (t. ex. snickerioch
möbelfabriker). I den mån motionärernas önskemål hänför sig till förstnämnda
varuslag torde de i stort sett få anses tillgodosedda genom avskaffandet
av tullen på hyvlat virke. Från de åberopade reservanterna inom
kommittén har inte heller beträffande trävaror anmälts annan avvikande
mening än ett yrkande om tullfrihet för kryssfaner och närstående artiklar
t nr 44.15). I fråga om detta varuslag skulle redan med hänsyn till det nordiska
utredningsarbetet föreligga svårigheter att slopa tullskyddet, vilket
förhållande av motionärerna själva anförts såsom argument mot ett frångående
av Kungl. Maj:ts förslag. Vad åter angår produkter av träförädlingsindustri
i inskränkt bemärkelse, beträffande vilka något förslag om generellt
avskaffande av tullskyddet icke tidigare framförts i samband med den
nu aktuella tulltaxerevisionen, kan en sådan åtgärd enligt utskottets uppfattning
icke anses motiverad. Med åberopande av vad sålunda anförts får
utskottet avstyrka motionen I: B 141 i här ifrågavarande del.

Nr ii. 13 A och ii.23 A. Parkettstav är icke särskilt nämnd i gällande
tulltaxa utan faller under rubriken för ej särskilt nämnda bearbetade trävaror.
Vid den underrubrik som på grund av varans beskaffenhet blir tilllämplig
är stadgad en tull av 30 öre per kg. Enligt tulltaxekommitténs förslag
skulle varan draga en tull av 6 % av värdet (en ledamot har doek
reserverat sig för en tull av 8 %), och samma tullsats är upptagen i förslaget
till gemensam nordisk tulltaxa (hittills framlagt förslag omfattar
dock endast den icke sammansatta staven). Enligt departementschefens
uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs och
nordiska utskottets samstämmiga förslag. I motionerna I: B 64 och II: B 63
samt II: B 75 påyrkas en tull av 10 % av värdet.

Utskottet vill för sin del framhålla att någon import av parkettstav praktiskt
taget icke förekommit, utan att marknaden helt domineras av den inhemska
produktionen. Motionärerna har icke heller åberopat några aktuella
avsättningssvårigheter på den svenska marknaden men framhåller att den

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

303

nuvarande tullen motsvarar 15—20 % av värdet och befarar tydligen en
skärpt konkurrens till följd av tullnedsättningen. I en marknadssituation
som den nu föreliggande kan man emellertid icke räkna med att tullskyddet
helt utnyttjas. Tullnedsättningen får därför anses till större eller mindre
del vara nominell. I och för sig är den föreslagna tullsatsen icke heller någon
låg tull. Tager man hänsyn till varans mindre manufaktureringsgrad,
ligger denna tull klart över den av motionärerna åberopade tullsats av 10 %
av värdet, som föreslås beträffande flertalet trämanufakturartiklar. Med
hänsyn till vad sålunda anförts finner utskottet icke skäl förorda någon
ändring av Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 44.23 B. 1 nuvarande taxa är byggnadssnickerier hänförliga till slumprubriken
för trävaror. Tullsatserna varierar där mellan 5 och 60 öre per
kg beroende på träslag och ytbehandling. Tulltaxekommittén har föreslagit
tullfrihet med den motiveringen att något aktuellt behov av tullskydd
icke föreligger på detta område. Vid remissbehandlingen framfördes från
producenthåll erinringar mot detta förslag under åberopande bl. a. av dels
att utländsk konkurrens kunde befaras i framtiden, dels att tullfriheten i
vissa fall innebure ett negativt tullskydd. I sitt anförande till statsrådsprotokollet
uttalar departementschefen, att han delar tulltaxekommitténs uppfattning
att något aktuellt behov av tullskydd icke föreligger. Farhågor
för en framtida utländsk konkurrens kan enligt departementschefens uppfattning
icke motivera ett bibehållande av tullskyddet på detta område.
Förekomsten av ett negativt tullskydd är ett förhållande som i princip gäller
alla tullfria varuslag och torde i förevarande fall icke vara av någon
större reell betydelse. Han biträder därför tulltaxekommitténs förslag att
avskaffa tullen. Liksom eljest i sådana fall bör man givetvis, framhåller
departementschefen, med uppmärksamhet följa utvecklingen och, därest
ändrade konkurrensförhållanden så påkallar, vara beredd att taga frågan
under omprövning. I de nu föreliggande motionerna I: B 64 och II: B 63
samt II: B 75 rörande detta varuslag framföres i huvudsak sannna synpunkter
som under remissbehandlingen. I betraktande av att den inhemska
produktionen på detta område intager en fullständigt dominerande ställning,
vilken torde vara att tillskriva helt andra faktorer än det nominellt
existerande tullskyddet, och med hänsyn till de möjligheter att ingripa i
händelse av ett ändrat konkurrensläge, som departementschefen antytt,
finner utskottet icke skäl frångå Kungl. Maj:ts förslag.

AVD. X

Kap. 48

Papper och papp samt varor av pappersmassa, papper eller papp

Allmänt. Papp och papper samt arbeten därav är med undantag av tidningspapper
belagda med vikttullar av varierande höjd. Tulltaxekommittén
har beträffande papp och papper uttalat att det kan ifrågasättas huruvida

304 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

under normala förhållanden tullskydd över huvud taget är erforderligt.
Med hänsyn till speciella konkurrenssituationer har kommittén dock ansett
sig icke böra föreslå ett avskaffande av de sedan länge bestående tulllarna
utan i regel förordat en tull av 5 % av värdet. I fråga om varor av
papp eller papper har kommittén mestadels föreslagit en tull av 8 %. En
av kommitténs ledamöter har reserverat sig och påyrkat tullfrihet för papp
och papper samt en tull av i regel 5 % av värdet för varor av sådant material.
Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer beträffande
dessa varuslag i huvudsak med tulltaxekominitténs förslag. I den nu föreliggande
propositionen följer departementschefen i stort sett tulltaxekommitténs
och nordiska utskottets förslag. I motionen I: B 141 ifrågasättes,
under åberopande av ovanberörda reservation, huruvida icke tullskyddet i
allmänhet skulle kunna slopas på detta område. Motionärerna framhåller
emellertid själva att det med hänsyn till de nordiska förhandlingarna
kanske föreligger svårigheter att nu genomföra en sådan åtgärd. Utskottet
delar denna uppfattning. Med hänsyn därtill får utskottet avstyrka motionen
i här ifrågavarande del.

Nr i8.07 B. Enligt tulltaxekominitténs förslag skulle den tull av 5 % av
värdet, som föreslogs beträffande papper och papp i allmänhet, gälla även
för sådant material med överdrag eller impregnering. Detta förslag mötte
såvitt angår gummerat papper vid remissbehandlingen erinringar under
framhållande av dels att förslaget innebure en avsevärd sänkning i jämförelse
med nuvarande tull (20 öre per kg) dels att tillverkningen på grund
av tullbelastningen på råvarorna skulle få ett negativt tullskydd. I det
nordiska förslaget har förevarande rubrik upptagits med en tull av 6 %
av värdet, vilken tullsats departementschefen också förordar i propositionen.
I motionen II: B 69 framställt yrkande om en tull av 10 % av värdet
grundar sig i huvudsak på liknande argument som de under remissbehandlingen
framförda.

Utskottet vill framhålla att ifrågavarande rubrik innefattar även andra
varuslag än gummerat papper; för vissa artiklar innebär förslaget en höjning
och för andra en sänkning av tullskyddet. Även om man betraktar
enbart gummerat papper visar det sig att priset varierar avsevärt, så att
den i propositionen föreslagna procentsatsen icke alltid innebär en sänkning
av tullen. I detta sammanhang må ifrågasättas huruvida det i motionen
angivna exemplet är helt representativt; enligt 1956 års industristatistik
låg medelpriset för gummerat papper vid kr. 2:50 per kg, vid
vilket prisläge propositionsförslaget innebär en relativt obetydlig tullsänkning.
Nämnas må även att importen visar ett medelpris av kr. 8: —
per kg och sålunda i allmänhet torde utgöras av helt andra typer än de
inhemska varorna. Huruvida tullskyddet är tillräckligt för att täcka tullbelastningen
på råvarorna beror givetvis också på prisläget. Teoretiskt kan
det otvivelaktigt inträffa att råvarutullen överstiger tullen på den färdiga
varan, men då man kan räkna med att tullen på det använda papperet
normalt icke utnyttjas torde det endast i undantagsfall föreligga ett faktiskt
negativt tullskydd. Vid övervägande av vad sålunda anförts finner

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

305

utskottet icke tillräckliga skäl att föreskriva någon särbehandling av guinmerat
papper och kan därför icke tillstyrka bifall till motionen II: B 69.

IYr 8.21. Till denna rubrik med en föreslagen tullsats av 8 % av värdet
hänföres bl. a. de påskäggsattrapper som avses i motionen II: B 221. I nuvarande
taxa faller dylika artiklar under rubriken för ej särskilt nämnda
arbeten av papp eller papper med en tull av 50 öre — 1 kr 50 öre per kg.
I båda fallen rör det sig om en samlingsrubrik för en mångfald olika varuslag.
Att fastställa tullsatsen för en dylik rubrik med tanke på ett så speciellt
varuslag som det nu ifrågavarande torde inte kunna ifrågakomma,
och varuslaget är enligt utskottets uppfattning inte heller av den betydelse
att en utbrytning kan anses motiverad. Tillräckligt underlag för bedömande
i dylikt fall av tullsatsens lämpliga storlek kan f. ö. inte anses föreligga.
Liksom beträffande i samma motion upptagna konstgjorda blommor (nr
67.02) får utskottet därför avstyrka motionen och förorda bifall till Kungl.
Maj :ts förslag.

AVD. XI
Textilvaror

Förevarande avdelning i tulltaxenomenklaturen omfattar alster såväl av
textilindustrin i inskränkt bemärkelse som av konfektionsindustri^ Tullarna
på konfektionsområdet är emellertid i väsentlig grad konsekvenser av
tullarna på vävnader och andra produkter av den egentliga textilindustrin,
och det är sistnämnda område som spelar den dominerande rollen vid tullfrågans
bedömning och i första hand blir avgörande för tulltaxans utformning.
Att märka är vidare att tullförhållandena beträffande varor av silke i
hög grad avviker från vad som gäller för varor av andra textilmaterial. I anslutning
till tulltaxekommitténs och departementschefens framställning behandlar
utskottet därför i detta allmänna avsnitt endast det egentliga textilområdet
i vad avser produkter av annat material än silke. I fråga om varor
av silke samt konfektionsartiklar hänvisas till den följande detaljbehandlingen
under resp. kapitel.

Enligt tulltaxan var textilindustrins produkter tidigare belagda med vikttullar
av varierande storlek. Räknat efter den totala konsumtionen av vävnader
och trikå av annat material än silke skulle den genomsnittliga tullnivån
enligt tulltaxekommitténs beräkningar år 1950 ha utgjort något över
9 % och år 1954 ha sjunkit till något under 8 % av värdet; tullsatserna för
garn av samma material torde i allmänhet ha motsvarat 2 å 3 % av värdet.

Tulltaxekommittén uttalar i sitt betänkande att det förefaller sannolikt
all textilindustrin kommer att utsättas för en så bård konkurrens från utlandet,
alt ett bibehållande av den nuvarande tullnivån skulle medföra ödesdigra
verkningar för stora delar av densamma. Med hänsyn till den viktiga
roll som textilindustrin spelar i vårt lands näringsliv finner kommittén eu

20 liihang till riksdagens protokoll 195S. 7 samt. Nr 11 1

306

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

sådan utveckling innebära allvarliga olägenheter även ur samhällets synpunkt.
Detta betyder icke att kommittén skulle avvisa strukturförändringar
inom textilindustrin, men det bör enligt kommitténs uppfattning vara angeläget
att undvika en stark och häftig hopkrympning av denna industri som
helhet betraktad, även om därför skulle fordras ett något högre tullskydd än
genomsnittet för andra industrier. Kommittén är av den uppfattningen att
en höjning av tullskyddet till normaltullsatsernas nivå — vilken enligt kommitténs
beräkningar i genomsnitt ligger vid ca It % för vävnader och ca
12 % för trikåvaror — icke skulle vara tillräcklig för att undvika allvarliga
rubbningar i näringslivet. Med hänsyn härtill har kommittén funnit skäl
föreligga att vid avvägningen av textilindustrins tullskydd godtaga en något
högre nivå. De tullsatser som kommittén föreslår beträffande vävnader och
trikåvaror ligger genomsnittligt sett omkring 3 enheter över normaltullsatsen.
Kommitténs förslag går således ut på tullsatser om 14 % av värdet för
flertalet vävnader och 15 % av värdet för trikåvaror. Beträffande garntullarna
framhåller kommittén att avvägningen mellan dessa samt vävnads- och
trikåtullarna närmast har betydelse för förhållandet mellan å ena sidan spinnerier
samt å andra sidan väverier och trikåfabriker. Kommittén föreslår
med beaktande bl. a. av föreliggande GATT-bindningar tullsatser mellan 5
och 12 % av värdet (i regel liggande vid eller under normaltullsatserna).

Reservationer mot kommitténs ståndpunktstagande har avgivits av tre
ledamöter. En reservant förordar till skillnad från kommittémajoriteten, som
föreslår en tullsats av 15 % för vissa vävnader, en enhetlig tullsats av 14 %
för alla vävnader. Tvenne reservanter uttalar bl. a. att kommittémajoriteten
enligt deras uppfattning ej till fullo beaktat tullhöjningens konsekvenser för
pris- och kostnadsläget inom landet och återverkningarna därav på hela den
svenska industrins internationella konkurrensmöjligheter samt förordar som
riktpunkter för tullsättningen på dessa områden en enhetlig tull av 12 %
för vävnader samt 14 % för trikåvaror.

Med beaktande av de utredningar kommittén verkställt fattades år 1955,
d. v. s. redan innan kommitténs betänkande framlagts, beslut om särskilda
tullavgifter på bl. a. textilområdet, innebärande att tullarna ändrades till
12 % av värdet för de flesta vävnader och 14 % av värdet för trikå; garntullarna
utgör enligt samma beslut 5 å 9 % av värdet. De sålunda införda
värdetullarna motsvarar i huvudsak den tullnivå som påyrkats av vissa
reservanter inom tulltaxekommittén.

Tulltaxekommitténs förslag har varit föremål för mycket delade meningar
vid remissbehandlingen, vilket framgår av vad departementschefen anfört.

I den nu föreliggande propositionen framhåller departementschefen att de
år 1955 genomförda provisoriska tulländringarna innebar en avsevärd förstärkning
av tullskyddet för textilvaror. Han erinrar vidare om att tullarna
på detta område f. n. är föremål för övervägande inom nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet i samband med utskottets fortsatta utredningar rörande
en gemensam nordisk marknad. Under sådana förhållanden finner han övervägande
skäl tala för att icke nu vidtaga någon ändring i de år 1955 be -

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

307

stämda tullsatserna. Detta bör dock icke utesluta smärre jämkningar, i den
mån sådana av tekniska eller liknande skäl befinnes påkallade. Frånsett
sådana jämkningar överensstämmer propositionen sålunda med nuvarande
tullsatser.

Enligt det i motion I: B 141 framförda yrkandet skulle de nuvarande tullsatserna
i genomsnitt sänkas med en enhet för vävnader och två enheter för
trikå, enligt det i motionerna I: B 37 och II: B 65 framförda yrkandet skulle
de i allmänhet höjas med 2 enheter för vävnader och 1 enhet för trikå.

Textilindustrien har under senare år haft att kämpa med betydande svårigheter.
I viss utsträckning kan dessa vara av tillfällig natur, men det kan
knappast råda någon tvekan om att man här också står inför en omvälvning
av strukturell art. I och för sig kan det icke anses riktigt vare sig att tillfälliga
omständigheter får bli bestämmande för tullsatserna på längre sikt
eller att tullpolitiken utformas så att man fördröjer en anpassning av näringslivet
efter ändrade förhållanden. Med hänsyn till den ställning textilindustrien
intager i vårt land är det emellertid, såsom tulltaxekommittén
framhåller, angeläget att söka undvika en stark och häftig hopkrympning
av denna industri. Tulltaxekommittén har varit enig om att härför kräves en
avsevärd förstärkning av det tidigare gällande tullskyddet och att det icke
skulle vara för ändamålet tillräckligt med de av kommittén beräknade normaltullsatserna.
Utskottet delar denna uppfattning. Var tullnivån exakt bör
placeras för att innebära en lämplig avvägning mellan de olika intressen som
här gör sig gällande får anses vara en omdömesfråga. Inom tulltaxekommittén
har olika uppfattningar i detta hänseende kommit till uttryck, men skiljaktigheterna
rör sig i regel endast om 1 å 2 enheter av procentsatsen. Enligt
utskottets uppfattning bör lösningen sökas inom ramen för dessa förslag.
Av de förut anförda siffrorna framgår att skiljaktigheten mellan dem i själva
verket får anses vara ganska ringa. I belysning av den erfarenhet som vunnits
genom de senare årens utveckling har utskottet för sin del beträffande
vävnader funnit sig böra stanna för ett tullskydd liggande mellan kommittémajoritetens
och huvudreservanternas nivå och i fråga om trikåvaror ansett
sig kunna acceptera kommittémajoritetens bedömning. Detta skulle innebära
en tullsats av 13 % för vävnader i allmänhet och 15 % för trikå. Huruvida
man i nuvarande läge bör genomföra den höjning av tullen utöver
1055 års provisoriskt bestämda nivå som sålunda enligt utskottets uppfattning
i och för sig är motiverad kan emellertid vara föremål för diskussion.
Departementschefen har för sin del med hänsyn till pågående nordiska utredningsarbete
funnit övervägande skäl tala för att icke nu vidtaga någon
egentlig ändring av 1955 års tullsatser. I och för sig kan goda skäl anföras
för att icke föregripa nämnda utredningar. Frågan om en gemensam nordisk
marknad befinner sig dock enligt utskottets uppfattning icke i ett sådant
läge alt den kan anses nödvändiggöra uppskov med avgörandet av en så vital
angelägenhet som textilindustrins tullskydd. Utskottet förordar därför en
omedelbar lösning av frågan enligt förut antydda riktlinjer.

I anslutning härtill har inom utskottet företagits en överarbetning av

308

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1058

propositionens avsnitt rörande textilvaror (inkl. silke och konfektion) i
syfte att där så erfordras anpassa detalj förslagen efter den allmänna bedömning
av skyddsnivån som kommit till uttryck i förut angivna tullsatser
för vävnader och trikå. Resultatet av denna överarbetning framgår av
en härvid fogad bilaga, vari för varje position angives, förutom den tullsats
som föreslås av utskottet, jämväl de tullsatser som föreslagits av
Kungl. Maj :t och av tulltaxekommittén. I sådana fall då utskottet vid föreliggande
skiljaktigheter mellan de båda sistnämnda förslagen stannat för
en mellanliggande tullsats eller då utskottets förslag endast innebär tillämpning
av förut angivna generella tullsatser har ytterligare kommentarer till
utskottets ståndpunktstagande i regel inte ansetts erforderliga. I övrigt
kommer närmare motivering för de framlagda förslagen att lämnas i det
följande under varje särskilt kapitel.

Kap. 50

Natursilke

Nr 50.00 och 50.10. Enligt såväl kommittéförslaget som propositionen
skulle vävnader av natursilke draga samma tull som vävnader i allmänhet
av annat material än silke. I överensstämmelse härmed och under hänvisning
till vad som anförts i det allmänna textilavsnittet föreslår utskottet att
tullen fastställes till 13 % av värdet.

Kap. 51

Andlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Nr. 51.01 A. Garn av ändlösa syntetiska textilfibrer (syntetsilke) drager
enligt gällande taxa en tull av 2 kr. per kg, vilket för de vanligaste kvaliteterna
torde motsvara 4 å 6 % av värdet. Någon inhemsk tillverkning av dylikt
garn förekommer icke, men planer därpå har åtminstone tidtals varit
tör handen. I syfte att uppmuntra tillkomsten av en sådan produktion har
tulltaxekommittén föreslagit att tullen under uppbyggnadsperioden fastställes
till 20 % av värdet, vilken tull dock icke skulle sättas i kraft förrän den
inhemska produktionen nått viss omfattning. Två ledamöter av kommittén
har reserverat sig tör en tull av 13 % av värdet eller samma tullsats som
dessa ledamöter påyrkat för garn av rayonsilke. Departementschefen uttalar
att han i likhet med tulltaxekommittén finner skäl tala för att nu fastställa
ett tullskydd som en inhemsk produktion kan räkna med men att
suspendera tullen i avvaktan på att en sådan produktion kommer till stånd.
Han kan emellertid inte tillstyrka ett tullskydd av den storlek kommittén
föreslagit. Enligt hans uppfattning får en tull av 12 % av värdet, alltså
samma tullsats som föreslagits bl. a. för den organiska kemiska industrien,
anses vara för ändamålet lämpligt avvägd. Tullens ikraftträdande bör på sätt

309

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

kommittén föreslagit bli beroende på särskilt beslut av Kungl. Maj:t. Att såsom
från industrihåll påyrkats redan nu sätta tullen i kraft för nyloncord
tinner han icke tillräckligt motiverat. I enlighet med vad sålunda anförts
biträder departementschefen vad kommittén föreslagit i fråga om syntetsilke
med den ändringen att tullsatsen upptages till 12 % av värdet. Vad motionerna
beträffar går det i motionen I: B 141 framställda yrkandet ut på att
tullsatserna icke skall sättas högre än normaltullsatserna. Någon normaltullsats
har på grund av frånvaron av inhemsk produktion icke beräknats för
syntetsilkegarn, men det torde kunna förutsättas att en sådan tullsats skulle
överstiga den i propositionen föreslagna. I motionerna I: B 37 och II: B 65
yrkas bifall till tulltaxekommitténs förslag med accepterande av den föreslagna
suspenderingen. Motionerna I: B 36 och II: B 41 avser närmast rayonsilke
(nr 51.01 B) och berör i fråga om syntetsilke endast cordgarn; för sådant
garn påyrkas den av tulltaxekommittén föreslagna tullen 20 % av värdet
utan någon suspendering och med en minimitull av 2 kr per kg.

Frånsett spörsmålet om cordgarn torde enighet råda om att syntetsilkegarn
skall vara fritt från tull så länge tillverkning icke förekommer inom landet.
Tulltaxekommitténs förslag att i förväg fastställa det tullskydd, som en inhemsk
tillverkning skall kunna räkna med, men tills vidare suspendera tullen,
har icke någon tidigare motsvarighet i svensk tullagstiftning. Enligt
utskottets uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl för införande av en
dylik anordning på tullpolitikens område, varför utskottet förordar att varan
på vanligt sätt upptages med tullfrihet i taxan.

Mellan cordgarn av syntetsilke och motsvarande produkt av rayonsilke
föreligger såvitt utskottet kan bedöma sådan substituerbarhet att det
icke är möjligt alt lämna den förstnämnda varan utan tull. Tullen bör enligt
utskottets uppfattning avvägas så att tullbelastningen på corden i ett
uäck uppgår till samma belopp oavsett vilket av de nämnda materialen
som kommer till användning. Med ledning av erhållna pris- och viktuppgifter
har utskottet funnit en tullsats av 16 % av värdet innebära en ur nämnda
synpunkt lämpligt avvägd tullsats.

AV 51.01 B. För garn av ändlösa konstgjorda textilfibrer (rayonsilke) utgår
f. n. tull med 2 kr. per kg. Tullen motsvarar, räknat på 1957 års import,
ca 25 % av värdet. Tulltaxekommittén har föreslagit att tullen fastställes
till 20 % av värdet men att den efter förslagsvis fem år omprövas i syfte
atl om möjligt ernå bättre överensstämmelse med den tullnivå som i allmänhet
föreslagits för jämförbara varuslag. Två ledamöter har reserverat
sig för en tull av allenast 13 % (ungefär motsvarande normaltullsatsen).
I den nu föreliggande propositionen uttalar departementschefen att den
nuvarande tullen är anmärkningsvärt hög och alt en nedsättning av densamma
får anses motiverad. Kommitténs förslag innebär också eu avsevärd
sänkning av tullen, och departementschefen har kommit till den uppfattningen
att den av kommittén föreslagna tullnivån i dagens läge får anses
vara vä 1 avvägd. Någon ytterligare sänkning är han således inte nu beredd
atl förorda. Han delar emellertid kommitténs uppfattning att tullen senare

310

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

bör göras till föremål för omprövning. I enlighet med vad sålunda anförts
biträder departementschefen tulltaxekommitténs förslag om en tull av 20 %
av värdet. Vad beträffar ett under remissbehandlingen framfört yrkande om
minimivikttullar hänvisar han till vad som anförts om sådana tullar vid behandlingen
av frågan om kvantitets- eller värdetull. Motionsvis har framförts
yrkanden i skilda riktningar. Det generella yrkandet i motionen I: B
141 skulle för här ifrågavarande produkter innebära tillämpning av en tull
av (högst) 13 % av värdet, under det att yrkandet i motionerna I: B 36 och
II: B 41 går ut på att jämsides med den i propositionen föreslagna värdetnllen
bibehålla den nu utgående vikttullen som minimitull. 1 detta sammanhang
bör även observeras de sistnämnda motionernas yrkande beträffande
cordgarn av syntetsilke, vilket motiveras med konkurrensen mellan
dylikt garn och motsvarande produkt av rayonsilke och sålunda i sak avser
tullskyddet för rayonsilkeindustrien.

1 nuvarande tulltaxa skiljes icke mellan olika slag av silke, utan samma
vikttullsats gäller för såväl natur silke som konstsilke. Tullen har ursprungligen
tillkommit som en finanstull på natursilke men fungerar givetvis som
skyddstull för rayonsilke och innebär som sådan ett mycket högt skydd.
Även den i propositionen föreslagna tullsatsen ligger på en för svenska förhållanden
anmärkningsvärt hög nivå, och det bör enligt utskottets uppfattning
knappast ifrågakomma att på längre sikt bibehålla ett tullskydd av
denna höjd. Förslaget innebär dock en avsevärd sänkning av den nuvarande
lullsatsen. Visserligen torde tullskyddet enligt vad som även medgives från
motionärshåll i allmänhet knappast helt utnyttjas, varför effekten av tullsänkningen
icke torde bli så stor som antydes av den siffermässiga jämförelsen.
Försiktigheten bjuder emellertid att icke omedelbart vidtaga eu
alltför genomgripande reduktion av industriens nuvarande tullskydd, och utskottet
finner departementschefens förslag innebära en lämplig avvägning
i detta hänseende. Följaktligen kan utskottet icke tillstyrka vare sig det i
motionen I: B 141 framförda yrkandet om lägre tull eller det i motionerna
I: B 36 och II: B 41 framförda yrkandet om kombinerad tull, vilket sistnämnda
skulle innebära en höjning av tullskyddet icke blott i jämförelse
med det i propositionen framlagda förslaget utan även jämfört med nuvarande
förhållande. I den mån så i vissa situationer kan befinnas påkallat bör
dock givetvis hinder icke möta att på sätt utskottet i annat sammanhang
förordat temporärt komplettera värdetullen med en minimitull av lämplig
storlek. I detta sammanhang bör också nämnas att utskottet enligt vad som
redovisats i det föregående funnit sig böra i huvudsak tillmötesgå det i motionerna
I: B 36 och II: B 41 framställda yrkandet beträffande tullbeläggning
av cordgarn av syntetsilke.

AV 51.02 och 51.03. I överensstämmelse med den princip som tillämpats
i såväl kommittéförslaget som propositionen föreslår utskottet att vid dessa
positioner upptages samma tullbestämmelser som för varor av motsvarande
material under nr 51.01. Förslaget innebär tullfrihet för syntetiska fibrer
och tillgodoser därigenom åtminstone i det väsentliga syftet med motioner -

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 311

na I: B 62 och II: B 40 samt II: B 155 i vad de avser varor av här ifrågavarande
slag.

Nr 51.0i. För bestämmande av tallen på vävnad av svntetsiike spelar tallen
på garn av detta material en avgörande roll. I fråga om vävnader i allmänhet
förordar departementschefen med hänsyn till den ståndpunkt han
intagit beträffande garnet en tullsats av 14 % av värdet; under den tid då
tullen på garnet skulle vara suspenderad finner han en tull för vävnaderna
av 10 % av värdet lämpligt avvägd. För cordväv av syntetsilke anser departementschefen
emellertid i likhet med tulltaxekommittén att i tullhänseende
bör gälla samma bestämmelser som för garn av nämnda material (jfr
nr 51.01). Med hänsyn till den ståndpunkt utskottet intagit till frågan om
tullen på garn av syntetsilke finner utskottet tullen på vävnader i allmänhet
av detta material böra baseras på tullfrihet för garnet, och utskottet har
i betraktande av sina förslag i övrigt på textilområdet funnit 12 % av värdet
innebära en lämplig avvägning av tullen. Vad angår cordväv delar utskottet
uppfattningen att varan bör draga samma tull som cordgarn av samma
material och förordar i enlighet därmed en tull av 16 % av värdet (jfr
nr 51.01 A).

Även när det gäller rayonsilkevävnad bör tullen givetvis bestämmas med
beaktande av tullen på motsvarande garn. Departementschefen har i likhet
med tulltaxekommittén föreslagit en tull av 20 % av värdet för båda varuslagen,
vilket innebär ett något högre skydd för väverierna än som föreslagits
beträffande vävnader av annat textilmaterial. Anledningen härtill är att
den nuvarande tullen i allmänhet ligger på en högre nivå, så att förslaget i
motsats till vad fallet är med andra vävnader innebär en tullnedsättning.
Förhållandena är således i stort sett analoga med vad som gäller i fråga om
ravonsilkegarn. I överensstämmelse med den ståndpunkt som utskottet intagit
beträffande sistnämnda varuslag biträder utskottet Kung!. Maj :ts förslag.
Vad beträffar de i motionerna I: B 36 och II: B 41 framställda yrkandena
om minimitullar får utskottet även här hänvisa till sitt allmänna uttalande
i denna fråga.

Kap. 52

Textilvaror i förening med metall

I fråga om detta kapitel, beträffande vilket något särskilt motionsyrkande
inte föreligger, biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

Kap. 53

Ull och andra djurhår

Förutom att utskottet hänvisar till vad som anförts i det allmänna textilavsnittet
jämte den vid betänkandet fogade bilagan får utskottet beträffande
nedan angivna positioner framhålla följande.

312

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Nr 53.11 B. För vävnader av ull (andra än sådana med minst 40 % rayonsilke),
vilka enligt tulltaxekommitténs förslag genomsnittligt skulle erhålla
något starkare skydd än exempelvis vävnader av bomull, har utskottet funnit
skäl förorda en enhetlig tullsats, som med 1 enhet överstiger den eljest i
allmänhet föreslagna vävnadstullen. Utskottet föreslår således en tuil av
14 % vid denna rubrik.

Nr 53.11 B, 53.12 och 53.13. Del i motionerna I: B 117 och II: B 154
framställda yrkandet om minimitullar vid dessa rubriker avstyrkes av utskottet
under åberopande av dess allmänna uttalande rörande minimitullar.

Kap. 54

Lin och rami

Med hänvisning i övrigt till det allmänna textilavsnillet samt den vid betänkandet
fogade bilagan får utskottet beträffande hit hänförliga vävnader
anföra följande.

Nr 54.05. Enligt såväl tulltaxekommitténs förslag som Kungl. Maj:ts proposition
skulle tullen för vävnader av lin ligga 1 enhet över tullen på vävnader
av exempelvis bomull; i överensstämmelse med denna princip föreslår
utskottet att tullen vid denna rubrik upptages till 14 % av värdet.

Kap. 55

Bomull

I fråga om detta kapitel synes inte föreligga några spörsmål av beskaffenhet
att påkalla särskilda kommentarer från utskottets sida utöver vad
som anförts i det allmänna avsnittet rörande textilvaror samt den vid betänkandet
fogade bilagan.

Kap. 50

Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Vissa här upptagna produkter beröres av en särskild motion, vilken närmare
behandlas under nr 56.01 här nedan. I övrigt får utskottet beträffande
hithörande varuslag hänvisa till det allmänna avsnittet rörande textilvaror
jämte den härvid fogade bilagan.

Nr 56.01. Till detta nummer hänförliga korta syntetiska eller konstgjorda
textilfibrer (syntetull resp. rayonull) drog förut samtliga en tull av 15 öre
per kg. Tulltaxekommittén föreslog en tull av 8 % av värdet, vilken dock
beträffande syntetull inte skulle sättas i kraft, förrän den inhemska tillverkningen
nått en viss omfattning. Förslaget har såvitt angår rayonull provisoriskt
genomförts i och med 1955 års beslut om särskild tullavgift; i fråga

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

313

om syntetull kvarstår tullen vid förut angivna belopp. I propositionen uttalar
departementschefen i fråga om rayonull att han inte finner anledning
frångå principen att t. v. bibehålla 1955 års tullsatser. I enlighet härmed
föreslås att varan upptages med oförändrad tull av 8 % av värdet. Vad beträffar
syntetull biträder departementschefen tulltaxekommitténs förslag
om en tull av 8 % av värdet även för detta varuslag. Då en produktion av
viss betydenhet numera förekommer inom landet, förordas att tullen blir
gällande omedelbart vid ikraftträdandet av den nya taxan. I fråga om rayonull
har förslaget inte föranlett någon erinran i de avgivna motionerna, och
vad beträffar syntelull har den föreslagna tullsatsen som sådan inte heller föranlett
något yrkande. Däremot har i motionerna I: B 56 och II:B 67 hemställts
att tullen tills vidare skall vara suspenderad för annan syntetull än
akrylull.

Motionärerna framhåller till stöd för sitt yrkande att det finns olika huvudtyper
av syntetull med varierande egenskaper och olika användningsområden
samt att f. n. endast akrylull är föremål för inhemsk tillverkning.
Enligt utskottets uppfattning kan man emellertid inte helt bortse från att
de olika typernas användningsområden i större eller mindre utsträckning
griper över varandra. Även frånsett detta synes tvekan kunna råda angående
lämpligheten av ett särskiljande i tullhänseende av ifrågavarande fibrer.
Ett dylikt särskiljande borde i princip föranleda differentiering jämväl
av tullen på garn och vävnader av ifrågavarande material, vilket emellertid
skulle medföra avsevärda tulltekniska olägenheter och inte ifrågasatts i
motionerna. Följden av en skiljaktig behandling av fibrerna blir då ett
varierande tullskydd för väverierna, beroende på om de arbetar med tullfria
eller fullbelagda fibrer. För exempelvis maskinfilttillverkningen skulle tullfrihet
för annan syntetull än akrylull tydligen innebära en förstärkning av
tullskyddet i jämförelse med propositionen. Nämnda tillverkning har genom
1955 års provisoriska tulländringar fått sitt tullskydd avsevärt förstärkt,
och det förslag utskottet i det följande framlägger rörande tullen på textilvaror
för tekniskt bruk (nr 59.17) innebär en ytterligare höjning av tullen.
I betraktande av att den inhemska produktionen intager en helt dominerande
ställning på den svenska marknaden kan någon ytterligare förstärkning
av tullskyddet genom suspendering av tullen på viss syntetull enligt utskottets
uppfattning inte anses erforderlig. Vad produktionen för export beträffar
må framhållas att industrien kan få restitution av tullen på importerade
råvaror. Med hänsyn till vad som anförts i det föregående finner utskottet
övervägande skäl tala för att inte verkställa någon differentiering av tullen
på syntetull utan biträder på denna punkt Kungl. Maj:ts förslag. De förenämnda
motionerna avstyrkes sålunda av utskottet.

314

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1058

Kap. 57

Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och vävnader därav

Frånsett de punkter som särskilt beröres i det följande torde utskottets
förslag, vilka redovisas i den vid betänkandet fogade bilagan, inte påkalla
några kommentarer utöver vad som anförts i det allmänna textilavsnittet.

Nr 57.06 och 57.10. I överensstämmelse med den allmänna ståndpunkt
utskottet intagit till frågan om textilindustriens tullskydd har utskottet jämväl
beträffande produkter av jute funnit sig böra föreslå en viss jämkning
uppåt i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag och därvid såvitt angår garn
funnit lämpligt att likställa varan med (grövre) garn av lin (nr 54.03).

Nr 57.08 och 57.12. I enlighet med den i såväl kommittéförslaget som
propositionen tillämpade principen har garn och vävnader av papper ansetts
böra likställas med motsvarande produkter av jute (nr 57.06 resp.
57.10).

Kap. 58

Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader; band;
snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar; spetsar; broderier

I fråga om varuslag som inte särskilt beröres i det följande torde några
kommentarer utöver vad som anförts i det allmänna textilavsnittet jämte
den vid betänkandet fogade bilagan inte vara erforderliga.

Nr 58.05—58.10 underrubrikerna för ändlösa syntetiska textilfibrer. I enlighet
med den i såväl propositionen som kommittéförslaget tillämpade
principen har hithörande varuslag likställts med vanliga vävnader av syntetsilke
(51.04 A 2).

Nr 58.05—58.10 underrubrikerna för »annat textilmaterial». Enligt tulltaxekommitténs
förslag ligger dessa varor 1 enhet, enligt propositionen 2
enheter över den vanliga vävnadstullen. Tvekan kan råda huruvida man
vid en höjning av vävnadstullen till 13 % bör bibehålla den högre marginalen.
Med hänsyn bl. a. till önskvärdheten ur tullteknisk synpunkt av att
såvitt möjligt tillämpa samma tullsatser för de till nr 58.08—58.10 hänförliga
varuslagen som för trikåvaror förordar utskottet emellertid vid
dessa nummer en tull av 15 % av värdet. I fråga om de i nr 58.05—58.07
upptagna artiklarna har däremot en marginal av 1 enhet ansetts tillräcklig
och tullen följaktligen liksom i propositionen upptagits till 14 %.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

315

Kap. 59

Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn; tågvirke och linor samt varor
därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med impregnering eller
överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

I det följande behandlas särskilt vissa positioner, beträffande vilka motioner
föreligger (nr 59.05 A) eller vilka eljest ansetts påkalla särskilda
kommentarer; i övrigt torde få hänvisas till det allmänna lextilavsnitlet
jämte den vid betänkandet fogade bilagan.

Nr 59.01 A. Vid tullfrihet för syntetsilkegarn bör i princip hithörande
artiklar åtminstone inte draga högre tull än motsvarande artiklar av t. ex.
hampa (59.04 C). Med hänsyn till att tullen f. n. ofta är betydligt högre
har emellertid i såväl propositionen som kommittéförslaget förordats att
den högre tull, som skulle tillämpas sedan tullen på syntetsilkegarn satts
i kraft (14 resp. 20 % av värdet), tills vidare skulle få gälla även under
den tid garntullen kunde komma att vara suspenderad. Enligt utskottets
förslag under nr 51.01 A skulle emellertid någon tull för vanligt syntetsilkegarn
inte fastställas, varför tullsatsen för här ifrågavarande artiklar
inte kan bestämmas efter anförda grunder. Med hänsyn till sina förslag
i övrigt på textilområdet har utskottet emellertid funnit någon jämkning
uppåt av den i propositionen föreslagna tullsatsen motiverad och förordar
en tullsats av 15 % av värdet.

Nr 59.05 A. Enligt gällande tulltaxa drager fisknät av bomull en tull av
25 öre per kg och fisknät av annat material en tidl av 45 öre per kg. Tullsatserna
motsvarar en incidens av storleksordningen 1 % av värdet. Tulltaxekonunittén
föreslår en tull av 10 % av värdet, dock högst 2 kronor per
kg. Till stöd för sitt förslag anför kommittén bl. a. att fisknätstillverkningen
för närvarande närmast har ett negativt tullskydd, vilket med de föreslagna
nya garntullarna skulle ytterligare accentueras, därest tullen på
näten bibehölls oförändrad eller helt avskaffades. Kommittén har inte funnit
denna produktionsgren äga så mycket bättre konkurrenskraft än textilindustrien
i allmänhet att den under sådana förhållanden skulle kunna
upprätthållas i nämnvärd omfattning. Enligt kommitténs åsikt är emellertid
vidmakthållandet av fisknätstillverkningen ur olika synpunkter av intresse,
förutsatt att härför inte erfordras ett tullskydd som ur förbrukarsynpunkt
kan anses otillbörligt betungande. Vad tullsatsens storlek beträffar
har kommittén, som inte ansett förhållandena beträffande denna
speciella artikel vara direkt jämförbara med vad som gäller för exempelvis
beklädnadstextilier, närmast stannat för en nivå av 10 %. Detta skulle emellertid
innebära en högst betydande tullhöjning för de finare näten, vilka
endast i begränsad omfattning tillverkas inom landet, och således utgöra
eu onödig belastning på förbrukarna av dylika nät. Med hänsyn härtill har
kommittén funnit sig böra föreslå att tullen maximeras till 2 kr pr kg,

316

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

innebärande att tullen i fråga om finare fisknät skulle komma att motsvara
en betydligt mindre del av värdet. Mot kommitténs förslag har fyra av
kommitténs tio ledamöter anfört reservation med yrkande att fisknät skall
lämnas fria från tull.

Vid remissbehandlingen har man från producenthåll påyrkat höjning
av tullen till samma nivå som för bomullsvävnader och från fiskeriorganisationernas
sida borttagande av tullen eller bibehållande av nuvarande
tullsatser.

Departementschefen konstaterar i propositionen att frågan varit föremål
för delade meningar och finner det tydligt att ett avgörande i ena eller
andra riktningen kan få betydande konsekvenser för de berörda näringsgrenarna.
Såväl fiskerinäringen som textilindustrien inbegripes emellertid
i de fortsatta utredningarna rörande en gemensam nordisk marknad, och
resultatet av dessa utredningar bör enligt departementschefens mening inte
föregripas genom att ändringar nu vidtages i tullsatserna för fisknät. I enlighet
härmed förordas att nuvarande tullsatser tills vidare bibehålies. Vid
sådant förhållande finner departementschefen emellertid skäligt att fisknätstillverkningen
befrias från tullbelastningen på det vid tillverkningen
använda garnet, vilken belastning genom de år 1955 vidtagna tullhöjningarna
blivit avsevärt större ätt tidigare. Frågan om tullfrihet för garn för
fisknätstillverkning behandlas i det förslag till ändringar i tulltaxeförordningen
som framlagts i propositionen nr B 5.

I motionerna I: B 34 och II: B 70 påyrkas för fisknät en tullsats av 10 %
av värdet.

Frågan om tullen på fisknät får med hänsyn till de speciella intressen som
här gör sig gällande i viss mån anses intaga en särställning bland textilområdets
problem. Detta gäller inte minst om man betraktar frågan i belysning
av planerna på en gemensam nordisk marknad. Enligt utskottets
uppfattning har man därför på denna punkt större anledning att avvakta
resultatet av det pågående nordiska utredningsarbetet än vad som eljest på
detta område är fallet. På grund därav och då de mest iögonenfallande olägenheterna
av nuvarande tullförhållanden torde bli undanröjda genom del
föreslagna avskaffandet av tullen på garn för tillverkning av fisknät anser
utskottet i likhet med departementschefen övervägande skäl tala för att
inte nu vidtaga någon ändring av gällande tullsatser. 1 enlighet härmed får
utskottet med avstyrkande av motionerna I: B 34 och IDB 70 tillstyrka bifall
till Kungl. Maj:ts förslag.

Nr 59.05 B och 59.06. Hithörande artiklar har i överensstämmelse med
den av tulltaxekommittén tillämpade principen ansetts böra beläggas med
samma tull som motsvarande varor i nr 59.04, varvid dock tullsatsen för
enkelt bind- och segelgarn ansetts sakna aktualitet.

Nr 59.11 .4. Enligt såväl propositionen som kommittéförslaget skulle impregnerad
cordväv behandlas på samma sätt som den icke impregnerade
varan. I överensstämmelse härmed bör vid denna position upptagas samma
tullsats som vid nr 51.04 A 1 eller 16 % värdet.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

317

Nr 59.1 i. Med hänsyn till sina förslag i övrigt på textilområdet har utskottet
funnit sig även beträffande här ifrågavarande artiklar böra förorda en
jämkning uppåt i förhållande till propositionen och föreslår att tullsatsen
bestämmes till 13 % av värdet.

Nr 59.15. Eftersom redan det i propositionen framlagda förslaget skulle
innebära en höjning med 2 enheter över den nu gällande provisoriska tullen
av år 1955, har utskottet funnit skäl tala för att begränsa den ytterligare
höjning, som kan anses motiverad av den allmänna ståndpunkt utskottet
intagit i fråga om textilindustriens tullskydd, till 1 enhet, vilket skulle innebära
en tullsats av 11 % eller samma tullsats som utskottet föreslår vid
den i viss mån närstående rubriken 59.17.

Kap. 60
Trikåvaror

Vissa hit hänförliga varuslag, beträffande vilka motionsyrkanden föreligger
eller närmare kommentarer eljest ansetts erforderliga, behandlas särskilt
här nedan. I övrigt torde utskottet få hänvisa till vad som anförts i det
allmänna textilavsnittet jämte den vid betänkandet fogade bilagan.

Artiklar av rayonsilke (med B betecknade under positioner). I fråga om
trikåvaror av rayonsilke har i motionerna I: B 36 och II: B 41 framställts yrkande
av innebörd att jämsides med den i propositionen föreslagna 20 %
värdetullen nuvarande vikttullsatser måtte bibehållas såsom minimitullar.
Nämnda vikttullsatser utgör för strumpor 20 kronor, för underkläder 9 kronor
och för övriga artiklar 12 kronor per kg. I överensstämmelse med den
ståndpunkt utskottet intagit till samma motionärers yrkande om införande
av minimivikttullar för garn av rayonsilke (jfr nr 51.01 B) avstyrker utskottet
motionerna under hänvisning till vad utskottet anfört rörande befogenheten
för Kungl. Maj it att förordna om dylika tullar.

Nr 60.03 .1. För strumpor av syntetsilke (t. ex. nylon) utgick tidigare eu
tull av 17 kronor per kg, vilket enligt tulltaxekommitténs beräkningar motsvarade
8 å 9 % av värdet. Kommittén föreslog en tull av 20 % vid en tull
på garnet av likaledes 20 % av värdet; under den tid då tullen på garnet enligt
kommitténs förslag skulle vara suspenderad föreslogs att tullen på
strumporna skulle reduceras till 16 % (för strumpor av kräpperat garn till
8 %) av värdet. Genom 1955 års beslut om särskild tullavgift bestämdes
tullen till 15 % av värdet (vid en garntull motsvarande ungefär 4 % av
värdet). 1 propositionen förordar departementschefen att tullskyddet bibehålies
vid sin år 1955 bestämda nivå. Det framhålles emellertid att den härvid
fastställda tullsatsen, 15 % av värdet, motsvarar ungefär 18 % av värdet
vid den av departementschefen nu i princip föreslagna garntullen och
14 % av värdet vid den förutsedda suspenderingen av garntullen. 1 enlighet
härmed förordar departementschefen för strumpor av syntetsilke eu
tullsats av 18 % av värdet med reduktion till 14 % under suspenderingsti -

318

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

den. I motionerna I: B 88 och II: B 120 påyrkas en tull av 20 % av värdet,
dock minst 8 kronor per dussin, att gälla jämväl under tid då garntullen
skulle vara suspenderad. 1 motionerna I: B 117 och II: B 154 framställes i
vad avser minimitid] enahanda yrkande.

För egen del får utskottet till en början erinra om att utskottet inte funnit
tillräckliga skäl föreligga att införa den ifrågasatta suspenderingsanordningen
för syntetsilkegarn (nr 51.01 A) utan förordat att varuslaget i fråga
på vanligt sätt upptages med tullfrihet i taxan. Med hänsyn härtill har utskottet
— mot bakgrunden av den allmänna bedömning av textilindustriens
tullskyddsnivå, som gjorts i det inledande avsnittet rörande textilvaror —
funnit sig böra förorda en tullsats liggande mellan Kung]. Maj ds förslag och
den av tulltaxekommittén för syntetsilkestrumpor i allmänhet föreslagna
tullsatsen. Utskottet föreslår således eu tull av 15 % av värdet. Framhållas
må att detta förslag med hänsyn till det föreslagna avskaffandet av tullen
på syntetsilkegarn innebär en viss förstärkning av nuvarande tullskydd.
Någon ytterligre höjning av tullsatsen kan utskottet inte tillstyrka. Vad beträffar
frågan om minimitull får utskottet, med avstyrkande av motionerna,
hänvisa till vad utskottet anfört rörande befogenheten för Kungl. Maj :t att
förordna om tullar av detta slag.

Nr 60.04 A. Tulltaxekommitténs beräkningar rörande tullsatserna för underkläder
av syntetsilketrikå torde grunda sig på kalkyler rörande underkläder
i egentlig bemärkelse. Dessa företer i regel betydligt lägre manufaktureringsgrad
än kläder av syntetsilkevävnad, i enlighet varmed kommittén
föreslagit avsevärt lägre tullsats för de förra än för de senare artiklarna.
Denna olikhet går igen i departementschefens förslag. Till underkläder
i den nya tulltaxans mening räknas emellertid bl. a. herrskjortor, och det
har för utskottet framhållits att det numera förekommer dylika plagg av
syntetsilketrikå, som i skilda hänseenden företer så stora likheter med motsvarande
artiklar av syntetsilkevävnad, att en differentiering i tullhänseende
inte skulle vara motiverad. Från branschens sida räknar man med att
dylika trikåskjortor kommer att få allt större betydelse. Det har inte varit
möjligt för utskottet att i detta sammanhang hilda sig en uppfattning om
huruvida och i vad mån nu berörda omständigheter skulle kunna påkalla eu
modifiering av förslaget, men utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t har sin
uppmärksamhet riktad på frågan och framlägger de förslag i ämnet som må
befinnas påkallade.

Nr 60.04 C. I enlighet med principen att inte nu vidtaga någon ändring i
1955 års tullsatser har departementschefen beträffande hit hänförliga varuslag
föreslagit att tullen upptages till 14 % av värdet och att den år 1955
genomförda anordningen med minimitull skall kvarstå tills vidare. I fråga
om värdetullens storlek förordar utskottet såsom anförts i det allmänna avsnittet
rörande textilvaror en höjning till 15 %. Vad minimitullen beträffar
har utskottet inte i och för sig någon erinran mot Kungl. Maj :ts förslag.
Enligt vad som i annat sammanhang anförts har utskottet emellertid funnit
sig böra förorda att förordnande om minimitullar i förekommande fall med -

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

319

delas av Kungl. Maj:t med stöd av de befogenheter som i sådant hänseende
tillkommer Kungl. Maj :t, och utskottet finner det av principiella skäl riktigast
att detta förfarande kommer till användning även i det nu föreliggande
fallet. I enlighet härmed har utskottet i sitt förslag inte upptagit någon
minimitui]. Härvid förutsätter utskottet emellertid att Kungl. Maj :t, därest
omständigheterna fortfarande motiverar en sådan anordning, meddelar
förordnande om minimitull redan i samband med den nya taxans ikraftträdande.

Nr 60.05 C. Det i motionen I: B 117 och II: B 154 framställda yrkandet om
minimitull vid denna rubrik får utskottet avstyrka med hänvisning till utskottets
allmänna uttalande rörande minimitullar.

Kap. 61

Kläder och tillbehör därtill

Tullsatserna för kläder och andra hithörande artiklar bör självfallet anpassas
efter tullsatserna på vävnader. I själva verket beror de olikheter som
föreligger mellan departementschefens och tulltaxekommitténs förslag under
förevarande kapitel på de skiljaktiga förslagen rörande vävnader; konfektionsindustriens
nettotullskydd är ungefär detsamma enligt departementschefens
som enligt kommitténs förslag. Några motioner om ändring av tullskyddet
föreligger inte heller. Enligt utskottets uppfattning finns i princip
inte anledning att vidtaga andra ändringar i Kungl. Maj :ts förslag än som
motsvarar föreslagna ändringar i vävnadstullarna.

Nr 61.01—61.Oi och 61.08—61.11: med A betecknade underrubriker. Den av
utskottet föreslagna höjningen av tullen på vävnader av syntetsilke med 2
enheter (från 10 till 12 %) har ansetts motivera en höjning av tullen för
här ifrågavarande artiklar av nämnda material med 1 enhet (från 12 till
13 % av värdet).

Nr 61.01—61.Oi och 61.08—61.11: med C betecknade underrubriker. Enligt
utskottets förslag skulle tullen på vävnader av annat material än silke
höjas med 1 eller i vissa fall 2 enheter i jämförelse med Kungl. Maj :ts förslag
(från 12 till 13 eller beträffande ull 14 % av värdet). Med hänsyn därtill
har utskottet, även om detta innebär en viss överkompensation, ansett sig
böra förorda en höjning av tullen för här ifrågavarande artiklar med 1 enhet
(från 12 till 13 % resp. från 14 till 15 % av värdet).

Nr 61.05 och 61.06: med .4 och C betecknade underrubriker. Hit hänförliga
artiklar har enligt såväl propositionen som kommittéförslaget likställts
med vävnader av syntetsilke resp. vävnader i allmänhet av annat material
än silke; med hänsyn till de förslag utskottet framlagt rörande dessa vävnader
har utskottet funnit tullsatserna för här ifrågavarande artiklar böra
upptagas till 12 resp. 13 % av värdet.

320

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 62

Andra konfektionerade textilvaror

Frånsett nr 62.03 (säckar och påsar) har tullsatserna i detta kapitel enligt
såväl departementschefens som tulltaxekommitténs förslag bestämts med
ledning av de tullsatser som föreslagits beträffande vävnader och kläder; i
enlighet härmed och med beaktande av sina förslag i övrigt på textilområdet
förordar utskottet de tullsatser som i bilagan angivits under här avsedda rubriker.

Det i motionerna 1: B 117 och II: B 154 framställda yrkandet om ininimivikttull
vid nr 62.01 avstyrker utskottet under hänvisning till sitt allmänna
uttalande i detta ämne.

Vad angår i nr 62.03 upptagna säckar och påsar har utskottet i överensstämmelse
med sin allmänna ståndpunkt till frågan om textilindustriens
tullskydd funnit sig böra föreslå en jämkning uppåt till 11 % av värdet.

AVD. XII
Kap. 64

Skodon, damasker, och liknande artiklar samt delar därtill

Ur nr 64.02. Läderskodon. Tullen för läderskodon utgår f. n. efter vikten.
Dess höjd i förhållande till varuvärdet växlar betydligt; importincidensen
uppgick vid de två viktigaste rubrikerna till 18 å 19 resp. 13 å 14 % år
1957. Tulltaxekommittén har föreslagit en tull av 15 % av värdet (två reservanter
12 % av värdet). Departementschefen framhåller i propositionen
att skoindustrien länge hört till de högt tullskyddade industrierna här i
landet och att dess tullskydd fortfarande ligger betydligt över genomsnittet.
I likhet med kommittémajoriteten finner han en viss varsamhet i fråga om
sänkning av tullskyddet tillrådlig men ifrågasätter huruvida inte en något
lägre nivå än majoritetsförslaget är motiverad. Med beaktande jämväl av
att beträffande läder föreslås en lägre tullsats än kommittén, förordar departementschefen
att tullen för skodon bestämmes till 14 % av värdet. Beträffande
under remissbehandlingen framställda yrkanden om minimitullar
hänvisas till vad som anförts därom vid behandlingen av frågan om kvantitets-
eller värdetullar.

I motionerna I: B 116 och IDB 152 påyrkas en höjning av värdetullen
till 18 % och införande av en minimitull av 3 kr. per par (för nåtlade överdelar
1 kr. 50 öre per par). Till stöd för yrkandet anföres främst att importen
visat en stark ökning på senare år och till en del utgöres av mycket
billiga skor av låg kvalitet. Att importen ökat avsevärt både absolut och i

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 321

förhållande till den inhemska produktionen är ett faktum även om det bör
framhållas att den senare fortfarande intager en helt dominerande ställning
på den svenska marknaden. Ett närmare studium av statistiken ger
emellertid vid handen att importökningen huvudsakligen avser relativt dyra
skor, främst från Italien, från vilket land importen visar ett högre genomsnittspris
per par än det i motionerna angivna svenska genomsnittspriset.

I själva verket har de i motionerna angivna »lågprisländernas» andel av
importen under åren 1950—1957 gått ner från 61 till 33 % efter antalet par
och från 47 till 18 % efter värdet räknat. Vad särskilt beträffar importen
från Japan, för vilken i motionerna anförts ett extremt lågt importpris, lär
denna huvudsakligen ha utgjorts av ett slags enkla textiltofflor, vilka inte
kan jämföras med vanliga skor. Även i andra fall torde de låga medelpriserna
bero på att i importen ingått enklare skodon såsom sandaler och liknande
artiklar. För dylika skodon skulle den av motionärerna föreslagna
minimitullen innebära en orimligt hög tull. Med hänsyn till den växlande
beskaffenheten av skodon torde för övrigt en minimitull efter stycketalet
rent principiellt få anses föga lämplig, och något behov av en sådan anordning
kan enligt utskottets uppfattning inte anses ådagalagt. Inte heller finner
utskottet tillräckliga skäl föreligga att höja värdetullens procentsats utöver
den i propositionen föreslagna nivån, vilken efter de senaste årens importsiffror
räknat numera genomsnittligt sett innebär en i huvudsak oförändrad
tullnivå. I detta sammanhang bör också erinras att utskottet tillstyrkt
Kungl. Maj :ts förslag beträffande läder, innebärande en tull av 7 %
eller 1 enhet lägre än i tulltaxekommitténs förslag. I betraktande av vad
sålunda anförts får utskottet, med avstyrkande av motionerna I: B 116 och
II: B 152, tillstyrka bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 64.01, ur nr 64.02. Gummiskodon. Skodon av gummi eller plast eller
med sulor av dylikt material och överdelar av textilmaterial är för närvarande
belagda med olika vikttullsatser, motsvarande efter 1957 års importmedelpriser
vid olika rubriker 19 resp. 15 % av värdet. Tulltaxekommittén
har föreslagit samma tullsats som för läderskodon eller 15 % av värdet
(två reservanter 12 % av värdet). I propositionen uttalar departementschefen
att tullskyddet för dessa varor för närvarande är relativt högt och anser
sig inte kunna förorda en så kraftig sänkning som reservanterna inom
tulltaxekonnnittén. Å andra sidan finner han det tveksamt huruvida tullen
bör sättas fullt så högt som kommittémajoriteten föreslagit. Enligt departementschefens
uppfattning innebär den för läderskodon föreslagna tullsatsen
14 % av värdet en lämplig avvägning av tullen jämväl för här ifrågavarande
slag av skodon. Vad beträffar framställda yrkanden om miniinitullar
hänvisar departementschefen till vad som anförts om dylika tullar i
det allmänna avsnittet om kvantitets- eller värdetullar.

Motionerna I:B 116 och II: B 152 med yrkande om eu tull av 18 % av
värdet med en minimitull av 3 kr. per par gäller jämväl här ifrågavarande
skor men tager närmast sikte på läderskodon. I skrivelse från Sveriges
gummiindustri förening anföres emellertid liknande synpunkter beträffan 21

Iiihang till riksdagens protokoll 1058. 7 sand. Nr Ii 1

322 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

de gummiskodon, nämligen en under senare år ökad import till delvis mycket
låga priser, i detta fall härrörande från stater där prissättningen sker
efter andra än företagsekonomiska grunder. Med hänsyn till föreliggande
variationer i parpriset anser föreningen dock minimiskyddet böra utformas
som vikttullar. Enligt utskottets uppfattning kan den av föreningen åsyftade
konkurrensen, i den mån skäl föreligger att särskilt motverka densamma,
inte lämpligen mötas genom vanligt tullskydd. I övrigt torde konkurrensförhållandena
inte kunna anses vara sådana att de motiverar ett
starkare tullskydd än det i propositionen föreslagna. Utskottet biträder i
enlighet härmed Kungl. Maj :ts förslag jämväl beträffande här ifrågavarande
slag av skodon.

Nr 64.06 A. I enlighet med vad som anföres i propositionen bör vid denna
rubrik tillämpas den för konfektionsartiklar i allmänhet gällande tullen.
Denna tull är i Kungl. Maj :ts förslag upptagen till 14 % av värdet, i enlighet
varmed en tullsats av denna storlek föreslagits jämväl vid här ifrågavarande
nummer. Vid behandlingen av textilområdet har utskottet emellertid
funnit skäl föreslå en tullsats av 15 % av värdet för de åsyftade konfektionsartiklarna.
Med hänsyn därtill förordar utskottet att tullen även vid
förevarande position upptages till 15 % av värdet.

Kap. 65

Huvudbonader och delar därtill

Nr 65.01—65.05. Den nuvarande tulltaxan skiljer i fråga om huvudbonader
mellan hattar och mössor. Hattar är belagda med stycketullar, differentierade
bl. a. efter materialets beskaffenhet och hattarnas utstyrsel; beräknat
efter 1957 års import motsvarar tullen exempelvis för stumpar av hårfilt
ca 7 %, för stumpar av ullfilt ca 12 %, för siden fodrade herrhattar av
hårfilt ca 6 %, för dylika hattar av ullfilt ca 9 % och för sidengarnerade
damhattar av filt ca 13 % av värdet. Mössor tulltaxeras som varor av det material,
varav de tillverkats, vilket innebär att de tidigare i regel drog tull
efter vikten men numera, till följd av 1955 års beslut om särskild tullavgift,
oftast drager en tull av 14 % av värdet. Tulltaxekommittén har föreslagit
en tull av 14 % av värdet utom för stumpar och capeliner av hårfilt, beträffande
vilka kommittén på grund av föreliggande GATT-bindningar stannat
vid 10 % av värdet; i fråga om färdiga hattar är tullen med hänsyn
hl. a. till GATT-avtalet enligt kommitténs förslag maximerad till 5 kr.
per styck. Två av kommitténs ledamöter har reserverat sig för en tullsats
av 10 % av värdet vid samtliga ifrågavarande rubriker. I propositionen uttalar
departementschefen att i fråga om hattar nuvarande tullnivå, bortsett
från hattar av silke, endast på enstaka punkter överstiger 12 % och att den
i många fall ligger avsevärt under denna siffra. Enligt departementschefens
uppfattning föreligger inte tillräckliga skäl att fastsiälla den allmänna tullnivån
för hattar till högre siffra än den nu nämnda. Vad beträffar mössor
framhålles i propositionen att 1955 års provisoriska tull, 14 % av värdet, i

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 323

och för sig inte tillkommit med tanke på behovet av tullskydd för mössor,
ehuru den på grund av taxans konstruktion blir tillämplig jämväl på detta
varuslag. Med hänsyn bl. a. till önskvärdheten av en såvitt möjligt enhetlig
tullsats för alla huvudbonader finner departementschefen övervägande
skäl tala för en tullnivå av 12 % av värdet även för mössor. Beträffande
framkomna yrkanden om minimitullar hänvisas till vad som anförts om sådana
tullar vid behandlingen av frågan om vikt- eller värdetullar.

I motionerna I: B 33 och II: B 42 yrkas beträffande nr 65.01 och 65.03 en
tull av 14 procent av värdet kombinerad med nuvarande stycketullar som
minimitull. Motionerna avser närmast herrhattar av filt samt stumpar och
capeliner av detta material. Importen av dylika artiklar har under de senare
åren företett en klar nedgång. Frånsett stumpar av ullfilt, för vilka propositionsförslaget
betyder ungefär oförändrad tullnivå, innebär detta förslag i
allmänhet en betydande ökning av tullskyddet. Att importen från utpräglade
låglöneländer samt länder där prissättningen inte sker på företagsekonomiska
grunder skulle vara särskilt besvärande finner inte stöd i importstatistiken.
I betraktande av nu anförda omständigheter anser utskottet inte
skäl föreligga att ytterligare förstärka tullskyddet vare sig genom höjning
av värdetullen eller genom införande av minimitullar.

Motionerna I: B 37 och II: B 65 berör endast nr 65.05, vilket nummer avser
vissa huvudbonader av textilmaterial, och innebär yrkande enligt tulltaxekommitténs
förslag. Beträffande andra i nämnda motioner avsedda textilvaror
har utskottet tidigare förordat tullsatser liggande vid den nivå kommittén
föreslagit eller mellan denna nivå och propositionsförslaget. I fråga
om här avsedda huvudbonader synes emellertid konkurrensförhållandena
inte i och för sig nödvändiggöra en högre tullsats än den i sistnämnda förslag
upptagna. På grund härav och då praktiska skäl talar för en såvitt möjligt
enhetlig tullsats på huvudbonader biträder utskottet på denna punkt
Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 65.07. Till detta nummer hänföres vissa delar och tillbehör till huvudbonader.
Artiklar av ifrågavarande slag belägges enligt gällande taxa med
olika tullsatser alltefter beskaffenheten. För exempelvis svettremmar utgår
för närvarande en tull av 8 procent av värdet (före 1955 års provisoriska
tulländringar viktull av kr. 1:— ä 1:20 per kg). Tulltaxekommittén har
funnit det mest praktiskt att här tillämpa den för hattområdet i allmänhet
föreslagna tullsatsen, och departementschefen förordar i överensstämmelse
med denna princip en tull av 12 procent av värdet. Tillräckliga skäl för att i
enlighet med ett vid remissbehandlingen framställt yrkande medgiva tullfrihet
för svettremmar har departementschefen inte ansett föreligga. I motionerna
I: B 33 och II: B 42 framföres nu ävenledes yrkande om tullfrihet
för svettremmar under åberopande av att dylika artiklar inte tillverkas här
i landet. Enahanda synpunkter anföres i eu framställning av en enskild
firma beträffande mösskärmar. Frånselt alt inom landet finns vissa förelag
som i varje fall på beställning tillverkar artiklar av ifrågavarande slag,
talar enligt utskottets uppfattning principiella skäl mot en sådan utbrytning,
och något behov av därmed följande förstärkning av tullskyddet för

324

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

huvudbonader kan inte anses föreligga. Utskottet finner därför inte anledning
frångå Kungl. Maj:ts förslag.

Kap. 66

Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt delar därtill

Nr 66.01. Vanliga paraplyer och parasoller drager en tull av kr. 3: 75 per
styck, om de innehåller silke, och eljest en tull av kr. 1: 35 per styck; trädgårdsparasoller
belägges efter 1955 års beslut om särskild tullavgift med en
tull av 13 procent av värdet. Enligt tulltaxekommitténs förslag skall vanliga
paraplyer och parasoller beläggas med en tull av 3 kr per styck samt
trädgårdsparasoller och liknande med en tull av 15 procent av värdet. Nordiska
ekonomiska samarbetsutskottet föreslår en enhetlig tull av 3 kr. per
styck, dock minst 15 procent av värdet. Med hänsyn till den nordiska samordningen
förordar departementschefen att tullen bestämmes i enlighet med
samarbetsutskottets förslag. I motionerna I: B 120 och II: B 156 påyrkas för
paraplyer och parasoller en oförändrad tull av kr. 3: 75 per styck.

Enligt handels- och industristatistiken ligger medelvärdet för importerade
paraplyer vid ca 12 kr. per styck och för svensktillverkade vid ca 20 kr. per
styck. Trots detta har importen under senare år inte visat någon stegring
(den i motionerna angivna siffran för 1957 års import avser hela avd. XII
i gällande tulltaxa och innefattar således även andra varor än paraplyer och
parasoller; siffran för enbart paraplyer och parasoller utgör 793 000 kr.).
Den inhemska produktionen visar så långt statistik finnes tillgänglig väl
hävdade siffror. Dessa förhållanden ger vid handen att importen huvudsakligen
utgöres av varor av lägre kvalitet än de inom landet tillverkade. För
importvarorna motsvarar den i propositionen föreslagna stycketullkomponenten
i genomsnitt ca 25 procent av värdet. Att höja tullsatsen utöver denna
nivå skulle enligt utskottets uppfattning redan i och för sig inge stora betänkligheter,
och då en dylik åtgärd dessutom skulle innebära avvikelse från
den tullsats varom man enats i det nordiska utredningsarbetet, finner utskottet
inte skäl frångå Kungl. Maj :ts förslag beträffande här ifrågavarande
artiklar.

Nr 66.03. För närvarande utgår tull för spröt med 50 öre per kg, för ställningar
med 80 öre per kg samt för skaft och kryckor med 25 öre per kg.
Tulltaxekommittén föreslår en tull av 10 procent av värdet under framhållande
av att en differentiering av tnllskyddet med hänsyn till artiklarnas
relativt ringa betydelse inte synts nödvändig. Även nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet föreslår en tull av 10 procent av värdet för rubriken i
dess helhet, och departementschefen har förklarat sig inte finna skäl frångå
kommitténs och utskottets samstämmiga förslag. I motionerna I: B 120
och II: B 156 samt I: B 62 och II: B 40 påyrkas tullfrihet under åberopande
av att någon inhemsk tillverkning av hithörande varor inte torde förekomma.
Liksom beträffande vissa delar till huvudbonader under nr 65.07 och

325

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

med hänsyn jämväl till den nordiska samordningen biträder utskottet
Kungl. Maj :ts förslag.

Kap. 67

Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun; konstgjorda
blommor; varor av människohår; solfjädrar

Nr 67.02. Konstgjorda blommor och närstående artiklar drager f. n. en
tull av 40 kr per kg om de är avsedda för besättning eller montering samt en
tull av 10 kr per kg om de är avsedda för annat ändamål. Tulltaxekommittén
bär inte ansett anledning föreligga att skydda ifrågavarande produktion
med högre tull än som ungefär motsvarar normaltullsatsen (13 å 15 %) och
därför föreslagit en tull av 15 % av värdet för båda kategorierna. Enligt
departementschefens uppfattning föreligger inte anledning frångå kommitténs
förslag. I motionen II: B 221 yrkas att nuvarande tullsatser måtte bibehållas
oförändrade.

Nuvarande tullsatser motsvarar, räknat på det genomsnittliga importvärdet,
20 å 30 % av värdet, men incidensen varierar betydligt efter varornas
beskaffenhet. Till tulltaxekommittén överlämnade kalkyler rörande
inom landet tillverkade artiklar ger en incidens av endast ca 10 %, vilket
skulle kunna tyda på att den inhemska produktionen främst avser högre
kvaliteter. För dessa skulle den i propositionen föreslagna tullsatsen innebära
en höjning av tullen. Även om förslaget beträffande andra kvaliteter
innebär en sänkning av tullskyddet, finner utskottet i likhet med departementschefen
inte tillräckliga skäl att för detta varuslag tillämpa högre tullsatser
än som kan anses normalt för svensk industri. I enlighet härmed får
utskottet, med avstyrkande av motionen, förorda bifall till Kungl. Maj :ts
förslag.

AVD XIII
Kap. 68

Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material

Nr 68.04 B 3. För slipskivor och övriga här avsedda artiklar ntgick tidigare
en tull av 25 öre per kg, motsvarande i allmänhet 3 å 4 procent av
värdet, vilken tull genom 1955 års beslut om särskild tullavgift ändrats till
8 procent av värdet. Tulltaxekommittén har föreslagit en tull av 10 procent
(två reservanter 8 procent) och nordiska samarbetsutskottet likaledes 10
procent av värdet. Departementschefen har inte funnit skäl frångå kommitténs
och utskottets samstämmiga förslag. I motionerna I: B 02 och II: B 40,
I: B 63 och II: B 71 föreslås att tullen bestämmes till 7 procent av värdet.

326 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Några meningsskiljaktigheter har inte rått om det befogade i en höjning
av den tidigare utgående tullen. För den exakta avvägningen av tullen har
man knappast några säkra hållpunkter, då konkurrensförhållandena av
olika skäl är svåra att bedöma, utan avgörandet måste baseras på allmänna
principer och i huvudsak bli av skönsmässig art. Enligt utskottets uppfattning
är det naturligt att tulltaxekommittén i ett fall som detta, då tullen
tidigare legat på en låg nivå, stannat under normaltullsatsen, vilken av
kommittén beräknats till 12 procent av värdet. Hur mycket lägre tullen
bör sättas kan det råda delade meningar om, men utskottet finner i likhet
med departementschefen inte tillräckliga skäl att förorda någon avvikelse
från den bedömning, som gjorts av tulltaxekommittén och varom enighet
nåtts i det nordiska samarbetet. I enlighet härmed tillstyrker utskottet
Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 68.06. Förhållandena beträffande här avsedda produkter är i huvudsak
analoga med vad som gäller för de i nr 68.04 B 3 upptagna slipskivorna.
1 överensstämmelse med vad som anförts under nyssnämnda nummer biträder
utskottet även här Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 68.09. Här avsedda varor är icke särskilt nämnda i nuvarande taxa
utan hänföres till taxans slumprubrik och är i enlighet därmed belagda med
en tull av 15 procent av värdet. Tulltaxekommittén och nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet har båda föreslagit en tull av 8 procent av värdet
och departementschefen har inte funnit anledning frångå detta förslag. Från
fabrikanthåll har påyrkats bibehållande av den nuvarande tullen. Enligt
utskottets uppfattning är det inte motiverat med en så hög tull på varor
av ifrågavarande slag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.

Kap. 69

Keramiska produkter

Nr 69.11—69.13. Hithörande varor är för närvarande belagda med vikttullar
av olika storlek, vilka alltefter prisläget motsvarar mycket växlande
incidenser. Tulltaxekommittén har föreslagit en tull av 15 procent av värdet;
två reservanter har dock förordat en tullnivå av allenast 12 procent,
under det att en reservant velat förstärka tullskyddet genom kombination
med minimivikttullar. I propositionen uttalar departementschefen att dessa
varuslag företer mycket stora variationer i fråga om priserna, varför det
är vanskligt att bedöma nivån av de nuvarande specifika tullsatserna. Från
vissa länder förekommer import till anmärkningsvärt låga priser. I fråga
om denna import är emellertid konkurrensförhållandena av allt att döma
sådana att, i den mån skäl finnes att särskilt motverka importen, detta inte
lämpligen kan ske genom vanligt tullskydd. Frånsett här åsyftade varor torde
nuvarande tullsatser endast mera sällan överstiga 10 procent av importvarornas
värde och ofta ligga på en avsevärt lägre nivå. Departementschefen
säger sig inte vara övertygad om nödvändigheten av en så hög tullnivå

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 327

som den av kommittén föreslagna utan ansluter sig till den av vissa reservanter
föreslagna nivån av 12 procent av värdet. Liksom kommittén
finner han övervägande skäl tala för att tullskyddet utformas som värdetull.
Vad beträffar under remissbehandlingen framställda yrkanden om förstärkning
av värdetullen med specifika minimitullar hänvisar departementschefen
till vad som anförts därom i det allmänna avsnittet om kvantitetseller
värdetullar.

I de nu föreliggande motionerna I: B 55 och II: B 38 samt I: B 32 och
II: B 44 och II: B 118, vilka samtliga går ut på att tullen i enlighet med
en av reservationerna inom tulltaxekommittén måtte fastställas till 15 procent
av värdet med vissa minimitullar, framhålles till stöd för detta yrkande
särskilt att propositionsförslaget innebär en avsevärd sänkning på det prisbilligare
importporslinet, vilket framför allt härstammar från Japan. Detta
belyses med statistiska uppgifter, utvisande bl. a. att importen från nämnda
land under den viktigaste rubriken år 1957 företedde ett genomsnittligt
pris av kr. 2: 90, under det att importen från exempelvis Västtyskland kostade
i genomsnitt kr. 8:44, allt per kilogram räknat. Att i enlighet med
motionärernas förslag i tulltaxan införa en tullsats motsvarande icke mindre
än 43 procent av värdet, vilket skulle bli fallet vid den nyss angivna lägre
prisnivån, kan utskottet inte finna tillrådligt, och det förefaller utskottet
uppenbart, att inte ens en tull av denna höjd skulle spela nämnvärd roll
för utjämning av prisdifferenser av antydd storlek. I fråga om användningen
av minimitullar får utskottet emellertid hänvisa till den principiella
ståndpunkt utskottet intagit och närmare redogjort för i annat sammanhang.
Vad åter beträffar storleken av värdetullen har utskottet funnit
skäl tala för en något högre nivå än den i propositionen föreslagna. I enlighet
härmed får utskottet i så måtto tillstyrka de i ämnet väckta motionerna
att utskottet föreslår en tullsats av 13 procent av värdet vid nr 69.11—
69.13.

Nr 69.14. Tullsatsen vid denna position har i såväl tulltaxekommitténs
som Kungl. Maj :ts förslag anknutits till tullsatsen vid nr 69.11—69.13.
Med hänsyn till den ståndpunkt utskottet intagit beträffande sistnämnda
rubriker föreslår utskottet att tullen även vid nr 69.14 upptages till 13
procent av värdet.

Kap. 70

Glas och varor därav

Nr 70.10, 70.13, 70.14. Dessa rubriker omfattar den svenska glasindustriens
viktigaste produkter (frånsett fönsterglas) nämligen emballageglas,
hushållsglas (inkl. prydnadsglas) och belysningsglas. För artiklarna i fråga
utgår för närvarande vikttullar, vilka särskilt i fråga om emballageglaset
är mycket differentierade. Tullsatsernas storlek i förhållande till värdet
växlar trots detta mycket starkt, och man finner exempel på såväl mycket

328

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

höga som mycket låga incidenser. Tulltaxekommittén föreslår en tull av
12 procent av värdet för emballageglas samt 15 procent av värdet för hushålls-
och belysningsglas. Kommittén framhåller bl. a. att den inhemska
produktionen intager en mer eller mindre dominerande ställning på den
svenska marknaden. Med hänsyn till att det nuvarande tullskyddet, som
på grund av tillämpningen av vikttullar är synnerligen ojämnt, i vissa fall
ligger avsevärt över normalnivån, anser kommittén det likväl motiverat
med det överskridande av nämnda nivå, som förslaget genomgående innebär.
Två av kommitténs ledamöter reserverar sig för en tull av 10 procent
på emballageglas samt 12 procent på övriga varuslag. Departementschefen
framhåller att den av tulltaxekommittén föreslagna tullnivån på detta område
i många fall avsevärt överskrider normaltullsatserna och ur denna
synpunkt kan anses hög. Av skäl som kommittén anfört och med hänsyn
jämväl till de senaste årens importutveckling, vilken antyder en mera påtaglig
utländsk konkurrens än den statistik som legat till grund för kommitténs
bedömande, finner departementschefen sig emellertid kunna godtaga
kommitténs avvägning av tullskyddet.

Till stöd för det i motionerna I: B 114 och II: B 149 framförda yrkandet,
vilket går ut på en tull av 18 procent av värdet för samtliga ifrågavarande
artiklar, anföres bl. a. att uppjusteringen av tullsatserna från normalnivån
är obetydlig i förhållande till den reala sänkning från gällande tullsatser,
som industrien skulle få vidkännas enligt Kungl. Maj :ts förslag. Härjämte
framhålles att importen de senaste åren undergått en stark ökning. Att importen
ökat på senare tid är ett faktum. Trots ökningen är den emellertid
i allmänhet obetydlig jämfört med den inhemska produktionen, och den
avser i regel varuslag i ett helt annat och mycket högre prisläge än det stora
flertalet inhemska varor. Mest markanta härvidlag är förhållandena i fråga
om emballageglas, för vilket år 1955 (senaste år för vilket produktionsstatistik
finnes tillgänglig) redovisas en import av 803 ton med ett genomsnittsvärde
av 2 kr. 65 öre per kg, mot en inhemsk produktion av 71 660
ton med ett genomsnittsvärde av 63 öre per kg; samma år förekom en
export av 4 115 ton med ett medelvärde av 63 öre per kg. Tydligt är att importen
utgöres av specialartiklar och att någon utländsk konkurrens beträffande
den övervägande delen av förbrukningen inte förekommer. Under
sådana förhållanden är det uppenbart att tullskyddet inte utnyttjas och
att den sänkning som Kungl. Maj :ts förslag skulle innebära närmast är
av nominell natur. För varor av det slag som hittills varit föremål för import
innebär förslaget i själva verket en betydande höjning av tullen. I fråga
om övriga varugrupper synes förhållandena vara likartade om än inte lika
markanta som när det gäller emballageglas. Det enda varuslag som något
avviker från bilden är gruppen odekorerat hushållsglas, där importen år
1955 uppgick till 1 224 ton med ett medelvärde av 3 kr. 11 öre mot en
inhemsk tillverkning av 4 750 ton med ett genomsnittspris av 2 kr. 94 öre;
exporten utgjorde här 1 130 ton med ett medelvärde av 6 kr. 56 öre per kg.
Importens relativt sett större omfattning samt den närmare överensstäm -

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

329

melsen mellan genomsnittspriserna för import och produktion tyder här
på en starkare utländsk konkurrens. Emellertid torde importen till avsevärd
del utgöras av specialartiklar som inte tillverkas inom landet, exempelvis
eldfast glas, varför förhållandena beträffande denna varugrupp i stor
utsträckning torde vara analoga med vad som gäller för övriga varuslag.
I betraktande av vad sålunda anförts kan utskottet inte dela motionärernas
farhågor för konsekvenserna av den föreslagna tulländringen utan finner
departementschefens förslag innebära en lämplig avvägning av tullskyddet
på förevarande område.

I motionerna I: B 62 och II: B 40 påyrkas tullfrihet för vissa till nr 70.14
hänförliga glas till bil- och cykellyktor m. m. Numera förekommer enligt
vad som också framgår av motionerna en icke obetydlig tillverkning av dylika
artiklar inom landet. Den i motionerna åberopade omständigheten att
tillverkningen i regel är en beställningsproduktion kan enligt utskottets uppfattning
icke motivera att varuslagen i fråga undantages från det tullskydd
som tillerkännes glasindustrien i allmänhet. Enligt utskottets uppfattning
föreligger icke heller på denna punkt anledning att frångå Kungl. Maj :ts
förslag.

AVD. XIV
Kap. 71

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel
metall samt varor därav; bijouterivaror

Nr 71.05 C, 71.06. Till dessa nummer hänförliga artiklar drager för närvarande
en tull av 2 kr. 50 öre per kg., under det att propositionen i enlighet
med tulltaxekommitténs förslag upptager en tullsats av 3 % av värdet. I en
till utskottet inkommen skrivelse har framförts vissa erinringar mot detta
förslag under framhållande av att det för vissa artiklar innebär en höjning
i förhållande till den nu utgående tullen. Enligt utskottets uppfattning ger
denna omständighet icke anledning frångå Kungl. Maj :ts förslag.

AVD. XV

Köp. 73

Järn och stål

Ur kap. 73. Halvfabrikat av järn och stål. Frånsett enstaka tullfria varuslag
är halvfabrikat av järn och stål för närvarande belagda med vikttullar
av olika storlek. Enligt tulltaxekommitténs beräkningar skulle den genom -

830 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

snittliga tullnivån år 1950 ha legat vid 5,9 procent men år 1954 ha sjunkit till
4,5 procent av värdet. Enligt kommitténs uppfattning skulle en lämplig avvägning
av tullskyddet i regel ernås genom tillämpning av norinaltullsatserna,
i den mån dessa inte överstiger viss maximigräns, vilken kommittén funnit
lämpligen böra sättas till 8 procent av värdet eller samma nivå som föreslås
såsom standardtullsats för järn- och metallmanufaktur. Kommittén har
funnit övervägande skäl tala för att tullarna för järn och stål utformas som
rena värdetullar, och dess förslag innebär för de mest typiska artiklarna en
tull av 7 procent för varmvalsade och 8 procent för kallvalsade produkter.
Tre av kommitténs ledamöter har reserverat sig för en lägre tullnivå samt föreslagit
tullsatser som i flertalet fall ligger 2 enheter under kommittéförslaget;
reservanterna har emellertid uttalat att det finns anledning överväga,
huruvida inte vikttullar på detta område är mera lämpliga än värdetullar.
Nordiska ekonomiska sainarbetsutskottets förslag till gemensam nordisk
tulltaxa upptager i allmänhet tullsatser som ligger 1 enhet under det av tulltaxekommittén
framlagda förslaget; liksom detta är även det nordiska förslaget
baserat på värdetullar.

I propositionen framhålles att här på ett betydelsefullt område föreligger
det förhållandet, att det nordiska förslaget kan sägas intaga en förmedlande
ståndpunkt mellan kommittémajoriteten och reservanterna, och departementschefen
finner det naturligt att det nordiska förslaget i dylikt fall blir
utslagsgivande. I anledning av vissa under remissbehandlingen framkomna
yrkanden att tullarna skulle beräknas efter vikten framhåller departementschefen
att vissa skäl i och för sig kan anföras för en sådan ståndpunkt men
att tulltaxekommittén ingående behandlat denna fråga och funnit att fördelarna
med värdetullar överväger och att samma ståndpunkt intagits av det
nordiska samarbetsutskottet. Tillämpning av vikttullar skulle innebära att
den nya svenska tulltaxan på ett betydelsefullt område skulle skilja sig från
det nordiska förslaget. Enligt departementschefens mening har de för vikttullar
anförda skälen inte den styrkan, att man bör godtaga en sådan konsekvens.
I överensstämmelse härmed förordar departementschefen att tulltaxan,
i den mån inte särskilda skäl talar däremot, på förevarande område
utformas i enlighet med det nordiska förslaget.

Kungl. Maj :ts förslag har inte föranlett annat yrkande än det i motion
I: B 141 framställda förslaget att, om arbetet på en nordisk tullunion ej lägger
oöverstigliga hinder i vägen, nuvarande vikttullar och tullnivå i görligaste
mån bibehålies på här ifrågavarande område. Såvitt utskottet kan bedöma
skulle emellertid ett sådant frångående av det förslag, om vilket man
—■ enligt uppgift efter långdragna förhandlingar — enats i det nordiska utskottet,
kunna allvarligt äventyra planerna på en nordisk tullunion. Utskottet
anser sig redan av denna anledning inte kunna biträda motionärernas
yrkande utan ansluter sig till departementschefens ståndpunkt och tillstyrker
i enlighet härmed Kungl. Maj :ts förslag.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

331

Kap. 76

Aluminium

Nr 76.05. För pulver och fjäll av aluminium utgår för närvarande tull, om
varan är användbar till bronsering, medan den i annat fall åtnjuter tullfrihet;
sådan vara som skall användas för tillverkning av gasbetong är dock
under alla förhållanden fri från tull. Tulltaxekommittén har uttalat att en
skillnad i tullhänseende, baserad i huvudsak på användbarheten för bronsering,
ur vissa synpunkter kan framstå såsom omotiverad, men funnit övervägande
skäl tala för att tullfriheten bibehålies för de produkter som för
närvarande är tullfria; för övriga produkter har kommittén föreslagit en
tull av 10 procent av värdet. Nordiska samarbetsutskottets förslag överensstämmer
med tulltaxekommitténs, och departementschefen har intagit samma
ståndpunkt i propositionen. För medgivande av tullfrihet för ett i princip
fullbelagt varuslag vid användning för visst ändamål måste uppenbarligen
fordras starka skäl. Vad som i motionerna I: B 62 och II: B 40 anföres
till stöd för utvidgning av tullfriheten till att omfatta även produkter för
tillverkning av förpackningsmaterial kan enligt utskottets uppfattning inte i
och för sig anses utgöra tillräckliga skäl för en sådan åtgärd. På grund härav
och med hänsyn jämväl till det föreliggande nordiska tulltaxeförslaget finner
utskottet inte anledning att på denna punkt frångå Kungl. Maj :ts förslag.

Kap. 82

Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar av oädel metall

Nr 82.05. Tulltaxekommittén föreslår på järn- och metallmanufakturområdet
en standardtullsats av 8 procent av värdet. Enligt kommitténs förslag
skall denna tullsats med vissa avtalsmässiga undantag tillämpas bl. a. på
verktyg av olika slag. Att detta för vissa varor skulle innebära en sänkning
av nuvarande tullskydd anser kommittén inte utgöra tillräcklig anledning att
avvika från nämnda tullsats; kommittén framhåller i detta sammanhang att
de inhemska tillverkarna på de områden varom här är fråga intager en dominerande
ställning på den svenska marknaden och exporterar en betydande
del av sin produktion. Yrkande om högre tull har inte heller framkommit
under remissbehandlingen utom i vad avser spiralborrar. I fråga om denna
artikel, för vilken tullen år 1955 sänkts från 15 till 10 procent, har framförts
yrkande att tullen måtte återföras till den tidigare nivån eller i varje fall inte
ytterligare sänkas. Enligt departementschefens uppfattning kan emellertid
vad som anförts rörande nämnda varuslag inte motivera att denna artikel
ges ett högre tullskydd än järn- och metallmanufakturartiklar i allmänhet.
I propositionen göres därför inte något undantag för spiralborrar, utan dessa
blir enligt förslaget underkastade en tull av 8 procent av värdet.

332 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

I motionen II: B 153 yrkas under åberopande av i huvudsak samma skäl
som anförts under remissbehandlingen att tullen på spiralborrar måtte bibehållas
vid 10 procent av värdet. Med hänsyn bl. a. till den inhemska produktionens
dominerande ställning på hemmamarknaden, vilken även yttrar sig i
en export av i runt tal tio gånger så stor omfattning som importen, kan utskottet
emellertid i likhet med departementschefen inte finna skäl föreligga
att på grund av den tidigare högre tullen placera detta varuslag i någon särställning.
I enlighet härmed biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag på denna
punkt.

AVD. XVI
Kap. 8b

Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap

Kap. 8b. Allmänt. Tulltaxekommittén och nordiska utskottet har båda
föreslagit, att på maskinområdet skall tillämpas en standardtullsats av
10 procent av värdet, vilket är samma tullsats som enligt nuvarande taxa
gäller beträffande flertalet hithörande artiklar. Förslaget ligger under de
av kommittén framräknade normaltullsatserna, vilket innebär att tullskyddet
skulle bli något lägre än genomsnittet för industrien. Tillräckliga skäl
för en mera omfattande differentiering av tullen på detta i stort sett enhetliga
varuområde anser departementschefen inte föreligga. Departementschefen
ansluter sig således till kommitténs och utskottets uppfattning i
dessa hänseenden. I enlighet härmed föreslås i propositionen en tull av
10 procent av värdet för det stora flertalet varuslag på maskinområdet.
Någon principiell erinran häremot har inte framförts annat än uttalandet
i motion I: B 141 att det åtminstone på längre sikt vore önskvärt med en
tullsats av 5 procent av värdet. Detta uttalande sammanhänger med att
tullen för vissa slag av maskiner, vilka enligt 1911 års tulltaxa i princip
var belagda med vikttullar, avsedda att ungefär motsvara den för övriga
maskiner gällande 10 procents värdetullen, under en period före 1933 på
grund av inträdda prisförändringar oftast kom att motsvara endast 5 procent
av värdet, vilket enligt nämnda taxa var fastställt som minsta belopp.
Enligt utskottets uppfattning kan denna omständighet inte i och för sig
motivera en sänkning av tullskyddet till nyssnämnda nivå, och utskottet
finner inte heller annan anledning att i dagens läge frångå Kungl. Maj :ts
förslag om en standardtull av 10 procent av värdet.

Nr 8b.l9 och 8b.b0. Enligt gällande tulltaxa är diskmaskiner och tvättmaskiner
belagda med den för flertalet maskiner gällande tullen 10 % av
värdet. I propositionen är dylika maskiner i överensstämmelse med tulltaxekommitténs
förslag upptagna med oförändrad tull. I motionen II: B 223
påyrkas med hänsyn till utländsk konkurrens en höjning av tullen till

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 333

15 % av värdet. Enligt utskottets uppfattning föreligger inte anledning
åsätta dessa maskiner högre tull än maskiner i allmänhet, varför utskottet
avstyrker motionen och tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

84.35. Enligt gällande taxa är digelpressar, handpressar (icke litografiska)
och korrekturpressar samt separata iläggningsapparater ävensom delar till
nämnda maskiner belagda med en tull av 10 procent av värdet; övriga hithörande
artiklar är tullfria. Tulltaxekoinmittén framhåller att frågan om
tullskydd för tryckpressar i viss mån kommit i ett annat läge sedan tillverkning
av nya typer upptagits inom landet. Införandet av tull på en
varugrupp som varif tullfri sedan lång tid tillbaka är dock, framhåller kommittén,
ägnat att ingiva betänkligheter, i synnerhet om den inhemska tillverkningen
såsom här är fallet endast i begränsad utsträckning kan tillgodose
behovet. Vad som från bl. a. tidningsutgivarhåll anförts mot beskattning
av tidningspressen anser kommittén också förtjäna beaktande, även
om denna synpunkt enligt kommitténs uppfattning inte äger samma relevans
i fråga om en skyddstull som när det gällde en finanstull. Efter ytterligare
överväganden föreslår kommittén tullfrihet för cylinderpressar (inkl.
hjälpapparater och delar), en tull av 5 procent av värdet för rotationspressar
(inkl. hjälpapparater och delar) samt en tull av 10 procent av värdet
för övriga varuslag (inkl. separata iläggningsapparater). Tullfrihet bör
emellertid kunna medges för sådana typer av pressar som inte är föremål
för tillverkning inom landet enligt samma grunder som för andra maskiner
och efter prövning i den ordning som kommittén föreslår för delta ändamål.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår en tull av 5 procent av
värdet för rotationspressar (inkl. hjälpapparater och delar) samt en tull
av 10 procent av värdet för övriga varuslag. I propositionen uttalar departementschefen
att han i fråga om cylinderpressar (inkl. hjälpapparater och
delar) med hänsyn till gällande GATT-bindning förordar att tullfriheten i
enlighet med tulltaxekommitténs förslag bibehålies i avvaktan på prövning
av frågan om en nordisk marknad; beträffande övriga varuslag finner
departementschefen inte skäl frångå kommitténs och samarbetsutskottets
samstämmiga förslag, innebärande bl. a. att en tull av 5 procent av värdet
skulle införas för rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill.

I motionerna I: B''118 och II: B 159 framställt yrkande om tullfrihet avser
närmast i nr 84.35 B upptagna rotationspressar (inkl. hjälpapparater
och delar). Motionärerna understryker att behovet av dylika pressar endast
i begränsad utsträckning skulle kunna tillgodoses genom inhemsk tillverkning
och framhåller att tidningspressen har att kämpa med betydande ekonomiska
svårigheter. Enligt utskottets uppfattning måste det med hänsyn
inte minst till sistnämnda omständighet inge betänkligheter att införa tull
på de sedan gammalt tullfria tryckpressar varom här är fråga. Detta gäller
inte minst i betraktande av att det förslag rörande medgivande av tullfrihet
för maskiner som inte tillverkas inom landet, vilket framlagts av tulltaxekommittén
och åberopats i samband med dess ställningstagande till frågan
om tullen på tryckpressar, enligt vad som i annat sammanhang framhållits

334

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

i propositionen på grund av det nordiska utredningsarbetet inte kan omedelbart
realiseras. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner utskottet övervägande
skäl tala för att i enlighet med motionärernas yrkande bibehålla
tullfriheten för rotationspressar (inkl. hjälpapparater och delar). I motionerna
framfört yrkande om införande av tullfrihet för sådana typer av
övriga pressar som icke tillverkas inom landet synes däremot i avvaktan
på förut berörda utredningsarbete icke nu böra föranleda någon åtgärd.
I enlighet med vad sålunda anförts får utskottet således, med biträdande
i denna del av det i motionerna I: B 118 och II: B 159 framställda yrkandet,
föreslå att tullfrihet stadgas för position 84.35 B.

Nr 84A0. Behandlas tillsammans med nr 84.19.

Nr 84Al. För symaskiner utgår för närvarande en tull av 10 procent av
värdet. Tulltaxekommittén har föreslagit bibehållande av denna tullsats,
och samma förslag har framlagts av nordiska ekonomiska samarbetsutskottet.
Förslaget har inte föranlett någon erinran under remissbehandlingen,
och varorna har i propositionen upptagits med en tull av 10 procent
av värdet. I en framställning från ett antal symaskinsimportörer har bl. a.
ifrågasatts tullfrihet för specialsymaskiner. Enligt utskottets uppfattning
finns emellertid inte anledning att i dagens läge frångå tulltaxekommitténs
och nordiska utskottets samstämmiga förslag. Framhållas må att frågan
om medgivande av tullfrihet för maskiner som inte tillverkas inom de nordiska
länderna torde komma att upptagas i hela sin vidd i samband med
att statsmakterna tar ställning till frågan om en gemensam marknad. I enlighet
med vad sålunda anförts biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag
på denna punkt.

Kap. 85

Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel

Nr 85.18. Enligt gällande taxa är elektriska kondensatorer av sådana typer
som finner användning i radiomottagare belagda med samma tull som
dylika apparater, under det att andra elektriska kondensatorer drager den
för elektriska maskiner och apparater i allmänhet gällande tullen. Då gränsdragningen
mellan de båda kategorierna vållat svårigheter, är det enligt
tulltaxekommitténs åsikt en praktisk åtgärd att anknyta densamma till en
viss styckevikt, och kommittén finner en styckevikt av 250 g utgöra en
lämplig gräns. Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har i sitt förslag
en gräns av 500 g per styck mellan högre och lägre tullbeskattade kondensatorer.
I propositionen har gränsdragningen gjorts i enlighet med tulltaxekommitténs
förslag. Det ligger i sakens natur att den av praktiska skäl
påkallade övergången till en gränsdragning efter schematiska grunder medför
vissa förskjutningar i jämförelse med den tidigare tillämpade differentieringen.
Med en viss förenkling skulle man kunna säga, att det i motionerna
I:B 62 och IDB 40 framställda förslaget skulle innebära att ingen

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

335

kondensator åsattes den högre tullen med mindre man kunde vara säker
på att den skulle användas i radiomottagare, medan det av ett enskilt
företag framförda yrkandet skulle betyda att ingen kondensator bleve belagd
med den lägre tullen med mindre man kunde vara säker på att den
skulle användas för annat ändamål. Kungl. Maj :ts förslag utgör en medelväg,
som genomsnittligt sett torde ge ungefär samma utslag som den nuvarande
indelningsgrunden. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag.

AVD. XVII
Kap. 87

Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon

Nr 87.09. Motorcyklar med en cylindervolym understigande 245 cm3 (inklusive
mopeder) är belagda med en tull av 15 procent och övriga här avsedda
fordon med en tull av 10 procent av värdet. Enligt tulltaxekommitténs
åsikt torde icke i och för sig föreligga någon anledning att ge motorcykeltillverkningen
en särställning i förhållande till maskinindustrien i
övrigt, men å andra sidan har denna industri i likhet med biltillverkningen
sedan gammalt haft ett högre tullskydd. Tillverkningen befinner sig vidare
i en viss omdaningsperiod genom tillkomsten av mopeder och andra nya
typer av motorcyklar, vilket avspeglar sig i de senaste årens mycket betydande
förskjutningar i import- och produktionssiffrorna. Denna omständighet
anses påkalla viss försiktighet i fråga om nedsättning av tullen. Kommittén
har med hänsyn till vad sålunda anförts funnit en tullsats av 12
procent av värdet motiverad för motorcyklar med en cylindervolym understigande
245 cm3 (inklusive mopeder). I fråga om större motorcyklar samt
sidvagnar har kommittén inte funnit tillräckliga skäl föreslå annan avvikelse
från samma nivå än att tullen med hänsyn till föreliggande GATT-bindningar
bör begränsas till 10 procent. En av kommitténs ledamöter har reserverat
sig för en tull av 15 procent på motorcyklar med en cylindervolym
understigande 245 cm3 under framhållande av att en tull av denna storlek
torde vara behövlig för tillgodoseende av skyddsbehovet. Enligt departementschefens
uppfattning talar liksom i fråga om bilar övervägande skäl
för att inte för närvarande vidtaga någon ändring av tullsatserna; i propositionen
föreslås i enlighet härmed en tull av 15 procent av värdet för
motorcyklar med högst 245 cm3 cylindervolym och 10 procent av värdet för
övriga varuslag.

I motionen II: B 74 yrkas att tullen på motorcyklar med högst 245 cm3
cylindervolym måtte sänkas till 12 procent. Till stöd för detta yrkande anför
motionären hl. a. vissa statistiska uppgifter, avsedda att visa hurusom
den svenska industrien beträffande här tillverkade typer helt behärskar
marknaden. Enligt handelsstatistiken visar importen emellertid under se -

336 Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

nare år en stadig ökning. Visserligen torde den till övervägande del utgöras
av skotrar och mopeder, men det synes knappast vara riktigt att såsom
motionären helt bortse från konkurrensen mellan skotrar och vanliga motorcyklar,
och beträffande mopeder föreligger uppenbarligen en viss konkurrens
mellan de svenska och utländska fabrikaten. Det kan därför ifrågasättas
huruvida inte motionären underskattat den utländska konkurrensen.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att övervägande skäl talar
för att inte för närvarande vidtaga någon ändring av tullsatsen.

AVD. XVIII
Kap. 90

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och
apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska
instrument och apparater

Nr 90.03. Tullen för glasögonbågar utgår för närvarande efter vikten och
är för normala kvaliteter obetydlig i förhållande till värdet. Tulltaxekommittén
såväl som nordiska samarbetsutskottet har föreslagit en tull av 8
procent av värdet. I propositionen uttalar departementschefen att enligt
hans uppfattning anledning inte finnes att frångå nämnda förslag. I motionerna
I:B 63 och II:B 71 samt I: B 62 och II:B 40 påyrkas tullfrihet
under åberopande främst av den inhemska produktionens ringa omfattning.
Enligt de uppgifter som lämnats av fabrikanten är emellertid tillverkningen
betydligt större än den av motionärerna beräknade siffran ger vid handen.
I betraktande härav och med hänsyn till det nordiska tulltaxeförslaget finner
utskottet inte skäl frångå Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 90.07, 90.08. Tullarna vid dessa nummer har beträffande flertalet artiklar
karaktär av finanstullar. I den mån så är fallet förordar departementschefen,
i överensstämmelse med principen att inte i detta sammanhang företaga
någon omprövning av finanstullarna, de tullsatser som upptagits i
tulltaxekommitténs förslag. Beträffande artiklar för vilka tullen har karaktär
av skyddstull finner departementschefen, i avvaktan på prövning av
frågan om en nordisk marknad, inte heller anledning frångå kommittéförslaget.
I enlighet härmed föreslås i propositionen för tyngre kameror samt
vissa kameradelar en tull av 5 procent av värdet samt för lättare kameror
och övriga hithörande artiklar en tull av 10 procent av värdet. Utskottet har
i annat sammanhang uttalat sin anslutning till principen att inte nu ingå
på någon allmän omprövning av gällande finanstullar och finner inte skäl
frångå denna princip beträffande här ifrågavarande rubriker. I överensstämmelse
härmed får utskottet, med avstyrkande av de väckta motionerna om
tullfrihet eller lägre tull, förorda bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

337

Kap. 91

För fick- och armbandsur utgår för närvarande stycketullar (för ur av
guld och platina 6 kr. och för andra ur 1 kr.), motsvarande i genomsnitt
2 å 3 procent av värdet. Andra ur är belagda med vikttullar av växlande
storlek. Vissa ur och andra hithörande artiklar av speciell karaktär drager
dock en tull av 10 procent av värdet.

Tulltaxekominittén framhåller beträffande fick- och armbandsur (nr
91.01) att tillverkning inte förekommer inom landet, varför det ur skyddssynpunkt
inte föreligger anledning att bibehålla tullen på sådana ur. Därest
ett uttagande av tull av fiskala skäl skulle befinnas lämpligt anser kommittén
det inte möta något hinder ur näringspolitisk synpunkt att åsätta varorna
en tull av 10 procent av värdet. Kommittén inskränker sig till att i
förslaget redovisa de nuvarande tullsatserna. För vissa andra slag av ur,
beträffande vilka tullarna likaledes har karaktär av finanstullar (nr 91.02,

91.03 och 91.04 A), har kommittén, för den händelse ett bibehållande av
tullen skulle anses motiverat av fiskala skäl, i sitt förslag upptagit en tullsats
av 5 procent av värdet. För övriga ur (nr 91.04 B, 91.05 och 91.06) föreslår
kommittén tullsatser om 13 eller 10 procent av värdet.

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa innehåller i princip inte några
finanstullar, i enlighet varmed tullfrihet upptages för fick- och armbandsur
liksom för de ur, beträffande vilka tulltaxekominittén angivit en finanstull
av 5 procent av värdet; i övrigt sammanfaller förslaget med det av
kommittén framlagda.

Departementschefen erinrar om att han givit uttryck för uppfattningen
att man inte i detta sammanhang bör företaga någon allmän omprövning
av gällande finanstullar. Med hänsyn till önskvärdheten av att erhålla en
såvitt möjligt enhetlig värdetullsats för ur förordar departementschefen,
även om detta i regel innebär en viss höjning, att de nuvarande stycketullarna
på fick- och armbandsur utbytes mot en tull av 5 procent av värdet,
eller samma tullsats som kommittén upptagit för andra ur som inte är föremål
för inhemsk tillverkning. För dessa senare ur godtager departementschefen
nyssnämnda tullsats. I övrigt biträder han kommitténs och nordiska
utskottets samstämmiga förslag.

I vissa motioner ifrågasättes tullfrihet eller lägre tull under åberopande
av tullarnas karaktär av finanstullar. I överensstämmelse med principen att
inte i detta sammanhang ingå på någon omprövning av gällande finanstullar
torde ett avskaffande av de tullar som har sådan karaktär inte nu böra
ifrågakomma. Den i propositionen föreslagna omläggningen av dessa tullar
till värdetullar torde, även om den i många fall innebär en viss höjning
i jämförelse med nuvarande förhållanden, närmast få anses som en teknisk
anpassning av systemet. Med hänsyn därtill har utskottet funnit sig kunna

22 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 7 sand. Nr It 1

338

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

godtaga den av Kungl. Maj :t föreslagna tullsatsen för här åsyftade varuslag.
Vad beträffar övriga artiklar har utskottet inte funnit anledning frångå
Kungl. Maj :ts förslag.

AVD. XX
Kap. 94

Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.

Nr 94.01 och 94.03. För möbler av trä utgår tullen med belopp varierande
mellan 5 och 84 öre per kg. Tulltaxekommitlén framhåller emellertid att,
liksom beträffande flertalet andra trämanufakturprodukter, tullskyddet till
stor del är nominellt, då någon utländsk konkurrens hittills knappast förekommit
på hemmamarknaden. Någon anledning varför möbeltillverkningen
skulle vara i behov av högre tullskydd än industrien i allmänhet anser kommittén
inte vara för handen. Kommittén finner den tullsats av 10 procent
av värdet, som föreslagits beträffande åtskilliga trämanufakturprodukter
inom kap. 44 och annorstädes, jämväl beträffande möbler innebära en lämplig
avvägning av tullskyddet. Enligt nordiska ekonomiska samarbetsutskottets
förslag skall här avsedda möbler likaledes draga en tull av 10 procent
av värdet. Departementschefen anser att de erinringar som vid remissbehandlingen
anförts från industriens sida inte motiverar ett frångående
av utredningarnas samstämmiga förslag och finner inte heller tillräckliga
skäl föreligga att såsom ifrågasatts införa någon särskild övergångsanordning.

I motionerna påyrkas en tullsats av 15 % av värdet (undantag göres dock i
allmänhet för stoppmöbler); i vissa motioner yrkas alternativt att tullen
successivt sänkes till 10 %.

Nuvarande tullsatser företer mycket växlande incidens. I fråga om finare
möbler motsvarar tullen ofta betydligt mindre än 10 procent, medan den för
enklare möbler (t. ex. pinnstolar) kan närma sig 30 procent av värdet. Någon
import av sistnämnda varuslag förekommer emellertid inte, och det är
uppenbart att producenterna inte utnyttjar den höga tullen. Enligt utskottets
uppfattning har man inte att vänta någon mera påtaglig ändring av
konkurrensläget för sådana möbler som följd av den föreslagna ändringen
av tullen. För de möbler som hittills varit föremål för import innebär propositionen
en avsevärd höjning av tullen. I detta sammanhang må nämnas
att importen är mycket obetydlig i jämförelse med den inhemska produktionen.
År 1955 uppgick sålunda importen till ett värde av ca 5 milj. kr.,
under det att den inhemska produktionen hade ett värde av ca 226 milj. kr.
I betraktande av vad sålunda anförts och med hänsyn jämväl till samordningen
med det nordiska tulltaxeförslaget biträder utskottet Kungl. Maj :ts
förslag.

Nr 94.04 A 2 och B 3. I propositionen förordas att tullen vid dessa rubri -

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

339

ker bestämmes till samma storlek som för konfektionsartiklar i allmänhet
(av annat material än rayonsilke). För dylika artiklar har Kungl. Maj:t föreslagit
en tullsats av 14 % av värdet, vilken i överensstämmelse med nyss
angivna princip upptagits även vid här ifrågavarande rubriker. Vid behandlingen
av textilområdet har utskottet emellertid funnit skäl föreslå en tullsats
av 15 % av värdet för nämnda konfektionsartiklar. I enlighet härmed
förordar utskottet att tullen även vid förevarande rubriker upptages till
15 % av värdet.

Kap. 97

Leksaker, spel, sportartiklar o. d.

Nr 97.03. Leksaker är enligt gällande taxa belagda med en tull av 2 kr. per
kg. Räknat efter genomsnittsvärdet för importen motsvarar tullen omkring
15 procent av värdet. Tulltaxekommittén har föreslagit en tull av
12 procent, och samma förslag har framlagts av nordiska ekonomiska samarbetsutskottet.
1 överensstämmelse härmed har tullen även i propositionen
upptagits till 12 procent av värdet.

Förslaget har i vad avser leksaker av trä mött erinringar i motionerna
I: B 64 och II: B 63 samt II: B 75, i vilka yrkas att tullen på nämnda varuslag
måtte fastställas till 20 procent av värdet. I motionerna framhålles bl. a.
att det nuvarande tullskyddet uppgår till 40—45 procent och uttalas farhågor
för att en så betydande sänkning som den föreslagna skulle leda till
en kraftig ökning av importen.

Frågan om tullen på träleksaker har särskilt uppmärksammats av Kungl.
Maj :t. I propositionen anföres sålunda att den nuvarande tullen i fråga om
varor av trä är avsevärt högre i förhållande till varuvärdet än den av tulltaxekommittén
och nordiska utskottet föreslagna och att det från olika håll
uttryckts farhågor för konsekvenserna av den föreslagna tullsänkningen.
Emellertid framhålles jämväl att man vid bedömande av denna fråga får
beakta, att tullskyddet sannolikt inte på långt när utnyttjats, varför tullsänkningen
till stor del torde vara av nominell karaktär. Enligt departementschefens
uppfattning föreligger inte anledning att frångå den av utredningarna
samstämmigt föreslagna tullsatsen eller att införa någon särskild
övergångsanordning för successiv nedsättning av tullen. Därest det skulle
visa sig att ändringen av tullen leder till en sådan ökning av importen att
allvarliga svårigheter uppkommer för sysselsättningen, bör, uttalar departementschefen,
frågan självfallet kunna upptagas till förnyad prövning.

Förhållandena är tydligen liknande dem som föreligger beträffande vissa
andra trämanufakturartiklar, nämligen att den inhemska tillverkningen
nominellt har ett mycket högt tullskydd som emellertid inte utnyttjas av producenterna.
Alt under sadana förhållanden med säkerhet bedöma verkningarna
av eu nedsättning av tullen är givetvis vanskligt, men det torde vara
uppenbart att åtgärden inte har den betydelse som relationen mellan tullsatserna
kan ge anledning förmoda. Enligt utskottets uppfattning får på

340 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

längre sikt en tull av den i propositionen föreslagna storleken anses lämpligt
avvägd, men vissa skäl skulle kunna anföras för eu anordning som innebure
en successiv avtrappning av tullen. Med hänsyn till möjligheten att om
så skulle befinnas erforderligt upptaga frågan till förnyat övervägande, i
vilket hänseende jämväl må erinras om vad utskottet i annat sammanhang
anfört rörande befogenhet för Kungl. Maj:t att förordna om minimitullar,
finner utskottet dock i likhet med departementschefen inte tillräckliga skäl
att nu införa någon sådan anordning. Utskottet biträder följaktligen Kungl.
Maj :ts förslag.

Nr 97.06. I propositionen föreslås att redskap och annan utrustning för
sport och idrott alltefter beskaffenheten belägges med en tull av 5, 8 eller
12 procent av värdet. Någon erinran mot förslaget har inte framförts i avgivna
motioner, men en importfirma har hemställt om tullfrihet för pilbågar
av glasfiber. I fråga om dylika artiklar innebär förslaget en sänkning
av tullen från 15 till 12 procent av värdet. Enligt utskottets uppfattning
finnes inte anledning medgiva någon särbehandling av berörda varuslag.
Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag.

Kap. 98
Diverse

Nr 98.03 och 98.05 A. För reservoarpennor och guldstift till sådana utgår
för närvarande tull med 10 procent av värdet plus 1 kr. respektive 50 kr.
per kg. Tullen har karaktär av finanstull. I propositionen föreslås ingen annan
ändring än att de i praktiken vanligen betydelselösa vikttullkomponenterna
slopas. I enlighet med den allmänna ståndpunkt utskottet intagit
till frågan om finanstullarna finner utskottet inte anledning frångå Kungl.
Maj:ts förslag och avstyrker följaktligen de motionsvis gjorda yrkandena
om tullfrihet för ifrågavarande artiklar.

Ikraftträdandebestämmelserna

I förslaget till ny tulltaxa är intagen en föreskrift av innebörd att i fråga
om varuslag, för vilket i taxan angives viss tullsats med anmärkning att
tullen tills vidare skall utgå efter lägre tullsats eller skall vara suspenderad,
förstnämnda tullsats skall tillämpas från och med dag som Konungen bestämmer.
Med hänsyn till den ståndpunkt utskottet intagit beträffande syntetsilke
och varor därav, innebärande att utskottet avstyrkt den för dessa
varuslag föreslagna suspenderingsanordningen, blir nämnda föreskrift obehövlig
och bör utgå ur taxeförslaget, i samband varmed en härav betingad
formell jämkning bör vidtagas i efterföljande stycke av författningstexten.

Beträffande de delar av Kungl. Maj :ts förslag, vilka icke av utskottet behandlats
i det föregående, har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 341

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förmälan att Kungl. Maj :ts
förevarande proposition nr B 4 icke kunnat av riksdagen
oförändrad bifallas,

1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till tulltaxa
med följande ändringar

dels att ikraftträdandebestämmelserna erhåller denna lydelse: Denna

tulltaxa träder i kraft den 1 januari 1959.

Konungen äger för tid, varunder så befinnes erforderligt med hänsyn till
åtaganden, gjorda före den 24 januari 1958 enligt allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT), förordna om därav påkallade avvikelser från tulltaxan.

dels ock att tulltaxan — med iakttagande av att den i
Kungl. Maj :ts förslag under nr 60.04 C intagna anmärkningen
utgår — i nedan angivna delar erhåller följande lydelse,
nämligen

06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, levande, även
med utvecklade blad och blommor:

A. inkommande med blommor eller blomknoppar, men utan

jord ...................................... 100 kg 350:-—

A. adiantum och asparagus...................... 100 kg 350: —

08.01 Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofrukter
och guava samt kokosnötter, paranötter och kasjunötter,
färska eller torkade, även skalade:

A. bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofrukter och

guava ...................................... 100 kg 10: —

B. dadlar, kokosnötter, paranötter och kasjunötter 100 kg 30: —

17.02 Annat socker; sirap och andra sockerlösningar; konstgjord
honung samt blandningar av konstgjord och naturlig honung;
sockerkulör:

A. invertsocker och konstgjord honung samt blandningar av
konstgjord och naturlig honung ................ 100 kg 50: —

342 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

B. andra slag ...................................... 13%

38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående
industrier, blandningar av naturprodukter härunder
inbegripna, ej hänförliga till annat nummer:

E. gasreningsmassa, ej hänförlig till nr 38.04; elektrodmassa
och andra blandningar av kol, koks och beck, härunder
inbegripet förkoksad dylik massa ...................... fri

40.07 Tråd och rep av mjukgummi, även med överklädnad av textilmaterial,
samt garn av textilmaterial, impregnerat eller
överdraget med mjukgummi:

B. andra slag ...................................... 12%

42.03 Kläder och andra beklädnadspersedlar samt tillbehör därtill,
av läder eller konstläder:

A. handskar ........................................ 12 %

50.09 Vävnader av natursilke, annat än bourettesilke.......... 13 %

50.10 Vävnader av bourettesilke ............................ 13%

51.01 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, ej
i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer:

1. cordgarn ....................................... 16%

2. annat .......................................... fri

51.02 Enfibertråd, remsor (konstbast o. d.) och imiterad katgut
av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial:

A. av syntetiskt textilmaterial ........................ fri

51.03 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i
detalj handelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer .......................... fri

51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,
härunder inbegripet vävnader av enfibertråd eller remsor,
hänförliga till nr 51.01 eller 51.02:

A. av syntetiskt textilmaterial:

1. cordväv ........................................ 16%

2. andra slag ...................................... 12 %

53.07 Kamgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar...... 6 %

53.08 Garn av fina djurhår (kardade eller kammade), ej i detaljhandelsuppläggningar
:

A. kardgarn ............. 5 %

B. kamgarn ......................................... 6 %

53.10 Garn av fårull, tagel eller andra djurhår (fina eller grova) i

detaljhandelsuppläggningar ............................ 6 %

53.11 Vävnader av fårull eller fina djurhår:

B. andra slag........................................ 14 %

53.12 Vävnader av grova djurhår, andra än tagel.............. 13%

53.13 Vävnader av tagel .................................... 13 %

54.03 Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar:

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 343

B. flertrådigt ...................................... 10 %

54.04 Garn av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar...... 10 %

54.05 Vävnader av lin eller rami ............................ 14 %

55.05 Garn av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd............................................ 13 %

55.06 Garn av bomull i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd ........................................... 13%

55.07 Gasvävnader av bomull................................ 13 %

55.08 Frottévävnader av bomull ............................ 13 %

55.09 Andra vävnader av bomull:

B. andra slag ...................................... 13%

56.05 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller
av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i
detaljhandelsuppläggningar:

A. t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering.............. 11%

56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i detaljhandelsuppläggningar
.............................. 11%

56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
(eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer):

B. andra slag ...................................... 13 %

57.05 Garn av mjuk hampa:

B. flertrådigt ........................................ 10%

57.06 Garn av jute:

A. enkelt .......................................... 9 %

B. flertrådigt ........................................ 10 %

57.07 Garn av andra vegetabiliska textilfibrer:

B. av andra fibrer:

1. enkelt ......................................... 9 %

2. flertrådigt ...................................... 10 %

57.08 Garn av papper:

A. enkelt ........................................... 9 %

B. flertrådigt ........................................ 10 %

57.09 Vävnader av mjuk hampa.............................. 14 %

57.10 Vävnader av jute .................................... 11 %

57.12 Vävnader av pappersgarn.............................. 11 %

58.04 Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader, ej hänförliga till

nr 55.08 eller 58.05 .................................... 13 %

58.05 Band, ej hänförliga till nr 58.06, härunder inbegripet band,
bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer:

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 12%

58.06 Etiketter, märken och liknande artiklar, vävda, icke broderade,
som längdvara eller tillskurna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 12 %

344 Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

58.07 Sniljgarn och sniljer; överspunnet garn (annat än garn, hänförligt
till nr 52.01, och överspunnet tagelgarn); flätor, snörmakeriarbeten
och dylika arbeten, som längdvara; tofsar,
pomponger o. d.:

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 12 %

58.08 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 12%

C. av annat textilmaterial.............................. 15 %

58.09 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, mönstrade;
spetsar och spetsvävnader (hand- eller maskingjorda), som
längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 12 %

C. av annat textilmaterial.............................. 15%

58.10 Broderier, som längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 12%

C. av annat textilmaterial.............................. 15 %

59.02 Stampad filt samt varor av stampad filt, även med impreg nering

eller överdrag............. 11 %

59.03 Fiberduk, bestående av textilfibrer, sammanhållna på annat

sätt än genom filtning, samt varor därav, även med impregnering
eller överdrag.................................. 11%

59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 15%

C. av annat textilmaterial:

1. enkelt........................................... 9 %

2. flertrådigt ....................................... 10 %

59.05 Nät, tillverkade av material, upptaget i nr 59.04, som längdvara
eller i avpassade stycken, färdiga fisknät (även av annat
garn) härunder inbegripna:

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 15 %

59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller
linor, med undantag av vävnader och varor därav:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 15 %

59.07 Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med stärkelseklister
eller liknande ämne, för inbindning av böcker
eller för tillverkning av etuier eller för liknande ändamål;
kalkerväv; vävnader, beredda för målning; kanfas och liknande
vävnader för tillverkning av hattar:

B. andra slag ........................................ 13 %

59.08 Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosaderivat
eller andra plaster:

B. andra slag ........................................ 13 %

59.09 Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna

med olja eller preparat på basis av torkande olja........ 13 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 345

59.11 Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med
gummi, andra än trikåväv:

A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer ............ 16 %

C. andra slag ........................................ 13 %

59.12 Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag;

målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d................. 13 %

59.13 Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial i
förening med gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 12%

C. av annat textilmaterial.............................. 13 %

59.14 Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för

lampor, kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impregnerade,
samt slangformiga ämnen därtill .................. 13%

59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även

armerade eller försedda med beslag eller kopplingar av annat
material ........................................ 11 %

59.17 Andra textilvaror för tekniskt bruk .................... 11 %

60.01 Trikåväv, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 10%

C. av annat textilmaterial ............................ 15%

60.02 Vantar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 10%

C. av annat textilmaterial ............................ 15 %

60.03 Strumpor, understrumpor, sockor, strumpskyddare och liknande
artiklar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 15 %

C. av annat textilmaterial ............................ 15%

60.04 Underkläder av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 10%

C. av annat textilmaterial.............................. 15%

60.05 Överkläder av trikå samt andra trikåvaror, icke innehållande
gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 13 %

C. av annat textilmaterial.............................. 15%

60.06 Trikåväv och andra trikåvaror, knäskydd och åderbrocksstrumpor
härunder inbegripna, innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 12 %

C. av annat textilmaterial.............................. 13 %

61.01 Överkläder för män eller gossar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 13 %

C. av annat textilmaterial ............................ 13 %

61.02 överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 13 %

C. av annat textilmaterial ............................ 15 %

61.03 Underkläder för män eller gossar, härunder inbegripet kragar,
skjortbröst och manschetter:

346 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 13%

C. av annat textilmaterial ............................ 15 %

61.04 Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 13%

C. av annat textilmaterial ............................ 15 %

61.05 Näsdukar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 12 %

C. av annat textilmaterial ............................ 13%

61.06 Sjalar, scarfar, halsdukar, slöjor och liknande artiklar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 12 %

C. av annat textilmaterial.............................. 13%

61.08 Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och liknande
besättningsartiklar till kläder för kvinnor eller flickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 13%

C. av annat textilmaterial ............................ 15 %

61.09 Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen,
strumphållare, strumpeband och liknande artiklar (även av
trikå), även innehållande gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 13 %

C. av annat textilmaterial ............................ 15%

61.10 Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikåvaror:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 13%

C. av annat textilmaterial ............................ 15%

61.11 Konfektionerade tillbehör till kläder, såsom ärmlappar,
axelvaddar, skärp, muffar, ärmskyddare och fickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 13 %

C. av annat textilmaterial............................. 15 %

62.01 Res- och sängfiltar.................................... 13 %

62.02 Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar;
gardiner och andra artiklar för rumsinredning:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 12%

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

62.03 Säckar och påsar för förpackning av varor:

B. andra slag ........................................ 11%

62.04 Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar .. 14 %

62.05 Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster
härunder inbegripna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 13 %

C. av annat textilmaterial............................. 15%

63.01 Kläder och tillbehör därtill, res- och sängfiltar samt hushålls-
och rumsinredningsartiklar, av textilmaterial, ej hånförliga
till nr 58.01—58.03, ävensom, oavsett materialet, sko -

don och huvudbonader, allt för så vitt varorna äro synbarligen
begagnade och inkomma oförpackade eller i balar, säckar
eller liknande förpackningar ...................... 15%

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 347

64.06 Damasker, benläder, benlindor, benskydd och liknande artiklar
samt delar därtill:

A. av textilmaterial .................................. 15 %,

69.11 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av porslin .......... 13 %

69.12 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra keramiska material
................................................ 13 %

69.13 Statyetter och andra prydnadsföremål (även för personligt

bruk), inredningsartiklar och liknande artiklar.......... 13%

69.14 Andra varor av keramiskt material .................... 13%

84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40;
iläggningsapparater, falsapparater och andra hjälpapparater
till dylika maskiner:

B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill fri

94.04 Besårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar,
försedda med resårer eller stoppning eller tillverkade av poröst
gummi, med eller utan överdrag, såsom madrasser,
sängtäcken och kuddar:

A. med överdrag av textilvara, utan fjädrar, ramar eller
andra väsentliga delar av metall eller trä: 2 3 4 5

2. med överdrag av annan textilvara ................ 15 %

B. andra slag:

3. andra .......................................... 15 %

2) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om ändrad lydelse av 1 § tulltaxeförordningen der
4 oktober 1929 (nr 316);

3) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om ändring i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62)
om särskild skatt å bensin och motorsprit;

4) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om ändrad lydelse av 3 a § förordningen den 4 oktober
1929 (nr 307) angående tullrestitution; samt

5) för sin del godkänna Sveriges anslutning till konventionen
den 15 december 1950 rörande nomenklatur för klassificering
av varor i tulltarifferna samt protokollet den 1
juli 1955 angående ändring i nämnda konvention;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalvdande motionerna I: B 32 av herr Domö samt
II: B 44 och II: B 118 av herr Hansson i Skegrie m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: B 33 av herr Gunnar Berg
m. fl. och II: B 42 av herr Andersson i Bonneby m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: B 34 av herr Schmidt
in. fl. och II: B 70 av herr Bengtsson i Göteborg,

4) de likalydande motionerna I: B 35 av herr Svärd in. fl.
och II: B 43 av herr Nilsson i Svalöv in. fl.,

5) de likalydande motionerna I: B 36 av herr Källqvist
in. fl. och II: B 41 av herr Ståhl in. fl.,

348

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

6) de likalydande motionerna I: B 37 av herr Boo in. fl.
och II: B 65 av herr Magnusson i Borås m. fl.,

7) de likalydande motionerna I: B 55 av herr Gunnar Andersson
m. fl. och II: B 38 av herr Odhe in. fl.,

8) de likalydande motionerna I: B 56 av herrar Alvar Andersson
och Yngve Nilsson samt II: B 67 av herr Nilsson i
Göingegården,

9) de likalydande motionerna I: B 57 av herr Yngve Nilsson
m. fl. och II: B 66 av herr Stiernstedt m. fl.,

10) de likalydande motionerna I: B 58 av herr Yngve Nilsson
in. fl. och II: B 68 av herr Nilsson i Göingegården in. fl.,

11) de likalydande motionerna I: B 59 av herr Elmgren
in. fl. och II: B 39 av herr Nelander in. fl.,

12) de likalydande motionerna I:B 60 av herr Gustaf
Henry Hansson och II: B 72 av herr Bengtsson i Göteborg,

13) de likalydande motionerna I: B 61 av herr Nord m. fl.
och II: B 64 av herr Rimås in. fl.,

14) de likalydande motionerna I: B 62 av herr Källqvist
och II: B 40 av herr Christenson i Malmö in. fl.,

15) de likalydande motionerna I: B 63 av herr Sveningsson
och II: B 71 av herr Bengtsson i Göteborg,

16) de likalydande motionerna I: B 64 av herr Sveningsson
m. fl. och II: B 63 av herr Lothigius in. fl.,

17) de likalydande motionerna I: B 87 av herrar Åkesson
och Nils Hansson samt II: B 122 av herrar Nilsson i Lönsboda
och Åhman,

18) de likalydande motionerna I: B 88 av herrar Sveningsson
och Anders Johansson samt II: B 120 av herr Svenning
in. fl.,

19) de likalydande motionerna I: B 89 av herr Danmans
och II: B 121 av herr Löfgren in. fl.,

20) de likalydande motionerna I: B 114 av herr Bertil Petersson
m. fl. och II: B 149 av herr Persson i Växjö in. fl.,

21) de likalydande motionerna I: B 115 av herr Gustaf
Elofsson samt II: B 180 av herrar Nilsson i Bästekille och
Jansson i Benestad,

22) de likalydande motionerna I: B 116 av herr Lindahl
in. fl. och II: B 152 av herr Allard m. fl.,

23) de likalydande motionerna I: B 117 av herr Ebbe Ohlsson
m. fl. och II: B 154 av herr Boija in. fl.,

24) de likalydande motionerna I: B 118 av herrar Möller
och Gunnar Berg samt II: B 159 av herrar Ståhl och Braconier,

25) de likalydande motionerna I: B 119 av herr Birke samt

Bevillningsutskottets betänkande nr B J år 1958

349

II: B 151 av herrar Nilsson i Göingegården och Hansson i
Skegrie,

26) de likalydande motionerna I:B 120 av herrar Birke
och Boman samt II: B 156 av herr Gerhard Nilsson i Gävle
in. fl.,

27) de likalydande motionerna I: B 140 av herrar Carl Albert
Anderson och Siegbahn samt II: B 158 av herrar Gustafsson
i Stockholm och Hagnell,

28) de likalydande motionerna I: B 142 av herr Nils Theodor
Larsson och II: B 181 av herr Börjesson m. fl.,

29) de likalydande motionerna I: B 180 av herr Siegbahn
och II: B 224 av herr Setterberg i Vilske-Kleva m. fl.,

30) motionen I: B 141 av herrar Siegbahn och Carl Albert
Anderson,

31) motionen II: B 36 av herr Senander in. fl.,

32) motionen II: B 37 av herrar Regnéll och Svensson i
Krokstorp,

33) motionen II: B 69 av herrar Braconier och Löfgren,

34) motionen II: B 73 av herr Bengtsson i Göteborg,

35) motionen II: B 74 av herr Bengtsson i Göteborg,

36) motionen II: B 75 av herr Jansson i Benestad in. fl.,

37) motionen II: B 84 av herrar Helén och Hansson i Skegrie,
såvitt motionen behandlas i detta betänkande,

38) motionen II: B 116 av herr Hansson i Skegrie m. fl.,

39) motionen II: B 117 av herr Hansson i Skegrie in. fl.,

40) motionen II: B 119 av herr Hansson i Skegrie in. fl.,

41) motionen II: B 153 av herrar Gustafsson i Borås och
Nilsson i Göingegården,

42) motionen II: B 155 av herrar von Seth och Lothigius,

43) motionen II: B 157 av herr Hansson i Skegrie m. fl.,

44) motionen II: B 221 av herrar Darlin och Setterberg i
Vilske-Kleva,

45) motionen II: B 222 av herr Christenson i Malmö, samt

46) motionen II: B 223 av herrar Darlin och Setterberg
i Vilske-Kleva,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.

Stockholm den 17 juli 1958

På bevillningsutskottets vägnar:
EDGAR SJÖDAHL

350 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Eriksson, Spetz, Snygg, Söderquist,
Bengtson*, Oscar Carlsson, Yngve Nilsson1, Siegbahn och Alvar Andersson;
samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Svalöv,2 Allard, Vigelsbo, Kärrlander,
Magnusson i Borås,3 Ericsson i Kinna, Asp, Stenberg, Kristenson i
Göteborg och Rydén.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

1) Vid behandling av kap. 1—24 i förslaget till tulltaxa; herr Gustaf
Henry Hansson vid behandling av propositionen i övrigt.

2) Vid behandling av propositionen med undantag av kap. 50—63 i tulltaxeförslaget;
herr de Jounge vid behandling av kap. 50—63 i förslaget
till tulltaxa.

3) Vid behandling av propositionen med undantag av kap. 1—24 i förslaget
till tulltaxa; herr Nilsson i Bästekille vid behandling av nämnda kap.

Reservationer

I) betr. utskottets allmänna synpunkter: av herrar Gustaf Henry Hansson,
Nilsson i Svalöv och Magnusson i Borås;

II) av herrar Bengtson, Alvar Andersson och Vigelsbo, vilka ansett, att
den del av utskottets utlåtande, som å s. 274 rad 21 uppifrån börjar med
orden »I anledning» och slutar å s. 274 rad 7 nedifrån med orden »departementschefens
uppfattning», bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar den i motionen II: B 116 uttryckta meningen, att för den
svenska trädgårdsnäringens huvudproduktslag gäller i stort sett samma
beredskapsmotiv som är en av förutsättningarna för vår nuvarande jordbrukspolitik
och som bl. a. givit upphov till ett speciellt gränsskyddssystem,
vilket medgiver en säkrare skyddsnivå. Då också huvudparten av blommor
produceras under glas i anläggningar, som i en beredskapssituation kan tagas
i anspråk för grönsakskulturer, har också blomsterodlingen ett visst
beredskapsvärde.

Utskottet kan därför inte acceptera den bedömning av trädgårdsnäringens
behov av gränsskydd, som kommit till uttryck i propositionen. De av chefen
för jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga med uppdrag att verkställa
en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens problem torde emellertid
äga att behandla frågan om stöd åt trädgårdsnäringen i hela dess vidd.

Utskottet förutsätter, att härvid näringens behov av andra gränsskyddsåtgärder
än tullar prövas, bl. a. de i motionerna I: B 61 och II: B 64 samt i
motionen II: B 116 berörda möjligheterna att på trädgårdsnäringens huvudproduktslag
applicera ett skyddssystem i form av rörliga importavgifter
av det slag, som gäller för jordbruket. Utskottet vill vidare framhålla vikten
av att frågan om dumpingskydd för trädgårdsnäringen även blir föremål för
behandling i nämnda utredning. Någon särskild begäran om utredning i
enlighet med vad som yrkats i motionerna I: B 61 och II: B 64 synes sålunda

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

351

icke påkallad. Utskottet hemställer därför, att nämnda motioner i denna
del inte måtte föranleda någon åtgärd.

Vad beträffar övriga motionsvis framställda yrkanden kommer dessa att
behandlas i det följande under varje särskild rubrik. Utskottet vill emellertid
i detta sammanhang uttrycka förväntan om att bedömningen i den tillsatta
trädgårdsutredningen av trädgårdsnäringens sociala betydelse kommer
att bli väsentligt annorlunda i positiv riktning än vad tulltaxekommitténs
majoritet kom fram till och finansministern godtagit i propositionen.
Det är sålunda enligt utskottets mening många vägande skäl, som talar för
att tullarna på trädgårdsområdet justeras till en något högre nivå än vad
som föreslagits i propositionen.»

HD av herrar Bengtson, Yngve Nilsson, Alvar Andersson, Nilsson i Svalöv,
Vigelsbo och Nilsson i Bästekille, vilka ansett, att den del av utskottets yttrande,
som på s. 279 rad 17 uppifrån börjar med orden »I likhet» och slutar
på rad 21 uppifrån med orden »Kungl. Maj:ts förslag», bort ha följande
lydelse:

»Odling av färskpotatis är av stor ekonomisk betydelse för jordbruket
i de bygder, där den bedrives. Samtidigt är den mycket arbetskrävande och
dyrbar samt utsatt för hård konkurrens från länder med bättre klimatiska
förhållanden. Det synes utskottet därför angeläget, att gränsskyddet för
denna odling anordnas efter ett system, som medger bästa möjliga anpassning
efter de aktuella pris- och avsättningsförhållanden på potatismarknaden,
som kan uppstå. Utskottet delar den i motionen II:B 157 framförda
meningen, att detta krav tillgodoses bättre, om färskpotatisen, i stället för
att tullbeläggas, hänföres till jordbruksreglerad vara. Den fältmässiga omfattning,
vari odlingen numera bedrives, och dess förläggning till jordbruk,
där kraven på en högt uppdriven odlingsteknik kan tillgodoses, gör det vidare
fullt berättigat att hänföra färskpotatisen till jordbruksprodukterna
i egentlig mening. Härför talar också det förhållandet, att någon bestämd
gräns svårligen kan dragas mellan färskpotatis och annan potatis. Det bör i
sammanhanget omnämnas, att mellan statens jordbruksnämnd, under förutsättning
av Kungl. Maj:ts godkännande, och färskpotatisodlarna och deras
organisationer överenskommelse träffats, enligt vilken färskpotatisen
skulle hänföras till jordbruksregleringsvara. I överensstämmelse med motionen
II: B 157 förordar utskottet, att färskpotatisen lämnas gränsskvdd
som jordbruksregleringsvara genom att en särskild importavgift fastställes
för densamma att tillföras samma regleringskassa som importavgifterna för
annan potatis samt att denna importavgift för färskpotatisen fastställes till
20 öre per kg under fem kalenderveckor, räknat från den 1 juni, och under
annan tid till samma belopp som för annan potatis. Utskottet får föreslå riksdagen
alt hos Kungl. Maj:t anhålla om alt förslag skyndsamt framlägges i
nämnda syfte.»

IV) av herrar Bengtson, Yngve Nilsson, Älvar Andersson, Nilsson i Svalöv,
Vigelsbo och Nilsson i Bästckillc,

352

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

vilka under åberopande av innehållet i motionerna I: B 57 och II: B 66,
I: B 58 och II: B 68, I: B 115 och II: B 180, I: B 142 och II: B 181 samt
II: B 116 ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungl.
Maj:ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydelse:

06.02 Levande växter och rötter, ej hänförliga till nr 06.01,
sticklingar och ympkvistar härunder inbegripna:

C. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd, förädlade
...................................... 100 kg1 100: —

D. andra växter ............................ 100 kg1 50: —

06.03 Blommor och blomknoppar, avskurna, till buketter eller
eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, im -

pregnerade eller på annat sätt preparerade:

A. friska:

1. mimosa och ljung ...................... 100 kg 500:-—

2. andra:

a. under tiden 1 mars—30 november .... 100 kg 1 000: —

b. under tiden 1 december—29 februari .. 100 kg 750:-—

B. andra slag . ............................ 100 kg 50: —

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

C. lök:

1. under tiden 1 juni—31 mars ............ 100 kg 30:-—

2. under tiden 1 april—31 maj .................... fri

IJ. ärter ................................... 100 kg 40: —

K. andra slag:

1. rotfrukter (med undantag av rädisor):

a. nyskördade, under tiden 1 maj—30 juni 100 kg 20: —

b. andra .............................. 100 kg 10: —

2. sallad, dill, persilja och rädisor:

a. under tiden 1 mars—30 april ........ 100 kg 75: —

b. under tiden 1 maj—29 februari ...... 100 kg 40:—

3. andra ................................. 100 kg 40: —

07.04 Köksväxter, torkade, även sönderdelade i stycken eller

krossade eller pulveriserade men icke på annat sätt beredda: A.

svampar .......... 100 kg 75:-—

B. andra slag .............................. 100 kg 25:-—

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor eller krukor
med]jord, korgar, bastmattor m. m.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

353

08.06 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:

A. äpplen:

1. under tiden 1 juli—31 mars.............. 100 kg 35: —

2. under tiden 1 april—30 juni ................. . fri

B. päron och kvittenfrukter:

1. under tiden 1 juli—31 december.......... 100 kg 35: —

08.07 Körsbär, persikor, plommon och liknande stenfrukter.

färska:

B. persikor:

1. under tiden 1 juli—15 oktober .......... 100 kg 35: —

08.09 Andra färska frukter:

A. meloner:

1. undertiden 16 juni—30 september........ 100 kg 7b: —

V) av herrar Söderquist och Stenberg,

vilka under åberopande av innehållet i motionerna I:B 61 och II: B 64
ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungl.
Maj :ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydelse:
06.03 Blommor och blomknoppar, avskurna, till buketter eller
eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, impregnerade
eller på annat sätt preparerade:

A. friska:

2. andra:

a. under tiden 1 mars—30 november .... 100 kg 1 000: —

VI) av herrar Söderquist, Bengtson, Yngve Nilsson, Alvar Andersson,
Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Nilsson i Bästekille och Stenberg,

vilka under åberopande av innehållet i motionerna I: B 57 och II: B 66,
I: B 58 och II: B 68, I: B 61 och II: B 64, II: B 116 samt II: B 119 ansett,
att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungl.
Maj :ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydebe:

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

B. gurkor:

1. slanggurkor:

a. under tiden 16 mars—-31 maj ........ 100 kg 75: —

b. under tiden 1 juni—30 september .... 100 kg 50: —

c. under tiden 1 oktober—15 mars .............. fri

G. tomater:

1. under tiden 1 maj—30 november ........ 100 kg 60: —

20.01 Köksväxter och frukter, inlagda i ättika eller ättiksyra,
även med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap:

23 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B 1

354

Bevillningsutskottets betänkande nr B l år 1958

A. gurkor och bönor ........................ 100 kg1 50: —

B. andra slag............................... 100 kg1 25:

20.02 Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än

genom inläggning i ättika eller ättiksyra:

B. gurkor, bönor, svampar och sparris.......... 100 kg1 75:-

20.07 Saft av frukter eller köksväxter, även med tillsats av soc ker

men icke innehållande alkohol:

A. osockrad:

1. koncentrerad must av sådana frukter och bär, vilka

mera allmänt odlas inom landet ....... 100 kg 100: —

2. andra slag, på kärl vägande brutto:

a. över 3 kg:

a av citrusfrukter ................... 100 kg 15: —

/J annan .......................... 100 kg 20: —

b. 3 kg eller därunder .................. 100 kg1 25: —

VII) av herrar Stenberg och Rydén,
som anfört följande.

I fråga om finanstullarna har departementschefen i propositionen anfört
att han icke önskar ingå på någon allmän omprövning av dessa, varför de
i stort sett bibehållits vid nuvarande nivå. Detta har utskottet godtagit.

I dagens ansträngda statsfinansiella läge är detta fullt förståeligt, men
det är också angeläget att man undviker en onödig belastning av konsumtionen
genom höjningar av vissa finanstullar. Med hänsyn härtill borde
utskottet ha tillstyrkt bifall i nedan angivna delar till motionerna I: B 62 axherr
Källqvist och II: B 40 av herr Christenson i Malmö in. fl.

Vi anser att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungl.

Maj :ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydelse:

29.01 Kolväten:

A. nonen, dodecen, bensen (bensol), alkylbensener (alkyl bensoler),

styrener (styroler) och cyklohexan ...... fri

38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående
industrier, blandningar av naturprodukter härunder
inbegripna, ej hänförliga till annat nummer:

A. naften- och naftensulfonsyror samt till nr 34.02 ej hänförliga
alkalisalter av dessa syror eller av petroleumsulfonsyror;
kolväteblandningar huvudsakligen bestående
av nonen, dodecen eller alkylbensener (alkylbensoler) fri
70.14 Glasxaror för belysnings- eller signaleringsändamål samt
andra optiska artiklar av glas, icke bearbetade för optiskt
bruk och icke tillxerkade av optiskt glas:

A. linser till bil- och cykellyktor, signalanläggningar och

fartygslanternor ........... .................... fri

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor
av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 355

B. andra slag ....................... ............... 15 %

90.03 Infattningar till glasögon, pincenéer, lornjetter e. d. samt

delar till sådana infattningar .... .................. fri

90.07 Stillbildskameror; blixtljusapparater:

A. stillbildskameror samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg .................. 8 %

C. blixtljusapparater ................................ 8 %

90.08 Kinoapparater, såsom kinokameror och ljudupptagningsapparater,
även kombinerade, samt kinoprojektorer, även
med anordningar för återgivande av ljud:

A. kinokameror, även kombinerade med ljudupptagningsapparater,
samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg .................. 8 %

C. andra slag ......................... ............. 8 %

91.01 Fickur, armbandsur och liknande ur, stoppur härunder inbegripna
:

A. med boett av guld eller platina ............. 1 st. 6: —

B. med boett av annat ämne . .................. 1 st. 1: —

91.07 Verk till fick-eller armbandsur, sammansatta...... 1 st. 1: —

91.09 Boetter till ur, hänförliga till nr 91.01, delar till sådana

boetter samt ämnen därtill:

A. av guld eller platina .......... 1 st. 5:-

B. av annat ämne ...... .......................... fri

VIII) av herrar Siegbahn och Kristenson i Göteborg,
vilka under åberopande av innehållet i motionerna I: B 180 och II: B 224
samt I: B 141 ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungl.
Maj :ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydelse:

29.01 Kolväten:

A. nonen, dodecen, bensen (bensol), alkylbensener (alkyl bensoler),

styrener (styroler) och cyklohexan ...... fri

38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående
industrier, blandningar av naturprodukter härunder
inbegripna, ej hänförliga till annat nummer:

A. naften- och naftensulfonsyror samt till nr 34.02 ej hänförliga
alkalisalter av dessa syror eller av petroleumsulfonsyror;
kolväteblandningar huvudsakligen bestå -

ende av nonen, dodecen eller alkylbensener (alkyl bensoler)

.................................. . . fri

91.01 Fickur, armbandsur och liknande ur, stoppur härunder inbegripna
:

A. med boett av guld eller platina................ 1 st. 0:

B. med boett av annat ämne .......... 1 st. 1: —

91.07 Verk till fick- eller armbandsur, sammansatta .... 1 st. 1: —

356

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

91.09 Boetter till ur, hänförliga till nr 91.01, delar till sådana
boetter samt ämnen därtill:

A. av guld eller platina ........................ 1 st. 5:

B. av annat ämne .................................. fri

IX) av herrar Söderquist, Bengtson, Alvar Andersson, Gustaf Henry Hansson,
Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Magnusson i Borås och Stenberg,

vilka dels ansett att utskottet beträffande positionerna nr 29.44 A och 30.03
A (penicillin) bort föreslå riksdagen att med bifall till motionen II: B 84
fastställa tullsatsen till 30 öre per miljon I.E. samt därvid uttala att frågan
om fortsatt tull å nämnda varuslag bör upptas till förnyad prövning vid
1960 års riksdag dels ock hemställt

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungl.
Maj:ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydelse:
29.44 Antibiotika:

A. penicillin samt salter och andra derivat därav......

........................................ 1 milj. I.E. 0:30

30.03 Läkemedel, även för veterinärmedicinskt bruk:

A. innehållande penicillin eller salter eller andra derivat

av penicillin .......................... 1 milj. I.E. 0:30

X) av herrar Bengtson, Alvar Andersson, Gustaf Henry Hansson, Nilsson
i Svalöv, Vigelsbo och Magnusson i Borås,

vilka under åberopande av innehållet i motionen II: B 37 ansett, alt utskottet
bort hemställa,

att riksdagen med bifall till nämnda motion måtte i nedanstående
del antaga Kungl. Maj :ts förslag till tulltaxa med
följande ändrade lydelse:

32.01 Vegetabiliska garvämnesextrakter .................... ''8 %

XI) av herrar Söderquist, Bengtson, Alvar Andersson, Gustaf Henry Hansson,
Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Magnusson i Borås och Stenberg, vilka under
åberopande av innehållet i motionerna I: B 64 och II: B 63, I: B 89 och II: B
121 samt II: B 75 ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungl.
Maj:ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydelse:

44.13 Virke (parkettstav härunder inbegripen), hyvlat, spontat,
falsat, fasat eller på liknande sätt bearbetat:

A. parkettstav....................................... 10%

44.23 Byggnadssnickerier, även grövre (timmermansarbeten),
monteringsfärdiga hus och sammansatt parkettstav härunder
inbegripna:

A. sammansatt parkettstav............................ 10 %

B. andra slag....................................... 8 %

94.01 Sittmöbler, ej hänförliga till nr 94.02, bäddsoffor o. d. här -

1 Suspenderad så länge konsumtionsgarantiavtal föreligger mellan Sveriges garveriidkares
bottenlädersektion och tillverkare inom landet.

Bevillningsutskottets betänkande nr B t är 1958 357

under inbegripna, samt delar därtill:

A. försedda med stoppning............................ 10 %

B. andra slag ........................................ 15%

94.03 Andra möbler samt delar därtill ...................... 15 %

97.03 Andra leksaker; modellbåtar, modellflygplan o. d. för förströelse
............................................ 20 %

XII) av herrar Gustaf Henry Hansson, Nilsson i Svalöv och Magnusson i
Borås, vilka under åberopande av innehållet i motionerna I: B 33 och II: B
42, I: B 37 och II: B 65, I: B 114 och II: B 149 samt I: B 116 och II: B 152
ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungi.
Maj:ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydelse:

64.01 Skodon med sulor och överdelar av gummi eller plast .... 15 %

65.01 Hattstumpar av stampad filt, icke fonnpressade och icke
försedda med brätte; plana eller cylindriska hattämnen av
stampad filt:

A. av hårfilt ........................................ 14 %

B. av ullfilt......................................... 14 %

65.03 Hattar och andra huvudbonader av stampad filt, tillverkade
av stumpar eller plana ämnen, hänförliga till nr 65.01,
ogarnerade eller garnerade:

A. capeliner av hårfilt ................................ 14 %

B. andra slag........................................ 14%

65.05 Hattar och andra huvudbonader (hårnät härunder inbegripna)
av trikå eller av annan textilvara (längdvara) dock ej

av flätor, band, remsor e. d., ogarnerade eller garnerade . . 14 %

70.10 Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör och andra
liknande kärl av glas för förpackning eller transport av varor;
proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av
glas ................................................ 13 %

70.13 Bords-, köks-, toalett- och kontorsartiklar samt prydnadsartiklar
för bostäder e. d., av glas, ej hänförliga till nr

70.19............................................... 16 %

70.14 Glasvaror för belysnings- eller signaleringsändamål samt
andra optiska artiklar av glas, icke bearbetade för optiskt

bruk och icke tillverkade av optiskt glas................ 16 %

XIII) av herrar Gustaf Henry Hansson, Nilsson i Svalöv, Allard och Magnusson
i Borås, vilka under åberopande av innehållet i motionerna I: B 116
och II: B 152 ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungl.
Maj.ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydelse:

64.02 Skodon med sulor av läder eller konstläder samt skodon

med sulor av gummi eller plast, ej hänförliga till nr 64.01 15 %

64.03 Skodon av trä eller med sulor av trä eller kork ........ 15 %

358

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

64.04 Skodon med sulor av annat material .................. 15 %

04.05 Delar till skodon (inläggssulor, hälskydd o. d. härunder inbegripna)
av annat material än metall:

A. nåtlade överdelar ................................ 15 %

XIV) av herrar Siegbahn, Gustaf Henry Hansson och Kristenson i Göteborg,
vilka dels ansett att utskottet betr. nr 71.05 C och 71.06 bort anföra
följande:

71.05 C, 71.06. Råvaran silver kostar för närvarande omkring 150 kr. per
kg. Bearbetningskostnaden för enklare halvfabrikat ligger vid ungefär 10 kr.
per kg. Då nuvarande tull utgår med 2 kr. 50 öre per kg ger detta ett tullskydd
av 1,75 % för enklare halvfabrikat och ännu lägre för andra. Kungl. Maj: t
har nu föreslagit en tullsats å 3 %, d. v. s. omkring 4 kr. 50 öre per kg. Detta
innebär en tullhöjning med åtminstone 70 %. Då emellertid detta skydd givetvis
i verkligheten endast gäller bearbetningskostnaden, omkring 10 kr. per
kg, blir sålunda det faktiska tullskyddet 45 %. Ett så kraftigt skydd går
helt utanför ramen för vad industrin i övrigt åtnjuter. Med detta prohibitiva
tullskydd skulle traditionella handelsförbindelser beträffande de artiklar,
som tillverkas eller kan komma att tillverkas i Sverige, definitivt brytas.

Det enda skäl som av tulltaxekommittén anförts för den kraftiga tullhöjningen
är att för varor av silver materialvärdst icke är så dominerande som
för andra ädla metaller, utan förhållandena närmar sig vad som gäller för
oädla metaller. Samma tull som för dessa har därför föreslagits. I själva
verket är emellertid guld omkring 15 gånger dyrbarare än silver, under det
att silver är omkring 50 gånger värdefullare än oädla metaller. En tullsats
av 3 % för halvfabrikat av oädla metaller ger således ett betydligt lägre och
rimligare tullskydd.

Härtill kommer att i del nordiska samarbetsutskottet halvfabrikat av silver
har gjorts tullfria. Departementschefen har förklarat att för den händelse
en viss produkt i de nordiska tullförhandlingarna åsatts en lägre tull
än som för närvarande gäller i Sverige har principen varit antingen att sänka
den svenska tullsatsen eller att i varje fall ej höja den utöver nuläget.
Denna princip har i förevarande fall utan bärande motivering brutits.

dels ock ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungl.

Maj:ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydelse:

71.05 Silver och silverlegeringar, förgyllt eller platinerat silver
härunder inbegripet; obearbetade, ävensom halvfabrikat
därav:

C. andra slag .................................. 100 kg 250: —

71.06 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad, ävensom

halvfabrikat därav .............................. 100 kg 250: —

XV) betr. nr 06.04 A (adiantum och asparagus): av herr Siegbahn;

XVI) betr. nr 40.11 B (vissa bildäck in. m.): av herr Nilsson i Svalöv.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 ur WöS

Särskilda yttranden

359

a) av herr Siegbahn:

Utskottets utlåtande rörande ny tulltaxa överensstämmer huvudsakligen
med det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget. Endast på två punkter har
utskottet föreslagit en lägre tull än propositionen. Däremot har för ett
80-tal positioner förslag framlagts om högre tullar än i propositionen.
Detta gäller speciellt textilområdet.

Propositionen i sin tur baserar sig på den av 1952 års tulltaxekommitté
gjorda utredningen. På ett så komplicerat, mångskiftande och tekniskt
område som tullagstiftningen är det nästan ogörligt för de beslutande organen
att mera väsentligt avvika från de förslag som sakkunniga med stöd
av ett endast för dem tillgängligt utredningsmaterial framlagt. Departementschefen
har dessutom ansett sig i väsentlig grad bunden av de tullsatser
för omkring 80 % av varuområdet, beträffande vilka enighet nåtts
inom det nordiska ekonomiska utskottet. Kungl. Maj:t har dock i så måtto
tagit avstånd från de av tulltaxekommitténs majoritet framlagda förslagen
till tullsatser att han på ett relativt stort antal punkter i fråga om återstående
20 % anslutit sig till det av två reservanter i kommittén förordade
lägre tullskyddet.

Enligt de beräkningar som gjordes inom tulltaxekommittén uppgick tullnivån
på fullbelagda varor, den s. k. tullincidensen, år 1952 till 7,5 å 8 %,
varemot det av utskottet nu förordade förslaget ger ett tullskydd av 10,6 %.
Detta innebär en höjning av tullskyddet med 35—40 %. Visserligen är det
sant att den av tulltaxekommittén införda tekniken att beräkna tullnivån
även på den inhemska produktionen utvisar en betydligt mindre höjning.
Detta nya beräkningssystem har ett visst berättigande som komplement
till den traditionella metoden, när det gäller att uppskatta en total tullnivå.
Vid en jämförelse av tullbelastningen före och efter tulltaxeändringar är
det dock vanligen mindre lämpligt, och detta gäller med särskild styrka
i detta fall. De tullsänkningar som föreslagits avser nämligen i väsentlig
omfattning varugrupper sådana som t. ex. pappersprodukter, där de svenska
produkterna har betydligt lägre produktionskostnader och där sålunda
hittillsvarande tullar i realiteten haft ringa eller ingen betydelse som skydd
för den inhemska industrien. Konsekvensen av dylika tullsänkningar blir
därför icke någon prissänkning för konsumenterna. Däremot ger de på
grund av den stora inhemska produktionen ett betydande utslag i tullsänkande
riktning i kommitténs speciella tullindex.

Till ovan berörda kraftiga tullhöjning måste även läggas det förhållandet
all det hittillsvarande systemet med vikttullar efter hand haft eu tullsänkande
effekt i takt med varuprisstegringen. Denna gradvisa tullsänkning
har spelat eu icke obetydlig roll som pådrivare på industrien alt rationalisera
produktionen och stärka sin konkurrenskraft mot utlandet. Nu kommer
denna sporre genom övergången till värdetullar att så gott som helt
försvinna.

360

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

.lag är av den bestämda uppfattningen, vilken även kommit till uttryck
i ett stort antal remissyttranden från handelns organisationer, de största
handelskamrarna och löntagarnas organisationer, afl lägsta möjliga tullnivå
bör eftersträvas. Endast härigenom kan svensk industri och svenskt
näringsliv över huvud taget utveckla sig på effektivast möjliga sätt i den
hårda internationella konkurrensen och medverka till en förbättring av
medborgarnas levnadsstandard.

Tulltaxekommittén har i sin allmänna del även klart anslutit sig till
dessa tankegångar. Den har också t. ex. framhållit att höga tullar utomlands
visserligen är beklagliga ur svensk synpunkt då de är ägnade att
försvåra våra exportmöjligheter men de utgör inget motiv för oss att hålla
höga tullar. Detta skulle endast göra det onda värre. Verkan av en tull på
en viss vara är nämligen att denna i själva verket får eu subvention från
andra mera lönsamma produktionsområden. Alla tullar, såväl utländska
som inhemska, är därför ägnade att minska effektiviteten i näringslivet
och sålunda ge en lägre levnadsstandard än som eljest varit möjligt.

Betydelsen av ett så effektivt näringsliv som möjligt är i dagens läge
alldeles särskilt uppenbar. Vi står, som vi hoppas, inför ett väsentligt vidgat
ekonomiskt samarbete i Europa med ett gradvis avskaffande av de inbördes
tullarna. Detta kommer att ställa speciellt stora krav på förmågan
hos vårt lands industri att utan tullskydd klara sig i konkurrensen med
utlandet. Att i en sådan situation i stället höja tullskyddet och fördröja
anpassningstvånget kan icke vara riktigt. Det kan heller icke vara riktigt
att försvåra handelsutbytet med de transoceana länderna av vilka många
kämpar hårt för att genom ökad export skapa underlag för en industrialisering
av ett outvecklat näringsliv.

Orsakerna till att tullfrågan hamnat i detta olyckliga läge är flera. Av
skäl som i varje fall några av tulltaxekommitténs ledamöter, bland dem
statssekreteraren i finansdepartementet, sagt sig icke kunna förstå, tolkade
kommittén sina direktiv så att den skulle framlägga ett förslag om en i
stort sett oförändrad tullnivå. Vid tillämpningen av denna arbetshypotes
tog kommittén som utgångspunkt för sitt arbete s. k. normaltullar, d. v. s.
tullsatser som gav samma tullskydd för den i varje vara ingående bearbetningskostnaden.
Härvid visade det sig emellertid att man vanligen väl höjde
de tullsatser som enligt denna beräkningsgrund var för låga men mera
sällan sänkte dem som var för höga till medelnivån. Om man vidare studerar
de tullsatser, varom enighet nåtts i det nordiska ekonomiska samarbetsutskottet,
finner man, att dessa på ett mycket stort antal punkter exakt
sammanfaller med de av tulltaxekommitténs majoritet förordade. Det ligger
nära till hands anta att de svenska förhandlarna ansett sig bundna av
dessa förslag och i varje fall ej sökt uppnå lägre tullsatser. Härigenom har
således såväl Kungl. Maj :ts som i varje fall riksdagens handlingsfrihet
allvarligt beskurits.

Som situationen nu utvecklat sig föreligger kanske icke möjlighet för
riksdagen att mera väsentligt revidera det av tulltaxekommittén och seder -

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1!)58

361

mera Kungl. Maj:t i stort sett biträdda tullförslaget. Endast på ett par punkter,
där departementschefen synes ha väsentligt avvikit från de av honom
själv deklarerade principerna, har jag därför anmält reservationer. Om
emellertid förslaget om en nordisk tullunion skulle realiseras, blir det under
alla förhållanden nödvändigt att underkasta tulltaxan en översyn, då
åtskilliga tullsatser nu ej överensstämmer med föreliggande nordiska förslag
och andra fastställts i avsaknad av sådana förslag. Vid denna översyn
bör tullnivåns höjd, självfallet i samråd med i tullunionen deltagande länder,
underkastas den ingående prövning, som tulltaxekommittén icke ansett
sig bemyndigad företaga. Denna översyn blir ännu betydelsefullare och
kan ske med större rörelsefrihet, om våra förhoppningar om en nordisk
tullunion ej infrias. Vare sig vi lyckas skapa en europeisk marknad eller
ej, kvarstår under alla förhållanden betydelsen av alt underlätta handelsutbytet
med de transoceana länderna.

b) av herr Rydén:

Såväl 1952 års tulltaxekommitté som departementschefen och bevillningsutskottet
framhåller beträffande tullarnas höjd och avvägning, att man för
sitt bedömande haft som riktpunkt en oförändrad tullnivå. Samtidigt har
också understrukits att fastställandet och bedömandet av tullnivån är förenat
med betydande vanskligheter.

Kritik har också riktats främst mot kommittéförslaget för att detta skulle
tvärtemot angivna riktpunkt — oförändrad tullnivå — medföra en avsevärd
höjning av tullnivån. Samma kritik kan naturligtvis också riktas mot propositionen
och bevillningsutskottets betänkande, som ju i stort ansluter sig
till kommittéförslaget.

Utskottet konstaterar emellertid att förnyade beräkningar ger vid handen,
att den i propositionen redovisade tullnivån för industriprodukter i allmänhet,
räknat på konsumtionen år 1954 snarare skulle innebära en sänkning av
tullnivån än en höjning. Göres beräkningarna å andra sidan enbart med hänsyn
till tulluppbördens storlek i förhållande till importen visar siffrorna enligt
utskottet på en höjning av tullnivån.

Därefter konstaterar utskottet att intetdera beräkningssättet kan anses ge
något fullt adekvat mått på tullskyddet. Man kan därför enligt utskottet inte
dra någon annan slutsats av de anförda siffrorna än »att förslaget innebär
ett bibehållande i stort sett av nuvarande genomsnittliga tullnivå.»

Denna slutsats synes mig vara tillkommen mera som ett flera gånger upprepat
lämpligt önskemål för ett ståndpunktstagande än baserat på olika fakta.
Med hänsyn till konsekvenserna av den föreslagna nya tulltaxan icke bara
för näringslivet utan även för konsumenterna, har jag i detta avsnitt velat
anföra en från utskottet avvikande synpunkt. Jag anser nämligen, att det
föreliggande utskottsförslaget i likhet med propositionen innebär en rätt
väsentligt ökad belastning för konsumenterna, och det torde vara av ett
visst intresse att konstatera detta med hänsyn till eventuella fortsatta överväganden
om ändringar eller lilliigg i samband med förhandlingar om en fri

362 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

nordisk marknad eller ett europeiskt frihandelsområde. Likaså har det sin
betydelse att man med största noggrannhet ger akt på hur den övergång till
värdetullar och de nya tullsatser som nu föreslås kommer att verka i samhällsekonomisk
riktning.

Utskottets beräkningar angående tullnivåns förändringar följer främst
kommitténs konsumtionsincidensbegrepp, d. v. s. den konstruerade tulluppbördens
värde i procent av hemmamarknadens konsumtion. Dessa beräkningar,
som innebär en fiktiv tulltaxering av produktionen för hemmamarknadskonsumtion,
har sådana felmarginaler och brister att de är av ytterst
ringa värde för bedömningen av tullnivån. Detta vill jag motivera här nedan:

1. På flera vitala områden för vår import och konsumtion har tullsatserna
undergått höjningar, dels genom de s. k. sommartullarna 1955, dels genom
omräkning av de kvantitativa tullsatserna till värdetullar och dels genom de
justeringar uppåt som utskottet nu föreslår.

Såsom »motvikt» har man sänkt tullsatserna för sådana typiska hemmamarknadsvaror
som trä och papper, där tullskvddet saknar praktisk betydelse.
Man har alltså rent matematiskt låtit höjningar och sänkningar kompensera
varandra.

2. Förändringar i konsumtionen både emellan olika varugrupper och i den
totala konsumtionens höjd sedan 1954 har man icke tagit hänsyn till. Enbart
konsumtionshöjningen kan under denna tid beräknas till ca 20 %.

3. Vid framräkningen av den belastning tullarna utövar på konsumtionen
har man haft synnerligen svåra korrigerings- och uppskattningsarbeten att
göra. Ty produktionsstatistiken, som legat till grund för beräkningar av konsumtionen,
har man måst »rensa» med hänsyn till att såväl råvaror som
halv- och helfabrikat ingår i produktionssiffrorna.

4. Importen utgöres till sin största del av varor i högre kvaliteter och därför
till högre priser än vad som genomsnittligt tillverkas inom landet i motsvarande
produktionsgrenar. Genom övergången till värdetullar kommer
härigenom importen att hårdare belastas och följaktligen även konsumtionen.

5. Slutligen har utskottet vid sina beräkningar undantagit hela gruppen
livsmedel, alltså även trädgårdsnäringens produkter som dock tillhör tulltaxan
och icke ingår i jordbruksregleringen. Vidare har man undantagit kosmetiska
medel och fotografiska artiklar in. in. vid sina beräkningar.

Med hänvisning till dessa fakta torde det klart framgå att den teoretiska
incidensen på konsumtionen år 1954 såsom riktpunkt för beräkningarna av
tullnivåns förändringar har ett ytterst ringa värde.

Ett helt annat och fastare grepp på tullnivåns förändringar får man genom
att använda sig av det traditionella måttet på tullnivån, nämligen importincidensen,
d. v. s. tulluppbördens storlek i förhållande till värdet av
importen. Och därvid bör man rätteligen ta läget 1952 som jämförelsepunkt,
det år då tullkommittén tillsattes. Då anförde departementschefen i sina direktiv
dels den stora betydelsen för Sveriges välstånd av det internationella
varubytet genom att vår handel med främmande länder bleve så fri och om -

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

363

tattande som möjligt, dels det betydelsefulla att vid eu övergång till värdetullar
vi icke finge frångå den politik med låga tullar, som sedan länge förts,
och dels att man borde undersöka möjligheterna att undvara lullskydd på
områden, där inhemsk produktion icke förelåge.

Utskottet har emellertid liksom kommittén och Kungl. Maj:t även presterat
siffror ang. importincidensen. Tyvärr har man begränsat detta till tullbelagda
industriprodukter närmast avsedda för privat konsumtion och med
1954 års siffror som bas. Härav framgår att importen inkl. tull år 1954 av
dylika industriprodukter uppgick till 4 670 milj. kr. och tulluppbörden härpå
utgjorde 394 milj. kronor, d. v. s. 9,2 % importincidens. Om de av utskottet
föreslagna tullsatserna appliceras på 1954 års import har utskottet funnit
att tulluppbörden då skulle uppgått till 454 milj. kr. eller 10,6 %, alltså en
ökning med 60 milj. kr.

Om denna siffra sedan korrigeras med hänsyn till den ökning av importen
som skett mellan åren 1954 och 1957, så bör man öka tulluppbörden med
ca 30 %. Detta betyder att tullhöjningen genom den föreslagna nya tulltaxan
skulle, om inte importen ändrat karaktär sedan 1954, utgöra ca 78 milj. kr.
räknat på importen av tullbelagda industriprodukter.

Man kan sedan med ledning av dessa siffror göra en uppskattning av vad
detta ökade tullskydd betyder för den privata konsumtionen i prishöjande
riktning. Det torde då vara mycket sannolikt, att det nya tulltaxeförslaget
innebär att konsumtionen nu kommer att belastas med omkring 200 å 250
milj. kr. mer än år 1954.

Mot bakgrunden av de redovisade importincidenssiffrorna och härovan
gjorda uppskattning av belastningen på konsumtionen anser jag, att man
näppeligen kan såsom utskottet konstatera, att de föreslagna tullsatserna
»innebär en i huvudsak oförändrad tullnivå».

Till detta kan ytterligare fogas den reflexionen att övergången till huvudsakligen
värdetullar innebär ett avbrytande av den successiva sänkningen av
vår tullnivå. Och denna sänkning har otvivelaktigt varit av en viss betydelse
för ett stärkande av vår exportindustri och för den fortgående höjningen av
vår levnadsstandard. Ett noga aktgivande på verkningarna av den nya tulltaxan
för vår exportindustri och de härmed sammanknippade sysselsättningsproblemen
måste därför bli särskilt angeläget i fortsättningen.

364

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Bilaga

Tullsatser på textilområdet

Anm. Beträffande varor av syntetsilke avser uppgifterna om tullsatserna i propositionen
och kommittéförslaget den tid då tullen å garnet skulle vara suspenderad; i fråga om nr
56.01—56.04 har vid angivande av kommittéförslaget hänsyn icke tagits till av kommittén
föreslagen suspendering av tullen på syntetfibrer. Förekommande vikttullsatser är angivna
i kronor per 100 kilogram. I de fall då utskottets förslag skiljer sig från tullsatserna i propositionen,
har detta utmärkts genom kursivering.

Tulltaxe nummer -

50.01

50.02

50.03

50.04

50.05

50.06

50.07

50.08

50.09

50.10

51.01

51.02

51.03

51.04

52.01

52.02

53.01

53.02

53.03

53.04

53.05

Förkortad rubriktext	Proposi- tionen	Tulltaxe- kommittén	Utskottets förslag
Silkeskokonger..................................	Fri	Fri	Fri
	Fri	Fri	Fri
Avfall av natursilke.............................	Fri	Fri	Fri
Garn av natursilke, ej i detaljhandelsuppläggningar. .	6 %	6 %	6 %
Garn av schappesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar	6 %	6 %	6 %
Garn av bourettesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar	6 %	6 %	6 %
Garn av natursilke i detaljhandelsuppläggningar ....	6 %	6 %	6 %
	Fri	Fri	Fri
Vävnader av natursilke..........................	12 %	14 %	12 %
Vävnader av bourettesilke........................	12 %	14 %	13 %
Gam av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textil-fibrer, ej i detaljhandelsuppläggningar: A. av syntetiska textilfibrer: 1. cordgarn .................................	Fri	Fri	16 %
2. annat....................................	Fri	Fri	Fri
B. av konstgjorda textilfibrer ....................	20 o/0	20 %	20. o/,
Enfibertråd av syntetiskt eller konstgjort textil-material: A. av syntetiskt textilmaterial....................	Fri	Fri	Fri
B. av konstgjort textilmaterial...................	20 o/„	20 %	20.%
Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textil-fibrer, i detaljhandelsuppläggningar: A. av syntetiska textilfibrer......................	Fri	Fri	Fri
B. av konstgjorda textilfibrer.....................	20 %	20 %	20 %
Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer: A. av syntetiskt textilmaterial: 1. cordväv..................................	Fri	Fri	16 %
2. andra slag................................	10 %	14 %	12 %
B. av konstgjort textilmaterial...................	20 %	20 %	20 o/,
Gam av textilfibrer i förening med metalltråd: A. avsett att användas uteslutande för tillverkning av elektriska ledningssnören...................	Fri	Fri	Fri
B. andra slag...................................	20 %	20 %	20 %
Vävnader av metalltråd eller av till nr 52.01 hän-förligt gam....................................	20 “/„	20 %	20 %
Ull av får, okardad och okammad.................	Fri	Fri	Fri
Andra djurhår (fina eller grova), okardade och okam-	Fri	Fri	Fri
Avfall av fårull eller andra djurhår (fina eller grova), icke rivet......................................	Fri	Fri	Fri
Rivna varor av fårull eller andra djurhår (fina eller	Fri	Fri	Fri
Fårull och andra djurhår (fina eller grova), kardade eller kammade..................................	Fri	Fri	Fri

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 19H8

365

Tulltaxe- nummer	Förkortad rubriktext	Proposi- tionen	Tulltaxe- kommittén	Utskottets förslag
53.06	Kardgarn av fårull, ej 1 detaljhandelsuppläggningar. .	5 %	5 %	5 %
53.07	Kamgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar. .	5 %	7 %	« %
53.08	Garn av fina djurhår (kardade eller kammade), ej i detaljhandelsuppläggningar: A. kardgarn....................................	5 %	5 %	5 %
	B. kamgarn....................................	5 %	7 %	« %
53.09	Garn av tagel eller andra grova djurhår, ej i detalj-handelsuppläggningar: A. t. o. m. nr 6 metrisk numrering................	5 %	5 %	5 %
	B. över nr 6....................................	Fri	Fri	Fri
53.10	Garn av fårull eller andra djurhår (fina eller grova) i detaljhandelsuppläggningar.....................	5 %	7 %	« %
53,11	Vävnader av fårull eller fina djurhår: A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konst-gjorda textilfibrer............................	20 %	20 %	20 %
	B. andra slag..................................	12 %	14—15 %	14 %
53.12	Vävnader av grova djurhår, andra än tagel .........	12 %	14 %	13 %
53.13	Vävnader av tagel...............................	12 %	14 %	13 %
54.01	Lin, oberett ....................................	Fri	Fri	Fri
54.02	Rami, oberedd..................................	Fri	Fri	Fri
54.03	Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar: A. enkelt: 1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering.............	9 %	9 %	9 %
	2. över nr 35................................	Fri	Fri	Fri
	B. flertrådigt...................................	9 %	11 %	10 %
54.04	Garn av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar . .	9 %	11 %	10 %
54.05	Vävnader av lin eller rami........................	13 %	15 %	14 %
55.01	Bomull, okardad och okammad...................	Fri	Fri	Fri
55.02	Bomullslinters..................................	Fri	Fri	Fri
55.03	Avfall av bomull, okardat och okammat...........	Fri	Fri	Fri
55.04	Bomull, kardad eller kammad....................	10 %	10 %	10 %
55.05	Garn av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar: A. sytråd......................................	12 %	14 %	13 %
	B. annat: 1. t. o. m. nr 89 engelsk numrering.............	8 %	8 %	8 %
	2. över nr 89................................	Fri	Fri	Fri
55.06	Garn av bomull i detaljhandelsuppläggningar: A. sytråd ......................................	12 %	14 %	13 %
	B. annat.......................................	8 %	8 %	8 %
55.07	Gasvävnader av bomull..........................	12 %	14 %	13 %
55.08	Frottévävnader av bomull........................	12 %	14 %	13 %
55.09	Andra vävnader av bomull: A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konst-gjorda textilfibrer............................	20 %	20 %	20 %
	B. andra slag...................................	12 %	14 %	13 %
56.01	Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke beredda för spinning.............................	« %	8 %	OC 5?
56.02	Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer......................	8 %	8 %	8 %
56.03	Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer icke berett för spinning..............................	8 %	« %	8 %
56.04	Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer beredda för spinning....................................	8 %	8 %	8 %
56.05	Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, ej i detaljhandelsuppläggningar: A. t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering.........	10 %	12 %	11 %
	B. över nr 89...................................	Fri	Fri	Fri
56.06	Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i detaljhandelsuppläggningar.....................	10 %	12 %	11 %

366	Bevillningsutskottets betänkande nr	B 1 år	1958
Tulltaxe- nummer	Förkortad rubriktext	Proposi- tionen	Tulltaxe- kommittén	Utskottets förslag
56.07	Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textil-fibrer: A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konst-gjorda textilfibrer............................	20 %	20 %	20 %
	B. andra slag...................................	12 %	15 %	13 %
57.01	Mjuk hampa, oberedd...........................	Fri	Fri	Fri
57.02	Manillafibrer, oberedda..........................	Fri	Fri	Fri
57.03	Jute, oberedd...................................	Fri	Fri	Fri
57.04	Andra vegetabiliska textilfibrer, oberedda..........	Fri	Fri	Fri
57.05	Garn av mjuk hampa: A. enkelt: 1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering.............	9 %	9 %	9 %
	2. över nr 35................................	Fri	Fri	Fri
	B. flertrådigt...................................	9 %	11 %	10 %
57.06	Garn av jute: A. enkelt......................................	8 %	9 %	9 %
	B. flertrådigt...................................	8 %	11 %	10 %
57.07	Garn av andra vegetabiliska textilfibrer: A. av kokosfibrer...............................	Fri	Fri	Fri
	B. av andra fibrer: 1. enkelt....................................	9 %	9 %	9 %
	2. flertrådigt................................	9 %	11 %	10 %
57.08	Garn av papper: A. enkelt......................................	8 %	Q O/ " /O	9 %
	B. flertrådigt...................................	8 %	il %	10 %
57.09	Vävnader av mjuk hampa........................	13 %	15 %	11 %
57.10	Vävnader av jute ...............................	10 %	11 %	11 %
57.11	Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer: A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textil-fibrer .......................................	7 %	7 %	7 %
	B. av andra fibrer..............................	12 %	12 %	12 %
57.12	Vävnader av pappersgarn........................	10 %	11 %	11 %
58.01	Mattor, knutna: A. med högst 250 knutar på en längd av 1 m.......	250: —	250: —	250: —
	B. med mer än 250 men ej mer än 450 knutar på en längd av 1 m................................	350: —	350: —	350: —
	C. med mer än 450 knutar på eu längd av 1 m.....	600: —	600: —	600: —
58.02	Andra mattor: A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textil-fibrer .......................................	7 %	7 %	7 %
	B. av annat textilmaterial.......................	12 %	12 %	12 %
58.03	Gobelänger.....................................	12 %	12 %	12 %
58.04	Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader.........	12 %	14 %	13 %
58.05	Band: A. sammets-, plysch-, ögle- och sniljband..........	14 %	15 %	14 %
	B. andra slag: 1. av ändlösa syntetiska textilfibrer............	10 %	15 %	12 %
	2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...........	20 %	20 %	20 %
	3. av annat textilmaterial.....................	14 %	15 %	14 %
58.06	Etiketter, märken och liknande artiklar: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	10 %	15 %	12 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	20 %	20 %	20 %
	G. av annat textilmaterial.......................	14 %	15 %	14 %
58.07	Sniljgarn och sniljer, snörmakeriarbeten och dylika arbeten: A. sniljgarn och sniljer: 1. av bomull................................	8 %	8 %	8 %
	2. av annat textilmaterial.....................	12 %	12 %	12 %
	B. andra slag: 1. av ändlösa syntetiska textilfibrer............	10 %	15 %	12 %
	2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..........	20 %	20 %	20 %

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

367

Tulltaxe- nummer	Förkortad rubriktext	Proposi- tionen	Tulltaxe- kommittén	Utskottets förslag
	3. av annat textilmaterial.....................	14 %	15 %	14 %
58.08	Tyll och nätknytningar, omönstrade:
	A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	10 %	15 %	12 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	20 o/0	20 %	20 %
	C. av annat textilmaterial.......................	14 %	15 %	15 %
58.0!)	Tyll och nätknytningar, mönstrade; spetsar och spets-
	vävnader:
	A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	10 %	15 %	12 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	20 %	20 %	20 o/o
	C. av annat textilmaterial.......................	14 %	15 %	15 %
58.10	Broderier:
	A. av ändlösa syntetiska textillibrer...............	10 %	15 %	12 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	20 %	20 %	20 °/o
	C. av annat textilmaterial.......................	14 %	15 %	15 %
50.01	Vadd samt varor av vadd:
	A. Vadd samt varor av vadd:
	1. sanitetsbindor och sanitetstamponger........	13 %	13 %	13 %
	2. andra slag................................	10 %	10 %	10 %
	B. stoft, noppor o. d.............................	Fri	Fri	Fri
59.02	Stampad filt....................................	10 %	12 %	11 %
59.03	Fiberduk.......................................	10 %	12 %	11 %
59.04	Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor:
	A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	14 %	20 %	15 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	420 %	20 %	20 o/o
	C. av annat textilmaterial:
	1. enkelt....................................	9 %	9 %	9 %
	2. flertrådigt................................	9 %	11 %	10 %
59.05	Nät:
	A. fisknät:
	1. av bomull................................	25: —		25: —
	2. av annat textilmaterial.....................	45: —	j 1" ^	45: —
	B. andra slag:
	1. av ändlösa syntetiska textilfibrer............	14 %	20 %	15 o/o
	2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...........	20 %	20 %	20 o/o
	3. av annat textilmaterial.....................	10 %	11 %	10 %
59.06	Andra varor av garn:
	A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	14 %	20 %	15 o/o
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	20 %	20 %	20 %
	C. av annat textilmaterial.......................	10 %	11 %	10 %
59.07	Vävnader överdragna med stärkelseklister el. lik-
	nande ämne:
	A. Bokbindarklot...............................	8 %	8 %	8 %
	B. andra slag...................................	12 %	14 %	13 %
59.08	Vävnader överdragna med cellulosaderivat:
	A. bokbindarklot...............................	8 %	8 %	8 %
	B. andra slag..................................	12 %	14 %	13 o/o
59.09	Vaxduk ........................................	12 %	14 %	13 o/o
59.10	Linoleummattor................................	10 %	10 %	10 %
59.11	Vävnader, impregnerade, överdragna med gummi:
	A. cordväv av ändl. syntetiska textilfibrer.........	Fri	Fri	16 %
	B. cordväv av ändl. konstgjorda textilfibrer........	20 %	20 % .	20 %
	C. andra slag...................................	12 %	14 %	13 o/o
59.12	Vävnader med annan impregnering................	12 %	14 %	13 °/o
59.13	Elastiska vävnader, i förening med gummitråd:
	A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	10 %	14 %	12 o/o
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	18 %	18 %	18 %
	C. av annat textilmaterial.......................	12 %	14 %	13 o/o
59.14	Vekar och glödstrumpor.........................	12 %	13 %	13 %
59.15	Brandslangar...................................	10 %	214 %	11 %

1 Max. 200: —

2 Kommittéförslaget upptager tullfrihet för slangar med invändig beklädnad.

368

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe- nummer	Förkortad rubriktext	Proposi- tionen	Tulltaxe- kommittén	Utskottets förslag
59.16	Driv- och transportremmar.......................	10 %	10 %	10 %
59.17	Andra textilvaror för tekniskt bruk................	10 %	12 %	11 %
60.01	Trikåväv, icke innehållande gummi: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	8 %	11 %	10 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	20 %	20 %	20 %
	C. av annat textilmaterial.......................	14 %	15 %	10 %
60.02	Vantar av trikå: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	8 %	11 %	10 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	20 %	20 %	20 %
	C. av annat textilmaterial.......................	14 %	15 %	10 %
60.03	Strumpor: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	14 %	‘16 %	10 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	20 %	20 %	20 %
	C. av annat textilmaterial.......................	14 %	15 %	10 %
60.04	Underkläder av trikå: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	8 %	11 %	10 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	20 %	20 %	20 %
	C. av annat textilmaterial.......................	*14 %	15 %	10 %
60.05	Överkläder av trikå: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	12 %	15 %	10 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	17 %	17 %	17 %
	C. av annat textilmaterial.......................	14 %	15 %	10 %
60.06	Trikåväv, innehållande gummi: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	10 %	14 %	12 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer . ............	18 %	18 %	18 %
	C. av annat textilmaterial.......................	12 %	14 %	10 %
61.01	Överkläder för män eller gossar: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	12 %	15 %	10 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	17 %	17 %	17 %
	C. av annat textilmaterial.......................	12 %	13 %	10 %
61.02	överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	12 %	15 %	10 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	17 %	17 %	17 %
	C. av annat textilmaterial.......................	14 %	15 %	10 %
61.03	Underkläder för män eller gossar: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	12 %	15 %	10 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	17 %	17 %	17 %
	C. av annat textilmaterial.......................	14 %	15 %	10 %
61.04	Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	12 %	15 %	10 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	17 %	17 %	17 %
	C. av annat textilmaterial.......................	14 %	15 %	10 %
61.05	Näsdukar: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	10 %	14 %	12 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	20 %	20 %	20 %
	C. av annat textilmaterial.......................	12 %	14 %	10 %
61.06	Sjalar, scarfar, halsdukar, slöjor och liknande artiklar: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	10 %	14 %	12 %
	B. av ändlösa konstgjorda textiifibrer.............	20 %	20 %	20 %
	G. av annat textilmaterial.......................	12 %	14 %	10 %
61.07	Slipsar.........................................	17 %	17 %	17 %
61.08	Besättningsartiklar till kläder för kvinnor eller flickor: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	12 %	15 %	10 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	17 %	17 %	17 %
	C. av annat textilmaterial.......................	14 %	15 %	10 %
61.09	Korsetter, bysthållare och liknande artiklar: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	12 %	15 %	10 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	17 %	17 %	17 %

1 Kommittéförslaget upptager 8 % för kräppstrumpor.
a Min. 350: — eller 450: — beroende på vikten.

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

369

Tulltaxe- nummer	Förkortad rubriktext	Proposi- tionen	Tulltaxe- kommittén	Utskottets förslag
	C. av annat textilmaterial.......................	14 %	15 %	14 %
61.10	Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikå-varor: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	12 %	15 %	13 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	17 %	17 %	17 %
	C. av annat textilmaterial.......................	14 %	15 %	lä %
61.11	Konfektionerade tillbehör till kläder: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	12 %	15 %	13 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	17 %	17 %	17 %
	C. av annat textilmaterial.......................	14 %	15 %	lä %
62.01	Res- och sängfiltar..............................	12 %	14 %	13 %
62.02	Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	10 %	14 %	12 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	20 %	20 %	20 %
	C. av annat textilmaterial......................	13 %	15 %	14 %
62.03	Säckar: A. synbarligen begagnade........................	Fri	Fri	Fri
	B. andra slag...................................	10 %	11 %	11 %
62.04	Presenningar m. m............................	13 %	15 %	14 %
62.05	Andra konfektionerade textilvaror: A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............	12 %	15 %	13 %
	B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............	17 %	17 %	17 %
	C. av annat textilmaterial.......................	14 %	15 %	lä %
63.01	Kläder och tillbehör därtill, skodon och huvudbona-der, allt för såvitt varorna äro synbarligen begagnade	14 %	15 %	15 %
63.02	Lump.......................................	Fri	Fri	Fri

24 Iiihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr II I