Bevillningsutskottets betänkande nr 9 (Betänkande 1948:Bevu9 bevu)

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

Nr 9.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition nr 10, såvitt propositionen avser förslag
till förordning angående ändring i förordningen den
25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt samt förslag till
förordning angående ändring i förordningen den 30
juni 1943 (nr 477) om skatt å vissa pälsvaror, jämte
i ämnet väckta motioner.

I en den 3 januari 1948 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 10, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga — förutom förslag till förordning om försäljningsskatt
och förslag till förordning om slutlig avveckling av den allmänna omsättningsskatten,
rörande vilka förslag bevillningsutskottet avser att senare framlägga
särskilt betänkande — vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251)
om varuskatt; samt

2) förordning angående ändring i förordningen den 30 juni 1943 (nr 477)
om skatt å vissa pälsvaror.

De ovannämnda under 1) och 2) upptagna författningsförslagen äro av
följande lydelse: 1

1 Bihang till riksdagens protokoll I9i8. 7 samt. Nr 9.

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr

251) om varuskatt.

Härigenom förordnas, dels att 1, 3—9 samt 14 och 15 §§ förordningen den
25 maj 1941 om varuskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,
dels ock att den vid förordningen fogade förteckningen över varor, för
vilka varuskatt skall erläggas, skall erhålla den ändrade lydelse, som fram -

går av härvid fogad bilaga.

Nuvarande lydelse:

För vara---- skatt (varu skatt).

Skatt utgår —- --eller tandlä kare.

1. Skatten utgår — ---bedriva

rörelsen.

2. Varans beskattningsvärde är
lika med det pris, som den skattskyldige
i allmänhet betingar sig för
varan vid försäljning till detaljhandlare
eller, i fall där försäljning till
detaljhandlare icke bedrives, det
pris, som den skattskyldige kan an- 1

Föreslagen Ig delse:

§•

För vara —--skatt (varu skatt).

Såsom skattepliktig tillverkning år
att anse även omformning eller omarbetning
av vara, avsedd att hållas
till salu i sålunda förändrat skick.
I fråga om varor, avsedda att saluhållas
i särskild förpackning, såsom
flaskor, tuber, burkar eller dylikt, är
varans anbringande i förpackningen
jämväl att anse såsom skattepliktig
tillverkning.

Skatt utgår —- --eller tandlä kare.

§•

1. Skatten utgår---bedriva

rörelsen.

1 Senaste lydelse se beträffande 3, 8 och 14 §§ 1946: 144 samt beträffande 7 och 9 §§ 1943: 329.

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

Nuvarande lydelse:
tagas hava betingat sig, därest sådan
försäljning skett. I intetdera fallet
skall varuskatten inberäknas i priset.

För vara,---i förvärvssyfte.

Det ankommer--— givna stad ganden.

1. Tillverkning, som i 1 § första
stycket avses, skall stå under statens
kontroll.

Kontrollen utövas av kontrollstyrelsen
med biträde av särskilda kontrolltjänstemän.

2. Kontrolltjänsteman äger—---

använda lokaler.

3. Tillverkare skall---behöv lig

handräckning.

4. Tillverkare är — — — tillhörande
handlingar.

5. Tillverkare skall — — — att
lämna.

6. Återförsäljare av---skat tepliktig

vara.

1. Den som ämnar bedriva tillverkning,
som i 1 § första stycket avses,
skall därom göra skriftlig anmälan
till kontrollstyrelsen minst fjorton
dagar före tillverkningens påbörjande
med angivande av företagets
namn och belägenhet, tillverkarens
fullständiga namn och postadress, det
eller de varuslag, tillverkningen är

Föreslagen lydelse:
tagas hava betingat sig, därest sådan
försäljning skett; och skall i intetdera
fallet varuskatten inberäknas i
priset. Därest den skattskyldige regelmässigt
försäljer allenast en obetydlig
del av varan till detaljhandlare,
skall vid tillämpning av bestämmelserna
i detta stycke så anses
som om försäljning till detaljhandlare
icke bedreves.

För vara,----i förvärvssyfte.

Det ankommer — —- — givna
stadganden.

§•

1. Tillverkning, som i 1 § första
och andra styckena avses, skall stå
under statens kontroll.

Kontrollen över tillverkningen
ävensom över skattens behöriga utgörande
utövas av kontrollstyrelsen
med biträde av särskilda kontrolltjänstemän.

2. Kontrolltjänsteman äger — — —
använda lokaler.

3. Tillverkare skall — ---behöv lig

handräckning.

4. Tillverkare är — — — tillhörande
handlingar.

5. Tillverkare skall — — — att
lämna.

6. Återförsäljare av----skat tepliktig

vara.

§•

1. Den som ämnar bedriva tillverkning,
som i 1 § första eller andra
stycket avses, skall därom göra
skriftlig anmälan till kontrollstyrelsen
minst fjorton dagar före tillverkningens
påbörjande med angivande
av företagets namn och belägenhet,
tillverkarens fullständiga namn och
postadress, det eller de varuslag, till -

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

Nuvarande lydelse:
avsedd att omfatta, samt dagen för
dess påbörjande.

Inträder ändring---kontroll styrelsen

därom.

2. Önskar tillverkare göra avbrott
i rörelsen, skall han i förväg göra
skriftlig anmälan därom till kontrollstyrelsen
med uppgift om den tid, avbrottet
avser. Under sagda tid må rörelsen
icke bedrivas.

Ämnar tillverkare---att ske.

Den som bedriver tillverkning, som
i 1 § första stycket avses, skall inom
en månad efter varje kalenderkvartals
utgång eller, där kontrollstyrelsen
finner skål meddela sådan föreskrift,
inom fjorton dagar efter varje
kalendermånads utgång till kontrollstyrelsen
insända en på tro och heder
avgiven deklaration angående beskattningsvärdet
av de varor, som under
den tid deklarationen avser av
honom eller för hans räkning levererats
till köpare eller tagits i anspråk
för vidare bearbetning. Härvid
må avdrag göras för värdet av varor,
som

Föreslagen lydelse:
verkningen är avsedd att omfatta,
samt dagen för dess påbörjande.

Inträder ändring —---- kontroll styrelsen

därom.

2. önskar tillverkare göra avbrott
i rörelsen, skall han i förväg göra
skriftlig anmälan därom till kontrollstyrelsen.
Anmälan bör innehålla
uppgift om den tid avbrottet avser;
kan sådan uppgift icke lämnas, skall
tillverkaren, då han ämnar återupptaga
rörelsen, i förvåg göra skriftlig
anmälan därom till kontrollstyrelsen.
Under tid, för vilken avbrott är
anmält eller, då tid för avbrottet ej
angivits, innan anmälan om rörelsens
återupptagande gjorts, må rörelsen
icke bedrivas.

Ämnar tillverkare---— att ske.

§•

1. Den som bedriver tillverkning,
som i 1 § första eller andra stycket
avses, skall senast å femtonde dagen
i andra månaden efter varje kalendermånads
utgång till kontrollstyrelsen
insända en på tro och heder
avgiven deklaration angående beskattningsvärdet
av de varor, som under
kalendermånaden av honom eller för
hans räkning levererats till köpare
eller tagits i anspråk för vidare bearbetning.

Om särskilda skäl därtill äro äger
kontrollstyrelsen föreskriva, att deklaration
skall avse kalenderkvartal i
stället för kalendermånad, i vilket
fall deklaration skall insändas inom
en månad efter varje kvartals utgång.
Kontrollstyrelsen må ock, om
särskilda skål därtill åro, föreskriva
att deklaration skall insändas inom
annan tid ån i det föregående år
sagt, dock tidigast inom femton da -

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

a) använts vid den tillverkning
deklarationen avser och som visas
hava tidigare blivit påförda varuskatt
;

b) återtagits av tillverkaren;

c) enligt bevis av tullmyndighet
utförts ur riket eller till svensk frihamn.

På särskild prövning av kontrollstyrelsen
ankommer, huruvida och i
vad mån avdrag jämväl må göras för
beskattningsvärdet av varor, vilkas
försäljning förorsakat tillverkaren
förlust på grund av bristande betalning
från köparen.

Deklaration skall---trovär diga

personer.

1. Tillverkare skall---kon trollstyrelsens

postgirokonto.

gar och senast inom två månader efter
utgången av den månad eller det
kvartal deklarationen avser.

2. I deklaration som i 1 mom. avses
må avdrag göras för beskattningsvärdet
av varor, som

a) använts vid den tillverkning
deklarationen avser och som visas
hava tidigare blivit påförda varuskatt
;

b) enligt bevis av tullmyndighet
utförts ur riket eller till svensk frihamn.

På särskild prövning av kontrollstyrelsen
ankommer, huruvida och i
vad mån avdrag jämväl må göras för
beskattningsvärdet av varor, vilka
tillverkaren återtagit eller vilkas försäljning
förorsakat honom förlust på
grund av bristande betalning från
köparen.

3. Deklaration skall — — — trovärdiga
personer.

4. Underlåter tillverkare av skattepliktig
vara att avgiva deklaration
som avses i t mom. eller befinnes avgiven
deklaration oriktig, äger kontrollstyrelsen
fastställa den skatt,
som rätteligen skall utgå. I fall av
underlåtenhet att avgiva deklaration
må kontrollstyrelsen jämväl, om särskilda
skäl därtill åro, meddela tillverkaren
förbud tills vidare, till dess
deklaration avgivits, att förfoga över
skattepliktig vara.

§•

1. Tillverkare skall---kon trollstyrelsens

postgirokonto.

/ fall som avses i 6 § i mom. första
punkten ankommer det på kontroll -

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

Nuvarande lydelse:

2. Erlägges icke skatten inom föreskriven
tid, må kontrollstyrelsen
meddela tillverkaren förbud tills vidare,
till dess skatten guldits, att förfoga
över skattepliktig vara.

3. Tillverkare är---finner

erforderligt.

Ställes ej — — — motsvarande
tillämpning.

4. Försummar någon att inbetala
skatt, som det enligt denna förordning
åligger honom att erlägga, må
skatten på framställning av kontrollstyrelsen
omedelbart utmätas med
det belopp, vartill kontrollstyrelsen
efter verkställd undersökning fastställer
densamma.

1. Vid införsel —- — — varans
beskattningsvärde.

3. Skatt, som---beträffan de

skatten.

4. Deklaration eller — —- — till
kontrollstyrelsen.

Befinnes vid — — — skall erläggas.

Föreslagen lydelse:
styrelsen att bestämma och meddela
den skattskyldige tid, inom vilken
skatten skall erläggas.

2. Erlägges icke skatten inom tid,
som angives i i mom. första stycket
eller som kontrollstyrelsen med stöd
av 1 mom. andra stycket föreskrivit,
må kontrollstyrelsen meddela tillverkaren
förbud tills vidare, till dess
skatten guldits, att förfoga över skattepliktig
vara.

3. Tillverkare är — —- — finner
erforderligt.

Ställes ej — —- — motsvarande
tillämpning.

4. Försummar någon att inbetala
skatt, som det enligt denna förordning
åligger honom att erlägga, må skatten
på framställning av kontrollstyrelsen
omedelbart utmätas.

§•

1. Vid införsel — —- -— varans
beskattningsvärde.

2. Deklaration erfordras icke beträffande
sådan skattepliktig vara,
som avses i 3 § 2 mom. andra stycket.
Beträffande sådan vara skall den
skattskyldige i stället till tullmyndigheten
avlämna skriftlig försäkran
i två exemplar rörande ändamålet
med införseln; dock att sådan försäkran
icke erfordras därest det är
uppenbart att varan införes för annat
ändamål än försäljning eller användning
i förvärvssyfte.

3. Skatt, som---— beträffan de

skatten.

4. Deklaration eller —- — — till
kontrollstyrelsen.

Befinnes vid — — — skall erläggas.

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

Nuvarande lydelse:

Vad i---- detta moment.

5. För vara,----Kungl. Maj :t

bestämmer.

Skatt utgår icke för vara, som införes
under sådana omständigheter,
att tullfrihet för densamma åtnjutes.
Dock föreligger skattskyldighet
vid återinförsel av vara, för vilken
skatt icke erlagts eller för vilken erlagd
skatt restituerats.

6. Formulär till — — — kontrollstyrelsen
gemensamt.

Den som utan föreskriven anmälan
bedriver tillverkning, som i 1 § första
stycket avses, eller efter sådan anmälan,
som i 5 § 2 mom. sägs, fortsätter
rörelsen eller i strid mot förbud,
varom i 7 § 2 mom. sägs, förfogar
över vara, straffes med dagsböter,
ej under tjugu.

Underlåter någon — — — trehundra
kronor.

Föreslagen lydelse:

Vad i---detta moment.

5. För vara,---Kungl. Maj :t

bestämmer.

Skattskyldig må vidare enligt kontrollstyrelsens
bestämmande åtnjuta
restitution av skatt för till riket införd
vara, som styrkes vara obrukbar
på grund av fel eller brist i godset.
Ansökan om restitution, varom
i detta stycke förmäles, bör göras
inom en månad från det införseln
skedde.

Skatt utgår icke för vara, som införes
under sådana omständigheter,
att för densamma åtnjutes tullfrihet
enligt 5, 6 eller 8 § tulltaxeförordningen.
Dock föreligger skattskyldighet
vid återinförsel av vara, för vilken
skatt icke erlagts eller för vilken
erlagd skatt restituerats.

6. Formulär till---kontroll styrelsen

gemensamt.

§•

Den som utan föreskriven anmälan
bedriver tillverkning, som i 1 § första
eller andra stycket avses, eller efter
anmälan om avbrott i rörelsen fortsätter
rörelsen i strid mot bestämmelserna
i 5 § 2 mom., straffes med
dagsböter, ej under tjugu.

Den som i strid mot förbud, varom
i 6 § 4 mom. eller 7 § 2 mom. sägs,
förfogar över vara, straffes med
dagsböter, ej under fyrtio, eller, där
omständigheterna äro synnerligen
försvårande, med fängelse i högst sex
månader.

Underlåter någon — — — trehundra
kronor.

14 §.

Av rörelseidkare begången förse- Förseelse, som i 9 § avses, må åtaelse,
som i 9 § avses, åtalas vid all- las, förutom vid laga domstol i brott -

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

Nuvarande lydelse:
män underrätt i den ort, där rörelsen
bedrives.

Förseelse, som avses i 9 § andra
stycket, må av allmän åklagare åtalas
allenast efter angivelse av kontrollstyrelsen.

Böter och — — — tillfalla kronan.

Föreslagen lydelse:
mål, vid den rätt, där rörelseidkaren
skall svara i tvistemål i allmänhet,
eller vid rätten i den ort, där
rörelsen bedrives.

§•

Förseelse, som avses i 9 § tredje
stycket, må av allmän åklagare åtalas
allenast efter angivelse av kontrollstyrelsen.

Böter och---tillfalla kronan.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.

I samband med förordningens ikraftträdande skall följande iakttagas.

1. Den vid förordningen om varuskatt fogade förteckningen över varor,
för vilka varuskatt skall erläggas, skall såvitt angår putsmedel för läderarbeten
eller skodon gälla enligt den äldre lydelsen för tiden till och med den
30 juni 1948.

2. Vad i 6 § i dess nya lydelse stadgas angående den tid deklaration skall
avse och tiden för deklarations avgivande skall icke äga tillämpning beträffande
deklaration, avseende tid före den 1 april 1948.

(Fortsättning å författningsförslaget se sid. 10—13).

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

Nuvarande lydelse:

Förteckning

över

varor, för vilka varuskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning hänförliga
till nedanstående statistiska nummer

Statistiskt

Varuslag

Skattesats,
procent av
beskattnings-värdet

ur 298—302

Choklad med tillsats av socker; konfityrer, såsom kara-meller, konfekt, dragéer, kola, marsipan, marmelad i
bitar, glacerade eller kanderade frukter och bär, tugg-gummi, glass, käx med överdrag eller mellanlägg av
socker, choklad, fruktgelé e. dyl., lakrits med tillsats
av socker eller i form av båtar, figurer, remmar e. dyl.,
pastiljer och tabletter, med undantag av citronsyre-tabletter, samt med socker försatta gelé- och lemonad-pulver........................................

A nm. 1. Vid tillämpning av förordningen om varuskatt skola
följande varor icke anses såsom konfityrer, nämligen tårtor,
bakelser, maränger, tebröd och andra liknande bakverk
samt färdigställda, för hushåll, restauranger eller matser-veringar avsedda efterrätter, helt eller delvis bestående av
glass.

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

Föreslagen lydelse:

Förteckning

över

varor, för vilka varuskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning hänförliga
till nedanstående statistiska nummer

Statistiskt

Va r u«l

Skattesats,
procent av
beskattningsvärdet -

ur 298—302

Choklad- och konfityrvaror, hänförliga till följande varu -

grupper:

choklad eller ersättningsmedel härför, med tillsats av
socker eller sötningsmedel;

lakritsvaror, med tillsats av socker, sötningsmedel,
kryddor eller essenser;

karameller, praliner, konfekt, dragéer, kola, pastiljer,
tabletter, tuggummi och dylika sötsaker;

käx med överdrag eller mellanlägg av choklad, socker,
fruktgelé eller dylikt;

marsipan, mandelmassa eller liknande massa;

i utformade figurer, stänger eller stycken framställda
sötsaker, innehållande:

lakrits även utan tillsats av socker, sötningsmedel,
kryddor eller essenser;

marsipan, mandelmassa eller liknande massa;

marmelad eller ersättningsmedel härför;

glaserade eller kanderade frukter, bär, andra
växtdelar eller ersättningsmedel härför;

glass;

med socker eller sötningsmedel försatta pulver och
tabletter, avsedda för beredning av läskedrycker .

A nm. 1. Bestämmelserna i förordningen om''varuskatt
äro icke tillämpliga å följande varor, nämligen kakaooch
glasspulver (med eller utan tillsats av socker!
eller sötningsmedel), tårtor, bakelser, tebröd och
liknande bakverk, ej heller ä färdigställda, för hushåll,
restauranger eller matserveringar avsedda efterrätter,
helt eller delvis bestående av glass. Vad nu j
sagts gäller även om bakverket eller efterrätten är \

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

Nuvarande lydelse:

Statistiskt nr	V a r u s 1 a g	Skattesats, procent av beskattnings-värdet
ur 582: 2,	A n m. 2. För sådan marsipan, mandelmassa eller liknan-de massa, som av tillverkaren användes för framställning av icke skattepliktig vara, skall skatt ej utgå. Putsmedel för läderarbeten eller för skodon, oavsett
604	materialet....................’..........	Of)
ur 587—588	Essenser och extrakter, avsedda för beredning av al-
	koholhaltiga drycker...........................	75
591	Tandpulver och tandpasta........................	20
ur 592	Puder, med undantag av ströpuder, samt smink, läpp-
	stift härunder inbegripna....................	75
ur 593	Lukt- eller toalettvatten, med undantag av preparatet
	sprit, glycerin och rosenvatten, samt munvatten, parfymer, badsalt och andra dylika preparat även-som pomada, hårvatten, hårolja, ögonhårskräm, ögonbrynsstift, nagellack samt andra liknande pre-parat för hårets eller naglarnas vård............	20

Bevillningsutskottets betänkande nr 9. 13

Föreslagen lydelse:

Statistiskt nr	Varuslag	Skattesats, procent av beskattnings-värdet
	tillsatt eller belagd med eller däri på annat sätt ingår choklad eller andra varuskattebelagda varor eller socker, under förutsättning dock att varan bibehållit karaktären av tårta, bakelse, Jebröd eller liknande bakverk eller efterrätt av glass. A nm. 2. För sådan marsipan, mandelmassa eller lik-nande massa, som av tillverkaren användes för framställning av icke skattepliktig vara, skall skatt ej utgå.
ur 587—588	Essenser och extrakter, avsedda för beredning av alko-	100
	holhaltiga drycker..............................
591	Tandpulver och tandpasta........................	20
ur 592—593	Puder, med undantag av ströpuder, samt smink och
andra preparat för hudens färgning, läppstift här-	75
	under inbegripna..............................
ur 593	Nagellack, nagelpasta, nagelpolermedel, nagellackbort-tagningsmedel och andra dylika för nagelbehandling avsedda preparat samt ögonhårskräm, ögonbrynsstift och andra liknande preparat för behandling av ögonhår el-	. 75
	ler ögonbryn...................................
ur 593	Parfymer, luktvatten och andra dylika luktgivande preparat, badsalt, nagelbandsvatten, munvatten, toa-lettvatten (med undantag av preparatet sprit, gly-cerin och rosenvatten) samt hårborttagningsmedel och medel mot transpiration, ansiktslera, ansiktsskum och andra dylika till hudkräm icke hänförliga preparat för hudens vård, hårvatten, hårolja, pomada, ondu-leringspreparat, schamponeringsmedel samt andra	40
	preparat för hårets behandling eller vård.........

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 30 juni 1943
(nr 477) om skatt å vissa pälsvaror.

Härigenom förordnas, dels att 3, 6, 7 och 9 §§ förordningen den 30 juni
1943 om skatt å vissa pälsvaror skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives, dels ock att den vid förordningen fogade förteckningen över pälsskinn,
för vilka skatt skall erläggas jämlikt 3 § I mom. nyssnämnda förordning1,
skall erhålla den ändrade lydelse, som framgår av härvid fogad
bilaga.

Nuvarande lydelse:

1. För inom ----omförmälda

förteckningen.

2. För vara, som införes till riket,
utgår skatten med femton procent av
varans värde, beräknat enligt 4 § tulltaxeförordningen
med tillägg av den
tull, som enligt tulltaxan och gällande
bestämmelser om tilläggstull belöper
å varan; dock att beträffande beredda
lösa skinn av räv skatten
skall utgå med minst det belopp, som
enligt 1 mom. utgår vid beredning
inom riket.

Beredare skall — — -— vidare bearbetning.
Avdrag må härvid göras
för skinn, som

a) varit oanvändbara;

b) återtagits till beredningsstället;

c) enligt bevis av tullmyndighet
utförts ur riket eller till svensk frihamn.

Föreslagen lydelse:

§•

1. För inom — —- — omförmälda
förteckningen.

2. För vara, som införes till riket,
utgår skatten med tjugu procent av
varans värde, beräknat enligt 4 § tulltaxeförordningen
med tillägg av den
tull, som enligt tulltaxan och gällande
bestämmelser om tilläggstull belöper
å varan; dock att beträffande
beredda lösa skinn av räv skatten
skall utgå med minst det belopp, som
enligt 1 mom. utgår vid beredning
inom riket.

§•

i. Beredare skall---vidare

bearbetning. Avdrag må härvid göras
för skinn, som

a) varit oanvändbara;

b) enligt bevis av tullmyndighet
utförts ur riket eller till svensk frihamn.

1 Senaste lydelse av förteckningen se 1946: 262.

Bevillningsutskottets betänkande nr 9. 15

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

På särskild prövning av kontrollstyrelsen
ankommer, huruvida och i
vad mån avdrag jämväl må göras för
skinn, vilkas försäljning eller beredning
förorsakat beredaren förlust på
grund av bristande betalning.

Å deklaration — — — om rörelsen.

1. Beredare skall---kontroll styrelsens

postgirokonto.

2. Erlägges icke skatten inom föreskriven
tid, må kontrollstyrelsen
meddela beredaren förbud tills vidare,
till dess skatten guldits, att bereda
skinn, för vilka skatt skall erläggas.

För uttagande av förfallet skattebelopp
må på framställning av kontrollstyrelsen
utmätning omedelbart
verkställas.

Vad i detta mom. stadgas gäller
jämväl för det fall, att kontrollstyrelsen
efter verkställd undersökning
funnit skatt böra utgå med högre be -

På särskild prövning av kontrollstyrelsen
ankommer, huruvida och i
vad mån avdrag jämväl må göras för
skinn, vilka återtagits till beredningsstållet
eller vilkas försäljning eller
beredning förorsakat beredaren förlust
på grund av bristande betalning.

Å deklaration---om rörel sen.

2. Underlåter beredare att avgiva
deklaration som avses i 1 mom. eller
befinnes avgiven deklaration oriktig,
äger kontrollstyrelsen fastställa den
skatt, som rätteligen skall utgå. I fall
av underlåtenhet att avgiva deklaration
må kontrollstyrelsen jämväl, om
särskilda skäl därtill äro, meddela
beredaren förbud tills vidare, till dess
deklaration avgivits, att bereda skinn,
för vilka skatt skall erläggas.

§•

1. Beredare skall — — — kontrollstyrelsens
postgirokonto.

1 fall som avses i 6 § 2 mom. ankommer
det på kontrollstyrelsen att
bestämma och meddela beredaren tid,
inom vilken skatten skall erläggas.

2. Erlägges icke skatten inom tid,
som angives i l mom. första stycket
eller som kontrollstyrelsen med stöd
av 1 mom. andra stycket föreskrivit,
må kontrollstyrelsen meddela beredaren
förbud tills vidare, till dess skatten
guldits, att bereda skinn, för vilka
skatt skall erläggas.

Försummar någon att inbetala
skatt, som det enligt denna förordning
åligger honom att erlägga, må
skatten på framställning av kontrollstyrelsen
omedelbart utmätas.

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

Nuvarande lydelse:
lopp ån deklarationen utvisar och felande
skatt icke genast vid anfordran
inbetalas.

För skattepliktig--— beträf fande

skatten.

För vara — — —- Maj :t bestämmer.

Skatt utgår icke vid återinförsel av
här i riket beredda lösa skinn, för
vilka skatt erlagts vid beredningen,
ej heller för varor, som införas under
sådana omständigheter, att tullfrihet
för desamma åtnjutes. Dock
föreligger i sistnämnda fall skattskyldighet
vid återinförsel av vara, för
vilken erlagd skatt restituerats.

Föreslagen lydelse:

§•

För skattepliktig — —- -— beträffande
skatten.

För vara--- — Maj :t bestäm mer.

Skatt utgår icke vid återinförsel av
här i riket beredda lösa skinn, för
vilka skatt erlagts vid beredningen,
ej heller för varor, som införas under
sådana omständigheter, att för
desamma åtn jutes antingen tullfrihet
enligt 5, 6 eller 8 § tulltaxeförordningen
eller tullindring enligt 9 § samma
förordning. Dock föreligger skattskyldighet
vid återinförsel av vara,
för vilken erlagd skatt restituerats.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

Förteckning

över

pä Isskinn, för vilka skatt skall erläggas jämlikt 3 § 1 mom. förordningen

om skatt å vissa pälsvaror1,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning upptagna under nr 678—681

Varuslag	Skattesats kr. per styck
Pälsskinn, beredda, lösa, av:
apa.................................................	1: —
björn,
isbjörn............................................	25: —
tvättbjörn (sjubb)..................................	1:50 (2:—)
annan .............................................	15: — (20: —)
ekorrdjur,
murmel...........................................	1: 50
petschaniky........................................	0: 30 (0: 50)
andra, såsom burunduk, ekorre och susliki.............	0: 25
får,
breitschwanz och persian............................	6:- (7:-)
metis och sydvästpersian............................	3: 50 (4: —)
astrakan, bessarab, indiskt lamm, koweit, krimmer, s. k.
salzfelle, schiraz och svensk karakul.................	1: 50
annat får,
mindre skinn, intill 2 700 kvadratcentimeter, s. k.
»schmaschen»..................................	0: 40
större skinn......................................	1:25
get,
killing och yemenkid................................	0: 40 (0: 50)
annan .............................................	1: 50
gnagare — andra än ekorrdjur —
bäver och chinchilla, äkta...........................	15: — (25: —)
sumpbäver (nutria).................................	3: 50
bisam,
nordlig..........................................	1:— (1:50)
sydlig...........................................	0: 60 (0: 75)
hare, kanin och viscacha (eldslandsbisam).............	0: 40
lämmel och marsvin................................	0: 10
andra, såsom hamster...............................	0: 15
giraff...............................................	20: —
hjortdjur,
älg...............................................	5: —
antilop, gasell och rådjur............................	1: —
andra, såsom hjort och ren..........................	2: —

1 De inom parentes angivna siffrorna, vilka icke tillhöra texten till ändringsförslaget, utvisa
de nu gällande skattebeloppen.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19A8. 7 samt. Nr 9.

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

Varuslag

hunddjur,

blå-, platina-, silver-, svart- och viträv samt s. k. white face.

............................................

annan räv.........................................

varg..............................................

andra, såsom hund, hyena och schakal................

hästdjur,

zebra .............................................

andra, såsom föl och häst............................

katt- och sibetdjur,

lejon, leopard och tiger..............................

jaguar, lodjur, puma och snöleopard..................

gepard, ozelot och serval............................

huskatt...........................................

andra, såsom leopardkatt, lokatt, ozelotkatt, servalkatt,

sibetkatt, tigerkatt och vildkatt....................

lamadjur, såsom guanaco och vikunja (vicuma)...........

mullvad.............................................

mår ddjur,

havsutter (kamtschatkabäver)........................

utter, virginsk och annan............................

sobel..............................................

fiskarmård (virginsk iller) och skogsmård..............

järv..............................................

japansk mård och stenmård..........................

flodiller och mink (närts)............................

sibirisk flodiller (kolinsky)...........................

stinkdjur (skunk),

nordamerikanska.................................

sydamerikanska..................................

andra, såsom grävling, hermelin, iller, vessla (lasky), phami

och pervitsky....................................

nötkreatur............................................

pungdjur,

känguru och vallaby................................

opossum,

australisk........................................

nordamerikansk..................................

ringtail..........................................

sydamerikansk...................................

pungråtta..........................................

andra, såsom vombat...............................

säldjur,

sjöbjörn (äkta säl)..................................

andra (inbegripet blueback och whitecoat).............

vildsvin.............................................

s. k. pannor, lösa, av hästdjur och nötkreatur............

s. k. ben, lösa, av hästdjur, nötkreatur, ren och älg........

Skattesats
kr. per styck

8: - (13: -)
2:- (4:-)
5:- (7:-)
1: 50

15: —

5: —

25: —

15: —

7:- (8:-)
0: 60 (0: 75)

1:50 (2:—)
1: —

0: 10

300: —

11: —

50: —

15: — (25: —)
15: —

7: —

5:- (6:-)
2: —

0:75 (1:50)
0: 40 (0: 60)

1: 50
2: 50

2: —

1: 50 (2: —)
0: 75 (1: —)
0: 60 (0: 75)
0: 35 (0: 50)
0: 20
0: 75

15: —

4: —

3: —

0: 10
0: 05

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

Till utskottets behandling ha överlämnats följande i anledning av propositionen
väckta motioner, nämligen:

1) motionen I: 74 av herr Wistrand, vari hemställts, »att flytande lallbarroljepreparat
i likhet med äkta tallbarrolja upptagas hland icke skattepliktiga
tekniska preparat»;

2) motionen I: 176 av herr Öhman, vari hemställts, »att riksdagen i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr 10 måtte avslå däri innefattat förslag
om höjning av skatten på choklad och konfityrer, statistiskt nr 298—302»;

3) motionen II: 197 av herrar Mosesson och Kristensson, vari hemställts,
»att under varuslag statistiskt nr 593 i förordningen om varuskatt in. m.
införes följande:

Anm. 1. Bestämmelserna i förordningen om varuskatt äro icke tillämpliga
å preparat innehållande minst 25 % etylacetat.»;

4) motionen 11:297 av herrar Birke och Jacobsson i Igelsbo, vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta sådana ändringar i det i propositionen
framlagda förslaget till förordning angående ändrad lydelse av 1941 års varuskatteförordning,
såväl i författningstexten som i motiveringen, att de i
motionen framlagda synpunkterna vunne beaktande.

Vidare ha till utskottet hänvisats de likalydande motionerna I: 175 av
herr Domö m. fl. samt II: 237 av herr Håstad m. fl., vari hemställts — förutom
att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 5 med förslag
till förordning om särskild automobilskatt, m. m. — att de i motionerna
framförda synpunkterna måtte beaktas vid behandlingen av bland annat
propositionen nr 10.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Den allmänna omsättningsskatten infördes genom förordningen den 13 december
1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt, som trädde i kraft
den 1 januari 1941. Förordningen upphävdes emellertid i huvudsakliga delar
— från och med den 1 januari 1947 — genom förordningen den 20 december
1946 (nr 767) om avveckling av den allmänna omsättningsskatten, i vad den
utgår efter en skattesats av fem procent.

Beträffande innehållet i 1940 års förordning må här omnämnas, att allmän
omsättningsskatt skulle utgå i huvudsak vid yrkesmässig försäljning
av varor från butik eller annat därmed likartat försäljningsställe samt vid
yrkesmässig försäljning av varor i restaurang-, pensionat-, kafé- och konditorirörelse.
Skattskyldighet förelåg jämväl vid uttag av varor från rörelse,
vid import av utomlands inköpta varor samt i fråga om vissa slag
av tjänsteprestationer. Vissa betydelsefulla varor voro undantagna från beskattningen,
bland annat vete, råg, korn och havre, ved och vissa andra
bränslen, för förtäring avsedda rusdrycker, tobaksvaror ävensom mjölk,

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

grädde, smör och margarin, potatis samt de slag av mjöl, gryn och bröd,
som Kungl. Maj :t bestämde. Omsättningsskatten utgick med fem procent av
den skattepliktiga omsättningen.

Den allmänna omsättningsskatten, som sålunda drabbade även konsumtionen
av åtskilliga oumbärliga förnödenheter, kompletterades bl. a. av sociala
skäl med en strängare beskattning av mera umbärliga eller lyxbetonade
varor. Denna skärpta beskattning — som alltjämt är gällande —
har anordnats dels såsom en skärpt omsättningsskatt beträffande vissa varor,
som företrädesvis försäljas i specialaffärer, och dels beträffande vissa
andra varor såsom en hos tillverkaren utgående varuskatt.

Sålunda stadgas i förordningen den 25 maj 1941 (nr 252) angående skattesatsen
för den allmänna omsättningsskatten beträffande vissa varor, att
omsättningsskatt skall utgå med tjugu procent av den skattepliktiga omsättningen
såvitt angår varor upptagna i en vid förordningen fogad varuförteckning.
I denna förteckning upptagas bland annat mattor, vissa slag av
skodon, guld- och silverarbeten, pärlor, radiogrammofoner, kikare, vissa fotografikameror,
fickur och urboetter, grammofoner och grammofonskivor
ävensom väskor och koffertar av läder eller skinn.

Skärpt omsättningsskatt har tidigare utgått även för beredda, lösa pälsverk
och arbeten av pälsverk samt persedlar med pälsverk till övertyg eller
foder. Denna form av skärpt beskattning å pälsvaror frångicks emellertid
av kontrolltekniska skäl och ersattes med en särskild pälsvaruskatt. Sålunda
har genom förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt å vissa
pälsvaror införts en särskild styckeskatt på inom riket yrkesmässigt beredda
lösa pälsskinn, kompletterad med en värdeskatt å femton procent för vissa
till riket införda pälsvaror in. in. Storleken av beredningsskatten — som
varierar mellan 5 öre och 300 kronor per skinn — angives i en vid förordningen
fogad förteckning. Den yrkesmässiga beredningen av pälsskinn står
under uppsikt av kontrollstyrelsen, till vilken myndighet anmälan om beredningen
skall göras. Beredaren skall kvartalsvis till kontrollstyrelsen avgiva
en deklaration angående antalet av honom under deklarationsperioden
beredda skinn av olika slag, som utlämnats från beredningsstället eller
där tagits i anspråk för vidare bearbetning. I samband härmed skall jämväl
skatten erläggas. Skatten för till riket införda pälsvaror uppbäres av
tullverket i samband med tullen. Beskattningsvärdet utgör därvid varornas
värde, beräknat enligt 4 § tulltaxeförordningen med tillägg av den på varan
belöpande tullen. Beträffande importerade skinn av räv skall skatten utgå
med minst det belopp, som skolat erläggas, därest beredningen verkställts
inom riket.

Den i det föregående omförmälda varuskatten å vissa varor regleras genom
förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt. Enligt denna
förordning utgöres varuskatt för choklad och konfityrer, putsmedel för läderarbeten
och skodon, essenser och extrakter för beredning av alkoholhaltiga
drycker, tandpulver och tandpasta, puder och smink samt lukt- och
toalettvatten, munvatten, parfymer och vissa kosmetiska preparat. De skatte -

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

pliktiga varorna angivas i en vid förordningen om varuskatt fogad särskild
förteckning, uppställd i anslutning till gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning.
Skatten skall för vara, som tillverkas inom riket, erläggas
av tillverkaren och för vara, som införes till riket, av den för vars räkning
införseln ägt rum. Skatten utgår med visst procenttal— lägst 20
och högst 75 — av varans beskattningsvärde. Detta värde är lika med det
pris, som den skattskyldige i allmänhet betingar sig för varan vid försäljning
till detaljhandlare eller, i fall där försäljning till detaljhandlare icke
bedrives, det pris, som den skattskyldige kan antagas ha betingat sig,
därest sådan försäljning skett. Tillverkningen av skattepliktig vara är
ställd under uppsikt av kontrollstyrelsen, till vilken myndighet anmälan
om tillverkningen skall göras. Inom en månad efter varje kvartals utgång
eller i vissa fall inom fjorton dagar efter varje månads utgång skall tillverkaren
till kontrollmyndigheten avgiva deklaration angående värdet av de
skattepliktiga varor, som under den tid deklarationen avser levererats till
köpare eller tagits i anspråk för vidare bearbetning. Skatten skall erläggas
samtidigt med deklarationens avlämnande. För vara, som införes till riket,
skall skatten erläggas till tullverket samtidigt med tullen.

Såsom förut berörts har den allmänna omsättningsskatten i huvudsakliga
delar avvecklats genom förordningen den 20 december 1946 (nr 767)
om avveckling av den allmänna omsättningsskatten, i vad den utgår efter
en skattesats av fem procent. I 1 § nämnda förordning stadgas att allmän
omsättningsskatt icke skall uttagas vid försäljning, arbetsprestation eller
uthyrning, varom avtal slutes efter den 31 december 1946, eller vid uttag
av vara från rörelse eller vid import, som sker efter nämnda dag. Beträffande
vara, för vilken allmän omsättningsskatt enligt vad därom särskilt
är stadgat utgår efter högre skattesats än fem procent av den skattepliktiga
omsättningen (skärpt omsättningsskatt), så ock vid försäljning och import
av personautomobiler samt tyngre motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar
skall dock även efter utgången av år 1946 allmän omsättningsskatt
uttagas enligt dittills gällande bestämmelser.

I fråga om de närmare motiven för avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten
har departementschefen hänvisat till 1946 års riksdagshandlingar
(propositionen den 5 april 1946, nr 222, med anhållan om riksdagens
yttrande angående avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten,
första särskilda utskottets utlåtande nr 2 den 7 juni 1946, riksdagens skrivelse
nr 431, propositionen den 29 november 1946, nr 386, med förslag till
förordning om avveckling av den allmänna omsättningsskatten, i vad den
utgår efter en skattesats av fem procent, in. m., sammansatta bevilIningsoch
jordbruksutskottets utlåtande nr 2 den 14 december 1946 samt riksdagens
skrivelse nr 566). I detla sammanhang torde vidare böra omnämnas,
att till grund för propositionen den 29 november 1946, nr 386, legat ett av
särskilda sakkunniga — varubeskattningskommittén'' — den 9 november 1946

1 Ledamoten av riksdagens första kammare, lektorn II. L. E. Sjödahl, ordförande, direktören
O. R. Sundén, ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren N. W. Sundström, t. f.
byråchefen i kontrollstyrelsen Ii. E: son Thulin samt centralkonsulenten A. O. Åkesson.

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

avgivet betänkande med förslag till avveckling av den allmänna femprocentiga
omsättningsskatten.

Varubeskattningskommittén — som enligt sina direktiv haft i uppdrag
att undersöka även frågan, i vilken omfattning det kunde anses motiverat
att, sedan den allmänna omsättningsskatten avvecklats, bibehålla den såsom
ett komplement till nämnda skatt införda strängare beskattningen av vissa
konsumtionsvaror av mera umbäriig eller lyxbetonad art — har sedermera
med skrivelse den 29 mars 1947 överlämnat betänkande med förslag till
avveckling av den allmänna omsättningsskatten samt till omläggning av
varubeskattningen. Vid detta betänkande ha fogats — förutom förslag till förordning
om avveckling av den allmänna omsättningsskatten, i vad den utgår
efter en skattesats av tjugu procent, m. m., och förordning om försäljningsskatt,
rörande vilka förslag utskottet kommer att, såsom förut anmärkts,
avgiva särskilt betänkande — förslag till förordningar om ändring i vissa
delar av 1941 års varuskatteförordning och 1943 års förordning om skatt
å vissa pälsvaror. Beträffande innehållet i sistnämnda båda författningsförslag,
vilka som bilaga fogats vid statsrådsprotokollet, hänvisas till propositionen
(s. 107—114).

Över varubeskattningskommitténs betänkande den 29 mars 1947 ha efter
remiss yttrande avgivits av ett flertal myndigheter och sammanslutningar.

Rörande omfattningen av de föreslagna ändringarna i 1941 års varuskatteförordning
och 1943 års förordning om skatt å vissa pälsvaror har departementschefen
anfört följande:

»Vad härefter angår varubeskattningskommitténs förslag till ändringar
med avseende å varuskatten och skatten å vissa pälsvaror vill jag erinra om
att i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag förutsatts, att
nämnda skatter skola uttagas även under budgetåret 1948/49. Det är icke
min avsikt att nu upptaga en diskussion om frågan, i vad mån sagda skatter
böra bliva bestående jämväl för framtiden, utan torde denna fråga lämpligen
kunna anstå till dess mera normala förhållanden åter föreligga. I detta
sammanhang kommer jag därför att föreslå endast en del detaljändringar
i bestämmelserna rörande varuskatten och skatten å vissa pälsvaror.»

Beträffande motiveringen i övrigt för de i propositionen framlagda förslagen
rörande ändringar i varubeskattningen och beskattningen av vissa
pälsvaror tillåter sig utskottet hänvisa till nämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen
härutinnan återfinnes å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen
:

Ändringar i varubeskattningen s. 42—55.

Ändringar i beskattningen av vissa pälsvaror s. 56—61.

Detalj motivering till författningsförslagen:

Förslaget till förordning angående ändring i förordningen om varuskatt
s. 79—92.

Förslaget till förordning angående ändring i förordningen om skatt å vissa
pälsvaror s. 93.

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

Av innehållet i de i ämnet väckta motionerna må här återgivas följande.

I motionen I: 74 har framhållits att tallbarroljepreparat enligt gällande bestämmelser
ansetts skattepliktiga, under det att äkta tallbarrolja angivits
såsom icke skattepliktig. Skäl för en dylik uppdelning syntes icke föreligga.
Tallbarroljepreparaten användes nämligen i stor utsträckning vid medicinsk
badbehandling d. v. s. till samma ändamål, som den äkta tallbarroljan. Skillnaden
mellan äkta tallbarrolja och tallbarroljepreparat i flytande form vore,
att den förra på grund av sin höga oljehalt vore olöslig i vatten, under det
att det senare genom särskilt förfaringssätt gjorts vattenlösligt. Om skattesatsen
å vattenlöslig tallbarrolja nu höjdes, nödgades med all sannolikhet
tillverkarna att övergå till försäljning av äkta tallbarrolja och ett lösningsmedel
i särskild förpackning, varigenom skatteplikt ej komme att föreligga.
Härigenom skulle sjukvården berövas möjlighet att erhålla det fabriksmässigt
framställda, av sjukvårdsanstalterna uppskattade tallbarroljepreparatet.
Då ett påläggande av dylik varuskatt å vattenlöslig tallbarrolja därjämte så
gott som uteslutande skulle drabba sjukhus, sanatorier och liknande anstalter,
syntes starka skäl föreligga för bifall till det i motionen framställda
yrkandet.

Till stöd för det i motionen I: 176 framställda yrkandet om avslag å proposition
nr 10 i vad den avser höjning av skatten på choklad och konfityrer
har motionären åberopat sitt inom konsumtionsskatteberedningen avgivna
särskilda yttrande (se propositionen nr 5 s. 27), vari anförts bl. a. att en
höjning av skatten på choklad och konfityrer särskilt komme att drabba
de stora barnfamiljerna och motverka de åtgärder, som statsmakterna i
andra sammanhang vidtagit i syfte att underlätta försörjningsbördan för
dessa.

I motionen II: 197 har hemställts om befrielse från varuskatt för vissa
etylacetatfabrikat. Som skäl härför ha motionärerna anfört, att salubrin
och lazarol, som vore hänförliga till dylika fabrikat, vore antiseptiska preparat;
de innehölle icke någon ingrediens av lyxbetonad karaktär eller tillsats
av smak- eller luktämnen och utgjorde ej heller munvatten eller toalettvatten.
Ifrågavarande preparat, som innehöllo minst 25 procent etylacetat,
borde jämställas med exempelvis Burows lösning, sårsalvor och kloramin,
vilka antiseptiska medel vore skattefria.

I motionen 11:297 har uttalats att nu gällande varuskatteförordning vid
sin tillämpning föranlett vissa betänkligheter vilka icke syntes bliva undanröjda
genom det nu framlagda förslaget. Dessa betänkligheter vore hänförliga
till bland annat bestämmandet av de skattepliktiga varorna, svårigheterna
för tillverkare att erhålla upplysningar om viss varas skattskyldighet,
sådana fall, där tillverkare nödgats att erlägga varuskatt retroaktivt, samt
beskatlningsförfarandets anordnande.

Vad anginge frågan om bestämmandet av de skattepliktiga varorna hade

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

det på åtskilliga områden, t. ex. med avseende å vissa kosmetiska medel och
konfityrer, visat sig att den nu gällande förteckningen över skattepliktiga
varor gåve anledning till tveksamhet. Detta hade framkommit t. ex. i ett
av Stockholms rådhusrätt den 22 april 1947 avgjort mål mellan Lifaco
AB samt Kungl. Maj :t och Kronan, i vilket mål Kronan förpliktats att till
bolaget utgiva 54 618 kronor 95 öre jämte rättegångskostnader med 13 500
kronor och protokollslösen. Hade den nu gällande förteckningen givit anledning
till tveksamhet måste detta i ännu högre grad bliva fallet med den
i propositionen föreslagna förteckningen. Sålunda kunde lätt förutses, att
betydande svårigheter skulle uppkomma för en tillverkare vid bedömningen
av om en vara skulle anses såsom »ersättningsmedel» för choklad, om icke
någon ledning gåves, huruvida färgen, smaken, sammansättningen eller användningen
skulle vara avgörande. Motsvarande svårigheter uppstode, när
det gällde att avgöra, vilka massor som liknade inarsipan eller mandelmassa.
Vidare syntes den nya förteckningen enligt sin lydelse medföra en
betydande utvidgning av det varuskattepliktiga området; ty där angivna
»choklad- och konfityrvaror» avsåge uppenbarligen flera varuslag än den
nu gällande förteckningens »choklad med tillsats av socker» och »konfityrer».

Beträffande svårigheterna för tillverkare att erhålla upplysningar om
viss varas skattskyldighet syntes det motionärerna nödvändigt att antingen
utforma beskattningen så, att de skattskyldiga varorna bestämdes i ett särskilt
förfarande, eller så att de skattskyldiga tillverkarna erhölle jämväl
för beskattningsmyndigheten bindande besked om sina produkters varuskatteplikt
innan skattskyldigheten inträdde. Den sistnämnda utvägen stode
icke till buds enligt nu gällande rätt; Kungl. Maj :t (i regeringsrätten)
hade nämligen genom den 27 april 1944 meddelat utslag i anledning av förutnämnda
bolags besvär (BÅ 1944 not. Fi. 480) förklarat, att kontrollstyrelsens
förhandsbeslut (i förevarande fall den 8 december 1943) om viss
varas skattskyldighet utgjorde »ett uttalande, som saknar laga verkan». Utvägen
stode icke heller till buds enligt det framlagda förslaget, emedan enligt
detta kontrollstyrelsen icke skulle erhålla ökade befogenheter.

Vad anginge sådana fall, där tillverkare nödgats att erlägga varuskatt
retroaktivt, borde framhållas att genom osäkerheten i fråga om gränsen
mellan varuskattebelagda och fria varor fall kunde uppkomma, i vilka
skatten förlorade sin karaktär av övervältringsskatt, avsedd att av tillverkaren
uttagas hos köparen genom pristillägg å varan. En tillverkare, som
på grund av angivna osäkerhet ursäktligt funne, att hans varor icke vore
skattebelagda, och försålde dem utan varuskatt, måste erlägga skatten av
egna medel och utsattes dessutom för straffpåföljd. Dylikt hade förekommit
i praxis, såsom framginge av handlingarna i rättegången mellan Lifaco samt
Kungl. Maj :t och Kronan. Föreskrifter erfordrades därför, som uteslöte möjligheten,
att dylika fall upprepades.

Beträffande beskattningsförfarandets anordnande vore detta förfarande
för närvarande och enligt det framlagda förslaget anordnat så, att tillver -

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

kare vid straffansvar hade att avgöra, om hans produkter vore varuskattebelagda,
samt att till kontrollstyrelsen ingiva deklaration och inbetala skattebelopp.
Ett dylikt förfarande förutsatte en klar och otvetydig uppgift om
skattebelagda varor i varuskatteförteckningen. Varken den nu gällande
eller den framlagda förteckningen fyllde berättigade krav i förevarande avseende.
Då angivna förutsättning sålunda bruste, syntes en ändring av förfarandet
ofrånkomlig. Detta förfarande hade hittills jämväl medfört den
olägenheten, att det blivit föremål för meningsskiljaktigheter, huruvida
talan i saken kunde föras vid allmän domstol. I målet mellan Lifaco samt
Kungl. Maj :t och Kronan hade Stockholms rådhusrätt och Svea hovrätt förklarat
allmän domstol behörig att till prövning upptaga tillverkares talan
om ersättning för varuskatt, som enligt tillverkarens mening icke bort utgå
men enligt kontrollstyrelsen och regeringsrättens utslag skolat utgå.

I motionen har vidare anförts att då allmän domstol funnit tolkningen
av varuskatteförordningen, såvitt anginge pikerings- och garneringsgeléer,
icke vara riktig, riksdagen syntes sakna skäl att genom bifall till propositionen
san,lctionera dess motivering och därigenom ingripa i en vid domstol
anhängig rättegång.

Beträffande det närmare innehållet i de likalydande motionerna I: 175
och 11:237 hänvisas till utskottets samtidigt härmed avgivna betänkande
nr 8 (s. 9—10).

I ett flertal till utskottet inkomna skrifter ha av olika företag och organisationer
synpunkter anförts i fråga om det i propositionen framlagda förslaget
till ändringar i varubeskattningen. Av innehållet i skrifterna må här
omnämnas följande.

Sveriges parfymeri-engrossisters förening har hemställt, att endast två
skattesatser måtte fastställas för de tekniska preparaten samt att anstånd
med skattens erläggande i vissa fall måtte medgivas. De mera nyttobetonade
varor, vilka i propositionen fördelades i två grupper med föreslagna
skattesatser av 20 och 40 procent, borde sammanföras till en grupp och
beskattas efter en enhetlig skattesats av 20 procent. Övriga mera lyxbetonade
preparat borde hänföras till en annan grupp med en skattesats av
75 procent. En på detta sätt utformad beskattning skulle icke vålla alltför
stora olägenheter för allmänheten och näringslivet. Det vore av stort värde
om den gällande förordningens skattesatser och varugruppering i möjligaste
mån lämnades oförändrade, eftersom därmed sammanhängande prissättningsfrågor
hade lösts av priskontrollnämnden. I fråga om skattens erläggande
syntes importörerna böra beredas möjlighet till visst anstånd; en anståndstid
av sex månader vore berättigad.

Vinolia Co aktiebolag har hemställt, att schamponeringsmedel som hänfördes
till statistiskt nr 593 måtte befrias från varuskatt eller, därest en
beskattning av hårtvättningsmedel ansåges böra förekomma, alt densamma
måtte utgå för samtliga dylika preparat, hänförliga till såväl statistiskt nr

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

593 som nr 596. Bolaget, som tillverkade ungefär hälften av allt schamponeringsmedel,
som för närvarande vore skattepliktigt, hade på grund av varuskatten
måst höja sina priser, vilka därför kommit att ligga högre än priserna
på de skattefria preparaten. Detta förhållande hade menligt inverkat
på bolagets ställning. Därest schamponeringsmedel principiellt ansåges böra
beskattas, borde en rättvisare fördelning av beskattningen äga rum mellan
samtliga schamponeringsmedel, oavsett till vilket statistiskt nummer dessa
varor hänfördes.

Vidare har aktiebolaget Furunol förordat, att vattenlöslig tallbarrolja,
hänförlig till statistiskt nummer 593, i likhet med äkta tallbarrolja måtte
undantagas från varubeskattningen eller i annat fall att de båda preparaten
måtte beskattas efter samma norm. Till stöd för vad bolaget hemställt
har bolaget i huvudsak åberopat samma skäl, som anförts i den förut omnämnda
motionen I: 74.

Sveriges grossist förbund har uttalat sig emot en höjning av skatten på nagellackborttagningsmedel.
Som ersättningsmedel för detta preparat kunde
användas vanlig aceton, vilken artikel icke vore belagd med skajt och som
för ett lågt pris kunde inköpas i den allmänna handeln. Vid en höjning av
skatten på nagellackborttagningsmedel skulle preparatet helt försvinna ur
marknaden. Grossistförbundet har vidare framfört ett flertal önskemål om
ändring i den föreslagna beskattningen av preparat avsedda för nagelbehandling
eller för behandling av ögonhår eller ögonbryn.

Lifaco livsmedels fabrikations Co aktiebolag har i en till utskottet överlämnad
promenloria närmare utvecklat sin ståndpunkt i den rättegång vid
allmän domstol, som omnämnts i motionen II: 297. I övrigt ha i promemorian
berörts i huvudsak samma frågor som behandlats i sagda motion.

Slutligen har kontrollstyrelsen i en till utskottet inkommen promemoria
anfört följande:

I den vid varuskatteförordningen fogade förteckningen över varor, för vilka
varuskatt skall erläggas, finnas upptagna bl. a. till tullstatistiskt nummer
593 hänförliga varuslagen pomada, hårvatten och hårolja samt andra
liknande preparat för hårets vård. Till skattepliktiga dylika preparat räknas
hl. a. olika artiklar för hårpermanentning, såsom permanentvätskor och
skyddsoljor, vilka i regel äro att betrakta såsom förbrukningsartiklar i frisöryrket
vid hårpermanentning medelst särskilda värmealstrande permanentapparater.

Det förekommer numera även i relativt stor utsträckning, att hårpermanentning
åstadkommes på kemisk väg utan användande av särskilda apparater.
Permanentning kan därvid komma till stånd antingen genom att håret
undergår viss förändring under inverkan av kemiska ämnen, s. k. kallpermanentning,
eller genom den reaktionsvärme, som frigöres vid blandning
av vissa ämnen och med vilken håret behandlas. Sådana kemiska ämnen,
som användas vid kallpermanentning, äro att hänföra till tullstatistiskt
nummer 593 och äro sålunda skattepliktiga enligt varuskatteförordningen.

Vid permanentning enligt värmealstrande kemisk metod användas s. k.
kemiska kompresser, vilka i regel bestå av ett pulvriserat ämne, inneslutet i

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

papper samt ett folium av aluminium. Då dylik kompress fuktas med särskild
katalysatorvätska, igångsättes en kemisk reaktion med stark värmeutveckling.
Kemiska kompresser av detta slag äro hänförliga till tullstatistiskt
nummer 540: 2. Enär detta statistiska nummer icke finnes upptaget i förenämnda
förteckning över varuskattepliktiga varor, äro kemiska kompresser
icke belagda med varuskatt.

En skattebeläggning av dylika kompresser jämte tillbehör (katalysatorvätska
e. dyl.) synes motiverad bl. a. därför att i stort sett alla förbrukningsartiklar,
som användas såväl vid liårpermanentning medelst värmeapparater
som vid sådan permanentning enligt kall metod, äro skattepliktiga. Sålunda
skulle, därest kemiska kompresser jämväl framdeles skulle vara skattefria,
en mera allmän övergång till sådan permanentningsmetod kunna
bliva ekonomiskt fördelaktig, särskilt för den händelse skattesatsen för nu
beskattade permanentvätskor in. m. skulle höjas till 40 procent. Det torde
fördenskull böra tagas under övervägande att i beskattningen inbegripa
kemiska kompresser för nu angivet ändamål.

Utskottets yttrande.

I nu förevarande proposition nr 10 har framlagts bl. a. förslag till skärpning
av den beskattning som regleras i förordningen den 25 maj 1941 (nr
251) om varuskatt. Detta förslag ingår såsom ett led i den serie förslag till
skärpningar av den indirekta beskattningen, vilka framlagts i propositionerna
nr 5—10 och som åsyfta att genom uppsugning av förefintligt köpkraftsöverskott
åstadkomma en överbalansering av budgeten för budgetåret
1948/49. De i propositionerna nr 5—9 framlagda förslagen till skatteskärpningar
har utskottet tidigare tagit ställning till i sina betänkanden nr 1—3
samt 6 och 8. Genom detta betänkande, som behandlar det i propositionen nr
10 redovisade förslaget till skärpning av varuskatten, har utskottet sålunda
slutbehandlat samtliga de förslag till skärpt indirekt beskattning i syfte att
uppsuga köpkraft, vilka av Kungl. Maj :t hittills underställts innevarande
års riksdag.

Utskottet har i olika sammanhang — senast i det betänkande nr 8 i anledning
av propositionen nr 5 och de i anslutning därtill väckta motionerna,
vilket avgivits samtidigt med förevarande betänkande — tagit ställning
till vissa mera allmänna frågor rörande den indirekta beskattningen,
vilka uppkommit i anslutning till propositionerna nr 5—10. Vad utskottet i
berörda hänseenden anfört i nyssnämnda betänkande nr 8 är i huvudsakliga
delar tillämpligt jämväl såvitt angår de förslag till skärpning av varuskatten,
som framlagts i propositionen nr 10. Utskottet får alltså härutinnan hänvisa
till betänkandet nr 8 (s. 30—34 samt s. 36 och 39).

Härmed har utskottet även redovisat sill ställning till de likalydande motionerna
I: 175 (av herr Domö in. fl.) och II: 237 (av herr Håstad in. fl.),
vilka motioner i nu förevarande del av utskottet avstyrkas.

I propositionen nr 10 ha föreslagits vissa höjningar av de sedan år 1941
gällande skattesatserna för ett flertal varuskattepliktiga varor. Sålunda före -

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

slås en höjning av skattesatserna för choklad- och konfityrvaror från 40 till
60 procent av beskattningsvärdet, för essenser och extrakter, avsedda för
beredning av alkoholhaltiga drycker, från 75 till 100 procent av nämnda
värde samt för vissa kemisk-tekniska preparat — såsom parfym, hårvatten
samt preparat för behandling av naglar, ögonhår och ögonbryn — från 20
till antingen 40 eller 75 procent av nyss angivna värde.

Dessa förslag till höjning av skattesatserna, vilka överensstämma med vad
konsuintionsskatteberedningens majoritet föreslagit i nu ifrågavarande avseenden,
ha icke berörts i annan motion än i motionen I: 176 (av herr
Öhman). Enligt vad däri anföres yrkas avslag å förslaget om höjning av
skattesatserna för choklad- och konfityrvaror. Vidare må omnämnas, att i
vissa av de till utskottet inkomna skrifterna ifrågasatts att beskattningen
av kemisk-tekniska preparat skulle mildras i förhållande till vad i propositionen
föreslagits.

Utskottet finner i likhet med föredragande departementschefen en skärpt
beskattning av de varuskattepliktiga varorna i nuvarande läge motiverad.
Mot de i propositionen föreslagna höjda skattesatserna för choklad- och
konfityrvaror, essenser och extrakter samt kemisk-tekniska preparat har
utskottet i princip icke något att erinra. I följd härav kan utskottet icke tillstyrka
nyssnämnda motionen I: 176.

Enligt vad i propositionen föreslås skall den ändringen vidtagas i varuskatteförordningen,
att varuskatt icke längre skall utgå för putsmedel för
läderarbeten eller för skodon. Utskottet tillstyrker förslaget härom.

I propositionen har vidare behandlats ett flertal förslag till ändringar i
varuskatteförordningen, vilka förslag i huvudsakliga delar anknyta till de
förslag som framlagts i varubeskattningskommitténs den 29 mars 1947 avgivna
betänkande.

De mera väsentliga ändringar som förordats av varubeskattningskommittén
åsyfta att ernå en mera rationell avgränsning av beskattningsområdet
såvitt angår choklad- och konfityrvaror. De av kommittén framlagda
förslagen i dessa delar — vilka avse beskattningen av marsipan, mandelmassa
och andra liknande massor, pikerings- och garneringsgeléer, suckat
och suckatersättning, gelépulver samt glass — ha oförändrade upptagits i
propositionen, dock med undantag för marsipan, mandelmassa och andra
liknande massor.

I sistnämnda hänseendet har i propositionen på närmare anförda skäl förordats
ett bibehållande tills vidare av de hittills gällande bestämmelserna.
Detta förslag, som icke föranlett någon erinran i de i ärendet väckta motionerna,
tillstyrkes av utskottet.

Vad angår pikerings- och garneringsgeléer har Kungl. Maj :ts förslag, vilket
innebär att dessa geléer framdeles skola undantagas från varubeskattningen,
föranlett vissa uttalanden och yrkanden i motionen II: 297 (av
herrar Birke och Jacobsson i Igelsbo). I motionen har sålunda hemställts —
under hänvisning till ett av Stockholms rådhusrätt den 22 april 1947 avgjort
mål mellan Lifaco livsmedels fabrikations Co aktiebolag, å ena, samt

Bevillningsutskottets betänkande nr 9. 29

Kungl. Maj :t och Kronan, å andra sidan — att riksdagen måtte besluta sådana
ändringar i propositionen i förevarande del att de i motionen anförda
synpunkterna vunne beaktande. Liknande önskemål ha andragits i den skrift,
som bolaget ingivit till utskottet.

I fråga om garnerings- och pikeringsgeléerna saknar utskottet anledning
att taga ställning i annat hänseende än till frågan, huruvida dessa varor
framdeles böra vara skattepliktiga eller icke. Oavsett den slutliga utgången
av nyssnämnda rättegång är utskottet av den åsikten, att garnerings- och
pikeringsgeléer framdeles böra hänföras till den grupp av choklad- och
konfityrvaror för vilka varuskatt icke skall utgå. Utskottet tillstyrker alltså
Kungl. Maj :ts förslag om skattefrihet för sagda geléer.

Jämväl såvitt angår suckat och suckatersättning, gelépulver och glass
förordar utskottet vad i propositionen i berörda avseenden föreslagits.

Det vid propositionen fogade förslaget till förordning angående ändring i
förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt är — frånsett skattesatserna
— i huvudsakliga delar överensstämmande med det av varubeskattningskommittén
framlagda författningsförslaget. De i propositionen
föreslagna ändringarna i vissa paragrafer i 1941 års förordning föranleda
icke någon erinran från utskottets sida.

Beträffande varuförteckningen ha ett flertal jämkningar ifrågasatts såvitt
angår beskattningen av de kemisk-tekniska preparaten. Sålunda har i
motionen I: 74 (av herr Wistrand) yrkats, att tallbarroljepreparat skulle
undantagas från varubeskattningen, och liknande yrkande har framförts i
motionen II: 197 (av herrar Mosesson och Kristensson) i fråga om salubrin,
lazarol och andra liknande preparat innehållande minst 25 procent etylacetat.
Enligt vad utskottet under hand inhämtat från kontrollstyrelsen
skulle emellertid ett bifall till nämnda motioner föranleda vissa svårigheter
vid gränsdragningen mellan nu berörda varor och andra liknande skattepliktiga
preparat. Vidare har kontrollstyrelsen framhållit, att en skattebefrielse
för de varor, som avsåges i motionerna, skulle kunna verka orättvist
vid jämförelse med andra preparat med liknande användning. På grund
härav anser utskottet sig böra avstyrka förenämnda två motioner.

På sätt kontrollstyrelsen föreslagit torde varuförteckningen däremot böra
ändras sålunda, att till skattepliktiga varor hänföras jämväl kemiska kompresser
och tillbehör, avsedda för liårpermanentning, (ur statistiskt nr
540: 2) med en skattesats av 40 procent av beskattningsvärdet.

De i vissa skrifter framförda önskemålen om ändringar i fråga om beskattningen
av nagelbehandlingspreparat och andra dylika varor böra enligt
utskottets mening icke föranleda, att Kungl. Maj :ts förslag i dessa delar
frångås. Vad däremot angår den i skriften från Vinolia Co aktiebolag behandlade
frågan rörande beskattningen av schamponeringsmedel har utskottet,
som jämväl i detta hänseende under hand inhämtat yttrande från
kontrollstyrelsen, ansett sig böra föreslå den ändringen i Kungl. Maj:ts förslag,
att samtliga schamponeringsmedel, oavsett om de äro hänförliga till

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

statistiskt nr 593 (hårvatten) eller 596 (tvål), böra skattläggas, och att
skattesatsen för nu nämnda preparat bestämmes till endast 20 procent av
beskattningsvärdet. Vid avgörandet av spörsmålet, huruvida ett schamponeringsmedel,
som hänföres under statistiskt nr 596, skall beskattas såsom
sådant eller anses utgöra skattefri tvål, bör hänsyn främst tagas till
prissättningen och benämningen å preparaten och om reklamkostnader nedlagts
på preparaten i deras egenskap av schamponeringsmedel.

I anledning av de i motionen II: 297 framförda önskemålen, att i varuförteckningen
skulle otvetydigt angivas den omfattning i vilken skattskyldighet
föreligger för choklad- och konfityrvaror, vill utskottet framhålla, att
det — med hänsyn till de mångskiftande slag av varor, som kunna inordnas
under denna rubricering —- uppenbarligen icke är praktiskt möjligt att utforma
sådana definitioner, som utesluta varje möjlighet till tvekan och
missförstånd i frågan, huruvida skattskyldighet i visst fall föreligger eller
icke; i stället torde en dylik fråga, liksom hittills, böra prövas och avgöras
av kontrollmyndigheten.

Genom vad utskottet i det föregående anfört har utskottet besvarat motionen
II: 297.

I propositionen har föreslagits, att ändringarna i förordningen om varuskatt
skulle träda i kraft den 1 februari 1948. Utskottet förordar, att dagen
för ikraftträdandet fastställes till den 1 mars 1948. Beträffande den föreslagna
skattefriheten för putsmedel för läderarbeten och skodon har från
fabrikanthåll anförts, att rubbningarna i tillverkningen av putsmedel skulle
minskas, därest ändringen i beskattningen genomfördes först från och med
den 1 januari 1949. Då, enligt vad utskottet inhämtat från Sveriges skohandlarförbund,
någon erinran mot en dylik framflyttning av ikraftträdandedagen
icke framfördes från detaljisternas sida, föreslår utskottet, att skattefriheten
för putsmedel genomföres först från och med den 1 januari 1949.

I förevarande betänkande har utskottet upptagit till behandling jämväl
det i propositionen nr 10 framlagda förslaget till förordning angående ändring
i förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt å vissa pälsvaror.
Detta förslag innebär i huvudsak dels att värdeskatten å importerade beredda
pälsskinn höjes från 15 till 20 procent av varans värde dels ock att
styckeskatten å inom riket beredda skinn i vissa fall nedsättes med hänsyn
till de prissänkningar å skinn som inträtt under tiden efter det att de senast
vidtagna ändringarna i skattesatserna genomfördes. Utskottet har vid
sin granskning av ifrågavarande förslag icke funnit anledning till erinran
mot detsamma, dock torde en jämkning böra vidtagas i avfattningen av
9 § tredje stycket sista punkten i författningsförslaget; och därjämte bör
dagen för ändringarnas ikraftträdande fastställas till den 1 mars 1948.

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj :ts
proposition nr 10, i de delar varom nu är fråga, icke kunnat
av riksdagen oförändrad bifallas,

1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
angående ändring i förordningen den 25 maj 1941
(nr 251) om varuskatt med de ändringarna,
a) att bestämmelserna om ikraftträdandet skola erhålla
följande lydelse:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1948.

I samband med förordningens ikraftträdande skall följande iakttagas.

b) att den vid förordningen fogade varuförteckningen skall
i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

Statistiskt nr	Varuslag	Skattesats, procent av beskattnings-värdet
ur 298—302 ur 540: 2	Kemiska kompresser och tillbehör, avsedda för hår-	40
ur 587—588 ur 593	Parfymer, luktvatten och andra dylika luktgivande preparat, badsalt, nagelbandsvatten, munvatten, toalettvatten (med undantag av preparatet sprit, glvcerin och rosenvatten) samt hårborttagningsmedel och medel mot transpiration, ansiktslera, ansikts-skum och andra dylika till hudkräm icke hänförliga preparat för hudens vård, hårvatten, hårolja, po-mada, onduleringspreparat samt andra preparat för hårets behandling eller vård, dock med undantag	40
ur 593, ! ur 59G		20

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

2) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
angående ändring i förordningen den 30 juni 1943
(nr 477) om skatt å vissa pälsvaror med de ändringarna,

a) att 9 § tredje stycket sista punkten skall erhålla följande
lydelse:

Dock föreligger skattskyldighet vid återinförsel av vara,
för vilken skatt icke erlagts eller erlagd skatt restituerats.

b) att dagen för ikraftträdandet fastställes till den 1 mars
i stället för den 1 februari 1948.

B) att följande motioner, nämligen:

de likalydande motionerna I: 175 av herr Domö in. fl. och
II: 237 av herr Håstad m. fl., i vad desamma avse propositionen
nr 10 i nu förevarande del,

motionen I: 74 av herr Wistrand,

motionen I: 176 av herr Öhman,

motionen II: 197 av herrar Mosesson och Kristensson,
samt

motionen II: 297 av herrar Birke och Jacobsson i Igelsbo,

måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom
vad utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.

Stockholm den 19 februari 1948.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Sjödahl, Ekman, Velander,
Gustaf Elofsson, Frans Ericson*, Heiiman, Welitje, Franzon och Sjö;
samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Hammarlund, Henriksson,
Olson i Göteborg, Sundström*, Nilsson i Kristinehamn, Kristensson,
Ohlsson i Kastlösa, Bladh och Larsson i Luttra.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Bevillningsutskottets betänkande nr 9.

Reservationer:

1) av herrar Velander, Wehtje, Henriksson och Olson i Göteborg, vilka
hänvisat till den vid utskottets betänkande nr 1 fogade reservationen, samt

2) av herrar Henriksson och Olson i Göteborg, vilka anfört:

»Enligt uppgifter, som kommit utskottet tillhanda, har inköpspriset på
råvaran för chokladtillverkningen stigit så mycket att det kan beräknas
medföra en prisstegring av färdigprodukten av ca 15 procent. Då chokladoch
konfityrvaror redan nu äro hårt beskattade — 40 procent av tillverkningsvärdet
— måste en ytterligare höjning av skatten med 20 procent, därtill
utgående på ett förhöjt grundpris, enligt vår uppfattning bli alltför hård.
Då samma belopp kan tillföras statskassan genom en skattesats av 50 %,
beräknad på det förhöjda varupriset, som en skattesats av 60 % beräknad
på det gamla varupriset, anse vi att höjningen bör begränsas till 10 procent.

Under åberopande härav få vi föreslå sådan ändring av den vid förordningen
om varuskatt fogade varuförteckningen, såvitt angår choklad- och
konfityrvaror, att skattesatsen för dylika varor, beräknad i procent av beskattningsvärdet,
skall utgöra 50 i stället för såsom i propositionen (s. 11
i utskottets bet.) föreslagits 60.»

^ Dihang till riksdagens protokoll 1948. 7 samt. Nr 9.