Bevillningsutskottets betänkande Nr 7
Betänkande 1928:Bevu7
Bevillningsutskottets betänkande Nr 7.
1
Nr 7.
Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1928 kl. 1 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående vissa ändringar i den vid förordningen
den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande
varor fogade tulltaxa i vad angår vissa driv- och transportremmar
m. fl. varuslag.
(l:a avd.)
I en den 3 februari 1928 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 54, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen
dels besluta, att den vid* förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa
för inkommande varor fogade tulltaxan skall i nedan angivna delar
erhålla följande ändrade lydelse:
Bihnng till riksdagens protokoll 1928. 7 samt. 5 häft. (Nr 7.)
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 7.
1 | 1 f i Vävnader och band för tekniskt bruk, av silke |
362 Vs a | driv- och transportremmar |
362 Vs b | andra slag .................................................. Arbeten av mjuk kautschuk: |
634 '' | plattor av högst 10 mm. tjocklek (gummiduk) |
| | kautschuk; ävensom plattor och andra pack- |
| ningar av asbest i förening med spånads-ämne eller av spånadsämne eller asbest i ämnen ........................................................ Fönsterglas, även färgat, samt spegelglas: utan slipning eller etsning, i plana skivor |
682 | av mindre än 135 cm....................... Anm. Till denna rubrik eljest hänförligt |
1145 | Koksalt (klornatrium), alla slag; klorkalium, |
1 kg.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
Tull sats
Kronor I öre
■
175
6''—
fria
dels ock förklara, att ändringarna skola träda i kraft å dag, som
Konungen bestämmer.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 7. 3
De i (lön föreliggande propositionen föreslagna ändringarna i giillande utskottet
tulltaxa avse i korthet följande. Propositionen.
Driv- och transportremmar av naturligt silke med inslag av bomullsgarn
hava under den senaste tiden förts i marknaden. Dylika remmar tullbehandlas
för närvarande enligt rubriken 362 1/i, vävnader och band för
tekniskt bruk, av silke enbart eller i förening med annat spånadsämne,
med en tull av 6 kronor för kilogram. Nu föreslås en uppdelning av denna
rubrik i två rubriker, den ena 362 1/2 a, omfattande driv- och transportremmar
med eu till 1 krona 75 öre för kilogram sänkt tull, och den andra
362 1 2 b, innefattande övriga till den nuvarande rubriken 362 ''/a hänförliga
artiklar, med samma tull som hittills, 6 kronor för kilogram.
På senare tiden har i marknaden förekommit ett slag av golvplattor,
bestående av två skikt, nämligen ett övre av kautschuk samt ett undre
av asbest och cement. På grund av gällande allmänna bestämmelser i
fråga om tullbehandling av sammansatta varor (tulltaxeunderrättelserna
§ 1 b) måste dessa golvplattor för närvarande tullbehandlas såsom arbeten
av mjuk kautschuk, varvid rubriken 635, hov- och andra buffertar, plattor,
packningar och tätningar, ej särskilt nämnda, med en tull av 50 öre för
kilogram kommit i tillämpning. Då varan på grund av det i densamma
ingående cementlagret torde få anses bliva väsentligt högre beskattad än
som kan förutsättas hava vid bestämmandet av tullsatsen vid rubriken 635
avsetts för de dit i allmänhet hänförliga varuslagen, föreslås i propositionen,
att »plattor med underlag av cement eller annat dylikt material» skola
upptagas i rubriken 634, för vilken gäller en tull av 25 öre för kilogram.
Enligt gällande tulltaxa är ofolierat fönsterglas samt spegelglas i tullhänseende
uppdelat i två kategorier, av vilka den ena omfattar sådant glas,
som saknar slipning eller etsning (rubrikerna 682—684), och den andra
mattslipat, slipat och polerat, etsat, böjt eller kupigt glas (rubriken 685, »utan
fasett- eller kantslipning» och rubriken 686, »andraslag»). Uttrycket »utan
slipning» i överrubriken till rubrikerna 682—684 tolkas med hänsyn till
uppställningen av rubrikerna inom hela ifrågavarande grupp såsom avseende
endast ytbehandlingen i egentlig mening. Ofolierat glas med fasett- eller
kantslipning men i övrigt oslipat och utan etsning har sålunda icke hänförts
till rubriken 686 utan tullbehandlats enligt någon av rubrikerna
682—684. Uppdelningen av det ofolierade glaset i förenämnda två kategorier
har tidigare icke vållat några större olägenheter av tullteknisk natur.
På senare tiden har emellertid till införsel i allt större utsträckning förekommit
maskingjort eller s. k. draget fönsterglas. Detta glas har i regel
varit tjockare och företett en mera jämn yta än det vanliga blåsta glaset,
varför det ofta visat sig vara förenat med svårigheter att vid tullbehandlingen
skilja detsamma från glas med slipad och polerad yta. Då dessa
svårigheter särskilt framträtt vid tullbehandlingen av glas av mindre dimensioner,
föreslås nu, att fasett- eller kantslipat fönsterglas med en sammanlagd
längd och bredd av mindre än 135 centimeter, vilket nu tullbehandlas
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
Driv- och
transportremmar
av
silke.
Golvplattor.
Fönsterglas,
fasett- eller
kantslipat.
enligt rubriken 682, skall hänföras till samma rubrik som slipat och polerat
glas med fasett- eller kantslipning (rubriken 686). Tullsatsen för ifrågavarande,
å ytan ej slipade eller etsade glas kommer därigenom att belöpa
sig till 40 öre i stället för 10 öre för kilogram, ökningen i tullen för
varan blir dock i verkligheten avsevärt mindre än som svarar mot tullsatsens
höjning, enär vid tullbeloppens uträkning enligt rubriken 686
varans emballage icke, såsom förhållandet är vid den hittillsvarande rubriceringen,
inräknas i varans vikt.
Bariumhydrat tullbehandlas för närvarande enligt rubriken 1259: kemiskttekniska
preparat, ej särskilt nämnda, med en tull av 15 procent av värdet.
Nu föreslås, att bariumhydrat skall upptagas i rubriken 1145 med tullfrihet.
Artikeln i fråga tillverkas ej inom landet.
Beträffande den närmare motivering, föredragande departementschefen vid
ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t anfört för ifrågavarande förslag
till ändringar i tulltaxan, får utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.
Av den i propositionen förebragta utredningen framgår, att den för drivoch
transportremmar, i vilka silke ingår, gällande tullen, 6 kronor för kilogram,
lägger hinder i vägen för användning inom industrien av dylika
remmar, vilka visat sig erbjuda vissa fördelar framför remmar av annat
material. Med hänsyn härtill och då förstnämnda slag av remmar icke för
närvarande är föremål för tillverkning inom landet, synes en tullnedsättning
för remmarna i fråga, på sätt i propositionen föreslagits, lämpligen
böra vidtagas. Mot den föreslagna tullsatsens storlek har utskottet intet
att erinra.
Av de i propositionen omförmälda golvplattornas olika delar skulle den
undre, av asbestblandad cement bestående delen i och för sig draga en tull
av 1 krona 25 öre för 100 kilogram och den övre, av kautschuk bestående
delen eu tull av 50 öre för 1 kilogram. Med hänsyn till denna stora skillnad
i tullbeskattningen av de olika delarna måste givetvis tillämpningen å varan
i dess helhet av sistnämnda, för den lättare beståndsdelen avpassade tull
leda till ett i tullbeskattningshänseende oriktigt resultat. Mot den ändring i
tulltaxan, som till avhjälpande av berörda missförhållande i propositionen
föreslagits, har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Av gällande tulltaxas formulering av rubrikerna för fönsterglas, nr 682
—688, framgår, att beträffande sådant glas, som angives i överrubriken till
numren 685 och 686 (mattslipat, slipat och polerat etc. glas), samt i fråga om
folierat glas skillnad i tullbeskattningsavseende gjorts mellan sådant glas,
som är försett med fasett- eller kantslipning, och glas utan dylik slipning.
I fråga om glas, hänförligt till någon av rubrikerna 682—684, föreligger
Itcvillnhif/sutskottets betänkande Ne 7. f>
icke någon dylik åtskillnad. Visserligen kan uttrycket »utan slipning eller
etsning» giva anledning till tveksamhet, huruvida fasettslipat glas, vilket obestridligen
företer ett slags slipning, skall hänföras till dessa rubriker, men,
enligt vad av generaltullstyrelsens, i propositionen intagna yttrande framgar,
har uttrycket »utan slipning» i ovan angivna sammanhang tolkats
såsom avseende endast ytbehandlingen i egentlig mening. Anledningen till
att någon uppdelning i taxan icke vidtagits beträffande det ofolierade, oslipade
fönsterglaset, allt efter som det är försett med fasett- eller kantslipning
eller saknar dylik slipning, torde hava varit den, att dylikt glas vid
tiden för taxans tillkomst i regel icke undergick fasett- eller kantslip11
mg- Det är först i och med förekomsten på senare tid av maskingjort
eller s. k. draget glas som frågan angående tullbehandlingen av fasett- eller
kantslipat glas, hänförligt till någon av rubrikerna 682—684, blivit aktuell.
Beträffande sistnämnda slag av glas föreligger sålunda vid en jämförelse
med bestämmelserna rörande annat slag av glas den oegentligheten, att
det fasett- eller kantslipade glaset icke är åsatt högre tull än sådant glas,
som icke undergått dylik bearbetning.
Då därtill kommer, att det visat sig förenat med stora svårigheter att
skilja det inaskingjorda glaset av mindre dimensioner från det å ytan slipade,
varigenom olikformighet i tullbeskattningen uppstått, synes en ändring
i taxan, genom vilken, på sätt i propositionen föreslagits, fasett-eller kantslipat,
maskingjort glas med en sammanlagd längd och bredd av mindre än
135 centimeter likställes med det å ytan slipade glaset, som undergått
fasett- eller kantslipning, vara önskvärd. Utskottet har sålunda funnit sig
böra tillstyrka propositionen i denna del.
Enligt det av 1925 års tulltaxerevision utarbetade förslaget till tulltaxa Bariumhydrat.
skulle åtskilliga i taxan ej särskilt nämnda kemiskt-tekniska preparat, vilka
nu äro åsatta 15 procent värdetull, komma att bliva fria från tull. Sålunda
innehåller förslaget i nr 1000 bestämmelse om tullfrihet för alla
hydrater, ej till annat nummer hänförliga. I motiveringen har erinrats om
de ändringar, som under de senare åren vid flera tillfällen vidtagits för beredande
av tullfrihet för sådana för den inhemska industrien viktiga kemiska
produkter, vilka icke äro föremål för inhemsk tillverkning.
Beträffande bariumhydrat föreslår nu Kungl. Maj:t i anledning av särskild
framställning sådan ändring i taxan, att tullfrihet beredes nämnda
preparat.
Då en dylik åtgärd står i full överensstämmelse med åtskilliga av riksdagen
under de senare åren fattade beslut i liknande frågor och då utskottet
finner det föreslagna sättet för ändringens genomförande lämpligt,
far utskottet tillstyrka bifall till förslaget även i denna del.
Utskottet vilt emellertid med avseende å de förordade ändringarna i
tulltaxan framhålla, att desamma, i den mån de beröra den inhemska induBihang
till riksdagens protokoll 1928. 7 samt. 5 häft. (Nr 7.) 2
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 7.
striens tullskydd, endast böra betraktas såsom provisoriska åtgärder i avvaktan
på det resultat, som kan komma att framgå ur 1928 års tullkommittés
utredning av ovanberörda och med dem sammanhängande tullfrågor.
På grund av vad salunda anförts far utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 54,
1) bifalla vad Kungl. Maj:t i propositionen föreslagit
i fråga om lydelsen av vissa delar av gällande tulltaxa;
samt
2) förklara, att ändringarna skola träda i kraft å dag,
som Konungen bestämmer.
Stockholm den 28 februari 1928.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg, Bergman, Boman, K. Oscar Ericson
i Oberga, Björnsson, Leander, Månsson i Furuvik, Jönsson i Boa, Johansson
i Arkösund, Bengtsson i Kullen, Olsson i Ramsta, Olsson i Golvvasta, Nylandei,
Wahlmark, Lithander, Olsson i Gävle, Granath och Ericson i Boxliolm.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.