Bevillningsutskottets betänkande Nr 63

Betänkande 1921:Bevu63

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

1

Nr 68.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1921 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillning
ärna för år 1922.

Närvarande: herrar Rökig, frih. Fleming, Sandler, Wijk, Wohlin, Gustal Nilsson,
Örne, Åhlmans Olof Olsson, Rosén, Jonsson i Hökhult, Månsson i
Hagaström, Jönsson i Boa, Olsson i Kullenbergstorp, Bärg, Olsson i
Ramsta, Johansson i Kullersta, Isak Svensson, Heyman, Sköld och Kant.

Sedan Kungl. Maj:t avgivit förslag dels i årets statsverksproposition
i fråga om bevillningarna för år 1922 och dels i proposition angående
tilläggsstaten för år 1921 beträffande viss bevillning för sistnämnda ar,
har Kungl. Maj:t i en den 6 juni 1921 dagtecknad proposition nr 368, med
återkallande av tidigare gjorda, av riksdagen ännu icke slutbehandlade
förslag, i den mån de streke mot de i sistnämnda proposition framställda,
föreslagit riksdagen, bland annat, vissa förändringar i nyssberörda vid
riksdagens början väckta båda förslag.

Till det vid propositionen nr 368 fogade statsrådsprotokollet har
chefen för finansdepartementet beträffande båda statförslagen — efter att
hava redogjort för de förändringar, vilka statförslagens utgiftssidor
undergått, varav framginge, att tilläggsstaten för det dåvarande företedde
en utgiftsminskning med inalles 3.2 miljoner och riksstaten en
nedsättning i utgifterna med 77.8 miljoner, vadan utgiftsreduceringen å
båda staterna tillhopa uppginge till 81 miljoner kronor — vidare anfört:

»Samtidigt som jag anmärker detta förhållande, nödgas jag emellertid,
såsom jag redan antytt, konstatera, att också högst väsentliga reduktioner
måste vidtagas med avseende å de inkomster, med vilka man i årets
finansplan räknat.

Sålunda tillåter jag mig till en början erinra, att den av dåvarande
chefen för finansdepartementet förutsatta höjningen av kaffeBihang
till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 54 käft. (Nr 63—64.) 1

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

tullen — vilken höjning i förening med en ifrågasatt skatt å inneliggande
kaffelager beräknades skola inbringa en merinkomst av över
15 miljoner under är 1921 och bortåt 22 miljoner under år 1922 —
blivit av riksdagen avslagen.

Härtill kommer, att det med hänsyn till den allmänna utvecklingen
på det ekonomiska området under tiden efter statsverkspropositionens
utarbetande och framläggande samt på grund av den alltmer tydligt
markerade depressionen måste anses ställt utom tvivel, att åtskilliga
inkomsttitlar komma att lämna en väsentligt lägre avkastning, än man
tidigare trott sig kunna utgå ifrån. Jag har fördenskull ansett det
nödigt att på åtskilliga punkter låta föranstalta om en omräkning av
budgetförslagens inkomstposter.»

För att erhålla material till denna omräkning hade departementschefen
infordrat nya beräkningar från åtskilliga ämbetsverk, nämligen,
såvitt nu är i fråga, från generalpoststyrelsen ej mindre rörande verkets
påräkneliga driftöverskott under såväl år 1921 som år 1922 än även
beträffande stämpelmedlen, från aktiebolaget svenska tobaksmonopolet
rörande tobaksskatt och utdelningen från nämnda bolag samt från kontrollstyrelsen
angående sockerskatt, brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel
och maltskatt ävensom omsättningsskatt och utskänknipgsskatt
å spritdrycker, varjämte från ekonomiska rådet begärts ett
uttalande rörande inkomst- och förmögenhetsskattens sannolika avkastning
under år 1922.

Departementschefen bär härpå fortsatt:

»Innan jag närmare ingår på beräkningen av de skilda inkomsttitlarna,
vill jag icke underlåta att understryka, att — även om det
nuvarande läget bör föranleda till stor försiktighet vid kalkylernas utförande
— man å andra sidan ej bör av den rådande depressionen låta
förleda sig till att bedöma utsikterna rörande statsverkets blivande
inkomster mörkare, än som är av omständigheterna påkallat. I detta
sammanhang vill jag ock påpeka, att det skäl, som tidigare ansetts
föreligga att vid inkomstberäkningarna räkna med en viss säkerhetsmarginal,
nämligen att nästföljande års tilläggsstat lämpligen bör
finansieras av överskottet från föregående års statsreglering, från och
med 1922 års statsreglering, varom nu är fråga, förlorar det mesta av
sin betydelse, därest, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, budgetåret omlägges
räknat från den 1 juli 1923. Av nu angivna orsaker, har jagtrott
det vara riktigt, att man i de inkomstberäkningar, som uppgöras,
söker komma så nära verkligheten, som i betraktande av de många
ovissa faktorer, vilka spela in, över huvud är möjligt.»

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 3

Genom eu likaledes den 6 juni 1921 dagtecknad proposition, nr
369, har Kungl. Maj:t för riksdagen framlagt förslag till höjning av
omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker.

Med beaktande av jämväl propositionen nr 368 ävensom, i vad
angår omsättnings- och utskänkningsskatten, propositionen nr 369, avgiver
bevillningsutskottet, jämlikt § 40 riksdagsordningen, härmed förslagtill
beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för år 1922 vid
tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder.

I samband härmed kommer utskottet att yttra sig om en av herr
Sköld inom andra kammaren väckt motion nr 101, i vilken föreslagits,
att riksdagen måtte antaga ett i motionen intaget förslag till särskild
förordning om extra förmögenhetsskatt.

Beträffande sistnämnda förslag och motiveringen för detsamma får
utskottet hänvisa till motionen.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

I skrivelse den 13 december 1920" med inkomstberäkning för år
1922, vilken skrivelse finnes bilagd förberörda proposition angående
statsverkets tillstånd och behov, har statskontoret beträffande inkomstoch
förmögenhetsskatten anfört, att denna bevillning, som tillfört statsregleringen
en behållen inkomst år 1919 av 145,127,652 kronor, enligt
från länsstyrelserna inkomna uppgifter för år 1920 uttaxerats med
311,498,914 kronor, motsvarande ett grundbelopp av 207,665,943 kronor.

I fråga om beräkningen av den under förevarande skattetitel för
år 1922 påräkneliga inkomsten har statskontoret anfört följande:

»Sammanställes sistnämnda belopp med de för närmast föregående
år debiterade skattebeloppen, finner man, att skattetiteln utvecklat sig
sålunda:

år	1911 ......................	...................... kronor	34,201,579
»	1912 ......................	..................... »	35,795,907
»	1913 ....................	.................. »	40,786,536
»	1914 ......................	..................... »	44,222,488
	1915 .......................	...................... »	43,001,670
»	1916 ....................	...................... »	66,234,782
»	1917 .......................	...................... »	112,567,833
	1918 .......................	..................... »	133,071,488
	1919 ......................	....................... »	147,226,044
»	1920 .......................	....................... »	207,665,943.

Prop. 369.

Statskontoret.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Vid 1919 års riksdag kava väsentliga ändringar beslutats i nådiga
förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt den 28 oktober 1910.
Dessa ändringar, vilka promulgerats genom nådiga förordningen den
31 oktober 1919 (Svensk författningssamling nr 733), innebära bland
annat en förskjutning av skattetrycket från mindre till större inkomster
och i fråga om beskattningen av aktiebolag och solidariska bankbolag
införandet av en skatt å icke utdelad vinst, »B-skatten». En annan
viktig ändring är, att skatten skall utgå med viss av riksdagen för
varje särskilt år bestämd procent av de enligt i förordningen angivna
grunder uträknade grundbelopp. För år 1921 är procenttalet bestämt
till 175, och i riksstaten för samma år upptogs skatten sålunda:

«. Skatt å inkomst och förmögenhet kronor 233,000,000

p. B-skatt å aktiebolag m. fl............ )) 5,000,000 238,000,000.

Det ovan anförda totala skattebelopp, som enligt uppgifter från
länsstyrelserna uttaxerats under innevarande år (1920), och det grundbelopp,
som därav kan beräknas enligt det för året (1920) fastställda
procenttalet 155, fördela sig på olika skatteföremål sålunda:

Uttaxerat. Grundbelopp.

«• Skatt å inkomst och förmögenhet:

Från enskilda ............................................. 162,351,922 108,234,615

A-skatt å aktiebolag m. fl..................... 138,164,910 92,109,940

Säger 300,516,832 200,344,555

p. B-skatt å aktiébolag in. fl..................... 10,982,082 7,321,388

Summa 311,498,914 207,665,943.

• Av »-skatten belöper således 54.024 procent på enskilda och 45.976
procent på bolag. P-skatten utgör 3.6 5 4 procent av a-skatten.

På sista tiden har, såsom bekant, en avgjord vändning till det
sämre inträtt i industri- och affärskonjunkturer, och denna försämring
kan väntas under år 1921 eller en stor del därav fortgå och ytterligare
stegras, så att för stora och för landet viktiga industrigrenar högst
väsentlig nedsättning i den beskattningsbara inkomsten lärer vara att
befara. Om man under sådana förhållanden -vill bland gångna år finna
en motsvarighet till vad man i skattehänseende kan hava att vänta av
år 1922 i fråga om aktiebolag, får man, efter vad statskontoret av
affärsmän i framskjuten ställning inhämtat, gå tillbaka åtminstone så
långt som till år 1917. Vad däremot beträffar enskilda personers beskattningsbara
inkomst, är denna endast delvis beroende på utdelning
från industribolag eller andra affärsföretag, och i de fall, där sådant

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 5

förekommer, avser utdelningen affärsvinsten för ett tidigare år än det,
för vilket bolagens affärsvinst beskattas. Konjunkturförändringars inverkan
i skattehänseende framträder därför senare i fråga om enskilda
personer än i fråga om bolag i den mån de enskildas inkomster utgöras
av utdelning å aktier. Med hänsyn härtill och då det lärer kunna
antagas, att jämväl i övrigt de enskildas inkomster komma att senare
än bolagens röna inflytande av konjunkturförsämringen, torde man, enligt
statskontorets åsikt, kunna välja ett ekonomiskt gynnsammare år, förslagsvis
år 1918, såsom ledning för beräkning av skatten från enskilda.

Antager man nu, att fördelningen av skatten på enskilda och bolag
var densamma under tidigare år som beträffande ».-skatten under innevarande
år — ett antagande som väl får anses approximativt riktigt —
bör den under åren 1917 och 1918 hava varit följande:

1917 1918

Enskilda.............................. 60,813,646 71,890,541

Bolag................................... 51,754,187___ 61,180,947

Summa 112,567,833 133,071,488.

På grund av vad statskontoret nu anfört och under antagande,
att proportionen mellan bolagens A-skatt och B-skatt blir densamma
som för innevarande år (1920), beräknar statskontoret grundbeloppen för

den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1922 sålunda:

«• Från enskilda............................................ 71,890,541

A-skatt å aktiebolag in. fl................... 51,754,187

Säger 123,644,728
g. B-skatt å aktiebolag m. fl..................... 4,113,229

Summa 127,757,957.

Av den debiterade skatten inflyter emellertid icke hela beloppet
under budgetåret. Den erfarenhet, som i detta hänseende kan hämtas
ur rikshuvudböckerna, framgår av följande tabell:

		Debiterad	Behållen	% behållen
		inkomst	inkomst	inkomst
år	1914 ...........	.......... 44,222,488	43,136,836	97.55
	1915 ...........	.......... 43,001,670	42,282,510	98.33
	1916 ...........	.......... 66,234,782	64,670,861	97.64
»	1917 ..........	......... 112,567,833	110,779,892	98.41
	1918 .........	......... 133,071,488	127,611,465	95.90
»	1919 ...........	.......... 147,226,044	145,127,652	98.57
medeltal .........	.......... 91,054,051	88,934,869	97.67.

Chefen för
■finansdepartementet.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Man synes på grund härav kunna antaga, att den behållna inkomsten
skall komma att utgöra 95 procent av den debiterade. Statskontoret
har därför med någon avrundning beräknat grundbeloppet av
denna skattetitel sålunda:

a. Skatt å inkomst och förmögenhet ........................ kronor 117,500,000

fj. B-skatt å aktiebolag m. fl....................................... » 3,900,000

Summa kronor 121,400,000.

Under förutsättning, att procenttalet kommer att bestämmas lika
för år 1922 som för år 1921, nämligen till 175, bliva de mot ovanstående
beräkning svarande definitiva skattebeloppen:

«. Skatt å inkomst och förmögenhet........................ kronor 205,625,000

p. B-skatt å aktiebolag m. fl..................................... » 6,825,000

Summa kronor 212,450,000.»

Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden för den 7 januari

1921 har dåvarande chefen för finansdepartementet i förevarande ämne,
efter erinran om det resultat vartill statskontoret enligt ovan intagna
beräkning kommit, anfört följande:

»Lika med statskontoret anser jag nödigt att vid en beräkning av
inkomst- och förmögenhetsskattens sannolika avkastning för år 1922 taga
hänsyn till den försämring i industri- och affärskonjunkturer, som på
senare tid inträtt, och som av allt att döma kommer — troligen i ännu
högre grad — att göra sig gällande jämväl under fortsättningen av
innevarande år, vars förhållanden som bekant utgöra grundvalen för

1922 års inkomst- och förmögenhetsskatt.

Däremot kan jag ”icke godkänna det av statskontoret använda beräkningssättet,
varigenom till grund för uppskattningen lagts inkomstoch
förmögenhetsskattens avkastning under åren 1917 och 1918 eller
med andra ord inkomst- och förmögenhetsförhållandena under åren 1916
och 1917. Efter sistnämnda år har prisnivån undergått eu stegring —
som siffermässigt tagit sig uttryck däri, att, medan indextalet sagda
båda år i medeltal utgjorde respektive 185 och 244, detsamma år 1920
stigit till omkring 350 — och således ett betydande fall i penningvärdet
inträffat, vilket, förutom andra konsekvenser, medfört en mycket avsevärd
stegring beträffande de nominalbelopp, som utgå i form av bolagsvinster,
bolagsutdelningar samt löne- och andra inkomster av olika slag. I vad
mån ur skattedebiteringens synpunkt denna nedgång i penningvärdet
motväges av den försämring av konjunkturerna, som kan förutses, torde

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

vara hart när omöjligt att bedöma. Härtill kommer, att under tiden
efter år 1918 högst väsentliga ändringar beslutats i vederbörande skatteförordning,
vilka ingalunda äro utan betydelse för frågan om storleken
av de skattebelopp, som inkomst- och förmögenhetsskatten inbringar.
Aven på grund härav måste det av statskontoret använda beräkningssättet
leda till missvisande resultat.

Riktigare synes mig då vara att till grund för beräkningarna
lägga senast tillgängliga skattetaxering, nämligen taxeringen för år 1920,
vilken baserar sig på inkomst- och förmögenhetsläget under år 1919
och vilken utgått från de nya skatteprinciperna, samt att därefter vidtaga
den reduktion, som den ekonomiska depressionen och andra förhållanden
kunna anses påkalla. Åven om icke heller ett dylikt beräkningssätt
lämnar så tillförlitliga resultat, som önskvärt vore, torde detsamma
dock i varje fall giva säkrare utgångspunkter för uppskattningen
än den av statskontoret begagnade metoden.

Enligt den i statskontorets skrivelse lämnade uppgift fördelar sig
det förut berörda, för år 1920 uttaxerade totala skattebeloppet 311,498,914
kronor på olika skatteförémål sålunda:

U ttclX61’&t

u Skatt å inkomst och förmögenhet:

Från enskilda.................................................................. kronor 162,351,922

A-skatt å aktiebolag m. fl.................................... 138,164,910

Säger kronor 300,516,832
a B-skatt å aktiebolag in. fl..................................... » 10,982,082

Summa kronor 311,498,914.

Det för år 1920 gällande procenttalet å det enligt förordningens bestämmelser
uträknade grundbeloppet utgjorde 155. Om i stället skulle
hava använts procenttalet 175, som fastställts för innevarande år, och
som enligt mitt förut framförda förslag bör läggas till grund järn välför
år 1922, skulle uttaxeringen för år 1920 hava givit till resultat
följande belopp:

a Skatt å inkomst och förmögenhet:

Från enskilda .................................................................. kronor 183,300,556

A-skatt å aktiebolag m. fl.......................................... » 155,992,641

Säger kronor 339,293,197
P B-skatt å aktiebolag m. fl........................................... » 12,399,125

Summa kronor 351,692,322.

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Det ligger i öppen dag, att, när det blir fråga om att förslagsvis
uppskatta den minskning i skatteintäkter, som är sannolik för år 1922
i jämförelse med år 1920, man har att röra sig på ytterst osäker mark,
där inga fasta hållpunkter givas. Spörsmålet gäller en jämförelse mellan
1921 års och 1919 års inkomst- och förmögenhetsförhållanden. Frågan
kompliceras ytterligare därigenom, att, såsom jag förut haft tillfälle påvisa,
vårt penningvärde ännu ej stabiliserats. Givetvis kommer här
mycket an på den valutapolitik, som i vart land kommer att föras.
Åven under förutsättning av någon höjning av penningvärdet under år
1921 synes det mig emellertid, att nödig försiktighet iakttages, därest
man med avseende å inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1922
räknar med en minskning i skattens totalbelopp av 40 procent för aktiebolag
och 15 procent för enskilda.

De debiterade skattebelopp, som, med nu nämnda utgångspunkt,
skulle vara att under år 1922 påräkna, framgå av följande uppställning:

a. Skatt å inkomst och förmögenhet:

Från enskilda ...........................

A-skatt å aktiebolag ro. fl...........

y B-skatt å aktiebolag m. fl...........

Enligt procenttal 175	Minskning	Återstod
i %	i kronor
183,300,556	15	27,495,083	155,805,473
155,992,641	40	62,397,056	93,595,585
12,399,125	40	4,959,650	7,439,475
		• Summa	256,840,533

Det sålunda uträknade totalbeloppet, 256,840,533 kronor,. understiger
med omkring 95 miljoner kronor den summa av 351,692,322 kronor,
som, enligt vad jag förut påpekat, borde hava kunnat påräknas i debiterad
inkomst- och förmögenhetsskatt under år 1920, därest procenttalet
då utgjort det för år 1922 nu föreslagna eller 175.

Såsom statskontoret framhåller, kan emellertid av den debiterade
skatten icke hela beloppet väntas inflyta under budgetåret. Statskontoret
har för sin del antagit, att den behållna inkomsten skall komma att
utgöra 95 procent av den debiterade. Om nu denna reduktion —. som
jag, ehuru densamma förefaller högt tilltagen, dock med hänsyn till de
osäkra konjunkturutsikterna anser mig böra godtaga — tillämpas å de
av mig nyss angivna för år 1922 beräknade debiterade skattebeloppen
blir resultatet, att under nämnda förutsättning man för år 1922 skulle
hava att räkna med en behållen inkomst av

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 9

%

«. Skatt å inkomst och förmögenhet:

Från enskilda................................................................. kronor 148,015,199

A-skatt å aktiebolag in. fl.......................................... » 88,915,806

Säger kronor 236,931,005

3- B-skatt å aktiebolag m. fl........................................ » 7,067,501

Summa kronor 243,998,506.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört föreslår jag, att berörda
belopp, avrundat till 244 miljoner, upptages i riksstaten, samt att
beloppet fördelas på följande sätt:

«• Skatt å inkomst och förmögenhet ........................ kronor 237,000,000

(t. B-skatt å aktiebolag m. fl...................................... » 7,000,000.»

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl.
Maj:t dels föreslagit riksdagen att besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1922 skulle utgå med 175 procent av de i 19 § förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp,
dels ock *ned nyss angivna belopp, 244,000,000 kronor, upptagit ifrågavarande
inkomsttitel i det i statsverkspropositionen intagna förslaget
till riksstat.

Till det vid ovannämnda proposition nr 368 fogade statsrådsprotokollet
har chefen för finansdepartementet rörande denna inkomsttitel till
en början anfört följande.

»I statsverkspropositionen beräknades inkomst- och förmögenhetsskatten
under år 1922 komma att utgå enligt procenttalet 175, d. v. s.
samma procenttal, som fastställts för år 1921, och uppskattades den
ifrågavarande skattens avkastning till 244 miljoner, därav 237 miljoner
i skatt å inkomst och förmögenhet samt 7 miljoner i B-skatt å aktiebolag
m. fl.

Vad först angår frågan om skatteprocenten anser jag i likhet med
min företrädare i ämbetet, att en höjning av densamma måste betraktas
såsom utesluten. Åven jag har sålunda räknat med procenttalet 175.

Vidkommande därefter skattens sannolika avkastning under år 1922
synes mig numera tvekan ej kunna råda därom, att, för att icke verkligheten
skall komma att gäcka de utförda uppskattningarna, det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet av 244 miljoner måste avsevärt
reduceras.»

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 54 käft. (Nr 63.)

Statsverks propositionen.

Prop. nr 368.

2

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

•

Härefter har departementschefen redogjort för den från ekonomiska
rådet infordrade utredningen, vilken innefattas dels i följande å rådets
vägnar undertecknade, till departementschefen ställda skrift, dagtecknad
den 30 maj 1921, dels ock i en därvid fogad promemoria, som ävenledes
här nedan intages.

»I anledning av herr statsrådets anhållan om ekonomiska rådets uttalande
rörande inkomst- och förmögenhetsskattens sannolika avkastning under år 1922, får
rådet anföra följande:

I likhet med vad dåvarande statsrådet och chefen för finansdepartementet
anfört till statsrådsprotokollet den 7 sistlidne januari vid behandling av frågan om
finansplanen, har rådet ansett riktigast att till- grund för ifrågavarande beräkningar
lägga senast tillgängliga skattetaxering, nämligen taxeringen för år 1920, vilken
baserar sig på inkomst- och förmögenhetsläget under år 1919, samt att därefter
vidtaga den reduktion, som den ekonomiska depressionen och andra förhållanden
kunna anses påkalla. Med anläggande av detta betraktelsesätt har inom rådet i
ämnet utarbetats bifogade, den 14 sistlidne april dagtecknade promemoria.

Den jämförelse mellan 1921 års och 1919 års inkomst- och förmögenhetsförhållanden,
som måst anställas för en uppskattning enligt denna metod av 1922
års inkomst- och förmögenhetsskatt, innehåller givetvis osäkerhetsmoment, som
göra varje siffermässig precisering vansklig, särskilt då man för denna jämförelse
har vägledning av endast några månaders erfarenhet av konjunkturutvecklingen
Under år 1921. Under framhållande härav och i anslutning till ovannämnda promemoria
anser rådet, att den sannolika intäkten av 1922 års inkomst- och förmögenhetsskatt,
bör kunna uppskattas till i runt tal 185 miljoner kronor.»

»V. P. M.

Försök till uppskattning av inkomst- och förmögenhetsskattens sannolika avkastning

för år 1922.

Bestämmande för denna avkastning är enskildas och aktiebolags (inklusive
solidariska bankbolags) inkomst under 1921.

A. Enskildas inkomst 1921. För bedömande av vad denna inkomst kommer
att uppgå till är det nyttigt att överskåda utvecklingen sedan krigets början
med särskild hänsyn till olika inkomstarter. Material härtill ger generalsammandraget
över bevillningen. De där upptagna inkomstsiffrorna hänföras i nedanstående
tabell till föregående år, som ju är det år, under vilket den taxerade inkomsten
förvärvats. Siffrorna ha också återgivits omräknade i procent av 1913 års siffror,
varigenom indextal erhållits, som bättre åskådliggöra utvecklingen. Slutligen ha
dessa indextal reducerats till oförändrat penningvärde, vilket skett därigenom att
siffrorna för varje år dividerats med årets genomsnittliga indextal för sedelcirkulationen
(enligt professor Cassels beräkningar, se »Sociala meddelanden»). Det bör
härvid anmärkas, att cirkulationsindex visserligen ger en riktig karaktäristik av
det allmänna penningvärdets förändringar, men icke är ett uttryck för levnadskostnadernas
stegring. Till klargörande härav ha i sista kolumnen årsgenomsnitten
för socialstyrelsens levnadskostnadsindex upptagits.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. It

	Inkomst av arbete	Inkomst av rörelse	Relativ sedel- cirkula- tion	Inkomst av ar-bete, om korri-gering göres för penningvärdets fall (1913 = 100)	Inkomst av rö-relse, om korri-gering göres för penningvärdets fall (1913 = 100)	Social- styrelsens levnads- kostnads- index
absolut	indextal	absolut	indextal
miljoner	kronor	miljoner	kronor
1913.........	1,065	100	600	100	100	100	100
1914.........	1,095	102.7	587	97.8				100
1915.........	1,209	113.4	952	158.7	132.2	85.8	120. o
1916.........	1,453	136.3	1,618	269.7	154.9	88.0	174.1
1917.........	1,881	176.4	1,807	301.2	207.3	85.1	145.3	159
1918.........	2,733	260.1	1,906	317.7	298.0	87.3	106. s	214
1919.........	3,825	358.8	1,881	313.5	323.7	110.8	96.s	262

Det framgår av tabellen att inflationen under de första åren medfört en stark
stegring av inkomst av rörelse. Det till oförändrat penningvärde reducerade indextalet
för denna inkomst når redan 1916 ett maximum av 174.1. Sedermera inträder
en lika stark nedgång, så att indextalet för 1919 till. och med ligger under
det för 1913. Motsvarande indextal för inkomst av arbete visar däremot under
krigsåren en nedgång, för att först 1919 stiga ungefär 11 procent över utgångsnivån.
Förklaringen till dessa rörelser är tydlig nog. Inflationen medför till en
början mycket stora företagarvinster och en viss nedsättning av de avlönades realinkomst.
Sedermera försvinna de extraordinära vinsterna, medan lönerna stiga upp
i nivå med inflationen eller t. o. m. därutöver. En deflation måste i analogi härmed
närmast medföra stora förluster för företagarna och först småningom en sänkning
av löneinkomsterna.

Man torde härav kunna draga den allmänna slutsatsen, att inkomsten av
rörelse under nu påbörjade deflationsperiod kommer att visa en mycket stark tillbakagång,
medan inkomst av arbete till en början knappast kommer att sänkas i
förhållande till 1919 års siffra i annan mån än arbetslösheten föranleder.

Under 1920 har arbetsinkomsten efter all sannolikhet stigit rätt betydligt
även över 1919 års höga siffra. Härpå tyder bland annat den omständigheten, att
statens dyrtidstillägg efter approximativa beräkningar uppgått till 225.7 miljoner
kronor 1919, men till 331.i miljoner kronor 1920, vilket innebär en ökning av dyrtidstilläggen
med ungefär 50 procent.

I förhållande till 1920 kommer 1921 otvivelaktigt att medföra nedsättning
av arbetslönerna. Men man kan antaga, att den samlade arbetsinkomsten för 1921
ändå skulle bli densamma som för 1919, så framt icke arbetslösheten, respektive inskränkningen
av arbetstiden spelade in. Då vissa industrier redan måste läggas
ned, och stora grenar av industrien måste inskränka sin drift till omkring hälften,
men å andra sidan en mängd arbete både i enskild och allmän tjänst blir oförändrad,
torde den av arbetslösheten föranledda nedsättningen av arbetsinkomsten i jämförelse
med 1919 kanske närmast kunna sättas till 20 procent.

Inkomsten av arbete skulle då för 1921 bli 3,060 miljoner kronor.

Inkomst av kapital utgör enligt generalsammandraget:

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

1917 ............................................................... 145 miljoner kronor

1918 ................................................................ 193 » »

1919 ................................................................ 504 » »

Stegringen för 1919 beror i huvudsak på att utdelning å aktier nu taxerats
som inkomst av kapital. Tänker man sig att den egentliga inkomsten av kapital
stigit lika mycket från 1918 till 1919 som från 1917 till 1918 alltså med 48 miljoner
kronor, så skulle man ha en inkomst av kapital (i den gamla meningen) för
1919 av 241 miljoner kronor och alltså en utdelning å aktier av 263 miljoner
kronor. Den förstnämnda inkomsten torde kunna antas bli oförändrad för 1921.
Utdelningen å aktier kommer däremot med säkerhet att nedgå, låt oss säga till
60 procent av vad den var 1919, alltså till 158 miljoner kronor. Den sammanlagda
inkomsten av kapital för 1921 skulle då bli 399 miljoner kronor eller i runt
tal 400 miljoner kronor.

Inkomst av rörelse för 1919 utgör enligt bevillningstaxeringen 1,881 miljoner
kronor. Om härifrån dragés aktiebolagens inkomst enligt inkomstskattetaxeringen
1,120 miljoner kronor, så återstå för enskildas inkomst av rörelse ett belopp av
760 miljoner kronor. (Denna beräkningsmetod är naturligtvis ej riktig, men det
fel som begås torde knappast väsentligt inverka på slutresultatet av föreliggande
beräkning). Inkomst av rörelse måste emellertid under 1921 komma att beskäras
mycket kraftigt. Det skall här förutsättas att den nedgår till 40 procent av vad
den var 1919 alltså till 304 miljoner kronor eller i runt tal 300 miljoner kronor.

Sammanfattning: Inkomst av arbete ................ 3,060 miljoner kronor

» » kapital ................ 400 » »

» » rörelse ................ 300 » »

Summa enskild inkomst 3,760 miljoner kronor.

Samma inkomst uppgick enligt ovan angiven beräkningsgrund för 1919 till
5,090 miljoner kronor. Nedsättningen i denna inkomst skulle alltså belöpa sig till
26 procent.

Räknar man nu med samma nedsättning i inkomst- och förmögenhetsskattens
avkastning, så skulle den komma att nedgå från 163.8 miljoner kronor till 121.0
miljoner kronor. Emellertid måste avkastningen av en progressiv skatt nedgå mera
än den inkomst den vilar på. Därför måste ytterligare en reduktion göras, förslagsvis
med 10 procent. Skatten skulle då uppgå till 109 miljoner kronor. Därvid är
räknat med en utdebitering efter ett grundtal av 155. Detta grundtal skall nu
höjas till 175. Inkomst- och förmögenhetsskatten av enskilda skulle då för 1922 ge
en avkastning av 123 miljoner kronor.

I fråga om aktiebolagens A-skatt torde en nedsättning i jämförelse med 1920
med 60 procent vara att räkna med. Tar man även här höjningen i grundtalet i
betraktande, så kommer man (se statsverkspropositionen, inkomsterna sid. 33) till
ett skattebelopp av 62.4 miljoner kronor. (I statsverkspropositionen räknades med
en nedsättning av 40 procent, men numera föreliggande fakta ge vid handen, att
nedsättningen sannolikt måste bli avsevärt större.)

I fråga om bolagens B-skatt torde däremot statsverkspropositionens uppskattning
kunna bibehållas och skatten alltså upptagas till 7.4 miljoner kronor.

Sammanfattning av inkomst- och förmögenhetsskattens beräknade avkastning
för år 1922.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 13

Enskilda .................................................... 123 miljoner kronor

Bolagens A-skatt ................................... 62.4 » »

Bolagens B-skatt .................................... 7.4 » »

Summa 192.8 miljoner kronor.

Avgår för restantier 5 procent eller 9.6 miljoner kronor.

Återstår influtet skattebelopp: 183.a miljoner kronor, vilket belopp torde kunna
avrundas till 185 miljoner kronor.

En på ekonomiska rådets uppdrag företagen beräkning av enskildas inkomstskatt
efter i huvudsak samma grunder, som här angivits, men med noggrannare
aktgivande på enskildheterna, har lett till det resultat, att skatten av enskilda
skulle uppgå till 121.3 miljoner kronor i stället för såsom här angivits 123 miljoner
kronor. Skillnaden är obetydlig och ligger i varje fall innanför felgränserna vid
dylika beräkningar.

Stockholm den 14 april 1921.»

Vidare har chefen för finansdepartementet anfört:

»Då ekonomiska rådets beräkningar synas mig vara utförda med
all tillbörlig försiktighet, och då i varje fall anledning ej torde föreligga
att sänka det belopp, i vilket de gjorda uppskattningarna resulterat, får
jag föreslå, att inkomst- och förmögenhetsskatten i riksstatförslaget upptages
till 185 miljoner, därav 178 miljoner i skatt å inkomst och förmögenhet
och 7 miljoner i B-skatt å aktiebolag m. fl. I förhållande till
årets statsverksproposition betecknar denna beräkning en nedskrivning
med ej mindre än 59 miljoner.»

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1920 har bevillningsutskottet
från riksräkenskapsverket erhållit följande uppgifter:

«• Skatt å inkomst och förmögenhet.

Influtet................................................................. kronor 289,100,554: 8 9

Utgifter för inkomsttiteln ............................. » 280,066: 6 5

Behållen inkomst ........................................ kronor 288,820,488: 2 4

P- B-skatt å aktiebolag m. fl.

Influtet............................................................... kronor 10,622,801:24

Utgifter för inkomsttiteln .............................. » — —

Behållen inkomst............................................. kronor 10,622,801: 2 4.

Utskottet.

Innan utskottet går att angiva sin ställning till vad Kungl. Maj:t
föreslagit under denna inkomsttitel, har utskottet velat upptaga det

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

av herr Sköld i ovannämnda motion väckta förslaget om en extra förmögenhetsskatt.
Med hänsyn till de väsentliga nedsättningar, riksdagen
vidtagit uti de av Kungl. Maj:t äskade anslagen under fjärde huvudtiteln,
kan den av motionären angivna förutsättningen för förslaget
numera anses icke vara förhanden. Vid sådant förhållande torde
det icke vara påkallat att utskottet vidare yttrar sig i anledning av
motionen.

Bevillningsutskottet har att under den nu ifrågavarande inkomsttiteln
dels föreslå den procentsats av grundbeloppen, vid vars tillämpning
inkomst- och förmögenhetsskatten kan antagas giva det belopp, som
utöver övriga statsverkets för år 1922 beräknade inkomster erfordras
för att täcka utgifternas slutsumma, dels ock angiva det belopp, vartill
inkomsten under förevarande inkomsttitel för år 1922 sålunda bör beräknas.

Det förslag i fråga om övriga av Kungl. Maj:t föreslagna bevillningar,
som utskottet här nedan framlägger, avviker från de i propositionen
nr 368 gjorda beräkningarna endast därutinnan, att postverkets
beräknade bruttoinkomster sänkts med 5,000,000 kronor. Då, enligt
vad bevillningsutskottet inhämtat, statsutskottet icke ifrågasätter ändring
i Kungl. Maj:ts beräkning av postverkets driftkostnader, kommer postverkets
nettoinkomst, vid bifall till bevillningsutskottets hemställan i
denna del, att med nämnda belopp, 5,000,000 kronor, understiga motsvarande
siffra i Kungl. Maj:ts förslag. Av statsutskottet meddelade
uppgifter utvisa emellertid eu sådan budgetställning, att det icke ankommer
på bevillningsutskottet att föreslå täckning av nämnda beräknade
inkomstminskning.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att motionen II: 101, av herr Sköld, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

B) att riksdagen måtte besluta, att inkomst- och
förmögenhetsskatten skall för år 1922 utgå med 175
procent av de i 19 § förordningen om inkomst- och
förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp; samt

C) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte
för år 1922 beräknas på följande sätt:

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

15

Inkomst- och förmögenhetsskatt:

«• Skatt å inkomst

och förmögenhet kr. 178,000,000

§• B-skatt å aktiebolag
m. fl....... »

7,000,000 kr. 185,000,000.

2:o.

Bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Statskontoret har anfört, att denna bevillning — vilken i riksstaten statskontoret.
för år 1921 var upptagen till 4,600,000 kronor — enligt från länsstyrelserna
inkomna uppgifter i taxeringslängderna för år 1920 debiterats med
6,268,362 kronor. Med hänsyn till de under rubriken »inkomst- och
förmögenhetsskatt» framhållna omständigheter har statskontoret föreslagit,
att ifrågavarande titel liksom i 1921 års riksstat måtte upptagas
till 4,600,000 kronor, till vilket belopp i sådant fall även det å sjunde
huvudtiteln anvisade extra anslaget »Bidrag till landsting och städer,
som icke deltaga i landsting», borde upptagas.

I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel i Kungl. Maj:ts statsverk»-förslag till riksstat upptagits till 4,600,000 kronor. propositionen.

Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomst- utskottet.
titel för år 1920 erhållit följande uppgifter:

Influtet............................................................................... kronor 5,692,064: 2 7

Utgifter för inkomsttiteln........................................... » 22,203: 14

Behållen inkomst............................................................... kronor 5,669,861:13.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att bevillning av fast egendom samt av inkomst
måtte för år 1922 beräknas till...... kronor 4,600,000.

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Statskontoret.

Statsverks propositionen.

Utskottet.

3:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Statskontoret har härom anfört:

»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt
förordningen den 23 oktober 1908 erläggas av vissa handlande och
handelsexpediter, samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom
hit även föras avgifter för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet
på allmänningar. Den behållna inkomsten av dessa avgifter har enligt
rikshuvndboken uppgått

år 1913 till ............................................... kronor 341,512

» 1914 » ............................................... » 275,963

» 1915 » ............................................. » 212,620

» 1916 » ............................................... » 214,481

» 1917 » ............................................... » 176,633

» 1918 » .............................................. » 154,727

» 1919 » ............................................... » 283,240.

Med hänsyn till nu rådande lågkonjunktur anser statskontoret
försiktigheten bjuda att upptaga titeln, vilken i 1921 års riksstat beräknats
till 200,000 kronor, med oförändrat belopp.»

Med detta belopp, 200,000 kronor, har denna inkomsttitel också
ingått i förevarande förslag till riksstat.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att
denna inkomsttitel för år 1920 utvisar följande ställning:

Influtet................................................................................ kronor 392,724: 2 9

Utgifter för inkomsttiteln .................................... »___189: 95

Behållen inkomst ............................................................. kronor 392,534: 3 4.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner
och rättigheter måtte för år 1922 beräknas
till.................................................. kronor 200,000.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

17

4:o.

Stämpelmedel.

Stämpelmedlen, inberäknat arvsskatt och skatt för gåva, utgjorde:

år 1915................................................. kronor 16,211,787

» 1916............... >. 25,106,655

» 1917.................................................. » 52,653,656

» 1918.................................................. » 74,026,999

» 1919.................................................. » 66,900,369

eller i medeltal för dessa fem år 46,979,893 kronor.

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppet
av de stämplar, som använts till nedannämnda handlingar, utgjorde
detta belopp under åren 1916—1919: ''

	1916	1917	1918	1919
Handlingar till lagfartsprotokollet ...............	4,333,951	9,812,823	16,545,033	13,633,244
Handlingar till intecknings- och tomträtts-
protokollen.........................................	680,702	1,028,598	1,483,696	2,132,093
Handlingar till äktenskapsförordsprotokoll ...	10,280	9,620	10,000	10,125
Handlingar till bouppteckningsprotokoll:
Bouppteckningar ..............................	6,991,251	10,420,376	11,939,850	16,638,142
Testamenten, till vilka hänsyn ej tagits vid
bouppteckningens stämpelbeläggning......	596	902	1,673	210
Morgongåvobrev ....................................	7	'' 35	—	535
Avhandlingar om lösöreköp....................	9,833	7,907	14,827	28,252
Summa	12,026,620	21,280,261	29,995,079	32,442,601

Efter att hava erinrat om ovan meddelade siffror har statskontoret
beträffande stämpelmedlen i sin ovannämnda skrivelse den 13 december
1920 vidare anfört följande:

»Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades den 19 november
1914 nådig förordning (Svensk författningssamling nr 381), vilken trätt
i kraft den 1 januari 1915. Till dessa skatter äro av de i förestående
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 54 höft. (Nr 63.) 3

Statskontoret.

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63,

statistik upptagna avgifter hänförliga, utom avgifterna för bouppteckningar
och testamenten, även de i beloppen för rubriken »handlingar
till lagfartsprotokollet» ingående stämpelavgifterna för gåvobrev och
fideikommissbrev rörande fast egendom, vartill komma vissa avgifter
för gåva av los egendom, rörande vilka någon beräkning icke är möjlig,
men vilka icke torde kunna antagas uppgå till något mera avsevärt
belopp. Sammanlagt hava ifrågavarande skatter belöpt sig

år 1915 till ....................................... kronor 5,947,762

» 1916 » » 7,030,682

» 1917 » » 10,842,565

» 1918 » » 12,354,364

» 1919 » .................................. » 16,783,511

Vid bedömandet av dessa siffror bör erinras, att från och med
den 1 januari 1918 skattetariffen blivit ändrad genom nådiga förordningen
den 19 juni 1917 (Svensk författningssamling nr 325). Vid
framläggande av förslag härom ansåg föredragande departementschefen
åtskilliga skäl tala för, att en ökning av arvsskattens avkastning kunde
vara att förvänta såsom i hög gråd sannolik. Så torde man med fullt
skäl kunna antaga för visst, att genom penningvärdets påtagliga nedgång
och därigenom uppkommen höjning av värdet å alla andra tillgångar
behållningarna i bouppteckningarna komme att förete en avsevärd
stegring redan på denna grund. Men även av andra orsaker borde
man kunna beräkna en höjning av bouppteckningssummorna. De på
många områden gynnsamma konjunkturerna för handel och industri
samt även för jordbruket hade bidragit till skapandet av nya och ökning
av redan befintliga förmögenheter, och denna förmögenhetstillväxt torde,
enligt vad erfarenheten syntes bestyrka, hava orsakat en förskjutning
med avseende å förmögenheternas fördelning i sådan riktning, ätt de
större förmögenheterna ökats till antalet och även till sitt belopp. Då
nu den föreslagna höjningen av arvsskatten vore avsedd att träffa de
större förmögenheterna, syntes det naturligt, att den inträdda förmögenhetstillväxten
i förening med skatteförhöjningen skulle leda till en vida
större årlig avkastning av arvsskatten än tidigare kunnat beräknas.
Huru stor denna ökning kunde förväntas bliva, kunde naturligtvis icke
exakt angivas. Många tecken, särskilt den erfarenhet, som vunnits
genom den senaste tidens taxeringsresultat, tydde dock på att densamma
bleve betydande. För sin del ansåg departementschefen, att
förmögenhetstillväxten och den föreslagna skatteförhöjningen borde kunna
tillsammans åstadkomma en höjning av arvsskattens för år 1918 till

19

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

6,000,000 kronor beräknade belopp med åtminstone 25 procent eller
sålunda med minst 1,500,000 kronor.

Sedermera har skattetariffen ånyo ändrats genom nådiga förordningen
den 16 juli 1919 (Svensk författningssamling nr 422). Genom
denna förordning, som trädde i kraft den 1 januari 1920, hava de för
skattens beräknande uppgjorda tarifferna i medeltal höjts med 25 procent.
I riksstaten> för år 1920 beräknades med hänsyn till denna höjning
inkomsten av arvs- och gåvoskatten till 15,000,000 kronor.

Vid sin inkomstberäkning för år 1921 anförde statskontoret, att
många tecken tydde på att de förhoppningar, som ännu förra året (1919)
icke saknade berättigande, måste vid nedgående konjunkturer reduceras.
Särskilt gällde detta värdet av förmögenheter, som placerats i aktier eller
obligationer. I fråga om sådana värden måste man till följd av kursfallen
å fondmarknaden räkna med en nedgång av minst 30 å 40 procent,
och i fråga om arvsskatten för dylik förmögenhet bleve nedgången,
på grund av skattetariffens progressivitet, ännu starkare. Med hänsyn
härtill torde försiktigheten bjuda någon nedsättning av beräkningen av
»arvsskatt och skatt för gåva». Statskontoret föreslog, att i riksstatei}
för år 1921 nämnda i stämpelavgiften ingående särskilda skattetitel
skulle upptagas till 13,000,000 kronor.

De av statskontoret sålunda anförda skälen till försiktighet vid
beräkningen av arvsskatten hava under det gångna året (1920) vunnit i
styrka. För år 1922 anser sig statskontoret icke kunna beräkna denna
skatt högre än till 10,000,000 kronor.

Enligt nådiga förordningen den 15 augusti 1913 (Svensk författningssamling
nr 191) har från och med den 1 september 1913 en ändring
i gällande förordning angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte
av fondpapper trätt i kraft, varigenom nämnda avgift vid köp av aktier
och banklotter höjts med 50 procent. Försäljningsbeloppet för ifrågavarande
slag av stämplar har utgjort:

år	1913 ......................	........................ kronor	1,177,093
»	1914 .......................	........................ »	590,480
»	1915 ........................	........................ »	734,527
»	1916 .......................	........................ »	4,264,031
»	1917 ........................	....................... »	11,911,452
»	1918 ........................	...................... »	14,144,368
»	1919 ........................	........................ »	8,301,894.

Influtna beloppet för under januari—september innevarande år (1920)
försålda överlåtelsestämplar uppgår enligt statskontoret tillhandakommen

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

uppgift till 4,583,415 kronor, och under förutsättning att inkomsten för
sista kvartalet kommer att hava en häremot proportionell storlek och
således inflyta med 1,527,805 kronor, skulle årets (1920) inkomst uppgå
till 6,111,220 kronor.

För att kunna använda nyss anförda statistik måste man taga
hänsyn till de ändringar, som dels genom nådiga förordningarna den
30 mars 1917 (Svensk författningssamling nr 191) och den 12 mars
1918 (Svensk författningssamling nr 123) dels genom nådiga förordningarna
den 29 november 1918 (Svensk författningssamling nr 911),
den 26 mars 1919 (Svensk författningssamling nr 120) och den 21 maj

1920 (Svensk författningssamling nr 223) vidtagits i lydelsen av 3 § 1
mom. i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper, ändringar som innebära, att
stämpelsatserna från och med den 1 april 1917 fördubblats och sedermera
från och med den 1 december 1918 till och med den 30 juni

1921 ännu en gång fördubblats.

Reducerar man försäljningsbeloppen för åren 1917, 1918, 1919 och
1920 till vad de skulle varit, om nyssberörda förordningar icke utfärdats,
och bortser man därvid från den — sannolikt obetydliga — dämpande
inverkan, som stämpelsatsernas höjning kan hava utövat på omsättningen
av fondpapper, får man följande statistik över försäljningsbeloppen för
överlåtelsestämplar:

år 1913 .................................... kronor 1,177,093

» 1914 .................................................. » 590,480

» 1915 .............................................. » 734,527

» 1916 .................................................. » 4,264,031

» 1917 ................................................ » 6,806,544

» 1918 ............................................... » 6,740,905

» 1919 ................................. » 2,075,474

» 1920 .................................................. » 1,527,805.

Denna statistik visar en betydligt ökad livlighet på fondmarknadeu
under de tre åren 1916—1918, efterföljd av en högst avsevärd nedgång.
Då det torde vara ovisst, om förbättrade förhållanden på detta område
kunna komma att inträda till år 1922, har statskontoret för sistnämnda
år på följande sätt beräknat ifrågavarande del av stämpeluppbörden
under förutsättning av:

a) återgång till 1908 års stämpelsatser....... kronor 1,500,000,

b) 1917 års fördubblade stämpelsatser.......... » 3,000,000,

c) 1918 års fyrdubblade stämpelsatser............ » 6,000,000.

21

Bevillning stil skottets betänkande Nr 63.

I sin slutliga sammanställning av skatteresultatet utgår statskontoret
från, att do nu gällande höga stämpelsatserna bibehållas även
under år 1922.

Den skatt, som erlägges för stämpling av aktiebrev m. m.t har
under de senaste åren uppgått till betydliga belopp. Den har enligt
rikshuvudböckerna utgjort:

år 1913 ............................................. kronor 451,184

» 1914 ............................................ » 528,766

» 1915 .......... » 1,285,067

» 1916 .............................................. » 3,417,172

» 1917 ............................................... » 10,975,475

» 1918 ................................................ » 15,816,891

» 1919 ................................................ » 10,284,426.

För innevarande års (1920) nio första månader har influtit 6,597,634
kronor, så att, om proportionsvis lika stor uppbörd finge beräknas för
oktober—december, skatten för hela år 1920 skulle uppgå till 8,796,845
kronor. Det är emellertid eu känd sak, vilken även bekräftas av här
ovan anförda siffror för åren 1919 och 1920, att nyemissionen, som
under kristiden tagit ett starkt uppsving, nu håller på att avstanna.
För år 1922 torde försiktigheten kräva, att man räknar med förhållanden
likartade med dem, som rådde vid tiden för världskrigets början,
endast med den modifikation att vid aktieteckning för ett visst företag
numera på grund av penningevärdets fäll erfordras ett tredubbelt så
stort kapital som under tiden före kriget. Med hänsyn härtill synes
man kunna beräkna ifrågavarande del av stämpelskatten för år 1922
till 2,500,000 kronor.

Enligt nådiga förordningen den 11 juli 1919 (Svensk författningssamling
nr 401) har från och med den 1 september 1919 införts en
särskild stämpelavgift i vissa fäll vid köp, byte eller införsel till riket
av pärlor m. fl. lyxvaror. Det på grund härav influtna skattebeloppet
har enligt uppgift från generalpoststyrelsen för tiden 1 januari—30
september 1920 uppgått till 171,155 kronor och kan således för helt
år beräknas i runt tal till 220,000 kronor.

Beträffande övriga delar av stämpelbeskattningen är att uppmärksamma,
att från och med den 1 juli 1917 genom nådiga förordningen
den 19 juni 1917 (Svensk författningssamling nr 329) vidtagits en höjning
av lagfartsstämpeln, aktiestämpeln och obligationsstämpeln samt
införts ränte- och lottsedelstämplar, vilka åtgärder beräknats medföra en
ökning i stämpeluppbörden av 4,300,000 kronor.

Departements chefen.

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Genom att från totalbeloppet av den behållna inkomsten av stämpeluppbörden
draga beloppen för arvsskatt och skatt för gåva ävensom
överlåtelsestämplar och aktiestämpling samt för åren 1917, 1918 och
1919 även den ökning i stämpeluppbörden, som härrör från nyssnämnda
nådiga förordningar den 11 juli 1919 och den 19 juni 1917, finner
man för övriga stämpelmedel följande belopp:

år 1913 .............................................. kronor 10,675,902

» 1914 » '' 9,951,441

>» 1915 » 8,244,431

» 1916 » 10,394,770

» 1917 ).» 16,774,164

» 1918 » 27,411,376

» 1919 » 27,108,033

eller i årligt medeltal för de två sista åren, under vilka det starkt
sjunkande penningvärdet måste antagas hava i särskilt hög grad åstadkommit
stegring i denna inkomst, 27,259,705 kronor.

Då motsvarande uppbörd för innevarande år (1920), efter en ungefärlig
beräkning på grund av från generalpoststyrelsen erhållna uppgifter,
icke synes komma att understiga nyssnämnda belopp, torde detta kunna
läggas till grund för den beräkning, som avser år 1922. Tillägges nu
den inkomstökning, som härrör från ovanberörda förordningar den 11
juli 1919 och den 19 juni 1917, eller 220,000 -}- 4,300,000 kronor, erhålles
ett belopp av 31,779,705 kronor eller i runt tal 31,800,000 kronor.

Stämpeluppbörden i sin helhet skulle då för år 1922 beräknas

sålunda:

Arvsskatt och skatt för gåva ......... kronor 10,000,000

Överlåtelsestämplar.............................. » 6,000,000

Stämpling av aktier m. m............... » 2,500,000

Övriga stämplar................................. » 31,800,000

Summa kronor 50,300,000.

Statskontoret föreslår således, att i riksstaten för år 1922 upptagas
stämpelmedel med 50,300,000 kronor.»

Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden den 7 januari 1921
har dåvarande chefen för finansdepartementet yttrat, bland annat, följande:

»Stämpelmedlen förordar jag till uppförande med av statskontoret
föreslaget belopp.

Vad fondstämpeln angår må påpekas, att statskontoret förutsätter,

23

Bevillningsutskottets betänkande Nr Hd.

att bestämmelserna i förordningen don 21 maj 1920 (nr 223) om höjd
dylik stämpel komma att gälla även under år 1922. Till frågan härom
torde jag sedermera få återkomma.»

Beträffande den från och med den 1 september 1919 till utgången
av år 1921 gällande stämpelavgiften i vissa fall vid köp, byte eller
införsel till riket av pärlor m. II. lyxvaror bär departementschefen meddelat,
att densamma av statskontoret beräknats för år 1920 till i runt
tal 200,000 kronor. På anförda skäl har departementschefen förklarat
sig anse skäl icke förefinnas att vidare bibehålla sistnämnda skatteform.

Vidare har departementschefen anfört följande:

»Bland stämpelmedlen ingår såsom en av de största posterna arvsskatt
och skatt för gåva. Rörande dispositionen av denna skatteintäkt
får jag erinra om att till 1919 års lagtima riksdag avläts proposition
om avsättning av, bland annat, arvsskattemedlen till en statsverkets
kapitalökningsfond. Riksdagen, som ansåg ytterligare utredning i vissa
angivna hänseenden behövlig, avslog propositionen. Årendet har sedermera
gjorts till föremål för ytterligare utredning. Utan att i övrigt ingå
på förevarande spörsmål får jag såsom min mening uttala, att den
finansiella ställningen för närvarande är sådan, att med den ifrågasatta
avsättningens eventuella förverkligande bör tillsvidare anstå.»

Stämpelmedlen äro följaktligen i statsverkspropositionen upptagna statsverksmed
50,300,000 kronor. '' propositionen.

Genom en den 25 februari 1921 dagteeknad proposition, nr 149, ProP■ U9-har Kungl. Maj:t föreslagit förlängd giltighet för de nu gällande förhöjda
stämpelavgifterna vid köp och byte av fondpapper. Detta förslag
har av riksdagen numera bifallits.

1 en i första kammaren väckt motion nr 53 har herr Rosén hem- Motion 7:53.
ställt, att ovannämnda förordning om en särskild stämpelavgift vid köp,
byte eller införsel till riket av vissa lyxvaror skulle äga fortsatt tilllämpning
till utgången av år 1922. Denna motion har numera av riksdagen
bifallits.

Vid propositionen nr 368 finnes fogad en av generalpoststyrelsen FroP■ 36Savgiven,
den 14 maj 1921 dagteeknad inkomstberäkning rörande stämpelmedlen,
däri anförts:

»I riksstaten beräknad inkomst av stämpelmedlen och verkliga inkomsten
därav under åren 1917—1920 framgå av nedanstående tablå.

	Bevillning sutskottets betänkande Nr	63.
År	I riksstaten be-räknat belopp.	Verkligen influt-na stämpelmedel.
1917 .... 1918 ....	........................................ 18.6 miljoner ........................................ 26.5 »	52.6 5 miljoner 74.03 »
1919 ....	......................................’. 40. o »	66.9 »
1920 ....	........................................ 52.o »	69.25 »

För samtliga ovan upptagna år har således den verkliga inkomsten väsentligt
överstigit den i riksstaten beräknade.

Stämpelmedlen äro i riksstaten upptagna för år 1921 till 55.o miljoner och
1922 till 50.3 miljoner.

Vad stämpelintäkterna för de fyra första månaderna år 1921 beträffar hava
dessa, enligt postverkets räkenskaper, belöpt sig till

för januari........................ 6,680,080 kronor

» februari........................ 5,040,367 »

» mars........................... 5,046,984 »

''» april............................ 5,679,678 » 22,447,109 kronor.

Beloppen för motsvarande månader år 1920 hava, likaledes enligt postverkets
räkenskaper, utgjort:

för januari
» februari

» mars.....

» april.....

8,708,875 kronor
5,370,372 »

5,982,466 »

7,164,020 > 27,225,733 kronor.

Stämpelmedlen visa således en minskning under första
tredjedelen av år 1921 av ................................................................ 4,778,624 kronor.

Om man antager, att stämpelmedlen skulle uppgå till lika stora belopp under
vart och ett av årets tertial, skulle årssumman för år 1921 belöpa sig till 67,341,327
kronor. Jämför man emellertid från år 1915, då postverket övertog stämpelväsendets
handhavande, influtna stämpelmedel under de fyra första månaderna av varje
år med vad som i stämpelmedel inkommit under andra och tredje tredjedelen, a v
samma år, visar det sig, att till och med år 1917 stämpelintäkterna varit högre
under de två senare tertialen än under det första, att under år 1918 intäkterna
under andra tertialet varit mindre och under tredje tertialet större än under det
första, samt att från och med år 1919, då en omsvängning ägde rum, stämpeluppbörden
varit störst under första tertialet. Minskningen under påföljande fyramånadersperioder
i förhållande till årets första tertial har, uttryckt i procent, utgjort:

andra tertialet 1919.................................................. 29.2 procent

tredje » » 24.o »

andra » 1920.................................................... 20.5 »

tredje » - » .................................................... 26.0 »

Under antagande att stämpelinkomsterna under återstoden av innevarande
år skulle ställa sig proportionsvis lika som under år 1920, skulle man vid kalkylerandet
av beloppet utav stämpel med] en för hela innevarande år erhålla följande
siffror:

25

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

influtna stämpelmedel under första tertialet .... 22,447,109 kronor
beräknade » » andra » , ....

minskning 20.5 procent å 22,447,109 kronor 17,845,452 »

beräknade stämpelmedel under tredje tertialet,

minskning 26.o procent å 22,447,109 kronor 16,610,861 »

Summa 56,903,422 kronor,

eller avrundat 57,000,000 kronor.

Erfarenheterna från föregående år i fråga om de verkliga stämpelintäkternas
förhållande till de i riksstaten beräknade kunde möjligen giva anledning att räkna
med något större siffra än 57,000,000 kronor. På grund av den rådande ekonomiska
depressionen synes detta dock knappast vara tillrådligt.

Vad särskilt beträffar de i stämpelmedlen ingående belopp, som hänföra sig
till stämpel å aktiebrev m. in., hava följande upplysningar ansetts böra lämnas.

Ifrågavarande belopp hava utgjort:

år 1916
» 1917
» 1918
» 1919
» 1920

3,417,172 kronor
10,975,475 »

15,816,891 »

10,284,426 »

9,140,542 »

Fördelningen på kvartal av beloppet för år 1920 ställer sig sålunda:

l:a kvartalet ............................................ cirka 3,106,000 kronor

2:a » » 2,040,000 »

3:e » » 1,708,000 »

4:e » » 2,284,000 »

Under år 1921 hava de nu ifrågavarande inkomsterna belöpt sig till:

för l:a kvartalet ......... cirka 1,561,000 kronor

» april månad................................ » 574,000 » och

» tiden 1—12 maj endast........... » 60,000 »

De influtna medlen för stämpelbeläggning av aktiebrev m. m. visa således
en stark nedgång i förhållande till föregående år, och på grund av den rådande
ekonomiska depressionen kan något uppsving under återstoden av året knappast
vara att förmoda. Emellertid visa de ovan angivna siffrorna, att den ifrågavarande
delen av stämpelinkomsterna redan under den gångna delen av året väsentligt överstigit
det belopp av 1,500,000 kronor, som statskontoret upptagit uti sin inkomstberäkning
för hela året.

Yad beträffar stämpelmedlen för år 1922 skulle man, under antagande att
man icke behövde räkna med större depression än under år 1921, möjligen kunna
höja det i riksstaten för år 1922 upptagna beloppet, 50,300,000 kronor, till samma
belopp, som, enligt vad ovan sagts, numera ansetts kunna beräknas inflyta under
år 1921, eller 57,000,000 kronor. Försiktigheten lärer emellertid få anses bjuda
att icke upptaga så högt belopp. Vilken summa man skall kunna räkna med är
givetvis mycket vanskligt att avgöra. Såvitt emellertid nu kan bedömas, torde åtBihang
till riksdagens protokoll 1921. 7 saml. 54 höft. (Nr 63.) 4

Utskottets

yttrande.

Statskontoret.

26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

skilliga skäl tala för att ett belopp av 54,000,000 kronor skall komma verkligheten
så nära som det över huvud taget, med ledning av nuvarande förhållanden, må
vara möjligt att förutse.»

För egen del har departementschefen anfört, att, då denna beräkning
syntes vara verkställd med nödig försiktighet, departementschefen
ansåge betänklighet ej möta att tillstyrka, att stämpelmedlen i förslaget
upptoges till 54 miljoner, vilket alltså innebure en ökning i förhållande
till statsverkspropositionen med 3.7 miljoner kronor.

* I det i propositionen nr 368 ingående förslaget till ändringar i
inkomstberäkningen har ock förevarande inkomsttitel upptagits till

54,000,000 kronor.

Av den ovan lämnade redogörelsen torde framgå, att den av departementschefen
föreslagna beräkningen av denna inkomsttitel utgår från
förutsättningen, att d.en nu gällande höjda fondstämpeln skall äga tilllämpning
jämväl under år 1922. Den inkomstökning, som kan förväntas
på grund av riksdagens beslut, att förordningen om en särskild
stämpelavgift vid köp, byte eller införsel till riket av vissa lyxvaror skall
äga giltighet under år 1922, har utskottet icke ansett vara av den betydenhet
i förhållande till ifrågavarande inkomsttitels slutsumma, att den
bör föranleda någon höjning av inkomsttitelns beräknade belopp.

Icke heller i övrigt har utskottet funnit anledning att ifrågasätta
ändring av vad Kung]. Maj:t vid denna punkt föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att stämpelmedlen måtte för år 1922 beräknas
till........................................................ kronor 54,000,000.

5:o.

Lastpenningarna.

Beträffande lastpenningarna, som i årets riksstat upptagits till

500,000 kronor, har statskontoret meddelat, att desamma utgjort:

år 1913 ...................................................... kronor 815,354

» 1914 » 761,392

» 1915 » 813,831

» 1916 » 791,161

» 1917 » 453,892

» 1918 ................................:.................... » 451,693

» 1919 » 580,592.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6!i. 27

Statskontoret har vidare anfört:

»De här ovan anförda inkomstbeloppen böra minskas med beloppet
av restitutioner, vilket belopp dock för år 1919 endast uppgått till
1,204 kronor.

Då den ekonomiska situationen under det sist förflutna året utvecklat
sig i sådan riktning, att man icke kan antaga, att normala
förhållanden i avseende å skeppsfarten skola hava återinträtt år 1922,
har statskontoret på grund av förestående statistiska data upptagit lastpenningarna
för sistnämnda år till 500,000 kronor.

Statskontoret anser sig böra i detta sammanhang erinra, att statskontoret
och kommerskollegium i gemensamt utlåtande den 13 sistlidne
mars (1920) påyrkat lastpenningarnas avskaffande.»

Chefen för finansdepartementet har i ämnet anfört: Departements

»I statskontorets inkomstberäkning äro lastpenningarna för år 1922 chefen‘
upptagna till ett belopp av 500,000 kronor.

I sitt yttrande rörande inkomstberäkningen i samband med framläggandet
av statsverkspropositionen för 1920 års riksdag meddelade
dåvarande chefen för finansdepartementet, att frågan, huruvida lastpenningarna
borde bibehållas eller ej, vore föremål för utredning inom
generaltullstyrelsen. Utredningen ifråga avsåge även spörsmålet om en
eventuell omreglering av fyr- och båkmedlen.

Uti sitt i ämnet avgivna den 22 januari 1920 till finansdepartementet
inkomna utlåtande har generaltullstyrelsen dels funnit sig böra
ifrågasätta lastpenningarnas avskaffande och att för detta ändamål åtgärder
måtte vidtagas för upphävande av § 14 tulltaxeförordningen, dels
ock förklarat sig anse, att frågan om fyr- och båkavgiftens omläggning
borde hänskjutas till särskild utredning. 1 ett den 13 mars 1920
gemensamt avgivet utlåtande hava sedermera kommerskollegium och
statskontoret anslutit sig till den av generaltullstyrelsen uttalade uppfattningen,
att lastpenningarna böra avskaffas. Beträffande'' frågan om
fyr- och båkavgiften anmälde kommerskollegium i samma utlåtande, att
kollegium senare komme att avgiva yttrande i ärendet.

Under dessa omständigheter har jag ansett det böra tagas under
allvarligt övervägande, huruvida lastpenningarna alltjämt böra bibehållas.

Då emellertid kommerskollegium sedermera i ett den 6 december 1920
avgivet yttrande rörande spörsmålet om ändrad grund för fyr- och båkavgiftens
utgående m. m. hemställt, att det måtte uppdragas åt särskilda
sakkunniga att verkställa en allsidig utredning angående möjligheten
och lämpligheten av en ändring av nuvarande system för beräknandet

Statsverks propositionen.

Utskottet.

Statskontoret.

28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

och uppbörden av allmänna sjöfartsavgifter med undantag av lotsavgifter,
har jag funnit övervägande skäl tala för att icke för närvarande upptaga
frågan om lastpenningarna till avgörande utan att låta densamma
bliva föremål för fortsatt bedömande i samband med spörsmålet om sjöfartsavgifterna
i övrigt.

På grund härav har jäg bibehållit lastpenningarna i staten och
där föreslagit dem till uppförande med det av statskontoret angivna
belopp.»

I statsverkspropositionen hava lastpenningarna upptagits till 500,000
kronor.

Enligt meddelande från generaltullstyrelsen debiterades lastpenningarna
för år 1920 med 867,130 kronor 46 öre och utgjorde:

	År 1919 kronor	År 1920 kronor	År 1921 kronor
Under januari..............................	36,705	76	72,828	18	53,883	54
» februari ..........................	27,595	19	59,837	15	41,475	54
» mars.................................	25,475	26	55,840	06	37,332	79
» april.................................	37,781	24	55,561	86	33,490	69
Summa	127,557	45	244,067	25	166,182	56

Utskottet hemställer,

att lastpenningarna måtte för år 1922 beräknas
till ............................................................. kronor 500,000.

6:o.

Byggnadsskatt.

Statskontoret anför härom:

»Under denna titel skall, enligt en av riksdagen den 18 juni 1920
(skrivelse nr 469) antagen förordning om byggnadsskatt, under vartdera
av åren 1921 och 1922 i städer, köpingar och andra samhällen, där
byggnadsstadgan för rikets städer är gällande, till staten utgöras en

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 29

särskild skatt för beredande av medel till främjande av bostadsproduktionen.
Skatten är i riksstaten för år 1921 upptagen med ett belopp av

6.500.000 kronor och motsvaras å utgiftssidan av ett reservationsanslag
å samma belopp (1921: V F 1) till understöd åt kommuner m. fl. för
uppförande av vissa bostadsbyggnader att av byggnadsskatt direkt utgå.

Statskontoret saknar anledning att föreslå någon ändring i beräkningen
av skattebeloppet.»

Enligt meranämnda, vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll
över finansärenden yttrade dåvarande chefen för finansdepartementet
i denna del:

»I statskontorets inkomstberäkning är såsom byggnadsskatt upptaget
ett belopp av 6.5 miljoner. Då, enligt vad chefen för socialdepartementet
meddelat mig, motsvarande reservationsanslag å utgiftssidan
uppförts med allenast 5.5 miljoner, har jag till sistnämnda belopp
nedsatt förevarande inkomsttitel.»

I statsverkspropositionen har byggnadsskatten i enlighet med
dåvarande departementschefens förestående yttrande upptagits med

5.500.000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att byggnadsskatten måtte för år 1922 beräknas
till ........................................................... kronor 5,500,000.

7:o.

Tullmedlen.

Tullmedlen hava influtit med:

år 1915 ............................................... kronor 54,850,960

» 1916 .............................................. » 60,956,020

» 1917 .....,........................................ » 42,535,692

» 1918 ............................................... » 36,479,355

» 1919 ............ » 99,952,782.

I ovanstående tabell är avdrag gjort för avkortningar och restitutioner.

I riksstaten för år 1921 äro tullmedel upptagna till ett belopp av

110,000,000 kronor.

Departements chefen.

Statsverks

propositionen.

Utskottet.

Statskontoret.

Departements chefen.

30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Enligt uppgift från generaltullstyrelsen hava tullmedel under
januari—november månader år 1920 debiterats med 137,371,219 kronor.

Efter att hava meddelat ovanstående uppgifter har statskontoret
beträffande denna inkomsttitel anfört följande:

»Om tulluppbörden under december 1920 kommer att uppgå till
samma belopp som i medeltal under årets föregående månader eller
12,488,293 kronor, blir hela uppbörden för innevarande år 149,859,512
kronor.

Beräknar man avkortningar och restitutioner till proportionsvis

samma belopp som år 1919 eller |qq 399 715 x 946,934 — 1,406,41.

kronor, erhåller man för den behållna inkomsten ett belopp av 148,453,095
kronor.

Enligt beslut vid innevarande års riksdag kommer punschskatten,
som hittills utgått såsom stämpelskatt, att upphöra och ersättas med
förhöjd tull å arrak m. fl. importerade spritvaror. Tulluppbörden kommer
således att ökas med ett belopp ungefär motsvarande punschskatteuppbörden,
vilken av kontrollstyrelsen för innevarande år (1920) beräknas
uppgå till 2,100,000 kronor.-

Yad här ovan anförts pekar på en ganska stark stegring av denna
inkomsttitel. Å andra sidan måste givetvis lågkonjunkturen och den
stagnation i affärslivet, den kan väntas föra med sig, mana till försiktighet
vid framtidsberäkningar. Statskontoret föreställer sig dock, att
tulluppbörden för år 1922 bör kunna beräknas till samma belopp som
i riksstaten för år 1921 och har därför i bil. — infört denna inkomsttitel
med oförändrat belopp, 110,000,000 kronor.»

Förutvarande chefen för finansdepartementet har gjort följande
uttalande i ämnet:

»Enligt statskontorets uppskattning har den behållna inkomsten av
tullmedel under år 1920 uppgått till bortåt 148.5 miljoner. Ämbetsverket,
som framhåller, att lågkonjunkturen och den stagnation i affärslivet,
den kan väntas föra med sig, mana till försiktighet vid framtidsberäkningar,
anser sig böra beräkna tulluppbörden för år 1922 till samma
belopp som i riksstaten för år 1921 och har därför uppfört ifrågavarande
inkomsttitel med oförändrat belopp, 110 miljoner kronor.

För min del ansluter jag mig till statskontorets mening, att försiktighet
bör iakttagas vid uppskattningen av den avkastning, som
under år 1922 kan förväntas från förevarande skattekälla. Emellertid vill
jag såsom på frågan inverkande omständighet påpeka, att tullarna å

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 31

åtskilliga, animala livsmedel, bland annat å smör, kött och fläsk, vilka
tullar under de senare åren varit suspenderade, från och med den 1
december 1920 åter trätt i verksamhet. Enligt utförda beräkningar
skulle dessa tullar, därest de varit i kraft hela sistnämnda år, därunder
illbragd bortåt 5 miljoner kronor. Härtill kommer ytterligare, att det
av 1919 års urtima riksdag beslutade provisoriska systemet med glidtullar
å importerad spannmål visserligen på grund av prisförhållandena
på världsmarknaden hittills icke trätt i funktion, men att efter den
senaste tidens prisfall det icke är uteslutet, att så inom kort kommer
att bliva händelsen. Under förutsättning av en utveckling i denna riktning
komma _ uppbarligen ifrågavarande glidtullar att bidraga till en
ökning i de inflytande tullmedlen. Uppmärksammas må emellertid, att
gällande reglering allenast avser tiden till och med maj 1922.

Med hänsynstagande bland annat till nu nämnda omständigheter
synes det mig, att statskontorets beräkning av tullmedlen bör kunna
höjas med 5 miljoner kronor till 115 miljoner.

I detta belopp av 115 miljoner har jag medräknat jämväl vad
som kan komma att i ökade tullmedel inflyta i anledning av den av
1920 års riksdag beslutade förhöjningen i tullarna å arrak m. fl. importerade
spritvaror, vilken förhöjning av statskontoret beräknats inbringa
ungefär 2.1 miljoner kronor. Enligt vad riksdagen nämnda år
i sin skrivelse nr 320 meddelat, har riksdagen tänkt sig, att en anordning
borde kunna träffas, genom vilken den uppkommande merinkomsten
av ifrågavarande tullar skulle kunna tillföras rusdrycksmedelsfonden såsom
ersättning för de skattebelopp, som fonden mister genom den förutvarande
särskilda punschbeskattningens bortfallande, och har riksdagen
förklarat sig förvänta, att Kungl. Maj:t till nu sammanträdande ^riksmöte
inkommer med förslag i sådant syfte. Till frågan härom torde
jag framdeles, när den pågående utredningen i ämnet är slutförd, få
tillfälle återkomma, och vill jag här endast meddela, att jag tillsvidare
räknat med att av de under år 1922 inflytande tullmedlen 2.1 miljoner
skola avsättas till rusdrycksmedelsfonden.

Till förutberörda belopp av för år 1922 påräkneliga tullintäkter,
115 miljoner, skulle ytterligare komma det belopp om 35 miljoner,
som skulle tillföras statskassan, därest enligt det av mig förut i dag
framförda förslaget en förhöjning av vissa finanstullar kommer till stånd.

I detta sammanhang vill jag icke underlåta att fästa uppmärksamheten
på att utredning pågår inom handelsdepartementet rörande
frågan om ändringar i tulltaxan med avseende å vissa tullar av skyddskaraktär.
Med hänsyn till denna frågas nuvarande läge har jag ansett

Statsverks propositionen.

Trop, 368.

32 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

mig för närvarande icke böra taga hänsyn härtill vid inkomstberäkningarna
för år 1922.

I enlighet med de synpunkter, jag i det föregående anfört, har
jag låtit i 1922 års riksstat upptaga tullmedlen till 150 miljoner kronor.»

Tullmedlen hava alltså i statsverkspropositionen upptagits till

150,000,000 kronor.

Chefen för finansdepartementet har sedermera vid motiveringen av
propositionen nr 368 gjort följande uttalande till statsrådsprotokollet:

»Tullmedlen under år 1922 bava i statsverkspropositionen uppskattats
till 150 miljoner. Föredragande departementschefen, som i sitt anförande
till statsrådsprotokollet förklarade sig dela statskontorets mening, att
försiktighet borde iakttagas vid uppskattningen av den avkastning, som
kunde förväntas från förevarande skattekälla, räknade med att då gällande
tullar skulle lämna 115 miljoner, och att den ifrågasatta höjningen av
vissa finanstullar, särskilt av kaffetullen, skulle inbringa återstoden eller
35 miljoner.

Under tiden efter statsverkspropositionens framläggande har på
grund av den stagnation, som inträtt på näringslivets olika områden och
bland annat även med avseende å importen, nödvändigheten av varsamhet
vid tullmedlens beräknande framträtt med ökad styrka. Medan
tulluppbörden under år 1920 belöpte sig till omkring 145 miljoner, har
samma uppbörd under de fyra första månaderna av innevarande år
stannat vid allenast 30.5 miljoner. Under förutsättning att ungefär
enahanda belopp komme att inflyta under envar av årets två återstående
perioder om fyra månader, skulle årets totala tulluppbörd ej komma att
stiga högre än till 91.5 miljoner. Härvid är dock att märka, att under
årets fyra första månader de s. k. spannmålstullarna praktiskt taget
icke varit i verksamhet och alltså icke heller givit någon avkastning.
Under tiden före kriget beräknades dessa tullar inbringa per år omkring
12 miljoner, varav minst två tredjedelar plägade falla å årets åtta sista
månader. Då nu spannmålstullarna under senare delen av sistlidne april
månad åter trätt i funktion, och då härtill kommer, att tullarna ifråga,
till följd av det nyinförda systemet med glidtullar utan maxim ibegränsning,
åtminstone för närvarande utgå med väsentligt högre belopp än
vad fallet var före kriget, torde man hava rätt antaga, att tulluppbörden
under återstående delen av innevarande år skall röna en betydande
påverkan av sagda tullar. Med hänsyn till nu nämnda omständigheter
skulle man måhända våga räkna med att hittillsvarande tullar under

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 33

innevarande år komma att inbringa omkring 100 miljoner. Jag hav
dock icke ansett mig böra förutsätta fullt detta belopp, utan har i mina
kalkyler xitgått från 97 miljoner.

Vad angår samma tullars avkastning under nästa år har jag, i brist
på säkrare hållpunkter, funnit mig böra uppskatta densamma till enahanda
belopp som det av mig för år 1921 beräknade, d. v. s. till 97 miljoner.
Härtill bör emellertid läggas det belopp å 13 miljoner, som den beslutade
förhöjningen av vissa finanstullar beräknas inbringa.

Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra om, att Kungl. Maj:t
genom proposition nr 356 på föredragning av chefen för handelsdepartementet
föreslagit riksdagen provisorisk förhöjning av tullsatserna för
vissa industriprodukter. I de ekonomiska kalkyler, som återfinnas i föredragande
departementschefens yttrande, beräknades dessa föreslagna
tilläggstullar komma att tillföra statsverket en inkomst, för helt år räknat,
av omkring 20 miljoner. Då emellertid tullförhöjningarna icke vunnit
riksdagens bifall, har hänsyn till desamma ej kunnat tagas i nu ifrågavarande
beräkningar.

Av nu anförda skäl har jag funnit mig böra i riksstatförslaget
upptaga tullmedlen med tillhopa 110 miljoner, vilket i förhållande till
statsverkspropositionen innebär en minskning på denna inkomsttitel med
40 miljoner.»

Debiterade tullmedel för tiden januari—april 1921 utgjorde 30,542,070
kronor 74 öre.

Utskottet, som funnit sig kunna godtaga departementschefens beräkning
rörande förevarande inkomsttitel, hemställer alltså,

att tullmedlen måtte för år
1922 beräknas till ........................... kronor 110,000,000.

8:o.

Sockerskatten.

Statskontoret har angående sockerskatten i sin förutnämnda skrivelse
den 13 december 1920 anfört följande: .

»Enligt den av 1905 års lagtima riksdag antagna beskattningen
av socker skulle för allt socker, som efter den 1 september 1906 inom
riket tillverkades eller dit infördes, vid sockrets utlämnande till fritt
bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 54 käft. (Nr 63.) 5

Utskottet.

Statskontoret.

34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

bruk erläggas eu skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som till
riket infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt tulltaxan. 1908 års
riksdag höjde emellertid skattesatsen för åren 1909—1911 till 15 öre,
för år 1912 till 1572 öre och för tiden därefter till 16 öre för kilogram.
Från denna höjning undantogs dock det socker, som tillverkades vid de
redan anlagda råsockerfabrikerna i Östergötland och Västergötland samt
vid den under anläggning varande råsockerfabriken på Öland, för vilket
sockerskatten fortfarande intill 1913 års utgång skulle utgå med det
gamla beloppet eller 13 öre per kilogram. 1913 års riksdag medgav
de förenämnda råsockerfabrikerna ytterligare lindring i sockerskatten och
fastställde skattebeloppet för socker från dessa fabriker för tiden intill
1918 års utgång till 12 öre för kilogram. För det socker, som vid
mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags råsockerfabriker i Östergötland
och Västergötland samt på Öland tillverkas av betor, odlade annorstädes
än i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gottland, och utlämnas
till fritt bruk antingen omedelbart från samma fabriker eller från
raffinaderiet i Lidköping efter där verkställd raffinering, utgår skatten
under tiden till 1921 års utgång med 12 öre för varje kilogram enligt
kungl. förordningen den 16 maj 1918 (Svensk författningssamling
nr 362).»

Från kontrollstyrelsen hade statskontoret erhållit följande den 26
november 1920 dagtecknade promemoria rörande den sockerskatt, som
kunde beräknas för vartdera av åren 1920, 1921 och 1922:

»Intill den 1 november 1920 har sockerskatt blivit debiterad med
22,258,376 kronor 60 öre. Enär man för november och december månader
innevarande år med sannolikhet kan räkna, med en konsumtion,
som giver minst 6,000,000 kronor i sockerskatt, skulle alltså skatten
för år 1920 sammanlagt komma att uppgå till minst 28,000,000 kronor.
Under erinran om, att i riksstaten för år 1920 sockerskatten beräknats
giva 15,600,000 kronor ävensom att i kontrollstyrelsens P. M. av 5
december 1919 den totala konsumtionen av inhemskt socker beräknades
för år 1920 giva staten en skatteintäkt av 16,000,000 kronor, må här framhållas,
att anledningen till att den verkliga skatteintäkten så betydligt
överskridit den beräknade är den ökade konsumtionen och i samband
därmed stående betydande importen av socker under år 1920. På grund
av skilda orsaker — i främsta rummet den allmänna höjningen av levnadsstandarden
bland vidsträckta lager av vårt folk, men även illojal
förbrukning (smuggling och lönnbränning) — har nämligen efterfrågan varit
så stor, att denna måst täckas genom import. Det inhemska lagret den
1 januari 1920 var ej större än 103,000,000 kilogram. Den därå belö -

35

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

pande skatten skulle hava tillfört statsverket omkring 15,000,000 kronor.
Skillnaden mellan detta belopp och det ovan angivna, med sannolikhet
under år 1920 influtna beloppet (28,000,000 kronor) har därför erhållits
genom beskattningen av det importerade, till fabrikerna direkt förpassade
sockret. Enligt rapporter från fabrikerna i Göteborg och Landskrona
har den ifrågavarande sockerimporten intill den 1 november innevarande
år uppgått till något över 50,000,000 kilogram, vilket motsvarar en skatt
av 8,000,000 kronor.

I riksstaten för år 1921 har sockerskatten beräknats giva en inkomst
av 19,000,000 kronor. Ifrågavarande beräknade belopp torde
emellertid i verkligheten komma att väsentligen överskridas såsom här
nedan skall närmare angivas.

Den 1 november 1920 uppgick det vid fabrikerna inneliggande
lagret av socker, beräknat som råsocker, till 35,500,000 kilogram. Enligt
erhållna upplysningar beräknas för återstående delen av kampanjen ett
produktionstillskott av 129,000,000 kilogram. Under antagande att förbrukningen
under november och december år 1920 blir sammanlagt

36,000,000 kilogram, kan sålunda lagerbehållningen den. 1 januari 1921
beräknas till 128,500,000 kilogram. Avdragas härifrån 6,000,000 kilogram
för inhemsk sirapstillverkning, återstår disponibelt för konsumtionen
intill den nya sockerkampanjens början 1921 122,500,000 kilogram inhemskt
socker. Under förutsättning att av den inhemska sockertillverkningen
samma mängd socker förbrukas under november och december
månader 1921 som under motsvarande månader år 1920 (se ovan) eller

36,000,000 kilogram, skulle alltså den totala konsumtionen av inh.emskt
socker under år 1921 bliva 158,500,000 kilogram. Härav inbringa

142.700.000 kilogram (å 16 öre .................................u 22,832,000 kronor

15,800,000 » (å 12 öre) ................................. 1,896,000 »

158.500.000 kilogram. 24,728,000 kronor

Skulle sockerkonsumtionen endast omfatta inhemskt socker, skulle
man alltså kunna räkna med en sockerskatt för år 1921 av i, runt tal

24,700,000 kronor. Emellertid torde man, såsom framgår av förhållanden
under år 1920, kunna räkna med möjligheten, att efterfrågan å socker
blir större än den inhemska sockertillgången. Till belysning härav må
erinras om den under det sista året iakttagna stegringen av sockerförbrukningen
beräknad per år och invånare. Förbrukningssiffran, som
år 1908 var 30.7 kilogram, nedgick betydligt under det följande året
och rörde sig under åren 1910 —1914 mellan omkring 25 och 29 kilogram
per invånare. 1915 ökades konsumtionen till 31.4 kilogram men

Statsverks propositionen.

36 Bevillning sid skottets betänkande Nr 63.

nedgick under de följande åren till följd av sockerransoneringens införande.
För år 1919 steg emellertid konsumtionen till 32 kilogram
och kan för år 1920 beräknas komma att uppgå till 34 å 35 kilogram
per invånare. Orsakerna till sagda stegring ha redan i det föregående
blivit berörda, men tidigare iakttagna jämförelsevis skarpa svängningar
i konsumtionen synas mana till en viss försiktighet vid bedömandet av
konsumtionen under det nästkommande året. Efter kristidens gynnsamma
ekonomiska förhållanden har ju onekligen en lågkonjunktur inträtt,
vilken under de sista månaderna synes hava blivit alltmer utpräglad
och vilken otvivelaktigt kommer att hava till följd en minskad konsumtion
på olika områden. Det synes icke antagligt, att sockerkonsumtionen
skulle komma att utgöra något undantag från den väntade konsumtionsminskningen
i allmänhet, och därför synes försiktigheten bjuda, att man
icke räknar med en högre konsumtionssiffra per invånare än c:a 30
kilogram. Då folkmängden den 1 januari 1920 uppgick till i runt tal

5,850,000, torde man under år 1921 kunna räkna med en medelfolkmängd
av 5,900,000. Efter en förbrukning av 30 kilogram per invånare
skulle förbrukningen under år 1921 uppgå till 177,000,000 kilogram
socker (inhemskt och importerat). Då, enligt vad ovan antagits,
förbrukningen av inhemskt socker skulle uppgå till 158,500,000 kilogram,
skulle alltså importen komma att utgöra 18,500,000 kilogram.
Under förutsättning att ifrågavarande import äger rum direkt till fabrikerna
genom förpassning och skatten sålunda därstädes upptages, skulle
skatteintäkten härav efter 16 öre per kilogram uppgå till i runt tal

2.960.000 kronor. Sammanlägges sistnämnda skattebelopp med det
förut beräknade, å den inhemska sockerkonsumtionen utgående beloppet

24.728.000 kronor, skulle den sammanlagda sockerskatten under år 1921
uppgå till i runt tal 27,700,000 kronor.

Det synes icke för närvarande föreligga anledning att antaga någon
förändring i sockerkonsumtionen under 1922 i jämförelse med år 1921.
Då emellertid den medgivna lindringen i skatten å socker, som framställts
av Mellersta Sveriges sockerfabriker, kan antagas upphöra med år 1921,
bör skatten för 1922 kunna beräknas till omkring 500,000 kronor högre
belopp, på grund varav sockerskatten under 1922 skulle komma att inbringa
28,200,000 kronor.»

I enlighet med kontrollstyrelsens av statskontoret biträdda förslag
har sockerskatten i statsverkspropositionen upptagits med 28,200,000
kronor.

37

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

I motiveringen för propositionen nr 368 har chefen för finans- Prop. ses.
departementet åberopat följande, från kontrollstyrelsen erhållna reviderade
beräkningar angående sockerskatten:

»Beträffande sockerskatten för 1921, som enligt kontrollstyrelsens P. M. den
26 november 1920 beräknats till 27,700,000 kronor, är att märka att den skatt,
som debiterats under första kvartalet 1921, uppgår till 3,200,000 kronor mot

6,400,000 kronor under samma tid 1920 och 3,400,000 kronor 1919.

De kvantiteter socker, som utlämnats under samma kvartal, utgjorde

1919 21.6 miljoner kilogram raffinad

1920 40.7 » » »

1921 20.8 » » »

Denna tillbakagång i konsumtionen torde väl närmast få tillskrivas den
rådande ekonomiska depressionen. För de fyra första månaderna utgjorde konsumtionen 1919

30.8 miljoner kilogram raffinad

1920 58.3 » » »

1921 31.3 » » »

Konsumtionen under de 4 första månaderna år 1921 är således fortfarande
ungefär densamma som 1919, varför man, om de ekonomiska förhållandena ej ytterligare
försämras, bör kunna antaga, att konsumtionen 1921 blir ungefär densamma
som 1919, då den uppgick till 153 miljoner kilogram raffinad. På grund av under
1919 vidtagna nedsättningar i skatten belöpte sig denna för året till endast 19
miljoner kronor. Hade inga skattenedsättningar ägt rum, skulle skatten för året
hava uppgått till 24 miljoner kronor; rubbas ej skattesatserna under innevarande
år, bör man således för 1921 kunna beräkna 24 miljoner kronor.

För 1922 kan tillgången av socker beräknas bliva riklig. För kommande
kampanj äro tillsammans anmälda 47,578 hektar mot 35,500 hektar under tillverkningsåret
1919—1920.

Utbytet av råsocker, beräknat som l:a produkt, uppgick till

4 ton per hektar 1919—1920

4.09 » » » 1918—1919

4.oi » » » 1917—1918.

På grund härav kan man ju för kommande kampanj räkna med ett utbyte
av 4 ton per hektar eller 190,312,000 kilogram råsocker eller jämt så mycket som
utlämnades till fritt bruk från sockerfabrikerna under 1920. Utlämningen till fritt
bruk 1920 uppgick till 171,598,000 kilogram raffinad, motsvarande 190,664,000
kilogram råsocker. Skatten för samma år belöpte sig till 26,974,000 kronor. Då
skattelindringen för Mellersta Sveriges aktiebolag upphör med 1921, skulle, om
konsumtionen 1922 stiger till samma höjd som 1920, skatten för 1922 bliva
16 x 171,598,000 = 27,455,000 kronor.

En del av det socker, som produceras under instundande kampanj, kommer
visserligen att konsumeras under november och december 1921, men detta kompenseras
av det socker, som erhålles under nästa kampanj (1922) och kommer i markna -

Utskottet.

Statskontoret.

38 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

den under november och december 1922. För 1922 bör man sålunda hava att räkna
med ovannämnda 171,598,000 kilogram inhemskt socker för täckande av konsumtionen
samma år. Blir det någon lättnad i den ekonomiska depressionen finnes
anledning antaga att det kommer att förbrukas och kan skatten under dessa förutsättningar
beräknas till 27 miljoner kronor för 1922.»

I enlighet med dessa beräkningar har chefen för finansdepartementet
föreslagit, att det belopp, vartill skattetiteln upptagits i statsverkspropositionen,
måtte reduceras med 1.2 miljoner, och titeln alltså
uppföras med 27 miljoner kronor.

Bevillningsutskottet har inhämtat, att sockerskatt under år 1920
debiterats med 26,974,445 kronor 81 öre och influtit med 26,221,510
kronor 27 öre, under januari—april månader 1921 debiterats med 4,836,855
kronor 78 öre och inbetalts med 8,222,451 kronor 86 öre samt under
samma tid 1920 debiterats med 9,185,031 kronor 71 öre och inbetalts
med 8,957,637 kronor 45 öre.

Utskottet får hemställa,

att sockerskatten måtte för år
1922 beräknas till............................ kronor 27,000,000.

9:o.

Tobaksskatten.

Tobaksskatten är i 1921 års riksstat upptagen till 40,000,000 kronor.
För månaderna november och december 1919 samt januari—oktober
1920 har nu ifrågavarande skatt influtit med ett belopp av 45,950,646
kronor, fördelat på olika varor på sätt som följer:

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63,

39

1919:

November

December

1920:

Januari ...
Februari ...

Mars ......

April ......

Mai.........

juni.::..::.:

Juli .........

Augusti ...
September .
Oktober ....

Säger

Försålda
tobaksvaror
av egen
tillverkning

Försålda
tobaksvaror
av egen
import

2,842,3531—1
3,183,273; 341

2,910,439;cij
2,662,048''5 7
2,988,43849
2,942,353''4 3
2,926,772''10
3,286,401 5«
3,489,663|oi
3,354,643(15
''57

76

3,313,729

3,071,416

Av tobaks- I
S handlare
; importerade
tobaksvaror, j
för vilka licensj
| erlagts |

Summa

159,150

122,595

82,068

112,574

117,201

103,528

104,543

115,193

754,791

449,833

3,756,294 7»
3,755,702 47

118,013 93
133,043
119,338
100,829

492,231
663,449
686,233
770,378
523,033
699,296
697,968
642,757 18
638,266 66
572,792)04

3,484,740)2 4
3,438,072)09
39

72
11
32
92
62
58
SS

3,791,873

3,816,260

3,554,349

4.100,891

4,305,645

4,130,443

4,071,334

3,745,037

36,971,532 59| 1,388,080 20] 7,691,033|s4| 45,950,646 13

Skattebeloppen för de försålda tobaksvarorna av egen tillverkning
(första kolumnen härovan) fördela sig på följande sätt:

	Cigarrer och cigarr-cigaretter	Cigaretter	Karvad tobak		Spinn-, press- och rulltobak	Snus		Summa
1919: November ............	459,841	45	1,343,440	85	238,656		126,055	35	674,359	35	2,842,358
'' December ............	637,742	49	1,539,664	20	226,818	—	124,218	74	654,829	91	3,183,273	34
1920: Januari ...............	446,828	65	1,420,964		217,622	88	115,252	09	709,771	99	2,910,439	61
Februari...............	408,447	82	1,268,665	50	210,146	38	102,916	61	671,872 720,451	76	2,662,048	57
Mars ..................	479,145	09	1,467,735	80	214,331 206,698	93	106,774	26	41	2,988,438	49
April ................. Maj.....................	437,191	96	1,478,832	90	45	113,266	21	706,363	91	2,942,353	43
426,548	99	1,520,425 1,779,047	02	195,132	13	102,449	06	682,216	90	2,926,772 3,286,401	10
Juni.....................	469,263	48	70	209,638	77	105,277	60	723,174	01	56
Juli.....................	453,101	96	1,945,725	63	213,380	58	121,394	79	756,060	10	3,489,663	01
Augusti...............	455,788	77	1,746,639	02	229,453	33	114,622	87	808,139 783 607	66	3,354,643	15
September............	440,614	66	1,733,058	83	247,040 229,237	68	109,407	94	46	3,313,729	57
Oktober...............	423,207	86	1,573,195	53	55	104,916	04	740,859	78	3,071,416	76
Säger	5,537,722 68	18,817,394	98	2,638,156 68	1,346,551 06	8,631,707 24 36,971,532 59

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Skattebeloppen för de försålda tobaksvarorna av monopolets egen
import (andra kolumnen i den första tabellen) fördela sig på följande sätt:

• •	Cigarrer och cigarr-cigaretter	Cigaretter	Karvad tobak	Spinn-, press- och rulltobak	Snus		Summa
1919:
November ............	5,939	50	144,856	58	8,354	44	—	-	—	—	159,150	52
December ............	16,409	97	95,423	54	10,761	85	—	—	—	—	122,595 36
1920:
Januari ...............	7,579	69	67,655	45	6,831	98	1	60	—	—	82,068	72
Februari...............	46,723	65	56,106	15	9,744	26	—	—	—	—	112,574	06
Mars ..................	36,480	68	66,401 28	14,319	69	—	_	—	—	117,201	65
April ..................	29,095	43	60,812	93	13,620	29	—	—	—	—	103,528	65
Maj.....................	28,500	96	57,594 68	18,447	3 9	—	—	_	—	104,543 os
Juni.....................	26,919	38	76,430''2 7	11,843	S5	—	—		—	115,193 so
Juli.....................	25,198	11	78,382	97	14,432	8 5	—	—	—	—	118,013)93
Augusti ...............	20,198 2 6	92,048	28	20,796	81	—	—	—	—	133,043 31
September............	19,746	55	77,304	02	22,287	79	—	—	—	—	119,338)86
Oktober .. .u...........	17,642:68	64,227	98	18,958	47	—	—	—	—	100,829 os
Säger	280,434! 80	937,244	13	170,399	67	ljco	—	—	1,388,080^2 0

Skattebeloppen för de av tobakshandlare importerade tobaksvaror,
för vilka licens erlagts (tredje kolumnen i den första tabellen) fördela
sig på följande sätt:

	Cigarrer och cigarr-cigaretter	Cigaretter	Karvad tobak		Spinn-, press- och rulltobak	Snus		Summa
1919: November ............	161,724	69	168,924	93	422,627	60	1,513	45	.	60	754,791	27
December ............	128,046	47	97,641	06	217,429	C9	6,716	55	—		449,833	77
1920: Januari ...............	148,050	21	168,525	68	173,788	20	1,771	19	96	* 63	492,231	91
Februari..............	150,306	01	186,076	77	322,513	47	3,741	7 7	81i;44	663,449	46
Mars ..................	189,052	11	278,105 259,291	91	217,927	01	909	48	238 74	686,233	25
April .................. Maj.....................	196,020	—	25	313,850	94	765	62	450,88	770,378	64
171,309	31	202,227	55	148,865	55	627	89	3 68	523,033	98
Juni.....................	226,371	83	225,832	82	245,473	06	1,618	55	—		699,296	26
Juli....................	211,177	13	282,510	38	203,344	73	609	44	327	35	697,968	98
Augusti..............	193,244	54	192,218	06	256,691	43	351	15	251	95	642,757	13
September............	182,212	20	230,372	69	223,206	85	1,0.7	41	1,457	50	638,266	651
Oktober...............	172,722	95	230,679	81	168,524	51	631	52	233	25	572,792	041
Säger	2,130,237	45	2,522,406 so	2,914,243 04	20,274|o2	3,871 97	7,591,033	84;

41

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Rörande statens inkomst av tobaksmonopolet för år 1922 bär statskontoret
åberopat en till statskontoret från aktiebolaget svenska tobaksmonopolet
överlämnad promemoria, i vilken anförts:

»Den totala omsättning av tobaksvaror inom landet, varå skatt till
staten utgår, jämte å detta omsättningsbelopp utgående tobaksskatt
hava under de föregående åren av tobaksmonopolets verksamhet utgjort:

Totalomsättningsbelopp
i priskurantpris räknat

År 1916 ...... kronor 67,000,000

» 1917 ...... » 84,000,000

» 1918 ..... » 136,000,000

» 1919 ...... » 191,000,000

Till statsverket inlevererade
skattebelopp

kronor 15,290,000
» 18,875,000

» 28,716,000

» 43,496,000

För innevarande år torde motsvarande belopp komma att uppgå
till respektive 194,500,000 och 45,500,000 kronor.

Såsom härav framgår, har omsättningen av tobaksvaror inom landet,
i priskurantpris räknat, i det närmaste tredubblats under dessa år.
Denna avsevärda ökning beror proportionsvis i något mindre grad på
ökad kvantitativ omsättning än på de prisstegringar, som kristiden
framkallat.

Den nedgång i omsättningen, som tobaksmonopolet ansåg sig
kunna förutsäga i sin promemoria till kungl. statskontoret rörande statens
inkomst av tobakshanteringen för år 1921, har under innevarande
års senaste månader redan börjat göra sig gällande och torde ytterligare
nedgång vara att förvänta under 1921. I vad mån denna nedgång kan
komma att fortsätta även under år 1922 beror ytterst på då rådande
konjunkturer. Vid uppskattning av statens inkomst av tobakshanteringen
för sistnämnda år torde man emellertid icke böra räkna med nämnvärt
högre omsättning än för år 1918. Inkomsten av tobaksskatten skulle
följaktligen kunna uppskattas till i genomsnitt cirka 2,500,000 kronor
per månad eller 30,000,000 kronor under år 1922.

Under enahanda förutsättning skulle tullen å tobak kunna uppskattas
till:

för oarbetad tobak .............................. c:a kronor 4,800,000

» arbetad tobak ............................... » » 2,000,000

Summa kronor 6,800,000

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 54 käft. (Nr 63.)

6

Statsverks propositionen.

Prop. 368.

42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Utdelningen å bolagets stamaktiekapital torde kunna beräknas förbliva
oförändrad.

Utgående härifrån skulle statens inkomst av tobakshanteringen
för år 1922 kunna uppskattas till:

Tobaksskatt................................................... kronor 30,000,000

Tull................................................................. » 6,800,000

Utdelning .................................................... » 7,685,000

Summa kronor 44,485,000

Härtill skulle komma ett obetydligt belopp i tullavgifter för resandes
import av färdiga tobaksvaror.»

I enlighet med förestående uppskattning har statskontoret i förslagstabellen
upptagit tobaksskatten till 30,000,000 kronor.

Med enahanda belopp, 30,000,000 kronor, ingår titeln jämväl i
statsverkspropositionens förslag till riksstat för år 1922.

I sitt anförande till ovannämnda, vid propositionen nr 368 fogade
statsrådsprotokoll har chefen för finansdepartementet åberopat en från
aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet införskaffad, den 28 maj 1921
dagtecknad promemoria av följande lydelse:

»Den 19 november 1920 inlämnade aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet till
kungl. statskontorets riksbokslutbyrå en beräkning rörande de belopp tobaksmonopolet
kunde antagas komma att inleverera till statskontoret under år 1922, och
uppskattades dessa belopp då till:

tobaksskatt........................................................ kronor 30,000,000

utdelning ........................................................ » 7,685,000

Summa kronor 37,685,000

Denna uppskattning var grundad därpå, att man vid den tidpunkten ansåg
sig ej böra beräkna högre omsättningsbelopp för tobaksvaror under år 1922 än för
år 1918. Uppskattning av förhållanden, som till den grad är beroende på rådande
konjunkturer: allmänhetens köpkraft och köpvilja, tobaksvarornas utförsäljningspris,
försäljningsrabatter etc., är under alla förhållanden svår och i synnerhet då det
gäller att bedöma förhållanden, som ligga två år framåt i tiden. De nu förekommande
snabba konjunkturväxlingarna öka givetvis svårigheterna.

Bevillningsutskottetx betänkande Nr ds. 43

Under tobaksmonopolets hittillsvarande verksamhet inträftade högsta månatliga
omsättningsbeloppen under sommarmånaderna 1920. Mot hösten sjönk omsättningen
i samband med arbetslösheten. Som tobaksmonopolet vid en nu företagen
uppskattning även kunnat bygga på erfarenhet rörande förändringen i omsättningen
under de senast sex förflutna månaderna och omsättningen, som härvid visserligen
undergått avsevärd minskning, likväl ej nedgått i fullt så stor utsträckning, som
vid den i november 1920 verkställda uppskattningen kunde befaras, torde det kunna
vara berättigat att nu hava en något mera optimistisk syn på läget och beräkna
skatteinkomsterna på tobaksvaror för 1922 till 35,000,000 kronor i stället för

30,000,000 kronor. Vidare torde man kunna beräkna utdelningen å statens stamaktier
för verksamhetsåret 1921 till samma belopp som för år 1920 eller till

8,990,000 kronor.

Statsverkets inkomst från tobaksmonopolet under 1922 torde följaktligen,
ehuru med viss tvekan, kunna uppskattas till:

tobaksskatt ........................................................ kronor 35,000,000

utdelning ........................................................... • » 8,990,000

eller i runt tal kronor 44,000,000

Därtill kommer, att staten har en inkomst å tobak i form av tull å oarbetad
och arbetad tobak, som torde komma att för år 1922 uppgå till närmare 8,000,000
kronor.»

I enlighet härmed och med någon avrundning uppåt av beloppet
har i riksstatförslaget titeln tobaksskatt upptagits med 35 miljoner kronor
i stället för i statsverkspropositionen upptagna 30 miljoner kronor.

Av styrelse- och revisionsberättelsen över aktiebolaget svenska
tobaksmonopolets verksamhet år 1920 framgår, att det för samma år
belöpande skattebeloppet utgjort 45,953,627 kronor 13 öre samt att till
statskontoret under år 1920 inbetalts:

för december 1919 ..................... kronor 3,755,702: 47

» januari—november 1920 ... )) 42,131,781: 09

Enligt vad utskottet därjämte inhämtat från aktiebolaget svenska
tobaksmonopolet har tobaksskatten under tiden januari—april 1921 utgjort: -

januari ......................,.........................

februari.......................................................

mars...............................................................

april............................................................

kronor 3,286,171: 5 8

» 3,068,653: 03

» 3,436,842: 5 9

» 3,613,675: 40

Utskottet.

Siattkonioret.

44 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Följande tabell utvisar hela -den upplupna skatten för åren 1919
och 1920, fördelad på de olika månaderna:

Januari.........................	................... kronor	1919 3,203,622: 08
Februari ........................	................... B	3,094,153: 7 9 3,117,105: 25
Mars ...............................	................... B
April...............:..............	.................... B	3,201,951: 26
Maj.................................	................... B	3,311,797: 12
Juni ..............................	................... B	3,617,368: 34
Juli................................	.................. B	4,163,366: 76
Augusti ........................	.................. B	4,153,778: 95
September...................	................... B	4,551,616: 56
Oktober .....................		4,153,954: 43
November......................	................... B	3,756,294: 7 9
December ......................	.................. B	3,755,702: 47

Summa kronor 44,080,711: 80

1920

3,484,740: 2 4
3,438,072: 0 9
3,791,873: 39
3,816,260: 72
3,554,349: n
4,100,891: 32
4,305,645: 9 2
4,130,443: 6 2
4,071,334: 58
3,745,037: 8 8
3,693,132: 22
3,821,846: 04

45,953,627: 13

Bevillningsutskottet ansluter sig till vad Kungl. Maj:t under denna
inkomsttitel föreslagit och hemställer förty,

att tobaksskatten måtte för år 1922 beräknas
till ........................................................ kronor 35,000,000.

10:o.

Bränn vinstillverkningsskatt.

I sin ovanberörda skrivelse den 13 december 1920 åberopar statskontoret
en från kontrollstyrelsen statskontoret tillhandakommen promemoria
av den 22 november 1920 angående statsverkets inkomster av
denna skatt under åren 1920—1922, däri anföres följande:

Bevillninysutskottets betänkande Nr 63. 45

»Under det att statsverket under år 1915 hade en behållen inkomst
av brännvinstillverkningsskatten med 22,166,743 kronor, nedgingo intäkterna
av denna skatt under de följande åren så, att den år 1917 allenast
gav 3,111,219 kronor, år 1918 3,281,102 kronor samt år 1919 6,479,309
kronor. Sedan med ingången av tillverkningsåret 1919 — 20 brännvinstillverkningen
åter igångsatts, om ock i begränsad omfattning, och,
sedan sulfitspriten i renad form fått användas för förtäringsändamål
hava intäkterna av brännvinstillverkningsskatten ånyo ökats.

Under hittills förflutna månader av år 1920, från januari till och
med oktober, har brännvinstillverkningsskatten blivit inbetald med
15,381,684 kronor eller i medeltal per månad 1,538,170 kronor. På
grundval av detta medeltal kan beräknas, att under hela år 1920 brännvinstillverkningsskatten
kommer att inbetalas med i runt tal 18,500,000
kronor. För att erhålla statsverkets behållna inkomst av denna skattetitel
måste emellertid från det inbetalda skattebeloppet dragas de till
aktiebolaget Skattefri Sprit jämlikt 12 § 4 mom. b) i brännvinstillverkningsförordningen
restituerade beloppen. Sagda restitution har för de
första nio månaderna av år 1920, enligt uppgift från aktiebolaget Skattefri
Sprit, uppgått till 1,533,819 kronor och torde på grundval härav den
sammanlagda restitutionen för hela året kunna beräknas uppgå till ungefär

2.100.000 kronor. Statsverkets behållna inkomst av brännvinstillverkningsskatten
för hela år 1920 skulle alltså komma att uppgå till omkring

16.500.000 kronor.

I riksstaterna för åren 1920 och 1921 har brännvinstillverkningsskatten
beräknats till respektive 8,000,000 och 15,000,000 kronor.

Enligt kontrollstyrelsens mening torde för framtiden den på sätt
ovan angivits beräknade inkomsten av brännvinstillverkningsskatten under
år 1920 kunna läggas till grund. ''Till stöd för denna uppfattning må
anföras följande. Under år 1920 hava de under kristiden rådande restriktionerna
å försäljningen av rusdrycker upphört att gälla. Försäljningen
har emellertid på många orter erhållit en sådan omfattning och utövats
på sådant sätt, att rusdrycksförsäljningsförordningens syfte ej kan anses
hava blivit tillgodosett. Från kontrollstyrelsens och rusdrycksförsäljningsbolagens
sida hava därför åtgärder vidtagits att nedbringa försäljningen.
Resultatet av dessa åtgärder torde komma att framträda i 1921
års försäljningssiffror. Det kan sålunda antagas, att rusdrycksförsäljningen
i sin helhet kommer att nedgå, och härtill torde jämväl den nu
rådande lågkonjunkturen i sin mån bidraga. Å andra sidan förtjänar

Statsverks propositionen.

Prop. 368.

46 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

att erinras därom, att på grund av den ringa tillgången å potatissprit
rusdrycksförsäljningsbolagen vid försäljning av renat brännvin ävensom
andra slags egentligt brännvin av svenskt ursprung varit hänvisade till
att försälja dylikt brännvin, framställt ur sulfitsprit. På grund av allmänhetens
motvilja mot att inköpa dylikt brännvin, har förbrukningen
av svenskt brännvin ansenligt nedgått och konsumtionen i stället inriktats
på utländska brännvinssorter. Därest tillverkning av potatissprit skall
komma att äga rum i större omfattning — och detta kan sägas hava
ägt rum redan från ingången av innevarande tillverkningsår — torde
man hava att räkna med en större omsättning av sprit framställd ur
svensk råvara i förhållande till utländska spritsorter än vad förhållandet
varit under innevarande år. Med hänsyn härtill kan det därför antagas,
att den ovannämnda under år 1921 minskade totalomsättningen icke
skulle komma att. hava någon egentlig verkan i fråga om omsättningen
av svenskt brännvin. Då förhållandena under 1922 såvitt
nu kan bedömas komma att gestalta sig på i huvudsak samma sätt
som under 1921, anser kontrollstyrelsen att inkomsten av brännvinst
illverkningsskatten under år 1922 bör beräknas till 16,500,000
kronor.»

Statskontoret har med sist angivna belopp inföi''t denna skattetitel
i sitt förslag.

Med sistnämnda, av statskontoret sålunda föreslagna belopp,

16,500,000 kronor, har denna skattetitel ingått i förslaget till riksstat
för år 1922.

I sitt anförande till det vid propositionen nr 368 fogade statsrådsprotokollet
har chefen för finansdepartementet åberopat en från
kontrollstyrelsen mottagen, den 14 maj 1921 dagtecknad promemoria
angående beräkning av rusdrycksmedlen, däri anförts:

»Då kontrollstyrelsen i slutet av november månad 1920 uppgjorde beräkningarna
beträffande inkomsterna av rusdrycksmedlen under år 1922, hade den
ekonomiska depression, som nu råder, ännu icke på något mera påfallande sätt
framträtt. Numera föreligga sådana erfarenheter beträffande denna depressions
verkan i fråga om rusdrycksförsälj ningen, att man säkrare kan bedöma, huruledes
den kommer att påverka det finansiella resultatet av sagda försäljning.

I jämförelse med försäljningen under första kvartalet av år 1920 — försäljningen
under detta kvartal kan måhända anses hög, enär under detta kvartal
för första gången på flera år fri försäljning rådde — utvisar försäljningen under

47

Bevillningsutskottets betänkande Nr Hd.

första kvartalet av år 1921 en nedgång av 10 procent i fråga om utminuteringen
och 30 procent i fråga om utskänkningen. Depressionen tiar sålunda haft större
inverkan beträffande det senare slaget av rörelse. Detta torde i finansiellt hänseende
innebära dels att bolagens vinst av detta slags rörelse kommer att minskas,
dels att utskänkningsskatten kommer att proportionsvis kraftigare nedgå, dels ock
att, då försäljningen ntskänkningsvis proportionsvis omfattar flera finare och därmed
dyrare varuslag än utminuteringen, försäljningen av de mera vinstgivande varorna
kommer att proportionsvis starkare minskas än försäljningen av mindre vinstgivande
varor. Detta sistnämnda förhållande kommer att vara av betydelse för omsättningsskatten,
vilken, som bekant, utgår efter varornas värde. 1 fråga om utminuteringen
torde även förmärkas den inverkan av krisen, att en övergång från dyrare
till billigare varor äger rum, vilket i sin tur påverkar resultatet av omsättningsskattens
beräknande.

Brännvinstillverkning sskatten röner mindre inflytande av krisen. I 1921 års
riksstat har den beräknats till 15,000,000 kronor och i 1922 års riksstatförslag
till 16,500,000 kronor. Under år 1920 inflöt den med i runt tal 17,700,000 kronor.
Man synes vara på den säkra sidan, om man beräknar sagda skatt till 17,000,000
kronor under såväl 1921 som 1922.

Maltskatten torde under åren 1921 och 1922 giva en inkomst av 4,400,000

kronor.

Rusdrycksförsälj ning sm edlen, som innevarande år givit 37,363,613 kronor,
kan, lika med vad kontrollstyrelsen tidigare föreslagit, beräknas för år 1922 giva
en inkomst av 30,000,000 kronor. Sagda beräkning giver i förhållande till 1920
års vinstresultat en tämligen stor säkerhetsmarginal.

Omsättnings- och utskänkningsskatten torde däremot icke komma att giva vad
som i riksstatsförslaget beräknats. För såväl 1921 som 1922 har den beräknats
till 41,000,000 kronor. Under de tre första månaderna av innevarande år har den
inbetalts med i runt tal 8,900,000 kronor. Under förutsättning att under de följande
kvartalen inbetalades lika mycket, skulle skatten under året giva en inkomst av

35,600.000 kronor. Emellertid torde man för att vara på den säkra sidan få räkna
med en något lägre avkastning. Därest icke den nu rådande depressionen skulle
komma att mera avsevärt skärpas, anser styrelsen, att man bör kunna räkna med
en säker inkomst av 32,000,000 kronor under innevarande år. Under förutsättning
att förhållandena icke alltför mycket förändras, torde man för år 1922 hava att
påräkna en lika stor avkastning av skatten.»

Vid sistnämnda promemoria fanns fogad följande sammanställning
:

48

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Utskottet.

Skattetitel	1920	1921	1922
Brännvinstillverkningsskatten:
beräknad i riksstat................................................	8,000,000	15,000,000	16,500,000
influten med.........................................................	17,717,536	—	— •
efter omräkning beräknad ....................................	—	17,000,000	17,000,000
Maltskatten:
beräknad i riksstat................................................	1,800,000	6,000,000	4,400,000
influten med........................................................	4,353,222	—	—
efter omräkning beräknad ...................................	—	4,400,000	4,400,000
Busdrycksförsäljningsmedlen:
beräknade i riksstat ............................................	12,000,000	20,000,000	30,000,000
influtna med.........................................................	28,942,701	37,363,613	—
efter omräkning beräknade ....................................	—	—	30,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatten:
beräknad i riksstat................................................	l) 20,000,000	41,000,000	41,000,000
influten med......................................................	2) 21,003,451	—	—
efter omräkning beräknad ....................................	—	32,000,000	32,000,000

x) Halva året.

2) Avser vad som influtit, icke vad som till statsverket inbetalts under 1920.

Under hänvisning till ovanintagna promemoria har departementschefen
föreslagit, att brännvinstillverkningsskattens avkastning i riksstatförslaget
måtte höjas från 16.5 miljoner kronor med 0.5 miljoner kronor
till 17 miljoner kronor. Därvid har departementschefen påpekat, att
avsättningen till rusdrycksmedelsfonden ökas med motsvarande belopp.

Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat har brännvinstillverkningen
uppgått till under år 1920 41,932,627.6 liter samt under
januari—april 1920 19,982,082.8 liter.

Enligt av utskottet likaledes från kontrollstyrelsen inhämtade upplysningar
har brännvinstillverkningsskatten tillfört statsverket netto under
år 1920 17,757,892 kronor 69 öre och under månaderna januari—april
1921 brutto 3,516,920 kronor 63 öre. För samma månader 1920 utgjorde
brännvinstillverkningsskatten brutto 6,329,610 kronor 98 öre.

Utskottet hemställer,

att brännvinstillverkningsskatten måtte för år
1922 beräknas till......................... kronor 17,000,000.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

49

11 ro.

Rusdrycksförsäljningsmedel.

Statskontoret har i sin meranämnda skrivelse den 13 december statskontoret.
1920 återgivit en den 3 december 1920 dagtecknad promemoria, däri
kontrollstyrelsen anfört:

»I en den 22 sistlidne november dagtecknad promemoiäa har
kontrollstyrelsen beräknat, att vinsten av rusdrycksförsäljningsbolagens
rörelse under år 1920 skulle uppgå till 50,000,000 kronor. Denna
beräkning grundade sig på de uppgifter, som vid tidpunkten för promemorians
avgivande från 35 bolag kommit styrelsen tillhanda, beträffande
avkastningen av verksamheten under år 1920 och ägde rum under
förutsättning, att ökningen av vinsten för övriga bolag skulle bliva
likformig med vinstökningen hos de bolag, som vid promemorians avgivande
hade meddelat uppgifter.

Numera föreligga uppgifter från alla bolag utom fyra. Dessa
llPPgifter giva vid handen, att, sedan reservationer ägt rum för skatter,
vinsten å rusdrycksförsäljningsbolagens rörelse under år 1920, vilken
vinst kommer att till statsverket inlevereras under år 1921, torde komma
att uppgå till omkring 37,600,000 kronor.

Anledningen till att det ursprungligen beräknade vinstbeloppet så
avsevärt skiljer sig från den nu erhållna vinstsiffran beror särskilt
därpå, att många bolag drabbas av synnerligen stora direkta skatter.

Bolagens vinst, innan reservationer till skatt ägt rum, är sålunda betydligt
större. Huruvida emellertid samtliga bolag vid beräknandet av
nettovinsten tagit hänsyn till verkningarna av de numera väsentligt
höjda skatterna låter sig icke på grund av det föreliggande materialet
avgöras. I vad omfattning bolagens vinst inflyter till statsverket i form
av direkta skatter och såsom vinstmedel är en fråga, som inom kontrollstyrelsen
för närvarande gjorts till föremål för utredning.

På grund av nu föreliggande uppgifter anser kontrollstyrelsen,
att rusdrycksforsäljningsmedlen, som av kontrollstyrelsen i promemorian
av den 22 sistlidne november beräknades för år 1922 giva en inkomst
av 40,000,000 kronor, icke böra i sagda års riksstat upptagas till mera
än 30,000,000 kronor.»

Bihang till riksdagens ''protokoll 1921. 7 samt. 54 höft. (Nr 63.) 7

Statsverks propositionen.

TJtskottet.

Statskontoret.

50 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

I överensstämmelse med vad kontroll styrelsen sålunda föreslagit,
vartill statskontoret uttalat sin anslutning, hava rusdrycksförsäljningsmedlen
upptagits i förslaget till riksstat för år *1922 till 30,000,000
kronor.

Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat hava rusdrycksförsäljningsmedlen
uppgått till

för år 1920.................................. kronor 37,363,612:69

» » 1919.................................... » 28,942,700: 8 6.

Utskottet hemställer,

att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för år 1922
beräknas till ...................................... kronor 30,000,000.

12:o.

Maltskatten.

I sin berörda skrivelse den 13 december 1920 återger statskontoret
följande uttalande av kontrollstyrelsen angående denna skatt:

»Maltskatten gav år 1916 statsverket en behållen inkomst av
5,843,562 kronor. Under de följande åren sjönk inkomsten av maltskatten
högst väsentligt och gav denna skatt år 1917 3,086,185 kronor,
år 1918 747,079 kronor och år 1919 2,616,204 kronor.

Under hittills förflutna månader av år 1920 (januari till och med
oktober) har maltskatten blivit debiterad med sammanlagt 3,928,359
kronor eller i medeltal per månad med 390,000 kronor. På grundval
härav kan beräknas, att under hela året skall komma att debiteras i
runt tal 4,700,000 kronor, varifrån torde böra dragas, för att erhålla
statsverkets nettoinkomst, restitution för malt, som omedelbart använts
till svagdricka. Med hänsyn till de restituerade belopp, som under
tidigare år förekommit, torde statsverkets nettoinkomst under år 1920
få beräknas till 4,400,000 kronor.

Enligt riksstaterna för åren 1920 och 1921 har''maltskatten beräknats
till respektive 1,800,000 och 6,000,000 kronor.

Det synes vara ganska sannolikt, att under de närmaste åren
någon tillverkning av maltdrycker av klass III icke kommer att påbörjas.
Med hänsyn härtill och då för tillverkning av maltdrycker av

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 51

klass III åtgår större mängd malt än för tillverkning av samma kvantitet
andra maltdrycker, kan det antagas, att av denna orsak någon väsentligare
höjning av maltskattens influtna belopp icke kommer att ske.

Å andra sidan kan det antagas, att maltskatten för framtiden icke
kommer att vara underkastad någon — i varje fall mera avsevärd —
sänkning, enär, enligt var erfarenheterna under år 1920 giva vid handen,
allmänheten i stor utsträckning övergått till att förtära maltdrycker av
klass II — de enda skattepliktiga maltdrycker, som för närvarande tillverkas,
och denna förbrukning torde icke komma att i någon mera
märkbar grad minskas.

På grund av nu angivna omständigheter synes man med största
sannolikhet kunna räkna med att maltskatten under åren 1921 och 1922
kommer att inflyta med ungefär samma belopp som under innevarande
år (1920) eller omkring 4,400,000 kronor.»

I överensstämmelse med vad kontrollstyrelsen sålunda beräknat har statsverksi
enlighet med statskontorets förslag denna titel av Kungl. Maj:t i för- Pr°Pt,ttu,r,enslaget
till riksstat för år 1922 uppförts med 4,400,000 kronor.

Utskottet har inhämtat, att maltskatten inbragt netto under år 1920 uukottet.
4,353,222 kronor 10 öre och under januari—april 1921 brutto 1,499,746
kronor 30 öre.

Utskottet hemställer,

att maltskatten måtte för år
1922 beräknas till................................ kronor 4,400,000.

13:o.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

För att täcka den brist, som beräknades komma att uppstå i 1921
års riksstat, föreslog bevillningsutskottet vid 1920 års riksdag upptagande
av omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Sedan förslaget bifallits av riksdagen och godkänts av Kungl. Maj:t,
utfärdades den 22 juni 1920 förordning i ämnet (Svensk författningssamling
nr 330).

Enligt denna förordning utgår omsättningsskatten, som skall erläggas
för spritdrycker, som här i riket försäljas, och som enligt när -

Statskontoret.

52 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

mare angivna bestämmelser upptages vid rusdrycksförsäljningsbolagens
inköp av spritdrycker, med 25 procent av det belopp, för vilket bolagen
inköpa sådana drycker. Utskänkningsskatten åter, som erlägges för
spritdrycker, vilka utskänkas, utgår med 2 kronor för varje liter och
upptages vid utskänkningen, dock att, där rusdrycksförsäljningsbolag
till annan överlåtit rättighet till utskänkning, skatten skall betalas vid
dennes inköp av spritdrycker för rörelsen, såsom om utskänkningen då
ägde rum. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 1920 samt gäller
intill utgången av år 1921.

Rörande denna inkomsttitel har statskontoret från kontrollstyrelsen
erhållit följande uttalande:

»Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker, som skall
upptagas från och med den 1 juli 1920 till och med utgången av år
1921, har beräknats inbringa under

år 1920 ............................................. kronor 20,000,000

» 1921 ................................................ » 41,000,000.

Enligt kontrollstyrelsen tillhandakomna uppgifter har denna skatt
under nedan angivna månader av innevarande år (1920) givit följande
belopp nämligen:

under juli månad .................... kronor 3,534,453

» augusti » » 3,481,895

» september » » 3,649,114

eller sammanlagt för årets tredje kvartal 10,665,462 kronor. Åven om
en viss tendens redan börjat framträda till minskning av spritdryckskonsumtionen,
torde man emellertid, enär under december månad i

allmänhet större kvantiteter pläga inköpas än under någon av årets
övriga månader, kunna beräkna, att omsättnings- och utskänkningsskatten
under årets sista kvartal kommer att upptagas till ungefär samma
belopp, som under tredje kvartalet. Omsättnings- och utskänkningsskatten
skulle därför under år 1920 komma att upptagas med omkring
21,800,000 kronor. Då emellertid skatten inbetalas till statsverket
månaden efter den, under vilken den upptagits, (under juli månad
upptagen skatt inbetalas under augusti o. s. v samt under december
månad 1920 upptagen skatt inbetalas under januari månad 1921) måste
man för att erhålla den inbetalda skattens belopp frånräkna vad som
upptages under december månad. På grund härav kan omsättningsoch
utskänkningsskatten beräknas komma att under år 1920 inbetalas
till statsverket med allenast omkring 17,500,000 kronor.

53

.Bevillningsutskottets betänkande. Nr dä.

V ad därefter inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatten
under år 1921 beträffar, föreligger ännu enligt kontrollstyrelsens mening
icke någon anledning att rubba den beräkning, som bevillningsutskottet
vid 1920 års riksdag uppgjorde; i varje fall saknas ännu utgångspunkter
för att revidera ifrågavarande beräkning. Såsom erinrats i
P. M. angående statsverkets inkomster av bränuvinstillverkningsskatten
torde eu nedgång av rusdrycksförsäljningen vara sannolik, varvid nedgången
särskilt skulle komma att drabba de dyrare spritdryckerna, enär
den konsumerande allmänheten på grund av den inträdda lågkonjunkturen
sannolikt skulle övergå till billigare spritdrycker. Då emellertid omsättningsskatten
utgår med 25 procent å varornas pris, är det tydligt,
att, om varornas värde minskas, därmed också skatten kommer att
nedgå. Några som helst beräkningar kunna emellertid icke för närvarande
göras beträffande de sannolika belopp, med vilka ifrågavarande
skatt kommer att inflyta.

För år 1922 har upptagande av omsättnings- och utskänkningsskatt
icke beslutats. Emellertid kommer att under januari månad 1922
inflyta den skatt, som upptages under december månad 1921. Beloppet
härav kan beräknas till 3,500,000 kronor.» ''

Efter återgivande av detta uttalande har statskontoret för egen del
förklarat sig icke kunna i sin förslagsberäkning medtaga denna skattetitel,
då frågan om dess upptagande jämväl under år 1922 först under
1921 års riksdag komme att avgöras.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 7 januari 1921 anför Departementsehefen
för finansdepartementet härom bland annat följande: chefen.

»Vid det sökande efter ökade skattekällor, som varit nödigt, har
det legat nära till hands att beakta den omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker, som enligt beslut av 1920 års riksdag utgår från
och med den 1 juli 1920 till och med slutet av år 1921. Eu liknande
skatt torde böra beräknas också för år 1922, och anser jag, att intäkterna
av densamma böra kunna uppskattas till samma belopp som för år 1921
eller till 41 miljoner.»

I förslaget till riksstat för år 1922 har denna skatt i enlighet statsverksmed
departementschefens ovan intagna anförande upptagits med berörda propositionen.
belopp, 41,000,000 kronor.

I sitt anförande till det vid propositionen nr 368 fogade statsråds- Prop. 368.
protokollet har chefen för finansdepartementet, efter erinran att i den

54

Bevillningsutskottet» betänkande Nr 63.

promemoria, som här ovan under 10:o intagits, lämnats den upplysningen
att förevarande skatt under de tre första månaderna av år 1921 inbetalts
med i runt tal 8.9 miljoner, vadan skattetiteln, under förutsättning att
under de följande kvartalen inbetaltes lika mycket, under året skulle
giva en inkomst av 35.6 miljoner, vidare anfört:

»Emellertid torde man, enligt vad i promemorian göres gällande,
för att vara på den säkra sidan få räkna med en något lägre avkastning.
Därest icke den nu rådande depressionen skulle komma att mer
avsevärt skärpas, borde man kunna räkna med en säker inkomst av 32
miljoner under innevarande år, vilket belopp, under förutsättning att
förhållandena icke alltför mycket förändrades, borde kunna påräknas
även under år 1922.

Ehuru, om man utgår från omsättningsskattens och utskänkningsskattens
avkastning under första kvartalet av innevarande år, de verkställda
beräkningarna synas hava uppgjorts med måhända väl långt driven
varsamhet, vill jag dock icke frångå desamma, utan anser mig böra
räkna med en från 41 miljoner till 32 miljoner minskad avkastning å
skatten i fråga. Emellertid anhåller jag att senare få återkomma till
denna skattetitel.»

Sedermera konstaterade emellertid departementschefen, att i riksstatförslaget
en brist förelåge på inalles omkring 30 miljoner kronor, och anförde
departementschefen, att han vid vägande av olika möjligheter för
uppbringande av medel till bristens täckande, stannat för att förorda en
höjning av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker; och
anmärkte departementschefen, att en höjning av omsättningsskatten, som
för närvarande utginge med 25 procent av det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolag
inköper spritdrycker, till 50 procent och av utskänkningsskatten
från 2 kronor till 4 kronor för varje liter skulle tillföra
statskassan ungefär det för budgettäckningen behövliga fyllnadsbeloppet.

I sitt anförande till det vid ovan omförmälda proposition nr 369
fogade statsrådsprotokollet har chefen för finansdepartementet, efter erinran
om frågans behandling vid 1920 års riksdag och innehållet i
gällande förordning ävensom om vad han i sitt berörda anförande till
det vid propositionen nr 368 fogade statsrådsprotokollet härom vidare
anfört:

»Till ytterligare motivering för min beräkning, att den ifrågasatta
skatteförhöjningen under år 1922 skall komma att inbringa 30 miljoner
kronor, ber jag att här få tillägga följande. Jämlikt de inom kontrollstyrelsen
utförda reviderade uppskattningar, som jag förut omförmält och

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 55

till vilka jag anslutit mig, skulle omsättnings- och utskänkningsskatten
enligt nu gällande grunder komma att under år 1922 lämna eu avkastning
av 32 miljoner kronor. Då mitt förslag innebär en fördubbling
av skattesatsen, borde rent matematiskt förhöjningen tillföra statsverket
eu merinkomst av samma belopp. Att jag dock stannat vid allenast 30
miljoner kronor, har berott på att jag ansett mig böra räkna med att den
prisfördyring, som måste bliva följden av skatteförhöjningen, kommer
att medföra någon minskning i konsumtionen. Å andra sidan förefaller
mig den av mig kalkylerade reduktionen av 2 miljoner kronor vara uppskattad
med nödig försiktighet, helst som, på sätt jag förut påpekat,
de inom kontrollstyrelsen utförda, till grund för ifrågavarande kalkyler
liggande beräkningarna, enligt vilka skatten under förutsättning av de
nuvarande grundernas bibehållande skulle lämna en från 41 miljoner
till 32 miljoner kronor minskad avkastning, synas verkställda med stor
varsamhet.

Jag har redan angivit, att jag tänkt mig, att den ifrågasatta
höjningen av omsättningsskatten och utskänkningsskatten skall träda i
kraft redan den 1 juli 1921. Enligt de av mig i det föregående tillämpade
beräkningsgrunderna skulle under nämnda förutsättning skatten för innevarande
år komma att inbringa, under första halvåret 16 miljoner kronor
och under det senare halvåret 31 miljoner kronor eller sålunda under
hela året 47 miljoner kronor.

I detta sammanhang torde böra påpekas, att en ökning av omsättningsskatten,
på sätt av mig föreslagits, synes komma att under
förutsättning av nu gällande partipris och grunder för detaljprisberäkningen
innebära följande höjningar i detaljprisen å här angivna varor:

Varuslag	A. B. Stock-holmssyste-mets nu-varande pris kr. per liter	Pris under förutsättning av 50 % omsättnings-skatt kr. per liter	Ökning kr. per liter
Renat potatisbrännvin..................	3.60	4.15	0.5 5
Akvavit..........................................	4.8 0	5.60	0.8 0
Eau de vie °...................................	5.70	6.65	''0.9 5
» » » 000 .................................	8.70	10.15	1.45
Cederlunds punsch, söt ...............	6.—	7.—	1.-—
Grönstedts » , blå...............	7.40	8.60	1.20

Utskottet.

56 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

_ Vad angår detalj bestämmelserna i nu gällande förordning rörande omsättningsskatten
och utskänkningsskatten hava så vitt mig bekant några
erinringar mot desamma ej förekommit. Den nya förordningen i ämnet
torde följaktligen, med iakttagande av de ändringar, som föranledas av
de förhöjda skattesatserna, och av en i samband därmed vidtagen jämkning
beträffande de belopp, som enligt 11 § 2 mom. må i vissa fall
utmätas, kunna avfattas i huvudsaklig överensstämmelse med den föregående
förordningen. Genom en särskild övergångsbestämmelse torde
böra sörjas för att den, till vilken rusdrycksförsäljningsbolag överlåtit
rättighet till utskänkning av spritdrycker, förpliktas att erlägga utskänkningsskatt
för sitt lager av dylika drycker vid tiden för förordningens
ikraftträdande, dock med rätt för honom att därvid avräkna vad han
med tillämpning av förut gällande bestämmelser i sådan skatt erlagt
för samma lager.

Då riksdagen år 1920 biföll förslaget om omsättningsskatt och utskänkningsskatt
å spritdrycker, beslöts tillika, att, utan hinder av stadgandet
i sista stycket av 1 § i gällande förordning angående statsverkets fond
av rusdrycksmedel, de genom de beslutade skatterna inflytande medlen
icke skulle läggas till nämnda fond. Genom proposition nr 59 till den nu
församlade riksdagen har Kungl. Maj:t föreslagit, bland annat, den ändring
av förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, att sista
stycket av 1 § måtte bortfalla. I händelse av riksdagens bifall härtill
erfordras i år icke något beslut av innehåll, att avkastningen av omsättningsskatten
och utskänkningsskatten å spritdrycker icke skall tillföras
ifrågavarande fond.»

Dtskottet, som funnit sig böra biträda föredragande departementschetens
uppfattning, att den beräknade budgetbristen bör täckas genom
en fördubbling av omsättnings- och utskänkningsskatten, hemställer
alltså

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl.
Maj:ts proposition nr 369 med förslag till förordning
angående dels en omsättnings- dels en utskänknings,
skatt å spritdrycker, antaga följande förslag till

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

57

Förordning

angående dels en omsättnings- dels eu utskänkningsskatt
å spritdrycker.

Härigenom förordnas som följer:

Omsättningsskatt.

1 §■

För spritdrycker, som försäljas här i riket, skall,
i den utsträckning här nedan sägs, till staten erläggas
en avgift, benämnd omsättningsskatt.

2 §•

Omsättningsskatten upptages vid rusdrycksförsäljningsbolagens
inköp av spritdrycker och utgår med
50 procent av det belopp, för vilket bolagen inköpa
sådana drycker.

Rusdrycksförsäljningsbolagen äga att efter grunder,
som av kontrollstyrelsen fastställas, vid försäljningen
av spritdryckerna göra sig betäckta för omsättningsskatten.

3 §. •%-

I fråga om omsättningsskattens inlevererande till
statsverket skall följande gälla:

Då rusdrycksförsäljningsbolags inköp av spritdrycker
sker genom den av kontrollstyrelsen tillsatta
pris- och inköpsnämnden, skall bolaget vid spritdryckernas
likviderande till om förmälda nämnd erlägga
å köpeskillingen belöpande omsättningsskatt.

Vid inköp av spritdrycker annorledes än genom
berörda nämnd skall rusdrycksförsäljningsbolag senast
den femtonde dagen i månaden näst efter den, under
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 54 käft. (Nr 63). 8

58

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

vilken inköpet ägt rum, till nämnden avlämna av bolagets
styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift
rörande köpeskillingen, däri inberäknad tull- och
fraktkostnad, ävensom erlägga därå belöpande omsättningsskatt.

Pris- och inköpsnämnden åligger att senast den
femtonde dagen i varje månad å statsverkets giroräkning
i riksbanken insätta under nästföregående
månad influtna omsättningsskattebelopp.

Utskänkningsskatt.

4 §-

För spritdrycker, vilka utskänkas, skall upptagas
en särskild avgift, benämnd utskänkningsskatt.

5 §*

Utskänkningsskatt utgår med 4 kronor för varje

liter.

6 §■

Utskänkningsskatten upptages vid utskänkningen,
dock att, där rusdrycksförsäljningsbolag till annan överlåtit
rättighet till utskänkning, skatten skall erläggas
vid dennes inköp av spritdrycker för rörelsen, såsom
om utskänkningen då ägde rum.

7 §•

För utskänkningsskatt ansvarar vederbörande rusdryckförsäljningsbolag.

8 §.

Rusdrycksförsälj ningsbolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad
å statsverkets giroräkning i riksbanken insätta
utskänkningsskatt för den myckenhet spritdrycker, som
från bolaget under nästföregående månad utskänkts
eller försålts till den, till vilken bolaget upplåtit utskänkningsrättighet,

59

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje
månad till kontrollstyrelsen avlämna — jämte bevis
om berörda insättning — av bolagets styrelse på heder
och samvete bestyrkt, specificerad uppgift rörande
omfattningen av berörda utskänkning och försäljning.

9 §•

Kontrollstyrelsen äger meddela närmare föreskrifter
och anvisningar rörande sättet för utskänkningsskattens
uppbärande och redovisande.

Gemensamma bestämmelser.

10 §.

Kontroll styrel sen åligger att före utgången av
varje månad till statskontoret avlämna uppgift å de
under nästföregående månad influtna omsättnings- och
utskänkningsskattemedel.

ii §■

1 mom. Den, som i uppgift, varom i 3 § sägs,
upptager lägre köpeskilling än den verkliga, så ock
den, som i uppgift, varom i 8 § förmäles, upptager
mindre myckenhet än som försålts, straffes med böter
från och med ettusen till och med tiotusen kronor
eller med fängelse. Den skyldige vare tillika pliktig
att erlägga felande omsättnings- eller utskänkningsskatt.

2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven
tid avlämna sådan uppgift, som i 3 § omförmäles, eller
avlämna sådan uppgift eller sådant bevis, varom i 8 §
sägs, böte tio kronor för varje dag, uppgiften eller
beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte
genom lämpliga viten tillhålla den försumlige att uppfylla
sin skyldighet. Där omsättningsskatt ej inom
stadgad tid av rusdrycksförsäljningsbolag inbetalas,
må sådan skatt utmätas med 50 procent av det belopp,
varå kontrollstyrelsen på grund av verkställd

60

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

undersökning fastställer skatt hava bort erläggas. Likaledes
må, där stadgad insättning av utskänkningsskatt
ej skett före utgången av månaden näst efter
den, under vilken den myckenhet, för vilken skatten
utgått, blivit försåld, sådan skatt utmätas till ett belopp
motsvarande 4 kronor för varje liter av den
myckenhet spritdrycker, som kontrollstyrelsen efter
verkställd undersökning fastställer hava försålts.

12 §.

Förseelse mot föreskrifterna i denna förordning
åtalas vid allmän domstol.

Böter och viten, som enligt denna förordning
ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola
de förvandlas enligt allmän strafflag.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1921,
från och med vilken dag förordningen den 22 juni
1920 (nr 330) angående dels en omsättnings- dels en
utskänkningsskatt å spritdrycker skall upphöra att
äga giltighet, samt gäller intill utgången av år 1922.

Härvid skall dock iakttagas:

Den, till vilken rusdrycksförsäljningsbolag överlåtit
rättighet till utskänkning av spritdrycker, är
skyldig att erlägga utskänkningsskatt för sitt lager
av dylika drycker vid tiden för förordningens ikraftträdande,
dock med rätt för honom att därvid avräkna
vad han med tillämpning av förut gällande bestämmelser
i sådan skatt erlagt för samma lager; och åligger
det honom att dels samma dag förordningen träder
i kraft till vederbörande rusdrycksförsäljningsbolag
avlämna på heder och samvete avgiven, specificerad
uppgift angående berörda lager, dels ock före
den 15 juli 1921 erlägga därå belöpande, ännu ej
erlagd utskänkningsskatt till bolaget, som har att senast
den 15 i nästpåföljande månad uti den i 8 § an -

61

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

givna ordning inleverera beloppet till statsverket. Upptager
någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu
är sagt, mindre myckenhet än lian vid tiden för förordningens
ikraftträdande innehar, eller underlåter
någon att inom föreskriven tid avlämna sådan uppgift
eller erlägga stadgad utskänkningsskatt för sitt lager
av spritdrycker vid tiden för förordningens ikraftträdande,
vare i tillämpliga delar lag som i 11 § för
motsvarande fall sägs.

Här avsedd innehavare av utskänkningsrättighet,
vilken vid utgången av förordningens giltighetstid
innehar lager av spritdrycker, äger, därest han nästa
helgfria dag till vederbörande rusdrycksförsäljningsbolag
angående berörda lager avlämnar sådan uppgift,
varom ovan sagts, att återbekomma därför erlagd utskänkningsskatt.
Upptager någon mot bättre vetande
i omlörmälda uppgift större myckenhet, än han vid
tiden för utgången av förordningens giltighetstid innehade,
straffes som i 11 § 1 mom. första punkten sägs.

B) att riksdagen måtte bland inkomsterna å 1922
års riksstat uppföra omsättningsskatt och utskänkningsskatt
å spritdrycker med .................. kronor 62,000,000.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1922 liksom i propositionen
nr 368 äro bevillningarna — utom postbevillningen — tillika
med mantalspenningar och prästerskapets till statsverket indragna tionde
uppförda under rubrikerna »A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.»
Under förutsättning ej mindre att riksdagen godkänner bevillningsutskottets
här ovan intagna förslag än även att mantalspenningar och
prästerskapets tionde i riksstaten uppföras med av Kungl. Maj:t föreslagna
belopp, respektive 900;000 och 2,426,100 kronor, komma inkomsttitlarna
under nämnda rubrik »Skatter» i den av riksdagen beslutade
riksstaten att uppföras med följande belopp:

62

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Kronor.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar ...................................................... 900,000

2. Prästerskapets Ull statsverket indragna tionde ............ 2,426,100

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:

a. Skatt å inkomst och förmögenhet.
............................... 178,000,000

|3. B-skatt å aktiebolag m. fl.... 7,000,000 185,000,000

b. Bevillning av fast egendom samt av in komst,

bevillning................................. 4,600,000

e. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter, bevillning .................. 200,000

d. Stämpelmedel, bevillning........................ 54,000,000

e. Lastpenningar, bevillning........................ 500,000

f. Byggnadsskatt, bevillning....................... 5,500,000 249,800,000

4. Tullar och acciser :

a. Tullmedel, bevillning.............................. 110,000,000

b. Sockerskatt, bevillning ........................... 27,000,000

c. Tobaksskatt, bevillning........................... 35,000,000

d. Brännvinstillverkningsskatt,

bevillning .......................... 17,000,000

e. Rusdrycksförsäljningsmedel,

bevillning ...^..................... 30,000,000

f. Maltskatt, bevillning .............. 4,400,000 51,400,000

g. Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å

spritdrycker, bevillning ........................ 62,000,000 285,400,000

538,526,100

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

63

14: o.

Postmedlen.

I sin meranämnda skrivelse den 13 december 1920 har statskontoret statskontoret.
till en början återgivit följande av vad generalpoststyrelsen i skrivelse
den 13 november 1920 med förslag till beräkning av påräkneligt överskott
av postverkets rörelse för år 1922 anfört:

»Den ''normala’ frankoteckensuppbörden för år 1919 — d. v. s. det
belopp, som återstår, sedan från det influtna totalbeloppet avdragits den
summa, som beräknats hänföra sig till portoförhöjningen — har beräknats
till 39,000,000 kronor mot 41,200,000 kronor för år 1918. Det
reducerade beloppet för år 1920 kan, enligt verkställd överslagsberäkning,
antagas komma att uppgå till endast cirka 34,500,000 kronor.

Detta tyder på att, i överensstämmelse med den åsikt, som generalpoststyrelsen
uttalat i sin skrivelse den 9 mars 1920, man numera
med hänsyn till den lågkonjunktur, som efter alla tecken att döma
inträtt, vid beräknandet av postverkets inkomster måst bortse från
den abnormt stora ökning, som frankoteckensuppbörden utvisat under
åren 1915—1918, och utgå från antagandet, att ökningskurvan så att
säga kommer att återgå i sitt normala spår, eller, med andra ord, att
uppbörden — givetvis alltjämt med bortseende från de belopp, som inflyta
på grund av portoförhöjningar — så småningom skall sjunka till
den punkt, dit man kommer, om man räknar med en kontinuerlig ökning
av frankoteckensuppbörden sedan några år tillbaka. I anslutning
härtill utgår sålunda generalpoststyrelsen vid beräknandet av frankoteckensuppbörden
för år 1921 från, att den normala frankoteckensuppbörden
skulle uppgå till ungefär det belopp, vartill ifrågavarande uppbörd
skulle hava stigit, därest densamma kontinuerligt ökats med 5
procent från och med år 1911.»

»Vidkommande år 1922 synes det generalpoststyrelsen omöjligt
att bedöma, i vilken mån den nuvarande lågkonjunkturen då kan komma
att fortsätta. Generalpoststyrelsen anser tillrådligt att i detta hänseende
inskränka sina förhoppningar därtill att ytterligare nedgång i poströrelsen
utöver den, som beräknats för år 1921, icke skall förekomma.»

Härefter har statskontoret anfört:

»Från denna utgångspunkt beräknar generalpoststyrelsen sammanlagda
inkomsten för år 1922 till 76,100,000 kronor.

Beträffande de beräknade utgifterna anför generalpoststyrelsen
följande jämförelsetablå för åren 1920, 1921 och 1922.

64

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Departements chefen.

		Nu beräk-nade ut-gifter för år 1920 Er.	Utgifter för är 1921 enligt för-slag till utgiftsstat Er.	Ökning Er.	Approxi-mativt be-räknade utgifter för år 1922 Er.	Ökning Er.
A.	Avlöningar m. in.........................	24 798 000	29 100 000	4 302 000	29 700 000	600 000
B.	Pensioner m. m............................	668 000	775 000	107 000	830 000	55 000
C.	Omkostnader:
	1) Postbefordran...........................	17 048 000	18 875 000	1 827 000	18 900 000	25 000
	2) Övriga omkostnader..................	7 203 000	7 240 000	37 000	7 370 000	130 000
D.	Avsättning till förnyelsefond .........	600 000	810 000	210 000	900 000	90 000
E.	Dyrtidstillägg ..............................	18 400 000	21 000 000	2 600 000	21 000 000	—
	Summa	68 717 000	77 800 000	9 083 000	78 700 000	900000

Enligt generalpoststyrelsens beräkningar skulle således driftresultatet
för år 1922 ställa sig på följande sätt:

Utgifter................................................. kronor 78,700,000

Inkomster ............................................. » 76,100,000

Brist kronor 2,600,000.

Generalpoststyrelsen anför även, att någon höjning av taxorna
torde bliva nödvändig, då, enligt vad generalpoststyrelsen nu kan se,
någon minskning av utgifterna under vad ovan beräknas icke kan ske.
I anledning av detta uttalande vill statskontoret emellertid sätta i fråga,
huruvida icke, med hänsyn till postverkets egenskap av affärsdrivande
verk, den redan inträffade och för den närmaste framtiden motsedda
lågkonjunkturen bör betinga icke blott, såsom i generalpoststyrelsens
skrivelse framhållits, eu minskning av inkomsterna utan även en begränsning
av utgifterna. Om också .en sådan utgiftsminskning ej kan antagas
leda därtill att, i stället för den av generalpoststyrelsen motsedda bristen
för år 1922, ett överskott skulle komma att uppstå, lärer den dock åtminstone
böra kunna beräknas så stor, att postverkets rörelse under
år 1922, även utan ytterligare höjning av taxorna, kan antagas gå
jämnt ihop.»

Statskontoret har fördenskull i sitt förslag upptagit såväl utgifter
som inkomster till 76,100,000 kronor.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet för finansärenden den 7 januari
1921 har departementschefen härom anfört:

bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 65

»I statskontorets inkomstberäkning hava postverkets såväl utgifter
som inkomster upptagits till 70. i miljoner. Enligt generalpoststyrelsens
beräkning däremot skulle, med bibehållande av nu gällande'' postavgifter,
utgifterna, som uppskattats till 78.7 miljoner, med 2.6 miljoner
komma att överstiga inkomsterna.

Enär den utgiftsminskning, som kan för postverket påräknas såsom
en följd av den ifrågasatta förändringen med avseende å beräkningen
av dyrtidstilläggen, torde kunna uppskattas till 1.5 miljoner,
och med hänsyn till den numera beslutade förhöjningen av postavgifterna
för utrikes försändelser anser jag betänklighet ej möta att bibehålla
statskontorets beräkning, helst i någon mån ökade inkomster
måhända kunna tillföras postverket genom vissa jämkningar beträffande
de inrikes postavgifterna, varom pågående utredning emellertid än ej
blivit slutförd.»

I statsverkspropositionen hava postverkets bruttoinkomster upptagits
till 76,100,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom en den 11 mars 1921 dagtecknad
proposition, nr 186, föreslagit riksdagen förhöjning av vissa
postavgifter, vilka höjningar beräknats tillföra postverket en ökning i
inkomsterna av 4,700,000 kronor per år.

Denna proposition har numera i enlighet med bevillningsutskottets
hemställan av riksdagen avslagits.

I sitt anförande till det vid propositionen nr 368 fogade statsrådsprotokollet
åberopar chefen för finansdepartementet följande vid propositionen
fogade, av generalpostdirektören den 14 maj i 921 avlåtna skrivelse
med reviderad inkomstberäkning rörande postverket:

»Med anledning av herr statsrådets skrivelse den 10 innevarande maj med
anmodan inkomma med kortfattad ny beräkning rörande de påräkneliga driftöverskotten
vid postverket under åren 1921 och 1922 får jag vördsamt meddela
följande.

Beträffande år 1921.

I skrivelse den 25 februari 1921 i fråga om tillfällig höjning av vissa postavgifter
upptog generalpoststyrelsen postverkets inkomster med bibehållande av nu
gällande posttaxor till cirka 73 miljoner. Därest Kungl. Maj:ts proposition till
innevarande års riksdag, nr 186, angående de förenämnda taxeförhöjningarna vinner
riksdagens bifall, beräknas postverket tillföras en på år 1921 belöpande merinkomst
av cirka^ 2.3 miljoner, vadan således postverkets inkomster för året skulle komma
att uppgå till omkring 75.3 miljoner. De under tiden efter berörda skrivelses avBihang
till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 54 höft. (Nr 63.) 9

Statsverks propositionen.

Prop. 368.

66 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

låtande inträdda förhållanden hava icke givit anledning till ändring av denna beräkning.

Uti samma skrivelse upptogos postverkets utgifter till omkring 75.3 miljoner.
Under förutsättning att de i Kungl. Maj:ts proposition nr 326 föreslagna förändrade
grunder för dyrtidstilläggens beräknande komma att tillämpas, skulle, enligt verkställda
överslagsberäkningar, postverkets utgifter för dyrtidstillägg bliva minskade
med cirka 2.6 miljoner vid en genomsnittlig prisstegringsindex under senare halvåret
av 240 och omkring 2.9 miljoner vid ett indextal under samma tid av 235.
Utgifterna under året skulle, efter denna reduktion, men i övrigt beräknade på
samma sätt som i generalpoststyrelsens förberörda skrivelse av den 25 februari
1921, belöpa sig till 72.7 miljoner respektive 72.4 miljoner. Med denna beräkningsgrund
skulle uppstå ett driftöverskott av:

därest de ifrågasatta taxeförhöjningarna icke vidtagas, cirka 0.3 respektive
0.6 miljoner, men,

om taxeförhöjningarna komma till stånd, cirka 2.6 respektive 2.9 miljoner.

Förutom kostnaderna för dyrtidstillägg visa även utgifterna i övrigt någon
tendens till nedgång under vad förut beräknats, och uppskattas de besparingar,
som möjligen kunna påräknas å övriga anslag, till 1.2 å 1.5 miljoner. Under nuvarande
ovissa förhållanden måste man emellertid, å andra sidan, taga i betraktande
möjligheten av att, om depressionen i landets näringsliv fortfar och kanske
än ytterligare förvärras, därav givetvis följer, att postverkets inkomster kunna
komma att tilläventyrs nog så avsevärt understiga det beräknade beloppet. Jag
anser därför försiktigheten bjuda att icke för närvarande taga hänsyn till dessa
sistnämnda, eventuella besparingar, utan betrakta desamma såsom en nödvändig
marginal mot oförutsedda inkomstminskningar.

Beträffande år 1922.

I fråga om inkomsterna för detta år har jag ansett mig böra utgå ifrån, att
tillräcklig anledning icke för närvarande förefinnes att göra ändring uti de i
skrivelsen den 25 februari 1921 framlagda kalkyler, enligt vilka inkomsterna beräknades
till omkring 73 miljoner, om de under år 1920 vidtagna portoförhöjningarna
oförändrade tillämpades även under år 1922, och till 77.7 miljoner, därest
därutöver de ifrågasatta jämkningarna i vissa postavgifter genomfördes. Det må
dock påpekas, att, ehuruväl inkomsterna för åren 1921 och 1922 — bortsett från
de sistnämnda portoändringarna — äro upptagna till lika höga belopp, 1922 års
inkomstsumma likväl innebär en beräknad ökning av posttrafiken under sistnämnda
år. I 1921 års inkomstsumma ingå nämligen omkring 3 miljoner utgörande ersättning
från utlandet för transitbefordran av post under krigsåren. Någon motsvarande
summa är icke att påräkna för år 1922. Skulle vidare depressionen utsträckas
över år 1922 och kanske därunder än ytterligare förvärras, torde man
hava att räkna med nog så avsevärda reduktioner av de beräknade inkomsterna.

Vad utgifterna för år 1922 beträffar äro dessa i riksstaten upptagna till
76.i miljoner och uti generalpoststyrelsens meranämnda skrivelse den 25 februari
till 75.5 miljoner. Dyrtidstilläggets sänkning enligt ovan angivna grunder beräknas
innebära en besparing i de sist kalkylerade utgifterna med 5.8 miljoner vid en
genomsnittlig prisstegringsindex under året av 230 och 6.8 miljoner, om indextalet
utgör 220. Härvid anser jag mig böra framhålla, att de här ovan framlagda beräkningarna
rörande utgifter för dyrtidstillägg icke kunnat på den korta tid, som

67

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

för ändamålet stått till buds, utföras genom detaljerade beräkningar, utan äro beloppen
approximorade med oförändrad personalstyrka som utgångspunkt. Utgifterna
antagas alltså komma att uppgå till 69.7 miljoner med ett indextal av 230 och
68.7 miljoner mod en prisstegringsindex av 220.

Aven för år 1922 torde besparing i andra utgifter än för dyrtidstillägg möjligen
kunna beräknas äga rum med ungefärligen lika höga belopp, som nyss angivits
för år 1921 eller 1.2 ä 1.5 miljoner, men av skål, som ovan angivits, är
beträffande år 1922 sannolikheten av att de uppgjorda inkomstberäkningarna skola
visa sig tillförlitliga än svårare att förutse än för år 1921. Härtill kommer att
utgifterna för år 1922 givetvis också äro svårare att överblicka än för år 1921.

Med utgångspunkt från de ovan angivna besparingarna å utgifterna för dyrtidstillägg
och under antagande vidare att de kalkyler, som uppgjorts rörande inkomsterna
och utgifterna i övrigt, komma att i verkligheten visa sig, i stort sett,
hålla streck, skulle man för år 1922 hava att räkna med följande överskott å postverkets
rörelse, nämligen:

om taxeförhöjningarna icke vidtagas, cirka 3.3 respektive 4.3 miljoner, men,

om taxeförhöjningarna komma till stånd, cirka 8 respektive 9 miljoner.

Jag tillåter mig slutligen ännu en gång betona vanskligheten av att under
nu rådande ovissa förhållanden uppgöra fullt tillförlitliga kalkyler. Enligt min
mening torde man hava anledning ställa sig synnerligen tveksam, huruvida så stora
inkomstbelopp som de, med vilka man kalkylerat, verkligen äro möjliga att uppnå.»

Chefen för finansdepartementet har härom för egen del anfört:

»Postverkets såväl utgifter som inkomster under år 1922 hava i
statsverkspropositionen uppförts med 76.1 miljoner.

I den skrivelse från generalpoststyrelsen med reviderade inkomstberäkningar,
som jag emottaga — — — uppskattas inkomsterna för
nämnda år till omkring 73 miljoner, förutsatt att de under år 1920
vidtagna porto förhöjningarna oförändrade tillämpas under år 1922, och
till 77.7 miljoner, därest därutöver de i proposition nr 186 till nu
pågående riksdag föreslagna jämkningarna i vissa postavgifter bliva
genomförda. Utgifterna åter antagas komma att uppgå till 69.7 miljoner,
om vid dyrtidstilläggens beräknande ett indextal av 230 lägges
till grund, samt till 68.7 miljoner i händelse av en index av 220, i båda
fallen under förutsättning att man utgår från de av Kungl. Maj:t föreslagna
grunderna för dyrtidstilläggen.

Vid mina kalkyler har jag räknat med att de genom nyssnämnda
proposition nr 186 föreslagna förhöjningarna i vissa postavgifter bliva
gällande under år 1922. Då jag tillika i anslutning till beräkningarna
i proposition nr 363 angående kostnaderna för dyrtidstilläggens finansiering
förutsätter en indexställning under sagda år av 230, får jag föreslå,
att i riks8t,atförslaget postverkets inkomster uppföras med 77.7 miljoner
och dess utgifter med 69.7 miljoner, samt att förty ett driftöverskott
av 8 miljoner upptages.»

Prop. 368.

TJtskottet.

68 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

1 propositionen nr 368 hava i enlighet med vad departementschefen
föreslagit postverkets inkomster under år 1922 uppförts med 77.7 miljoner
och dess utgifter med 69.7 miljoner kronor.

Under den förutsättning som numera inträtt, nämligen att några
ytterligare förhöjningar av gällande posttaxor icke nu företagas, har
generalpostdirektören i ovan intagna promemoria beräknat, att postverkets
rörelse skulle under år 1922 komma att giva ett överskott å
3,300,000 kronor.

Bevillningsutskottet har ansett sig böra räkna med ett nedåt avjämnat
belopp av 3,000,000 kronor och hemställer följaktligen,

att postverkets bruttoinkomster måtte för år 1922
beräknas till.......................................... kronor 72,700,000.

Stockholm den 15 juni 1921.

På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

69

Reservationer:

vid punkten l:o A):
av herr Rosén, som anfört:

»1913 års riksdag beslöt, att bl. a. staten skulle frigöras från
ekonomiskt beroende av rusdrycksmedlen. 1914 års B-riksdag beslöt
att införa statsmonopol på tobakstillverkningen uteslutande i syfte att
utnyttja tobaken som skattekälla för täckande av eventuellt uppkommande
budgetbrister, närmast i anledning av pensionsförsäkringen.

De senaste årens riksdagar hava genom beslut om spritaceis eller
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker ökat statens beroende
av rusdrycksmedlen, varemot den såsom skattekälla införda tobaksskatten
icke utnyttjats i den utsträckning som är lämplig och möjlig. Medan
statens inkomst av brännvinet är mångdubbelt större än denna varas
produktionskostnad, utgör inkomsten av tobaken blott en bråkdel av
kostnaden för dessa varors framställning.

Jag anförde vid fjolårets utskottsbetänkande angående beräkning
av bevillningarna reservation mot förslaget att införa en — naturligtvis
— »provisorisk» omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
och jag måste göra det även nu, då utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag att fördubbla denna skatt, ett förslag som ökar statens beroende
av sprithanteringen, ett beroende från vilket staten skulle frigöras.

Under nu rådande omfattande arbetslöshet kommer den ifrågasatta
spritskatten att i hög grad förvärra nöden och eländet i alla de
hem, vilkas försörjare använda en del av sina ofta obetydliga inkomster
till inköp av spritdrycker. Lämpligare och framförallt rättvisare än att
låta den fattige såväl som den rike lämna lika stort bidrag till statskassan
för varje liter sprit hade det enligt min mening varit att, då annan
utväg nu ej står till buds, av de förmögna uttaga någon del av det erforderliga
beloppet genom en extra beskattning av dem som äga en
förmögenhet överstigande 20,000 kronor, att utgå progressivt. Jag har
därför inom utskottet yrkat bifall till den av herr Sköld väckta motio -

70

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

nen, II: 101, om extra förmögenhetsskatt. Denna skatt beräknas inbringa
25 miljoner kronor.

Det felande beloppet borde enligt min mening hava anskaffats
genom böjning av tobaksskatten från 1 juli i år med i medeltal 50
procent av nu utgående skattesatser. Då emellertid erforderlig utredning
för framläggande av förslag därom icke kunnat av mig åvägabringas,
nödgas jag, ehuru jag i allt vidhåller min uppfattning om
olämpligbeten jämväl av den redan nu utgående omsättningsskatten,
begränsa mig till att yrka avslag på förslaget om fördubbling av
skatten ifråga.

Jag hemställer alltså vid denna punkt,

att riksdagen, i anledning av herr Skölds motion,
II: 101, måtte antaga följande

Förordning om extra förmögenhetsskatt.

1 §•

Extra förmögenhetsskatt utgöres under år 1922
med de undantag, som i 2 § stadgas, för varje till inkomst-
och förmögenhetsskatt år 1921 taxerad förmögenhet,
som överstiger tjugutusen kronor.

Den taxerade förmögenheten utföres i jämna
hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke
uppgår till fullt hundratal kronor, bortfaller.

Hava makar enligt 25 § i inkomst- och förmögenhetsskatteförordningen
blivit särskilt taxerade till inkomst-
och förmögenhetsskatt, skall extra förmögenhetsskatten
påföras vardera maken efter förhållandet
mellan dennes taxerade förmögenhet och summan av
de för båda makarna taxerade förmögenhetsbeloppen.

2 §•

Från extra förmögenhetsskatt frikallas:

a) föreningar och samfund, vilkas medlemmar
icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens
eller samfundets förmögenhet, ägare av för gemensamt
behov avsatta s. k. besparingsskogar, häradsallmän -

71

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

ningar och andra likartade samfälligheter, som förvaltas
fejälvständigt för delägarnas gemensamma räkning,
ävensom stiftelser;

b) medlem av konungahuset.

Olönad svensk konsul är skattskyldig allenast
för förmögenhet, som är här i riket nedlagd.

3 §•

Extra förmögenhetsskattens grundbelopp utgör för
den del av den till extra förmögenhetsskatt beskattningsbara
förmögenhet som överstiger

20,000	men	icke	50,000	kronor 0.1	procent.
50,000	»	»	100,000	»	0.2
100,000		»	200,000 500,000		0.3	»
200,000	»	»		0.4	»
500,000	»	»	1,000,000	»	0.5	»
1,000,000	»	»	2,000,000	»	0.6	»
2,000,000	»	»	5,000,000	»	0.7	»
5,000,000	—			»	0.8	»

4 §•

Taxeringen till extra förmögenhetsskatt verkställes
i den kommun, där skattskyldig taxeras till inkomst
och förmögenhetsskatt, i samband med taxeringen
till dylik skatt.

5 §•

I samband med fastställandet av inkomstberäkningarna
vid 1921 års riksdag bestämmes den för alla
skattskyldiga enhetliga procent av de i 3 § omförmälda
grundbeloppen, med vilken extra förmögenhetsskatt
skall utgå år 1922.

6 §•

Till ledning vid tillämpning av bestämmelserna
i denna förordning utfärdar Konungen erforderliga
tabeller.»

72

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.
av herr Sköld; samt

vid punkten 13:o:
av herr Rosén, som yrkat,

att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts
proposition nr 369, i vad den avser år 1922, besluta,
att förordningen den 22 juni 1920 (nr 330) angående
dels en omsättnings- dels en utskänkningsskatt å spritdrycker
skall äga fortsatt tillämpning till utgången
av år 1922.

8T0CKH0LM, ISAAC M ABC US'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.