Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967

Betänkande 1967:Bevu63 - höst

Nr 63

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till tulltaxa, m. m., jämte
motioner.

I eu den 13 oktober 1967 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 150, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) tulltaxa;

2) förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr
391),

dels bifalla de förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Rörande författningsförslagens lydelse tillåter sig utskottet hänvisa till
propositionen (s. 2—242).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de överenskommelser
om åtaganden på tullområdet, grunder för ett internationellt spannmålsarrangemang
och åtgärder mot dumping som för Sveriges del träffats i
Ivennedyronden inom GATT åren 1963—1967. Förslag framläggs också till
ny tulltaxa med de nya tullsatser som överenskommelserna påkallar som
forsta steg vid genomförandet av åtagandena. Slutligen begärs riksdagens
bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i tulltaxan som senare
behövs för att genomföra åtagandena om successiva tullsänkningar

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta
motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 901 av herr Torsten Hansson och II: 1115
av herr Arvidson, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl.
Maj :t begära sådan översyn av tulltaxan, att bijouteri varor och guldsmedsvaror
och delar därtill av ädel metall eller av metall med plätering av ädel
metall, vilka utgör produkter av konstnärligt ädelsmide, föres till tulltaxans
kapitel om konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter;

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 63

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967

2) motionen I: 902 av herr Lundberg, vari hemställts, att riksdagen med
ändring av Kungl. Maj :ts proposition nr 150 måtte besluta att tullen på
blekt linolja, stat. nr 15.07.510, samt på kokt, oxiderad eller på annat sätt
modifierad linolja, stat. nr 15.08.210, måtte sänkas till två kronor per 100
kg i stället för föreslagna tre kronor samt att de ändrade tullsatserna för
ifrågavarande produkter samt för linolj ef ettsyra, stat. nr 15.10.501, skall
träda i kraft den 1 januari 1968; samt

3) motionen II: 1116 av herr Jansson m. fl., vari hemställts, att riksdagen
vid behandling av proposition nr 150 med förslag till tulltaxa måtte besluta

a) att slopa tullen på rostat och orostat kaffe, kakaomassa, kakaosmör
och kakaopulver;

b) att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning och förslag till
slopande av tullar på industrivaror från u-länder samt förslag till möjliga
former för överflyttning till u-länder av viss import av jordbruksvaror och
frukt som nu sker från industriländer.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinns under följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen

Inledning, s. 243—244.

Överenskommelserna i Kennedyronden, s. 244—271.

Förslag och yttranden om ändringar i tulltaxan, s. 271—277.

Departementschefen, s. 277—284.

Av innehållet i motionerna återges här följande.

I de likalydande motionerna 1:901 och 11:1115 erinras om att frågan
rörande särskild varuskatt på konstnärligt ädelsmide behandlats i motioner
till 1965 års riksdag och att bevillningsutskottet då ställde sig positivt
till en reform med sikte på lindring av skatteuttaget på dessa produkter.
Under hand har det emellertid visat sig att definitionen av dessa produkter
varit ett problem för de handläggande myndigheterna. Någon annan officiell
definition på begreppet »konst» än tulltaxans kapitelindelning finns inte.
Med anledning härav finner motionärerna det angeläget att få denna grupp
av ädelsmidesprodukter överförda till tulltaxans 99 kap.

I motionen I: 902 behandlas frågan om tullen på linolja och linoljeprodukter
m. in. Motionären erinrar om att Kungl. Maj :t genom förordnande
om tullfrihet jämlikt 13 § tulltaxeförordningen fr. o. m. den 1 augusti i år
befriat oblekt linolja, stat. nr 15.07.010, från tidigare utgående tull om sju
kronor per 100 kg. Någon ändring av tullsatserna för blekt linolja, stat. nr
15.07.510, samt för kokt, oxiderad eller på annat sätt modifierad linolja,
stat. nr 15.08.210, skedde däremot inte. Dessa produkter är sålunda alltjämt
underkastade den tullsats som gällde för dem före den 1 augusti eller nio

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967

kronor per 100 kg. Detsamma är fallet beträffande linolj ef ettsyra, stat. nr
15.10.501, för vilken tullen för närvarande uppgår till sju kronor per 100 kg.
Härigenom har det inbördes förhållandet mellan sistnämnda varor å ena
sidan och oblekt linolja å andra sidan kommit att rubbas, vilket påverkat
konkurrensförhållandet mellan importen av bearbetad linolja och linoljefettsyra
samt den inhemska produktionen av blekt och kokt eller på annat sätt
modifierad linolja till nackdel för den förstnämnda.

I förevarande proposition har departementschefen på förord av kommerskollegium
föreslagit att tullen för blekt samt för kokt eller på annat sätt
modifierad linolja sänks från nio till tre kronor per 100 kg och att ingen
tull skall utgå på linolj ef ettsyra. Då de föreslagna ändringarna, om de antas
av riksdagen, skall träda i kraft först den 1 juli 1968 kommer sålunda
manufaktureringsskyddet att uppgå för bearbetad linolja till nio kronor
och för linolj ef ettsyra till sju kronor per 100 kg i ännu drygt ett halvt år,
vilket motionären befarar medföra en kraftigt reducerad import av bearbetad
linolja och linolj ef ettsyra med en minskad konkurrens som följd
till förfång för den svenska industri som använder ifrågavarande produkter.

Den främsta orsaken till u-ländernas minskade andel i den internationella
handeln anser motionärerna i motionen II: 1116 vara de rika ländernas
skyddsmurar av tullar, skatter, avgifter och regleringar. Dessa försvårar de
fattiga ländernas import av kapitalvaror, som är oundgängligen nödvändiga
för att påskynda industrialiseringen, liksom de försvårar deras utbud
av råvaror på världsmarknaden. Huvuddelen av dessa länders export utgörs
av råvaror, vilkas pris ofta faller samtidigt som de industrivaror de importerar
från i-länderna stiger. Resultatet av skuldbelastningen och den ogynnsamma
handelsutvecklingen blir, att det saknas pengar till investeringar
och att många u-länder upplever en ekonomisk katastrof.

Den nuvarande trenden i den internationella handeln måste brytas. Om
de rika länderna i Väst-Europa fortsätter sin protektionistiska politik kommer
detta att få allvarliga, ännu oöverblickbara konsekvenser. En stabilisering
av råvarupriserna står främst på de fattiga ländernas önskelista. I-länderna
bör avskaffa tullar och importrestriktioner för varor från de fattiga
länderna. Sådana beslut måste göras utan något krav på motsvarande prestation
från u-länderna. Tullarna bör i främsta hand avskaffas när det gäller
jordbruksprodukter, men nolltullar bör även eftersträvas när det gäller uländernas
industrivaror.

Sverige bör bli ett av de länder som först bryter med den hittillsvarande
handelspolitiken gentemot de fattiga länderna. Även om endast 1 procent
av deras totala export går till vårt land, är våra ståndpunktstaganden på
detta område av stor betydelse. Beslutet att ta bort kaffeskatten, liksom
beslutet att från den 1 juli 1966 slopa drygt halva kaffetullen, var positiva åtgärder.
Det är emellertid nödvändigt att gå vidare på denna väg. Kaffetullen
bör helt avskaffas på såväl rostat som orostat kaffe. Likaså bör
lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 saml. Nr 63

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967

kakaomassa, kakaosmör och kakaopulver befrias från tull. Jordnötter, som
är tullfria om de inte är rostade eller saltade medan de däremot ålägges
tull om nötterna är behandlade i moderlandet, bör även bli tullfria liksom
övriga tropiska produkter som importeras.

Då Sverige har en betydande import av jordbruksvaror och frukt från
andra industriländer är det angeläget att denna import länkas över till uländerna.
Det gäller såväl spannmål som socker, vegetabiliska oljor och råvaror
till sådana oljor, oljekraftfoder och foderblandningar etc. Den nuvarande
jordbruksregleringens gränsskydd mot konkurrens utifrån utgör
ett hinder för angelägen import från u-länder.

Utskottets yttrande

I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner de överenskommelser
som träffades vid Kennedyronden inom GATT. Dessa gäller åtaganden på
tullområdet, grunder för ett internationellt spannmålsarrangemang och åtgärder
mot dumping. Förslag framläggs också till ny tulltaxa med de nya
tullsatser som överenskommelsen påkallar som första steg vid genomförandet
av åtagandena. Slutligen begärs riksdagens bemyndigande för Kungl.
Maj :t att vidta de ändringar i tulltaxan som senare behövs för att genomföra
åtagandena om successiva tullsänkningar.

Förhandlingsresultatet i Kennedyronden innebär att industriländerna åtagit
sig att genomföra tullsänkningar som berör huvuddelen av deras tullbelagda
import. Gällande tullfrihet har i stor utsträckning bundits genom
överenskommelserna i GATT. Tullsänkningarna medför för en stor del av
handeln halvering av nu gällande tullar. I fråga om vissa branscher har
dock endast uppnåtts mindre tullsänkningar.

På industriområdet blir maskiner, transportmedel och instrument i stor
utsträckning föremål för tullhalvering. 4 ullarna för kemiska produkter halveras
också i många länder men endast på villkor att USA avskaffar vissa
tullvärderegler, som anses ha starkt handelshindrande effekt. För papper
sker tullsänkningar av storleksordningen 25 % och för järn och stål har
eftersträvats en liarmonisering av tullarna på en nivå mellan 5 och 10 %.

Inom jordbruksområdet är det viktigaste förhandlingsresultatet principöverenskommelsen
om handeln med vete. Den innebär höjda minimipriser
och åtaganden om livsmedelshjälp till u-länderna. Överenskommelsen har
lagts till grund för ett arrangemang för vetehandeln, varom avtal träffats i
Rom i augusti innevarande år. Övriga åtaganden på jordbruksområdet är
mindre betydande.

För u-länderna har Kennedyronden medfört betydande fördelar beträffande
exporten av industrivaror. Huvuddelen av exporten från u-länderna
består emellertid av råvaror som i stor utsträckning redan tidigare varit

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967 5

tullfria. Vissa tullar kvarstår dock fortfarande hos industriländerna bl. a.
för tropiska produkter såsom kaffe.

För Sveriges del innebär åtagandena på tullområdet tullsänkningar med
50 % eller mer för en fjärdedel av den totala importen. En nästan lika stor
del av importen blir föremål för mindre tullsänkningar. För 30 % av importen
har nu rådande tullfrihet bundits, och för ytterligare 10 % har tullen
bundits vid nuvarande nivå utan sänkningar. Bland de varor som undantagits
från åtaganden kan nämnas jordbruksreglerade varor samt också
tullfria varor för vilka tullfriheten redan förut är bunden i GATT.

Genomförandet av åtagandena om tullsänkningar kan enligt överenskommelsen
ske antingen i fem lika steg den 1 januari 1968, 1969, 1970, 1971
och 1972 eller med två tullsänkningssteg fr. o. m. den 1 juli 1968 och de
återstående tre stegen den 1 januari 1970, 1971 och 1972. I propositionen
föreslås att Sverige liksom de övriga nordiska länderna, EEC och Storbritannien
följer den sistnämnda metoden och således inleder tullsänkningarna
den 1 juli 1968. De återstående tullsänkningarna avses bli genomförda
successivt den 1 januari 1970, 1971 och 1972 enligt den plan som redovisas
i propositionen. För vissa varor av intresse för u-länderna föreslås dock att
tullåtagandena genomförs helt redan den 1 juli nästa år.

På grundval av importen förra året beräknas den lägre tullnivån som åtagandena
innebär medföra ett årligt bortfall av tullintäkter om ca 300 milj.
kr. För budgetåret 1968/1969 beräknas tnllbortfallet till 120 milj. kr. vid
genomförandet av åtagandena i den takt som föreslås i propositionen.

Departementschefen har karaktäriserat det ingångna avtalet som väl balanserat
i fråga om förmåner och uppoffringar och rimligt med hänsyn till
de förutsättningar under vilka det tillkommit. Utskottet, som ansluter sig
till detta uttalande, finner den träffade överenskommelsen innebära ett väsentligt
framsteg, som helt ligger i linje med våra traditionella handelspolitiska
strävanden. I sammanhanget bör uppmärksammas att förhandlingsresultatet
för vår del i hög grad uppnåtts genom ett fruktbärande nordiskt
samarbete, som manar till efterföljd. Avtalet torde få betecknas som ett av
de mest betydelsefulla stegen under senare tid på vägen mot en friare världshandel.
Utskottet tillstyrker propositionen med en viss teknisk ändring i
förslaget till tulltaxa.

I anslutning till propositionen har i motioner framförts yrkanden berörande
vissa detaljer i förslaget till tulltaxa. Även mycket långtgående krav
för att förbättra u-ländernas ekonomiska villkor har framställts i motionen
II: 1116 avseende dels avveckling av tullarna på kaffe samt vissa kakaoprodukter,
dels utredning i syfte att avveckla tullarna på industrivaror från
u-länder och att överflytta viss del av vår import av jordbruksvaror och
frukt från industriländer till u-länder.

Beträffande frågan om tullen på kaffe vill utskottet endast erinra om att
den tidigare skatten på denna vara avvecklats och att tullen avsevärt redu -

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967

cerats som ett led i ansträngningarna att tillmötesgå u-ländernas önskemål.
Den kvarstående tullen på kaffe är inte av sådan höjd att den kan antas ha
någon betydelse för konsumtionens storlek. I sammanhanget kan också erinras
om att den viktigaste frågan för de kaffeproducerande u-länderna
torde vara att de får ut ett tillfredsställande pris på varan. Strävandena på
denna punkt har samordnats i ett särskilt internationellt organ. I fråga
om de i motionen avsedda kakaoprodukterna kan nämnas att samtliga är
manufakturerade och således även faller in under motionärernas utredningsyrkande.
Beträffande denna del av yrkandet vill utskottet hänvisa till sitt
tidigare uttalande beträffande ett likartat motionsyrkande, då utskottet
framhöll att en ytterligare avveckling av tullar och handelshinder till förmån
för u-ländernas export inte är utesluten men att den liksom hittills bör
genomföras som ett led i eller som ett resultat av internationella överläggningar
på detta område. Härigenom kan svenska tullättnader medverka till
att större marknader än den svenska öppnas för dessa varor, vilka torde
gagna u-länderna mer än en isolerad tullavveckling. Resultatet av Kennedyronden,
som inte får betecknas som obetydligt för u-ländernas del, motsäger
inte detta antagande. Omkring 80 procent av vår import från u-länderna är
i växlande grad berörd av de överenskommelser som där träffats.

Vad gäller förslaget att omdirigera importen av vissa varor till förmån för
u-länderna finner utskottet att även denna fråga bör lösas i sitt större sammanhang.

I motionerna I: 901 och II: 1115 begärs en översyn av tulltaxan i syfte att
undanta konstnärligt ädelsmide från försäljningsskatt. Motionärerna anser
att sådana varor bör hänföras till tulltaxans kapitel 99, som omfattar bl. a.
konstverk. Utan att i detta sammanhang ta ställning till beskattningen av det
konstnärliga ädelsmidet, anser utskottet sig kunna konstatera att motionärerna
felaktigt angriper problemet. Beskattningens räckvidd är i detta fall
inte bestämd av tulltaxan utan genom att i skatteförfattningen anges som
skattepliktiga vissa varor, hänförliga till särskilda tulltaxenummer. Om det
konstnärliga ädelsmidet från början hade hänförts till kapitel 99 och man
avsett att det skulle beskattas, hade förteckningen över de skattepliktiga varorna
även upptagit varor hänförliga till detta kapitel. Vidare vill utskottet
erinra om att tulltaxans uppbyggnad är bestämd genom en internationell
konvention till vilken Sverige anslutit sig. Det härmed förenade åtagandet att
tillämpa den s. k. brysselnomenklaturen innebär att ensidiga ändringar av
denna är uteslutna.

I motionen 1:902 behandlas bl. a. tullen på linolja. Utskottet bortser i
sammanhanget från vissa närstående produkter som också behandlas i motionen.
Enligt nu gällande tulltaxa utgår, räknat per kg, tull med 7 öre för
oblekt linolja och med 9 öre för bearbetad linolja. Enligt våra åtaganden i
Kennedyronden skall råvaran oblekt linolja, som huvudsakligen är en ulandsvara,
från och med den 1 juli vara tullfri, medan tullen på den bearbe -

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967 7

tade varan skall halveras och således utgå med 4,5 öre per kg. Av propositionen
framgår emellertid att departementschefen på förslag av kommerskollegium
förordat att tullen på den bearbetade varan nedsätts till 3 öre per
kg. Motionären konstaterar dels att detta innebär en höjning av manufaktureringsskyddet
men också att det fram till den nya tulltaxans ikraftträdande
den 1 juli 1968 kommer att föreligga en ännu större skillnad genom
att tullfriheten för råvaran i praktiken genomförts redan fr. o. m. den 1 augusti
1967 med tillämpning av 13 § tulltaxeförordningen. Yrkandet går därför
ut på att tullen på bearbetade linoljeprodukter skall bestämmas till 2 öre
per kg och gälla redan från och med den 1 januari 1968. Utskottet finner
det svårt att med ledning av tillgängliga uppgifter ta en bestämd ställning
till frågan om inanufaktureringsskyddet för bearbetad linolja bör vara 2
eller 3 öre. Skäl kan anföras för båda värdena. Kommerskollegium har ansett
det nuvarande skyddet vara förhållandevis lågt och denna uppfattning
delas av Kemikontoret med vilket kommerskollegium samrått. Motionärerna
anser det nuvarande skyddet tillräckligt. Utskottet vill erinra om att departementschefen
i propositionen meddelat att han avser att i annat sammanhang
återkomma till de punktvisa ändringar i tulltaxan som kan visa sig
nödvändiga. Utskottet förutsätter därför att den i motionen aktualiserade
frågan då kommer att i vederbörlig mån uppmärksammas. Med hänsyn härtill
är utskottet inte heller berett att förorda en från och möd den 1 januari
1968 gällande ändring på denna punkt. Till stöd härför vill utskottet också
åberopa det förhållandet att likartade problem torde kunna påvisas beträffande
andra varor. Det synes utskottet mindre tillfredsställande att på
ett så begränsat område som det här gäller och med så osäkert underlag som
här föreligger, förorda ändringar i tulltaxan samtidigt som andra frågor av
i många fall större betydelse — exempelvis de snedvridningar i fråga om
bilar och bildelar som kommerskollegium påpekat — fortfarande är olösta
i avvaktan på ytterligare utredning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till de här behandlade
motionerna.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 150 och med avslag på de likalydande
motionerna I: 901 av herr Torsten Hansson och II: 1115 av
herr Arvidson, motionen 1: 902 av herr Lundberg samt motionen
II: 1116 av herr Jansson m. fl. — måtte

A) godkänna

1) Genéveprotokollet (1967) till det allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT),

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967

2) överenskommelse om grunderna för förhandling om
ett världsvitt spannmålsarrangemang,

3) överenskommelse om tillämpning av artikel VI i det
allmänna tull- och handelsavtalet,.

B) anta förslag till

1) tulltaxa, med den ändringen att 7 kap. erhåller följande
lydelse:

7 kap. Köksväxter m. m.

Anmärkning

Såsom köksväxter enligt nr 07.01 anses även ätbara svampar, oliver, kapris, tomater, potatis,
rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika (Capsicum grossum), fänkål, persilja, körvel,
dragon, krasse, mejram, pepparrot och vitlök. Såsom köksväxter enligt nr 07.02—07.04 tulltaxeras
alla de produkter, som i färskt tillstånd hänföres till nr 07.01. Nr 07.04 omfattar dock icke:

a) torkade baljväxtfrön (nr 07.05);

b) sötpaprika (Capsicum grossum), malen (nr 09.04);

c) mjöl av torkade baljväxtfrön, hänförliga till nr 07.05 (nr 11.03);

d) mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

A. kål:

1. blomkål:

a. under tiden 1 maj—31 juli................. 100 kg 35: —

b. under tiden 1 augusti—30 november........ 100 kg 25: —

c. under tiden 1 december—30 april.................. fri

2. vitkål och rödkål ..........................100 kg 10: —

3. annan:

a. under tiden 1 mars—31 december ..........100 kg 40: —

b. under tiden 1 januari—29 februari................ fri

B. gurkor:

1. slanggurkor:

a. under tiden 16 mars—30 september......... 100 kg 50: —

b. under tiden 1 oktober—15 mars................... fri

2. andra:

a. under tiden 16 juni—30 september.......... 100 kg 25: —

b. under tiden 1 oktober—15 juni.................... fri

C. lök:

1. under tiden 1 juli—31 december............... 100 kg 20: -—

2. under tiden 1 januari—29 februari............. 100 kg 15: —

3. under tiden 1 mars—30 juni......................... fri

D. potatis:

1. nyskördad, under tiden 6 juni—5 juli.......... 100 kg 20: —

2. annan............................................. fri

E. sparris:

1. under tiden 1 maj—30 juni................... 100 kg 100: —

2. under tiden 1 juli—30 april.......................... fri

F. svampar...................................... 100 kg 75: —-

G. tomater:

1. under tiden 7 maj—18 november.............. 100 kg 50: —

2. under tiden 19 november—6 maj ..................... fri

7 kap.

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967

H. sallad:

1. under tiden 1 mars—31 december............. 100 kg 40: —

2. under tiden 1 januari—29 februari.................... fri

IJ. baljfrukter:

1. ärter:

a. under tiden 1 mars—31 december...........100 kg 20: —

b. under tiden 1 januari—29 februari................. fri

2. andra:

a. under tiden 1 mars—31 december.......... 100 kg 40: —

b. under tiden 1 januari—29 februari ............... fri

K. sötpaprika ........................................ fri

L. rotfrukter:

1. nyskördade, under tiden 1 maj—30 juni....... 100 kg 20: —

2. andra ..................................... 100 kg 10: —

M. andra slag:

1. under tiden 26 mars—18 december............ 100 kg 40: —

2. under tiden 19 december—25 mars .................. fri

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten
eller andra lösningar men icke särskilt beredda för
direkt konsumtion:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.04 Köksväxter, torkade, även sönderdelade i stycken eller krossade

eller pulveriserade men icke på annat sätt beredda .... 100 kg 25: —

07.05 Ärter, bönor och andra baljväxtfrön med huvudsaklig använd ning

som människo- eller djurföda, torkade, även skalade och
kluvna.................................................. fri

07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis)
och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar med
hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade, även sönderdelade
i stycken; märg av sagopalm:

A. jordärtskockor................................. 100 kg 10: —

B. andra slag............................................ fri

2) förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 13
maj 1960 (nr 391),

C) bemyndiga Kungl. Maj :t att den 1 januari vart och
ett av åren 1970, 1971 och 1972 genomföra de ändringar i
tulltaxan som framgår av kol. 5, 6 och 7 till bilaga 5 i propositionen
samt att under de förutsättningar som angivits
i propositionen genomföra de ändringar av tullsatserna för
vissa kemiska produkter som redovisas i bilagan.

Stockholm den 21 november 1967

På bevillningsutskottets vägnar:
TAGE MAGNUSSON

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967

Närvarande:

från första kammaren: herrar Einar Eriksson (s), Yngve Nilsson (h),
Tage Johansson (s), Gösta Jacobsson (h), Lundström (fp), Arne Pettersson
(s), Tistad (fp) och Stadling (s); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (h), Brandt (s),
Allard (s), Engkvist (s), Asp (s), Andersson i Essvik (s), fru Nettelbrandt*
(fp), herrar Eriksson i Bäckmora (ep) och Enskog (fp).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670028