Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1963

Betänkande 1963:Bevu61 - höst

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1963

1

Nr 61

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om ändring
i tulltaxan den 12 september 1958 (nr £75), m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 18 oktober 1963 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 187, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475);

2) förordning om ändrad lydelse av 5 § 1 mom. och 8 § tulltaxeförordningen
den 13 maj 1960 (nr 391);

3) förordning angående upphävande av förordningen den 22 december
1939 (nr 877) om skatt å kaffe; samt

4) förordning angående ändrad lydelse av 8 § förordningen den 27 maj
1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

1 propositionen föreslås slopande av den särskilda skatten på kaffe och
upphävande av tullen på te. Ändringar i tullagstiftningen föreslås vidare
bl. a. i anslutning till förhandlingar inom EFTA och med anledning av
ny läkemedelslagstiftning. Slutligen innehåller propositionen förslag till en
mindre ändring i malt- och läskedryckslagstiftningen i syfte att undvika
dubbelbeskattning av importerat Öl m. m.

Författningsändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1964.
När det gäller kaffe kan dock inneliggande redan beskattade lager påverka
tidpunkten för genomslaget i priserna av kaffeskattens slopande.

De ovannämnda för fattnings förslagen är av följande lydelse.

1 liihang till riksdagens protokoll 7 samt. Nr 61

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1963

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna
delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1964.

Bilaga

Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur

03.02 Fisk, saltad, torkad eller rökt

fri

Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes upptagna

eller inbegripna

05.14 Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla,
även torkad; animaliska ämnen, färska, kylda, frysta eller
tillfälligt konserverade på annat sätt, med huvudsaklig användning
för beredning av farmaceutiska produkter...... fri

Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor

09.02 Te

fri

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1963

3

Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter;
växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter

12.07 Växter samt frön, frukter och andra växtdelar, färska eller
torkade, även sönderdelade eller pulveriserade, med huvudsaklig
användning för framställning av parfymer, farmaceutiska
produkter, insekts- eller svampbekämpningsmedel eller
för liknande ändamål .................................. fri

Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga
gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter

Anmärkning

Till nr 13.03 hänföras bl. a. lakritsextrakt, pyrethrumextrakt, humleextrakt, aloeextrakt
och opium. Nr 13.03 omfattar icke:

f) medikamenter (nr 30.03);

Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt
spaltningspr o dukter därav; beredda ätbara fetter; vaxer av
animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

d) isolerade fettsyror, beredda vaxer samt fetter och oljor, beredda till farmaceutiska
produkter, färger, lacker, tvål, parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat,
ävensom sulfonerade oljor och andra produkter, hänförliga till avd. VI;

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

c) farmaceutiska produkter (kap. 30).

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

c) farmaceutiska produkter (kap. 30).

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1963

19.06 Nattvardsbröd, oblatkapslar för farmaceutiskt bruk, sigilloblater
och liknande varor av mjöl eller stärkelse.......... fri

Kap. 21. Diverse näringsmedel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

d) jäst, utgörande medikament (nr 30.03).

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

d) medikamenter (nr 30.03);

Kap. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter
därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

b) medikamenter (nr 30.03).

Kap. 30. Farmaceutiska produkter

Anmärkningar

1. Med medikamenter enligt nr 30.03 avses till nr 30.02 eller 30.04 icke hänförliga produkter
(andra än födoämnen och drycker, såsom dietiska, berikade eller för diabetiker
avsedda födoämnen, stärkande drycker och mineralvatten), som utgöra:

30.03 Medikamenter för människor eller djur:

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1963

5

Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;
smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer; puts- och
skurmedel; ljus och liknande produkter; modelleringsmassa

och dentalvax

Anmärkningar

2. Nr 34.01 omfattar endast vattenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (desinfektionsmedel,
slippulver, fyllmedel, medicinskt verkande ämnen o. d.).

Kap. 35. Proteiner, lim och klister

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) proteiner, utgörande medikamenter (nr 30.03);

Kap. 38. Diverse kemiska produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

b) medikamenter (nr 30.03).

Kap. 44. Trä och varor därav; träkol

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) trä med huvudsaklig användning för framställning av parfymer, farmaceutisk^
produkter, insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande ändamål
(nr 12.07);

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1963

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 5 § 1 mom. och 8 § tulltaxeförordningen den 13 maj

1960 (nr 391)

Härigenom förordnas, att 5 § 1 mom. och 8 § tulltaxeförordningen den
o maj 1960 skola erhalla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

5 §•

1 mom. På villkor, som Konungen
bestämmer, åtnjutes befrielse
från tull för:

a) ämnen (enkla kemikalier och
droger), vilka endast eller i huvudsaklig
mån finna användning såsom
läkemedel eller för tillredning av
läkemedel;

b) varor, vilka äro avsedda att
användas uteslutande som material
för tillverkning av läkemedel, hänförliga
till tulltaxenr 30.03, eller av
ämnen som avses under a);

c) varor, vilka---pansrade

stridsfordon.

8 §.

Tullfrihet åtnjutes---mot svarande

förmån;

3. varor, som införas för sådana
organisationers eller personers räkning
vilka avses i lagen den 10 juli
1947 (nr 511) om särskilda förmåner
för vissa internationella organisationer,
enligt vad därom bestämts
i stadga eller avtal vartill Sverige
anslutit sig;

4. varor, som---internatio nell

samfärdsel.

(Föreslagen lydelse)

5 §•

1 mom. På villkor, som Konungen
bestämmer, åtnjutes befrielse
från tull för:

a) ämnen (enkla kemikalier och
droger), vilka endast eller i huvudsaklig
mån finna användning såsom
läkemedel eller för tillredning av
tullfria farmaceutiska produkter,
hänförliga till kapitel 30 i tulltaxan;

b) varor, vilka äro avsedda att
användas uteslutande som material
för tillverkning av tullfria farmaceutiska
produkter, hänförliga till kapitel
30 i tulltaxan, eller av ämnen
som avses under a);

c) varor, vilka---pansrade

stridsfordon.

8 §.

Tullfrihet åtnjutes---mot svarande

förmån;

3. varor, som införas för sådana
organisationers eller personers räkning
vilka enligt lag eller annan författning
åtnjuta immunitet och privilegier,
i enlighet med vad därom
bestämts i stadga eller avtal vartill
Sverige anslutit sig;

4. varor, som — — — internationell
samfärdsel.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1964.

1 Senaste lydelse av 5 § se 1963:190.

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1963

7

Förslag

till

Förordning

angående upphävande av förordningen den 22 december 1939 (nr 877)

om skatt å kaffe

Härigenom förordnas, att förordningen den 22 december 1939 (nr 877)
om skatt å kaffe skall upphöra att gälla med utgången av december månad
1963. De tidigare bestämmelserna skola alltjämt äga tillämpning beträffande
förhållanden, som hänföra sig till tiden dessförinnan.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 8 § förordningen den 27 maj 1960 (nr 253)
om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

Härigenom förordnas, att 8 § förordningen den 27 maj 1960 om tillverkning
och beskattning av malt- och läskedrycker1 skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

8 §.

Deklaration skall —--varje

tillverkningsställe.

Deklarationen skall---de klarationen

avser.

Om särskilda — — — deklarationen
avser.

I deklaration--- — på provi anteringsfrilager,

b) tillverkats vid annat tillverkningsställe,

c) utlämnats såsom---till verkarens

besittning.

8 §.

Deklaration skall---varje

tillverkningsställe.

Deklarationen skall — -— — deklarationen
avser.

Om särskilda — — — deklarationen
avser.

I deklaration--- — på provi anteringsfrilager,

b) tillverkats vid annat tillverkningsställe
eller vid införsel till riket
belagts med tull,

c) utlämnats såsom--- — till verkarens

besittning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1964.

Senaste lydelse av 8 § se 1961: 367.

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1963

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande
vid vårsessionen av innevarande års riksdag väckta, till bevillningsutskottet
hänvisade motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 51 av herrar Lager och Adolfsson samt
11:56 av herr Hagberg m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning och förslag i syfte
att avskaffa eller i vart fall drastiskt reducera tullar och andra handelshinder,
som försvårar de s. k. u-ländernas export av varor till Sverige;
ävensom

2) motionen 11:430 av herr Christenson i Malmö vari hemställts, att
riksdagen måtte

»dels besluta att från den 1 juli 1963 slopa den särskilda varuskatten
nummer 0901 på orostat kaffe om 35 öre per kg och på rostat kaffe och
kaffesurrogat med tillsats av kaffe, som utgår med 45 öre per kg,

dels i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en utredning för att undersöka
de problem som sammanhänger med slopandet av tullar och skatter
på varuslag från u-länderna, som inte tillverkas i Sverige, t. ex. kaffe,
kakao, te, kryddor samt bananer m. m.»

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 49 har riksdagen
vid vårsessionen beslutat att uppskjuta behandlingen av de föreliggande
motionerna till innevarande års höstsession.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i
det följande, hänvisa till motionerna 11:56 (jfr 11:46) och 11:430.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen

I. Inledning, s. 8—9.

II. Åtgärder till främjande av u-ländernas handel, s. 9_13.

III. Tullen på spillånga, s. 14.

IV. Ändringar i tulltaxan m. m. i anledning av bl. a. ny läkemedelslagstiftning,
s. 15—17.

V. Ändring i förordningen om tillverkning och beskattning av inaltoch
läskedrycker, s. 17—18.

VI. Departementschefens hemställan, s. 19.

Av innehållet i de förenämnda motionerna må här återges följande.

Motiveringen för yrkande i motionerna I: 51 och 11: 56 återfinnes i motionen
II: 46. I sistnämnda motion anföres bl. a. följande. Sveriges import

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1963

från u-länderna uppgick 1961 till omkring 575 milj. kr. Sedan 1953 har
Sverige, medan den allmänna prisnivån befunnit sig i stigande, tillgodogjort
sig prissänkningar på u-ländernas varor med i runt tal 20 procent.
Sedan 1953 har vårt land ökat sin livsmedelsimport från andra länder än
u-länderna med 65 procent men från u-länderna endast med 7 procent.
Denna ringa ökning kommer från de asiatiska u-länderna, medan livsmedelsimporten
från Afrika och Latinamerika nedgått med 4 procent. I år
ger tullinkomsterna enbart på importen från u-länderna den svenska statskassan
mer än vad hela den utgående hjälpen till u-länderna utgör. Det
är, om man tar hänsyn härtill, inte Sverige som hjälpt u-länderna, utan
mera u-länderna som hjälpt Sverige. Regeringen brukar framställa Sverige
som ett lågtulland. Därmed avser regeringen behandlingen av industrivaror.
Men när det gäller livsmedel och i hög grad sådana livsmedel som
Sverige importerar från u-länderna är de svenska tullmurarna höga. Motionärerna
rekommenderar därför en drastisk nedskärning av sådana
tullar som hindrar, försvårar eller fördyrar u-ländernas export av varor
till Sverige.

I motionen 11: 430 anföres i huvudsak följande. Prisfallet på råvarupriserna
har fått förödande verkningar för u-länderna. Stegringen av priserna
på tillverkade varor från industriländerna har åstadkommit en oavbruten
utarmning av de svagare ekonomiska staterna till fördel för de
starkare. Man bör enligt motionärens mening snarast möjligt rätta till
denna process och sålunda minska svalget mellan fattiga och rika länder.
Industriländerna lägger ytterligare hinder i vägen för handeln med u-länderna
i form av höga tullar, skatter och statsregleringar. För u-länderna
är handeln med deras produkter det främsta målet för praktisk hjälp.
Tropiska jordbruksvaror belastas i industriländerna med tullar och skatter,
och Sverige utgör inget undantag. Enbart pålagorna på kaffe, kakao
och kakaoprodukter ger den svenska staten inkomster som är nästan lika
stora som anslaget till u-landshjälp för budgetåret 1963/64. Dessutom
drabbas flera jordbruksprodukter från u-länderna av den svenska jordbruksregleringen.
Särskilt inkomstregeln, som genom höjda priser och
höjt importskydd försäkrar inkomstlikställighet mellan bönderna och
industriarbetarna, har rest alltmer oöverkomliga hinder på den svenska
marknaden. Medan vår totala import från de »rika» delarna av världen
ökade med 25 procent från 1959 till 1961, låg vår införsel från u-länderna
praktiskt taget stilla. Ser man enbart till livsmedelsimporten, står mot eu
tioprocentig ökning i det förra fallet en enprocentig nedgång i det senare.
Bilden blir densamma om man låter jämförelsen starta tio år tillbaka i
tiden.

Vid en internationell jämförelse visar sig Sverige vara långt mindre ulandsvänligt
i sin handelspolitik än man trott. En liberalisering av han -

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1963

deln med u-länderna måste därför, framhålles det i motionen, påskyndas.
En av våra största importposter från u-länderna utgörs av kaffe. Kaffe är
en viktig exportvara för ett stort antal u-länder. Sedan flera år har kaffepriserna
på den internationella marknaden varit sjunkande. Orsaken är
att utbudet överstiger efterfrågan. De växande lagren bidrar till att ytterligare
pressa priserna. Kaffeländer som Brasilien och Colombia har på
grund av minskade exportintäkter råkat i betalningssvårigheter. Man har
gjort försök att stabilisera den internationella kaffemarknaden främst genom
åtgärder som syftar till att uppnå en bättre balans mellan utbud och
efterfrågan. Ett led i dessa strävanden utgörs av slopandet av fiskala
tullar och skatter som i importländerna hindrar utvidgningen av efterfrågan.

Kaffe belastas i Sverige både med en tull som ger staten över 35 milj. kr.
per år och med en varuskatt som under 1962/63 väntas inbringa 28 milj. kr.
Dessutom drabbas kaffe av omsättningsskatten. Sedan omsättningsskatten
infördes blir statsbeskattningen för varje kilo rostat kaffe mellan 1: 60
och 1:70 kr., vilket måste betraktas som en hård beskattning av konsumenterna.
Det är, framhåller motionären, orimligt att på detta sätt lyxbeskatta
u-ländernas varor. Ett borttagande av enbart varuskatten skulle
sänka priset på kaffe med 35 å 45 öre per kg. Slopandet av kaffeskatten
kan därför utgöra ett första blygsamt steg vid utformningen av vårt handelspolitiska
bistånd.

Utskottet

Handeln med u-länderna har under senare år varit föremål för ingående
behandling inom GATT. Vid ett ministermöte i maj 1963 antogs ett
handlingsprogram för en reducering av hindren för u-ländernas export.
Beträffande vissa tropiska produkter uppnåddes även allmän enighet om
omedelbara åtgärder. Rekommendationerna till medlemsländerna härutinnan
innebär, att nu utgående tullar på te och tropiska trävaror skall
slopas fr. o. m. kommande årsskifte. Vissa stater, dock inte EEC-länderna,
enades dessutom om att alla handelshinder för kaffe skulle avskaffas genom
sådana samfällda åtgärder, varom överenskommelse kunde träffas.

I Sverige utgår inte tull för tropiska trävaror. Förutom tull uttages
skatt på kaffe vid införseln. Skatten utgör för orostat kaffe 35 öre per
kilogram samt för rostat kaffe och kaffesurrogat med tillsats av kaffe 45
öre per kilogram. För te är tullen en krona per kilogram. Under budgetåret
1962/63 uppgick inkomsten av skatten på kaffe till 28,9 och av tullen på
te till 1,2 milj. kronor.

I överensstämmelse med GATT-rekommendationerna föreslås i propositionen
att tullen på te skall upphävas fr. o. in. den 1 januari 1964. Vidare

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1963 11

förordas — utan. direkt motsvarande åtgärder från andra länders sida
— att skatten på kaffe skall slopas från samma tidpunkt.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit de vid vårsessionen
av innevarande års riksdag väckta motionerna 1:51 och 11:56
samt motionen 11:430. I sistnämnda motion har yrkats dels upphävande
av skatten på kaffe och dels riksdagsskrivelse med begäran om utredning
av de problem, som sammanhänger med slopandet av tullar och skatter
på varor från u-länderna, exempelvis kaffe, kakao, te, kryddor och bananer.
Jämväl i motionerna 1:51 och 11:56 har begärts utredning i syfte
att avskaffa eller väsentligt reducera tullar och andra handelshinder, som
försvårar u-ländernas export.

Allmän enighet råder om att Sverige i ökad omfattning bör deltaga i den
biståndsverksamhet, som avser att främja det ekonomiska framåtskridandet
i u-länderna. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om 1962 års
riksdagsbeslut rörande de allmänna principerna för det svenska utvecklingsbiståndet.
Som ett led i denna verksamhet har Sverige under senare
år aktivt deltagit inom olika internationella organisationer i behandlingen
av de problem, som sammanhänger med främjandet av u-ländernas utrikeshandel.
Genom vår traditionella frihandelspolitik tillgodoses i viss
män även u-ländernas intressen av avsättningsmöjligheter för sin export.
De överenskommelser, som nu träffats inom GATT-organisationen kan
mot bakgrunden härav inte möta några väsentliga invändningar, och från
svensk sida bör självfallet åtgärder snarast vidtagas i överensstämmelse
med de ovannämnda rekommendationerna. Utskottet tillstyrker därför förslaget
i propositionen om upphävande av tullen på le. Förslaget om slopande
av skatten på kaffe har, såsom framhållits av departementschefen,
ett visst, om än relativt begränsat värde såsom initiativ för tillgodoseende
av u-ländernas önskemål. Utskottet tillstyrker propositionen även i denna
del men vill i likhet med departementschefen understryka angelägenheten
av att skattesänkningen kommer till direkt uttryck i en motsvarande
prissänkning. Härigenom har även yrkandena i motionen 11:430
i vissa delar blivit tillgodosedda.

Vad härefter angår motionsyrkandena om utredning rörande andra åtgärder
för att främja handeln med u-länderna får utskottet anföra följande.
De hittills uppnådda resultaten av det internationella samarbetet på
förevarande område kan visserligen betraktas som förhållandevis ringa,
men spörsmålen ägnas, såsom framgår av propositionen, fortsatt uppmärksamhet
av skilda internationella organ, bl. a. i de kommittéer inom GATT,
som behandlar u-landsfrågorna. Beträffande kakao har man i första hand
sökt få ett råvaruavtal till stånd i syfte att uppnå bättre prisstabilitet, och
även vissa andra tropiska produkter är föremål för fortsatt uppmärksamhet.
Sverige bör även i fortsättningen inrikta sina insatser på alt avskaffa
restriktioner för u-ländernas export, främst råvaruexporten. För att få

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1963

största möjliga effekt bör emellertid de åtgärder, som här kan ifrågakomma,
företrädesvis koncentreras till multilaterala aktioner inom skilda internationella
organ, främst GATT. Med hänvisning härtill är utskottet inte nu
berett att tillstyrka motionärernas förslag om utredning. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att ett antal motioner angående avskaffande av
punktskatter genom beslut vid innevarande års vårriksdag överlämnats till
allmänna skatteberedningen. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
motionerna 1:51 och 11:56 samt motionen 11:430 i sist berörda hänseende.

Vid EFTA:s ministerrådsmöte i Lissabon i maj 1963 uppnåddes enighet
om en ny tidtabell för reduktionen av tullarna inom EFTA-området.
För att underlätta ett positivt norskt ställningstagande till ett sådant beslut
förklarade man sig från svensk sida beredd att sänka införselavgifterna
på färska fiskfiléer och prisregleringsavgiften på fisk. Vidare utlovades
en undersökning av möjligheterna att avveckla tullen på spillånga, som
utgör 75 öre per kilogram. Efter mötet har beslut fattats om att borttaga
eller nedsätta avgifterna på vissa slag av färska filéer från EFTA-länderna
och att nedsätta prisregleringsavgiften på fisk.

Beredningen av spillånga sker normalt inom landet. Under senare tid
har efterfrågan på spillånga varit starkt stigande, varför relativt stora
kvantiteter färsk långa fått importeras för att tillgodose efterfrågan. Härjämte
infördes förra året 35 ton spillånga från Norge.

I anslutning till vad som förekommit vid ovannämnda EFTA-förhandlingar
föreslås i propositionen, att tullen på spillånga slopas fr. o. in. den
1 januari 1964.

Under hänvisning till vad i propositionen anförts tillstyrker utskottet
bifall till Kungl. Maj :ts förslag härutinnan.

Med hänsyn till att definitionen av begreppet läkemedel i den nya läkemedelsförordningen,
som träder i kraft vid årsskiftet, inte helt överensstämmer
med den definition, som förekommer i tulltaxan, föreslås i propositionen
vissa formella ändringar i tulltaxan och tulltaxeförordningen
för undvikande av komplikationer vid den praktiska tillämpningen av
läkemedels- och tullförfattningarna. I anslutning härtill förordas en utvidgning
av tullfriheten för farmaceutiska produkter att omfatta även
ämnen, som användes såsom röntgenkontrastmedel och diagnostiska reagenser
eller för tillredning av sådana varor. Propositionen innehåller även
förslag till en ändring av formell karaktär i tulltaxeförordningen i anledning
av ändrad lagstiftning i fråga om särskilda förmåner för vissa internationella
organisationer.

Utskottet har vid sin granskning av de föreliggande författningsförslagen
inte funnit anledning till erinran och tillstyrker således propositionen
i denna del.

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1963 13

Slutligen har utskottet att behandla det i propositionen framlagda förslaget
till ändring i förordningen om tillverkning och beskattning av malloch
läskedrycker.

Vid import av Öl utgår tull med 60 öre per liter. För vara berättigad
till områdesbehandling enligt EFTA-konventionen utgör dock tullen för
närvarande 54 öre per liter. Tullen innefattar ett belopp om 48 öre, motsvarande
skatt enligt förordningen om tillverkning och beskattning avmalt-
och läskedrycker. För Öl, som tillverkas inom riket, skall tillverkaren
enligt nämnda förordning erlägga skatt med 48 öre per liter.

Importen av Öl har hittills endast omfattat färdigtappade varor, och
gällande bestämmelser är utformade med utgångspunkt härifrån. Nyligen
har emellertid ett svenskt bryggeri börjat importera Öl från Danmark i
tankbilar, ölet tappas därefter på burkar vid importörens tillverkningsställe.
Såsom ovan nämnts beläggs Öl, som importeras från ett EFTA-land,
enligt nuvarande bestämmelser med en tull av 54 öre per liter, innefattande
skatt till ett belopp av 48 öre. Efter förpackning beskattas ölet vid
utlämning från importörens tillverkningsställe ytterligare med 48 öre per
Liter. Enär rätt till avdrag för erlagd skatt på importerat Öl inte föreligger
inträder således en dubbelbeskattning. För att undvika dubbelbeskattning
i förevarande fall förordas i propositionen sådan ändring i förordningen
om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, att tillverkare
i sin deklaration skall erhålla rätt till avdrag för vad som beskattats
vid införseln. Författningsändringen föreslås skola träda i kraft den 1
januari 1964.

Vissa remissmyndigheter har med hänsyn till den svenska bryggerinäringens
konkurrensförhållanden till följd av grannländernas höga skyddstullar
hemställt, att författningsändringen inte skall genomföras förrän
den 1 januari 1965. Den nyligen aktualiserade, inte avsedda dubbelbeskattningen
av malt- och läskedrycker, som importeras för att omförpackas
inom landet, torde inte stå i överensstämmelse med våra åtaganden
inom GATT och EFTA, och departementschefens förslag bör därför
enligt utskottets mening genomföras snarast möjligt. Utskottet kan i och
för sig vitsorda, att tullen på Öl i övriga nordiska länder är avsevärt mycket
högre än den svenska tullen, vilket försvårar handelsutbytet mellan
Sverige och andra nordiska länder. På detta spörsmål anser sig utskottet
emellertid inte böra ingå. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen
såvitt angår beskattningen av malt- och läskedrycker.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj:ts förevarandc
proposition nr 187 och i anledning av motionen
11:430 av herr Christenson i Malmö — måtte antaga vid
propositionen fogade förslag till

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1963

1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september
1958 (nr 475);

2) förordning om ändrad lydelse av 5 § 1 mom. och 8 §
tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391);

3) förordning angående upphävande av förordningen
den 22 december 1939 (nr 877) om skatt å kaffe; samt

4) förordning angående ändrad lydelse av 8 § förordningen
den 27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning
av malt- och läskedrycker;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:51 av herrar Lager och
Adolfsson samt II: 56 av herr Hagberg m. fl., ävensom

2) motionen II: 430 av herr Christenson i Malmö,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom

vad utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.

Stockholm den 26 november 1963

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson*, fröken
Ranmark, herrar Gustaf Elofsson*, Wärnberg, Lundström, Gösta Jacobsson,
Hellebladh och Billman; samt

från andra kammaren: herrar Kärrlander*, Vigelsbo*, Asp, Christenson
i Malmö, Magnusson i Borås, Andersson i Essvik, Darlin, Forsberg,
Larsson i Umeå och fru Skantz.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herr Christenson i Malmö, vilken ansett,

dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 11 börjar med orden
»Vad härefter» och på s. 12 slutar med orden »berörda hänseende», bort
ha följande lydelse:

Sveriges anslag till utvecklingsländerna för budgetåret är ca 176 miljoner
kronor. Vårt bidrag är dock långt ifrån enastående vid en internationell
jämförelse.

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1963 15

Många av u-ländernas problem skulle lösas, om deras näringsliv utvecklades.
Industriländerna lägger hinder i vägen för handeln med u-länderna
i form av tullar, skatter och statsregleringar. De hittills uppnådda resultaten
av det internationella samarbetet på förevarande område får tyvärr
betraktas som relativt ringa. Sveriges insatser bör självfallet även i fortsättningen
bl. a. inriktas på att avskaffa handelshindren för u-ländernas
export. För u-länderna utgör handeln med deras produkter det främsta
medlet till ekonomisk utveckling och stabilitet. Detta är problem som
man inte kan blunda för, när man talar vackert om att hjälpa utvecklingsländerna
till en stigande levnadsstandard.

Pålagorna på kaffe, kakao och kakaoprodukter ger den svenska staten
stora inkomster. Tullar på dessa varuslag har ursprungligen varit fiskaliska
skatter. Sedan omsättningsskatten höjts till 6,4 procent har tullbeskattningen
kommit i ett annat läge och bör elimineras, liksom t. ex. Norge
gjort med kaffetullen. När det gäller kakaoprodukter har näringslivet
inom branschen höga indirekta skatter, och tullen på kakaobönor och
pulver är en hård belastning.

Verkan av tullar, skatter, regleringar och andra handelshinder måste
mer än hittills beaktas i den praktiska politiken vid behandlingen av stöd
åt u-länderna. En liberalisering av handeln måste därför påskyndas.

dels ock att utskottet under punkten B 2) bort hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 187 samt motionen II: 430, måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag till riksdagen
om en successiv reduktion av tullarna på varuslag
från u-länderna, som inte tillverkas i Sverige, t. ex. kaffe,
kakao, kryddor samt bananer m. m.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631374

Tillbaka till dokumentetTill toppen