Bevillningsutskottets betänkande Nr 44 (Betänkande 1932:Bevu44 bevu)

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1932 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner
dels arn höjning av tullsatserna för margarin och vegetabiliska
oljor m. m., dels ock om accis å inom riket tillverkat
margarin m. m.

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 165
i första kammaren av herr Trygger m. fl. och nr 223 i andra kammaren
av herr Lindman m. fl., har hemställts, »att riksdagen ville besluta,
att gällande tulltaxa från och med den dag Kungl. Majit hestämmer måtte
i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

Statis tiskt nr -

259

| Tull för I Redovisi
100 kg. ningskr.
grund

262 I

263

264

265

266

267

268

269

270

271

272 !

273

i Tullt axe-!
! nummer

Stearin....................................................... T

Vegetabiliska, feta oljor samt växtfett och
andra vegetabiliska fettämnen, ej hänförliga
till annat nummer:

andra slag, härunder inbegripna härdade
vegetabiliska fettämnen, ej hän-,
förliga till annat nummer:

på glas- eller lerkärl .................... E

på andra kärl:

oliv- eller bomolja samt sesamolja

jordnöt- eller arachidolja ................

bomull sfrö- eller cottonolja .............

majsolja...............................................

sojaolja ................................................

ricinolja samt andra flytande oljor,

ej särskilt nämnda.......................

palmolja ............................................

kokosolja och palmkärnolja:

renade (till födoämne) ................

andra............................................

härdat vegetabiliskt fett ................

vegetabiliska fettämnen, ej hänförliga
till annat nummer................

Bihang lill riksdagens protokoll 1032. 7 sinni. 37 haft. (Nr H.)

14: — ; kg. kr.

110

5: — kg. kr.'' 112

7: — kg. kr.

113

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Utskottet.

Förslag vid
1931 års
riksdag örn
tull å vegetabiliska

oljor m. m.

Statis- tiskt nr			Tull för 100 kg. kr.	Kedovis- nings- grund	Tulltaxe- nummer
274	Smör, konstgjort (margarin) ........	........ T	20: -	kg.	kr.	114
598	Såpa................ T; turkrödolja........	....... N	8: —	kg.	kr.	266
599	Ljus ....................................................	....... E	17: —	kg.	kr.	267

I samband med nämnda motioner har utskottet till behandling föreliaft
följande till utskottet hänvisade tvenne motioner, nämligen:

motionen nr 243 i första kammaren av herr Per Gustafsson, däri
hemställts, »att riksdagen matte besluta, att å margarin, som tillverkas
inom riket, skall från dag, som Konungen bestämmer, sättas en accis
av 50 öre per kilogram samt att tullsatsen å importerat margarin höjes
med samma belopp»; samt

motionen nr 231 i andra kammaren av herr Hollertz m. fl., i vilken hemställts,
»att riksdagen för sin del ville besluta att åsätta det inom landet
förbrukade margarinet en accis av 10 öre per kilogram».

Enligt förslag i de likalydande motionerna nr 165 i första kammaren
och nr 223 i andra kammaren skulle tullen å margarin höjas från 15
till 20 kronor för 1ÖÖ kilogram (taxenr 114, stat. nr 274) samt ett antal
hittills tullfria vegetabiliska fettarter och oljor (taxenr 113, stat. nr 263

273), som utgöra råvaror framför allt för margarintillverkning samt
såp- och ljusfabrikation, åsättas en tull av 7 kronor för 100 kilogram eller
samma tull som enligt gällande tulltaxa utgår vid införsel av åtskilliga
andra vegetabiliska fettämnen såsom t. ex. linolja, rå, samt rov- och
rapsolja, även blåsta (taxenr lil, stat. nr 260, 261). Därjämte skulle enligt
motionärernas förslag tullen å följande varuslag höjas, nämligen å
såpa och turkrödolja från 5 till 8 kronor (taxenr 266, stat. nr 598), å stearin
från 9 till 14 kronor (taxenr 110, stat. nr 259) samt å ljus från 12 till
17 kronor (taxenr 267, stat. nr 599), allt för 100 kilogram.

Motionen nr 243 i första kammaren avser införande av accis å inom riket
tillverkat margarin till ett belopp av 50 öre för kilogram samt höjning
av tullen å margarin med samma belopp. Motionen nr 231 i andra
kammaren åter avser, att inom landet förbrukat margarin skall åsättas
en accis av 10 öre för kilogram.

Jämväl vid 1931 års riksdag framställdes förslag örn tull å vegetabiliska,
feta oljor samt växtfett och andra vegetabiliska fettämnen. Vid
nämnda riksdag hemställdes nämligen i två likalydande motioner, nr 112
i första kammaren och nr 171 i andra kammaren, att riksdagen måtte be -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 3

sluta, att för tiden intill dess riksdagen, på grundval av 1928 års tullkommittés
blivande betänkande, komme att fatta definitivt beslut rörande
ifrågavarande industris tullskydd, tull skulle utgå å till taxenummer
112 och 113 hänförliga varor med 7 kronor för 100 kilogram.

1931 års bevillningsutskott erinrade i sitt i anledning av motionerna
avgivna betänkande (nr 31), att från enskilda intressenters sida framställningar
örn enahanda tullskydd för tillverkningen av vissa vegetabiliska
oljor ingivits såväl till 1928 års tullkommitté som till Kungl. Maj:t.
I anslutning därtill återgav utskottet ett av kommerskollegium och generaltullstyrelsen
gemensamt den 16 mars 1931 i ämnet avgivet utlåtande,
vilket utmynnade i en hemställan att den till Kungl. Majit ingivna framställningen
icke måtte föranleda annan Kungl. Maj:ts åtgärd än att
handlingarna i ärendet överlämnades till 1928 års tullkommitté. — För
egen del anförde utskottet följande. På sätt framginge av ämbetsverkens
utlåtande vore frågan örn beredande av tullskydd för den inhemska
tillverkningen av vegetabiliska oljor av tämligen invecklad natur.
Frågan syntes uppenbarligen icke böra företagas till avgörande annat
än i samband med en omprövning av tullskyddet för margarin- och tvättmedelsindustrierna.
Då erforderlig utredning därför icke förelåge, hade
utskottet, med hänvisning till att frågan redan förelagts 1928 års tullkommitté,
ansett sig böra avstyrka bifall till motionerna. Utskottets i
överensstämmelse därmed avfattade hemställan bifölls av båda kamrarna.
De omförmälda handlingarna hava sedermera av Kungl. Majit
överlämnats till 1928 års tullkommitté för att tagas i övervägande vid
fullgörandet av det åt kommittén lämnade uppdraget.

För innebörden av yrkandena i de nu föreliggande motionerna har utskottet
i det föregående redogjort.

Uti de likalydande motionerna nr 165 i första kammaren och nr 223
i andra kammaren rörande tull å margarin och vegetabiliska, feta oljor
har bland annat framhållits följande.

Inom jordbruksnäringen vore jämväl den animaliska produktionen och
främst smörhanteringen under nuvarande konjunkturförhållanden i behov
av stöd. Såsom en åtgärd till förbättring av den inhemska smörproduktionens
konkurrenskraft borde tullen å margarin höjas samt tullbeläggning
av dess råämnen genomföras. Fortbeståndet av den inhemska
industrien för framställning av vegetabiliska oljor m. m. skulle därigenom
tryggas, i det att tillverkningen kunde fortsätta vid Nya margarinaktiebolaget
Sveas oljefabrik i Kalmar samt ånyo upptagas vid Reymersholms
gamla industriaktiebolags fabrik i Karlshamn, som sedan förra året legat
nere. Ett återupptagande av driften i sådan skala, att landets behov ungefärligen
tillgodosåges, skulle innebära att 500 å 1,000 arbetare bereddes
sysselsättning. I omfattning skulle oljeindustrien därmed kunna mäta sig
med margarinindustrien. Lika viktig som arbetslöshetssynpunkten vore
frågan örn oljetillverkningens betydelse för handelsbalansen och återställandet
av jämvikten däri. Än vidare finge ej vid ståndpunktstagandet

De föreliggande

motionerna.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Utredning i
anledning av
motionerna
1:165 och
IT: 223.

Utskottets

yttrande.

den svenska självförsörjningens intressen underskattas eller förbises. Genom
att de tropiska växtämnena, som nu pressades eller extraherades vid
oljefabrikerna för margarintillverkning, i nödfall kunde ersättas av senapsfrön
eller andra inhemska växtämnen, innebure ett uppehållande av
oljefabrikerna en garanti för ett någorlunda tillgodoseende av landets fettvaruhehov
i händelse av en avstängning eller någon annan oförutsedd
isolering.

För jordbrukets vidkommande skulle med hänsyn till oljefahrikernas
fodermedelstillverkning inga olägenheter följa av införandet utav de föreslagna
tullsatserna. Eftersom ingen ändring ifrågasattes beträffande den
tullfrihet, som de skilda fodermedelsslagen hittills åtnjutit, komme fortfarande
fri konkurrens att upprätthållas och någon fördyring vore sålunda
icke tänkbar. Tvärtom borde i vissa fall fördelar stå att vinna
för det svenska jordbruket genom en i stor omfattning bedriven inhemsk
produktion med olika vegetabiliska foderkakor, helst som den hittillsvarande
produktionen därav företrätt erkänt goda kvaliteter. Från nationell
näringssynpunkt måste det i vart fall endast hälsas med tillfredsställelse,
örn Sverige på kraftfoderområdet i största möjliga utsträckning
kunde tillgodose en större del av det egna behovet.

Såsom en konsekvens av den föreslagna tullen å vegetabiliska oljor och
andra dylika fettämnen hade förslag framställts örn höjning av tullsatserna
för ljus och stearin samt såpa och turkrödolja.

Beträffande den i nämnda motioner i övrigt anförda motiveringen
ävensom i fråga örn de skäl, som i motionerna nr 243 i första och nr 231
i andra kammaren anförts till stöd för de däri framställda förslagen
örn accis å margarin, får utskottet hänvisa till motionerna.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet
emottagit ett av kommerskollegium, generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen
gemensamt avgivet utlåtande i anledning av de likalydande
motionerna nr 165 i första kammaren och nr 223 i andra kammaren
jämte vid utlåtandet fogade, till kommerskollegium inkomna yttranden
i ämnet från Sveriges kemiska industrikontor och Margarinfabrikernas
försåtjningsaktiebolag samt från följande tillverkare av margarin eller
vegetabiliska oljor, nämligen ett gemensamt yttrande från aktiebolaget
Pellerins margarinfabrik, aktiebolaget O. Hustad & Son, margarinaktiebolaget
Zenith, aktiebolaget Arboga margarinfabrik och aktiebolaget Agra
margarinfabrik samt särskilda yttranden från verkställande direktören
för Nya margarinaktiebolaget Svea, Ragnar L. Jeansson, Reymersholms
gamla industriaktiebolag och Kooperativa förbundet, förening u. p. a.

Ämbetsverkens utlåtande fogas i avtryck såsom bilaga till detta betänkande,
till vilken utskottet tillåter sig hänvisa.

Vid prövning av den föreliggande frågan örn tullbeläggning av vegetabiliska
oljor och andra dylika fettämnen, vilken fråga nu föreligger
i mera utrett skick än då riksdagen i fjol hade att taga ställning till den -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 5

samma, Ilar utskottet funnit sig kunna ansluta sig'' tili de synpunkter, ämbetsverken
anlagt i sitt till utskottet avgivna utlåtande i ämnet. De föidelar,
som enligt vad utredningen giver vid. handen en dylik tullbeläggning
skulle medföra såväl genom tillskapande av arbetstillfällen som
med hänsyn till handelsbalansen, hava för utskottet framstått såsom
synnerligen eftersträvansvärda särskilt under nuvarande ekonomiska
och handelspolitiska förhållanden.

Då tullbeläggningen av margarinfabrikernas ifrågavarande råvaror
skulle kompenseras genom en förhöjd tull å margarin och prisskillnaden
i detaljhandeln mellan margarin och natursmör, vilken prisskillnad torde
vara av betydelse för konsumtionens inriktning med avseende å dessa varor,
icke lärer nämnvärt förändras genom dessa tullåtgärder, torde ui
denna industris synpunkt någon erinran mot tullbeläggningen icke kunna
nied fog framställas. I det av ämbetsverken åberopade yttrandet hava
också de i Margarinfabrikernas försäljningsaktiebolag sammanslutna stora
företagen — utom Nya margarinaktiebolaget Svea, vilket såsom tillverkare
jämväl av vegetabiliska oljor intager en särställning — deklarerat en i
stort sett neutral inställning till frågan. Av vad sålunda anförts beträffande
margarinindustrien torde jämväl framgå, att den föreslagna tullen
å margarin och ifrågavarande råvaror för framställandet därav icke
lärer kunna nämnvärt förbättra den animaliska jordbruksproduktionens
ställning, ehuru det dock måste erkännas, att åtgärderna äro ägnade att,
såsom lantbruksstyrelsen framhållit, i någon mån utjämna det övertag
över smörproduktionen som margarinindustrien nu har.

Enligt ämbetsverkens förslag skulle någon utjämnande tullförhöjning
icke erfordras å stearin och ljus, medan däremot en dylik skulle åvägabringas
beträffande tvål och såpa. Vid bifall till ämbetsverkens förslag
skulle sålunda de industrier, som bedriva tillverkningar av dessa slag av
varor, få sina intressen i den föreliggande frågan i möjligaste mån tillgodosedda.

De skäl, som av ämbetsverken anförts till stöd för den av dem förordade
lösningen av frågan örn tullbeläggning av vegetabiliska oljor och
andra dylika fettämnen samt av de i anslutning därtill uppkomna spörsmålen
örn jämkningar i tullbeskattningen beträffande av dylika fettämnen
framställda eller eljest närbesläktade varuslag, hava synts utskottet
övertygande. Till följd härav och då de tillfälliga tullhöjningar,
utskottet sålunda funnit sig böra tillstyrka, lämpligen torde, försåvitt
intet oförutsett inträffar, få bliva gällande till den 30 juni 1935, upptager
utskottet i sin hemställan här nedan ämbetsverkens förslag med en
dylik begränsad giltighet av bestämmelserna.

De i motionerna nr 243 i första kammaren och nr 231 i andra kammaren
framställda förslagen örn accis å margarin bär utskottet däremot
icke ansett sig kunna tillstyrka.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

1) att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande
motionerna 1:165 av kerr Trygger m. fl. och
II: 223 av herr Lindman m. fl.,

a) besluta, såsom tillägg till den vid tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan,
att varor av nedannämnda slag, vilka införas från
utlandet, skola efter nedan angivna grunder beläggas
med tull, vilken beträffande varor, som enligt tulltaxan
äro underkastade tull, skall utgå såsom tilllägg
till denna:

Tulltaxe nr -

ur 108

Stat.

255

Tilläggstull Tull
för 100 kg för 100 kg
kronor kronor

Animaliska oljor samt annat djurfett,
även härdade, ej hänförliga till annat
nummer:

härdat animaliskt fett............... N _ 7:_

Anm. För härdat animaliskt fett,
som är avsett uteslutande för tillverkning
av stearin, skall tull
icke utgå.

Vegetabiliska, feta oljor samt växtfett
och andra vegetabiliska fettämnen, ej
hänförliga till annat nummer:

andra slag, härunder inbegripna
härdade vegetabiliska fettämnen,
ej hänförliga till annat nummer:

112 262 på glas- eller lerkärl ......... E 2:

113 263—273 på andra kärl ..................... N _

Anm. För till nr 113 (statistiskt
nr 263—273) hänförliga
vegetabiliska fettämnen, som
äro avsedda uteslutande för
tillverkning av stearin, skall
tull icke utgå.

, i 274 Smör, konstgjort (margarin)..............T 5: —

| 275—276 Konstister.........................................T _

Anm. Konstister, som är avsett uteslutande
för tillverkning av margarin,
margarinost, konstgrädde eller konstmjölk,
drager en tull av 7 kronor för
100 kg.

Tvål; ävensom tvålsurrogat:

265 597 andra slag

ur 266 ur 598 Såpa .............

... T/E 3:— _

........T 3: — —

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

b) förklara, att nämnda tillägg till tulltaxan skall
gälla från dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, till och
med den 30 juni 1935; samt

2) att motionerna 1:243 av herr Per Gustafsson
och II: 231 av herr Hollertz m. fl., örn accis å inom
riket tillverkat margarin m. m., icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1932.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande:

vid beslut angående punkten 1):

herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Bergman*, Wohlin, Åström, .Iönsson i Boa,
Lövgren i Nyborg*, Olsson i Ramsta, Björklund, Olsson i Golvvasta, Lithander, Olsson i
Gävle, Nilsson i Hörby, Forssberg, Andersson i Boda, Fernberg*, Sjödahl, Ericson i Boxholm
och Anderson i Storegården.

vid beslut angående punkten 2):

herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Wohlin, Åström, Jönsson i Boa, Lövgren i Nyborg*,
Olsson i Ramsta, Björklund, Olsson i Golvvasta, Olsson i Gävle, Nilsson i Hörby, Forssberg,
Andersson i Boda, Östergren, Larsson i Örbyhus, Ehrnberg*, Sjödahl, Ericson i Boxholm,
Anderson i Storegården och Johansson i Krogstorp.

*} Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Reservationer:

vid punkten 1):

1) av herrar Bärg, Örne, Bergman, Äström, Lövgren i Nyborg, Olsson
i. Kamsta, Björklund, Olsson i Gävle, Sjödahl och Ericson i Boxholm,
vilka anfört:

»Den utredning i frågan örn tullbeläggning av vegetabiliska, feta
oljor samt växtfett m. m., som ämbetsverken genom sitt till utskottet avgivna
utlåtande förebragt, är enligt vår uppfattning icke så fullständig,
som önskvärt hade varit med hänsyn till frågans betydelse särskilt ur
ekonomisk och handelspolitisk synpunkt. Med avseende å storleken av
det föreslagna tullskyddet, 7 kronor för 100 kilogram, saknas sålunda
konti ollerade produktionskostnadskalkyler eller annan utredning till
bestyrkande av, att just detta tullskydd skulle erfordras. Visserligen äro
åtskilliga vegetabiliska fettämnen såsom linolja, rå, samt rov- och rapsolja,
även blåsta (taxenr lil, stat. nr 260, 261), enligt gällande tulltaxa
åsätta en tull av 7 kronor för 100 kilogram, men detta förhållande lärer,
helst som tullen å dessa varor allmänt anses vara tämligen hög, icke rimligen
kunna anses utgöra skäl för att nu införa samma tull å de oljor
och fettämnen, varom i de föreliggande motionerna är fråga. — Det har
i ärendet framhållits, ’att oljeindustrien i ett nordeuropeiskt land, som
under längre tid levererat dylika oljor till Sverige, systematiskt sålt oljorna
till sina svenska avnämare för priser vida under de noteringar,
den samtidigt under skydd av tull i eget land upprätthållit på sin
hemmamarknad ; och enligt ämbetsverkens uppfattning syntes ostridigt,
att det vore ett pristryck av denna dumpingartade karaktär, som framtvingat
Karlshamns-fabrikens nedläggning. Enligt de uppgifter, som kommit
utskottet tillhanda, torde utgångspunkten för dessa uttalanden icke
vara fullt hållbar åtminstone i ett avseende, nämligen i fråga örn tullförhållandena,
i det att tullrestitution i det åsyftade landet beviljas för
kokosolja eller den i förevarande sammanhang viktigaste produkten
ävensom för bomullsfröolja, i den mån dessa slag av oljor komma till
användning inom margarinindustrien.

I anslutning härtill vilja vi framhålla, att Kooperativa förbundet i
sitt till kommerskollegium avgivna yttrande i ärendet avstyrkt bifall till
motionerna, under anförande bland annat att det såväl för de stora konsumentintressena
i landet som för jordbruket skulle vara synnerligen skadligt,
örn den internationella fettvaru- och margarintrusten genom förhastade
eller illa avvägda åtgärder skulle beredas en förstärkt ställning
i vårt land. I ett år 1931 avgivet yttrande i samma fråga hade Kooperativa
förbundet — med hänsyn till önskvärdheten av att en från
brusten fristående oljeindustri kunde bibehållas örn ej inom så dock

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

utom landet — i sin egenskap av margarinfabrikant till och med förklarat
sig icke hava något att erinra mot margarintullens avskaffande.
Härtill har förbundet nu framhållit såsom ödesdigert, örn ett bifall till
kravet på införande av oljetullar också skulle innefatta ett beviljande
av kravet på höjd margarintull.

Då frågan örn beredande av tullskydd för den inhemska tillverkningen
av vegetabiliska, feta oljor tydligen är av tämligen invecklad natur och
konsekvenserna i olika hänseenden av den nu föreslagna lösningen av
frågan i varje fall icke kunna för närvarande fullt överblickas, hava
vi, med beaktande jämväl av de synpunkter, som framlagts i den vid ämbetsverkens
utlåtande fogade reservationen (sid. 16), ansett skäl intaga
samma ståndpunkt till frågan som 1931 års bevillningsutskott och riksdag
och sålunda, med hänvisning till att densamma redan förelagts 1928
års tullkommitté, avstyrka bifall till motionerna.

Vi hava alltså funnit, att utskottet bort hemställa,

att de likalydande motionerna 1:165 av herr
Trygger m. fl. och II: 223 av herr Lindman m. fl.,
örn höjning av tullsatserna för margarin och vegetabiliska
oljor m. m., icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.»

vid punktm 2):

2) av herrar Nilsson i Kristianstad, Wohlin, Jönsson i Boa, Olsson i
Golvvasta, Nilsson i Hörby, Forssberg, Ehrnberg, Anderson i Storegården
och Johansson i Krogstorp, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna
1:243 av herr Per Gustafsson och 11:231 av herr
Hollertz m. fl., i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
örn utredning rörande möjligheten och lämpligheten
av att genom särskild beskattning av margarinindustrien
i form av accis å denna industris produkter
minska den nuvarande ej minst för det mindre
jordbruket menliga spännvidden mellan priset å
natursmör och priset å margarin, allt i syfte att främja
natursmörets avsättning på den inhemska marknaden;
samt

3) av herr Andersson i Boda.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Bilaga.

Kommerskollegium, Generaltullstyrelsen
och Lantbruksstyrelsen, ang. höjning
av tullsatserna för margarin och vegetabiliska
oljor m. m.

Stockholm den 14 april 1932.

Till riksdagens bevillningsutskott.

Genom remiss den 4 mars 1932 har Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium,
generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen att gemensamt avgiva
och till riksdagens bevillningsutskott överlämna utlåtande i anledning
av de likalydande motionerna nr 165 i första kammaren av herr
Trygger m. fl. samt nr 223 i andra kammaren av herr Lindman m. fl., örn
höjning av tullsatserna föl margarin och vegetabiliska oljor m m.

Kommerskollegium har införskaffat yttranden i ärendet från Sveriges
kemiska industrikontor och Margarinfabrikernas försäljningsaktiebolag.
Därjämte har kollegium mottagit yttranden i ämnet från följande
tillverkare av margarin eller vegetabiliska oljor, nämligen ett gemensamt
yttrande från aktiebolaget Pellerins margarinfabrik, aktiebolaget
O. Mustad & Son, margarinaktiebolaget Zenith, aktiebolaget Arboga
margarinfabrik och aktiebolaget Agra margarinfabrik samt särskilda
yttranden från verkställande direktören för Nya margarinaktiebolaget
Svea, Hagnar L. Jeansson, Eeymersholms gamla industriaktiebolag och
Kooperativa förbundet, förening u. p. a. Samtliga dessa yttranden1 överlämnas
härjämte.

Ämbetsverken få för egen del anföra följande.

I de remitterade motionerna angives som huvudsyfte att genom höjd
tull å margarin och tullbeläggning av dess råämnen förbättra den inhemska
smörproduktionens konkurrenskraft. Tullhöjningen å margarinråvaror
m. m. skulle samtidigt, enligt motionärernas förhoppning, skapa förutsättning
för inhemsk tillverkning av vissa vegetabiliska oljor, som f. n.
äro tullfria, och vilkas framställning inom landet på grund härav visat sig
icke vara ekonomiskt lönande. Såsom en konsekvens av de föreslagna nya
oljetullarna räknas med höjda tullar å vissa andra fettprodukter, nämligen
stearin och ljus samt såpa och turkrödolja.

Från jordbrukets synpunkt se motionärerna i en justering uppåt av
margarintullsatsen ett medel att förminska den enligt deras mening förödande
konkurrens, som nu råder mellan margarin och natursmör. De
anse ofrånkomligt, att bondebefolkningens intressen givas ett försteg vid
avvägningen mellan nämnda varor.

Vidkommande margarinindustrien, som i första hand skulle få sitt tullskydd
höjt, nämligen med 5 kronor för 100 kilogram, hava de i Margarinfabrikernas
försäljningsaktiebolag sammanslutna stora företagen — utom
Nya margarinaktiebolaget Svea, vilket såsom innehavare av en oljefabrik

1 Här ej avtryckta.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 11

intager en sär,ställning — avgivit ett gemensamt yttrande, vari de deklarerat
en i stort sett neutral inställning till frågan.. Man torde vara berättigad
att tolka deras hållning så, att de icke särskilt eftersträva ökad tull
å margarin eller dess råvaror, men å andra sidan icke befara någon större
olägenhet därav. Importen av utländskt margarin är i allt fall. med nu
gällande tullskydd obetydlig (cirka 3 procent av Sveriges konsumtion). Då
tullhöjningen är direkt beräknad såsom kompensation för en ny tull å
margarinråvarorna och stannar vid 5 öre för kilogram, torde det enligt
ämbetsverkens mening icke vara anledning förvänta mera vittgående förändringar
i margarinindustriens läge vid bifall till motionerna.

Från näringspolitisk synpunkt får tyngdpunkten i förslaget väl anses
vara tullbeläggningen av ett antal hittills tullfria vegetabiliska fettarter
och oljor, som utgöra råvaror framför allt för margarintillverkning samt
såp- och ljusfabrikation. Dessa fettämnen, av vilka de viktigaste äro kokosolja,
jordnötsolja och sojaolja, skulle åsättas en tull av 7 kronor för 100
kilogram. Tullskyddet ifråga beräknas ekonomiskt möjliggöra inhemsk
framställning av dessa oljor jämte motsvarande mängder fodermedel ur
press- eller extraktionsåterstoden. Härigenom skulle fabrikationen vid
Sveas oljefabrik i Kalmar kunna fortsätta och driften vid oljefabriken i
Karlshamn återupptagas i full utsträckning, enligt vad av vederbörande
fabriksledningar i ovan åberopade yttranden försäkrats.

Åtskilliga vägande skäl torde kunna anföras för en sådan ändring av
tullbeskattningen, att sagda inhemska oljeindustri lämnas behövligt stöd
gentemot den utländska konkurrensen. I flera främmande länder bedrives
tillverkning av vegetabiliska fettämnen ur importerade tropiska eller
subtropiska råvaror i en omfattning, som med åren tagit utomordentligt
stora dimensioner och förskaffat vissa företagaregrupper en förhärskande
ställning på detta område. Den framställning av förhållandena på den
internationella fettvarumarknaden, som motionärerna lämnat, kan i sina
allmänna drag av ämbetsverken vitsordas. Ämbetsverken hava under förevarande
utredning haft tillgång till kontrollerade prisuppgifter, vilka visa,
att oljeindustrien i ett nordeuropeiskt land, som under längre tid levererat
betydande kvantiteter dylika oljor till Sverige, systematiskt sålt oljorna
till sina svenska avnämare för priser vida under de noteringar, den samtidigt
under skydd av tull i eget land upprätthållit på sin hemmamarknad.
Att det är ett pristryck av denna dumpingartade karaktär, som framtvingat
Karlshamns-fabrikens nedläggning, synes ämbetsverken ostridigt,
och att pristrycket är mycket hårt torde framgå av den omständigheten,
att man icke ens vid direkt kombination mellan oljetillverkning och margarinframställning
— såsom vid Svea i Kalmar — lyckas få fram tillräckligt
billig olja.

Under nu rådande ekonomiska kris framträda med stor skärpa olägenheterna
av att vårt lands oljeproducenter synbarligen förlorat i denna
dragkamp. Frånsett den ogynnsamma inverkan industriens upphörande
har på arbetstillgången i de orter, där företagen höra hemma, vilja ämbetsverken
särskilt framhålla en inhemsk oljeindustris betydelse i handelsbalansen.

Av Sveas och Karlshamns fabriksledningar var för sig utförda, här bilagda
beräkningar1 över skillnaden mellan å ena sidan att ur importerade
råvaror inom landet tillverka de kvantiteter fettämnen av olika slag, som

flin* ej avtryckta

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

åtgå för tillverkning av Sveriges årliga produktion av margarin ock såpa,
och å andra sidan att direkt importera de färdiga oljorna jämte motsvarande
mängder fodermedel, visa, att det förra alternativet från handelsbalansens
synpunkt är enligt Sveas beräkningar omkring 9.4^ och enligt
Karlshamns omkring 8.8 miljoner kronor fördelaktigare. — Kemiska industrikontoret
anser sig icke kunna räkna med mer än att hälften av den
svenska konsumtionen av vegetabiliska fettämnen skulle komma att täckas
av inhemsk tillverkning. Utgår man härifrån, erhålles en vinst i handelsbalansen
av omkring 4.4 miljoner kronor, varjämte statsverket i så fall
kunde påräkna en ökad tullinkomst av omkring 2 miljoner för de importerade
oljorna.

Enligt vad kommerskollegium erfarit, finns det anledning antaga, att
effekten av en tullbeläggning av de vegetabiliska oljorna närmast skulle
visa sig däri, att huvudparten av kokos- och sojaolja bleve tillverkad inom
landet, under det att det mesta av den för margarinindustrien avsedda
jordnötsoljan, åtminstone till en början, fortfarande bomme att importeras.
På grund härav skulle framkomma en vinst i handelsbalansen av
omkring 6.5 miljoner kronor och en ökad tullintäkt av omkring 1 miljon
kronor.

Sannolikt lomme väl resultatet att ligga någonstädes emelian kemiska
industrikontorets beräkning och det sistnämnda antagandet. Man torde
därför vara berättigad att ställa i utsikt en vinst i handelsbalansen av
4—6 miljoner kronor och ökade tullintäkter av 1—2 miljoner kronor genom
stödtullar åt oljeindustrien.

I allt fall torde av det sagda framgå, att det här rör sig örn belopp, som
enligt ämbetsverkens åsikt i nuvarande läge måste tillmätas alldeles särskild
betydelse ur det allmännas synpunkt, icke minst därför, att samtidigt
utsikt vinnes att undgå vissa direkta utgifter för bekämpande av en
eljest synbarligen oundviklig ökning av arbetslösheten. Därtill kommer
åtgärdens inflytande på skatteunderlaget i berörda industriföretags hemorter
m. fl. indirekta fördelar.

Såsom en följd av ifrågavarande oljors tullbeläggning hava motionärerna
räknat med en justering av tullskyddet för vissa inledningsvis omnämnda
industrier, som i sin produktion använda dylika oljor som utgångsmaterial.

Vad först angår stearin- och ljustillverkningen anföres industriens förbrukning
av palmolja såsom motiv för proportionsvis förhöjda tullar å
stearin och ljus. Emellertid användes i fabrikationen även tullfria råvaror
(t. ex. benfett och talg) i sådan utsträckning, att det synes vara önskvärt,
örn en tullförhöjning å produkterna i förevarande sammanhang kunde
undvikas. Detta skulle möjligen kunna ske genom att bibehålla tullfriheten
för palmolja, men å andra sidan skulle en sådan åtgärd otvivelaktigt
föranleda komplikationer i avseende särskilt å tvålindustrien, vars
fettbehov i viss utsträckning täckes med sagda olja. På grund härav torde
palmoljan böra följa de andra oljorna vid en eventuell tullbeläggning. För
att icke rubba stearinfabrikationens tullskydd synes därvid den utvägen
stå öppen att genom en anmärkning till tulltaxenummer 113 (stat. nr 263—
273) föreskriva, att tull icke skall utgå för sådana till sagda nummer hänförliga
vegetabiliska fettämnen, som äro avsedda uteslutande för tillverkning
av stearin. Under sistnämnda förutsättning erfordras ej någon utjämnande
tullförhöjning å stearin och ljus.

Beträffande såpa torde gälla, att dess tullskydd är att betrakta som ett

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

rent marknadsskydd mot möjligheten av konkurrens från oljeprodueenter
i grannländerna. För prisbildningen å såpa torde oljepriset spela en övervägande
roll, och vid tullbeläggning av oljorna torde det följaktligen vara
berättigat att i motsvarande grad höja såptullen. Då i såpa oljan torde
ingå med 38—40 procent, synes en höjning av tullsatsen med 3 kronor, från
o till 8 kronor för 100 kilogram, icke vara överdriven. Den olja, det här
gäller, är framför allt sojaoljan.

I tulltaxan är s. k. turkrödolja hänförd till samma rubrik som såpa. Turkrödoljan
är en oljeartad vätska, som plägar bestå av recinoljesyrat natron
eller natriumsulforicinat och mest användes till preparering av bomullsvävnader
för färgning eller tryckning med alizarinfärger. Det synes lämpligt,
att, örn en ändring göres ifråga om såptullen, låta turkrödoljans samband
med såpan i tullbeskattningshänseende upphöra, utan att nu gällande
tullsats av 5 kronor för 100 kilogram liöjes.

På de grunder, kemiska industrikontoret anfört, torde tullen å »tvål, andra
slag», tulltaxenummer 265, (stat. nr 597), omfattande tvättvål och andra
tvålsorter av billigaste slag, skäligen böra höjas med samma belopp som
tullen å såpa, eller med 3 kronor för 100 kilogram, så att nuvarande, i och
för sig knappa tnllskydd (10 kronor för 100 kilogram) till sin effekt icke
rubbas.

Höjd tullsats har av motionärerna icke föreslagits för de rena, såsom
direkta födoämnen använda oljor, som införas å glas- eller lerkärl (tulltaxenummer
112, stat. nr 262). Importen består huvudsakligen av raffinerad
olivolja för finare matlagning. Till undvikande av missbruk torde
tullen å oljor, som inkomma i glas eller lerkärl, böra höjas i nivå med tullen
för oljor på andra kärl. En sådan höjning synes så mycket mindre
möta betänklighet, som importen torde få anses vara av umbärlig karaktär,
och beskattningsåtgärden därför vore i viss överensstämmelse med de
genom beslut vid årets riksdag (riksdagens skrivelse nr 16, 1932) införda
tilläggen till gällande tulltaxa. Överväganden av handelspolitisk natur
synas jämväl numera icke behöva hindra en dylik åtgärd.

Vissa av de inom margarinindustrien och närstående industrier använda
fetterna införas i sådan isterliknande konsistens, att de med nu gällande
bestämmelser bliva hänförliga till konstister (tulltaxenummer 114; stat. nr
275—276). För att icke dessa fetter skola beläggas med den för konstister
utgående tullen av 15 kronor för 100 kilogram har i en anmärkning till
tulltaxenummer 114 föreskrivits, att tull icke skall utgå för konstister, som
är avsett uteslutande för tillverkning av margarin, margarinost, konstgrädde
eller konstmjölk. Dylikt konstister. som företer en hög grad av
bearbetning, bör givetvis icke i tullhänseende ställas förmånligare än råfel
terna. I anmärkningen till tulltaxenummer 114 avsett konstister bör
sålunda upptagas med samma tull, varmed de vegetabiliska fettämnena
eventuellt komma att beläggas.

Vad beträffar den föreslagna tullförhöjningens inverkan till den animaliska
jordbruksproduktionens förbättrande, vill lantbruksstyrelsen för sin
del uttala, att styrelsen, som till alla delar kan vitsorda motionärernas
uppfattning rörande den svenska, för hela jordbrukets ekonomi så betydelsefulla
smörproduktionens nuvarande mycket betryckta läge, utan att
överskatta verkningarna i förevarande hänseende av en något ökad tullbelastning
å margarinindustrien, likväl finner den föreslagna åtgärden
vara ägnad att i någon män utjämna det övertag över smörproduktionen.

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

margarinindustrien nu har, bland annat i sitt lägre produktionspris samt
sin koncentrerade organisation av tillverkning och försäljning. Örn på
grund av införandet av här ifrågavarande tullar bearbetning inom landet
av vegetabiliska oljeråvaror komme att försiggå i väsentligt större örnfattning
än eljest, och följaktligen den inhemska tillverkningen av foderkakor
komme att ökas, anser lantbruksstyrelsen, att detta ur jordbrukets
synpunkt måste betraktas som en fördel. Därigenom vunnes nämligen ett
i viss mån förstärkt skydd mot uppdrivna priser å utländska fodermedel,
något som vore av icke ringa vikt, då det svenska jordbruket under överskådlig
framtid icke lärer kunna bliva helt oberoende av fodermedelsimport.

Ur den synpunkt, som generaltullstyrelsen har att i första hand anlägga
på förevarande frågor, nämligen den rent tulltekniska, synas, för den händelse
motionärernas huvudsyften skulle vinna bifall, vissa ytterligare bestämmelser
i tullhänseende böra genomföras.

Det av motionärerna avgivna förslaget till ändrade tulltaxebestämmelser
innebär, att härdat vegetabiliskt fett skulle tullbeläggas, under det att
härdat animaliskt fett fortfarande skulle vara tullfritt. Emellertid erbjuder
det även efter grundlig laboratorieundersökning stora svårigheter att
fastställa ett härdat fetts ursprung, och dessa svårigheter äro nästan
oöverkomliga, då fråga är örn blandningar av animaliska och vegetabiliska
fettämnen. På grund härav och då utvägen att genom intyg låta styrka
en fett varas beskaffenhet icke synes framkomlig, torde det vara nödvändigt
att belägga härdat animaliskt fett med samma tull som det härdade
vegetabiliska fettet. En dylik tullbeläggning står även så tillvida i överensstämmelse
med motionernas syfte, som den största artikeln bland de
härdade animaliska fetterna, härdad valolja, är en viktig beståndsdel i
vissa slag av margarin, speciellt bagerimargarin. Då härdade animaliska
tetter torde finna någon användning även för stearintillverkning, bör i
överensstämmelse med vad ovan föreslagits för vegetabiliska fettämnen i
en anmärkning införas föreskrift örn tullfrihet för sådant härdat animaliskt
fett, som är avsett uteslutande för tillverkning av stearin.

Med hänsyn till de ovissa förhållanden, som den världsekonomiska krisen
framkallat, vilja ämbetsverken, då de i huvudsak tillstyrka de remitterade
motionerna, likväl framhålla, att de icke funnit sig kunna tillråda den
mera definitiva omläggning av tullagstiftningen, som ett införande i tulltaxan
av här ifrågavarande nya bestämmelser skulle innebära. En förnyad
prövning av hithörande omständigheter efter viss tids förlopp —
förslagsvis högst tre år — lärer tvärtom vara synnerligen önsklig, och
ämbetsverken föreslå därför, att tullhöjningarna i likhet med vad som
skett i fråga örn de genom förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) införda
tullarna givas formen av ett tillägg till gällande tulltaxa.

I överensstämmelse med vad ovan anförts torde tilläggsbestämmelserna
böra upptaga följande tilläggstullar och nya tullar:

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Tulltaxe- Stat.

nr nr

ur 108 255

Tilläggstull Tull
för 100 kg. för 100 kg.
kronor kronor

Animaliska oljor samt annat (Njurfett,
även härdade, ej hänförliga till annat
nummer:

härdat animaliskt fett ................ N — 7: —

Armi. För härdat animaliskt fett,
som är avsett uteslutande för tillverkning
av stearin, skall tull
icke utgå.

Vegetabiliska, feta oljor samt växtfett
och andra vegetabiliska fettämnen, ej
hänförliga till annat nummer:

andra slag, härunder inbegripna härdade
vegetabiliska fettämnen, ej
hänförliga till annat nummer:

112 262 på glas- eller lerkärl............ E 2: —

113 263—273 på andra kärl ........................ N

Anm. För till nr 113 (statistiskt
nr 263 — 273) hänförliga
vegetabiliska fettämnen, som
, äro avsedda uteslutande för

tillverkning av stearin, skall
tull icke utgå.

11 . I 274 Smör, konstgjort (margarin)................ T 5: —

( 275—276 Konstister ................................................ T —

Anm. Konstister, som är avsett uteslutande
för tillverkning av margarin,
margarinost, konstgrädde eller konstmjölk,
drager en tull av 7 kronor för
100 kg.

7: —

Tvål; ävensom tvålsurrogat:

265 597 andra slag .................................... T/E 3: — —

ur 266 ur 598 Såpa ...:.................................................... T 3:— —

Utdrag av protokoll, hållet vid ämbetsverkens sammanträde för ärendets
behandling, utvisande av kommerserådet Matz anförd skiljaktig mening,
bifogas.

För Kommerskollegium:

K. A. Fryxell.
Ragnar Sohlman.
Siegfrid Matz.

För Generaltullstyrelsen:

E. Beyer.

Ivar Olson.

Edv. Sandquist.

För Lantbruksstyrelsen:

Erik Insulander.
Elis Bjurstedt.
Georg von Zweigbergk.

jG. Holmberger.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Utdrag av protokoll, hållet vid gemensamt sammanträde den 14 april
1932 med kommerskollegium, generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen.

§ 1.

Kommerserådet Sohlman föredrog skrivelse från Kungl. Majit den 4
mars 1932, varigenom kommerskollegium, generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen
anbefallts att gemensamt avgiva och till riksdagens bevillningsutskott
överlämna utlåtande i anledning av de likalydande motionerna
nr 165 i första kammaren av herr Trygger m. fl., samt nr 223 i andra
kammaren av herr Lindman m. fl., örn höjning av tullsatserna för margarin
och vegetabiliska oljor m. m., och beslöts utlåtande i ärendet av den
lydelse registratur utvisar.

Kommerserådet Matz anmälde därvid skiljaktig mening och anförde i
sådant hänseende följande:

»Den föreslagna höjningen av tullen å margarin kan jag, med hänsyn
till den fördyring av en för stora befolkningslager behövlig livsförnödenhet,
som därav skulle vållas, ej förorda. Ej heller kan jag biträda förslaget
örn införande av tull å vegetabiliska oljor, enär därigenom en av de
viktigaste råvarorna för margarinindustrien skulle fördyras. I varje fall
synes mig, att, innan man skrider till en sådan åtgärd, en undersökning
borde ske angående den internationella Unilevertrustens ställning till den
svenska olje- och margarinindustrien. Uppmärksamhet torde även böra
ägnas frågan i vad mån det ifrågasatta tullskyddet kan komma, att medföra
nackdelar för den från trasten fristående inhemska margarinindustrien
i avseende å anskaffningen av de för tillverkningen erforderliga
oljorna».

In fidem:

G. Holmberger.

321623. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.