Bevillningsutskottets betänkande Nr 44 (Betänkande 1925:Bevu44 bevu)

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1625 kl- 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion angående
revision av gällande bestämmelser om tull å automobiler
och automobildélar.

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
nr 89, har av herr Löfgren i Stockholm hemställts, »att riksdagen måtte
besluta sådan revision av tulltaxan, att tullen å importerade för automobiler
erforderliga delar tillhopa blir väsentligt lägre än tullen å färdiga automobiler
i den proportion, som må finnas skälig».

Till stöd för förslaget har motionären anfört följande:

»Enligt gällande tulltaxa äro tullsatserna för importerade automobiler 15
procent på värdet, under det att sammanlagda tullbeloppet å de delar, som behövas
för en automobil vid import, drager en tull av tillhopa över 20 procent.
Eöljden härav är, att en automohilfabrikation, som grundar sig på sammansättande
av importerade delar till automobiler (monteringsfabrik), i Sverige
är omöjlig utan att därmed gynnas eller skyddas svensk tillverkning av
automobildélar. Konsekvensen av den nuvarande tariffen är blott, att fabrikation
bestående i montering av särskilt amerikanska automobiler, som försäljas
i och över Sverige, upprättas i annat land. Genom att möjliggöra
monteringsfabrikation här i Sverige skulle dels svensk arbetskraft komma
till användning och dels svensk råvara i viss utsträckning därvid förbrukas.

Förutsättningen för en dylik utveckling synes vara, att förhållandet blir
det motsatta mot för närvarande, sålunda att tullen på delar tillhopa blir
väsentligt lägre än tullen på den färdiga automobiien. Detta är förhållandet
i t. ex. Danmark och Belgien, där produktion, som nu åsyftas, av betydande
omfattning kommit till stånd.»

För erhållande av erforderlig utredning i ämnet har bevillningsutskottet
i grundlagsenlig ordning begärt, att kommerskollegium och generaltullstyrelsen
måtte, vartdera ämbetsverket för sig eller gemensamt, till utskottet
avgiva det utlåtande, vartill motionen kunde giva anledning; och har utskottet
i anledning härav numera från kommerskollegium och generaltullstyrelsen
emottagit en till utskottet ställd skrivelse jämte bilagor. Nämnda
skrivelse och bilagor åtfölja i avtryck detta betänkande.

I likhet med motionären anser utskottet, att en hit till landet förlagd
industri för sammansättning av automobiler skulle vara till avsevärd fördel
genom att dels giva sysselsättning åt svensk arbetskraft och dels bereda avBihang
till riksdagens protokoll 1925. 7 samt. käft. (Nr 1

Utskottet.

Utredning.

Utskottets

yttrande.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

sättning åt svenska råvaror och"åt produkter av sådan inhemsk industri,
som kan upptaga tillverkning av olika för den ifrågavarande sammansättningsindustrien
behövliga delar.

Den utredning, vars resultat föreligger i det av kommerskollegium och
generaltullstyrelsen avgivna utlåtandet, bekräftar vad motionären anfört
därom, att förhållandet mellan de gällande tullsatserna för automobildelar
och för det färdiga fabrikatet lägger hinder i vägen för uppkomsten av en
hopsättningsindustri på ifrågavarande område. Vad ämbetsverken i sådant
hänseende anfört kan sammanfattas sålunda. Tullen för färdiga automobiler
utgår enligt rubriken 1098 i gällande tulltaxa med 15 procent av värdet.
Vissa delar till automobiler, såsom motorer, skruvar, bultar, axlar, kugghjul,
fjädrar, kullager m. fl. äro i tulltaxan upptagna under rubriker med olika
tullsatser. Andra delar åter tullbehandlas såsom det ämne, arbetat, varav
de huvudsakligen bestå. Den inom ämbetsverken verkställda utredningen
har givit vid handen, att tullen på samtliga delar till en automobil av
det fabrikat, som närmast skulle tänkas bliva föremål för sammansättning
här i landet, motsvarar omkring 21 procent av värdet.

Vid bedömandet av frågan om en bättre avvägning av ifrågavarande
tullsatser har utskottet av skäl, som i ämbetsverkens utlåtande anförts,
funnit, att det åsyftade resultatet bör ernås genom att tullen för i taxan
ej särskilt nämnda automobildelar nedsättes och bestämmes att utgå efter
värdet. Enligt den verkställda utredningen synas de nu gällande tullarna
för de båda kategorierna automobildelar, de i taxan särskilt nämnda och de
ej särskilt nämnda, beträffande automobiler av den typ, som undersökningen
i främsta rummet avsett, i genomsnitt motsvara omkring 16 respektive 26
procent av varuvärdet. De båda kategorierna delar ingå i en färdig automobil
till ungefärligen lika värde. Nedsättes nu, såsom ämbetsverken ifrågasatt,
tullen för de i taxan ej särskilt nämnda delarna till 10 procent av värdet,
under det att tullsatserna för de övriga bibehållas oförändrade, motsvarar
denna tullnedsättning för samtliga delar en nedsättning till omkring 13
procent av värdet.

Eepresentanter för en amerikansk firma, vilken vidtagit anstalter för att
i Stockholm igångsätta en sammansättningsindustri på ifrågavarande område,
hava på begäran erhållit tillfälle att inför utskottet tillkännagiva den av
dem företrädda industriens önskningar i förevarande ämne och därvid ifrågasatt
en så stark tullnedsättning, att tullen för samtliga automobildelar skulle
motsvara 5 procent av värdet.

Mot en så långt gående tullsänkning möta enligt utskottets mening ur
olika synpunkter starka betänkligheter. Till en början måste befaras, att
ett av de syften, som, på sätt ovan nämnts, enligt utskottets mening böra
kunna tillgodoses genom en sammansättningsindustri av ifrågavarande slag,
nämligen beredandet av avsättning åt svenska industriprodukter, genom den
starka tullnedsättningen skulle helt eller delvis förfelas. Och vidare skulle
effektiviteten av den för färdiga automobiler gällande tullsatsen säkerligen

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

äventyras. Härtill kommer, att en dylik tullnedsättning knappast skulle
kunna genomföras med bibehållande av de nuvarande tullsatserna för i
taxan särskilt nämnda ’ delar.

Av sålunda anförda skäl och då några kalkyler för bedömandet av behovet
av den ifrågasatta tullnedsättningen icke företetts, har utskottet ansett sig
böra stanna vid att föreslå den av ämbetsverken förordade tullsatsen av 10
procent av värdet för ej särskilt nämnda automobildelar.

Genom en dylik tullnedsättning bör det hinder för anordnande av en
sammansättningsindustri av ifrågavarande slag, som ligger i de nuvarande
tullsatserna på området, vara undanröjt. Om hänsyn vidare tages till den
besparing, som, i fråga om avsättningen på svensk marknad, uppkommer
därigenom att frakten på den färdiga automobilen från utländsk ort, där
sammansättning ägt rum, bortfaller, vill det synas som om förutsättningar
skulle kunna anses vara givna för drivandet av en sammansättningsindustri
i Sverige. Huruvida utsikter finnas för att en dylik industri verkligen
kommer till stånd, beror emellertid även av omständigheter, som undandraga
sig utskottets bedömande.

Men även oavsett huruvida det i den föreliggande motionen avsedda syftet
blir förverkligat, synes en ändring av nu gällande tullagstiftning på ifrågavarande
område av behovet påkallad. De nuvarande bestämmelserna förorsaka
nämligen, såsom ämbetsverken framhållit, ett synnerligen tidsödande
arbete vid tullbehandlingen, ett förhållande som en från svenska automobilhandlareföreningen
till utskottet inkommen skrift ytterligare bekräftat. Sålunda
har i nämnda skrift framhållits, hurusom bestämmelsen angående
tullbehandlingen av förnicklade och lackerade metallvaror beträffande automobildelar
vore olämpliga och föga ägnade att tillgodose moderna krav. Vidare
hava de otillfredsställande konsekvenser påpekats, vilka de nu gällande bestämmelserna
medföra beträffande tullbehandlingen av karosserier. Dessa
missförhållanden synas till god del bliva avhjälpta genom införande av en
enhetlig värdetullsats för i taxan ej särskilt nämnda automobildelar samt
genom bifall till ämbetsverkens förslag att i rubriken 1098 upptaga karosserier.

I det ovan åberopade utlåtandet hava ämbetsverken ytterligare berört ett
förhållande, som synes förtjäna beaktande. Under hänvisning till förordningen
den 13 december 1912 angående tullrestitution i vissa fall vid återutförsel
av utländsk vara (s. k. handelsrestitution, Svensk författningssamling
355), ändrad genom förordningen den 16 juli 1919 (Svensk författningssamling
450) hava ämbetsverken framhållit, hurusom införandet av värdetull å
vissa automobildelar skulle, med nu gällande bestämmelser, utesluta möjlighet
av tullrestitution vid återutförsel i oförändrat skick av sådana delar, avsedda
såsom reservdelar. Beträffande den s. k. industrirestitutionen hava
ämbetsverken meddelat, att en till synes framkomlig väg att ordna restitutionsfrågan
beträffande värdefull underkastade automobildelar varit under

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

övervägande. Enär för en här i landet igångsatt sammansättningsindustri,
som även driver export av automobiler, frågan om tullrestitution vid återutförsel
av reservdelar är av stor vikt och det enligt utskottets mening vore
synnerligen önskvärt, att denna fråga på ett tillfredsställande sätt kunde
ordnas även ifråga om handelsrestitution, synes en utredning böra verkställas,
huruvida icke på området nu gällande bestämmelser böra underkastas
sådan ändring, att möjlighet till tullrestitution icke blir utesluten
för värdefull underkastade varor.

I fråga om ämbetsverkens förslag, att karosserier måtte upptagas i rubrik
1098, samt beträffande de ändringar i övrigt i tulltaxan, som böra föranledas
av införandet av en tull av 10 procent av värdet för ej särskilt nämnda
automobildelar, har utskottet intet att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av förevarande motion
II: 89 av herr Löfgren i Stockolm,

1) besluta,

a) att rubrikerna 643 och 1098 i gällande tulltaxa
skola erhålla följande ändrade lydelse:

Arbeten av mjuk kautschuk:

Kvantitet
för tullberäkningen -

Tullsats
Kr. öre

643. andra varor, ej särskilt nämnda,
av mjuk kautschuk, enbart
eller i förening med annat
ämne, såsom för automobiler
avsedda monterade innerslangar,
yttergummi eller delär
därtill, handskar, hinkar, dinappar,
isblåsor, kirurgiska
artiklar och radergummi .... 1 kg. 1:20

1098. Järnvägs- och spårvägsvagnar
i förening med motorer eller
ångmaskiner; åkdon och fordon,
ej särskilt nämnda, även
med motor försedda,underreden
därtill samt karosserier
till automobiler; ävensom
med gummiringar försedda
hjul till sådana åkdon
eller fordon ........................... 100 kr. 15: —

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

b) att i tulltaxan skall införas en ny rubrik med
nummer 10987a. så lydande:

10987g.

Kvantitet
för tullberäkningen -

Tullsats
Kr. öre

Delar, ej särskilt nämnda, till

automobiler ............................ 100 kr. 10: —

2) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t ville låta verkställa utredning av frågan, huruvida
sådan ändring i nu gällande bestämmelser angående
rätt till tullrestitution i vissa fall vid återutförsel av
utländsk vara bör vidtagas, att dylik restitution möjliggöres
för värdetull underkastade varor, samt, därest
utredningen därtill giver anledning, för nästa års riksdag
framlägga förslag i ämnet.

Stockholm den 26 maj 1925.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Wohlin*, Gustaf Nilsson i Kristianstad*, Johan Nilsson i Kristianstad,
Rune, Boman, Pers, Boren*, Johan Bergman, Jönsson i Boa, Olsson i
Ramsta, Johansson i Kullersta, Lithander, Hedlund i Östersund, Olsson i Golvvasta,
Bengtsson i Kullen, Björnsson, Alexis Björkman, Björklund och Granath.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen
gemensamt i anledning av
Kungl. Maj:ts remiss den 20 februari
1925 å utskottets begäran om yttrande
över väckt motion om sänkning av
tullen å automob ildelar -

Bilaga

till bevillningsutskottets
betänkande nr 44.

Stockholm den 4 maj 1925.

Till riksdagens bevillningsutskott.

I en inom riksdagens andra kammare väckt motion (nr 89) har herr Löfgren
hemställt, »att riksdagen måtte besluta sådan revision av tulltaxan, att tullen
å importerade, för automobiler erforderliga delar tillhopa blir väsentligt lägre
än tullen å färdiga automobiler i den proportion, som må finnas skälig». Av
motiveringen till motionen framgår, att avsikten med nedsättningen av tullen
vore att möjliggöra uppkomsten av en inhemsk industri för sammansättning
av importerade delar till automobiler (monteringsfabrik).

Genom remiss den 20 februari 1925 har Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium
och generaltullstyrelsen att gemensamt till riksdagens bevillningsutskott
avgiva utlåtande över motionen ifråga.

I anledning härav få ämbetsverken, med överlämnande av i ärendet införskaffade
yttranden från tullbehandlingsinspektionen i Stockholm, herrar fullmäktige
i järnkontoret, Stockholms handelskammare samt Sveriges maskinindustriförening,
äran anföra följande.

p> Till en början må erinras, att kommerskollegium och generaltullstyrelsen
den 15 mars 1924 avgåvo gemensamt utlåtande till statsrådet och chefen för
finansdepartementet över en av Tidaholms aktiebolag gjord framställning om
åtgärder för beredande av ökat tullskydd för den svenska automobilindustrien.
jw, I sagda utlåtande anförde kommerskollegium bland annat, att beståndet av
en dylik industri finge anses vara för vårt land av synnerligen stor betydelse.
I avseende å huvuddelen av landets automobilbehov, särskilt de billigare
typerna, torde man enligt kollega mening dock på sin höjd kunna räkna med
uppkomsten av en hopsättningsindustri, avsedd för det svenska inhemska
behovet och för export i viss omfattning till grannländerna. Av erfarenheten
från andra länder, exempelvis England, rörande utvecklingen av en
dylik industri torde emellertid framgå, att densamma efter hand tenderar
till att i viss och successivt ökad omfattning använda jämväl material och
detaljdelar, tillverkade i det land, där monteringsfabriken är belägen. Kollegium
uttalade, att det vore obestridligt, att beståndet av den förstnämnda,
till sin omfattning mera begränsade, men till arten helt nationella automobilindustrien,
liksom även uppkomsten av en montageindustri av sistnämnda
slag skulle i lika mån gynnas av en tullförhöjning å de färdiga fabrikaten
— den senare givetvis under förutsättning, att tullsatserna å delarna till
fordonen förbleve åtminstone i huvudsak oförändrade. De ekonomiska förut -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

sättningarna för en raonteringsverksamhet av ifrågavarande art läge ju nämligen
i väsentlig mån i tillgodogörandet av skillnaden, dels i fraktkostnader
och dels i tull, mellan den färdiga varan och de material, varav densamma
sammansattes. Möjligheterna för reexport åter kunde i ett sådant fall underlättas
genom medgivande av rätt till tull restitution av erlagd lull för de
importerade delarna. — I samband härmed framhöll kollegium, att den
import, som i stor utsträckning förekom av automobiler, vilka hopmonterats
i Danmark av delar, importerade från Nordamerika, berövat den svenska
sjöfarten ett ganska betydande befraktningsobjekt, som borde kunna i viss
omfattning återförvärvas genom uppkomsten av en inhemsk montageindustri.

Vad kommerskollegium i åberopade utlåtande anfört rörande lämpligheten
av en förhöjning av tullen å automobiler, anser kollegium alltjämt äga
giltighet. Den bästa lösningen av nu föreliggande fråga finner kollegium,
från synpunkten av de intressen kollegium närmast äger att företräda, fortfarande,
i likhet med Sveriges maskinindustriförening, vara en skälig höjning
av tullsatsen å färdiga automobiler. Beträffande storleken av donna höjning
vill kollegium, i detta sammanhang och med hänsyn till den förebragta utredningen
rörande nu utgående tullbelopps förhållande till värdet av införda
automobildelar, icke föreslå högre tullsats än 25 % av värdet. Lämpligen
borde denna tullförhöjning åtföljas av tulltekniskt mera tillfredsställande
bestämmelser i tulltaxan angående tullbehandling av delar till automobiler.

Skulle emellertid av andra skäl en dylik höjning av automobiltullen icke
befinnas möjlig, vill kollegium alternativt ansluta sig till en av generaltullstyrelsen
här nedan närmare utvecklad anordning, varigenom den behövliga
jämkningen mellan automobiltullen och tullen å automobildelar skulle ske
genom införande i tulltaxan av en ny rubrik: automobildelar, ej särskilt
nämnda, samt denna rubriks förseende med en värdetullsats av för ändamålet
lämplig höjd.

Generaltullstyrelsen, som för sin del i merberörda gemensamma utlåtande
rörande tullen å automobiler icke biträdde kommerskollegii förslag om höjning
av sagda tull, framhöll emellertid, att en mera enhetlig norm för tullbehandlingen
av delar till automobiler vore av behovet starkt påkallad. I
utlåtandet påpekades, att, enligt gällande bestämmelser, i tulltaxan ej särskilt
nämnda delar till automobiler skola tullbehandlas såsom arbeten av det
ämne, varav de huvudsakligen bestå, varvid i allmänhet rubrikerna för ej
särskilt nämnda arbeten av icke smidbart eller smidbart järn, oarbetade eller
bearbetade, komme i tillämpning. Man hade sålunda att företaga en uppsortering
av delarna efter materialets beskaffenhet, dess egenskap av icke
bearbetat eller bearbetat samt de olika delarnas styckevikt, en procedur, som
i och för sig vore synnerligen tidsödande. Därtill komme avgörandet, huruvida
föremålen utgjorde delar till själva automobilen eller till motorn. Beträffande
de sistnämnda vore nämligen även vikttullens förhållande till varuvärdet
avgörande för tullbeskattningen. Tulltjänstemannen hade sålunda att i fråga
om dessa delar fastställa värdet av varje särskild typ. Skulle man få att
räkna med sådan massimport av automobildelar, som en här i landet befintlig
sammansättningsindustri förutsatte, krävde denna fråga med nödvändighet
en lösning,

Bilagda tablåer med vissa kalkyler rörande tullbehandlingen av automobildelar
äro i viss mån ägnade att belysa de av generaltullstyrelsen framhållna
svårigheterna vid tullbehandlingen. Sålunda framgår av tablå II,
att vid tullbehandlingen av de i en Ford touring-vagn ingående delarna ej
mindre än ett 60-tal olika tulltaxerubriker komma i tillämpning. De anförda

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

svårigheterna göra sig även, om ock i mindre grad, gällande i fråga om
reservdelar, som införas för att ersätta förslitna delar av automobiler. Enligt
tablå III komma sålunda enbart för en del vanliga reservdelar för Fordautomobiler
att tillämpas inemot 30 olika rubriker.

Det är uppenbart, att dessa svårigheter komme att avsevärt ökas, därest,
såsom i motionen förutsattes, en sammansättningsindustri skulle komma till
stånd i vårt land. I sådant fall finge man givetvis att räkna med en massimport
av automobildelar av olika slag. Visserligen skulle kunna tänkas,
att vid en sådan massimport de olika delarna kunde förpackas för sig, så
att varje kolli i stort sett finge ett enhetligt innehåll. Vid den betydande
import av delar till Ford-automobiler, som redan förekommit, har det emellertid
visat sig, att ett sådant förpackningssätt av ekonomiska skäl icke låter
sig genomföra. Vissa delar hava nämligen en sådan konstruktion, att vid
förpackningen av desamma uppstå tomrum, som måste tillvaratagas för nedpackning
av andra delar.

Det är emellertid icke blott med hänsyn till expeditionens försening, som
nu gällande bestämmelser rörande tullbehandlingen av automobildelar visat
sig mindre tillfredsställande, utan även ur den synpunkten, att dessa bestämmelser
ofta lede till en i förhållande till värdet oproportionerligt hög
tullbeskattning. Av tablå II, sid. 2 a—b, framgår exempelvis, att bland de
därstädes upptagna lackerade delarna av järn och järnplåt finnas sådana,
som draga en tull av 100 % och däröver av värdet, och att tullen å flertalet
av nämnda delar uppgår till mer än 50 % av värdet. En onaturligt
hög tull utgår även exempelvis å vissa delar av trä och läder. För sådana
delar är en tull av 60—100 % av värdet ingalunda ovanlig. Visserligen
kan erinras, att de här andragna fallen icke utan vidare kunna tagas såsom
utgångspunkt för bedömandet av behovet av en ändring. Vid en sådan
massimport, som en sammansättningsindustri förutsätter, skulle man nämligen
säkerligen undvika att, såsom nu är fallet, införa exempelvis lackerade
järndelar utan i stället här i landet utföra den jämförelsevis enkla bearbetning,
som lackeringen utgör, vilket ju även ur transportsynpunkt skulle
erbjuda vissa fördelar. Även beträffande andra delar, för vilka de nuvarande
tullsatserna ställa sig för höga, torde man komma att täcka behovet
inom landet. Emellertid lärer ej kunna förnekas, att de för automobildelar
nu utgående tullsatserna i många fall lämna ett i beskattningsavseende
mindre lyckligt resultat.

De nuvarande bestämmelserna för tullbeskattningen på området hava även
i andra avseenden visat sig mindre tillfredsställande. Så är fallet beträffande
karosserier för automobiler. Då karosserierna, såsom understundom är förhållandet,
införas särskilt för sig, skola de enligt tulltaxeunderrättelsernas
bestämmelser angående sammansatta varor tullbehandlas efter huvudbeståndsdelens
beskaffenhet. Olika karosserier kunna därvid allt efter sin sammansättning
komma att tullbeskattas efter så vitt skilda tullsatser som exempelvis
1 krona 20 öre för kilogram enligt rubrik 221: sadelmakarearbeten, eller
8 öre för kilogram enligt rubrik 750: järnplåtvaror. Ofta är det svårt att
avgöra vilken del, som rättvisligen bör betecknas såsom huvudbeståndsdelen.
Den omständigheten, att ett karosseri till en dyrbar vagnstyp ofta är betydligt
lättare än karosseriet till en billigare vagn, är ävenledes ägnad att
föranleda eu ojämn och orättvis tullbeskattning. Därtill kommer, att den
nuvarande normen för karosseriernas tullbehandling medför, att den för
automobilen såsom helhet bestämda tullsatsen, särskilt i fråga om lyxvagnar,
skulle kunna eluderas genom att karosseriet infördes för sig, en anordning

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 9

som skulle medföra högre frakt- och emballagekostnader och sålunda ur
allmän ekonomisk synpunkt vara förkastlig, men vilken det oaktat kunde
bliva lönande för importören genom nedbringandet av tullavgifterna.

De olägenheter av skilda slag, som sålunda, enligt vad ovan framhållits,
äro förenade med de nu gällande bestämmelserna på området, synas påkalla
en ändring av tulltaxan. Därvid uppställer sig den frågan, huru en sådan
ändring bör genomföras.

Vad då först beträffar karosserierna, synes det lämpligt, att desamma upptagas
i rubrik 1098 och dem sålunda åsättes en enhetlig tull av 15 % av
värdet. Därigenom skulle karosserierna, i likhet med vad förhållandet är
exempelvis i den belgiska tulltaxan, bliva i tullbehandlingsavseende likställda
med såväl de färdiga automobilerna som chassierna, automobilens andra
huvudbeståndsdel.

Beträffande övriga delar till automobiler kunna olika alternativ tänkas.
Teoretiskt sett vore det givetvis lämpligast, om vid en omläggning av tullbehandlingsförfarandet
alla olika slag av automobildelar kunde sammanföras
under en enda, gemensam rubrik. Emellertid kan detta av vissa skäl påtagligen
icke låta sig genomföra. Till införsel förekomma nämligen ett stort
antal i tulltaxan särskilt nämnda delar, som hava användning även för andra
ändamål än som automobildelar och således ej kunna med bestämdhet identifieras
såsom sådana. Detta gäller exempelvis motorn med alla därtill hörande
delar liksom även skruvar, bultar, axlar, kugghjul och andra dylika sammansättningsdelar.
Det kunde visserligen tänkas, att tullbehandlingen gjordes
beroende av företett intyg rörande de införda delarnas tillämnade användning.
Men oavsett de betänkligheter, som i allmänhet kunna anföras
mot att dylika intyg läggas till grund för tullbehandlingen, kan med fog
ifrågasättas, vilka sakliga skäl som kunna tala för att en skruv, en bult, ett
kugghjul o. s. v. skulle tullbeskattas olika, allt eftersom varan ifråga vore
avsedd att ingå i en automobil eller användas för ett annat ändamål.

Under sådana förhållanden lärer en eventuell ändring av tulltaxan i syfte
att åstadkomma en enklare och rättvisare tullbeskattning av automobildelar
böra inskränkas till sådana delar, som ej äro i taxan särskilt nämnda.
Dessa delar synas för ändamålet kunna sammanföras till en enda, gemensam
rubrik. Visserligen avhjälpas icke härigenom alla med tullbehandlingen av
automobildelar förenade svårigheter. Så torde man kunna räkna med en
viss osäkerhet i åtskilliga fall vid bedömandet, huruvida ett föremål utgör
del till automobil eller icke, men dels kunna svårigheterna i detta hänseende
genom meddelade anvisningar i väsentlig mån avhjälpas, dels böra desamma
i varje fall bliva av betydligt lindrigare art än de tidsödande besvärligheter,
som tillämpningen av på området nu gällande bestämmelser föranleda.

Vad beträffar motordelarna lärer det icke vara möjligt att vid tullbehandlingen
avgöra, huruvida de äro avsedda till automobilmotorer eller ej. Vid
sådant förhållande och då några särskilda skäl icke torde kunna anföras för
en tullbeskattning av dessa delar enligt andra grunder än som gälla för motsvarande
delar till motorer för annat bruk än å automobiler, torde delar till
automobilmotorer alltjämt böra tullbehandlas enligt vad för maskindelar i
allmänhet är stadgat.

Det må i detta sammanhang framhållas, att den sålunda ifrågasatta principen
för tullbehandlingen av automobildelar på flera håll genomförts i den
utländska tullagstiftningen. Sålunda återfinnas rubriker för automobildelar,
ej särskilt nämnda, bland annat i de norska, finska och belgiska tulltaxorna.

Vad beträffar ytterdäck samt innerslangar till automobiler hava dessa i

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

den tullbehandlingsinspektionens yttrande bifogade prisutredningen upptagits
såsom i tulltaxan särskilt nämnda delar. Visserligen återfinnas i rubrik
639 omonterade innerslangar, men hänföras monterade innerslangar
samt yttergummi till rubrik 643 utan att där vara särskilt upptagna. Då
skäl ej synas förefinnas att ur tulltaxans avdelning för kautschuksvaror utbryta
dessa artiklar och särskilja dem från övriga likartade kautschuksvaror,
exempelvis innerslangar och yttergummi till velocipeder och motorvelocipeder,
vilka äro upptagna i nyssnämnda avdelning i taxan, lärer ett förtydligande
i denna del vara av behovet påkallat. Vad särskilt beträffar yttergummi,
synes så mycket mindre skäl att frångå vikttull föreligga, som skatt
enligt kungl. förordningen den 2 juni 1922 om särskild skatt å automobilgummiringar
skall beräknas efter ringarnas vikt.

Beträffande frågan, huruvida de i en sådan rubrik upptagna automobildelarna
bör åsättas vikt- eller värdefull, kan erinras, att man i vår tullagstiftning
på grund av vikttullarnas betydande företräden framför värdetullarna
sökt i möjligaste mån inskränka tillämpningsområdet för dessa senare.
Emellertid hava värdetullarna bibehållits i sådana fall, då värdena för ett
och samma varuslag — i den mån de äro utslagsgivande för det större
eller mindre behovet av tullskydd — varit alltför växlande och en vikttull
sålunda skulle hava lämnat mindre tillfredsställande resultat.

Såsom av bilagda tablå I torde framgå, göra sig mycket starka värdeväxlingar
gällande beträffande nu ifrågavarande artiklar. Detta framgår
såsom mera generellt vid en jämförelse mellan värdena av delar till å ena
sidan Ford-automobiler och å andra sidan dyrare fabrikat, men även bland
delar till samma automobiltyp äro värdena ganska divergerande. Fastställandet
för någon längre tid av en genomsnittligt taget lämpligt avvägd
vikttullsats möter även svårigheter såtillvida, att, sedan en sådan tullsats
bestämts, ändrade förhållanden kunna inträda, så att man — såsom också
ställts i utsikt — ifråga om vissa delar övergår till att använda svenskt
fabrikat. Utgöras dä dessa delar i huvudsak av sådana, där bearbetningen
är jämförelsevis obetydlig, kommer medelvärdet å de importerade delarna
att ställa sig högre och tullsatsen i förhållande därtill lägre, än man vid
tullsatsens fastställande beräknat. Äro de här framställda delarna högt förädlade,
blir förhållandet det motsatta. En uppdelning av den ifrågasatta
rubriken allt efter materialets olika beskaffenhet eller delarnas styckevikt
skulle ej heller möjliggöra en rättvis avvägning av vikttullsatsen. Då det
sålunda knappast förefaller möjligt att finna en lämplig vikttullsats beträffande
nu ifrågavarande artiklar, synes, därest man vill frångå nu gällande
bestämmelser, ej återstå annan möjlighet än att tillgripa värdetull.

Emellertid skulle införandet av värdetull å automobildelar icke kunna
undgå att, ifråga om vissa näringslivet lämnade förmåner, medföra konsekvenser,
som för en industri, baserad på sammansättning av importerade
automobildelar, skulle i någon mån minska värdet av en sådan åtgärd. I
detta avseende må erinras om de möjligheter till restitution av erlagd tull,
som förefinnas dels i fråga om utländsk vara, som användes för framställning
av exportvara, jämlikt bestämmelserna i tulltaxeförordningens § 13 mom. 5
(industrirestitution), dels jämlikt förordningen den 13 dec. 1912 (Svensk författningssamling
355) angående tullrestitution i vissa fall vid utförsel av
utländsk vara (handelsrestitution). Beträffande sådan tullrestitution har —
med nedan angivna undantag — tillämpats den allmänna, av identifieringsskäl
betingade principen, att tull restitueras endast för varor, som äro åsätta
vikt- eller stvcketull och sålunda vid införseln undergått vågning eller räk -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

ning, men däremot icke för värdefull underkastade artiklar, enär beträffande
dessa i regel icke kan vid utförseltillfället konstateras storleken av det vid
införseln till grund för tull beräkningen lagda varuvärdet. 1 fråga om
industrirestitutionen hava visserligen gjorts undantag frän denna princip i
sådana fall, då identilieringskravet kunnat tillgodoses genom märkning av
varje enstaka artikel eller på annat sätt. Däremot tiar principen ifråga
strängt upprätthållits beträffande handelsrestitutionen. Jämlikt bestämmelsen
i § 7 mom. 2 av ovannämnda förordning den 13 december 1912 med den
ändrade lydelse, bestämmelsen erhållit genom förordningen den 16 juli 1919
(Svensk författningssamling 450), skall restitution beräknas för utförselvara,
som vid införseln drager stycketull, efter stycketal och för annan utförselvara
efter dess nettovikt. Någon handelsrestitution för varor, som vid införseln
draga värdefull, förutsättes sålunda icke. Detta torde också vara
fullt förklarligt, då handelsidkaren jämlikt bestämmelsen i förordningens
§ 8 mom. 2 äger åtnjuta restitution av den tullavgift, som av honom erlagts
för en motsvarande kvantitet från utlandet införd vara av samma slag,
beträffande vilken han anmält avsikten att begagna sin restitutionsrätt.
Däremot behöver han icke vid sökandet av restitution angiva, när just
exportvaran blivit införd. Man kan sålunda vid utförseltillfället ej konstatera,
vilken tull som vid införseln utgått för varan. Förteckningen över
varor, för vilka handelsrestitution må åtnjutas, upptager sålunda inga varuslag,
som äro belagda med värdefull. Beträffande sadana varuslag, för vilka
eventuellt värdefull kan utgå, innehåller förteckningen a de varuslag, för
vilka rätt till här ifrågavarande form av tullrestitution må åtnjutas (Svensk
författningssamling 694/1919), i en till avd. XIII A fogad anmärkning den
bestämmelsen, att tullrestitution beräknas efter varans nettovikt även för
det fall, att tullen vid införseln på grund av bestämmelserna i anmärkningen
till nr 1019—1021 och anmärkning 6 till avd. XIII A i gällande tulltaxa
utgått med viss procent av varuvärdet.

Vad beträffar den tullrestitution, som en industri, baserad till större eller
mindre del på sammansättning av importerade automobildelar, skulle åtnjuta
för värdetull underkastade delar, som inginge i här sammansatta, till utlandet
exporterade automobiler, torde — hos oss lika väl som i andra länder
med motsvarande tullagstiftning — möjlighet finnas till avsteg utöver här
förut angivna undantag från ovannämnda princip utan äventyr att exportören
gynnades på statsverkets bekostnad. Utan att i detta sammanhang
närmare ingå på denna fråga vilja ämbetsverken ej underlåta meddela, att
en till synes framkomlig väg i detta hänseende varit under övervägande.

Mera svårlöst synes frågan vara beträffande handelsrestitution för värdetull
underkastade reservdelar. Åven vid en ändring i mera liberal riktning
av nu gällande bestämmelser lärer såsom förutsättning för tullrestitution
alltid böra gälla det villkoret, att man kan konstatera, vilket tullbelopp
som vid införseln erlagts för exportvaran, och i detta avseende synas här
möta oöverstigliga svårigheter. Det naturligaste synes vara, att en sådan
trafik förlädes till någon av våra frihamnar. Ökade transportkostnader samt
utgifterna för hållande av särskilt lager med personal inom frihamn skulle
emellertid, enligt vad som uppgivits, alltför hårt belasta denna försäljning.
Ämbetsverken äro för sin del ej i tillfälle bedöma, huruvida detta uttalande
— särskilt efter en mera betydande export härifrån av automobiler,
som .givetvis skulle medföra stegrad export till vederbörande länder avreservdelar
— är ohållbart. År så förhållandet, lärer för ifrågavarande industri
framstå såsom ett önskemål, att kommunen eller för ändamålet bildat

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

bolag på platsen för industrien inrättar ett välbeläget frilager, av beskaffenhet
som avses i förordningen den 20 december 1912 (Svensk författningssamling
351). Även om denna förutsättning åtminstone för närvarande icke
föreligger, torde detta förhållande ej böra stå hindrande i vägen för tillgodoseendet
av det större intresset: möjliggörandet av en hopsättningsindustri
inom landet. Det tulltekniska önskemålet av en förändring är i det föregående
berört.

Med avseende å storleken av den tullsats, som borde fastställas för en på
ovan angivet sätt begränsad rubrik, må anföras följande.

Vid avvägning av denna nya tullsats synas framför allt följande synpunkter
böra beaktas:

1. Mellan tullen å färdiga automobiler och tullen å delar därtill bör finnas
tillräckligt vid marginal för att utgöra nödigt incitament till upptagande
av sammansättningsindustri för automobiler inom landet.

2. Sagda marginal bör å andra sidan icke göras så stor, att den medför frestelse
till att vid införsel av automobiler verkställa importen i några få,
lätt hopsättbara delaggregat och på så sätt kringgå tulltaxans bestämmelser
om tull å färdiga automobiler.

3. Nödig hänsyn bör tagas till värdetullsatsens utfall för delar till såväl
billiga som dyrare automobiler, i jämförelse med nu utgående tullbelopp.

4. Ett skäligt tullskydd bör bibehållas för den inhemska tillverkningen av
de hel- och halvfabrikat, som komme att falla under den nya tulltaxerubriken.
Någon produktions-ekonomisk kalkyl över sammansättningsindustri för

automobiler hava ämbetsverken icke uppställt, dels på grund av den begränsade
tid, som för uppgiftens fullgörande stått till förfogande, dels även
emedan en sådan kalkyl, då någon liknande verksamhet icke förekommit i
Sverige, i allt fall endast kunde bliva en på antaganden byggd konstruktion
av svårbestämt värde.

Enligt vad som framgår av bilagda tablå II, blad 4, utgör tullen för samtliga
till en Ford-automobil av vanlig typ avsedda delar enligt den av tullbehandlingsinspektionen
verkställda utredningen 226 kronor 36 öre, motsvarande
21.2 % av inköpsvärdet, som utgör 1,070 kronor 17 öre. Dessa siffror
grunda sig enligt uppgift på av importfirman meddelade upplysningar
och synas böra tillmätas full tillförlitlighet såsom betecknande för läget vid
tiden för utredningens verkställande. I ovannämnda siffror inberäknade värden
å verktyg och tillbehör äro allt för obetydliga för att utöva ett nämnvärt
inflytande på procenttalet. Att en sammansättningsindustri ej kan bliva
lönande, då tullen å delarna motsvarar 21.2 % av värdet, under det att
hela föremålet — automobilen — kan införas mot en tull av 15 X av värdet,
torde ligga i öppen dag. Jämlikt innehållet i utskottets remitterade
skrivelse hava ämbetsverken då att taga ställning till frågan, vilken minskning
av tullsatserna å automobildelar må erfordras, för att dessa tullsatser
icke skola lägga hinder i vägen för uppkomsten av en dylik industri inom
landet. För ett allsidigt bedömande av denna fråga vore givetvis synnerligen
önskligt, att den utredning rörande samtliga automobildelar, som föreligger
beträffande en Ford-automobil, kompletteras med motsvarande uppgifter
beträffande några andra ledande automobiltyper av utländsk tillverkning.
Detta har emellertid icke varit möjligt, varför man beträffande automobiler
av annat fabrikat än Fords är hänvisad till de uppgifter, som föreligga
angående vanligen förekommande reservdelar. Då emellertid intresset
beträffande en sammansättningsindustri för närvarande närmast torde vara
anknutet just till Fordfabrikatet, synes siffrorna beträffande detta kunna

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 13

tjäna såsom utgångspunkt vid frågans bedömande, varvid emellertid är att
märka, att värdena ä delar till Ford-automobiler på grund av den standardiserade
masstillverkningen ligga avsevärt lägre än beträffande delar till
automobiler av andra fabrikat.

En närmare granskning av vår tullagstiftning giver vid handen, att avvägningen
av förhållandet mellan tullen å delar och tullen å färdiga fabrikat
på åtskilliga områden varit föremål för lagstiftarnas uppmärksamhet. Ofta
har man härvid räknat med, att en import av ett fabrikat i delar endast
skulle förekomma i syfte att nedbringa tullen å helfabrikatet, vilket man
ansett sig böra förhindra genom att fastställa samma tull å delarna som ä
den färdiga varan. På nu ifrågavarande område te sig förhållandena annorlunda.
Vid bedömandet av frågan, huru stor tullsats som lämpligen bör
fastställas vid en eventuell ny rubrik för i tulltaxan ej särskilt nämnda
automobildelar, lärer emellertid även här böra tillses, att denna tullsats icke
sättes så, att tullen å färdiga automobiler i större eller mindre grad eluderas.
Såsom närmare framgår av bifogade tablå II, äro vissa, i tulltaxan särskilt
nämnda, mera väsentliga automobildelar nu belagda med en värdetull av
10 %". Då man, såvitt ämbetsverken hava sig bekant, hittintills vid import
av automobiler icke plägat särtaga och för sig införa berörda delar, synes
man hava stöd för det antagandet, att fastställandet av nyssnämnda tullsats
för ej särskilt nämnda automobildelar icke skulle hava till följd, att
automobiler mera allmänt och i illojalt syfte komme att införas i söndertaget
skick eller att vissa väsentligare delar särskilt för sig infördes för att
sammansättas med i ofullständigt skick införda automobiler. Sattes tullen
lägre, bleve givetvis risken härför större.

Enligt verkställda beräkningar (tablå II, blad 4) uppgår tullen å de delar
till en Ford-touring-automobil, som äro i tulltaxan särskilt nämnda, till i
genomsnitt 16.2 % av värdet. Sattes nu tullen för de ej särskilt nämnda
delarna, vilken tull för närvarande motsvarar i genomsnitt 26.3 % av värdet,
till 10 %, skulle detta innebära, då värdet av de båda kategorierna av delar
utgör 524 kronor 85 öre respektive 526 kronor 5 öre, att tullen å samtliga
delar komme att uppgå till 13. i % av värdet. Detta skulle sålunda medföra
en betydande minskning i den tull, som nu utgår och vilken för samtliga
delar motsvarar 21.3 % eller, om jämväl verktyg och tillbehör medräknas,
21.2 % av värdet, och även innebära, att den sammanlagda tullen
å delarna komme att understiga tullen å den färdiga automobilen med omkring
72 kronor, ett belopp, som torde kompensera merkostnaden för sammansättningen
här i stället för i Danmark.

I närslutna tablå I finnas anförda jämförande uppgifter för några av de
vanligast förekommande reservdelarna till automobiler av fyra olika ledande
märken. Av dessa uppgifter framgår, att tullen för de i taxan ej särskilt
nämnda delarna motsvarar i genomsnitt för Ford 31.9 %, för ett annat
fabrikat 10.8 %, för ett tredje 12.8 % och för ett fjärde 9.4 % av värdet.
Att beträffande delar till en Ford-automobil tullen å reservdelar procentuellt
ligger högre än tullen å samtliga delar beror endast därpå, att bland reservdelarna
förekomma ett relativt stort antal, för vilka tullen är hög i förhållande
till varuvärdet. Fastställandet av en tullsats av 10 °a för dessa
delar skulle sålunda innebära en sänkning till J/s av den nu utgående tullen
beträffande förstnämnda fabrikat men däremot icke medföra någon större
ändring varken i den ena eller den andra riktningen för övriga tre fabrikat.
Såvitt ämbetsverken nu kunna finna, är det med hänsyn till säkerställandet
av automobiltullen icke tillrådligt att vid en eventuell tulltaxerubrik för ej

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

särskilt nämnda automobildelar fastställa en lägre tullsats än 10 % av
värdet.

Huruvida en inhemsk sammansättningsindustri eventuellt skulle kunna
uppkomma, därest tullsatsen för de i taxan ej särskilt nämnda delarna sattes
något högre än 10 %, varigenom medelprocenttalet för samtliga delar komme
att än mer närma sig den för färdiga automobiler gällande tullsatsen, kunna
ämbetsverken av ovan anförda skäl icke med säkerhet bedöma. Detta torde
dock vara tvivelaktigt. Emellertid vilja ämbetsverken icke underlåta att
meddela, att vid införsel till Belgien, i vilket land en monteringsfabrik för
Ford-automobiler enligt uppgift blivit anlagd, färdiga delar, i den belgiska
tulltaxan icke särskilt nämnda, beläggas med samma tullsats, som gäller
för personautomobiler. Det är att märka, att den belgiska fabriken lär vara
belägen till en del inom frihamnsområdet, varför i detta land samma
svårigheter som hos oss icke uppstå med avseende å tullrestitution för utförda
reservdelar. För belysande härav få ämbetsverken bifoga ett utdrag
av den belgiska tulltaxan.

Vid tillverkning inom landet av vissa automobildelar — särskilt sådana,
som i tullbeskattningsavseende ställa sig relativt oförmånliga att importera
— skulle den föreslagna tullsatsen i praktiken sannolikt lämna ett ännu förmånligare
utfall av förtullningen i förhållande till den med 15 % av värdet
utgående tullen å färdiga automobiler.

Det torde icke böra förbises, att en sådan montageindustri säkerligen skulle
finna användning för åtskilligt svenskt material även i form av automobildelar,
som tillhöra de i tulltaxan särskilt nämnda kategorierna och för vilka
någon ändring i tullskyddet ej nu ifrågasättes.

Vid övervägande av de huvudsakliga resultaten, som framkommit vid den
gjorda tullbehandlingsutredningen, samt med hänsyn till de förenämnda fyra
synpunkterna hava ämbetsverken sålunda funnit, att såvitt nu kan bedömas
en tullsats av 10 % av värdet bäst skulle motsvara de olika önskemålen.

Enligt ämbetsverkens åsikt vore härigenom en tillbörlig jämkning åstadkommen
i förhållandet mellan tullsatserna å automobiler och å delar, varav
de äro sammansatta, och förutsättning given för upptagande här i landet
av en montageindustri, som kunde med tiden skapa tillräcklig marknad för
vissa svenska fabrikat för att utgöra full kompensation för den eftergift i
tullskydd taxeförändringen på enstaka punkter må innebära. Samtidigt
skulle tullen å de dyrare automobilernas reservdelar, såsom framgår av utredningen,
i allt väsentligt förbliva orubbad.

Därest utskottet med hänsyn till vad ovan anförts skulle finna skäl att
för riksdagen framlägga förslag till upptagande i tulltaxan av särskilda bestämmelser
beträffande tullbehandlingen av karosserier och i taxan ej nämnda
delar till automobiler, synes detta böra innefatta förslag till dels ändring i
och tillägg till rubrik 1098, varigenom denna rubrik erhölle följande ändrade
lydelse, dels införandet i taxan av en ny rubrik (nr 1098 1/2) av nedanstående
innehåll:

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Kvantitet
för tullberäkningen -

Tullsats
Kr. öre

1098. Järnvägs- och spårvägsvagnar i förening
med motorer eller ångmaskiner; åkdon och
fordon, ej särskilt nämnda, även med
motor försedda, underreden därtill samt
karosserier till automobiler; ävensom med
gummiringar försedda hjul till sådana

åkdon eller fordon ...................................

1098 I/2. Delar, ej särskilt nämnda, till automobiler

100 kr.
100 kr.

15: —
10: —

Såsom ovan framhållits, skulle berörda ändring i fråga om tullbehandlingen
av i taxan ej särskilt nämnda automohildelar kräva ett tillägg jämväl
till rubrik 643, varigenom sistnämnda rubrik erhölle föjande ändrade
lydelse:

Kvantitet
för tullberäkningen -

Tullsats
Kr. öre

Arbeten av mjuk kautschuk:

643. andra varor, ej särskilt nämnda, av mjuk
kautschuk, enbart eller i förening med
annat ämne såsom för automobiler avsedda
monterade innerslangar, yttergummi
eller delar därtill, handskar, hinkar,
dinappar, isblåsor, kirurgiska artiklar
och radergummi....................................

1 kg.

1: 20

För kungl. kommerskollegium:
K. A. FRYXELL.

CARL MARMÉN. G. HOLMBERGER.

föredragande

För kungl. generaltullstyrelsen:

A. E. M. ERICSSON.

JOHN EWERLÖF. TURE ALSÉN.

Carl Lamberth.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Bilagor

till kommerskollegii och generaltullstyrelsens
utlåtande.

Bilaga A.

Utlåtande av tullbehandlingsinspektionen i Stockholm.

Vid tullbehandling under nu gällande tulltaxas bestämmelser av delar till
automobiler bereder arbetet med uppsortering och kvantitetsbestämning av
de olika delarna mycket stora svårigheter och stor tidsutdräkt beroende på
att delarna måste sorteras med hänsyn till dels om de äro i tulltaxan särskilt
nämnda eller ej dels om de utgöra delar till motorn eller i övrigt äro
nämnda i tulltaxans avdelningar för maskiner och apparater, i vilket fall
förutom vikttullsberäkning även värdetullsberäkning måste verkställas icke
blott för varje slag av sådana delar utan för varje särskild storlek (med
samma styckevikt). Särskilt för de till järngruppen hänförliga delarna kommer
därtill såsom ytterligare betungande vid tullbehandlingen uppdelning med
hänsyn till vikten per stycke, varans egenskap av att vara tulltekniskt bearbetad
eller ej samt för vissa bildelar avgörande beträffande svår bestämbara
ytbehandlingar särskilt med hänsyn till bestämmelserna om tilläggstull för
lackerade varor jämförda med bestämmelserna om varor överstrukna, synbarligen
endast för att skydda föremålen mot rost.

Dessa svårigheter vid tullbehandling av automobildelar hava redan tidigare
av tullmyndigheterna framhållits och likaså nödvändigheten av att inför en
begynnande sammansättningsindustri i möjligaste mån få de största av dessa
svårigheter på ett eller annat sätt reducerade genom vidtagande av därför
erforderliga förändringar i gällande tulltaxa.

Med undantag för vissa kautschuksvaror finnas i gällande tulltaxa såsom
delar till åkdon och fordon (automobiler) endast nämnda underreden och med
gummiringar försedda hjul till sådana åkdon och fordon (i rubriken 1098).

Då emellertid även karosserier för bilar ofta förekomma till införsel och
dessas tullbeskattning efter vikttullsatser, varierande mellan 1 krona 20 öre
per kilogram, enligt rubriken 221: sadelmakararbeten och 8 öre per kilogram
enligt rubriken 750: järnplåtvaror, icke synes inspektionen vara särdeles
lämplig, vill inspektionen i detta sammanhang föreslå, att även karosserier
till automobiler upptagas i rubriken 1098.

En rättvisare beskattning av olika karosserier skulle därigenom även uppnås
av det skälet att ofta ett karosseri till en dyrbar vagnstyp är betydligt
lättare än det till en billig och därför med nuvarande tulltaxebestämmelser
procentuellt ojämn och olämplig tullbeskattning uppkommer.

Stora svårigheter möta också ofta på grund av använt förpackningssätt
att med nuvarande tullförfarande fastställa den tullpliktiga vikten av karosserierna.

Inspektionen har för sitt ställningstagande till föreliggande fråga låtit
verkställa utredning om verkningarna av nu gällande tulltaxas bestämmelser
vid införsel av delar till automobiler, vad tabellerna I och III beträffar
i den utsträckning dylik införsel hittills förekommit och beträffande tabell
II på sätt, som med tillämpning av nu gällande tulltaxa skulle bliva resul -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 17

bitet för samtliga delar till eu Ford-touring automobil, sadaua dessa .skulle
komma att införas för sammansättning härstädes.

För vinnande av största möjliga noggrannhet vid bedömandet av resultaten
härvid för olika bilmärken och särskilt med hänsyn till resultaten
för sådana delar, vilka äro beroende av bestämmelser om förtullning efter
värde, hava värdena vid en och samma tidpunkt tagits till norm för bedömandet.

Utredningens resultat föreligger i bifogade tabeller, nämligen tabell l:
Jämförande kalkyler för Hägra av de vanligast förekommande reservdelerna
till Ford, och 3 andra typer automobiler betecknade A, B, C tabell II:
Kalkyl över samtliga delar i en komplett Ford-touring-vagn och tabell
III: Kalkyler å en del vanliga reservdelar för F or d-aiit omobiler.

Av tabell 1* framgår att av de i densamma upptagna vanligast förekommande
reservdelarna tullen för de i tulltaxan särskilt nämnda delarna till
Ford-automobilen växlar mellan 5 och 44.2 % av värdet och att genomsnittstullen
uppgår till 26.7 %'' av värdet.

För de tre övriga bilmärkena växlar motsvarande tull mellan 5 % och
24.6 Genomsnittstullen utgör sålunda beräknad för A 10.2 %, för B
13 % och för C 9.7 % av värdet.

Av samma tabell framgår, att för de icke i tulltaxan särskilt nämnda delarna
tullen för delarna till Ford växlar mellan 6.3 % och 50.7 % av värdet
under det att tullen för motsvarande delar till övriga upptagna märken
växlar mellan 1.4 % och 23.2 % av värdet.

Genomsnittstullen är här för Forddelar 31.9 %, för A 10.8 %, för B
12.8 % och för C 9.4 % av värdet.

Utföres motsvarande jämförelse för såväl i tulltaxan nämnda som i densamma
icke särskilt nämnda delar uppstår för Forddelarna en gt>nom.snittstull
av 29.7 %, för A lO.s %, för B 12.9 % och för C 9.5 %.

Delarna till en Fordautomobil äro således under nuvarande förhållanden
procentiskt betydligt högre tullbeskattude än motsvarande delar till automobiler
av övriga här medtagna märken och har detta givetvis sin förklaring
i de låga försäljningspriser, som Fordfabrikcrna på grund av sin standardiserade
masstillverkning kunna erbjuda.

Inspektionen tillåter sig i detta sammanhang framhålla, att resultatet av
nuvarande tullbeskattning på området icke kan sägas vara tillfredsställande,
och att sålunda av vad som framkommit av tabell I skäl synas föreligga
för vidtagande av sådana förändringar i tulltaxan, att tullbeskattning av
här omliandlade varor på ett rättvisare sätt än i förhållande till kvaliteterna
— särskilt med fäst avseende vid fördyringen genom ständigt vidtagande
av moderniseringar och förbättringar av högre kvaliteter (lyxautomobilmärken)
— genomföres.

Även i tabell II hava delarna grupperats i sådana, som i nuvarande tulltaxa
äro särskilt nämnda och sådana som icke äro i densamma nämnda
varjämte även tillbehör och verktyg bär medtagits.

Genomsnittsprocenten för de förra utgör 16.2 % och för de icke särskilt
nämnda delarna 26.3 % av värdet.

Särskilt tydligt framträder här verkningen av tilläggstullen på grund av
lackeringen å vissa Forddelar.

Av till denna tabell fogat sammandrag framkommer såsom sammanlagt
värde för samtliga erforderliga delar, tillbehör och verktyg till en Fordautomobil
1,070 kronor 17 öre. För dessa belöpande tullavgift uppgår till
226 kronor 36 öre.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 sand. .74 höft. (Kr

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Då inköpspriset jämte frakt- och assuranskostnader för motsvarande vagn
från Köpenhamn är 1,413 kronor 60 öre och under förutsättning att samtliga
delar kunna beräknas betinga enahanda kostnader till Köpenhamn skulle alltså
kostnaderna för sammansättning och pålagd vinst vid sammansättning i
Köpenhamn utan tullbeskattning därstädes före försäljning till Sverige uppgå
till 343 kronor 43 öre.

Då en sålunda från Köpenhamn införd där sammansatt automobil inklusive
tull i Sverige står i ett värde av 1,635 kronor 64 öre skulle alltså utöver
värdet av de till Sverige införda delarna med för dem här erlagd tull,
tillsammans 1,296 kronor 53 öre, för sammansättningskostnad och vinst
finnas en marginal av 329 kronor 11 öre eller i det närmaste samma siffra,
som ovan framkommit för motsvarande ändamål i Köpenhamn, för att densamma
skulle kunna försäljas till samma pris som den i Köpenhamn sammansatta
vagnen.

Givetvis anser sig tullbehandlingsinspektionen icke i stånd att bedöma
storleken av den nedsättning i tullbeskattningen, som kan erfordras för att
en tilltänkt sammansättningsindustri skall kunna anses med utsikt till framgång
komma till stånd. Så mycket mindre har inspektionen ansett sig härutinnan
höra avgiva något som helst förslag, som hänsyn härvid givetvis
även bör tagas till det berättigade kravet på bibehållandet av tillräckligt
tullskydd för bevarandet av utsikter för, att vid uppkomsten av en inhemsk
sammansättningsindustri, vissa delar av utländskt fabrikat skola kunna bliva
ersatta med delar av svenskt material och svensk tillverkning.

Då emellertid ovannämnda mariginal för Sveriges vidkommande ställer sig
något ofördelaktigare särskilt om — såsom inspektionen tror sig med skäl
böra förutsätta — arbets- och andra omkostnader ställa sig något ofördelaktigare
för företagaren i Stockholm än i Köpenhamn, finner inspektionen
även här anledning föreligga för ett beaktande av den här behandlade framställningen
och dess syfte.

I tabell III upptagas diverse reservdelar till Fordautomobiler vilka nu
förekomma till införsel för att ersätta förslitna delar till i sammansatt skick
införda vagnar.

Ä bladen 1—5 återfinnas vissa i gällande tulltaxa nämnda delar under det
att icke nämnda delar återfinnas å bladen 6—9.

Av denna tabell jämförd med tabell II synes med önskvärd tydlighet framgå
det stora antalet tulltaxerubriker, vilka komma i tillämpning för de många
olika i en automobil ingående delar, vilka icke äro i nu gällande tulltaxa
särskilt nämnda. Fn stor del av dessa (upptagna å bladen 6 och 9) draga
med tillämpning av nuvarande bestämmelser en tull betydligt överstigande
15 % av värdet.

Av sammandraget till tabell II är det möjligt att beräkna tullnedsättningen
för samtliga de delar till en Fordbil, vilka ej äro i tulltaxan nämnda,
under förutsättning att dessa skulle beläggas med en tull av 15 % av värdet,
och skulle denna nedsättning belöpa sig till skillnaden mellan där upptagna
tullbelopp 138 kr. 46 öre och under sådana förhållanden utgående 78 kronor
91 öre, eller 59 kronor 55 öre.

Med åberopande av vad ovan anförts finner tullbehandlingsinspektionen
sig därför, i det tredubbla syftet att dels därigenom tullbehandlingen av
automobildelar skulle komma att i möjligaste grad förenklas dels även en
mot de olika varuslagens värde bättre och rättvisare tullbeskattning åvägabragtes
samtidigt som i föreliggande motion innefattat önskemål i erforderlig
grad skulle kunna tillmötesgås, böra föreslå

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

dels att rubriken 1098 erhåller följande lydelse : Järnvägs- och spårvägsvagnar
i förening med motorer eller ångmaskiner; åkdon och fordon, ej
särskilt nämnda, även med motor försedda, underreden därtill samt karosserier
till autoinobiler; ävensom med gummiringar försedda hjul till sådana

åkdon eller fordon................................................................ 100 kr. — 15: —,

dels att en ny rubrik införes i tulltaxan, nämligen: 1098 V*: Delar, ej särskilt
nämnda, till autoinobiler,

dels även att tullsatsen för i sistnämnda rubrik upptagna delar bestämmes
till vissa procent av värdet.

Stockholm av tullbehandlingsinspektionen den 7 april 1925.

C. E. LINDMARK.

Bilaga B.

Kungl. kommerskollegium.

Genom remiss den 24 nästlidne februari har Ni berett fullmäktige i Jernkontoret
tillfälle att avgiva yttrande över en av herr Eliel Löfgren i riksdagens
andra kammare väckt motion angående revision av gällande bestämmelser
om tull å automobiler och automobildelar.

I anledning därav få fullmäktige, sedan t. f. överingenjören i Jernkontoret
docenten Alf Grabe inkommit med infordrat yttrande i ämnet, härmed äran
översända avskrift av nämnda yttrande samt för egen del instämma i vad
t. f. överingenjören i sitt yttrande anfört och hemställt.

Stockholm den 27 mars 1925.

På fullmäktiges i Jernkontoret vägnar:

EMIL KINANDER.

Axel Koraen.

Avskrift.

Bilaga

till fullmäktiges i Jernkontoret yttrande.

Till herrar fullmäktige i Jernkontoret.

Med anledning av bilagda motion nr 89, 1925 rörande revision av tulltaxan
så att tullen å importerade för automobiler erforderliga delar tillhopa
blir väsentligt lägre än tullen å färdiga automobiler i den proportion, som
må finnas skälig, vilken motion remitterats till undertecknad för yttrande,
får jag härmed vördsamt anföra följande:

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44

Någon särskild tullrubrik för automobildelar finnes icke uti gällande tulltaxa,
utan förtullas sådana delar efter olika rubriker, såsom plåtarbeten, motorer
m. m. Tullsatsen är beräknad efter vikt, och det är under sådana omständigheter
svårt att bilda sig någon åsikt om huru tullen å delarne till en automobil
ställer sig i förhållande till tullen å den färdiga automobilen. Enligt meddelanden,
som undertecknad under hand erhållit från generaltullstyrelsen, lärer
redan nu en ej obetydlig marginal i motionens riktning förefinnas för dyrare
automobiler, under det att förhållandet vid billigare bilar är omvänt.

En revision av tulltaxan så att motionens syfte blir tillgodosett synes sålunda
innebära övergång till värdetull eller åtminstone kombinerad vikt och värdetull
för automobildelar och eventuellt införande av nya tullrubriker. Huru en
dylik förändring skulle verka i samband med tulltaxans övriga bestämmelser
låter sig icke överskådas, förrän ett bestämt förslag föreligger.

Beträffande själva huvudfrågan, huruvida det från järnhanteringens sida
något finnes att erinra mot att tullen å delarne sättes lägre än å den färdiga
bilen, synes mig saken ligga så, att det givetvis är för de svenska stålverken
önskvärt, att en hopsättningsindustri kommer till stånd inom landet, men å
andra sidan bör tullen å delarne ej sättas så lågt, att den uppmuntrar till
införande av även sådana delar, som eljest skulle kunna med fördel tillverkas
inom landet av svenskt material. Det synes mig tydligt, att, så snart överhuvudtaget
tullen å delarne tillhopa understiger tullen för den färdiga bilen,
motiv finnes för en sammansättningsindustri, under förutsättning givetvis,
att tullrestitution beviljas vid export av färdiga automobiler.

Undertecknad får sålunda vördsamt hemställa, att herrar fullmäktige ville
uttala,

att det från järnhanteringens synpunkt icke finnes något att invända emot
att möjligheter beredas för uppkomsten av industri med ändamål att här hopsätta
automobiler, men

att marginalen mellan tullen på delarne och den färdiga automobilen icke
bör göras så stor, att därigenom uppmuntras till import av sådana färdiga
delar, som eljest med fördel tillverkas av svenskt järn inom landet vid ifrågavarande
fabriker, samt anhålla,

att Jernkontoret måtte bliva satt i tillfälle att yttra sig över ett eventuellt
förslag till revision av tulltaxan, innan detsamma antages.

Stockholm den 20 mars 1925.

ALF. GBAISK.

Rätt avskrivet betyga:
Axel Koraen. F. Alin.

liv villn in <1 tutt sköttel s betänkande Nr 44.

Hilaga C.

Till Kungl. kommerskollegium.

Genom skrivelse den 24 februari 1925 har kungl. kommerskollegium anlmllit
om Stockholms handelskammares yttrande i anledning av den av herr
Eliel Löfgren i riksdagens andra kammare väckta motionen, nr 89, om sådan
revision av tulltaxan, att tullen å importerade för automobiler erforderliga
delar blir väsentligt lägre än tullen å färdiga automobiler i den proportion,
som må finnas skälig.

Såvitt handelskammaren kunnat utröna, synes det ej alldeles uteslutet, att
eu fabrikation av även billigare personautomobiler, lämpade för svenska landsvägar
och svenska terrängförhållanden, skulle efter hand kunna komma till
stånd här i riket, vilken med utsikt till framgång borde kunna upptaga tävlan
med åtminstone vissa av de billigare utländska märkena på området. Med
den tekniska erfarenhet, som här i landet förefinnes, och med den föreliggande
tillgången på erforderliga råmaterialier av åtskilliga slag, måste i varje fall
vissa naturliga betingelser för eu dylik industri anses vara förhanden.

Om också denna industri icke skulle kunna upptaga konkurrensen med en
lättare och i massfabrikation tillverkad bil, är förhållandet —• även ifråga om
ett märke av nu angivet slag — dock i viss mån annorlunda då det gäller
delar till automobiler. En tillverkning och sålunda icke enbart en montering
av sådana delar borde kunna åtminstone under vissa betingelser utan svårighet
äga rum inom Sverige, som ju har att uppvisa en mångsidigt utvecklad metallindustri.

De arbetstillfällen och den förbrukning av råmaterial, som en blott monteringsindustri
av i motionen avsedd beskaffenhet och sålunda baserad på
delar av utländsk tillverkning skulle medföra för landet, synas icke vara av
den betydelse, att de stå i proportion till de intressen, som i förevarande fall
kunna äventyras, därest för ernåendet av en dylik monteringsindustri väljes
den närmast till hands liggande utvägen att till förfång för en svensk tillverkning
sänka tullen å automobildelar. Endast skäl av mycket tungt vägande
natur böra enligt handelskammarens mening föranleda statsmakterna att genom
en dylik tullpolitisk åtgärd gynna uppkdmsten av en sammansättningsindustri
inom landet.

Härtill kothmer, att, enligt vad handelskammaren varit i tillfälle att inhämta,
ej mindre än ett 100-tal av tulltaxans rubriker för närvarande komma
till tillämpning vid införtullning av delar till automobiler. Ett flertal av
dessa rubriker omfatta varor, som hava användning för en mångfald andra
ändamål än såsom automobildelar. Skulle nu sådana delar, som i motionen
uppenbarligen avsetts, utbrytas ur dessa rubriker och med lägre tull sammanföras
under en gemensam rubrik, bleve följden givetvis den, att ett och samma
varuslag skulle komma att bliva underkastat olika tullsats, allt eftersom detsamma
erhölle användning såsom automobildel eller för annat ändamål. Till
denna olägenhet skulle komma den rent tulltekniska svårigheten att avgöra,
huruvida en införd vara vore avsedd att användas för det ena eller det andra
ändamålet. En tullnedsättning enligt nu angivna grunder bleve därför ägnad
att medföra olägenheter för vår egen industri på dessa områden, vilken ju
omfattar många olikartade och mångskiftande tillverkningsgrenar.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då det särskilt med hänsyn
till det stora antal tulltaxepositioner, vilka heröras av en ifrågasatt sänkning

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

av tullen å hithörande material, synes svårt för handelskammaren att erhålla
en klar överblick över konsekvenserna av en sådan åtgärd, nödgas handelskammaren
för sin del ställa sig avböjande till densamma.

Därest emellertid en sänkning av tullen å automobildelar på de av motionären
anförda skäl anses böra vidtagas, bör dock i varje fall ett beslut härom
föregås av en mycket noggrann och ingående utredning rörande den tilltänkta
åtgärdens tulltekniska och nationalekonomiska verkningar.

Stockholm den 10 mars 1925.

För Stockholms handelskammare:
K. A. WALLENBERG.

W. G. Stiernstedt.

Bilaga D.

Till Kungl. kommerskollegium.

Genom remiss den 24 februari 1925 har kungl. kommerskollegium anhållit
om Sveriges Maskinindustriförenings yttrande med anledning av den
vid innevarande riksdag av herr Eliel Löfgren väckta motion, nr 89 i andra
kammaren, om sådan revision av tulltaxan, att tullen å importerade för
automobiler erforderliga delar tillhopa blir väsentligt lägre än tullen å
färdiga automobiler i den proportion, som må finnas skälig.

Med anledning härav får styrelsen för Sveriges Maskinindustriförening
äran anföra följande.

Till en början må framhållas, att motionärens uppgifter rörande tull å
automobildelar och vissa konsekvenser därav i fråga om möjligheten att
här i landet bedriva automobilsammansättning i industriell skala av från
utlandet importerade delar icke äro allmängiltiga. I själva verket torde de
i motionen angivna omständigheter, som f. n. skulle förhindra en dylik
sammansättningsindustris upprättande, icke vara förhanden annat än ifråga
om de billigaste fabrikaten, i all synnerhet Ford-bilarna. Enligt vad styrelsen
inhämtat, gäller för de medeldyra bilarna av åtskilliga här i landet
välkända märken, att tullen å delar utfaller med omkring 9 å 10 % av
delarnas värde. I jämförelse med tullsatsen för färdiga automobiler, 15 %
av värdet, ställer sig tullen å delar för dessa märkens vidkommande
sålunda redan nu så, att det i motionen framhållna syftet är i realiteten
för handen.

Att genom en speciell undantagslagstiftning bereda särskilda lättnader
för ett visst automobilfabrikat anser styrelsen icke böra ifrågakomma. Däremot
har styrelsen icke något att erinra emot att genom en omläggning i
viss mån av tullskyddet för automobiler en måhända erforderlig något bredare
marginal mellan tullskyddet å automobiler och delar därtill åstadkommes,
dock under förutsättning att sådan omläggning sker genom en
lämplig höjning av tullen å färdiga automobiler, vilken tull i vårt land

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 23

är, både absolut räknat och i jämförelse med i utlandet tillämpade tullsatser
å automobiler, allt för låg.

En höjning av tullen å färdiga automobiler torde enligt styrelsens åsikt
icke behöva vara av permanent karaktär, utan kunde modifieras sedan den
svenska automobilindustrien under någon tid fått tillfälle att växa sig stark,
så att den sedermera även utan skydd av den förhöjda tullen kunde bestå
i konkurrensen.

Den hopsätta i n gsi n d us t ri, som eventuellt kunde komma till stånd vid en
anordning av tullskyddet enligt motionärens förslag, skulle säkerligen finna
med sin fördel förenligt att här i landet låta framställa vissa automobildelar.
Härigenom kunde den svenska industrien, framför allt den svårt
betryckta järnhanteringen och vissa metallindustrier, få utsikt till en
ökad verksamhet, medförande arbetstillfällen av vida större betydelse
än det relativt obetydliga direkte sammansättningsarbetet kan representera.

En förutsättning för en sådan önskvärd utveckling vore emellertid, att
nu gällande tullskydd å de halv- och helfabrikat, som i en automobil ingående
delar utgöra, icke förminskades.

I detta avseende vill styrelsen särskilt framhålla följande punkt:

Tulltekniskt sett torde delarna till en automobil tillhöra endera av de två
kategorierna: i tulltaxan särskilt nämnda samt i tulltaxan ej särskilt
nämnda.

Vad den första kategorien beträffar — dit höra bl. a. motorcylindrar,
motorkolvar, vevaxlar, vevstakar, ventiler, rullager — borde det vara uteslutet
att minska gällande tullskydd redan av den anledning, att det icke
lärer kunna objektivt avgöras, huruvida de införda delarna skola användas
till sammansättning av automobiler eller till andra ändamål. Det synes i
alla händelser enligt styrelsens förmenande oriktigt att placera automobilmontage
i en gynnad särklass för sig.

Vidkommande den andra kategorien, i tulltaxan ej särskilt nämnda automobildelar,
vilka sålunda äro de enda för vilka av tulltekniska skäl en
reduktion av tulltaxan i motionens syfte skulle kunna ifrågakomma, lärer
densamma innesluta åtskilliga varuslag, vilkas beskaffenhet kunde göra det
sannolikt, att även en sammansättningsindustri skulle hava fördel av att
köpa svenskt fabrikat. Bland sådana automobildelar må nämnas:

Lackerade stänkskärmar,
Motorhuvar,

Suffletter,

Kylare,

Hjul,

Hör och rördelar av metall,

Karosserier,

Styrinrättningar,

Fotsteg,

Startvevar,

Länkar och steg,

Rattar,

Lager,

Kilar, bult och stift,
Packningar,

Bussningar,

Skruv- och skiftnycklar, samt
Diverse verktyg m. m.

Utsikterna till en lönande avsättning för montageändamål av svenska tillverkningar
inom ifrågavarande varugrupper lära dock vara synnerligen
ovissa, om den inhemska industrien icke får behålla det efter våra förhållanden
knappa tullskydd, som nu gällande tullsatser innebära för hithörande
varor.

På grund av det anförda får styrelsen för Sveriges Maskinindustriförening
hemställa,

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

att i den remitterade motionen åsyftad revision av tulltaxan måtte ske
genom eu höjning av tullsatsen å färdiga automobiler till 25 % av värdet,
vilken tullsats dock skulle undergå modifiering, sedan den svenska automobilindustrieh
under någon tid satts i tillfälle att växa sig tillräcklig stark
för att utan skydd av deh förhöjda tullsatsen kunna bestå i konkurrensen,
men uttalar samtidigt alt styrelsen på det bestämdaste måste avstyrka ett
förverkligande av motionärens syfte genom sänkning av nu gällande tUllskydd
å delar till automobiler.

Stockholm den 22 april 1925.

Sveriges Maskinindustriförening:

E. JACOBSSON.

Amos Kruse.

TABELLER

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44

Jämförande kalkyler för några av de vanligast förekommande reserv -

			Kor	d			A
					Tull i	In-					Tull i
	Vikt	Värde	Rubrik	Tull	pro-	köps-	Vikt	Värde	Rubrik	Tull	pro-
					cent	värde					cent
					av	per					av
	Kg.	Kr.		Kr.	värdet	kg.	Kg.	Kr.		Kr.	värdet
IJelar särskilt
nämnda.
Cylinder.........	38.—	43.—	1035	19.—	44.2	1.13	70—	178.74	1036	25.—	14—
	1.—	2.16	1038	0.50	23.1	2.16	1.200	4.41	1038	0.60	13.6
Framfjäder......	8.—	4.32	788	1.60	37—	0.54	13—	15.80	788	2.60	16.5
Bakläder ......	19.—	11.36	788	3.80	33.6	0.60	17.500	18.66	788	3.50	18.9
Vevaxel .........	6.400	12.7 4	1041	0.64	5—	1.99	12.500	63.2 4	1041	3.16	5.—
	0.620	0 _	1041	0.10	5.—	3.28	1.150	12.38	1041	0.62	5.—
1 Ventiler per 10
j stycken ......	0.84 0	1.81	8961)	0.17	9.3	2.15	1.550	12.3 8	896 D	0.6 2	5.—
i Kannringar per
10 stycken	0.400	2.09	884 D	O.io	5.—	5.23	0.2 50	4.13	884 D	0.21	5.—
j Växellådsdrev...	1.060	2.42	1054	0.13	5.4	2.30	1.150	8.25	1054	0.41	5—
Kardandrev ---	O.800	2.33	1054	0.12	5.—	7.7 7	0.6 20	6.89	1054	0.34	5.—
Bakaxel .........	3.—	6.35	1052	0.32	5.—	2.12	5.800	11.01	1052	0.55	5.—
Undre vevhus..	13.—	13.39	753 A	1.95	14.6	1.03	12—	39.19	753 A	1.96	5.—
Startmotor • • •	8.500	18.92	1060 A	4.68	24.7	2.28	20.500	206.2 5	1060 A	20.63	10.—
Rullager.........	0.2 00	2.12	1047	0.30	14.2	10.60	0.3 20	12.50	1047	0.63	5.—
Summa	100.310	125.01		33.41	26.7		157.040	593.73		60.88	10.2
Delar ej särskilt							!
nämnda.
Stänkskärm:
fram .........	7.—	6.91	749 C	3.60	50.7	0.99	9—	27.51	749 C	4.50	IB.4
	5.200	5.62	749 C	2.60	46.3	1.08	5.200	27.51	749 C	2.60	9.5
Motorhuv ......	6.800	8.26	749 C	3.40	41.2	1.21	11—	32.30	753 B	1.65	5.1
Sufflett .........	20.-	63.63	221	24—	37.7	3.18	26.500	137.49	221	31.80	23.1
Kylare............	10.900	25.92	930 AA	9.2 7	35.8	2.38	17—	137.4 9	930 AA	14.4 5	10.5
Framhjul ......	5.—	6.91	894 CC	2.35	34—	1.38	11—	39.89	894 EE	1.32	3.3
Bakhjul .........	9.500	12.14	894 CC	4.47	36.8	1.28	17.200	48.14	894 EE	2.06	4.3
Fälg...............	5.ioo	2.89	894 EE	0.61	21.1	0.57	7—	7.55	894 EE	0.84	11.1
Framspindel	1.100	2.68	895 EE	0.17	6.8	2.44	1.550	9.61	895 EE	0.23	2.4
Fjäderbult per
10 stycken ...	0.840	1.90	896 E	0.2 0	10.5	2.26	1.500	4.18	896 E	0.3 0	7.3
Bakaxelkåpa ...	21.—	22.56	894 D	2.62	11.2	1.07	25—	82.50	750 A	4.13	_5.—
Bromstrumma.	1.200	0.69	753 A	0.18	26.1	0.68	6.500	8.25	753 B	0.98	11.9
Bromsbackar...	0.8 00	0.86	883 E	0.12	14—	1.08	3.150	6.89	882 E	0.38	5.5
Framaxel ......	7.600	9.—	894 EE	0.91	10.1	1.18	11.500	48.14	894 EE	1.88	2.9
Summa	102.040	169.96		54.30	31.9		153.100	617.4 0		66.62	10.8
Totalsumma	202.350! 294.97		87.71	29.7	1.46	310.140	1,211.13		127.45	10.5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Bilaga E.

(Tablå i.)

delarna till Ford, och 3 andra typer automobiler betecknade A, B och C.


			B					C
In-					Tull i	In-					Tull i	In-
köps-	Vikt	Värde	Rubrik	Tull	pro-	köpa-	Vikt	Värde	Rubrik	Tull	pro-	köpa-
värde		cent	värde					cent	värde
per					av	per					av	per
kg-	Kg.	Kr.		Kr.	värdet	kg-	kg-	Kr.		Kr.	värdet	kg.
2.55	i 43.—	87.54	1035	21.50	24.6	2.04	54.—	115.50	1036	25.—	21.6	2.14
3.68	0.975	3.77	1038	0.49	13.—	3.87	i.—	6.60	1038	0.50	7.G	6.60
! 1.22	12.400	11.62	788	2.4 8	21.8	0.94	19.—	19.80	788	3.80	19.2	1.04
1.06	12.600	12.53	788	2.52	20.1	0.99	26.—	33.—	788	5.2 0	15.8	1.27
5.06	8.420	30.19	1041	1.51	5.—	3.59	27.—	169.13	1041	8.46	6.—	6.26
\| 10.77	0.820	4.53	1041	0.28	5.—	5.52	1.—	19.80	1041	0.99	5.—	19.80
! 7.99	1.—	10.58	8961)	0.53	o.—	10.58	1.—	33.—	896 D	1.65	5.—	33.-
j 16.52	0.8 00	4.54	884 D	0.28	5.—	15.13	0.240	6.60	884 D	0.83	5—	27.50
1 7.17	0.800	10.57	1054	0.58	5.—	13.21	1.—	12.38	1054	0.62	5.—	12.88
] 11.11	1.97 5	22.64	1054	1.18	5.—	11.46	0.500	22.6 9	1054	1.13	5—	45.38
[ 2.08	4.050	5.28	1052	0.2 6	5.—	1.30	5.—	18.15	1052	0.91	5.—	3.68
3.2 7	3.500	14.34	753 A	0.72	5.—	4.io	19.—	66.—	753 A	3.80	5.—	3.47
i 10.06	8.640	120.75	1060 A	12.08	10.—	13.98	20.—	330.—	1060 A	33.-	10.—	16.50
i 39.06	0.14 0	3-4 7	1047	0.21	6.1	24.7 9	1.—	49.50	1047	2.48	5.—	49.60
	98.620	342.3 5		44.4 2	13.—		175.740	902.15		87.37	9.7
3.06	5.060	21.18	749 C	2.58	12.—	4.18	8.—	28.05	749 C	4.—	14.8	3.51
5.29	3.500	13.59	749 C	1.75	12.9	3.88	4.500	24.7 5	749 C	2.25	9.1	5.60
2.94	7.700	16.61	749 C	3.85	23.2	2.16	16.—	49.50	753 B	2.4 0	4.8	3.09
5.19	23.700	166.03	221	28.44	17.1	7.01	40.—	247.50	221	48.—	19.4	6.19
8.0 9	13.350	75.4 7	930 AA	11.85	15.—	5.66	23.—	214.50	930 AA	19.55	9.1	9.83
3.68	7.770	21.88	894 CC	3.65	16.7	2.82	10.200	16.50	894 EE	1.22	7.4	1.62
2.80	9.050	21.88	894 CC	4.25	19.4	2.42	15.—	72.19	894 EE	1.80	2.5	4.81
1.08	5.400	6.79	894 EE	0.6 5	9.1	1.26	8.—	12.8 8	894 EE	0.96	7.8	1.55
6.20	1.840	8.30	895 EE	0.2 0	2.4	6.19	1.500	16.50	895 EE	0.28	1.4	1.10
2.75	2.025	10.58	896 E	0.41	3.9	5.22	1.600	19.80	896 E	0.30	1.5	1.32
3.8 0	28.500	99.7 5	893 A	4.99	5.—	3.50	27.—	198.—	893 A	9.90	5 —	7.38
2.69	3.—	5.28	753 B	0.4 5	8.6	1.74	5 —	13.20	894 EE	0.60	4.5	2.64
2.19	1.800	5.28	895 EE	0.20	3.8	4.06	3.—	6.19	883 E	0.4 5	7.5	2.06
4.19	9.150	27.17	894 EE	1.10	4.—	2.97	17.—	78.88	894 EE	2.04	2.6	4.61
	120.84 5	499.69		63.82	12.8		179.7 00	997.4 4		93.7 0	9.4
j 3.91	219.465	842.04		108.24	12.9	3.84	355.4 4 0	1,899.59		181.07	9.5	5.34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Bilaga F.

(Tablå II.)

Kalkyl över samtliga delar i en komplett Ford touring-vagn.

I tulltaxan särskilt nämnda delar.

Delens benämning	; Vikt kg-	Värde eif Stock- holm kr.	Tulltaxe- rubrik	Tull kr.	j Tull i ! procent! av \| värdet''
Bensinmotor........................	lVO.ooo	200.66	992 A	20.0 7	i ! ! 10. o
I Förgasare ..........................	1.100	3.58	1034 ZZ	0.36	lO.o 1
Ljuddämpare .....................	4.200	2.79	1056 B	1.05	37.6 I
Fläkt .................................	0.700	2.50	1034 T	0.26	lO.o i
1 Vattenrör ...........................	0.900	0.65	712	0.01	2.1
j Bensinrenare........................	0.500	1.29	1056 B	0.13	9.7
Kranar ..............................	0.165	0.7 3	1059 A	0.08	11.3
Kokosmatta ........................	1.000	1.42	277	0.0 7	4.9
Gummimatta........................	1.450	1.60	636 B	1.16	72.6
Bakaxel, kompl...................	38.000	50.72	1054	4.56	9.0
Kardanaxel, kompl................	2O.000	22.84	1052	. 1.20	5.4
Ackumulatorbatteri...............	lö.ooo	28.29	1067 A	5.12	18.1
j Elektriska ledningskablar......	1.905	8.91	917	0.6 7	7.5	I
Slang lör kablarna .............	O.ioo	0.43	542 A	0.04	9.3	j
i Induktionsapparat ..............	3.000	11.78	1087 D	1.17	lO.o
1 Elektrisk startmotor ............	8.450	19.71	1060 A	4.65	23.6
\| Belysningsgenerator ...........	6.900	21.22	1060 A	3.80	17.9
Elektriska signalhorn............	0.900	2.98	1087 11	0.29	lO.o	j
! Strömställare .....................	0.240	1.77	1079 B	0.18	7.5	J
Relä .......... .....................	0.1 90	1.64	1087 II	0.16	lO.o
! Ampérmätare .....................	0.060	1.25	1260 BB	0.13	lO.o	1
Bult, mutter, spik och dylikt	7.090	10.29	779/81 m. fl.	1.45	13.5
Bensinrör ..........................	O.no	0.28	906	0.02	5.9
i Bomullssnöre .....................	Ö.010	0.13	535	0.03	23.0
1 Innerslangar........................	4.280	13.37	643 B	5.14	38.4
Ytterdäck ...........................	22.000	88.49	643 A	26.4 0	29.s
i Framljäder ........................	8.000	3.97	788	1.60	40.3
Bakfjäder ...........................	19.700	11.64	788	3.94	33.8
Kylareslangar .....................	0.2 90	0.60	639 B	0.15	25.0
Fläktrem ...........................	O.070	0.39	215	0.04	10.3
Avloppsrör ........................	0.400	0.36	756	0.02	5.7	i
Gummipackning ..................	0.120	0.22	635	0.06	27.3
'' Mässingsbult........................			931 FF			1
Spiralfjädrar........................			788			1
Smörjkoppar........................	0.355	1.03	1056 B	0.10	8.8	!
Mässingsskruv och bricka......			931 FF
Mässingsbult........................			931 FF			-
Rullager..............................	0.250	4.2 7	1047	0.38	8.9
Rullagerhylsor .....................	0.230	2.58	1047	0.35	13.4
Tändstift ...........................	O.400	1.08	896 D	0.08	7.4
	339.066	524.86		84.86	16.2
I tulltaxan ej särskilt nämnda delar.
Kylare.............................i...\|	lO.soo	24.84 !	930 AA	9.18	37.0
Insugningsrör .....................j	1.300	0.82	883 II	0.20	23.8
Utblåsningsrör.....................!	2.370	0.99	883 D	0.36	86.0

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Delens benämning	Vikt kg.	Värde eif Stock- holm ko.	Tulltaxe- rubrik	Tull kr.	Tull i procent av värdet
Golvbräda, bakre..................	2.4 50 1.000	0.95 0.82	^59 C 259 c:	0.74 (180	77.f 36.6
» » 2 ............	1.050		0.82	39.0 67.0 102.7 96.8 38.4 24.2 35^4 18.9
» » 3 ............ Baksä tesdy na........................ Framsätesdyna..................... Vindskyddshållare, h. o. v. Vindskyddslönster ............ Sufflett ..............................	2.500 8.000 8.000 1.060 8.4 50 20.00 0 2.0 so	1.12 10.05 9.02 2.16 24.50 67.75 13.02	259 C 221 221 895 CC 691 221 221	0.75 10.32 9.6 0 0.88 5.0 2 24.—
Ivarosseri .......................... Instrumentbräda.................. Styrinrättning ..................... Fotsteg, h. o. v. .................. Instrumentbräda .................. Kylareskydd........................ Stänkskärm, bakre, h. o. v. ... Del till motorhuv ...............	lOO.ooo 2.000 9.000 7.400 1.400 1.550 lO.ooo 0.4 0 0 2.100 1.300 6.320	196.4 8 1.60 8.65 3.02 0.95 1.42 5.7 8 1.12 1.90 0*65 4.58	750 259 C 894 CC 749 C 749 C 749 C 749 C 749 C 895 CC 749 C 749 C	8.— O.60 4.23 3.7 0 0.7 0 0.78 5.— 0.2 0 1.05	4.1 37.5 48.9 122.5 73.7 54.6 86.5 17.9 55.8 100.0 69.0
Olfcskydtf, h. o. v.............:.	0.65 3.16
	(5.32 0	8.15 3.97 9.14 2.2 9 18.67	749 C 894 CC 749 C 749 C 894 CC 894 CC 895 CC	3.16	38.8 65.2 72.2 34''9 38.9 47.2 29.2
		Lackerade de-
Stänkskärm, fram, h. o. v. ... Låda för induktionsapparat...	13.2 0 0 1.000 15.440	6.60 O.so 7.26	lar av järn och järnplåt
	17.740	17.68 1.29	8.34 0.38
	0.7 50


	0.685	0.90	1 896 C 1 1. 749 C (
	0.36	40.0


		3.26 2.76 11.04 2.03	753 B 894 EE	0.S1 0.50 2.85 0.3!»	24.8’ 21.8 21.8 19.2
	4.900
Fälgar, fram och bak, 4 st. ...	19.600	894 EE 894 EE
	0.600	1.64	896 E	0.12	7.3
	23.000	15.4 0	894 EE	2.7 6	17.9
	6.591 1.700		894 EE 895 EE	0.78	22 6
		0.2 6	29.7
	0.8 50	1.68	895 EE	0.18	7.6
	2.500	1.42	895 EE	0.88	26.4
Bakaxelstag, h. o. v............. Bromsstänger, h. o. v. .........	4.200 1.080 1.650	2.50 0.52 2 11	895 EE 895 EE 895 EE	0.63 0.16 0.24	25.2 31.2 11.5
	O.oio	0.91	895 EE	0.14 1.03 0.86
	8.600	9.66	894 EE	10.7 24.o 22.4 110.5
	2.430		883 E
	2.000 1.750	1.34	895 EE	0.30 2.10
	1.90	647

Kopplingsarmstift ..............
Inställningsarm för gas.........

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Vikt kg-	Värde cil Stock- holm kr.	Tulltaxe- rnbrik	Tull kr.	Tull i procen av värdet
					Diverse små-
		\| 895 E )			delar"av järn
9.800	13.92	{ 896 E J	1.9 2	13. s	hänförliga
		1 754 B J			till 895/6 E
					och 754 B
		931 FF
		259 C			Diverse små-
0.6 90	2.14	643 B	0.47	22.0	delar av a. ä.
		647			än järn
		338 m. fl.
374.34 5	526.05		138.4 6	26.3
Verktyg och tillbehör.			i-... i
0.0 7 0	O.il	251 C	0.0 7	63.6	1
1.150	1.60	931 FF	0.58	35.9
0.080	0.43	639 B	0.04	9.3
0.100	0.30	562 B	0.15	50. o
0.2 00	0.18	804 B	0.02	15.4
0.080	0.22	804 B	0.01	4.0
0.3 00	0.17	804 B	0.03	4.1
0.080	0.39	749 C	0.04	10.3	.
0.37 0	0.65	831 B	0.07	11.4
0.200	0.48	831 B	0.04	9.8
0.200	0.36	805	0.01	4.0
2.000	2.29	1034 L	0.23	lO.o
3.840	10.82	749 C	1.67	15.4
O.iöo	1.38	749 C	0.0S	5.4
8.320 \|	19.27 \|		3.04	15.8

Delens benämning

Kulskålar ......................

Fälgklammer...................

I Strömfördelaredosa..........

Packningsringar .............

: Klämmor ......................

Bakfjäderhängsle .............

» spännstycke.......

Framfjäderspännstycke

| Nummerplåthållare..........

bstartmedbringare.............

I Slangklämmor ................

Varmluftsrör...................

j Styrarmskula ...............i

Stödlager ......................

J Kylarestag......................

j Reglereringsarmar ..........

I Bakskärmstag ................

I Hållare för instr.-brädan ■

| Startkontakt...................

Länkstång......................

Bussning ......................

Startvevhållare...............

Kilar ............................

Stift........v.....................

Ledningshållare .............

Svängel .........................

Fjäderhängslen................

Forbindelsestyck .............

Bakfjäderstöd ................

Spindelbultar ................

Kontrollaxelstag .............

Packningar ...................

Nummer och patentplåtar.

Navkapsel .......................

Mellanlägg av trä.............

Kabelskor.......................

Bussningar......................

Pumphandtag ...........

Pump (exkl. handtag).

Pumpslang.................

| Vei''ktygsväska ....._•

Skruvnyckel ..............

Oljekanna

Skiftnyckel

Skruvmejsel

Ringjärn......

Domkraft ...
Strålkastare
Baklvkta ...

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Sammandrag.

I. I tulltaxan särskilt nämnda delar
II. I tulltaxan ej särskilt nämnda delar
III. Verktyg och tillbehör ...............

Vikt

kg.

Värde

kr.

Tull

kr.

Tull i
procent
av

värdet

Inköps-värde
per kg.

339.066

374.846

8.820

524.86

526.05

19.27

84.86

138.46

3.04

16.2

26.3

15.8

1.55

1.41

2.82

721.780 1 1,070.17

226.36

21.2 | 1.48

Ovanstående värde uppdelas i:

Inköpspris......................................................... kronor 930.58

Frakt och övriga omkostnader ........................... »_139,59

Kronor 1,070.17.

För motsvarande vagn irån Köpenhamn är:

Inköpspriset ............ sv. kronor 1,339.04

Frakt etc. ................................................... » » 72.56

Assurans...................................................... » » 2.—

Sv. kronor 1,413.60.

Bilaga G.

(Tablå III.)

Kalkyler å en del vanliga reservdelar för Ford automobiler.

Roll* och kullager.

Del nr	Benämning	Vikt kg-	Värde kr.	Rubrik	Tull Kr.	Tull i procent av värdet
2508	Rullager ...........................	0.650	1.S4	1047	0.98	73.1
2593	Rullagerhylsa .....................	0.4 00	2.59	1047	0.6 0	23.2
2833	Rullagerhylsa.....................	0.140	0.6 0	1047	0.21	35.o
2834	Rullager ...........................	0.2 00	2.12	1047	0.30	14.2
2509	Rullagerhylsa.....................	0.225	0.28	1050	0.0 9	39.1
2704	Kona för kullager ..............	0.090	0.29	1050	0.04	14.8 1
1019	Rullager ...........................	0.94 0	1.90	1047	1.41	It''2 \
1020	Rullagerhylsa.....................	0.550	0.6 0	1050	0.2 2	36.7 ,
1018	Kullager ...........................	0.850	9.59	1047	1.28	13.3
1046	Rullager ...........................	0.4 70	1.12	1047	0.71	63.4 j
1048	Rullagerhylsa.....................	0.400	2.03	1047	0.60	29.6 j
			22.41		6.44	28.7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Kugghjul med bearbetade kuggar.

Del nr	Benämning	Vikt kg-	Värde kr.	Rubrik	Tull kr.	Tull i procent av värdet
2520 B	Differentialdrev ..................	0.600	1.55	1064	0.08	" '' '' 0.0
2524 C	» ..................	O.ioo	0.69	1064	0.03	5.0
2597 B	Kardandrev........................	0.3 00	2.33	1054	0.12	5.0
3047 B	Kamaxeldrev .....................	0.7 00	1.38	1054	0.08	5.8
3048 B	» .....................	0.3 SO	0.86	1054	0.0 5	5.8
3301	Backdrev...........................	2.200	3.71	1054	0.26	7.0
3306	Halvfarts (bo .....................	2.2 00	3.97	1054	0,26	6.5
3313	Trippeldrev........................	1.000	2.42	1054	0.13	5.4
3300 B	Växellåda...........................	34.000	45.66	1054	4.08	8.9
1027	Differentialdrev ..................	1.050	2.12	1054	0.13	6.1
1043 B	Snäckdrev ........................	4.500	10.36	1054	0.54	5.2 j
1044 B	» ........................	4.400	15.47	1054	0.7 7	• 5,0 1
5137	Generatordrev....................	0.2 00	0.6 0	1054	0.08	5.0 i
			91.12		.....“Cse	7.2
	Cylindrar och kolvar.
3000 C	Cylinder ...........................	38.ooo	43 —	1035	19.—	44.2
3020 G	Kanna ..............................	1.000	2.16	1038	0.50	23.1
S 200	Cylinder ...........................	93.000	129.—	1036	27.90	21.6
S 200 D	> ...........................	139.000	300 —	1036	41,70	13.9
S 214	Kanna ..............................	2.000	6.4 8	1038	1 —	15.4
			480.64		90.10	18.7 \|
	Släta axlar, lager ej särskilt nämnda, vevaxlar och vevstakar.
2581	Kardanaxelbussning ............	0.180	0.42	1052	0.02	5,0
2505	Bakaxel..............................	3.000	6.35	1052	0.32	5,0
3042	Kamaxelbussning ...............	0.200	0.48	1052	0.0 2	5,o
3269 C	Svänghjul...........................	14.400	6,48	1052	0.86	13,8
3304	Backdrevbussning ..............	0.250	0.7 8	1052	0.04	5.o
3309	Bussning f. halvfart ............	0.140	0.3 7	1052	0.02	5.0
3320	Bussning ...........................	O.ioo	0.85	1052	0-02	5.o
2595 B	Kardanaxel ........................	5.600	5.18	1052	0.33	6.4
3031	Vevaxel lager .....................	0.480	0.56	1052	0.03	5.0
3032	» .....................	0.280	0.56	1052	0 03	5.0
3033	» .....................	0.2 80	0.5 2	1052	0.03	5,0
3043	Kamaxellager .....................	0.170	0.60	1052	0.08	5,o
1013	Bakaxel..............................	8.000	6.87	1052	0.48	7.0
1033	Differentialaxel ..................	0.900	1.86	1052	0.09	5.0
1034	Kardanaxel ........................	11.500	6.8 7	1052	0.6 9	lO.o
3024	Vevstake ...........................	0.62 0	2 —	1041	0.10	5.o
3030	Vevaxel ..........................	6.400	12.74	1041	0.64	5.o
3041	Kamaxel ..........................	1.450	4.82	1041	0.22	5.0
			57.26		3.9 7	6.9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Fjädrar och fjäderblud.

Del nr	Benämning	Vikt kg.	Värde kr.	Rubrik	Tull kr.	Tull i procent av värdet
3800	1 Fram fjäder ........................	8.000	4.8 2	788	1.60	37.0
3802 B	Fjäderblad nr 2..................	1.600	0.6 5	788	0.8 0	46.2
3803 B	» » 3..................	1.300	0.5 G	788	0.26	46.4
3806 B	» » 5..................	0.8ÖO	0.87	788	0.17	45.9
3806 B	» » 6..................	0.650	0.28	788	0.13	46.4
3824	Bakfjäder........................	19.ooo	11.86	788	3.80	33.5 i
3825 B	Fjäderblad nr 1..................	4.000	2.03	788	0.80	39.4
3826 B	» » 2..................	3.800	1.43	788	0.66	46.2
3827 B	» » 3..................	2.800	1.25	788	0.56	44.8
1077	Bakfjäder...........................	12.000	11.86	788	2.4 0	21.1
			33.61		10.68	31.8
	Maskindelar av mässing''.
3926	Kylare ..............................	12.100	27.65	930 A A	10.29	37.2 j
3925 C	» ...................	10.800	25.9 2	930 AA	8.76	33.8
3925 E	» ..............................	10.9 00	25.92	930 AA	9.2 7	35.8
S 540	» ............................	10.4 00	31.32	930 AA	8.84	28.2
			110.81		37.16	33.5 1
	Maskindelar av järn och järnplåt, ej särskilt nämnda.
2501	Bakaxelkåpa .....................	10.40 0	11.28	894 D	1.25	ll.i
2512 C	Differentialkåpa..................	1.950	2.94	883 D	0.2 9	lO.o
2513?C	» ..................	1.100	1.34	883 D	0.17	12.7
2526 b	Differentialkors ..................	0.4 00	1.47	896 D	O.os	5.4
2575	Kopplingsring..................	0.840	0.8 2	896 D	0.0 7	8.5
3001	Cylinderlock .....................	12.600	10.87	882 D	1.50	14.5 1
3023	Kannringar ............ per 100	4.000	20.87	884 D	1.04	5.o j
6207 B	Blandn. kammare ...............	0.760	4.58	895 D	0.23	5.o
3052 B	Ventil .................. per 100	8.400	18.06	896 d	1.68	9.3
3060 B	Avgasrör .........................	2.600	2.16	883 d	0.38	17.6
3062	Insugningsrör.....................	1.260	1.78	883 D	0.19	11.0
3100	Vevhus...........................	13.000	13.3 9	753 A	1.95	14.6
3321	Drivlläns ..........................	2.100	5.18	895 D	0.82	6.2
3311	Bromstrumma ....................	3.100	4.15	894 D	0.37	8.9
3328	Koppl. lameller ...... per 100	8.4 00	12.87	896"''D	1.68	13.1
3329	» ..... » »	8.400	13.44	896’D	1.68	12.5
3332	Kopplingstrumma ..............	0.900	2.20	895 D	0.14	6.4
3331	Drevaxel ...........................	1.200	2.16	895 D	0.18	8.3
2582	Kardanaxelrör.....................	7.ioo	7.52	894 D	0.85	11.8
5201	Tändstift ......................	0.116	1.08	896 D	0.05	5.0
3009 B	Cylinderlocksgavel...............	0.930	1.51	883 D	0.14	9.3
3101	Vevhuslock ........................	1.800	0.60	753 A	0.2 0	33.3
3369	Universalfläns.....................	0.8 60	1.12	895 D	0.13	11.6
3413	Växelband ........................	0.510	1.04	895 D	0.08	7.7
1001	Axelkåpa.........................	22.200	21.60	894 D	2.66	12.8
1028	Differentialkåpa................	3.200	4.28	894 D	0.38	8.9
1636	Kardanaxelrör.....................	14.200	13.22	894 D	1.70	12.9
			180.98		19.89	10.7

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 samt. 34 höft. (Nr 44.) 3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Ford-delar av järn och järnplåt (ej lack), andra än maskindelar.

Del nr	Benämning	Vikt kg-	Värde kr.	Rubrik	Tull kr.	Tull i procent \| av värdet
2566	Bromsbackar .....................	O.soo	0.86	883 E	0.12	14.0
2691	Framaxel...........................	7.600	9.—	894 EE	0.91	10.1
2694 B ;	Framspindel .....................	1.100	2.68	895 EE	0.17	6.3
2696 C	» ....................	0.860	0.82	896 E	0.0 7	8.5
2710	Spindelbult......................	0.180	0.2 7	896 E	0.0 1	14.»
2718		0.084	0.19	896 E	0.02	10.5
2717	Parallellstag.......................	1.600	2.16	895 EE	0.24	ll.l
2721 C	Krampa ......... .................	0.190	0.6 0	896 E	0.04	6.7
2725 B	Förbindelsestång ...............	0.8 70	1.04	895 EE	0.13	12.5
2733	V-stag'' ..............................	3.400	2.33	894 EE	0.41	17.6
2803 B	Hjulnav ...........................	1.750	3.50	895 EE	0.2 G	7.4
2815 C	» ...........................	2.000	2.59	895 EE	0.30	11.6 ;
2845 B	Fälg ................................	5.100	2.89	894 EE	0.6 1	21.1
2851 B	Ram, sidostycke..................	8.000	8 2 1	894 EE	0.96	11.7
2853	» , framstycke ...............	1.800	1.17	895 EE	0.2 7	23.1
2855	» , bakstycke..................	3.400	1.64	894 EE	0.41	25.0
3221	Strömfördelaredosa ............	0.25 0	0.9 5	896 E	0.05	5.3 i
3439	Bromspedal........................	0.510	0.91	S95 EE	O.os	8.8
3449	Kontrollaxel ....................	1.800	''0.91	895 EE	0.27	29.7
3075 B	Ramlager...........................	0.85 0	1.61	895 EE	0.13	8.6
3539	Rattstö dlager .................	0.840	1.04	895 EE	0.13	12.5
2510	Packdosa......... per 100	5.500	3.40	754 B	1.10	31.8
2510 A	Stålskiva ............... » 100	1.550	1.78	754 B	0.81	17.9
2529	Tryckning ........................	0.075	0.19	896 E	0.02	10.5
2557	Bromsbandsträckare...........	0.0 80	O.os	896 E	0.02	25.o
2562	Arm för d:o ...... per 100	4.860	17.28	896 E	0.S 7	5.o
\| 2714	Spindelbussning...... » 100	1.500	2.03	896 E	0.30	14.8
2721 B	Kulbult............................	0.100	0.2 4	896 E	0.02	8.3
2728	Kulskål................. per 100	4.000	4.75	896 E	0.S0	16.8
2827	Navfläns .....................	0.600	0.86	895 EE	0.0 9	25-7
1056	Bromsbackar .....................	2.400	2.89	883 E	0.36	12.5
! 1073	Bakaxelstag.....................	4.250	5.36	894 EE	0.51	9.5
1102	Fjäderhängsle.....................	0.3 25	0.48	896 E	0.07	14.6 i
nu	Nav .................................	3.600	4.45	894 EE	0.4 3	9.7
1113	Brunnstrumma ..................	3.600	2.68	753 B	0.54	20.1
1105 C	Bakhjul ...........................	26.soo	28.12	893 B	2.68	9.5
1100	Bussning ............ .............	0.145	0.48	896 E	0.03	6.3
1120	Ram, sidostycke...............	24.000	11.68	894 EE	2.8»	25.0
1106 C	Fälg .................................	8.000	6.7 0	894 EE	0.96	14.3
TT 25	Bromsfäste ........................	4.500	4.49	894 EE	0.54	19.0
			142.56		18.15	12.7 :
!	Lackerade järn- och järnplåtvaror, ej särskilt nämnda.
2800 E	Hjul, fram-......................	4.5 00	6.91	894 CC	2.12	30.7
2800 F	''> » ......................	5.000	6.91	894 CC	2.35	34.0
2814 H	» bak- ........................	9.500	12.14	! 894 ce	4.4 7	■ 36.8
2849	Reservfälgshållare ...............	5.500	4.49	; 894 ce	2.59	57.7
3503 D	Rattekrar...........................	0.6 5 0	1 I.»	i 895 ce	0.33	28.2
3512 C	Styrinrättning.....................	7.500	5.4 9	\| 894 ce	3.53	j 64.8
3900	Startvev ...........................	0.7 50	0.60	895 ce	0.38	63.3
3947 B	Kylareskydd .....................	1.600	1.78	749 C	0.80	46.2
4050	Motorhuv...........................	6.800	8.25	749 C	0.40	41-2
4800 B	Framskärm .....................	\| T.ooo	6.91	1 749 C	3.5 0	50.7
4803 G	Bakskärm..........................	5.200	5.6 2	1 749 C	2.60	46.3
4812	Fotsteg.............................	\| 4.200	2.16	749 C	2.io	97.2
4814 C	Sidoskärm .......................	; 3.300	2.55	i 749 C	1.66	64.7
4830	Fotsteg............................	1.300	0.86	749 C	0.65	75.o
7838	Vindskyddshållare..............	O.soo	0.99	895 ce	0.4 0	i 40.4

66. T 8 i

30.8 7

46.2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Bilaga H.

Utdrag ur belgiska tulltaxan rörande tullsatserna å automobiler
och vissa delar därav.

Einluhrzöllc per

100 kg.

Maximal-

taril

Fr. C.

Mini in al-tar i f

Fr. C.

cient

1100 Automobilwagen:

a) Gestelle mit oder ohne Motor, mit oder ohne Ivarosse rie,

im Stiickgewichte von:

4.000 kg. lind mehr ■ .......................................

2.000 bis 4,000 kg.:

1. Wagen lur Reisende...................................

2. andere ..................................................

weniger als 2,000 kg..............................................

b) Karosserie:

1. fur Automobilwagen zur Beförderung der Waren-.j

2. iur Automobilwagen zur Beförderung der Rei senden.

...........................................................j

c) Tragrahmen zu Gestellen, aus getriebenem Stahlbleeh

d) Felgen aus Eisen oder aus Stahl:

1. in geraden Stangen .....................................

2. Armaturen för Vollreifen von Lastautomobilen ...

3. andere............................................•''...............

e) Teile und lose Studie, nicht besonders tarifiert:

1. ledig ...........................................................

2. nicht ledig ......................................... ad val j

1101 Zubehödeile för Automobile, Wagen und Fahrräder, nicht;

besonders tarifiert, wie Scheinweder, Azetylengeneratoren,
Latemen, Hupen, Pneumatikpumpen, Gepäckhalter,
Laternenhalter, Pumpenhalter, Kleiderschutzer.
Kettenschutz usw........................................... ad val.:

ISO.—	1 O r£>
480.—	160.—
360.—	120.—
480.—	160.—
36.—	12.-
480.—	160.—
ISO.—	SO.—
36.—	12.-
60.—	20.—
60.—	20.—
480.—	160.—
36 %	12%
45%	15 %

^ -t Tf-t CO CO CO