Bevillningsutskottets betänkande Nr 42
Betänkande 1918:Bevu42
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
1
Nr 42.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1918 kl. J/» 6 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj ds proposition
till riksdagen med dels förslag till förordning om
ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften och dels förslag till förordning
om ändring i vissa delar av förordningen den
6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid
köp och byte av fondpapper, ävensom en inom riksdagen
väckt motion.
(l:a avd.)
Närvarande: herrar Hammarström, Röing, Jacob Larsson, Lyckholm, Elof Ljunggren,
Bäckström, frih. Fleming, Östberg, Jonsson i Hökhult, Rune, Nilsson i
Kristianstad, Berg i Staby, Knaust, Neess, Bärg i Katrineholm, Johansson
i Kullersta, Lithander, Jönsson i Fridhill och Hansson i Sölvesborg.
I proposition av den 12 mars 1918, nr 230, som hänvisats till
bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att antaga
dels följande
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 32 höft. (Nr 42.)
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
Förslag
till
förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914
angående stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, att 1, 3, 8, 20, 21, 25 och 27 §§, 36 §
2 mom., 47 § 1 mom. samt 54 och 55 §§ i förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften ävensom de till nämnda förordning
hörande tabellerna I och II skola, 1, 3, 8, 54 och 55 §§ i nedan angivna
delar, hava följande ändrade lydelse.
1 §■
I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna
till följande avdelningar:
Andra avdelningen:
Underdomstolar på landet ävensom vattendomstolar.
Fjärde avdelningen:
Rikets hovrätter — — — — statistiska centralbyrån; byggnadsstyrelsen;
patent- och registreringsverket, — — —--folkskole
överstyrelsen;
yrkesskoleöverstyrelsen; lantmäteristyrelsen med general
lantmäterikontoret;
—---— —--— _ _ _ _ _ _
vid Kungl. Maj:ts orden.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
3 §•
I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med
denna | tariff: |
|
| |
] | 2 | 3 | 4 | 5 |
Avel. | Avd. | Avd. | Avd. | Avd. |
Kr. ö. j Kr. I ö. I Kr. ö. I Kr. I ö. i Kr. I ö.
Bevis
» att begärd expedition icke utbekommits.........
» som meddelas borgenär enligt 57 § utsöknings
lagen
...................................................
» vederhäftighets- ..........................................
Resolution,
—!—fritt—
i ! ; i
. . -fritt—j----j---1
__fritt _L___!-i
, i
» på ansökning om förordnande för lantmätare
eller med honom i avseende på behörighet
till vissa förrättningar likställd tjänsteman
att verkställa lantmäteriförrättning i ändamål att
vinna avsöndring av jord, vattenfall, fiske eller
annan dylik lägenhet eller att verkställa ägostyckning
i Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens
län........................................................
fri--L
8 §•
Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade
av offentlig myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.
Aktiebrev i inländskt aktiebolag skall, innan brevet av bolaget utgives,
förses med stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp,
varå den i brevet avsedda aktie lyder, eller, om brevet utfärdats
å två eller flera aktier, av det belopp, varå aktierna sammanlagt
lyda; dock att, ifall enligt bolagets beslut för aktie skall
erläggas betalning med högre belopp än det, varå aktien lyder,
stämpeln skall beräknas i förhållande till det högre beloppet.
4 . Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
Upprättat aktiebrev skall; ändock att det icke blivit av aktieägaren
mottaget, anses såsom av bolaget utgivet, då aktieägaren
äger att detsamma bos bolaget utbekomma.
Aktiebrev i utländskt aktiebolag skall, innan det första gången
efter det aktiebrevet till riket inkommit härstädes belånas, försäljes
eller på vad sätt det vara må överlåtes, förses med stämpel
av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp, varå den i
brevet avsedda aktie enligt den i 16 § här nedan angivna beräkningsgrund
skall anses lyda, eller, om brevet utfärdats å två eller
flera aktier, av det belopp, varå aktierna enligt samma beräkningsgrund
sammanlagt lyda. Vad nu stadgats skall dock icke äga
tillämpning i fråga om aktiebrev i utländskt aktiebolag, som inkommit
hit till riket före den 1 oktober 1918 samt före samma
dag uppvisats hos magistrat i stad. Om sådant uppvisande samt
om dagen därför skall magistraten kostnadsfritt verkställa påteckning
å aktiebrevet.
Aktiebrev, som utan erläggande av betalning utfärdas såsom
ersättning för förkommet eller förstört sådant brev eller i utbyte
mot aktiebrev i samma bolag, är fritt från stämpel, därest det
nya aktiebrevet utfärdas å belopp, icke överstigande det, varå det
förkomna, förstörda eller utbytta aktiebrevet lytt, eller, om det nya
aktiebrevet skall ersätta flera äldre brev, dessas sammanlagda belopp,
samt det eller de äldre breven varit försedda med stämpel i
vederbörlig ordning eller icke skolat med stämpel beläggas.
Aktiebrev, som sålunda utfärdas utan att beläggas med den här
ovan för aktiebrev stadgade stämpel, skall förses med anteckning
om orsaken härtill.
För inländskt aktiebrevs behöriga stämpelbeläggning eller förseende
med anteckning om orsaken till underlåten stämpelbeläggning svare
ledamöterna i bolagets styrelse eller, ifall tillsynen över stämpelbeläggningen
enligt bolagets beslut uppdragits åt en eller flera av
dem, dessa ledamöter.
Se för övrigt 27 §.
Andelsbevis; se Lotibrev.
Intecknat skuldebrev; se Skuldebrev.
Interimsbevis, lnterimskvitto å aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis;
angående stämpelplikt se 27 §.
Invisning; lika med Växel.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 5
ottbrev, andelsbevis eller delalctighetsbevis i inländskt solidariskt bankbolag''
eller annat inländskt bolag, som driver bankrörelse, så ock i kommanditbolag
skall, innan brevet eller beviset av bolaget utgives,
förses med stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp,
varå den i brevet eller beviset avsedda lott eller andel lyder,
eller, om brevet eller beviset utfärdats å två eller flera lotter eller
andelar, av det belopp, varå lotterna eller andelarna sammanlagt
lyda; dock att, ifall enligt bolagets beslut för lott eller andel skall
erläggas betalning med högre belopp än det, varå lotten eller
andelen lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande till det högre
beloppet. Upprättat lottbrev skall, ändock att det icke blivit av
lottägaren mottaget, anses såsom av bolaget utgivet, då lottägaren
äger att detsamma hos bolaget utbekomma.
Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i utländskt bolag, som
driver bankrörelse, så ock i utländskt kommanditbolag skall, innan
det första gången efter det brevet eller beviset till riket inkommit
härstädes belånas, försäljes eller på vad sätt det vara må överlåtes,
förses med stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp,
varå den i brevet avsedda lott eller andel enligt den i 16 §
här nedan angivna beräkningsgrund skall anses lyda, eller, om
brevet eller beviset utfärdats å två eller flera lotter eller andelar,
av det belopp, varå lotterna eller andelarna enligt samma beräkningsgrund
sammanlagt lyda. Yad nu stadgats skäll dock icke äga
tillämpning i fråga om lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis
i dylikt bolag, som inkommit hit till riket innan den 1 oktober
1918 samt före samma dag uppvisats hos magistrat i stad. Om
sådant uppvisande samt om dagen därför skall magistraten kostnadsfritt
verkställa påteckning å lottbrevet, andelsbeviset eller delaktighetsbeviset.
Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis, som utan erläggande
av betalning utfärdas såsom ersättning för förkommet eller förstört
sådant brev eller bevis eller i utbyte mot lottbrev eller bevis i
samma bolag, är fritt från stämpel, därest det nya lottbrevet eller
beviset utfärdas å belopp, icke överstigande det, varå det förkomna,
förstörda eller utbytta lottbrevet eller beviset lytt, eller, om det
nya lottbrevet eller beviset skall ersätta flera äldre brev eller bevis,
dessas sammanlagda belopp, samt det eller de äldre breven eller
bevisen varit försedda med stämpel i vederbörlig ordning eller icke
skolat med stämpel beläggas.
Lottbrev eller bevis, som sålunda utfärdas utan att beläggas med
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
den här ovan för lottbrevet eller beviset stadgade stämpel, skall
förses med anteckning om orsaken därtill.
För den behöriga stämpelbeläggningen av inländskt lottbrev, andelsbevis
och delaktighetsbevis eller deras förseende med anteckning om
orsaken till underlåten stämpelbeläggning svare ledamöterna i bolagets
styrelse eller, ifall tillsynen över stämpelbeläggningen enligt
bolagets beslut uppdraga åt en eller flera av dem, dessa ledamöter.
Vad sålunda är stadgat gäller dock icke bevis å grundfondstillskott
i sparbanker.
Se för övrigt 27 §.
Lottsedel — — — — — — — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Obligation, — — — — --—. — ___ _ ____
Obligation, som utgivits i utlandet, skall, innan den första gången
efter det obligationen till riket inkommit härstädes belånas, försäljes
eller på vad sätt det vara må överlåtes, förses med stämpel
enligt nyssnämnda grund, där icke annorledes här nedan stadgas.
Sådan obligation vare fri från stämpel, därest genom vederbörande
magistrats påteckning å obligationen styrkes, att den blivit för
magistraten uppvisad före den 1 januari 1895. Å obligation, som
i utlandet utgivits och efter ingången av år 1895 men före den 1
juli 1917 inkommit i riket, äger innehavaren, om obligationen före
sistnämnda dag hos magistrat i stad uppvisas, kostnadsfritt bekomma
påteckning om dagen för uppvisandet. Obligation, som
blivit med sådan påteckning försedd, skall, då den första gången
därefter härstädes belånas, försäljes eller på vad sätt det vara må
överlåtes, beläggas med stämpel enligt de för obligation närmast
före den 1 juli 1917 gällande bestämmelser.
Sparkasseräkning eller därmed likartad räkning hos bank, annan kreditinrättning,
sparbank, bankir eller ekonomisk förening; lika med
Depositionsråkning. Dock må frihet från stämpel äga rum, om beloppet
av den ränta, som under ett kalenderår tillgodoföres insättare,
vare sig medlen innestått hela året eller blott en del
därav, icke uppgår till, i fråga om medel, som innestå i sparbank,
centralkassa för jordbrukskredit, jordbrukskassa eller annan ekonomisk
förening, 100 kronor och, i fråga om medel, som innestå
å sparkasseräkning hos bank, annan kreditinrättning eller bankir,
50 kronor.
Se för övrigt 54 och 55 §§.
Testamente om fast egendom — — — — — — — _ _ _ _ _ _
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 7
20 §.
Vill någon föra talan om återfående av stämpelavgift, som av
ämbets- eller tjänsteman debiterats eller i enlighet med dennes tillsägelse
blivit erlagd för sådan handling, vars stämpelbeläggning enligt
35 § skall i hovrätt granskas, må dylik talan inom sex månader från
det klandrade stämpelbeläggningen ägt rum anhängiggöras i den hovrätt,
varunder ämbets- eller tjänstemannen lyder. Part, som ej nöjes
åt hovrättens beslut, så ock advokatfiskalen i hovrätten, där han
finner sådant nödigt för bevarande av kronans rätt, äga över beslutet
anföra besvär, under villkor och i den ordning 30 kap. rättegångsbalken
stadgar i fråga om fullföljd av talan mot hovrätts slutliga utslag
i dit fullföljt tvistemål eller ärende rörande penningar eller sådant,
som kan skattas i penningar.
21 §•
Förmår i fall, som avses i 20 §, den, vilkens rätt är av skedd
stämpelbeläggning beroende, visa, att talan om återfående av för högt
debiterad stämpelavgift icke kunnat av honom föras i den ordning,
som i samma paragraf är föreskriven, ankomme efter därom gjord
ansökning på Konungen att efter prövning av föreliggande omständigheter
förordna om restitution av vad i stämpelavgift för mycket erlagts.
Yad sålunda är stadgat gälle ock, där någon i fall, varom i
detta kap. icke eljest är stadgat, måst vidkännas stämpelavgift, som
antingen alldeles icke bort utgå eller bort utgå med lägre belopp än
det erlagda.
25 §.
Då handling förses med beläggningsstämpel, skall denna, med
angivande av datum, makuleras genom lämplig påteckning, färg- eller
svartstämpling.
Den, som till offentlig myndighet ingiver handling, som skall
förses med dubbel beläggningsstämpel, skall, där icke enligt 34 § 1
mom. fjärde stycket stämpeln skall makuleras av vederbörande ämbetseller
tjänsteman, makulera den med nr 1 märkta delen, varemot den
andra delen makuleras av ämbets- eller tjänstemannen.
27 §.
Då aktiebrev, lottbrev, andelsbevis, delaktighetsbevis eller obligationer
enligt 8 § skola förses med stämpel, skall detta äga rum så
-
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
lunda, att stämpling av blanketterna till aktiebreven, lottbreven, bevisen
eller obligationerna sker genom generalpoststyrelsens försorg.
Den, som vill låta stämpla dylika blanketter, anmäle sig därom skriftligen
hos generalpoststyrelsen med bifogande av blanketterna samt
tvefald uppgift å dessas valör och antalet av varje valör. Generalpoststyrelsen
fastställer därefter det belopp, med vilket stämpel enligt
bestämmelserna i denna förordning skall utgöras, och låter, sedan det
erforderliga stämpelbeloppet blivit inbetalt, verkställa stämplingen.
Därest någon vill låta utfärda interimsbevis eller interimskvitton
å aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis, skall därom
hos generalpoststyrelsen skriftligen göras anmälan i ärendet med bifogande
av uppgift om det sammanlagda belopp, varå interimsbevis eller
interimskvitton skola utfärdas. Generalpoststyrelsen fastställer därefter
den stämpelavgift, som enligt bestämmelserna i denna förordning skall
utgöras för motsvarande aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis.
Sedan stämpelavgiften blivit hos generalpoststyrelsen nedsatt,
vare sig genom kontant inbetalning eller genom avlämnande av
bevis, att beloppet blivit för generalpoststyrelsens räkning insatt i bankinrättning,
som av generalpoststyrelsen godkännes, meddelar generalpoststyrelsen
bevis därom, varefter vederbörande äger att, efter anteckning
å interimsbevisen eller interimskvittona om generalpoststyrelsens
bevis och datum därför, utsläppa ifrågavarande interimsbevis eller
interimskvitton. Den, vilken hos generalpoststyrelsen nedsatt stämpelavgift
på sätt nu är sagt, åligger att inom två månader, efter det full
betalning för tecknad aktie eller tecknat lottbrev, andelsbevis eller
delaktighetsbevis skolat erläggas, till generalpoststyrelsen lämna uppgift
angående den omfattning, i vilken interimsbevis eller interimskvitton
blivit utgivna, samt därvid, i den mån rätt till tecknad aktie eller
tecknat lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis icke blivit förverkad,
för stämpelbeläggning avlämna samtliga de aktiebrev, lottbrev, andelsbevis
eller delaktighetsbevis, som svara mot de utgivna interimsbevisen
eller interimskvittona; och skall, i händelse det nedsatta beloppet överskjuter
den å aktiebreven, lottbreven, andelsbevisen eller delaktighetsbevisen
belöpande stämpelavgiften, överskottet till vederbörande återbetalas.
Underlåter någon att fullgöra vad honom sålunda åligger,
äge rätten, på framställning av generalpoststyrelsen, genom vite tillhålla
den försumlige att fullgöra sitt åliggande.
Talan mot generalpoststyrelsens beslut i fråga om stämpelbeloppet
fullföljes i enahanda ordning, som är stadgad för överklagande av
generalpoststyrelsens beslut i allmänhet.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.
36 §.
''.i
2. Finner advokatfiskalen på grund av anmärkning, som vid den
i 1 mom. omförmälda granskning förekommit, anledning att mot ämbetseller
tjänsteman anställa åtal för fel eller försummelse i avseende ä
stämpel beläggning, förfares på sätt 50 § stadgar. Advokatfiskalen vare
jämväl obetaget att, där lian för bevarande av kronans rätt finner
sådant nödigt, i hovrätten föra talan mot enskild part om utgivande
av felande stämpelbelopp. Angående klagan över hovrättens beslut i
sistnämnda fall galle vad i 20 § är föreskrivet.
47 §• ,.
2. Åsidosätter någon vad i 8 § finnes föreskrivet om stämpelbeläggning
av aktie- eller lottbrev eller andels- eller delaktighetsbevis,
då det utfärdas av inländskt aktiebolag, inländskt solidariskt
bankbolag, annat inländskt bolag, som driver bankrörelse, eller inländskt
kommanditbolag, böte tio gånger den felande stämpelns belopp;
dock vare minsta bot tjugufem kronor.
Till enahanda ansvar vare den förfallen, som belånar, försäljer
eller på vad sätt det vara må överlåter aktiebrev i utländskt aktiebolag
eller lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i utländskt
bolag, som driver bankrörelse, så ock i utländskt kommanditbolag,
utan att handlingen är försedd med i 8 § föreskriven stämpel eller
sådan påteckning av magistrat, som där omförmäles.
Utgiver någon interimsbevis eller interimskvitto i annan ordning
än i 27 § stadgas, böte tio gånger det belopp, varmed motsvarande
aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis skolat stämpelbeläggas,
dock minst tjugufem kronor. Den som mot bättre vetande
lämnar oriktiga uppgifter angående den omfattning, i vilken interimsbevis
eller interimskvitton i anledning av meddelat tillstånd blivit utfärdade,
samt därigenom föranleder, att hos generalpoststyrelsen nedsatt
stämpelavgift eller del därav återbetalas, böte tio gånger det av
sådan anledning återbetalade beloppet, dock minst tjugufem kronor.
54 §.
Den i8§ — — — — — utgöras.
Bank, som — — — — — — säkerhet.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 32 höft. (Nr 42)
2
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
Sedan anmälan, varom nu blivit sagt, inkommit till Kungl.
Maj:ts befallningshavande och avfordrad säkerhet blivit av Kung],
Maj:ts befallningshavande godkänd och avlämnad, skall Kungl. Maj:ts
befallningshavande för banken utfärda bevis, att hinder icke möter
för banken att i den i denna paragraf omförmälda ordning fullgöra
erläggandet av stämpelavgiften; och skall genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes
försorg på bankens bekostnad kungörelse om bevisets
meddelande en gång införas i Post- och inrikes tidningar, varjämte
Kungl. Maj:ts befallningshavande därom särskilt underrättar generalpoststyrelsen.
Kungl. Maj:ts befallningshavande skall ock förordna
ett ombud att hos banken utöva den befattning, varom i denna förordning
stadgas; och skall därvid iakttagas att, därest tillsyningsman
enligt 10 § i förordningen den 6 november 1908 angående en
särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper redan blivit
vid banken utsedd för någon del av den tid, varom fråga är, denne
tillsyningsman skall förordnas till dylikt ombud, samt att i övrigt skall,
därest så lämpligen kan ske, vid bankbolag till sådant ombud utses det
allmänna ombud, som av bankinspektionen jämlikt gällande lag om
bankrörelse förordnats för bolaget.
Den inbetalning, varom ovan blivit stadgat, skall verkställas hos
generalpoststyrelsen inom utgången av mars månad, och skall, då sådan
inbetalning sker, tillika ingivas ett av förstnämnda ombud efter granskning
av bankens — — — — erlägga.
Verkställes icke — — — —- rättighet.
Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om bank skall äga motsvarande
tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank,
bankir eller ekonomisk förening.
55 §.
Bank, som — — — — inlåningsrörelse.
Tredskas banken — -— — — fälla.
Vad ombudet — — — - bevis.
Yppar ombudet — — — — uppkommit.
Ombudet skall -— — — — befallningshavande.
Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om bank skall äga motsvarande
tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank,
bankir och ekonomisk förening.
Bevillningsutskottets betänkande AV 42. 11
Tabell I
utvisande kapitalvärdet, efter eu räntefot uv 5 %, uv eu livränta eller annan förmån, som vid
slutet uv varje år under eu persons av mankön livstid utgår med belopp eller till värde av
t krona (grundad å statistiska centralbyråns dödlighetstabell för årtiondet 1901—1910).
Ålder | Kapitalvärde | Ålder | Kapitalvärdo | Ålder | Kapitalvärde | Ålder | Kapitalvärde |
0 | 15.70 | 30 | 15.76 | 60 | 9.85 | 90 | 1.8 5 |
1 | 17.24 | 31 | 15.65 | 61 | 9.56 | 91 | 1.7 2 |
2 | 17.52 | 32 | 15.58 | 62 | 9.27 | 92 | 1.59 |
;s | 17.00 | 33 | 15.4 1 | 63 | 8.96 | 93 | 1.48 |
4 | 17.63 | 34 | 15.2 7 | 64 | 8.67 | 94 | 1.3 5 |
5 | 17.6 2 | 35 | 15.18 | 65 | 8.3 0 | 95 | 1.25 |
o | 17.60 | 86 | 14.0 9 | 66 | 8.0 5 | 96 | 1.17 |
7 | 17.56 | 37 | 14.84 | 67 | 7.78 | 97 | 1.12 |
8 | 17.51 | 38 | 14.6 9 | 68 | 7.43 | 98 | 1.03 |
9 | 17.45 | 39 | 14.53 | 69 | 7.11 | 99 | 0.9 0 |
10 | 17.88 | 40 | 14.86 | 70 | 6.so | 100 | 0.81 |
It | 17.81 | 41 | 14.2 0 | 71 | 6.48 | 101 | 0.69 |
12 | 17.23 | 42 | 14.02 | 72 | 6.17 | 102 | 0.55 |
13 | 17.14 | 43 | 18.8 5 | 73 | 5.80 | 103 | 0.40 |
14 | 17.05 | 44 | 13.06 | 74 | 5.0 0 | 104 | 0.23 |
15 | 16.95 | 45 | 13.4 7 | 75 | 5.25 |
|
|
to | 16.86 | 46 | 13.2 7 | 76 | 4.9 5 |
|
|
17 | 16.7 7 | 47 | 13.07 | 77 | 4.6 <5 |
|
|
18 | 16.09 | 48 | 12.86 | 78 | 4.3 8 |
|
|
19 | 16.6 2 | 49 | 12.64 | 79 | 4.11 |
|
|
20 | 16.55 | 50 | 12.41 | 80 | 3.85 |
|
|
21 | 16.49 | 51 | 12.18 | 81 | 3.60 |
|
|
22 | 16.43 | 52 | 11.95 | 82 | 3.3 5 |
|
|
23 | 16.37 | g 53 | 11.71 | 83 | 3.12 |
|
|
24 | 16.3 0 | 54 | 11.40 | 84 | 2.89 |
|
|
25 | 16.22 | 55 | 11.21 | 85 | 2.6 9 |
|
|
26 | 16.14 | 56 | 10.96 | 86 | 2.50 |
|
|
27 | 16.05 | 57 | 10.6 9 | 87 | 2.3 2 |
|
|
28 | 15.9 6 | 58 | 10.41 | 88 | 2.14 |
|
|
29 | 15.86 | 59 | 10.13 | 89 | 1.98 |
|
|
Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.2 5. Utgår den
vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.375. Utgår den vid början av varje år, ökas det med 1.
12 Bevillningsui»kottets betänkande Nr 42.
Tabell II
utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 %, av en livränta eller annan förmån, som vid
slutet av varje år under en persons av kvinnkön livstid utgår med belopp eller till värde av
1 krona (grundad å statistiska centralbyråns dödlighetstabell för årtiondet 1901—1910).
Ålder j | Kapitalvärde | Ålder | Kapitalvärde | Ålder | Kapitalvärde | Ålder | | Kapitalvärde |
0 1 | 16.13 | • 30 | 16.00 | 60 | 10.36 | 90 | 2.10 |
1 | 17.33 | 31 | 15.90 | 61 | 10.06 | 91 | 1.95 |
2 | 17.59 | 32 | 15.80 | 62 | 9.76 | 92 | 1.80 |
3 | 17.63 | 33 | 15.69 | 63 | 9.4 5 | 93 | 1.6 7 |
4 | 17.6» | 34 | 15.58 | 64 | 9.13 | 94 | 1.55 |
5 | | 17.6S | 3B | 15.46 | 65 | 8.81 | 95 | 1.42 |
6 | 17.66 | 36 | 15.34 | 66 | 8.49 | 96 | 1 . 1.34 |
7 | 17.63 | 37 | 15.21 | 67 | 8.16 | 97 | 1.29 |
8 | 17.58 | 38 | 15.08 | 68 | 7.83 | 98 | 1.2 2 |
9 | 17.53 | 39 | 14.94 | 69 | 7.51 | 99 | 1.12 |
It) | 17.47 | 40 | 14.80 | 70 | 7.18 | 100 | 1.02 |
11 | 17.40 | 41 | 14.65 | 71 | 6.85 | 101 | 0.91 |
12 | 17.33 | 42 | 14.49 | 72 | 6.52 | 102 | 0.80 |
13 | 17.2 5 | 43 | 14.33 | 73 | 6.21 | 103 | 0.6 4 |
14 | 17.18 | 44 | 14.16 | 74 | 5. so | 104 | 0.4 7 |
15 | 17.11 | 45 | 13.98 | 75 | 5.5 7 | 105 | 0.26 |
16 | 17.04 | 46 | 13.79 | 76 | 5.2 7 |
|
|
17 | 16.9 7 | 47 | 13.59 | 77 | 4.9 7 |
|
|
18 | 16.91 | 48 | 13.39 | 78 | 4.70 |
|
|
19 | 16.84 | 49 | 13.18 | 79 | 4.41 |
|
|
20 | 16.77 | 50 | 12.96 | 80 | 4.14 |
|
|
21 | 16.71 | 51 | 12.7 4 | 81 | 3.88 |
|
|
22 | 16.64 | 52 | 12.50 | 82 | 3.6a |
|
|
23 | 16.57 | 53 | 12.26 | 83 | 3.3 9 |
|
|
24 | 16.50 | 54 | 12.01 | 84 | 3.16 |
|
|
25 | 16.4 2 | 55 | 11.75 | 85 | 2.96 |
|
|
26 | 16.34 | 56 | 11.49 | 86 | 2.76 |
|
|
27 | 16.2 7 | 57 | 11.22 | 87 | 2.58 |
|
|
28 | 16.13 | 58 | 10.94 | 88 | 2.41 |
|
|
29 | 16.09 | 59 | 10.66 | 89 | 2.2 5 |
|
|
Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.25. Utgår den
vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.375. Utgår den vid början av varje år, ökas det med 1.
Denna förordning träder i kraft i vad angår tabellerna I och II
den 1 augusti 1918 och i övrigt den 1 oktober 1918.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 4''d.
IB
dels ock följande
Förslag
till
förordning om ändring i vissa delar av förordningen den ti november 1908
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte
av fondpapper.
Härmed förordnas, att 1, B och 10 §§ i förordningen den 6 november
1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
skola, B § i nedan angivna delar, hava följande ändrade lydelse:
1 §’
Vid överlåtelse av fondpapper genom köp eller byte skall erläggas
en särskild avgift till belopp och i den ordning, här nedan sägs.
Med fondpapper förstås i denna förordning aktier, lotter i solidanska
bankbolag (banklotter) samt lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis
i andra bolag, som driva bankrörelse, eller i kommanditbolag
ävensom obligationer; och anses som obligation enligt denna
förordning jämväl förskrivning, vilken, ändock att den ej betecknats
som obligation, jämlikt förordningen angående stämpelavgiften skall
lika med obligation stämpelbeläggas.
Lika med överlåtelse av fondpapper anses överlåtelse av rätt till
teckning av sådana värdepapper eller, där teckning skett, överlåtelse
av den därpå grundade rätt.
3 §•
3. Stämpelplikt äger icke rum i följande fall, nämligen:
Motion.
I ( Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
e) i fråga om aktiebrev, i utländskt aktiebolag, lottbrev, andelsbevis
eller delaktighetsbevis i utländskt bolag, som driver bankrörelse,
eller i utländskt kommanditbolag samt obligation vid sådan överlåtelse’
då enligt förordningen angående stämpelavgiften handlingen skall före
utlämnandet eller före överlåtelsen förses med särskild stämpel.
§ 10.
Tillsyn över efterlevnaden av de i denna förordning givna föreskrifter
tillkommer överståthållarämbetet och Konungens befallningshavande
i länen.
Denna tillsyn utövas genom särskilda tillsyningsmän, som utses av
överståthållarämbetet för rörelse, som drives inom Stockholm, och eljest
av Konungens befallningshavande i vederbörande län; och skall därvid
iakttagas att, därest med avseende å viss rörelse någon redan blivit
förordnad till ombud enligt 54 § i förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften för tid, varom fråga är, denne skall
utses till tillsyningsman beträffande samma rörelse, samt att i övrigt
skall, därest så lämpligen kan ske, vid bankbolag till tillsyningsman
utses det allmänna ombud, som av bankinspektionen jämlikt gällande
lag om bankrörelse förordnats för bolaget.
Nämnda tillsyningsman äga uppbära dels särskilt arvode, som
på förslag av överståthållarämbetet eller Konungens befallningshavande
lastställes av Konungen, dels ock vid resor i och för uppdragets fullgörande
resekostnads- och traktamentsersättning enligt tredje klassen
i gällande resereglemente.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1918.
1 en inom andra kammaren väckt motion nr 380, som jämväl
hänvisats till bevillningsutskottet och av utskottet behandlats i förevarande
sammanhang, har herr Anderson i Knapasjö hemställt, »att
riksdagen måtte besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition, nr
230, som erfordras för avhjälpande av i motionen påvisade brister i
förslaget till förordning om stämpelskatt».
lieniUnhif/mtskottefs betänkande Nr 42. 15
I skrivelse til] Kung]. Maj:t den 5 juni 1917, nr 261, (läri riksdagen
tillkännagav sina beslut i vissa stämpelbeskattningen rörande
frågor, anhöll riksdagen tillika, att Kung], Maj:t ville verkställa utredningar
och till riksdagen avlåta författningsförslag i åtskilliga andra
dylika frågor, varjämte riksdagen i övrigt gjorde uttalanden i sådana
frågor. Med anledning dels av vad i riksdagens berörda skrivelse anförts
och dels av andra i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
närmare angivna förhållanden har Kungi. Maj:t nu förelagt riksdagen
ifrågavarande förslag till ändringar i stämpelförordniugen den
19 november 1914 och i fondstämpelförordningen den 6 november 1908,
vilka till sin innebörd äro av olika beskaffenhet, i det att de delvis
avse endast smärre jämkningar i gällande bestämmelser, medan de däremot
i andra delar äro av större betydelse.
Ur berörda synpunkt torde främst böra beaktas, att propositionen
innehåller förslag om stämpelbeskattning av utländska aktie- och lottbrev
rn. ni. För närvarande äro ju sådana värdepapper — i motsats
till vad som gäller om utländska obligationer — icke underkastade
någon stämpelavgift, motsvarande den emissionsstämpel, vilken drabbar
inländska aktier och lottbrev vid utgivandet. Att de utländska värdepapperen
undgått stämpelbeskattning i detta avseende, torde hava berott
därpå, att sådana papper förr ansetts icke i någon mera avsevärd
mängd förekomma inom landet och således vara utan vidare betydelse
såsom skatteobjekt. Numera synes det emellertid enligt vad statskontoret
anfört kunna antagas, att utländska aktier övergått på svenka händer
i icke obetydlig myckenhet, vadan de såsom skatteobjekt icke längre
skulle kunna anses betydelselösa.
I sin berörda skrivelse hade riksdagen också anhållit, bland annat,
om utredning, huruvida aktier och andra andelsbevis i utländska företag
lämpligen borde bliva föremål för stämpelplikt, innan de härstädes
belånades, försåldes eller på annat sätt överlätes, ävensom, därest utredningen
därtill gåve anledning, om framläggande för riksdagen av
förslag i ämnet.
Grundtanken i det nu med anledning härav framlagda förslaget
är, att utländska aktier och lottbrev in. in. skola, med hänsyn till stämpelplikten,
i möjligaste mån likställas med inländska dylika papper.
Beträffande skattens tekniska anordning har dock likheten ej låtit sig
fullständigt genomföras. Såsom departementschefen framhållit kunde
det visserligen ifrågasättas, att då aktiebrev, lottbrev, andelsbevis och
delaktighetsbevis i inländska företag skola förses med stämpel före utgivandet,
skyldighet att utgöra stämpelavgift för motsvarande utländska
värdehandlingar borde inträda redan i och med dessas införande i riket.
Redogörelse,
för propositionens
lunch Ml.
16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
Men då en bestämmelse i sådan riktning ansetts ur kontrollsynpunkt
vara omöjlig, har förslaget lagts efter de av riksdagen angivna linjerna.
[ fråga om övergången till den föreslagna nya ordningen med
stämpelskyldighet för ifrågavarande utländskå värdepapper utgår förslaget
därifrån, att frihet från stämpelavgift bör äga rum för sådan
handling, som före ikraftträdandet av blivande bestämmelser i ämnet
inkommit till riket, detta dock endast för såvitt förhållandet styrkes i
viss föreskriven ordning.
Berörda förändringar i stämpelförordningen hava ansetts påkalla
jämväl vissa ändringar i fondstämpelförordningen. Sålunda har begreppet
fondpapper utvidgats att omfatta alla de slag av handlingar, vilka
enligt nyss omförmälda förslag skulle komma att underkastas beskattning.
Denna ändring har synts lämpligast kunna åvägabringas på det
sätt, att de i 1 § av fondstämpelförordningen upptagna värdehandlingar
uppräknas utan angivande av åtskillnad mellan inländska eller utländska
handlingar. — Vidare har en ändring ansetts böra vidtagas i 3
§ tredje momentet e) i fondstämpelförordningen, i det att där stadgade
befrielse från stämpelplikt i fråga om obligation vid sådan överlåtelse,
då enligt förordningen angående stämpelavgiften obligationen skall
före överlåtelsen förses med särskild stämpel, jämväl ansetts böra utsträckas
till att avse de utländska värdehandlingar, vilka genom de ifrågasatta
ändringarna i sistnämnda förordning skulle göras till föremål för
beskattning. Skälen till befrielse från stämpelplikt hava ansetts vara
för båda fallen desamma. Den föreslagna nya stämpelavgiften vore
nämligen att jämställa med en emissionsstämpel, och den överlåtelse, då
berörda stämpelavgift skulle utgöras, vore alltså att anse såsom ett
slags första utgivande av vederbörande handling; vid en sådan överlåtelse
borde icke därjämte en omsättningsskatt enligt fondstämpelförordningen
utkrävas.
Slutligen må i detta sammanhang nämnas att vid inom utrikesdepartementet
verkställd utredning av frågan, huruvida gällande traktater
med främmande makter eller andra utrikespolitiska hänsyn kunde
anses lägga hinder i vägen för införandet av ifrågavarande nya stämpelskatt,
det befunnits, att så icke torde vara förhållandet, därest skatten
drabbade från alla länder inkommande värdehandlingar av ifrågavarande
slag lika samt värdehandlingarna icke rönt en ogynnsammare
behandling än motsvarande svenska.
I riksdagens ovannämnda skrivelse den 5 juni 1917 berördes även
frågan om stämpelbeläggninc/en av interimsbevis och interim skvitton.
17
Bevillningsutskottets betänkande. Nr 42.
Enligt förordningen don 1!) november 1914 angående stämpelavgiften
skulle pr omess å aktiebrev eller å lottbrev stämpelbeläggas
lika med sådana brev. 1 27 § stadgades vidare, att, då aktiebrev,
lottbrev, promesser, andelsbevis, delaktighetsbevis eller obligationer
skulle förses med stämpel, detta skulle äga rum sålunda, att stämpling
av blanketterna till dylika handlingar skulle ske genom generalpoststyrelsens
försorg.
På Kungl. Maj:ts därom framställda förslag uteslöt 1917 års riksdag
ur stämpelförordningen rubriken »promess» å aktiebrev och lottbrev
och införde i stället stämpelplikt för interimsbevis och interimskvitto
å dylika handlingar. Då till följd härav jämväl ur § 27 uteslöts
»promess», upptogs emellertid icke i dess ställe interimsbevis och
interimskvitto, utan skulle jämlikt Kungl. Maj:ts förslag dessa handlingar,
i avbidan på närmare prövning av framställda förslag till definitivt
ordnande av denna angelägenhet, tills vidare stämpelbeläggas av
den, som utgåve vederbörande aktiebrev eller lottbrev.
I fråga om den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen beträffande
stämpelbeläggning av interimsbevis uttalade riksdagen i sin ovan
berörda skrivelse, att nämnda anordning syntes icke i allo tillfredsställande.
Då emellertid föredragande departementschefen uttryckligen
betecknat anordningen såsom en provisorisk lösning av frågan, syntes
riksdagen kunna uttala sin förvissning därom, att Kungl. Maj:t skulle,
efter verkställd ytterligare utredning i ämnet, till 1918 års riksdag avlåta
förslag till de ändringar, vartill utredningen kunde giva anledning.
Det förslag till frågans lösning, som nu framlagts, upptar dels
ett tillägg till 27 § i stämpelförordningen avseende interimsbevis och interimskvitton,
beträffande vilket tillägg utskottet tillåter sig att hänvisa
till propositionen, och dels såsom följd härav en del övervägande redaktionella
ändringar i andra delar av stämpelförordningen. Under rubrikerna
aktiebrev och lottbrev i 8 § hava sålunda uteslutits de stycken,
som handla om stämpelbeläggning av interimsbevis och interimskvitton,
varjämte under rubrikerna interimsbevis och interimskvitton
i samma paragraf upptagits hänvisning till 27 §. I 20 § har 2 mom. uteslutits
såsom överflödigt, i följd varav även redaktionella ändringar
måst vidtagas i 21 och 36 §§, som innehålla hänvisningar till 20 §.
Slutligen ha i 47 § införts ansvarsbestämmelser.
Propositionen upptager vidare ett förslag angående räntestämpeln
å sparkasse- och därmed likartade räkningar.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 32 käft. (Nr 42.)
3
18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
Vid 1917 års riksdag beslöts omläggning av den förutvarande
kapitalstämpeln å vissa bankräkningar till en räntestämpel. Därvid
utsträcktes stämpelskyldigheten jämväl till vissa bankräkningar, vilka
förut icke drabbats av stämpel, däribland sparkasseräkning eller
därmed likartad räkning hos bank, annan kreditinrättning, sparbank
eller bankir. Beträffande sådan räkning stadgades, att den skulle draga
en stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av räntebeloppet; dock
att frihet från stämpel finge äga rum, om beloppet av den ränta, som
under ett kalenderår tillgodofördes insättare, vare sig medlen innestått
hela året eller blott en del därav, icke uppginge till, i fråga om medel,
som innestode i sparbank, 100 kronor och, i fråga om medel, som innestode
å sparkasseräkning hos bank, annan kreditinrättning eller bankir,
50 kronor.
Då riksdagen genom skrivelsen den 5 juni 1917 meddelade sitt
beslut i denna del, framhöll riksdagen tillika önskvärdheten därav,
att insättningar å sparkasseräkning i sådan centralkassa för jordbrukskredit,
som omtalas i lagen den 18 juni 1915, innefattande
vissa bestämmelser om centralkassor för jordbrukskredit, ävensom insättningar
å liknande räkning i andra kooperativa kassor icke måtte
drabbas av räntestämpel i större utsträckning än insättningar i sparbank,
och anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t ville taga frågan i övervägande
och, om förhållandena därtill föranledde, förelägga riksdagen
förslag till särskilda bestämmelser i ämnet.
Propositionen i denna del avser att, vad räntestämpeln angår, med
sparbank likställa centralkassa för jordbrukskredit, jordbrukskassa eller
annan ekonomisk förening. Härvid går förslaget så till vida utöver
vad riksdagens ovanberörda uttalande i ämnet omedelbart föranlett,
att den utsträckta stämpelfriheten kommer att gälla ej endast i fråga
om sparkasseräkning utan även beträffande annan likartad räkning,
där sådan kan förekomma. Såsom en följd av detta förslag — vilket
hänför sig till stämpelförordningens 8 §, rubriken »sparkasseräkning» —
har jämväl föreslagits, att 54 och 55 §§ i samma författning skulle
ändras så, att de uttryckligen angivas avse även ekonomiska föreningar.
I detta sammanhang anser sig utskottet slutligen böra erinra därom,
att i propositionen ytterligare beröras två ämnen, beträffande vilka
i 1917 års förenämnda riksdagsskrivelse utredning likaledes begärdes,
nämligen i fråga om dels kontrollen över fullgörande av skyldigheten att söka
lagfart dels ock ifrågasatt beskattning av utländska lottsedlar. Av skäl,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 19
för vilka i departementschefens anförande till statsrådsprotokollet närmare
redogöres, hava emellertid utredningarna i fråga ansetts icke böra
föranleda någon framställning från Kungl. Maj:ts sida.
Utöver de förslag, som ovan omnämnts, innefattar förevarande
proposition även vissa övriga ändringsförslag beträffande stämpel- och
fondstämpelförordningarna, på sätt här nedan närmare beröres.
I 10 § av förordningen den 6 november 1908 angående eu särskild
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, sådant nämnda
lagrum lyder enligt förordning den 1 juni 1912, stadgas, att tillsynen
över behöriga fullgörandet av de i fondstämpelförordningen givna föreskrifter
tillkommer överståtliållarämbetet och Kungl. Maj:ts befallningsliavande
i länen, att sådan tillsyn utövas, vad angår annan fondhandlare
än solidariskt bankbolag och bankaktiebolag, genom särskilda, av överståthållarämbetet
eller Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedda tillsyningsman,
men att, beträffande dylika bolag, tillsynen skall, med
undantag för vissa fall, utövas genom de av bankinspektionen jämlikt
gällande banklag utsedda allmänna ombud.
Genom förordningen den 19 juni 1917 om vissa ändringar i förordningen
den 19 november 1914 angående stämpelavgiften infördes
stämpel för vissa fall å räntebesked, räntekupong, kvittens eller annan
anteckning, varigenom insättare bos bank tillgodofördes eller erkände
sig hava mottagit ränta å penningar, som hos banken innestode. I
ett till stämpelförordningen fogat nytt kapitel stadgades emellertid i
54 §, att bank vore berättigad att under viss kontroll av ett av Kungl.
Maj:ts befallningshavande vid banken förordnat ombud för samtliga
insättare på en gång för helt år och utan användning av stämpel hos
generalpoststyrelsen inbetala ett belopp, motsvarande den stämpelavgift,
som under nästföregående år skolat utgöras. Vad i förordningen sålunda
föreskrevs i fråga om bank, skulle enligt särskild bestämmelse äga motsvarande
tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank
och bankir.
Förslag till ändring av ifrågavarande bestämmelser har nu förelagts
riksdagen med anledning närmast av en av bankinspektionen
gjord framställning i syfte, att tillsynen över bankernas fullgörande av
deras skyldighet i olika hänseenden i fråga om stämpelplikt måtte för
varje bank komma att utövas genom en och samma person. Denna
angelägenhet har ansetts böra ordnas så, att, därest ombud eller tillsyningsman
enligt vare sig stämpelförordningen eller fondstämpelför
-
20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
ordningen redan utsetts, detta ombud eller denne tillsyningsman tillika
skall, då fråga därom uppkommer, förordnas att utöva den kontroll,
som enligt den andra förordningen skall äga rum, att, när ombud och
tillsyningsman samtidigt skola utses, därtill skall förordnas samma person,
samt att ett sammankopplande av uppdraget såsom allmänt ombud
vid bank med utövande av kontrollen över stämpelbeläggningen
därstädes visserligen ej skall vara ovillkorligt men dock bör äga rum,
där så lämpligen kan ske.
Den sålunda föreslagna anordningen har ansetts böra medföra
en ändring jämväl i annat avseende, nämligen i fråga om ersättningen
till tillsyningsmännen enligt 1908 års förordning. Enligt gällande
lag om bankrörelse skola arvodena till de allmänna ombuden erläggas
av vederbörande bankbolag Då sådant ombud haft att utöva tillsyn
enligt 1908 års förordning, har någon särskild ersättning hittills icke
utgått därför, utan har det enligt lagen om bankrörelse utgående arvodet
bestämts med hänsyn härtill. Då det nu föreslagits, att tillsyn å
efterlevnaden av 1908 års förordning icke ovillkorligen skall behöva
utövas av vederbörande allmänna ombud, har det ansetts vara lämpligast,
att ersättningen beräknas för vartdera uppdraget särskilt, även om
båda uppdragen skulle vara förenade i en hand.
I stämpelförordningen ha ytterligare föreslagits några smärre ändringar.
Härom ävensom angående förslagens ikraftträdande har departementschefen
enligt det vid ifrågavarande proposition fogade statsrådsprotokollet
anfört följande:
»I 1 § torde sålunda ordet »överintendentsämbetet» böra utbytas
mot »byggnadsstyrelsen». De i Kungl. Maj:ts propositioner den 15
februari 1918 angående upprättande av praktiska ungdomsskolor och
den 15 mars 1918 med förslag till vattenlag ifrågasatta nya statsmyndigheterna
torde, i händelse nämnda propositioner bifallas, lämpligen
böra hänföras, vattendomstolarna till andra avdelningen och yrkesskoleöverstyrelsen
till fjärde avdelningen.
Genom lag den 14 juni 1917 om ändring i vissa delar av utsökningslagen
infördes i 57 § av nämnda lag det stadgande, att då
för utmätnings vinnande fordringsbevis avlämnas till utmätningsman,
han skall därom meddela borgenären bevis. Förslaget om berörda
lagändring framlades för 1917 års riksdag genom proposition den 15
maj 1917, nr 239. Anledningen till stadgandet var önskvärdheten av
att gent emot en oredlig utmätningsman äga bevis om ingivandet av
21
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
fordringshandlingen. Det intresse, som därigenom skulle tillgodoses,
var sålunda lika mycket ett statens som den enskilde borgenärens.
Dåvarande chefen för justitiedepartementet, vilken föredrog ärendet i
statsrådet, yttrade härom, att det syntes lämpligt, att beviset utfärdades
utan avgift och att utmätningsmannen ägde att, då sökanden
bodde å annan ort eller sådant eljest erfordrades, sända beviset till
sökanden såsom tjänstebrev. Genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 14
december 1917 angående ändrad lydelse av § 15 i förordningen den 7
december 1883 angående expeditionslösen har också stadgats, att bevis,
som meddelas borgenär enligt 57 § utsökningslagen, skall utfärdas utan
lösen. T enlighet härmed torde jämväl i förordningen angående stämpelavgiften
böra meddelas bestämmelse av motsvarande innehåll.
Genom förordning den 27 juni 1916 om vissa ändringar i förordningen
den 19 november 1914 angående stämpelavgiften, infördes i
3 § av sistnämnda förordning under rubriken resolution ett stadgande
av innehåll, att resolution på ansökning om förordnande för lantmätare
eller med honom i avseende på behörighet till vissa förrättningar likställd
tjänsteman att verkställa ägostyckning i Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län skulle vara fri från
stämpelavgift. Detta stadgande hade sin grund i de undantagsbestämmelser,
som för nämnda fem län gälla i fråga om ägostyckning och
jordavsöndring. Då emellertid dessa undantagsbestämmelser genom lagen
den 19 juni 1917 om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 25 juni 1909
om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning gjorts tillämpliga
jämväl å Värmlands län, torde åt ovannämnda stadgande i stämpelförordningen
böra givas en motsvarande utsträckning.
I 8 § har under rubriken obligation vidtagits ett par uteslutande
redaktionella ändringar, avseende allenast att åvägabringa överensstämmelse
med de föreslagna nya bestämmelserna rörande aktiebrevs stämpelbeläggning.
25 § av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften
innehåller i första stycket stadgande om att, då handling förses
med beläggningsstämpel, denna skall på angivet sätt makuleras, varefter
i andra stycket lämnas föreskrift om vem, som skall verkställa makuleringen.
Därvid hänvisas i visst avseende till 34 § 3 stycket av samma förordning.
Genom förordning den 27 juni 1916 om vissa ändringar i förordningen
den 19 november 1914 angående stämpelavgiften gavs emellertid
åt berörda § 34 en annan lydelse, varigenom den i § 25 oförändrat
kvarstående hänvisningen kommit att bliva missvisande. I anledning
härav har nu rättelse i berörda hänseende föreslagits.
Utskottet.
22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
Slutligen torde de i 12 § av förordningen angående stämpelavgiften
omförmälda tabeller, vilka grundats på statistiska centralbyråns
dödlighetstabell för årtiondet 1891 —1900, böra erhålla det ändrade
innehåll, som föranledes av resultatet av de nya beräkningar, vilka
verkställts på grundval av statistiska centralbyråns dödlighetstabell
för årtiondet 1901—1910.
Ändringen i berörda tabeller torde, till undvikande av de svårigheter,
som ett ombyte under pågående höstting skulle medföra, böra
vinna tillämpning från och med den 1 nästa augusti. Övriga författningsändringar
lära ej böra träda i kraft tidigare än den 1 oktober
innevarande år.»
Beträffande den närmare utredningen i ifrågavarande ämnen tilllåter
sig utskottet att hänvisa till det vid förevarande proposition
fogade statsrådsprotokollet.
När utskottet, efter denna redogörelse för propositionens innehåll,
nu går att yttra sig med anledning av ifrågavarande framställningar,
torde med avseende å yttrandets omfattning få förutskickas en erinran
därom, att, efter vad ovan antytts, föi-slaget i vad det avser 1 § av
stämpelförordningen delvis är beroende på riksdagens ännu icke
fattade beslut i frågor, som i annat sammanhang bragts under riksdagens
prövning, i anledning varav utskottet först senare under riksdagens
lopp bliver i tillfälle att avgiva utlåtande rörande denna del
av propositionen. Med hänsyn härtill har utskottet funnit lämpligt
att tills vidare uppskjuta behandlingen av propositionen i vad den
avser ändring av 1 § i stämpelförordningen.
De i propositionen upptagna bestämmelserna angående stämpelbeskattning
av utländska aktie- och lottbrev m. m. hava enligt vad förut
anförts föranletts av den framställning i detta ämne, som riksdagen
avlåtit i sin skrivelse den 5 juni 1917, nr 261. Utskottet har funnit
förslagen härutinnan i huvudsak motsvara, vad riksdagen i berörda
framställning åsyftat. Emellertid har utskottet vid granskning av detaljerna
i detta förslag icke kunnat undgå att finna det tvivelaktigt,
huruvida den utformning, som givits åt ifrågavarande bestämmelser till
överensstämmelse med vad som för närvarande gäller angående motsvarande
svenska värdepapper, i allo uppbäres av faktiska förhållanden
på det nya område, som härmed skulle indragas under den svenska
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 23
stämpellagstiftningen. Från sakkunnigt håll inhämtade upplysningar
hava också för utskottet bekräftat, att den i förslaget vidtagna formella
likställigheten mellan ifrågavarande svenska och utländska värdepapper
näppeligen lära motsvaras av de nya bestämmelsernas ändamålsenlighet,
utan att frågans tillfredsställande lösning i sistberörda
hänseende torde kräva en ytterligare utredning med biträde av personer,
praktiskt förtrogna med de utländska förhållanden, beträffande
vilka det här gäller att lagstifta. Utskottet, som icke förfogar över
vare sig tid eller krafter för verkställandet av en sådan nödig befunnen
överarbetning av förslaget i denna del, och som förutsätter såsom
självfallet, att denna icke kan åstadkommas annorlunda än genom
Kungl. Maj:ts föranstaltande, måste förty inskränka sig till några kortfattade
antydningar om det nu föreliggande förslagets brister i denna del.
Sålunda torde till en början kunna anmärkas, att utredning
saknas om, i vad mån bestämmelserna angående utländska värdepapjxer
icke å ena sidan till väsentlig del skulle bliva otillämpliga i brist på
motsvarighet i verkligheten och å andra sidan komma att lämna utanför
sin räckvidd skatteobjekt, vilka möjligen kunde förutsättas böra
indragas under stämpelbeskattningen i fråga. Stämpelplikt föreskrives
ju för lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i utländskt bolag,
som driver bankrörelse, så ock i utländskt kommanditbolag. Mot denna
bestämmelse torde kunna anföras den förut framställda generella anmärkningen.
Att lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i utländska
bolag, som driva bankrörelse, icke skulle finnas, lärer icke kunna påstås,
men lära de dock spela en jämförelsevis underordnad roll i jämförelse’
med aktiebrev och kommanditbevis, och säkert torde ytterst få
om ens något sådant lottbrev eller delaktighetsbevis komma att hit
utifrån införas. Utomlands lära däremot förekomma delaktighetsbevis
av andra slag, vilka spela avsevärd roll, och har i sådant hänseende
för utskottet särskilt framhållits bevis angående delaktighet i gruvor,
papper vilka t. ex. i Tyskland och Österrike lära äga stor betydelse.
Visserligen har tidigare verkställd utredning rörande lämpligheten av
stämpel å delaktighetsbevis i svenska gruvbolag lämnat negativt resultat.
Anledningen härtill var emellertid icke blott tekniska svårigheter i avseende
å frågans lösning, utan även och måhända i främsta rummet
det förhållande, att en sådan stämpel skulle inbringa staten en så föga
avsevärd inkomst. Osannolikt är väl icke, att liknande svårigheter
skulle kunna konstateras även i fall, varom nu är fråga, likasom ock
beträffande andra delaktighetsbevis, vilka tilläventyrs falla utanför de
nu föreslagna bestämmelserna angående utländska värdepapper; men i
24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
varje fall synes, innan en lagstiftning på nu ifrågavarande område bär
i landet vidtages, närmare utredning erforderlig och detta även beträffande
frågan, huru man utomlands löst tekniska svårigheter vid stämpelbeskattningens
genomförande beträffande delaktighetsbevis i bolag.
Vid den sålunda ifrågasatta utredningen synes uppmärksamhet
även böra ägnas ett par andra spörsmål i avseende å ifrågavarande
stämpelbeskattning. Med denna avses ju att träffa vissa utländska
värdepapper medelst en pålaga motsvarande emissionsstämpeln å inhemska
papper. Det principiellt riktiga synes då, såsom departementschefen
ock antytt, vara, att stämpelplikten för de utländska papperen
komme att inträda redan i och med deras införande i riket. Lika
med departementschefen anser emellertid utskottet, att en sådan anordning
av j)rak:tiska skål icke låter sig genomföra. Såsom uppgift för
denna stämpelskatts anordnande måste dock fasthålla^, att de utländska
papperen verkligen bliva stämpelbelagda, och att detta sker vid första
praktiskt möjliga tillfälle. Det i propositionen framlagda förslaget torde
i detta avseende få anses förete eu viss brist. Enligt detta skulle de
utländska papperen ej behöva stämpelbeläggas förr än de första gången
efter det de till riket inkommit härstädes belånades, försåldes eller på vad
sätt det vara månde överlätes. Med en sådan bestämmelse skulle det emellertid
väl kunna hända, att stämpelbeläggning av utländska aktier och
dylikt, som under åratal förvarades här i riket och därunder gång
efter annan bytte ägare, onödigt länge uppskötes eller till och med
ej alls verkställdes, innan desamma åter utfördes. Om nämligen de
ifrågavarande handlingarna, utan att under tiden belånas eller göras
till föremål för överlåtelse levande emellan, genom arv eller testamente
överginge till ny ägare än så många gånger, komme de icke
att falla under stämpelplikten. En ändring'' härutinnan torde dock
stå i god överensstämmelse med grundsatsen, att stämpelplikten rätteligen
är att hänföra till handlingarnas införande hit till riket, och
möjlighet av en sådan ändring torde icke vara utesluten i betraktande
av civillagstiftningens stadganden rörande fång av sistberörda slag,
till vilka stadganden erforderliga kontrollbestämmelser i nu förevarande
ämne torde kunna anknytas.
Ifrågavarande stämpelskatts egenskap att egentligen vara en
emissionsstämpel har vidare givit utskottet anledning till en erinran
emot förslaget till ändring av 3 § i fondstämpelförordningen. Enligt
detta skulle, i anslutning till vad som nu gäller om utländsk obligation,
frihet från fondstämpel äga rum i fråga om utländska aktier och
liknande värdepapper vid sådan överlåtelse, före vilken handlingen
Bevillningsutskottets betänkande. Sr 42. 2f>
.skall Billigt stämpelförordningen förses med särskild stämpel. Till
grund härför synes ligga den åskådningen att, därest befrielse från
fondstämpeln ej medgäves, dubbelbeskattning komme att äga rum.
Riktigheten <av en sådan åsikt torde emellertid kunna ifrågasättas.
Även om stämpelbeläggning enligt stämpelförordningen av den utländska
värdehandlingen befinnes av praktiska skäl böra uppskjutas
till den ifrågavarande överlåtelsen, är dock här, enligt vad förut anförts,
i själva verket fråga om ett slags emissionsstämpel och någon
principiell betänklighet mot att vid samma tillfälle uttaga även övlig
fondstämpel torde knappast förefinnas. Men om sä är förhållandet,
lärer konsekvensen fordra, att enahanda betraktelsesätt tillämpas även
i fråga om utländska obligationer, vilka såsom nyss omförmälts hittills
varit befriade från fondstämpel vid första överlåtelsen här i landet.
Vid den ifrågasatta utredningen torde även böra beaktas lämpligheten
av vad nu föreslagits i fråga om utländska aktier och vad
som redan gäller om utländska obligationer beträffande sättet för omräkning
av utländskt myntslag till svenskt. Ändamålsenligheten av
att härvid tillämpa den väl närmast med avseende å växlar tillkomna
och därefter lämpade bestämmelsen i 16 § stämpelförordningen torde
kunna ifrågasättas, då på grund av varierande växelkurser aktier i
samma bolag och samma slag av obligationer skulle kunna komma att
vid olika tider förses med svensk emissionsstämpel till avsevärt växlande
belopp. Det torde kunna ifrågasättas om icke fasta omräkningskurser
vore att föredraga.
Rörande stämpelbeskattningen av utländska aktie- och lottbrev
m. m. har utskottet slutligen att framställa en erinran beträffande
själva sättet för stämpelbeläggningens verkställande. I 27 § första
stycket av stämpelförordningen, vilket författningsrum enligt förevarande
proposition skulle bliva oförändrat, stadgas, att då aktiebrev,
lottbrev, andelsbevis, delaktighetsbevis eller obligationer enligt 8 §
skola förses med stämpel, detta skall äga rum sålunda, att stämpling
av blanketterna till aktiebreven, lottbreven, bevisen eller obligationerna
sker genom generalpoststyrelsens försorg; att den som vill låta stämpla
dylika blanketter skall därom anmäla sig’ skriftligen hos generalpoststyrelsen
med bifogande av blanketterna samt tvefald uppgift å dessas
valör och antalet av varje valör: samt att generalpoststyrelsen därefter
fastställer det belojjp, med vilket stämpel enligt bestämmelserna i nämnda
förordning skall utgöras, och låter, sedan det erforderliga stämpelbeloppet
blivit inbetalt, verkställa stämplingen. Detta stadgande vid
vars tillkomst man uppenbarligen haft för ögonen inländska papper
av berörda slag skulle nu komma att gälla även i fråga om stämpelBil/ang
till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 32 höft. (Nr 42.) 4
26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
beläggning av utländska aktier in. m. Yad de inländska värdepapperen
beträffar bar emot den föreskrivna ordningen för deras stämpelbeläggande
icke försports någon erinran. Med avseende å de utländska åter synes
stadgandet svårligen kunna enligt sin lydelse tillämpas, utan stämplingen
måste bär uppenbarligen ske å färdiga redan emitterade värdehandlingar.
Bestämmelsen, att blanketter skola insändas till generalpoststyrelsen
för stämpelbeläggning, visar dessutom, att man tänkt sig, att
ifrågavarande stämpelbeläggning skulle ske av en bel ny aktiestock o. d.
Som de utländska värdepapper, vilka hit införas, emellertid lära få antagas
inkomma allenast i smärre poster eller såsom enstaka exemplar,
förefaller det. som nu ifrågavarande ordning för stämpelbeläggningen
skulle, vad dessa papper beträffar, vara från den enskildes synpunkt
sett förenad med onödig omgång och olägenheter i övrigt utan
att för det allmänna medföra motsvarande fördel. Det synes utskottet
därför som om stämpelbeläggningen av de utländska värdepapperen
borde kunna anförtros åt innehavarna. Hänsynen till kontrollen torde
icke behöva resa oöverstigliga hinder häremot. Åtminstone torde icke
kunna göras gällande, att kontrollen skulle på detta sätt försvagas.
Vad angår den statistiska synpunkten med avseende å stämplarnas
redovisning torde densamma i betraktande av den relativt begränsade
förekomsten av de utländska papper, som skulle drabbas av ifrågavarande
beskattning, icke behöva tillmätas större betydelse.
Skulle den sålunda ifrågasatta förändrade ordningen för nu berörda
stämpelbeläggning komma till stånd, lärer densamma böra vinna
tillämpning på utländska obligationer lika väl som på utländska aktier.
Den ytterligare utredning av frågan om stämpel å aktier och
andra andelsbevis i utländska företag, som utskottet sålunda funnit sig
böra tillstyrka, kunde tilläventyrs möta betänkligheter ur den synpunkten,
att under utredningstiden avsevärda stämpelbelopp kunde
komma att undandragas statsverket. Statskontoret har ju ansett grundad
anledning förefinnas till det antagande, att under de senare åren så
betydande poster utländska aktier inkommit och allt fortfarande inkomma
i landet, att de numera utgöra ett skatteobjekt, som ur synpunkten
av statens inkomster av stämpelavgiften icke bör förbises.
Emellertid synes departementschefen icke hysa förväntningar på mera
betydande avkastning av denna skattekälla, då han, med erinran att
något material för frågans bedömande icke finnes att tillgå, förklarar
sig icke vilja på grund av den föreslagna stämpelskatten åtminstone
tills vidare ifrågasätta någon ändring i den till riksdagen avlåtna inkomstberäkningen.
Det tvivel, som härur torde framgå angående frågans statsfinan -
BeoiUningsutåkottets betungande AV 12. 27
trella innebörd, är säkerligen också befogat, ty även om det skulle förhålla
sig så, att avsevärda poster utländska värdehandlingar under
senaste tiden övergått i svenska händer, lärer det vara föga antagligt
att de mera allmänt överförts till Sverige, utan efter all sannolikhet
torde de i ty fall, såsom vanligt lärer vara, ligga deponerade i utlandet.
Någon verklig grund för betänkligheter av nyss angivna art
bör sålunda icke kunna anses föreligga.
Vad härefter beträffar frågan om stämpelbeläggning av interimsbevis
och interimskvitton, vilken fråga även var föremål för 1917 års riksdags
behandling men då lämnades olöst, har utskottet funnit det nu föreliggande
förslaget till ett slutligt ordnande av denna angelägenhet tillfredsställande.
Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del.
Emot propositionen, i vad den avser räntestämpeln å sparkasseoch
därmed likartade räkningar har utskottet icke heller något att erinra,
vadan utskottet tillstyrker propositionen jämväl i denna del.
Av de övriga ändringsförslag, som i förevarande proposition framlagts,
torde endast förslaget rörande tillsynen över bankernas fullgörande
av deras skyldighet i fråga om stämpelbeläggningen påkalla något uttalande
från utskottets sida. I likhet med departementschefen och de
i ärendet hörda myndigheterna anser utskottet, att denna tillsyn bör
i de olika avseendena för varje bank läggas, såvitt möjligt är, i samma
händer och, om i det särskilda fallet så visar sig lämpligt, sammanföras
med den statliga tillsyn dessa inrättningar i övrigt äro underkastade.
Det är därför icke det kung!, förslaget i denna del i och
för sig, som giver utskottet anledning att beröra frågan, utan föranledes
detta av förenämnda, i ämnet väckta motion.
Däri har motionären anfört, bland annat, följande: An9- motio
»I
lagen angående sparbanker av den 29 juli 1892 har uppdragits
åt Konungens befallniugshavande att öva tillsyn över sparbanker och
för sådant ändamål själv eller genom ombud verkställa undersökning
av sparbanks förvaltning, vilken undersökning skall äga ruin vid varje
sparbank minst en gång årligen. I motsats till vad förhållandet är vid
bankbolag har sålunda Konungens befallningshavande för sparbankernas
vidkommande att utse ombud såväl enligt lagen om sparbanker av den
29 juli 1892 som enligt förordningen angående stämpelavgiften av den
19 juni 1917. Oaktat Kungl. Maj:t och riksdagen icke uttryckligen i
förordningen stadgat att samma ombud skulle utses i båda fallen, fanns
dock på grund av detta sakförhållande skälig anledning antaga, att
vederbörande Konungens befallningshavande skulle, såvitt ske kunde,
28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
utse samma ombud för utövande av båda befattningarna, helst som
den sistnämnda, åtminstone vad de smärre sparbankerna beträffar, tar
ganska ringa tid i anspråk. Att så icke är fallet visar erfarenheten
från de första utnämningarna av meranämnda ombud.
För de större mera centralt belägna sparbankerna torde saken
hava mindre betydelse. Annorlunda ställer sig förhållandet då det
gäller de små sparbankerna, vilka till så stort antal hava sin verksamhet
förlagd ute på avlägsen landsbygd och där sparbanksinstitutionen,
såvitt jag kan finna, har sin största uppgift såsom förmedlare
mellan småfolkets besparingar och småbrukarnas lånebehov. Då det
oftast är små insatsbelopp, som innestå till förräntande, kan det också
hända, att sparbankens omkostnader för tillsyn över stämpelbeloppets
behöriga erläggande betydligt överskrider, själva det belopp, som sparbanken
har att redovisa.»
Till styrkande av sistberörda förhållande har motionären meddelat
eu del uppgifter, i avseende varå utskottet tillåter sig att hänvisa
till motionen, samt fortsätter därefter:
»Så vitt jag kunnat finna, lärer Konungens befallningshavande i
regel utse någon av landsstatens tjänstemän i residensstaden för utövande
av båda dessa befattningar. Det kan ifrågasättas, huruvida
icke någon ortsperson exempelvis landsfiskalen inom sparbanksområde
skulle kunna vara kvalificerad härför.
Sparbankerna äro dock inrättningar från vilka vinsten icke tillfaller
enskilda personer, dess stiftare eller huvudmän, utan är avsedd
att främja sparsamhet bland de mindre bemedlade samt allmännyttiga
ändamål. Starka skäl tala alltså för att dessa befrias från utgiften
i fråga, därigenom att tillsynen över stämpelförordningens efterlevnad
överlämnades till det ombud som har tillsyn över sparbanks skötsel.»
På grund härav har motionären, såsom ovan anförts, ifrågasatt
ändring i de föreliggande förslagen till ändringar i stämpelförordningen
i syfte att den påvisade olägenheten vid tillsynen över förordningens
efterlevnad vad sparbankerna beträffar måtte undanröjas. .
De av motionären påpekade förhållandena innebära tvivelsutan
en olägenhet, som om möjligt bör avhjälpas.
Huruvida detta lämpligen bör ske på den väg motionären anvisat,
kan måhända ifrågasättas, då det ur banksekretessens synpunkt
lärer få anses ömkligt att söka undvika förordnande av olika ombud
för tillsyn inom samma bank och det icke utan vidare kan antagas,
att i varje fall på platsen finnes lämplig person att förordna såsom
29
Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.
granskningenuin för förvaltningen. Frågans nöjaktiga ordnande kräver
säkerligen eu mera ingående utredning, varom riksdagen lämpligen
torde göra framställning hos Kung!. Maj:t.
I fråga om den föreslagna nya lydelsen av de i 12 § av stämpelförordningen
omförmälda tabellerna får utskottet meddela, att utskottet
tagit del av de för ifrågavarande tabeller utförda beräkningarna, vilka
äro verkställda enligt samma grunder som de hittills gällande tabellerna,
och att utskottet därvid ej funnit något att erinra.
Beträffande slutligen bestämmelserna om författningsändringarnas
ikraftträdande hava desamma icke i och för sig givit anledning till
erinran. Emellertid vill det synas utskottet, att rörande stämpelbeläggningen
av interimsbevis och interimskvitton en särskild bestämmelse kräves
för att reglera förhållandena vid övergången till de nya stadgandena.
Inbetalning å tecknade aktier sker ju vanligen i rater, och lära somliga
bolag hava förfarit så, att de frän början vid första inbetalningen
stämpelbelagt interimsbevisen till hela det belopp, vara den eller de
däri avsedda aktierna skolat lyda, under det andra vid varje skedd inbetalning
försett bevisen med däremot svarande stämpel. Båda förfaringssätten
äro ju enligt gällande bestämmelser lagliga, men i och
med det att den nya 27 § träder i kraft skulle dylik stämpling icke
gälla och särskilt skulle förmodligen svårigheter uppstå där, var est
före förändringen en del av de tecknade beloppen mottagits, under det
att resten skulle inbetalas först efter berörda tidpunkt.
För denna frågas reglering har utskottet alltså ansett sig böra
föreslå ett övergångsstadgande.
På grund av vad ovan anförts, får utskottet hemställa,
1) att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts
förevarande proposition, nr 280, i vad den avser
aktier och andra andelsbevis i utländska företag,
måtte i anledning av samma proposition antaga
a) det förslag till förordning om ändring i vissa
delar av förordningen den 19 november 1914 angående
stämpelavgiften, som finnes såsom bilaga 1
fogat vid detta betänkande, samt
b) det förslag till förordning om ändring av 10 §
i förordningen den 6 november 1908 angående en
särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper,
som finnes såsom bilaga 2 fogat vid detta betänkande;
30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
2) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta underkasta
frågan om stämpelplikt för aktier och andra andelsbevis
i utländska företag ytterligare utredning med
beaktande av vad utskottet nu i detta ämne anfört
samt till riksdagen inkomma med det förslag, vartill
en sådan utredning kan föranleda; samt
3) att riksdagen måtte, i anledning av motionen
II: 380 av herr Anderson i Knapasjö i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta
verkställa utredning, huru med avseende å sparbank,
som begagnar sig av den i 54 § stämpelförordningen
medgivna rätt att för bankens samtliga insättare på
en gång för helt år och utan användning av stämpel
fullgöra inbetalning av belöpande räntestämpelavgift,
föreskriven kontroll å sådan inbetalning från statsverkets
sida må kunna med minsta möjliga kostnad
åvägabringas samt vidtaga de åtgärder, vartill en
sådan utredning må föranleda.
Av skäl, som ovan angivits, har utskottet icke i detta sammanhang
ingått på prövning av förevarande proposition i vad den avser
ändring av 1 § i stämpelförordningen, utan kommer utskottet att
framdeles avgiva betänkande i denna fråga, vilket utskottet härmed
skolat för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 16 maj 1918.
På bevillningsutskottets vägnar:
ALEXIS HAMMARSTRÖM.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
31
Bilaga 1.
F ti i* slag
till
förordning: om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 191+
angående stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, att 3, 8, 20, 21, 25 och 27 §§, 36 § 2 inom.,
47 § 2 mom. samt 54 och 55 §§ i förordningen den 19 november 1914
angående stämpelavgiften ävensom de till nämnda förordning hörande
tabellerna I och II skola, 3, 8, 54 och 55 §§ i nedan angivna delar,
hava följande ändrade lydelse.
3 §•
I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med
de här nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:
1 | 2 |
| 3 | 4 5 |
Avd. | Avd. | Avd. | Avd. Avd. | |
Kr. ö. | Kr. | ö. | Kr. ö. | 1 1 T- .nr. o.l Kr. ö. |
Bevis--- — —-------— —--
» att begärd expedition icke utbekomniits.........
» som meddelas borgenär enligt 57 § utsökningslagen
......................................................
» vederhäftighets- ..........................................
| Resolution, — — — — — —--— — —--
» på ansökning om förordnande för lantmätare
eller med honom i avseende på behörighet
till vissa förrättningar likställd tjänsteman
att verkställa lantmäteriförrättning i ändamål att
vinna avsöndring av jord, vattenfall, fiske eller
annan dylik lägenhet eller att verkställa ägostyckning
i Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens
län ...............................................................
1 __1 fritt
----- -fritt
''
32 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
8 §•
Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade
av offentlig myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.
Aktiebrev i inländskt aktiebolag skall, innan brevet av bolaget utgives,
förses med stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp,
vara den i brevet avsedda aktie lyder, eller, om brevet utfärdats
å två eller flera aktier, av det belopp, varå aktierna sammanlagt
lyda; dock att, ifall enligt bolagets beslut för aktie skall
erläggas betalning med högre belopp än det, varå aktien lyder,
stämpeln skall beräknas i förhållande till det högre beloppet.
Upprättat aktiebrev skall, ändock att det icke blivit av aktieägaren
mottaget, anses såsom av bolaget utgivet, då aktieägaren äger att
detsamma hos bolaget utbekomma.
Aktiebrev, som utan erläggande av betalning utfärdas såsom
ersättning för förkommet eller förstört sådant brev eller i utbyte
mot aktiebrev i samma bolag, är fritt från stämpel, därest det nya
aktiebrevet utfärdas å belopp, icke överstigande det, varå det förkomna,
förstörda eller utbytta aktiebrevet lytt, eller, om det nya
aktiebrevet skall ersätta flera äldre brev, dessas sammanlagda belopp,
samt det eller de äldre breven varit försedda med stämpel i
vederbörlig ordning eller icke skolat med stämpel beläggas.
Aktiebrev, som sålunda utfärdas utan att beläggas med den här
ovan för aktiebrev stadgade stämpel, skall förses med anteckning
om orsaken härtill.
För aktiebrevs behöriga stämpelbeläggning eller förseende med
anteckning om orsaken till underlåten stämpelbeläggning svare
ledamöterna i bolagets styrelse eller, ifall tillsynen över stämpelbeläggningen
enligt bolagets beslut uppdragits åt en eller flera av
dem, dessa ledamöter.
Se för övrigt 27 §.
Andelsbevis; se Lottbrev.
Intecknat skuldebrev; se Skuldebrev.
Interimsbevis, Intet-imskvitto å aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis;
angående stämpelplikt se 27 §.
Invisning; lika med Växel.
Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i inländskt solidariskt bankbolag
eller annat inländskt bolag, som driver bankrörelse, så ock i
Bevillningsutskottets betänkande Nr 12. 8H
kommanditbolag skall, innan brevet eller beviset av bolaget utgives,
förses med stämpel av 10 öre för varje falla 10 kronor av det
belopp, vara den i brevet eller beviset avsedda lott eller andel lyder,
eller, om brevet eller beviset utfärdats å två eller flera lotter eller
andelar, av det belopp, vara lotterna eller andelarna sammanlagt
lyda; dock att, ifall enligt bolagets beslut för lott eller andel skall
erläggas betalning med högre belopp än det, vara lotten eller
andelen lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande till det högre
beloppet. Upprättat lottbrev skall, ändock att det icke blivit av
lottägaren mottaget, anses såsom av bolaget utgivet, då lottägare!
äger att detsamma hos bolaget utbekomma.
Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis, som utan erläggande
av betalning utfärdas såsom ersättning för förkommet eller förstört
sådant brev eller bevis eller i utbyte mot lottbrev eller bevis i
samma bolag, är fritt från stämpel, därest det nya lottbrevet eller
beviset utfärdas å belopp, icke överstigande det, varå det förkomna,
förstörda eller utbytta lottbrevet eller beviset lytt, eller, om det
nya lottbrevet eller beviset skall ersätta flera äldre brev eller bevis,
dessas sammanlagda belopp, samt det eller de äldre breven eller
bevisen varit försedda med stämpel i vederbörlig ordning eller icke
skolat med stämpel beläggas.
Lottbrev eller bevis, som sålunda utfärdas utan att beläggas med
den här ovan för lottbrevet eller beviset stadgade stämpel, skall
förses med anteckning om orsaken därtill.
För den behöriga stämpelbeläggningen av lottbrev, andelsbevis
och delaktighetsbevis eller deras förseende med anteckning om
orsaken till underlåten stämpelbeläggning svare ledamöterna i
bolagets styrelse eller, ifall tillsynen över stämpelbeläggningen
enligt bolagets beslut uppdragits åt en eller flera av dem, dessa
ledamöter.
Vad sålunda är stadgat gäller dock icke bevis å grundfondstillskott
i sparbanker.
Se för övrigt 27 §.
Lottsedel — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Sparkasser åkning eller därmed likartad räkning hos bank, annan kreditinrättning,
sparbank, bankir eller ekonomisk förening; lika med
Depnsitionsråkning. Dock må frihet från stämpel äga rum, om
beloppet av den ränta, som under ett kalenderår tillgodoföres
insättare, vare sig medlen innestått hela året eller blott en del
därav, icke uppgår till, i fråga om medel, som innestå i sparbank,
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 32 höft. (AV 42.) 5
34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
centralkassa för jordbrukskredit, jordbrukskassa eller annan ekonomisk
förening, 100 kronor och, i fråga om medel, som innestå
å sparkasseräkning hos bank. annan kreditinrättning eller bankir.
50 kronor.
Se för övrigt 54 och 55 §§
Testamente om fast egendom — — — — — — — — — — — — —
20 §.
Vill någon föra talan om återfående av stämpelavgift, som av
ämbets- eller tjänsteman debiteras eller i enlighet med dennes tillsägelse
blivit erlagd för sådan handling, vars stämpelbeläggning enligt
35 § skall i hovrätt granskas, må dylik talan inom sex månader från
det klandrade stämpelbeläggningen ägt rum anhängiggöras i den hovrätt,
varunder ämbets- eller tjänstemannen lyder. Part, som ej nöjes
åt hovrättens beslut, så ock advokatfiskalen i hovrätten, där han finner
sådant nödigt för bevarande av kronans rätt, äga över beslutet anföra
besvär, under villkor och i den ordning 30 kap. rättegångsbalken
stadgar i fråga om fullföljd av talan mot hovrätts slutliga utslag i dit
fullföljt tvistemål eller ärende rörande penningar eller sådant, som kan
skattas i penningar.
21 §.
Förmår i fall, som avses i 20 §, den, vilkens rätt är av skedd
stämpelbeläggning beroende, visa, att talan om återfående av för högt
debiterad stämpelavgift icke kunnat av honom föras i den ordning,
som i samma paragraf är föreskriven, ankomme efter därom gjord
ansökning på Konungen att efter prövning av föreliggande omständigheter
förordna om restitution av vad i stämpelavgift för mycket erlagts.
Vad sålunda är stadgat gälle ock, där någon i fall, varom i
detta kap. icke eljest är stadgat, måst vidkännas stämpelavgift, som
antingen alldeles icke bort utgå eller bort utgå med lägre belopp än
det erlagda.
25 §.
Då handling förses med beläggningsstämpel, skall denna, med
angivande av datum, makuleras genom lämplig påteckning, färg- eller
svartstämpling.
bevillningsutskottets betänkande Nr i2. . 3f>
Den, Horn till offentlig myndighet ingiver handling, som skall
förses med dubbel beläggningsstämpel, skall, där icke enligt 34 § 1
mom. fjärde stycket stämpeln skall makuleras av vederbörande ämbetseller
tjänsteman, makulera den med nr 1 märkta delen, varemot den
andra delen makuleras av ämbets- eller tjänstemannen.
27
Då aktiebrev, lottbrev, andelsbevis, delaktighetsbevis eller obligationer
enligt 8 § skola förses med stämpel, skall detta äga rum sålunda,
att stämpling av blanketterna till aktiebreven, lottbreven, bevisen
eller obligationerna sker genom generalpoststyrelsens försorg. Den,
som vill låta stämpla dylika blanketter, anmäle sig därom skriftligen
hos generalpoststyrelsen med bifogande av blanketterna samt tvefald
uppgift å dessas valör och antalet av varje valör. Gen eralp o ststyrelsen
fastställer därefter det belopp, med vilket stämpel enligt bestämmelserna
i denna förordning skall utgöras, och låter, sedan det erforderliga
stämpelbeloppet blivit inbetalt, verkställa stämplingen.
Därest någon vill låta utfärda interimsbevis eller interimskvitton
å aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis, skall därom
hos generalpoststyrelsen skriftligen göras anmälan i ärendet med bifogande
av uppgift om det sammanlagda belopp, varå interimsbevis
eller interimskvitton skola utfärdas. Generalpoststyrelsen fastställer
därefter den stämpelavgift, som enligt bestämmelserna i denna förordning
skall utgöras för motsvarande aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller
delaktighetsbevis. Sedan stämpelavgiften blivit hos generalpoststyrelsen
nedsatt, vare sig genom kontant inbetalning eller genom avlämnande
av bevis, att beloppet blivit för generalpoststyrelsens räkning insatt i
bankinrättning, som av generalpoststyrelsen godkännes, meddelar generalpoststyrelsen
bevis därom, varefter vederbörande äger att, efter
anteckning å interimsbevisen eller interimskvittona om generalpoststyrelsens
bevis och datum därför, utsläppa ifrågavarande interimsbevis
eller interimskvitton. Den, vilken hos generalpoststyrelsen nedsatt
stämpelavgift på sätt nu är sagt, åligger att inom två månader, efter
det full betalning för tecknad aktie eller tecknat lottbrev, andelsbevis
eller delaktighetsbevis skolat erläggas, till generalpoststyrelsen lämna
uppgift angående den omfattning, i vilken interimsbevis eller interimskvitton
blivit utgivna, samt därvid, i den mån rätt till tecknad aktie
eller tecknat lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis icke blivit
förverkad, för stämpelbeläggning avlämna samtliga de aktiebrev, lott
-
•36 Bevillningsutskottets betänkande iSr 42.
brev, andelsbevis eller delaktighetsbevis, som svara mot de utgivna
interimsbevisen eller interimskvittona; och skall i händelse det nedsatta
beloppet överskjuter den å aktiebreven, lottbreven, andelsbevisen eller
delaktighetsbevisen belöpande stämpelavgiften, överskottet till vederbörande
återbetalas. Underlåter någon att fullgöra vad honom sålunda
åligger, äge rätten på framställning av generalpoststyrelsen, genom vite
tillhålla den försumlige att fullgöra sitt åliggande.
Talan mot generalpoststyrelsens beslut i fråga om stämpelbeloppet
fullföljes i enahanda ordning, som är stadgad för överklagande av
generalpoststyrelsens beslut i allmänhet.
36 §.
2. Finner advokatfiskalen på grund av anmärkning, som vid den
i 1 mom. omförmälda granskning förekommit, anledning att mot ämbetseller
tjänsteman anställa åtal för fel eller försummelse i avseende å
stämpelbeläggning, förfares på sätt 50 § stadgar. Advokatfiskalen vare
jämväl obetaget att, där han för bevarande av kronans rätt finner
sådant nödigt, i hovrätten föra talan mot enskild part om utgivande
av felande stämpelbelopp. Angående klagan över hovrättens beslut i
sistnämnda fall galle vad i 20 § är föreskrivet.
47 §.
2. Åsidosätter någon vad i 8 § finnes föreskrivet om stämpelbeläggning
av aktie- eller lottbrev eller andels- eller delaktighetsbevis,
då det utfärdas av aktiebolag, solidariskt bankbolag, annat
bolag, som driver bankrörelse, eller kommanditbolag, böte tio gånger
den felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem kronor.
Utgiver någon interimsbevis eller interimskvitto i annan ordning
än i 27 § stadgas, böte tio gånger det belopp, varmed motsvarande
aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis skolat stämpelbeläggas,
dock minst tjugufem kronor. Den som mot bättre vetande
lämnar oriktiga uppgifter angående den omfattning, i vilken interimsbevis
eller inteiimskvitton i anledning av meddelat tillstånd blivit utfärdade,
samt därigenom föranleder, att hos generalpoststyrelsen nedsatt
stämpelavgift eller del därav återbetalas, böte tio gånger det av
sådan anledning återbetalade beloppet, dock minst tjugufem kronor.
Bevillningsutskottets betänlcavck Nr 4%.
•i 7
54 g.
Den i 8 § — — — — — — utgöras.
Bank, som — — — — — — säkerhet.
Sedan anmälan, varom nu blivit sagt, inkommit till Kungl.
Maj:ts befallningshavande och avfordrad säkerhet blivit av Kungl.
Maj:ts befallningshavande godkänd och avlämnad, skall Kungl. Maj:ts
befallningshavande för banken utfärda bevis, att hinder icke möter
för banken att i den i denna paragraf omförmäla ordning fullgöra
erläggandet av stämpelavgiften; och skall genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes
försorg på bankens bekostnad kungörelse om bevisets
meddelande en gång införas i Post- och inrikes tidningar, varjämte
Kungl. Maj:ts befallningshavande därom särskilt underrättar generalpoststyrelsen.
Kungl. Maj:ts befallningshavande skall ock förordna
ett ombud att hos banken utöva den befattning, varom i denna förordning
stadgas, och skall därvid iakttagas att, därest tillsyningsman
enligt 10 § i förordningen den 6 november 1908 angående en
särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper redan blivit
vid banken utsedd för någon del av den tid, varom fråga är, denne
tillsyningsman skall förordnas till dylikt ombud, samt att i övrigt skall,
därest så lämpligen kan ske, vid bankbolag till sådant ombud utses det
allmänna ombud, som av bankinspektionen jämlikt gällande lag om
bankrörelse förordnats för bolaget.
Den inbetalning, varom ovan blivit stadgat, skall verkställas hos
generalpoststyrelsen inom utgången av mars månad, och skall, då sådan
inbetalning sker, tillika ingivas ett av förstnämnda ombud efter granskning
av bankens — — — — erlägga.
Verkställes icke — — — — rättighet.
Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om bank skall äga motsvarande
tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank,
bankir eller ekonomisk förening.
55 §.
Bank, som — — — — inlåningsrörelse.
Tredskas banken — — - — fälla.
Vad ombudet — — — — bevis.
Yppar ombudet — — — — uppkommit.
Ombudet skall — — — — befallningshavande.
Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om bank skall äga
motsvarande tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank,
bankir och ekonomisk förening.
38
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
Tabell 1
utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5%, av en livränta eller annan förmån, som vid
slutet av varje år under en persons av mankön livstid utgår med belopp eller till värde av
i krona (grundad å statistiska centralbyråns dödlighetstabell för årtiondet 1901—1910).
Ålder | Kapitalvärde | Ålder | Kapitalvärde | Ålder | Kapitalvärde | Ålder | i Kapitalvärde |
0 | 15.7 6 | 30 | 15.76 | 60 | 9.85 | 90 | 1.35 |
i | 17.24 | 31 | 15.6 5 | 61 | 9.56 | 91 | 1.72 |
2 | 17.52 | 32 | 15.53 | 62 | 9.27 | 92 | 1.59 ■'' [ |
3 | 17.60 | 33 | 15.4 1 | 63 | 8.96 | 93 | 1.48 |
4 | 17.63 | 34 | 15.2 7 | 64 | 8.0 7 | 94 | 1.3 5 |
5 | 17.62 | 35 | 15.13 | 65 | 8.3 G | 95 | 1.25 |
(> | 17.60 | 36 | 14.99 | 66 | 8.05 | 96 | 1.17 |
i | 17.56 | 37 | 14.84 | 67 | 7.73 | 97 | 1.12 |
8 | 17.51 | 38 | 14.69 | 68 | 7.43 | 98 | 1.03 |
9 | 17.45 | 39 | 14.53 | 69 | 7.11 | 99 | 0.90 |
10 | 17.38 | 40 | 14.36 | 70 | 6. so | 100 | 0.81 |
11 | 17.31 | 41 | 14.20 | 71 | 6.48 | 101 | 0.6 9 |
12 | 17.23 | 42 | 14.02 | 72 | 6.1 7 | 102 | 0.55 |
13 | 17.14 | 43 | 13.85 | 73 | 5. so | 103 | 0.40 |
14 | 17.05 | 44 | 13.66 | 74 | 5.55 | 104 | 0.23 |
15 | 16.95 | 45 | 13.47 | 75 | 5.2 5 |
|
|
16 | 16.86 | 46 | 13.27 | 76 | 4.95 |
|
|
17 | 16.7 7 | 47 | 13.07 | 77 | 4.66 |
|
|
18 | 16.69 | 48 | 12.86 | 78 | 4.88 |
|
|
19 | 16.62 | 49 | 12.64 | 79 | 4.11 |
|
|
20 - | 16.55 | 50 | 12.41 | 80 | 3.85 |
|
|
21 | 16.49 | 51 | 12.18 | 81 | 3.00 |
|
|
22 | 16.43 | 52 | 11.95 | 82 | 3.3 5 |
| ! f |
23 | 16.87 | 53 | 11.71 | 83 | 3.12 |
| 1 |
24 | 16.30 | 54 | '' 11.46 | 84 | 2.89 |
| j |
25 | 16.2 2 | 55 | 11.2 1 | 85 | 2.69 |
| | |
26 | 16.14 | 56 | 10.96 | 86 | 2.5 0 |
|
|
27 | 16.05 | 57 | 10.6 9 | 87 | 2.3 2 |
| ! |
28 | 15.96 | 58 | 10.41 | 88 | 2.14 |
| i i |
29 | 15.86 | 59 | 10.13 | 89 1 | 1.98 |
| 1 |
Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.25. Utgår den
vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.3 7 5. Utgår den vid början av varje år, ökas det med 1.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 4''d. 39
Tabell II
utvisande kapitalvärdet, efter eu räntefot av 5 %, av en livränta eller annan förmån, som vid
slutet av varje år under en persons av kvinnkön livstid utgår med belopp eller till värde av
i krona (grundad å statistiska centralbyråns dödlighetstabell för årtiondet 1901—1910).
Ålder | Kapitalvärde | Ålder | Kapitalvärde | Ålder | Kapitalvärde | Ålder | Kapitalvärde |
0 | 16.18 | 30 | 16.oo | 60 | 10.36 | 90 | 2.10 |
1 | 17.38 | 31 | 15.90 | 61 | 10.06 | 91 | 1.95 |
2 | 17.59 | 32 | 15.80 | 62 | 9.76 | 92 | 1.80 |
3 | 17.68 | 33 | 15.69 | 63 | 9.4 5 | 93 | 1.6 7 |
4 | 17.8 9 | 34 | 15.58 | 64 | 9.13 | 94 | 1.55 |
5 | 17.6 8 | 35 | 15.46 | 65 | 8.8 1 | 95 | 1.42 |
o | 17.66 | 36 | 15.34 | 66 | 8.49 | 96 | 1.3 4 |
7 | 17.08 | 37 | 15.21 | 67 | 8.16 | 97 | 1.29 |
8 | 17.58 | 38 | 15.08 | 68 | 7.8 3 | 98 | 1.22 |
9 | 17.53 | 39 | 14.94 | 69 | 7.51 | 99 | 1.12 |
10 | 17.4 7 | 40 | 14.so | 70 | 7.18 | 100 | 1.02 |
tl | 17.40 | 41 | 14.65 | 71 | 6.8 5 | 101 | 0.91 |
12 | 17.33 | 42 | 14.49 | 72 | 6.52 | 102 | 0.80 |
13 | 17.25 | 43 | 14.33 | 73 | 6.21 | 103 | 0.6 4 |
14 | 17.18 | 44 | 14.16 | 74 | 5.89 | 104 | 0.4 7 |
15 | 17.il | 45 | 13.98 | 75 | 5.57 | 105 | 0.2 6 |
16 | 17.0 1 | 46 | 13.79 | 76 | 5.2 7 |
|
|
17 | 16.97 | 47 | 13.59 | 77 | 4.9 7 |
|
|
18 | 16.91 | 48 | 13.3 9 | 78 | 4.70 |
|
|
19 | 16.84 | 49 | 13.18 | 79 | 4.11 |
|
|
20 | 16.77 | 50 | 12.96 | 80 | 4.14 |
|
|
21 | 16.71 | 51 | 12.7 4 | 81 | 3.88 |
| j |
22 | 16.84 | 52 | 12.50 | 82 | 3.63 |
|
|
23 | 16.57 | 53 | 12.26 | 83 | 3.3 9 |
|
|
24 | 16.50 | 54 | 12.01 | 84 | 3.16 |
|
|
25 | 16.4 2 | 55 | 11.75 | 85 | 2.9 6 |
|
|
26 | 16.3 4 | 56 | 11.49 | 86 | 2.76 | '' | ! |
27 | 16.2 7 | 57 | 11.22 | 87 | 2.58 |
|
|
28 | 16.1 S | 58 | 10.94 • | 88 | 2.4 1 |
|
|
29 | 16.00 | 59 | 10.66 | 89 | 2.2 5 |
|
|
Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.26. Utgår den
vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.875. Utgår den vid början av varje år, ökas det med 1.
40 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
Denna förordning träder i kraft i vad angår tabellerna I och II
den 1 augusti 1918 och i övrigt den 1 oktober 1918; dock att, om
interimsbevis eller interimskvitto å aktiebrev, lottbrev, andelsbevis
eller delaktighetsbevis före sistnämnda dag belagts med stämpel enligt
de då gällande bestämmelserna, dessa bestämmelser skola, i vad sålunda
stämpelbelagda interimbevis och interimskvitton angår, fortfarande
gälla.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
41
Förslag
Bilaga 2.
till
förordning om ändring av § 10 i förordningen den 0 november 1908
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.
Härmed förordnas, att 10 § i förordningen den 6 november 1908
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
skall hava följande ändrade lydelse:
§ 10.
Tillsyn över efterlevnaden av de i denna förordning givna föreskrifter
tillkommer överståthållarämbetet och Konungens befallningshavande
i länen.
Denna tills7n utövas genom särskilda tillsyningsman, som utses av
överståthållarämbetet för rörelse, som drives inom Stockholm, och eljest
av Konungens befallningshavande i vederbörande län; och skall därvid
iakttagas att, därest med avseende å viss rörelse någon redan blivit
förordnad till ombud enligt 54 § i förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften för tid, varom fråga är, denne skall
utses till tillsyningsman beträffande samma rörelse, samt att i övrigt
skall, därest så lämpligen kan ske, vid bankbolag till tillsyningsman
utses det allmänna ombud, som av bankinspektionen jämlikt gällande
lag om bankrörelse förordnats för bolaget.
Nämnda tillsyningsman äga uppbära dels särskilt arvode, som
på föislag av överståthållarämbetet eller Konungens befallningshavande
fastställes av Konungen, dels ock vid resor i och för uppdragets fullgörande
resekostnads- och traktamentsersättning enligt tredje klassen
i gällande resereglemente.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1918.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 32 höft. (Nr 42.)
6