Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1961 (Betänkande 1964:Bevu42 bevu)

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1961

Nr 42

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till stämpelskatteförordning,
m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet,
jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 28 februari 1964 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 75, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) stämpelskatteförordning;

2) förordning om ändring i förordningen den 6 november 1908 (nr 129)
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper; samt

3) förordning angående ändring i förordningen den 6 juni 1941 (nr 416)
om arvsskatt och gåvoskatt;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att medge det överskridande för budgetåret
1964/65 av den i kontrollstyrelsens avlöningsstat upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och att vidta de övergångsåtgärder
i övrigt, som fordras för förslagens genomförande.

Propositionen har, såvitt angår de under 1)—3) här ovan upptagna författningsförslagen,
hänvisats till bevillningsutskottet och i övrigt till statsutskottet.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås, att 1914 års förordning angående stämpelavgiften
och 1883 års förordning angående expeditionslösen skall ersättas av en
stämpelskatteförordning och en av Kungl. Maj :t utfärdad kungörelse om
expeditionsavgift m. m. (expeditionskungörelse). Förslaget grundas på ett
betänkande av en särskild utredning (SOU 1961: 37).

Den nu gällande stämpelförordningen innehåller bestämmelser om stämpelavgift
såväl för enskilda handlingar, där avgiften har karaktär av kapitalomsättningsskatt,
som för statsmyndigheternas expeditioner, där avgiften
närmast utgör ersättning för statsverkets kostnad i ärendet. Stämpelskatteförordningen
föreslås bli en ren skatteförfattning, medan avgifterna för
myndigheternas expeditioner avses bli reglerade i expeditionskungörelsen.

Förslaget till stämpelskatteförordning innebär närmast en teknisk modernisering
av de nuvarande bestämmelserna. Vissa inskränkningar bar emellertid
gjorts i det skattepliktiga området. Sålunda slopas skatteplikten för

1 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 7 samt. Nr 42

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

andra inteckningar än fordringsinteckningar liksom för vattenfallsrätt och
lösöreköp. Vidare avskaffas skatteplikten för fall, dä betalning söks på
grund av skriftligt fordringsbevis. För att få större konsekvens i beskattningen
införs i princip samma skatteplikt för tomträttsförvärv som för förvärv
av fast egendom. Enligt det framlagda förslaget omfattar stämpelskatten
i övrigt liksom nu förvärv av fartyg, inteckning för fordran, emission av
aktier, obligationer och vissa andra svenska värdepapper, insatser i svenska
kommanditbolag, vissa transaktioner med utländska värdepapper samt slutligen
lotterier.

Inom det skattepliktiga området görs en del modifikationer i gällande
ordning. Sålunda införs skattefrihet för kommuns och annan menighets
förvärv av mark för vissa allmänna ändamål liksom för en del överlåtelser
i rationaliserande syfte. Den skyldighet att betala dubbel lagfartsstämpel,
som nu gäller för aktiebolag, utvidgas till att avse alla juridiska personer.
Undantag görs dock för gåvoskattebéfriade subjekt, dödsbon, bostadsrättsföreningar,
allmännyttiga bostadsföretag och kreditinrättningar i vissa fall.
Den som betalat dubbel skatt får tillbaka hälften av denna, om egendomen
avyttras inom tio år. Skattepliktsgränsen höjs, för förvärv av fartyg från
6 000 till 25 000 kronor och för lotteri från 5 000 till 15 000 kronor.

Generalpoststyrelsens uppgifter som central stämpelmyndighet och som
beskattningsmyndighet för värdepapper och lotterier överförs på kontrollstyrelsen.
Förfarandet där liksom hos sjöfartsstyrelsen föreslås bli anpassat
till vad som enligt 1959 års förordning om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
gäller för flertalet av kontrollstyrelsens nuvarande skatter.
Bestämmelser om återvinning och besvär införs. När det gäller uppbörden,
föreslås förskottsbetalning av skatten hos kontrollstyrelsen och sjöfartsstyrelsen
samt efterskottsbetalning hos inskrivningsdomarna. Systemet
med stämpelmärken avskaffas för fartyg, svenska aktier och lotterier. Kontrollstyrelsen
förutsätts göra försök med nya redovisningsmetoder.

De framlagda förslagen väntas medföra en höjning av stämpelskatteintäkterna
med eu miljon kronor per år.

I fråga om expeditionsavgifterna dras upp riktlinjer för en reform, som
innebär begränsning av det avgiftspliktiga området och samtidigt höjning
av avgiftsnivån, dock inte över statsverkets självkostnader.

Vidare föreslås vissa tekniska ändringar av förordningarna om fondstämpel
och arvsskatt. Ändringarna berör närmast redovisningen och uppbörden.
Bland annat centraliseras uppbörden av arvsskatt till länsstyrelserna samt
avskaffas stämpelsystemet för redovisningen av arvs- och gåvoskatt.

De nya bestämmelserna avses träda i kraft den 1 januari 1965.

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

Förslag

till

Stämpekkatteförordning

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Till staten skall erläggas stämpelskatt i de fall och i den ordning, som
stadgas nedan.

Rörande stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper äro särskilda bestämmelser
meddelade.

Om stämpelbeläggning av myndighets expeditioner och av ansökningar vid
domstol gäller vad därom är särskilt stadgat eller Kungl. Maj :t föreskriver.

2 §.

Staten är icke skattskyldig enligt denna förordning.

Förvärv av fast egendom och tomträtt

3 §.

Stämpelskatt skall erläggas för förvärv av fast egendom genom köp, byte,
tillskott till bolag eller förening, utdelning eller skifte från bolag eller förening,
fusion av aktiebolag enligt 175 g lagen om aktiebolag eller expropriation
eller annan inlösen på grund av stadgande om rätt eller skyldighet att
lösa fast egendom.

Stämpelskatt skall erläggas även för förvärv av tomträtt genom upplåtelse,
överlåtelse mot vederlag eller annat fång som avses i första stycket.

Har ett som gåva betecknat förvärv skett mot övertagande av ansvar för
intecknad skuld eller eljest mot vederlag, skall frågan, om förvärvet är att
anse som gåva eller som köp eller annat skattepliktigt fång, avgöras med
hänsyn till samtliga omständigheter, av vilka förvärvets huvudsakliga innebörd
framgår. Därvid skall dock värdet av egendomen anses vara det taxeringsvärde
eller motsvarande värde, som enligt 8 § skall gälla såsom egendomens
värde.

4 §•

Skatteplikt föreligger icke vid

1) förvärv från make, om förvärvet sker i syfte att för sammanläggning
åstadkomma enhetliga lagfartsförhållanden beträffande makarnas fasta
egendom;

2) förvärv genom byte i den mån vederlaget utgöres av annan fast egen dom,

om bytet sker för att åstadkomma en lämpligare fastighetsindelning
eller utgör led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationali;,
sering; (|"

3) sambruksförenings förvärv genom tillskott från medlem;

4) försäkringsbolags förvärv från annat försäkringsbolag i samband med
sådant avtal om övertagande av det senare bolagets hela försäkringsbestånd,
som avses i 295 § lagen om försäkringsrörelse;

5) förvärv av järnväg för allmän trafik eller av mark för sådan järnväg;

6) kommuns eller annan menighets förvärv av mark, vilken enligt fast -

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 196i

ställd plan skall användas för sådant ändamål som avses i 5 § 1 mom. b.)
eller d) kommunalskattelagen;

7) förvärv på grund av lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område;

8) förvärv med stöd av lagen om arrendators förköpsrätt, om den till vilken
jordägaren sålt egendomen tidigare erlagt stämpelskatt för sitt fång;

9) förvärv av kronojord genom skatteköp eller eljest på grund av skattebrev; 10)

förvärv av ständig besittningsrätt till kronohemman eller krononybygge,
då på grund av förvärvet vinnes inrymning i sådan rätt;

11) upplåtelse av tomträtt i nybildad fastighet, vars mark tidigare helt
eller till övervägande del ingått i fastighet som varit med tomträtt upplåten
till samme tomträttshavare; eller

12) återgång av fång i fall, där rätt till återvinning föreligger enligt 42 §.

Om skattefrihet i vissa fall, då ansökan om lagfart eller inskrivning avslås,
stadgas i 42 § 1 mom. sista stycket.

5 §•

överlåtes köp av fast egendom utan annat tillägg till eller annan ändring
i köpevillkoren än vad gäller tiden för tillträde och betalning samt sättet
för betalning, i den mån ändrade inteckningsförhållanden påkalla detta,
skall skatt erläggas endast för det senaste fånget. Skattebefrielse för tidigare
fång må dock åtnjutas endast om lagfart å samtliga fång sökes inom den
tid, som är stadgad för det första fånget. Vad nu sagts om köp av fast egendom
skall gälla även motsvarande fång till tomträtt och upplåtelse av sådan
rätt. Därvid skall vad nyss sagts om lagfart i stället avse inskrivning.

överlåtes fång som avses i 3 § såsom tillskott till bolag eller förening,
skall skatt erläggas endast för tillskottet, om detta sker utan annat tillägg
till eller annan ändring i villkoren för tidigare förvärv än som anges i första
stycket eller betingas av att vederlaget för tillskottet utgöres av aktier eller
andelar. Skattebefrielse för tidigare fång må dock åtnjutas endast om lagfart
eller inskrivning sökes inom stadgad tid och, vad angår tillskottet, sist på
den inskrivningsdag, som infaller näst efter två år från det första fånget.

Har skatt redan erlagts för tidigare fång, skall det erlagda beloppet avräknas
från skatten för det senaste fånget. Om rätt till återvinning i fall,
där erlagt belopp ej kan avräknas helt, stadgas i 42 § 2 mom.

Begäran om skattebefrielse enligt denna paragraf skall framställas, då lagfart
eller inskrivning sökes. Sådan begäran skall vara åtföljd av skriftlig,
på heder och samvete avgiven försäkran av överlåtare och förvärvare, att
vederlag för överlåten egendom icke i någon form lämnats eller skall lämnas
utöver vad som framgår av den ingivna överlåtelsehandlingen och att ej
heller eljest träffats avtal om annat tillägg till eller annan ändring i villkoren
för tidigare förvärv än som angetts i denna handling.

6 §•

Under förutsättning av ömsesidighet må Kungl. Maj :t medge skattefrihet
för främmande stats förvärv av egendom, som är avsedd för beskickning
eller konsulat.

7 §•

Skatten utgår med en krona för varje fullt hundratal kronor av egendomens
värde, dock lägst med tio kronor.

Förvärvas egendomen av juridisk person, utgår skatten med dubbelt l>elopp
utom i fall, då förvärvaren

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 196-''i 5

1) om han erhållit egendomen såsom gåva skulle ha varit befriad från
gåvoskatt;

2) är bostadsrättsförening eller av bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd
erkänd som allmännyttigt bostadsföretag enligt de bestämmelser om
lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet, som gällde vid tiden
för förvärvet;

3) är kreditinrättning och enligt lag eller enligt reglemente eller bolagsordning,
som Kungl. Maj:t fastställt, skyldig att åter avyttra egendomen; eller

4) är dödsbo.

8 §•

1 mom. Vid tillämpningen av 7 § skall som värde av fast egendom gälla
taxeringsvärdet året närmast före det år, då lagfart sökes. Vid köp, där köpeskillingen
överstiger detta taxeringsvärde, skall dock egendomens värde anses
motsvara köpeskillingen. Därvid skall i denna icke inräknas rätt till avkomst
eller annan förmån av egendomen, som förbehållits säljaren.

Vad i första stycket sagts om värderingsgrunden vid köp skall, i den mån
det är möjligt, tillämpas även eljest, när förvärv sker mot vederlag. Vid byte
av fast egendom med olika taxeringsvärden å ömse sidor skall värdet å vardera
sidan anses motsvara det högsta av dessa taxeringsvärden. Utgår vid
byte av fast egendom mellangift i penningar eller annan lös egendom, skall
för vartdera förvärvet skatten beräknas efter värdet av den fasta egendom
förvärvet omfattar eller, om värdet av vad fångesmannen erhållit i utbyte efter
avdrag för den mellangift denne må ha lämnat är högre, detta värde.
Därvid skall som värde av fast egendom gälla det taxeringsvärde, som sägs
i första stycket.

Finnes för egendomen icke särskilt taxeringsvärde för det i första stycket
angivna året, skall vid tillämpningen av 7 § i stället gälla egendomens värde
vid tidpunkten för förvärvet. Detta värde fastställes av inskrivningsdomaren
efter intyg av sakkunnig eller annan utredning. Detsamma skall gälla om
det visas att egendomen efter den tidpunkt, som taxeringsvärdet för nämnda
år avsett, men före förvärvet nedgått i värde till följd av eldsvåda, vattenflöde
eller annan sådan tilldragelse, borttagande av byggnad eller annan anläggning
på egendomen eller tillbehör till denna, skogsavverkning, nedläggning
eller väsentlig förändring av rörelse, i vilken egendomen varit använd, eller
av annan liknande anledning.

Visas att egendomens värde efter förvärvet höjts till följd av nybyggnad
eller av annan liknande anledning, skall denna förhöjning av värdet icke
medräknas, när egendomens värde bestämmes.

1 fall, som avses i tredje stycket, äger inskrivningsdomaren, när särskilda
skäl föranleda det, hos länsstyrelsen påkalla, att egendomen åsättes värde
till ledning för skattens bestämmande. Därvid skall i tillämpliga delar gälla
vad som är stadgat om åsältande av särskilt värde vid bestämmande av arvsskatt.

2 mom. Vid upplåtelse av tomträtt utan tillhörande byggnad skall värdet
av tomträtten anses motsvara avgälden för ett år. Detsamma skall gälla vid
överlåtelse av sådan tomträtt. Har större vederlag utfäsls för överlåtelsen,
skall tomträttens värde dock anses motsvara vederlaget. 1 övrigt skall värdet
av tomträtt i tillämpliga delar bestämmas enligt föreskrifterna i 1 inom.
Som taxeringsvärde skall därvid gälla det taxerade byggnadsvärdet.

9 §•

Omfattar förvärv även annat än fast egendom eller tomträtt och har fördelning
av vederlag mellan skattepliktig och övrig egendom ej angetts i

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

fångeshandlingen, skall hela vederlaget anses belöpa på den skattepliktiga
egendomen, om fördelningen icke på annat sätt tillförlitligen styrkes före
skattens fastställande. Vad nu sagts skall icke äga tillämpning vid sådant
byte som avses i 8 § 1 mom. andra stycket.

10 §.

Sökes lagfart eller inskrivning på grund av handling, som tidigare blivit
företedd i samma avseende och då föranlett beskattning, skall skatt icke erläggas.

Inteckning för fordran
11 §•

Beviljas inteckning för fordran eller förklaras ansökan om sådan inteckning
vilande, skall stämpelskatt erläggas.

Skatten utgår med fyra kronor för varje fullt tusental kronor av det kapitalbelopp,
för vilket inteckning beviljas eller ansökan om inteckning förklaras
vilande, dock lägst med tio kronor.

Skatteplikt föreligger icke, när

1) inteckning meddelas i järnväg för allmän trafik;

2) inteckning meddelas på grund av 4 § lagen om inteckningshavares rätt
till betalning ur ersättning, som utgår på grund av brandförsäkringsavtal;
eller

3) beträffande inteckning i fast egendom vidtages sådan åtgärd, som avses
i 21, 26, 27 eller 34 § förordningen angående inteckning i fast egendom,
eller beträffande annan inteckning vidtages motsvarande åtgärd.

12 §.

Beviljas inteckning eller förklaras ansökan därom vilande på grund av
handling, som tidigare blivit företedd i samma avseende och då föranlett beskattning,
skall skatt icke erläggas. Vad nu sagts skall gälla även då handlingen
genom åtgärd, som avses i 11 § tredje stycket 3), ersatts av ny handling.

Har inteckning, helt eller till visst belopp, dödats eller av annan anledning
upphört att gälla och beviljas senare ny inteckning eller förklaras ansökan
därom vilande, äger befrielse från skatt enligt första stycket rum endast
om den nya inteckningen beviljas eller ansökan därom förklaras vilande
inom ett år efter det att den tidigare inteckningen upphörde att gälla
och åtgärden avser egendom, som helt eller delvis omfattades av den tidigare
inteckningen.

Bifalles eller vilandeförklaras, samtidigt med att en eller flera inteckningar
dödas, ansökan om en eller flera nya inteckningar i egendom, som
helt eller delvis omfattades av den eller de tidigare inteckningarna, skall
skatten nedsättas med belopp motsvarande skatten för den eller de tidigare
inteckningarna, även om en eller flera nya handlingar åberopas.

Förvärv av fartyg
13 §.

Stämpelskatt skall erläggas för förvärv av fartyg med ett värde av minst
tjugofemtusen kronor genom köp, byte, tillskott till bolag eller förening, utdelning
eller skifte från bolag eller förening eller fusion av aktiebolag enligt
175 § lagen om aktiebolag.

Bevillningsutskottets betänkande nr 02 år 196i 7

Vad i denna förordning är stadgat om fartyg skall gälla även lott i sådant
fartyg som sägs i första stycket.

Stämpelskatt skall erläggas jämväl när fartyg på grund av sådant förvärv
som avses i första stycket upphör att vara svenskt.

14 §.

Skatteplikt föreligger icke vid

1) förvärv av utländskt fartyg;

2) beställning, som avser nybyggnad av fartyg, eller överlåtelse av kontrakt
rörande sådan beställning, innan fartyget blivit byggt;

3) förvärv av nybyggt fartyg omedelbart från den som byggt fartyget;
eller

4) förvärv av fartyg, som är avsett för räddning av skeppsbrutna.

15 §.

överlåtes köp utan annat tillägg till eller annan ändring i köpevillkoren
än vad gäller tiden för tillträde och betalning samt sättet för betalning, i
den mån ändrade inteckningsförhållanden påkalla detta, skall skatt erläggas
endast för det senaste fånget. Skattebefrielse för tidigare fång må dock
åtnjutas endast om föreskriven anmälan eller deklaration angående samtliga
fång sker inom stadgad tid och, vad angår det senaste fånget, inom sex månader
räknat från det första fånget.

överlåtes fång som avses i 13 § till delägare i nybildat rederi eller till nybildat
bolag eller såsom tillskott till bolag eller förening, skall skatt erläggas
endast för det senaste fånget, om detta sker utan annat tillägg till eller annan
ändring i villkoren för tidigare förvärv än som anges i första stycket eller
betingas av att vederlaget för det senaste fånget utgöres av aktier eller andelar
eller av att flera bliva delägare i fartyget. Skattebefrielse för tidigare
fång må dock åtnjutas endast om anmälan angående samtliga fång sker
inom stadgad tid och, vad angår det senaste fånget, inom två år från det första
fånget.

Begäran om skattebefrielse enligt denna paragraf skall framställas i samband
med anmälan eller deklaration enligt 17 §. Sådan begäran skall vara
åtföljd av skriftlig, på heder och samvete avgiven försäkran av överlåtare
och förvärvare, att vederlag för överlåten egendom icke i någon form lämnats
eller skall lämnas utöver vad som framgår av den ingivna överlåtelsehandlingen
och att ej heller eljest träffats avtal om annat tillägg till eller
annan ändring i villkoren för tidigare förvärv än som angetts i denna handling.

16 §.

Skatten utgår med en krona för varje fullt hundratal kronor av fartygets
värde vid tiden för förvärvet.

Vid köp skall värdet anses motsvara köpeskillingen, om icke omständigheterna
ge särskild anledning till antagande att köpeskillingen icke uppgår
till det verkliga värdet.

17 §.

Förvärv av fartyg, som skall vara infört i fartygsregistret eller som eljest
är infört i detta register, skall anmälas till sjöfartsstyrelsen i enlighet med
vad därom är särskilt stadgat.

Om skattepliktigt förvärv av annat fartyg än som avses i första stycket

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

skola överlåtare och förvärvare inom en månad efter förvärvet till ledning
vid fastställande av skatten inkomma med deklaration till sjöfartsstyrelsen.
Är förvärvaren icke bosatt här i riket, åligger deklarationsplikt dock endast
överlåtaren. Deklarationen skall avges på heder och samvete samt avfattas
på blankett enligt formulär, som sjöfartsstyrelsen fastställer.

18 §.

Anmälan eller deklaration rörande köp skall vara åtföljd av skriftlig försäkran
av överlåtare och förvärvare om köpeskillingen. 1 fråga om annat förvärv
skall inges intyg av sakkunnig om fartygets värde vid tiden för förvärvet.
Sådant intyg skall på begäran inges även vid förvärv genom köp. Har förvärv
skett genom skriftligt avtal, skall detta bifogas anmälan eller deklaration.

Aktier och obligationer m. m.

19 §.

Vid bildande av aktiebolag och vid ökning av aktiekapital skall stämpelskatt
erläggas för aktie, som ej förklaras förverkad.

Skatten utgår med tio öre för varje fullt tiotal kronor av aktiens nominella
belopp eller, om högre belopp skall betalas för aktien, av det högre
beloppet. Om betalning för aktie sker genom tillskott av annan egendom än
penningar, skall för aktien erläggas samma skatt som för aktie, vilken betalas
med penningar. Skola samtliga aktier betalas genom tillskott av annan
egendom än penningar, utgår skatten efter aktiens nominella belopp.

20 §.

För utfästelse om kommanditdelägares insats i handelsbolag, vilken inskrives
i handelsregister, skall stämpelskatt erläggas med tio öre för varje
fullt tiotal kronor av den utfästa insatsen.

21 §.

För obligationer och andra skuldebrev, som utges i större antal och uppenbarligen
äro avsedda för den allmänna rörelsen, skall stämpelskatt erläggas
med sextio öre för varje påbörjat hundratal kronor av skuldebrevets nominella
belopp.

Vad i denna förordning sägs om obligation skall gälla även annat skuldebrev,
som avses i första stycket.

Har vid upptagande av obligationslån i stället för obligation utgetts certifikat,
enligt vilket långivaren äger rätt att få obligationer utlämnade, skall
stämpelskatt erläggas för certifikatet, om de med detta avsedda obligationerna
vid ett utgivande skulle ha varit skattepliktiga. Skatten för certifikatet
utgår med belopp, varmed skatt i sådant fall skulle ha utgått för obligationerna.

22 §.

Skatteplikt föreligger icke för obligationer, som staten garanterar, ej heller
för obligationer, som utfärdas av svensk kommun eller landstingskommun
eller av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan eller
Kommunkredit Aktiebolag eller av svenskt aktiebolag med ändamål att idka
belåning av fast egendom eller tomträtt.

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 196b

23 §.

Skattepliktiga obligationer eller eertifikat må icke utlämnas utan att ha
blivit i enlighet med 38 § försedda med stämpel, som visar att skatten erlagts.

När obligation utges i stället för annan obligation i samband med dödning
av denna eller obligationer eljest med oförändrade villkor lämnas i utbyte
mot andra obligationer av samme utgivare, skall skatt icke erläggas för de
nya obligationerna, om de utbytta obligationerna blivit behörigen försedda
med stämpel. Gälla nya obligationer för högre sammanlagt belopp än utbytta,
skall skatt erläggas för överskjutande belopp.

Om obligation, som blivit behörigen försedd med stämpel, inom den ursprungligen
bestämda betalningstiden ånyo utges, skall stämpelskatt icke erläggas,
även om obligationen försetts med påskrift angående förändring av
ränta, betalningstid eller annat villkor.

Obligation, som utlämnas utan att vara försedd med stämpel till fullt belopp,
skall vara försedd med anteckning av utgivaren om orsaken därtill.

Bestämmelserna i denna paragraf om utbyte av obligation skola äga motsvarande
tillämpning vid utbyte av eertifikat mot obligationer, för vilka certifikatet
gäller, eller mot annat sådant eertifikat.

24 §.

Har till riket införts aktiebrev i utländskt bolag eller obligation, som utgetts
utom riket, skall stämpelskatt erläggas för handlingen, om denna överlåtes
eller pantsättes här i riket eller om innehavaren dessförinnan avlider
och handlingen enligt lag skall upptagas i bouppteckning som registreras här
i riket. Dock inträder icke skatteplikt på grund av pantsättning för skuld,
vari utländsk medborgare som är bosatt utom riket eller utländsk juridisk
person häftar.

Skatten för aktiebrev utgår med belopp, som gäller i fråga om svensk
aktie, och beräknas på aktiens nominella belopp eller, om aktien lyder på
viss andel, på värdet av denna. Skatten för obligation utgår med belopp, som
gäller för här i riket utgiven obligation.

Vad nu sagts om aktiebrev i utländskt bolag skall gälla även annat andelsbevis,
delaktighetsbevis eller lottbrev i utländskt företag av ekonomisk art.

Utfärdas bär i riket eertifikat avseende förfoganderätt över handling, som
nämnes i första eller tredje stycket, skall stämpelskatt erläggas för certifikalet.
Har sådant eertifikat utfärdats utom riket och införts hit, skall stämpelskatt
erläggas för certifikatet, om detta överlåtes bär i riket eller eljest
beträffande certifikatet inträffar förhållande som enligt första stycket medför
skatteplikt för där angiven handling. Skatten för eertifikat, som avses
i detta stycke, utgår med belopp varmed skatt skulle ha utgått för de värdepapper,
som anges i certifikatet, om dessa värdepapper överlåtits efter införsel
till riket.

Vad i denna paragraf stadgas må icke föranleda, att skatt enligt denna
förordning skall erläggas mer än en gång för samma handling.

25 §.

Vid utbyte av eller påskrift på handling, som avses i 24 §, skola bestämmelserna
i 23 § äga motsvarande tillämpning. Har utbyte eller påskrift skett
utom riket, äger innehavaren, efter deklaration i den ordning 27 § föreskriver,
erhålla bevis på handlingen om orsaken till att den ej är försedd med
stämpel.

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 196b

26 §.

Skatteplikt föreligger icke för handling, som avses i 21 eller 24 §, om handlingen
är utfärdad eller garanterad av sådant till Förenta Nationerna anknutet
fackorgan till vilket Sverige anslutit sig, och ej heller när handling,
som avses i 24 §, överlåtes av eller till sådant organ.

27 §.

Den som har att erlägga stämpelskatt i fall, som avses i 19, 20, 21 eller
24 §, skall till ledning vid fastställande av skatten inkomma med deklaration
till kontrollstyrelsen. Deklarationen skall avges på heder och samvete
samt avfattas på blankett enligt formulär, som kontrollstyrelsen fastställer.
I fråga om aktie skall deklaration, som ej är undertecknad av bolagets styrelse,
vara åtföljd av protokollsutdrag, som visar att styrelsen beslutat lämna
de uppgifter deklarationen innehåller.

Deklaration skall vara avlämnad, i fall som avses i

a) 19 §, inom två månader från det att registrering skett om fullgjord
inbetalning å aktier, dock senast inom två månader från utgången av den
lid inom vilken aktien enligt lag skall betalas, eller, vid ökning av aktiekapital
enligt 64 § lagen om aktiebolag, inom två månader från det att beslut
om ökningen blivit registrerat;

b) 20 §, inom två månader från det att kommanditdelägarens utfästelse
blivit registrerad;

c) 21 §, innan där angiven handling utlämnas; samt

d) 24 §, inom två månader från den överlåtelse eller pantsättning som
föranlett skatteplikt eller, då skatteplikt inträtt till följd av dödsfall, inom
den tid som gäller för ingivande av bouppteckningen till registrering.

Deklaration rörande handling, som avses i 21 eller 24 §, skall åtföljas
av de i deklarationen angivna skattepliktiga handlingarna. Är fråga om
aktiebrev, annat andelsbevis, delaktighetsbevis eller lottbrev i utländskt
företag av ekonomisk art och lyder handlingen på viss andel i företaget,
skall på begäran tillika inges värdebevis av beskattningsmyndighet i det land,
där företaget har sitt säte.

Lotteri
28 §.

För lotteri, som anordnas efter tillstånd av Kungl. Maj :t eller länsstyrelse
och som avser andra värdeföremål än penningar, skall stämpelskatt erläggas,
om sammanlagda beloppet av de gjorda insatserna överstiger femtontusen
kronor.

Skatten utgår med fem kronor för varje fullt hundratal kronor av det i
första stycket angivna insatsbeloppet.

Om samme anordnare samtidigt bedriver två eller flera lotterier med
lika vinstplaner, skall vid tillämpningen av denna paragraf endast ett lotteri
anses föreligga.

29 §.

Meddelas tillstånd till sådant lotteri, som avses i 28 §, och överstiger
sammanlagda insatsbeloppet enligt uppgjord plan femtontusen kronor,
skall underrättelse om det meddelade tillståndet sändas till kontrollstyrelsen.

Inom en månad efter utgången av den för lottförsäljningen bestämda tiden
i lotteri, som avses i första stycket, skall lotteriets anordnare till ledning
vid fastställande av skatten inkomma med deklaration till kontroll -

Bevillningsutskottets betänkande nr 12 år lf)6i

styrelsen. Deklarationen skall avges på heder och samvete samt avfattas på
blankett enligt formulär, som kontrollstyrelsen fastställer. Deklarationen
skall, där sammanlagda beloppet av gjorda insatser ej uppgår till sammanlagda
insatsbeloppet enligt uppgjord plan, vara åtföljd av intyg om förstnämnda
belopp. Intyget skall vara utfärdat av notarius publicus eller av
den som fått uppdrag att öva tillsyn över lotteriet och skall grundas på
räkenskaperna för detta.

Skattens fastställande och erläggande

30 §.

1 mom. Beslut rörande stämpelskatt meddelas

a) beträffande förvärv av fast egendom eller tomträtt av den inskrivningsdomare,
hos vilken lagfart eller inskrivning sökes, på den inskrivningsdag då
ansökan i ärendet först upptages;

b) beträffande inteckning av den inskrivningsdomare, bos vilken inteckning
sökes, på den inskrivningsdag då ansökan bifalles eller, om ansökan
förklaras vilande, på den inskrivningsdag då så sker;

c) beträffande förvärv av fartyg av sjöfartsstyrelsen; och

d) i övriga fall av kontrollstyrelsen.

Möter hinder mot att meddela beslut rörande skatten på inskrivningsdag,
som anges i a) eller b), skall beslutet meddelas på den inskrivningsdag,
som först infaller efter det att hindret blivit undanröjt.

1 fall, som avses i c) och d), må beslut om fastställande av skatt ej meddelas
senare än ett år efter utgången av det kalenderår, varunder skatteplikten
inträdde. Har slutligt beslut ej meddelats inom denna tid men har
deklaration eller anmälan som avses i 17 § första stycket avgetts, skall så
anses, som om skatten den dag tiden utgick fastställts genom slutligt beslut
i överensstämmelse med sådan handling. Har preliminärt beslut meddelats,
skall skatten i stället anses ha nämnda dag slutligt fastställts i överensstämmelse
med det preliminära beslutet.

2 mom. Myndighet, som enligt 1 mom. har att meddela beslut rörande
skatt, är beskattningsmyndighet.

Skatteplikt inträder, i fall som avses i

a) 3 och 13 §§, när förvärvet sker;

b) 11 §, när inteckningen beviljas eller ansökan därom förklaras vilande;

c) 19 §, när registrering som sägs i 27 § andra stycket a) sker;

d) 20 §, när registrering sker;

e) 21 §, när handlingen utlämnas;

f) 24 §, när överlåtelse eller pantsättning sker eller innehavaren dessförinnan
avlider; samt

g) 28 §, när dragning sker.

31 §.

Värdet av utländskt myntslag beräknas efter den köpkurs på checkar, utställda
i samma myntslag, som gällde vid tiden för skattepliktens inträde.
Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdet icke beräknas efter
denna grund, bestämmer Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t förordnar,
hur beräkningen skall ske.

32 §.

I förhållande till statsverket skola för skattens erläggande svara, beträffande
skatt för

a) förvärv av fast egendom, tomträtt eller fartyg, båda kontrahenterna;

b) inteckning, den som vid tidpunkten för skattepliktens inträde är behörig
att medge inteckning i egendomen;

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

c) aktie eller insats i svenskt bolag, bolaget och de som äro ledamöter i
bolagets styrelse sedan skatteplikt inträtt;

d) obligation, som avses i 21 §, och här i riket utfärdat certifikat, som
sägs i 21 eller 24 §, utfärdaren;

e) annan handling, för vilken enligt 24 § skatteplikt föreligger, den som
överlåter eller pantsätter handlingen eller, då skatteplikt inträder på grund
av dödsfall, innehavarens dödsbo; samt

f) lotteri, den som anordnar detta.

När flera svara för skattens erläggande, åligger ansvarigheten dem solidariskt.

Skattskyldig är den som i varje särskilt fall är gentemot statsverket ansvarig
för skattens erläggande.

33 §.

Underlåter skattskyldig att inkomma med föreskriven deklaration eller
försäkran, som avses i 18 §, eller är avgiven sådan handling ofullständig,
må beskattningsmyndigheten förelägga den skattskyldige att fullgöra vad
som hrister. Den skattskyldige bör, utöver vad föreskrivet formulär föranleder,
meddela de upplysningar, som kunna vara av betydelse för att skatten
skall kunna fastställas till riktigt belopp.

Efter föreläggande åligger det skattskyldig att tillhandahålla beskattningsmyndigheten
de bevis och intyg samt övriga uppgifter, som kunna fordras
för skattens fastställande till riktigt belopp.

Den som skäligen kan antagas vara skattskyldig skall, i den mån föreläggande
meddelas av beskattningsmyndigheten, avge föreskriven deklaration
eller försäkran och fullgöra skyldighet enligt andra stycket.

I fall, där sjöfartsstyrelsen eller kontrollstyrelsen är beskattningsmyndighet,
skola bestämmelserna i 6, 9, It och 14 §§ förordningen om förfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning äga motsvarande tillämpning.

34 §.

Förelägger beskattningsmyndigheten någon att vidtaga åtgärd, som avses
i 33 §, må därvid utsättas vite, när detta finnes påkallat. Vitet skall bestämmas
till sådant belopp, att det med hänsyn till vederbörandes ekonomiska
förhållanden och omständigheterna i övrigt kan antagas förmå honom
att iakttaga föreläggandet, dock ej lägre än etthundra eller högre än femtusen
kronor.

Försuttet vite utdömes av beskattningsmyndigheten.

35 §.

I fråga om stämpelskatt, som fastställes av sjöfartsstyrelsen eller kontrollstyrelsen,
skall vad i 15—18 och 20—25 §§ förordningen om förfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning finnes stadgat om fastställande av skatt
lända till efterrättelse i tillämpliga delar.

36 §.

I fall, som avses i 30 § 1 mom. första stycket a) eller b), skall skatten inbetalas
till inskrivningsdomaren inom en månad från den dag, då expedition
i ärendet blir tillgänglig för sökanden, eller, vid tillämpning av andra
stycket samma moment, den senare dag, då beslutet om skattens fastställande
meddelas. Innan expedition i ärendet blivit tillgänglig eller beslut som
nu sagts blivit meddelat, må skatten icke mottagas. Fastställer överrätt skatten
till högre belopp än inskrivningsdomaren förut beräknat eller vitsordar
skattskyldig anmärkning av den enligt 48 § förordnade granskningsmyndigheten,
skall sålunda tillkommande skattebelopp inbetalas till länsstyrelsen

Bevillningsutskottets betänkande nr i2 år 196i

i det län, dit beskattningsmyndigheten hör, inom en månad efter det att
överrättens beslut meddelats eller granskningsmyndigheten erhållit meddelande
om vitsordandet.

1 fall, som avses i 30 § 1 mom. första stycket c) eller d), åligger det den
skattskyldige att inbetala skatten genom insättning på beskattningsmyndighetens
postgirokonto inom den tid, som gäller för avgivande av deklaration
eller i 17 § första stycket avsedd anmälan. Om den av beskattningsmyndigheten
eller besvärsmyndighet fastställda skatten överstiger vad som
skolal utgöras enligt deklaration eller anmälan eller, då beslut förut meddelats
i saken, enligt det beslut som närmast föregått, åligger det den skattskyldige
att inom tid, som beskattningsmyndigheten bestämmer, till denna
inbetala det felande beloppet. Vad nu sagts skall även gälla, om skatt fastställts
ehuru deklaration eller anmälan ej avgetts.

När synnerliga skäl äro därtill, må beskattningsmyndighet, som avses i
andra stycket, bevilja anstånd med skattens erläggande.

Den handling, som ligger till grund för skattens fastställande, må beskattningsmyndigheten
icke utlämna, förrän skatten erlagts.

37 §.

t mom. Inbetalas skatt, som skall erläggas till inskrivningsdomare, icke
inom angiven tid, skall beskattningsmyndigheten göra anmälan därom till
länsstyrelsen i det län, dit beskattningsmyndigheten hör. Vid sådan anmälan
skall fogas beslut om skattens fastställande eller annat bevis, innehållande
uppgift om skattens belopp och erforderliga uppgifter om den
skattskyldige. Fastställer överrätt skatten till högre belopp än beskattningsmyndigheten
förut beräknat eller vitsordar skattskyldig anmärkning
av den enligt 48 § förordnade granskningsmvndigheten, skall överrätten eller,
i det senare fallet, granskningsmyndigheten omedelbart lämna länsstyrelsen
motsvarande uppgifter rörande det tillkommande skattebeloppet. Efter anmälan,
som nyss nämnts, ävensom vid försummad inbetalning av tillkommande
skattebelopp åligger det länsstyrelsen att förordna om uttagande av
felande belopp jämte i förekommande fall restavgift enligt 2 mom. i den
ordning, som enligt uppbördsförordningen gäller för indrivning av restförd
skatt.

Har skatt i fall, som avses i 30 § 1 mom. första stycket c) eller d), icke
inbetalats inom föreskriven tid, skall förfallet skattebelopp jämte i förekommande
fall restavgift enligt 2 mom. på framställning av beskattningsmyndigheten
omedelbart uttagas genom utmätning.

2 mom. Har skattskyldig underlåtit att inbetala skatt inom föreskriven
lid, skall restavgift erläggas till den myndighet, som i sådant fall skall uppbära
skatten. Restavgiften skall utgå efter sex öre för varje hel krona av
den del av skatten, som icke er lagts i rätt tid, dock ej med mindre belopp
än tio kronor. Restavgiften skall vid öretal över femtio avrundas uppåt och
vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal.

När dröjsmålet med betalningen är obetydligt eller eljest särskilda skäl
föranleda det, må befrielse från skyldighet att erlägga restavgift meddelas
av länsstyrelse i fråga om skatt, som avses i 1 mom. första stycket, och av
beskattningsmyndigheten beträffande annan skatt.

Riksrevisionsverket äger, i den mån så påkallas, meddela särskilda föreskrifter
i fråga om befrielse från skyldighet att erlägga restavgift.

38 §.

Till bevis om att skatt blivit erlagd skall den myndighet, som enligt 36 §
bär att uppbära skatten, förse den handling, som ligger till grund för skat -

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år f.96''4

tens fastställande, med stämpel. Kan detta icke ske, skall avskrift av handlingen
på motsvarande sätt stämpelbeläggas. Där fråga är om fartyg, aktie
eller insats i svenskt bolag eller lotteri, skall stämpelbeläggning dock icke ske.

Från skyldigheten att förse handling med stämpel må kontrollstyrelsen
efter samråd med riksrevisionsverket besluta om undantag.

Förhandsbesked

39 §.

I fråga om skatt, som fastställes av sjöfartsstyrelsen eller kontrollstyrelsen,
skall beskattningsmyndigheten på ansökan av den saken rör, om tillgänglig
utredning medger det, meddela förhandsbesked huruvida stämpelskatt
skall erläggas i visst fall och, där skatteplikt finnes föreligga, med vilket
belopp skatten skall utgå.

Förhandsbesked sökes skriftligen. Vid ansökan skall fogas avskrift av eller
utkast till den handling, som ansökan avser, eller redogörelse för omständigheterna
i fallet. Vid ansökan skall jämväl fogas den ytterligare utredning
i ärendet, som står sökanden till buds.

År den i ärendet förebragta utredningen otillräcklig, må beskattningsmyndigheten
anmana sökanden att fullständiga denna vid äventyr att förhandsbesked
eljest icke meddelas.

Sökanden skall beredas tillfälle att yttra sig över utredning, som förebragts
annorledes än genom sökanden.

40 §.

Ärende om förhandsbesked bör handläggas skyndsamt.

I den mån det icke finnes obehövligt, skall beslut i ärende om förhandsbesked
innehålla de skäl, på vilka avgörandet grundas. Avvisas ansökan,
skall beslutet innehålla erinran om att talan icke må föras mot detta. Äger
part fullfölja talan mot beslutet, skall detta tillika innehålla upplysning om
vad han därvid skall iakttaga.

Beslut i ärende om förhandsbesked skall delges sökanden.

41 §.

Förhandsbesked, som vunnit laga kraft, är bindande för statsverket i förhållande
till sökanden, i den mån denne yrkar det. Beskedet skall dock icke
gälla, när efter dess meddelande författningsändring trätt i kraft av beskaffenhet
att påverka beskattningen i det avseende beskedet angår.

Återvinning, besvär och återbetalning
42 §.

1 mom. Har efter det att beslut meddelats om fastställande av stämpelskatt a)

ansökan om lagfart, inskrivning eller inteckning avslagits på grund
av att den åberopade handlingen var ogiltig;

b) lagfart, inskrivning eller inteckning av samma skäl undanröjts genom
dom eller beslut som vunnit laga kraft;

c) fång blivit ogiltigt på grund av bestämmelser om inskränkning i rätten
att förvärva fast egendom;

d) avtal rörande förvärv av fast egendom återgått i fall där ansökan om
lagfart jämlikt 6 § 3 mom. eller 9 § andra stycket förordningen angående lagfart
å fast egendom förklarats vilande och ansökan, som gjorts inom sex månader
från förvärvet, om utbrytning av förvärvat område eller undanröjande
av annat hinder mot lagfart lämnats utan bifall genom lagakraftvunnet beslut;
eller

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1t)6i

e) avtal rörande förvärv av fast egendom eller tomträtt återgått i fall där
egendomen enligt fångeshandlingen förvärvats för att användas till viss bebyggelse
eller annat särskilt ändamål och ansökan, som gjorts inom sex månader
från förvärvet, om tillstånd till den avsedda användningen lämnats
utan bifall genom lagakraftvunnet beslut;

äger den skattskyldige erhålla återvinning av skatten.

Beslut om återvinning medför frihet från skyldighet att erlägga fastställd
skatt, där skatten ännu icke crlagts, och eljest rätt att återfå skatten enligt
vad i 47 § närmare stadgas.

Avslås i fall, som avses i första stycket, ansökan om lagfart eller inskrivning
sist på den inskrivningsdag, då beslut rörande skatten meddelas, skall
skatt för förvärvet icke fastställas.

2 mom. Om i fall, som avses i 5 eller 15 §, erlagd skatt ej kan avräknas
helt, äger den som erlagt skatten återvinna det överskjutande beloppet.

Har skatt för förvärv av fast egendom eller tomträtt enligt 7 § andra stycket
erlagts med dubbelt belopp och övergår den förvärvade egendomen genom
skattepliktigt fång inom tio år från förvärvet till ny ägare, äger den
som erlagt skatten återvinna hälften av beloppet.

3 mom. Träder aktiebolag enligt 46 § lagen om aktiebolag i likvidation
sedan skatt erlagts för aktie i bolaget, äger den som erlagt skatten återvinna
denna.

43 §.

Beslut enligt 42 g om återvinning av skatt meddelas av beskattningsmyndigheten.
Den som vill erhålla återvinning skall skriftligen ansöka därom hos
myndigheten inom ett år efter det att förutsättningar för återvinning inträtt.
Ansökan må dock alltid göras inom tre år från dagen för beskattningsmyndighetens
beslut om skattens fastställande.

I fall, som sägs i 42 § 1 mom., må ansökan icke bifallas med mindre vilandeförklarad
ansökan om lagfart, inskrivning eller inteckning, som föranlett
skattens fastställande, återtages.

När skattskyldig vitsordat anmärkning, som framställts av den enligt 48 §
förordnade granskningsmyndigheten, skall vid tillämpningen av 43—45 §§
anses, som om beslut om skattens fastställande blivit meddelat av inskrivningsdomaren,
när granskningsmyndigheten erhållit meddelande om vitsordandet.

44 §.

Talan mot beslut, som beskattningsmyndighet meddelar enligt denna förordning,
föres genom besvär hos hovrätten, om beslutet meddelats av inskrivningsdomare,
och eljest hos kammarrätten.

Besvär må anföras av den skattskyldige samt, såvitt gäller inskrivningsdomares
beslut, av granskningsmyndighet, som avses i 48 §, och eljest av det
allmänna ombud, som anges i 49 g. Mot slutligt beslut om fastställande avskatt
och mot meddelat förhandsbesked må talan föras även av annan, om
beslutet länder honom till väsentlig skada eller förlust. Beslut i fråga om
utdömande av vite må överklagas av den som förpliktats utge vitet och av
granskningsmyndigheten eller det allmänna ombudet.

Mot beslut, varigenom vite förelagts eller ansökan om förhandsbesked avvisats,
må talan ej föras.

45 §.

Den som vill anföra besvär över inskrivningsdomares beslut enligt denna
förordning skall inkomma till inskrivningsdomaren med sin till hovrätten
ställda besvärsinlaga. I fall, som avses i 43 g tredje stycket, skall klaganden
inkomma till hovrätten med sin dit ställda besvärsinlaga.

Innefattar beslut, som avses i första stycket, prövning av fråga om fast -

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år i96b

ställande eller återvinning av skatt, må talan fullföljas inom tre år från dagen
för beslutet. Har part anfört besvär och vill även hans motpart föra talan
mot beslutet, skall denne dock inkomma med sin besvärsinlaga inom två
månader från det att delgivning, som avses i 52 kap. 7 § rättegångsbalken,
ägt rum. Motparten skall inkomma med besvärsinlagan till hovrätten. Prövningen
huruvida hans besvärstalan fullföljts på föreskrivet sätt och inom rätt
tid skall ankomma på hovrätten.

När besvär behörigen anförts över beslut, som avses i andra stycket, skall
hovrätten alltid höra klagandens motpart över besvären.

46 §.

I fråga om besvär över sjöfartsstyrelsens eller kontrollstyrelsens beslut enligt
denna förordning skola bestämmelserna i 40—45 §§ förordningen om
förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning lända till efterrättelse i tillämpliga
delar. I fall, som avses i 30 § 1 mom. tredje stycket andra och tredje
punkterna, skall besvärstiden även för skattskyldig räknas från där angiven
dag.

47 §.

Äger någon på grund av beslut om återvinning eller i besvärsmål återfå
skatt, beträffande vilken inskrivningsdomare är beskattningsmyndighet, skall
skattebeloppet kostnadsfritt återbetalas i den ordning, som är föreskriven i
uppbördsförordningen i fråga om restitution av skatt. Beslut, som nu sagts,
skall omgående sändas till länsstyrelsen i det län, dit beskattningsmyndigheten
hör. Återbetalning skall ske utan hinder av att beslutet ännu ej vunnit
laga kraft.

Vid återbetalning enligt första stycket skall, utom i fall som avses i 42 §
2 mom. andra stycket, tillika utgå ränta på det återbetalade beloppet efter
fem procent om året från och med den dag, då beloppet efter beslut om
skattens fastställande blivit inbetalat, till den dag, då det återbetalas. Ränta
må dock ej utgå för längre tid än till dess en månad förflutit sedan det
beslut, enligt vilket beloppet skall återfås, vunnit laga kraft.

Beträffande skatt, som fastställes av sjöfartsstyrelsen eller kontrollstyrelsen,
skall vad i 29 § förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
finnes stadgat om återbetalning lända till efterrättelse i tillämpliga
delar.

När skattebelopp återbetalas, skall anteckning därom, där så kan ske, göras
på handling, som enligt bestämmelserna i 38 § blivit stämpelbelagd.

Tillsyn över skattens erläggande

48 §.

Inskrivningsdomares beslut i ärenden angående fastställande eller återvinning
av stämpelskatt skola granskas av den myndighet Kungl. Maj :t därtill
förordnar.

49 §.

I fråga om skatt, som enligt 30 § 1 mom. skall fastställas av inskrivningsdomare,
ankommer det på den enligt 48 § förordnade granskningsmyndigheten
att föra det allmännas talan i mål och ärenden, där denna förordning
är tillämplig. I fråga om stämpelskatt i övriga fall skall vad nu sagts gälla
den som Kungl. Maj :t enligt 2 § förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
utsett att vara allmänt ombud.

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

50 §.

Myndighet, till vilken inges handling som skall vara stämpelbelagd enligt
denna förordning, bör tillse, att handlingen är försedd med stämpel till behörigt
belopp. Om så ej är fallet och stämpelbeläggning av handlingen icke
ankommer på myndigheten, bör denna anmäla förhållandet till kontrollstyrelsen.

Ansvarsbestämmelser m. m.

51 §.

Till dagsböter dömes den som

underlåter att inom föreskriven tid avge deklaration eller avlämnar deklaration
med så bristfälligt innehåll, att den uppenbarligen icke är ägnad att
ligga till grund för fastställande av skatt; eller

utlämnar handling, som avses i 23 § första stycket, utan att handlingen
är behörigen försedd med stämpel eller anteckning om orsaken till att den utlämnas
utan stämpel.

52 §.

Om ansvar för den, som lämnat oriktig uppgift i försäkran eller deklaration
till ledning vid fastställande av stämpelskatt, stadgas i skattestrafflagen.

53 §.

Träffa överlåtare och förvärvare av fast egendom, tomträtt eller fartyg
avtal om vederlag utöver vad som framgår av handlingen angående förvärvet
eller erlägges eller mottages sådant vederlag och föranleder detta att stämpelskatt
icke utgår eller att sådan skatt fastställes till för lågt belopp, dömes
till böter eller fängelse i högst sex månader. Böterna skola bestämmas
till högst fem gånger det belopp som undandragits, dock minst tvåhundra
kronor.

54 §.

Är försummelse som sägs i 51 § ringa, skall ej dömas till ansvar.

Brott, som avses i 51 §, må av åklagare åtalas endast efter anmälan av beskattningsmyndigheten.

55 §.

Vad som inhämtats vid skattekontroll enligt denna förordning må ej yppas
i vidare mån än som fordras för att vinna ändamålet med kontrollen. Bryter
någon häremot, dömes till dagsböter eller fängelse i högst sex månader, där
ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

Brott som nu sagts må, där det ej innefattar ämbetsbrott, av åklagare
åtalas endast om målsägande anger brottet till åtal.

Särskilda föreskrifter

56 §.

Kungl. Maj :t eller den myndighet Kungl. Maj :t förordnar äger, när synnerliga
skäl äro därtill, medge befrielse från eller återbetalning av stämpelskatt.

Vid beslut om återbetalning av skatt, som meddelas med stöd av första
stycket, ankommer det på Kungl. Maj :t eller myndighet, som där sägs, att
förordna i vad mån ränta skall utgå på skattebelopp, som återbetalas. Räntan
må dock ej beräknas efter högre räntefot eller för längre tid än i 47 §
2 Bihang till riksdagens protokoll 19Gi. 7 samt. AIr 42

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år litöi

andra slycket stadgas. I övrigt skall beträffande återbetalningen i tillämpliga
delar gälla vad i 47 § är för motsvarande fall föreskrivet.

Vad i denna förordning stadgas om besvär skall icke gälla beslut, meddelat
av beskattningsmyndighet med stöd av förordnande som sägs i första
stycket.

57 §.

De föreskrifter, som fordras för tillämpning av denna förordning, meddelas
av Kungl. Maj :t eller den myndighet Kungl. Maj :t förordnar.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1965. Förordningens bestämmelser
skola dock gälla redan före ikraftträdandet i avseende på åtgärder,
som fordras för tillämpningen därefter.

2. Genom förordningen upphävas, med de begränsningar nedan stadgas,
förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften;
kungörelsen den 24 juli 1857 (nr 30 s. 1) angående förnyad taxa å expeditionslösen
i rikets ständers bank samt därtill hörande diskontverk och
lånekontor;

förordningen den 22 juni 1911 (nr 51 s. 4) angående rätt att hos statskontoret
erhålla upplysning i fråga om skyldighet att utgöra stämpelavgift;

förordningen den 24 maj 1940 (nr 390) om vissa undantag från stämpelplikt
enligt förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften; förordningen

den 30 juni 1943 (nr 424) angående kominissionärsavgift i
domsagorna och vattendomstolarna;

förordningen den 30 juni 1948 (nr 418) om särskilt undantag från skyldighet
att utgiva lagfartsstämpel och skatt för gåva efter vissa lantmäteriförrättningar
inom Kopparbergs län, såvitt förordningen avser lagfartsstämpel; förordningen

den 5 juni 1953 (nr 359) om visst undantag från stämpelplikt
enligt förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften
m. m.;

förordningen den 14 maj 1954 (nr 214) om visst undantag från stämpelplikt
enligt förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften
m. in.; samt

förordningen den 3 juni 1955 (nr 352) om vissa undantag från stämpelplikt
enligt förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften,
m. m.

Förekommer i lag eller författning hänvisning till eller avses däri eljest
föreskrift, som ersatts genom bestämmelse i denna förordning, skall den
bestämmelsen i stället tillämpas.

3. Äldre bestämmelser skola fortfarande äga tillämpning såvitt gäller
skatteplikt, skattens beräkning och återvinning i fall, där förvärv av fast
egendom, tomträtt, kronohemman, skattlagt krononybygge eller fartyg skett
före de nya bestämmelsernas ikraftträdande.

De nya bestämmelserna om inteckning för fordran skola icke tillämpas,
där den handling som skall stämpelbeläggas redan före bestämmelsernas
ikraftträdande företetts för vinnande av inteckning men ansökan i ärendet
först därefter bifalles eller förklaras vilande.

Äldre bestämmelser skola alltjämt gälla, där före förordningens ikraftträdande beslut

fattats om bildande av aktiebolag eller ökning av aktiekapital,
utfästelse gjorts om kommanditdelägares insats i handelsbolag,
obligation eller annan handling, som avses i 21 §, utfärdats,

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

förhållande inträffat, som föranleder skatteplikt enligt 24 §, eller

tillstånd till lotteri meddelats.

Vad i denna förordning sägs om verkan av att stämpelskatt tidigare erlagts
skall i tillämpliga fall gälla, där stämpelavgift erlagts enligt de äldre
bestämmelserna.

4. Skatteplikt föreligger icke i fråga om fång till tomträtt varå, enligt
övergångsbestämmelserna till lagen den 5 juni 1953 angående ändring i lagen
den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom, 4 kap. sistnämnda
lag skall äga tillämpning i sin äldre lydelse.

5. Skatteplikt föreligger icke heller vid förvärv av fast egendom genom tillskott
till bolag i enlighet med lagen om avveckling av fideikommiss.

6. Vad i 24 § stadgas skall icke äga tillämpning på sådant aktiebrev i utländskt
aktiebolag, som införts före den 1 oktober 1921, eller på obligation,
som utfärdats utom riket och införts före den 1 januari 1895, eller på certifikat,
som utfärdats eller införts före den 1 juli 1927, om handlingen är försedd
med påskrift av magistrat att den blivit uppvisad före angiven dag. År
obligation, som införts senare än nyss sagts men före den 1 juli 1917, försedd
med påskrift av magistrat att den uppvisats före sistnämnda dag, skall
för obligationen erläggas stämpelavgift enligt de bestämmelser, som närmast
före den 1 juli 1917 gällde för obligation.

Obligationsutgivare, som här i riket utlämnar obligation dagtecknad före
den 1 juli 1917 utan att förse obligationen med anteckning om dagen då den
utlämnas, dömes till dagsböter.

7. Fordras eljest särskilda bestämmelser i fråga om ikraftträdandet av
denna förordning, äger Kungl. Maj:t meddela sådana bestämmelser.

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

Härigenom förordnas, att 1 §, 3 § 2 mom. samt 14 och 19 §§ förordningen
den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte
av fondpapper1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, att i förordningen
skall införas en ny paragraf, benämnd 8 a §, av den lydelse nedan
sägs samt att i 5, 9, 10, 11 och 18 §§ samma förordning uttrycket bankoch
fondinspektionen skall ersättas med ordet bankinspektionen.

(Nuvarande lydelse)

Vid överlåtelse-------- —

Med fondpapper förstås i denna förordning
aktier i inländska och utländska
aktiebolag, lotter i inländska
solidariska bankbolag (banklotter)
samt lottbrev, andelsbevis eller del 1

Senaste lydelse av 1 § se 1927: 167, av 3
1946: 142, av 9 och 14 §§ se 1933:245, av 11

(Föreslagen lydelse)

§•

--nedan sägs.

Med fondpapper förstås i denna
förordning aktier i inländska och utländska
aktiebolag, lottbrev, andelsbevis
eller delaktighetsbevis i kommanditbolag
samt obligationer; och

§ 2 mom. sc 1962: 577, av 5, 10 och 18 §§ se
§ so 1921: 396 samt av 19 § se 1944: 453.''

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

(Nuvarande lydelse)

aktighetsbevis i andra inländska bolag,
som driva bankrörelse, eller i
kommanditbolag ävensom obligationer;
och anses som obligation enligt
denna förordning jämväl förskrivning,
vilken, ändock att den ej betecknats
som obligation, jämlikt förordningen
angående stämpelavgiften
skall lika med obligation stämpelbeläggas.

(Föreslagen lydelse)

anses som obligation enligt denna förordning
jämväl förskrivning, vilken,
ändock att den ej betecknats som
obligation, jämlikt stämpelskatteförordningen
skall lika med obligation
stämpelbeläggas.

Lika med överlåtelse av fondpapper
anses överlåtelse av rätt till teckning
av sådana värdepapper eller, där
teckning skett, överlåtelse av den
därpå grundade rätt, så ock överlåtelse
av handling, varigenom någon
tillförsäkras förfoganderätt över fondpapper
(certifikat). Har vid upptagande
av obligationslån här i riket i
stället för obligation utlämnats certifikat,
enligt vilket långivaren äger
rätt att få obligationer utlämnade,
skall överlåtelse av sådant certifikat
anses lika med överlåtelse av de obligationer.
som avses med certifikatet.

2. Stämpelplikt äger

a) då bägge

b) då aktie,

c) då obligation

d) vid köp av obligationer, som
utfärdats eller garanterats av svenska
staten, eller då vid överlåtelse av aktie
eller obligation den ene kontrahenten
är svenska staten eller svenska
statsförvaltningen tillhörande allmänt
verk eller styrelse, riksdagens
verk, Sveriges allmänna hypoteksbank,
konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
Svenska bostadskreditkassan
eller Svenska skeppshypotekskassan,
samt slutligen

e) vid utlämnande av här i riket
utfärdad obligation, då antingen obligationen
skall enligt förordningen
angående stämpelavgiften före utfärdandet
förses med särskild stämpel
eller fråga är om obligation, utfärdad
av landsting, kommun, Kommun -

---fall, nämligen;

i kommission;
lägre belopp;
lägre belopp;

d) vid köp av obligationer, som
utfärdats eller garanterats av svenska
staten, eller då vid överlåtelse av aktie
eller obligation den ene kontrahenten
är svenska staten eller svenska
statsförvaltningen tillhörande allmänt
verk eller styrelse, riksdagens verk,
Sveriges allmänna hypoteksbank, konungariket
Sveriges stadshypotekskassa,
Svenska bostadskreditkassan
eller Svenska skeppshypotekskassan;

e) vid utlämnande av här i riket
utfärdad obligation, då antingen obligationen
skall enligt ståmpelskatteförordningen
före utlämnandet förses
med särskild stämpel eller fråga är
om obligation, utfärdad av svensk
kommun eller landstingskommun,

3 §•

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 är 1964

(Nuvarande lydelse)

kredit Aktiebolag eller svenskt aktiebolag,
som har till ändamål att idka
belåning av fast egendom eller tomträtt.

Försummas anmälan, som i 9 §
andra stycket föreskrives, straffes
den försumlige med dagsböter.

Beträffande restitution samt uppbörd
och redovisning för överlåtelsestämplar
skall i tillämpliga delar iakttagas
vad som finnes föreskrivet i
21 samt 43—45 §§ förordningen angående
stämpelavgiften.

(Föreslagen lydelse)

Kommunkredit Aktiebolag eller
svenskt aktiebolag med ändamål att
idka belåning av fast egendom eller
tomträtt; samt

f) vid köp av fondpapper, som är
utfärdat eller garanterat av sådant
till Förenta Nationerna anknutet
fackorgan till vilket Sverige anslutit
sig, och då fondpapper överlåtes av
eller till sådant organ.

8 a §.

Bankinspektionen må i samråd med
kontrollstyrelsen medge fondhandlare
att fullgöra stämpelplikten på annat
sätt än ovan är stadgat. Inspektionen
äger meddela de föreskrifter, som
därvid skola iakttagas.

§•

Fondhandlare, som åsidosätter föreskrift
enligt 8 a § eller försummar
anmälan enligt 9 § andra stycket,
dömes till dagsböter.

§•

Beträffande förhandsbesked och
besvär över sådant besked samt befrielse
från eller återbetalning av
stämpelavgift skall i tillämpliga delar
iakttagas vad som finnes föreskrivet
i 39—41, 44, 46, 47 och 56
§§ stämpelskatteförordningen. Förhandsbesked
lämnas av bankinspektionen.
Mot meddelat förhandsbesked
må talan föras endast av den som
sökt beskedet.

Bestämmelser rörande uppbörd och
redovisning av stämpelmedel, som inflyta
vid postanstalt, meddelas av generalpoststyrelsen.

De föreskrifter i övrigt, som fordras
för tillämpning av denna förordning,
meddelas av Kungl. Maj.t eller
den myndighet Kungl. Maj.t förordnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1965.

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1961

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 6 juni 1941 (nr 416)
om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas, att 8 §, 15 § 2 mom., 23, 32 och 51—54 §§, 55 §
4 och 6 mom., 59, 62 och 64 §§, 71 § 3 mom. samt 72 § förordningen den
6 juni 1941 om arvsskatt och gåvoskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives samt att 29 § 2 mom. samma förordning skall upphöra
att gälla.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Skall jämlikt 2 kap. lagen om
arv eller på grund av testamente
egendom, som tillfallit någon med fri
förfoganderätt, därefter övergå å annan
eller å flera efter varandra, inträder
skattskyldighet för senare
förvärv, då föregående innehavarens
rätt upphör.

Vad sålunda-----— •— ---

1 fall —----motsvarande

2 mom. Har kvarlåtenskap tillkommit
efterlevande make såsom
arvinge och äga vid dennes död den
först avlidnes arvingar taga andel i
den efterlevandes bo, beräknas denna
andel till hälften därav, såframt
icke jämlikt 2 kap. 2 § lagen om
arv annat föranledes av förefintligheten
av enskild egendom eller testamente
till förmån för annan än
den efterlevande, eller andelen blivit
enligt lag annorlunda bestämd vid
delningsförrättning, varöver behörig
handling föreligger i skatteärendet.

I fall, som avses i 4 kap. 1 § lagen
om testamente, skall vad i föregående
stycke stadgas äga motsvarande
tillämpning, där ej annat följer av
testamente, varom fråga är.

1 Senaste lydelse av 23, 32, 52—54 och 59

§•

Skall jämlikt 3 kap. årvdabalken
eller på grund av testamente egendom,
som tillfallit någon med fri
förfoganderätt, därefter övergå å annan
eller å flera efter varandra, inträder
skattskyldighet för senare förvärv,
då föregående innehavarens
rätt upphör.

— den andre,
tillämpning.

§•

2 mom. Har kvarlåtenskap tillkommit
efterlevande make såsom
arvinge och äga vid dennes död den
först avlidnes arvingar taga andel i
den efterlevandes bo, beräknas denna
andel till hälften därav, såframt
icke jämlikt 3 kap. 2 § årvdabalken
annat föranledes av förefintligheten
av enskild egendom eller testamente
till förmån för annan än den efterlevande,
eller andelen blivit enligt lag
annorlunda bestämd vid delningsförrättning,
varöver behörig handling
föreligger i skatteärendet.

I fall, som avses i 12 kap. 1 § ärvdabalken,
skall vad i föregående
stycke stadgas äga motsvarande tilllämpning,
där ej annat följer av
testamente, varom fråga är.

§§ se 1958:562.

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 196''i 23

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

23 §.

Vid uppskattning — -----yngstes ålder.

E. Värdet av utländskt myntslag
beräknas efter den köpkurs på checkar,
utställda i samma myntslag, som
gällde vid tiden för skattskyldighetens
inträde. Finnes ej sådan kurs eller
kan av annan anledning värdet icke
beräknas efter denna grund, bestämmer
Konungen eller den myndighet
Konungen förordnar, hur beräkningen
skall ske.

F. Annan lös----- ---skedd försäljning.

E. Värdet av utländskt myntslag
beräknas efter kursen vid tiden för
skattskyldighetens inträde med tilllämpning
av de i förordningen angående
stämpelavgiften stadgade grunderna.

32 §.

Har efter---------eller 16 S:

d) beträffande bouppteckning yppats
felaktighet, som efter vad i 3
kap. 10 § lagen om boutredning och
arvskifte stadgas föranleder tillägg
till eller rättelse av bouppteckningen; e)

kännedom erhållits —---

d) beträffande bouppteckning yppats
felaktighet, som efter vad i 20
kap. 10 § ärvdabalken stadgas föranleder
tillägg till eller rättelse av bouppteckningen
;

— felande belopp.

51 §.

Ärende rörande fastställande av
skatt, som ej skall uttagas efter deklaration,
upptages till avgörande vid
inregistrering av bouppteckning eller
handling, som avses i 3 kap. 10 §
lagen om boutredning och arvskifte,
eller, där jämlikt 17 § anstånd med
skattens fastställande blivit beviljat,
när till beskattningsmyndigheten
ingivits handling, för vars företeende
anståndet beviljats, eller, om sådan
handling icke ingives inom anståndstiden,
vid utgången av sistnämnda
tid eller, då jämlikt 32 § a)
efterbeskattning skall äga rum till
följd av bevakning av där omförmält
testamente, vid bevakningen.

Ärende rörande fastställande av
skatt, som ej skall uttagas efter deklaration,
upptages till avgörande vid
inregistrering av bouppteckning eller
handling, som avses i 20 kap. 10 §
ärvdabalken, eller, där jämlikt 17 §
anstånd med skattens fastställande
blivit beviljat, när till beskattningsmyndigheten
ingivits handling, för
vars företeende anståndet beviljats,
eller, om sådan handling icke ingives
inom anståndstiden, vid utgången av
sistnämnda tid eller, då jämlikt 32 §
a) efterbeskattning skall äga rum till
följd av bevakning av där omförmält
testamente, vid bevakningen.

Bevis om det belopp, vartill skatten
blivit fastställd, skall tecknas på
bouppteckning eller handling, som
avses i 20 kap. 10 § ärvdabalken, eller
i fall, då deklaration skall avgivas,
på det exemplar av deklarationen,
som återställes till den skattskyldige.
När efterbeskattning jämlikt
32 tf a) skall ske till följd av bevakning
av testamente, skall sådant bevis

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 dr 7964

(Nuvarande lydelse)

1 inom. Skatt enligt denna förordning
skall, i den mån ej jämlikt 55 §
anstånd medgivits, erläggas inom sex
veckor efter det beskattningsmyndighet
meddelat beslut om skattens fastställande.

Har jämlikt 17 § anstånd med
skattens fastställande ägt rum, skall
från dagen då bouppteckning senast
skolat vara ingiven eller, där skatten
uttages efter deklaration, från dagen
då, om anstånd ej beviljats, deklarationen
senast skolat vara avlämnad
till dagen för skattens fastställande
d skattebeloppet erläggas ränta efter
den procent, som Konungen i anslutning
till det allmänna ränteläget fastställer
varje år i december att gälla
för det påföljande året. Skall jämlikt
54 § skatten förskjutas av dödsboet,
påföres vid skattens fastställande
ränta utan uppdelning å de särskilda
skattskyldiga. Vad av beräknad ränta
överskjuter helt krontal bortfaller.

Skatten jämte ränta, där sådan
skall beräknas, uttages genom stämpelbeläggning
med användande av
dubbla beläggningsstämplar, om vil -

(Föreslagen lydelse)

tecknas på utgående expedition angående
bevakningen.

Har jämlikt 17 § beviljats anstånd
med fastställande av skatten, åligger
det dödsboet att tillhandahålla
beskattningsmyndigheten utlämnad
bouppteckning för sådan anteckning
som sägs i föregående stycke.

Handling, som anges i andra stycket,
skall för anteckning, som där avses,
tillhandahållas överrätt, när denna
fastställt skatt till högre belopp
än förut beräknats, och den enligt
64 § 1 mom. förordnade granskningsmyndigheten,
när skattskyldig vitsordat
anmärkning som framställts av
denna myndighet.

§•

1 mom. Skatt enligt denna förordning
skall, i den mån ej jämlikt 55 §
anstånd medgivits, erläggas inom sex
veckor efter det att beslut om skattens
fastställande meddelats eller den enligt
64 § 1 mom. förordnade granskningsmyndigheten
erhållit meddelande
om att skattskyldig vitsordat anmärkning
som framställts av denna
myndighet.

Har jämlikt 17 § anstånd med skattens
fastställande ägt rum, skall beskattningsmyndigheten
från dagen då
bouppteckning senast skolat vara ingiven
eller, där skatten uttages efter
deklaration, från dagen då, om anstånd
ej beviljats, deklarationen senast
skolat vara avlämnad till dagen
för skattens fastställande påföra ränta
å skattebeloppet efter den procent,
som Konungen i anslutning till det
allmänna ränteläget fastställer varje
år i december att gälla för det påföljande
året. Skall jämlikt 54 § skatten
förskjutas av dödsboet, påföres vid
skattens fastställande ränta utan uppdelning
å de särskilda skattskyldiga.
Vad av beräknad ränta överskjuter
helt krontal bortfaller.

Skatten jämte ränta, där sådan påförts,
skall, då underrätt är beskattningsmyndighet,
betalas till länsstyrelsen
i det län, dit underrätten hör,

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ka stadgas i förordningen angående och eljest till den länsstyrelse, som
stämpelavgiften. Stämplarna an- är beskattningsmyndighet.
bringas å bouppteckning eller handling,
som avses i 3 kap. 10 § lagen
om boutredning och arvskifte, eller
i fall, då deklaration skall avgivas, å
deklarationen eller, då jämlikt 32 § a)
efterbeskattning skall äga rum till
följd av bevakning av där omförmält
testamente, å utgående expeditionen
angående testamentsbevakningen.

Den som å tjänstens vägnar har att
mottaga handling, vilken efter vad
nu sagts skall förses med stämpel,
eller testamente, vars bevakande föranleder
efterbeskattning, åligger att
tillhandahålla erforderliga stämplar,
och skola stämplarna hos honom köpas
och stämpelbeläggning av honom
verkställas i enlighet med beskattningsmyndighetens
beslut om skattens
fastställande.

Har jämlikt 17 § anstånd med
skattens fastställande beviljats, åligger
det dödsboet att för stämpelbeläggning
tillhandahålla utlämnad bouppteckning.

2 mom. Vid erläggande av arvs- 2 mom. Vid erläggande av arvsskatt,
som jämlikt 54 § skall av döds- skatt, som jämlikt 54 § skall av dödsboet
förskjutas, må intill ett belopp, boet förskjutas, må efter tillstånd
motsvarande högst hälften av skat- av beskattningsmyndigheten intill ett
ten, såsom betalningsmedel gälla belopp, motsvarande högst hälften
skuldebrev, till säkerhet för vilket, av skatten, såsom betalningsmedel
jämlikt gällande bestämmelser angå- gälla skuldebrev, till säkerhet för vilende
inteckning i fast egendom, ket, jämlikt gällande bestämmelser
tomträtt, vattenfallsrätt, fartyg, jord- angående inteckning i fast egendom,
bruksinventarier eller förlagsegen- tomträtt, vattenfallsrätt, fartyg, jorddom,
inteckning meddelats i boet bruksinventarier eller förlagsegentillhörig
egendom, eller ock skuldför- dom, inteckning meddelats i boet tillbindelse
med säkerhet av sådant hörig egendom, eller ock skuldförbinskuldebrev.
delse med säkerhet av sådant skulde brev.

Sålunda intecknat------Konungen föreskriver.

Överstiger den--------Konungen meddelar.

Å skuld--------är fråga.

53 §.

Inbetalas icke, där stämpelbelägg- 1 fall, där underrätt fastställt skatt,
ning skall äga rum vid underrätt, skall rätten till den länsstyrelse, som

inom i 52 § 1 mom. angiven tid för enligt 52 § 1 mom. tredje stycket är

stämpelbcläggningcn erforderligt be- uppbördsmyndighet, snarast översänlopp,
skall, såframt ej annat följer da till rätten ingiven bouppteckning

Bevillningsutskottets betänkande nr 12 år 196''r

(Nuvarande lydelse)

av vad i 6 § sista stycket stadgas, rätten
därom göra anmälan hos länsstyrelsen
med överlämnande av protokollsutskrift,
innefattande beslutet
om skattens fastställande, jämte bouppteckning,
om sådan föreligger.
Anmälan skall innehålla uppgift, huruvida
och i vad mån det åligger
dödsbo att förskjuta ogulden skatt,
ävensom erforderlig uppgift om
skattskyldigs hemvist.

Det åligger länsstyrelse efter anmälan
som nu nämnts ävensom vid
försummad inbetalning av belopp,
som för stämpelbeläggning skall
uppbäras av länsstyrelsen, att förordna
om det felande beloppets uttagande
i den ordning som om uttagande
av oguldna kronoutskylder är
stadgad. Avgift för indrivningen skall
utgå enligt grunder som av Konungen
bestämmas.

Har av överrätt skatt blivit fastställd
till högre belopp än förut beräknats
och har icke inom tre veckor
efter det laga kraft ägande beslut
i sådant hänseende förelåg det
felande beloppet erlagts, ankommer
på vederbörande advokatfiskal att
till länsstyrelsen överlämna beslutet
för beloppets uttagande i den ordning
som nyss nämnts.

Arvsskatt för egendom, för vilken
skattskyldighet inträtt vid arvlåtarens
(testators) eller i fall, som avses i
8 § första stycket, föregående innehavarens
död, ävensom i 52 § 1 mom.
omnämnd ränta förskjutas av dödsboet,
dock icke där fråga är om lott,

t Föreslagen lydelse;

eller annan handling, som sägs i 51 §
andra stycket, eller bouppteckning,
som tillhandahållits rätten jämlikt
tredje stycket sistnämnda paragraf.
Därjämte åligger det rätten att. enligt
vad Konungen närmare bestämmer,
tillställa länsstyrelsen de uppgifter,
som fordras för uppbörd av skatten.
Vad nu sagts skall äga motsvarande
tillämpning, när överrätt fastställt
skatt till högre belopp än förut beräknats
eller skattskyldig vitsordat
anmärkning som framställts av den
enligt 61 § 1 mom. förordnade granskningsmyndigheten.

Inbetalning enligt 52 § 1 mom.
tredje stycket skall ske till postgirokonto
hos länsstyrelsen. Inbetalningen
sker kostnadsfritt. Skatten skall
anses vara erlagd den dag, då inbetalningskort
eller försändelse innehållande
girokort inkommit till postanstalt.

Har skatt icke erlagts inom föreskriven
tid, skall länsstyrelsen, om ej
annat följer av vad i 6 § sista stycket
stadgas, förordna om uttagande av
felande belopp i den ordning, som
enligt uppbördsförordningen gäller
för indrivning av restförd skatt. Avgift
för indrivningen skall utgå enligt
grunder som av Konungen bestämmas.

Handling, som enligt första stycket
tillställts länsstyrelsen och som ingivaren
äger återfå, må länsstyrelsen
icke utlämna till denne förrän skatt,
med vars erläggande anstånd ej medgivits,
blivit erlagd. Innan handlingen
utlämnas, skall den förses med anteckning
om beloppet av inbetald
skatt.

§•

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 196b

''St

(Nuvarande lydelse)

»om beskattas efter vad i ti § andra
stycket d) sägs, eller förvärv, som
avses i 12 §. Skattskyldig skall vid
tillträde av honom tillkommande lott,
för vilken skatten förskjutits av dödsboet,
till boet gälda på lotten belöpande
skatt utan avdrag i sådant hänseende,
som i 29 § 2 mom. sägs, jämte
andel i räntan; och skall tillika å
belopp, som sålunda skall erläggas,
gäldas den ränta, som kunnat av
dödsboet påräknas vid insättning å
bankräkning.

Saknas i dödsbo tillgång till gäldande
av skatt och ränta, som icke
erlagts inom tid, som angives i 52 §

1 mom., svare dödsbodelägarna för
vad som brister såsom i lagen om boutredning
och arvskifte är stadgat i
fråga om gäld efter den döde; dock
vare efterlevande make fri från sådant
ansvar, där han vid bodelning
icke erhållit mer än som enligt lag
tillkommer honom.

4 mom. Har anstånd medgivits,
förses den stämpelpliktiga handlingen
dels med stämplar till värde motsvarande
det till beskattningsmyndigheten
kontant inbetalda skattebeloppet,
dels ock med anteckning därom
att skuldförbindelse blivit avlämnad
för återstoden av skattens belopp.

6 mom. Underrätt, som-------

Å länsstyrelsen ankommer att vårda
och bevaka skuldförbindelse och
säkerhet, som till densamma överlämnats
eller av länsstyrelsen omedelbart
mottagits. Influtna belopp skola
redovisas såsom stämpelmedel.

(Föreslagen lydelse)

som beskattas efter vad i 6 § andra
stycket d) sägs, eller förvärv, som avses
i 12 §. Skattskyldig skall vid tillträde
av honom tillkommande lott,
för vilken skatten förskjutits av dödsboet,
till boet gälda på lotten belöpande
skatt jämte andel i räntan;
och skall tillika å belopp, som sålunda
skall erläggas, gäldas den ränta, som
kunnat av dödsboet påräknas vid insättning
å bankräkning.

Saknas i dödsbo tillgång till gäldande
av skatt och ränta, som icke
erlagts inom tid, som angives i 52 §
1 mom., svare dödsbodelägarna för
vad som brister såsom i 21 kap. ärvdabalken
är stadgat i fråga om gäld
efter den döde; dock vare efterlevande
make fri från sådant ansvar, där
han vid bodelning icke erhållit mer
än som enligt lag tillkommer honom.

§•

4 mom. Har anstånd medgivits,
skall länsstyrelsen förse handling,
som avses i 53 § sista stycket, förutom
med anteckning om det kontant inbetalda
skattebeloppet, med bevis om
att skuldförbindelse blivit avlämnad
för återstoden av skattens belopp.

— mottagna handlingarna.

Å länsstyrelsen ankommer att vårda
och bevaka skuldförbindelse och
säkerhet, som till densamma överlämnats
eller av länsstyrelsen omedelbart
mottagits.

59 §.

Har efter-------—-----eller 16 §;

d) beträffande bouppteckning yp- d) beträffande bouppteckning yppats
felaktighet, som efter vad i 3 pats felaktighet, som efter vad i 20
kap. 10 § lagen om boutredning och kap. 10 § ärvdabalken stadgas förarvskifte
stadgas föranleder tillägg anleder tillägg till eller rättelse av
till eller rättelse av bouppteckningen; bouppteckningen;

e) kännedom erhållits------------beräknat belopp.

Ansökan om--------i skatteärendet.

Bevillningsutskottets betänkande nr it år 196i

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

62 §.

Underrätts beslut —----sammanlagda belopp.

Länsstyrelses beslut i skatteärende
upptages i särskilt protokoll, vari antecknas:
den skattskyldiges namn
och hemvist samt skattens belopp,
men må om gåvodeklarationens innehåll
vidare anteckning icke ske.

ä brädden av protokoll som nu
nämnts skola antecknas beloppet av
inbetald skatt och dagen för inbetalningen
eller, där jämlikt 53 § anmälan
till länsstyrelse gjorts för skattens
indrivning, dagen för sådan anmälan.

Finner beskattningsmyndigheten
avgiven deklaration böra bevaras under
längre tid än tolv år, skall anteckning
härom verkställas i protokollet
i samband med beslutet om
skattens fastställande.

1 mom. Redovisning av stämpel
samt granskning av sådan redovisning
skall äga rum på sätt i förordningen
angående stämpelavgiften är
stadgat beträffande där avsedda till
domstol ingivna handlingar; och
skall vad om sådan granskning gäller
äga motsvarande tillämpning i avseende
å beskattningsmyndighets beslut
i ärenden angående gåvoskatt
samt eftergift eller återvinning av
fastställd skatt.

2 mom. Avskrift av länsstyrelses
protokoll i skatteärende skall enligt
de närmare föreskrifter, som meddelas
av Konungen, för granskning
överlämnas till hovrätt.

Vid avskrift som nu sagts ävensom
vid renoverat exemplar av bouppteckningsprotokoll,
som för granskning
ingives till hovrätt, skola fogas till
protokollet hörande deklarationer,
vilka sedan granskningen avslutats
skola återställas till beskattningsmyndigheten.
Finnes vid granskningen,
att annan deklaration än beskattningsmyndigheten
angivit bör bevaras
under längre tid än tolv år, skall

Länsstyrelses beslut i skatteärende
upptages i särskild beslutsförteckning.
Närmare föreskrifter om sådan
förteckning meddelas av Konungen.

Finner beskattningsmyndigheten
avgiven deklaration böra bevaras under
längre tid än tolv år, skall anteckning
härom verkställas i protokollet
eller beslutsförteckningen i
samband med beslutet om skattens
fastställande.

§•

1 mom. Beskattningsmyndighets
beslut i ärenden angående fastställande,
eftergift eller återvinning av
arvsskatt och gåvoskatt skola granskas
av den myndighet Konungen förordnar.

2 mom. Ett exemplar av länsstyrelses
beslutsförteckning i skatteärende
skall enligt de närmare föreskrifter,
som meddelas av Konungen, överlämnas
till granskningsmyndigheten.

Vid besluts för teckning som nu
sagts ävensom vid renoverat exemplar
av bouppteckningsprotokoll, som
för granskning ingives, skola fogas
till förteckningen eller protokollet
hörande deklarationer, vilka sedan
granskningen avslutats skola återställas
till beskattningsmyndigheten.
Finnes vid granskningen, att annan
deklaration än beskattningsmyndigheten
angivit bör bevaras under läng -

Bevillningsutskottets betänkande nr b2 år 196 b

(Nuvarande lydelse)

detta meddelas myndigheten vid de
klarationens återställande.

3 mom. Har Konungen jämlikt 10
kap. 7 § lagen om arv eller 1 kap. 3 §
lagen om testamente förordnat, att
av egendom, som på grund av arv
eller testamente tillfaller utländsk
medborgare, skall utöver arvsskatten
utgå en särskild avgift, skall beträffande
sådan avgift i tillämpliga delar
gälla vad i denna förordning är stadgat
om arvsskatt.

Såvitt ej annat följer av vad i denna
förordning stadgas, skola föreskrifterna
i förordningen angående
stämpelavgiften äga motsvarande tilllämpning
beträffande stämpelbeläggning,
som äger rum för uttagande av
arvs- eller gåvoskatt.

(Föreslagen lydelse)

re tid än tolv år, skall detta meddelas
myndigheten vid deklarationens
återställande.

§•

3 mom. Har Konungen jämlikt 1
kap. 3 § eller 9 kap. 3 § ärvdabalken
förordnat, att av egendom, som på
grund av arv eller testamente tillfaller
utländsk medborgare, skall utöver
arvsskatten utgå en särskild avgift,
skall beträffande sådan avgift i tilllämpliga
delar gälla vad i denna förordning
är stadgat om arvsskatt.

§•

På den enligt 6 b § 1 mom. för ordnade
granskningsmyndigheten ankommer
att föra det allmännas talan
i mål och ärenden, där denna förordning
är tillämplig.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1965. Äldre bestämmelser
om erläggande och redovisning av arvsskatt och gåvoskatt skola fortfarande
äga tillämpning, där beslut om skattens faststallande meddelats dessförinnan.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta
motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 680 av herrar- Nils Hansson och Holmberg
samt II: 829 av herrar Turesson och Broberg, vari hemställts,

1) att riksdagen vid behandling av proposition nr 75 måtte besluta, att
samma lagfartsstämpel som för juridiska personer skall uttagas av stiftelse
och aktiebolag, som erkänts som s. k. allmännyttiga, liksom av kommun
såvitt fråga är om av kommunen eljest förvaltat bostadsföretag, samt

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig
ändring av författningstexten;

II) motionen 11:827 av herrar Boo och Hansson i önnarp, vari hemställts,
att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 75
måtte besluta att den stämpelskattebefrielse, som i propositionen föreslagits
för kommun, även skall gälla hushållningssällskap; ävensom

III) motionen 11:828 av herrar Ekström i Iggesund och Lindkvist, vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

1) idels i fråga om 7 §»

a) att befrielse från erläggande av lagfartsstämpel skall medges, när ett
såsom allmännyttigt erkänt bostadsföretag ändrar sin formella juridiska
status från exempelvis stiftelse till aktiebolag eller vid överlåtelse av fast
egendom i samband med sammanslagning av dylika bostadsföretag,

b) att lagfartsstämpel skall erläggas endast å markvärdet, när kommun
eller företag, som bostadsstyrelsen jämlikt gällande bostadslånekungörelse
jämställt med kommun, uppfört bostadsbyggnad på fastigheten och överlåtit
denna till köparen, samt statligt bostadslån övertagits av köparen,

2) *dels i fråga om 9 §>

a) att lagfartsstämpel i fråga om förvärv av småhus i gruppbebyggelse
endast baseras på tomtvärdet, samt

b) att vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderliga författningsändringar.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet även upptagit följande
vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motioner,
nämligen

1) de likalydande motionerna 1:204 av herr Erik Olsson m. fl. och II:
251 av herr Wahrendorff m. fl., vari bl. a. hemställts »att nu gällande stämpelavgift
om 10 öre per lott upphör att utgå»;

2) de likalydande motionerna I: 553 av herrar Per-Olof Hanson och Hilding
samt II: 690 av herr Jönsson i Ingemarsgården, vari yrkats, »att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om sådana författningsändringar
att tilltalad i brottmål — eller i förekommande fall hans försvarare
— som huvudregel kostnadsfritt utan särskild begäran tillställs ett
exemplar av domstolens dom i målet»; samt

3) motionen 11:249 av herr Regnéll, vari hemställts, att riksdagen med
ändring av bestämmelserna i 8 § förordningen den 19 november 1914 om
stämpelavgiften måtte besluta att vid emission inom landet eller, beträffande
motsvarande utländskt värdepapper, vid första överlåtelsen inom riket
för aktie, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis skall erläggas eu
stämpelavgift av 0,6 procent av det nominella beloppet eller, vid överkurs,
å detla högre belopp samt att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig
författningstext.

Vad angår de ovan under 1) upptagna motionerna I: 204 och II: 251 behandlas
i förevarande betänkande endast yrkandet angående stämpelavgiften
för lottsedlar. I övrigt har motionerna i fråga behandlats i utskottets
betänkande nr 9.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna 11:249, 11:251, 11:690, il: 827, 11:828 och
II: 829.

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen.

I. Inledning, s. 30—36.

II. Allmänna frågor, s. 37—57.

III. Stämpelskatt, s. 57—275.

IV. Expeditionsavgifter, s. 276—314.

V. Övriga frågor: fondstämpel s. 315—322, arvs- och gåvoskatt s. 322—
338.

VI. Departementschefens hemställan, s. 339.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

Till stöd för yrkandet i de likalydande motionerna 1: 204 och II: 251 om
slopande av stämpelavgiften för lottsedlar anföres att denna avgift nu utgör
enbart en form av extra beskattning av varulotterierna.

I de likalydande motionerna 1: 553 och 11: 690 framhålles att, när dom i
brottmål meddelas i anslutning till domstolens huvudförhandling, den tilltalade
erhåller del av domen genom uppläsning i rättssalen. Domen är då inte utskriven,
och domskälen har ej den pregnans som brukar utmärka skrivna
domar. För att analysera domskälen i anledning av eventuellt överklagande
fordras under alla förhållanden tillgång till ett utskrivet exemplar, som mot
lösen får beställas på domstolens kansli. I praktiken förfares givetvis så, att
försvararen, där sådan anlitats, beställer domen och löser den för klientens
räkning. Det kan här anmärkas, att häktade i särskild ordning också
tillställs domen. Då det här gäller samhällsingripanden mot enskild person
av bestraffningskaraktär, synes det ej vara för mycket begärt att den
dömande myndigheten kostnadsfritt och utan särskild begäran tillställer
den tilltalade ett exemplar av den urkund som ligger till grund för kommande
eventuella straffverkställiglietsåtgärder. Domstolarnas arbetsbelastning
skulle ej nämnvärt ökas med detta, eftersom kopior av domen för
olika ändamål ändock måste färdigställas. Expeditionsarbetet med ytterligare
en kopia till den som dock är huvudperson i målet förefaller då vara
en ringa extrabelastning. Möjligen bör dock här undantag göras för bötesdomar
i erkända mål, där domen meddelas i förenklad form. Intresset av
att få del av sådana domar är måhända också mera begränsat.

I de likalydande motionerna I: 680 och II: 829 uttalas, att resonemanget
om skattekraft som skäl för dubbel lagfartsstämpel är helt missvisande. Den
utformning av undantagsreglerna som departementschefen föreslagit utgör
enligt motionärernas mening ett belägg för att departementschefen själv
inte fäst särskilt stor vikt vid skattekraftsresonemanget. Han förordar nämligen
enligt motionärernas uppfattning att sådana subjekt som på grund av
lindrigare inkomst- och förmögenhetsbeskattning måste kunna få större nettoöverskott
på icke förvaltad fastighet än t. ex. aktiebolag likväl skall ges en

32 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

förmånligare behandling i stämpelhänseende. Några bärande skäl anser motionärerna
inte ha förebragts att undanta s. k. allmännyttiga företag från
dubbel lagfartsstämpel. För dessa företag gäller i betydligt större utsträckning
än för flertalet andra juridiska personer den i propositionen åberopade
omständigheten att någon ytterligare omsättning av förvärvad fast egendom
inte kominer att ske inom överskådlig tid. Ett undantag för dessa tungt vägande
ägarkategorier inom bostadsområdet skulle enligt motionärernas mening
innebära ett underkännande av propositionens egna motiv för den
dubbla lagfartsstämpeln. Det skulle också framstå som en ytterligare omotiverad
privilegiering av dessa företag och som en diskriminering av de juridiska
personer inom den privata sektorn som ägnar sig åt motsvarande
t orm av fastighetsförvaltning. Motionärerna anser sålunda att något undantag
från dubbel lagfartsstämpel inte bör göras för s. k. allmännyttiga
bostadsföretag. För likformighetens skull bör enligt motionärernas mening
bostadsföretag, som drivs av kommun utan användande av här nämnda förvaltningsform,
behandlas på samma sätt.

I motionen II: 249 framhålles, att det ur många synpunkter är önskvärt
att företagens försörjning med eget kapital ej förhindras. För de anställda
är det viktigt, att företagen genom den högre konsolideringsgrad som hög
andel eget kapital innebär blir bättre i stånd att klara påfrestningar i svåra
lägen. För spararnas del är det enligt motionärens mening önskvärt med eu
kontinuerlig efterfrågan på riskvilligt kapital, ökad materialtillgång innebär
också en stabiliserande faktor på aktiemarknaden. Slutligen framhåller
motionären att procentsatsen för obligationer är lägre än för aktier.

Till stöd för yrkandet i motionen 11: 827 om viss stämpelskattebefrielse
för hushållningssällskap anföres i huvudsak följande. Den i propositionen
föreslagna utvidgningen av skattefriheten för kommun finner motionärerna
befogad. Denna aktualiserar emellertid frågan om inte andra organ med
uppgifter, verksamhet m. m. likartade med kommunernas också borde
komma i fråga för sådan skattefrihet. Detta synes motionärerna i första
hand gälla hushållningssällskapen, som i vissa avseenden bedriver verksamhet
som överensstämmer med landstingens. Åt sällskapen har vidare statsmakterna
uppdragit att handha en betydande del av det allmännas uppgifter
inom rationaliseringsverksamheten på jordbrukets område, och sällskapen
tilldelas årligen inte oväsentliga statsanslag härför. Detta har i
olika avseenden gett sällskapen en officiell ställning eller prägel.

Förutom mark för förvaltningsbyggnader, yrkesskolor och andra inrättningar,
som hushållningssällskapen driver, har de också, påpekar motionärerna,
för fullgörande av sina uppgifter behov av jordbruksfastigheter för
demonstrations-, försöks- eller kursverksamhet. Förvärv av dessa fastigheter
är enligt motionärernas mening helt jämförbara med en kommuns eller
ett landstings fastighetsförvärv för undervisningsändamål. Motionärerna
anser det därför skäligt och motiverat, att vid en utvidgning av kommunernas
skattebefrielse samtidigt utsträcka befrielsen att även omfatta hushållningssällskapens
förvärv av mark för motsvarande ändamål.

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 196k

I motionen II: 828 framhålles, att frågan om stämpelskatteplikt for allmännyttiga
bostadsföretag vid sammanslagning eller ändring av verksamhetsformen
redan har och i framtiden kommer att ha en viss betydelse och
att även enkel stämpelskatt om en procent innebär för även ett relativt litet
flerfamiljshus en ekonomisk belastning, som kan utlösa behovet av en hyreshöjning.
Motionärerna hänvisar till bevillningsutskottets betänkande 1963.
18 och finner det angeläget att man på olika sätt medverkar till att alla de
problem, som uppstår vid sammanslagning av primärkommuner, kan lösas
på ett så tillfredsställande sätt som möjligt. Det måste enligt motionärerna ur
många synpunkter vara fördelaktigt att den kommunala bostadsproduktionen
och förvaltningen handhas av ett enda företag i den nybildade kommunen.
För att åstadkomma en sådan rationell förvaltningsform bör inte, anför
motionärerna, dryga stämpelavgifter vid överlåtelse av den fasta egendomen
framstå som ett hinder.

Vad härefter angår gruppbebyggelse av egnahem, framhåller motionärerna
att bostadsstyrelsen meddelat föreskrifter med krav på projektering, kostnadskalkylernas
tillförlitlighet, kommunal kontroll, överlåtelsevillkor in. m.
för att ett projekt skall kunna betraktas och belånas som gruppbebyggelse.
Några större svårigheter att utifrån dessa utarbeta text som klarlägger vad
som enligt stämpelskatteförordningen skulle kvalificera begreppet gruppbebyggelse
anser motionärerna inte föreligga. Motionärerna anser det också
lämpligt att någon bostadspolitisk myndighet, förslagsvis länsbostadsnämnderna
eller de kommunala förmedlingsorganen, genom intyg skulle styrka
att egnahemmet ingick i godkänt gruppbebyggelscprojekt. Beträffande icke
statsbelånade egnahem skulle för uppfyllandet av kravet på projekts^ godlagande
som gruppbebyggelse ställas samma villkor som för statsbelånade
egnahem.

I fråga om rättvisesynpunkterna framhåller motionärerna att vid försäljning
av äldre egnahem säljare och köpare förhandlar om köpeskillingen
och därmed räknar med stämpelkostnaderna. Det torde numera höra till
undantagen att sådana försäljningar inte har mer än väl tilltagna marginaler
lör erforderliga jämkningar. Då det gäller gruppbyggda egnahem finns
det däremot enligt motionärerna i realiteten inte några möjligheter att börja
med jämkningsbara utbud, eftersom byggherren redan från början accepterat
villkor om utförande, överlåtelsevillkor m. m. Man kan inte heller
låta de blivande egnahemsägarna först förvärva tomterna och sedan uppdra
byggandet åt den som nu är byggherre. Om samhället menar allvar med alt
stimulera förvärv av egnahem i gruppbebyggelse, bör det enligt motionärernas
mening framstå som mycket angeläget, att nuvarande olägenheter med
lagfartskostnad på såväl tomt som byggnad undanröjs.

3 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 7 samt. Nr 42

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

Utskottet

I förevarande proposition framlägges förslag till nya regler i fråga om
stämpelskatt och expeditionsavgifter. I tekniskt hänseende föreslås att 1914
års stämpelförordning ersättes med en stämpelskatteförordning samt att
1883 års lösenförordning ersättes med en av Kungl. Maj :t utfärdad kungörelse
om expeditionsavgift m. m. (expeditionskungörelse).

Vad först angår stämpelskatt föreslås skatteplikt i flertalet av de fall,
där nu stämpelavgift utgår för enskilda handlingar. Denna kapitalomsättningsskatt
skall enligt propositionen omfatta förvärv av fast egendom (nu
kallad lagfartsstämpel), förvärv av tomträtt och fartyg, inteckning för
fordran, emission av aktier, obligationer och vissa andra svenska värdepapper,
insatser i kommanditbolag, vissa transaktioner med utländska värdepapper
samt anordnande av lotterier. Förslaget innebär slopande av den
nuvarande stämpelplikten för nyttjanderättsinteckningar, servitutsinteckmingar
och andra inteckningar än fordringsinteckningar. Vidare slopas
stämpelplikten för vattenfallsrätt och lösöreköp samt då betalning söks vid
domstol på grund av skriftligt fordringsbevis.

För att erhålla större konsekvens i beskattningen föreslås i propositionen
att förvärv av tomträtt jämställes med förvärv av fast egendom, eftersom
tomträtt i andra beskattningssammanhang jämställts med äganderätt till
fast egendom. Från skyldigheten att erlägga lagfartsstämpel föreslås några
nya undantag. Särskilt märks skattefriheten för kommun och annan menighet
vid förvärv av mark, vilken enligt fastställd plan skall användas för
vissa allmänna ändamål. Vidare märks skattebefrielse vid byte för åstadkommande
av lämpligare fastighetsindelning samt vid vissa överlåtelser
mellan makar. Gåva skall enligt förslaget alltjämt vara skattefri, men ett
såsom gåva betecknat förvärv som i realiteten är ett skattepliktigt fång
skall dock kunna beskattas. Den nuvarande skyldigheten för aktiebolag att
utge dubbel lagfartsstämpel föreslås i propositionen utvidgad till att i princip
gälla alla juridiska personer. Undantag skall dock gälla gåvoskattebefriade
subjekt, dödsbon, bostadsrättsföreningar, allmännyttiga bostadsföretag
och i vissa fall kreditinrättningar. Dock skall halva skatten återbetalas,
om fastigheten avyttras vidare inom tio år.

Beträffande fartyg föreslås i propositionen en höjning av skattepliktsgränsen
från 6 000 till 25 000 kronor.

För värdepapper föreslås endast några mindre jämkningar i fråga om
skatteplikten. Skattesatsen har därvid lämnats oförändrad till en procent
för aktier och 0,6 procent för obligationer. Samtidigt föreslås vissa följdändringar
i 1908 års fondstämpelförordning.

I fråga om lotterier innebär förslaget en omläggning av stämpelbeskattningen.
Skatten, som nu utgår med 10 öre för varje lottsedel, skall i stället
utgå med fem procent på sammanlagda beloppet av sålda lottsedlar. Samtidigt
skall enligt förslaget skatiepliktsgränsen höjas från 5 000 till 15 000

Bevillningsutskottets betänkande nr b2 år 196b 35

kronor. Syftet med höjningen har bl. a. varit att väsentligt minska antalet
skatteärenden.

Generalpoststyrelsens uppgifter som central stämpelmyndighet och som
beskattningsmyndighet för värdepapper och lotterier skall enligt propositionen
överföras till kontrollstyrelsen. Därvid anpassas förfarandet till vad
som gäller flertalet andra skatter hos kontrollstyrelsen. För tillgodoseendet
av rättssäkerheten införs särskilda bestämmelser om återvinning och besvär.
Uppbördssystemet föreslås i propositionen bli förenklat. Skatt hos
inskrivningsdomare skall betalas i efterskott och redovisas med enkla stämpelmärken.
I fråga om fartyg, svenska aktier och lotterier avskaffas systemet
med stämpelmärken. I detta sammanhang slopas stämpelmärken även
vid redovisning av arvs- och gåvoskatt. Arvsskatt skall enligt förslaget inbetalas
direkt till länsstyrelse.

Vad härefter angår expeditionsavgifter har i propositionen dragits upp
riktlinjer för en reform, som skulle leda till en förenkling och modernisering
av bestämmelserna genom att de sammanförs i en enda kungörelse.
Avgiftspliktens omfattning vid de allmänna domstolarna bör enligt departementschefen
behållas i stort sett oförändrad. Hos övriga statsmyndigheter
bör däremot principen om generell avgiftsplikt slopas och antalet avgiftsbelagda
expeditioner starkt begränsas. I princip skall avgift utgå för erhållet
tillstånd, godkännande, dispens eller eljest särskild rättighet. För avslagsbeslut
skall däremot inte utgå någon avgift. I fråga om avskrifter, registerutdrag
o. dyl., som utfärdas endast på begäran, bibehålls avgiftsplikten
i princip. För registreringsbevis i fall, där särskild registreringsavgift
utgår, bör däremot särskild expeditionsavgift inte krävas. Särskilt märks
att avgiftsplikten slopas för beslut i administrativa besvärsmål.

Avgifternas storlek skall enligt propositionen normeras genom självkostnadsprincipen
så att avgifterna inte skall få överstiga statsverkets självkostnader
för expeditionen. Vad gäller domstolarna fördubblas avgifterna i inskrivningsärenden
men i övrigt vidtas endast mindre jämkningar. I fråga
om förvaltningsmyndigheterna föreslås en generell uppräkning av avgifterna
med hänsyn till penningvärdeförändringen sedan år 1922.

Det förslag till modernisering av stämpelskattebestämmelserna som nu
framlagts innebär enligt utskottets mening en överskådlig systematisering av
de olika slagen av stämpelskatt och en differentiering som leder till en rättvisare
beskattning. Då vidare kravet på rättssäkerhet får anses tillgodosett
och uppbördsförfarandet blivit förenklat, vill utskottet hälsa de nya stämpelskattebestämmelserna
med tillfredsställelse. Vad härefter angår expeditionsavgifterna,
finner utskottet de i propositionen uppdragna riktlinjerna för
en reform på detta område ligga väl i linje med vad såväl bevillningsutskottet
som riksdagen och dess revisorer tidigare uttalat i flera sammanhang.
Utskottet har intet att erinra mot att Kungl. Maj:t fastställer expeditionsavgifter,
dock under den i propositionen angivna förutsättningen att avgiften

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

inte överstiger statsverkets självkostnader för expeditionen och att avgiften
således inte får karaktär av beskattning. Med det anförda får utskottet i
princip tillstyrka den föreliggande propositionen.

Vad angår lagfartsstämpeln har i några motioner hemställts om ytterligare
undantag från skatteplikten. Sålunda har i motionen II: 827 yrkats att hushållningssällskap
skall erhålla samma skattebefrielse som i propositionen
föreslagits för kommun. Vidare har i motionen II: 828 yrkats skattefrihet
för allmännyttiga bostadsföretag, när de ändrar sin formella juridiska status,
samt vid sammanslagning av sådana företag.

Utskottet anser för sin del att man vid tillskapande av undantag från en
så lågprocentig skatt som lagfartsstämpein bör vara synnerligen restriktiv.
Detta är angeläget även med hänsyn till kravet på att bestämmelserna måste
vara schematiska och lättillämpade för att möjliggöra en snabb handläggning
vid de redan nu arbetstyngda inskrivningsavdelningarna. Ett bifall
till yrkandet om skattefrihet för hushållningssällskap skulle med säkerhet
leda till lika berättigade krav på skattebefrielse från andra likartade institutioner.
Utskottet kan därför inte förorda någon skattelindring för hushållningssällskapen.
Å andra sidan vill utskottet erinra om att hushållningssällskapen
i propositionen undantagits från den för juridiska personer
föreslagna skyldigheten att erlägga dubbel stämpelskatt. Vad nu sagts gäller
även de allmännyttiga bostadsföretagen. Beträffande dessa instämmer
utskottet i departementschefens uttalande, att frågan inte är av sådan betydelse
eller har så allmänt intresse att en särbestämmelse om skattefrihet i
detta fall är påkallad. Utskottet vill även framhålla att gemensam förvaltning
av allmännyttiga bostadsföretag kan anordnas utan att en formell sammanslagning
av företagen sker. Med det anförda får utskottet avstyrka nu
nämnda yrkanden i motionerna II: 827 och II: 828.

I fråga om skattesatserna för lagfartsstämpein har i de likalydande motionerna
I: 680 och II: 829 yrkats, att huvudregeln om dubbel lagfartsstämpel
för juridiska personer skall gälla allmännyttiga bostadsföretag och eljest av
kommun förvaltade bostadsföretag. Utskottet ■sill med anledning härav
erinra om att såväl kommun som allmännyttigt bostadsföretag i stiftelseform
inryms i den relativt vidsträckta gåvoskattefriheten som enligt propositionen
skall medföra att endast enkel stämpelskatt uttages. Den omständigheten,
att kommunerna av bl. a. lånetekniska skäl i stor utsträckning
överlåter åt bolag och stiftelser att svara för bostadsproduktionen, bör enligt
utskottets mening inte medföra att de kommunala bostadsföretagen får
betala högre stämpelskatt än kommunerna själva. En sådan olikformighet
finner utskottet obillig, eftersom den i bolags- och stiftelseform bedrivna
verksamheten ingår som ett led i den kommunala förvaltningen. Utskottet
avstyrker därför yrkandet i motionerna I: 680 och II: 829.

Frågan om allmännyttiga bostadsföretag har även berörts i samband med
skatteberäkningen vid gruppbebyggelse av egnahem. I motionen II: 828 har

bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

bl. a. yrkats att lagfartsslämpeln skall beräknas på endast markvärdet, dels
när kommun eller allmännyttigt bostadsföretag uppfört och överlåtit bostadsbyggnad
till köpare som övertar det statliga bostadslånet, dels vid förvärv
av småhus i gruppbebyggelse. I motiven för sådan skatteberäkning har motionärerna
behandlat de båda yrkandena som en enda fråga, nämligen om
skattelindring vid förvärv av gruppbyggt egnahem. Motionärerna har motiverat
sitt förslag med att den egnahemsägare som själv uppfört egnahem
inte behövt betala lagfartsstämpel för byggnadsvärdet utan endast för
markvärdet.

Utskottet har visserligen tidigare i anledning av liknande motion i ämnet
i sitt av 1957 års riksdag godkända betänkande nr 10 uttalat, att de framförda
synpunkterna var värda beaktande, och förutsatt att stämpelutredningen
skulle uppta spörsmålet till övervägande. Emellertid har nämnda
utredning och främst de däröver avgivna remissyttrandena givit vid handen,
att det inte låter sig göra att åstadkomma en hållbar och lättillämpad
definition av begreppet gruppbebyggelse. Mot det föreliggande motionsförslaget
talar dessutom att det skulle strida mot kraven på en rättvis beskattning.
Det måste enligt utskottets mening betraktas som orimligt att
förvärv av en äldre måhända omodern villa skall dra betydligt högre skatt
än förvärv av en modern, nybyggd och bekväm villa. Vidare innebär motionsyrkandet
en annan orättvisa, nämligen att tätorterna gynnas framför
den landsbygd, där efterfrågan på egnahem är så liten att det inte lönar sig
att tillämpa gruppbebyggelsetekniken men där likväl en vass nyproduktion
av egnahem måste ske. Med det anförda avstyrker utskottet motionen II:
828 i här berörda delar.

I motionen II: 249 har yrkats att stämpelavgiften för aktier, lottbrev, andelsbevis
och delaktighetsbevis skall sänkas från en procent till 0,6 procent.
Till stöd för sitt yrkande har motionären i huvudsak framhållit att
företagens försörjning med eget kapital ej bör få hindras. Motionären har
vidare påpekat att stämpelavgiften för obligationer är 0,6 procent. Utskottet
vill med anledning härav erinra om att den nuvarande skillnaden i skattesats
mellan aktier och obligationer är betingad av att aktierna i regel har
längre omloppstid än obligationerna. Såsom i propositionen framhållits har
den år 1963 tillsatta aktiefondsutredningen bl. a. att företa en omprövning
av principerna för emissionsstämpelplikten samt förutsättningslöst pröva
frågan om fondstämpelpliktens omfattning och utformning. Utredningsarbetet
kan i denna del väntas bli avslutat tidigast år 1965. Utskottet anser
sig inte böra föregripa resultatet av aktiefondsutredningens arbete genom att
nu ingå på prövning av de sedan länge gällande skattesatserna. Med det anförda
avstyrker utskottet motionen II: 249.

I de likalydande motionerna I: 204 och II: 251 har yrkats att den nuvarande
stämpelavgiften på lottsedlar i lotteri skall slopas. Till stöd för sitt

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

yrkande har motionärerna anfört att stämpelavgiften utgör en form av
extra beskattning vid sidan om lotterivinstskatten.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att den i propositionen föreslagna
höjningen av skattepliktsgränsen från 5 000 till 15 000 kronor torde,
såsom utskottet påpekade redan i sitt betänkande nr 9 vid årets riksdag,
innebära en skattebefrielse för de mindre varu- och tombolalotterierna.
Beträffande de större lotterier, som skulle bli föremål för den femprocentiga
stämpelskatten, utövar långt ifrån alla anordnare av sådana lotterier samma
grad av välgörenhet. I stället för att gå vägen över stämpelskattebefrielse
för samtliga lotterier bör man på andra vägar stödja de organisationer
som är särskilt förtjänta av statligt stöd. Vad gäller invändningen att stämpelskatten
utgör en extra beskattning vill utskottet erinra om att lotterivinsterna
inte blir dubbelbeskattade. Lotterivinstskatten avser endast vissa
vinster och drabbar således endast vinnarna, under det att stämpelskatten
avser de gjorda insatserna i lotteriet och drabbar lotteriet som sådant. Ett
visst samband mellan dessa båda skatter kan dock anses föreligga. I sitt av
1963 års riksdag godkända betänkande nr 13 har bevillningsutskottet avstyrkt
en begäran om översyn av reglerna för beskattningen av varulotterier
och sedermera har årets riksdag i enlighet med utskottets hemställan
i förenämnda betänkande nr 9 avslagit ett av samma motionärer framställt
yrkande om sänkning av vinstskatten. Med hänsyn härtill saknas det enligt
utskottets mening anledning att nu slopa stämpelskatten på lotterier. Emellertid
är det angeläget att undvika det tröskelproblem som uppstår genom
att skatt inte utgår då insatserna uppgår till 15 000 kronor, medan för ett
lotteri med gjorda insatser om sammanlagt 15 100 kronor enligt förslaget
måste betalas skatt med 755 kronor. Utskottet vill därför föreslå att beloppet
15 000 kronor i stället konstrueras som ett skattefritt grundbelopp. Härigenom
kommer skatten att beräknas endast på den del av insatsbeloppet
som överstiger 15 000 kronor.

Med det anförda får utskottet avstyrka bifall till motionerna 1: 204 och
II: 251 såvitt avser stämpelavgiften på lottsedlar. Utskottets förslag föranleder
ändring i 28 § förslaget till stämpelskatteförordning.

Vad i övrigt gäller stämpelskatt har utskottet uppmärksammat att i propositionen
föreslagits bibehållande av skatteplikt för oregistrerade fartyg
samt för fartyg som utan att vara registreringspliktiga likväl införts i fartygsregistret.
Sjöfartsstyrelsen bär vid remissbehandlingen av stämpelutredningens
betänkande ansett sig ha anledning antaga, att den nuvarande
skatteplikten för fartyg mera sällan fullgöres vid överlåtelse av andra fartyg
än sådana, som är registrerade i fartygsregistret. Gränsen för registreringsplikt
går nu vid 20 registerton. Enligt utskottets mening kan det av
olika skäl inte anses lämpligt att bibehålla ett stadgande om skatteplikt
med mindre det finns effektiva möjligheter att kontrollera skattskyldighetens
fullgörande. Sådan kontroll utövas för närvarande inte. Ett införande
av kontroll skulle därför medföra stort administrativt besvär och föranleda
den uppfattningen att man här inför en helt ny skattepålaga. Utskottet för -

Bevillningsutskottets betänkande nr år 196i 39

ordar därför att skatteplikten för oregistrerade fartyg slopas. Av praktiska
skäl bör man avskaffa skatteplikten även för sådana fartyg som visserligen
inte är registreringspliktiga men likväl införts i fartygsregister Skatteplikten
blir därmed begränsad till en lätt kontrollerbar fartygskategori, nämligen
de registreringspliktiga fartygen. Det må i detta sammanhang anmärkas
att registreringsbestämmelserna är föremål för översyn av sjölagskommittén.
Utskottets förslag till begränsning av skatteplikten för fartygsförvärv
föranleder ändring av 13, 15, 17, 18, 30 och 36 §§.

Vad slutligen angår expeditionsavgifter har i de likalydande motionerna
1: 553 och II: 690 yrkats att tilltalad i brottmål i regel skall kostnadsfritt
utan särskild begäran tillställas ett exemplar av domen. Till stöd för yrkandet
har motionärerna anfört att den tilltalade behöver en utskrift av domen
för ett eventuellt överklagande.

Även om en sådan utvidgning av avgiftsfriheten kommer att medföra visst
extraarbete för domstolarna, bör man enligt utskottets mening inte fördenskull
avstå från en ur rättssäkerhetssynpunkt så angelägen reform. Särskilt
angeläget är det med avgiftsfrihet när allmän försvarare förordnats. Även
beträffande målsägande kan det vara motiverat att dom tillhandahålles avgiftsfritt.
Såsom motionärerna påpekat föreligger det däremot inte något
behov för den tilltalade att utan begäran få utskrift av bötesdomar i erkända
mål, när domen utfärdas i förenklad form.

Såsom ovan anförts ankommer det på Kungl. Maj :t att ensam utfärda
bestämmelser om expeditionsavgifter. Utskottet förutsätter därvid att Kungl.
Maj :t beaktar vad nu anförts. Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat
motionerna I: 553 och II: 690.

Mot de delar av propositionen som i det föregående inte upptagits till särskild
behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts
proposition nr 75, såvitt densamma hänvisats till bevillningsutskottet,
icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas och
i anledning av de likalydande motionerna 1: 204 av herr Erik
Olsson m. fl. och II: 251 av herr Wahrendorff m. fl. i vad
desamma avser lottsedelsstämpeln — måtte antaga följande
vid propositionen fogade förslag till

1) stämpelskatteförordning med de ändringar att 13, 15,
17, 18 och 28 §§, 30 § 1 mom. samt 36 § erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

13 §.

Stämpelskatt skall erläggas för för- Stämpelskatt skall erläggas för förvärv
av fartyg med ett värde av minst värv av registreringspliktigt fartyg

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

(Kungl. Maj.ts förslag)

tjugofemtusen kronor genom köp,
byte, tillskott till bolag eller förening,
utdelning eller skifte från bolag eller
förening eller fusion av aktiebolag enligt
175 § lagen om aktiebolag.

(Utskottets förslag)

med ett värde av minst tjugofemtusen
kronor genom köp, byte, tillskott till
bolag eller förening, utdelning eller
skifte från bolag eller förening eller
fusion av aktiebolag enligt 175 § lagen

om aktiebolag.

Vad i-------— — första stycket.

Stämpelskatt skall — —------vara svenskt.

15 8.

Överlåtes köp utan annat tillägg till
eller annan ändring i köpevillkoren än
vad gäller tiden för tillträde och betalning
samt sättet för betalning, i den
mån ändrade inteckningsförhållanden
påkalla detta, skall skatt erläggas endast
för det senaste fånget. Skattebefrielse
för tidigare fång må dock åtnjutas
endast om föreskriven anmälan
eller deklaration angående samtliga
fång sker inom stadgad tid och,
vad angår det senaste fånget, inom
sex månader räknat från det första
fånget.

överlåtes fång ---------

Har skatt------— — 2

Begäran om skattebefrielse enligt
denna paragraf skall framställas i
samband med anmälan eller deklaration
enligt 17 §. Sådan begäran skall
vara åtföljd av skriftlig, på heder
och samvete avgiven försäkran av
överlåtare och förvärvare, att vederlag
för överlåten egendom icke i någon
form lämnats eller skall lämnas
utöver vad som framgår av den ingivna
överlåtelsehandlingen och att
ej heller eljest träffats avtal om annat
tillägg till eller annan ändring i villkoren
för tidigare förvärv än som angetts
i denna handling.

Överlåtes köp utan annat tillägg
till eller annan ändring i köpevillkoren
än vad gäller tiden för tillträde
och betalning samt sättet för betalning,
i den mån ändrade inteckningsförhållanden
påkalla detta, skall skatt
erläggas endast för det senaste fånget.
Skattebefrielse för tidigare fång må
dock åtnjutas endast om föreskriven
anmälan angående samtliga fång sker
inom stadgad tid och, vad angår det
senaste fånget, inom sex månader räknat
från det första fånget.

--—- första fånget.

mom.

Begäran om skattebefrielse enligt
denna paragraf skall framställas i
samband med anmälan enligt 17 §.
Sådan begäran skall vara åtföljd av
skriftlig, på heder och samvete avgiven
försäkran av överlåtare och förvärvare,
att vederlag för överlåten
egendom icke i någon form lämnats
eller skall lämnas utöver vad som
framgår av den ingivna överlåtelsehandlingen
och att ej heller eljest
träffats avtal om annat tillägg till eller
annan ändring i villkoren för tidigare
förvärv än som angetts i denna
handling.

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

(Kungl. Maj:ts förslag)

Förvärv av fartyg, som skall vara
infört i fartygsregistret eller som eljest
är infört i detta register, skall
anmälas till sjöfartsstyrelsen i enlighet
med vad därom är särskilt stadgat.

Om skattepliktigt förvärv av annat
fartyg än som avses i första stycket
skola överlåtare och förvärvare inom
en månad efter förvärvet till ledning
vid fastställande av skatten inkomma
med deklaration till sjöfartsstyrelsen.
Är förvärvaren icke bosatt här
i riket, åligger deklarations plikt dock
endast överlåtaren. Deklarationen
skall avges på heder och samvete samt
avfattas på blankett enligt formulär,
som sjöfartsstyrelsen fastställer.

Anmälan eller deklaration rörande
köp skall vara åtföljd av skriftlig
försäkran av överlåtare och förvärvare
om köpeskillingen. I fråga om annat
förvärv skall inges intyg av sakkunnig
om fartygets värde vid tiden
för förvärvet. Sådant intyg skall på
begäran inges även vid förvärv genom
köp. Har förvärv skett genom
skriftligt avtal, skall detta bifogas
anmälan eller deklaration.

(Utskottets förslag)

§•

Förvärv av fartyg, som skall vara
infört i fartygsregistret, skall anmälas
till sjöfartsstyrelsen i enlighet med
vad därom är särskilt stadgat.

§•

Anmälan rörande köp skall vara
åtföljd av skriftlig försäkran av överlåtare
och förvärvare om köpeskillingen.
I fråga om annat förvärv skall
inges intyg av sakkunnig om fartygets
värde vid tiden för förvärvet. Sådant
intyg skall på begäran inges även
vid förvärv genom köp. Har förvärv
skett genom skriftligt avtal, skall detta
bifogas anmälan.

28 §.

För lotteri,--—-----femtontusen kronor.

Skatten utgår med fem kronor för Skatten utgår med fem kronor för
varje fullt hundratal kronor av det varje fullt hundratal kronor av det i
i första stycket angivna insatsbelop- första stycket angivna insatsbeloppet
Pet* i den mån detta överstiger femtontu sen

kronor.

Om samme — — --------anses föreligga.

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

30 §.

1 mom. Beslut rörande — — — av kontrollstyrelsen.

Möter hinder —-----blivit undanröjt.

I fall, som avses i c) och d), må beslut
om fastställande av skatt ej meddelas
senare än ett år efter utgången
av det kalenderår, varunder skatteplikten
inträdde. Har slutligt beslut
ej meddelats inom denna tid men har
deklaration eller anmälan som avses
i 17 § första stycket avgetts, skall så
anses, som om skatten den dag tiden
utgick fastställts genom slutligt beslut
i överensstämmelse med sådan handling.
Har preliminärt beslut meddelats,
skall skatten i stället anses ha
nämnda dag slutligt fastställts i överensstämmelse
med det preliminära beslutet.

I fall, som avses i c) och d), må
beslut om fastställande av skatt ej
meddelas senare än ett år efter utgången
av det kalenderår, varunder
skatteplikten inträdde. Har slutligt
beslut ej meddelats inom denna tid
men har anmälan som avses i 17 §
eller deklaration avgetts, skall så anses,
som om skatten den dag tiden
utgick fastställts genom slutligt beslut
i överensstämmelse med sådan
handling. Har preliminärt beslut meddelats,
skall skatten i stället anses
ha nämnda dag slutligt fastställts i
överensstämmelse med det preliminära
beslutet.

36 §.

I fall,------— — om vitsordandet.

I fall, som avses i 30 § 1 mom.
första stycket c) eller d), åligger det
den skattskyldige att inbetala skatten
genom insättning på beskattningsmyndighetens
postgirokonto inom den tid,
som gäller för avgivande av deklaration
eller i 17 § första stycket avsedd
anmälan. Om den av beskattningsmyndigheten
eller besvärsmyndighet
fastställda skatten överstiger vad som
skolat utgöras enligt deklaration eller
anmälan eller, då beslut förut meddelats
i saken, enligt det beslut som
närmast föregått, åligger det den skattskyldige
att inom tid, som beskattningsmyndigheten
bestämmer, till
denna inbetala det felande beloppet.
Vad nu sagts skall även gälla, om
skatt fastställts ehuru deklaration el -

ler anmälan ej avgetts.

När synnerliga--— —---skattens erläggande.

Den handling,------skatten erlagts.

I fall, som avses i 30 § 1 mom.
första stycket c) eller d), åligger det
den skattskyldige att inbetala skatten
genom insättning på beskattningsmyndighetens
postgirokonto inom den
tid, som gäller för avgivande av anmälan,
som avses i 17 §, eller av deklaration.
Om den av beskattningsmyndigheten
eller besvärsmyndighet
fastställda skatten överstiger vad som
skolat utgöras enligt anmälan eller
deklaration eller, då beslut förut meddelats
i saken, enligt det beslut som
närmast föregått, åligger det den skattskyldige
att inom tid, som beskattningsmyndigheten
bestämmer, till
denna inbetala det felande beloppet.
Vad nu sagts skall även gälla, om
skatt fastställts ehuru anmälan eller
deklaration ej avgetts.

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

2) förordning om ändring i förordningen den 6 november
1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid
köp och byte av fondpapper; samt

3) förordning angående ändring i förordningen den 6
juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:204 av herr Erik Olsson
m. fl. och II: 251 av herr Wahrendorff m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 553 av herrar Per-Olof
Hanson och Hilding samt II: 690 av herr Jönsson i Ingemarsgården,

3) de likalydande motionerna 1: 680 av herrar Nils
Hansson och Holmberg samt II: 829 av herrar Turesson
och Broberg,

4) motionen II: 249 av herr Regnéll,

5) motionen II: 827 av herrar Boo och Hansson i önnarp,
ävensom

6) motionen II: 828 av herrar Ekström i Iggesund och
Lindkvist,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.

Stockholm den 14 april 1964

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken
Ranmark, herrar Oscar Carlsson*, Lundström*, Gösta Jacobsson, Enarsson,
Paul Jansson, Sundin och Skårman*; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard*.
Engkvist, fru Nettelbrandt*, herrar Darlin, Nilsson i Tvärålund, Carlstein,
Hammarsten* och Broberg.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

Reservationer

I) av herrar Lundström, Gösta Jacobsson, Enarsson, Skårman, Magnusson
i Borås, fru Nettelbrandt, herrar Darlin och Broberg, vilka ansett,

dels att det stycke i utskottets yttrande, som å s. 36 börjar med orden
»Utskottet anser» och slutar med orden »motionerna 11:827 och 11:828»,
bort ha följande lydelse:

»I motionen 11:827 framhålles, att hushållningssällskapens förvärv av fastigheter
för förvaltningsbyggnader, yrkesskolor och andra inrättningar i
många fall är helt jämförbara med en kommuns eller ett landstings inköp
av mark för allmänna förvaltningsändamål. Motionärerna anser det därför
skäligt och motiverat att vid en utvidgning av kommunernas rätt till befrielse
från stämpelskatt samtidigt utsträcka befrielsen till hushållningssällskapens
förvärv av mark för motsvarande ändamål.

Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att någon skillnad
inte bör upprätthållas mellan, å ena sidan, kommuners och andra menigheters
förvärv av mark för allmänna förvaltningsändamål och, å andra sidan,
hushållningssällskaps förvärv'' av mark i liknande syfte. Skäl för befrielse
från stämpelskatt skulle emellertid kunna med lika rätt anföras av åtskilliga
andra rättssubjekt. En sådan utvidgning skulle emellertid medföra
gränsdragningsproblem och vålla svårigheter vid stämpelbeläggningen. Utskottet
kan därför inte tillstyrka en utvidgning av den krets, som kan åtnjuta
befrielse från stämpelskatt vid förvärv av fast egendom. Någon anledning
att i detta hänseende låta kommunerna och andra menigheter inta en
särställning föreligger emellertid inte enligt utskottets mening. Utskottet
finner sig därför böra i så måtto tillgodose syftet med den föreliggande motionen,
att utskottet förordar att kommuner och andra menigheters förvärv
av mark likställes med förvärv av hushållningssällskap och andra samfund.
Detta bör ske genom att det speciella undantaget för kommun och annan
menighet i 4 § 6) i förslaget till stämpelskatteförordning utgår.»
dels ock att utskottet under punkten Al) bort hemställa,
att riksdagen i anledning av motionen II: 827 av herrar Boo och Hansson
i önnarp måtte antaga vid propositionen fogat förslag till stämpelskatteförordning
med jämväl den ändringen att 4 § erhåller följande såsom reservanternas
förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag)

Skatteplikt föreligger icke vid

1) förvärv från make, om förvärvet
sker i syfte att för sammanläggning
åstadkomma enhetliga lagfartsförhållanden
beträffande makarnas fasta
egendom;

(Reservanternas förslag)

§•

Skatteplikt föreligger icke vid
1) förvärv'' från make, om förvärvet
sker i syfte att för sammanläggning
åstadkomma enhetliga lagfartsförhållanden
beträffande makarnas fasta
egendom;

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

(Kungl. Maj.ts förslag)

2) förvärv genom byte i den mån
vederlaget utgöres av annan fast egendom,
om bytet sker för att åstadkomma
en lämpligare fastighetsindelning
«ller utgör led i åtgärder för jordbrukets
eller skogsbrukets yttre rationalisering; 3)

sambruksförenings förvärv'' genom
tillskott från medlem;

4) försäkringsbolags förvärv från
annat försäkringsbolag i samband
med sådant avtal om övertagande av
det senare bolagets hela försäkringsbestånd,
som avses i 295 § lagen om
försäkringsrörelse;

5) förvärv av järnväg för allmän
trafik eller av mark för sådan järnväg; 6)

kommuns eller annan menighets
förvärv av mark, vilken enligt fastställd
plan skall användas för sådant
ändamål som avses i 5 § 1 mom. b)
eller d) kommunalskattelagen;

7) förvärv på grund av lagen om
rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område:

8) förvärv med stöd av lagen om
arrendators förköpsrätt, om den till
vilken jordägaren sålt egendomen tidigare
erlagt stämpelskatt för sitt
fång;

9) förvärv av kronojord genom
skatteköp eller eljest på grund av
skattebrev;

(Reservanternas förslag)

2) förvärv genom byte i den mån
vederlaget utgöres av annan fast egendom,
om bytet sker för att åstadkomma
en lämpligare fastighetsindelning
eller utgör led i åtgärder för jordbrukets
eller skogsbrukets yttre rationalisering; 3)

sambruksförenings förvärv genom
tillskott från medlem;

4) försäkringsbolags förvärv från
annat försäkringsbolag i samband
med sådant avtal om övertagande av
det senare bolagets hela försäkringsbestånd,
som avses i 295 § lagen om
försäkringsrörelse;

5) förvärv av järnväg för allmän
trafik eller av mark för sådan järnväg; -

6) förvärv på grund av lagen om
rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område;

7) förvärv med stöd av lagen om
arrendators förköpsrätt, om den till
vilken jordägaren sålt egendomen tidigare
erlagt stämpelskatt för sitt
fång;

8) förvärv av kronojord genom
skatteköp eller eljest på grund av
skattebrev;

10) föi-värv av ständig besittningsrätt
till kronohemman eller krononybygge,
då på grund av förvärvet vinnes
inrymning i sådan rätt;

11) upplåtelse av tomträtt i nybildad
fastighet, vars mark tidigare helt
eller till övervägande del ingått i fastighet
som varit med tomträtt upplåten
till samme tomträttshavare; eller

12) återgång av fång i fall, där rätt
till återvinning föreligger enligt 42 §.

Om skattefrihet--------

9) förvärv av ständig besittningsrätt
till kronohemman eller krononybygge,
då på grund av förvärvet vinnes
inrymning i sådan rätt;

10) upplåtelse av tomträtt i nybildad
fastighet, vars mark tidigare helt
eller till övervägande del ingått i fastighet
som varit med tomträtt upplåten
till samme tomträttshavare;
eller

11) återgång av fång i fall, där rätt

till återvinning föreligger enligt 42 §.
—---------sista stycket.

It) av herrar Lundström, Gösta Jacobsson, Enarsson, Sundin, Skärman,
Magnusson i Borås, fru Nettelbrandt, herrar Darlin, Nilsson i Tvärålund,
och Broberg, vilka ansett,

46 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 196i

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 36 börjar med orden
»I fråga» och slutar med orden »motionerna 1:680 och 11:829» bort ha
följande lydelse:

»I fråga om skattesatserna för lagfartsstämpeln har i de likalydande motionerna
I: 680 och II: 829 yrkats att samma lagfartsstämpel som för juridiska
personer skall uttagas av stiftelse och aktiebolag, som erkänts som
s. k. allmännyttiga, liksom av kommun såvitt fråga är om av kommunen
eljest förvaltat bostadsbolag. Utskottet vill med anledning härav framhålla
betydelsen av att skattelagstiftningen utformas på ett sådant sätt att skatten
är neutral i fråga om olika företagsformer och på ett likartat sätt drabbar
kollektivt ägda och enskilda företag. Ett ensidigt gynnande av en företagsform
kan även medföra att mer produktiva arbetsformer hålles tillbaka på
grund av att de ej får möjlighet att konkurrera på lika villkor och att från
effektivitetssynpunkt sämre utformade metoder får möjlighet att leva kvar
genom att de gynnas av lagstiftningen.»

dels ock att utskottet under punkten Al) bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 680 av herrar
Nils Hansson och Holmberg samt II: 829 av herrar Turesson
och Broberg måtte antaga vid propositionen fogat förslag till
stämpelskatteförordning med jämväl den ändringen att 7 §
erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade
lydelse:

(Kungl. Maj.ts förslag) (Reservanternas förslag)

7 §•

Skatten utgår — —---------

Förvärvas egendomen av juridisk
person, utgår skatten med dubbelt belopp
utom i fall, då förvärvaren

1) om han erhållit egendomen såsom
gåva skulle ha varit befriad från
gåvoskatt;

2) är bostadsrättsförening eller av
bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd
erkänd som allmännyttigt bostadsföretag
enligt de bestämmelser
om lån av statsmedel till främjande
av bostadsbyggandet, som gällde vid
tiden för förvärvet;

3) är kreditinrättning och enligt lag
eller enligt reglemente eller bolagsordning,
som Kungl. Maj :t fastställt,
skyldig att åter avyttra egendomen;
eller

4) är dödsbo.

---tio kronor.

Förvärvas egendomen av juridisk
person, utgår skatten med dubbelt belopp
utom i fall, då förvärvaren

1) om han erhållit egendomen såsom
gåva skulle ha varit befriad från
gåvoskatt;

2) är bostadsrättsförening;

3) är kreditinrättning och enligt lag
eller enligt reglemente eller bolagsordning,
som Kungl. Maj :t fastställt,
skyldig att åter avyttra egendomen;
eller

4) är dödsbo.

Bevillningsutskottets betänkande nr b2 år 196b 47

III) av herrar Sundin och Nilsson i Tvärålund, vilka ansett,

dels att utskottet i anledning av motionen II: 827 bort anföra följande:

»I motionen II: 827 har yrkats att den befrielse från stämpelskatt, som i
propositionen föreslagits för kommun, även skall gälla hushållningssällskap.
Av motiveringen framgår att motionärerna avser att jämställa byggnader
som användes i hushållningssällskapens undervisningsverksamhet
med skol- och undervisningsbyggnader i kommunal ägo. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att skolbyggnader över lag bör jämställas i förevarande
avseende. Dock synes jämväl vissa stiftelser och föreningar som
står som huvudmän för undervisningsverksamhet böra komma i åtnjutande
av den åsyftade befrielsen. Utskottet får därför föreslå, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhåller om förslag till sådana ändringar i förordningen,
att byggnader för skol- och undervisningsändamål, vilka äges av
hushållningssällskap, stiftelse eller förening, kommer att befrias från stämpelskatt.
»

dels ock att utskottet under punkten B 5) bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionen II: 827 av herrar
Boo och Hansson i önnarp måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla om förslag till sådan ändring i stämpelskatteförordningen,
att hushållningssällskap, stiftelse och
förening beredes befrielse från stämpelskatt, såvitt gäller
byggnad för skol- och undervisningsändamål.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640145