Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962 (Betänkande 1962:Bevu37 bevu)

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

Nr 37

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om vissa ändringar i förordningen om allmän varuskatt.

(1 :a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,
av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 5 av herr Axel Emanuel Andersson och
II: 11 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om en skyndsam prövning av och
förslag angående befrielse från allmän varubeskattning i den yrkesmässiga
handeln med begagnade traktorer»;

2) de likalydande motionerna I: 65 av herr Ferdinand Nilsson m. fl. och
II: 97 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., vari hemställts, »att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära förslag snarast om allmänna varuskattens
omläggning och överförande att uttagas i partihandels- och tillverlcningsstadiet,
samt att i samband härmed från sådan fördyrande varubeskattning
måtte befrias för uppehället nödvändiga varor såsom jordbrukets
genom avtal prisreglerade produkter varjämte dubbelbeskattningen vid
försäljning i andra hand av för produktionen erforderliga maskiner ävensom
motorfordon måtte bringas att upphöra»;

3) de likalydande motionerna I: 153 av herr Isacson m. fl. och II: 196 av
herr Hedin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att begagnade
traktorer och lantbruksmaskiner skall undantas från skattskyldighet enligt
förordningen om allmän varuskatt samt att vederbörande utskott måtte utarbeta
förslag till härför erforderlig författningsändring;

4) de likalydande motionerna I: 159 av herr Schött m. fl. och II: 193 av
herr Gustafsson i Borås m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte — i
syfte att befria tidningen Ungdomsnytt liksom andra skoltidningar med
ungdomsfostrande syfte från omsättningsskatt — besluta sådan ändring av
10 § förordningen om allmän varuskatt att undantag från skatteplikt till
sådan skatt även skall gälla periodisk publikation, som utgives med bidrag
av allmänna medel»;

5) de likalydande motionerna I: 275 av herrar Arvidson och Ringabi] samt
II: 280 av herr Svenungsson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte hemställa, att Kungl. Maj :t med stöd av 10 § 2 inom.
varuskatteförordningen inåtte förordna om undantagande från skatteplikt
till allmän varuskatt för de tekniska och kulturella hjälpmedel som av han 1

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 37

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

dikappade och lytesskadade användes i terapeutiskt eller rehabiliteringssyfte
såsom olika slag av invalidfordon och invalidvagnar, rullstolar, proteser,
hörapparater, talböcker o. d.»;

6) de likalydandet motionerna 1:278 av herrar Källqvist och Per-Olof
Hanson samt II: 352 av herr Rydén m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte hemställa hos Kungl. Maj :t att utfärda anvisningar till förordningen
om allmän varuskatt, varigenom konst, som försäljes vid utställningar, vid
vilka verk försäljes tillhöriga den eller de konstnärer, vilkas verk där redovisas,
undantages från skatteplikt; ävensom

7) de likalydande motionerna 1:452 av herr Carl Albert Anderson och
II: 538 av herr Hagnell, vari hemställts, »att 10 § 1 mom. punkten 7 i förordningen
om allmän varuskatt ges den utformningen att från sådan skatt jämväl
undantages korporationsidrottsrörelsens periodiska publikationer».

Beträffande de under punkten 2) upptagna motionerna 1:65 och 11:97
behandlar utskottet i detta sammanhang endast yrkandet om upphävande
av dubbelbeskattningen vid försäljning i andra hand av maskiner och motorfordon.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna I: 65, I: 153, I: 452, II: 11, II: 193, II: 280 och
II: 352.

Gällande bestämmelser

Enligt förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt
utgår sådan skatt för varor, som försäljes eller på annat sätt tillhandahålles
eller tas i anspråk inom riket, samt för varor, som införes till riket. Med
varor förstås materiella ting av lös egendoms natur. Skatteplikten omfattar
såväl egentliga konsumtionsvaror som investeringsvaror, byggnadsmaterial
och liknande. Skatt utgår i princip jämväl för begagnade varor som försäljes
i den yrkesmässiga handeln.

Beskattningen omfattar även vissa tjänsteprestationer, nämligen reparations-,
underhålls-, ändrings- och rengöringsarbeten, serverings- och uthyrningstjänster
samt förfärdigande av varor på beställning. Förutsättning för
skatteplikt är att tjänsteprestationen huvudsakligen har avseende på skattepliktiga
varor.

Skattesatsen för den allmänna varuskatten är sex procent av beskattningsvärdet.
Detta värde utgöres vid tillhandahållande av varor eller tjänster
av vederlaget och vid uttag av vara ur rörelse eller jordbruk av varans
saluvärde enligt ortens pris; i båda fallen med beloppet av den allmänna
varuskatten inräknat. Vid beräkningen av beskattningsvärdet får avdrag
icke ske för transport-, emballage- och liknande kostnader som ingår i pri -

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år J962

set samt ej heller för avbetalningstillägg. Kassarabatter och andra rabatter,
som direkt avgår från priset, skall däremot inte medräknas.

Från den principiella beskattningen av varor har främst av skattetekniska
skäl gjorts vissa undantag. Sålunda har enligt 10 § förordningen om
allmän varuskatt från skatteplikt undantagits bl. a. jordbruksråvaror och
levande djur, jord, sand, grus och sten, drivmedel och andra bränslen, fiskefartyg
och större fartyg, luftfartyg, viss krigsmateriel, allmänna nyhetstidningar
och vissa tidskrifter samt receptbelagda eller för sjukhus avsedda
läkemedel.

Enligt 10 § (förordningen om allmän varuskatt i dess ursprungliga lydelse
utgår inte skatt för bl. a. allmänna nyhetstidningar, så ock periodiskt utgivna
medlemsblad, personaltidningar och liknande publikationer, i den mån
de tillhandahålles utan särskild avgift. Genom förordningen den 16 december
1960, nr 706, ändrades 10 § på så sätt att skatt ej heller utgår för periodiskt
utgivna publikationer om dessa väsentligen framstår såsom organ
för sammanslutningar med huvudsakligt syfte att verka för religiösa, nykterhetsfrämjande,
politiska, idrottsliga eller försvarsfrämjande ändamål
eller att företräda vanföra eller eljest arbetshindrade medlemmar.

Genom förordning den 29 april 1960, nr 82, om ändring av 13 § varuskatteförordningen
har från skattskyldighet undantagits försäljning eller
uttag ur rörelse av begagnade personbilar och av sådana med skåp-, stationsvagns-
eller personbilskarosseri utrustade begagnade lastbilar, vilkas
tjänstevikt ej överstiger 1 800 kg.

Genom kungörelse den 3 juni 1960 (SFS 237/1960), som trädde i kraft
den 1 juli 1960, har Kungl. Maj :t med stöd av 10 § 2 mom. förordningen
om allmän varuskatt förordnat, att från skatteplikt enligt förordningen
skall undantagas konstverk, hänförliga till tulltaxenummer 99.01—99.03, när
de, annorledes än butiksmässigt eller i samband med utställning, försäljes
av upphovsmannnen direkt till konsument, så ock när de införs till riket
i anslutning till direktförsäljning som nu sagts. Till tulltaxenummer 99.01—-99.03 hänföres målningar och teckningar, utförda helt för hand, konstgrafiska
originalblad, såsom etsningar, gravyrer, träsnitt och litografier
samt originalskulpturer, oavsett materialet. Till nämnda tulltaxenummer
hänföres bl. a. ej teckningar för reklam, tekniska eller kommersiella ändamål,
t. ex. mönsterritningar och modeteckningar.

Förutom sistnämnda undantag har Kungl. Maj:t med stöd av 10 § 2 mom.
förordningen om allmän varuskatt från skatteplikt undantagit bl. a. emballage
avsett att förbrukas vid hantering av produkter från jordbruket
eller dess binäringar och rcklamtryckalsler avsedda att spridas utomlands.

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

Frågornas tidigare behandling

Begagnade varor, som användes i produktionen, såsom begagnade traktorer
och lantbruksmaskiner

Genom beslut vid 1960 års riksdag (SFS 1960: 82) undantogs från allmän
varuskatt vissa begagnade lätta bilar såsom personbilar. Samtidigt höjdes
omsättningsskatten (accisen) för dessa bilar.

Frågan om undantag från allmän varuskatt för begagnade traktorer,
lantbruksmaskiner och andra begagnade varor som användes i produktionen
har tidigare varit föremål för riksdagens ställningstagande. Sålunda yrkades
vid 1961 års riksdag i motionerna I: 8 och II: 16 att begagnade kapitalvaror
till ett värde av lägst 500 kronor skulle undantagas från beskattning
och i motionerna I: 723 och II: 873 att begagnade traktorer, lantbruksmaskiner
och redskap skulle undantagas från skatteplikt. Utskottet avstyrkte
motionerna I: 8 och II: 16 i sitt av riksdagen godkända betänkande
nr 27 och motionerna I: 723 och II: 873 i sitt av riksdagen godkända betänkande
nr 79. Utskottet anförde härvid att den allmänna varuskatten fått
den principiella utformningen, att den utgjorde en enhetlig skatt med i
möjligaste mån generell omfattning, samt att undantagen från skatteplikt
hade begränsats till vad som är påkallat av skattetekniska skäl. Inskränkningar
i skatteplikten, som kunde framstå såsom motiverade vid olika värdemässiga
överväganden, borde således ej ske. I betänkande nr 27 anförde
utskottet dessutom att ett undantag från skatteplikt för begagnade varor
skulle försvåra skatteredovisningen samt innebära ett betydande inkomstbortfall.

Periodiska publikationer

I propositionen nr 163 vid 1960 års riksdag hemställdes att från skatteplikt
enligt förordningen om allmän varuskatt skulle undantas periodiska
publikationer, om dessa väsentligen framstod såsom organ för sammanslutningar
med huvudsakligt syfte att verka för religiösa, nykterhetsfrämjande
eller politiska ändamål eller att företräda vanföra eller eljest arbetshindrade
medlemmar. I de i anledning av propositionen väckta motionerna
1: 692 och II: 853 hemställdes att även idrottens sammanslutningar skulle
erhålla befrielse från allmän varuskatt för periodiska publikationer och i
motionerna I: 701 och II: 861, att publikationer utgivna av försvarsorganisationer
skulle undantagas från skatteplikt. I sitt av riksdagen godkända betänkande
nr 80 hemställde bevillningsutskottet att skattebefrielsen även
skulle omfatta periodiska publikationer utgivna av sammanslutningar med
huvudsakligt syfte att verka för idrottsliga eller försvarsfrämjande ändamål.
Beträffande vilka sammanslutningar som skulle omfattas av skattebefrielsen
framhöll utskottet att stor restriktivitet borde iakttagas. Till
sammanslutningar som har till syfte att främja idrottsliga ändamål borde

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

enligt utskottets mening hänföras organisationer, som är anslutna till Riksidrottsförbundet
eller representerade inom Sveriges olympiska kommitté.

Hjälpmedel till invalidiserade

Frågan om undantagande från skatteplikt enligt förordningen om allmän
varuskatt för hjälpmedel till invalidiserade har vid ett flertal tillfällen
varit föremål för riksdagens prövning, senast vid 1961 års riksdag. Sålunda
hemställdes i de likalydande motionerna 1:465 och 11:556 samt 1:469 och
II: 564 att ifrågavarande hjälpmedel skulle undantas från beskattning. I sitt
av riksdagen godkända betänkande nr 27 avstyrkte utskottet det i motionerna
framställda yrkandet och anförde.

Enligt utskottets mening bör undantagen från skatteplikt inte anknytas
till en viss köparkategori utan gälla generellt oavsett köparens ställning.
Varuskatteförordningen har också utformats i enlighet med denna princip.
Ett bitall till motionerna skulle innebära ett sådant avsteg från den ovan
angivna principen att den, med hänsyn till därmed följande konsekvenser i
andra hänseenden, inte kan förordas. Utskottet vill ytterligare framhålla,
att ett genomförande av motionärernas förslag utan tvivel skulle medföra
betydande redovisnings- och kontrolllekniska olägenheter. De handikappades
behov av bistånd vid anskaffande av nödvändiga hjälpmedel bör, såsom
utskottet uttalat i andra sammanhang, i stället tillgodoses på annat sätt än
via lättnader i beskattningen.

Konst, som försaljes på utställningar

I motionerna I: 354 och II: 217 vid 1961 års riksdag yrkades riksdagsskrivelse
med begäran att Kungl. Maj :t måtte förordna om undantag från skatteplikt
för konst som försäljes vid utställningar. Utskottet avstyrkte motionerna
i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 27. Därvid erinrade utskottet
om att Kungl. Maj:t genom kungörelse den 3 juni 1960 (nr 237)
förordnat, att konstverk skall undantagas från skatteplikt, när de annorledes
än butiksmässigt eller i samband med utställning försäljes av upphovsman
direkt till konsument. Utskottet anförde vidare bl. a.

I sitt betänkande nr 62 vid föregående års riksdag uttalade bevillningsutskottet,
att vissa skäl talade för att konstnärliga alster borde undantas från
skatteplikt, när de första gången såldes av upphovsmannen. Däremot borde
de vara underkastade beskattning, när de såldes inom den reguljära handeln
eller eljest under mer butiksmässiga former. Genom att konstverk, som
upphovsmannen själv säljer direkt till konsument, i enlighet med bestämmelserna
i ovannämnda kungörelse är undantagna från beskattning, anser
utskottet, att man gått så långt som det av skattetekniska och marknadsmässiga
skäl är möjligt för att tillgodose önskemålen om skattefrihet för
konstnärernas alster. Utskottet kan med hänsyn härtill inte bilräda yrkandet
i motionerna I: 354 och II: 217.

It Uihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 37

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

Motionerna

Begagnade varor som användes i produktionen såsom traktorer och lantbruksmaskiner I

motionerna I: 5 och II: 11 har hemställts om skyndsam prövning och
förslag angående befrielse från allmän varuskatt för begagnade traktorer,
i motionerna I: 65 och II: 97 har bl. a. yrkats att dubbelbeskattningen
vid försäljning i andra hand av för produktionen erforderliga maskiner
ävensom motorfordon måtte bringas att upphöra och i motionerna I: 153
och II: 196 har hemställts att begagnade traktorer och lantbruksmaskiner
skall undantagas från skatteplikt enligt förordningen om allmän varuskatt.

I motionerna I: 5 och II: 11 har härvid anförts att när det gäller begagnade
varor, som på nytt omsättes via den yrkesmässiga handeln, påföres
desamma ånyo varuskatt. På så sätt kan samma vara bli beskattad praktiskt
taget hur många gånger som helst trots varuskattens engångsprincip.
Så är exempelvis förhållandet med bl. a. begagnade traktorer, vilka ofta
återkommer i den yrkesmässiga handeln genom byten o. d. Den flergångsbeskattning
som härigenom uppstår drabbar jordbruket som en extra produktionskostnad
och torde uppgå till betydande belopp eftersom handeln
med begagnade traktorer torde utgöra ca 50 % av den totala traktorhandeln.
Motionärerna framhåller, att det är motiverat att samma undantagsbestämmelser
får gälla för begagnade traktorer, som nu gäller beträffande
handeln med begagnade bilar.

Motionärerna i motionerna 1: 65 och II: 97 har i detta sammanhang anfört
att dubbelbeskattningen av maskiner och motorfordon, som säljes i
andra hand, framstår såsom en orimlighet som måste undanröjas.

I motionerna I: 153 och II: 196 har anförts att frågan om omsättningsskattens
borttagande på investeringsvaror inom näringslivet i dess helhet
är föremål för motion i annat sammanhang. Skulle emellertid detta krav icke
vinna riksdagens gillande, vill motionärerna fästa uppmärksamheten på
det särskilda förhållande som råder för jordbruket beträffande omsättningsskattens
uttagande vid byte av jordbrukstraktorer och lantbruksmaskiner.
Om man undantar bilbranschen — där också särskilda bestämmelser råder
— torde byte av begagnade investeringsvaror i mycket ringa omfattning
förekomma inom övriga näringar. Inom jordbruket är emellertid denna omsättning
av traktorer och maskiner en fullt logisk följd av den pågående
rationaliseringsprocessen, och ett direkt behov förefinnes inom vissa storleksgrupper
de. att kunna förvärva använda men i övrigt goda traktorer
och maskiner.

Någon varuskatt utgår icke vid försäljningstransaktioner privatpersoner
emellan. Redan nu är det mycket vanligt alt här ifrågavarande varuenheter
skiftar ägare vid auktioner på jordbruksinventarier i samband med avveckling
av jordbruksdrift, och sådan försäljning är icke enligt gällande lagstift -

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

ning skattepliktig, enär den icke är att anse som yrkessmässig. En fortsatt
skattskyldighet för begagnade traktorer och lantbruksmaskiner kommer
med säkerhet att medföra att antalet transaktioner privatpersoner emellan
— på auktioner o. d. — kommer att stiga med motsvarande minskning av
den reguljära handelns volym.

En ändring av distributionsformerna av här skisserad typ måste ses som
en allvarlig olägenhet för jordbrukarna, inte minst med tanke på vad detta
kan innebära i minskad kontroll av och service på begagnade enheter med
därav följande minskad tillförlitlighet och säkerhet hos dessa objekt.

Motionärerna förutsätter att undantaget skall omfatta samtliga maskiner
och redskap, som är konstruerade för användning inom jordbruket med dess
binäringar. Motionärerna framhåller, att någon säker statistik beträffande
omsättningen av dessa varor ej finns. Uppskattningsvis kan omsättningen
för begagnade traktorer beräknas till 60—75 milj. kronor, och för begagnade
lantbruksmaskiner är omsättningen säkert mindre. Ett slopande av den
allmänna varuskatten för dessa varor kommer således att innebära en relativt
blygsam inkomstförlust för statsverket. Denna bedömning accentueras
än mer av vad ovan anförts om risken för snabb strukturförändring med
bl. a. ökning av antalet transaktioner mellan privatpersoner utan skattskyldighet.

Motionärerna framhåller i detta sammanhang att den dåliga lönsamhet,
som föreligger inom jordbruksnäringen, talar för att statsmakterna genom
en liberal bedömning av frågan om varuskatt för här ifrågavarande
varugrupper avstår från en relativt blygsam intäkt, särskilt som man samtidigt
genom undantagsbestämmelserna vinner mycket stora fördelar för såväl
jordbrukarna som samhället genom bättre distributionsformer och förenklade
kontrollåtgärder.

Periodiska publikationer

I motionerna I: 159 och II: 193 har hemställts att tidningen Ungdomsnytt
liksom andra skoltidningar med ungdomsfostrande syfte och i motionerna
I: 452 och II: 538 att korporationsrörelsens periodiska publikationer befrias
från allmän varuskatt.

I motionerna I: 159 och II: 193 bar bl. a. anförts. Enligt förordningen om
allmän varuskatt utgår inte skatt för periodiska publikationer som väsentligen
framstår såsom organ för sammanslutningar med huvudsakligt syfte
att verka för religiösa, nykterhetsfrämjande, politiska, idrottsliga eller försvarsfrämjande
ändamål eller ock företräda vanföra eller eljest arbetshindrade
medlemmar.

Genom beslut den 17 mars 1961 har riksskattenämnden med bindande
verkan förklarat att skatteplikt föreligger för tidskriften Ungdomsnytt i den
mån den icke är alt hänföra till medlemsblad, som tillhandahålles utan särskild
avgift. Denna förklaring har riksskattenämnden vid sammanträde den
6 oktober 1961 ej funnit skäl ompröva.

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

Anledningen till att tidskriften ej kunnat fritagas från allmän varuskatt
synes vara att den sammanslutning för vilken den framstår som organ bedöms
ej ha till »huvudsakligt syfte att verka för religiösa, nykterhetsfrämjande,
politiska, idrottsliga eller försvarsfrämjande ändamål».

Ungdomsnytt, som startades 1952 som motvikt mot de förråande seriemagasinen,
är organ för Ungdomsfrämjandet, som har 44 representanter
från ideella organisationer, vilka bl. a. verkar för religiösa, politiska, nykterhetsfrämjande
och idrottsliga syften. Dessutom representeras en rad andra
för ungdomens fostran betydelsefulla organisationer.

Ungdomsnytt intar en särställning som fostrande ungdomstidning, och
någon motsvarighet finnes ej i eller utom landet. Ungdomsnytt är uppbyggd
som en riktig tidning i dagspresstil, och det är meningen att den skall vara
en övergångsform för ungdom till dagstidningar. Ungdomsnytt vill ge upplysning
i för ungdomen aktuella frågor, informera om ungdomsrörelser
(bl. a. politiska, religiösa, nykterhetsvänliga och idrottsliga), ge tips om yrkesutbildning,
informera om samhällskunskap, god litteratur och trevliga
hobbies. I samarbete med FN och Unesco införes artiklar om främmande
länder, och dessa tillsammans med brevväxling med all världens ungdom
(55 länder) ger läsarna en vidgad syn på och intresse för andra länders
ungdom och förhållanden.

I mån av ekonomiska resurser utdelar Ungdomsnytt varje år ett antal utbildningsstipendier
till skolungdom för att uppmuntra ett gott kamratskap
och ett gott uppförande i och utanför skolan. Av boklotterimedel fördelar
Ungdomsnytt varje år stipendier till goda ungdomsboksförfattare.

Ungdomsnytt försäljes ej genom Pressbyrån utan förmedlas genom lärarna
och användes ofta i skolarbetet. Över 500 skolstyrelser och barnavårdsnämnder
ger anslag till Ungdomsnytt eller subventionerar prenumerationspriset.
Allt fler myndigheter inser att detta är kloka anslag till förebyggande
ungdomsvård.

I riksdagen har ofta framförts den bestämda uppfattningen att positiva
och förebyggande åtgärder är att föredraga framför förbud och censur då
det gäller att komma till rätta med ungdomens dåliga litteratur.

Motionärerna framhåller att den belastning som varuskatten utgör för
Ungdomsnytt — ca 50 000 kr. per år — är mycket svår och kommer att helt
äventyra tidningens existens.

Säkerligen är det ej lagstiftarens mening att genom varuskatten väsentligen
försvåra eller t. o. m. förhindra dylika fostrande ungdomstidningar
att utkomma. Det bör icke vara ägnat att väcka gensaga om befrielse från
varuskatt ges dylika ungdomsfostrande skoltidningar, som utges med lärarnas
stöd. Inte heller behöver det ur skattetekniska synpunkter förorsaka
besvär, då dessa tidningar har en särpräglad ställning och utgör ett värdefullt
komplement till skolan.

Motionärerna anser att tidningen Ungdomsnytt i sak fyller de krav på
undantag från omsättningsskatt, som varuskatteförordningen föreskriver.

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962 9

I motionerna I: i52 och 11: 538 liar anförts att bevillningsutskottets majoritet
vid ställningstagande till Kungl. Maj:ts proposition nr 163/1960 angående
skattefrihet för vissa periodiska tidskrifter i sitt betänkande nr
80/1960 förordat, att idrottens sammanslutningar skulle erhålla befrielse
från allmän varuskatt för periodiska publikationer. Utskottet framhöll sålunda
att idrottsrörelsen fyllde ett högt kvalificerat ideellt ändamål liksom
att särbehandling av denna i förhållande till de i propositionen anförda
organisationskategorierna kunde te sig omotiverad. För att definiera begreppet
idrottsliga sammanslutningar beslöt utskottet emellertid att som
sådana skulle i förevarande sammanhang betraktas endast de, vilka är
anslutna till Sveriges riksidrottsförbund eller företrädda inom Sveriges
olympiska kommitté. I sitt beslut följde riksdagen bevillningsutskottets
majoritet.

I konsekvens med dessa nu gällande bestämmelser för allmän varuskatt
har Svenska korporationsidrottsförbundet kommit att tilldelas en icke
önskvärd och troligen ej heller avsedd särställning. På intet håll torde
tvekan råda om dess karaktär av ideell folkrörelse. Denna snarast förstärks
av det faktum att organisationen är specialiserad på motions- och handikappidrott.
Just i sistnämnda avseende närmar sig för övrigt dess tidskrift
Korp den grupp av språkrör för de i olika avsenden medicinskt handikappade,
vilka redan enligt Kungl. Maj :ts proposition borde beredas skattelindring.
Det förhållandet, att korporationsidrotten till följd av sin särart
står utanför Svenska riksidrottsförbundet och ej heller är företrätt i Sveriges
olympiska kommitté, kan rimligtvis inte tillmätas avgörande betydelse.

Hjälpmedel för invalidiserade m. m.

I motionerna I: 275 och II: 280 har hemställts om undantag från skatteplikt
till allmän varuskatt för tekniska och kulturella hjälpmedel, som användes
av handikappade och lytesskadade i terapeutiskt eller lehabiliteringssyfte.
Motionärerna framhåller, att delade meningar inte torde råda
om att de handikappade och lytesskadade behöver all hjälp de kan få.
Däremot säger motionärerna, kan delade meningar uppstå om vilka vägar
man skall gå för att hjälpa dem. Enligt motionärernas uppfattning bör
man i första hand söka nedbringa utgifterna för de hjälpmedel de måste
ha för att i görligaste mån kompensera sitt handikapp.

De handikappade tvingas att utöver skatt på allmänna förnödenheter
även erlägga skatt på den speciella konsumtion, som betingas av deras
handikapp. Ett borttagande av omsättningsskatten på sådana hjälpmedel,
som handikappade och lytesskadade är nödsakade att använda i rehabiliterings-
och terapeutiskt syfte, är därför ytterst önskvärt. Förslag härom
har tidigare framförts i riksdagen men avvisats.

Sedan omsättningsskatten fr. o. in. innevarande år höjts till hela 6 %
framstår det som ännu mera angeläget att omsättningsskatten här borttages.
Även sociala och humanitära skäl talar för omsättningsskattens bort -

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

tagande på handikappades hjälpmedel. De hjälpmedel motionärerna åsyftar
är bl. a. invalidfordon och invalidvagnar av olika slag, rullstolar, proteser,
hörapparater och s. k. talböcker för blinda.

Konst, som försäljes vid utställningar

I motionerna 1: 278 och II: 352 har bl. a. anförts. Det torde vara ovedersägligt
att konstnärer icke producerar varor i vedertagen kommersiell bemärkelse,
och det är fullt klart att ingen konstnär vill i fråga om sitt skapande
bli jämställd med tillverkare av vanliga handelsvaror. Hans samhällsuppgift
varken får eller bör sammanblandas med den uppgift, som
andra medborgare i samhället utför. Konstnären vill därmed givetvis på
intet sätt gradera sin uppgift gentemot andra människors uppgifter i samhället,
men i och med att samhället accepterar och enligt motionärernas
åsikt än starkare bör betona behovet av konstnärligt skapande vid sidan av
det materiella skapandet, bör det vara samhället angeläget att även acceptera
kulturarbetarens särskilda ställning.

Efter motionsvis framförda synpunkter på det felaktiga i att bedöma och
beskatta försäljningen av konst, när detta skedde direkt via konstnären,
godtog bevillningsutskottet och riksdagen att dylik direkt konstförsäljning
skulle undantagas från varuskatt, och Ivungl. Maj :t utfärdade genom riksskattenämnden
anvisningar härom. Enligt dessa anvisningar skall varuskatt
erlägges om försäljning sker på utställning och t. o. m. på ateljéutställning,
d. v. s. på sådan offentlig utställning som konstnären anordnar
i sin egen ateljé.

Delvis har alltså statsmakterna accepterat begreppet konst som icke
handelsvara i vanlig bemärkelse, men samtidigt har man lämnat direktiv
om att när försäljningen sker under vissa former — alltså från utställning
inklusive ateljéutställning, så skall denna försäljning varuskatteläggas.

Det är gentemot detta uppspaltande, som konstnärerna reagerar. De har
därför gjort ett flertal uppvaktningar och framställningar om ändringar
till Kungl. Maj :t. Konstnärernas riksorganisation har i sin senaste skrivelse
till Kungl. Maj:t bl. a. framhållit:

a) Betalningen för konstverket utgör ej vederlag för en vara i varuskatteförordningens
mening utan i själva verket — oavsett om konstverket
säljs direkt från konstnärens altejé eller vid utställning — honorar för andlig
prestation.

b) Den del av en tavla, som med fog kan betecknas som materiellt ting,
är duk, färg och ram, varav rimligen bör följa att dessa ting, då de inköpes,
bör varubeskattas men ej det konstverk, vari de kommer att ingå.
Konstnären får givetvis även betala denna varuskatt, när han köper sina
material.

c) Då en konstnär presenterar sitt verk vid en utställning, är syftet lika
litet av kommersiell natur som då kompositören framträder med ett musikverk
eller då scenartisten uppträder inför sin publik.

d) Varubeskattningen av konstverk utgör en broms på kulturell verk -

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962 11

samhet, ej blott direkt genom att försvåra konstverkens spridning, utan
även i så måtto att konstnärens redan svaga ekonomiska ställning i och
med den ytterligare påfrestning varubeskattningen innebär för hans ekonomi
blivit än mer prekär, varigenom hans kulturskapande insats ytterligare
försvårats.

Motionärerna anser att statsfinansiella skäl inte kan anföras mot att
medge befrielse från skatt för konst som försäljes vid konstutställningar.

Utskottet

Skattefrihet för vissa begagnade produktionsmedel

I motionerna 1:5 och II: 11 har hemställts om utredning i syfte att undanta
begagnade traktorer från skatteplikt, medan motionärerna i motionerna
1:65 och 11:97 anhåller att begagnade maskiner och motorfordon
avsedda att användas i produktionen undantas från skatteplikt i samband
med att varuskatten omläggs till partihandels- eller tillverkningsledet. I
motionerna I: 153 och II: 196 har hemställts att riksdagen måtte besluta att
begagnade traktorer och lantbruksmaskiner undantas från skatteplikt. Såsom
motivering för yrkandena har i motionerna anförts att beskattningen
av begagnade varor innebär ett avsteg irån varuskattens karaktär av engångsskatt
och att den ökar den irreguljära (icke skattepliktiga) handeln
med dessa varor samt drabbar jordbruket som en extra produktionskostnad.
Dessutom framhålles att undantag från skatteplikt gäller för begagnade
personbilar samt att ett undantag från skatteplikt för begagnade traktorer
och lantbruksmaskiner skulle medföra ett ringa skattebortfall.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att begagnade varor avsedda
för produktionsändamål inte bör beläggas med varuskatt. I den mån varan
omsättes flera gånger kan härigenom den totala, på varan belöpande
varuskatten bli orimligt hög, sett i förhållande till varans ursprungliga
värde. En påtaglig risk föreligger också enligt utskottets mening att den
icke yrkesmässiga och således skattefria handeln med begagnade varor ökar
på bekostnad av den reguljära handeln — något som knappast kan betecknas
som en önskvärd utveckling. Utskottet får även framhålla, att den yrkesmässiga
handeln med begagnade bilar främst av dessa skäl undantagits
från beskattning.

Mot bakgrunden av vad nu sagts vill utskottet förorda, att handeln med
sådana begagnade varor, som är avsedda för produktionsändamål, undantas
från skattskyldighet. Mest angelägen finner utskottet en dylik skattebefrielse
vara för vissa av jordbrukets investeringsvaror, vilka ofta anskaffas
i begagnat skick och representerar ett relativt högt värde. Utskottet
anser sig på grund härav kunna tillstyrka lagstiftning av innebörd att
handeln med begagnade traktorer samt jordbruksmaskiner och jordbruksredskap
undantas från skattskyldighet. Vad sålunda förordats innebär i hu -

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

vudsak ett tillgodoseende av såväl lagstiftningsyrkandet i motionerna I: 153
och II: 196 som det i motionerna I: 5 och II: 11 framställda utredningsvrkandet.

Författningstekniskt bör det åsyftade undantaget anknytas till den nu
gällande föreskriften om skattebefrielse för yrkesmässig försäljning och
uttag ur rörelse av begagnade personbilar. Ett tillägg bör således ske till

13 § varuskatteförordningen. För att gränsdragningsproblem skall undvikas
bör beträffande handeln med begagnade traktorer föreskrivas generellt
undantag från skattskyldighet, varigenom skattebefrielsen således kommer
att omfatta försäljning av traktorer inte blott för användning inom jordbruket
utan även för annan användning, t. ex. i rörelse. Vad beträffar lagstiftningens
omfattning i övrigt bör — för att en ur administrativ synpunkt och

med hansyn till rimliga kontrollkrav godtagbar lösning skall erhållas _

befrielsen från skattskyldighet begränsas till att avse sådana maskiner och
i edskap, som är speciellt konstruerade för att användas inom jordbruket
eller dess binäringar. Härigenom faller utanför skattefriheten sådana i
jordbruket nyttjade handredskap och dylika arbetsredskap, beträffande
vilka behov av undantag inte torde föreligga. Med den sålunda av utskottet
torordade konstruktionen kommer skattskyldighet — i överensstämmelse
med vad som gäller beträffande begagnade personbilar — alltjämt att förehgga
för reparations- och underhållsarbeten på begagnade traktorer liksom
på begagnade maskiner och redskap av förenämnda slag.

Jämväl i fråga om definitionen av vad som skall förstås med »begagnad»
traktor eller maskin kan anknytning ske till gällande lagstiftning rörande
begagnade personbilar. Enligt anvisningarna till 13 § varuskatteförordningen
avses med begagnad bil sådant fordon som före den transaktion, varom
fråga är, inom riket försålts till konsument eller uttagits ur rörelse eller
också införts till riket av konsument. Motsvarande bör gälla i fråga om
traktorer och jordbruksmaskiner, vilket synes böra komma till uttrvck
genom en omformulering av berörda anvisningar.

Såsom framhållits i motionerna I: 153 och II: 196 bör det ankomma på
riksskattenämnden att i mån av behov utfärda anvisningar till ledning för
den praktiska tillämpningen av den föreslagna lagstiftningen.

Utskottets nu redovisade ställningstagande innebär i viss mån ett tillgodoseende
av hithörande yrkande i motionerna 1:65 och 11:97. Detta är
emellertid mer långtgående i det att detsamma syftar till att undanta från
varuskatt all andrahandsförsäljning av för produktionen erforderliga maskiner
m. fl. varor. Utskottet har i det föregående uttalat sin principiella
anslutning till ett undantag av denna generella innebörd, och utskottet anser
sig på grund härav böra tillstyrka utredning i syfte att åstadkomma en
utsträckning av undantagsreglerna utöver vad utskottet nyss förordat till
omedelbart genomförande. Utskottet föreslår, att riksdagen i skrivelse till
Ivungl. Maj :t begär sådan utredning.

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

Periodiska publikationer

Enligt 10 § 7 mom. förordningen om allmän varuskatt är från skatteplikt
bl. a. undantagna periodiska publikationer, som framstår såsom organ för
sammanslutningar med huvudsakligt syfte att verka för religiösa, nykterhetsfrämjande,
politiska, idrottsliga eller försvarsfrämjande ändamål eller
företräda vanföra eller eljest arbetshindrade medlemmar. Till sammanslutningar
med huvudsakligt syfte att verka för idrottsliga ändamål hänföres
enligt anvisningarna till 10 § endast organisationer som är anslutna till Sveriges
riksidrottsförbund eller representerade inom Sveriges olympiska kommitté.

I motionerna I: 159 och II: 193 hemställes om riksdagsbeslut, att tidningen
Ungdomsnytt och övriga publikationer som utges med bidrag av
allmänna medel undantas från skatteplikt, och i motionerna I: 452 och
II: 538 yrkas undantag från skatteplikt för periodiska publikationer utgivna
av korporationsidrottsrörelsens organisationer, vilka inte är anslutna till
Sveriges riksidrottsförbund.

Enligt nu gällande bestämmelser är frågan om skattebefrielse för tidskrifter
beroende av vilket syfte tidskriften tillgodoser. Bestämmelserna innebär,
att tidskrifter som utges i ungdomsfostrande syfte inte omfattas av skattebefrielsen.
Detta medför bl. a., att tidningen Ungdomsnytt är skattebelagd.
Utskottet kan inte finna att det ungdomsfostrande syfte, som tidningen
Ungdomsnytt tillgodoser, är av mindre angelägenhetsgrad än t. ex. de nykterhetsfrämjande
eller politiska syftemål, vilka föranleder skattebefrielse
i förevarande hänseende. Med utgångspunkt härifrån anser utskottet,
att tidningen Ungdomsnytt liksom andra skoltidningar med ungdomsfostrande
syfte bör undantas från skatteplikt. Att såsom föreslagits i motionerna
I: 159 och II: 193 medge skattebefrielse för alla tidskrifter som utges
med bidrag av allmänna medel finner utskottet dock inte lämpligt. Utskottet
föreslår med hänsyn härtill ett tillägg i 10 § 1 mom. punkten 7 av
innebörd att skoltidningar som har ett ungdomsfostrande syfte och som utges
med bidrag av allmänna medel undantas från skatteplikt.

Vad beträffar korporationsidrottsrörelsens tidskrifter delar utskottet den
i motionerna 1:452 och 11:538 uttalade uppfattningen, att ifrågavarande
tidskrifter bör bedömas efter samma grunder som tidskrifter utgivna av
sammanslutningar, vilka är anslutna till Sveriges riksidrottsförbund. Visst
samarbete föreligger dessutom mellan sistnämnda förbund och korporationsidrottsrörelsen.
Med utgångspunkt från vad sålunda anförts förordar
utskottet en sådan ändring i anvisningarna till 10 § att de tidskrifter, som
utges av sammanslutningar vilka är anslutna till Svenska korporationsidrottsförbundet,
undantas från skatteplikt.

Hjälpmedel till invalidiserade

I motionerna 1:275 och 11:280 har hemställts om skrivelse till KungL
Maj:t med begäran att tekniska och kulturella hjälpmedel för invalidiserade

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

undantas från skatteplikt. De hjälpmedel som motionärerna åsyftar är i
första hand invalidfordon och invalidvagnar, rullstolar, proteser, hörapparater
och talböcker.

Ifrågavarande spörsmål har tidigare varit föremål för riksdagens ställningstagande.
I enlighet med vad utskottet anförde i sitt av 1961 års riksväg
godkända betänkande nr 27 får utskottet framhålla, att skattefrihet bör
avse viss vara och ej viss köparkategori. Genom att medge skattefrihet för
viss köparkategori skulle betydande redovisningstekniska och kontrolltekniska
svårigheter uppstå. Invalidernas och de handikappades speciella behov
bör enligt utskottets mening tillgodoses på annat sätt än genom lättnader
i beskattningen.

Härutöver vill utskottet framhålla, att bidrag till ortopediska hjälpmedel
för närvarande utgår med tre fjärdedelar av kostnaden. I proposition nr 82
till innevarande års riksdag har Kungl. Maj :t föreslagit, att ortopediska
hjälpmedel med undantag för vanliga hålfotsinlägg fr. o. m. den 1 januari
1963 kostnadsfritt skall tillhandahållas handikappade samt att bidrag skall
utgå till colostomi- och ileostomiförband samt till pacemakers (elektrisk
hjärtstimulator). Till hjälpmedel hänföres bl. a. korsetter, bandage och rullstolar.
I propositionen föreslås dessutom att behovsprövningen för bidrag till
vuxna hörselskadade slopas samt att bidraget höjs från 150 till 400 kronor
per apparat, dock med möjlighet till högre bidrag för särskilt dyrbara spe•cialapparater.
Merkostnaden för dessa reformer beräknas uppgå till ca 6
milj. kronor.

Ett bifall till nyssnämnda proposition torde innebära att syftet med motionerna
I: 275 och II: 280 i huvudsak blir tillgodosett. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall till förevarande motioner.

Konst som försäljes på utställningar

Enligt bestämmelserna i den kungörelse, som Kungl. Maj :t utfärdat med
anledning av 1960 års riksdagsbeslut om undantag från varuskatt av konstverk,
gäller skattebefrielsen endast för konst, som försäljes av konstnären
direkt. Däremot skall enligt utfärdade anvisningar varuskatt erläggas då
försäljning sker på utställning. Detta gäller även vid försäljning på ateljéutställning,
d. v. s. sådan offentlig utställning, som konstnären anordnar
i sin egen ateljé.

I motionerna I: 278 och II: 352 har hemställts om riksdagsskrivelse med
anhållan att Kungl. Maj:t måtte utfärda sådana anvisningar att skattebefrielsen
även kommer att omfatta konst som försäljes vid vissa utställningar.

Den nu rådande ordningen på förevarande område innebär att statsmakterna
delvis accepterat att konst inte är handelsvara i vanlig bemärkelse.
Detta betraktelsesätt bör enligt utskottets mening anläggas även vid bedömandet
av skattskyldigheten för konstnärernas försäljningar vid egna utställningar.
Såsom konstnärernas riksorganisation framhållit i skrivelser
till Kungl. Maj :t kan betalning som en konstnär erhåller för sitt verk inte

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

betraktas som vederlag för en vara i varaskatteförordningens mening. Oavsett
om konstverket säljs direkt från konstnärens ateljé eller vid utställning
bör i stället ersättningen anses som honorar för andlig prestation och
således vara fri från varuskatt.

Till stöd för en utökad skattefrihet i förevarande hänseende kan vidare
anföras att den åtskillnad, som nu göres mellan konstnärens försäljning på
utställning och hans försäljning privat, innebär ett missgynnande av den
konstnär, som framträder offentligt. Detta är enligt utskottets mening inte
naturligt med hänsyn till att konstutställningar är den vedertagna formen
för konstnärernas kontakt med publik och kritik. Om försäljning vid ateljéutställning
skattemässigt behandlas på annat sätt än konstnärens privatförsäljning
föreligger risk att intresset bland konstnärerna för att utställa
minskar. Ur samhällets synpunkt är detta en icke önskvärd utveckling, eftersom
ett rikt blomstrande utställningsliv är konstlivets viktigaste stimulans.

Ett bifall till motionsyrkandet förutsätter att en gräns i beskattningshänseende
dras mellan ren butiksför sälj ning och försäljning på utställning.
Denna gränsdragning bör i den praktiska tillämpningen inte föranleda
större svårigheter, om erforderliga tillämpningsföreskrifter utformas
av vederbörande skattemyndigheter efter hörande av konstnärernas fackorganisation.

Utskottet förordar på grund av vad nu anförts riksdagsskrivelse med anhållan
att Kungl. Maj :t med stöd av 10 § 2 mom. varuskatteförordningen
ville meddela ändrade bestämmelser rörande beskattning av konstverk varigenom
nu framförda synpunkter tillgodoses.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) beträffande lagstiftnings- och utredningsyrkande i
syfte att från allmän varuskatt undanta begagnade traktorer
och lantbruksmaskiner m. m.

att riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen

1) 1:5 av herr Axel Emanuel Andersson och II: 11 av
herr Eriksson i Bäckmora m. fl.,

2) I: 65 av herr Ferdinand Nilsson m. fl. och II: 97 av
herr Börjesson i Glömminge m. fl., samt

3) I: 153 av herr Isacson m. fl. och II: 196 av herr Hedin
m. fl.,

dels måtte antaga följande såsom utskottets förslag betecknade -

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507)

om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 13 § förordningen den 1 december 1959 om allmän
varuskatt samt anvisningarna till nämnda författningsrum skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

13 §. 13 §.

Skattskyldighet föreligger---och dylikt.

Skattskyldighet föreligger icke heller
vid försäljning eller uttag ur rörelse
av begagnade personbilar och
av sådana med skåp-, stationsvagnseller
personbilskarosseri utrustade
begagnade lastbilar, vilkas tjänstevikt
ej överstiger 1 800 kilogram.

(Se vidare anvisningarna.)

Skattskyldighet föreligger icke heller
vid försäljning eller uttag ur rörelse
av begagnade personbilar, av sådana
med skåp-, stationsvagns- eller
personbilskarosseri utrustade begagnade
lastbilar, vilkas tjänstevikt ej
överstiger 1 800 kilogram, av begagnade
traktorer samt av sådana begagnade
maskiner och redskap, som
äro speciellt konstruerade för användning
inom jordbruket eller dess binäringar.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar Anvisningar

till 13 §. till 13 §.

Förutsättning för — —-------ringa omfattning.

Som exempel---- —--— en frisersalong.

Med försäljning---- —---liknande transaktioner.

Med begagnade bilar förstås Med begagnade bilar, traktoi
13 § andra stycket sådana fordon rer, maskiner och redskap förstås i
av angivet slag som före den transak- 13 § andra stycket sådana varor av
tion, varom fråga är, inom riket för- angivna slag som före den transaksålts
till konsument eller uttagits ur tion, varom fråga är, inom riket förrörelse
eller ock av konsument in- sålts till konsument eller uttagits ur
förts till riket. I övrigt användas i rörelse eller ock av konsument in13
§ andra stycket uttryck och be- förts till riket. I övrigt användas i
grepp i samma betydelse som i för- 13 § andra stycket uttryck och be -

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

ordningen den 23 november 1956 (nr grepp i samma betydelse som i för545)
angående omsättningsskatt å ordningen den 23 november 1956 (nr
motorfordon i vissa fall. 545) angående omsättningsskatt å

motorfordon i vissa fall.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1962.

dels ock måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om
utredning rörande undantag från allmän varuskatt av för
produktionen erforderliga begagnade maskiner och motorfordon.

B) beträffande lagstiftningsyrkande i syfte att undanta
vissa tidskrifter från skatteplikt

att riksdagen måtte i anledning av vad som anförts i följande
motioner, nämligen

1) I: 159 av herr Schött m. fl. och II: 193 av herr Gustafsson
i Borås m. fl.,

2) I: 452 av herr Carl Albert Anderson och II: 538 av herr
Hagnell,

antaga följande såsom utskottets förslag betecknade

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507)

om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 1 december 1959
om allmän varuskatt samt anvisningarna till nämnda författningsrum
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

10 §. 10 §.

1 mom. Från skatteplikt undantagas följande varor.

1. Utsäde, fröer,-------och växtskyddsmedel.

2. Levande djur,-----— liknande affärer.

3. Drivmedel och andra bränslen.

4. Jord, sand,------krossat skick.

5. Fiskefartyg, så------— ävensom luftfartyg.

6. Krigsmateriel, som------underkastad utförselförbud.

7. Allmänna nyhetstidningar, så 7. Allmänna nyhetstidningar, så
ock periodiskt utgivna medlemsblad, ock periodiskt utgivna medlemsblad,
personaltidningar och liknande pub- personaltidningar och liknande pub -

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

(Nuvarande lydelse)

likationer, i den mån de tillhandahållas
utan särskild avgift, ävensom
andra periodiskt utgivna publikationer,
om dessa väsentligen framstå
såsom organ för sammanslutningar
med huvudsakligt syfte att verka för
religiösa, nykterhetsfrämjande, politiska,
idrottsliga eller försvarsfrämjande
ändamål eller att företräda
vanföra eller eljest arbetshindrade
medlemmar.

8. Läkemedel, som------

9. Spritdrycker och-----

(Utskottets förslag)

- till sjukhus.

— om tobaksskatt.

Anvisningar

till 10 §. till

Undantaget från--— —---liknande sätt.

Med drivmedel------av butiksvara.

Undantaget för-----— -—-av detaljhandlare.

Till fartyg---------skattepliktiga varor.

10 §.

Undantaget för allmänna nyhetstidningar
gäller sådana
publikationer av dagspresskaraktär,
som normalt utkomma med minst ett
nummer varje vecka. Undantaget för
övriga periodiskt utgivna publikationer
gäller sådana alster av angivet
slag, som enligt utgivningsplan utkomma
med normalt minst fyra
nummer om året. Skattefriheten omfattar
även utländska publikationer
av angivna slag. Till sammanslutningar
med huvudsakligt syfte att
verka för idrottsliga eller försvarsfrämjande
ändamål hänföras endast
organisationer, som äro anslutna till
Sveriges riksidrottsförbund eller representerade
inom Sveriges olympiska
kommitté eller ock finnas angivna
i 1 § punkten 1 kungörelsen den 11
december 1953 (nr 737) angående
frivillig försvarsverksamhet eller ha -

Undantaget för allmänna nyhetstidningar
gäller sådana
publikationer av dagspresskaraktär,
som normalt utkomma med minst ett
nummer varje vecka. Undantaget för
övriga periodiskt utgivna publikationer
gäller sådana alster av angivet
slag, som enligt utgivningsplan utkomma
med normalt minst fyra
nummer om året. Skattefriheten omfattar
även utländska publikationer
av angivna slag. Till sammanslutningar
med huvudsakligt syfte att
verka för idrottsliga eller försvarsIrämjanae
ändamål hänföras endast
organisationer, som äro anslutna till
Sveriges riksidrottsförbund, Svenska
korporationsidrottsförbundet eller representerade
inom Sveriges olympiska
kommitté eller ock finnas angivna i
1 § punkten 1 kungörelsen den It
december 1953 (nr 737) angående

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962 1&1

(Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

va till uppgift att stödja hemvärnets frivillig försvarsverksamhet eller ha—
verksamhet. va till uppgift att stödja hemvärnets verksamhet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1962 men äger tillämpning redan
dessförinnan i vad avser utgivande av publikation efter ikraftträdandet.

C) beträffande yrkande om riksdagsskrivelse i syfte att
från allmän varuskatt undanta tekniska och kulturella hjälpmedel
till handikappade och lytesskadade

att följande motioner, nämligen

1:275 av herrar Arvidson och Ringaby samt 11:280 av
herr Svenungsson m. fl.,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

D) beträffande yrkande om riksdagsskrivelse i syfte att''
från allmän varuskatt undanta konst, som försäljes vid utställningar att

riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen

1:278 av herrar Källqvist och Per-Olof Hanson samt
II: 352 av herr Rydén m. fl.,

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa, att Kungi..
Maj :t med stöd av 10 § 2 mom. varuskatteförordningen måtte
förordna om befrielse från varuskatt för konstverk, som
försäljes på konstutställningar; samt

E) att under punkterna A)—D) angivna motioner måtte,,
i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd Stockholm

den 3 april 1962

På bevillningsutskottets vägnar.

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
Erik Jansson, fröken Ranmark, herrar Stefanson*, Yngve Nilsson,.
Wärnberg*, Lundström och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Vigelsbo*, Engkvist,
Christenson i Malmö, Asp*, Rydén, Darlin, Kristenson i Göteborg*, Carlsson
i Västerås och von Sydow*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

Reservation

av herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Erik Jansson, fröken Ranmark,
herrar Wärnberg, Brandt i Aspabruk, Engkvist, Asp, Kristenson i Göteborg
och Carlsson i Västerås, vilka

dels anfört följande:

Beträffande skattefrihet för vissa begagnade produktionsmedel

Såsom utskottet framhållit i betänkande nr 39 har statsmakterna vid utformningen
av den allmänna varuskatten eftersträvat att i princip erhålla
ett så vidsträckt skatteunderlag som möjligt. Varje undantag från skatteplikt
har ansetts i viss mån förta beskattningen dess generella verkan och
samtidigt komplicera skattens handhavande inte minst ur redovisnings- och
kontrollsynpunkt. Befrielse från varuskatt har därför ansetts böra medges
endast i fall då så kan anses motiverat av skattetekniska skäl. Sådana skäl
kan icke anses föreligga för undantag från beskattning av handeln med begagnade
varor. Ett dylikt undantag medför nödvändigtvis avsevärda kontrollsvårigheter
och komplicerar dessutom skatteredovisningen i hög grad.
Detta gäller även ett begränsat undantag av den innebörd som förordas av
utskottsmajoriteten. Det bör också anmärkas att utskottsmajoriteten för att
få en ur administrativa synpunkter någorlunda godtagbar lagstiftning
tvingats gå utöver syftet med den förordade lagstiftningen. Denna avser
nämligen primärt att från varuskatt befria jordbrukets maskiner och traktorer,
som försäljes i andra hand. Då emellertid i jordbruket nyttjade traktorer
svårligen kan särskiljas från andra bär den föreslagna lagstiftningen
utformats så att all handel med begagnade traktorer undantas från skattskyldighet.
För en rörelseidkare, som i sin rörelse använder ett flertal olika
inventarier, däribland traktorer, måste det framstå som i hög grad inkonsekvent
att inköp av en begagnad traktor inte träffas av varuskatt men väl
inköp av andra begagnade inventarier. Vad nu sagts gäller i viss mån även
den del av lagstiftningen som avser undantag från beskattning av sådana
begagnade maskiner och redskap, som speciellt konstruerats för användning
inom jordbruket och dess binäringar. Sådana varor skulle vid ett genomförande
av förslaget bli generellt undantagna från beskattning, alltså även vid
försäljning för användning i annan verksamhet än i jordbruket och dess binäringar
liksom också vid försäljning till allmänheten. Även om den föreslagna
skattefriheten icke avses skola gälla enklare handredskap o. dyl.
kommer enligt vår mening en enligt nämnda grunder utformad inskränkning
i beskattningen att leda till betydande tillämpningssvårigheter, såväl
med avseende på avgränsningen av det skattefria varuområdet som i redovisnings-
och kontrolltekniskt hänseende. Härvidlag må särskilt anmärkas
att till jordbruk och dess binäringar hänföres även i förening med jordbruk
bedriven trädgårdsskötsel, jakt, fiske, biskötsel, grustäkt samt viss i begränsad
skala bedriven bearbetning av alster och naturprodukter från jord -

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1062 21

bruksfastighet. Till jordbruk med binäringar hänföres däremot icke skogsbruk,
försäljning av egna jordbruksprodukter från handelsbod eller i större
omfattning och huvudsakligen för avsalu bedriven förädlingsverksamhet.

Att begagnad vara tidigare varit föremål för skattebelagd försäljning utgör
enligt vår mening icke heller något bärande skäl för skattefrihet vid
ny yrkesmässig försäljning, eftersom det är fråga om ny omsättning till
annan konsument. Vi får i detta sammanhang erinra om att den under 40-talet gällande allmänna omsättningsskatten även omfattade begagnade varor
och att 1952 års kommitté för indirekta skatter i sitt betänkande föreslog
att sådana varor skulle medtas om varuskatten konstruerades som en
detaljhandelsskatt. Som skäl åberopades därvid bl. a. att de begagnade varorna
ofta blir föremål för ändrings- och reparationsarbeten med insättning
av nya delar, varvid de även kan ändra karaktär och finna nya användningsområden.
Vi vill i detta sammanhang framhålla att innan eu begagnad
traktor och maskin av den storlek varom här är fråga försäljes blir den
i regel föremål för en hel del förbättringar och reparationer. Den varuskatt
som i samband med försäljning av varan uttages på dessa reparationer och
förbättringar kan inte anses belasta den ursprungliga varan. Den av utskottet
förordade skattebefrielsen kommer emellertid att innebära att de reparationer
och förbättringar även relativt dyrbara sådana ex. utrustning med
nya detaljer såsom hydrauliska lyftanordningar m. m., som försäljaren utför
på den begagnade varan, icke kommer att beläggas med skatt. Detta kan
inte anses rimligt. Det kan således inträffa att man av skattemässiga skäl
reparerar en traktor, som eljest skulle utrangeras.

I fråga om det av 1960 års riksdag beslutade undantaget från skatteplikt
för begagnade person- och skåpbilar vill utskottet framhålla att beslutet
kombinerades med en höjning av omsättningsskatten (accisen) på nya sådana
bilar. Höjningen avpassades så att de därigenom ökade skatteintäkterna
beräknades skola motsvara skattebortfallet i fråga om de begagnade bilarna.
Det bör också anmärkas att undantaget för begagnade personbilar är förhållandevis
lättadministrerat genom att varan författningstekniskt kunnat
avgränsas med anknytning till en i annat sammanhang använd, entydig definition.
Härtill kommer att handeln med personbilar är koncentrerad till
en bransch.

Beträffande periodiska publikationer

Såsom torde framgå av det föregående anser vi att stor restriktivitet bör
iakttas när det gäller att medge undantag för vissa varor från skatteplikt.
Redan på grund härav anser vi oss inte kunna tillstyrka det i motionerna
I: 159 och II: 193 framställda yrkandet om skattebefrielse för alla publikationer
som utges med bidrag av allmänna medel. Dessutom bör påpekas att
i den mån en tidskrift finansieras med allmänna medel utgår inte skatt på
dessa bidrag.

Vi vill i förevarande sammanhang framhålla, att de möjligheter som enligt
gällande lagstiftning föreligger för Kungl. Maj:t att i enskilda fall un -

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

danta varor från beskattning torde medge en mera rättvis bedömning av
ifrågavarande spörsmål och föranleda färre gränsdragningsproblem än den
av utskottsmajoriteten förordade lagstiftningen. Enligt denna blir endast
ungdomstidningar utgivna med bidrag av allmänna medel undantagna från
skatteplikt. Uppenbarligen kan det finnas ungdomstidningar utgivna utan
sådant bidrag, vilka med hänsyn till sitt syfte är förtjänta av samma förmån
i skattehänseende.

Beträffande konst som försäljes på utställningar

Redan nu föreligger viss skattefrihet vid försäljning av konst. Således
utgår inte skatt när konstverket säljes direkt av konstnär till konsument.
Genom denna undantagsbestämmelse har man medgivit skattebefrielse i de
fall, som kan motiveras av skattetekniska och handelsmässiga skäl. Den av
utskottet nu förordade skattebefrielsen är motiverad av helt andra skäl.
Huvudmotivet synes vara att den ersättning som konstnären erhåller för sitt
verk inte utgör betalning för en vara i varuskatteförordningens mening utan
för en andlig prestation. Fullföljes detta resonemang att ersättning för s. k.
andlig prestation inte skall beskattas torde det innebära att allt konsthantverk,
smycken, konstglas, prydnadssaker, vissa möbler och mattor undantas
från beskattning. Att förutsätta alt endast de konstnärer som målar eller
tecknar utför andlig prestation förefaller stötande. Den skattebefrielse som
föreslagits av utskottet kommer dessutom att medföra gränsdragningsproblem,
kontrollsvårigheter och ökade administrationskostnader.

dels ock ansett att utskottet under punkterna A, B och D bort hemställa,

A) beträffande lagstiftnings- och utredningsyrkande i syfte
att från allmän varuskatt undanta begagnade traktorer
och lantbruksmaskiner m. m.

att följande motioner, nämligen

1) I: 5 av herr Axel Emanuel Andersson och
II: 11 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl.,

2) I: 65 av herr Ferdinand Nilsson m. fl. och

11:97 av herr Börjesson i Glömminge in. fl., samt

3) I: 153 av herr Isacson m. fl. och
II: 196 av herr Hedin m. fl.,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

B) beträffande lagstiftning syrkande i syfte att undanta
tidskrifter från skatteplikt

att följande motioner, nämligen

1) I: 159 av herr Schött m. fl. och

II: 193 av herr Gustafsson i Borås m. fl. samt

2) I: 452 av herr Carl Albert Anderson samt
II: 538 av herr Hagnell,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

D) beträffande yrkande om riksdagsskrivelse i syfte att
från allmän varuskatt undanta konst, som försäljes'' vid utställningar att

följande motioner, nämligen
I: 278 av herrar Källqvist och Per-Olof Hanson samt
II: 352 av herr Rydén m. fl.,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag G20896