Bevillningsutskottets betänkande nr 35 (Betänkande 1946:Bevu35 bevu)

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1946 kl. 5 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning angående ändrad
lydelse av den vid förordningen den 30 juni 1943
(nr 477) om skatt å vissa pälsvaror fogade förteckningen
över pälsskiim.

(lia avd.)

I en den 3 maj 1946 dagtecknad, lill bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 268, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansäxenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen
den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt å vissa pälsvaror fogade
förteckningen över pälsskinn.

Härigenom förordnas, att den vid förordningen den 30 juni 1943 örn skatt
å vissa pälsvaror fogade förteckningen över pälsskinn, för vilka skatt skall
erläggas jämlikt 3 § 1 mom. nyssnämnda förordning, skall erhålla den ändrade
lydelse, som framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1946.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 7 sami. Nr 35—36.

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

Bilaga.

Förteckning

över

pälsskinn, för vilka skatt skall erläggas jämlikt 3 § 1 mom.
förordningen om skatt å vissa pälsvaror,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning upptagna under nr 678—681

Varuslag	Skattesats kr. per styck
Pälsskinn, beredda, lösa, av:
apa..........................	!•
björn,
isbjörn ..........................	25-
tvättbjörn (sjubb)................................	2-
annan..........................	20: —
ekorrdjur,
murmel ................................	1- 50
petschaniky .............................	0- 50
andra, såsom burunduk, ekorre och susliki..........	0: 25
får,
breitschwanz och persian........................	7: —
metis och sydvästpersian ........................	4: —
astrakan, bessarab, indiskt lamm, koweit, krimmer, s. k.
salzfelle, schiraz och svensk karakul............	1: 50
annat får,
mindre skinn, intill 2 700 kvadratcentimeter, s. k. »schma-
schen» ....................................	0- 40
större skinn ...................................	1:25
get,
kuling och yemenkid.............................	0: 50
annan ....................................	1: 50
gnagare — andra än ekorrdjur —
bäver och chinchilla, äkta..............................	25: —
sumpbäver (nutria)....................................	3: 50
bisam
nordlig .........................................	1- 50
sydlig............................................	0- 75
hare, kanin och viscacha (eldslandsbisam) ..............	0: 40
lämmel och marsvin ..............................	0: 10
andra, såsom hamster............................	0: 15
giraff............................................	20: —
hjortdjur,
älg ...........................................	5- —
antilop, gasell och rådjur..............................	1: —
andra, såsom hjort och ren...........................	2: —
hunddjur,
blå-, platina-, silver-, svart- och viträv samt s. k. whiteface	13: —
annan räv .................................	4-
varg.....................................	7-
andra, såsom hund, hyena och schakal..............	1:50

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

1 a

hästdjur,

zebra ................................................

andra, såsom föl och häst..............................

katt- och sibetdjur,

lejon, leopard, lodjur och tiger ........................

jaguar, puma och snöleopard..........................

gepard, ozelot och serval ..............................

huskatt ..............................................

andra, såsom leopardkatt, lokatt, ozelotkatt, servalkatt,

sibetkatt, tigerkatt och vildkatt........................

lamadjur, såsom guanaco och vikunja (vicuma)............

mullvad................................................

mårddjur,

havsutter (kamtschatkabäver) ..........................

utter, virginsk och annan..............................

sobel ................................................

fiskarmård (virginsk iller) och skogsmård ..............

järv..................................................

japansk mård och stenmård............................

flodiller och mink (närts) ..............................

sibirisk flodiller (kolinsky)..............................

stinkdjur (skunk),

nordamerikanska....................................

sydamerikanska ....................................

andra, såsom grävling, hermelin, iller, vessla (lasky), phami

och pervitsky ......................................

nötkreatur,

kalv..................................................

andra ................................................

pungdjur,

känguru och vallaby ..................................

opossum,

australisk ..........................................

nordamerikansk ....................................

ringtail ............................................

sydamerikansk......................................

andra, såsom vombat..................................

säldjur,

sjöbjörn (äkta säl) ....................................

andra (inbegripet blueback och whitecoat) ..............

vildsvin................................................

s. k. pannor, lösa, av hästdjur och nötkreatur..............

s. k. ben, lösa, av hästdjur, nötkreatur, ren och älg..........

Skattesats
kr., per styck

15: —
5: —

300

1:50
0: 60

1:50

2:50

li li— ‘lili

—
0: 75
0: 50
0: 75

15: —
4: —
3: —

0: 10
0: 05

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

Enligt 1 § förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt å vissa pälsvaror
skall särskild skatt till staten erläggas dels för sådana inom riket yrkesmässigt
beredda lösa pälsskinn, som finnas upptagna i en vid förordningen
fogad förteckning, och dels för vissa slag av lill riket införda pälsvaror,
däribland beredda lösa pälsverk.

I 2 § stadgas, att skatten skall för inom riket beredda skinn erläggas av
beredaren och för vara, som införes till riket, av den för vars räkning införseln
äger rum.

Enligt 3 § 1 mom. utgår skatten för inom riket beredda skinn med det belopp
för varje skinn, som angives i nyssnämnda förteckning. Vidare föreskrives
i 3 § 2 mom. att för vara, som införes till riket, utgår skatten med
15 procent av varans värde enligt 4 § tulltaxeförordningen med tillägg av
den tull, som enligt tulltaxan och gällande bestämmelser örn tilläggstull belöper
å varan; dock att i fråga om beredda lösa skinn av räv skatten skall
utgå med minst det belopp, som skolat erläggas, därest beredningen verkställts
inom riket.

I en den 20 november 1945 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrift har
svenska pälsbranschens centralkommitté — som representerade föreningen
Sveriges pälsvarugrossister, svenska viltskinnshandlareföreningen, sektionen
pälsskinnberederier av Sveriges garveriidkares intressentförening, Sveriges
körsnärsmästareförening, Sveriges pälshandlares riksförening och Sveriges
pälsvaruarbetsgivareförening — hemställt att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder
för borttagande av pälsvarubeskattningen.

över nämnda framställning ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av kommerskollegium,
generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen. Vid det av kommerskollegium
avgivna utlåtandet ha fogats yttranden fran samtliga handelskamrar,
Sveriges köpmannaförbund och Sveriges industriförbund.

Beträffande innehållet av ifrågavarande framställning och yttranden tilllåter
sig utskottet hänvisa till propositionen (s. 6—12).

Departementschefen har till stöd för det i propositionen framlagda förslaget
anfört följande:

»Den särskilda beskattningen av vissa pälsvaror, vilken infördes år 1943
i samband med att den skärpta omsättningsskatten å dessa varor borttogs,
är behäftad med vissa svagheter, främst därutinnan att pälsvaruskatten
uttages efter olika grunder allteftersom skinnen beredas inom riket eller
importeras. I förra fallet utgår skatten sålunda såsom en styckeskatt, medan
skatten vid import beräknas efter värdet av den importerade varan.
Vidare är den nu gällande lagstiftningen bristfällig i så måtto, att styckeskatten
givetvis icke kan anpassas efter skinnens olika kvalitet eller efter
det större eller mindre arbete, som efter beredningen nedlägges å dem.

Dessa olägenheter med avseende å pälsvarubeskattningen ha hittills, sa
länge importen av skinn under kriget varit av ringa omfattning, icke gjort
sig gällande i någon högre grad. Efter det handelsförbindelserna med utlan -

Bevillningsutskottets betänkande nr 35. 5

det kunnat återupptagas, ha emellertid olägenheterna blivit mera framträdande.

I den av svenska pälsbranschens centralkommitté ingivna framställningen i
ärendet har yrkats, att den särskilda pälsvarubeskattningen skulle helt borttagas.
Denna hemställan har emellertid avstyrkts av de i ärendet hörda
centrala myndigheterna bland annat under den motiveringen, att pälsvaror
till övervägande delen utgjordes av lyxbetonade artiklar eller sådana mera
umbärliga varor, beträffande vilka en särskild beskattning under nuvarande
förhållanden syntes böra bibehållas. Även för egen del anser jag mig böra
avstyrka, att skatten å pälsvaror i nuvarande läge borttages. Å andra sidan
vill jag självfallet icke motsätta mig att sådana ändringar av beskattningsreglerna
vidtagas, att de föreliggande olägenheterna såvitt möjligt undanröjas.

Beträffande sättet för avhjälpandet av dessa olägenheter ha olika lösningar
ifrågasatts. Vad först angår den av generaltullstyrelsen berörda frågan om
återgång till den skärpta omsättningsskatten å pälsvaror i förening med en
skärpning av kontrollen över skattens utgörande anser jag en dylik återgång
icke böra tagas under övervägande. Ej heller kan jag förorda en övergång till
värdebeskattning för inom riket beredda skinn.

I övrigt ha från remissinstansernas sida framförts i huvudsak två olika
alternativ till ändrad lagstiftning med avseende å pälsvarubeskattningen.
Det ena alternativet, som framlagts av generaltullstyrelsen, innebär att den
särskilda bestämmelse som nu gäller i fråga örn skinn av räv — nämligen
att importskatten skall utgå med minst samma belopp som utgår vid beredning
av dylikt skinn inom riket — utsträckes att gälla även beträffande
vissa andra slag av skinn, vilka utan alltför stora svårigheter kunna identifieras
av de tulltaxerande tjänstemännen. Enligt det andra alternativet,
som utarbetats inom kontrollstyrelsen, skulle den vid 1943 års förordning
om skatt å vissa pälsvaror fogade förteckningen omarbetas på så sätt, att
för varje skinnslag skulle på grundval av nuvarande priser angivas den
styckeskatt som närmast svarade mot värdeskatten vid import av färdigberett
skinn av medelgod kvalitet.

Såsom kontrollstyrelsen framhållit är det förstnämnda, av generaltullstyrelsen
förordade alternativet förenat med den olägenheten, att enhetliga
styckeskattesatser måste fastställas för vissa slag av skinn, såsom skinn av
får, opossum och skunk, ehuru en avsevärd prisspänning råder mellan importerade
skinn av samma slag.

Beträffande det andra alternativet — d. v. s. förslaget örn jämkning av
den styckeskatt, som utgår enligt nu gällande förteckning — skulle ett genomförande
härav visserligen icke innebära ett avhjälpande på längre sikt
av föreliggande olägenheter. Däremot skulle de ojämnheter i pälsvarubeskattningen,
som i första hand föranlett att frågan örn denna beskattnings fortbestånd
nu tagits upp till diskussion, bliva undanröjda åtminstone för den
närmaste framliden. Med hänsyn härtill och då vederbörande representanter
för pälsvarubranschen förklarat, att därest sistnämnda alternativ genomfördes,
ytterligare åtgärder i anledning av den nu föreliggande framställ -

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

Utskottet.

ningen icke vore påkallade, bör enligt min mening företräde givas åt detta
alternativ. Jag förordar sålunda, att den vid 1943 års förordning fogade förteckningen
ändras och kompletteras på sätt kontrollstyrelsen föreslagit.

I enlighet härmed har inom finansdepartementet upprättats förslag till
förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 30 juni
19i3 (nr 477) om skatt d vissa pälsvaror fogade förteckningen över pälsskinn.
Den förteckning, som intagits i detta författningsförslag, är i huvudsak likalydande
med den inom kontrollstyrelsen upprättade förteckningen.

I fråga om de detaljändringar som nu förordas i slyckeskattesatserna må
här omnämnas, att skatten för skinn av opossum sänkes från 3 kronor till
2 kronor för australisk, från 1 krona 50 öre till 1 krona för nordamerikansk
och från 60 öre till 50 öre för sydamerikansk opossum. Å andra sidan höjes
styckeskatten för skinn av mink (närts) från 5 kronor till 6 kronor, för
skinn av ozelot från 6 kronor till 8 kronor, för skinn av bl. a. silverräv
från 12 kronor till 13 kronor samt för s. k. kalvpannor från 5 öre
till 10 öre.

Såsom kontrollstyrelsen anfört kan det antagas, att de nu föreslagna ändringarna
av styckeskattesatsema under mera normala förhållanden — sedan
bl. a. den nuvarande mycket betydande importen av skinn av opossum
nedgått — kunna komma att medföra en viss höjning av statsverkets inkomster
av pälsvaruskatten i jämförelse med en tillämpning av de nuvarande
skattesatserna.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 268, antaga det vid propositionen fogade
förslaget till förordning angående ändrad lydelse av den
vid förordningen den 30 juni 1943 (nir 477) om skatt å vissa
pälsvaror fogade förteckningen över pälsskinn.

Stockholm den 28 maj 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Velander,
friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Wehtje, Björnsson och Franzon samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Hammarlund, Jonsson i Skedsbygd,
Karlsson i Grängesberg, Henriksson, Nilsson i Kristinehamn, Adolfsson och Kristensson.