Bevillningsutskottets betänkande nr 22 (Betänkande 1949:Bevu22 bevu)

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

Nr 22.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition nr 72, såvitt propositionen avser ändringar
i förordningen den it juni 1948 (nr 283) om
pappersskatt, jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 25 februari 1949 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 72, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning angående ändring
i förordningen den 11 juni 1948 (nr 283) om pappersskatt samt om
fortsatt giltighet av förordningen,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med de grunder som angivits
i propositionen förordna om restitution av erlagd pappersskatt intill
ett sammanlagt belopp av fyra miljoner kronor.

Ovannämnda vid propositionen fogade författningsförslag är av följande
lydelse:

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 11 juni 1948 (nr
283) om pappersskatt samt om fortsatt giltighet av förordningen.

Härigenom förordnas, dels att 1 § 1 mom. samt 2—4, 7, 13, 14 och 22 §§
förordningen den 11 juni 1948 om pappersskatt, vilken förordning gäller
till och med den 30 juni 1949, skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives dels ock att förordningen i sålunda ändrat skick skall äga fortsatt
giltighet intill utgången av juni månad 1950.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

1 §•

1 in o in. För följande--— 1 mom. För följande — — —

(pappersskatt), nämligen (pappersskatt), nämligen

a) för papp och papper i obearbe- a) för papp och papper i obearbetat
skick (med undantag av träfiber- tat skick (med undantag av träfiber1
Bihang till riksdagens protokoll 19b9. 7 samt. Nr 22.

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

Nuvarande lydelse:
plattor), i gällande tulltaxa med statistisk
varuförteckning hänförliga till
statistiska numren 828—83b, 835: 2,
836, 837, 843—846 och 848—857:2,
där varan tillverkas yrkesmässigt
inom riket för avsalu eller vidare bearbetning
eller ock införes till riket,

b) för papp och papper i bearbetat
skick samt arbeten av papp och papper,
i gällande tulltaxa med statistisk
varuförteckning hänförliga till
statistiska numren 827—877, 968—
975, 978—990, 998, 1009, 1061—1071,
1129—1130 och 2048, där varan införes
till riket för återförsäljning eller
eljest för att användas i förvärvssyfte,
samt

c) för tryckalster av papp eller
papper, i gällande tulltaxa med statistisk
varuförteckning hänförliga till
statistiska numren 878—891, där varan
införes till riket och det tillika
är uppenbart, att varan framställts
huvudsakligen för avsättning i Sverige.

1 mom. Skatten skall — — —
äger rum.

2 mom. Har tidningspapper
--- av köparen.

Föreslagen lydelse:
plattor samt vulkanfiber och annan
kemiskt beredd fiber papp i plattor),
i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning
hänförliga till statistiska
numren 828—831, 833—83b,
835: 2, 836, 837, 843—846 och 848—
857: 2, där varan tillverkas yrkesmässigt
inom riket för avsalu eller vidare
bearbetning eller ock införes till riket,

b) för papp och papper i bearbetat
skick samt arbeten av papp och papper,
i gällande tulltaxa med statistisk
varuförteckning hänförliga till statistiska
numren 5b2, 827—877, 968—
975, 978—990, 998, 1009, 1061—1071,
1129—1130 och 2048, där varan införes
till riket för återförsäljning eller ''
eljest för att användas i förvärvssyfte,

d) för pappersmassa, i gällande tulltaxa
med statistisk varuförteckning
hänförlig till statistiska numren 816
—825, där varan tillverkas yrkesmässigt
inom riket för avsalu eller vidare
bearbetning eller ock införes till riket,
samt varan tillika är avsedd att,
i befintligt skick eller efter bearbetning,
användas i stället för skattepliktig
vara eller av sådan vara framställd
produkt.

§•

1 m o m. Skatten skall — — —
äger rum.

2 mom. Har tidningspapper

—--av köparen.

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

Nuvarande lydelse:

1 mom. Skyldighet att---

äger rum.

2 mom. Där tidningspapper
---ianspråktagande sker.

Skatten utgår med femton öre för
kilogram.

Beträffande till---varans net tovikt.

1 mom. Den som ämnar bedriva
tillverkning, som avses i 1 § 1 inom.
a), skall därom göra skriftlig anmälan
till kontrollstyrelsen minst fjorton
dagar före tillverkningens påbörjande
med angivande av företagets
namn och belägenhet, tillverkarens
fullständiga namn och postadress,
det eller de varuslag, tillverkningen
är avsedd att omfatta, samt dagen för
dess påbörjande.

Föreslagen lydelse:

3 mom. Där vara, som utan att
skatt erlagts för densamma utlämnats
av tillverkaren för att i befintligt
skick eller efter bearbetning utföras
ur riket, av köparen använts för annat
ändamål, skall skatten erläggas av
köparen.

1 m o in. Skyldighet att---

äger rum.

2 in o m. Där tidningspapper
--— ianspråktagande sker.

3 mom. I fall som avses i 2 § 3
mom. inträder skattskyldigheten, då
varan av köparen tages i anspråk för
annat ändamål än för utförsel ur riket
i befintligt skick eller efter bearbetning.

§•

Skatten utgår med femton öre för
kilogram, dock att skatten utgår med
fem öre för kilogram vid införsel till
riket av skattepliktig vara, hänförliq
till statistiska numret 827 i gällande
tulltaxa med statistisk varuförteckning.

Beträffande till ----varans net tovikt.

§•

1 in o in. Den som ämnar bedriva
tillverkning, som avses i 1 § 1 mom.
a) eller d), skall därom göra skriftlig
anmälan till kontrollstyrelsen minst
fjorton dagar före tillverkningens
påbörjande med angivande av företagets
namn och belägenhet, tillverkarens
fullständiga namn och postadress,
det eller de varuslag, tillverkningen
är avsedd att omfatta, samt
dagen för dess påbörjande.

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

Nuvarande lydelse:

2 mom. Har tidningspapper —
--och postadress.

3 mom. Inträder ändring i förhållande,
varom uppgift lämnats i
anmälan enligt 1 eller 2 mom., skall
underrättelse därom snarast lämnas
till kontrollstyrelsen.

1 in o m. Den som bedriver tillverkning,
som avses i 1 § 1 mom. a),
skall för varje kalenderkvartal till
kontrollstyrelsen avlämna en på tro
och heder upprättad deklaration angående
den myckenhet skattepliktiga
varor som av honom eller för hans
räkning levererats till köpare eller tagits
i anspråk för vidare bearbetning
med angivande tillika av varornas
vikt ävensom den å varorna belöpande
skatten.

Deklaration, varom — — — deklarationen
avser.

Om särskilda — ---deklaratio nen

avser.

2 mom. I fall som avses i 2 § 2
mom. skall deklaration avgivas i enlighet
med de föreskrifter kontrollstyrelsen
meddelar.

I deklaration som avses i 13 § må
avdrag göras för den myckenhet skattepliktiga
varor, som

a) utlämnats från tillverknings -

Föreslagen lydelse:

2 mom. Har tidningspapper —
— — och postadress.

3 mom. I fall som avses i 2 § 3
mom. åligger det köparen att innan
han tager varan i anspråk för annat
ändamål än för utförsel ur riket i befintligt
skick eller efter bearbetning
göra skriftlig anmälan därom till
kontrollstyrelsen. Denna anmälan
skall innehålla uppgift om köparens
fullständiga namn och postadress.

4 mom. Inträder ändring i förhållande,
varom uppgift lämnats i anmälan
enligt denna paragraf, skall
underrättelse därom snarast lämnas
till kontrollstyrelsen.

§•

1 m o m. Den som bedriver tillverkning,
som avses i 1 § 1 mom. a)
eller d), skall för varje kalenderkvartal
till kontrollstyrelsen avlämna en
på tro och heder upprättad deklaration
angående den myckenhet skattepliktiga
varor som av honom eller för
hans räkning levererats till köpare
eller tagits i anspråk för vidare bearbetning
med angivande tillika av varornas
vikt ävensom den å varorna
belöpande skatten.

Deklaration, varom -----dekla rationen

avser.

Om särskilda — -— — deklarationen
avser.

2 mom. I fall som avses i 2 § 2
och 3 mom. skall deklaration avgivas
i enlighet med de föreskrifter kontrollstyrelsen
meddelar.

§•

I deklaration, som avses i 13 §, må
avdrag göras för den myckenhet skattepliktiga
varor, som utlämnats från
tillverkningsstället för att i befintligt

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

Nuvarande lydelse:
stället för att i befintligt skick eller
efter bearbetning utföras ur riket
eller

b) enligt bevis av tullmyndighet
påförts skatt vid införsel till riket.

På särskild---från köparen.

Den som utan föreskriven anmälan
bedriver tillverkning, som avses i 1 §

1 mom. a), eller tager i anspråk
tidningspapper på sätt i 2 § 2 mom.
sägs eller efter anmälan om avbrott
i rörelsen fortsätter densamma i strid
mot bestämmelserna i 8 § första
stycket, straffes med dagsböter, ej
under tjugu.

Den som---sex månader.

Underlåter någon — — — trehundra
kronor.

Föreslagen lydelse:
skick eller efter bearbetning utföras
ur riket. Har vid den tillverkning,
som deklarationen avser, använts annan
skattepliktig vara, må avdrag i
deklarationen göras åven för den
myckenhet av sistnämnda vara, som
visas hava tidigare blivit påförd
skatt.

På särskild--— från köparen.

Där kontrollstyrelsen så förordnar
år köpare av skattepliktig vara, som
utlämnats från tillverkningsstället för
att i befintligt skick eller efter bearbetning
utföras ur riket, skyldig att
till kontrollstyrelsen avlämna en på
tro och heder avgiven skriftlig försäkran
rörande ändamålet med inköpet.

§•

Den som utan föreskriven anmälan
bedriver tillverkning, som avses i 1 §
1 mom. a) eller d), eller underlåter
att fullgöra anmälningsskyldighet,
varom i 7 § 2 eller 3 mom. stadgas,
eller efter anmälan om avbrott i rörelsen
fortsätter densamma i strid
mot bestämmelserna i 8 § första stycket
eller uppsåtligen lämnar oriktig
uppgift i försäkran som i 14 § sista
stycket sägs, straffes med dagsböter,
ej under tjugu.

Den som — ---sex månader.

Underlåter någon -— — — trehundra
kronor.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1949.

Med avseende å ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.

1. Den som vid ikraftträdandet innehar pappersmassa som avses i 1 §
1 mom. d) skall, med de undantag varom nedan under punkt 2 förmäles,
erlägga pappersskatt härför (lagerskatt).

2. Lagerskatt skall icke utgå för pappersmassa, som visas hava levererats
från tillverkaren före den 1 juli 1948. Ej heller skall lagerskatt utgå

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

för sådan pappersmassa, som den 1 april 1949 innehades av tillverkaren
eller som före nämnda dag levererats till annan för att i befintligt skick eller
efter bearbetning utföras ur riket.

I övrigt föreligger skattskyldighet endast i den mån varans vikt överstiger
1 000 kilogram.

3. Vad i 4—6, 9—13, 15, 16, 18, 22—24, 26—29 och 31 §§ förordningen
om pappersskatt är stadgat skall i tillämpliga delar gälla även beträffande
lagerskatten, dock att i 13 § omförmäld deklaration skall avlämnas senast
den 30 april 1949.

4. Kontrollstyrelsen äger utfärda de ytterligare föreskrifter soin erfordras
för uttagande av lagerskatten.

5. Den som vid ikraftträdandet av denna förordning bedriver tillverkning
som avses i 1 § 1 mom. d) skall fullgöra den i 7 § 1 mom. föreskrivna anmälningsskyldigheten
senast den 20 april 1949.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må nämnas, att i propositionen
föreslås, att förordningen om pappersskatt, vars giltighetstid utgår
den 30 juni 1949, skall erhålla fortsatt giltighet för tiden till och med
den 30 juni 1950.

Vidare föreslås ändringar i förordningen om pappersskatt beträffande
beskattningen av dels vulkanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp
i plattor, dels importerat ljuskänsligt, fotografiskt papper, dels pappersmassa,
som är avsedd att användas i stället för vara, för vilken pappersskatt
utgår, m. m. dels ock importerad asfalttakpapp m. m. Därjämte
föreslås ändrade bestämmelser dels i fråga om tillverkares rätt att i deklaration
göra avdrag för vissa varupartier, dels ock beträffande kontrollen
över varor, som utlämnas av tillverkare för utförsel ur riket, m. m. Samtliga
ändringar föreslås skola träda i kraft den 1 april 1949. Vidare förordas,
att pappersskatt (lagerskatt) skall utgå å vissa lager av pappersmassa,
som vid ikraftträdandet innehavas av annan än tillverkare av pappersmassa,
dock endast i den mån lagret överstiger 1 000 kilogram.

I propositionen hemställes därjämte om bemyndigande för Kungl. Maj :t
att, i enlighet med vad som förutsatts vid överläggningarna med pappersbruken
angående den inhemska försörjningen med papper och papp under år
1949, förordna om viss restitution av pappersskatt intill ett sammanlagt
belopp av 4 miljoner kronor.

Rörande frågan om pappersskattens fortbestånd för tiden efter juni 1949
samt förslaget om viss restitution av pappersskatt avser utskottet ■— såsom
av utskottets yttrande närmare framgår — att senare under riksdagen
framlägga särskilt betänkande. I nu förevarande betänkande behandlas
sålunda endast de i propositionen föreslagna ändringarna i förordningen om
pappersskatt.

Till utskottets behandling ha överlämnats följande i anledning av propositionen
väckta motioner, nämligen:

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

1) de likalydande motionerna 1:252 av herr Näsgård in. fl. och 11:317
av herrar Werner och Svensson i Grönvik, vari hemställts, »att riksdagen
vid behandlingen av proposition nr 72 måtte besluta dels att vid en eventuell
förlängning av giltighetstiden av kungl. förordningen den 11 juni
1948 angående pappersskatt till § 1 mom. 2 foga sådana tillämpningsföreskrifter
att den nyhetsförmedlande tidningspressen, oavsett dess nyhetsinnehåll
eller vilken samhällsgrupp som är läsare därav, icke måtte beläggas
med pappersskatt, dels att redan påförd eller av tidningarna i fråga inbetald
sådan skatt måtte till dem restitueras, samt att vederbörande utskott ville
utarbeta förslag till härför erforderliga författningsändringar»; samt

2) de likalydande motionerna I: 255 av herr Domö in. fl. och II: 320 av
herrar Hjalmarson och Staxäng, vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå
Kungl. Maj :ts proposition nr 72 i vad den gäller förslag till förordning
angående ändring i förordningen den 11 juni 1948 (nr 283) om pappersskatt
samt om fortsatt giltighet av förordningen».

I samband härmed vill utskottet erinra om följande vid riksdagens början
väckta motioner, nämligen:

a) de likalydande motionerna 1:26 av herrar Gustaf Elof sson och Karl
Persson samt II: 25 av herr Johnsson i Skoglösa in. fl. angående skatt på s. k.
kolorerad veckopress, samt

b) de likalydande motionerna I: 218 av herrar öhman och Norling samt
II: 272 av herr Hagberg i Luleå m. fl. om upphävande av bl. a. beskattningen
av papper.

Med hänsyn till att utskottet, såsom ovan anmärkts, i förevarande betänkande
endast avser att behandla det i propositionen framlagda förslaget
om ändringar i förordningen om pappersskatt, göres en motsvarande uppdelning
i behandlingen av motionerna. I detta betänkande kommer utskottet
sålunda endast att redovisa sin ståndpunkt till det i motionerna I: 255
och II: 320 framställda yrkandet om avslag å propositionen, i vad densamma
innefattar förslag till ändringar i förordningen om pappersskatt. I övrigt
komma motionerna att behandlas i samband med att utskottet senare
under riksdagen tager ställning till de i propositionen behandlade frågorna
om pappersskattens fortbestånd för tiden efter juni månad 1949
samt om bemyndigande för Kungl. Maj :t att förordna om viss restitution
av pappersskatt.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna I: 255 och
II: 320 framställda yrkandet, såvitt detsamma behandlas i detta betänkande,
får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa
till motionen 1:255.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Enligt förordningen den 11 juni 1948 (nr 283) om pappersskatt skall för
papp och papper till staten erläggas särskild skatt (pappersskatt). Det skat -

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

tepliktiga varuområdet finnes angivet i 1 § nämnda förordning genom hänvisning
till vissa i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning upptagna
nummer, till vilka de skattebelagda varorna äro hänförliga. Skatt skall sålunda
enligt 1 § 1 mom. a) erläggas för papp och papper i obearbetat skick
(med undantag av träfiberplattor), i tulltaxan hänförliga till statistiska
numren 828—834, 835:2, 836, 837, 843—846 och 848—857:2, där varan
tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller vidare bearbetning eller
ock införes till riket.

Enligt 1 § 1 mom. b) skall skatt erläggas för papp och papper i bearbetat
skick samt arbeten av papp och papper, i tulltaxan hänförliga till statistiska
numren 827—877, 968—975, 978—990, 998, 1009, 1061—1071, 1129—1130
och 2048, där varan införes till riket för återförsäljning eller eljest för att
användas i förvärvssyfte.

I 1 § 1 mom. c) stadgas, att pappersskatt skall erläggas för tryckalster av
papp eller papper, i tulltaxan hänförliga till statistiska numren 878—891,
där varan införes till riket och det tillika är uppenbart, att varan framställts
huvudsakligen för avsättning i Sverige.

I 1 § 2 mom. stadgas, att skatt icke skall utgå för ofärgat eller färgat tidningspapper
som användes för tryckning av allmän nyhetstidning (ur statistiska
numren 837 och 857:2), och att skatt ej heller skall utgå för i 1
mom. avsedd vara vilken såsom postförsändelse införes till riket.

Enligt vad i förordningen vidare stadgas skall förordningen, som trädde
i kraft den 1 juli 1948, gälla till och med den 30 juni 1949.

Beträffande motiveringen för de i propositionen föreslagna ändringarna
i förordningen om pappersskatt tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen.
Redogörelsen härutinnan återfinnes å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen:

Undantag från pappersskatten beträffande vulkanfiber och annan kemiskt
beredd fiberpapp i plattor s. 9—11.

Beskattningen av importerat ljuskänsligt, fotografiskt papper s. 11—13.

Införandet av pappersskatt i vissa fall å pappersmassa s. 13—20.

Ändring i fråga om skattesatsen för importerad asfalttakpapp och annan
likartad papp s. 20—21.

Ändring i fråga om tillverkares rätt att i deklaration göra avdrag för vissa
varupartier s. 21.

Ändring beträffande kontrollen över varor, som utlämnas av tillverkare
för utförsel ur riket, m. m. s. 21—23.

Ikraftträdandet av ändringarna i pappersbeskattningen s. 23.

I motionerna 1:255 och 11:320 har bland annat anförts, att erfarenheterna
under den tid pappersskatten utgått visade på uppenbara olägenheter
av denna skatteform. Genom att skatten utginge med 15 öre per kilogram
papper, belastades billigare papperssorter tyngre än andra. Resultatet hade
därför blivit en viss snedvridning av produktionen till förmån för dyrare

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

papperssorter. En viss övergång till andra och dyrbarare emballage t. ex. av
textila råvaror eller trä kunde befaras ha ägt rum. Av de i propositionen
nr 72 föreslagna ändringarna i förordningen om pappersskatt och motiveringarna
härför framginge också, hur starkt och ojämnt skatten påverkade
rådande konkurrensförhållanden inom näringslivet. Att en skattereglering i
detalj måste tillgripas torde bättre än något annat visa, hur olämplig denna
skatteform vore. De i propositionen föreslagna ändringarna i förordningen
om pappersskatt vore tillräckliga bevis för detta påstående.

I anledning av propositionen ha till utskottet inkommit skrifter från Isoleringsaktiebolaget
WMB, Göteborg, och Sveriges fotoleverantörers förbund.
Av innehållet i skrifterna må här omnämnas följande.

Isoleringsaktiebolaget WMB har hemställt om sådan ändring av förordningen
om pappersskatt att papper, som bolaget använde för tillverkning av
isoleringsmaterialet vvellit, undantoges från beskattning. Till stöd för sitt
yrkande har bolaget åberopat innehållet i en av bolaget den 14 september
1948 till Kungl. Maj :t ingiven skrift.

I sagda skrift den 14 september 1948 har bolaget särskilt framhållit, att
wellit bestode av plattor, sammansatta av ett flertal skikt omväxlande korrugerade
och plana papper. Materialet framställdes av s. k. wellitpapper,
som utgjordes dels av kraftkvistpapper och dels av ett papper, som till
kvaliteten i huvudsak överensstämde med 50 g tidningspapper. Bland wellitkvaliteterna
särskildes två grupper, dels impregnerade och dels oimpregnerade.
De oimpregnerade kvaliteterna utgjordes av enbart papper
med en liten tillsats av bindemedel och i de impregnerade kvaliteterna utgjorde
papperet ca 75 procent av den färdiga produkten per viktsenhet.
Ingen av de olika tillverkningarna användes som emballage eller till något
annat ändamål, som fölle inom det verksamhetsområde, som landets olika
wellpappfabriker bearbetade. Wellit användes endast såsom isoleringsmaterial
och hade därvid i många konstruktioner visat sig kunna ersätta annat
isoleringsmaterial, såsom träfiberplattor vilka erfordrade betydligt mera trä
per volymsenhet för sin tillverkning.

Wellit hade tillverkats här i landet sedan år 1940 och hade till en början
mest använts för kylisoleringar. Under senaste åren hade welliten emellertid
fått en mycket vidgad användning för husisoleringar, och detta vore nu det
huvudsakliga användningsområdet. I och med att skatt pålagts welliten hade
detta material kommit att bliva dyrare än träfiberplattorna, vilka vore undantagna
från denna beskattning, och i konkurrensen torde detta för welliten
komma att innebära stora nackdelar. Såsom situationen nu tedde sig tunnes
risk för att bolagets fabrik helt måste stängas. Detta hade den konsekvensen,
att tillverkningen av wellit för kylisolering komme att upphöra, då
tillverkning av endast sådan wellit torde bliva oekonomisk. Detta skulle i sin
tur leda till att en ökad import av kork bleve nödvändig, vilket syntes vara
mindx-e lämpligt med hänsyn till landets behov av utländsk valuta.

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

Bolaget ville vidare påpeka att en stängning av fabriken även i ett annat
avseende kunde få allvarliga konsekvenser. För närvarande påginge ett
exploateringsarbete avseende wellitpatenten i ett flertal länder såväl i Europa
soin i andra världsdelar. Detta innebure, att bolaget sökte sälja patenten
i olika länder genom avtal, där köparna finge förbinda sig att anskaffa en
komplett wellitfabrik, som tillverkades och levererades av bolaget här i
Sverige. Förhandlarna fordrade, att bolaget kunde visa att fabriken i Sverige
arbetade med gott resultat.

I sin till utskottet ingivna skrift har bolaget vidare anfört att — enligt
vad bolaget inhämtat — yttrande över bolagets skrift den 14 september
1948 avgivits av kontrollstyrelsen och bränslekommissionen. Kontrollstyrelsen
hade därvid tillstyrkt bolagets framställning. Bränslekommissionen
hade för sin del framhållit, att därest skattefrihet för wellit skulle beviljas
borde densamma utsträckas att omfatta även med wellit likartade produkter,
främst s. k. isoleringsmattor. Betydande mängder papper och pappersgarn
användes vid tillverkningen av dylika mattor. Därest skattefriheten skulle
finnas icke böra utsträckas till att omfatta nu ifrågavarande produkter borde
enligt kommissionens mening ej heller råvaran wellit undantagas från
beskattning.

Häremot ville bolaget invända, att det enligt bolagets mening icke vore
riktigt att jämställa wellit med stenullsmattor. Isoleringsmaterialet wellit
vore nämligen uppbyggt helt av papper i flera skikt med omväxlande korrugerade
och plana delar under det att i stenuils- och glasullsmattor papperet
helt tjänade som ett emballage för isoleringsmaterialet, som vore glasull
eller stenull. Åtgången av papper per kubikenhet vore också med anledning
därav helt olika, och pappersskatten drabbade på ett helt annat sätt
wellit än stenullsmattor. En jämförelse mellan wellit och de skattefria träfiberplattorna
vore mera berättigad.

Sveriges fotoleverantörers förbund har avstyrkt förslaget om beskattning
av importerat ljuskänsligt, fotografiskt papper. Fotografiskt papper
kunde på intet sätt jämställas med sådant papper, som pappersskatten för
närvarande omfattade. Det utgjorde nämligen eu rent fotokemisk produkt
och kunde icke betecknas såsom en pappersprodukt. Enligt propositionen
hade vulkanfiber undantagits från beskattning på grund av denna varas
speciella egenskaper och sättet för dess tillverkning. Enligt förbundets mening
torde det föreligga ett analogt fall med det ljuskänsliga, fotografiska
papperet och förbundet kunde icke finna skäl, varför dessa varor skulle behandlas
olika i beskattningshänseende. Den tull som åsatts ljuskänsligt,
fotografiskt papper vore en ren finanstull och sålunda icke avsedd att skydda
den inhemska produktionen. Den svenska tillverkningen hos Aktiebolaget
Ceaverken hade tillkommit ur beredskapssynpunkt och åtnjöte ett betydande
statligt understöd. Ljuskänsligt, fotografiskt papper användes i stor utsträckning
för rent försörjningsmässiga ändamål. Försvaret, industrien och
sjukhusen utgjorde stora avnämare. Varan försåldes i smärre enheter, varför

Bevillningsutskottets betänkande nr 22. 11

betydande praktiska svårigheter skulle uppstå vid eu fördelning av den ifrågasatta
skatten. Därest utskottet trots de betänkligheter, som framförts,
skulle förorda det i propositionen framlagda förslaget utginge förbundet
ifrån, att de ökade kostnaderna icke pålades handeln med de knappa marginaler,
som för närvarande gällde, utan skulle bäras av förbrukarna.

Slutligen må nämnas att vid behandlingen inom utskottet av förslaget om
uttagande av lagerskatt å pappersmassa varit tillgänglig en av överdirektören
ecb chefen för kontrollstgrelsen upprättad promemoria i denna fråga.

Utskottets yttrande.

I förevarande proposition nr 72 har hemställts, att förordningen den 11
juni 1948 (nr 283) om pappersskatt, vars giltighetstid utgår den 30 juni
1949, skall erhålla fortsatt giltighet för tiden till och med den 30 juni 1950.
Vidare föreslås i propositionen ett flertal detaljändringar i fråga om pappersbeskattningen,
och dessa ändringar skola enligt förslaget träda i kraft
den 1 april 1949.

I propositionen har därjämte hemställts om bemyndigande för Kungl.
Maj :t att för år 1949 till pappersbruken restituera pappersskatt med 50 kronor
per ton för kemisk massa, avsedd att användas vid tillverkning av papper
och papp för hemmamarknaden, intill en sammanlagd kvantitet av
högst 80 000 ton eller tillhopa högst 4 miljoner kronor.

I anledning av propositionen ha inom riksdagen väckts följande motioner,
nämligen dels de likalydande motionerna I: 252 (av herr Näsgård in. fl.)
och II: 317 (av herrar Werner och Svensson i Grönvik) dels ock de likalydande
motionerna I: 255 (av herr Domö in. fl.) och II: 320 (av herrar Hjalmarson
och Staxäng). I förstnämnda två motioner har yrkats, att riksdagen
vid behandlingen av förevarande proposition måtte besluta dels att vid en
eventuell förlängning av giltighetstiden av förordningen om pappersskatt
till 1 § 2 inom. fogas sådana tillämpningsföreskrifter att den nyhetsförmedlande
tidningspressen, oavsett dess nyhetsinnehåll eller vilken samhällsgrupp
som är läsare därav, icke måtte beläggas med pappersskatt och dels
att redan påförd eller av tidningarna i fråga inbetald sådan skatt måtte till
dem restitueras. I de likalydande motionerna I: 255 och II: 320 har yrkats
avslag å propositionen i vad den gällde förslag till förordning angående
ändring i förordningen om pappersskatt in. in.

Vidare må erinras om att i de likalydande motionerna I: 218 (av herrar
Öhman och Norling) och II: 272 (av herr Hagberg i Luleå in. fl.), vilka motioner
väckts vid riksdagens början, hemställts, att riksdagen måtte besluta
upphäva den vid 1948 års riksdag införda beskattningen av bl. a. papper.

Till utskottet ha dessutom inkommit två särskilda framställningar om
vissa detaljändringar i förordningen om pappersskatt. Sålunda har Isoleringsaktiebolaget
WMB, Göteborg, i eu den 12 mars 1949 dagtecknad skrift
hemställt, att papper som inköptes av bolaget för tillverkning av isoleringsmaterialet
»wellit» måtte undantagas från pappersskatt. Vidare har Sveri -

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

ges fotoleverantörers förbund i en den 18 i samma månad daglecknad skrift
anhållit att utskottet måtte avstyrka det i propositionen framlagda förslaget
om skatt å importerat ljuskänsligt, fotografiskt papper.

Vid behandlingen inom utskottet av förevarande proposition samt de i
anledning därav väckta motionerna och de under hand hos utskottet framställda
ändringsyrkandena bär tagits under övervägande, huruvida det vore
möjligt och lämpligt att forcera riksdagsbehandlingen av nu berörda frågor
i syfte att möjliggöra att eventuella ändringar i förordningen om pappersskatt
skulle kunna träda i kraft antingen —- såsom i propositionen föreslagits
— redan den 1 april 1949 eller kort tid därefter.

I detta hänseende har å ena sidan framhållits, att frågan rörande omfattningen
och fortbeståndet av pappersbeskattningen — vilken inginge såsom
ett led i den skärpta indirekta beskattningen i avsikt att åstadkomma en
överbalansering av budgeten — borde prövas och avgöras samtidigt med behandlingen
av övriga indirekta skatter, som syftade till att bidraga tillbudgetens
överbalansering. Å andra sidan har gjorts gällande, att det vore i hög
grad angeläget — särskilt med hänsyn till svårigheterna att vid tillämpningen
av de nu gällande bestämmelserna uppdraga en exakt gränslinje
mellan skattepliktig papp och skattefri pappersmassa — att propositionen
såvitt angår detaljändringarna i förordningen om pappersskatt behandlades
så skyndsamt, att dessa ändringar kunde träda i kraft den i propositionen
föreslagna dagen eller snarast möjligt därefter. Sistnämnda synpunkt har
starkt understrukits inför utskottet av överdirektören och chefen för kontrollstyrelsen.

Därest en uppdelning av propositionen och de i anslutning därtill väckta
motionerna och övriga ändringsyrkanden anses böra komma i fråga, torde
uppdelningen lämpligast böra ske på följande sätt. I ett första betänkande
skulle utskottet redovisa sin ståndpunkt till dels de i propositionen föreslagna
detaljändringarna i förordningen om pappersskatt, dels de likalydande
motionerna 1:255 och 11:320 till den del motionerna angå nyssnämnda
ändringar och dels de två ändringsförslag beträffande pappersbeskattningen
som framställts i de förut omnämnda, till utskottet inkomna
skrifterna. Sedermera skulle utskottet i ett annat betänkande taga ställning
till dels de i propositionen framlagda förslagen till förlängning av giltighetstiden
för förordningen om pappersskatt under nästkommande budgetår
och om bemyndigande för Kungl. Maj:t att förordna om viss restitution
av pappersskatt, dels de likalydande motionerna I: 252 och II: 317, dels
de likalydande motionerna 1: 255 och II: 320 i vad dessa två motioner beröra
propositionen i sistnämnda två hänseenden, dels ock de likalydande
motionerna I: 218 och II: 272 till den del dessa motioner innefatta yrkande
om upphävande av beskattningen av papper.

Några hinder i och för sig mot en uppdelning av nu föreliggande frågor
på här angivet sätt torde icke vara för handen.

Emellertid har mot en sådan uppdelning invänts, att därest pappersbeskattningen
icke förlängdes att gälla även för tiden efter den 30 juni 1949

Bevillningsutskottets betänkunde nr 22.

det syntes omotiverat att för den korta tid som återstode innan beskattningen
helt upphörde genomföra detaljändringar i densamma; och härav
följde att ett bifall till propositionen såvitt angår detaljändringarna skulle
innebära ett föregripande av ett senare beslut från riksdagens sida beträffande
frågan om förlängning av beskattningen för nästkommande budgetår.

Å andra sidan har inom utskottet gjorts gällande att — även om detaljändringarna
i pappersbeskattningen genomfördes omedelbart och frågan
om beskattningens fortsatta bestånd uppsköts till ett senare tillfälle —- riksdagen
skulle vara helt obunden att, med beaktande av de speciella synpunkter
som inverkade på bedömandet av sistnämnda fråga, taga ställning
till densamma. Samtidigt härmed har framhållits, att de föreslagna detaljändringarna
avsåge att förebygga befarade eller eliminera verkningarna av
redan uppkomna snedvridningar inom produktionen samt bidraga till att
beskattningen på förevarande område bleve likformig och rättvis, och att
nu anförda skäl talade för att ifrågavarande detaljändringar upptogos till
skyndsam behandling inom riksdagen.

Efter övervägande av hithörande spörsmål har utskottet ansett sig böra
föreslå, att en uppdelning genomföres av propositionen och de i anslutning
därtill väckta motionerna och övriga ändringsyrkanden.

I enlighet härmed avser utskottet att i förevarande betänkande behandla
endast följande frågor, nämligen dels de i propositionen föreslagna detaljändringarna
i förordningen om pappersskatt, dels de likalydande motionerna
1:255 och 11:320 till den del motionerna angå nyssnämnda ändringar
och dels de två ändringsförslag beträffande pappersbeskattningen som
framställts i de förut omnämnda, till utskottet inkomna skrifterna. Övriga
frågor rörande pappersskatten, som närmare berörts i det föregående, har
utskottet sålunda för avsikt att taga ställning till i ett senare betänkande.
Jämväl den fråga som behandlas i de likalydande motionerna I: 26 och II: 25
(om skatt på s. k. kolorerad veckopress) kommer utskottet att pröva i annat
sammanhang.

Utskottet övergår härefter till att behandla nyssnämnda förslag till detaljändringar
i förordningen om pappersskatt, som framlagts i propositionen
eller i anslutning därtill — i motionsväg eller eljest —- underställts utskottets
granskning.

Enligt vad i propositionen föreslås skola från pappersbeskattningen undantagas
vulkanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp i plattor (statistiskt
nr 832). Denna undantagsbestämmelse har motiverats med att vulkanfiber
— som tillverkas av cellulosa och bomullslump, vilka råvaror genom
kemiska processer omvandlas till ett homogent, hornliknande material
— varken på grund av sina egenskaper eller med hänsyn till sättet för dess
tillverkning kan jämställas med de slag av papp och papper, som redovisas
under andra statistiska nummer i tulltaxan. Vidare har framhållits, att
några tekniska svårigheter icke syntes föreligga att särskilja vulkanfiber
från övriga skattepliktiga varor.

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

Mot förenämnda förslag har utskottet icke funnit anledning till erinran.

I propositionen har föreslagits sådan utvidgning av bestämmelserna i förordningen
om pappersskatt, att dylik skatt skall uttagas vid import av
ljuskänsligt, fotografiskt papper (statistiskt nr 542). Ifrågavarande utvidgning
har ansetts böra ske för att eliminera en viss ojämnhet i beskattningen
på detta område. Enligt de nuvarande bestämmelserna är nämligen en inhemsk
tillverkare av ljuskänsligt, fotografiskt papper skyldig att erlägga
pappersskatt för det underlagspapper, som användes vid tillverkningen,
medan en importör av färdigt ljuskänsligt fotografiskt papper undgår denna
beskattning.

I den till utskottet inkomna skriften från Sveriges fotoleverantörers förbund
har förslaget om införande av skatt å ljuskänsligt, fotografiskt papper
bestämt avstyrkts. Detta avstyrkande har motiverats bl. a. med att fotografiskt
papper, som utgjorde en rent fotokemisk produkt, icke på något
sätt kunde jämställas med sådant papper, för vilket papperskatt för närvarande
utginge.

Utskottet, som i förevarande fråga inhämtat närmare upplysningar från
kontrollstyrelsen, är av den uppfattningen att uttagandet av pappersskatt
för importerat ljuskänsligt, fotografiskt papper skulle stå i full överensstämmelse
med de för pappersskatten nu gällande grunderna. Utskottet tillstyrker
därför vad i propositionen i denna del föreslagits.

Såsom förut berörts har Sveriges fotoleverantörers förbund framhållit att,
därest utskottet trots de av förbundet anförda betänkligheterna skulle förorda
det i propositionen framlagda förslaget, förbundet utginge ifrån att
de ökade kostnader som uppkomme genom beskattningen icke skulle påläggas
handeln med dess knappa marginaler utan skulle bäras av konsumenterna.

I anledning härav vill utskottet erinra om det uttalande som gjordes av
1948 års bevillningsutskott i betänkandet nr 8 vid behandlingen av frågan
om införande av skärpt beskattning av bensin. I nämnda betänkande som
godkändes av riksdagen underströk utskottet, att därest skärpt bensinbeskattning
genomfördes, de därav ökade kostnaderna för transportväsendet,
handeln och näringslivet i övrigt givetvis borde slå igenom i konsumentpriserna.
I samma betänkande uttalades vidare, att utskottet förutsatte, att
statens priskontrollnämnd beaktade detta och att endast i sådana fall, där
vinstmarginalen i nagot led inom produktionen eller distributionen vore
större än vad som kunde anses skäligt, övervältringen av skatteskärpningarna
borde begränsas.

Enligt utskottets mening äro de här återgivna synpunkterna, som anfördes
av 1948 års bevillningsutskott, tillämpliga även med avseende å den nu
föreliggande, till sin omfattning mycket begränsade frågan om införande av
skatt å importerat ljuskänsligt, fotografiskt papper.

Den mest betydelsefulla detaljändringen, som föreslås i propositionen, avser
införandet av pappersskatt i vissa fall å pappersmassa. Detta förslag
innebär att skatt skall utgå för sådan massa som är avsedd att, i befintligt

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

skick eller efter bearbetning, användas i stället för skattepliktig vara (papp
eller papper) eller av sådan vara framställd produkt. Därjämte förutsättes
enligt förslaget — liksom i övriga fall då pappersskatt utgår — att varan
tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller vidare bearbetning eller
ock införes till riket. Nu berörda förslag har föranletts därav att skattefri
pappersmassa efter pappersskattens införande vunnit ökad användning
inom sådana områden, exempelvis inom byggnadsbranschen, där tidigare endast
papp och icke pappersmassa begagnats. Vidare har kontrollstyrelsen

1 egenskap av beskattningsmyndighet framhållit, att avsevärda svårigheter
förelåge för närvarande då det gällde att avgöra om en viss produkt skulle
anses såsom skattepliktig papp eller skattefri pappersmassa.

I anslutning till förevarande förslag ha i propositionen upptagits särskilda
bestämmelser om skyldighet för den, som vid ikraftträdandet av beskattningen
av pappersmassa — enligt propositionen den 1 april 1949 —
innehar visst lager av pappersmassa, att erlägga pappersskatt härför (lagerskatt).
Sådan lagerskatt skall dock icke utgå för bl. a. pappersmassa, som
visas hava levererats från tillverkaren före den 1 juli 1948. Lagerskatt skall
enligt propositionen utgå endast i den mån varans vikt överstiger 1 000
kilogram.

Då de i propositionen anförda skälen för införandet av pappersskatt å sådan
pappersmassa, som är avsedd att användas såsom ersättning för skattepliktig
vara eller av sådan vara framställd produkt, enligt utskottets mening
synas bärande, tillstyrker utskottet, att pappersbeskattningen utvidgas
på sätt i propositionen föreslagits i förevarande avseende.

I fråga om lagerskatten har inom utskottet rått tvekan, huruvida en
dylik skatt över huvud taget vore erforderlig. Sålunda har erinrats om att
någon lagerskatt icke uttogs den 1 juli 1948 då beskattningen av papp och
papper infördes. Vidare har framhållits dels att en lagerbeskattning nödvändiggjorde
ett omständigt deklarationsförfarande och dels att om lagerskatt
uttoges vid införandet av beskattning av pappersmassa kunde vid
skattens avveckling uppkomma fråga om restitution i vissa fall av skatt å
då inneliggande lager; sistnämnda spörsmål skulle få särskild aktualitet,
därest riksdagen i ett senare skede skulle besluta att beskattningen skulle
upphöra redan från och med den 1 juli 1949.

Emellertid har utskottet vid sitt ståndpunktstagande i förevarande fråga
ansett de skäl som i propositionen anförts till stöd för uttagandet av en
lagerskatt — särskilt de synpunkter som härutinnan anförts av priskontrollnämnden
— väga tyngst; och utskottet har sålunda ej något att erinra mot
att en lagerbeskattning genomföres.

För att i möjligaste mån begränsa olägenheterna av denna lagerskatt
utan att i alltför hög grad minska dess effektivitet förordar emellertid utskottet,
alt lagerskatten skall utgå endast i den mån varans vikt överstiger

2 000 kilogram. Samtidigt förordar utskottet den begränsningen i lagerskatten
i förhållande till vad i propositionen föreslagits, alt från denna skatt
skall undantagas pappersmassa, som visas hava levererats från tillverkaren
under tiden den 1 juli—den .‘It december 1948.

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

Vidare föreslås i propositionen — i syfte att ernå en likformig beskattning
av å ena sidan inom riket tillverkad asfaltpapp och annan likartad
papp (statistiskt nr 827) samt å andra sidan importerad papp av dylikt
slag -—■ att skattesatsen beträffande sistnämnda varor nedsättes från 15 till
5 öre för kilogram. Detta förslag biträder utskottet.

Därjämte har i propositionen upptagits ett flertal detaljändringar rörande
rätten att i deklaration göra avdrag för vissa varupartier samt beträffande
kontrollen över varor, som utlämnas av tillverkare för utförsel ur riket.
Dessa ändringsförslag beröra i huvudsak endast den tekniska sidan av
pappersbeskattningen. Mot förslagen i fråga har utskottet icke funnit anledning
till erinran.

Såsom förut nämnts har Isoleringsaktiebolaget WMB i en till utskottet
inkommen skrift hemställt, att en av bolaget tillverkad produkt, benämnd
wellit, måtte undantagas från pappersbeskattning. Till ledning för bedömandet
av detta spörsmål har bolaget därjämte företett prover å dels
wellit — som består av plattor sammansatta av ett flertal skikt omväxlande
korrugerade och plana papper — och dels vissa andra slag av isoleringsmaterial,
nämligen stenullsmattor och kraftelitplattor, vilka tillverkats av papp
eller papper med eller utan tillsats av andra råvaror.

Av tillgängliga handlingar har utskottet inhämtat, att kontrollstyrelsen
efter framställning av bolaget på ett tidigt stadium hos Kungl. Maj :t förordat,
att isoleringsinaterialet wellit befriades från pappersbeskattning, att
kontrollstyrelsen såsom särskild motivering härför anfört att detta isoleringsmaterial
vore i hög grad träbesparande samt att statens bränslekommission
i utlåtande över kontrollstyrelsens förslag framhållit att ett bifall
härtill borde medföra skattefrihet även för andra med wellit likartade produkter,
exempelvis glasulls- och stenullsmattor. För utskottet har upplysts
att kontrollstyrelsens framställning hittills icke föranlett någon Kungl.
Maj :ts åtgärd.

Enligt utskottets mening kunna de särskilda omständigheter som bolaget
närmare utvecklat i sin till utskottet ingivna skrift motivera, att isoleringsmaterialet
wellit undantages från pappersbeskattningen. Några tekniska
svårigheter torde icke uppkomma, därest ett dylik undantag genomföres;
enligt vad utskottet kunnat konstatera föreligger nämligen en ej oväsentlig
skillnad mellan sistnämnda material — som är homogent och uteslutande
består av papper — och övriga av bränslekommissionen omnämnda isoleringsmaterial.
Med hänsyn härtill föreslår utskottet, att i förordningen
om pappersskatt införes en bestämmelse om att skatt icke skall utgå för
papp eller papper, som användes för tillverkning av isoleringsmaterial, dock
endast om den färdiga varan är homogen och i isoleringshänseende kan
jämställas med porösa träfiberplattor. Denna nya bestämmelse — som sålunda
åsyftar att medföra skattefrihet för isoleringsmaterialet wellit och
icke, såvitt nu är känt, kommer att bliva tillämplig å annat isoleringsmaterial
— torde lämpligen böra införas i 1 § 2 mom. nyssnämnda förordning,
samtidigt bör en omredigering av sagda moment göras.

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

Beträffande tidpunl en för ändringarnas ikraftträdande, vilken tidpunkt
kommer alt bliva avg< ''-ande även för beräknandet av lagerskatten, synes det
icke möjligt att geno iföra ändringarna så tidigt att dessa kunna träda i
kraft den i propositio ien föreslagna dagen eller alltså den 1 april 1949. Utskottet
föreslår i stället, att ändringarna skola träda i kraft å dag som
bestämmes av Kungl Maj:t och att bestämmelserna om lagerskatten jämkas
i enlighet härrm 1. Därest inga oförutsedda hinder inträffa torde det
bliva möjligt — med tillämpning av vad utskottet här förordat att låta
ändringarna träda i kraft omkring den 9 april 1949. Ett uppskov av nu
antydd omfattning i ed ikraftträdandet kan icke antagas föranleda några
allvarligare olägenht er.

Utskottets hemställan.

Under åberopand * av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — med förklarande att Kungl.
Mai ;ts förevarande proposition nr 72, till den del propositionen
av utskottet upptagits till behandling i detta betänkande,
icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas antaga
det genom propositionen framlagda förslaget till förordning
angående ändring i förordningen den It juni 1948
(nr 283) om papper sskatt samt om fortsatt giltighet av förordningen
med nedan angivna ändringar, nämligen

I) att rubriken till författningsförslaget och ingressen till
detsamma erhålla följande ändrade lydelse:

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 11 juni 1948 (nr

283) om pappersskatt.

Härigenom förordnas, att 1—4, 7, 13, 14 och 22 §§ förordningen den 11
juni 1948 om pappersskatt, vilken förordning gäller till och med den 30
juni 1949, skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

It) all i författningsförslaget intages följande, under
rubriken »Av utskottet föreslagen lydelse» angivna bestämmelse
om ändrad lydelse av 1 § 2 inom.:

2 Bihang till riksdagens protokoll 19t9. 7 samt. Nr 22.

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

Nuvarande lydelse:

2 m o m. Skatt skall icke utgå för
ofärgat eller färgat tidningspapper
som användes för tryckning av allmän
nyhetstidning (ur statistiska
numren 837 och 857: 2).

Ej heller skall skatt utgå för i 1
inom. avsedd vara vilken såsom postförsändelse
införes till riket.

Av utskottet föreslagen lydelse:

§•

2 in o in. Skatt skall icke utgå för

a) ofärgat eller färgat tidningspapper
som användes för tryckning av
allmän nyhetstidning (ur statistiska
numren 837 och 857: 2);

b) papp eller papper, som användes
för tillverkning av isoleringsmaterial,
dock endast om den färdiga
varan är homogen och i isoleringshänseende
kan jämställas med porösa
träfiberplattor; samt

c) i 1 mom. avsedd vara, vilken
såsom postförsändelse införes till
riket.

HD samt att ikraftträdandebestämmelserna skola erhålla
följande ändrade lydelse:

Denna förordning träder i kraft å dag som Kungl. Maj :t bestämmer.

Med avseende å ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.

1. Den som vid ikraftträdandet innehar pappersmassa som avses i 1 §
1 mom. d) skall, med de undantag varom nedan under punkt 2 förmäles,
erlägga pappersskatt härför (lagerskatt).

2. Lagerskatt skall icke utgå för pappersmassa, som visas hava levererats
från tillverkaren före den 1 januari 1949. Ej heller skall lagerskatt utgå
för sådan pappersmassa, som vid denna förordnings ikraftträdande innehaves
av tillverkaren eller som före förordningens ikraftträdande levererats
till annan för att i befintligt skick eller efter bearbetning utföras ur riket.

I övrigt föreligger skattskyldighet endast i den mån varans vikt överstiger
2 000 kilogram.

3. Vad i 4 6, 9 13, 15, 16, 18, 22—24, 26—29 och 31 §§ förordningen

om pappersskatt är stadgat skall i tillämpliga delar gälla även beträffande
lagerskatten, dock att i 13 § omförmäld deklaration skall avlämnas senast
en månad efter ikraftträdandet av denna förordning.

4. Kontrollstyrelsen äger utfärda de ytterligare föreskrifter som erfordras
för uttagande av lagerskatten.

5. Den som vid ikraftträdandet av denna förordning bedriver tillverkning
som avses i 1 § 1 mom. d) skall fullgöra den i 7 § 1 mom. föreskrivna anmälningsskyldigheten
senast 20 dagar efter ikraftträdandet.

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

B) att de likalydande motionerna I: 255 och II: 320, i vad
motionerna avse de delar av propositionen nr 72 som av
utskottet upptagits till behandling i detta betänkande, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 mars 1949.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Velander, Heiiman*, Franzon,
Wehtje, Ramberg, Widner, Sjö, Petrén och Niklasson samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sandberg, Jonsson i
Skedsbygd, Kristensson i Osby, Sundström, Hagberg i Malmö, Nilsson i
Kristinehamn, Bladh, Brandt och Wedén.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer:

1) av herrar Sundström, Nilsson i Kristinehamn och Brandt, vilka ansett
att utskottets yttrande och hemställan bort erhålla följande lydelse:

»I föi’evarande--— (== utskottet s. 11 rad 10 uppifrån — s. 16 rad

11 uppifrån)---till erinran.

Beträffande tidpunkten----(= utskottet s. 17 rad 1 uppifrån — s.

17 rad 11 uppifrån)---allvarligare olägenheter.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen-----(= utskottet s. 17 rad 14 — rad

21 uppifrån)----ändringar, nämligen

I) att rubriken till författningsförslaget och ingressen till
detsamma erhålla följande ändrade lydelse:

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 11 juni 1948
(nr 283) om pappersskatt.

Härigenom förordnas, att 1 § 1 inom. samt 2—4, 7, 13, 14 och 22 §§ förordningen
den 11 juni 1948 om pappersskatt, vilken förordning gäller till
och med den 30 juni 1949, skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

II) samt att ikraftträdandebestämmelserna----(= utskottet
s. 18 rad 17 uppifrån — rad 1 nedifrån)---efter

ikraftträdandet.

B) att de likalydande---(= utskottet s. 19 rad 1—

rad 4 uppifrån)--— riksdagens åtgärd.»

2) av herrar Velander, Wehtje och Hagberg i Malmö.

497451. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1941).