Bevillningsutskottets betänkande nr 20 (Betänkande 1947:Bevu20 bevu)

Bevillningsutskottets betänkande nr 20.

Nr 20.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om
vidgad rätt till avdrag för värdeminskning å lantmannabyggnader
vid deklarering av inkomst från jordbruksfastighet.

(2:a avd.)

I en till bevillningsutskottet hänvisad motion, I: 195, av herr Bror Nilsson
har hemställts, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att förslag till bestämmelser för avdrag för värdeminskning å lantmannabyggnader
vid deklarering av inkomst från jordbruksfastighet snarast
måtte utarbetas och föreläggas riksdagen i enlighet med 1943 års jordbrukstaxeringssakkunnigas
avgivna betänkande».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framställda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen.

Enligt 22 § 1 mom. kommunalskattelagen må vid beräkning av inkomst av
jordbruksfastighet avdrag göras för värdeminskning, som till jordbruket eller
dess binäringar eller till skogsbruket hörande driftbyggnader, däri inbegripna
för driften nödiga bostadsbyggnader, äro underkastade.

I praxis har avdrag för värdeminskning av byggnader å jordbruksfastighet
ansetts kunna medgivas med en efter byggnadernas varaktighetstid lämpad
andel av vad å byggnaderna kan anses belöpa av fastighetens vid fastighetstaxering
åsatta jordbruksvärde. Avdraget beräknas vanligen med stöd av
utgången i ett av regeringsrätten avgjort mål (RÅ 1935 ref. 9) till 1 procent
av jordbruksvärdet.

1943 års jordbrukstaxeringssakkunniga ha den 19 februari 1946 avgivit betänkande
med förslag till ändrade bestämmelser i fråga om taxering av inkomst
av jordbruksfastighet samt lag om jordbruksbokföring (SOU 1946:
29). Därvid ha de sakkunniga framlagt förslag om ändrade bestämmelser
beträffande avdrag för reparation och underhåll samt värdeminskning av
byggnader i jordbruksdrift. De sakkunniga ha föreslagit, att gemensamt avdrag
medgives för de kapitalutgifter, som nedlagts å en jordbruksfastighet för
ny-, till- eller ombyggnad Samt för reparation och underhåll av fastighetens
byggnader (fastighetens byggnads- och underhållskapital), med ett procentuellt
bestämt belopp, motsvarande genomsnittliga efter driftsekonomiska
grunder beräknade årsomkostnader för nämnda ändamål. Avdrag skulle så -

Bevillningsutskottets betänkande nr 20.

lunda ske för de faktiska kostnaderna för byggnadsbeståndet. Avdragen
skulle beräknas enligt den s. k. restvärdesmetoden och avse byggnadsbeståndet
i dess helhet. Man hade sålunda att utgå från byggnads- och underhållskapitalets
restvärde vid beskattningsårets ingång och justera detta värde enligt
givna föreskrifter med hänsyn till under beskattningsåret nedlagda kostnader
för reparation och underhåll samt ny-, till- eller ombyggnad. Avdraget
för underhåll och värdeminskning skulle beräknas till viss procent av det
belopp, som sålunda framkomme.

De sakkunniga ha framhålit, att det ankomme på praxis att fastställa storleken
av värdeminskningsfaktorn. Enligt de sakkunnigas mening borde emellertid
en procentsats av 2 i det övervägande antalet fall giva ett riktigt uttryck
för byggnadernas värdeminskning.

I den föreliggande motionen har — under hänvisning till jordbrukstaxeringssakkunnigas
förslag — anförts, att det vore önskvärt att en författningsändring
i enlighet med detta förslag snarast möjligt genomfördes.

Utskottet. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen ha 1943 års jordbrukstaxeringssakkunniga
i ett under år 1946 avgivet betänkande föreslagit ändrade
bestämmelser angående beräkning av inkomst av jordbruksfastighet,
varvid bland annat förordats ändrade grunder för avdrag för värdeminskning
av byggnader å sådan fastighet.

I den föreliggande motionen har yrkats skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan
att förslag till bestämmelser om avdrag för värdeminskning å lantmannabyggnader
måtte föreläggas riksdagen i enlighet med ovannämnda betänkande.

Frågan om ändrad lagstiftning rörande jordbrukares inkomsttaxering överhuvud
taget är, såsom framgår av vad nu nämnts, för närvarande föremål
för Kungl. Maj ds prövning. Utskottet finner angeläget, att förslag rörande
denna fråga i dess helhet och således ej enbart beträffande avdrag för värdeminskning
å byggnader snarast möjligt — helst till nästkommande års
riksdag — förelägges riksdagen. Med hänsyn härtill kan utskottet icke tillstyrka
bifall till motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen I: 195 av herr Bror Nilsson om vidgad rätt till
avdrag för värdeminskning å lantmannabyggnader vid deklarering
av inkomst från jordbruksfastighet icke måtte föran.
leda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 mars 1947.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande: se under betänkandet nr 19.