Bevillningsutskottets betänkande Nr 19
Betänkande 1926:Bevu19
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
Utskottet.
Gällande
bestämmelser.
1906 års
tulltaxekommitté.
Nr 19.
Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1920 kl. 4 e. in
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
sänkning av tullen å skördegarn.
(l:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, nr 266, hava herrar Lindgren och Eriksson i Västbro hemställt,
»att riksdagen behagade besluta, att tulltaxerubriken nr 434 måtte erhålla
följande ändrade lydelse:
Tågvirke och linor samt hind- och segelgarn:
icke flätade, även med inlägg av järntråd, med en
diameter:
av mer än 15 mm., ävensom kabel- och skörde -
Kabelgarn hänföres enligt gällande tulltaxa till rubriken 434 med en tull
av 10 öre för kilogram. Med kabelgarn förstås, enligt en till nämnda rubrik
hörande anmärkning, ett enkelt, oblekt, ofärgat, oappreterat och opolerat
garn av spånadsämnen, tillhörande avd. Vill C i tulltaxan, med undantag
av jute- och kokosfibrer, vilket väger 330 gram eller däröver för 100
meter.
Enligt de anvisningar till gällande tulltaxa, som finnas införda i den av
generaltullstyrelsen utfärdade varuförteckningen, utgöres däremot s. k. skördegarn
av ett enkelt garn av rysk hampa eller manillahampa, som i motsats
till kabelgarn är polerat och i allmänhet väger mindre än 330 gram för
100 meter. Skördegarn tullbehandlas således enligt rubriken 426 såsom
enkelt, oblekt och ofärgat garn, nr 25 engelsk numrering och därunder,
med en tull av 20 öre för kilogram.
Omförmälda bestämmelse i tulltaxan rörande kabelgarn har tillkommit på
förslag av 1906 års tulltaxekommitté. I sitt den 3 maj 1909 avgivna
betänkande angav kommittén, att med anmärkningen till rubriken 434 i
tulltaxan (rubriken 408 i kommitténs förslag) avsetts att förebygga, att s. k.
skördegarn, ett typiskt, enkelt bindgarn, finge, såsom dittills skett, tullbehandlas
såsom kabelgarn, varjämte kommittén upplyste, att i frågan hörda
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
5
förbrukare av skördegarn för sin del icke haft något att erinra emot, att
dylikt garn likställdes med bindgarn.
Det föreliggande förslaget, enligt vilket skördegarn skall upptagas i tulltaxerubriken
434, innebär, att skördegarn ånyo kommer att i tullbeskattningshänseende
likställas med kabelgarn och således draga en tull av 10 öre
för kilogram i stället för, såsom nu är fallet, 20 öre för kilogram.
I den till stöd för förslaget anförda motiveringen hava motionärerna
anfört, bland annat, följande.
Den nuvarande tullen å skördegarn syntes felaktigt beräknad i förhållande
till tullen å annat jämförligt garn, vilket bland annat framginge därav, att
om flera skördegarn sammansloges, så att de finge formen av tågvirke,
tullen komme att utgå med endast 10 öre för kilogram. Därtill komme, att
tullen vore orimligt hög i jämförelse med andra repvaror och särskilt i
betraktande av att skördegarn kunde användas allenast en gång, då det i
skördemaskin avklipptes i småbitar och därefter bleve så gott som värdelöst.
Nu gällande tull å skördegarn betungade i hög grad jordbruket, vilket
framginge av en på föranstaltande av tull- och traktatkommittén verkställd
undersökning angående jordbrukets belastning genom industritullarna (kommitténs
betänkande angående tullsystemets verkningar i Sverige före världskriget,
del II, bilaga Vill).
För den inhemska tillverkningen av skördegarn syntes en nedsättning av
tullen från 20 till 10 öre för kilogram icke komma att medföra någon avsevärdare
olägenhet, sedan bindgarnsfabrikerna under en följd av år kunnat
tillgodogöra sig det höga tullskyddet och därunder utveckla sig så, att de
icke allenast kunde tillgodose hela landets behov av skördegarn, utan därutöver
bedriva en avsevärd export.
, Utskottet har vid behandlingen av förevarande motion anlitat byråchefen
i generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig.
Skördegarn skiljer sig från vanligt kabelgarn i fråga om tillverkningen
huvudsakligen därigenom, att det för framställningen avsedda fibermaterialet
dels genomgår flera sträckningar dels för att göras mera glatt och lättlöpande
i skördemaskinen underkastas en enklare poleringsprocedur, vilken
behandling vanligt kabelgarn ej behöver undergå. Den skiljaktighet i framställningssättet,
som sålunda förefinnes, utgör enligt utskottets mening icke
skäl för en högre tullbeskattning av skördegarn än av kabelgarn. Vid sådant
förhållande har utskottet funnit sig böra tillstyrka det föreliggande
förslaget, enligt vilket skördegarn skulle komma att, såsom förhållandet var
före tillkomsten av nu gällande bestämmelser, tullbeskattas lika med kabelgarn.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av herrar Lindgrens och
Erikssons i Västbro förevarande motion II: 266, om sänk
-
Motionen.
Utskottets
yttrande.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
ning av tullen å skördegarn, måtte besluta, att rubriken
434 i gällande tulltaxa skall erhålla följande ändrade
lydelse:
|
| Kvantitet | Tallsats. | |
|
|
| Kronor | öre |
434. | Tågvirke och linor samt bind-och segelgarn: av mer än 15 mm.; även-som skördegarn och s.k. | 1 kg. |
| 10 |
Stockholm den 1 mars 1926.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: herrar Röing, .Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, Pers, Björnsson, Boiell,
Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Lithander, Hedlund i Östersund, Olsson i
Golvvasta, Lövgren i Nyborg, Johansson i Hornsberg, Wahlmark, Ericson i
Oberga, Åström, Israel Holmgren, Björklund, Olsson i Gävle och Johansson i
Krogstorp.
Reservation
av herr Lithander, som yrkat avslag å motionen.