Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8 (Betänkande 1896:Bevu8 bevu)

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

N:o 8.

Ank. till Kiksd. kansli den 27 Februari 1896, kl. 2 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring i kong!, förordningen
angående stimpelafgiften den 9 Augusti 1894.

(l:a A.)

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 194, har herr
J. Olsson från Stockholm föreslagit, att Riksdagen ville besluta:

l:o) att rubriken »bilbref» i tariffen i kongl. förordningen den
9 Augusti 1894, angående stämpelafgiften, utgår;

2:o) att i stället införes rubriken »bilattest — — fri — —»;

3:o) att rubriken ''»fribref''» i samma kongl. förordning utgår; samt
4:o) att rubriken »nationalitets- och registreringscertifikat» deremot införes
på vederbörligt ställe med tillägg: »förses med stämpel till belopp
af 40 öre för hvarje fulla 10 ton af fartygets drägtighet.»

Till stöd för dessa yrkanden yttrar herr Olsson, att, då efter tillkomsten
af 1891 års sjölag bilbref och fribref icke mera utfärdades,
utan blifvit ersatta, bilbrefvet med en s. k. bilattest och fribrefvet med
en af kommerskollegium utfärdad handling, benämnd nationalitets- och
registreringscertifikat, det vore en oegentlighet att i den under år 1894
utfärdade förordningen angående stämpelafgiften bilbref och fribref
qvarstode såsom belagda med stämpel, under det att de i stället tillkomna
handlingarna icke blifvit i förordningen omnämnda; anförande
motionären tillika, att då bilattest vore ett af enskild person utfärdadt
bevis, densamma icke torde böra med stämpel förses, hvilket dock
borde i förordningen uttryckligen angifvas, men att deremot någon
anledning till stämpelfrihet för ofvannämnda certifikat icke torde förefinnas.

Bill. till Biksd. Brot. 1896. 5 Sami. 1 Afd. 7 Raft. (N:o 8).

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

I I art. 3 § i kongl. förordningen angående stämpelafgiften den
9 Augusti 1894 stadgas, att bilbref skall förses med stämpel till belopp
af tre kronor och fribref till belopp af 40 öre för hvarje fulla 10 ton
af fartygets drägtighet.

Enligt kongl. förordningen angående pass- och nationalitetshandlingar
för svenska, till orter utom Sverige gående fartyg den 4 Juni
1868 skulle bilbref utfärdas af magistraten i den stad, der fartyget blifvit
bygdt, eller för fartyg, bygdt å landet, antingen af domaren i orten
eller af magistraten i närmaste stad. Denna handling utgjorde ett på
grund af vederbörande varfsegares eller skeppsbyggmästares bevis utfärdadt
intyg om fartygets beskaffenhet m. m. Fribref skulle enligt
samma kongl. förordning utfärdas af kommerskollegium; och såsom
vilkor för detsammas erhållande var stadgadt, bland annat, att fartygets
bilbref skulle till kollegium aflemna.

Enligt 2 § i sjölagen den 12 Juni 1891, jemförd med kongl. förordningen
angående registrering af svenska fartyg den 27 November
samma år, skall af kommerskollegium föras fartygsregister öfver alla
svenska fartyg, hvilka äro afsedda att nyttjas till handelssjöfart eller
resandes fortskaffande och ega en drägtighet af tjugu registerton eller
derutöfver. Anmälan af fartyg till registrering skall vara åtföljd af, bland
annat, en s. k. bilattest, d. v. s. ett bevis angående fartygets byggnad eller
förbyggnad, utfärdadt af vederbörande föreståndare eller byggmästare å
det skeppsvarf, hvarest byggnaden eller förbyggnaden egt rum, eller
ock, om fartyget enligt förut gällande bestämmelser är med bilbref eller
fribref försedt, dessa handlingar. Efter verkstäld registrering utfärdar
kommerskollegium nationalitets- och registreringscertifikat enligt faststäldt
formulär, hvarvid, om fartyget är med fribref försedt, detta skall, såsom
icke vidare gällande, af kollegium behållas. — År fartyg, enligt förut
gällande bestämmelser, försedt med fribref, skola de i ofvannämnda
kongl. förordning den 4 Juni 1868 om fribref gifna föreskrifter tilllämpas
tills vidare och intilldess fartyget blifvit registreradt eller ock
tiden för detsammas anmälan till registrering — utgörande tre år från
den 1 Januari 1892 eller, om fartyget under denna tid icke anlupit
svensk hamn, en månad efter dess ankomst till riket — tilländalupit;
dock må efter utgången af år 1891 förnyelse af fribref, som genom
sistnämnda kongl. förordning varit för vissa fall föreskrifven, icke ega rum.

Då, på sätt af ofvanstående framgår och af motionären jemväl framhållits,
utfärdande af bilbref och fribref icke mera ifrågakommer, finner

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

utskottet, i likhet med motionären, dessa rubriker böra ur gällande
stämpelförordning utgå. Hvad deremot vidkommer motionärens yrkanden
i öfrigt, anser utskottet väl, att berörda nationalitets- och registreringscertifikat
bör, såsom varande en af offentlig myndighet utfärdad handling,
jemförlig med fribrefvet, upptagas i tariffen öfver statsmyndigheternas
expeditioner och beläggas med stämpel till samma belopp som
fribref, men kan icke biträda motionärens förslag i fråga om bilattest.
Enär denna är ett af enskild person utfärdadt intyg, kan åt densamma
icke beredas plats i den del af förordningen, som omfattar stämpel till
statsmyndigheternas expeditioner; och då någon anledning att belägga
bilattest med stämpel icke synes vara för handen, lärer densamma icke
heller böra upptagas i den af förordningens artiklar, som handlar om
stämpel till enskilda handlingar, af hvilka i förordningen uppräknas
endast de, som skola förses med stämpel.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet, att Riksdagen
ville besluta,

l:o) att rubrikerna »bilbref» och »fribref» i 3 §
af kongl. förordningen angående stämpelafgiften den
9 Augusti 1894 skola utgå;

2:o) att å behörigt ställe i nämnda § skall införas
följande: »Nationalitets- och registreringscertifikat

förses med stämpel till belopp .af 40 öre för hvarje
fulla 10 ton af fartygets drägtighet»; samt

3:o) att motionärens framställning angående införande
i ifrågavarande tariff af ordet »bilattest» icke
bifalles.

Stockholm den 27 Februari 1896.

På bevillningsutskottets vägnar:

II. Cavalli.