Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2 (Betänkande 1897:Bevu2 bevu)

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

esf

N:o 2.

Ank. till Biksd. kansli den 16 februari 1897, kl. 7 e. m.

Betänkande, angående vissa delar af tnllbevillningen.

(l:a A.)

Förslag till ändringar i nu gällande tulltaxas bestämmelser rörande
de egentliga lifsmedel hafva vid innevarande riksdag framstälts:

dels, beträffande artikeln fläsk, i motionen n:o 19 inom Första Kammaren
af herr J. P. Dahlberg och motionen n:o 117 inom Andra Kammaren
af herr C. G. Thor, i hvilken sistnämnda motion herr Oswald
Emthén instämt,

dels ock, beträffande artikeln potatis, i motionen n:o 114 inom Andra
Kammaren af herr J. Nilsson i Sorröd, med hvilken sju andra af kammarens
ledamöter instämt.

Tullen å fläsk utgår enligt sistlidet års Riksdags beslut med 30
öre för kilogram å rökt fläsk och 20 öre för kilogram å fläsk, andra slag.

Nu hemställes af herr Thor, att tullen å rökt fläsk måtte nedsättas
till 25 öre för kilogram, och af såväl herr Dahlberg som herr
Thor, att tullen å fläsk, andra slag, måtte nedsättas till 10 öre för kilo Bih.

till Biksd. Prof. 1897. b Sand. 1 Afd. 2 Höft. (N:o 2).

Fläsk.

Potatis.

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

gram; hvarjemte herr Dahlberg yrkar, att den tullnedsättning, sqm på
grund af hans motion kan komma att ske, måtte tillämpas, så snart
sådant i grundlagsenlig ordning kan ega rum.

Till stöd för dessa yrkanden anföra motionärerna hufvudsakligen,
dels att, då statsinkomsterna i följd af gynsamma konjunkturer i väsentlig
mån öfverskridit de beräknade samt ifrågavarande tull enligt
motionärernas åsigt uteslutande drabbade den fattigare befolkningen,
tiden kunde anses inne att minska denna beskattning, dels ock att
tullen å fläsk icke vore en skyddstull, utan verkade som en ren
finanstull.

Påståendet, att ifrågavarande tull icke skulle utgöra något skydd
för den inhemska produktionen af fläsk, utan verka blott och bart som
en finanstull, i det att amerikanskt fläsk genom sin stora fetthalt betraktades
såsom eu vara af helt annat slag än det svenska fläsket,
anser utskottet icke rigtigt, enär enligt utskottets förmenande svårighet
icke förefinnes att inom landet producera fläsk af sådan fetthalt, som
det amerikanska innehåller, och att sålunda under skyddet af den åsätta
tullen med framgång täfla med utlandet på detta område. Med hänsyn
härtill hemställer utskottet,

l:o) att tullen å fläsk, rökt, måtte bibehållas oförändrad; 2:o)

att tullen å fläsk, andra slag, äfven måtte bibehållas
oförändrad; samt

3:o) att, vid bifall till hvad utskottet under punkterna
Ilo) och 2:o) hemstält, herr Dahlbergs yrkande
angående tiden för tillämpningen af den utaf honom
föreslagna tullsatsen måtte anses hafva förfallit.

I sin ofvannämnda motion yrkar herr Nilsson, att Riksdagen måtte
åsätta potatis, äfven krossad eller rifven, eu tullsats af 50 öre för 100
kilogram äfvensom besluta, att denna tullsats må träda i kraft den 1
juli innevarande år.

I motionen anföres såsom skäl för dessa yrkanden följande:

»Då potatisen är ett af de säden, som kunna odlas i mer än tillräcklig
mängd för landets behof, men det oaktadt icke åtnjuter tull -

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2. 3

skydd i likhet med andra säden eller hvitbetor, hvilka sistnämnda endast
med fördel kunna odlas på den bättre jorden, då deremot potatisen
hufvudsakligen och fördelaktigast odlas på den sämre jorden och inom
de orter, som ej till nämnvärd afyttring kunna frambringa hvarken hvitbetor
eller andra säden, som åtnjuta tullskydd, anser jag det inkonseqvent
och som eu orättvis lucka i vårt tullsystem, att ej såväl den
jordegare och arrendator, som eger eller brukar den sämre jorden, icke
lika väl som egare eller brukare af den bättre jorden erhåller behöfligt
skydd för den handtering, som kunde utgöra hans förnämsta inkomst.
Härtill kommer ytterligare, att vår inhemska potatis icke ens kan afyttras
till städerna så fördelaktigt som den importerade, derigenom att
landtmänuen inom vårt land hafva att afyttra denna vara till återförsäljare
inom städerna, hvilka härför i sin ordning blifva beskattade, då
deremot den importerade kan utan extra kostnad försäljas såväl i minut
som parti från i svensk hamn liggande skuta eller fartyg.

Vill man, såsom jag förmodar, framhålla, att denna vara utgör
ett af de vigtigaste behofven på den mindre bemedlades bord, vill jag
härtill anföra: att det är mindre sannolikt, att varan härigenom fördyras,
men större möjlighet för afnämare inom landet att få afsätta egna produkter;
och då potatisodlingen, som lemnar en rätt betydlig arbetsförtjenst
för yngre och mindre försigkomna arbetare på landsbygden,
på samma gång den utgör den mindre jordegarens och torparens väsentliga
inkomst af jordbruk på den magra jorden, torde detta mycket
väl uppväga den möjliga prisstegring för städernas invånare, som härvidlag
till början skulle kunna blifva en följd.»

Ehuru importen af potatis, hvilken under femårsperioden 1891—
1895 i medeltal uppgått till 3,448,995 kilogram om året, är obetydlig
i förhållande till landets årliga medelskörd af potatis, hvilken under
samma tidsperiod utgjort 1,131,168,052 kilogram, samt på grund häraf
någon af importen förorsakad väsentlig inverkan på priset å denna
vara icke för landet i dess helhet torde ega rum, synes likväl detta
förhållande icke utgöra tillräckligt skäl att undandraga potatisodlingen
det ifrågasätta skyddet. Det kan enligt utskottets åsigt icke vara med
billighet och rättvisa förenligt, att det skydd, som anses böra lemnas
jordbruksnäringen i allmänhet mot den utländska konkurrensen, icke
äfven skall komma den del af den jordbrukande befolkningen till godo,
hvilken, såsom å åtskilliga trakter är fallet, på grund af jordmånens
beskaffenhet är hufvudsakligen hänvisad till potatisodling. Synnerligast

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

utmed kusterna, dit den utländska varan utan större fraktkostnad kan
införas och följakligen lättare konkurrera med den inhemska, är det af
vigt att erhålla ett sådant skydd mot importen särskilt af s. k. tidig
potatis. Sådan potatis införes från länder, der densamma till följd af
mildare klimat blir tidigare färdig än hos oss; och importen häraf icke
blott är till skada för dem, som i närheten af de större städerna, der
tidig potatis finner sin hufvudsakliga afsättning, drifva odling af sådan,
utan torde äfven i viss mån kunna verka hämmande och försvårande
på afsättningen af den senare färdiga potatisen. Förutom det
skydd, som genom den föreslagna tullsatsen vinnes för potatisodlingen
inom landet, bör äfven tagas i betraktande den omständigheten, att
beträffande den tidiga potatisen, som under våren och försommaren
utgör den hufvudsakligaste delen af ifrågavarande införsel, berörda tull
utgör en rättvis beskattning för konsumenterna af denna öfverflödsvara.

Såsom motionären föreslagit, synes det utskottet lämpligt, att,
derest Riksdagen besluter tull å potatis, detta beslut måtte så tidigt
som möjligt vinna tillämpning.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

4:o) att potates, äfven krossad eller rifven, måtte
åsättas en tull af 50 öre för 100 kilogram; samt

5:o) att, för den händelse tull åsättes potatis,
Riksdagen jemväl måtte besluta, att denna tull skall
såsom tilläggsafgift till nu gällande tulltaxa utgöras
äfven under innevarande år från och med den 1 juli,
samt i skrifvelse till Kongl. Maj:t, jemte öfverlemnande
af sitt sålunda fattade beslut, anhålla, det Kongl.
Maj:t ville förordna om beslutets trädande i kraft å
nämnda tid.

Stockholm den 15 februari 1897.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. Cavalli.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

Reservationer,

l:o) i fråga om tullen å fläsk, andra slag:

dels af herrar friherre von Schtverin och Göransson;

dels af herrar CoUander, G. Jansson, Lundström och S. M. Olsson,
hvilka anfört:

»Då rökt fläsk icke kan anses höra till oundgängliga lifsförnödenheter,
finna vi det vara af mindre vigt, om den vid sistlidet års
riksdag beslutade tull derå af 30 öre för kilogram qvarstår oförändrad.

Helt annat är förhållandet med artikeln fläsk andra slag. Det är
en hvar bekant, att amerikanskt fläsk (något annat torde ej i nämnvärd
grad importeras) utgör ett af den arbetande befolkningens och särskildt
den norrländske arbetarens vigtigaste animala födoämnen, detta på
grund af sin stora fetthalt, som gör detsamma till eu helt annan vara
än vanligt svenskt fläsk.

Då nu tullen å »fläsk, andra slag», efter hvad nedan skall visas,
helt och hållet verkar såsom finanstull, synes det oss angeläget att
genom dess aflyftande lindra de mindre bemedlade klassernas redan
genom beslutade och gällande högre tullar å spannmål, mjöl m. in. fördyrade
lefnadsvilkor, så mycket hellre som statskassan genom sistnämnda
tullar erhållit en riklig tillströmning af penningar och derför
ej är i behof af ökade inkomster; och styrkas vi i vår uppfattning
derigenom, att vid innevarande riksdag flere motioner framkommit, som
oförtydbart visa önskvärdheten af att kunna reservera någon del af
dessa rikliga inkomster för framtida behof.

Att, såsom förut vid flere tillfällen af reservanter i utskottet framhållits,
fläsktullen verkar endast såsom finanstull framgår oemotsägligt
af följande statistiska redogörelse för fläskimporten:

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

År	Införsel, tons	- Tullsats, öre
1888	5,448	O)
1889	4,798	20
1890	8,220	20
1891	6,338	20
1892	7,321	°°)
1893	3,661	10
1894	6,020	10
1895	6,469	10
1896	12,272	10

Af dessa siffror synes, att införselmängden är alldeles oberoende
af den vid en viss tidpunkt gällande tullsatsen, i det densamma kan
hafva plötsligt stigit ett år med gällande högre tull för att sedermera
sjunka ned, efter det tullen sänkts.

Importens vexling utgör eu trogen exponent för skogsafverkningsoch
exportrörelsen i Norrland, så att, då ökad verksamhet inträder,
denna krafvel’ eu ökad införsel af amerikanskt fläsk, liksom ock motsatsen
inträder vid minskning i skogsrörelsen; och något sammanhang
mellan tullen och importsiffrorna förefinnes icke. Den betydande införseln
sistlidet år, hvilken troligen icke kunnat här fullt exakt uppgifvas,
är till eu del resultatet af den naturliga handelsspekulationen i följd af
senaste tullförhöjning, som först med innevarande år trädt i tillämpning,
men torde delvis finna förklaring i de under förra året rådande
fördelaktiga konjunkturer för trävaruexporten och den på grund deraf
motsedda ökning i arbetstillfällen i Norrland äfven under innevarande år.

Om således de tullsatser, som sedan år 1888 varit gällande, visat
sig fullkomligt vanmäktiga att skydda jordbrukets förmenta intressen
och endast verkat såsom, en tyngande finanstull på de mindre bemedlades
lefnadskostnader, lider det dock ej tvifvel, att man skulle kunna
med en tullsats af tillräcklig storlek nå det mål, hvartill våra skyddsvänner
sträfva, nemligen att förse de norrländske arbetarne med inhemskt
fläsk af lika stor fetthalt som hos det af dem, på grund af erfarenhet
om dess lämplighet, eftersökta amerikanska fläsket, men hvilket

() Från och med deu 1 Juli 20 öre, förut fritt.

'') Från och med den 21 Juni nedsatt till 10 öre.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2. 7

mål naturligen ej kan vinnas utan en oskälig förhöjning i priset å
denna förnödenhet, som vi äro öfvertygade att Riksdagen icke vill taga
på sitt ansvar.

Ehuru vi helst skulle önskat, att denna skattebörda genom väckt
motion om tullens borttagande kunnat helt och hållet aflyftas under de
nuvarande rikliga statsinkomsterna, hafva vi måst inskränka oss att
inom utskottet yrka, hvilket vi fortfarande vidhålla:

l:o) att tullen å fläsk, andra slag, måtte nedsättas
från sitt nuvarande belopp, 20 öre, till 10 öre för
kilogram; och

2:o) att, under förutsättning af bifall till hvad vi
under punkten l:o) hemstält, Riksdagen ville för sin
del besluta, att tullnedsättningen må tillämpas, så snart
sådant i grundlagsenlig ordning kan ega rum.»

dels af herr Fredhohn, som yttrat:

»Då vid valen af ledamöter till Riksdagens Andra Kammare sistlidne
höst inom vidt skilda tullpolitiska läger den meningen, att man
för den närmaste framtiden skulle fasthålla vid status quo i tullfrågan,
syntes hafva vunnit stor utbredning, vågade jag med anledning deraf
inom utskottet uttala den förhoppning, att samma mening skulle vid
behandlingen af alla så kallade stridstullar såsom läder-, tackjern- och
fläsktullen af utskottets flertal omfattas. Men då det visade sig att
denna min uttalade förhoppning icke mottogs med sympati, åtminstone
icke med en så beskaffad, att den inom utskottet skulle hafva kunnat
göra förhoppningen till verklighet, så finner jag mig deraf föranlåten,
att, med åberopande af motiveringen i den reservation, som jag fogade
till bevillningsutskottets betänkande n:o 13 vid sistlidne riksdag, reservera
mig mot utskottets nu fattade beslut att bibehålla tullen å fläsk
oförändrad.»

dels ock, vid punkten 3:o)

af herr Caval Ii, som ansett, att utskottets hemställan i nämnda
punkt bort affattas sålunda: »att herr Diihlbergs yrkande angående tiden
för tillämpningen af den utaf honom föreslagna tullsatsen å fläsk,
andra slag, icke måtte af Riksdagen bifallas» ;

af herrar Stephens och af Buffa, hvilka instämt i herr Cavallis
yttrande;

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 2.

samt af herr Philipson, som ansett, att då någon ändring i gällande
tullsats för artikeln fläsk, andra slag, icke blifvit af utskottet tillstyrkt,
utskottet icke bort afgifva något yttrande i anledning af herr
Dahlbergs yrkande angående tiden för den af honom föreslagna tullsatsens
tillämpning.

2:o) i fråga om tullen å potatis:

dels af herrar friherre von Schwerin och Göransson;

dels ock af herrar Odlander, G. Jansson, Lundström, S. M. Olsson,
Elis Nilson och Ola Persson, hvilka anfört:

»Vid det förhållande att, enligt hvad af statistiken inhemtas, införseln
af potatis under femårsperioden 1891 — 1895 utgjort i medeltal
3,448,995 kilogram, då deremot den årliga medelskörden under samma
tidsperiod uppgått till icke mindre än 18,244,646 hektoliter — motsvarande,
om en kektoliter antages väga 62 kg., 1,131,168,052 kg. —
och importen således utgör endast ''Isis-del af landets produktion, torde
berörda införsel alldeles uppenbart ej kunna anses hafva nämnvärdt inverkat
på priset å den inhemska varan.

Större delen af den importerade potatisen består af så kallad
tidig potatis, hvaraf införseln, i betraktande af det höga priset, icke
torde i väsentlig mån förhindras genom åsättande af den föreslagna
tullsatsen. Återstoden utgöres till stor del af potatis, afsedd att användas
till utsäde; och det synes oss lika uppenbart icke vara en, från
jordbrukets intresse sedt, välbetänkt åtgärd att genom åsättande af tull
''åstadkomma eu förhöjning af priset å sådan vara, helst tillgång på utsäde
af god och pålitlig beskaffenhet — om än taget från utländsk
ort — är af största betydelse för ett rationelt bedrifvande af potatisodlingen,
men härjemte bör på intet vis förbises den skadliga verkan,
en tull å denna vara skulle vid en möjligen felslagen potatisskörd inom landet
utöfva, i det att den i sådan händelse otvifvelaktigt skulle ej obetydligt
stegra priset å detta för den fattigare delen af befolkningen så nödvändiga
lifsmedel.

Såsom finanstull betraktad, i hvilket afseende den så kallade tidiga
potatisen, såsom varande mera en öfverflödsvara, måhända skulle kunna
anses utgöra ett lämpligt beskattangsföremål, synes dock ifrågasatta
tull, som med beräkning af förutnämnda införselqvantitet och tullsats
skulle tillföra statskassan eu årlig inkomst af allenast något öfver 17,000

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2. 9

kronor, vara af så underordnad betydelse, att man, gent emot de påvisade
olägenheterna, ian och bör afstå från densamma.

Då inom utskottet äfven från den skyddsvänliga sidan dels med
styrka betonats de olägenheter för jordbruksnäringen, hvarom vi här
förut erinrat, och dels med lika styrka framhållits, att åsättande af en
tull, af sådan innebörd som ifrågavarande, endast kan vara egnad att
väcka berättigad ovilja mot det ekonomiska system, hvari motionären
med sitt förslag velat fylla en förment orättvis lucka, så föreställa vi
oss, att Riksdagen skall fortfarande vilja häfda den ståndpunkt rörande
ifrågavarande tull, som Riksdagen under senare åren intagit.

På grund af ofvanstående hafva vi inom utskottet påyrkat och
som vi fortfarande göra:

l:o) att gällande tullfrihet för artikeln potatis, äfven
krossad eller rifven, måtte bibehållas; samt

2:o) att herr J. Nilssons yrkande angående tiden
för tillämpningen af den af honom föreslagna tullsatsen
således måtte anses hafva förfallit.»

Härjemte har herr Fredholm begärt få antecknadt, att han icke
deltagit i utskottets beslut angående tull å potatis.

Bih. till Biksd. Prof. 1897. 5 Sami. 1 Afd. 2 Häft.