Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27
Betänkande 1897:Bevu27
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
1
N:o 27.
>'' '' ■'' .t.: •>.••• i ■ • ; ■: I '' ■ . tir ‘.1
Ank. till Riksd. kansli den 13 maj 1897, kl. 10 f. m.
Betänkande, i anledning af Kong!. Maj ds proposition rörande deklaration
med Frankrike angående ordnande af de Förenade
Bikenas traktatförhållanden med regentskapet Tunis.
I Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna proposition n:o 68 anföres
följande:
»I slutet af nästlidet år framstälde franska regeringen förslag om
ordnande, genom en ny öfverenskommelse, af de Förenade Rikenas traktatförhållanden
med regentskapet Tunis, hvilken öfverenskommelse var afsedd
att för Sveriges del träda i stället för den hittills bestående under den 23
december 1736 med dåvarande republiken Tunis ingångna freds- och handelstraktaten.
Underhandlingarna härom hafva nu ledt till undertecknandet den
5 innevarande maj af en deklaration, hvarigenom bestämts, att samtliga
mellan de Förenade Rikena och Frankrike bestående traktater och överenskommelser
utsträckas att gälla äfven Tunis.»
Med öfverlemnande af denna deklaration äskar nu Kongl. Maj:t Riksdagens
godkännande af densamma; varande deklarationen så lydande:
»Deklaration.
I ändamål att ordna förbindelserna mellan Frankrike och de förenade
konungarikena Sverige och Norge i Tunis äfvensom att närmare bestämma
de Sverige och Norge tillkommande traktatenliga rättigheter i regentskapet,
Bill. till liiksd. Prof. IS97. 5 Samt. 1 Afd. 27 Höft. (N.o 27.)
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
hafva undertecknade, behörigen bemyndigade af sina regeringar, öfverenskommit
att afgifva följande förklaring:
De mellan Frankrike och de förenade konungarikena Sverige och
Norge gällande traktater och fördrag af hvilket som helst innehåll skola
utsträckas att jemväl omfatta Tunis.
De förenade konungarikena Sverige och Norge afstå från att för sina
konsuler, sina undersåtar och deras etablissementer i Tunis göra anspråk på
andra rättigheter och förmåner än sådana, som tillkomma dem i Frankrike.
Det har dessutom öfverenskominits, att behandlingen som den mest
gynnade nation i Tunis icke omfattar den Frankrike tillkommande behandling.
Denna deklaration skall underställas nationalrepresentationernas i Sverige
och Norge godkännande; den skall ratificeras och ratifikationerna skola
utvexlas så snart som möjligt.
Som skedde i Paris i 2 exemplar den 5 maj 1897.
Af den kongl. propositionen jemväl bilagdt utdrag af protokoll öfver
utrikesdepartementsärenden den 4 innevarande maj inhemtas, att herr ministern
för utrikes ärendena, efter att hafva redogjort för hurusom Kongl.
Maj:ts minister i Paris samt cheferna för finans- och civildepartementen
äfvensom norska departementet för det inre i afgifna utlåtanden sammanstämmande
tillstyrkt, att det från fransk sida framstälda förslag till deklaration
antoges, uti ärendet anfört:
»Det från fransk sida framstälda förslaget till öfverenskommelse för
att ordna de Förenade Rikenas traktatförhållanden med det numera faktiskt
under Frankrikes öfverherrskap lydande regentskapet Tunis har sålunda
blifvit tillstyrkt af vederbörande myndigheter i såväl Sverige som Norge.
För min del kan jag icke heller annat än tillråda dess antagande. Liknande
aftal — några af fullkomligt enahanda ordalydelse — hafva redan
af Frankrike slutits med ett flertal af Europas stater, och genom detsamma
tillförsäkras de Förenade Rikenas undersåtar i Tunis i hvarje hänseende
obetingadt samma behandling, som derstädes åtnjutes af den mest gynnade
nations undersåtar. Mera kunna vi ej begära och ej heller tänka på
att uppnå.
(undert.) Due.
L. S.
(undert.) Hanotaux.
L. S.»
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
3
Till det ursprungligen föreliggande förslaget till deklarationens text
har ansetts nödigt att foga ett förbehåll om aftalets godkännande af nationalrepresentationerna
i Sverige och Norge, äfvensom, till följd deraf, en bestämmelse
om dess efterföljande ratifikation, och har jag förvissat mig om
franska regeringens samtycke till ett dylikt tillägg.
Någon viss tid finnes ej uttryckligen angifven för aftalets ikraftträdande,
men deraf följer, att detta sker omedelbart efter ratifikationernas
utvexlande.»
Mot det i den kongl. propositionen framstälda förslag har utskottet
icke något att erinra; och får utskottet derför hemställa,
att Riksdagen ville för sin del godkänna ifrågavarande
med Frankrike afslutade deklaration.
Stockholm den 12 maj 1897.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. C AV ALLT.