Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22 (Betänkande 1894:Bevu22 bevu)

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

N:o 22.

Auk. till ltiksd. kansli den 27 april 1894, kl. 4 e. m.

Betänkande, angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

I särskilda inom Första Kammaren väckta och till bevillningsutskottet
hänvisade motioner, n:is 8 och 9, föreslå herrar Liss Olof Larsson och TF.
Wallin, den förre, »att Riksdagen ville för sin del besluta en förhöjning af
bränvinstillverkningsskatten från nuvarande 50 öre till 60 öre per liter samt
att tullen vid införsel af spritdrycker ökades i samma proportion», och den
senare, »att Riksdagen måtte höja tillverkningsskatten å bränvin med 15
öre per liter».

Herr Larsson anför till stöd för sitt förslag, att då Kongl. Maj:t,
såsom af den till nu församlade Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets
tillstånd och behof inhemtades, hade för afsigt att låta anstå öfver
nästa statsregleringsperiod med framläggande af förslag till införande af
maltdrycksbeskattning, och då enskild motionär, äfven om han i likhet med
motionären ansåge maltdrycksbeskattningen böra snarast möjligt införas,
svårligen kunde åstadkomma den utredning, som erfordrades vid ett förslag
om sådan beskattning, syntes det motionären, att man för anskaffande
af de ökade statsinkomster, som vore af nöden för åvägabringande af jemvigt
i budgeten, lämpligast, borde anlita en förhöjd bränvinsskatt och en
derefter lämpad förhöjd tull å spritvaror, som till riket införas. Denna
skatt drabbade icke någon nödvändighetsvara, utan vore en fullkomligt frivillig
skatt för alla dem, hvilka den ytterst träffade, på samma gång eu
sådan skatt gagnade i sedligt och socialt hänseende.

Bih. till Riksd. Prot. 1894. 5 Sami. 1 Afd. 22 Höft. (N:o 22).

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

»Med nuvarande tillverkningsskatt, 50 öre pr liter, har» — fortsätter
motionären — »i statsverkspropositionen till denna Riksdag bränvinstillverkningsskatten
beräknats till 14,000,000 kronor. Om ökningen af denna
med 10 öre pr liter icke skulle hafva den lyckliga påföljd, som jag önskar
och jemväl åsyftar — ökad nykterhet — så kommer ökningen af skatten
med 10 öre pr liter att tillföra statsverket en ökad och välbehöflig inkomst
af icke mindre än 2,800,000 kronor, oberäknadt den ökade tullinkomsten.

Skulle deremot statsinkomsten icke komma att ökas, oaktadt skatteförhöjningen,
så hvad hade då vunnits genom densamma? Jo, att bränvinsförbrukningen
minskats med 4 å 5 millioner liter pr år, och detta är
väl ett mål, synes mig, värdt att eftersträfva.»

Herr Wallin åter anser, att man, innan man pålägger maltdryckstillverkningen
skatt, bör ur en förhöjd bränvinstillverkningsafgift hemta
erforderliga skattebidrag. Maltdryckernas fördyrande kunde, enligt erfarenhet
från andra länder, öka förbrukningen af bränvin. Om maltdryckstillverkningen
skulle beskattas, måste dessutom en ny kontroll derför upprättas,
säkerligen mycket dyrare än den, som nu funnes för bränvinsskatten,
hvilken dock kostade cirka 3,050,000 kronor årligen. Härtill komme svårigheten
att kunna från beskattningen fritaga det för arbetaren nödvändiga
svagdricka^

Angående förhållanden, som i afseende å bränvinstillverkningsafgiften
torde vara att beakta, anhåller motionären derefter att få fästa uppmärksamheten
på följande, nemligen:

»att bränvinstillverkningen för de tio åren 1883—1892 har i rundt
medeltal utgjort 33,780,000 liter årligen, hvarifrån afgår denaturerade cirka
1,130,000 liter, så att det skattepligtiga bränvinet af 50 % alkoholhalt utgjorde
32,650,000 liter;

att år 1892 voro utskänkningsbolagens inköps- och försäljningsmedelpris
pr liter i t. ex. Stockholm och de 5 egentligen bränvinstillverkande
länen som följer:

	Inköpspris.	Försäljningspris.
Stockholm ..................	....... öre 81,8............	............ öre 148,4
Östergötland...............		............ » 116,9
Blekinge.......................	........ » 79,7............	............ » 131,1
Kristianstads län........	....... » 77,9............	............ » 103,5
Malmöhus » .	....... d 79,1 ........	» 104,4
Skaraborgs » .........	....... » 77,4............	............ » 105,2,

som gör ett medelpris för dessa 6 orter af öre 79,4 och öre 118,3
och sålunda en försäljningsvinst af 38,9 öre pr liter, och

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

att den årliga vinsten af bränvinsförsäljningen vore i rundt tal cirka
13 millioner kronor för en tillverkning af cirka 333/4 millioner liter,
hvaraf staten erhållit endast en mindre del.

Dessa siffror och beräkningar kunna ju af flera skäl icke vara exakta,
men lemna dock ledning för omdömet och visa,'' att bränvinet kan och bör
ytterligare beskattas, äfven om denna beskattning skulle något minska nuvarande
stora försälj ningsvinst.

Då de indirekta skatterna äro mindre känbara än de direkta och
i synnerhet bättre än extra bevillning, och då tillverkningsskatten å bränvin
bör kunna höjas t. ex. med 15 öre, eller från 50 till 65 öre pr liter,
hvarigenom statsverket finge en ökad årlig inkomst af nära 5 millioner
kronor, hoppas jag goda skäl förefinnas för höjande af denna skatt.»

Såsom af sistbemälde motionär erinrats, har erfarenheten från andra
länder visat, att beskattning å maltdrycker medfört ökad förbrukning af
spirituösa drycker. För undvikande af en dylik menlig påföljd af maltdrycksbeskattningen
gäller det alltså att tillse, i hvad mån en sådan beskattning
påkallar förhöjning i bränvinstillverkningsafgiften; och då, på
sätt af statsverkspropositionen inhemtas, förslag till maltdrycksbeskattning
redan föreligger utarbetadt, ehuru detsamma af i propositionen angifvet
skäl icke vid innevarande riksdag framlagts, anser utskottet, att med frågan
om bränvinstillverkningsafgiftens höjning skäligen bör anstå, för att densamma
må komma under ompröfning i samband med frågan om åsättande
af skatt å maltdryckstillverkningen.

För åvägabringande af erforderlig jemvigt i budgeten har utskottet
funnit sig i stället böra förorda en annan utväg, i det att utskottet i särskildt,
denna dag afgifvet betänkande angående vissa ännu oafgjorda frågor -rörande tullbevillningen föreslagit höjning af tullen å kaffe och kaffesurrogat.

Utskottet, som i berörda betänkande afgifvit yttrande öfver herr
Larssons förevarande motion, i hvad den afser tullen å spritdrycker, får,
på grund af hvad här ofvan anförts, hemställa:

l:o) att herr Larssons ifrågavarande motion, i hvad
den afser tillverkningsafgiften för bränvin, icke måtte
bifallas; samt

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

2:o) att icke heller herr Wallins förevarande motion
måtte vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 27 april 1894.

: i- i '' •'' \ '' '' [! ■. ! - f f 1 * ''• t - * ■. ■* r • | j '' 5 i •{1

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAYALLI.

Reservation

af herr Jansson i Krakerud, hvilken yrkat bifall till herr Larssons
motion.

Stockholm 1894. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.