Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20 (Betänkande 1892:Bevu20 bevu)

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

17'' t

N:o 20.

Ank. till Riksd. kansli den 16 maj 1892, kl. 11 f. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om införande af en progressiv
värnskatt.

i!i '' 1. ! C. ■ ■».,((: fl/ : . .j .. , . ,

Till bevillningsutskottet har blifvit hänvisad eu utaf herrar G. Jansson
i Krakernd och A. Åström inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 153,
om införande af en progressiv värnskatt, uti hvilken motions syfte fem andre
ledamöter af kammaren instämt; och får utskottet öfver motionen härmed
afgifva betänkande.

Efter erinran, hurusom vid förra årets riksdag motionärerne af skäl,
Indika ännu qvarstode oförändrade och till och med vunnit i styrka genom
de ökade kraf i och för stärkandet af vårt försvar, h vilka af Kongl. Maj:t
vid innevarande års riksdag blifvit framstälda, väckt förslag om införande
af en särskild bevillning under namn af värnskatt till betäckande af nödiga
utgifter för försvaret, men hurusom bevillningsutskottet af anledning, som numera,
enligt motionärernes åsigt, skulle, sedan det visat sig att för uppgörande
af 1893 års statsreglering Kongl. Maj: t behof! taga i anspråk föregående
års besparingar till icke oansenliga belopp samt i perspektiv stält
införande af ytterligare konsumtionsskatter, till väsentlig del bortfallit, hemstält,
det förslagen »för det dåvarande» icke måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda, — hafva motionärerne anfört, att, då den större inkomsten,
oafsedt dess större förmåga att bära en större skattebörda, ur ekonomisk
synpunkt äfven skulle hafva ett större intresse af försvaret, de utgifter, som
erfordrades för detsammas stärkande, borde, enligt motionärernes åsigt, drabba
inkomsten, i den mån densamma ökades, och att sålunda dessa ökade utgifter
borde betäckas af en progressiv skatt. Den progression, motionärerne tänkt
Bih. till liiksd. Idol. Ib92. 5 Sami. 1 Afd. 17 Höft. (N:o 20.) 1

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

sig såsom möjlig och lämplig, skulle bestå deri, att vid beräknandet af denna
skatt, som för öfrigt skulle utgå efter allmänna bevillningens principer, bevillningsbeloppet
höjdes med en tiondedels procent, för hvarje åsatt bevillningskrona,
hvilken böjning skulle inträda der de nu gällande bevillningsafdragen
upphörde, eller vid åsätta 20 kronors bevillning.

Progressionen finge då följande utseende: den, som uppskattades till
och påfördes bevillning

för 20 kr., utgjorde
» BO » »

» 40 » »

» 50 » »

» 100 » »

» 200 » »

» 500 » »

» 1000 » »

värnskatt såsom för

bevillning

20,40

30,90

41,oo

52,50

110.00

240.00

750.00
2000, oo

kr.

0. S. V.

Då motionärerne emellertid med detta sitt förslag icke ville rubba de
förhållanden, som för närvarande bestode i fråga om utgörande af hittills
utgående skatter för militära ändamål, och då 1891 års statsreglering för
fjerde och femte luifvudtitlarne, hvilken slutade på en summa af 30,005,300
kronor, antagligen torde få anses för hvad statskassan under vanliga förhållanden
och utan tillgripande af nya inkomstkällor kunde till utgifterna
under dessa hufvudtitlar lemna, hade motionärerne tänkt, att allenast den
summa, som utöfver dessa trettio millioner kunde blifva erforderlig, borde på
ofvannämnde sätt såsom progressiv värnskatt utgå,

Motionärerne föreslogo sålunda:

att Riksdagen måtte besluta införande af en progressiv värnskatt att
betäcka de utgifter, hvarmed fjerde och femte hufvudtitlar ne öfverstiga trettio
millioner kronor;

att denna värnskatt utgöres i likhet med hvad nu är stadgadt för den
allmänna bevillningen;

att dervid bevillning sbeloppet, hvarefter skatten skall beräknas, så snart
det uppgår till 20 krono)'', ökas med en tiondedels procent för hvarje bevillning
skröna; samt

att vid inkomst af fast egendom samma förhöjning efter derå åsatt bevillning
beräknas.

Förslag om införande af eu särskild bevillning under namn af värnskatt
hafva, såsom ofvan antydts, till Riksdagen framkommit sistlidet år, då,

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

Utom herrar Jansson och Åström, jemväl en annan motionär inom Andra
Kammaren, herr G. Ericsson från Stockholm, gjorde hemställan i sådant
hänseende.

Herr Jansson föreslog då:

»att — till fyllande af följande i Kongl. Maj:ts proposition angående
statsverkets tillstånd och behof upptagna anslagsfordringar, nemligen:

samtliga förhöjningar i de ordinarie anslagen under 4:de hufvudtiteln, utgörande
tillsammans ................................. Kr. 254,000: —

den äskade anslagsförhöjningen af 5:t.e lmf vudtitelns

ordinarie anslag.................. » 54,500: — 308,500: —,

samtliga extra anslag under 4:de hufvnd titeln,

uppgående till ........................... » 2,343,800: —

samtliga extra anslag under 5:te hufvudtiteln
......................................................... » 2,500,360: — 4,844,160: —,

tillhopa Kr. 5,152,660: —,

eller det belopp, som Riksdagen, efter pröfning af hit hörande anslagsbehof
kan komma att bevilja, hvilket belopp då måste anses representera de angelägnaste
behofven i pell för försvarets stärkande — Riksdagen måtte åtaga
sig en särskild bevillning under namn af värnskatt, att i lämplig proportion
utgå af en hvar, som enligt gällande bevillningsförordning är skyldig att till
staten erlägga bevillning af fast egendom samt af inkomst; och att Riksdagen
deremot ville medgifva den nedsättning i andra skattebördor eller bevillningar,
som af ett dylikt åtagande bör kunna blifva en följd, vare sig att denna
nedsättning kan ega rum i direkta eller indirekta skatter.»

Herr Ericsson åter föreslog: »att, för den händelse Kongl. Maj:ts propositioner
om utsträckning af värnpligten, afskrifning af grundskatterna in. m.
fullständigt eller till någon del varda af Riksdagen antagna, Riksdagen måtte
besluta införandet af en värnskatt, att utgå enligt följande grunder:

l:o. Skyldig att utgöra värnskatt är en hvar, som enligt gällande
bevillningsförordning erlägger skatt för mer än 4,000 kronors inkomst af
fast egendom, kapital eller arbete;

2:o. Inkomst af fast egendom skall så beräknas, att den bevillning,
som sagda egendom, enligt gällande bevillningsförordning, är skyldig att i
bevillning till staten erlägga, uppgår till en procent af samma inkomst;

3:o. Värnskatten utgår med 1 för 100 å den del af inkomst, som
öfverstiger 4,000 kronor, 2 för 100 å inkomstöfverskott utöfver 8,000 kronor,
3 för 100 å öfverskott utöfver 16,000 kronor, 4 för 100 å öfverskott
Utöfver 32,000 kronor och så vidare efter samma beräkningsgrund, så att

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

värnskatten vid hvarje fördubbling af den lägsta inkomst, för hvilken den
utgår, höjes med 1 för 100.»

Herr Aströms förslag slutligen, som närmast öfverensstämde med förevarande,
var af följande innehåll:

»att, i händelse utgifterna under fjerde och femte hufvudtitlarna komma
att uppgå till öfver trettio millioner kronor, Riksdagen matte besluta införandet
af eu värnskatt;

att denna värnskatt utgöres i likhet med hvad nu är stadgadt för den
allmänna bevillningen;

att dervid bevitlningsbeloppet, sä snart det uppgår till 2,000 kronor,
ökas med eu procent för hvarje 500 kronor af dess hela belopp;

att vid inkomst af fäst egendom samma förhöjning efter dess bevillning
beräknas.»

Uti sitt betänkande i anledning af dessa förslag yttrade bevillningsutskottet
följande:

»Då af Kong!. Maj:t väckt fråga angående ändringar i värnpligtslagen
m. in. numera efter de af kainrarne fattade beslut förfallit, förefinnes icke
längre den af herr Ericsson angifna förutsättningen för bifall till det af
honom framlagda förslag. Redan utgående skatter måste nu anses fullt tillräckliga
för fyllande af statsverkets behof, och någon anledning att för
täckande af de utaf de tvenne andra motionärerne omförmälda utgifter tillgripa
den föreslagna skatteformen torde derför ej föreligga.

De af motionärerna angifna synpunkter hafva dock förekommit utskottet
mycket beaktansvärda. Befogenheten af en skatteform, som alldeles särskild!
tager hänsyn till skatteförmågan, torde minst kunna bestridas, då det gäller
skatter för täckande af utgifter i och för försvaret. De, Indika ega mera
att försvara, torde ock böra underkasta sig större uppoffringar för försvaret,
än de mindre bemedlade. Anlitandet af denna skatteform skulle derför
säkerligen i icke ringa mån öka ntsigterna till en snar och lycklig lösning
af försvarsfrågan. Dessutom får ej förbises, att hvarje betydande utvidgning
af försvaret antagligen alltjemt hos oss kommer att göras beroende af och
sammanhängande med en afskrifning af våra grundskatter; och det synes dä
billigt och för ett väl afvägdt skattesystem erforderligt, att dessa skatter
ej uteslutande kompenseras med konsumtionsskatter, utan åtminstone i någon
män ersättas med förmögenhetsskatter. Framläggandet af ett nytt förslag
om ordnandet af vårt försvar torde således böra föregås af eu noggrann
pröfning, om och i hvilken form eu sådan beskattning, som af motionärerne
föreslagits, bör ifrågakomma. En sådan pröfning har utskottet i år ej haft
anledning att företaga; och då med visshet förutsättas kan, att Kong! Maj:t
jemväl utan särskild begäran af Riksdagen tager möjligheten och lämplig -

Bevillningsutskottels Betänkande N:o 20.

heten åt en sådan skatt under ompröfning, hemställer utskottet, att förevarande
motioner icke för närvarande må till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.»

Förhållandena, under hvilka Riksdagen går att pröfva föreliggande
motion, äro väsentligen enahanda med de, hvarunder sistlidet års Riksdag
till pröfning förehade ofvanberörda förslag till införande af en progressiv
värnskatt. Det kan sålunda, enligt utskottets åsigt, ej heller nu vara lämpligt,
att Riksdagen till hufvudsakligt afgörande företager frågan om progressiv
värnskatt, hvilken fråga, såsom af utskottet sistlidet år framhölls, torde
böra föregås af en noggrann pröfning om, och i så fall under hvilken form,
den föreslagna beskattningen bör ifrågakomma, en pröfning, som utskottet
med den knappt tillmätta tid, som för motionens behandling stått utskottet
till buds, ej sett sig i stånd att verkställa. Men då antagas kan, att, för den
händelse Riksdagen bifaller utskottets, med anledning af andra inom Riksdagen
väckta förslag, gjorda hemställan om aflåtande af skrifvelse till Kongl.
Maj:t med begäran om utredning och framläggande för Riksdagen af förslag
till förändringar i vårt beskattningssystem, som för ordnandet af vårt
försvar eller för annat statsändamål kunna påkallas, Kongl. Maj:t icke underlåter
att jemväl taga i öfvervägande frågan om en sådan skatteform, som
den af motionärerna nu ifrågasatta, anser sig utskottet böra hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 maj 1892.

På utskottets vägnar:

F. BARNEKOW.

Reservationer

af herrar Cavulli och Philipson emot motiveringen i utskottets betänkande.

Bih. till Biksd. Prat. 1892. 5 Sami. 1 Afd. 17 Uä/l.

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

Herrar af Burén och S. M Olsson i Sörnäs hafva härjemte anhållit
att få anteckna^, det de icke deltagit i behandlingen inom utskottet af
förevarande motion.

iiiirg/stlJio				} liJ ‘	V i i
WYtrhVu e\	* ‘ i i 1 * i i < * < '' l •	bill* f .‘fi i/M*{ . i > i i i r:	len-, tf ..ji!:*•!>''		ii "i..	ni
\|V~»T£u	■V i ; fj ''>* till*"!	>*,ni Hit •-ai-.-.-ibt nlruVtv	harf'' f- ''jfibib fu!	ist:	1	i»
pff iil in liv	un Tiibd i	fj-M!;J JgiBi:	.t.hnllb,-''. itJiA it*		\U*Å>)YU
M^ojq in*	Itcgivfl -!Tg	;;•■ jifj ohiir.iifjfji t''isil>»fi*		''•ylfi	i UK t	-.i!-
;i''!O i . -diöl!	(< liv t! HJ !‘.''H	1 ;^iv j‘.) ? It1 si< ? i i !lllKi>^	.hijlill / ii	jo/,
it !wl fl‘J it It	v,i -(■•imtj i In	; i bil !i''"	iUUVi^Oif ti t U;		''/in i iiii
■Io	to;: .Of, i (it; .-Of	*10 .oifHctiiänai''-it? ton		r^. j ■	o i j i	it
. f	t;!-, oitilbiua	. t ... r. i . - -i l i ’ rju i* J.l inf.»''?	til tbmmi f-}Ui		n«.i;> j}''»	i* t
•ii. filt It),	,n r>?r ^ b ^ ; ; i * t	.i t.i- ne!/ .j-.-J >t/ ■)	e finna-, s -it? liv			i
vi''/i .iltoift	ivtjbnr. in y	.t V*	i ''.''iHnnj if.-gklv	-i i H		;o
''Mio Vi in i.	aafriVliiife in	olif tf; tillin of" iiällfii-iavi	•''■!• "''t.i; ,''gi»l^''tni		>p,y fi‘>^
ti) le ;f-)V	»f^/ii/I t>t	liiifUätgtil ifeit ill. ■giHiili	vulf iiii'' HB-Jk&iv	'' J	ii i i H»

''t., i fj< i..l ;ff<» .Hfi!-ti!*.'' .

iIifrf •.»/{•:! i:; ;,l/ >/ ! MW!''/* i/OIlfihHK'' II.i

K i i fl! - fl! fn i jr!'')d ‘2''f t >''*!*. :V.

V/l ./i l / H /■ M

i «rn i . ■

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1892