Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1
Betänkande 1890:Bevu1
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
1
Nto 1.
Ant. till Riksd. kansli den 18 febr. 1890, kl. 6 e. m.
Betänkande, i anledning af väckta motioner om uppsägande af
Sveriges med utländska magter ingångna handels- och
sjöfartsfördrag samt om tulltaxans förändrade uppställning.
Af till utskottet remitterade motioner beröra den af friherre
Klinckowström inom Första Kammaren afgifna motionen n:o 1 samt de
hos Andra Kammaren väckta motionerna n:o 108 af herr J. Eliasson
och n:o 181 af herr A. Bexell frågan om uppsägning af gällande handelsoch
sjöfartsfördrag med främmande magter samt den dermed sammanhängande
frågan om införandet af differentialtullar.
Friherre Klinckowström föreslår nemligen, bland annat, hvarom utskottet
framdeles kommer att afgifva betänkande, i punkt l:o af sin
motion:
l*o att Riksdagen ville för sin del besluta den förändring i vår
nu gällande tulltaxas uppställning, att densamma hädanefter kotnme att
bestå dels af en generel tulltaxa, innehållande alla importartiklar, som nu
deri förekomma, och att deri införas de förändrade införselsafgifter, hvilka
Riksdagen anser sig å dessa artiklar böra bestämma; och dels en speciel
tulltaxa, upptagande endast de artiklar, jemte dem åsätta införselsafgifter,
hvilka till följd af de mellan Sverige och några främmande
magter afslutade tariffhandelstraktater äro bestämda och hvilka införsels
Bih.
till Ritsa. Prof. 18.90. .5 Samt. 1 Afd. 1 Raft.
1
2
Bevillningsutskottets Betänkande JSf:o 1.
afgifter icke kunna ensidigt af Sverige förändras, så länge nyssnämnda
traktater äro gällande. Dessa nya tulltaxor torde böra förklaras lända
till efterrättelse snarast möjligt efter det att de i efterföljande 3:e punkt
nämnda traktater, till följd af vederbörligen skedd uppsägning, upphört
att vara gällande;
samt i punkterna 3:o och 4:o:
3:o att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att alla de handelsfördrag äfvensom kombinerade handels- och sjöfartsfördrag
eller traktater, som svenska regeringen med främmande stater
afslutat och hvilka ännu äro gällande — undantagande de med Frankrike,
Spanien och Portugal senast afslutade tariffhandelstraktater och
hvilka senares tulltaxebestämmelser ensamt böra införas i den uti motionens
l:a punkt föreslagna speciella tulltaxan — måtte samtidigt, och så
snart detta lämpligen ske kan, å Sveriges sida uppsägas;
4:o att Riksdagen ville för sin del besluta, att de med Frankrike
och Spanien senast afslutade eller förnyade tariffhandelstraktater, hvilka
samtliga tidigast upphöra att vara gällande den 1 februari 1892, äfvensom
den med Portugal år 1885 afslutade tariffhandelstraktat, som tidigast
upphör att vara gällande år 1895, måtte så tidigt uppsägas, att de efter
omnämnda tider icke må vara gällande.
Herr Elicisson hemställer:
a) att Riksdagen ville för sin del besluta uppsägning af nu gällande
handels- och sjöfartstraktater med Frankrike af den 30 december 1881
och med Spanien af den 18 januari 1887; samt
b) att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, det Kongl.
Maj:t måtte vidtaga sådana åtgärder, att traktaterna upphöra att vara
gällande den 1 februari 1892.
Herr Bexell åter anhåller:
att Riksdagen ville besluta, att ofördröjligen uppsäga de mellan
Sverige och tyska stater nu gällande handels- och sjöfartsfördrag.
Innan utskottet öfvergår till granskning af de skäl, som af de särskilda
motionärerna åberopats till stöd för ifrågavarande yrkanden, tilllåter
sig utskottet att lemna en kort öfversigt öfver de förenade rikenas
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 3
med främmande magter afslutade, i kraft varande handels- och sjöfartsfördrag.
Dessa fördrag äro:
handels- och sjöfartstraktat med Turkiet af den 10 januari 1737;
handels- och sjöfartstraktat med Storbritannien af 18 mars 1826;
handels- och sjöfartstraktat med Danmark af den 2 november 1826;
handels- och sjöfartstraktat med Preussen af den 14 mars 1827;
vänskaps- och handelstraktat med Nordamerikas förenade stater af
den 4 juli 1827;
handels- och sjöfartstraktat med Hannover af den 16 mars 1837;
handels-, sjöfarts- och vänskapstraktat med Ryssland af den 8 maj
1838;
handels- och sjöfartstraktat med Bremen af den 1 maj 1841;
handels- och sjöfartstraktat med Hamburg af den 1 maj 1841;
deklaration till reglerande af handels- och sjöfartsförhållandena med
Oldenburg den 1 april 1843;
handels- och sjöfartstraktat med Mecklenburg-Schwerin af den 10
oktober 1846;
freds-, vänskaps- och handelstraktat med Kina af den 20 mars 1847;
handels- och sjöfartstraktat med Nederländerna af den 25 september
1847;
vänskaps-, handels- och sjöfartstraktat med Hawai af den 1 juli
1852;
handels- och sjöfartstraktat med Liibeck af den 14 september 1852;
handels- och sjöfartstraktat med Grekland af den 27 oktober 1852;
vänskaps- och handelstraktat med Persien af den 17 november 1857;
handels- och sjöfartsfördrag med Italien af den 14 juni 1862;
handels- och sjöfartsfördrag med Belgien af den 26 juni 1863;
vänskaps-, handels- och sjöfartsfördrag med Liberia af den 1 september
1863;
vänskaps-, handels- och sjöfartsfördrag med Slam af den 18 maj
1868;
vänskaps-, handels- och sjöfartsfördrag med Japan af den 11 november
1868;
handels- och sjöfartstraktat med Österrike-Unqern af den 3 november
1873;
handels- och sjöfartstraktater med Frankrike af den 30 december
1881;
handels- och sjöfartstraktater med Spanien af den 15 mars 1883,
den förstnämnda förnyad den 18 januari 1887;
4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
handels- och sjöfartstraktat med Portugal af den 10 april 1885 -
vänskaps-, handels- och sjöfartsfördrag med Argentinska republiken
af den 17 juli 1885, ännu ej ratificeradt från Argentinska republikens
sida; samt
vänskaps-, handels- och sjöfartstraktat med Mexiko af den 15 december
1885.
Tiden för dessa traktaters giltighet är i allmänhet så bestämd, att
desamma upphöra att vara gällande ett år efter det uppsägning skett.
Härifrån finnas dock följande undantag. För traktaten med Hawai utgör
uppsägningstiden 18 månader. Traktaterna med Frankrike och
Spanien gälla intill den 1 februari 1892 med bestämmelse att, derest
icke någondera parten 12 månader före utgången af denna tidrymd
tillkännagifvit sin afsigt att låta traktaten till kraft och verkan upphöra,
den skall lända till efterrättelse, intill dess att ett år förflutit ifrån den
dag, då endera parten uppsagt densamma. Traktaten med Portugal
eger giltighet till den 11 juli 1895 och derefter till dess ett år förflutit
från verkstäld uppsägning. Traktaten med Mexiko slutligen kan ej
uppsägas före den 30 augusti 1896.
Granskar man åter de särskilda fördragens innehåll, finner man, att
traktaterna med Frankrike och Spanien äro s. k. tarifftraktater, d. v. s.
innehålla ömsesidiga medgifvanden om vissa bestämda tullsatser för varuutbytet
de fördragsslutande länderna emellan. Hvad traktaten med
Portugal angår, är det endast med afseende på artikeln vin, som denna
traktat innehåller någon bestämmelse om införselstull i Sverige. Traktaten
stadgar nemligen, att så länge vin, som icke innehåller mer än
20 procent alkohol, vid införsel till Sverige belägges med fasta tullsatser
utan hänsyn till alkoholhalten, skall i Portugal produceradt vin, som
icke innehåller mer än 21 procent alkohol, vid införsel till Sverige eller
Norge icke kunna beläggas med högre tullsatser än dem, som drabba
vin, hvars alkoholhalt ej öfverstiger 20 procent. Som vin af till och
med 20 procents alkoholhalt endast i traktaten med Spanien, och så
länge denna varar, är i Sverige belagdt med fasta tullsatser utan hänsyn
till alkoholhalten, upphör traktaten med Portugal att vara tarifftraktat,
i och med det att traktaten med Spanien förlorar sin giltighet. Traktaterna
med Kina, Belgien, Siam och Japan innehålla tullsatser, som binda
dessa länder men icke Sverige, hvaremot alla tariffbestämmelser saknas
i de öfriga fördragen, hvilka deremot innehålla föreskrift om ömsesidig
behandling såsom den mest gynnade nation eller om likställighet mellan
de respektive ländernas fartyg samt deruti in- och utförda varor.
Ingåendet af tarifftraktater har från svensk sida afsett att genom
Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1. 5
nedsatt tull förskaffa vissa svenska varor lättadt tillträde till utländska
afsättningsområden. Men denna fördel har måst köpas genom att nedsätta
och för de olika traktatstiderna fastslå införselstullen i Sverige för
åtskilliga af nämnda länders hufvudsakligaste exportartiklar. De sålunda
bestämda tullsatserna hafva emellertid omedelbart måst tillämpas äfven
mot de länder, som enligt fördrag varit berättigade att i Sverige behandlas
såsom den mest gynnade nation, och hafva, i anseende till den
ringa betydelsen af handelsförbindelserna med öfriga stater, medgifvits
jemväl de länder, som med Sverige icke haft någon traktat.
Efter dessa förutskickade anmärkningar öfvergår utskottet till granskning
af de föreliggande motionerna.
Till stöd för de yrkanden friherre Klinckowström framstäf i l:a och
3:e punkterna af sin motion anför han, hurusom en orimlig åtgärd, som
beröfvat oss den fria bestämmelsen öfver vår tulltaxa och nära nog öfver
hela vår tullagstiftning, på samma gång den högst betydligt minskade
statens inkomster, vore att de tariffer, hvilka genom senaste handelstraktater
med Frankrike, Spanien och Portugal blifvit aftalade, införts
i vår s. k. generella tulltaxa, såsom gällande icke allenast för tarifftraktatsmagterna,
utan äfven för alla de magter, med hvilka Sverige
under ofta långt aflägsna tider afslutat handelsfördrag utan tariff, men
endast på grund af full reciprocitet och att behandlas såsom den mest
gynnade nation; och slutligen äfven för alla öfriga magter, hvilka drefve
handel med oss, äfven om dessa senare icke medgåfve oss någon reciprocitet,
utan mot oss uppstälde skyhöga tullar. Om än bestämmelserna
i våra med Frankrike, Spanien och Portugal afslutade tarifftraktater icke
stode att ändra, kunde vi likväl utan svårighet förhindra hela den öfriga
handelsverlden, med hvilken vi hade varuutbyte, att begagna sig af
Frankrikes, Spaniens och Portugals tariffer, så mycket hellre som alla
de handelstraktater, vi förut utan tariff afslutat, oftast ej beviljat oss
fördelar, som motsvarade dem, vi lättsinnigt och tanklöst dem tilldelat.
Rätta sättet vore att uppsäga alla de handelstraktater, som Sverige med
andra magter afslutat med försäkran att behandlas lika med den mest
gynnade nation, och att derefter omarbeta vår tulltaxa sålunda, att en
speciel tulltaxa upptoge alla de med Frankrike, Spanien och Portugal
aftalade tov/f-tullafgifter och en generel tulltaxa deremot tullafgifterna
för hela den öfriga handelsverlden, och i hvilken senare tulltaxa vi då
kunde bestämma sådana tullafgifter, som bäst gynnade våra intressen.
De flesta af de traktater, hvilkas upphäfvande sålunda ifrågasattes, vore
af den obetydlighet för vårt varubyte att de saklöst kunde upphöra utan
att vidare förnyas. Bland de europeiska handelsstaterna funnos nio, som
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
vore försedda med dubbla tulltaxor, en generel för de med det egna
landet handlande stater i allmänhet och en speciel för de stater, hvilka
afslutat tarifftraktater. Erfarenheten från dessa stater hade visat att
svårigheterna för tullpersonalen vid de dubbla taxornas tillämpning med
afseende på kontroll, uppbörd och expedition icke varit oöfvervinneliga.
Herr Bexell åter anför i sin motion, hurusom genom tulltaxan af
den 24 mars 1865 den i traktaten med Frankrike samma år öfverenskomna
tariff förvandlades till en för all import till Sverige gällande
allmän tariff, så att de förmåner, man ansett sig böra bevilja åt Frankrike
mot eftergifter å dess sida, utan något vederlag utsträcktes till alla
andra magter. Den magt, som af denna vår dåraktiga tullpolitik dragit
största gagnet, vore Tyskland. Införseln från Tyskland till Sverige hade
stigit i en förfärande grad. Under de fem åren 1874—1878 hade värdet
af vår införsel från Tyskland med i medeltal omkring 46 millioner öfverstigit
värdet af vår utförsel till detta land. Under nästa fem år, 1878
—1883 steg detta årliga införselöfverskott till i medeltal 55 millioner,
och under sista året af denna femårsperiod ända till 72 millioner. Äfven
om, såsom anmärkts, från vår införsel från Tyskland afdrag borde göras
för de betydliga men för en tillfredsställande statistik till större delen
oåtkomliga qvantiteter, hvilka, ehuru upptagna i våra tullspecialer såsom
införda från Tyskland, i sjelfva verket endast transiterat detta land, upphäfde
denna erinran om betydenheten af en handelsomsättning, deri Tyskland
hade den fördelaktiga rolen såsom mellanhand, icke det faktum, att
införseln af tyska varor stegrades, och att den växande underbalansen
å vår sida äfven berodde på, att ökad införsel af råämnena förblifvit
stationär eller i flera fall till och med minskad, hvilket förhållande ju
obestridligen antydde, att den inhemska industrien tillbakaträngdes uti
konkurrensen med den så oskäligt gynnade importen från Tyskland.
Under det vi skänkt Tyskland tillfälle till eu för detsamma högeligen
fördelaktig, men för våra egna näringar ruinerande utförselhandel på
Sverige, vore Tyskland oförhindradt att genom höjda tullsatser nära nog
utestänga den svenska industriens alster. Vårt land öfversvämmades af
ofta särdeles underhaltiga varor af tyskt ursprung, som här utprånglades
genom ett i utomordentlig grad uppdrifvet agenturväsendes mycket fria
konster. Lyckligtvis vore förhållandena sådana, att vi ej af politiska
skäl behöfde uppoffra ekonomiska intressen, i ty att dessa intressen ej
mindre än våra politiska förhoppningar visade åt samma håll, till England
och Frankrike. Statistiken öfver våra handelsförbindelser med England
och Frankrike under perioden 1879—1883 slutade med utförselöfverskott
af mer än resp. fyratio och tjugo millioner kronor årligen i
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
medeltal, under det att vår införsel från Tyskland 1885 steg till mer än
fem gånger högre värde än vår utförsel till samma land. Om en uppsägning
af våra aftal med Tyskland, för att sätta oss i tillfälle att skydda
vår industri mot den tyska varuöfversvämningen, skulle — såsom differentialtullkomitén
yttrat — »försvåra vårt tillträde» till detta afsättningsområde,
så finge det väl medgifvas, att det icke vore något af våra
hufvudsakliga afsättningsområden, dit tillträdet försvårades.
De förslag om tillämpning af differentialtullsystemet, som sålunda
framkommit, äro icke de första i den svenska tullagstiftningens historia.
Vid 1885 års riksdag väcktes af friherre Klinckowström en motion med
enahanda syfte som den nu föreliggande. Bevillningsutskottet, som hade
att yttra sig öfver denna motion, framhöll i sitt betänkande hufvudsakligen,
att, om någon betydande skilnad i tullafgiften å en viss vara, som
till Sverige importerades, uppstäldes för tvenne olika länder, importen
från det land, för hvars produkt den drygare afgiften vore bestämd,
antagligen komme att verkställas öfver det land, som fått förmånligare
vilkor sig beviljade, hvarigenom den högre tullsatsen undginges, men
deremot sjelfva varan drabbades af högre transportkostnader till men
för handeln och industrien, men utan ringaste gagn för svenska statsverket.
Till motverkande af sådant kringgående af tulltaxans bestämmelser
måste derför den fordran uppställas, att alla varor af ifrågavarande
slag, som infördes från det mera gynnade landet, skulle åtföljas af så
kallade produktionsbevis, styrkande att de verkligen blifvit i detta land
tillverkade, men erfarenheten hade tillräckligt gifvit vid handen, hvilka
stora svårigheter det mötte att härvid förebygga underslef. För öfrigt
kunde hvad i motionen yrkats icke tillvägabringas med mindre, än att
våra utan tariff ingångna handels- och sjöfartstraktater, i hvilka ömsesidigt
utlofvades behandling lika med den mest gynnade nation, uppsades.
Ett dylikt uppsägande skulle emellertid medföra de betänkligaste
följder för vårt lands handelsintressen och förhållanden till andra länder.
På grund häraf hemstälde utskottet utan meningskiljaktighet, att hvad
i berörda motion föreslagits måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.
Denna utskottets hemställan blef af båda kamrarne utan nämnvärdt meningsbyte
godkänd.
Till annat resultat ledde icke heller de förslag i liknande syftning,
som vid 1886 års riksmöte framlades. Uti de stora med hvarandra lika
lydande motioner angående ändring i tulltaxan in. m., som vid denna
riksdag inom båda kamrarne framburos, föreslogs äfven uppsägandet af
8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
våra ifrågavarande utan tariff ingångna traktater i afsigt att derigenom
bereda tillfälle till införandet af differentialtullar. Bevillningsutskottet,
till hvilket motionerna hänvisats, afstyrkte desamma under åberopande
af de skäl utskottet, på sätt ofvan nämnts, anfört vid 1885 års riksdag,
och blef denna utskottets afstyrkande hemställan i båda kamrarne godkänd.
I Första Kammaren väcktes emellertid vid samma riksdag äfven en
annan motion i ämnet. Motionären hemstälde i denna motion, att Riksdagen
ville hos Kongl. Maj:t anhålla, att till näst sammanträdande Riksdag
måtte framläggas förslag till dubbla tulltaxor af enahanda beskaffenhet
med dem friherre Klinckowström nu föreslagit, samt att, i den
mån sådant befunnes nödigt, de handelsfördrag äfvensom handels- och
sjöfartsfördrag, som ej vore förenade med för längre tid bindande tariffer,
måtte varda uppsagda. Det tillfälliga utskott, som hade att häröfver
afgifva utlåtande, hemstälde på väsentligen samma grunder som
dem bevillningsutskottet i dess ofvanberörda betänkanden åberopat, att
motionen icke måtte till någon kammarens åtgärd föranleda, och detta
blef äfven kammarens beslut.
De röster, som sålunda inom representationen höjt sig för differentialtullsystemets
tillämpning, synas dock hafva föranledt tillsättandet af
den komité, som år 1886 af Kongl. Maj:t fick i uppdrag att efter verkstäld
utredning afgifva yttrande, huruvida det för de svenska näringarna
kunde vara fördelaktigt att upprätta dubbel tulltaxa af ofvan antydda
beskaffenhet.
I det betänkande, som denna komité afgaf, anfördes utom de skäl,
som af föregående års bevillningsutskott blifvit åberopade, bland annat
hufvudsakligen, att differentialtullsystemet visserligen vore ett partielt
skyddstullsystem, men att det hade äfven ett annat syfte. Det afsåge
att lemna ett vapen i regeringens hand vid underhandlingar om tarifftraktater,
i det den allmänna tariffen skulle innebära ett hot, hvarigenom
den främmande magten skulle förmås att mot billigare vederlag lemna
de fördelar, man med traktaten åsyftade att ernå, och skulle alltså de
allmänna tullsatserna vara, hvad man ofta benämnt dem, krigstullar. Ett
sådant system kunde ej hos oss vinna afsevärd tillämpning annorlunda
än genom en uppsägning af våra utan tariff ingångna handels- samt
kombinerade handels- och sjöfartstraktater, i hvilka ömsesidigt utlofvades
behandling lika med de mest gynnade länder. Härigenom skulle emellertid
Sverige omedelbart gå i mistning af den i dessa traktater detsamma
tillförsäkrade förmån af behandling i de respektive länderna såsom
den mest gynnade magt. Vi skulle icke längre få njuta till godo
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 9
de lägre tullsatser, som i de mellan främmande länder inbördes slutna
tarifftraktater nu på grund af berörda klausul komme äfven oss till del,
och vår införsel skulle i de länder, som egde dubbel tulltaxa, i bästa
fall hemfalla under den allmänna högre tariffen. Men icke nog härmed.
I vissa länders tullagstiftning vore regeringen dels förpligtigad, dels bemyndigad
att med en särskild tullförhöjning (strafftull) belägga varor
från det land, der det främmande landet i tullhänseende rönte en ogynsammare
behandling'' än andra stater. Och om än bestämmelse om åsättande
af dylika strafftullar i en del länder saknades, syntes det vara
högst sannolikt, att de flesta stater, hvilka komme att drabbas af de nya
eller höjda afgifter, som kunde varda, i sammanhang med införandet i
vårt land af differentialtullsystemet, upptagna i en blifvande svensk allmän
tulltariff, icke skulle underlåta att ofördröjligen vedergälla en sådan
åtgärd å vår sida med nya eller ökade införselafgifter å svenska varor
eller ock med hårda repressalier af annan art. På grund af dessa skäl
tvekade icke komitén, hvilken såsom kändt är bestod af representanter
för de olika tullpolitiska åsigterna, att enhälligt lemna ett nekande svar
på frågan, huruvida en tillämpning af differentialtullsystemet skulle tillskynda
vårt näringslif öfvervägande fördelar. Såsom ett ytterligare skäl
för denna åsigt anfördes i en vid betänkandet fogad reservation, att redan
tillvaron af ett differentierande tullsystem innebure eu direkt föranledning
till ständigt återkommande framställningar och underhandlingar
från främmande magters sfda om mer eller mindre omfångsrika tarifftraktaters
afslutande. Olägenheterna af sådana, i den mån de omfattade
ett flertal artiklar, synnerligast för nationer med mindre kapitalstyrka
och underlägsen industriel utveckling, syntes vara tillräckligt af erfarenheten
bekräftade. Genom handelsfördrag, med bindande tariffbestämmelser
för faststäld tid, kunde för en svagare stat gent emot en starkare
all möjlighet anses utskuren att vinna ändring uti hvarjehanda
åtagna förpligtelse!'', vid tiden för afslutandet skenbart ofarliga, hvilkas
konseqvenser måste bäras ända tills tiden för det afslutna fördraget
hunnit utlöpa, äfven om den egna industrien på mycket betydande områden
derigenom prisgåfves åt verkningarna af i utlandet genom öfverproduktion
uppkomna kriser eller andra tillfälliga svårigheter.
Sedan bevillningsutskottet vid 1885 och 1886 års riksdag afstyrkte
bifall till förslag af enahanda beskaffenhet som det af friherre Klinckowströrn
nu framlagda, hafva icke några förhållanden inträdt, som kunnat
bringa frågan om lämpligheten af differentialtullar i ett nytt läge. UtBih.
till Riksd. Frot. 1890. 5 Samt. 1 Afd. 1 Häft. 2
10
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
skottet, som till fullo delar de åsigter, som vid nämnda riksdagar sålunda
blifvit framstälda, kan nu så mycket mindre tillstyrka bifall till ifrågavarande
förslag, som den tid, som återstår till dess våra med Frankrike
och Spanien afslutade tarifftraktater kunna efter uppsägning upphöra att
vara gällande, icke är synnerligen lång. Skulle nemligen dessa blifva
uppsagda, vunnes derigenom i mycket högre grad den handlingsfrihet
på tullagstiftningens område, som man afsett att förvärfva genom uppsägandet
af de öfriga generella traktaterna. I så fall vore dessa ändamålslöst
uppoffrade, och vi hade utan någon motsvarande nytta afsagt
oss fördelen af att ej blott i de flesta Europas stater utan äfven i många
utomeuropeiska länder behandlas såsom den mest gynnade nation.
Om utskottet sålunda icke kan tillstyrka ett allmänt uppsägande af
våra generella handelstraktater, finner utskottet en sådan åtgärd, rigtad
endast mot Tyskland, än mindre kunna försvaras. Ett dylikt uppsägande,
som utan tvifvel komme att medföra de flesta af ofvan antydda olägenheter,
skulle dessutom svårligen kunna undgå att upptagas såsom föranledt
af helt andra bevekelsegrunder än omsorgen om vårt näringslif
och skulle helt visst gifva anledning till repressalier af ganska betänklig
art. Särskildt Tyskland tillhör nemligen de länder, som med
strafftull belägga varor, hvilka komma från stater, som behandla tyska
varor ogynsammare än andra länders. Denna särskilda tullförhöjning
kan uppgå ända till 50 procent.
Då utskottet sålunda icke uti införandet af differentialtullar kunnat
finna något medel att förbättra vår tullpolitiska ställning gent emot utlandet
och i motsats mot motionärerna uti våra utan tariff ingångna
handels- samt kombinerade handels- och sjöfartsfördrag ser en synnerligen
lämplig form för ordnandet af våra internationella handels- och
sjöfartsförbindelser, öfvergår utskottet till skärskådande af de förslag
friherre Klinckowström i 4:e punkten af sin motion samt herr Eliasson
framstält, den förre om uppsägandet af traktaterna med Frankrike,
Spanien och Portugal, och den senare om uppsägandet af först nämnda
två traktater.
Till stöd för sina yrkanden uti detta afseende anför friherre Klinckowström
bland annat följande:
»Att de nu gällande tariffhandelstraktaterna böra uppsägas för att
måhända i en betydligt modifierad form förnyas, om sådant kan anses
nödigt — detta är en åsigt, hvilken delas af flertalet bland landets
befolkning, som tänkt sig in i dessa frågor. Den skada för Sveriges
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 11
förädlingsindustri, som dessa traktater förorsakat; de band desamma
under mer än 30 år lågt på Riksdagens fria rätt att bestämma öfver
tulltaxan i hela dess vidd, på sätt grundlagen medgifver; den orättvisa,
som, tack vare dessa traktaters hämmande inflytande, fortfarande begås
i fördelningen af skattebördorna de olika samhällsklasserna emellan;
de företräden de bättre lottade ega, på grund af dessa handelstraktater,
att importera sina lyx- och öfverflödsvaror emot obetydliga tullafgifter,
då deremot de mindre bemedlade till följd af origtiga grunder vid tullsatsernas
beräkning nödgas erlägga för sina nödvändiga varor jemförelsevis
oskäliga tullar — alla dessa och ännu flera svåra anmärkningar
tala högt för dessa tariffhandelstraktaters öfvergifvande eller högst
betydliga förändring och inslående på en annan väg beträffande vår
tullagstiftning.»
Herr Eliasson åter anför följande:
»Redan när den med Frankrike nu gällande handels- och sjöfartstraktaten
ingicks, uttalades från flera håll, att det vore olämpligt att
genom tarifftraktater binda sin sjelfbestämningsrätt öfver tulltaxan. Det
vore så mycket olämpligare, som syftet med tullbeskattningen ej vore
endast att åt statsverket förskaffa inkomster, utan äfven att derigenom
bereda erforderligt skydd åt landets produktion gent emot utlandets.
Under de år, som gått till ända sedan traktaten afslöts, hafva olägenheterna
af dess bestämmelser allt tydligare framträdt, förorsakade af en
enorm öfverproduktion i utlandet och deraf uppkommen svårighet att
afsätta våra alster. Svårigheterna hafva väsentligen ökats derför, att
Sveriges med flertalet andra inagter ingångna fördrag om behandling
som den mest gynnade nation medförde, att åt Frankrike beviljade förmåner
komma alla andra stater till godo. Dessa olägenheter hafva ock
flere gånger blifvit så väl af regeringen som Riksdagen erkända. Så
anhöll Riksdagen i skrifvelse år 1886, att Kongl. Maj:t måtte hos franska
regeringen utverka sådan ändring i traktatens bestämmelser, att den ä
fransk sida betingade tullfrihet å jernvägsskenor, maskinerier, redskap
och verktyg måtte upphöra, hvarjemte påvisades, att till Sverige infördes
från Frankrike, mot den lägre tull, som för bränvin och sprit af vindrufvor
vid direkt införsel sjöledes på fat vore bestämd, dylika varor,
som påtagligen ej kunde vara tillverkade af vindrufvor, hvarför Riksdagen
anhöll, att Kongl. Maj:t ville med franska regeringen träffa aftal
om fastställande af mera tillfredsställande kontrollåtgärder. Framställningen
lemnades i förra delen utan afseende, men ledde i senare till
ändrade bestämmelser, om hvilka man dock kan utan fara för misstag
12
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
säga, att de endast medförde en ändring i form, men ej i sak. I skrifvelse
1888 ’ upprepade Riksdagen sin år 1886 gjorda framställning i fråga
om utverkande af befrielse från traktatens bestämmelser om tullfrihet
för jernvägsskenor m. in., men de i anledning häraf uppkomna underhandlingarna
ledde ej till något resultat, då Frankrike förklarade sig
obenäget medgifva den begärda förändringen. Att äfven i andra afseenden
traktatens bestämmelser ej äro lämpliga, har flere gånger blifvit
af Riksdagen uttalad!.
Genom lemnande af uppdrag åt tullkomitén att utarbeta förslag
till tulltaxa, innefattande de bestämmelser, som finnas böra gälla efter
utgången af nu bestående tarifftraktater, har ock Kongl. Maj:t på det
otvetydigaste sätt erkänt behofvet af ändrade bestämmelser.
Hvad vår utförsel till Frankrike beträffar, så har den ingalunda af
traktaten haft de fördelar, som man hoppats, hvilket vår statistik till
fullo bekräftar. Denna utförsel består hufvudsakligen af hafre, jern och
trä, men afsättningen af dessa artiklar bestämmes visserligen ej af den
ringa tull-lindring, som traktaten förskaffar vissa af dem, utan den bestämmes
af Frankrikes behof af dessa råvaror och halffabrikat.
Angående sjöfartstraktaten åter, så äro de förmåner, som vi genom
den anses hafva förvärfvat, medgifna äfven andra sjöfartsidkande nationer,
och den mot traktatens anda om ock ej mot dess bokstaf stridande åtgärden
att bevilja seglationspremier har dertill i väsentlig grad paralyserat
de medgifna förmånerna.
Öfvergår man härefter till den spanska traktaten, så möta äfven der
förhoppningar, som visserligen ej realiserats. Det framgår, om, man
jemför de vunna resultaten med de förespeglingar, som i skrivelser och
telegram vid frågans behandling framkommo. Traktaten synes hufvudsakligen
tillkommen ur hänsyn till ett enda affärsintresse, att bereda
möjlighet att i Sverige rena utländsk sprit för utförsel till Spanien.
Någon större vinst för landet af denna industri har man väl ej erhållit,
men deremot hafva de förvecklingar med Spanien, hvartill traktatens
bestämmelser gifvit anledning, framkallat en önskan att så fort sig göra
låter få traktaten upphäfd.
Vid betraktandet af traktaternas olägenheter får man ej lemna ur
sigte, att deras bestämmelser vidt skilja sig från hvad som anses önskvärdt
och lämpligt vid hvarje tullbeskattning. Man önskar ju i främsta
rummet och såsom eu rättvisa att med hög tull, lämpad äfven något
efter varans värde, träffa hvad som rubriceras såsom lyx- och öfverflödsvaror,
men i traktaterna är en låg afgift bestämd för många af de
artiklar, hvilka som sådana anses. Så t. ex. får siden ej tullbeläggas
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 13
med mer än 2 kronor 80 öre, då det i vårt närmaste grannland Danmark
drager en tull af 8 kronor, allt per kilogram. An mera träder
det antydda förhållandet i ögonen beträffande artiklarne konjak och vin.
Medan här i landet tillverkade spritvaror äro i nykterhetens och sedlighetens
intresse belagda med dryga tillverknings- och försäljningsafgifter,
får den s. k. konjaken införas mot en väsentligt lägre afgift än den eljest
bestämda, och vin, som ofta består endast af vederbörligen beredd sprit,
emot en afgift af 15 öre per liter, motsvarande ungefär 10V2 öre per
butelj. Dessutom finnes i den spanska traktaten en bestämmelse, som
förbjuder att pålägga det spanska vinet någon konsumtionsafgift, och
hvilken efter mitt förmenande kränker Riksdagens beskattningsrätt.
De med Frankrike och Spanien ingångna traktaterna löpa till ända
den 1 februari 1892, om de ett år förut blifvit uppsagda. Riksdagens
framställningar om ändringar i deras bestämmelser och Kongl. Maj:ts
erkännande af det berättigade i dessa framställningar gifva tydligt vid
handen, att traktaterna i sin nuvarande form ej äro för våra förhållanden
lämpliga. Då från svensk sida gjorda försök att utverka behöfliga förändringar
alltid strandat mot de respektive regeringarnas obenägenhet
att medgifva någon som helst sådan, medan traktaterna ännu äro i
gällande kraft, så synes häraf, att deras uppsägning är för vinnande af
rättelse det enda verksamma medlet».
Till ledning vid pröfningen af den vigtiga fråga, som sålunda kommit
under utskottets behandling, har utskottet fått emottaga, dels från
h. exc. herr ministern för utrikes ärendena en skriftlig promemoria i
ämnet jemte vid densamma fogade bilagor och tabeller, dels ock från
herr statsrådet och chefen för kongl. finansdepartementet åtskilliga
statistiska tabeller rörande våra handelsförhållanden till Frankrike och
Spanien, hvilka tabeller blifvit utarbetade af en af tullkomiténs ledamöter.
De af dessa handlingar, som synts utskottet vara af mesta vigt,
äfvensom tvenne tabeller öfver Sveriges sjöfart på nämnda länder under
de senaste åren återfinnas bland bilagorna till detta betänkande.
Vidkommande först den äskade uppsägningen af traktaten med Portugal
kan utskottet fatta sig kort. Som denna traktat, såsom ofvan anförts,
icke innehåller någon tariffbestämmelse, som är för Sverige bindande
under längre tid, än handelstraktaten med Spanien eger gällande
kraft, samt densamma, i händelse traktaten med Spanien upphör, antager
samma karakter som våra öfriga utan tariff ingångna traktater, hvilkas
bibehållande utskottet ofvan förordat, anser utskottet upphäfvandet af
14 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
traktaten med Portugal både obehöfligt och ofördelaktigt. Härtill kominer,
att traktaten icke kan uppsägas förr än till den 11 juli 1895,
hvadan frågan om dess uppsägande i hvarje fall torde vara för tidigt
väckt.
Helt annorlunda ställer sig frågan om uppsägandet af handelstraktaien
med Frankrike. När man vill undersöka, huruvida denna traktat varit
för Sverige förmånlig eller icke, måste man i första rummet göra sig
reda för storleken af den ömsesidiga exporten af de varor, hvarå traktaten
stadgat tullnedsättningar, verkningarne af de tullindringar, som å
ömse sidor betingats, samt beskaffenheten af de varor, hvilkas lättade
tillträde till det ena eller det andra landet genom traktaten beredts.
Exporten från Sverige till Frankrike af ifrågavarande varor utgjorde
år 1887 — utskottet väijer detta år såsom det sista, för hvilket jemväl
franska statistiska uppgifter varit för utskottet tillgängliga — af 3,289,906
kronor. Enligt hvad i ofvanberörda promemoria anmärkes, är emellertid
uti kommersekollegii berättelse, hvarifrån nämnda siffra är hemtad, de
i exporten ingående artiklarne papp och papper upptagna till alldeles
för högt värde, så att, om detsamma beräknas efter den för samma utförsel
i norska statistiken upptagna värdeberäkning, från ofvannämnda
summa bör afdragas 798,055 kronor. Vid detta förhållande kan värdet
af Sveriges export till Frankrike under nämnda år af i traktaten upptagna
varor, för hvilka lägre tull är medgifven, icke uppskattas till högre
belopp än 2,491,851 kronor. Frankrikes export till Sverige af varor, för hvilka
de i traktaten stadgade tullafgifter, i händelse af traktatens upphörande,
antagas kunna förhöjas, utgjorde enligt nämnda promemoria 3,029,369 kronor.
Denna siffra är hemtad ur den franska statistiken. Rättvisan fordrar
nemligen, att, då vid bedömandet af Sveriges export till Frankrike lagts till
grund varornas värde vid afsändandet, samma grund användes äfven vid
uppskattandet af Frankrikes export till Sverige. Den siffra, den svenska
statistiken i detta hänseende upptager, inbegriper nemligen icke blott
varans värde vid afsändandet från Frankrike utan jemväl transportkostnad
och handelsvinst. Enligt denna beräkning skulle sålunda under
år 1887 värdet af Frankrikes export till Sverige af sådana varor, för
hvilka tullindring blifvit i traktaten bestämd, öfverskjutit Sveriges export
till Frankrike af dylika varor med ett belopp af 537,518 kronor. Denna
summa torde emellertid föga korrekt uttrycka förhållandet mellan de
båda ländernas verkliga handelsomsättning af dessa varor. Vid beräkningen
har nemligen alldeles lemnats å sido gods, som under transporten
från det ena landet till det andra transiterat tredje magts område och
sålunda i statistiken upptagits såsom exporteradt till eller importeradt
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 15
från detta land. Visserligen kunde det tyckas, som om samma orsaker,
livilka föranleda, att Frankrike sänder varor till Sverige transito t. ex.
Tyskland, skulle göra det för Sverige förmånligt att föra gods till Frankrike
transito nämnda land, och att sålunda det transiterande godset,
borde utgöra ungefär samma procent af båda ländernas totalexport och
följaktligen här kunna lemnas ur räkningen. Härvid har man dock att
ihågkomma, det Sveriges export till Frankrike hufvudsakligen utgöres
af tungt och skrymmande gods såsom jern och trävaror, hvilka med
undantag af någon mindre del, som går öfver Antwerpen, helst föras
sjövägen direkte till Frankrike, under det Frankrikes export till Sverige
mestadels består af lättare och i förhållande till sin volym och vigt
dyrbarare artiklar, hvilka tåla drygare transportkostnader och, efter hvad
veterligt är, till största delen hitkomma transito dels landvägen öfver
Tyskland och Danmark dels sjövägen öfver England, Nederländerna och
Belgien. Att statistikens siffror i detta hänseende ej äro tillförlitliga
framgår deraf, att sådana varor som t. ex. fransyska helsidentyger, silkessammet,
finare ylleväfnader, plymer och alster af den s. k. pariserindustrien
m. m. endast till ett helt obetydligt belopp äro upptagna såsom importerade
från detta land, ehuru importen af dessa varor har ett värde, som måste
räknas i millioner. Denna import hitkommer således transito; och lärer
transitoimporten ökas i samma mån de stora parisermagasinens direkta förbindelser
med konsumenter i Sverige tilltaga. Visserligen anmärkes i
ofvanberörda promemoria, att i den franska statistiken varorna, så vidt
möjligt, antecknas såsom afsända till den slutliga bestämmelseorten. Men
att äfven den franska statistiken i detta afseene är otillförlitlig, framgår
t. ex. deraf, att i denna statistik för år 1887 af artikeln siden antecknats
såsom utfördt till Sverige allenast för ett värde af 133,147 francs. Enligt
hvad utskottet inhemta!, lärer deremot importen af franskt siden genom
en enda svensk firma årligen uppgå till närmare detta belopp. Tages sålunda
det transiterande godset med i räkningen, är det visst, att förhållandet
emellan de båda ländernas ifrågavarande export skulle visa sig helt annorlunda
än ofvanstående beräkning gifver vid handen, och att den ojemförligt
mycket större ökningen skulle komma på den franska exportens sida,
samt traktaten sålunda visa sig vara, från förevarande synpunkt betraktad,
i än högre grad ofördelaktig för Sverige.
Om man från att granska värdet af den ömsesidiga exporten af de
varor, som beröras af traktatens tullnedsättningar, öfvergår till en undersökning
af och jemförelse emellan storleken af den tullindring, som vid
denna export genom traktaten beredts de svenska exportörerna, och
16 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
storleken af den nedsättning i de svenska införseltullarne, som man i
följd af traktaten nödgats medgifva införda franska varor, möta ganska
stora svårigheter för ernående af ett exakt resultat. Hvad den svenska
exporten till Frankrike angår, kan man visserligen uträkna, att, om de i
Frankrikes allmänna tariff upptagna tullsatser (se Tab. 4) under år 1888
tillämpats på införda svenska varor, tullafgifterna skulle ökats med
158,662 kronor (se Tab. 12). Men att beräkna den genom traktaten
förorsakade minskning i Sveriges inkomst af tullen på franska varor är
deremot svårligen utförbart af det skäl, att man saknar möjlighet att
afgöra, huru stor den svenska tullen på nämnda varor skulle hafva varit,
derest traktaten ej funnits, och sålunda icke eger någon jemförelsegrund.
På en af Frankrikes hufvudsakligaste exportartiklar, bränvin af vindrufvor,
finnes dock differentialtull, och skulle (se Tab. 14), om traktaten
ej funnits, och den vanliga bränvinstullen derå tillämpats, tullafgifterna
för år 1888 höjts med 167,187 kronor, hvilket belopp dock kan beräknas
till 192,032 kronor, om den högre tullafgift, som från den 3 april 1888
utgått, tillämpats på årets hela import från Frankrike. Detta land åtnjöt
sålunda på denna enda artikel större tullindring, än hvad i Frankrike
kommit den svenska exporten sammanlagdt till godo. Lägger man
härtill den höjning till Frankrikes fördel, som otvifvelaktigt skulle visa
sig, derest gods, som under transporten transiterat tredje magts område,
kunde af statistiken blifva rubriceradt efter dess verkliga ursprung, visar
sig oförtydbart, att Sverige genom de tullnedsättningar, traktaten förorsakat,
förlorat vida mer i tullinkomster, än de svenska exportörerna
vunnit genom lindringarne i de franska införseltullarna.
An ofördelaktigare ställer sig jemförelsen, om man gör sig reda för
beskaffenheten af de varor, hvilka i kraft af traktaten vunnit lättad t
tillträde till det ena eller andra landet. De varor, Sverige på grund af
traktaten mot lägre tull exporterar till Frankrike, utgöras (se Tab. 3)
förnämligast af jern jemte hyflade bräder och andra mer eller mindre
arbetade trävaror, sålunda hufvudsakligen råämnen och halffabrikat,
hvilka för Frankrikes förädlingsindustrier utgöra nödvändighetsartiklar.
Frankrike deremot inför till oss mot nedsatt tull i första rummet bränvin
af vindrufvor på fat samt vin men äfven icke obetydliga qvantiteter
siden- och ylleväfnader, bijouterivaror, konserver, konfityrer o. s. v.,
med ett ord nästan uteslutande lyx- och öfverflödsvaror. Under det
från synpunkten af ett sundt och rättvist tullbeskattningssystem föga
kan invändas mot de af Frankrike sålunda medgifna tullnedsättningarna,
kunna dylika invändningar med fog göras mot de af oss beviljade. Det
är nemligen en erkänd sak, att öfverflödsvaror äro de artiklar, som böra
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. '' 1?
drabbas af den relativt dyraste tullbeskattning. Särskilt med afseende
på den hufvudsakligaste franska exportartikeln bränvin af vindrufvor
står, såsom herr Eliasson anmärkt, tullnedsättningen å denna vara i föga
samklang med beskattningen af inom landet tillverkade spritdrycker,
med hvilken senare till stor del afses att genom rusdryckernas fördyrande
inskränka konsumtionen af desamma. I sammanhang härmed
vill utskottet erinra, hurusom vid innevarande riksdag väckts motioner,
afseende att stäfja det kringgående af bränvinslagstiftningens afsigt med
bestämmelserna om försäljningsställenas begränsning, som på senare tider
blifvit allt mera vanligt, och som består deruti, att bränvinsförsäljarne
genom ytsända reseombud i landsorten låta upptaga reqvisitioner på sin
vara. Åtgärder till förekommande af detta missbruk torde emellertid
icke blifva fullt verksamma, så länge handelstraktaten med Frankrike
gäller, hvilken i sin 17:de artikel medgifver franske handelsresande rätt
att obehindradt upptaga beställningar af hvilka varor som helst, således
äfven bränvin i mindre qvantiteter. Ett förbud mot användandet af
reseagenter vid bränvinsförsäljning skulle således icke kunna tillämpas
på franska handelshus, ej heller på handelsresande från sådana länder,
som i detta hänseende äro med Frankrike likstälda.
Ehuru således traktaten med afseende på handeln emellan de båda
rikena efter utskottets mening visat sig afgjordt förmånligare för Frankrike
än för Sverige, kunde man likväl ifrågasätta möjligheten, af att traktaten
det oaktadt beredt väsentliga fördelar för Sverige på grund af den
allmänna höjning i handeln på Frankrike och det lifiigare varubyte
emellan de båda rikena, densamma kunde hafva åstadkommit. Denna
invändning faller emellertid inför de siffror, som återfinnas i Tab. 1.
Värdet af Sveriges export till Frankrike år 1864 — man måste i sina
undersökningar gå tillbaka ända till detta årtal, emedan den nu gällande
traktaten hade en föregångare i traktaten med Frankrike af den 14 februari
1865, som i väsentliga delar var af enahanda innehåll som den
nu gällande — utgjorde 9,405,000 kronor eller 10 procent af Sveriges
totalutförsel nämnda år. År 1888 hade utförseln visserligen stigit till
29,593,000 kronor, men denna summa utgjorde icke mer än 10,5 procent
af totalutförseln under samma år och utvisar sålunda endast, att exporten
på Frankrike hållit jemna steg med den ökning i Sveriges allmänna
exportrörelse, som varit en följd af de senare årtiondenas ekonomiska
utveckling inom landet. Den högsta siffra, exporten på Frankrike uppnådde
under tiden, emellan åren 1864 och 1888, faller på år 1882, då
den utgjorde 33,366,000 kronor eller 13,1 procent af totalutförseln.
Största värdet i förhållande till totalutförseln hade deremot exporten på
Bill. till Riksd. Prof. 18,90. 5 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 3
18
Bevillningsutskottets Betänkande AJ:o 1.
Frankrike år 1879, då den uppgick till 27,829,000 kronor eller 14,9 procent
af totalutförseln; minsta värdet åter i förhållande till totalutförseln
åren 1871 och 1874 eller 8,5 procent.
Fn olägenhet af annan art än de hittills framhållna visade sig
traktaten innebära, då fråga vid sistlidet års riksdag väcktes om åsättande
af exporttull å jernmalm. De motioner, som i detta ämne afgåfvos,
afsågo att förekomma, det de stora malmrikedomar, som h vilade
i våra lappländska malmberg, utsläpptes i den utländska marknaden i
alltför stora qvantiteter. Om så skedde, skulle nemligen priset på svenskt
jern i utlandet kunna så sjunka, att vår redan betryckta jernhandtering
skulle få än svårare att uthärda konkurrensen med andra länder.
Ifrågavarande motioner rönte en gynsarn behandling i bevillningsutskottet,
som tillstyrkt exporttulls åsättande. Åtskilliga reservanter anförde
emellertid häremot, att den föreslagna tullen strede emot 4:de artikeln
i traktaten med Frankrike, som stadgade, att i afseende å utförseln af
varor från Sverige till Frankrike icke finge föreskrifvas en mindre gynsam
behandling än den vid traktatens ingående gällande. Förslaget blef
ock af Riksdagen afslaget.
Emot traktatens uppsägande har vidare det inkast blifvit gjordt,
att, om vi än ej genom traktaten beredt våra hufvudsakliga exportartiklar
jern och trä några synnerliga lättnader genom minskade tullar —
minskningen kan, såsom framgår af Tab. 12, för år 1888 icke beräknas
till högre belopp än omkring 150,000 kronor — så vore det dock en
fördel af stort värde, att Frankrike vore förhindradt att å dessa artiklar
pålägga nya eller förhöjda afgifter. Men detta inkast torde ej kunna
tillerkännas afgörande betydelse. Dessa våra hufvudsakliga exportartiklar
trä och träkolsjern produceras ej i tillräcklig mängd i Frankrike,
och då de äro nödvändighetsvaror för en del af dess industrier, ligger
det uppenbarligen i Frankrikes eget intresse att ej belägga dessa varor
med än högre tull. Detta bestyrkes af de bestämmelser, som Frankrike
efter en uttömmande undersökning af sin industris ställning och behof
år 1881 lät inflyta i sin allmänna nu gällande tariff.
Verkningarna af handelstraktatens upphörande kunna emellertid icke
till fullo bedömas, utan att hänsyn tages till betydelsen af den samtidigt
med handelstraktaten afslutade sjöfartstraktaten. Dessa båda fördrag
torde nemligen med hvarandra bilda ett oskiljaktigt helt, så att handelstraktatens
upphörande jemväl medför sjöfartstraktatens upphörande.
Omfattningen af Sveriges sjöfart på Frankrike framgår af Tab. 15. Tontalet
af de till franska hamnar ankomna och derifrån afgångna svenska
fartyg utgjorde år 1888 för ankomna fartyg 241,825 och för afgångna
19
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
246,491. Detta är det högsta antal ton sjöfarten på Frankrike utvisat
under något år af den tid tabellen omfattar eller från och med år 1875.
Beloppet af inseglade bruttofrakter åter visar högsta siffran, så väl i och
för sig som i förhållande till sjöfarten på öfriga länder, för år 1882, då
den utgjorde 5,276,579 kronor eller 14,3 procent^, af samtliga i utrikes
sjöfart af svenska fartyg inseglade bruttofrakter. År 1888 utgjorde motsvarande
siffror 3,736,646 kronor och 11,l procent.
De direkta fördelar, som genom denna sjöfartstraktat beredts den
svenska sjöfarten på Frankrike, äro hufvudsakligen dels nedsättning i
vissa bamnumgälder, dels trygghet emot återinförandet af tonnageafgifter.
Dessa afgifter, som enligt Frankrikes lagstiftning före 1866 uttogos af
utländska fartyg för att dymedelst bereda skydd åt den franska sjöfartsnäringen,
blefvo visserligen genom lagen af den 19 maj nämnda år afskaffade
för alla sjöfartsidkande nationer, vare sig de med Frankrike
egde traktat eller ej. Men då den franska sjöfarten icke syntes kunna
undvara det skydd tonnageafgifterna beredt den samma, vidtogs genom
en lag af den 29 januari 1881 en åtgärd, afsedd att motverka de olägenheter
tonnageafgifternas afskaffande förorsakat. Denna åtgärd, hvilken
af dåvarande ministern för utrikes ärendena i ett yttrande till statsrådsprotokollet
af den 1 juli 1881 karakteriserades såsom stridande mot traktatens
anda om ock ej mot dess bokstaf, bestod i införandet af seglationsprernier
för franska fartyg vid segling på aflägsnare farvatten. Som
lagens tillämpning emellertid förorsakat franska statsverket betydliga
kostnader, har det ifrågasatts att i sammanhang med det ordnande
åt Frankrikes ekonomiska politik i dess helhet, som kan antagas komma
att ega ram, då i början af år 1892 de flesta af Frankrikes handelstraktater
med främmande magter kunna efter uppsägning upphöra
att vara gällande, taga under ompröfning frågan huruvida icke skydd
för franska handelsflottan skulle kunna vinnas på annat sätt än genom
seglationspremier.
Men äfven om möjligheten af tonnageafgifternas återinförande sålunda
torde kunna ifrågasättas, lärer denna möjlighet icke ökas, om traktaten
nu uppsäges af Sverige. Det är nemligen svårligen tänkbart, att
Frankrike såsom repressalier för eu uppsägning af traktaten, en handling
som är fullt lagligen berättigad och i traktaten förutsatt, skulle
vilja pålägga vår sjöfart afgifter, hvarifrån andra nationer skulle vara
befriade, i synnerhet som det ej lärer kunna från svensk sida ifrågakomma
annat än att äfven efter traktatens upphörande behandla Frankrike
såsom den mest gynnade nation. Beslutar Frankrike att till skydd
för franska sjöfarten återgå till systemet med tonnageafgifter, komma
20
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
dessa afgifter utan tvifvel att tillämpas på alla främmande magters fartyg,
och i så fall lärer en underlåten uppsägning af traktaten från vår
sida icke kunna förekomma, att ifrågavarande afgifter komma att,, sedan
traktaten blifvit af Frankrike uppsagd, drabba äfven den svenska sjöfarten.
Förhöjning i vissa hamnumgälder, särskildt lotspenningar och
skeppsklarerareafgifter, kommer deremot omedelbart att inträda, derest
traktaterna upphöra. Enligt den vid bilagda promemoria fogade Tab. F,
hvars uppgifter enligt utskottet tillhandakommet meddelande likväl icke
lära vara fullt tillförlitliga, i hvad de röra afgifterna i Marseilles distrikt,
skulle denna förhöjning, tillämpad på 1888 års sjöfart, uppgått till
93,000 kr. Denna summa torde emellertid icke vara så stor, att den
kan utöfva något väsentligt inflytande på den svenska sjöfartsnäringen.
I hvarje fall lärer den förtjena föga afseende vid sidan af de ekonomiska
olägenheter, handelstraktaten visat sig medföra.
Hittills har utskottet fäst sig vid verkningarna af ifrågavarande
handelstraktat endast, för såvidt desamma angått förhållandet emellan
Sverige och Frankrike. Undersökningen har gifvit till resultat, att traktaten
visat öfvervägande olägenheter. Dessa olägenheter vinna emellertid
än ytterligare betydelse, då man erinrar sig, att de i denna traktat
bestämda nedsatta tullafgifter måst tillämpas äfven på de öfriga nationer,
med hvilka Sverige står i nämnvärda handelsförbindelser. Härigenom
har till en början den af tullnedsättningarna förorsakade minskningen i
tullinkomsterna i ganska vidsträckt mån stegrats, men denna olägenhet,
ehuru högst känbar, är dock jemförelsevis obetydlig vid sidan af den
stora olägenhet traktaten medfört genom det band, den lagt på vår tulllagstiftning.
Så länge traktaten gäller, är det oss nemligen icke möjligt,
såsom vi under de senaste åren upprepade gånger fått erfara, att bringa
vår tullagstiftning i öfverensstämmelse med hvad rättvisa kräfver, och
omsorgen om våra näringars utveckling och förkofran framställer såsom
i högsta måtto önskvärdt.
Dessa olägenheter hafva isynnerhet varit känbara under tider med
nedgående konjunkturer, då utlandet hos oss beredt sig afsättning för öfverskottet
af sin produktion till pris ofta understigande produktionskostnaden,
under det vår industri, som sålunda inom eget land fått försvårad afsättning
för sina produkter, på den utländska marknaden flerstädes mötts
af nya och förhöjda tullafgifter. De svårigheter, som häraf uppstått ej
blott för den större industrien, såsom maskinindustrien, utan äfven för
den mindre industrien och särskildt för handtverkerierna, lärer utskottet
icke behöfva närmare skildra. Utskottet vill endast erinra, hurusom
mångenstädes kikare af svensk industri blifvit tvungna att hufvudsakligen
21
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
blifva försäljare af motsvarande utländska industris tillverkningar och
inskränka sin industriella verksamhet till utförande af reparationer.
Behofvet af ändring i traktatens bestämmelser har ock, såsom herr
Eliasson i sin motion erinrar, blifvit erkändt af såväl Riksdagen som
Kongl. Maj:t. Men de försök i denna rigtning, som vidtagits, hafva städse
strandat på den franska regeringens obenägenhet att under den tid, traktaten
ännu är gällande, medgifva någon ändring i densamma.
Öfvergår man till en granskning af handelstraktaten med Spanien och
de verkningar densamma medfört, framgår af Tab. 1 och 2, att under år
1888 Sverige till Spanien exporterat varor för ett värde af 5,581,000
kronor, under det Spaniens utförsel till Sverige samtidigt utgjorde 956,000
kronor. Denna utförsel bestod å båda sidor hufvudsakligen af sådana
artiklar, å hvilka till följd af traktaten nedsatt tull skall beräknas.
Tab. 3 utvisar, att de varor, som under åren 1874—1888 i större
mängd utförts från Sverige till Spanien, utgjorts af:
Bränvin och sprit, hvaraf utförseln år 1888 utgjorde 22,372,654
liter, värderade till 2,237,265 kronor. Då denna artikel utgöres
af utländsk råvara, som blifvit förädlad i Sverige, torde, om man
vill vinna en fullt rigtig föreställning om den ekonomiska betydelsen
af denna utförsel, från sistnämnda belopp böra afdragas en ganska
betydlig, summa motsvarande råvarans inköpspris. För ifrågavarande
artikel utgör den genom traktaten utverkade tullnedsättningen i Spanien
2,65 pesetas per hektoliter. Tillämpad på 1888 års utförsel, utgjorde
denna tullnedsättning sammanlagdt omkring 430,000 kronor. Den betydelse,
spritutförseln till Spanien eger, får dock ej öfverskattas. Såsom
kändt är, bedrifves denna utförsel hufvudsakligen från en enda
ort och af ett enda bolag. Den är dessutom i hög grad beroende
af de utförselspremier Ryssland beviljar å den vid tillverkningen
använda råvaran, hvilken uteslutande tages från nämnda land. Härtill
kommer, att någon säkerhet ej tinnes för att i Sverige förädlad
sprit fortfarande, såsom hittills varit fallet, kommer att medgifvas samma
lindrigare tullbeskattning, som enligt traktaten, hvilken uteslutande talar
om i Sverige producerade varor, skall tillämpas å dessa. Vid traktatens
förnyande ifrågasattes visserligen ändring i ordalagen för att erhålla full
klarhet i detta afseende, men då den spanska representationen endast
medgifvit traktatens förlängning, kunde ej några ändringar i dess lydelse
påyrkas. Ej heller har denna utförsel medfört den ökade sysselsättning
för vår handelsflotta, som man förespått. Af den skrifvelse från svenske
22
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
och norske generalkonsuln i Barcelona, som finnes bilagd detta betänkande,
framgår nemligen, att transporten af den svenska spriten numera
uteslutande verkställes af utländska fartyg.
Stångjern och stål. Utförseln utgjorde år 1882 400,330 kilogram,
år 1885, då den uppnådde högsta beloppet, 1,421,582 kilogram och år
1888 386,776 kilogram. Utförseln till Spanien af dessa varor har icke
något år öfverstigit 1 procent af totalutförseln, och någon afsevärd tillväxt
i densamma efter traktatens ingående kan icke förmärkas. Tullnedsättningen
på denna artikel är 4,35 pesetas per 100 kilogram. 1888
års införsel har genom denna tullindring åtnjutit en minskad tullbeskattning
af omkring 12,000 kronor.
Trävaror. Någon nämnvärd export har icke egt rum af andra slag
af trävaror än nedannämnda, hvaraf exporten utgjorde:
Bjelkar öfver 20 cm....
Bjelkar under 20 cm.
Bräder och plankor......
hyflade eller falsade
1882.
11,143 kbm
5,496 »
122,666 »
1888.
9,383 kbm
1,138 »
126,598 »
1,840 »
Exporten af trävaror till Spanien är sålunda icke mycket betydande,
och någon lifligare stegring i rörelsen har icke efter traktatens ingående
kunnat åvägabringas. Om traktaten upphör, kommer tullen för denna
vara att höjas med 0,75 peseta per kubikmeter. Tillämpad på 1888 års
utförsel skulle denna tullförhöjning uppgått till sammanlagdt omkring
75,000 kronor.
Af tab. 3 och 5 framgår, hvilka varor i öfrigt blifvit under åren
1874—1888 utförda till Spanien, äfvensom hvilka tullindringar genom
traktaten kommit desamma till godo. Dessa exportartiklar äro icke af
någon nämnvärd betydenhet.
Spaniens export på Sverige, hvilken, såsom nämnts, under år
1888 icke uppgått till ens en million kronor, utgjordes hufvudsakligen
af de i traktaten upptagna artiklarne korkbark, oljor, russin, salt, vin
och vindrufvor, hvartill komma åtskilliga varor, som ej varit föremål
för traktatens bestämmelser, nemligen fikon, fjäder ospritad, mandel
och pomeransskal (se Tab. 6). En jemförelse mellan de för förstnämnda
varor genom traktaten bestämda tullsatser och de före traktaten gällande
finnes i Tab. 8.
Af hvad ofvan blifvit anfördt framgår, att fördelarna för Sverige
visserligen ej kunna anses så stora, som af utförselsiffrorna vill framgå.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 23
Särskilt år fördelen vid spritutförseln beroende på en välvillig men ej
förbindande tolkning af traktaten. Men traktaten innehåller för öfrigt
bestämmelser, som göra dess upphörande önskvärdt. Så omöjliggör den
åsättande af införselstull å tackjern. Den stora vigt denna tull skulle
ega för en af våra hufvudsakligaste näringar, bergsbruket, framhölls
lifligt i de motioner, som derom afgåfvos vid 1888 års riksdag, och de
många framställningar om dylik tull, som då inkommo till bevillningsutskottet.
På utskottets hemställan beslöt jemväl Riksdagen att åsätta
denna tull. Detta beslut kunde emellertid icke bringas till verkställighet,
emedan spanska regeringen, oaktadt tackjern aldrig varit föremål
för utförsel från Spanien till Sverige, förklarade, att tackjern hemfölle
under rubriken »andra metaller, oarbetade», hvilka uti den vid traktaten
fogade tariffen öfver införselstullar i Sverige upptagits såsom tullfria.
Vidare upptager traktaten en artikel (art. 6) af enahanda innehåll som
art. 4 i franska traktaten, hvilken förhindrar åsättande af exporttullar.
Den betydelse, åsättande af sådan tull å jernmalm kan medföra, har förut
blifvit framhållen. Men om än meningarna kunna vara delade om
lämpligheten af begge dessa tullar, lärer någon meningsskiljaktighet dock
ej böra råda om olämpligheten deraf att med afseende på en näring,
hvaraf, såsom fallet är med jernhandteringen, direkt eller indirekt så
många af landets invånare äro beroende, låta binda sig i sin sjelfbestämningsrätt
genom överenskommelser med ett land, hvarmed Sverige
har så ringa kommersiel beröring som med Spanien.
Jemväl traktatens 5:te artikel innehåller ett stadgande, som här bör
anmärkas. Denna artikel föreskrifver nemligen bland annat, att spanska
viner icke kunna i Sverige till förmån för vare sig staten eller kommunerna
beläggas med något slags konsumtionsafgift. Denna Spanien beviljade
förmån motsvaras icke af någon liknande för Sverige. Den allmänna
regeln, som innehålles i artikel 9, är endast, att varor af hvad
slag som helst, som blifvit producerade i något af de fördragsslutande
länderna och införas till det andra landet., icke må underkastas högre
accis- eller konsumtionsafgifter än dem, som äro eller framdeles kunna
varda pålagda dylika varor af inhemsk produktion. Den lindriga tullsats
af 15 öre per liter, som är stadgad för införsel i Sverige af spanskt
vin af ända till 20 procent alkoholhalt jemte svårigheten att skilja
mellan verkligt vin och ojemförligt billigare spritblandningar, gör det
tänkbart, att under namn af vin skulle till riket kunna införas en vara,
som till följd af sin prisbillighet kunde blifva föremål för eu stor konsumtion
utan att drabbas af de tillverknings- och försäljningsafgifter,
som utgå af inhemska spritvaror.
24 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
I detta sammanhang kan utskottet ej underlåta att erinra om den
behandling, som den från Sverige utförda spriten i Spanien haft att
utstå, och de väsentliga hinder i utförseln af densamma detta förorsakat.
Hvad sjöfartstraktaten med Spanien angår, torde densamma icke
behöfva utöfva mycket inflytande på afgörandet af frågan, huruvida
handelstraktaten bör uppsägas eller icke. Dessa båda traktater stå nemligen
icke till hvarandra i det oskiljaktiga sammanhang, som utmärker
de båda franska traktaterna. Ett uppsägande af handelstraktaten berör
icke i och för sig sjöfartstraktatens giltighet. Skulle emellertid spanska
regeringen icke vilja skilja de båda traktaterna åt, utan, i händelse af
uppsägning från vår sida af handelstraktaten, sjelf uppsäga sjöfartstraktaten,
skulle likväl enligt nu gällande förordningar i Spanien vår
sjöfart på detta land icke komma att drabbas af några förhöjda afgifter.
Storleken af svenska sjöfarten på Spanien framgår af Tab. 16.
Med anledning af hvad ofvanstående utredning gifvit vid handen,
hemställer utskottet:
l:o) att Riksdagen ville i skrifvelse till Ivongl.
Maj:t anhålla,- det täcktes Kong!. Maj:t vidtaga sådana
åtgärder, att handelstraktaterna med Frankrike af den
30 december 1881 och med Spanien af den 15 mars
1883 måtte upphöra att gälla vid utgången af den för
deras tillämpning faststälda tid, eller den 1 februari
1892;
2:o) att friherre Klinckowströms motion, i hvad
den afser uppsägande af handels- och sjöfartstraktaten
med Portugal af den 10 april 1885, icke måtte af
Riksdagen bifallas;
3:o) att friherre Klinckowströms motion, i hvad
den angår uppsägandet af våra öfriga med främmande
marter ingångna handels- och sjöfartsfördrag, äfvensom
herr Bexells om uppsägande af de mellan Sverige
och tyska staten nu gällande handels- och sjöfartsfördrag,
icke måtte föranleda till någon Riksdagens åtgärd;
samt
25
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
4:o) att friherre Klinckowströms motion, i hvad
den angår tulltaxans förändrade uppställning, icke måtte
vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 18 februari 1890.
På utskottets vägnar:
ER. GUST. BOSTRÖM.
Reservation
af herr J. Bengtsson i Gullåkra:
För min del har jag ej kunnat biträda utskottets hemställan om
uppsägning af våra handelstraktater. Jag utgår nemligen från den synpunkten,
att det ovilkorligen måste vara förenadt med vida större risk
för ett mindre land att afbryta sina handels- och sjöfartsförbindelser
med ett större än tvärt om, i synnerhet då dessa förbindelser vunnit en
sådan omfattning till fördel för det mindre landet, såsom förhållandet
nu under en längre tid gestaltat sig, exempelvis mellan Sverige och
Frankrike. Under det att vår import från sistnämnda land i medeltal
under det senaste årtiondet uppgått till ett värde af mellan 6 ä 8 millioner
kronor, har vår export till samma land deremot uppgått till ej mindre
än 28 ä 34 millioner. De af svenska fartyg i skeppsfart på Frankrike
inseglade bruttofrakterna hafva under samma tid uppgått i årligt medeltal
till 4 å 5 millioner kronor. Tontalet af den svenska skeppsfarten till
Frankrike har årligen uppgått till öfver 200,000 ton, då deremot de
franska fartyg, som ankommit till Sverige, uppnått tiondedelen deraf,
eller omkring 22,000 ton. Häraf synes det mig vara alldeles klart, att
alltför stora intressen skulle ställas på spel genom en uppsägning från
vår sida af handels- och sjöfartstraktaterna med Frankrike, och enahanda
synes mig förhållandena vara äfven med den spanska traktaten,
Bih. till Rikscl. Prof. 18.90. ö Sami. 1 Afd. 1 Haft. 4
26 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
ehuru dess verkningar till vår fördel under den korta tid, som denna
traktat varit gällande, ännu icke kunnat blifva så i ögonen fallande,
som här ofvan påpekats i afseende å den franska.
Emellertid torde ifrågavarande traktater komma att uppsägas utan
någon åtgärd från vår sida. Antydningar derom från utlandet hafva
icke saknats, och så skedde det ju med den första traktaten, som vi år
1865 ingingo med Frankrike, hvilken traktat den 8 maj 1881 från fransk
sida definitivt uppsades, i sammanhang hvarmed dock den franska regeringen
inbjöd till underhandlingar om nya aftal rörande vilkoren för
handels- och sjöfartsförbindelserna länderna emellan, hvilka underhandlingar
sedermera följande året ledde till den traktat, som man nu från
svensk sida skulle i första hand uppsäga. Det förefaller mig, som om
det ur flera synpunkter vore klokare att vi finge mottaga en dylik uppsägning,
än att förhållandet skulle blifva tvärt om; ty då jag tillika föreställer
mig att en uppsägning, från hvilkendera sidan den än må ske,
förr eller senare nödtvunget komme att föranleda nya traktatsunderhandlingar,
kan jag ej finna annat än att ställningen för oss, såsom den
svagare parten, ©vilkorligt måste blifva mera ogynsam, i händelse icke
det större och mägtigare landet funne sig manadt att öppna underhandlingarna.
Att kunna hoppas att, vid en dylik underhandling, vi ensamt
skulle kunna betinga oss alla fördelar, utan att lemna motsvarande eftergifter,
synes mig derjemte vara så pass omotiveradt, att någon vederläggning
deraf icke bör komma i fråga. Det torde för öfrigt vara väl
bekant, huruledes Frankrike under en längre tidrymd ihärdigt fullföljt
ett handelspolitiskt system, som fordrar antagandet af tarifftraktater
inom respektive kontraherande länder, och det torde vara lika kändt,
att endast en magt har lyckats att med Frankrike träffa ett aftal, som
innehåller allenast ömsesidig tillförsäkran af den behandling, som i hvardera
landet tillkommer den mest gynnade främmande nation. Detta
senare önskningsmål, som synes hägra för våra tullskyddsvänner i allmänhet,
har ensamt Tyskland kunnat vinna; men detta aftal utgör ock
en af bestämmelserna i det fredsfördrag, som undertecknades, då
dess segrande härar stodo i hjertat af Frankrike. Sådana vilkor ligga
utom möjlighetens gräns för oss att kunna uppnå.
Utom hvad jag sålunda tagit mig friheten vidröra i den föreliggande
traktatuppsägningsfrågan, må jemväl erinras om en annan omständighet,
hvilken icke torde böra lemnas utan all uppmärksamhet. En uppsägning
af våra traktater kan nemligen icke vara utan inflytande på våra
förhållanden i och till Norge.
Dessa förhållanden äro af så grannlaga art och natur, att de val
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 27
förtjena att noga öfvervägas, innan svenska Riksdagen genom en sådan
framställning som den, hvilken utskottet föreslagit, tillskapar nya unionella
svårigheter. Och äfven ur den internationella rättens vigtiga synpunkt
torde böra erinras att, då vid underhandlingarna om den senaste traktaten
med Spanien fråga väcktes om eu separattraktat för Norge, en
bestämd vägran att träffa aftal, som ej omfattade begge de förenade
rikena, blef svaret. Af alla dessa omständigheter och då, så vidt jag
kunnat erfara, hos vårt brödrafolk någon önskan om traktaternas uppsägning
icke blifvit spord, har jag ansett att utskottet åtminstone för
närvarande bort afstyrka bifall till den af motionärerna föreslagna traktatuppsägningen.
BILAGOR.
Bill. till Rikscl. Prof. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 1 Häft.
0
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 1.
Värdet af utförseln från Sverige under åren 18607-1888
|
| Total- | Deraf till | Deraf till | ||
|
| utförseln. | Frankrike. | Spanien. | ||
|
| Kronor | Kronor. | procent. | Kronor. | procent. |
O År | 1860 ..................... | 86,496,000 | 7,705,000 | 8,9 | 2,835,000 | 3,3 |
n | 61 ........................ | 81,084,000 | 10,429,000 | 12,9 | 3,875,000 | 4,8 |
3 3 | 62 ................... | 86,638,000 | 9,801,000 | 11,3 | 3,825,000 | 4,4 |
11 | 63 ....................... | 92,524,000 | 9,424,000 | 10,2 | 3,463,000 | 3,7 |
11 | 64 ........................ | 94,003,000 | 9,405,000 | 10,0 | •4,705,000 | 5,0 |
33 | 65 .......... | 108,086,000 | 11,343,000 | 10,5 | 4,038,000 | 3,7 |
11 | 66 ........................ | 107,066,000 | 12,623,000 | 11,8 | 2,252,000 | 2,1 |
11 | 67 ....................... | 128,639,000 | 18,306,000 | 14,2 | 2,564,000 | 2,0 |
11 | 68 ........................ | 119,524,000 | 16,912,000 | 14,1 | 1,890,000 | 1,6 |
11 | 69 ........................ | 125,883,000 | 16,507,000 | 13,1 | 1,500,000 | 1,2 |
11 | 1870 ....................... | 152,502,000 | 16,616,000 | 10,9 | 1,910,000 | 1,3 |
13 | 71 ....................... | 161,023,000 | 13,698,000 | 8,5 | 2,569,000 | 1,0 |
11 | 72 ........................ | 199,815,000 | 17,863,000 | 8,9 | 2,946,000 | 1,5 |
11 | 73 ....................... | 221,904,000 | 19,189,000 | 8,6 | 1,565,000 | 0,7 |
11 | 74 ..................... | 233,332,000 | 19,806,000 | 8,5 | 2,452,000 | 1,0 |
11 | 75 ................... | 206,552,000 | 24,687,000 | 12,0 | 1.666,000 | 0,8 |
11 | 76 ....................... | 226,239,000 | 25,335,000 | 11,2 | 2,480,000 | 1,1 |
3? | 77 ...................... | 215,913,000 | 24,943,000 | 11,6 | 2,216,000 | 1,0 |
11 | 78 ........................ | 184,320,000 | 26,002,000 | 14,1 | 2,062,000 | 1,1 |
11 | 79 ...................... | 186,164,000 | 27,829,000 | 14,9 | 1,543,000 | 0,8 |
11 | 1880 ........................ | 236,643,000 | 28,699,000 | 12,1 | 1,503,000 | 0,6 |
33 | 81 ........................ | 223,196,000 | 28,404,000 | 12,7 | 3,184,000 | 1,4 |
11 | 82 ................... | 253,887,000 | 33,366,000 | 13,1 | 3,595,000 | 1,4 |
11 | 83 ........................ | 256,531,000 | 31,287,000 | 12,2 | 4,444,000 | 1,7 |
11 | 84 ...................... | 238,613,000 | 29,329,000 | 12,3 | 3,216,000 | 1,3 |
11 | 85 ........................ | 246,271,000 | 24,478,000 | 9,9 | 8,068,000 | 3,3 |
11 | 86 ........................ | 228,398,000 | 20,857,000 | 9,1 | 5,856,000 | 2,6 |
V | 87 ........................ | 246,679,000 | 27,226,000 | 11,0 | 6,465,000 | 2,6 |
)1 | 88 ........................ | 281,753,000 | 29,593,000 | 10,5 | 5,581,000 | 2,0 |
Anm. Värdet af utförseln är upptaget i jemna tusental kronor
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
3
Tab. N:o 2.
Värdet af införseln till Sverige under åren 1860—1888.
|
| Total- | Deraf från | Deraf från | ||
|
| införseln. | Frankrike. | Spanien. | ||
|
| Kronor. | Kronor. | procent. | Kronor. | procent. |
År | 1860 ....................... | 82,469,000 | 1,792,000 | 2,1 | 677,000 | 0,8 |
11 | 61 ...................... | 106,570,000 | 1,503,000 | 1,4 | 551,000 | 0,5 |
11 | 62 ....................... | 98,520,000 | 1,845,000 | 1,9 | 575,000 | 0,6 |
11 | 63 ........................ | 96,627,000 | 2,570,000 | 2,7 | 869,000 | 0,9 |
11 | 64 ........................ | 96,549,000 | 2,261,000 | 2,3 | 575,000 | 0,6 |
11 | 65 ....................... | 105,863,000 | 3,715,000 | 3,5 | 845,000 | 0,8 |
11 | 66 ....................... | 112,910,000 | 3,212,000 | 2,8 | 657,000 | 0,6 |
11 | 67 ........................ | 134,181,000 | 4,170,000 | 3,1 | 1,019,000 | 0,8 |
11 | 68 ........................ | 137,740,000 | 4,039,000 | 2,9 | 669,000 | 0,5 |
11 | 69 ........................ | 136,615,000 | 3,770,000 | 2,8 | 679,000 | 0,5 |
11 | 1870 ....................... | 141,686,000 | 4,082,000 | 2,9 | 686,000 | 0,4 |
11 | 71 ........................ | 169,179,000 | 4,134,000 | 2,4 | 887,000 | 0,5 |
11 | 72 ...................... | 216,366,000 | 5,924,000 | 2,7 | 1,279,000 | 0,6 |
11 | 73 ...................... | 271,440,000 | 9,367,000 | 3,5 | 1,649,000 | 0,6 |
11 | 74 ........................ | 306,810,000 | 10,738,000 | 3,5 | 1,866,000 | 0,6 |
11 | 75 ........................ | 268,066,000 | 10,129,000 | 3,8 | 1,233,000 | 0,5 |
11 | 76 ........................ | 290,365,000 | 11,601,000 | 4,0 | 1,148,000 | 0,4 |
11 | 77 ........................ | 303,420,000 | 9,287,000 | 3,1 | 1,229,000 | 0,4 |
11 | 78 ...................... | 239,513,000 | 8,014,000 | 3,3 | 1,444,000 | 0,6'' |
11 | 79 ........................ | 226,442,000 | 5,470,000 | 2,4 | 986,000 | 0,4 |
11 | 1880 ....................... | 282,788,000 | 6,467,000 | 2,3 | 1,396,000 | 0,5 |
11 | 81 ....................... | 288,060,000 | 7,783,000 | 2,7 | 2,105,000 | 0,7 |
11 | 82 ........................ | 299,820,000 | 7,623,000 | 2,5 | 2,118,000 | 0,7 |
11 | 83 ...................... | 333,929,000 | 7,621,000 | 2,3 | 1,438,000 | 0,4 |
11 | 84 ........................ | 325,817,000 | 8,541,000 | 2.6 | 1,799,000 | 0,6 |
11 | 85 ........................ | 340,030,000 | 8,156,000 | 2,4 | 2,010,000 | 0,6 |
11 | 86 ........................ | 301,366,000 | 6,761,000 | 2,2 | 1,219,000 | 0,4 |
11 | 87 ....................... | 297,410,000 | 6,218,000 | 2,1 | 972,000 | 0,3 |
11 | 88 ........................ | 324,709,000 | 6,749,000 | 2,1 | 956,000 | 0,3 |
Anm. Yärdet af införseln är upptaget i jemna tusental kronor.
4
Tab. N:o 3.
|
|
| Grund för beräk- ningen. |
| Affall, spillning m. m.... | ............totalutförsel till Frankrike | Kr. » |
|
| till Spanien | JJ |
| Apoteksvaror, ej sp...... | till Frankrike | Kr. |
|
| till Spanien |
|
| Bark................................ | till Frankrike | hl. 7) |
|
| till Spanien | 77 |
S*). | Beck och Beckolja........ | ........ totalutförsel till Frankrike | kg- n |
|
| till Spanien | 77 |
F*). | Bly, oarbetadt............... | till Frankrike | kg. 77 |
|
| till Spanien | 7? |
S. | Bränvin och sprit, af | säd, till Frankrike | 1. å 50 »|0 77 |
|
| till Spanien | 77 |
F. | Böcker, tryckta............. | till Frankrike | Kr. 77 |
|
| till Spanien | 77 |
*) Bokstäfverna F. och S. i denna kolumn utmärka
traktaterna med Sverige.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Uppgift å de varor, som åren 1874-1888 utförts till Frankrike
1874. | 1875. | 1876. | 1877. | 1878. | 1879. |
26,773 | 43,062 | 37,243 | 41,502 | 41,387 | 32,590 |
--- | - - | - - | - - | ---- | - - |
— | — — | — — | — | — | — — |
4,287 | 8,991 | 2,793 | 5,598 | 12,260 | 7,990 |
- - | 4,000 ■= 44,5 % | - - | - - | - - | --- |
-- - | - - | - - | - - | — — | — |
58,420 | 70,150 | 82,750 | 97,630 | 58,300 | 65,000 |
- - | - - | - - | --- | - - | - - |
— | — — | — | — | — | — |
112,433 | 97,342 | 109,670 | 44,888 | 70,818 | 73,751 |
- - | 7,906 | --- | - - | - - | - - |
--- | - - | - - | - - | - - | - - |
274,004 | 127,438 | 214,919 | 117,321 | 22,061 | 25,802 |
—— - |
|
|
| 12,370 | |
| '' - | — | - - | - - | - - |
2,036 | 9,256 | 2,245 | 2,122 | 107,446 | 140,190 |
- - | - - | --- | - | - - | - - |
— | — | — — | — | — | — |
289,607 | 368,708 | 319,462 | 387,875 | 463,174 | 423,561 |
|
|
| 8,730 | 4,320 | |
--- |
|
|
|
|
|
att tullsatsen ä varan blifvit för införsel i Frankrike eller Spanien bestämd genom
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
5
och Spanien, samt totalutförseln af dessa varor.
1880. | 1881. | 1882. | 1883, | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
|
49,243 | 46,129 | 58,451 | 68,999 | 82,757 | 96,461 | 161,619 | 190,645 | 180,595 |
|
- - | - - | 3,000 | - - | - - | --- | - - | - - | - - |
|
— — | — — | = 5,i % | — — | - - | - - | --- | - - | - - |
|
13,568 | 6,645 | 2,957 | 4,108 | 3,824 | 4,003 | 2,826 | 3,284 | 5,045 |
|
- - | --- | - - | - - | - - | - - | --- | - - | - - |
|
— | — | — | — | — | — | — | — | — — |
|
109,880 | 147,450 | 160,650 | 91,200 | 135,320 | 145,954 | 137,452 | 187,098 | 153,779 |
|
- - | - - | - - | - - | - - | - - | --- | - - | --- |
|
_ _ | - -- ■ | _ _ | _ __ | _ _ | _ _ | 3,471 | _ , | _ _ |
|
481,186 | 45,061 | 99,899 | 107,708 | 27,037 | 83,810 | *= 2,5 % 164,850 | 166,181 | 50,917 |
|
- - | - - | - - | --- | - - | - - | - - | - - | - - |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Tulldiff. ingen. |
13,262 | 288,658 | 289,908 | 255,885 | 273,315 | 154,261 | 256,532 | 141,039 | 110,363 |
|
| - - | - - | - - | - - | — - | - - | --- | - --- | Tulldiff. ingen. |
— — | — | — | •-- | — - | — | — | — | — |
|
6,248,059 | 6,690,790 | 1,192,152 | 387,849 | 239,616 | 9,094,651 | 25,688,483 | 38,372,244 | 24,621,508 |
|
- - | 10,039 | --- | - - | - - | --- | - - | 900,519 | - - |
|
| = 0,2 % |
|
|
| 8,636,380 | 23,865,858 | = 2,3 % 31,427,738 | 22,372,654 | Tulldiff. 2,6 5 pes. pr. hl. |
495,136 | = 0,03 % 484,279 | 625,241 | 488,035 | 355,712 | = 95,o % 304,475 | = 92,9 o/o 364,445 | = 81,9 o/o 353,001 | = 90,o o/o 325,640 | |
4,635 | 8,225 | 2,700 | - - | 3,350 | 2,000 | 3,500 | - - | 6,850 | Tulldiff. ingen. |
= 0,9 % | = 1,7 % | = 0,4 o/o | - - | = 0,9 % | = 0,6 o/o | - 0,9 O/ | _ _ | = 2,1 °/o |
|
Tab. N:o 3 (forts.).
6
Bevillning sutskottets. Betänkande N:o 1.
|
|
| Grund för beräk- ningen. | 1874. | 1875. | 1876. | 1877. | 1878. | 1879. |
| Fartyg och båtar.......... | ......... totalutförsel till Frankrike till Spanien | Kr. » }) | --- | 300 | 590 | 39,360 | 14,470 14,000 = 96,7 % | 1,660 |
| Fernissa ...................... | till Frankrike | kg- )) | 5,407 | 4,515 | 3,971 | 5,421 | 1,333 | 2,155 |
|
| till Spanien | b | — | — | — | — | — | — — |
F. | Fisk, färsk .................. | ......... totalutförsel till Frankrike | kg- » | 82,805 | 53,347 | 47,609 | 22,657 | 953,615 | 430,007 |
|
| till Spanien | B |
|
|
|
|
|
|
F.&S. | salt, anjovis.......... | ......... totalutförsel till Frankrike | kg. B | 23,492 | 52,569 | 63,225 | 77,026 | 85,608 | 132,597 |
|
| till Spanien | B |
|
|
|
|
|
|
F.&S. | sill................... | ......... totalutförsel till Frankrike | kbm. B | 1,213 | 839 | 1,011 | 2,551 | 5,538 | .814 |
|
| till Spanien | B | — | — | — | --- | — | — |
| Flyttsaker .................. | ........ totalutförsel till Frankrike till Spanien | Kr. n B | 135,240 | 95,440 | 346,915 3,200 = 0,9 % | 208,193 | 128,434 9,425 = 7,3 % | 110,242 |
| Fläsk ........................... | till Frankrike | kg- B | 361,272 | 264,567 | 48,119 | 108,394 | 187,841 | 52,964 |
|
| till Spanien | B | — | — | — | — | J_ _ | — |
| Frö, rot-....................... | till Frankrike till Spanien | kbm. n B | 606 261 = 43,0 % | 218 | 86 | 38 | 12 | 5 |
| Gräs, färgad t ............... | ....... totalutförsel till Frankrike | kg- » | — | 8,726 | 26 | — — | — | — |
|
| till Spanien | n | — __ | — — | — | - - | - - | - - |
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
7
1880. | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
|
219,475 | 9,270 | 28,880 | 39,460 | 37,245 | 10,300 | 977,941 | 581,095 | 108,125 |
|
3,000 | - - | --- | - - | - - | - - | --- | - - |
|
|
= 1,4 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
--- | ---- | - - | - - | - - | - - | --- | - - | — |
|
3,170 | 7,316 | 4,294 | 2,011 | 18,971 | 18,419 | 26,740 | 3,629 | 20,403 |
|
765 | _ _ | -- - | --- | -- - | - - | --- | - - | _ _ |
|
= 24,1 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- - | -- - | - - | - - | - - | --- | - - | --- | — - |
|
1,116,250 | 2,034,644 | 4,581,093 | 4,301,869 | 2,025,225 | 12,096,516 | 22,131,309 | 34,095,987 | 39,144,092 | f Tulldiff. å saltsjöfisk |
7,736 148,529 |
|
|
| _ _ |
|
|
| ) ingen. | |
113,497 | 81,764 | 104,623 | 73,215 | 76,074 | 68,040 | 75,041 | 94,318 | jDito å sötvattensfish 5 fr. [ per 100 kg. | |
- - | - - | - - | - - | - - | - - | 1,975 | - - | Tulldiff. ingen. | |
|
|
|
|
|
|
| = 2,7 % |
| „ 1 pes. pr 100 kg. |
978 | 1,951 | 11,322 | 6,716 | 2,285 | kg. 3,499,161 | kg- 1,191,707 | kg- 2,594,710 | kg. 5,533,704 |
|
- - | - - | 8 | 488 | - - | - - | - - | - - | Tulldiff. ingen. | |
— | — | = 0,07 % | = 7,3 o/ | — | — | — | — | — | „ 1 pes. pr 100 kg. |
127,918 | 206,333 | 113,954 | 166,547 | 323,430 | 873,961 | 394,643 | 234,737 | 226,893 |
|
1,000 | 9,250 | --- | - - | 7,000 | 16,360 | 19,680 | - - | 9,500 |
|
= 0,8 % | = 4,o % |
|
| = 0,2 o/o 40,000 | = l,» % | = 4,9 % |
| = 4,2 % 1,900 |
|
143,421 | 391,905 | 314,508 | 152,708 | = 12,3 % | 1,242,168 | 1,588,346 | 3,125,192 | = 0,8 % |
|
- - | 3,225 | --- | - - | - - | --- | 55,885 | 178,705 | - - |
|
| = 0,8 % |
|
|
|
| 1 '' Öl ] ss'' | = 5,7 % |
|
|
41 | 3 | 48 | 9 | 51 | kg- 47,219 | kg- 37,353 | kg. 48,395 | kg. 12,648 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 381 |
|
|
|
|
|
| 26,013 |
|
- - | - | - - | - - | - - | - - | - - | - - | 5,000 |
|
- - | — - | ■ | - - | - - | - - | - - | - - | = 19,2 % |
|
Tab. Nio 3 (forts.).
8
F.
F.
F.&S.
Gödningsämnen .................... totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
Hudar ock Skinn, ej pelsverk,
oberedda........................ totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
beredda ........................ totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
pelsverk, oberedda................ totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
Hö........................................... totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
Inventarier, skepps- ................ totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
Jern, tack- och barlast- .... totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
skrot.................................... totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
smältstycken ..................... totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Grund för beräk- ningen. | 1874. | 1875. | 1876. | 1877. | 1878. | 1879. |
kg. J? | 445,650 | 447,180 | 635,191 | 1,028,556 | 1,584,641 | 668,985 |
77 | — | — | — | — — | — | — |
kg. | 889,684 | 695,509 | 401,654 | 579,209 | 781,162 | 1,331,508 |
| 42,891 | 27,417 | 7,736 | 77,832 | 131,859 | 109,329 |
| = 4,8 o/o | = 3,9 % | = 1,9 % | = 13,4 % | = 16,9 % | = 8,2 % |
n | 4,038 = 0,40 % | — |
|
| " | '' |
kg- | 2,066 | 6,837 | 9,256 | 14,785 | 20,413 | 21,312 |
77 |
|
| 1,488 |
|
|
|
kg- | 5,582 | 34,655 | 8,520 | 72,628 | 6,031 | 14,207 |
77 | --- | - - | - - | - - | --- | - - |
n | — | — | — | — | — | — |
kg. | 788,440 | 2,933 | 2,253 | 7,481 | 3,401 | 47,015 |
77 |
|
|
|
|
|
|
77 Er. | 18,140 | 4,834 | 6,858 | 3,190 | 560 | 1,495 |
77 |
|
| 3,000 = 43,7 % |
| __ |
|
)) | - - | - - | - - | - - | - - | - - |
kg- | 41,853,536 | 48,742,912 | 26,487,421 | 29,227,503 | 27,993,593 | 34,569,221 |
| 375,130 | 713,828 | 349,073 | 639,312 | 488,753 | 553,577 |
| = 0,9 % | = l,o % | = 1,3 % | = 2,2 % | = M % | = 1,6 % |
kg- | 3,430,363 102,571 = 3,o % | 2,919,677 | 3,586,834 | 5,240,847 | 9,345,211 | 7,976,934 |
77 | 126,162 | 124,505 = 3,5 o/o | --- | --- | - -r | |
77 | - - | — | — — | — - | --- | - - |
kg. | 8,566,642 | 12,438,446 | 13,498,076 | 14,022,450 | 9,714,432 | 10,469,749 |
| 595,786 | 2,059,918 | 1,108,769 | 2,191,650 | 1,027,449 | 1,652,570 |
| = 6,9 % | = 16,o % | = 8,2 % | = 15,c % | = 10,6 % | = 15,8 % |
77 | - - | - - | - - |
|
|
|
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
9
1880. • | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. 1 | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
|
916,330 | 1,337,317 | 1,655,740 | 3,633,785 | 4,251,883 | 4,306,248 | 3,276,815 | 2,342,769 | 1,784,736 |
|
- - | 12,447 | - - | — — | - - | - - ’ | - - | ___ |
| |
— | = 0,9 % |
| — — | — — | — — | —• — | — — | - - |
|
1,336,651 113,495 | 1,296,032 | 1,310,451 | 1,350,088 | 1,344,961 | 1,587,357 | 1,803,992 | 2,186,174 | 1.762.126 |
|
235,676 | 206,185 | 267,715 | 167,386 | 274,353 | 227,378 | 393,625 | 267.414iTulldiff. ingen. | ||
= 8,5 % | = 18,1 o/o | = 15,7 % | = 19,8 % | = 12,4 % | = 17,3 % | = 12,o % | = 18,o % | = 15,2 % |
|
- - | 1,954 | — — | - - | — — | --- | 1,908: | --- | - '' - |
|
| = 0,2 % |
|
|
|
| = 0,i % |
|
|
|
15,900 | 16,858 | 8,257 | 8,695 | 17,087 | 10,070 | 6,789 | 5,061 | 6,755 |
|
--- | 679 | - - | - - | 200 | --- | - - : | - - | --- |
|
| = 4,o % |
|
| = 1,2 % |
|
|
|
|
|
80,234 | 47,073 | 1,220 | 28,170 | 7,259 | 15,717 | 31,802 | 8,681 | 1,310 |
|
--- | --- | --- | --- | - - | 959 | 2,203 | - - | --- | Tulidiff. ingen. |
|
|
|
|
| = 6,i % | = 7,i % |
|
|
|
37,449 31,923 = 85,2 o/o | 35,963 | 3,100 | — | — | 1,305 | 1,089 | — | 1,325 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
3,365 | 3,510 | 6,942 | 390 | 2,935 | 3,000 | 1,260 | 4,138 | 2,950 |
|
61,585,351 | 55.468,805 | 55,731,782 | 52,313,319 | 54,425,572 | 47,526,836 | 58,138,986 | 49,284,547 | 49,099.367 |
|
478,551 | 990,110 | 464,362 | 862,865 | 654,288 | 468,181 | 1,052,639 | 2,052,321 | 2,059,677:Tulidiff. o,so fr.priookg.j | |
= 0,7 % | = l,’ % | = 0,8 % | = 1,6 % | = 1,2 % | = l,o % | = 1,8 % | = 4,2 % | = 4,2 % |
|
- - |
|
| 76,200* |
| ---- | ---| | — — | — — |
|
9,403,786 | 1,710,927 | 4,764,694 | 5,508,829 | 6,399,624 | 6,069,544 | 11,235,433 | 24,362,898 | 5,533,166 | [Tulidiff. kjemskrot ingen.! |
--- | - - | -- - | --- - | - --- | --- | . ---; | 216,600 | - - | J ,, å stäUkrot 6 il 9 fr. |
|
|
|
|
|
|
| = 0,9 % |
| 1 pr 100 kg. |
8,860,497 | 8,809,385 | 7,759,897 | 5,909,552 | 8,-155,351 | 8,830,896 | 10,578,704; | 10,683,903 | 14.535,566 | [Tulidiff. med 4—6% slagg-! |
1,794,752 | 2,205,883 = 25,0 % | 760,478 | 1,247,711 | 1,680,938 | 666,331 | 384,485! | 430,352 = 4,o % | 878,794 = 6,o % | j halt—1,60 fr. pr 100kg.j |
--- | - - | — — | •- - | 271,486 | - - | ---! | 75,000 | 102,000 Tulidiff.? | |
|
|
|
| = 3,2 % |
|
| = 0,7 % | = 0,7 % | i |
Bill. till Riksd. Prof. 1890. 5 Samt. 1 Afd. 1 Raft.
O
10
Bev illning s läska t tets Betänkande N:o 1.
Tal). N:o 3 (forts.).
| '' |
| Grund för beräk- ningen. | 1874. | 1875. | 1876. | 1877. | 1878. | 1879. • |
F.&S. F.&S. | Jern, stång- och platt- samt plåtar ................................ | .totalutförsel till Spanien totalutförsel | * n 7? kg- 77 | 114,414,031 8,233,506 = 7,2 % 160,636 = 0,14 % 835,912 | 136,713,198 = 0,04 % 784,860 | 127,976,016 | 149,151,900 14,489,778 = 9,7 % 94,324 | 152,230,215 | 160,648,080 = 0,05 % 2,055,412 |
|
| till Spanien | >7 | — |
| — | — | — | — |
| stångjernsafhugg ............... | . totalutförsel | — |
| - - |
|
| - - | — |
|
| till Spanien | — |
| — | — — | — | — — | — |
| spislar, ugnar etc............... | . totalutförsel | — |
|
|
|
| • | — |
|
| till Spanien | — | — | — | — | ____ | — | — |
F.&S. | spik öfver 45 mm............. | totalutförsel | kg- n | 1,374,143 | 1,168,279 | 1,154,804 | 985,241 | 990,130 | 781,077 |
|
| till Spanien | » | — | — | — | — | — | — |
S. | arbeten, ej spec., andra slag | totalutförsel | kg- 77 | 261,193 | 222,983 | 115,069 | 215,524 | 216,810 | 176,391 |
| i | till Spanien | 77 | — — | — | — | — — | — | — |
F. Oxal- syra. | Kemiskt-tekniska preparater | totalutförsel | Kr. n | 23,961 | 103,201 | 106,581 | 28,093 | 42,274 | 68,116 |
|
| till Spanien | 77 | — | — |
|
|
|
|
| Kimrök.................................... | totalutförsel till Spanien | kg- 77 n | 127,945 | 217,199 4,974 - 2,3 % | 138,101 | 345,703 | 259,193 | 127,117 |
| Kläder .................................... | totalutförsel | Kr. n | 118,236 | 131,902 | 144,364 | 183,843 | 141,302 | 100,825 |
|
| till Spanien | 77 | — | — — |
| — | — | — |
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
11
1 1880. | 1881. | 1882. | 1883 | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
|
188,085,844 | 195,728,361 | 217,676,946 205,757,726 | 206,923,874 177,316,300 | 165,066,753 193,738,337 | 188,005,043 | Tulldiff. ä stångjern, m. mj 1 1 fr. pr 100 kg. (Dito å bandjern och stål | |||
! 14,611,664 | 20,208,545 | 14,720,002 | 16,026,717 | 15,558,716! | 13,718,419 | 11,502,479 | 13,404,438 | 15,071,590 | |
i = 7,8 * | = 10,3 % | = 6,7 % | = 7,8 o/o | = 7,8 % | = 7,7 % | = 7,o % | = 6,9 % j | = 8,6 o/o '' | '' ingen. |
72,476 | 555,919 | 400,330 | 774,517 | 889,620: | 1,421,582 | 984,705 | 1,258,658 | 386,776 Tulldiff. 4,35 pes. pr 100kg. | |
= 0,04 % | = 0,3 % | = 0,2 % | = 0,4 % | = 0,4 % | = 0,8 % | = 0,6 % | = 0,6 % ; | = 0,2 o/o ; |
|
2,208,015 | 2,381,601 | 2,276,357 | 2,430,345 | 2,4)5,654; | 3,350,473 | 3,169,526 | 3,640,284! | 5,785,859 | ITulldiff. ä jempldtar 0,50 J ä 1 fr. pr 100 kg. (Dito å stålplåtar ingen. (Tulldiff. å plätar af 6 mm. o. ''deröfver,30 pes.prlOOkg. |
19,213 | 11,334 | 11,950 | 53,054 | 35,640 = 1,4 % \ | 19,853 |
| 25,882 | 8,032 = 0,i % 17,118 | |
i = 0.» % | = 2,i % |
|
|
| = 0,6 % |
| = 0,7 % | = 0,3 O/o | 1 Dito ä plåtar under 6 mm. |
|
| _ |
|
| 2,639,645 | 2,939,110 | 3,022,134 | 2,993,847 | ''4,35 pes. pr 100 kg. |
— — | - - | --- | - -. | - - i |
|
| 12,900 = 0,5 % | 95,460 = 3,2 o/o | /(Tulldiff. antaglig. = den åj |
— | . | 125,125 | 97,221 | 112,973 | 145,970 | 191,667 | 158,094 | 151,375 |
|
|
|
|
| _ |
| 5,025 |
| 5,111 |
|
|
|
|
|
|
| = 3,o % |
| = 3,4 o/o |
|
1,258,820 | 1,043,680 | 916,134 | 833,088 | 1,833,415 | 2,186,151 | 2,257,471 | 2,424,331 | 2,388,188 |
|
_ _ | --- | _ _ | 7,385 |
| - - | — | Tulldiff. ingen. | ||
|
|
|
|
| = 0,3 % |
|
|
|
|
— — |
| — — | — — | — | --- |
| — | — | Tulldiff..5,15 pes.prlOOkg. |
207,370 | 599,636 | 987,953 | 1,330,105 | • 455,173 | 346,446 | '' 332,605 | 707,246 | 859,611 |
|
| 4,402 |
| - - | - - | — | — — | 2,300 |
| |
|
| = 0,4 % |
|
|
|
|
| = 0,3 O/ | I Tulldiff. å nitnaglar 2,3 0 |
|
| _ _ | _ _ | 2,660 | - - | - - | - - | 5,350 | ''pes. pr 100 kg |
|
|
|
| = 0,6 % |
|
|
| = 0,6 o/ | jTulldiff. å skrufvar 5,15. |
87,353 | 130,824 | 100,602 | 127,747 | 129,677 | 112,250 | 120,908 | 208,516 | 184,520 | *pes. pr 100 kg. |
_ _ | 31,031 | 3,739 | - - | - - | 11,868 | — — | 14,486 | 7,018 | \fr. pr 100 kg. |
| = 23,7 % | = 3,7 o/0 |
|
| = 10,i % |
| = 6,9 o/o | = 3,8 o/ | |
80,555 | 346,312 | 350,732 | 296,413 | 351,691 | 342,828 | 291,760 | 363,024 | 328,456 |
|
_ _ | 15,200 | 6,225 | - - | 5,150 | 2,110 | — | --- | --- |
|
| = 4,4 % | = 1,8 % |
| = 1,8 % | = 0,6 % |
|
| _ _ |
|
126,351 | 121,599 | 118,500 | 112,837 | 92,393 | 86,598 | 99,515 | 90,663 | 139,627 |
|
1,167 | 1,892 | - - | 1,196 | — | 1,200 | — | — — | - - |
|
= 0,9 % | = 1,0 % |
| = l,> % |
| = 1.4 % |
|
|
|
|
- - | — — | --- | - - | - - | - —— | r |
|
|
|
Tab. N-.o 3 (forts.).
Grund
för
beräk
ningen.
F. | Koppar, garad..................... | ... totalutförsel | kg- |
|
| till Spanien |
|
| Kreatur, nötboskap ........... | till Frankrike till Spanien | St. n ( n j |
| Lim, andra slag................. | ... totalutförsel till Spanien | k8- }* » |
IG | Malm ................................. | .. totalutförsel till Spanien | kg. i » |
F.&S. | Maltdrycker, andra slag, på but. totalutförsel till Frankrike | 1. » 1 | |
|
| till Spanien | a |
F. & S. | Maskinerier och redskap . | ... totalutförsel | K K. |
\ | till Frankrike till Spanien | V | |
F'' | Metallskrot ......................... | .. totalutförsel till Spanien | kg- n >y |
| Målningar ......................... | .. totalutförsel till Spanien | Kr. ” tf |
| Naturalier ........................ | .. totalutförsel | Kr. tf |
|
| till Spanien | tf i |
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
1874.
736,997
22,865
50''
= 0,2 %
5,834
26,299,069
566,685
1,694,723
67,970
11,350
1875. | 1876. | 1877. | 1878. | 1879. |
566,159 80,127 = 14,1 % | 394,938 | 344,354 | 625,329 | 547,115: 105,376 1 = 19,3 % |
20,263: 20,525 | 20,528 | 31,884 | 30,473 | |
4,885 | 4,404 | 1,617 | 904 | 3,967 ■ |
28,176,120 | 16,105,917 | 13,376,546 | 13,930,677 | _ _ 13,250,044 |
352,709 | 213,212 | 306,451 | 193,619 | 146,856'' |
1,316,864 5,438 = 0,i % | ~ ! 997,472 | 919,324 | 959,347 | 1,093,498 |
77,024- | 98,235 | 164,717 | 112,943 1 | 146,524 |
15,950 | 14,587 | 24,320 | 13,130 | 15,586 |
1,990 | 3,265 | 6,587 | 6,891 | 2,415 |
973
1,990
3,265
2,415
Bevillningsutskottets Betänlcande N:o 1.
13
1880. | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. | -•] |
617,805 | 691,337 | 437,863 | 276,073 | 85,616 | 199,617 | 78,673 | 242,427 | 414,593 |
|
176,491 | 96,386 = 13,9 % | - - | 11,023 | 13,800 = 16,i % | - - | 10,006 | 5,100 | Tulldiff. ingen. | |
— — | — — | - - | - - |
| - - | — | - - | — — | ! i |
34,241 | 19,006 | 26,492 | 46,192 | 39,076 | 28,584 | 25,000 | 29,844 | 35,669 |
|
- - | - - | - - | - - | --- | - - | - - | - - | - - | ! |
— | — | — — | — |
|
| — | — | — | | |
1,594 | 493 | __ _ | ._ ____ | 2,735 | 2,999 | 2,943 | 86,978 | 8,364 |
|
- - | - - | — | - - | --- |
| - - | - - | 4,392 |
|
- - | - - | - — | --- | --- | - - | - | --- |
|
|
j 31,064,384 | 20,653,077 | 21,262,966 | 34,214,151 | 41,839,353 | 57,327,816 | 49,769,985 | 75,236,802:153,203,534 |
| |
'' - | --- | --- | 262,885 | _— - | - - | 105,000 | - - |
| Tulldiff. ingen. |
- - |
| ---- | --- | - - | --- | — | - - | - - |
|
90,287 | 95,829 | 115,929 | 75,860 | 27,381 | 10,132 | 15,054 | 10,173 | 7,828 |
|
3,141 = 3,3 % | - - | - - | - - | ---- | - - | - - | T— - | --- | Tulldiff. ingen. |
— — | --- | - - | - - | 2,190 | - - | 11,252 = 74,7 % | 4,298 = 42,2 % | 1,311 Tulldiff. 2,7 8 pes. pv 1 hl. | |
2,456,795 | 2,468,236 | 2,492,938 | 2,478,794 | 2,358,308 | 1,912,473 | 2,422,303 | 2,229,443 | 2,532,204 | (Tulldiff. Maskiner för jord* |
74,280 | 36,435 | 52,995 | 41,000 | 59,110 | 37,336 | 42,290 | 32,275 | 6,175 | |
= 3,o % | = 1,» % | = 2,1 % | = 1,7 % | = 2,5 % | = I,» % | = 1,7 % | = 1,3 % | = ''0,3 % | (Dito Symaskiner ingen. |
- - | - - | — | 10,305 = 0,4 % | 6,600 | 4,824 | 8,462 = 0,4 % | 83,846 | |Tulldiff. AkcrbruJismasti-Iner 0,0 5 pes. pr 100 kg. | |
215,769 | 276,759 | 356,583 | 579,883 | 347,439 | 343,906 | 288,865 | 380,500 | 437,077 | ipr 100 kg. |
--- | 7,530 = 2,7 % | - - |
|
| - - | - - | - - | Tulldiff. ingen. | |
| — — | -- - | ---- | *- - | - - |
| — — | — — |
|
13,241 | 124,530 | 29,311 | 118,184 | 57,523 | 106,341 | 21,645 | 142,010 | 31,703 |
|
- - | - - | 1,000 = 3,4 % | 5,000 = 4,2 % | - - | 3,000 | — — |
| ||
- - | - - | - -* |
| - - | — | — — | — — | — — |
|
2,271 | 4,099 | 4,445 | 6,346 | 7,187 | 1,965 | 2,405 | 5,082 | OO CO >oT |
|
- - | - - | - - | --- | - - | - - | - - | - - | — — |
|
— | — — | ; ''-- |
| — — |
|
| --- | 2,500 = 45,1 % |
|
It
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 3 (forts.)-
|
|
| Grund för beräk- | 1874. | 1875. | 1876. | 1877. | 1878. | 1879. |
|
|
| ningen. |
|
|
|
|
|
|
| Oljekakor..................... | ........... totalutförsel | kg- | 2,303,359 | 2,461,700 | 2,202,064 | 1,962,788 | 2,660,933 | 1,045,219 |
: | till Frankrike | tf | --- | - - | - - | - - | - - | - - | |
|
| till Spanien | tf | — | — - | — | — | — | --- : |
| Oljor, feta ................. |
| kg- | 41,912 | 31,508 | 53,582 | 34,074 | 37,888 | 125,076. |
| till Frankrike | tf | - - | - - | --- - | - - | - - | - - . | |
|
| till Spanien |
| — | — — |
|
| ----- | --i |
F. | Papp............................. | ........... totalutförsel till Frankrike | kg- | 3(1,147 | 76,038 | 200,751 | 474,736 | 810,146 | 797,166 10,466; |
|
|
|
|
|
|
|
|
| = 1,3 % : |
|
| till Spanien |
| --- | — — | — — | --- | - - |
|
F. & S. | Papper......................... |
| kg- | 2,954,661 | 3,400,764 | 4,682,250 | 3,992,821 | 5,250,875 | 7,034,660 |
| till Frankrike |
| - - | - - | 6,308 | 9,321 | 21,827 | 101,188 | |
|
|
|
|
|
| = 0,i % | - 0,2 % | = 0,4 o/o | = 1;* % |
|
| till Spanien | »'' |
|
|
|
|
|
|
| Papperstapeter ......... | .......... totalutförsel | kg- | 44,035 | 51,926 | 48,221 | 45,634 | 45,217 | 36,559 |
| till Frankrike |
| --- | - - | 765 | - - | --- | 1,7431 | |
|
|
|
|
|
| = 1,6 % |
|
| = 4,8 o/o |
|
| till Spanien | 77 | - - | — — | - - | - - | - - | - - |
| Platina......................... | ........... totalutförsel | kg- | - - | - - | 15 | - - | - - | - - |
|
| till Frankrike | tf | — — | —. — | — — | - - | - - | - - |
|
| till Spanien | tf | — | — — | — | — | — | --- |
| Porslin, oäkta............. |
| kg- | 108,392 | 118,811 | 109,002 | 104,591 | 111,810 | 89,672 |
|
| till Frankrike |
| - - | - --- | - - | 2,927 | — — | |
|
|
|
|
|
|
|
| = 2,6 % |
|
|
| till Spanien |
| — — | — | — _ | — — | — — |
|
| Punsch......................... | ........... total utförsel | 1. | 38,329 | 45,180 | 56,857 | 57,367 | 56,799 | 54,947 |
|
| till Frankrike | „ | 1,303 | - - | - - | - _ | - - | — — | |
|
|
|
| = 3,4 % |
|
|
|
|
|
|
| till Spanien | tf | --- | — — | — — | — _ | - - | - - |
| Silfver, oarbetadt och arbetadt totalutförsel | kg- | 23,892 | 9 | 8,538 | 34 | 53 | 94 | |
|
| till Frankrike | tf | — |
|
|
|
|
|
i |
| till Spanien | 7? | — | — | — | — | — |
|
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
lo
1880. | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
|
1,003,859 | 23,461 | 2,782,669 | 2,335,187 | 1,430,023 | 800,952 | 1,120,003 | 2,307,220 | 1,725,440 |
|
|
|
| 42,500 |
|
| 100,000 |
| - - i |
|
|
|
| = 1,8 % |
|
| = 9,o % |
|
|
|
119,400 | 48,854 | 103,348 | 58,480 | 47,948 | 26,763 | 131,786 | 257,989 | 149,865 |
|
_ _ | - - | - - | 10,202 | — — | — — | — ----- | --: |
| |
|
|
|
| = 21,3 % |
| '' |
| ! |
|
— | — — | — | - - | — — | --- | - - |
| - - j |
|
1,043,014 | 838,670 | 1,196,700 | 1,225,993 | 1,798,446 | 1,725,767 | 1,853,932 | 1,478,922 | 2,430,016 |
|
25,762 | 34,000 | 17,100 | 37,600 | 59,030 | 146,970 | 125,152 | 141,946 | 86,666 | Tulle!iff. 3 fr. pr 100 kg. |
= 2,5 % | - 4,1 o/o | = 1,5 % | = 3,o o/o | = 3,2 o/o | = 8,5 o/o | = 6,7 % | = 9,i % | = 3,o % |
|
— |
|
|
|
|
|
|
|
| rTulldiff. Papper,, färgadt. |
! 7,094,896 | 5,415,050 | 6,029,911 | 6,508,628 | 6,664,798 | 7,837,188 | 8,597,172 | 9,801,062 | 11,268,306 | etc. 10 fr. pr 100 kg. |
90,137 | 56,657 | 63,516 | 20,445 | 15,470 | — — | 154,280 | 557,799 | 149,790 | per (ko eko. |
= 1,3 % | = l,o % | = l,o % | = 0,3 % | = 0,2 o/o | 11,184 | = 1,8 % | = 5,7 o/o | = 1,3 % | TulldifF. Papper, i långa\ |
- - | - - | — |
|
| 1,130 | — — | - - | banor, tryck- 0,50, pes. peri | |
|
|
|
|
| = 0,1 % | = 0,oi o/o |
|
| 100 kg. |
32,882 | 56,982 | 47,712 555 | 60,990 | 76,072 | 68,507 | 53,381 | 94,517 | 99,899 | D:o d:o kardusordinärt |
|
| = 1,2 % |
|
|
|
|
|
|
|
— | — | — | — — |
|
| - - | ---- - | - - |
|
106 | _ _ | _ _ | - - | - - | - - | - - | — | — |
|
106 | - - | - - | - - | - - | --- | - - | - - | - - |
|
= 100, o % |
|
|
|
|
|
| _ _ | ___ |
|
154,667 | 97,264 | 131,065 | 177,867 | 273,917 | 367,798 | 339,923 | 516,102 | 599,548 |
|
59,749 | 51,185 | 62,433 | 69,851 | 69,588 | 61,841 | 61,817 | 68,240 | 61,604 |
|
| 1,371 | 1,040 | 1,768 | 2,328 | 1,410 | 1,463 | 1,763 | 749 |
|
| = 2,7 o/o | = 1,7 % | = 2,5 o/o | = 3,3 % | = 2,3 % | = 2,i % | = 2,0 o/o | = 1,2 % |
|
|
|
|
| _ _ | 2,298 | 2,289 | 1,855 | - - |
|
|
|
| • |
| = 3,7 % | = 3,7 % | = 2,7 o/o |
|
|
181 | 7 | 16 | 63 | - - | 27 | 286 | 73 | 108 |
|
85 | 4 | — _ | —-- | .-- | — | - - | — - | - —'' |
|
= 47,o % | = 57,i % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| - - | 2o |
|
|
|
|
|
| 1 |
|
| = 23,i % |
|
Tab. Ko 3 (forts.).
IG
1 } | Grund | |
|
| för |
|
| ! beräk- |
| 1 | j ningen. |
! | Sirup .................................... totalutförsel | kg. |
i | till Frankrike | i 11 |
| till Spanien | n |
| Slöjdvaror................................ totalutförsel | Kr. |
| till Frankrike | 71 |
i | till Spanien | 11 |
| Spanmål, omalen, hafre........ totalutförsel | kb in. |
till Frankrike | 11 | |
till Spanien | 11 | |
hvete ........ totalutförsel | kbm. | |
till Frankrike | 11 | |
till Spanien | 11 | |
korn (o. malt) totalutförsel | kbm. | |
till Frankrike | 11 | | |
till Spanien | ” | |
malen, hvetemjöl .... totalutförsel | kg- | | |
till Frankrike | 11 | |
| till Spanien | n i |
| Sprutor, brand- .................... totalutförsel | Kr. |
| till Frankrike | ” 1 |
i | till Spanien | 17 j |
F. | Sten........................................ totalutförsel | Kr. |
| till Frankrike | 11 \ |
! | till Spanien | ” ! |
F. | Tegel, eldfast........................ totalutförsel | st. |
| till Frankrike | 11 1 |
| till Spanien | n |
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
1874. | 1875. | 1876. I 1 | 1877. | 1878. | 1879. |
559 | 3,534 | 4,675 j | 609 i | 879 | 1,139 |
11,750 | 20,967 | 33,107 | 101,351 | 218,353 | 247,174 |
450,339 | 398,773 | 1 550,981 | 389,828! 4S,265; = 12,i % | 537,013 | 640,528 |
7,186 | 15,252 | 16,533 | 5,979; | 11,277 | 12,963 |
41,643 | 50,661 | 45,448 | 40,053 | 51,408 233 = 0,4 °% | 62,737 |
2,089,716 | 2,823,312 | 2,665,567 | 2,256,558 | 2,892,047 | 2,312,158; t |
1,820 | 2,233 | ___ i 1,150 | 576 | 69,341 | 38,605 |
443,994 | 472,510 | 638,276 | 770,769 | 793,687 | 852,491 |
386,244 | 243,524 | 369,933 | 558,488 | 1,265,578! | 3,183,542 |
Bevillning silf skottets Betänkande N:o 1. 17
1880. | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
|
616 | 91 | 2,449 | 1,327 | 170,758 | 41,409 | 557,331 | 1,317,292 | 3,991,041 |
|
|
| 170,312 | - - | 499,917 | 1,283,576 | 1,961,088 |
| ||
- - | - - | - - | - - | = 99,7 % | — — | = 91,5 % | = 97,4 % | = 98,» % |
|
335,117 | 285,954 | 311,565 | 194,291 | 277,606 | 1,010,885 | 1,079,653 | 1,232,345 | 1,279,156 |
|
_ _ | - - | 1,030 | - - | 41,100 | 29,500 | 27,950 | 17,765 |
| |
|
|
| = 0,5 % |
| = 4,i % | = 2,7 % | = 2,2 % | = 1,8 % |
|
566,332 | 420,718 | 515,506 | 555,979 | 361,085 | kg- 233,323,817 | kg- 245,109,334 | kg- 247,666,704 | kg- 165,419,586 |
|
101,722 | 49,576 | 83,890 | 67,881 | 74,850 | 25,223,430 | 20,484,897 | 54,390,120 | 49,344,676 |
|
= 18,o % | = 11,8 % | = 16,3 % | = 12,2 % | = 20,7 o/o | = 10,8 % | = 8,4 % | = 22,o % | = 29,8 % |
|
- - | - - | - - | - - | - - | - - | - - | - - | - - |
|
7,124 | 388 | 371 | 1,579 | 767 | kg. 1,718,440 | kg- 3,539,916 | kg- 1,745,948 | kg- 19,580 |
|
287 | - - | - - | ---- | - - | - - | - - | --- | - - |
|
= 4,o % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
53,916 | 30,201 | 59,320 | 44,543 | 33,744 | kg. 15,047,689 | kg. 35,473,208 | kg- 37,289,390 | kg- 25,117,514 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,784,214 | 627,463 | 4,451,611 | 6,868,548 | 7,253,232 | 6,860,650 | 6,145,594 | 5,359,994 | 2,035,293 |
|
|
|
|
|
| 7,500 |
|
|
|
|
43,981 | 39,822 | 28,051 | 60,933 | 11,810 | = 0,1 % | 16,566 | 32,587 | 24,975 |
|
|
|
|
|
| 11,500 |
|
|
|
|
934,680 | 930,244 | 1,060,853 | 1,248,803 | 1,435,863 | = 20,2 % | 1,590,557 | 1,878,901 | 2,329,090 | .Tulldiff. Skiffer till tak-täckning, 2[ fr. per 1000 st- |
1,000 | 3,300 | _ _ | - - | _ __ | 19,660 | 17,620 | 13,780 | 4,500 | 1 D o. Golfsten, mur- och |
= 0,i % | = 0,4 % |
|
|
| = l,i % | = l,i % | = 0,7 % 4,500 | = 0,2 o/o _ _ | taktegel, l"fr. per d:od:o. |
4,224,491 | 4,892,857 | 5,582,012 | 6,000,245 | 5,213,554 | 5,009,511 | 4,510,253 | = 0,2 % | 5,832,776 |
|
___ | _ _ | 76,000 | _ _ | - - | - - | 24,000 | — | Tulldiff. 1 fr. pr 1000 st. | |
|
| __ _ | = I,» % | - - | _ __ | _ _ | = 0,5 % | - •-- | ■ |
i = 0,8 % |
Hth till Riksd. Prof. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 1 Raft.
O
O
Tab. N:o 3 (forts.).
18
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
|
| Grund för beräk- ningen. | 1874. | 1875. | 1876. | 1877. | 1878. | 1879. |
s. | 1 Tjära................................... totalutförsel | kg- | 6,430,55C | 6,295,673 | 6,286,789 | 4,812,540 | 6,314,844 | 8,370,257 |
| till Frankrike | tf | 766,795 | 210,327 | 700,611 | 686,456 | 1,138,267 | 1,961,977 |
|
|
| = 12,o % | = 3,8 % | = H,i % | = 14,i % | = 18,o % | = 23,4 o/o |
| till Spanien |
| 24,102 | — | 10,669 | 20,191 | - - |
|
|
|
| = 0,4 % |
| = 0,2 0/o | = 0,4 % |
|
|
s. | Tran .................................. totalutförsel | kg- | 4,642 | 28,404 | 30,576 | 31,366 | 19,760 | 36,842 |
| till Frankrike | ?? |
| * |
|
|
|
|
| till Spanien |
| — |
|
|
|
|
|
F.&S. | Träd, jern- och stål- ......... totalutförsel | kg- | 883,106 | 857,759 | 339,916 | 222,687 | 462,063 | 572,810 |
| till Frankrike |
| - - | 2,856 | - - | - - | --- | - - |
|
|
|
| = 0,3 0/o |
|
|
|
|
| till Spanien |
| — | — .— | — | — | — | — |
F.&S. | Trämassa............................. totalutförsel | kg. | 5,600,291 | 5,152,134 | 5,917,908 | 6,148,257 | 5,179,721 | 9,822,401 |
| till Frankrike |
| 714,128 | 1,662,089 | 1,827,912 | 2,637,473 | 1,366,461 | 2,456,004 |
|
|
| = 12,7 o/o | = 32,3 o/o | = 30,9 % | = 42,9 % | = 26,3 % | = 25,o o/0 |
| till Spanien | » | — — | — — | - - | — — | — — | — — |
F.&S. | Trävaror, oarb. timmer, öfver |
|
|
|
|
|
|
|
| 25 cm......................... totalutförsel | kbm. | 131,191 | 113,895 | 157,979 | 152,709 | 102,093 | 126,652 |
| till Frankrike |
| 97 | 368 | 692 | 1,639 | 1,108 | 527 |
|
|
| = 0,07 O/o | = 0,3 o/o | = 0,4 % | = l,i % | = l,i % | = 0,4 0/o |
| till Spanien | tf | 130 | 74 | 93 | 655 | 313 | - - |
|
|
| = 0,i % | = 0,oc % | = 0,06 0/Q | = 0,4 % | = 0,3 % |
|
F. & S. | spiror, under 25 cm....... totalutförsel | kbm. | 17,332 | 13,219 | 13,373 | 17,779 | 10,876 | 11,761 |
| till Frankrike | tf | - - | --- | — | — | --- | — |
| till Spanien | » |
|
|
|
|
|
|
F. & S. | grufstolpar....................... totalutförsel | kbm. | 327,103 | 193,924 | 268,738 | 273,688 | 229,239 | 239,352 |
| till Frankrike |
| 2,454 |
|
|
|
| --- |
|
|
| = 0,8 % |
|
|
|
|
|
| till Spanien | tf | — | — | — | — | — | — |
F.&S. | bärlingar och bandstakar totalutförsel | st. | 36,534 | 9,001 | 125,534 | 44,061 | 49,972 | 14,691 |
| till Frankrike | tf | --- | — | — | ''-- | — — | — |
| till Spanien | tf | — | — | — | — | — | — — |
F.&S. | syllar................................. totalutförsel | kbm. | 10,694 | 6,389 | 7,186 | 7,320 | 5,013 | 5,193 |
| till Frankrike | •n | — | — | — | — | \ _ _ | — |
| till Spanien | j) |
|
| 1 |
|
|
|
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
19
1880. | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
|
9,434,307 | 6,556,566 | 7,026,031 | 6,570,253 | 12,085,288 | 9,467,910 | 5,730,781 | 6,381,729 | 4,119,474 |
|
1,214,185 | 865,571 | 1,622,412 | 1,204,021 | 3,612,338 | 2,440,180 | 1,144,534 | 680,724 | 537,526 |
|
= 12,» % | = 13,2 o/o | = 23,i % | = 18,3 % | = 29,» % | = 25,8 % | = 20,o o/o | = 10,7 % | = 13,o o/o |
|
|
|
|
|
| 413,878 = 4,4 o/o | - - | 9,690 = 0,i °/0 | - - | Tulldiff. ingen. |
251,974 | 149,952 | 143,703 | 120,834 | 61,230 | 63,935 | 53,486 | 52,855 | 191,635 |
|
- - | 2,298 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Tulldiff. ingen. |
1,272,649 | 1,580,321 | 2,950,136 | 5,305,998 | 2,572,829 | 614,102 | 1,279,933 | 873,428 | 1,369,338 |
|
- - | - •- | 99,883 = 3,4 o/o | 7,527 = 0,i % | 2,454 | 8,912 = 1,5 % | - - | - - | 16,000 | Tulldiff. ingen. |
|
|
|
| --- | 7,448 = 0,9 o/o | - - | Tulldiff. 1,45 pes. per 100 kg. | ||
9,478,897 | 9,003,121 | 9,249,153 | 10,156,869 | 10,666,106 | 15,822,018 | 25,630,431 | 28,571,992 | 38,472,794 |
|
1,757,133 | 1,791,600 | 1.993,906 | 2,738,170 | 3,299,935 | 2,497,499 | 1,720,928 | 3,752,369 | 5,767,291 | Tulldiff. ingen. |
= 18,5 % | = 19,» % | = 25,9 »/o | = 26,2 o/0 | = 30,9 % | = 15,8 % | = 6,7 % | = 13,1 % | = 15,o % | |
29,968 = 0,3 % | 104,825 | - - | 25,000 = 0,2 O/o | - - | 346,383 = 2,2 o/o | 1,041,879 | ■># a> äfc K « II |
| Tulldiff 0,05 pes. per 100 kg. |
122,363 | 167,105 | 164,700 | 190,943 | 186,705 | 134,646 | 129,732 | 162,018 | 194,822 |
|
477 = 0,4 % | 914 = 0,5 % | 1,265 | 757 = 0,4 % | 1,049 | - - | 536 = 0,4 % | 1,186 | - - | Tulldiff. ingen. |
142 = 0,1 % | 35 = 0,02 % | 244 = 0,i % | 56 = 0,03 0/o |
|
|
|
|
| Tulldiff. 0,7 5 pes. per kbm. |
30,774 | 25,472 | 13,390 | * 18,179 | 23,078 | 22,004 | 31,232 | 28,640 | 34,320 |
|
- - | --- | - - | 1,989 | 955 = 4,i o/o | 1,513 | 923 = 3,0 o/o | 1,150 | 1,710 = 5,0 o/o | Tulldiff. ingen. |
|
|
|
|
|
| 99 = 0,3 % | - - | - -- | Tulldiff 0,75 pes. per kbm. |
385,832 | 341,204 | 350,335 | 423,633 | 371,392 | 398,078 | 453,700 | 441,858 | 456,485 |
|
- - | - - | - - | - - | - - | - - | 322 = 0,08 % | - - | Tulldiff. ingen. | |
|
|
|
|
| 674 = 0,2 o/o |
| - - | - - | Tulldiff. 0,7 5 pes. per kbm. |
27,054 | 7,188 | 8,039 | 9,771 | 11,632 | kbm. 1,342 | kbm. 1,387 | kbm. 553 | kbm. 801 |
|
- - | - - | - - | 3,124 = 32,0 o/o | - - | 106 = 7,9 % | 108 = 7,8 % | 155 = 28,o o/o | - -- | Tulldiff. ingen. |
- - | - - | - - | - - | - - | - - | 106 = 7,e % | - - | - - | Tulldiff. 0,7 5 pes. per kbm. |
13,057 | 11,485 | 8,254 | 11,888 | 10,522 | 10,232 | 10,763 | 7,489 | 13,141 |
|
— — | — | — | — — | ---- | — - | - - | - — | - - | Tulldiff ingen. |
— | — | — — | — | — — | 583 = 5,7 % | — | — | — | Tulldiff. 0,7 5 pes. per kbm. |
Tab. 3Sr;o 3 (forts.).
20
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
|
|
| Grund för beräk- | 1874. | 1875. | 1876. | 1877. | 1878. | 1879. |
|
|
| ningen. |
|
|
|
|
|
|
F.&S. | Trävaror, oart»., lister ....... | totalutförsel | st. | 713,382 | 633,603 | 568,694 | 455,358 | 784,719 | 1,037,894 |
till Frankrike | B | 27,000 | 6,012 | - - | - - | - - | |||
|
|
| = 3,8 % | = 0,9 % |
|
|
|
| |
|
| till Spanien | B | --- | — — | — — | — — | — — | --- |
F. & S. | bjelkar öfver 20 cm. ... | totalutförsel | kbm. | 244,491 | 214,814 | 260,279 | 259,193 | 173,649 | 154,892 |
till Frankrike | B | 21,738 | 24,113 | 32,549 | 28,685 | 29,835 | 35,019 | ||
|
|
| = 8,9 % | = H,2 % | = 12,5 % | = ll,i % | = 17,2 % | = 22,6 % | |
|
| till Spanien | B | 8,666 | 3,084 | 5,245 | 5,804 | 3,623 | 5,505 |
|
| = 3,8 % | = Iri % | = 2,o % | = 2,i,% | = 2,i % | = 3,6 % | ||
F. & S. | bjelkar under 20 cm. | .... totalutförsel | kbm. | 224,458 | 165,118 | 197,743 | 177,124 | 116,843 | 129,552 |
till Frankrike | B | 20,088 | 20,016 | 17,932 | 29,239 | 20,320 | 27,783 | ||
|
|
| = 8,9 % | = 12,4 % | = 9,1 % | = 16,5 % | = 17,4 % | = 21,4 % | |
i |
| till Spanien | 77 | 672 | 705 | 937 | 760 | 1,171 | 495 |
|
|
| = 0,3 % | = 0,4 % | = 0,5 % | = 0,4 % | = 1,0 % | = 0,3 % | |
F. * S | bräder och plankor ... | totalutförsel | kbm. | 2,172,217 | 2,149,030 | 2,533,047 | 2,752,478 | 2,401,130 | 2,678,593 |
till Frankrike | 77 | 367,725 | 473,592 | 476,451 | 529,650 | 632,215 | 743,979 | ||
|
|
| = 16,9 % | = 22,o % | = 18,8 % | = 19,2 % | = 26,3 % | = 27,7 % | |
|
| till Spanien | 7? | 55,793 | 48,063 | 74,075 | 61,452 | 83,395 | 69,820 |
|
| = 2,5 % | = 2,2 % | = 2,9 % | = 2,2 % | = 3,5 % | = 2,6 % | ||
IF. A S. | liv Både eller falsade*) totalutförsel | kbm. | — | — | — | — — | — | - - | |
|
| till Frankrike | 77 | — — | - - | --- | - - | — — | - - |
• |
| till Spanien | 77 | — | — | — | — | — | — |
F. * S. | bröd- och plankstump . | totalutförsel | kbm. | 115,330 | 136,556 | 139,582 | 134,825 | 100,884 | 177,074 |
| till Frankrike | 77 | 2,631 | 1,728 | 615 | 1,102 | 314 | 1,040 | |
|
|
|
| = 2,3 % | = 1,3 % | = 0,4 % | = 0,8 % | = 0,3 % | = 0,7 o/o |
|
| till Spanien | 7? | 225 | --- | 235 | 249 | 289 | 675 |
|
| = 0,2 % |
| = 0,2 % | = 0,2 % | = 0,3 % | = 0,4 % | ||
F. | stäfver........................ | totalutförsel | st. | 28,879,906 | 24,592,253 | 28,160,818 | 30,291,314 | 25,238,159 | 23,959,313 |
|
| till Frankrike | 77 | 1,715,154 | - - | --- | 242,754 | --- | - - |
|
|
| = 5,9 % |
|
| = 0,8 % |
|
| |
|
| till Spanien | 77 | 118,196 | 186,936 |
|
|
|
|
|
|
| = 0,4 % | = 0,8 % |
|
|
|
| |
F. | ved............................. | . totalutförsel | kbm. | 56,092 | 68,928 | 68,150 | 64,704 | 62,640 | 74,176 |
|
| till Frankrike | >7 |
|
|
|
| ||
|
| till Spanien | 77 | — — | — | — | — | --- | — |
F. | andra slag.................. | totalutförsel | kr. | 202,492 | 139,813 | 149,948 | 115,532 | 122,217 | 76,614 |
| till Frankrike | 77 |
|
|
|
|
| ||
|
| till Spanien | 77 |
|
|
|
|
|
|
) Före år 1885 äro dessa upptagna i nästförestående rubrik.
Bevillningsutskottets Betänkande B:o 1.
21
1880. | 1881. | 1882. | 1883. |
1,118,318 | 1,695,810 | 2,326,423 | 2,552,210 |
- - | 11,600 | - - | — _ |
| = 0,c % |
|
|
205,313 | 194,928 | 230,964 | 233,928 |
39,319 | 37,372 | 59,653 | 50,283 |
= 19,1 % | = 19,2 % | = 25,8 % | = 21,5 % |
6,022 | 7,438 | 11,143 | 14,064 |
= 2,9 % | = 3,8 % | = 4,8 % | = 6,o % |
197,797 | 185,141 | 213,065 | 187,637 |
39,397 | 27,913 | 42,632 | 24,063 |
= 19,9 % | = 15,i % | = 20,o % | = 12,8 % |
598 | 2,386 | 5,496 | 10,198 |
= 0,3 0/o | = 1,8 % | = 2,o % | = 5,4 o/o |
2,732,120 | 2,854,305 | 3,348,003 | 3,454,903 |
640,064 | 756,161 | 897,265 | 967,378 |
= 23,4 % | = 26,5 % | = 26,8 % | = 28,o % |
50,122 | 108.914 | 122,666 | 166,905 |
= 1,8 % | = 3,8 % | = 3,o % | = 4,8 % |
163,700 | 181,160 | 197,207 | 239,966 |
625 | 276 | 1,696 | 1,813 |
= 0,4 % | = 0,2 % | = 0,9 % | = 0,8 o/o |
- - | --- | 473 | 812 |
|
| = 0,2 % | = 0,3 % |
32,648,314 | 26,244,676 | 29,863,630 | 40,185,043 |
___ | - - | 218,900 | 259,899 |
|
| = 0,7 % | = 0,6 0% |
81,107 | 74,300 | 65,093 | 71,713 |
_ _ | ___ | - - | 540 |
|
|
| = 0,7 % |
48,583 | 88,67C | 75,798 | 89,127 |
— | — | •-- | — |
1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
|
| kbm. | tbm. | kbm. |
1,455,193 | 11,840 | 17,359 | 21,308 | 17,107 |
| — — | 78 = 0,4 o/o | 410 = 1,9 % | — |
212,380 | 139,233 | 108,550 | 86,008 | 90,246 |
41,955 | 21,913 | 19,513 | 16,174 | 17,812 |
= 19,8 o/o | = 15,8 o/o | = 13,7 0/o | = 18,8 o/o | = 19,7 % |
10,014 | 8,490 | 10,136 | 4,910 | 9,383 |
= 5,o o/o | = 5,8 % | = 9,2 % | = 5,7 % | = 10,4 0/o |
154,799 | 209,860 | 141,866 | 172,834 | 203,550 |
24,635 | 34,463 | 30,033 | 37,782 | 36,493 |
= 15,8 % | = 16,7 o/o | = 21,2 % | = 21,5 °/0 | = 18,2 % |
2,238 | 3,649 | 2,437 | 1,168 | 1,138 |
= 1,4''% | = 1,4 % | = 1,7 % | = 0,6 % | = 0,5 o/o |
3,194,416 | 3,264,163 | 3,074,541 | 3,284,189 | 3,791,541 |
886,325 | 784,045 | 812,515 | 885,599 | 892,166 |
= 27,7 o/o | = 24,o % | = 26,4 o/o | = 27,o o/o | = 23,5 % |
118,679 | 133,879 | 173,905 | 142,647 | 126,598 |
= 3,7 o/o | = 4,i % | = 5,6 % | = 4,3 % | = 3,3 % |
_ _ | 124,147 | 148,456 | 169,514 | 188,394 |
— | 20,417 = 16,4 o/o | 17,619 = H,» % | 16,087 = 9,4 % | 12,520 = 6,6 o/o |
— | 2,591 | 2,838 | 2,420 | 1,840 |
. 226,900 | 244,372 | 240,828 | 251,006 | 258,174 |
1,164 | 1,179 | 1,687 | 2,479 | 654 |
= 0,5 % | = 0,5 o/o | = 0,7 % | = 0,9 % | = 0,3 % |
i * O II | 168 = 0,07 % | - - | - - |
|
30,277,434 | kbm. 35,136 | kbm. 29,323 | kbm. 27,105 | kbm. 54,170 |
69,500 |
| --- | 46 = 0,2 % | 579 = l,i % |
— | — | - - | --- | - - |
80,110 | 78,613 | 88,640 | 92,482 | 97,165 |
— — | - - | 301 = 0,3 % | 961 = l,o % |
|
---- | kbm. | kbm. | kbm. | kbm. |
79,625 | 3,022 | 3,803 | 8,792 | 15,527 |
|
|
| 2.211 | 3,027 |
3,50C = 4,4 % | — | - - | 8i = l,o % | - - |
Tulldiff. ingen.
Tulldiff. 0,7ö pes. perkbm.
Tulldiff. ingen.
Tulldiff. 0,7 5 pes.perkbm j
Tulldiff''. ingen.
Tulldiff 0,75 pes perkbm.
Tulldiff. ingen.
Tulldiff.0,7 5 pes.perkbm.
Tulldiff. 0,oo fr. pr 100 kg.
Tulldiff. 0,75 pes. perkbm.
Tulldiff. ingen.
Tulldiff''. 0,7 5 pes.perkbm.
Tulldiff. ingen.
Tulldiff. ingen,
Tulldiff. ingen.
Tab. N:o 3 (forts.).
22
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
|
| Grand för beräk- | 1874 | 1875. | 1876. | 1877. | 1878. | 1879. |
|
| ningen. |
|
|
|
|
|
|
F. &S | Trävaror, arbetade........... totalutförsel | kr. | 1,876,090 | 2,934,672 | 3,327,083 | 2,547,148 | 1,959,878 | 1,607,825 |
| till Frankrike | ?? | 5,200 | 34,712 | 27,040 | 10,830 | 17,840 | '' 36,185 |
|
|
| = 0,3 % | = 1,2 % | = 0,8 % | = 0,4 % | = 0,9 % | = 2,2 % |
| till Spanien Från och med år 1885 äro förestående ar- | n |
| " |
| - - | 3,060 |
|
| betade trävaror närmare specificerade så-lunda: |
|
|
|
|
|
|
|
F. & S. | svarfvare-arbeten ............ totalutförsel | kr. | __ |
|
|
|
|
|
| till Frankrike | J) | — | — — | — | — | — | — |
| till Spanien | n | — | — | — | — | - - | - - |
F. & S. | tunnbindare-arbeten ......... totalutförsel | kr. | _ _ |
|
|
|
|
|
| till Frankrike | )) | — | — | — | — — | — --- | — -— |
| till Spanien | 1 ” | — — | — | — | — | - - | - - |
F. & S. | byggnadsmaterial, fönster, |
|
|
|
|
|
|
|
| dörrar etc...................... totalutförsel | kr. | - - | _ _ | ___ |
|
|
|
| till Frankrike | tf | — | — | — | — | — | — — |
| till Spanien | tf | — | — | — | — | - - | - - |
F. &S. | andra slag samt möbler... totalutförsel | kr. | __ |
|
|
|
|
|
| till Frankrike | „ | — — |
|
|
|
|
|
| till Spanien | tf | — | — | — | — — | - - | - - |
F. AS.j | gröfre slag, handspakar, |
|
|
|
|
|
|
|
| takspån m. m................ totalutförsel | kr. | - - | _ _ | _ _ | ____ |
|
|
| till Frankrike | ” | — |
|
|
|
|
|
| till Spanien | tf |
|
|
|
|
|
|
S. | Tändstickor.......................... totalutförsel | kg- | 7,345,944 | 8,836,979 | 9,157,108 | 8,367,078 | 7,061,475 | 7,213,076 |
| till Frankrike | r, | 55,390 | 30,182 | 75,879 | 144,271 | 139,589 | 270,340 |
|
|
| = 0,r % | = 0,s o/6 | = 0,8 % | = 1,7 % | = 2,o % | = 3,7 0/0 |
| till Spanien |
| — | — — | - - | 1,473 |
|
|
| Väfnader, bomulls- ........... totalutförsel i |
|
|
|
| as . tf* o o Ö II |
|
|
| kg- | 138,730 | 128,943 | 106,741 | 153,720 | 152,585 | 177,236 | |
| till Frankrike | tf | — | — | — — | — |
|
|
| till Spanien | tf | — |
| — | - - j | --- | - - |
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
23
1880. | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
|
4,698,972 | i 2,324,626 | 2,921,809 | 3,201,215 | 3,130,824 | 2,128,432 | 1,813,428 | 2,117,139 | 2,364,495 34,850 |
|
108,572 | 161,205 | 273,838 | 375,958 | 284,035 | 43,540 | 42,685 | 48,847 | Tulldiff.; se nedan. | |
~ 2,3 % | = 7,o % | = 9,3 % | = 11,? % | = 9,1 % | = 2,o % | = 2,3 % | = 2,3 o/0 | = 1,4 % | |
- - | - - | 6,950 | 17,478 | 14,840 | 1,600 | 2,035 | 1,317 | 1,695 | Tulldiff.; se nedan. |
|
| = 0,2 O/o | = 0,5 % | = 0,4 o/o | = 0,05 % | = 0,i % | = 0,05 % | = 0,08 o/0 | |
|
|
|
|
| 46,714 | 35,839 | 30,014 | 21,674 | (Tulldiff. af gran eller mjukt |
- - | - - | — — | --- | - - | — — | — | — | J trä, 2 fr. per 100 kg. \D:o af ek eller häråt trä, | |
| |||||||||
|
|
|
|
|
| 2,000 | 310 |
| ''ingen. |
|
|
|
|
|
| - - | Tulldiff. 1,25 pes. pr 100 kg. | ||
|
|
|
|
|
| = 5,5 % | = l,o % |
|
|
- - | - - | — — | — | — | 47,905 | 18,683 | 25,892 | 47,015 | .Tulldiff. med träband, 2 |
- - | - - | — — | - - | - - | _ _ | _ _ | 30 |
| |
|
|
|
|
|
| 10 = 0,05 % | = 0,1 o/0 |
| |D:o med jernband, 1,5 0 IT. |
|
|
|
|
|
|
|
| Tulldiff. 1,2 5 pes. pr 100 kg. | |
— | — | — — | - - | - - | 1,410,406 | 1,280,493 | 1,459,126 | 1,714,337 | .Tulldiff. af gran eller mjukt |
|
|
| ““ |
| 42,750 = 3,o o/o | 41,835 | 48,757 = 3,3 o/o | 33,850 | Iträ, 2 fr. per 100 kg. |D;o af ek eller hår dt* trä, |
"'''' '' |
|
| - --- | - - | 1,500 | — | 600 | 1,325 | Tulldiff. 0,7 5 pes. pr kbm. |
|
|
|
|
| = 0,i % |
| = 0,04 % | = 0,08 % | |
- - | - - | -— — | ~ - | — — | 43,260 | 50,403 | 77,607 | 63,604 | .Tulldiff. af gran eller mjukt |
|
|
|
|
| 560 | 700 | 50 | 1 000 | lira, 2 fr. per 100 kg. |
|
|
|
|
| = 1,3 % | = 1,4 % | = 0,06 % | = \/%o | |D:o af ek eller häråt trä, ''ingen. |
|
|
|
|
| 100 = 0,2 % | 25 = 0,05 % | II o Cn *<1 | ■370 = 0,6 % | Tulldiff. 1,2 5 pes. pr 100 kg. |
|
|
|
|
| 580,147 | 428,010 |
|
| Tulldiff. af gran eller mjukt |
- - |
|
| - - | - - | 524,500 | 517,865 | trä, 2 fr. per 100 kg. | ||
- - | --- | — — | - - | - - | 230 | 150 | 10 | _ _ | D:o af ek eller häråt trä, |
|
|
|
|
| = 0,04 % | = 0,04 o/o | = 0,002 % |
| | ingen. |
|
| — | - - | --- | — | — | — — | — | (Tulldiff. 0,7 5 pes. pr kbm. |
9,716,711 | 10,683,109 | 10,595,940 | 11,953,827 | 12,401,406 | 13,860,434 | 14,997,670 | 12,599,843 | 13,231,261 |
|
1,658 | 2,104 | 67,014 | 35,273 | 3,965 | 4,605 | 18,825 | 7,570 | 5,060 |
|
= 0,02 % | = 0,02 % | = 0,e % | = 0,3 % | = 0,03 % | = 0,03 o/ | = 0,i % | = 0,06 % | = 0,04 % |
|
- - | — — | - - | - - | - - | — | 1,541 | — | — | Tulldiff. 1,2 5 pes. pr 100 kg. |
|
|
|
|
|
| = 0,oi % |
|
| |
294,974 | 362,469 | 388,799 | 364,879 | 387,669 | 323,855 | 325,327 | 364,135 | 572,731 |
|
- - | - - | - - | - - | - - | 400 | _ _ | _ | . |
|
|
|
|
|
| = 0,i % |
|
|
|
|
Tal). N:o 3 (forts.).
24
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
|
| Grund föi- beräk- ningen. | 1874. | 1875. | 1876. | 1877. | 1878. | 1879. |
| Väfnader, ylle-................... totalutförsel till Frankrike | kg- ,, | 53,385 | 64,868 | 62,106 | 89,892 | 104,372 | 87,320 |
| till Spanien | JJ |
|
|
|
|
| ---- |
| Ångmaskiner....................... totalutförsel till Frankrike | kr. n | 96,850 | 23,825 | 225,630 | 6,900 | 21,525 | 39,265 |
| till Spanien | B | — | — | — — | — | — | — — |
| Varor, ej spec., råämnen..... totalutförsel till Frankrike | kr. n | 5,158 | 5,307 | 2,122 | 1,975 | 9,711 | 5,398 |
| till Spanien | T) | --- | — | — | — — | — | — |
| arbetade...... totalutförsel till Frankrike | kr. | 14,130 | 24,123 | 4,254 | 10,567 | 5,481 | 504,770 |
| till Spanien | ii | — | — — | — —- | — | — — | — |
| Värdet af öfriga till Frankrike utförda varor | kr. 11 | 2,022 1,211 | 3,679 410 | 3,321 1,370 | 2,526 699 | 6,823 1,283 | 6,230 1,951 |
| Sammanlagda värdet af utförseln .............. deraf till Frankrike . » Spanien | kr. n 77 | 233,332,229 2,452,240 | 206,552,259 = 0,8 o/o | 226.239,205 | 215,912,700 ! =1,0 °/o | 184,320,355 | 186,163,886 |
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
25
1880. | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
|
103,514 | 112,986 | 120,090 | 97,206 | 99,298 | 81,897 | 84,036 | 108,279 | 164,335 |
|
_ _ | _ _ | _1 - | --- | - - | 600 | - - | - - | - - |
|
|
|
|
|
| = 0,7 % |
|
|
|
|
— | — | — _ | — | - - | - - | - - | - - | - - |
|
33,340 | 251,925 | 57,910 | 61,570 | 37,090 | 69,275 | 283,893 | 88.255 | 173,568 |
|
| ___ | _ _ | _ _ | _ _ | - - | - - | 11,500 | - - |
|
|
|
|
|
|
|
| = 13,1 % |
|
|
— | — | — — | — — | --- | - - | - - | - - | - - |
|
6,232 | 6,054 | 6,907 | 2,433 | 95,842 | 6,007 | 15,062 | 30,898 | 101,540 |
|
_ _ | _ _ | --- | - - | 12,000 | — | — — | — _ | — — |
|
|
|
|
| = 12,5 % |
|
| _ _ | _ _ |
|
652,173 | 1,051,940 | 1,530,432 | 894,242 | 955,451 | 1,706,162 | 1,508,213 | 1,582,726 | 1,731,680 |
|
- - | 1,080 | - - | — | — | — | - - | - - | - - |
|
| = 0,i % |
|
|
| ___ | _ _ | _ _ | --- |
|
4,318 | 4,225 | 6,160 | 4,607 | 3,994 | 5,846 | 2,515 | 4,873 | 2,940 |
|
1,705 | 1,158 | 1,154 | 4,774 | 2,434 | 6,876 | 6,074 | 4,341 | 6,360 |
|
236,643,106 | 223,196,316 | 253,887,462 | 256,530,632 238,612,663 | 246,271,130 | 228,398,171 | 246,678,657 | 281,752,718 |
| |
28,699,361 | 28,404,413 | 33,365,838 | 31,286.944 | 29,329,412 | 24,478,372 | 20,857,120 | 27,226,138 | 29.592,807 |
|
= 12,i % | = 12,7 % | = 13,1 % | = 12,2 % | = 12,a % | = 9,0 % | = 9,i % | = ll,o % | = 10,5 % |
|
1,503,415 | 3,184,141 | 3,594,739 | 4,443,671 | 3,216,375 | 8,068,317 | 5,855,598 | 6,465,165 | 5,580,601 |
|
- O,o % | = 1,4 % | = 1,4 % | = 1,7 % | = 1,3 % | = 3,3 % | = 2,8 % | = 2,o % | = 2,o % |
|
Bih. till Rilcsd. Prof. 1889. 5 Samt. 1 Afd. 1 Häft.
4
26
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 4.
Införselstullar i Frankrike å i traktaten upptagna varor.
| Qvantitet | Enligt all-männa tull-tarifen. | Enligt tmk-taftarifen. | ||
| ningen. | Francs. | c:r. | Francs. I c:r. | |
Hudar, oberedda, färska eller torra: |
| fria. |
| fria |
|
|
| fria |
| fria |
|
|
| fria |
| fria |
|
Pp],$vp.rh nbp.rfidrla ......................................................... |
| fria |
| fria |
|
Djurfett *), undantagandes af fisk: tåls .......................................................... |
| fritt |
| fritt |
|
|
| fria |
| fria |
|
s. k. Degras *) ........................................... |
| fritt |
| fritt |
|
Ost *) af mjuk beskaffenhet........................................... | 100 kg. | 6 | — | 3 | — |
af bård beskaffenhet ....................................... |
| 8 | — | 4 | — |
fimnr färskt eller smä.lt, .................................... |
| 13 | — | fritt |
|
saltad t ....................................................... |
| 15 | _ | 2 | — |
Pisk^ saltsjö-, färsk ............................................... |
| 5 | — | 5 | — |
sötvattens- färsk................................................. |
| 5 | _ | fri |
|
torkad, saltad eller rökt: kabiljo, klippfisk der-under inbegripen .......................................... |
| 48 |
| 48 |
|
stockfisk *)............................................................ |
| 48 | — | 10 | — |
andra slag................................................. |
| 10 | — | 10 | — |
konserverad au naturel, marinerad eller på annat |
| 10 |
| 10 |
|
Ostron *), friska yngel .................................................... |
| fria |
| fria |
|
andra slag ... .......................... | 1,000 st. | * 1 | 50 | 1 | 50 |
inlagda ........................................................... | 10 | _ | 10 | — | |
Hummer *) och langouster, färsk.................................... | 5 | — | 5 | — | |
konserverad au naturel eller beredd ........ WTusslnr *) och a.ndra, snä.ckdjnr, fylda....................... | ri | 10 fria | — | 10 fria | — |
Bisk,fett, *1 .............................................................. | 100 kg. | 6 | _ | 6 | — |
Hvalraf *). oberedd ....................................................... | 5 | _ | 5 | — | |
pressad ......... .................................. |
| 10 | — | 10 | — |
raffinerad ..................................... |
| 15 | — | 15 | — |
Horn *), torsk- och makrill ............................................ |
| _ | 60 | _ | 60 |
Hvalfiskbarder *), oarbetade............................................ |
| fria |
| fria |
|
Sälskinn *), oberedda....................................................... |
| fria |
| fria |
|
Hartser *), inhemska och andra hartsartade produkter | 100 kg. | 2 | — | 2 | — |
‘) Till Frankrike har af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt rum.
jBevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
27
Tab. N:o 4 (forts.).
Vanliga trävaror: byggnadsvirke af ek, alm och
valnöt, i stock eller fyrhugget
byggnadsvirke af ek, alm och
valnöt, sågadt af alla dimensioner
....................................
byggnadsvirke af andra träslag,
i stock eller fyrhugget........
byggnadsvirke af andra träslag,
sågadt af alla dimensioner
master, masttoppar, sparrar,
båtshaksskaft, högaffelskaft
och skaft till tjärborstar,
åror och årämnen................
tunnstäfver ................................
träribbor ....................................
läkter............................................
stakar och störar........................
korkbark, rå, raspad eller i
skifvor * **))................................
brännved och träkol ................
andra slag ................................
Lump *) ........................................................................
Trämassa ....................................................................
Sten och jordarter för konstnärliga och industriella
ändamål, ej spec.........................
Byggnadsmaterial: oarbetad!; skiffer för byggnadsbruk
skiffer till taktäckning ................
golfsten, mur- och taktegel ........
eldfast tegel ................................
byggnadssten, oarbetad................
gatsten............................................
Jern: jernmalm............................................................
tackjern, raffin. tackjern (mazée) o. barlastjern
smältstycken, slagghaltiga ................................
(Smältstyckena skola icke anses innehålla
slagg, med mindre slagghalten uppgår
till minst 4 proc.),
stångjern, hörn och vinkeljern, T-jern, jernvägsskenor
af alla former och dimensioner
(axlar och hjulband, ej bearb.)........................
(Råstänger, som innehålla minst 4
proc. slagg, förtullas som smältstycken,
slagghaltiga).
Qvantitet | Enligt all-männa tull-tarifen. | Enligt trak-tattarifen. | ||
Francs. | c:r. | Francs. | c:r. | |
| fritt | fritt | ||
| fritt | fritt | ||
| fritt | fritt | ||
| fritt | fritt | ||
| fria | fria | ||
| fria | fria | ||
1,000 st. | — | 10 | — | 10 |
| fria | fria | ||
1,000 st. | — | 25 | — | 25 |
| fri | fri | ||
| fria | fria | ||
| fria | fria | ||
| fri | fri | ||
| fri | fri | ||
| fria | fria | ||
| fri | fri | ||
1,000 st. | 4 | — | 2 |— | |
B | 1 | — | fria | |
| 1 | — | fritt | |
| fri | fri | ||
| fri | fri | ||
| fri | fri | ||
100 kg. | 2 | — | 1 | 50 |
B | 6 å 4|50”) | 4 | 50 | |
100 kg. | 6 | — | 5 |— |
*) Till Frankrike bar af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt rum.
**) Smältstycken, innehållande 6 proc. slagg eller mera, draga enligt Tarif général tull af 4,50
andra 6 Fr. per 100 kg.
28
Tab. N:o 4 (förta.).
Bevillningsutskottets Betänlamde N:o 1.
Jern: bandjern af mer än en m.m. i tjocklek............
af en m.m. i tjocklek eller derunder ................
valsade trådringar för tillverkning af jerntråd
plåt, valsad eller smidd, plan, af mer än en
m.m. i tjocklek, ej utklippt .......................
plåt, valsad eller smidd, plan, af mer än en
m.m. i tjocklek, klippt till hvilken form
som helst........................................................
plåt, tunn, och svartbleck, plana, af en m.m,
i tjocklek eller derunder, ej utklippt ........
plåt, tunn, och svartbleck, plana, af eu m.m.
i tjocklek eller derunder, klippt till hvilken
form som helst ............................................
förtent, förkoppradt, förzinkadt eller förblyadt
Jerntråd, förtent, förkopprad, förzinkad eller ej, af
0,5 m.m. i diameter eller derunder
förtent, förkopprad, förzinkad eller ej, andra
slag ................................................
Stål i stänger: jernvägsskenor, axlar och hjulringar,
ej bearbetade....................................................
i stänger, alla andra slag, äfvensom bandstål....
plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af mer än
en half m.m. i tjocklek, ej utklippta ........
plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af mer än
en half m.m. i tjocklek, klippta till hvilken
form som helst ................................*..........
plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af en half
m.m. i tjocklek eller derunder, ej utklippta
plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af en half
m.m. i tjocklek eller derunder, klippta till
hvilken form som helst................................
plåtar eller blad, blanka, kallvalsade, utan afseende
på tjocklek, ej utklippta ................
plåtar eller blad, blanka, kallvalsade, utan afseende
på tjockleken, klippta till hvilken
form som helst ............................................
dragen ståltråd, äfven blank, till instrumentsträngar
........................................................
Jernfilspån*) och sinner ................................................
j Jernskrot, smides- eller tackjerns- ................................
j Stålskrot............................................................................
Qvantitet | Enligt all-männa tull-tarifen. | Enligt trak-taftarifen. | ||
ningen. | Francs. | c:r. | Francs. | c:r. |
100 kg. | 6 |
| 6 | _ |
| 7 | 50 | 7 | 50 |
77 | 6 | — | 6 | — |
100 kg. | 7 | 50 | 7 | — |
100 kg. | 8 | — | 7 | 50 |
100 kg. | 10 | — | 9 | — |
100 kg. | 11 |
| 10 |
|
77 | 13 | — | 12 | — |
77 | 10 | — | 10 | — |
77 | 6 | — | 6 | — |
77 | 6 | — | 6 | — |
77 | 9 | — | 9 | — |
7? | 9 | — | 9 | — |
77 | 9 | 90 | 9 | 90 |
77 | 15 | — | 15 |
|
77 | 16 | 50 | 16 | 50 |
77 | 15 | — | 15 | — |
77 | 16 | 50 | 16 | 50 |
77 | 20 fria |
| 20 fria | — |
100 kg. | 2 | _ | 2 | — |
77 | 6 ä 9 |
| 3 | — |
'') Till Frankrike bär af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt rum.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 29
Tab. N;o 4 (forts.).
| Qvantitet ] | Enligt all-1 | Enligt trak-tcrftarifen. | ||
| ningen. | Fraiics. | c:r. | Francs. | c:r. |
Tlnwwnvolnnn nr,b färsksla£?2 .................................... |
| fria |
| fria |
|
|
| fri |
| fri |
|
rå eller garad, ren'' eller legerad med zink | 100 kg. 100 kg. 100 kg. | fri 10 10 100 | — | fri 10 10 100 | — |
filspån onh skrot ............................................ | fria |
| fria, |
| |
Tiln malm noll sla^p*. alla slasr .................................... |
| fritt | fritt, | ||
i tackor urisar stänger eller plåtar .................... |
| fritt | fritt |
| |
legera dt med nntimon (\ tackor!............................ | 100 kg. | 3 |
| 3 |
|
hamradt eller valsadt *) ........................................ | 3 |
| 3 |
| |
filspån och skrot .................................................... | » | fria |
| fria |
|
i Zink: malm, obränd eller rostad, pulveriserad eller ej |
| fri fri |
| fri fri |
|
valsad *) ................................................................ | 100 kg. | 4 | _ | 4 | i_ |
filspån och skrot ................................................ | fria | 1 | fria |
| |
Nirlc.pl. |
| fri |
| fri |
|
speiss.................................................................... |
| fri |
| fri |
|
ren eller legerad med andra metaller, hufvud-sakligen koppar eller zink (argentan) i |
| fri |
| fri |
|
ren eller legerad med andra metaller, hufvud-sakligen koppar eller zink (argentan), | 100 kg. | 10 |
| 10 |
|
* malm ....................................................... | fri |
| fri | ■ | |
svafvelantimonium, smält *) ................... |
| fri |
| fri |
|
metallisk eller regulus *) ....................... | 100 kg. | 6 | i— | 6 | i_ |
A rsenik • malm ............................................................... | fri |
| fri |
| |
metallisk *)....................................................... |
| fri |
| fri |
|
nn.dmium oarbetad ................................................... |
| fri |
| fri |
|
Vismut ........................................................................... |
| fri |
| fri |
|
Mangan malm ............................................................... |
| fri |
| fri |
|
1 Kobolt, föröda,säd i stycken eller i pulver*! ............... |
| fri |
| fri |
|
| Malmer, ej specificerade ............................................... |
| fria | fria | ||
Oxalsyra........................................................................... | 100 kg. | 12 | j 5 Oj 10 | — |
*) Till Frankrike har af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt ruin.
30 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 4 (forts.).
| Qvantitet | Enligt all-männa tull-tarifen. | Enligt trak-taftarifen. | ||
| ningen. | Francs. | c:r. | Francs. | c:r. |
T/ius alla slaer ............................................................ | 100 kg. | 19 |
| 16 |
|
| 40 |
| 40 |
| |
Öl ........................................................................... | B 1 hl. | 7 | 75 | 7 | 75 |
Papper, s. k. fantasi-, färgadt, marmoreradt, pressadt, | 100 kg. | 25 11 | 15 8 | ||
alla andra slag ................................................ |
|
| |||
| 77 | 11 |
| 8 |
|
papifir ........................................................ | 77 | 11 |
| 8 |
|
Tlnr.hp.r .......................................................................... | 77 | fria |
| fria |
|
Gravyrer *), kopparstick, litografier, fotografier och |
| fria |
| fria fria |
|
TMueiknJipr nraveradfi eller trvckta............................ |
| fria. |
| fri a |
|
(Eftertryck förblifva till införsel förbjudna.) | 100 kg. 1 dussin | 11 1 1 |
|
|
|
Handskar *), af lamskinn eller kalfskinn, enkelt sydda | 50 |
| 50 75 | ||
af killing- eller getskinn, enkelt sydda | 7? 77 | 2 2 | 50 | i i | 25 |
Pelsverk*), beredda eller i sammansydda stycken........ undantagandes följande slag, bvilka äro 1 af sjövarg och sjöutter.................... | 77 1 kg. | 1 fria | i fria | ||
2 af säl och bluebacks........................ |
|
|
| ||
3 gråverk................................................ |
| 77 |
| 77 |
|
4. hamster och hvita kaninskinn ........ 5 krimska och kalmuckskinn................ |
| 77 77 |
| 77 77 |
|
6. hvita harskinn.................................... |
| 77 |
| 77 |
|
7. getskinnsfällar.................................... |
| 77 |
| 77 |
|
arbetade, färdigsydda: vanliga.................... | 1 kg. | 77 1 | 60 | 7? 1 | 60 |
fina ................................................................ | 5 |
| 5 |
| |
Maskiner, andra än ångmaskiner, för jordbruket (motorn | 77 100 kg. | 6 |
| 5 |
|
Arbeten af jern: Ankare, kettingar och kedjor *) ............................ | 8 8 |
| 8 |
| |
Spik, maskintillverkad ............................................ | 77 |
| 8 |
| |
handsmidd........................................................ | 77 | 12 |
| 12 |
|
Symaskiner........................................................................ | 77 | 6 |
| 6 | _ |
Knifsmide *), gröfre: köks- och slagtareknifvar samt | 77 | 125 |
| 125 |
|
rakknifvar, simpla...................,................ | 77 77 | 250 | — | 250 | — |
'') Till Frankrike har af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt ruin.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 3
_Tab. N:o 4 (forts.).
| Qvantitet | Enligt all-männa tull-tarifen. | Enligt trab-tattarifen. | ||
| ningen. | Francs. | c:r. | Francs. | c:r. |
Knifsmide *), rakknifvar, andra slag ............................ | 100 kg. | 375 | _ | 375 | _ |
finare ........................................................ | B | 600 | — | 600 | — |
Laggkärl, tomma, nya, ihopsatta eller i söndertagna |
|
|
| fria |
|
med band af trä............................................ | 100 kg. | 2 | — |
| |
med band af jern ........................................ Qvastar *), vanliga............................................................ | 77 | 2 fria | 50 | 1 fria |
|
Virke till timmermans- eller vagnmakarearbeten, oar- |
|
|
| fritt fritt |
|
betadt, fyrhugget eller sågadt.................... fasonerad! ............................................................ |
| fritt fritt |
|
| |
Knappformar *)................................................................ | 100 kg. | 13 | — | 13 | — |
Träskor, vanliga................................................................ | 77 | 12 | — | 12 | — |
målade, lackerade eller fodrade med pelsverk | 77 | 25 | — | 25 | — |
Askar af hvitt trä............................................................ | 77 | 2 | — | 2 | — |
Bräder samt frisbräder eller skifvor till parkettgolf, |
|
|
|
|
|
af ek eller hårdt trä ........................................ | 100 kg. | 2 | — | 1 | 50 |
af gran eller mjukt trä .................................... | 77 | 1 | — | — | 50 |
Träkärl, grafva................................................................ | 77 | 4 | — | 4 | — |
fina........................................................................ | 77 | 4 | — | 4 | — |
Andra arbeten af trä: af ek eller hårdt trä ............ | 7? | 7 | — | 7 | — |
af gran eller mjukt trä ................................ | 77 | 7 | — | 5 | — |
*) Till Frankrike har af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt rum.
32
Bevillningsutskottets Betänlmnde N:o 1.
Tab. n:o 5.
Snförselstullar i Spanien å i traktaten upptagna varor.
|
| Enligt all- | Enligt | ||
| Qvantitet | manna tull- | traktat- | ||
| för tull- | tariffen. | tariffen. | ||
| beräkning. |
|
|
|
|
|
| pesetas. | cent. | pesetas. | c:t. |
Tjära, hartser, kåda, asfalt och jordbeck ....................... | 100 kg | _____ | 4 1 | _ | 41 |
(-lins flaskor osv .............. |
| 8 |
| 6 | 50 |
Tackjernsrör, alla slag ..................................................... | 11 V | 4 | 70 | 3 | 50 |
Smältstycken0O)......................................................................... | 11 | — | — | 3 | 5 0 |
Jern och stål, i plåtar af 6 m.m. i tjocklek eller der- |
|
|
|
|
|
öfver samt nitnaglar .............................. | 11 | 9 | — | 6 | 70 |
„ i stänger af alla former i plåtar intill |
|
|
|
|
|
6 m.m., axlar, hjulband, skifvor, vagns- |
|
|
|
|
|
fjedrar och tunnband.............................. | 11 | 13 | •— | 8 | 6 5 |
,, träl/ ............................................................. | 11 | 8 | — | 6 | 55 |
Spik och skruf var af jern, äfven tenlikor°).................... | 11 | 20 | — | 14 | 85 |
Knif var °) alla slag af jern eller stål ............................. | 1 kg | 1 |
| 1 | — |
Tran, Fisklefver-, renad för medicinskt bruk .............. | 100 kg | 3 | — | 3 | — |
„ Torsk- och hval- samt andra slag af djurfett * **) ***)°°) | 11 | — | — | 1 | 70 |
Papper, i långa banor, olimmadt eller halflimmadt |
|
|
|
|
|
(till tryckning)...................................................... | 11 | 10 | 50 | 10 | — |
„ kardus-, ordinärt ................................................... | 11 | 12 | 50 | 10 | 85 |
Trävaror, vanliga: bräder, äfven afskurna, hyflade, |
|
|
|
|
|
med eller utan spåntning, till lådor eller golf, |
|
|
|
|
|
vanliga dörrar, jalusier, spjelluckor (contra- | . |
|
|
|
|
ventanas), plank, bjelkar, stockar, master samt |
|
|
|
|
|
skeppsvirke.............................................................. | 1 kbm | 2 | 75 | 2 |
|
*) Till Spanien har af denna \rara ingen eller högst obetydlig utförsel egt ram.
**) Spanska tulltaxan upptager för »Gjutjern i stycken» 2,60 å 2 pesotas för 100 kg;
smältstycken äro ej upptagna.
***) Spanska tulltaxan upptager för Djurfett .................... 1 pesetas pr 100 kg.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
|
| Enligt | all- | Enligt | |
| Qvantitet | manna tull- | traktat- | ||
| för tull- | tariffen. | tariffen. | ||
| beräkning. |
|
|
|
|
|
| pesetas. | cent. | pesetas. | c:t. |
Träarbeten, vanliga: alla slag, skurna eller icke, må- |
|
|
|
|
|
lade eller fernissade, lister, fernissade |
|
|
|
|
|
eller beredde till förgyllning, möbler af |
|
|
|
|
|
böjdt trä, äfven målade eller fernissade, |
|
|
|
|
|
tändstickor af trä ......................................... | 100 kg | 20 | -- | 18 | 75 |
Trämassa för papperstillverkning .................................. | It | _ | 25 | 11 | 20 |
Fiskrom °) och andra djurprodukter, ej specificerade . | Jl | — | 50 | 11 | 50 |
Akerbruksmaskiner ............................................................... | 11 | 1 | — | 11 | 95 |
Motorer..................................................................................... |
| 2 | 50 | 2 | _ |
Fisk, klippfisk och stockfisk °) (alla afgifter deruti |
|
|
|
|
|
inbegripna) .................................................................. | 11 | 23 | 50 | 18 | 70 |
„ saltad, rökt och marinerad....................................... | 11 | 12 |
| 11 | — |
Bränvin................................................................................. | 1 hl. | 20 | _ | 17 | 3 5 |
Öfvergående afgift..................................................... | 11 | 3 | 75 | 3 | 75 |
Öl och cider.......................................................................... | 11 | 12 | 50 | 9 | 75 |
*) Till Spanien har af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt rum.
Bill. till lliksd. Prot. 1890.
5 Sami. 1 Afd. 1 Bäft.
34
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 6.
Uppgift å införseln åren 1874—1888 af de i traktaterna
Anm. I införseln från Frankrike och Spanien upptagas endast de varor, som från
|
|
| Grund för beräk- ningen. | 1874. | 1875. | 1876. | 1877. | 1878. | 1879. |
S." | Apelsiner............ | totalinförsel | kg. n B | 220,231 | 255,005 | 260,525 | 312,192 16,960 | 269,330 7,957 | 253,881 |
F.* | Askar och Dosor | totalinförsel | kg- }J » | 6,439 | 5,871 | 8,455 | 8,861 | 6,034 | 4,910 |
F. | Band, helsiden- och silkessammet®- totalinförsel från Frankrike | kg. | 5,603 | 5,264 | 6,986 | 5,295 | 3,917 | 2,053 | |
[F- [ | halfsiden ........ | totalinförsel | kg. )) n | 2,291 | 1,949 | 2,318 | 3,560 | 2,910 | 2,250 |
F. | andra slag .... | totalinförsel | kg. n | 92,423 106 | 79,708 | 100,948 | 91,157 | 75,985 | 77,377 |
F. | Ben, arbetadt, | totalinförsel | kg. tf }) | 434 | 366 | 460 | 499 | 383 | 338 |
F. | andra slag.... | totalinförsel | kg- 7? ■n | 8,854 448 | 8,836 l | 11,577 780 | 12,408 423 | 8,768 505 | 9,039 585 |
F. | Bijouterivaror .... | totalinförsel | | kg- n 77 | 34,368 ,460 | 25,835 872 | 26,594 748 | 26,088 799 | 20,541 391 | 18,952 1921 |
* Bokstafvera» F..ocli S. i denna kolumn utmärka att införselstullen å varan blifvit i Sverige bestämd genom traktaterna
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
35
med Frankrike och Spanien upptagna varor.
dessa länder sjöledes införts till Sverige. Den verkliga införseln kan ej uppgifvas.
1880. | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
283,164 | 328,252 | 359,349 | 401,817 | 534,578 | 602,256 | 598,011 | 652,123 | 671,786 |
— | 9,066 | — | — | 6,724 | 5,207 | — — | — | — — |
6,931 | 7,095 | 9,611 | 12,110 | 12,783 | 15,013 | 13,700 | 13,784 | 15,200 |
2,241 | 2,411 | 2,294 | 4,959 | 2,200 15 | 1,914 | 1,808 | 2,986 | 3,459 |
3,651 | 4,861 | 6,737 | 9,086 _ _ _ | 10,446 | 11,608 42 | 12,194 | 15,108 | 15,386 |
94,743 | 99,814 248 | 103,394 128 | 111,684 53 | 114,443 73 | 118,488 | 113,302 | 113,224 | 124,812 348 |
400 | 404 | 378 | 361 | 442 | 439 _ _ | 363 | 410 | 478 |
12,429 | 15,312 289 | 14,037 699 | 15,304 1,066 | 11,033 847 | 12,202 1,470 | 11,276 772 | 11,432 488 | 12,445 233 |
29,136 634 | 38,298 981 | 42,076 1,135 | 47,237 2,295 | 50,947 2,746 | 42,376 1,443 | 39,963 1,792 | 34,350 1,664 | 30,630 940 |
med Frankrike och Spanien.
36 Bevillningsutsltotfets Betänkande N:o 1.
Tab. ISr:o 6 (forts.).
|
| Grund för beräk- ningen. | 1874. | i 1875. | 1876. | 1877. | 1878. | 1879. |
F. | Blommor, konst- |
|
|
|
|
|
|
|
| gjorda ............ totalinförsel | kg- | 1,321 | 1,519 | 1,667 | 1,538 | 1,628 | 1,289 |
| från Frankrike |
| 22 | - - | --- | 23 | _ _ | _ - |
| från Spanien | n | — —■ | --- |
| — | — | — |
F. | delar deraf .... totalinförsel | kg- | 208 | 225 | 196 | 228 | 289 | 173 |
| från Frankrike |
|
|
|
|
|
|
|
| från Spanien |
| — | — | — — | — — | — | — |
S. | Bly, oarbetad!.... totalinförsel | kg- | 377,978 | 619,421 | 799,866 | 767,305 | 525,351 | 445,395 |
| från Frankrike |
| --- | - - | ___ | _ _ | _ _ | ___ |
| från Spanien | tf | _ | — |
| — -- | — | — |
F. | Borstbindarearbe- |
|
|
|
|
|
|
|
| ten....................totalinförsel | k". | 23,437 | 23,543 | 21,221 | 26,225 | 18,111 | 16,709 |
| från Frankrike |
| - - | 552 | 584 | 524 | 600 | 729 |
| från Spanien |
| — | — — | — | — |
|
|
F. | Brefkuverter och |
|
|
|
|
|
|
|
| Papoerspåsar totalinförsel | kg. | 36,454 | 48,793 | 48,809 | 53,604 | 49,833 | 47,421 |
| från Frankrike |
| 543 | 2,078 | 717 | 987 | _ _ | _ _ |
| från Spanien | n |
|
|
| » |
| — |
F. | Broderade arbeten totalinförsel | kr. | 121,833 | 112,996 | 157,594 | 159,825 | 140,818 | 110,002 |
| från Frankrike |
| _ _ | - - | ___ | _ _ | _ _ | _ __ |
| från Spanien | tf | — | — | — — | — — | — | — |
F. | Bränvin, af vindraf- |
|
|
|
|
| • |
|
| vor, på fat .... totalinförsel | 1. | 1,238,885 | 1,324,658 | 1,581,344 | 1,460,923 | 1,615,786 | 1,719,027 |
| från Frankrike |
| 1,201,483 | 1,296,273 | 1,554,614 | 1,425,078 | 1,592,606 | 1,702,248 |
| från Spanien | tf |
|
|
|
|
|
|
S. | Citroner................ totalinförsel | kg- | 49,932 | 50,335 | 50,345 | 55,338 | 46,579 | 52,927 |
| från Frankrike |
|
| - - | - - | _ _ | _ _ | ____ |
| från Spanien | tf | 9,587 | 12,216 | 8,140 | 7,832 | 7,792 | 5,284 |
F. | Etuis af sams. |
|
|
|
|
|
|
|
| ämnen ............ totalinförsel | kg. | 11,481 | 10,397 | 10,956 | 12,281 | 9,254 | 7,814 |
| från Frankrike |
| 337 | 441 | 297 | 282 | 176 | 252 |
| från Spanien | tf | — | — |
| — | — | — |
F. | Fingerborgar och |
|
|
|
|
|
|
|
| Syringar ........ totalinförsel | kg- | 2,675 | 1,377 | 1,623 | 2,253 | 1,280 | 1,549 |
| från Frankrike |
| - - | --- | ___ | _ _ | ___ | _ _ |
| från Spanien | 7) | — | — | — _ | — — | _ | — |
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
37
i 1880. | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. 1 | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
1,957 | 2,850 19 | | 3,644 12 | 4,893 33 | 3,992 62 | 4,093 10 | 2,728 | 2,203 | 1,901 19 |
250 _ _ | 273 | 353 19 | 220 | 371 | 210 | 266 | 241 | 166 |
429,284 | 663,424 | 410,938 | 412,481 | 416,389 | 393,266 | 322,973 | 338,554 | 436,993 |
20,957 566 | 21,736 584 | 17,915 912 | 18,660 1,271 | 16,737 1,505 | 16,441 1,099 | 13,575 1,125 | 13,118 1,164 | 18,391 1,143 |
. 58,876 I | 74,181 | 90,429 728 | 122,039 | 115,382 | 130,956 | 143,633 | 158,014 | 180,124 z z |
158,942 | 184,438 | 255,581 ___ | 245,466 | 308,666 | 275,582 1,411 | 218,908 | 188,852 | 116,357 |
1,496,328 | 1,633,7 56 | 1,368,214 1,362,798 | 1,246,536 1,236,058 | 1,228,241 | 1,160,306 1,153,824 | 1,032,156 1,027,963 | 820,711 813,319 | 994,089 984,783 2,937 |
| 51,543 8,228 | 62,201 8,254 | 58,832 9,362 | 66,040 8,819 ! | 78,562 7,272 | 84,437 6,732 | 75,788 6,904 | 85,644 8,058 | 87,596 |
9,728 155 | 10,361 316 | 9,538 196 | | 10,869 158 | 13,318 138 | 13,675 232 | 10,792 180 | 10,189 i --- | 15,262 |
2,153 | 2,148 | 2,o3£ 330 | 2,999 - - | 2,368 409 | 2,301 | 1,704 | 2,109 | 2,194 |
38 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 6 (forts.). ,»...................■
|
| Grund- för beräk- ningen. | 1874. | 1875. | 1876. | 1877. | 1878. | 1879. |
hd 0- BO | Fjäder, spritad.... totalinförsel från Frankrike | kg- T) | 504 | 490 | 429 | 436 | 360 | 751 |
F. | Glas, bunkar ete. oslip............. totalinförsel från Frankrike | kg- 77 77 | 674,086 19,256 | 93,219 6,079 | 110,520 4,846 | 310,986 | 207,480 4,676 | 136,534 4,123 |
F. | optiska, lösa, oinfattade... totalinförsel från Frankrike | kg- 77 | 366 | 354 | 145 | 147 | 307 | 93 |
F. | fönster- och spe-gel-, oslip..... totalinförsel från Frankrike* | kg. 77 >7 | 2,168,239 4,442 | 1,297,704 3,357 | 2,056,120 9,057 | 2,106,314 439 | 1,845,437 629 | 1,846,288 |
F. | andra slag .... totalinförsel från Frankrike | kg. 55 77 | 268,004 10,452 | 247,604 10,609 | 272,781 9,208 | 270,804 8,196 | 206,878 6,400 | 207,097 2,816 |
S. | Gräs, esparto och andra oarb..... totalinförsel från Frankrike | kg. 77 r) | 109,499 | 95,845 | 31,541 | 95,812 | 66,015 | 52,667 ___ j • - |
'' s. | Guld, oarbetadt totalinförsel från Frankrike | kg. 77 ?) | 2,758 | 2,113 | 2,308 | 1,082 | 1,777 | 1,076 |
F. | arbetadt ........ totalinförsel från Frankrike | kg- ?? 77 | 84 | 39 | 54 | 70 | 17 | 33 |
F, | bok-................ totalinförsel från Frankrike | kg- 55 | 274 | 493 | 460 | 499 | 386 | 341 |
* Införsel» från Frankrike af slipadt spegelglas inberäkna!.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 39
1880. | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
1,342 | 1,547 | . 6,629 | ■ 5,232 500 | 6,732 | 4,390 | 2,735 | 2,998 | 2,819 |
127,990 | 129,835 | 148,477 | 227,871 4,876 | 111,621 | 126,981 | 108,993 | 55,645 | 45,593 |
185 | 254 | 767 | 957 | 956 180 | 584 51 | 528 | 1,297 104 | 408 |
2,110,819 | 2,165,906 | 1,366,759 5,227 | 1,281,262 2,254 | 1,382,937 | 1,802,521 14,125 | 1,860,166 8,379 | 1,781,587 | 1,362,278 7,151 |
275,666 5,725 | 282,295 5,464 | 325,569 4,635 | 333,171 6,650 | 333,562 4,808 | 338,620 4,494 | 294,820 4,721 | 330,950 4,720 | 435,309 3,345 |
58,321 | 73,241 | 69,871 | 101,875 | 134,062 | 140,191 | 150,902 | 114,471 | 108,440 |
--- | - - | - - | - - | - - |
| z z | _ _ |
|
1,213 | 226 | 853 | 687 | 1,051 | 476 | 1,602 | 1,091 | 494 |
--- | - - | --- | --- | ‘ - | Z Z | _____ | _____ _ | _ _ |
56 | 33 | 56 | 69 | 75 | 83 | 18 | 24 | 26 |
- - | --- | - - | --- | --- | i z | z z | _ _ |
|
440 | 620 | 877 | 818 | 781 | 645 | 677 | 667 | 560 |
- - | — — | — | — | — — | — | — | — | — |
40 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 6 (forts.)._____
! |
| Grund för beräk- ningen. | 1874. | 1875. | 1876. | 1877. | 1878. | 1879. |
F. | Guld-, musiv-, pu-der- eller unsen- totalinförsel | kg. | O O | O O | 6 | 3 | 5 | O O |
| från Frankrike |
|
|
|
|
|
|
|
| från Spanien | n | --- | — | — | — | — | — |
F. | Gulddragarearb.....totalinförsel | kg- | 238 | 150 | 257 | 193 | 438 | 243 |
| från Frankrike | B 11 | 9 |
| ___ | ___ |
| zz |
F. | Handskar............ totalinförsel | kg. | 2,465 | 3,281 | 4,133 | 6,051 | 2,993 | 2,517 |
| från Frankrike |
| 56 | - - | - - | ___ | - - |
|
| från Spanien | ?> | — — | — | — | — | — | — |
F. | Handskskinn .... totalinförsel | kg- | 22 | 4 | 7 | 4 | 3 | 25 |
| från Frankrike | » a |
|
| - - | - - | --- | --- |
F. | Hattar................ totalinförsel | st. | 538,095 | 425,925 | 440,676 | 487,671 | 336,824 | 322,241 |
| från Frankrike |
| 605 | - - | --- | - - | 485 | |
| från Spanien | B | — — | — — | — | --- | — — | — |
F. | Horn, arb., knappar och andra slag totalinförsel | kg. | 29,876 | 20,635 | 34,502 | 39,247 | 37,545 | 37,880 |
| från Frankrike |
| 541 | 978 | 1,803 | 1,451 | 1,918 | - - |
| från Spanien | n | — — | - - | — | — | — — | — |
F. | Hudar och skinn, | kg- | 966,458 | 827,855 | 1,586,774 | 1,492,698 | 1,642,267 | 1,671,751 |
| från Frankrike | >7 | 791 | 804 | 408 | 626 | 1,498 | 1,346 |
| från Spanien | V | -- - | - - | - - | - - | — — | — — |
F. | Hår- och Tagel-arbeten............ totalinförsel | kg. |
| 19 | 795 | 1 | 26 | 66 |
| från Frankrike |
| --- | - - | - - | - - | - .-- | - - |
| från Spanien | 77 | — — | — | — — | — | — — | — |
F. | Häktor, Hakar | kg- | 5,501 | 4,748 | 5,186 | 5,214 | 3,744 | 3,157 |
| från Frankrike |
| - - | --- | - - | - - | - - | - - |
| från Spanien | 77 | --- | — | — — | --, | — | — |
F. | Ilängslen ............ totalinförsel | kg. | 26,685 | 24,805 | 32,466 | 34,447 | 27,054 | 23,689 |
| från Frankrike |
| 1,356 | 150 | 596 | 1,422 | 2,018 | 1,052 |
| från Spanien | 77 |
|
|
|
|
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
41
1 1880. | [ 1881. | 1 1882. | 1 1883. | ! 1884. | 1885. | 1 1886. | 1887. | 1888. |
1 9; | i ,8j | 7 | 13: | 9 | 5; | 11! | 7 | 15! |
313 | ''1 376 | 511 | 968; | 1,270 | 1,407 | 1,229 22 | 971 16 | 1,148 |
4,688 | 6,146 | 6,594 | 6,817 44; | 6,815 20 | 6,626 | 7,601 „_17 | 8,327 | 10,051 20 |
6 | - = | 2 | — | — | 24 | 1 | — — | 31 |
455,743 | 524,712 887 | 560,371 | 588,912'' | 666,047 | 680,044 | 543,667 | 477,982 | 355,851 |
55,868 626 | 57,076 350 | 66,318 845 | 55,490! 1,131 l | 45,824 1,404 | 43,713 766 | 31,757 499 | 25,415 401 - | 31,048 241 |
1,845,970 1,543 | 1,787,340 12,912 | 2,259,611 8,779 | 2,210,215 6,572 | 2,185,154 2,486 | 2,707,628 2,235 | 1,668,872 2,525 | 2,232,752 2,303 | 2,320,863 2,803 |
14 | 60 | 83 | 164: | 33 | 31 | 48 | 431 | 40 |
4,772 | 5,847 | 6,682 | 7,176 | 8,734 | 8,681 | 12,216 | 12,468 | 13,662 |
33,781 1,256 | 33,561 748 | 40,179 776 | 59,527! 1,285 | 46,365 1,196 | 47,180 1,768 | 42,829 1,169 | 45,504 1,484 | 51,105 1,571 |
Bill. till Biksd. Birot. 1890. o Sami 1 Åfd. 1 Höft. 6
42 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 6 (forts.).
iP. | Instrumenter, kirur- | Grund för beräk- ningen. | 1874. | 1875. '' | 1876. | 1877. | 1878. | 1879. |
| giska; se Maskine-rier, Redskap och Verktyg. |
|
|
|
|
|
|
|
F. | optiska* ........ totalinförsel från Frankrike | kg- T) tf | - .- | - - | *- - | - - | — — | — |
S. | Jern, tack- och barlast-............ totalinförsel från Frankrike | kg- B B | 16,657,241 | 17,924,180 25,335 | 21,258,561 68,905 | 17,658,932 16,450 | 13,297,227 | 11,313,738 |
F. | järnvägsskenor totalinförsel från Frankrike | kg. B B | 59,452,405 581,972 | 54,843,348 | 32,665,305 | 47,921,921 | 21,600,109 | 19,803,653 |
F. | kassakistor och sängar ........ totalinförsel från Frankrike | kr. n B | 36,501 1,674 | 40,889 | 44,432 | 53,644 1,508 | 31,388 | 34,532: |
F. | ej specificerade från Frankrike | kg. B B | 151,097 | 134,205 | 116,827 | 130,773 | 95,299 | 85,159 |
F. | andra slag totalinförsel från Frankrike** | kg- B B | 382,293 12,471 | 356,179 5,751 | 454,435 10,304 | 525,210 6,919 | 333,398 3,021 | 331,683: 130 |
|P. | Kautschuk, arbe-tad ej specifice-rad, andra slag totalinförsel från Frankrike | kg- B | 78,869 | 85,052 623 | 116,151 522 | 183,437 553 | 150,060 384 | 109,994 |
F. | Kläder, nya gång-kläder etc..... totalinförsel från Frankrike | kr. tf b : | 1,663,343 4,229| | 1,759,424 6,677 | 2,378,010 | 2,808,849 16,163 | 2,562,451 2,066 | 2,495,975 4,940 |
* Denna rubrik är gällande först från och med den 16 maj 1882.
**I införseln från Frankrike äro före år 1881 förnicklade och lackerade jernvaror inberäknade.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
43
1880. | 1881. | 1882. i | 1888. : | 1884, | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
;E | _ _ | 5,094 503 | 8,597 1,410 | ! 7,939 1,497 | 6,763 898, | 6,470 804: | I 6,202 925 | 7,718 507 |
• 15,972,188 | 10,289,696 | '' 17,443,362 | 21,890,209 | 22,642,716 | 21,981,991 | 22,518,036 | 18,071,127 | 31,132,313 |
9,970,880 | 13,991,916 | 15,826,718 | 34,232,197 | 28,197,691 | 34,534,953 8,900 | 34,428,231 | 33,800,652 | 23,644,935 37,337 |
41,445 | 42,719 | 52,823 | 52,751 | 45,160 | 68,641 | 53,761 | 65,697 | 86,302 |
103,981 | 115,466 64. | 124,757 1,866 | 130,535 1,659 | 108,369 2,032 | 110,943 527 | 102,339 2,176 | 93,945 672 | 116,907 593 |
426,936 3,600 | 465,301 2,949 | 497,881 1,153 | 650,451 7,191 | 751,903 4,417 | 736,782 6,436 | 728,639 1,087 | 696,916 3,533 | 942,181 971 |
120,374 | 181,439 | 184,760 | 224,988 455 | 244,527 202 | 248,930 251 | 204,500 | 212,942 | 286,331 413 |
3,747,740 16,521 | 3,669,604 6,997: | 3,999,286 4,440 | 4,441,367 20,505 | ; 4,888,301 i 7,915 | i 5,117,218 | 4,903,768 13,323 | 1 : 4,643,811 9,511 | : 5,080,811 10,991 |
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
44
Tab. N:o 6 (forts.).
Grund för boräk- ningen. | 1874. | ! 1875. | 1876. | 1877. | 1878. | 1879 |
kg- | 48,635 | 39,444 | 47,134 | 55,637 | 51,624 | 56,971 |
| - - |
|
| —- — | 276 | — |
| - - | - - | --- | - - | - - | — — |
kg- | 3,547 | 1,921 | 2,185 | 1,865 | 1,118 | 995 |
B | - - | - | --- |
| - - | ---- |
B | - - | --- | - - | _ _ | — — | — |
kg- | 2,623 | 2,822 | 3,083 | 3,051 | 1,629 | 1,089 |
>? | --- | --- | - - | - - | - - | - - |
V | - - | - - | ■--- | — — | — — | — |
kg- | 12,770 | 10,283 | 7,235 | 7,455 | 3,978 | 2,444 |
n | --- | ---- | ---- | --- | - - |
|
” | *- - | --- | - - | — — | — — |
|
kg. | 98,226 | 72,083 | 69,466 | 72,548 | 35,870 | 26,793 |
Y | — | 268 | — | — | — — | |
Y) | - - |
| - - | - - | - - | — |
kg- | ■- - |
| - - | - ''- | 106 | - - |
yi | --- |
|
| - - | --- | - - |
y | - - | - - | --- | — | — — | — |
kg- | 23,587 | 26,890 | 22,607 | 24,431 | 19,006 | 24,744 |
Y | 6,131 | 7,224 | 5,399 | 7,310 | 5,084 | 3,480 |
| - - | ---- | --- | - - | - - | - -- |
kg- | - - | - - | - - | - --- | - - | - - |
Y | --- | - - | --- | — — | — | _ |
Y | - - | - - | --- | - - | - - | _ _ |
kg- | 112,378 | 135,186 | 161,010 | 158,148 | 109,527 | 120,310 |
| 54,825 | 74,656 | 72,319 | 65,748 | 48,101 | 49,964 |
| --- | - - | - - | - - | - - | - - |
kg. | 6,759 | 27,205 | 14,028 | 47,438 | 33,113 | 17,513 |
| --- | ---- | --- | — — | — — | 1,913 |
» | - - | - - | - - | - - | - - | - - |
kg. | 11,392 | 4,166 | 5,441 | 38,257 | 20,744 | 23,167 |
V |
| '' |
| --- | - - |
|
IF. Knappar af sammansatta
ämnen totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
F. Knifvar, rak-........ totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
!f. penn- ............ totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
F. talj- etc......... totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
F.j bords- och andra
slag .... totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
S. Kobolt, malm och
j metall ............ totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
F.jKonfityrer............ totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
F. Konserver, sardiner
i olja*) .... totalinförsel
från Frankrikes
från Spanien
F.| andra slag .... totalinförsel
från Frankrike*!
från Spanien
Koppar, rå ........ totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
-
S. | garad ............ totalinförsel
från Frankrike!
från Spanien
Sardiner i olja äro först från år 1882 upptagna i svenska tulltaxan. Införseln häraf dessförinnan, äfvensom införseln
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 45
| ||||||||
1880. | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | 1886. ....................... | 1887. | I 1888. |
75,352 | 85,137 | 86,435 382 | 101,321 473 | 90,775 | 91,820 | 94,896 | 86,520 | 95,438 |
1,179 | 1,443 | 1,256 | 985 | 807 | 516 | 328 | 272 | 197 |
1,643 | 1,920 | 2,362 | 2,677 | 3,046 | 2,699 | 3,009 | 1,822 | 1,094 |
4,022 | 4,025 | 4,444 | 4,648 | 3,575 | 2,820 | 3,000 | 2,850 | 2,102 |
33,063 313 | 27,560 | 23,680 | 19,459 | 16,658 282 | 15,035 | 14,391 | 8,789 | 9,151 |
128 . | 175 | — | 135 |
| 20 | 50 | — | 20 |
42,286 5,705 | 57,691 6,596 | 77,121 10,994 | 87,308 13,103 | 87,177 11,731 | 83.174 11.175 | 79,065 7,648 | 78,218 7,697 | 86,202 9,279 |
— | _ _ | 36,303 | 68,097 | 48,818 | 46,559 | 57,257 | 51,821 | 69,321 |
159,452 66,459 | 257,865 106,930 | 230,377 105,384 | 254,780 133,816 | 209,649 108,085 | 218,519 97,522 | 213,161 108,596 | 192,994 88,981 | 256,194 120,367 |
29,245 1,020 | 55,546 | 19,285 | 28,592 | 41,918 | 33,063 | 4,312 | 375 | 10,356 |
31,583 | 11,639 | 46,107 | 70,829 | 172,000 | 154,298 | 181,110 | 148,801 | 54,773 |
från Frankrike efter denna tid är upptagen under Konserver, andra slag.
Tab. N:o 6 (forts.).
40 |
| Bevillningsutskottets | Betänkande | N:o /. |
|
| |
| Grand för beräk- ningen. | 1874 | 187»>. | 1876. | 1877. | 1878. | | ’ j 1879. |
- totalinförsel | kg. tf 77 | 3,400: | 5,063 291: | 4,097 | 4,732 297! | 6,341 950 | 5,278: 402 |
totalinförsel | kr. tf tf | 48,374 | 41,966! | 53,370 1,207 | 77,3741 | 72,609 | 76,751 |
totalinförsel | kg. tf tf | 17,390 | 15,211 | 25,941 | 28,000 | 24,378 | 13,559 |
totalinförsel | kg- 77 77 | 989,704 27,800 | 669,580 | 843,478; 56,102 | 896,528 | 768,962 70,776 35,706 | 675,743; 105,334; |
totalinförsel | kg- 77 | 9,267 | 9,794 | 10,191 | 10,168: | 7,217 | 6,760; |
totalinförsel | kg- 77 77 | 240,844 | 288,615 | 378,977; | 538,755: | 357,565 | 520,286 |
totalinförsel | kr. tf S 77 | 60,541 | 71,789 | 73,123. 1,057 | 68,351 | 62,095 1,834 | 57,473 2,421 |
totalinförsel | kg- 77 77 | 191,199 | 1,573 | 5,994 | 235,237'' | 62,826 15,473 | 60,276, 26.397 |
totalinförsel | kr. 77 77 . | 17,217,873! 158,863'' | 14,523,555; 156,799 | 11,962,743; 73,402 | 9,273,392; 73,365 | 5,360,039 64,062; | 3,740,546 76,947 |
totalinförsel | kg- tf 77 | 19,086 | 33,496 | 32,986 | 79,744 5,356 | i 94,877 5,356 | 78,639 |
Koppar, andra hel
färdiga arbeten
iF-Kopparstick etc.
oinfattade, andra
slag
18
utan beslag ....
IS- Korkbark
F- Lack.
jLjus, andxva slag
|F.
js.
Läderarbeten, ej
specificerade....
Malm, alla slag
ej specificerade
Maskinerier, Redskap
och Verk
i
tyg....................
; Metaller, ej specificerade,
oarbetade
............
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
47
1880. 1881. i 1882. 1880. 1884. 1885. 1880. 1887. 1888.
j
5,128 | 8,203 | 5,521 | 7,150 | 7,099 | 5,946 | 8,328 | 7,057; | r4 9 0 0 |
- - | 638 | - - | - - | — — | — | — | — -- | — — |
121,077 | 173,02of kg. 79,725 | kg. 44,596 kg. 50,472 k | g. 52,281 kg. 47,490 | kg. 45,627! | kg. 56,278 | |||
---t | ; | - - | - - | — — | 1,329 | --- | 232! | 427; |
17,040: | 21,220! | 11,309 | 18,086: | 11,126; | 11,480! | 12,397! | 19,180: | 17,749 |
1,551) | 1,504! | — —. | 1,352 | 1,016! | 1,040; | — — | --- | — — |
1,312,167 | 1,435,363: | 1,383,930 | | 1,250,959! | 1,197,099 | 1,426,508 | 1,008,816! | 1,016,540 | 1,472,950 |
9,989'' | — — ! | — — | 5,198! | 6,800'' | 2,545 | 2,020; | — | ____ ! |
94,197; | 81,329: | — | — | 81,186 | 7,157 | 9,100 | — | — ■— |
7,527 | 7,804 | 8,760 | 11,370 | 7,195 | 7,110 | 6,485'' | 6,505! | 6,688 _ . j |
590,053 | 458,5431 | 313,914 | 364,370 | 223,726 | 166,992'' | 190,899; | 138,586; | 100,308. |
- - | - - | — — | — — | —. — | — — | — — | —- — | 2,205; |
83,365 | 84,481 | 88,587 | 57,853 | 63,118 | 78,981 | 66,283! | 117,518; | 91,448 |
118,426 | 143,187 | 77,121 | 135,304 | 123,484 | 167,823 | 341,500 | 943,832 | 922,024! |
38,257 |
| — — | — | — | - - | i - - | --- | — — |
4,782,075 | 6,633,120 | 7,577,986 | 9,042,544 | 9,417,352 | 9,368,097 | 7,973,386 | 6,945,460 | 8,576,601 |
25,649 | 48,613 | 58,537 | 143,453 | 85,350! | 69,402 | 96,445 | 61,827 | 50,316 |
- - | --- | — -— | — — | 4,003 | — — | •— — | — —- | — — |
78,724 | 69,082 | 58,898 i | 32,730 | 87,333 | 38,556 | 60,674 | 53,125 | 68,949 |
48 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tal). N:o 6 (forts.).
| ! | Grand för beräk- ningen. | | 1874. | i 1875. | 1 1876. | 1877. | 1878. • | 1879. |
F | [Metaller, bult och | i kg- | 164,759 | 153,750 | 1 . 121,869 | 77,789 | 76,726 | 76,641 |
| från Frankrike |
| [ - - | - - | ---- |
| ____ | |
| från Spanien | B | - - | — — | - - | - - |
| - - |
F. | arbetade, för-gylda............ totalinförsel | kg. | 71,591 | 64,261 | 68,892 | 69,288 | 55,460 | 52,618 |
| från Frankrike | n | - - | - - | --- | - - | - -- | --- |
| från Spanien | B | — — | — — | — — | — | — -- | — |
F. | utan beläggning totalinförsel | kg- | 116,257 | 115,931 | 118,445 | 117,437 | 96,004 | 82,994 |
| från Frankrike* |
| 3,728 | 5,135 | 3,909 | 4,473 | 3,579 | 1,313 |
| från Spanien | » | - - | — — | — — | — | — | |
F. | Nålar, ej guld el-ler silfver........ totalinförsel | kg. | , 15,105 | 13,313 | 16,247 | 17,648 | 16,012 | 16,317 |
| från Frankrike | i) | 347 | - - | - - | 214 | - - | 181 |
| från Spanien | B | - — | - - | _ _ | — |
| — |
F. | Nät, alla slag .... totalinförsel | kr. | 15 | 53 | 6,765 | 8,242 | 3,375 | 2,594 |
| från Frankrike | n | - - | - - | - - | - - | - - | |
| från Spanien | ?; |
|
| — |
|
| - - |
S. Oliv- olja pl | Oljor, feta, alla slag ................ totalinförsel | kg- | 2,563,210 | 3,105,347 | 3,914,960 | 3,576,768 | 3,555,650 | 4,199,6811 |
från Frankrike |
| 20,854 | 28,754 | 19,574 | 36,456 | 20,361 | 19,919 | |
fat. | från Spanien |
| 739,548 | 186,402 | 33,128 | 197,879 | 502,923 | 242,292; |
F. j | Papp- och Pappers-arbeten............ totalinförsel | kg. | 61,586 | 45.581 | 43,427 | 39,910 | 24,496 | 22,017 |
| från Frankrike |
| 446 | 723 | 548 | 505 | 717 | 706! |
| från Spanien | ;; | - - | - - | — — | •-- | — | --- |
fJ | Papper................ totalinförsel | kg | 1,390,183 | 1,305,267 | 1,404,009 | 1,698,758 | 1,509,469 | 789,858 |
| från Frankrike |
| 59,955 | 51,791 | 13,432 | 14,253 | 4,670 | 6,135 |
| från Spanien | JJ |
|
| '' | — | ||
F. | Papperstapeter och Border ............totalinförsel J | kg- | 112,272 | 88,986 | 74,688 | 107,142 | 89,697 | 88,220 |
| från Frankrike | « | 9,989 | 15,484 | 16,006! | 12,666 | 6,139 | 1,3971 |
| från Spanien | n i | — |
|
|
| - - i | |
F. | Paraplyer och Parasoller........ totalinförsel | st. | | 178,696'' | 157,033 | 156,345: | 239,302 | 205,561 | 175,386 |
| från Frankrike! |
| - - | --- | | - J— | - - | - - | _ _ |
| från Spanien j | 1 B ! |
| . | i | — | — — | --; |
Förgylla metallarbeten äro inberäknade före år 1881.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
49
1880. | 1 1881. | I . 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | I 1886. | 1887. | 1888. |
78,427 | 131,492! | 105,337 | 63,301 | 47,085 | 57,611 | 26,041 | 23,138 | 36,229 |
68,462 | 74,392 652 | 80,102 716 | 75,876 715 | 64,287 335 | 58,374 373 | 50,392 506 | 43,680 451 | 48,173 124 |
107,828 3,188 | 128,620 2,669 | 166,226 3,750 | 216,021 7,509 | 271,952 6,526 | 226,471 6,468 | 210,189 7,738 | 223,777 8,084 | 270,135 16,837 |
21,881 | 20,214 | 19,227 | 18,088 | 17,779 | 15,519 | 16,051 | 21,418 | 19,479 |
2,700 | 6,557 | 18,589 | 64,786 | 10,015 | 11,979 | 15,016 | 8,946 | 16,727 |
4,457,635 16,136 165,998 | 4,891,276 32,081 633,618 | 4,501,084 43,433 299,230 | 5,158,639 365,130 444,311 | 5,141,433 58,065 501,992 | 5,288,355 67,423 866,682 | 5,069,461 68,513 214,147 | 5,438,728 52,983 48,410 | 5,974,614| 53,368! 35,202 |
33,367 512 | 49,734 1,752 | 55,734 664 | 63,057 1,827 | 72,076 943 | 86,104 1,211 | 73,881 920 | 81,921 1,290 | 99,954 929 |
1,178,901 15,184 | 1,151,854 3,516 | 962,581 4,485 | 1,054,506 4,757 | 1,081,973 4,243 | 1,123,663 12,986 | 1,157,789 3,671 | 1,246,620 3,802 | 1,544,183 3,650 |
73,370 4,223 | 100,231 4,707 | 90,125 4,365 | 142,878 811 | 109,929 641 | 77,519 693 | 75,122 1,141 | 75,733 912 | 84,158 4,033 |
240,935 329 | 258,140 268 | 272,174 | 326,739 | 283,560 260 | 258,824 _ _ | 202,961 | 173,562 | 161,527 |
Bill. till Riksd. Prof. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 7
50 Bevillninqsutslcottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 6 (forts.).
|
| Grund föl- beräk- ningen. | 1874. | 1875. | 1876. | 1877. | 1878. | 1879. |
p. | Perlor, oäkta .... totalinförsel | kg- | 5,276 | 6,031 | 7,081 | 5,362 | 5,106 | 3,456 |
| från Frankrike |
|
|
|
|
|
|
|
| från Spanien |
| — | — | — | — | — | — |
s. | Platina, oarbetad totalinförsel | kg. | 2 |
| 3 | 2 | 2 | 2 |
| från Frankrike |
| - - | - - | - - | - - | _ _ |
|
| från Spanien | 77 |
|
|
|
|
|
|
F. | Plymer................ totalinförsel | kg- | 353 | 387 | 404 | 588 | 669 | 546 |
| från Frankrike |
| - - | - - | - ,- | - - | _ _ | _ _ |
| från Spanien | 77 |
|
|
|
|
|
|
F. | Pomada................ totalinförsel | kcf. | 3,761 | 4,488 | 3,854 | 3,470 | 2,528 | 2,627 |
| från Frankrike |
| 824 | 987 | 836 | 822 | 449 | 278 |
| från Spanien | 77 |
|
|
|
| — | — |
F. | Porslin, oäkta .... totalinförsel | kg- | 140,918 | 130,344 | 132,799 | 144,230 | 155,155 | 130,484 |
| från Frankrike |
| - - | - - | - - | - - | _ _ | _ _ |
| från Spanien | 77 | — | — — | — | — | — | — |
F. | äkta .... totalinförsel | kg. | 111.594 | 104,213 | 109,606 | 120,390 | 88,213 | 72,645 |
| från Frankrike |
| 14,475 | 9,424 | 10,769 | 13,211 | 8,052 | 7,216 |
| från Spanien | tf | — | __ | — | — | — |
|
F. | Portföljer etc..... totalinförsel | kg- | 49,491 | 42,467 | 39,921 | 40,091 | 25,052 | 19,146 |
| från Frankrike |
| 2,222 | 2,534 | 3,174 | 2,156 | 653 | 642 |
| från Spanien | 77 |
|
|
|
|
| — |
S. | Russin ................ totalinförsel | kg- | 1,122,956 | 959,618 | 1,059,874 | 1,005,120 | 880,600 | 797,649 |
| från Frankrike |
| - - | --- | 8,684 | 2,933 | - - | _ _ |
| från Spanien |
| 560,151 | 489,916 | 607,605 | 508,417 | 456,941 | 462,828 |
F. | Sadelmakare- |
|
|
|
|
|
|
|
| arbeten............ totalinförsel | kg- | 10,902 | 9,235 | 12,546 | 10,474 | 7,504 | 7,601 |
| från Frankrike |
| - - | - - | ---- | 443 | --- |
|
| från Spanien | 77 |
|
|
|
|
|
|
S. | Salt, oraffineradt |
|
|
|
|
|
|
|
| berg- och kok- totalinförsel | bl. | 938.310 | 703,660 | 599,270 | 743,840 | 799,770 | 625,680 |
| från Frankrike | tf | 46,230 | 21,740 | 23,320 | 69,150 | 21,430 | 33,910 |
! | från Spanien | tf | 144,130 | 124,990 | 116,420 | 133,620 | 161,710 | 122,560 |
F. | Saxar, andra slag totalinförsel | kg- | 6,416 | 5,280 | 5,440 | 5,538 | 4,227 | 4,266 |
| från Frankrike |
|
|
|
|
|
|
|
| från Spanien | 77 | — | — | — — |
| — | — |
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
51
1880. | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
4,848 | 4,519 | 5,482 | 3,892 | 3,114 | 1,775 | 2,002 | I 2,963 | 1,249 |
Q O | 1 | 3 | 2 |
| 2 | 4 | _ _ | 1 |
_ _ | - - | — — | —-- | — — | --- | --- | - - | --—- |
— | ---- | — — | - - | --- | --- | - - | -- - | - - |
792 | 622 | 1,155 | 2,114 | 2,918 | 4,416 | 3,545 | 2,673 | 2,593 |
- - | - - | 11 | — | — | — | — | — — | — |
3,010 | 2,649 | 2,888 | 3,440 | 2,728 | 3,103 | 2,390 | 2,324 | 2,492 |
| 420 | 461 | 687 | 516 | 802 | 569 | 600 | 560 |
140,110 | 187,095 | 186,670 | 278,654 | 284,862 | 349,938 | 364,295 | 314,432 | 302,320 |
— | - - | — — | 7,902 |
| — — | — | — | — |
104,893 | 124,187 | 112,695 | 130,355 | 125,756 | 128,791 | 113,037 | 112,101 | 132,698 |
7,752 | 7,094 | 7,766 | 12,897 | 7,059 | 6,271 | 4,073 | 3,041 | 2,353 |
— | — | - - | ---- | --- | --, -• | - - | — |
|
37,570 | 52,364 | 56,474 | 58,581 | 60,654 | 54,282 | 48,441 | 48,360 | 51,616 |
1,885 | 1,821 | 1,251 | 2,093 | 1,819 | 1,022 | 1,205 | 620 | 575 |
— | — | — | - - | - -- | - - | - - | - —— |
|
916,375 | 867,053 | 972,560 | 1,047,925 | 971,096 | 1,009,597 | 949,223 | 837,489 | 1,021,311 |
| __ | 15,777 | 4,170 | - - | 17,362 | 33,992 | 16,640 | 9,623 227,177 |
485,050 | 466,908 | 562,943 | 656,109 | 492,820 | 300,634 | 372,106 | 354,027 | |
10,298 | 12,765 | 15,481 | 18,067 | 19,924 | 19,107 | 15,244 | 14,095 | 15,140 |
| - - | - - | 337 | 260 | 207 | 232 | 248 | — — |
669,250 | 775,160 | 797,250 | 865,630 | 722,510 | 782,643 | 845,320 | 759,610 | 870,195 |
2,930 | 9,200 | 39,890 | 10,070 | 4,370 | 68,296 | 64,729 | 8,190 | 6,034 |
168,15C | 247,070 | 179,680 | 157,990 | 161,490 | 143,966 | 58,336 | 58,407 | 97,766 |
6,105 | 7,13C | 8,727 | 9,021 | 7,658 | 6,678 | 4,683 | 3,660 | 3,025 |
- - | — | — — | — | — | — | — | _ _ | — |
52
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 6 (forts.).
| Grund | 1874. | 1875. | 187C. | 1877. | 1878. | 1879. |
Silfver, oarbetadt totalinförsel | kg- | 1,087 | 1,030 | 1,042 | 494 | 1,043 | 485 |
från Frankrike |
| --- | - - | --- | _ _ |
| |
från Spanien |
| — | — | — | --- | — | — — |
arbetadt totalinförsel | kg- | 1,250 | 597 | 497 | 460 | 345 | 342 |
från Frankrike |
| - - | - - | _ _ | 15 |
|
|
från Spanien | n | ■— — | — | — |
| — | — — |
Skodon................ totalinförsel | kg- | 34,862 | 30,028 | 30,834 | 35,966 | 26,807 | 29,135 |
från Frankrike |
| 161 | 359 | 153 | 326 |
|
|
från Spanien | r> | - -. | - - | - - | - - | _ _ | __ |
Snörmakarearbe- |
|
|
|
|
|
|
|
ten ................ totalinförsel | kg. | 28,710 | 28,704 | 28,977 | 30,641 | 22,351 | 21,082 |
från Frankrike |
| 167 | 36 | 43 | 72 | _ _ |
|
från Spanien | T) | - - | - - |
|
| __ . |
|
Spetsar, Uddar |
|
|
|
|
|
| |
och Blonder.... totalinförsel | kg- | 5,316 | 5,461 | 5,191 | 4,371 | 3,589 | 4,545 |
från Frankrike |
| - - | - - | __ _ |
|
| |
från Spanien Strumpor och Strump- |
| __ |
| — | — | - - | - - |
stolsarbeten .... totaliuförsel | kg- | 219,061 | 130,219 | 127,682 | 153,981 | 93,728 | 99,396 |
från Frankrike | -V | 622 | 1,372 | 550 | 586 | 390 | 358 |
från Spanien |
| - - | ---- | ___ | _ _ | _ __ |
|
Tenlikor och Mö- |
|
|
|
|
|
|
|
belspik............ totalinförsel från Frankrike | kg. | 1,382 | 1,733 | 1,087 | 1,239 | 964 | 2,501 |
från Spanien | 17 | — | — — | — | — | — | —-- |
Tenn, oarbetadt totalinförsel | kg- | 156,598 | 205,439 | 218,319 | 201,826 | 138,787 | 104,016 |
från Frankrike |
| - - | - - | ___ | , _ |
|
|
från Spanien |
|
|
|
|
|
|
|
Tråd, guld- och |
|
|
|
|
|
|
|
silfver-............ totalinförsel från Frankrike | kg- | 14 | 17 | 5 | — — | 1 | 2 |
från Spanien |
| - - |
|
|
|
|
|
Trävaror, svarf- |
|
|
|
|
|
|
|
varearbeten .... totalinförsel | kg- | 13,035 | 12,655 | 15,813 | 18,749 | 15,352 | 16,205 |
från Frankrike |
| 172 | •- - | _ _ | 263 | 221 |
|
från Spanien |
| — | — — |
|
| ||
Tvål.................... totalinförsel | kg- | 32,250 | 38,054 | 34,164 | 44,866 | 44,892 | 37,368 |
från Frankrike |
| 9,571 | 12,854 | 11,843 | 11,252 | 8,877 | 7,923 |
från Spanien | n | — | — | — | — |
|
|
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
53
1880. | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. | |
1,944 | 841 | 350 | 315 | 439 | 183 | 321 | 664 | 746 |
414 | 344 | 1,174 | 747 | 818 6 | 811 | 582 | 535 | 680 |
31,758 | 35,230 | 54,737 | 69,434 | 87,283 | 113,386 | 90,108 | 109,958 | 124,528 |
27,522 135 | 27,229 49 | 26,164 65 | 32,775 132 | 29,982 | 25,040 | 20,863 | 25,513 | 30,483 36 |
7,386 30 | 10,165 38 | 19,399 | 26,773 | 27,195 52 | 30,995 | 32,537 | 27,451 | 24,195 26 |
147,254 482 | 181,861 268 | 209,592 221 | 255,129 414 | 235,766 247 | 201,685 | 186,219 | 166,399 | 170,969 |
2,244 | 2,533 | 3,325 | 2,844 | 2,985 | 2,642 | 2,233 | 3,834 | 4,832 |
143,506 | 170,368 | 245,320 5,022 | 236,610 630 | 242,213 | 245,459 | 210,165 | 187,651 | 277,280 |
2 | 6 | 11 | 7 | 16 | 8 | 23 | 18 | 9 |
20,355 329 | 17,967 258 | 21,773 211 | 25,024 805 | 25,021 279 | 24,938 537 | 19,795 455 | 18,616 650 | 20,788 429 |
54,076 8,318 | 56,182 3,129 | 60,699 6,336 | 93,378 2,704 | 130,279 10,530 | 89,154 12,783 | 81,612 11,648 | 67,888 8,748 | 71,268 976 |
F. & S. F. & S.
5 4
Tall. N:o 6 (forts).
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
F.
F.
F.
F.
F.
S.
F.
S.
F.
| Grund för beräk- ningen. | 1874. | 1875. | 1876. | 1877. | 1878. | 1879. |
Ur, fick- ............ totalinförsel | st. | 36,263 | 55,532 | 71,206 | 65,759 | 34,191 | 23,621 |
från Frankrike | n | — | - - | - -- | - - | - - | 43 |
från Spanien | JJ | — — | - - | ----- | - - | - - | - - |
skeppskrono- |
|
|
|
|
|
|
|
metrar ........ totalinförsel | st. | 11 | 9 | --- | 2 | 6 | 3 |
från Frankrike |
| - - | - - | - - | - - | --- | ___ |
från Spanien | t) | — | — | — | — | — — | — — |
vägg-, i foder totalinförsel | kg. | 186,528 | 131,493 | 136,955 | 127,935 | 68,661 | 60,197 |
från Frankrike |
| 3,424 | 3,360 | 1,606 | 1,742 | 706 | 275 |
från Spanien |
| - - | - - | - - | _ _ | _ _ | _ _ |
lösa urverk och |
|
|
|
|
|
|
|
delar af ur totalinförsel | kg- | 3,063 | 1,706 | 1,958 | 2,232 | 1,406 | 1,276 |
från Frankrike |
| 59 | 107 | 62 | 87 | 50 | 58 |
från Spanien | )> | — | — — | — | — | --- | — |
Vantar................ totalinförsel | kg- | 11,285 | 8,932 | 11,806 | 12,261 | 6,976 | 7,455 |
från Frankrike |
| - - | - - | --- | - - | - - | - - |
från Spanien | » | - - | — | - - | - - | - - | - - |
Vin, under 21 °/0 |
|
|
|
|
|
|
|
på fat * ........ totalinförsel | 1. | 2,865,257 | 2,846,959 | 2,870,867 | 2,543,401 | 2,141,833 | 1,936,454 |
från Frankrike |
| 895,460 | 1,015,494 | 987,262 | 776,328 | 565,795 | 553,727 |
från Spanien | n | 407,942 | 360,818 | 554,140 | 669,346 | 704,415 | 536,617 |
på andra kärl * totalinförsel | i. | 678,740 | 594,398 | 526,474 | 629,778 | 1,056,687 | 372,451 |
från Frankrike |
| 520,363 | 464,620 | 393,576 | 496,000 | 933,807 | 272,604 |
från Spanien | n | — | — | 568 | 1,518 | 2,387 | 770 |
Vindrufvor ........ totalinförsel | kg. | 22,577 | 27,779 | 27,276 | 37,365 | 36,571 | 35,859 |
från Frankrike |
| - - | --- | 752 | 1,688 | - - | |
från Spanien |
| 9,344 | 15,187 | 13,976 | 11,990 | 8,272 | 5,620 |
Visitkort och |
|
|
| ||||
adresskort .... totalinförsel | kg- | 597 | 1,042 | 1,208 | 3,264 | 3,252 | 2,604 |
från Frankrike |
| - - | - - | - - | --- | _ _ | |
från Spanien | 77 | — — | — | — | — | — — | — |
Vismut................ totalinförsel | kg. | 31 | 42 | 143 | 98 | 70 | 57 |
från Frankrike |
| - -. | -- - | --- | - - | --- | _ _ |
från Spanien |
| — | — | — — | --. | — | — |
Väfnader, helsiden totalinförsel | kg- | 24,019 | 22,548 | 24,003 | 20,405 | 17,277 | 15,623 |
från Frankrike |
| 337 | 289 | 158 | 55 | 106 | 47 |
från Spanien | n | — — | — — | — | — | --- | — |
* För åren 1882 till och med 1885 är inberäknadt Vin af till och med 25 % alkohol.
Bevillningsutslcotkets Betänkande N:o 1.
1880. | 1881. | 1 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
28,895 | 25,552 | 40,777 72 | 51,295 | 57,908 180 | 56,817 201 | 1 45,963 | 36,518 50 | 40,455 67 |
1 | 2 | 3 | 12 | — | — | — | — | 4 |
87,388 646 | 109,440 593 | 114,352 1,380 | 139,707 1,351 | 138,977 1,599 | 136,660 1,061 | 97,252 703 | 71,770 1,206 | 121,154 610 |
1,774 | 2,303 | 3,328 38 | 5,593 32 | 7,281 20 | 8,325 36 | 9,467 | 12,609 28 | 4,792 26 |
9,644 | 13,783 | 13,679 | 18,246 | 16,334 | 17,722 | 17,463 | 19,163 | 22,356 |
2,198,451 587,991 573,654 | 2,410,440 630,038 616,958 | 3,693,444 662,681 1,120,912 | 1,807,068 574,573 311,327 | 2,310,554 574,691 633,443 | 2,272,728 487,714 633,065 | 1,878,655 394.283 514,993 | 1,903,206 423,568 498,217 | 1,969,486 381,185 506,101 |
517,456 374,403 2,343 | 493.007 359,516 1,810 | 574,600 420,587 1,071 | 542,313 364,132 2,041 | 627,990 440,614 1,716 | 606,086 388,344 6,186 | 498,507 314.491 1,897 | 476,425 289,394 850 | 485,213 281,612 1,638 |
50,724 18,267 | 58,428 3,365 | 58,093 6,491 | 65,740 1,593 16,725 | 50,680 2,038 | 48,638 2,375 | 62,821 13,558 | 65,649 606 15,208 | 60,799 3,700 |
4,656 | 8,993 | 10,403 | 14,918 | 16,716 | 13,884 | 10,678 | 13,243 | 13,158 |
118 | 68 | 79 | 56 | 25 | 59 | 32 | 79 | 57 |
18,895 66 | 18,314 101 | 22,057 19 | 22,889 130 | 26,935 34 | 30,747 | 31,402 | 34,708 15 | 34,338 36 |
56 Bevillningsutslcottets Betänkande N:o 1.
Tal). N:o 6 (forts.).__
|
|
| Grund för beräk- ningen. | 1874 | 1875. | 1876. | 1877. | 1878. | 1879. |
F. | Vafnader, half-siden- ............ | totalinförsel | kg- | 59,309 588 | 44,537 284 | 46,666 132 | 47,130 61 | 53,808 144 | 35,056 318 |
F. | bomulls- ........ | totalinförsel | kg. B b | 1,441,189 1,033 | 1,139,374 613 | 921,198 171 | 1,018,338 3,064 | 658,917 1,524 | 650,240 2,089 |
F. | ylle-................ | totalinförsel | kg. b B | 2,039,305 10,579 | 1,568,839 5,636 | 1,751,069 6,676 | 1,980,883 3,629 | 1,361,050 4,415 | 1,281,225 2,672 |
F. | linne-, hamp-, | etc. totalinförsel | kg. | 655,315 1,297 | 437,199 3,094 | 412,075 551 | 386,983 244 | 273,139 | 242,316 1,047 |
F. | hår- och tagel- | totalinförsel | kg- }} | 11,906 | 14,690 | 11,863 | 9,459 | 8,853 | 8,490 |
S. F. | Zink, oarbetad* Ångmaskiner och | totalinförsel totalinförsel | kg- >7 }) kr. 77 77 | 637,784 860,350 2,656 | 863,499 11,009 1,045,999 3,000 | 833,361 56,791 1,389,206 | 890,917 385,816 | 847,687 5,441 220,082 | 860,099 111,278 |
| Sammanlagda värdet af införseln | kr. 77 77 | 306,810,019 10,737,866 1,866,441 | 268,066,392 10,129,151 1,233,457 | 290,364,653 11,601,342 1,147,575 | 303,420,300 9,286,876 1,229,480 | 239,512,642 8,013,870 1,443,817 | 226,442,243 5,469,503 986,006 |
Införseln af plåt är inberäknad till och med år 1881.
Bevillningsutslcottets Befästande Av o 1.
57
1880. | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. | < 1885. | 1886,, | 1887. | 1888. |
45,067 409 | 48,056 339 | 43,832 107 | 35,887 1,271 | 45,572 1,560 | 58,580 710 | 55,583 196 | 59,537 144 | 59,637 588 |
812,986 1,924 | 873,736 551 | 919,521 393 | 1,135,682 1,717 | 1,167,112 1,620 | 1,095,706 870 | 1,026.212 1,021 | 1,086,118 1,214 | 1,148,726 2,803 |
2,046,521 4,124 | 2,163,024 3,508 | 2,088,075 1,984 | 2,383,616 8,708 | 2,308,692 8,959 | 2,277,500 5,520 | 2,101,631 7,718 | 1,930,213 5,884 | 2,231,734 9,396 |
330,807 2,982 | 362,957 1,234 | 403,556 5,258 | 389,320 1,693 | 305,617 1,304 | 312,648 3,934 | 281,398 2,812 | 258,942 1,200 | 294,493 598 |
12,918 | 18,650 | 14,165 | 12,278 | 10,493 193 | 16,629 | 12,736 | 18,452 | 21,384 |
1,198,629 3,146 | 1,430,777 | 680,473 | 554,238 | 505,362 | 458,283 | • 514,507 7,784 | 615,914 | 451,470 |
370,422 | 331,532 6,500 | 231,360 | 229,327 | 327,265 | 414,538 25,000 | 261,082 | 235,306 1,000 | 676,870 19,500 |
282,788,467 6,466,652 1,396,317 | 288,060,067 7,783,276 2,104,902 | 299,819,936 7,623,458 2,117,992 | 333,928,639 7,620,590 1,438,439 | 325,817,434 8,541,238 1,798,525 | 340,029,936 8,155,709 2,010.293 | 301,366,237 6,761,411 1,219,479 | 297,410,162 6,217,796 972,349 | 324,708,784 6,749,307 956,139 |
Bill. till Rilcsd. Prof. 1890.
Samt. 1 Afd. 1 Häft.
8
58
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. n:o 7.
Uppgift å de i traktaten med Frankrike upptagna införselstullar i Sverige och å
de före första tariff-traktatens ingående (år 1884) gällande.
|
|
|
|
|
|
| Enligt den faststälda | ||
• | Enligt tulltaxan den 41,2 | 1863. |
| traktat-tariffen. | |||||
| Gamla beräkningen. | Motsvarande nya. |
|
|
| ||||
|
|
|
| Qvanti- |
|
| Qvantitet. | Kr. | öre |
| Qyantitet. | Edr | ore | tet. | Kr. | ore |
|
|
|
Askar och Dosor af sams. ämnen... | 1 skålp. |
| 30 | 1 kg. |
| 71 | 1 kg. |
| 47 |
Band, helsiden-..................................... | 1 „ | 6 | — | 11 | 14 | 11 | 11 | 2 | 80 |
silkessammet^-......................... | 1 „ | 4 | 50 | 11 | 10 | 59 | 11 | 2 | 80 |
halfsiden-.................................... | 1 „ | 3 | — | J1 | 7 | 06 | 11 | 2 | 35 |
andra slag .............................. | 1 „ | — | 75 | 11 | 1 | 76 | 11 | 1 | 10 |
Ben, arb., elfenben ............................. | 1 „ | 1 | 50 | 11 | 3 | 5 3 | 11 | 1 | 18 |
andra slag...................................... | 1 „ | — | 40 | 11 | — | 94 | 11 | — | 35 |
Bijouterivaror ...................................... | 1 „ | — | 75 | 11 | 1 | 76 | 11 | — | 80 |
Blommor, konstgjorda........................... | 1 „ | 22 | 50 | 11 | 52 | 93 | v | 2 | 50 |
delar deraf ......................... | 1 „ | 7 | 50 | 1) | 17 | 64 | 11 | 1 | — |
Borstbinclarearbeten: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
med inf. af opoleradt trä............... | 1 „ | — | 25 | V | — | 59 | 11 | — | 12 |
„ „ „ poleradt „.............. | 1 V | ■ — | 50 | 11 | 1 | 1 8 | 11 | — | 24 |
„ ,, ., ben, horn m. m.......... | 1 „ | 1 | — | 11 | 2 | 35 | 11 | — | 47 |
Brefkuverter och Papperspåsar ......... | 1 „ | — | 20 | 11 | — | 47 | 11 | —- | 20 |
Broderade arbeten: tillägg å tullen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
på tyget................................................ | 20, | 50 | å | L00 proc. |
| 20 proc. |
| ||
Bränvin och Sprit af vindrufvor, från | 1 |
|
|
|
|
| ti 11 verkningsafgiften | ||
Frankrike ....................................... | alkohol |
| 45 | 1 kg. | 1 | 06 | + 11 kr. | pr hl. | ren |
Etuis ......................................................... | 1 skålp. | — | 75 | 11 | — | 76 | 1 kg. | — | 80 |
Fingerborgar och Syring ar ................. | 1 „ | — | 40 | 11 | — | 94 | 11 | — | 35 |
Fjäder, spritad .................................... | 1 „ | — | 15 | 11 | — | 35 | V | — | 20 |
Glas, buteljer....................................... | 1 ct:ner | — | 7 5 | 11 | — | 02 | 1 st. | — | 1 |
optiska, lösa................................ | 1 skålp. | — | 25 | 11 | — | 59 |
| fria | |
fönster-......................................... | 1 „ | — | 4 | 11 | — | 9 | 1 kg. | — | 7 |
spegel-, råa, oslipade .............. | 1 „ | — | 3 | 11 | — | 7 | 11 | — | 7 |
andra slag.................................. | 1 „ | — | 20 | 11 | — | 47j | 11 | — | 35 |
*) Nuvarande tull 1 liter 50 °}0 — 55,6 öre.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
59
|
|
|
|
|
|
| Enligt den faststälda | ||
| Enligt tulltaxan | den Vi2 | 1863. |
| trakta t-tariffen. | ||||
| Gamla beräkningen. | Motsvarande nya. |
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
| Qvantitet. | Kr. | öre. |
| Qvantitet. | Hd r. | ore. | Qvantitet. | Kr. | öre. |
|
|
|
Guld, arbetadt ....................................... | 1 ort |
| 50 | 1 kg. | 117 | 62 | 1 kg. | 11 | 70 |
bok-, äkta................................... |
| — | 4 |
| 9 | 41 |
| 2 | 35 |
musiv-, puder- eller unsen-... |
| — | 2 |
| 4 | 71 |
| 2 | 35 |
Guldår agat earbeten, af guld eller silf- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ver: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kantiljer och paljetter: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
äkta eller halfäkta .................. |
| _ | 6 |
| 14 | 16 |
| 2 | 3 5 |
oäkta............................................. |
| — | 2 |
| 4 | 71 |
| 2 | 35 |
fransar, galoner, gramaner och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
snören: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
äkta eller halfäkta............... |
| __ | 16 |
| 37 | 64 |
| 2 | 35 |
oäkta ...................................... | 11 | — | 8 | 11 | 18 | 82 |
| 2 | 35 |
Handskar ............................................. | 1 skålp. | 3 | — | 11 | 7 | 06 |
| 1 | 80 |
Handskskinn ......................................... |
| 1 | 50 |
| 3 | 53 |
| _ | 70 |
Hattar, af siden .................................. | 1 st. | 4 | — | 1 st. | 4 | _ | 1 st. | 1 | 50 |
af ull, hår etc......................... |
| 2 | — |
| 2 | _ |
| __ | 40 |
af halm eller strå.................. |
| 1 | 50 |
| 1 | 50 |
| _ | 40 |
andra slag .............................. | 11 | — | 40 |
| — | 40 |
| _ | 40 |
Horn, arb., knappar............................. | 1 skålp. | — | 40 | 1 kg. | — | 94 | 1 kg. | — | 40 |
andra slag.................................. | 11 | 1 | — |
| 2 | 35 |
| 1 | 18 |
Hudar och Skinn, beredda: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sulläder...................................... |
| — | 25 |
| __ | 59 |
|
| 24 |
pergaments-, färgade, pres- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sade och tryckta skinn...... |
| — | 75 |
| 1 | 76 |
| — | 47 |
andra slag ochlackeradeskinn |
| — | 40 |
| _ | 94 |
| _ | 47 |
Här- och Tagelarbeten ........................ | ?} | 4 | — |
| 9 | 41 |
| __ | 80 |
Häktor, Hakar och Hyskor.................. | 11 |
| 50 |
| 1 | 1 8 |
| _ | 30 |
Hängslen, af siden................................. | 11 | 2 | 25 |
| 5 | 28 |
| 2 | 3 5 |
andra slag........................... | 11 | — | 75 |
| 1 | 76 |
| — | 60 |
Instrumenter: kirurgiska .................... | 11 | — | 25 |
| — | 59 |
| fr | a |
optiska ........................... | 11 | — | 25 |
| — | 59 |
| __ | 35 |
Jern och Stål: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kassakistor och sängar ................. | 100 rdr | 20 | — | 100 kr | 20 | _ | 100 kr. | 10 | __ |
jernvägsskenor.................................... | — | — |
| — | fri | a |
| fr | a |
60 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 7 (forts.)___
|
|
|
|
|
|
| Enligt den faststälda | ||
| Enligt tulltaxan den 4/l2 | 1863. |
| traktat-tariffen. | |||||
| Gamla beräkningen. | Motsvarande nya. |
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
| Qvantitet. | Kr. | öre. |
| Qvantitet. | Rdr. | öre. | Qvantitet. | Kr. | öre. |
|
|
|
Jern och Stål: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bleckslagarearbeten, ej spec.: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
olackerade...................................... | 1 skålp. | — | 25 | 1 kg. | — | 59 | 1 kg. | — | 2 4 °) |
lackerade........................................ |
| — | 40 |
| — | 94 |
| — | 35 |
stålarbeten, ej spec.: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
polerade eller lackerade ........... | •n | — | 50 | i1 | 1 | 18 | 77 | — | 35 |
andra slag...................................... | 11 | — | 50 | 77 | 1 | 18 | 77 | — | 15 |
Kautschuk, arbeten deraf..................... |
| — | 50 |
| 1 | 18 |
| 1 | — |
Kläder, ej spec.: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nya gångkläder, tillägg å tullen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för tyget.......................................... |
| 50 å | 100 proc. |
|
| 20 | proc. | ||
Knappar, af sammansatta eller såsom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
arbetade ej spec. ämnen ............... | >7 | — | 60 | 1 kg. | 1 | 41 | 1 kg. | — | 50 |
Knif var: rak-......................................... | 77 | — | 50 | 77 | 1 | 18 | 77 | — | 59 |
penn-....................................... | 77 | 1 | 12 | 77 | 2 | 63 | 77 | 1 | 18 |
talj-........................................ | 77 | — | 15 | 77 | — | 35 | 77 | — | 14 |
bords-: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
med skaft af silfver etc. |
| 1 |
|
| 2 | 35 |
| 1 | 18 |
af andra ämnen |
| — | 25 | 77 | — | 59 |
| — | 24 |
Konfityrer ................................................ | 77 | — | 40 | 77 | — | 94 | 77 | — | 47 |
Konserver, sardiner i olja ................. |
| — | 50 | 77 | 1 | 18 | 77 | — | 20 |
andra slag ........................... | )1 | — | 50 | 77 | 1 | 18 |
| — | 30 |
Koppar, andra helf. arbeten: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
opolerade............................... | 11 | — | 20 | 77 | — | 47 | 11 | — | 35 |
polerade................................... | 11 | — | 50 | 77 | 1 | 18 | 77 | — | 70 |
Kopparstick etc. andra slag, oinf. ... | 77 | — | 18 | 77 | —- | 42 | 77 | — | 15 |
Lack ........................................................ | 77 | — | 40 | 7 7 | — | 94 | ?7 | — | 47 |
Ljus, vax- och spermaceti- ............... | 77 | — | 15 | 77 | — | 35 | 77 | — | 12 |
stearin- .......................................... | 11 | — | 6 | 77 | — | 14 | 77 | — | 12 |
Läder arbeten, tillägg å tullen för lädret |
|
| 5( | proc. |
|
|
| 20 | proc. |
Maskinerier och Redskap.................... |
|
|
|
| fria |
| fria | ||
Metaller, ej sp., spik till förhydning |
|
|
|
| fri |
|
| fri | |
andra slag, förgylda.............. | 77 | 77 | 75 | 1 kg. | 1 | 76 | 77 | — | 70 |
utan bestrykning | 77 | 77 | 40 | 77 | — | 94 | 77 | — | 35 |
*) Nuvarande tull 1 kg. 15 öre.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
61
| Enligt tulltaxan | den | 4/ 1 2 | 1863. |
| Enligt den faststälda | ||||
Gamla beräkningen. | Motsvarande nya. | Qvantitet. | Kr. | öre. | ||||||
Qvantitet. | Kdr. | | öre. | Qvantitet. | Kr. | öre. | |||||
Nålar af annat ämne.......................... | 1 skålp. | 1 | 40 | i | kg. |
| 94 | i kg. |
| 40 |
Nät, tillägg å tullen för garnet...... |
|
| 25 proc. |
| 10 p | roc. |
| |||
Papp- och Pappersarbeten, olackerade | 11 | — | 40 |
| V | — | 94 | il | — | 35 |
lackerade . | 11 | — | G 5 |
| 11 | 1 | 53 | 11 | — | 60 |
Tapper, kardus- och makulatur......... | 11 | — | 6 |
| 11 | — | 14 | il | — | 2 |
sug-, tryck-, olimmadt och |
|
|
|
|
|
|
| |||
tapet- ................................. | 11 | -- | 6 |
| 11 | — | 14 | 11 | — | 10 |
skri!- och annat hvitt, ej sp. | ii | — | 12 |
| 11 | — | 28 | 11 | — | 10 |
post- .......................................... | ii | — | 15 |
| 11 | — | 35 |
| — | 10 |
färgadt, förgyldt etc............ | ii | — | 18 |
| 11 | — | 42 | ii | — | 20 |
Papperstapeter och Barder ................ | ii | — | 40 |
| 11 | — | 94 | ii | — | 13 |
Paraplyer och Parasoller: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
af hel- eller halfsiden ................... | 1 st. | 1 | 50 | 1 | st. | 1 | 50 | 1 st. | — | 75 |
andra slag......................................... | 11 | — | 50 |
| 11 | —■ | 50 | 11 | — | 25 |
Perlor, oäkta, glas.............................. | 1 skålp. | — | 40 | 1 | kg. | — | 94 | 1 kg. | — | 35 |
andra slag ................ | 11 | 2 | — |
| 11 | 4 | 71 | 11 | 1 | 18 |
Plymer ....................................................... | 11 | 15 | — | • | V | 35 | 29 | 11 | Q u | 50 |
Pomada ................................................. | 11 | — | 50 |
| 11 | 1 | 18 | 11 | — | 35 |
Porslin, oäkta, hvitt eller enfärgadt: |
|
|
|
|
|
|
| |||
tallrikar ............ | 11 | — | 4 |
|
| — | 9 | 11 | — | 10 |
andra pjeser..... | 11 | — | 8 |
| 11 | — | 19 | 11 | — | 10 |
måladt eller tryckt: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tallrikar ........... | 11 | — | 8 |
| 11 | — | 19 | 11 | — | 16 |
andra pjeser...... | 11 | — | 15 |
| n | — | 35 | V | — | 16 |
äkta, hvitt eller enfärgadt ... | 11 | — | 20 |
| 11 | — | 47 | 11 | — | 24 |
förgyldt eller måladt... | 11 | — | 40 |
| 11 | — | 94 | 11 | — | 47 |
Portföljer, af hel- eller halfsiden ..... | 11 | 2 |
|
| 11 | 4 | 7 1 | 11 | 2 |
|
andra slag .......................... | 11 | — | 50 |
| 11 | 1 | 18 | 11 | — | 50 |
Sadelmakar earbeten: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
med förgylda beslag........................ | 11 | — | 75 |
| 11 | 1 | 76 | 11 11 | — | 50 |
andra slag ........................................ | 11 | — | 50 |
| 11 | 1 | 18 | — | 50 | |
Saxar, andra slag, opolerade ............ | 11 | — | 25 |
| 11 | — | 59 | 11 | ■— | 24 |
polerade............... | 11 |
| 50 |
| 11 | 1 | 18 | 11 | — | 59 |
Silfver, arbetad! ................................ | 1 ort. |
| 7 |
| 11 | 16 | 47 | 11 | 7 | — |
62 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 7 (forts.)
|
|
|
|
|
|
| Enligt den faststälda | ||
| Enligt tulltaxan den *7,2 | 1863. |
| traktat-tariffen. | |||||
| Gamla beräkningen. | Motsvarande nya. |
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
| Qvantitet. | Kr. | öre. |
| Qvantitet. | Kdr. | öre. | Qvantitet. | K,. | öre. |
|
|
|
Skodon: af siden.................................... | 1 skålp. | 3 |
| 1 kg. | 7 | 6 | 1 kg. | 2 | 35 |
af yllefilt med lädersulor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
eller af segelduk........... | 1> | 2 | — | 1 > | 4 | 71 |
| __ | 80 |
af andra tyger samt af saf- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
flan och färgade skinn etc. |
| 2 |
| 11 | 4 | 71 |
| 1 | 40 |
becksöm^- och sjöstöflar...... | 1 par | — | 50 | 1 par | — | 50 |
| — | 94 |
andra slag............................... | 1 skålp. | 1 | 25 | 1 kg. | 2 | 94 |
| — | 94 |
Snörmakarearbeten af siden.................. |
| 4 |
|
| 9 | 41 |
| 2 | 80 |
andra slag............ | VI | 1 | 50 | 1) | 3 | 53 |
| 1 | 10 |
Spetsar, silkes-....................................... | V | 6 |
| 11 | 14 | 12 |
| 2 | 80 |
linne- ...................................... | V) | 6 | — | 11 | 14 | 12 |
| 2 | 3 5 |
andra slag .............................. | V) | 2 |
| )1 | 4 | 7 1 |
| 2 | 35 |
Strumpor, hel- eller halfsiden- ......... | V) | 4 | 50 |
| 10 | 59 |
| 2 | 80 |
andra slag........................... | 11 | 1 |
| 11 | 2 | 35 |
| 1 | 18 |
Tenlikor ................................................... | V) | — | 30 | 11 | -- | 7 1 |
| — | 35 |
Tråd, guld- och silfver- .................... | 1 ort | — | 1 2 |
| 28 | 23 |
| 2 | 35 |
Trävaror, svarfvarearb. under 1 kg. st. | 1 skålp. | 1 |
| 11 | 2 | 35 |
| _ | 59 |
Tvål, parfymerad ................................. |
| — | 50 | 11 | 1 | 18 |
| — | 28 |
andra slag.................................... | V | — | 8 | 11 | — | 19 |
| — | 10~ |
Ur, fick-, med guldboett ................. | 1 st. | 4 | — | 1 st. | 4 | — | 1 st. | 1 | __ |
med boett af annat ämne | 11 | 1 | — | 11 | 1 | — |
| — | 50 |
skeppskronometrar........................ | 11 | 20 | — | 11 | 20 | — |
| 1 | __ |
vägg- och studsare i foder: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
af brons etc.............................. | 1 skålp. | — | 75 | 1 kg. | 1 | 76 | 1 kg. |
| 70 |
af trä .......................................... | V • | — | 40 | 11 | — | 94 |
| — | 47 |
lösa eller oinfattade urverk, eller |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
delar af ur................................. | 11 | 3 | — |
| 7 | 6 |
| 1 | _ |
Vantar, hel- eller halfsiden-............... | 11 | 4 | 50 |
| 10 | 59 |
| 2 | 80 |
andra slag ............................. | 11 | 1 | — | 11 | 2 | 35 | V | 1 | 18 |
Verktyg, ej spec.................................... | 100 Rdr | 5 | — | 100 kr | 5 | — |
|
| fria |
Vin, under 15 proc., på fat.............. | 1 skålp. | — | 14 | 1 kg. | — | 33 | 1 liter | — | 16,6 °) |
på buteljer ...... | 1 kanna | 1 | 75 | 1 liter | — | 67 |
| — | 16,5*1 |
Visitkort ................................................ | 1 skålp. | •- | 25 | 1 kg. | — | 59 | 1 kg. | — | 15 |
*) Nuvarande tull å Vin under 21 proc. är 1 liter 15 öre.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
63
Väfunder, helsiden-, felb och plys...
sammet ............
andra slag ......
halfsiden-, felb och plys...
andra slag ......
bomulls-:
segelduk...........................
bokbindarecloth ............
felb och plys..................
tyll............................
gaz, halflinon, musslin,
etc..............................
alla täta väfnader, inneh.
öfver 80 trådar pr q v.cm.
andra slag: oblekta......
blekta ......
tryckta .....
bomulls- med blandning af
lin eller hampa:
bolstervar ......................
damast.............................
dräll ...............................
mattväfnad ...................
ylle-: pressduk .................
filtar och mattor...........
maskinfilt, rundväfd......
andra slag.......................
linne- och hamp-:
blaggarn, buldan etc...
bolstervar ......................
battist, flor etc............
lärft och damast...........
mattväfnad af hampa..
*) Nuvarande tull 1 kg. 20 öre.
Enligt tulltaxan den | 4/ / 1 2 | 1863. |
| Enligt den faststälda | |||||
Gamla beräkningen. | Motsvarande nya. | Qvantitet. | Kr. | öre. | |||||
Qvantitet | Rdr. | öre. | Qvantitet. | Er. | öre. | ||||
1 skålp. | 1 | 50 | 1 | kg. | 3 | 53 | 1 kg. | 2 | 35 |
11 | 4 | 50 |
| 11 | 10 | 59 | 11 | 2 | 80 |
''il | 6 | — |
| 11 | 14 | 12 | 11 | 2 | 80 |
11 | 1 | 50 |
| 11 | 3 | 53 | 11 | 2 | 35 |
11 | 3 | — |
| 11 | 7 | 06 | 11 | 2 | 35 |
il | — | 6 |
| 11 | — | 14 | 11 | — | 14 |
11 | — | 20 |
| 11 | — | 47 | 11 | — | 50 |
11 | — | 40 |
| 11 | — | 94 | 11 | — | 90 |
11 | 2 | 25 |
| 11 | 5 | 2 9 | 11 | 2 | 50 |
11 | 1 |
|
| 11 | 2 | 35 | 11 | 1 | 75 |
|
|
|
|
|
|
| 11 | 1 | 75 |
il | — | 40 |
| a | — | 94 | 11 | — | 50 |
H | — | 70 |
| ii | 1 | 65 | 11 | — | 90 |
H |
| 90 |
| H | 2 | 1 2 | 11 | 1 | 10 |
11 | — | 40 |
| a | __ | 94 |
|
|
|
11 | — | 90 |
| a | 2 | 12 |
|
|
|
11 | — | 65 |
| 11 | 1 | 53 |
|
|
|
11 | — | 18 |
| 11 | — | 42 |
|
|
|
11 | — | 12 |
| 11 | — | 28 | 11 | 1 | 7 5*) |
V | — | 40 |
| a |
| 94 |
| — | 60 |
|
|
|
|
| fri |
|
| fri | |
ii | 1 | 50 |
| a | 3 | 53 | 11 | 1 | 75 |
ii | — | 15 |
| 11 | — | 35 |
|
|
|
11 | — | 40 |
| 11 | — | 94 |
|
|
|
ii | 3 | — |
| ii | 7 | 6 |
|
|
|
ii | 1 | — |
| ii | 2 | 35 |
|
|
|
»i | — | 18 |
| ii | — | 42 |
|
|
|
64 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
rao. jn:o ( (jons.j | Enligt tulltaxan | den V,, | 1863. |
| Enligt den faststälda | ||||
Gamla beräkningen. | Motsvarande nya. | Qvantitet. | Kr. | öre. | |||||
Qvantitet. | Kdr. | öre | Qvantitet. | Kr. | öre. | ||||
Vaffläder, linne- och harnp-; |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
segel- och tältduk......... | 1 skålp. | — | 8 | 1 kg. | — | 19 |
|
|
|
andra slag, dräll inbegr. 25 trådar, äfvensom all | 11 |
| 6 5 | 11 | 1 | 53 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 kg. | — | 19 | |
mer än 25—35 trådar. |
|
|
|
|
|
| 11 |
| 35 |
„ 35-50 „ |
|
|
|
|
|
| 11 | — | 90 |
„ so |
|
|
|
|
|
| 11 | 1 | 50 |
b) till a) ej hänförlig matt- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
väfnad .............................. |
|
|
|
|
|
| 11 | — | 40 |
c) till a) ej hänförlig |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bolstervarsväf................ |
|
|
|
|
|
| 11 | — | 90 |
d) andra slag..................... |
|
|
|
|
|
| 11 | 1 | 50 |
hår- och tagel-: .................. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nöthårsfilt ................... |
|
|
|
| fn | 11 | — | 6 0 **) | |
andra slag .................. | 11 | — | 50 | 11 | 1 | 18 | 11 | — | 60 |
Ängmaskiner och ångpannor........... |
|
|
|
| fria |
| Ina |
*) Nuvarande tull är å Hår- och Tagelväfnad: nöthårsfilt, pressad fri;
väfd 1 kg. 0,2 5 kr.
andra slag 1 kg. 0,6 o kr.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
65
Talj. m0 8.
Uppgift å de genom traktaten med Spanien bestämda införselstullar i Sverige,
jemförda med de före traktatens ingående gällande.
| Qvantitet | Enligt tull-taxan af den | Enligt den | ||
|
| Kronor. | ö. | Kronor. | Ö. |
j Apelsiner ................................................................ | 1 kg. |
| 25 t |
| 10 |
Bly, oarbetad ........................................................ | frit | fritt __ | |||
Citroner................................................................... | 1 kg. 1 kg. |
| 25 | 10 | |
Fjäder, spritad ........................................................ | — | 20 | _ | 20 | |
Gräs, esparto, oarbetadt ........................................ |
| fritt | fritt |
| |
arbetadt ....................................... | 1 kg. | - | 7 | fritt |
|
Guld, oarbetadt........................................................ |
| fritt | fritt |
| |
Jern, tack- och barlast- ........................................ |
| fritt | fritt |
| |
Kobolt .................................................................... |
| fri |
| fri |
|
Koppar, oarbetad, rå eller garad ........................ |
| fri | fri |
| |
Korkar, skurna, utan beslag ................................ | 1 kg. | — | 35 | — | 7 |
Korkbark ................................................................ |
| fri |
| fri |
|
Malm ........................................................................ |
| fri |
| fri |
|
Metaller, ej specificerade, oarbetade.................... |
| fria | fria |
| |
Olja, oliv- på fat *) ................................................ | 1 kg. | __ | 02 | _ | 02 |
Platina, oarbetad .................................................... |
| fri | fri | ||
Russin....................................................................... | 1 kg. | — | 25 | — 114 | |
Salt, kok-, orafifinerädt (ordinärt) ........................ |
| fritt | fritt |
| |
Silfver, oarbetadt................................................... |
| fritt | fritt |
| |
Tenn, oarbetadt....................................................... |
| fritt | fritt |
| |
Vin, af till och med 15 proc. alkohol ................ | 1 liter | — | 16,5 | — | _ |
af mer än 15 till och med 25 proc. alkohol: |
|
|
|
|
|
på fat.................................................... | 1 kg. | — | 30 | — | — |
på andra kärl .................................... | 1 liter | — | 65 | — | — |
af till och med 20 proc. alkohol ................ | 1 liter | — | — | — | 15 |
Viudrufvor.......................................... | 1 kg. | — | 25 | — | 10 |
Vismut ................................................................... |
| fr. |
| fri |
|
Zink, oarbetad........................................................ |
| fr |
| fri |
|
*) Olivolja på fat är numera tullfri.
Bill. till Rilcsd. Brot. 1890. 5 Samt. 1 Afd. 1 Håft. 9
66
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 9.
Från Frankrike under åren 1881—1888 införda i traktaterna med detta land
eller med Spanien för införseln till Sverige ej upptagna varor.
. | Qvantitet för Iberäkningen. | 1881. | ~ 1882. | 1888. | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
Affall, ej spec............. | kr. |
|
| 23,004 | __ | _ _ | ____ | 1,015 | - - |
i Alun............................ | kg- | - '' - |
| 163,224 |
|
|
|
|
|
Anis............................ |
| --- | - - | --— | 1,123 | 1,112 | 1,365 | 2,409 | 1,038 |
Antimonium................ | ) 5 | - - | - - | 1,850 |
|
|
| 1,029 |
|
Apoteksvaror, ej spec. | kr. | — — | — — | — — | — | — — | - - | - - | |
Asfalt ........................ | kg. | 42,500 |
|
|
|
|
|
|
|
Aska, pott-................ |
| - - |
| 6,400 |
|
| — — | 17,660 | - - |
i Bildhuggeriarb., konst-närs-.................... | kr. |
|
| 6,000 | 46,400 | 6,900 | 5,600 | 7,000 | 2,050 |
Blanksmörja................ | kg- | - - | 26,807 | 26,494 | 29,754 | 35,214 | 22,066 | 24,541 | 11,252 |
Blommor, naturliga.... |
| --- |
| --- | ---- - | --- | - - | 168 | - - |
Bläck, skrif-................ |
| --- | — — | 2,022 | — — | 2,252 | - - | - - | - - |
Bokpermar ................ | > J | - - |
|
| 359 | — | -- - | — | - - |
Bokstafsstämplar........ | kr. | — — | — — | — | — — | - - | - - | 3,000 | - - |
Bomull........................ | kg. | 218,076 | 38,090 | 270,769 | 183,488 | 35,839 | 8,799 | - - | 16,288 |
Bränvin och sprit,.... | 1. k | 4,467 | 7,582 | 5,786 | 4,653 | 3,557 | 1,166 | 2,752 | 1,944 |
på andra kärl.... | 1- | 115,154 | 104,609 | 100,952 | 103,056 | 114,938 | 61,203 | 59,583 | 69,059 |
Bröd............................ | kg- | 2,028 | - --- | - - | - - | 1,017 | --- | — — | — — |
1 Böcker, tryckta ........ | kr. | 1,460 | 1,630 | 1,392 | 4,975 | — | 1,847 | 1,751 | 1,437 |
med inb. papper | kr. | 1,477 | 2,885 | 1,604 | — — | 1,475 | 330 | - - | - - |
Celluloid, arb............. | kg- | - - | --- | - - | 75 | - - | 216 | - - | |
Cbocolad .................... |
| --- - | - - | - - | 353 | — — | 507 | 2,353 | 1,653 |
Champignoner............ | )> | 5,558 | — |
|
|
|
|
| --- |
Dadlar ........................ |
| 798 | --- |
|
|
|
|
| --- |
i Etiketter .................... |
| --- | 293 | 459 | 439 | 467 | 5,002 | 686 | 502 |
Fartyg och båtar .... | kr. | --- |
| — — | — — | 120,000 | — | — — | 9,200 |
Fernissa .................... | kg. | 427 | - - | 417 | 938 | 2,160 | — — | — — | - - |
Fikon ........................ |
|
|
|
|
| 2.072 | — _ | — — | — — |
Fisk, salt, sill............ | J) | - - | — | — — | — | 153,000 | - - | - - | - - |
anjovis .... |
| - - | - - | 1,814 | - - | - - | ---- | - - | - - |
1 Fjäder, ospritad........ |
| 79,151 | 93,912 | 43,601 | 16,694 | 19,547 | 43,335 | 44,794 | 176,373 |
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
67
| ''Qvantitet för beräkningen. | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
Flyttsaker ................ | kr. | 8,320 | 56,285 | 13,645 | 25,525 | 16,153 | 4,336 | 28,429 | 44,888 |
Fläsk ........................ | kg. | 3,700 | 167,060 | 1,275 | 92,565 | __ |
| - -- | 30,168 |
Folier ........................ |
|
| --- - |
| - - | - - | - - | 500 | |
Fosfor ........................ |
| - - |
| --- | - -. | - - | 300 | 9,699 | 15,956 |
FrukterochBär, friska |
| 21,510 | 59,662 | 21,552 | 53,352 | 19,884 | 37,853 | 28,013 | 62,810 |
inlagda |
| 3,672 | 1,361 | --- | 995 | --- | - - | 862 | — |
torkade |
| 1,512 | 5,064 | 1,194 | 1,367 | 3,611 | 2,433 | 2,896 | 3,121 |
Frö, kanarie- ............ |
| - - | _ _ | - - | - - | - - | 4,317 | - - | - - > |
blomster-............ |
| --- | _ _ | 380 | - - | - - | - - | - - | - - |
gräs- och klöfver- |
| - - | _ _ | - - | 2,202 | 2,592 | 6,895 | 5,431 | - - |
andra slag, ej spec. |
| - - | 948 | 1,193 | - - | - - | - - | 700 | |
Färger, indigo och ko-chenill ............ |
| 1,028 | 363 | 435 | 566 | 1,706 | 1,202 | 2,281 | 1,179 |
ej spec......... | kr. | 109,837 | 105,058 | 103,628 | 101,060 | 109,301 | 127,583 | 107,764 | 128,982 |
Färglådor.................... | kg. | - - | - - | - - | _ _ | 396 | 466 | 454 |
|
Färgträ........................ |
| 425,652 | 234,074 | 215,004 | 74,100 | 61,552 | 29,000 | - - | _■_■ |
Galanteri varor............ |
| _ | 184 | 458 | 152 | 221 | 377 | 456 | 234 |
Galläpplen ................ |
| - - | 1,260 | - - | 650 | - - | - - | 3,338 | --- |
Garn, ull- ................ |
| - - | _ _ | - - | - - | _ _ | 346 | 381 | 1,388 |
linne- ............ |
| - __ |
| 1,237 | - - | - - | --- | 532 | - - |
Gevär ........................ |
| - - | - - | - - | - - | - - | - - | - - | 1,189 |
Gips och gipssten .... |
| 691,950 | 962,100 | 646,880 | 742,490 | 864,840 | 324,700 | 379,650 | 1,769,967 |
Gipsarbeten, ej spec.. | kr. | 1,272 | - - |
|
|
|
|
|
|
Gryn, ej af spannmål, | kg. |
| 10,358 | 14,722 | 14,262 | 8,583 | 35,935 | 6,353 | 12,629 |
Gräs, färgadt ............ | J J | - - | 74,841 | 92,303 | 50,857 | 67,306 | 16,509 | - - | — |
Gummi........................ |
| 4,166 | 5,821 | 6,619 | 7,570 | 10,216 | 3,354 | --- | 1,900 |
Gödningsämnen ........ |
| ---- |
| - - | - - | - - | 360,000 | 265,404 | 3,031,586 |
Halmarbeten ............ |
| - - |
| 752 | - - | - - | ■— - | - - | - - |
Harts ........................ |
| 299,819 | 463,793 | 382,630 | 627,106 | 585,353 | 337,437 | 320,645 | 398,551 |
Hudar, ej pelsv. ober. |
| 206,015 | 206,703 | 124,296 | 195,313 | 181,233 | 81,097 | 125,595 | 181,962 |
pelsverk, ber. ej sp. |
|
| *) | 841 | 1,124 | ||||
Hår, häst- ................ | kg. | - - | --- | - - | -- - | - - | 766 | - - | ---- - |
Hö................................ |
| 40,000 | - - | --- | - - | --- | - - | - - | - - |
Instrumenter, musika-liska : flöjter etc..... | st. | 124 |
|
|
| 119 |
|
|
|
fortepianon .... |
| - - | 3 | - - | - - | - - | — | - - | — |
speldosor........ | kg- | 44 |
|
|
|
|
|
|
|
orgelverk........ | kr. | 2,844 | 2,425 | 4,874 | 2,683 | 1,828 | - - | --- | --- |
Inventarier, skepps-... |
| - ■- | - - | - - | 1,000 | --- | — | - - | 2,150 |
Ister ............................ | kg- | — — | — | 2,650 | 1,890 | — | --- | — | 2,400 |
*) 13,675 kr.
68 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Talj. Ko 9 (forts.)
| Qvantitet för j beräkningen. | 1881. | • 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
Jern, stång-................ | kg. |
|
|
|
| 17,832 |
|
|
|
platt- ................ | >> | - - | — — | 35,674 | - - | - - | — — | - - | --- |
muttrar ............ | >> | - - | — — | - - | - _ | 4,600 | 5,060 | - - | - - |
plåtar ................ |
| --- | — — | - - | - - | 272,118 | 257,000 | - - | 10,092 |
finare gjutgods | n | - - | — — | - - | __ | 353 | _ - | - - | - - |
Jernvägsmateriel........ | kr. | - - | — — | - - | 1,500 | 3,000 | 4,200 | 4,900 | 4,102 |
Kaffe ........................ | kg. | 107,0611 | 200,397 | 273,885 | 822,826 | 590,824 | 746,572 | 721,350 | 593,251 |
Kakao ........................ | n | - - | 1,153 | - - | 7,040 | 17,687 | - - | - - | - - |
Kapris ........................ |
| 1,499 | 2,125 | 1,698 | 4,570 | 4,074 | 1,934 | 2,254 | 1,485 |
Kardborrar ................ | „ | 8,418 | - - | 6,807 | 9,098 | 3,878 | 5,256 | 4,665 | - - |
Kautschuk, arb., rör.. |
| - - | - - | - - | - - | --- | - - | 240 | - - |
Kem. tekn. preparater | kr. | 7,663 | 2,956 | 6,895 | 2,672 | 3,517 | 1,744 | 1,031 | 2,047 |
Klorsyradt kali ........ | kg. | --- | - - | - - | - - | - - |
| 2,298 |
|
Koppar, plåtar ........ |
| - - | - - | - - | --- | - - | - - | - - | 1,479 |
Korgmakarearb......... | , , | 595 | 374 | 664 | —-- | - - | . - - | - - | --- |
Kreatursfoder ............ |
| ---- | - - | - - |
|
| - - | 48,750 | 15,000 |
Krita, hvit, omalen.... | hl. | --- | 2,150 | --- | 570 | 589 | - - | 1,000 | - - |
Krokar till fiske........ | kg. | - - | - - |
| - - | 86 | - - | 230 | - - |
Kött............................ | n | - - | - - | 1,700 | ---- | - - | ___ |
| - - |
Lakrits........................ | >5 | 15,268 | 24,223 | 27,431 | 35,459 | 29,592 | 27,198 | 26,854 | 34,463 |
Leksaker .................... |
| 897 | 801 | 1,745 | 1,951 | 1,215 | 1,369 | 1,437 | 1,072 |
Lera............................ | kr. | 7,461 | 11,415 | 6,397 | 7,980 | 12,550 | 1,070 | 3,297 | 5,700 |
Likör ........................ | i. | 11,549 | 13,552 | 14,491 | 20,248 | 22,264 | 24,671 | 28,361 | 31,164 |
Lim ............................ | kg- | 35,091 | 57,642 | 30,367 | 28,583 | 53,469 | 37,265 | 39,470 | 39,110 |
Luktvatten ................ |
| 814 | 588 | 508 | 668 | 579 | 821 | 627 | 589 |
Lök ............................ |
| 7,521 | 11,639 | --- | 9,493 | - - | - - | - - | - - |
Mandel .................... |
| 11,960 | 15,836 | 10,720 | 22,512 | 17,437 | 24,658 | 22,581 | 7,550 |
Målningar^''................ | kr. | 1,760 | 1,650 | 23,825 | 8,325 | 1,460 | 9,500 | 18,725 | - - |
! Natron........................ | kg- | --- | --- | - - | 12,190 | --- | - - | --- | 200,000 |
Nötter, hassel etc..... |
| 15,320 | 9,428 | 15,496 | 27,723 | 21,554 | 22,359 | 19,972 | 17,783 |
Olein............................ | „ |
| - - | - - | 9,930 | --- | ---- |
| - - |
Oliver ........................ | 5 5 |
| 1,445 | 1,253 | 1,325 | 2,122 | 1,192 | 1,393 | 1,052 |
! Oljekakor.................... | • 5 | 2,713,082 | 828,775 | 1,526,335 | 2,568,350 | 5,592,795 | 3,432,457 | 2,580,844 | 2,362.301 |
i Oljor, flygtiga............ | 5 5 | 1,079 | 1,555 | 2,145 | 1,416 | 1,600 | 1,664 | 1,788 | 1,014 |
mineral-, råa.... |
|
| ---- | 10,252 | ---- | . - - | -i - | - - | 46,444 |
Ost ............................ | > 5 | 4,810 | 5,334 | 5,363 | 5,684 | 5,725 | 5,413 | 5,272 | 6,805 |
Parfymer .................... | 5 1 | . - - | 82 | - - | - - | - - | 131 | — 286 | 383 |
1 Pennskaft.................... | n | _ - | 285 | 355 | 262 | - - |
| 168 | - -- |
Perlemor .................... |
|
| - - | — — | 51 |
|
| - - | - - |
j Piphufvuden................ | 5 5 | ___ | - - | — — | 586 | 546 | 224 | 272 | --- |
Plommon .................... |
| 373,594 | 432,009 | 474,686 | 474,070 | 517,091 | 478,888 | 322,946 | 213,219 |
Pomeransblomvatten.. | 55 | 2,132 | 1,365 | 2,100 | 1,785 | 1,421 | 1,489 | 1,272 | 1,031 |
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
69
| Qvantitet för beräkningen. | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
Pomeransknopp och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
skal .................... | kg- |
| 1,751 | - - | - - |
| 2,613 | --- | - - |
Saffran........................ | n | - - | — | - — | --- | 100 | 56 | 28 | - - |
Salmiak .................... |
| - - | - - | 12,019 | --- | -- - | - - | --- | --- |
Salpeter .................... | j) | — | - - | 11,200 | - - |
| - - | -- - | - - |
Salt, Glauber-............ | jj | — | — | - - | - - | - - | - - | 142,370 | 293,074 |
Sand ....................... | kr. | 9,218 | 10,660 | 10,986 | 14,877 | 4,275 | 13,590 | 3,061 | 10,098 |
Senap, malen............ | kg. | 4,552 | 9,269 | 14,734 | 11,997 | 10,304 | 9,455 | 11,975 | 11,162 |
Silke ........................ | > > | 60 | - - | - - | - - | - - | _ _ | _ _ | - - |
Sirap ........................ | n | - - | 38,803 | - - | - - | --- | ___ | --- | - - |
Slöjdvaror.................. | kr. | 5,794 | 5,028 | 11,113 | o,B54 | 5,910 | 4,262 | 5,818 | 3,674 |
Smör, naturligt......... | kg. | — | - - | - - | — — | - - | - - | - - | 2,533 |
konstgjordt..... | 5? | - - | - - | - - | — — | - - | — - | - - | 5,422 |
Socker, raffineradt .... | J J | 230,023 | 170,693 | 95,772 | 30,328 | 12,425 |
| --- | 15,632 |
oraffineradt.... |
| 148,633 | 272,841 | 15,179 | 27,664 | 10,947 | 7,623 | _ _ | --- |
Solfjädrar................ | n | 25 | 30 | 42 | - - | - - |
| --- | - - |
Soja........................... | ?i | - - | --- | - _ | 1,495 | 1,275 | 945 | 1,265 | 1,440 |
Spanmål, omaien, råg | kbm. | 1,747 | 507 | - - | 1,228 | - - | - - | - - |
|
| kbm. 1 |
|
| kbm. |
|
|
|
|
|
korn | kg- | --- | - - | 1,484 |
| 1.938,170 | - - | ---- |
|
majs | kg- | - - | - - | 197,650 | 458,575 | 41,000 | - - | - - | --- |
malen, hvetemjöl | kg- | 84,515 | - - | - - | --- | - - | --- | --- | - - |
Speglar ..................... | 5 J | - - | 620 | 902 | 512 | ----- | 572 | - — | - - |
Sten.......................... | kr. | 18,090 | 45,204 | 18,784 | 10,045 | 14,853 | 15,474 | 22,886 | 12,128 |
Strängar, ej spec. slag | kg- | - - | --- | 15 | - |
|
|
| --- |
Svampar,sug- och tvätt- | kg. | --- | - - | — — | 400 | 130 | - - | - - | 241 |
ätbara ........ | 5 3 | - - | 4,897 | 4,700 | 5,012 | 2,351 | 1,968 | 3,240 | 2,149 |
Sängkläder .............. | kr | ■- - | 1,263 | - - | --- | --- | --- | - - |
|
Talg........................... | kg. | - - | 10,182 | - - | - - | - - | - - | - - |
|
Tenn, arbetadt ......... |
| 3,710 | - - | 4,424 | 4,755 | 6,708 | 8,991 | 4,489 | 3,800 |
Tennsalt.................... | 33 | 1,340 | 1,383 | 1,578 | 620 | --- | - - |
| - - |
Terpentin ................ | 33 | .1,170 | 1,057 | - - | --- | 3,184 | --- | _____ | - - |
Terpentinolja ............ | ,, | 62,401 | 89,984 | 134,407 | 155,849 | 78,163 | 80,414 | 123,748 | 119,025 |
Tobak, arbetad........ |
| - - | - - | 158 | ---- | - - | 535 | 273 | 582 |
Tryffel........................ | 33 | 1,734 | ----- | --- | - - | - - | --- | ---- | - - |
Träd, koppar- ......... | 3 3 | - - |
| 976 | 1,015 | 1,255 | 2,658 | ---- | 854 |
linne-............. |
| 324 | 331 | --- | --- |
| _ _ | _ _ | 585 |
Trävaror, oarb. af inb. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
träslag.............. | kr. | - - | 1,279 | 1,293 | - - | ___ | _ _ | --- | --- |
faner.................. | kg. | 8,901 | 18,150 | 955 | 10,288 | 5,169 | 9,836 | 3,241 | 9,906 |
tunnbindarearb... | 33 | - - | 9,229 | 16,956 | 15,269 | 14,566 | 15,900 | 9,942 | 14,622 |
snickarearb......... | 3 3 | 22,980 | 9,653 | 4,106 | 3,738 | 1,961 | 5,049 | 2,200 | 6,236 |
möbler .............. | kr. | ---- | ----- | 3,362 | 1,539 |
| 2,216 | — | -----j |
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
70
Tab. N:o 9 (forts.)
| Qvantitet för beräkningen. | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
Tågvirke ................. | kg. |
| 1,400 |
| _ _ |
| 1,434 |
|
|
Ull ........................... |
| 46,757 | 25,933 | 28,385 | 9,673 | 1,595 | 2,959 | - - | 28,052 |
Vagnar ..................... | st.l.kr. | St. 2 | 2 | 2 | 2 | 12 | — | — | fa. 6,605 |
Vanilj....................... | kg. | 44 | 36 | 42 | 96 | 85 | 87 | 96 | 52 |
Vatten, mineral-......... | 1. | 5,139 | 3,519 | 4,727 | 4,347 | 5,447 | 5,040 | 6,233 | 6,251 |
Vax.......................... | kg. | - - | - - | - - |
| 1,150 | - - | - - | --- |
Vekar ........................ |
| - - | — —: | 163 |
|
| - - | - - | - - |
Vinsten ....... ............ |
| 8,223 | 3,565 | 3,940 | 3,554 | 3,093 | 6,548 | 4,358 | 2,814 |
Växter, lefvande ...... | kr. | 1,100 | - - | 1,251 | 1,594 | 1,020 | --- | --- - | - - |
Zink, arbetad.......... | kg- | --- | - - | 8,211 | - - | - - | - - | -, - | - - |
Ättika....................... |
| 19,832 | 23,917 | 26,263 | 21,754 | 21,290 | 25,108 | 21,831 | 19,868 |
Varor, ej spec., råämn. | kr. | --- | - - | - - | — - | 1,702 | 3,050 | 2,506 | 1,185 |
arbetade . |
| 14,909 | 11,285 | 47,100 | 16,223 | 7,154 | 5,184 | 5,613 | 6,151 |
öfriga varor ........... | 5 5 | 40,696 | 29,351 | 30,801 | 26,595 | 30,248 | 40,399 | 32,777 | 29,207 |
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 10.
Från Spanien under åren 1881—1888 införda, i traktaterna med detta land eller med
Frankrike för införseln til! Sverige ej upptagna varor.
| Qvantitet för beräkningen. | 1881. | 1882. | 1883. | 1884. | 1885. | 1886. | 1887. | 1888. |
Anis ........................................ | kg. | 13,074 | 19,475 | 8,821 | 12,100 | 10,849 | 5,880 | 3,737 | 1,270 |
Fartyg och båtar .................... | kr. | - - | - - | — | — | 5,600 | — | — | |
Fikon ........................................ | kg. | 147,053 | 144,526 | 229,167 | 92,743 | 94,179 | 111,441 | 91,122 | 56,832 |
Fjäder, ospritad........................ | )» | 3,100 | 8,580 | 28,497 | 17,807 | 25,248 | 18,838 | 20,276 | 28,268 |
Galläpplen................................ | ) 5 | - - | - - | - -- | — | — | ——> - | — | 650 |
Gryn, ej af spanmål, a. sl..... | ) J | - - | - - | --- | — | — | - - | 10,000 |
|
Gräs, färgadt............................ | 55 | - - | - - | - - | — | 6,037 | --- | — — | — |
Inventarier, skepps-................ | kr. | 1,800 | - - | — - | — | — | - - | — | — |
Kaffe ........................................ | kg- | --- | - _ | --- | — | 1,164 | - - | — | — |
Lakrits .................................... |
| - - | 792 | - - | — | — | --- | — | — |
Mandel .................................... |
| 4,688 | 4,166 | 6,603 | 5,989 | 5,889 | 5,939 | 3,207 | 3,527 |
Nötter, hassel- ........................ |
| - — | 2,051 | - - | — | - - | — | 2,114 | |
Pomeransknopp och skal........ | 5 5 | 47,382 | 40,242 | 55,147 | 33,749 | 15,970 | 27,577 | 31,497 | 38,854 |
Rör, rotting ............................ | n | - - | - - | --- | 4,900 | — | 2,000 | — |
|
underbäddnings- ............ | kr. | 3,150 | 6,228 | 4,130 | 4,065 | 6,650 | --- | — | 4,575 |
Spanmål. omalen, råg ............ | kbm. | 790 | --- | — — | — | — |
| — |
|
Sten ........................................ | kr. | - - | - - | - - | — | 15,002 | 2,720 | — | ___1 |
Vin, öfver 21 °/«> på fat........ | kg- 1. | - - | - - | - - | — | — | 1,376 | 3,532 | 1,438 |
på andra kärl | - - | - - | - - | --- | — | 398 | — | — | |
Öfriga varor ............................ | kr. | 2,288 | 2,858 | 7,810 | 5,419 | 8,470 | 7,415 | 3,731 | 6,481 |
72
Bevillningsutskottets Betänlmnde N:o 1.
Tab. JSk:o 11.
Tabell, utvisande för åren 1864 och 1869 införseln af och tullinkomsterna å de varor, som äro upptagna
i traktaten med Frankrike af den 14 Febr. 1865.
Anm. Då genom 1865 års traktat med Frankrike tullsatserna i Sverige å en del varor skulle under 4 år successivt nedsättas, är
för jemförelse upptaget tullintraderna för åren 1864 och 1869, eller året närmast före det, då traktaten började tillämpas,
och året närmast efter det, då traktaten trädt i sin fulla kraft.
| Införsel år 1864. | Införsel år 1869. | Ökning | Minskning | ||||
|
|
|
|
|
|
|
| af tull- | |
|
|
| Tull- |
|
| Tull- | inkom- | inkom- |
| Qvantitet. | Tullsats. | inkomst. | Qvantitet. | Tullsats. | inkomst. | sterna. | sterna. j |
|
| Rdr. | Riksdaler. |
| Rdr. | Rdr. | Rdr. | Riksdaler, j |
Agat, arbetad, omfattad ................ | it 14 | 1,50 | 21 | rdr 80 | fri | _ | _ | 21 |
Alabaster, arbetad, hvit ................ | 239 | 0,60 | 143 | l 2 848 | fri |
|
| 497! |
andra slag ........ | U81 | 0,30 | 354 |
|
|
|
|
|
Ammoniak *) .................................... | - - | — | --- | — — | fri | — | — | — — |
Antimonium crudum........................ | ,, 17,553 | 0,03 | 527 | U 17,506 | fri | — | — | 527 |
Arsenik ............................................ | „ 14,125 | 0,02 | 282 | 5,878 | fri | — | — | .282 |
Askar och Dosor af sam. amu..... | „ 10,762 | 0,30 | 3,229 | „ 5,776 | 0,20 | 1,155 | — | 2,074 |
Balsam ............................................ | 2,107 | 0,15 | 316 | 956 | fri | — | — | 316 |
Band, silkessammets-........................ | 1,118 | 4,50 | 5,031 | l 6 234 | 1,50 | 9,351 |
| 25,050 |
siden- .................................... | „ 4,89-j | 6,— | 29,370 |
|
|
|
|
|
halfsiden-................................ | 2,183 | 3,— | 6,549 | „ 2,992 | 1,- | 2,992 | — | 3,557 |
andra slag ............................ | „ 79,630 | 0,75 | 59,722 | „ 87,276 | 0,50 | 43,638 | — | 16,084 |
Ben, arbetadt, elfenben.................... | 768 | 1,50 | 1,152 | 749 | 0,50 | 374 | — | 778 |
andra slag............... | 9,423 | 0,40 | 3,769 | „ 13,087 | 0,15 | 1,963 | — | 1,806 |
Bensvart och Benkol....................... | ctr 2,192 | 1,50 | 3,288 | ctr 2,392 | 0,75 | 1,794 | ■— | 1,494 |
Bernsten, arb., oinf......................... | a 8 | 1,50 | 12 | rdr 500 | fri | — | — | 12 |
Bijouterivaror.................................... | 16,892 | 0,75 | 12,669 | U 15,039 | 0,35 | 5,264 | *> _ | 7,405 |
Bildhuggeri arb., andra slag ........ | 02 | 0,25 | 13 | rdr 270 | fria | — | — | 13 |
Bleckslagare arb., olackerade ........ | „ 11,692 | 0,25 | 2,923 | U 25,997 | 0,10 | 2,600 | — | 323 |
lackerade ........ | 92,051 | 0,40 | 36,820 | „ 81,043 | 0,15 | 12,156 | — | 24,664 |
Blommor, konstgjorda .................... | 815 | 22,50 | 18,337 | 1,297 | 6 — | 6,485 | — | 11,852 |
delar deraf .................... | 178 | 7,50 | 1,335 | 228 | 9 _ — J | 456 | _ | 879 |
Bly, arbetadt, omåladt.................... | 3,952 | 0,05 | 198 | „ 1,944 | 0,03 | 58 | — | 140 |
måladt........................ | 2,883 | 0,20 | 577 | ,, 454 | 0,15 | 68 | — | 509 |
Blyertspennor, timmermans-............ | 3,964 | 0,15 | 595 | \ „ 14,331 | 0,15 | 2,150 |
| 3,308 |
andra slag................ | 9,726 | 0,50 | 4,863 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | 101,591 |
•) Upptagen i traktaten, men ej i tulltaxorna, hvarigenom införseln^ej kan uppgifvas å kaustik ammoniak; a Salmiak
var införseln år 1864 32,165 skålp. ä 3 öre = kr. 965; införseln 1869 28,496 skålp. varan tullfri.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
73
Införsel år 1864.
Transport
Blysocker.......................................
Bläck, skrif- ........*......................
Boktrycksvärta ...........................
Borax ...........................................
Borstbindarearbeten:
med inf. af opol. trä...........
„ „ „ pol. trä ...........
,, ,, „ ben, horn, etc
Brefkuverter ...............................
Broderade arbeten:
å 20 % förhöjning*)
å 50 °/n
*)
Införsel år 1869.
Brodérduk:
af silke ..............
af silke med an. materiel....!
af ull ........................
af papper ................
andra slag ................
påbörjade arbeten *)
Brodérmönster ................
{Bränvin, konjak**), fr. Frank.),
på fat...
på but.
fr. an. länder....
; Böcker på fram. språk..........
med inb. papper*) ..
Champignoner ***)..................
Citronsaft ..............................
Citronsalt ..............................
i Etuis .....................................
Fingerborgar och Syringar ..
! Fosfor......................................
: Frukter och Bär friska..........
| Färger, blyhvitt o. zinkhvitt
Qvantitet. | Tullsats. | Tull- inkomst. | Qvantitet. | Tullsats. | Tull- inkomst. | inkom- sterna. | inkom- sterna. | ||
|
| Rdr. | Riksdaler. |
|
| Rdr. | Rdr. | Rdr. | Riksdaler. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 101,591: |
a | 9,781 | 0,03 | 293 | u | 54,898 | fritt | — | — | 293 |
k:r | 2,899 | 0,50 | 1,449 | k:r | 14,549 | 0,05 | 727 | — | 722'' |
tt | 28,948 | 0,10 | 2,895 | tt | 43,476 | 0,03 | 1,304 | — | 1,591 |
5 ) | 43,783 | 0,04 | 1,751 | ) > | 34,767 | fri | — | — | 1,751 |
J> | 762 | 0,25 | 190 |
| 3,133 | 0,05 | 157 |
| 33 |
5 > | 3,257 | 0,50 | 1,628 |
| 1,582 | 0,10 | 158 | — | 1,470 |
5 1 | 3,203 | 1 | 3,203 | 5 > | 3,274 | 0,20 | 655 | — | 2,548 |
>) | 20,819 | 0,20 | 4,164 | 5) | 27,414 | 0,10 | 2,741 | — | 1,423 |
rdr »> | 19,736 31,276 |
| _ _ | »rdr | 54,277 | 20 °!0 | _ | — |
|
it | 3 | 6- | 18 | it | 2 | 1,50 | 3 | _ | 15 |
) t | 4 | B,- | 12 |
| 1 | 1 | 1 | — | 11 |
” "" | _ - | 1,25 | - - |
| 1 | 0,75 | 1 | 1 | --- |
| 314 | 0,18 | 57 |
| 266 | 0,15 | 40 | — | 17 |
| 2,907 | 1,- | 2,907 |
| 3,247 | 0,50 | 1,623 | — | 1,284 |
rdr | 6,562 | 20 °/ | - - | rdr | 2,418 | 20 «|0 | — | — | - - |
1 it | 209 | 0,20 | 42 | it | 225 | 0,08 | 18 | — | 24 |
!■ | 264,421 | 0,45 | 118,9891 | k:r kr. | 168,826 3,200 | 0,85 1,70 | 143,077 5,440 | — |
|
1 |
|
| 1 |
| 32,152 | 1,20 | 38,582 | — | --- |
rdr | 119,137 | fria | - - | rdr | 216,458 | fria | — | — | - - |
” | 29,139 | 50 % | - - |
| 34,296 | 20 ° 0 | — | — | - - |
it | - | 0,50 | - - | it | 482 | 0,16 | 77 | — | - - |
k:r | no | 0,16 | 18 | k:r | 36 | fri | — | — | 18 |
tt | 415 | 0,35 | 145 | tt | 365 | fritt | — | — | 145 |
J1 | 10,243 | 0,75 | 7,682 |
| 10,794 | 0,35 | 3,778 | — | 3,904 |
1 n | 3,202 | 0,40 | 1,281 |
| 3,945 | 0,15 | 592 | — | 689 |
» | 7,001 | 0,15 | 1,050 |
| 17,514 | 0,08 | 1,401 | 351 | - - |
i ctr | 2,647 | 0,50 | 1,323 | ctr | 2,603 | fria | — | — | 1,323 |
tt | 946,487 | 0,05 | 47,324 | tf 1,031,790 | 0,03 | 30,954 | — | 16,370 |
Transport
Ökning Minskning 1
3521 135,222!
*) Tullbeloppet kan ej beräknas.
**) Tullsatsen ändrad och år 1869 efter annan grund beräknad. Den tullnedsättning som franskt drufbränvin på
fat detta år åtnjöt utgjorde rdr 58,914.
***) Införseln häraf ej särskildt upptagen i 1864 års tulltaxa.
Bill. till Riksd. Prof. 1800. 5 Sctml. 1 Afd. 1 Häft.
10
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
74
Tab. N:o 11 (forts.).
| Införsel år 1864. | Införsel år 1869. | Ökning | Minskning | ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Tull- |
|
| Tull- | inkom- | inkom- |
| Qvantitet. | Tullsats. | inkomst. | Qvantitet. | Tullsats. | inkomst. | sterna. | sterna. |
|
| Rdr. | Riksdaler. |
| Rdr. | Rdr. | Rdr. | Riksdaler. |
Transport |
|
|
|
|
|
| 352 | 135,222 |
Garn, bomulls-, ofärgadt ............ | it 458,706 | 0,12 | 55,045 | it 575,748 | 0,08 | 46,Q*30 | — | 8,985 |
färgadt ............ | „ 14,435 | 0,20 | 2,887 | „ 267,837 | 0,14 | 37,497 | 34,610 | — |
ull-, ofärgadt .................... | „ 167,882 | 0,15 | 25,182 | „ 125,858 | 0,10 | 12,586 | — | 12,596 |
färgadt........................ | „ 200,190 | 0,20 | 40,038 | „ 284,967 | 0,15 | 42,745 | 2,707 | — |
linne-, ofärgadt ................ | „ 22,041 | 0,25 | 5,510 | „ 29,968 | 0,10 | 2,997 | — | 2,513 |
färgadt.................... | 5,032 | 0,40 | 2,013 | 7,540 | 0,20 | 1,508 | — | 505 |
Gipsarbeten, ej specificerade .... | 4,233 | 0,25 | 1,058 | 2,811 | fria | — | — | 1,058 |
Glas, fönster-................................ | „ 636,463 | 0,04 | 25,459 | ,, 95,602 | 0,03 | 2,868 | — | 22,591 |
ljuskron- ............................ | ,, 8,564 | 0,12 | 1,028 | 4,293 | 0,05 | 215 | — | 813 |
optiska ................................ | 449 | 0,25 | 112 | 449 | fria | — | — | 112 |
spegel-, slipade: |
|
|
|
|
|
|
|
|
ofolierade................ | „ 37,514 | 0,08 | 3,001 | „ 29,473 | 0,05 | 1,474 | — | 1,527 |
folierade ................ | 77,643 | 0,18 | 13,976 | „ 55,515 | 0,10 | 5,551 | — | 8,425 |
andra slag ........................ | „ 237,536 | 0,20 | 47,507 | „ 181,495 | 0,15 | 27,224 | — | 20,283 |
Glete eller Glitt............................ | 9,558 | 0,02 | 191 | „ 33,961 | fritt | — | — | 191 |
Guld, arbetadt ............................ | ort 2,549 | 0,50 | 1,274 | ort 3,701 | 0,05 | 185 | — | 1,089 |
bok-, äkta ........................ | 2,112 | 0,04 | 84 | *l„ 25,161 | 0,01 | 252 |
| 176 |
oäkta ........................ | i, 34,3/5 | 0,01 | 344 |
|
|
|
|
|
musiv-, puder-.................... | 636 | 0,02 | 13 | 436 | 0,01 | 4 | — | 9 |
Gulddragarearbeten: |
|
|
|
|
|
|
|
|
kantiljer och paljetter: |
|
|
|
|
|
|
|
|
äkta eller halfäkta........ | ort — — | 0,06 | - - |
|
|
|
|
|
oäkta ............................ | 1,162 | 0,02 | 23 |
|
|
|
|
|
fransar, galoner etc.: |
|
|
| „ 37,219 | 0,01 | 372 | 62 | — |
äkta eller halfäkta........ | 1,428 | 0,16 | 228 |
|
|
|
|
|
oäkta ............................ | 742 | 0,08 | 59 |
|
|
|
|
|
Gummi, ej specificeradt ............ | ti 70,729 | 0,01 | 707 | it 125,644 | fritt | — | — | 707 |
Guttaperchaarbeten, andra slag | „ 20,984 | 0,50 | 10,492 | „ 13,594 | 0,40 | 5,438 | — | 5,054 |
Handskar .................................... | 4,093 | 3,- | 12,279 | 2,399 | 1 - | 2,399 | — | 9,8S0 |
Handskskinn ................................ | 22 | 1,50 | 33 | „ 67 | 0,30 | 20 | — | 13 |
Harts ............................................ | 638,859 | 0,01 | 6,389 | „ 893,675 | fritt | — | — | 6,389 |
Hattar, af siden............................ | st. 373 | 4,- | 1,492 | st. 2,396 | 1,50 | 3,594 | 2,102 |
|
af ull, filt etc................. | 11,217 | 2,- | 22,434 | „ 52,692 | 0,40 | 21,077 | — | 1,357 |
af halm............................ | 6,323 | 1,50 | 9,484 | „ 12,251 | 0,40 | 4,900 | — | 4,584 |
andra slag .................... | 9,620 | 0,40 | 3,848 | ,. 20,901 | 0,40 | 8,360 | 4,512 | _ _ |
Hattflätor af halm........................ | fl 4,108 | 1,50 | 6,162 | it 4,099 | 0,40 | 1,640 | — | 4,522 |
Hattfoder af siden........................ | „ 3,098 | 1,50 | 4,647 | 2,229 | 0,75 | 1,672 | — | 2,975 |
Horn, arbetadt: |
|
|
|
|
|
|
|
|
knappar ............................ | „ 39,310 | 0,40 | 15,724 | „ 34,801 | 0,20 | 6,960 | — | 8,764 |
andra slag ........................ | ,, 5,757 | 1 | 5,757 | 4,348 | 0,50 | 2,174 | — | 3,583 |
|
|
|
|
| Transport | 44,345; 263,923 |
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
to
Transport
Hudar och Skinn, ej pelsverk,
beredda:
sulläder *) ....................
pergament, färgade och
pressade skinn .
andra slag .............
Hår- och Tagelarbeten.........
Häktor, Hakar och Hyskor .
Hängslen, af siden.................
andra slag.............
Instrumenter:
fältskärs- etc..................
musikaliska:
flöjter etc.................
guitarrer.....................
violer .........................
violonceller.................
valdhorn.....................
post- och signalhorn.
trummor.....................
klavér och positiv.....
harpor.........................
fortepianon:
tafflar .....................
flygel-.....................
speldosor.....................
orgelverk.....................
tillbehör till instrumenter
Jern:
gjutet, finare a) ................
gröfre b) ................
smidt eller valsadt:
jernvägsskenor ................
kassakistor och sängar....
skostift ............................
manufaktursmide, ej spec.:
poleradt ........................
andra slag ....................
Transport|44,345
Införsel år 1864. |
| Införsel år 1869. | Ökning Rdr. | Minskning | Riksdaler. | |||||
Qvantitet. | Tullsats. Rdr. | Tull- inkomst. Riksdaler. | Qvantitet. | Tullsats. Rdr. | Tull-| inkomst. Rdr. | ||||
|
|
|
|
|
|
|
| 44,345 | 263,923 |
il | 380,705 | 0,25 | 13,806 | it | 468,213 | 0,10 | 4,935 | — | 8,871 |
) > * | 28,947 39,002 | 0,75 0,40 | 21,710 15,601 | 1 1 ” | 85,075 | 0,20 | 17,015 | — | 20,296 |
| 57 | 4- | 228 |
| 13 | 0,35 | p 0 | — | 223 |
| 6,694 | 0,50 | 3,347 |
| 4,648 | 0,15 | 697 | — | 2,650 |
| 632 | 2,25 | 1,422 |
| 288 | 1- | 288 | — | 1,134 |
J) | 30,057 | 0,75 | 22,543 | >> | 26,616 | 0,50 | 13,308 | — | 9,235 |
J) | 15,326 | 0,25 | 3,831 | > > | 14,344 | 0,15 | 2,152 | — | 1,679 |
st. | 312 | 0,75 | 234 | st. | 241 | 0,50 | 120 | _ | 114! |
| 33 | 2- | 66 |
| 14 | 1 | 14 | — | 521 |
| 681 | 1- | 681 | M | 343 |
| 343 | — | 338! |
| 4 | 4,50 | 18 |
| 6 | 1- | 6 | — | 12 |
| 114 | 3,- | 342 |
| 95 | 1,- | 95 | — | 247! |
| 348 | 1 — | 348 |
| no | 1- | no | — | 238 |
| 55 | O o,— | 165 |
| 19 | 1- | 19 | — | 146 |
| 22 | 7,50 | 165 | J > | 32 | 1- | 32 | — | 133 |
J) | — •— | 15,— | — | n | - — | 1 | — | — | — — |
| 84 | 60,- | 5,040 |
| 105 | 40,- | 4,200 | _ | 840 |
| 37 | 120,- | 4,440 |
| 8 | 60,- | 480 | — | 3,960 |
it | 553 | 1,50 | 829 | u | 642 | 0,50 | 321 | — | 508 |
rdr | 11,931 | 15 °lo | 1,790 | rdr | 15,317 | ^ °l | 766 | — | 1,024 |
>> | 17,152 | 1 5 o 10 lo | 2,573 |
| 7,126 | 10 °l AV lo | 713 | — | 1860 |
it | 9,395 | 0,25 | 2,349 | it | 6,079 | 0,10 | 608 | _ | 1,741 |
>> | 29,303 | 0,12 | 3,516 | n | 26,695 | 0,06 | 1,602 | — | 1,914 |
ctr | 400,270 | fria | ___ | ctr | 133,801 | fria | __ | _ | _ _ |
rdr | 7,522 | 20 «|0 | 1,504 | rdr | 5,080 | 10 | 508 | — | 996 |
U | 19,666 | 0,05 | 983 | a | 26,640 | 0,03 | 799 | — | 184 |
| 14,469 | 0,25 | 3,617 |
| 15,500 | 0,15 | 2,325 | _ | 1,292 |
5 J | 232,521 | 0,15 | 34,878 | > j | 210,148 | 0,06 | 12,609 | — | 22,269 |
345,879
‘) Hufvudsakliga införseln af sulläder egde rum landvägen från Norge; varan således tullfri.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
76
Tab. N:o 11 (forts.).
| Införsel år 1864. | Införsel år 1869. | Ökning | Minskning | |||||
| Qvantitet. | Tullsats. Rdr. | Tull- inkomst. Riksdaler. | Qvantitet. | (Tullsats. Rdr. | Tull- inkomst. Rdr. | inkom- sterna. Rdr. | inkom- sterna. Riksdaler. | |
Transport Kastanier .................................. | U | 11,399 | 0,06 0,50 0,02 50 °|„ | ‘ 684 | it 12,983 [rdr 518,923 | fria |
| 44,345 | 345,879 684 |
Kautschuk, arbetad, ej spec..... Klorkalk....................................... | 5 > | 46,694 5,026 | 0,40 0,01 | 25,152 4,467 | — | 21,542 559 | |||
Kläder, nya gångkläder *): å 50 °L förhöjning............ | rdr | 828,085 37,259 |
| ||||||
å 100 °L „ ............ | ioo °L |
| 20 ®|0 | — | — | --- | |||
oljade .................................... |
| 1,119 19,473 3,413 2,065 |
|
|
|
|
|
| |
Knappar af sam. ämnen ............ | U | '',0,60 0,50 | 11,684 1 706 | it 30,603 2,759 408 „ 23,349 18,484 1,482 258 | 0,30 0,25 0,50 0,06 0,50 0,10 0,20 0,16 0,15 0,30 0,OS fria | 9,181 690 |
| 2,503 1,016 1,514 1,147 556 8,092 3,036 2,951 | |
Knifvar: rak-........................................ |
|
| |||||||
perm- .................................... |
| 2,313 1,549 | 799 |
| |||||
talj- och sjömans-................ |
| 10,329 760 41,707 16,832 35,888 827 | 0,15 1- 0,25 0,40 0,50 0,20 0,50 0,18 1,50 1,12 0,02 0,10 0,15 0,03 0,10 0,40 K— 0,04 0,08 0,03 1,50 3,- | 402 |
| ||||
bords- och andra slag: med skaft af silfver ........ „ „ „ an. ämnen.. Konfityrer ................................... | J J J) | 760 10,427 6,733 17,944 165 | 204 2,335 3,697 14,993 222 | — | |||||
Konserver .................................... |
|
| |||||||
Koppararbeten: opolerade ............................ |
| 57 |
| ||||||
polerade ................................ |
| 589 | 294 | 77 |
| 217 | |||
Kopparstick, andra slag: oinfattade ............................ |
| 23,087 2 | 4,156 | „ 19,084 212 | 1,527 |
| 2,629 | ||
Koraller, arbetade, oinf............. |
|
| 3 | ||||||
Korgar, finare slag .................... |
| 1,266 15,305 335 | 1,418 306 | 3,746 }„ 28,626 3,015 }„ 17,619 „ 13,062 4 | 0,25 | 936 |
| 482 | |
Krita, röd och svart.................... |
|
| |||||||
pastellkrita ........................ |
| 33 | fri | •- | — | 339 | |||
Krokar till fiske........................... |
| 2,166 3,392 14,380 6,524 2 18 | 325 | fria |
|
| 325 | ||
Krukmakarearbeten, oglaserade.. glaserade.... | >> )> | 102 1,438 2,610 2 1 | 0,03 0,20 0,20 fri | 529 2 612 | 2 | 1,011 | |||
Lackerade arbeten, ej spec......... Lacmus ........................................ | ) J | 1 |
| 1 1 | |||||
Lakrits ........................................ |
| 136,385 3,720 20,217 4,899 | 10,911 112 | „ 141,326 452 | 0 05 | 7,066 |
| 3,845 112 | |
Lakritsrot .................................... |
| fri |
| ||||||
Leksaker af trä eller sams. ämnen | )) k:r | 30,325 14,697 | ., 47,403 | 0,25 2,- | 11,851 18,558 | 3,861 | 18,474 | ||
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
| Transport | 48,265 | 416,918 |
•) Tullbeloppen kunna ej beräknas.
Bevillningsutskottets Betänkande- N:o 1,
77
Transport
Ljus, vax- och spermaceti- ........
andra slag (stearin-)............
Läderarbeten*) ............................
Masker ........................................
Metaller, sam., arb., förgylda ....
andra slag...
Nålar af annat ämne ................
Nät*) ............................................
Oljor, feta, oliv- ........................
hamp-, kokos-, palmoch
spermaceti- **)
Papparbeten, olackerade ............
lackerade................
Papper:
kardus-, sug-, makulatur-....
skrif- och andra slags hvitt
post- ...........................
färgadt, pressadt etc.
Papperstapeter och Border
Paraplyer: af siden ...........
andra slag .......
ställningar .......
Perlemor, arb., oinf............
Perlor, oäkta, glas- ...........
andra slag...
Perukmakarearbeten
Plymer
Pomada
Porslin, oäkta, hvitt, tallrikar....
a. pjeser....
måladt, tallrikar
a. pjeser....
äkta, hvitt ....................
förgyldt 1. måladt
*) Tullbeloppet kan ej beräknas.
**) Dessa oljor äro ej omnämnda i franska traktaten,
med bom- eller olivolja.
— — | rdr | 48,928 | 20 °j0 | — | — | --- |
288 | st. | 1,637 | 0,lo | 164 | -. | 124 |
31,365 | It | 44,680 | 0,30 | 13,404 | — | 17,961 |
31,921 | ) 5 | 81,713 | 0,15 | 12,257 | — | 19,664 |
8,764 |
| 19,673 | 0,25 | 4,918 | — | 3,846 |
--- | rdr | 4S | 10 «!„ | — | — | - - |
| it 1 | 588,253 | | 0,01 å | 16,220 | \ |
|
58,364 |
|
| i 0,02 |
| \ |
|
| > J | 920,716 | 0,02 | 18,414 | i - | 23,730 |
2,928 | ) •> | 10,878 | 0,15 | 1,632 | — | 1,296 |
11,108 | i) | 10,938 | 0,25 | 2,734 | — | 8,374 |
|
|
| 0,01 | 1 |
|
|
2,849 | it | 107,924 | 0,04 | j 2,798 | — | 51 |
11,771 |
|
|
|
|
| |
14,160 | \ | 262,835 | 0,08 | 21,027 |
| 11,081 |
6,177 | f |
|
|
|
|
|
8,720 | 5 5 | 83,975 | 0,08 | 6,718 | — | 2,002 |
7,231 | st. | 12.364 | 0,75 | 9,273 | 2,042 | - - |
11,056 | * J | 28,613 | 0,25 | 7,153 | — | 3,903 |
4,468 | it | 10,754 | 0,15 | 1,613 | — | 2,855 |
1,227 |
| 231 | 0,35 | 81 | — | 1,146 |
8,909 |
| 8,831 | 0,15 | 1,325 | — | 7,584 |
452 | ) J | 208 | 0,50 | 104 | — | 348 |
36 |
| 28 | 0,50 | 14 | — | 22 |
5,115 |
| 190 | Q 3,— | 570 | — | 4} £)4t) |
2,606 |
| 4,765 | 0,15 | 715 | .-- | 1,891 |
121 |
| 3,307 | 0,03 | 99 | — | 22 |
5,127 |
| 100,923 | 0,05 | 5,046 | — | 81 |
3,299 | >) | 20,291 | 0,06 | 1,217 | — | 2,082 |
20,529 | > 5 | 97,942 | 0,08 | 7,835 | — | 12,694 |
5,723 | 5) | 24,673 | 0,10 | 2,467 | — | 3,256 |
44,111 | 55 | 90,984 | 0,20 | 18,197 | — | 25,914 |
|
|
| Transport | 50,307 | 585,166 |
men upptagas derföre att de under år 1864 voro sammanförda
Införsel år 1864.
Qvantitet. jTullbatsj inkomst.
Rdr. I Riksdaler.
it
)•>
rdr
st.
it
rdr
858|
365,507
34,086
1,920
41,820
79,802
21,9091
427
U 2,918,224
„ 7,320
„ 17,090
47,486
98,098
94,399
34,319
21,799
4,821
22,113
17,873
818
22,273
226
6
341
5,213
3,026
64,088
41,232
136,863
28,617
110,278
st.
)>
it
0,15
0,06
50
0,15
0,75
0,40
0,40
25 “jo
0,02
0,40
0,65
0,06
0,12
0,15
0,18
0,40
1,50
0,50
0,25
1,50
0,40
2-6,—
15,—
0,50
0,04
0,08
0,08
0,15
0,20
0,40
129
21,930 /''
Införsel år 1869.
Qvantitet.
! Tullsats. ;
Tull -
inkomst.
Rdr. I Rdr.
it 161,658 0,05
8,283
Ökning
af tullinkomsterna.
Rdr.
48,265
Minskning
af tullinkomsterna.
Riksdaler.
416,918
13,776
78 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tall. bho 11 (forts.).
|
| Införsel år 1864. |
| Införsel år 1869. | Ökning | Minskning | ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Tull- |
|
|
| Tull- | inkom- | inkom- |
| Qvantitet. | Tullsats. | inkomst. | Qvantitet. | Tullsats. | inkomst. | sterna. | sterna. | ||
|
|
| Rdr. | Riksdaler. |
|
| Rdr. | Rdr. | Rdr. | Riksdaler. |
Transport |
|
|
|
|
|
|
|
| 50,307 | 585,166 |
Portföljer, af siden .................... | it | 49 | 2- | 98 | it | 88 | i- | 88 | — | 10 |
andra slag ................ |
| 41,413 | 0,50 | 20,706 |
| 43,005 | 0,25 | 10,751 | — | 9,955 |
Redskap och Maskinerier............ | rdr 1,886,027 | fria | --- | rdr 1,878,635 | fria | — | — | — — | ||
Sadelmakarearb. med torg. beslag | n | 309 | 0,75 | 232 | it | 351 | 0,25 | 88 | — | 144 |
andra slag........ |
| 10,535 | 0,50 | 5,267 |
| 5,893 | 0,20 | 1,179 | — | 4,088 |
Salt, glauber-................................ | kbfot | 620 | 0,10 | 62 | ''it | 47,729 | fritt | — | — | 62 |
Saltsyra ........................................ | n | 129,904 | 0,01 | 1,299 |
| 721,766 | fri | — | — | 1,299 |
Saxar, andra slag, opolerade .... | „ | . 6,831 | 0,25 | 1,708 | 5? | 5,278 | . 0,10 | 528 | — | 1,180 |
polerade........ | ii | 1,426 | 0,50 | 713 | V | 932 | 0,25 | 233 | — | 480 |
Silfver, arbetad!............................ | ort | 12,156 | 0,07 | 851 | ort | 30,401 | 0,03 | 912 | 61 | — — |
Silke, färgadt................................ | it | 4.943 | 1,50 | 7,414 | it | 9,596 | 0,40 | 3,838 | — | 3,576 |
Skedvatten och Salpetersyra........ | 11 | 75,362 | 0,05 | 3,768 | 11 | 77,162 | fritt | — | -- | 3,768 |
Skomakarearbeten: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
af siden ................................ |
| 33 | 3- | 99 |
| 93 | 1- | 93 | — | 6 |
af andra tyger, saffian etc. |
| 1,379 | 2__ | 2,758 |
| 1,718 | 0,60 | 1,031 | — | 1,727 |
andra slag ............................ |
| 1,311 | 1,25 | 1,639 |
| 2.023 | 0,40 | 809 | — | 830 |
Slöjdvaror .................................... | rdr | 74,512 | 20 °!0 | 14,902 | rdr | 94,310 | 10 \ | 9,431 | — | 5,471 |
Smink............................................ | it | 179 | 0,50 | 89 | it | 21 | fritt | — | — | 89 |
Snörmakarearbeten, af siden .... |
| 2,471 | 4, | 9,884 |
| 2,657 | 1,50 | 3,985 | — | 5,899 |
andra slag.... |
| 10,149 | 1,50 | 15,223 |
| 13,988 | 0,75 | 10,491 | — | 4,732 |
Soda, kaustik *)............................ |
| — | 5 % | - - |
| — — | fri | — | — | — — |
Soja och Såser ............................ | k:r | 1,699 | 1,50 | 2,548 |
| 14,953 | 0,16 | 2,392 | — | 156 |
Solfjädrar .................................... | it | 46 | 3; | 138 | 1''! | 277 | 0,50 | 138 | — | — |
Spanskgröna **)............................ |
| — | — | — .— |
| — | fri | —• | — | —-- |
Speglar och Lampetter................ | 11 | 22,765 | 0,25 | 5,691 | V) | 18,126 | 0,10 | 1,813 | —- | 3,878 |
Spetsar, silkes- och linne- ........ |
| 1,712 | 6,- | 10,272 |
| 1,355 | 1,50 | 2,032 | — | 8,240 |
andra slag .................... |
| 2,502 | 2 — | 5,004 |
| 1,860 | 1- | 1,860 | — | 3,144 |
Spännhalsdukar: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
af siden .................... |
| 3,015 | 5- | 15,075 |
| 3,213 | 1,50 | 4,819 | — | 10,256 |
af andra tyger............ |
| 96 | 1,50 | 144 |
| 19 | 0,75 | 14 | — | 130 |
Sten, arbetad, ej specificerad .... |
| 82,036 | 0,01 | 820 | rdr | 13,332 | fri | — | — | 820 |
Strumpor, af siden........................ |
| 1,085 | 4,50 | 4,882 | it | 629 | 1,50 | 943 | — | 3,939 |
andra slag.................... |
| 68,056 | 1- | 68,056 |
| 96,900 | 0,50 | 48,450 | — | 19,606 |
Strumpstickor................................ |
| 7,644 | 0,25 | 1,911 |
| 10,744 | 0.10 | 1,074 | — | 837 |
|
|
|
|
|
|
| Transport | 50,368 | 679,488 |
*) Hänfördes år 1864 till kem. tekn. preparater, hvadan införseln och tullbeloppet ej kunna uppgifvas.
**) Ej upptagen i 1864 års tulltaxa.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
79
Transport
Strängar, af metall....................
andra slag ..................
Stålarbeten, opolerade ...............
polerade..................
Svafvel, sicilianskt .....................
andra slag.....................
Svafvelblomma ...........................
Svafvelsyra .................................
Tennlikor....................................
Tenn, arbetadt, olackeradt........
lackeradt ........
Tennsalt*) .................................
Terpentin....................................
Tryffel **).................................
Träd, guld- och silfver- ...........
koppar- etc., förgyld.......
bomulls- ...........................
linne-, oblekt ..................
blekt....................
Trävaror, svarfvare arbeten ......
snickarearbeten:
af furu eller gran...
af and. inh. träslag
af utländska „
möbler ***)..................
Tvål, parfymerad .''......................
andra slag .......................
Tändstickor.................................
Ur-, fick-, med boett af guld .....
,, ,, af an. ämne
skeppskronometrar..............
vägg-, i fodex-, af brons......
af trä .........
lösa urverk och delar.........
Införsel år 1864.
Qvantitet. jTulIsats''| inkomst.
Införsel år 1869.
Qvantitet.
|Tullsats.
Tull
inkomst.
Ökning
af tullinkomsterna.
Minskning
af tullinkomsterna.
M 2,573
„ 582|
9,633
„ 329,980
20,718
10,642
„ 329,090
„ 3,636
17,607
„ 7,929
„ 15,617
ort — —
tt | 45 |
yy | 48,521 |
V | 767 |
y y | 36,387 |
5 5 | 3,076 |
> » y y | 23,898 84,067 |
yy | 48,357 |
rdr | 7,688 |
n | 3,997 |
y J | 54,541 |
yy | 357 |
st. | 707 |
yy | 3,352 |
yy | 4 |
it | 4,247 |
yy | 57,546 |
yy | 609 |
Rdr. | Riksdaler. |
| Rdr. | Rdr. | Rdr. | Riksdaler. | |
|
|
|
|
|
| 50,368 | 679,488 |
0,20 | 515 | U | 2,255 | 0,10 | 225 | — | 290 |
1- | 582 | y y | 427 | 0,50 | 213 | — | 369 |
0,50 | 4,816j | yy yy | 24,529 1,579 | 0,10 0,25 | 2,453 395 | 1 __ ) | 1,968 |
fritt 0,01 | 207 | \ 1” | 847,098 | fritt | — |
| 207 |
0,02 | 213 | yy | 19,996 | fri | — | — | 213 |
0,01 | 3,291 | y y | 572,500 | 0,005 | 2,862 | — | 429 |
0,30 | 1,091 | y y | 1,913 | 0,15 | 287 | — | 804 |
0,25 | 4,402 | yy | 9.649 | 0,15 | 1,447 | — | 2,955 |
0,40 | 3,172 | y y | 4,036 | 0,30 | 1,211 | — | 1,961 |
5 Oj | - - | yy | 15,628 | fritt | — | — | - - |
0,01 | 156 | yy | 12.041 | fri | — | — | 156 |
0,50 | - - | yy | 648 | 0,16 | 104 | — | --- |
0,12 | --- |
| _ - | 0,01 | — | — | - - |
1,25 | 56 |
| — - | 1- | — | — | 56 |
0,40 | 19,408 | yy | 80,385 | 0,20 | 16,077 | — | 3,331 |
0,40 | 307 | yy | 632 | 0,20 | 126 | — | 181 |
0,50 | 18,193 | y y | 68,195 | 0,30 | 20,458 | 2,265 | - - |
I— | 3,076 | » | '' 8,418 | 0,25 | 2,104 | — | 972 |
0,03 | 717 | yy | 21,768 | 0,01 | 218 | _ | 499 |
• 0,10 | 8,407 | y y | 51,469 | 0,03 | 1,544 | — | 6,863 |
0,15 | 7,254 | y y | 25,797 | 0,05 | 1,290 | — | 5,964 |
50 °j0 | — - | rdr | 4,570 | 20 °!0 | — | — | - - |
0,50 | 1,998 | a | 4,283 | 0,12 | 514 | — | 1,484 |
0,08 | 4,363 | yy | 60,119 | 0,05 | 3,006 | — | 1,357 |
0,12 | 43 | y y | 407 | 0,02 | 8 | — | 35 |
4,- 1,— | 2.828 3,352 | |st. | 4,945 | 1- | 4,945 | — | 1,235 |
20,- | 80 | yy | 7 | 1- | 7 | — | 73 |
0,75 | 3,185 | u | 1,947 | . 0,30 | 584 | — | 2,601 |
0,40 | 23,018 | y y | 46,333 | 0,20 | 9,267 | — | 13,751 |
3- | 1,827 | yy | 987 | 0,75 | 740 | — | 1,087 |
|
|
|
| Transport | 52,633 | 728,329 |
*) Hänfördes år 1864 till kem. tekn. preparater, hvadan införseln och tullbeloppet ej kunna uppgifvas.
**) Ej upptagen i 1864 års tulltaxa.
***) Tullbeloppet kan ej beräknas.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
SO
Tab. N:o 11 (forts.).
Införsel år 1864.
Transport
Vagnar och Åkdon:
arbetsfordon ........................
tvåhjuliga och droskor ......
öfriga slag.........................
Vantar, af siden ........................
andra slag .....................
Vatten, mineral- ........................
Vin*), på fat, t. o. m. 21 °|0...|
öfver 21 °|0 /
på buteljer, t. o. m. 21 °j0\
öfver 21 °0 ......J
Vindrufvor ................................
Vinsten .......................................
Vinstenssalt.................................
Visitkort ...................................
Vitriol, grön ...........................
andra slag .....................
Väfnader:
helsiden-, felb och plys.....
sammet...............
andra slag ........
halfsiden-:
felb och plys ..................
andra slag........................
bomulls-:
gas, halflinon etc.............
tyll .................................
andra slag:
oblekta ........................
blekta eller färgade ...
tryckta eller pressade...
bomulls- med blandning af
lin: damast ...............
ylle: filtar och mattor...
pressduk...............
andra slag .............
Införsel år 1869.
Qvantitet. | Tullsats. Rdr. | _ Tull-inkomst. Riksdaler. | Qvantitet, j | ||
st. | 17 | 5,— | 85 | st. | 1 14 |
33 | 7 | 20,- | 140 | 33 | 17 |
| 15 | 100,- | 1,500 | 3 3 | 4 |
it | 152 | 4,50 | 684 | a | 42 |
| 8,201 | 1- | 8,201 |
| 9,112 |
k:r | 48,121 | 0,10 | 4,812 | k:r | 80,206 |
U ? | ,101,888 | 0,14 | 434,264 | it 33 | 3,042,111 523,421 |
k:r | 63,998 | 1,75 | 111,996 | k:r ’ ’ | 75,774 1,311 |
U | 7,197 | 0,20 | 1,439 | It | 12,357 |
| 69,656 | 0,03 | 2,090 | 31 | 70,802 |
'' J | 34 | 0,14 | 5 | 3 3 | 65 |
| 180 | 0.25 | 45 | ’ '' | 2091 |
1 ’ 33 | 213,915 64,451 | 0,01 0,03 | 2,139 1,934 | l 1” | 541,207! |
| 1,094 | 1,50 | 1,641 | 33 | 863 |
> 1 | 2,471 | 4,50 | 11,119 | 1 | 99 /1£Q |
n | 22,761 | 6- | 136,566 | r |
|
| 645 | 1,50 | 967 | 5 > | 394 |
j 3 | 29,242 | 3- | 87,726 | 5) | 43,248 |
| 65.311 | 1- | 65,311 |
| 81,605 |
3 3 | 6,857 | 2,25 | 15,428 | j j | 7,689 |
| 44,286 | 0,40 | 17,714 | 3 3 | 47,375 |
| 244,481 | 0,70 | 171.137 | 5 , | 291,413 |
33 | 200,979 | 0,90 | 180,881 | '' • | 438,859 |
| 2,032 | 0,90 | 1,829 | '' '' | 1,686 |
| 131,079 | 0,40 | 52,432 | 3 3 | 137,231 |
| 4,793 | 0,12 | 575 | '' '' | 5,557 |
33 | 933,964 | 1,50 | 1.400,946 | 3 3 | 1,177,634 |
Itdr.
; Tulli
inkomst.
j Rdr.
20-
100,—
1,50
0,50
fritt
0,07
0,14
0,55
1,75
fria
fri
fritt
0,08
fri
1-
1,50
1-
1-
0,75
1,25
0,25
0,40
0,50
0,50
0,25
0,10
0,75
Ökning | Minskning
af tull- af tullinkom-
inkomsterna.
I sterna.
Rdr.
70
340
400
63
4,556
212,948
73,279
41,676
2,294
17
863
33,694
394
43,248
61,204
9,611
11,844
116,565
219,429
843
34,308
556
883,225
Riksdaler.
52,633
200
\ _
I
38,548
728,329
15
!
1,100
''621
3,645
4.812
- |
148,037
I
1)8,026
1,439
2,090j
5
28
4,073|
778''
113,99l|
573|
44,478
4,107
5,817
5,870
54,572
986
18,124
19
517,721
Transport|91,381|l,729,256|
*) I franska traktaten är tullbeloppet bestämdt endast för Vin af till och med SI %, men då före år 1865 tullsatsen
å Vin var oberoende af alkobolhalten, upptages hela införseln.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
81
Väfnader:
linne''
Transport
och hamn-:
batist, flor etc.........
lärft och damast .....
hår- och tagel-:
nöthårsfilt .................
andra slag.................
Zink, arbetad, omålad ..............
målad................
q förgyld .............
Ångmaskiner och Ångpannor..
Varor, ej specificerade, arbetad(
Införsel år 1864. |
| Införse | år 1869. | Ökning | Minskning | ||||
Qvantitet. | Tullsats. | Tull- inkomst. | Qvantitet. | Tullsats. | _ Tull-inkomst. | ||||
|
| Rdr. | Riksdaler. |
|
| Rdr. | Rdr. | Rdr. | Riksdaler. |
|
|
|
|
|
|
|
| 91,381 | 1,729,256! |
! // : 5 J | 97 45,800 | 3,— 1- | 291 45,800 | }" | 64,773 | 0.75 | 48,580 | 2,489 | — |
t? | 15.548 | fri | _ _ | )) | 3,592 | fri | __ | _, | ____ |
j ,, | 262 | 0,50 | 131 |
| 2,875 | 0,25 | 719 | 588 | - - I |
j ,, | 5,928 | 0,07 | 415 |
| 6,430 | 0,03 0,15 | 193 | — | 222'' |
1 >> | 22,044 | 0,20 | 4,409 | . | 28,915 | 4,337 | — | 72! | |
J > | 777 | 0,75 | 583 |
| 146 | 0,30 | 44 | — | 539! |
: rdr | 365,100 | fria | - - | rdr | 48,117 | fria | — | -- | - __ |
| 20.798 | 20 % | 4.160 |
| 20,231 | 10 % | 2,023 | — | 2,137 |
|
|
|
|
|
| Summa rdr | 94,4581,732,226 | ||
|
|
|
|
| Minskning kronor | — | 1,637,768 |
Sand. 7 Afd. 1 Iläft.
Bill. till Ritcsd. Brok 7890.
11
82
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Idb. N:o 12.
Beräknad tull-lindring, till följd af traktaten med Frankrike, å de varor, som dit införts
under åren 1886, 1887 och 1888.
| Tull-differens per | År 1886. |
| År 1887. | År 1888. | ng. | ||
Qvantitet, ! Tull-lindring, | Qvantitet. } Tull-lindring. | Qvantitet. | Tull-lindri | |||||
| Fränes | ; Francs | C:t | Francs | c:t |
| Francs | c:t 1 |
Jern, tack- och barlast- | 0,60 | kg. 1,052,639 5.263 | 20 | kg. 2,052.321 10,261 | 61 | kg. 2,059,677 | 10,298 | 39! |
„ smältstycken .. | 1 a 1,50 | „ 384,485 5,767 | 28 | „ 430,352! 6.455 | 28 | 878,794 | 13,181 | 91 |
„ stång- och Stål | 0, å 1, | „ 11,502,479''115,024 | 79 | „ 13,404,438 134,044 | 3 8 | ,, 15,071,590 | 150,715 | 90 |
„ Plåtar............ | 0,50 å 1, | - --- ! - | — | - - -- | — | „ 8,032 | 80 | 32 |
„ stångjernsafhugg | 1, | ---! — | — | „ 12,900 129 | — | „ 95,460 | 954 | 60 |
Maskinerier och Bed- |
|
|
|
|
|
|
|
|
skap ..................... | 0 å 1 | kr 42,290'' |
| kr 32,275: |
| kr 6,175 |
|
|
! |
| = kg. 42,290! 422 | 90 | = kg. 32,275 322 | 7 5 | — kg. 6,175 | 61 | 75 |
Papp ........................ | 3, | „ 125,152! 3,754 | 5 6 | , 141,946} 4,258 | 38 | „ 86,666 | 2,599 | 98'' |
Papper ................... | 3, | „ 154,280'' 4.628 | to | 557,799! 16,733 | 97 | „ 149,790 | 4,493 | 70 |
i Sten......per 1,000 st. |0, 1, å 2, | kr 17,620: |
| kr 13,780: |
| kr 4,500 |
|
| |
|
| = st. 440,500! 881 |
| = st. 344,500! 689 | — | = st. 112,500 | 225 | — |
Tegel, eldfast, per |
|
|
|
|
|
|
|
|
1,000 st. | 1, | - - 1 - | — | „ 24,000 24 | — | - - | — | — |
Trävaror, bräder hyf- |
|
|
|
|
|
|
|
|
hide ......... | 0,5 0 | kbm. 17,619! |
| kbm. 16,087 |
| kbm. 12,520 |
|
|
[ |
| -~kg.10.042, | 15 | =kg. 9,169,590! 45,847 9 5 | = kg. 7,186,400 | 35,682 | — | |
„ arb. bygg- |
|
|
|
|
|
|
|
|
nadsmaterial |
| kr 41,835} |
| kr 48,7571 |
| kr 33,850 |
|
|
|
| = kg. 125,505 2,510 | 10 | = kg. 146,271 2,925 | 42 | — kg. 101,550 | 2,031 | — |
„ andra slag, |
|
|
| j |
|
|
|
|
möbler etc. | ■) | kr 700 |
| kr 50 |
| kr 1,000 |
|
|
|
| = kg. 1,400 28 | — | = kg. 100} 2 | — | = kg. 2,000 | 40 | — |
„ gröfre slag | 2, | kr 150 |
| kr 101 |
|
|
|
|
|
| = kg. 2,850 57 | — | = kg. 190 3 | 80 | - - | - . | — |
tunnbindare- |
|
|
|
|
|
|
|
|
arb............. | 2, | - - j - | — | kr 30 |
| — | — | — |
|
|
|
| - kg. 90} 1 | 80 |
|
|
|
Summa Francs | — | — — ! 188,551 | 38 | --1221,699 | 34 | - - | 220,364 | 5 0 |
1 |
| = Kr| 135,756 | 99 | = Kr} 159,623 | 52 | = Kr | 158,662 | 48 |
Anm. Vid beräkningen bär iakttagits:
Jern, smältstycken. Tulldifferensen är upptageu till 1,50 fr. per 100 kg.; innehålla de öfver 6
procent slagg, är tulldifferensen ingen, och innehålla de under 4 procent, behandlas
de antagligen som stångjern med tulldifferens af 1 fr. per 100 kg.
83
Bevillningsutskottets Betänkande N:o /.
Jern, stång- och Stål. Beräkningen är gjord efter tulldifferensen för stångjern. För Stål,
som äfven ingår i vigt q vanti teten, är tulldifferensen ingen; utförseln
häraf antagligen ej stor.
stång jer nsafhugg. Tulldifferensen är heräknad som för stångjern.
Maskinerier. Eu kilogram antages vara värd 1 krona.
Papper. Beräkningen är gjord efter tulldifferensen för papper, andra slag, då s. k.
Fantasipapper, färgadt papper etc., hvarå tulldifferensen är 10 fr., antagligen ej
exporteras.
Sten. Ett tusen stycken anses hafva ett värde af 40 kr.; högsta tulldifferensen 2 kr
är beräknad.
Trävaror, hy flöde bräder. En kubikmeter antages väga 570 kg.
tunnbindare-arbeten och
byggnadsmaterial. 3 kg. antagas vara värda 1 kr.
andra slag och möbler. 2 kg. » » » 1 kr.
gröfre slag, handspakar, etc. 19 kg. » » » 1 kr.
Den tull-lindring, som möjligen erhållits å från Sverige utförda Jernarbeten, ej
spec., Kemiskt tekniska prepararater (oxalsyra) och Ångmaskiner (Lokomotiver), är obetydlig
och har ej upptagits.
En franc är beräknad lika med 72 öre.
84
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 13.
Beräknad tull-lindring, till följd af traktaten med Spanien å de varor, som dit utförts
under åren 1886, 1887 och 1888.
Bränvin och Sprit, af säd
Jern, smältstycken .........
stång- och Stål ......
plåtar ..................
-Maltdrycker, andra slag .
! Maskinerier och Redskap
Tull- År 1886. År 1887. År 1888.
amerens | Qvantitet. | Tull- lindring. | Qvantitet. | Tull- lindring |
| Qvantitet. | Tull- lindring. | ||
Pesetas. 2,6 5 | 1. 23,865.858 | Pesetas. 632,445 | c:t. 24 | 1. 31.427,738 | Pesetas. 832,835 | c:t. 06 | 1. 22.372,654 | Pesetas. 592,875 | c:t. 33 |
— | — | — | — | kg. 75,000 | — | — | kg. 102,000 | — | — |
4,3 5 | kg. 984.705 | 42,834 | 67 | „ 1,258,658 | 54,751 | 62 | 16,824 | 7 5 | |
2,3 0 il 4,35 | — | — | — | „ 25,882 | 1.125 | 87 | 17.118 | 744 | 63 |
2,73 | 1. 11,252 | 309 | 4 3 | 1. 4,298 | 118 | 20 | 1. 1,311 | 36 | 05 |
0,0 5 it 0,5 0 | — | — | — | kr. 8,462 -- kg. 8,462 | 42 | 31 | kr. 83,846 | 419 | 23 |
j Papper ......................................iO,so
''Träd, jern- och stål- .................... |
j Trämassa ...............................
| Trävaror, oarbetade, äfvensom hyflade!
bräder ............pr kbm.
arbetade: dörrar etc. pr kbm.
öfriga slag ...................
| Tändstickor ... .......... ..................;
Summa Pesetas:
a 1,65 | kg- | 1.130 | 18 | 65 | — |
1,45 |
|
| — | — | kg. 7.448 |
0,03 | kg. 1,041,879 | 520 | 9 4 | „ 722,814 | |
0,7 5 | kbm. 189,493 | 142,119 | 7 5 | kbm. 151,230 | |
0,7 5 |
|
| — | — | kr. 600 |
|
|
|
|
| = kbm. 5 |
1,23 | kr. | 2.035 |
|
| kr. 717 |
| -- kg. | 4,070 | 50 | 88 | kg. 1,138 |
1,2 5 | kg. | 1,541 | 19 | 26 | — |
I 818,318j 8 21 =
kr.i 589,189! so i kr.
108 | — | — | — | — |
361 | 41 | — | — | — |
113,422 | 50 | kbm. 138,959 | 104,219 | 20: |
3 | 75 | = kbm. 11 | 8 | 25: |
17 | 1)8 | = kg. 740 | 9 | 25; |
— | — | — | — | — |
002,786 | 70 | --- | 715,136 | 7 4 |
722,006 | 42 | kr. | 514,898 | 45 |
Vid beräkningen har iakttagits:
Jern, smältstycken. Tulldifferensen kan ej uppgifva!.
„ plåtar, j
Maskinerier. ; Beräkningen är gjord efter den största tulldifferensen.
Papper. J
Trävaror, arb., dörrar och andra byggnadsmaterial. 1 kbm. antages värd 120 kronor.
öfriga slag, svarfva rcarb. inberäknade. 2 kg. „ ,, 1 krona.
flen tull-lindring, som möjligen erhållits å från Sverige utförda jernarbeten och arbetad sten, är obetydlig och har här
ej kunnat beräknas.
En pese ta är upptagen till 72 öre.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
85
Talj. n:o 14.
Beräknad tull-lindring å från Frankrike infördt bränvin af
vinår ufv or på fat under åren 1886, 1887 och 1888.
| Totalinförsel från Frankrike. | Qvantitet | Skilnad i tull-satserna mellan vindrufsbränvin | Tull-lindring för franskt i | |||
|
|
| |||||
|
|
| Kr. | ö. | Kr. i ö. | Kr. | ö. 1 |
År 1886 ................. | 1. 1,027,963 | 1. 1,021,658 | — | 15 | j | 153,248 | 70 |
„ 1887 ................ ,, 1888 före den 3 | „ 813,319 1 | 809,622 | — | 15 | - J- | 121,443 | SO: |
april............. | 1. 984,783 | 533,671 | — | 15 | 80,050 i 6 5 |
|
|
efter denna tid | J | 446,856 | — | 19,5 | 87,136 92 | 167,187 | 57 i |
86
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab.
N;o 15.
Till Frankrike ankomna och derifrån afgångna svenska fartygs antal och
tontal samt af desamma inseglade bruttofrakter, jemförda med de bruttofrakter
som influtit af hela den utrikes sjöfarten.
År. | Ankomna. | Afgångna. | Samtliga af svenska | Deraf i sjöfarten på | |||
Antal. | Ton. | Antal. | Ton. | Kronor. | Procent.; | ||
1875 | 403 | 150,163 | 408 | 153,081 | 31,189,843 | 3,960,354 | 12,7 |
1876 | 389 | 140,745 | 389 | 138,723 | 36,1 17,392 | 3,571,695 | 9,9 |
1877 | 357 | 127,205 | 353 | 125,339 | 38,427,040 | 3,873,402 | 10,1 |
1878 | 488 | 171,763 | 484 | 170,817 | 34,458,639 | 4,536,962 | 13,2 |
1879 | 574 | 197,060 | 577 | 199,982 | 31,990,388 | 4,460,215 | 14 |
1880 | 594 | 211,568 | 598 | 212,611 | 36,577,399 | 4,985,673 | 13,6 |
1881 | 537 | 195,516 | 524 | 189,683 | 33,957,148 | 4,604,756 | 13,6 |
1882 | 542 | 216,042 | 549 | 219,747 | 36,842,086 | 5,276,579 | 14,3 |
1883 | 537 | 226,487 | 541 | 229,350 | 36,491,349 | 4,719,013 | 12,9 1 |
1884- | 495 | 222,684 | 489 | 217,791 | 33,307,201 | 4,152,770 | 12,5 i |
1885 | 400 | 186,518 | 408 | 191,166 | 28,983,717 | 3,160,919 | 10,9! |
1886 | 395 | 193,384 | 396 | 192,907 | 27,611,327 | 2,773,881 | 10, |
1887 | 460 | 231,799 | 457 | 229,541 | 29,834,666 | 3,196,056 | 10,7 j |
1888 | 469 | 241,825 | 465 | 246,491 | 33,709,775 | 3,736,646 | 11,11 |
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
87
Tab. N:o 16.
Till Spanien ankomna och derifrån afgångna svenska fartygs antal och tontal
samt af desamma inseglade bruttofrakter, jemförda med de bruttofrakter, som
influtit af hela den utrikes sjöfarten.
t ■ År. | Ankomna. | Afgångna. | Samtliga af svenska , | Deraf i sjöfarten på j | |||
Antal. | Ton. | Antal. | Ton. | Kronor. | Procent, j | ||
1875 | 100 | 34,174 | 107 | 37,205 | 31,189,843 | 642,564 | 2,1 | |
1876 | 158 | 52,884 | 158 | 52,772 | 36,117,392 | 1,012,695 | 2,8 i |
1877 | 109 | 33,925 | 108 | 33,603 | 38,427,040 | 844,919 | 2,2 |
1878 | 136 | 42,169 | 143 | 44,484 | 34,458,639 | 965,203 | 2,8 |
1879 | 112 | 38,661 | 107 | 36,601 | 31,990,388 | 1,016,236 | 3,2 '' |
1880 | 134 | 51,447 | 135 | 51,652 | 36,577,399 | 1,115,912 | 3,0 |
1881 | 139 | 53,864 | 140 | 54,704 | 33,957,148 | 1,194,756 | O r 1 |
1882 | 152 | 62,332 | 139 | 56,099 | 36,842,086 | 1,379,342 | 3,7 : |
1883 | 170 | 77,221 | 176 | 80,547 | 36,491,349 | 1,670,859 | 4,6 ■ |
1884 | 166 | 80,920 | 165 | 79,266 | 33,307,201 | 1,298,947 | 3,9 |
1885 | 164 | 81,190 | 164 | 82,132 | 28,983,717 | 1,184,062 | 4,1 |
1886 | 197 | 105,983 | 200 | 107,155 | 27,611,327 | 1,403,671 | 5,1 |
1887 | 265 | 167,765 | 260 | 165,846 | 29,834,666 | 1,075,298 | 3,6 |
! 1888 | 195 | 121,905 | 195 | 122,399 | 33,709,775 | 933,365 | 2,8 |
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
1
P. M.
angående
Franska traktaten.
Frågan huruvida en handelstraktat bör anses fördelaktigare för den
ena eller för den andra parten är vanligen en omtvistad fråga på så
sätt, att å båda sidor den åsigten uttalas, att traktaten är mera förmånlig
för den andra parten, och så synes äfven förhållandet vara med
den af Sverige och Norge med Frankrike afslutade traktaten. Den åsigt
som uttalas i Frankrike är, att, i händelse af ny traktat, sådana vilkor
som de i denna traktat stadgade icke skulle komma att från fransk sida
medgifvas, enär traktaten visat sig förmånligare för Sverige och Norge,
och såsom grund för detta påstående anföres, att en af de förnämsta
anledningarna hvarför Frankrike afslöt traktaten var den, att Frankrike
hoppades att spritutförseln skulle ökas, men att denna utförsel — om
hvilken, för hvad Sverige angår, närmare uppgifter lemnas i tabell A — i
stället för att ökas tvärtom minskats; att i allmänhet en traktat är förmånligare
för det land, som exporterar mest, samt att både i Sverige och
i Norge utförseln till Frankrike är betydligt större än införseln. Frankrikes
införsel från Sverige uppgick år 1887 enligt fransk statistik, ur
hvilken utdrag meddelas i tabellerna B och C, till ett värde af
37,815,557 kronor och införseln från Norge till 15,555,942 kronor, under
det att Frankrikes utförsel nämnda år endast utgjorde till Sverige
4,788,490 kronor och till Norge 3,270,357 kronor.
Häremot kan anföras, att då frågan är beroende af hvilka förhållanden
antagas skola uppkomma i händelse af traktatens upphörande,
hänsyn icke torde böra tagas till annan handel än sådan, för hvilken
förhöjda tullar skulle uppkomma, och att en jemförelse mellan ofvannämnda
belopp synes mindre lämplig derför, att värdet af utförseln från
Frankrike är grundadt på varans värde i Frankrike, under det att värdet
af införseln inbegriper handelsvinst, transportkostnad och tull. Om
Bill. till Riksd. Prot. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 1
2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
en jemförelse skall anställas mellan de båda ländernas utförsel för bedömande
af frågan hvilketdera landets handel har största fördelen af
traktaten, torde det derför vara lämpligare att jemföra värdet vid afsändandet
i båda länderna.
Enligt den svenska statistiken öfver värdet af utförseln till Frankrike
vid afsändandet från Sverige uppgick hela denna utförsel år 1887
till ett värde af 26,428,083 kronor, hvaraf, på sätt närmare inhemtas af
tabell D, ett belopp af 18,272,299 kronor utgjordes af oarbetade trävaror,
som för närvarande äro tullfria i Frankrike från alla länder, och
ehuru det ingalunda är säkert att denna tullfrihet i händelse af traktatens
upphörande kommer att fortfara under alla omständigheter, enär
motion om tull redan blifvit väckt i franska parlamentet, antager jag
likväl för tillfället, att förhållandena skulle blifva sådana, att denna artikel
icke kommer att beläggas med tull. Fn del artiklar, och bland
dem spanmål, fins icke upptagen i traktaten, och efter afdrag af dessa
nämnda artiklar torde utförseln från Sverige af artiklar, för hvilka tullen
antages blifva förändrad i Frankrike i händelse af traktatens uppsägning,
kunna anses hafva uppgått till 2,491,851 kronor. Om å andra sidan
enligt tabell C öfver Frankrikes utförsel till Sverige värdet af sådan
utförsel, för hvilken i händelse af traktatens uppsägning de i traktaten
nu stadgade tullafgifter antagas kunna komma att förhöjas i Sverige,
beräknas till 3,029,369 kronor, skulle Frankrikes af traktaten beroende
handel på Sverige öfverstiga Sveriges handel på Frankrike med ett
värde af 537,518 kronor. Detta belopp kan ej sägas vara betydligt, då
enligt denna beräkning Frankrikes af traktaten beroende handel på
Sverige således endast skulle öfverstiga Sveriges handel på Frankrike
med något öfver 1/5, och då vid afsändandet från Frankrike varan så
vidt möjligt antecknas såsom afsänd till den slutliga bestämmelseorten,
är det föga troligt att någon ytterligare betydlig utförsel blifvit gjord
till Sverige under rubrik af något tredje land. Det är visserligen bekant
att en del af införseln från Frankrike i den svenska statistiken
upptages såsom ankommen från annat land, t. ex. Tyskland eller Belgien,
men denna beräkning är redan jemförelsevis högre än de svenska
uppgifterna, emedan enligt tabell 3 hela införseln med handelsvinst och
transportkostnad beräknas till 3,045,814 kronor. Häremot kan visserligen
anmärkas att alla »ej specificerade varor» till ett belopp af 705,708
kronor blifvit beräknade såsom oberoende af traktaten och att, om detta
belopp tvärt om tillädes, Frankrikes utförsel skulle komma att öfverstiga
Sveriges med 1,243,226 kronor eller ungefär 1/s — men den frågan på
hvad sätt »ej specificerade varor» i detta fall böra upptagas, synes åtrnin
-
Bevillningsutskottets Betänkande N;o 1. 3
stone mycket tvifvelaktig, emedan den svenska statistiken å tabell E
äfven upptager en grupp af ej specificerade varor till belopp af 958,648
kronor. Samtidigt med att en utförlig förteckning lemnas öfver införseln
af ett stort antal artiklar, som äro bundna af traktaten, ehuru införseln
af flere af dessa artiklar är mindre betydlig.
Ett annat sätt att "beräkna fördelen af en traktat är att å ena sidan
uppföra de ökade tullafgifter, som i händelse af traktatens upphörande
koinme att drabba ifrågavarande utförsel till Frankrike och å den andra
den förhöjning af tullinkomster, som skulle hafva uppkommit i Sverige,
om vissa högre tullsatser blifvit uppburna å denna införsel från Frankrike,
så att nedsättningen i Frankrike beräknas som vinst för de svenska
exportörerne, och nedsättningen i Sverige som förlust för svenska statsverket,
men mot detta beräkningssätt kan anföras å ena sidan, att om
nedsättningar icke blifvit gjorda i Frankrike, följden deraf icke blifvit
den, att de svenska exportörerne kommit att betala högre tull för samma
qvantiteter, utan den att utförseln till Frankrike af jern och arbetade
trävaror kommit att betydligt minskas, och å andra sidan hade utan
tvifvel införseln från Frankrike till Sverige genom högre tullar äfven
kommit att minskas, så att, då högre tullinkomster för samma qvantiteter
icke kommit att erhållas, svenska statsverket, i händelse att tullen kunnat
förhöjas, i hvarje fall icke gjort så stor vinst, som beräknats.
Om åter utförseln af jern och arbetade trävaror till Frankrike betydligt
minskades, skulle följden troligen blifva den, att tillverkningen i
Sverige minskades eller att med lika tillverkning priset å dessa artiklar
komrne att falla, då nya afsättningsorter för de qvantiteter, som förut
utfördes till Frankrike, i annat fall sannolikt icke kunde erhållas.
Generalkonsuln i Havre, som på min begäran afgifvit yttrande, har
i skrifvelse den 29 sistlidne oktober uttalat den åsigten, att om den
enda följden af en uppsägning af traktaten från de förenade rikenas
sida blefve, att utförseln af dessa omnämnda artiklar för framtiden till
större eller mindre del inskränktes, under det att för öfrigt alla andra
förhållanden bevarades oförändrade, denna olägenhet, ehuru känbar för
vår industri, näppeligen skulle kunna sägas motväga fördelen för de
förenade rikena af att återfå fri disposition öfver sina tulltariffer, men
att ställningen blefve annorlunda, om gentemot en uppsägning af traktaten
och möjligen derpå följande förhöjning af tullen i de förenade
rikena å sådana artiklar, som särskildt införas från Frankrike, detta
land i sin ordning höjde de tullsatser i den allmänna tariffen, som berörde
vår handel eller ock, på sätt förut gentemot andra länder egt
4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
ruin, införde differentialafgifter icke blott för handeln utan äfven för
sjöfarten.
Frågan om fördelen af handelstraktaten med Frankrike kan äfven,
enligt min åsigt, icke afgöras utan att hänsyn jemväl tages till att sjöfartstraktaten
är sammanbunden med handelstraktaten, så att en uppsägning
af handelstraktaten äfven nödvändigt medför uppsägning af
sjöfartstraktaten. ds är 1865 års traktat afslöts, var en af de förnämsta
eftergifter som gjordes från fransk sida, en högst betydlig nedsättning i
tonnageafgifter för svenska och norska fartyg. Genom franska lagen
om handelsflottan den 19 maj 1866 upphäfdes dessa afgifter fullständigt
för alla nationer, oafsedt om de egde traktat, och denna lag är fortfarande
gällande, men det finnes ingen säkerhet för att, om traktaterna
upphöra, dessa afgifter icke kunna komma att i större eller mindre mån
å nyo införas. Franska regeringen ansåg redan 1881, att den franska
handelsflottan behöfde skydd för att uthärda konkurrensen med utländska
fartyg, och på grund deraf utfärdades den 29 januari 1881 en lag om
seglationspremier för fart å aflägsnare farvatten. Det skydd, som sjöfarten
sålunda erhöll, anses fortfarande nödvändigt, och då den nämnda
lagen, som endast antogs på 10 år, utlöper den 29 januari 1891, har
motion blifvit väckt i parlamentet om fortfarande skydd, och denna
motion innehåller härom följande:
_ »Den bästa lösningen vore naturligtvis att förlänga lagen för en ny
period af 10 år, men då utgifterna äro betydliga, årligen uppgående till
11 millioner, och frågan om skydd för handelsflottan är sammanbunden
med den om vårt ekonomiska system, synes det lämpligt att uppskjuta
densamma till den icke aflägsna tidpunkt, då parlamentet kommer att
fatta beslut om hela vårt ekonomiska och kommersiella system.
Som de flesta af våra handelstraktater utlöpa år 1892 och systemet
således intill dess förblifver oförändradt, synes det naturligt att tillsvidare
bibehålla den nuvarande ordningen för handelsflottan, ty om
premierna afskaffades, skulle traktaterna hindra oss att införa skyddsåtgärder
af annat slag.
Utan att på förhand uttala oss om det system, som i detta afseende
kan komma att framdeles införas, synes det derför rättast att ej införa
någon ändring förr än traktaterna utlöpa, och vi anhålla i enlighet härmed
att lagen förlänges på ett år eller till den 29 januari 1892.»
Denna motion synes således utgå från antagandet, att det vore bäst
för Frankrike att efter traktaternas upphörande i stället för seglationspremier
åter införa tonnageafgifter. Vissa lotspenningar och andra afgifter,
som på grund af ännu gällande föreskrifter utgå med större belopp
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 5
för länder utan traktater, skulle i hvarje fall, i händelse af traktatens
upphörande, genast komma att för svenska och norska fartyg förhöjas
med 50 proc., och denna förhöjning skulle enligt tabell F komma att
för svenska fartyg uppgå till 93,000 kronor pr år och för norska till
240,000 kronor, om sjöfarten äfven i händelse af traktatens upphörande
antages blifva lika stor som 1888.
Den svenska sjöfarten på Frankrike, som enligt tabell G år 1880
uppgick till 608 ankomna fartyg om 217,594 tons, uppgifves för år 1888
till 482 ankomna fartyg om 248,724 tons och antalet ankomna fartyg
var således sistnämnda år ej obetydligt mindre, men drägtigheten större,
hvilket förmodligen föranleddes deraf, att ett visst antal större ångfartyg
nu mera användas i denna fart. Sammanlagda beloppet af bruttofrakterna
för ankomna och afgångna fartyg minskades från 5,383,061 kronor
år 1880 till 4,263,835 kronor år 1888, men denna minskning synes till
en del hafva varit en följd af de år 1888 i allmänhet dåliga konjunkturerna
för fraktfarten, enär hela beloppet af bruttofrakterna för i utländsk
sjöfart använda svenska fartyg, som år 1880 uppgifves till
36,577,399 kronor, år 1888 minskades till 33,709,775 kronor. Dessa
siffror utvisa likväl, att sjöfarten på Frankrike är af ganska stor betydenhet
för Sveriges handelsflotta, och som en förändring, hvarigenom
Sveriges sjöfart kommer i ofördelaktigare ställning i Frankrike än andra
länders måste komma att medföra en betydlig förlust för sjöfarten, synes
mig att blotta möjligheten af ett återinförande af de förra tonnageafgifterna
i Frankrike är en fara, som icke bör lemnas ur sigte, och den
omnämnda förhöjningen af lotspenningar in. m. kan icke sägas vara utan
betydelse, ehuru densamma icke anses komma att utgöra mer än i medeltal
6 procent förhöjning af nu utgående afgifter.
Några underhandlingar kunna icke inledas förr än Frankrike bestämt
sitt nya tullsystem, och förr än så skett kunna derför några närmare
underrättelser om de åtgärder Frankrike efter traktaternas upphörande
kommer att vidtaga icke erhållas, men i hvarje fall synes det sannolikt,
att dessa åtgärder, för hvad Sverige angår, äfven komma att blifva beroende
af de förhöjningar af tullen å franska varor, som komma att beslutas
i Sverige. Alla traktater äro grundade på, att den ena parten
medgifver tullnedsättningar å vissa för den ena parten vigtiga utförselsvaror
i utbyte mot nedsättningar i tullen å andra varor, och i enlighet
härmed torde, äfven om traktaten upphör och tullen från svensk
sida höjes, förhöjningar i Frankrike böra förutses. Sådana förhöjningar
hafva i Frankrike förut vidtagits vid ett par tillfällen, då andra länder
infört förhöjningar, som ansetts ofördelaktiga för Frankrike, och ett
6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
sådant reciprocitetssystem, som enligt min åsigt är fullkomligt berättigad^
har äfven af andra länder tillämpats. Någon uppsägning af traktaten
från de förenade rikenas sida synes vidare efter all sannolikhet icke
blifva erforderlig, emedan alla underrättelser från Frankrike gifva vid
handen, att traktaten kommer att så fort som traktaten medgifver och
således före den 1 februari 1891 uppsägas af Frankrike. Under de senare
åren har en stor omkastning egt rum inom franska parlamentet
rörande frågan om det nuvarande tullsystemets lämplighet på så sätt,
att flertalet, som förut var till förmån för frihandel, numera anses utgöras
af anhängare af skyddstullsystemet, och som en följd häraf är det
äfven möjligt, att i sammanhang med traktaternas uppsägning yrkanden
komma att framställas om införande af något system utan tarifftraktater
eller till och med att Frankrike bör helt och hållet undvika alla handelstraktater.
Frankrike har för närvarande en s. k. allmän tariff med högre
tullsatser och en lägre s. k. konventionstariff. Den förra tillämpas för länder
utan handelstraktater, men som i verkligheten nästan alla länder i Europa
hafva dylika traktater och på grund af särskild lag erhållit samma rätt
som den mest gynnade nation, är det konventionstariffen, som med
undantag för ett par länder, hvaribland Italien, är den tariff som tilllämpas
för länder i Europa; och hvilket än det ekonomiska system må
blifva som antages i Frankrike, är det sannolikt, att äfven för framtiden
två behandlingssätt komma att användas, så att de magter, som
förvärfva samma rätt som den mest gynnade nation, komma att erhålla
fördelar, som icke medgifvas andra magter. Länder, som i likhet med
de förenade rikena ega stor sjöfart på Frankrike, under det att Frankrikes
icke blott sjöfart utan äfven handel på dessa länder är af mindre
betydenhet, kunna, enligt min åsigt, icke påräkna, att Frankrike kommer
att medgifva sjöfartstraktater, om inga handelstraktater afslutas, och det
kan anses mycket säkert, att Frankrike icke kommer att utsluta traktater
endast innehållande bestämmelser om samma rätt som den mest gynnade
nation. Om emellertid uppsägningen göres från fransk sida, kommer
i hvarje fall tillfälle att lemnas till underhandlingar, och någon beräkning
kan göras rörande det förhållande som bör uppkomma i händelse
att traktaten upphör, men om Frankrike mot förmodan, t. ex. derför
att vederbörande komitéer ej afslutat sina arbeten, icke skulle komma
att göra uppsägningen redan innan den 1 februari 1891, och traktaten
icke desto mindre före den dagen uppsades af Kongl. Maj:ts regering,
synes det som om en sådan åtgärd åtminstone för Sverige måste medföra
den oundvikliga påföljden, att Sverige efter den 1 februari 1892
blefve utan traktat med Frankrike, ehuru nästan alla andra magter egde
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 7
traktater. Endast utsigten till ett sådant afbrott i traktatförbindelserna
skulle efter uppsägningen den 1 februari 1891 genast verka på handeln,
emedan leveranskontrakt ej kunde uppgöras.
För livad Norge angår skulle, då traktaten är gemensam för Sverige
och Norge, en uppsägning komma att gälla äfven för Norge, men det
finnes ingen anledning att förmoda annat än att kongl. norska regeringen
skulle komma att samtidigt afgifva betänkande innehållande begäran om
framställning till Frankrike om traktatens förlängning för Norge, intill
dess att Frankrike fattat beslut om uppsägning. Franska regeringen
skulle icke ega befogenhet att utan parlamentets hörande bifalla en sådan
framställning, och det är icke sannolikt, att framställningen kunde komma
att af parlamentet behandlas förr än parlamentet fattat beslut om uppsägning
af traktaterna med andra länder, men framställningen skulle
deremot kunna komma att behandlas samtidigt med ett sådant beslut,
och om man antager, att beslutet komme att fattas före vår traktats
utlöpande den 1 februari 1892, vore det åtminstone icke omöjligt att
en förlängning af traktaten för Norges del kunde medgifvas till den tid,
då på grund af Frankrikes uppsägning alla nuvarande tarifftraktater
skulle komma att utlöpa. Någon säker beräkning skulle dock aldrig
kunna uppgöras i det afseendet, och samma rubbning i handeln, som
efter uppsägningen från de förenade rikenas sida måste inträffa för
Sverige, skulle således äfven uppkomma för Norges del. Framställningen
från Norge skulle i hvarje fall komma att möta motstånd, då på sätt
förut nämndt åsigten i Frankrike är, att traktaten icke är förmånlig för
Frankrike, och parlamentets beslut skulle äfven blifva beroende deraf,
huru vida Frankrike beslöte differentialafgifter för sjöfarten.
Så snart Frankrike fattat beslut om nytt tullsystem, kunde naturligtvis
underhandlingar inledas mellan Frankrike och alla länder, och
äfven om traktaten uppsäges af Kongl. Maj:ts regering, kunna både
Sverige och Norge då underhandla om nya överenskommelser antingen
genom en ny gemensam traktat eller genom särskilda traktater.
Häraf framgår således att efter all sannolikhet traktaten kommer
att uppsägas af Frankrike redan före den 1 februari 1891, men att, om
mot förmodan så icke sker och traktaten kommer att uppsägas af Kongl.
Maj:ts regering, Sverige måste komma att blifva utan traktat med Frankrike
samtidigt med att nästan alla andra magter i Europa och bland
dem möjligen äfven Norge fortfarande ega traktater, samt att det är
omöjligt att, innan Frankrike fattat beslut om nytt tullsystem, erhålla
närmare upplysning om de vilkor, som efter traktatens upphörande
kunde komma att beredas de förenade rikenas handel och sjöfart på
8
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Frankrike, enär dessförinnan inga underhandlingar härom kunna inledas
med franska regeringen.
Tab. A. Dm franska statistiken innehåller följande uppgifter rörande utförseln
till Sverige.
Utförsel till Sverige:
1882 1885 1886 1887 1888
liter liter liter liter liter
Bränvin, sprit och likörer 685,154 945,240 943,251 617,392 566,323
Vin..................................... 971,285 1,118,852 930,985 898,529 842,254
Tab. B. Enligt den franska statistiken kan införseln till Frankrike från
Sverige år 1887 beräknas sålunda:
Trävaror, oarbetade kg....... 516,729,000 fr. 40,069,636 = kr. 28,850,137
Hafre, centner........................ 467,203 » 6,400,682= » 4,608,491.
Varor belagda med olika tullsatser
efter tarif général
och traktattariffen:
Jern m. m. kg. 15,914,717 fr. 2,633,448
afgår bandjern och stål ... » 122,581
fr. 2,510,861.
Trävaror,
arbetade kg. 6,907,449...... » 1,094,882
maskiner................................. » 45,185
papper kg. 54,103 ............... » 33,000
papp kg. 164,768................. » 49,000 fr. 3,732,928 = kr. 2,687,008
bandjern och stål ......................................... » 122,587 = » 88,262
trämassa kg. 4,126,300................................ » 784,098= » 564,550
hudar, oarbetade kg. 482,954 ................. » 660,748= » 475,738
totalinförsel...................................................... fr. 52,521,608 = kr. 37,815,557.
9
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Hela införseln år 1887 var enligt följande tabell betydligt mindre
än medelinförseln under de tio nästföregående åren.
1877—86 1867—76
1857-66
Trävaror, oarbetade...................... fr. 50,966,452 34,103,660
hafre.................................................... » 8,235,109 4,403,466
jern och stål ................................... » 4,202,555 4,855,628
beck och tjära .................................. » 147,899 195,057
andra varor ............................. » 2,803,930_679,123
tillsammans fr. 66,355,945 44,236,934
19,884,918
520,159
2,143,515
265,434
134,960
22,948,986.
Tab. C. Enligt fransk statistik för år 1887 kan värdet af från Frankrike
till Sverige utförda varor beräknas sålunda:
Varor för hvilka i händelse af traktatens uppsägning de i traktaten
nu stadgade tullafgifter antagas kunna komma att förhöjas i Sverige:
Bränvin och sprit .................. fr
vin ............................................... »
ylle väfnad er .............................. »
bijouterivaror ............. »
sidenväfnader ........................ »
konserver................................. »
hudar, arbetade....................... »
verktyg ...................................... »
fisk, inlagd................................. »
krukmakeriarbeten.................. »
slöjdvaror................................... »
maskiner .................................. »
papper......................................... »
1,793,885
1,320,166
163,043
156,400
133,147
108,984
103,861
100,980
94,060
86,516
53,760
47,460
45,195 fr. 4,207,457 = kr.
3,029,369.
Andra varor:
fr. 1,246,742
» 618,410
» 215,606
» 181,022
» 175,270__
Transport fr. 2,437,050 fr. 4,207,457 = kr. 3,029,369.
Bih. till Riksd. Prat. 1890. 5 Samt. 1 Afd. 1 Höft. 2
Kaffe..............................
oljekakor ...................
träextrakt.....................
hudar, oberedda.......
frukter..........................
10
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Transport fr. 2,437,050 fr. 4,207,457 = kr. 3,029,369
harts........................................ | )) | 139,098 |
|
|
fjäder ..................................... | » | 133,857 |
|
|
olja........................................... | )) | 72,900 |
|
|
lim ........................................... | )) | 36,662 |
|
|
indigo ...................................... | » | 30,842 |
|
|
varor ej specificerade ....... | » | 980,151 fr. 3,830,560 = | kr. | 2,758,003 |
|
| Summa fr. 8,038,017 = | kr. | 5,787,372. |
Om afdrag göres för | kaffe | och den |
|
|
del af andra varor, som | endast | kommit |
|
|
transito öfver Frankrike, | utgjorde denna |
|
| |
utförsel ................................... |
| ............... fr. 6,650,681 = | kr. | 4,788,490. |
Tab. D. Enligt kommer skollegii berättelse för år 1887 utgjorde
värdet af från Sverige till Frankrike utförda varor:
Trävaror, oarbetade kbm. 959,668 ..............
hafre kg. 54,390,120 ..........................................
varor belagda med olika tullsatser efter
»tarif général" och traktattariffen:
tackjern, stångjern m. in. kg. 16,116,611
afgår bandjern och stål .................................
kr.
»
kr.
falsade,
papper, kg. 557,799
papp, kg. 141,946 ...
bräder, hyflade och
(kbin. 21,663) ........................
trävaror, andra slag (kbm.
2,217) .....................................»
trävaror, arbetade ..................... »
maskinerier, redskap och verkty,
bandjern och stål ............................
trämassa, kg. 3,752,369..................
andra varor .......................................
kr. 427,140
» 22,170
» 48,847
kr.
1,904,254
88,262
1,815,992
831,525
111,957
498,157
32,275
18,272,299
4,242,429
3,289,906
88,262
375,237
958,005
kr. 27,226,138.
Den ofvannämnda utförseln af papper och papp upptages i den
franska statistiken till lägre belopp, men detta förhållande föranledes
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 11
förmodligen deraf att en del qvantiteter i Frankrike antecknats såsom
inkomna från England eller annat land, öfver hvilket utförseln egt rum.
Det i kommerskollegii berättelse angifna värde torde dock i hvarje fall
böra anses alltför högt, och om värdet beräknas efter den för samma
utförsel i norska statistiken upptagna värdeberäkning, torde hela denna
utförsel böra anses hafva uppgått till
papp........................................................................ kr. 22,711
papper ............................................................... ” 122,716
kr. 145,427.
Om i enlighet härmed ofvannämnda summor minskas med ett belopp
af kronor 798,055, bör utförseln af varor belagda med olika tullsatser
beräknas till 2,491,851 och hela utförseln till kronor 26,428,083.
Tab. E. Enligt kommerskollegii berättelse för är 1887 utgjorde värdet
af till Sverige från Frankrike införda varor:
bränvin och sprit (icke af
vindrufvor) .................................................................................... kr. 241,045
Varor för hvilka i händelse af traktatens uppsägning
de i traktaten stadgade tullafgifter antagas kunna förhöjas:
bränvin och sprit af vin -
drufvor.................................... | liter | 813,319 | kr. | 1,379,315 |
vin ............................................. | » | 712,962 | )) | 1,002,356 |
konserver ................................. | kg. | 88,981 | )) | 207,105 |
instrument, optiska ........... | » | 925 | » | 69,375 |
maskinerier, redskap och verktyg................................... ylleväfnader ........................... |
| 5,884 | » » | 61,827 56,738 |
metaller, sammansatta, ar-betade utan beläggning ... | » | 8,084 | » | 48,504 |
konfityrer ............................. | » | 7,697 | )) | 23,091 |
hudar och skinn, beredda | » | 2,303 | )) | 22,030 |
bijouterivaror ....................... | » | 1,664 | » | 16,640 |
ur och delar deraf............... | » | 1,234 | )) | 14,331 |
jern och stålarbeten, ej spe-cificerade .............................. | « | 4,205 | » | 13,287 |
Transport kr. 2,914,499 kr.
241,045.
12
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
borstbindarearbeten ............ kg.
hängslen................................... »
kläder .....................................
glas, ej specificerade slag »
bomullsväfhader................... »
galanterivaror ........................ »
porslin, äkta ........................... »
tvål............................................. »
etiketter................................... »
papp- och pappersarbeten »
papper.................................. »
halfsidenväfnader.................. »
portföljer ................................. »
svarfvarearbeten af trä ...... »
papperstapeter........................ »
metaller, sammansatta, arbetade,
förgylda................ »
horn, arbetadt........................ »
linneväfnader........................... »
gulddragarearbeten............... »
ben, arbetadt ........................ »
pomada .................................... »
glas, optiska ........................... »
ullgarn....................................... »
kautschuk, arbetad............... »
helsiden, väfnader ............... »
frukter, inlagda..................... »
sadelmakarearbeten............... »
lingarn....................................... »
kopparstick.............................. »
ångmaskiner ...........................
kaffe ......................................... »
plommon ................................. »
oljekakor ................................ »
andra varor ..........................
Transport kr. | 2,914,499 | kr. 241,045, |
1,164 » | 10,415 |
|
1,484 » | 10,388 |
|
» | 9,510 |
|
4,720 » | 9,440 |
|
1,214 » | 9,217 |
|
456 » | 9,120 |
|
3,041 » | 5,930 |
|
8.748 » | 5,986 |
|
686 » | 5,488 |
|
1,290 » | 5,456 |
|
3,802 » | 5,244 |
|
144 » | 4,320 |
|
620 » | 3,729 |
|
650 » | 3,900 |
|
912 » | 3,648 |
|
451 » | 3,608 |
|
401 » | 3,208 |
|
1,200 » | 2,735 |
|
16 » | 2,720 |
|
488 » | 2,440 |
|
600 » | 2,400 |
|
104 » | 2,080 |
|
381 » | 1,543 |
|
240 » | 1,440 |
|
15 » | 1,350 |
|
862 » | 1,293 |
|
248 » | 1,240 |
|
532 » | 1,207 |
|
232 » | 1,160 |
|
)) | 1,000 | kr. 3,045,814 |
721,350 |
| » 1,168,587 |
322,946 |
| » 400,454 |
2,580,844 |
| » 303,248 » 958,648 |
kr. 6,217,796.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Talj. F. Beräkning rörande beloppet af de ökade utgifter, som skulle
komma att drabba de förenade rikenas sjöfart på Frankrike för den händelse
att, såsom en följd af händelseaktatens uppsägning, sjöfartstraktaten mellan
de förenade rikena och Frankrike upphörde att vara gällande:
Lotspenningar erlagda år 1888 af
svenska fartyg norska fartyg
i Havres distrikt ..................................... fr. 132,333: 50 fr. 315,614: 46
i Nantes » .................................... » 8,606: 19 » 37,308: 93
Beräkning rörande beloppet af
dessa afgifter i Marseilles distrikt ...... » 91,613: — » 229,387: —
fr. 232,552: 69 fr. 582,310: 39
50% förhöjning » 116,276: 35 » 291,155: 20
Skeppsklarerareafgifter, erlagda år 1888 i hamnar, hvarest dessa
afgifter utgå med 50 % förhöjning för fartyg, som icke genom traktat
blifvit likstälda med de franska:
af svenska fartyg norska fartyg
i Havres distrikt.......................................... fr. 20,411: 30 fr. 54,321: 58
i Nantes » » 8,713: 15 » 33,492: 14
fr. 29,124: Tö fr. 87,813: 72
50 °ju förhöjning » 14,562: 22 » 43,906: 86
Sammandrag:
svenska fartyg norska fartyg
Lotspenningar......................................... fr. 232,552: 69 fr. 582,310: 39
Skeppsklarerareafgifter ...................... » 29,124: 45 » 87,813: 72
fr. 261,677: 14 fr. 670,124: 11
50% förhöjning » 130,838: 57 » 335,062: 06
14
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. G. Sveriges sjöfart pa Frankrike under nedanstående är enligt
konsulsbercittelser:
1888. 1880.
till Frankrike ankomna fartyg 482 om 248,724 tons, 608 om 217,594 tons.
Bruttofrakter:
totalbelopp för ankomna och
afgångna fartyg........................ kr. 4,263,835 kr. 5,383,061
deraf för fartyg ankomna från
Sverige......................................... » 1,981,947 » 2,133,028.
Bruttofrakterna minskades redan 1881 till kronor 4,917,348 förnämligast
derför att spanmålsinförseln från Amerika till större delen
verkstäldes med ångfartyg, men äfven derför att utförseln från Sverige
af trävaror var mindre.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
15
Bil. 1.
Afskrift af skrifvelse från svenske och norske generalkonsuln i
Havre till Kongl. Maj:ts beskickning i Paris den 24 oktober
1889.
Uti skrifvelse af den 16 innevarande månad har kongl. beskickningen
anmodat mig att afgifva yttrande angående den påföljd en ifrågasatt
uppsägning från de förenade rikenas sida af handelstraktaten med
Frankrike enligt min åsigt skulle komma att utöfva med afseende på de
förnämsta artiklar, hvilka nu utgöra föremål för utförsel från Sverige
och Norge till Frankrike, för den händelse att Frankrikes »tarif général»
skulle komma att tillämpas på våra produkter, under det att andra länder
fortfarande åtnjöte traktattariffer.
Derest vid besvarandet af detta spörsmål till utgångspunkt tages
den tullregime, som för. närvarande följes i Frankrike, synes ett upphörande
af handelstraktaten icke skola medföra någon ändring för exporten
till franska marknaden af bland andra följande af våra mera betydande
artiklar, förutsatt att dessa öfverföras direkt, nemligen: oförarbetadt
trä, trämassa, tjära, spanmål (hafre), oberedda hudar och skinn,
hafsfiskeriprodukter i allmänhet med undantag dock af stockfisk, som
efter Frankrikes allmänna tarif drager samma tull som klippfisk, eller
48 francs pr 100 kg., vidare jern- och kopparmalm, stål (i stänger), spik
och hästskosöm, öl samt is, hvilken sistnämnda artikel icke finnes i
tariferi upptagen.
A andra sidan skulle dock med traktatens upphäfvande en högre
tullsats drabba sådana produkter som jern, papp och papper, förarbetade
trä- och jernvaror samt kemikalier (oxalsyra). Hvad angår förstnämnda
artikel skulle tullen å tackjern under nämnda förutsättning ökas med
50 centimes eller från 1 franc 50 centimes till 2 francs pr 100 kg. Vi
-
1(5 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
dåre korame slagghaltiga smältstycken och råstänger icke att kunna införas
under den lägre tullsatsen af 4 francs 50 centimes pr 100 kg.,
utan för såvidt slagghalten uppginge till minst 6 % — i stället för enligt
vår nuvarande traktattarif 4 % — under det att med mindre slagghalt
tullen blefve densamma som för stångjern efter »tarif général» eller
6 francs pr 100 kg. Beträffande vigten af denna förändring har från
sakkunnigt håll upplysts, att i Sverige smältstycken och råstänger i allmänhet
endast innehålla en ringare slagghål^ hvarför dessa produkter
såsom regel icke skulle kunna undgå att drabbas af den högre tullsatsen,
hvilken måste antagas blifva för mycket betungande för att medgifva en
fortsatt export, medan deremot samma slags jern från England, Tyskland
och Belgien öfver hufvud egde större slaggprocent. För stångjern
skulle derhos den nuvarande tullsatsen 5 francs pr 100 kg. komma att
enligt »tarif général», såsom förut antydts, förhöjas till 6 francs.
Sveriges jern- och stålutförsel till Frankrike har, efter hvad detta
sistnämnda lands statistiska tabeller angifva, icke ens under nu rådande
förhållanden kunnat bibehålla sig vid den utveckling som tidigare uppnåtts.
Sålunda utgjorde under årtiondet 1867—1876 nämnda export i medeltal
årligen 4,855,628 francs, men sjönk under det närmast följande
årtiondet 1877-—1886 till 4,202,555 francs. Under år 1887 nedgick den
effektiva exportsiffran till 2,633,448 francs, och ehuru den under sistlidet
år åter något höjde sig eller till 2,974,691 francs, är fortfarande
afståndet stort från den forna lyckligare ställningen. Största delen af
det jern, som från Sverige inkommer till Frankrike, består af stångjern,
träkolsjern och smältstycken, hvilka båda slag af produkter, såsom anförts,
skulle, derest traktaten upphörde, komma under en mindre gynsam
behandling, hvaraf följden med skäl kan befaras blifva, att denna
utförsel då lede ett icke obetydligt afbräck, så mycket mera som redan
nu den svenska tillverkningen lärer hafva ytterst svårt att trots den erkändt
goda beskaffenheten täfla med den prisbilligare vara, som dels
förekommer å den inhemska franska marknaden, dels hemtas från andra
jernproducerande länder. Det torde emellertid vara att anmärka att för
trådjern och bandjern, af hvilka produkter från Sverige till Frankrike
år 1888 infördes en sammanlagd qvantitet af 539,637 kg., någon skiljaktighet
i tullbehandlingen icke skulle uppstå med traktatens upphörande.
Med afseende å papp och papper är införseln deraf till Frankrike
för närvarande visserligen icke mycket betydande vare sig från Sverige
eller Norge, men med den ansenligt högre tullsatsen, som med »tarif
17
Bevillningsutskottets Betänkande N:o i.
general» skulle komma till användning, antages någon fortsatt import
öfver hufvud svårligen kunna komma i fråga af dessa artiklar.
En industri i de förenade rikena, om hvilken man hoppats, att dess
alster med tiden skulle i tilltagande proportion kunna utföras jemväl till
Frankrike, är deremot den mekaniska snickerifabrikationen. Hvad Sverige
beträffar hafva emellertid dessa förhoppningar icke uppfylts, enär
enligt franska tullverkets siffror värdet af importen till Frankrike af
svenska träarbeten från att år 1883 hafva utgjort 1,808,040 francs småningom
nedgått så att detsamma under nästlidet år endast motsvarade
904,199 francs. För Norges del har likväl ett motsatt förhållande varit
rådande, i det att exporten från detta land till Frankrike af sistnämnda
produkt på senare tiden i väsentlig mån tilltagit och under sistlidet år
uppgifves hafva nått ett värde af icke mindre än 3,317,238 francs. De
snickerivaror, som förekomma vid denna införsel, äro förnämligast hyflade
golf- och lådbräder, enligt traktaten belagda med eu tullafgift af
50 centimes pr 100 kg., samt andra arbeten af gran eller mjukt trä (såsom
fönster, dörrar, lister, spånpersienner o. d.), för hvilka artiklar tullsatsen
också enligt traktaten utgör 5 francs pr 100 kg. Det synes vara
allt skäl för antagandet, att ett tillämpande af »tarif général» komme att
ansenligt försvåra en vidare införsel af dessa produkter, enär nemligen
då tullsatsen skulle för hyflade bräder ökas till 1 francs och för andra
arbeten af trä till 7 francs, hvilka tullafgifter förmälas i det hufvudsakligaste
skola motsvara hela värdet af den förädling, som varan undergått
genom förarbetningen.
Hvad beträffar arbeten af jern, synes särskildt böra anmärkas den
förhöjning uti införseltullen för knifsmide, som med traktatens bortfallande
skulle inträda för vårt fabrikat af nämnda slag. På grund af vår
genom traktaten tillförsäkrade behandling såsom den mest gynnade nation
kunna nemligen nu i kraft af Frankrikes öfverenskommelse med Sclnveiz
såväl gröfre och simplare som finare knifsmide från de förenade rikena
ingå under en nedsatt tullafgift, hvilket ock i icke obetydlig mån underlättat
försäljningen af Eskilstuna artiklar, som sedan någon tid börjat
finna marknad i Frankrike. Det förmodas, att denna import med den
allmänna tariffens ökade tullsatser skulle, om icke upphöra, dock i viss
mån inskränkas.
Från Norge har sedan längre tid tillbaka årligen till Frankrike införts
vissa qvantiteter oxalsyra, hvilken import sistlidet år uppgick till
ett värde af 76,496 francs. Antagligen blefve denna införsel icke lätt
att hålla vid magt med traktatens bortfallande, hvarigenom nemligen
Bih. till Riksd. Prot. 1890. 5 Samt. 1 Afd. 1 Hlift. 3
18 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
tullsatsen å artikeln skulle höjas från 10 francs till 12 francs 50 centimes
pr 100 kg.
Det är förut nämndt att med tillämpande af »tarif général» på våra
produkter, stockfisk skulle assimileras med klippfisk. Den tullsats, som
då komme till användning, skulle naturligtvis omöjliggöra all vidare införsel
af varan till Frankrike, hvars import af stockfisk från Norge år
1888 dock uppgick till 135,333 kg.*), af hvilken qvantitet icke mindre
än 105,286 kg. konsumerades inom landet.
Efter hvad ofvan framhållits skulle sålunda en uppsägning af traktaten
med Frankrike icke kunna undgå att vålla en del mer eller mindre
känbara olägenheter för de förenade rikenas direkta export på detta
land. Till dessa olägenheter kan också fogas den tilläggsafgift af 1 francs
pr 100 kg. som med traktatens upphörande skulle drabba oarbetade trävaror,
som från de förenade rikena införas till Frankrike öfver Belgien.
Men hvad som derhos icke torde böra lemnas utan särskild! beaktande
är, att Frankrike efter traktatens upphäfvande skulle kunna ytterligare
öka de tullsatser, som nu äro gällande enligt den allmänna tariffen i
likhet med hvad på senare tider egt rum för spanmål och på detta sätt
lägga ännu större vanskligheter i vägen för vår export — likasom upphörandet
af Frankrikes sjöfartsfördrag skulle, om ock mindre troligt,
kunna föranleda de franska kamrarne att till förmån för den inhemska
sjöfarten å nyo kalla till lif de gamla restriktiva lagarne mot den utländska
konkurrensen till sjös. Den i landet numera rådande starka
protektionistiska strömningen gör en sådan eventualitet som den förstnämnda
icke alldeles osannolik, helst som en anledning till åtgärdens
vidtagande väl kunde anses gifven genom det förhållande, att Frankrike
å sin sida tillskyndades förluster genom traktatens upphäfvande. I hvarje
fall synes, äfven om ett egentligt tarifkrig kunde undvikas, framtiden
skola blifva osäker och detta, såsom det förefaller, icke minst derest
uppsägningen af traktaten komme från de förenade rikenas sida, enär
man tilläfventyrs i Frankrike skulle få svårt att fatta befogenheten af
ett sådant steg, då enligt den franska statistiken de förenade rikenas utförsel
till Frankrike nu uppgår till sammanlagdt nära 89 millioner francs,
under det att Frankrikes utförsel till Sverige och Norge tillsammans
icke mycket öfverstiger 14 millioner francs.
*) Värde ä 80 centimes 108,266 francs 40 centimes.
Da niet Danielsson.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 19
Frankrikes införsel från Sverige år 1888.
(Commerce général.)
Tab. I. Införseln i sin helhet:
Värden i fränes.
Oarbetade trävaror ................................................................................ 40,126,281
Spanmål (omalen)................................................................................... 9,483,418
Tackjern, stångjern och stål ............................................................. 2,974,961
Lump af alla slag, trämassa .............................................................. 2,205,366
Arbeten af trä......................................................................................... 904,199
Oberedda hudar och skinn................................................................. 438,586
Porslinslera .................................................................... 244,229
''Sirap .......................................................................................................... 136,120
Andra varor............................................................................................ 343,450
Summa 56,856,610
Tab. II. Införseln af varor upptagna i traktattariffen:
Värden i francs.
Oarbetade trävaror ................................................................................ 40,126,281
Tackjern, stångjern och stål ...................................................... 2,974,961
Lump af alla slag (trämassa)............................................................... 2,205,366
Arbeten af trä....................................................................................... 904,199
Oberedda hudar och skinn........................ 438,586
Porslinslera........................... 244,229
Andra varor*) .................................................................. 343,450
Summa 47,237,072
Tab. III. Införseln af varor icke upptagna i traktattariffen:
Värden i francs.
Spanmål (omalen) ...................................................................................... 9,483,418
Sirap ............................................................................................................ 136,120
Summa 9,619,538
*) Artiklarne under denna rubrik förmodas åtminstone till största delen vara upptagna
i traktattariffen.
20
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. IV. Införseln af varor på lika sätt behandlade i tarif general
och traktattariffen *) .•
Värden i francs.
Oarbetade trävaror ......................................................................... 40,126,281
Band- och trådjern in. in. samt stål ........................................ 258,262**)
Lump af alla slag (trämassa) ...................................................... 2,205,366
Oberedda hudar och skinn ........................................................... 438,586
Porslinslera .......................................................................................... 244,229
Summa 43,272,724
Tab. V. Införseln af varor belagda med olika tullsatser efter tarif
general och traktattariffen:
Värden i francs.
Smältstycken ................
Stångjern: träkolsjern
)) kokesjern ..
Arbeten af trä.............
.............. 132,570**)
.............. 2,571,730**)
.............. 12,399**)
.............. 904,199
Summa 3,620,898
Frankrikes införsel från Norge år 1888.
(Commerce général.)
Tab. VI. Införseln i sin helhet:
Värden i francs.
Oarbetade trävaror ............................................................................... 13,675,425
Lump af alla slag .................................................................................. 9,132,958
Arbeten af trä .......................................................................................... 3,317,238
Torsk- och makrillrom.......................................................................... 2,137,946
Kopparmalm...................................................................... 1,271,865
Transport 29,535,432
*) Artiklar upptagna under rubriken andra varor till ett värde af 343,450 francs
här uteslutna.
**) Approximativ siffra, då franska statistiken upptager endast qvantiten men icke värdet.
(Under år 1888 motsvarade Frankrikes utförsel till Sverige (commerce général) ett
värde af 8,915,866 francs, af hvilken utförsel varor upptagna i traktattariffen utgjorde
6,131,601 francs.)
Bevillningsutskottets Betänkande N:o | 1. 21 |
| Värden i francs. |
| Transport 29,535,432 |
Verktyg och arbeten af metall..................................... | ...................... 788,607 |
Oberedda hudar, råa eller torra.................................. | ....................... 293,878 |
Fartyg, hafsgående.............................................................. | ..................... 247,720 |
Hvalbarder, oarbetade .................................................... | ..................... 242,828 |
Hval- och torsktran........................................................ | ..................... 229,536 |
Fisklim .................................................................................. | ...................... 222,960 |
Is............................................................................................ | ...................... 205,413 |
Hafre (omalen) ................................................................ | ...................... 141,787 |
Oxalsyra ................................................................................ | ...................... 76,496 |
Andra varor.................................................................... | ..................... 643,100 |
Summa 32,627,757
Tab. VII. Införseln af varor upptagna i traktattariffen:
| Värden i francs. |
Oarbetade trävaror .......................................... | ....................................... 13,675,425 |
Lump af alla slag (trämassa)....................... | ....................................... 9,132,958 |
Arbeten af trä ................................................... | ...................................... 3,317,238 |
Torsk- och makrillrom .................................... | ....................................... 2,137,946 |
Kopparmalm........................................................ | ...................................... 1,271,865 |
Verktyg och arbeten af metall..................... | ...................................... 788,607 |
Oberedda hudar, råa eller torra.................. | ....................................... 293,878 |
Fartyg, hafsgående............................................. | ...................................... 247,720 |
Hvalbarder, oarbetade .................................. | ..................................... 242,828 |
Hval- och torsktran......................................... | ...................................... 229,536 |
Fisklim ............................................................... | ....................................... 222,960 |
Oxalsyra .............................................................. | ....................................... 76,496 |
Andra varor*).................................................... | ....................................... 643,100 |
| Summa 32,280,557 |
Talj. VIII. Införseln af varor icke | upptagna i traktattariffen: |
| Värden i francs. |
Is............................................................................. | ............................................ 205,413 |
Hafre (omalen)................................................... | ........................................... 141,787 |
| Summa 347,200 |
*) Artiklarne under denna rubrik förmodas | åtminstone till största delen vara upp- |
tagna i traktattariffen. |
|
22
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. IX. Införseln af varor på lika sätt behandlade i tarf general och
traktattariffen *):
Värden i francs.
Oarbetade trävaror ................................................................................. 13,675,425
Lump af alla slag (trämassa)............................................................... 9,132,958
Torsk- och makrillrom ......................................................................... 2,137,946
Kopparmalm.............................................................................................. 1,271,865
Verktyg och arbeten af metall........................................................... 788,607
Oberedda hudar, torra eller råa......................................................... 293,878
Fartyg, hafsgående................................................................................... 247,720
Hvalbarder, oarbetade ........................................................................ 242,828
Hval- och torsktran............................................................................... 229,536
Fisklim ................................................................................ 222,960
Summa 28,243,723
Tab. X. Införseln af varor, belagda med olika tullsatser efter tarf
general och traktattarffen*):
Värden i francs.
Arbeten af trä**) .................................................................................... 3,317,238
Oxalsyra ...................................................................................................... 76,496
Summa 3,393,734
*) Artiklar upptagna under rubriken andra varor till ett värde af 643,100 francs
här uteslutna.
**) Endast en obetydligare del af denna införsel torde hafva utgjorts af varor lika
tqriffierade.
(Under år 1888 motsvarade Frankrikes utförsel till Norge (commerce general) ett
värde af 5,223,151 francs, af hvilken utförsel varor upptagna i traktattariffen utgjorde
3,531,154 francs.)
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
23
Bil. 2.
Afskrift af skrifvelse från svenske och norske generalkonsuln i
Havre till Kongl. Maj:ts beskickning i Paris den 2.9
oktober 1889.
Jag har haft äran emottaga kongl. beskickningens telegram af den
20 innevarande månad.
Enligt franska tullväsendets siffror uppgick under år 1888 hela införseln
till Frankrike från Sverige (commerce général) till ett sarnmanlagdt
värde af 56,856,610 francs (tab. n:o 1) i närslutna bilaga.
Af denna införsel representerade de i handelstraktaten upptagna
artiklarne tillsammans omkring 47 millioner francs (tab. n:o 2), under
det att återstoden af importen, motsvarande i värde omkring 9 mill.
francs, utgjordes af varor, hvilka icke finnas i traktattarififen omförmälda
(tab. n:o 3).
Af nyssnämnda belopp 47 mill. francs fördelade sig den vida öfvervägande
anparten eller omkring 43 mill. francs på artiklar, som äro lika
behandlade i »tarif général» och »tarif conventionnel» (tab. n:o 4), medan
å andra sidan värdet af de införda artiklar, som äro skiljaktigt tariflierade,
inskränkte sig till omkring 3V2 mill. francs (tab. n:o 5).
Under samma år uppgick Frankrikes hela utförsel till Sverige (likaledes
commerce général) till 8,915,866 francs, af hvilket belopp omkring
6,130,000 francs representerades af varor upptagna i traktaten.
Hvad vidare beträffar införseln till Frankrike från Norge (commerce
général) uppgick densamma under berörda år inalles till 32,627,757 francs
(tab. n:o 6).
24
Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1.
Af denna införsel utgjorde:
Artiklar upptagna i traktattariffen.......................................
» icke )) )) )) .......................................
)) lika behandlade i tarif général och tarif con
ventionnel
............................................................
» belagda med olika tullsatser efter tarif général
och tarif conventionnel......................................
32,280,557 francs
(tab. n:o 7).
347,200 francs
(tab. n:o 8).
28,243,723 francs
(tab. n:o 9).
3,393,734 francs
(tab. n:o 10).
Ä andra sidan uppgick under år 1888 Frankrikes utförsel till Norge
(commerce général) till ett värde af 5,223,151 francs, deraf omkring
3,500,000 francs kommande på artiklar upptagna i traktaten.
För så vidt det sålunda gäller att angifva betydelsen af handelsomsättningen
emellan de förenade rikena och Frankrike i hvad angår
de artiklar, hvilka intagits i traktattarifferna, skulle, i enlighet med hvad
förut upplysts, utförseln från Sverige och Norge till Frankrike under
år 1888 af nämnda slags varor hafva sammanlagdt uppgått till omkring
79 mill. francs, under det att motsvarande export från Frankrike till
de förenade rikena utgjort omkring 9J/2 mill. francs.
År frågan deremot att endast taga i betraktande de produkter,
hvilka i traktaten blifvit föremål för nedsatta tullafgifter, kan utförseln
från de förenade rikena till Frankrike sistlidet år af sådana artiklar icke
angifvas till högre värde än omkring 7 mill. francs, medan Frankrikes
motsvarande export till Sverige och Norge i det väsentligaste antages
fortfarande böra uppskattas till förut omförmälda belopp af omkring
972 mill. francs.
Det torde icke lida något tvifvel att, om enda följden för de förenade
rikena af uppsägningen af vår traktat med Frankrike blefve, att
berörda utförselsiffra af 7 mill. francs för framtiden till större eller
mindre del reducerades, under det att för öfrigt alla andra förhållanden
bevarades oförändrade, denna olägenhet, ehuru känbar för vår industri,
näppeligen skulle kunna sägas motväga fördelen för de förenade rikena
af att återfå fri disposition af sina tulltariffer. Helt annorlunda blefve
emellertid i min tanke ställningen, om, såsom jag tillåtit mig antyda i
min nästföregående skrifvelse till kongl. beskickningen, gentemot de
förenade rikenas åtgärd att uppsäga traktaten samt i sammanhang dermed
öka tullsatserna å särskild!, sådana varor, som från Frankrike in
-
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 25
föras till våra länder, Frankrike skulle i sin ordning höja de tullsatser
i tarif général, som anginge vår utförsel eller till och med uppträda,
på liknande sätt som nu senast mot Italien och kort förut mot Rumänien
d. v. s. i en eller annan form pålägga våra artiklar differentialafgifter i
jemförelse med andra länders produkter af samma slag — för att icke
tala om att, derest jemväl sjöfartstraktaten upphäfdes, vår skeppsfart
på ett eller annat sätt komme att likaledes utsättas för mindre gynsam
behandling. I dessa fall skulle nemligen, såvidt inses, utgången visa
sig för våra intressen särdeles betungande, hvarför, derest någon bestämd
säkerhet mot inträffandet af nämnda eventualiteter icke på
förhand kunde vinnas, det enligt min öfvertygelse vore försigtigast
att icke från vår sida uppsäga traktaterna med Frankrike, hvilket land
svårligen torde kunna bringas att frångå den uppfattningen, att de förenade
rikena draga största fördelen af nu bestående förhållanden.
Daniel Danielsson.
*
Bill. till Rihsd. Prat. 1890. .5 Sami. 1 Afd. 7 Haft.
i
26
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Afskrift af en skrifvelse från kongl. svenska och norska generalkonsulatet
i Håvre till kongl. utrikesdepartementet, daterad
den 18 januari 1890.
Under franska deputeradekammarens sammankomst den 19 sistlidne
november blef af ett antal af kammarens medlemmar väckt ett förslag
till ändring af Frankrikes allmänna tulltarif, enligt hvilket dels nya
tullafgifter skulle fastställas å vissa främmande, hittills tullfria alster af
jordbruk och dermed nära sammanhängande industrigrenar, dels redan
befintliga tullsatser å andra artiklar af ifrågavarande slag skulle i icke
obetydlig grad höjas.
Af de tullsatser, som i berörda motion föreslås till antagande och
hvilka, enligt hvad upplyses, blifvit gillade af franska jordbrukarnes
förening (Société des agriculteurs de France), tillåter jag mig anföra
följande, såsom berörande införseln från de förenade rikena:
Saltadt kött........................................................................... pr 100 kg. 20 francs
Oberedda hudar .................................................................. » » » 20 »
Hafre, mjöl .......................................................................... » » » 6 »
Bränsleved.............................................................................. » » » 0,20 »
Träkol .................................................................................. » » » 2 »
Byggnadsvirke, i stock eller fyrhugget, af hårdt
träslag................................................................................. » » » 1 »
D:o af annat träslag ......................................................... » » » 0,50 »
Trä, sågadt af alla dimensioner, af hårdt slag ...... » » » 2 »
D:o d:o af annat slag....................................... » » » 1,20 »
Trämassa................................................................................ » » » 2 »
Alkohol, bränvin och likörer........................................ » hl. 1,50 »
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. ■ 27
Enligt, hvad framhålles i motiven till ofvannämnda lagförslag afser
man med dessa tullsatser att fullfölja den reform till skyddande af inhemska
produkter gent emot utländsk konkurrens, som påbörjats genom
tidigare utfärdade lagar angående tullförhöjningar å spanmål, qvarnprodukter
samt boskap m. m. och hvilka lagar uppgifvas hafva i märkbar
mån bidragit till franska produktionens utveckling.
Med inberättande härom får jag äran meddela, att jag under korsomslag
bifogat texten till omförmälda lagförslag, som offentliggjorts i
ett bihang till Journal Officiel för den 16 dennes.
Daniel Danielsson.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Spanska traktaten.
Deri mellan de förenade rikena och Spanien den 18 januari 1887
afslutade konvention om förlängning af handelstraktaten af den 15 mars
1883 innehåller i art. 1 att nämnda traktat skall förblifva gällande till
den 1 februari 1892, och derest icke någondera af parterna tolf månader
före utgången af denna tidrymd uppsagt traktaten, skall den fortfarande
gälla intill dess att ett år förflutit ifrån den dag, då endera af parterna
uppsagt densamma.
Frågan huruvida traktaten kommer att uppsägas af Spanien blifver
förmodligen beroende af det beslut, spanska regeringen kommer att i
allmänhet fatta med afseende å uppsägning af Spaniens traktater med
andra länder.
Hvad angår frågan huruvida traktaten bör uppsägas af Sverige
torde en uppsägning af franska traktaten nödvändigtvis medföra uppsägning
af den spanska, då bestämmelserna i den senare till stor del
äro desamma som i den förra, men i annat fall synes det som om fördelen
af traktaten vore afgjordt till förmån för Sverige, då enligt tabell
A värdet af utförseln från Sverige år 1887 utgjorde i svensk hamn
6,465,165 kronor, under det att enligt tabell B hela införseln med tilllägg
af handelsvinst och transportkostnad endast värderats till 972,349
kronor och hela denna handel å ömse sidor så godt som uteslutande
utgjorts af artiklar, för hvilka tullen skulle komma att förhöjas i händelse
af traktatens upphörande.
Utförseln från Sverige utgöres förnämligast af sprit, trävaror och
jern.
Hvad spritutförseln angår, kan anmärkning göras, att då denna utförsel
består af utländsk råvara, som blifvit förädlad i Sverige, hela
värdet af utförseln icke bör upptagas i beräkningen öfver Sveriges ut
-
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 29
försel, men äfven om hälften af värdet fråndrages på grund deraf, att
råvaran är utländsk, och äfven om den i tabell A uppgifna utförsel af
31,427,788 liter år 1887 antages vara ovanligt hög, återstår dock i hvarje
fäll ett mycket betydligt belopp, som måste anses vara tillkommet genom
svenskt arbete. År 1888 var denna utförsel 22,372,654 liter, värderade
till 2,237,265 kronor. Om traktaten upphörde, skulle tullen i Spanien
komma att höjas från 17,35 till 20 pesetas pr hl., men oafsedt denna
förhöjning skulle det i sådant fall uppkommande osäkerhetstillstånd
säkert komma att utöfva ett mycket ofördelaktigt inflytande på denna
industri, som för närvarande sysselsätter ett betydligt, till flere hundra
personer uppgående antal arbetare.
För vanliga trävaror skulle tullen i händelse af uppsägning komma
att, enligt den allmänna tariffen, ökas från 2 till 2,75 pesetas pr kbm.
Denna vara drager således redan för närvarande en hög tull i Spanien,
ehuru den måste betraktas som eu nödvändighetsvara, och det synes
icke kunna vara något tvifvel om, att den nämnda förhöjningen verkligen
skulle komma att tillämpas, emedan densamma ända till sistlidet
år, då Finland erhöll samma rätt som den mest gynnade nation, verkligen
varit tillämpad för finska trävaror. Förtjensten på de finska trävarorna
var således 75 centimer lägre pr kbm. på grund af tullen, och
om de det oaktadt kunde täfla med våra trävaror, måste ställningen
för vår trävaruutförsel blifva desto svårare, om förhållandet skulle blifva
omvändt, så att tullen för de svenska trävarorna blefve högre. Om förhöjningen
infördes, skulle utförseln förmodligen minskas, men om den
beräknas till sin nuvarande qvantitet 150,000 kbm., skulle totalbeloppet
af tullen ökas med ett belopp af 112,500 pesetas.
År 1888 uppgick enligt spansk statistik trävaruinförseln till Spanien
till 346,000 kbm., hvaraf från Sverige 103,000, Norge 30,000, Ryssland
56,000, Finland 44,000, Frankrike 53,000, Förenta staterna 17,000, Canada
9,000 kbm.
Sveriges utförsel till Spanien af jern och stål, som enligt tabell C
år 1882 uppgick till ett värde af 60,611 kronor, beräknas för 1887 till
178,964 kronor. Denna utförsel är obetydlig i förhållande till de qvantiteter,
som årligen från andra länder införas till Spanien och som för
1888 uppgifvas till 80 millioner kg. till ett värde af 19 millioner pesetas,
men det finnes icke något tvifvel om att den ökning af denna
utförsel, som egt rum, bör tillskrifvas traktaten och att denna utförsel
kommer att mycket betydligt minskas, om traktaten upphör, emedan
tullen i sådant fall skulle komma att höjas från 8,65 till 13 pesetas pr
100 kg. för jern och stål i stänger.
30 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Den svenska sjöfarten, som enligt tabell D år 1888 uppgick till
195 ankomna fartyg om 121,905 tons, skulle naturligtvis komma att
lida genom en minskad afsättning på Spanien, men enligt nu gällande
förordningar i nämnda land skulle densamma icke komma att omedelbart
drabbas af högre algifter i händelse af traktatens upphörande. Det
är dock alltid en fördel att ega genom traktat bestämd rätt till samma
behandling som den mest gynnade nation, och den fördelen skulle
komma att förloras.
Tabell A. Enligt kommerskollegii berättelse för år 1887 utgjorde värdet af från Sverige
till Spanien utförda varor:
Varor belagda med olika tullsatser efter spanska allmänna tulltaxan och traktattariffen:
Bränvin och sprit, af säd, på fat..................... liter 31,427,738
Trävaror, oarbetade ............................................. kbm. 151,230
Jern och stål:
smältstycken, stång- och plåtar ................. kg. 1,359,540
Trämassa .................................................................. » 722,814
Maskinerier och redskap .....................................................................
Tråd: jern- och stål-............................................. kg. 7,448
Maltdrycker..................................................... liter 4,298
Punsch ........................................................................ » 1,855
Trävaror, arbetade ................................................................................
Sten...............................................................................................................
Tjära ...........................................................................................................
öfriga varor ...
Kr. 3,142,774
» 3,045,142
» 175,240
» 72,281
» 8,462
» 3,724
» 3,438
» 2,783
“_1,317 Kr.
6,455,161
4,500
1,163
4,341
Kr. 6,465,165
OO
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tabell B. Enligt kommer skollegii berättelse för år 1887 utgjorde värdet af till Sverige
från Spanien införda varor:
Varor, för hvilka i händelse af traktatens uppsägning de i traktaten stadgade tullsatser
antagas kunna komma att förhöjas:
Vin af t. o. m. 21 % på fat .................... | ..................... liter | 498,217 | Kr. 498,217 |
|
på andra kärl............................................ | » | 850 | » 1,700 |
|
öfver 21 fo på fat ................................... | ................... kg. | 3,532 | » 5,298 |
|
Russin ............................................................... | ........................ kg. | 354,027 | Kr. 505,215 |
|
Salt..................................................................... | ........................ hl. | 58,407 | » 110,970 |
|
Oljor, feta ...................................................... Vindrufvor ...................................................... | ....................... kg. | 48,410 | » 29,288 |
|
» | 15,208 | » 25,854 |
| |
Citroner ............................................................ | » | 8,058 | » 3,223 | Kr. 872,805 |
Fikon ................................................................ |
|
| .. kg. 91,122 | » 45,561 |
Pomeransknoppar och skal....................... |
|
| .. » 31,497 | » 25,198 |
Fjäder, ospritad............................................. |
|
| .. » 20,276 | » 13,180 |
Mandel............................................................... |
|
| .. » 3,207 | » 4,137 |
Gryn, ej specificerade slag........................ |
|
| .. » 10,000 | » 4,000 |
Anis .................................................................. |
|
| .. » 3,737 | » 3,737 |
Öfriga varor................................................... |
|
|
| » 3,731 |
Kr. 972,349
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Bill. till Piksd. Prat. 1890. 5 Sami. 1 Åfd. 1 Käft.
Tabell C.
oarbetade,
timmer ............... kbm. 55 Kr. 1,256
bjelkar och sparrar » 16,639 » 300,997
bräder och plankor » 122,666 » 3,216,302
brädstump...............» 473 » 3,320
arbetade ...................................... » 6,950
Kr. 3,528,825.
Jern,
stål ........................... kg. 7,005 Kr. 1,611
stångjern.................. » 393,325 » 59,000
Kr. 60,611.
Trävaror, Värde,
af furu och gran oarbetade,
bjelkar.................... kbm. 4,910 Kr. 93,437
sparrar .................. » 1,168 » 14,705
bräder, plankor
och battens...... » 145,067 » 2,935,725
af andra inhemska
träslag ............... » 85 )) 1,275
arbetade.......................................... »_1,317
Kr. 3,046,459.
Jern och stål,
smältstycken ...... kg. 75,000 Kr. 6,750
stångjern............... » 1,258,658 » 163,625
plåtar ..................... » 25,882 » 4,865
tråd ..................... » 7,448 » 3,724
Kr. 178,964.
Utförsel från Sverige till Spanien enligt kommerskollegii berättelse.
1882. 1887.
Trävaror,
Värde.
ao
CO
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
CO
Sveriges sjöfart på Spanien enligt konsulernas
Tabell B.
Ankomna fartyg.........
Bruttofrakter för fartyg
ankomna till
och afgångna från
Spanien.....................
Deraf för fartyg ankomna
från Sverige
Bruttofrakter försvenska
fartyg i utrikes
sjöfart........................
1888.
195 om 121,905 tons,
Kr. 1,381,705,
» 492,155,
» 33,709,775,
1886.
197 om 105,983 tons,
Kr. 1,824,228,
» 500,211,
» 27,611,327,
berättelser:
1882.
152 om 62,332 tons.
Kr. 1,607,712.
» 591,775.
» 36,842,086.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
35
Kongl. svenske och norske konsuln i Bilbao till Kongl. Maj:ts t. f.
Chargé d''Affaires i Madrid den 31 oktober 1889.
Ved Circuläre af 18 Dennes har Gesandtskabet begjärt Konsulatets
Udtalelse beträffende de Fölger en Opsigelse fra vor Side af deri gjäldende
Handelstraktat med Spanien antages åt kunne medföre for vore
vigtigste Exportartikler, samt särskilt hviiket Toldsystem eventuelt vilde
blive Fölgen af en saadan Opsigelse.
I den Anledning har jeg den Are åt anföre Fölgende:
Under den herskende Uvished om Beskaffenheden af den Handelspolitik
der definitivt vil väre fastslaaet ved det Tidspunkt da Spörgsmålet
om Traktaternes Opsigelse eller Förnyelse opstaar, ligger det när
åt anskue Forholdene kun forudsätningsvis, idet en Flerhed af de til et
bestemt Resultat i den ene eller anden Retning samvirkende Faktorer
nödvendigvis savnes.
Resultatet af den under 10 Dennes nedsatte Kongelige spanske Komitees
Arbeider specielt med Hensyn til den i Lov af 6 Juli 1882 Art.
5 omhandlede endelige Nedsättelse i de s. k. »derechos extraordinarios»;
Retningen af den franske Handelspolitik i Forhold til andre Stater; eu
eventuel Gjenoptagelse af Traktat-Underhandlingerne mellem Spanien og
Danmark; hvorvidt Storbritannien, Canada og Finland vis-ä-vis Spanien
vil vedblivende nyde godt af Stillingen som den »mest begunstigede
Nation» ere alle Spörgsmaal, hvis Lösning i mere eller mindre Grad formentlig
bör ansees bestemmende for os.
Som Forholdene for Öieblikket stiller sig vil en Opsigelse fra vor
Side saameget mere väre uheldig og utvivlsomt lede til de stärkeste
Repressalier fra vore Medkontrahenter som disse ere särdeles ogunstigt
stillede i sin Bytteforbindelse med os. Dette fremgaar tilsträkkeligt af
de statistiska Opgaver fra begge Lande, der for Tiden foreligge. Som
en Illustration af Forholdet har jeg udarbeidet under Bilag A en tabellarisk
Oversigt over Värdien af Total Ind- og Udförselen mellem SverigeNorge
og Spanien, omfattande Tiden for Afsluttelsen af Traktaterne hen
-
36 Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1.
lioldsvis af 1871 og 1883 samt för og efter den sidste Forlängelse i
Aar 1887.
En Handelsbalance, der stiller sig saavidt ugunstig for den ene Kontrahent,
kan det saavel fra et protektionistisk som frihandelsk og ikke mindst
opportunistisk*) Ståndpunkt ikke väre saa särdeles lokkende att se fornyet.
Vore Exportprodukter ere ikke af textil Art eller overhovedet
Gjenstand for spansk Industribearbeidelse; for den konsummerende Almenhed
hernede er vor Kontribution af Skov- og Fiskeprodukter ikke
af saa speciel Betydning åt de ikke skulle kunna
de c:a 1 a lVa Million Ivroner vi give i Melleinlag kunne med mindre Opofrelser
indvindes for den spanske Exporthandel paa andre og större Felter.
Paa den anden Side turde det, selv for en sangvinsk Betragning
stille sig temmelig problematisk hvorvidt den Formindskelse i vore Toldintrader,
som man ved Förnyelsen af Traktaten i 1883 anslog for begge
Riger til c:a Va Millon Kröner og som nu fra visse Hold anföres som
bestemmende for Opsigelse om ikke af exklusivt protektionistiske Grunde
(thi derom kan der jo in casu ikke väre Tale) som af statsfiskale Hensyn,
i Virkeligheden derved vil kunne udjevnes. Det er tvertimod åt
forudse åt en Tarifforhöielse fra svensk Side ligeoverfor spanske Produkter
vil virke prohibitivt paa Indförselen fra Spanien da denne väsentlig
bestaar i Artikler, der i större eller mindre Grad kunne undväres i
det almindelige Forbrug.
Att det för Sverige maa ansees särdeles fordelagtigt åt kunne bibeholde
et Marked, der har vist sig saavidt modtageligt for Udvidelse åt
den samlede Export'' af svenske Varer i mindre end tvenne Aartier har
lcunnet arbeide op en Saldo af over 4V2 Million Kröner, synes noksaa
indlysende. Foruden de betydeligere Udförselsartikler der her har fast
Fod: Trälast, hvis Exportvärdi til dette Land Aar om andet andrager
til over 3 Millioner Kröner, og Sprit, hvilken Artikel siden Ophävelsen
af den fatale spanske Skattelov af 1888 igjen arbeider sig betydelig
fremad, vinde svensk Jern- og Staalvarer efter ihärdige Besträbelser
mere og mere Indpas paa det spanske Marked. »Statistiska Centralbureauets»
Opgaver viser for de tvende sidste Aar 1886 og 1887 en
Exportvärdi til Spanien af Jern og Staal af over 300,000 Kröner. For
Nordspaniens Vedkommende kan jeg nävne åt en svensk Agent nylig
i Bilbao har aabnet et större Agentur for Sälg af Dannemora Staal
samt åt et Udsalg paatänkes istandbragt her af Fagersta Bruks Aktie
-
*) Opportunismen paa Handelspolitikens Omraade täller for Tiden en Flerhed af
fremstaaende Tilhängere inden Cortes.
Be,vulning sutskottets Betänkande N:o 1. 37
bolag for Sälg af dets forskjellige Jern- og Staalprodukter. Den för
Tiden gjäldende ubetydelige Toldsats for Trämasse 20 c:mos pr 100
Kgr. der närmest kan betragtes som en Registrerings Afgift, har bragt
denne Exportartikel et betydeligt Skridt fremad. Den svenske Statistik
angiver Värdien heraf for Aarene 1886 og 1887 til 228,563 Kröner.
Värdien saavel for Jern og Staal som Trämasse kan vistnok sättes betydeligt
höiere idet större Kvanta transiteres hid via England, Belgien
og Tyskland.
Finder imidlertid Sverige det stemmende med sine Interesser åt opsige
Handelstraktaten med Spanien og den spanske Regjering fremdeles
fastholder sin i Note fra den davärende spanske Udenrigsminister til
Legationen af 25 November 1882 fremsatte kategoriske Vågring åt afslutte
en udelukkende norsk Traktat, vil en Afbrytelse i de i 20 Aar
etablerede Forholde blive skjäbnesvanger for den norske Klipfiskexport.
Hvad Hans Excellence Udenrigsrninisteren i svensk Statsraad den 10
Februar 1887 anförte om Norges vigtigste Exportartikel, Klipfisk, åt
den indtager på den spanske Marknaden en så dominerande ställning, att
den sannolikt äfven utan traktat, skulle kunna hålla sig qvar derstädes,
turde kun gjälde med betydelse Modifikationer. För Traktaten Aar
1871 eller Aar 1870 udgjorde Värdien af den norske Klipfiskexport til
Spanien c:a 6 Millioner Kröner, 12 Aar derefter havde denne under Ly
af Traktaten mere end fordoblet sig, idet den norske Statistik viser et
Exportkvantum af over 12 Millioner Kröner. Under 16 Mai 1882 traadte
den franske Traktat i Kraft og allerede Aaret efter se vi den norske
Exportvärdi af Klipfisk til Spanien gaa ned med c:a 1 Million Kröner,
medens det franske Exportkvantum til Nordspanien — det er väsentligt
hertil den franske Vare udföres — pludselig fra 5 % af den samlede
Export gik op til 25 %. Konventionen mellem England og Spanien af
26 April 1886 traadte i Kraft 1 Juli samme Aar. Shetlandsfisken, der
i nävnte Aar udgjorde blot 0,85 af Totalimporten til Nordspanien, steg
det fölgende Aar til 4,49 og i 1888 til 4,70. Hvorledes vil nu Norge
blive stillet i Konkurencen under Forudsätning af Traktatens Opsigelse?
Naar der tales om vor »dominerende Stilling» saa menes herved i Virkeligheden
blot en gammel Koutume oparbeidet gjennem stabile Handelsförbindelser
og en udpräget tilvandt Smag i enkelte Inlandsprovindser.
Den norske Vare har ingenlunde noget särligt tilträkkende ved sig —
med Hensyn til Udstyr ligger den fuldständig under for samtlige Konkurenter.
Den vil ikke kunne naa, med Undtagelse maaske af enkelte
specielle Nyfiskpartier tidligt paa Varen, over de Gjennemgangspriser,
hvortil den i de sidste Aar sälges og kommer under Forudsätning af
38 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
»ugunstigere» Behandling end dens Konkurenter lidt efter lidt åt fortränges
af disse. Den gamle tilvante Smag hos den spanske Forbruger
vil utvivlsomt give efter for det her altopslugende Hensyn — Prisbillighed.
Förnyelsen af den franske Traktat i Förbindelse med Bibeholdelsen
af Prämiesystemet, for Klipfiskens Vedkominende 16 Frcs pr 100
Kgr., kommer til åt bestemme vor Vares Skjäbne. Et Toldpaaläg som
det nu gjäldende eller Pts 18,70 per 100 Kgr. er allerede betyngende
nok og burde ved eventuel Förnyelse ubetinget paastaaes nedsat da det
ikke stemmer med Principet i den ovenberörte spanske Lov af 6 Juli
1882. Og det er til Bestemmelserne i denne Lov åt Hensyn vil blive
taget i den ene eller anden Retning. Skulde nu Komiteens endelige
Förslag gaa i den Retning, åt den 2 og 3 Nedsättelse i de extraordinäre
Toldsatser eller 15 ad valorem anbefalles og den i Overensstemmelse
dermed udarbeidede Tarif träder i Kraft fra 1 Juli 1892 vil Norge
i Tilfälde af definitiv Opsigelse af Traktaten iflg. Art. 5 og 6 i nävnte
Lov komme ind under Bestemmelserne i Tarif Général. För åt vise Forskjellen
i Tarifsatserne for vore vigtigste Udförselsprodukter saaledes som
de for Tiden opkräves vedlägges under Bilag B en Tabel over den bestående
konventionale Tarif og den samme for Lande uden Traktat.
For Klipfisk er Forskjellen Pts 4,80 pr 100 Kgr. Men ikke nok hermed.
Bestemmelsen Art. 6 af Loven af 1882 kan endog före til åt det
antikverede Differentialsystem paa Varer igjen anvendes, ligeoverfor vore
Produkter saavelsom Paalägget af en speciel Accise ved Indförsel til
Kommunerne — for ikke åt tale om Uleilighederne ved Oprindelsecertificater
som Traktatens Art. 4, 2:en Passus nu befrier os for.
Den norske Trälastexport til Spanien har vistnok väret af mindre
Betydning i Sammenligning med den svenske närmest paa Grund af
Vanskeligheden ved fra Norge åt faa de Dimensioner og Kvaliteter man
hernede önsker. Den nylig udkomne norske Statistik for 1888 viser dog
en Exportvärdi af over Million Kröner. Hertil kommer i de senere Aar
Trämasse til samlet Värdi for 1887 og 1888 af 132,200 Kröner, Rogn
og Tran 213,600 Kr., Sprit og Öl 16,000 Kr. En Forögelse af Trälasttolden
fra Pts 2 til Pts 2,75 pr Kubikmeter for svensk og norsk Virke
vil utvivlsomt have til Fölge åt de spanske Importörer i störst mulig
Udsträkning söge sit Behov däkket fra Finland og Nordamerika.
Alfred Kirsejbom.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
39
A.
Sverige—Spanien.
För Traktaten af 1871. |
|
|
|
Total Import til Sverige fra Spanien 1870 ......... | Bdlr | 686,000 | — |
» Export fra d:o til d:o 1870 ......... | » | 1,910,000 | — |
Forskjel i Sveriges Favör | Rdr. | 1,224,000 | — |
För Traktaten af 1883: |
|
|
|
Total Import til Sverige fra Spanien 1882 ........ | Kr. | 2,117,992 | — |
» Export fra d:o til d:o 1882 ......... | » | 3,594,739 | — |
Forskjel i Sveriges Favör | » | 1,475,947 | — |
För Forlcengelsen af 1887: |
|
|
|
Total Import til Sverige fra Spanien 1886 ......... | » | 1,219,479 | — |
» Export fra d:o til d:o 1886 ........ | 5) | 5,855,598 | — |
Forskjel i Sveriges Favör | » | 4,636,119 | — |
Total Import til Sverige fra Spanien 1887 ........ | )) | 972,349 | — |
» Export fra d:o til d:o 1887 ......... | )) | 6,465,165 | — |
Forskjel i Sveriges Favör | » | 5,492,816 | — |
40
.Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
A.
Norge—Spanien.
För Traktaten af 1871: |
|
|
|
Total Import, til Norge fra Spanien 1870 ........... | Spd. | 211,782 | — |
» Export fra d:o til d:o 1870 ........... | » | 1,664,565 | — |
Förskjul i Norges Favör | » | 1,452,783 | — |
| = Kr. | 5,810,932 | — |
För Traktaten af 1883: |
|
|
|
Total Import til Norge fra Spanien 1882 ............ | )) | 812,800 | — |
» Export fra d:o til d:o 1882 ............ | » | 12,854,100 | — |
Förskjul i Norges Favör | » | 12,041,300 | — |
För Forlcmgelsen af 1887: |
|
|
|
Total Import til Norge fra Spanien 1886 ............ | » | 388,400 | — |
» Export fra d:o til d:o 1886 ............ | » | 8,245,600 | — |
Förskjul i Norges Favör | )> | 7,857,200 | — |
Total Import til Norge fra Spanien 1887 ........... | » | 388,800 | — |
» Export fra d:o til d:o 1887 ............ | » | 9,880,900 | — |
Forskjel i Norges Favör | » | 9,492,100 | — |
Bevillningsutskottets Betänkande AT:o 1.
41
B.
Varesort. |
| Maal, Vaägt | Told for Lande med Traktat. | Told for Lande uden Traktat. | Difference. | ||||
Klipfisk o g Törfisk.............. | 100 kg. | P:tas | 18 | 70 | 23 | 50 | 4 | 80 | |
Trgelast, Döre og Vinduer... |
| M:kub | » | 2 | — | 2 | 75 | — | 75 |
Lister, Möbler og Fyrestik-ker.......................................... | 100 kg. | » | 18 | 75 | 20 | . | 1 | 25 | |
Saltede og rögede Fiske- varer....................................... | 100 » | » | 11 | -- | 12 | — | 1 | — | |
Tran, Rogn, Tjeere og Trse- |
| kan ansees toldfrie, da Satserne alene | |||||||
masse .................................... Braendevin .............................. |
| de b | alanza'' P:tas | 21 | 10 | 23 | 75 | 2 | 65 |
Öl................................................ | 100 » | » | 9 | 75 | 12 | 50 | 2 | 75 | |
Pakpapir.................................... | K-4 O O | » | 10 | 85 | 12 | 50 | 1 | 65 | |
Trykpapir................................. |
| 100 » | » | 10 | — | 10 | 50 | — | 50 |
Jern i Rör ........................... |
| 100 » | » | 3 | 50 | 4 | 70 | 1 | 20 |
Staal i Plader ........................ |
| 100 » | )> | 6 | 70 | 9 | — | 2 | 30 |
d:o i Stgenger..................... |
| 100 )) | » | 8 | 65 | 13 | — | 4 | 35 |
d:o i Traad ....................... |
| 100 » | » | 6 | 55 | 8 | — | 1 | 45 |
Spiger og Söm .................... |
| 100 » | )> | 14 | 85 | 20 | — | 5 | 15 |
Bih. till Rilesd. Prof. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 1 Häft.
6
42
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Kongl. svenske och norske generalkonsuln i Barcelona till Kongl.
Maj:ts tillförordnade chargé d’affaires i Madrid den 21
oktober 1889.
I hörsamt besvarande af kongl. beskickningens skrifvelse af den 18
dennes skyndar jag hafva äran i fortsättning framställa min ödmjuka
åsigt angående den påföljd, uppsägningen af nu gällande handelstraktat
med Spanien skulle komma att hafva med afseende å de förenade rikenas
förnämsta exportartiklar till detta land.
Den tullregime, som i sådant fall af svenska regeringen skulle vidtagas
enligt art. 4 af lagen den 6 juli 1882, vore att tillämpa de i lista
kolumnen af tulltaxan föreskrifna högre tullumgälder för produkter och
alster af nationer ej gynnade genom traktat (Naciones no convenidas).
De nationer, hvilka genom traktater anses såsom gynnade och således
för närvarande åtnjuta fördelen af de i 2:dra kolumnen af taxan
bestämda lägre afgifterna äro:
Tyskland, Annam, Österrike-Ungarn, Belgien, Kina, Columbias
förenade stater, Frankrike, Hawaii, Italien, Japan, Marocko, Paraguay
Persien, Peru, Portugal, Storbritannien, Finland, Siam, Sverige, Norge
Venezuela, Nederländerna och Nordamerikas förenade stater.
Traktaterna med dessa länder antingen upphöra att vara gällande
eller uppsägas i tid, för att spanska regeringen må ega fria händer
för att kunna vidtaga den tullregime den 1 februari 1892, som må konvenera.
Den skilnad, som enligt nu gällande tulltaxa skulle uppstå i umgälderna
för de i traktaten uppräknade varor, producerade i Sverige
eller Norge, skulle blifva:
Art. i tulltaxan
6. Tjära etc. samma afgift som för närvarande peseta 0,41 pr
100 kg.
43
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
10. Glas (flaskor o. s. v.) pesetas 8 i stället för 6,50 pr 100 kg.
22. Tackjernsrör pesetas 4,70 i stället för 3,50 pr 100 kg.
27. Bis. smältstycken pesetas 13 i stället för 3,50 pr 100 kg.
26. Jern och stål i plåtar etc. pesetas 9 i stället för 6,70 pr 100 kg.
27. Jern och stål i stänger etc. etc. pesetas 13 i stället för 8,65 pr
100 kg.
29. Jern och ståltråd pesetas 8 i stället för 6,35 pr 100 kg.
30. Spik och skrufvar af jern etc. pesetas 20 i stället för 14,85 pr
100 kg.
38. Knifvar etc. etc. samma afgift som för närvarande, nemligen 1
peseta pr kg.
64. Fisklefvertran, renad etc. samma afgift som för närvarande,
nemligen 3 pesetas pr 100 kg.
162. Papper i långa banor etc. etc. pesetas 10,50 i stället för 10
pesetas pr 100 kg.
170. Karduspapper etc. pesetas 12,50 i stället för 10,85 pr 100 kg.
175. Vanliga trävaror pesetas 2,75 i stället för 2 pr kubm.
Vanliga dörrar, jalusier och spjelluckor, som för närvarande belastas
2 pesetas pr kubm., skulle enligt all trolighet komma att erlägga enligt
art. 179 pesetas 20 pr 100 kg.
179. Vanliga träarbeten och tändstickor af trä pesetas 20 i stället
för 18,75 pr 100 kg.
185. Trämassa etc. peseta 0,25 i stället för 0,20 pr 100 kg.
206. Torsk- och hvaltran etc. etc. samma afgift som för närvarande
nemligen 1 peseta pr 100 kg.
209. Fiskrom etc. etc. samma afgift som för närvarande, nemligen
peseta 0,50opr 100 kg.
217. Åkerbruksmaskiner peseta 1 i stället för 0,95 pr 100 kg.
218. Motorer pesetas 2,50 i stället för 2 pr 100 kg.
236. Klipp- och stockfisk pesetas 23,50 i stället för 18,70 pr 100
kg., alla afgifter inbegripna.
238. Fisk, saltad, rökt etc. etc. pesetas 12 i stället för 5 pr 100 kg.
259. Bränvin pesetas 20 i stället för 17,35 pr hektol. samt dessutom
i ena och andra fallet:
pesetas 3,75 öfvergångsafgift ! , , . ,
» 25 konsumtionsafgift) P
261. Öl etc. pesetas 12,50 i stället för 9,35 pr hektol. _
Förutom ofvanstående skulle följande varor, hvilka enligt art. 7 af
traktaten åtnjuta förmån af de lägre umgälderna, belastas de högre i
lista kolumnen, nemligen:
44
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Art. af taxan
21. Jern, gjutet i tackor, pesetas 2,50 i stället för 2 pr 100 kg.
33. Jern- och stålarbeten pesetas 24 i stället för 19,84 pr 100 kg.
172. Papp pesetas 8 i stället för 6,95 pr 100 kg.
178. Tunnbindarearbeten pesetas 10 i stället för 9,15 pr 100 kg.
194. Hudar och skinn, ogarfvade, samma afgift som för närvarande,
nemligen pesetas 6 pr 100 kg.
198. Pelsverk, oberedda och beredda, peseta 0,64 i stället för 0,50
pr kg.
207. Fiskguano peseta 0,05 i stället för 0,04 pr 100 kg.
235. Smör pesetas 56 i stället för 52,50 pr 100 kg.
260. Punsch peseta 1 i stället för 0,76 pr liter.
266. Konserver peseta 1 i stället för 0,90 pr kg.
271. Ost peseta 0,36 i stället för 0,35 pr kg.
Is tullfri såväl i ena som andra fallet.
De förhoppningar som vid afslutandet af traktaten hystes, hvilka
dock. af mig ingalunda delades, om en i hög grad förökad export till
Spanien från de förenade rikena, hafva tyvärr icke realiserats och inskränker
sig såsom förut till plankor, bräder, klippfisk, något stångjern
samt numera sprit från Karlshamnsbolaget utan att nedsättningen i tullumgälderna
förorsakat någon stor tillökning i importen.
Finland .med den högre afgiften å trävaror af peseta 0,75 pr kubm.,
till dess förlidet, år den nya traktaten med Ryssland trädde i utöfning,
konkurrerade med Sverige och Norge med fördel.
Importen af klippfisk från Island har fortfarit såsom förut, ehuru
Danmark ej ingått traktat med Spanien, och således erlägger pesetas
4,80 pr 100 kg. högre afgift.
Tillökningen i importen af norsk klippfisk uppstår snarare genom
underlättade, konimunikationsmedel och genom tilltagande förbrukning
deraf i provinserna vid Medelhafvet söder om Ebrofloden.
Äfven med högre afgifter skulle efter min åsigt förbrukningen af
norsk fisk fortfara att vara ungefär densamma, såsom var förhållandet
med den från Newfoundland, då den, innan konvention med Britiska
riket, erlade de högre umgälderna. Naturligtvis, om Norge blefve den
enda nation, såsom är för närvarande förhållandet med Danmark, som
hade att betala, de högre afgifterna, skulle varans fördyrande något
minska förbrukningen.
Oaktadt de låga umgälderna å smältstycken och dörrar etc. har
förbrukningen deraf ej kunnat ernås, och de få partier, som i början på
försök infördes, lemnade endast förlust.
45
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Af svenskt stångjern har importen såväl direkt som indirekt varierat
mellan 1,000—1,500 tons årligen eller endast en ringa tillökning i hvad
som förut infördes. Som dess användande är inskränkt till vissa ändamål
och priset redan utfaller dyrt, skulle numera en förhöjning i
tullumgälderna af pesetas 4,35 utan tvifvel medföra en förminskning i
förbrukningen. Den enda vara, hvars producering traktaten framkallat,
är den genom Karlshamnsbolaget importerade spriten. Huruvida detta
för Sverige medfört någon verklig fördel, tillkommer ej mig att bedöma.
För dess sjöfart har det ej medfört någon sådan, som spriten förut till
större delen och numera uteslutande transporterats i utländska fartyg.
Alla de öfriga artiklarne importeras i så ringa mängd, att en förhöjning
i tullafgiften ej skulle medföra något känbart men.
Äfven om sjöfartstraktaten uppsades, skulle med nu gällande författningar
inga högre afgifter drabba de svenska och norska fartygen.
Spanska regeringen har dock i sina händer ett vapen, genom lagen
af den 6 Juli 1882, som i art. 6 bemyndigar den att förhöja införselstullumgälderna
å varor och navigationsafgifterna för fartyg för länder,
hvilka på något sätt speciel skada de spanska produkterna eller Spaniens
handel. Af detta bemyndigande har hittills icke gjorts bruk.
För att ej göra detta utlåtande ännu vidlyftigare underlåter jag att
nedskrifva de statistiska uppgifterna angående importen, hvarpå det
stöder sig.
C. A. Dalilander.
Bill. till Riksd. Prof.. 1890. S Sami. 1 Afd. 1 Håfu
1