Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16 (Betänkande 1895:Bevu16 bevu)

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

r -4

N:o 16.

, : ■ 1 r»* *: i * i! f 7 ;«H » }>m! irnin • *>» . •*; ; ^

uhl !/Vt :^iiih4>lm; Kllo/tafi: Fwlij. *9.41 i ni

Ank. till Rikad. kansli den 26 april 1895 kl. 12 midd.

nc.trnn tull»f £. a/apobisuib.u c ib *£*:;!is.><f ''•■>!{•.» v 1 »n.:;I‘.-nu

Memorial, angående verkstäld granskning af tulltaxan.

(l:a A.)

,f j - . < I r r i : i / . V. j j.. f fl • , j tr ,j ,.,; j. . » , f ,t *,,.

«'':! ** * f * *. * > t’ ;U?fi t V i, i {; / JVti) > !••»; Uj-] 4 * hft''- ;

Sedan Riksdagen till pröfning och afgörande förehaft de delar af
tulltaxan med dertill hörande underrättelser, som afhandlats i bevillningsutskottets
betänkanden mis 1 och 2, har utskottet företagit den jemlikt
40 § riksdagsordningen utskottet tillika åliggande granskning af de tullbevillningen
-rörande bestämmelser, beträffande hvilka någon framställning
icke blifvit från kamrarne till utskottet hänvisad; och går utskottet härmed
att framställa de förslag, till hvilka berörda granskning gifvit anledning.

I sammanhang dermed får utskottet jemväl afgifva yttrande angående
ett inom Riksdagen väckt förslag om ändring i tullen å jäst, hvilket
förslag utskottet, enligt hvad i betänkandet n:o 1 anförts, ansett böra förekomma
till behandling först efter det, att spanmålstullarna blifvit bestämda.
Med utlåtande rörande de väckta framställningarne om tullen å tobak och
spritdrycker har deremot, i anseende till dessa framställningars samband
med andra, ännu oafgjorda frågor, måst ytterligare anstå.

l:o.

Då dextrin fortfarande bör, såsom hittills, draga samma tull som
stärkelse samt utskottet här nedan tillstyrker tullförhöjning för sistBih.
till Riksd. Prot. 1895. 5 sand. 1 Afl. 15 Häft. (N:o 16). 1

Dextrin.

Glas.

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

nämnda artikel till 20 öre per kg., föranlåtes utskottet jemväl att hemställa,

att tullsatsen för dextrin eller dextringummi måtte
höjas till 20 öre per kg.

2:o.

Utskottets uppmärksamhet har blifvit fäst derå, att gällande tulltaxas
bestämmelser rörande tullen ä glas leda till vissa oegentligheter,
hvilket förhållande gifvit utskottet anledning att föreslå här nedan angifna
ändringar i berörda bestämmelser.

Enligt taxerubriken n:o 171 skola bunkar, burkar, buteljer och flaskor
med slipade kanter eller bottnar eller inslipade proppar men utan annan
slipning, för att draga en tull af endast 10 öre per kg. jemväl sakna »målning
eller annan dekorering». Samma inskränkande bestämmelse synes
emellertid med skäl böra göras gällande äfven i afseende å ifrågavarande
artiklar, då de äro helt och hållet oslipade. Målningen eller dekoreringen
bör i ena såväl som i andra fallet göra varan hänförlig till glas, andra
slag, ej specificerade.

Glasrör äro ej i gällande tulltaxa särskildt upptagna och måste följaktligen
hänföras till glas, andra slag, ej specificerade. Lämpligare och
rigtigare synes emellertid vara, att dessa artiklar med hänsyn till sin användning
åsättas samma tull som kemiska glas eller 10 öre per kg. och

förty särskildt specificeras i rubriken n:o 171.

Fotografiska torrplåtar eller s. k. emulsionsplåtar (bestående af vanliga
glasskifvor, på hvilkas ena sida blifvit utbredt ett gelatinskikt, hvari
förefinnas ytterst finfördelade ljuskänsliga silfversalter) tullbehandlas för
närvarande, enligt särskilda, af generaltullstyrelsen meddelade beslut, såsom
glas, fönster-, oslipade och ofolierade, och di*aga förty en tull af 7 öre per
kg. Detta innebär emellertid en oegentlighet, enär glasets värde är obetydligt
i förhållande till den färdiga varans; och då dertill kommer, att
en fabrik för tillverkning af denna artikel inom landet uppstått, synes det

lämpligt, att under artikeln glas en särskild högre tullsats stadgas för

berörda varuslag. Denna tullsats synes utskottet lämpligen kunna bestämmas
till 30 öre per kg., hvilket motsvarar ungefär 15 procent af
värdet; börande naturligen med hänsyn till varans ömtåliga beskaffenhet
bruttoförtullning ega rum. '''' ;

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

ii iii

in t

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

• i''.. i.>)<'':''■'' *''i

att åt tulltaxans bestämmelser rörande artikeln
glas måtte gifvas följande förändrade lydelse:

vGlas:

bunkar, burkar, buteljer och flaskor, helt och
hållet oslipade och utan målning eller annan
dekorering:

af mörkgrön eller

i brun massa............ 1 kilogram 2 öre

;v,vv, af annan massa......... 1 kilogram 6 »

bunkar, burkar, buteljer
och flaskor, med slipade
kanter eller bottnar eller
inslipade proppar men
utan annan slipning
och utan målning eller
annan dekorering, äfvensom
kemiska glas,
glasrör, patentglas och
glastakpannor samt för
fartyg afsedda sidventilglas
med eller utan

ramar.................. 1 kilogram 10 »

optiska glas, lösa och oinfattade,
samt emaljögon-- fria.

fönster- och spegel-:
oslipade och ofolierade,
s. k. glasämnen derunder
inbegripna:
af t. o. m. V2qv.-m.

yta.....i...,,............ 1 kilogram 7 »

af större dimensioner.
................ 1 kilogram 10 »

ofolierade, mattslipade
eller slipade och polerade
:

af t. o. in. V2qv.-m. x

yta...................... 1 kilogram 20 »

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Gryn.

Hattar.

■»Hl ''■

I,,

.''Ti nt i?V>

Glas:

fönster- och spegel-:
ofolierade, mattslipade
eller slipade och polerade
:

af större dimen -

sioner... .............	1 kilogram	30	öre
folierade:
af t. o. m. V2 qv.-m.
yta........................-	1 kilogram	30	»
af större dimensioner	1 kilogram	50	»
fotografiska torrplåtar eller
s. k. ernulsionsplätar,
askars och pappers vigt inbegripen......................	1 kilogram	30	»

andra slag, ej specificerade,
karafiner och pressade
eller slipade flaskor
derunder inbegripna
............................ 1 kilogram 60 »

Anm. Glasvaror, försedda med flätning eller annan beklädnad,
som icke utgör varuemballage, tullbehandlas såsom
Glas, andra slag.»

3:o.

Enär gryn, andra slag, i allmänhet tillverkas af stärkelse, är tullsatsen
derför bestämd lika med stärkelsetullen; och då utskottet här nedan
föreslagit en höjning af sistnämnda tull till 20 öre per kilogram, hemställer
utskottet jemväl,

. 1 i '' -. 7 ‘ > \ ’ .11} • • . ‘ i <"

att tullsatsen för gryn, andra slag, måtte höjas
till 20 öre per kilogram.

4:o.

För hattar, andra slag, »af annat ämne», försedda med foder, svettrem
eller band, stadgar gällande tulltaxa en tull af 75 öre per stycke, hvar -

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16. 5

emot då hatten icke har något af dessa tillbehör, tullsatsen utgör endast
50 öre. Nyssnämnda högre tullsats torde emellertid med skäl böra gälla
äfven för hattar, försedda med snören eller liknande tillbehör, och hemställer
utskottet för den skull,

fvnmcn -Mif vjiiiih'' r.o.•!<•* .''!•■!> .ioonjv/sdöt in;><-.«»•: .*•!> .• •ihtob ''is att

tulltaxans bestämmelser rörande hattar måtte
erhålla följande förändrade lydelse:

: • i, i i ■'' 01! 4 . i" ’ ''li.rl-llii "fö''| -f, 111/?''

»Hattar: -

fruntimmers-, med blommor, plymer eller spetsar
monterade, alla slag...,,, 1 stycke kr. 4: —-

andra slag, färdiga eller
halffärdiga:

af hel- eller halfsiden,
felbhattar inberäk -

nade........................	1 stycke	» 2- —
af vaxduk; äfvensom
oljade hattar eller s. k. sydvester........	1 stycke	» —: 40
af annat ämne:
försedda med foder,
svettrem, band eller annat dylikt tillbehör..............	o r>,f eif i t •>'' ''• • 1 stycke	» : 75
utan sådant till-
behör ...................	1 stycke	» — 50

Anm. 1. Äro hattarne sammansatta af liera materialier, förtullas
de såsom hattar af det ämne, hvaraf de hufvudsakligen
bestå.

Anm. 2. S. k. filtstumpar, synbarligen ämnade till hattar, förtullas
såsom hattar.»

5:o.

I en inom Andra Kammaren väckt motion, ri:o 28, anför herr P. Z.
Larsson följande:

»För pressjäst, som består af ungefär 75 procent ren jäst och 25
procent potatismjöl, bestämmer gällande tulltaxa eu tull af 20 öre för 1
kilogram. Efter afdrag härifrån af tullafgifterna för den vid pressjästens

Jäst.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

tillverkning använda spanmål och potatismjöl, hvilka afgifter ökat inköpspriset
här i landet af dessa ämnen, återstod dock såsom tullskydd för
sjelfva tillverkningen omkring tio (10) öre per kilogram; men då spanmålstullen
numera betydligt ökats och priset å inhemsk spanmål i samma mån
stegrats, har detta skydd nästan försvunnit och saken ställer sig numera
sålunda:

Tull å 100 kilogram pressjäst å 20 öre per kilogram................ kr. 20: —

Tull å den för tillverkning af 75 kilogram ren jäst använda
qvantitet omalen spanmål eller 487 kilogram efter 3 kronor

15 öre per 100 kilogram........................................ kr. 15: 34

Tull å 25 kilogram potatismjöl å 17 öre per kilogram » 4: 25 kr. 19: 59

Återstår såsom tullskydd för tillverkningen endast....................... kr. 0: 41

för 100 kilogram pressjäst, eller knappt ett hälft öre per kilogram.

4 ,:

Jästfabrikanterna i Norge, som lemna en betydlig del af jästinförseln
till Sverige, hafva med den tolkning, som hittills gifvits den s. k.
mellanrikslagen, fått tullfritt införa sin vara och derigenom lyckats att här
i Sverige nedtrycka jästpriset till den grad, att svenska jästindustrien derigenom
lider en förlust, som betydligt öfverstiger 10 öre per kilogram
såld jäst, hvarom närlagda, af Sveriges jästfabrikanter till kongl. kommerskollegiuin
inlemnade skrifvelse lemnar närmare upplysning. Men äfven om
tullfrihet för jäst från Norge skulle, på sätt i sagda skrifvelse yrkas, vid
blifvande revision af mellanrikslagen upphöra, torde den svenska jästindustrien,
sedan spaninålstullen nyligen blifvit höjd, icke numera hafva
åsyftadt, gagn af en dylik revision, ty då priset å inhemsk spanmål genom
nämnda tullförhöjning blifvit betydligt ökadt, kan den svenska jästindustrien,
sedan tullskyddet för sjelfva tillverkningen sålunda bortfallit, icke
vidare uthärda täflan med andra länder, der billigare spanmålspris och
lägre spanmålstullar äro rådande. Såvida icke denna industri skall gå rent
af under, måste den återfå samma skydd, den förut hade under de tullförhållanden,
som voro rådande år 1894.

Tullafgifter för den spanmål och potatismjöl, som åtgår för tillverkning af
1 kilogram pressjäst, uppgår, såsom ofvan är nämndt, till... 19,59 öre.
Om dertill lägges samma tullskydd för tillverkningen, som jästindustrien
hittills åtnjutit, motsvarande för 1 kilogram pressjäst
................................................................................................ 10,oo »

vinnes en tull per kilogram pressjäst af.....................r................... 29,59 öre,

eller i rundt tal af 30 öre, hvarmed jästindustrien kan räddas.

Bevillningsutskottets Betänkande ]Y:o 16.

Då Sveriges jordbruk vunnit eftersträfvadt skydd genom att tullen
å omalen spannmål blifvit höjd mer än 21/2 gånger, torde väl rättvisa och
billighet bjuda, att Sveriges jästindustri, som är en betydlig afnämare af
inhemsk spanmål, återfår sitt förut åtnjutna skydd och genom beviljande *
af en vida lägre höjning af tullen å sin tillverkning erhåller hjelp att bära
den börda, som till jordbrukets gagn blifvit densamma pålagd.»

På grund häraf hemställer motionären, »att tullen å den i Tulltaxan
af den 8 juni 1892 under n:o 248 upptagna artikeln: ”Jäst, alla slag”
måtte af Riksdagen höjas till 30 öre för ett kilogram.»

■ ■■'' ■ ‘.o • ii '' ..

Pressjästtillverkningen inom landet representerade år 1880 ett tillverkningsvärde
af 929,485 kr., nedgick derefter så, att tillverkningsvärdet
år 1885 belöpte sig till endast 331,358 kr. men har sedermera åter stigit
så, att tillverkningsvärdet uppgick år 1891 till 656,360 kr. och år 1892
till 1,488,349 kr. Sistnämnda summa motsvarar en tillverkningsqvantitet
af 2,005,785 kg., framstäld vid tio särskilda fabriker, af hvilka åtta voro
förenade med bränvinsbränneri.

In- och utförseln af jäst har, enligt den officiella statistiken, under
de senaste fem åren, för hvilka uppgifter föreligga, omfattat:

år 1889
» 1890
» 1891
» 1892
» 1893

Införsel.

Kg 56,

200

138,026

116,091

107,212

137,692

Utförsel. ’

Kg 1,

482

2,251

4,343

1,908

1,305

Af den jäst, som infördes år 1893, inkommo 49,513 kg. från Norge
och 86,498 kg. från Danmark.

Förestående siffror synas utskottet ådagalägga, att den inhemska
jästindustrien har att utstå eu i hög grad tryckande konkurrens från våra
grannländer. Förklaringsgrunden härtill ligger naturligen i olika produktionsvilkor.
Omalen spanmål, som är det förnämsta råämnet vid jästtillverkningen,
är nemligen i Danmark tullfri och drager i Norge endast
eu obetydlig inregistreringsafgift. Då nu spanmålstullen i Sverige innevarande
år blifvit höjd till ett jemförelsevis högt belopp, är det äfven
uppenbart, att den nuvarande tullsatsen för jäst, 20 öre per kg., icke längre
kan anses tillfyllestgörande. Sant är visserligen, att så länge nuvarande
mellanrikslag eger bestånd, en tullförhöjning för artikeln jäst icke inverkar

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Kautschuk.

på införseln från Norge, då ju den norska jästen åtnjuter tullfrihet; men,
såsom ofvan synes, är konkurrensen från Danmark ändå större än från
Norge, vid hvilket förhållande och då jäst är en artikel, som erbjuder
svårighet vid längre transport, tullförhöjningen äfven under nuvarande omständigheter
torde blifva till väsentligt gagn för de svenska jästfabrikerna.

Beträffande den ifrågasatta tullförhöjningens storlek har utskottet,
med beaktande af den omständighet, att den nuvarande tullsatsen tillkom
under det, att spanmålstullen utgick med 2 kr. 50 öre per 100 kg., för
sin del ansett, att en till 25 öre förhöjd tullsats bör kunna antagas bereda
erforderligt skydd, hvadan utskottet hemställer,

-it i > >'' r > «j ''it» r, i/ ;!; <■.- ■. .■ j«\‘yi ivOiii;! i *:'' ? ? i! • L:: ,i i 5 .Vr.i J11 f ■ -i

att tullsatsen för jäst, alla slag, måtte höjas till
25 öre per kg.

6:o.

Under rubriken 275 upptager gällande tulltaxa åtskilliga bearbetningar
af kautschuk, hvilka, på grund af deras betydelse för industrien, och
enär de icke inom landet tillverkas, åtnjuta tullfrihet. Utskottets uppmärksamhet
har blifvit fäst derå, att med afseende å nyssberörda förhållanden
äfven tråd af kautschuk borde bland dessa bearbetningar upptagas;
och hemställer utskottet med anledning deraf,

att den nuvarande tulltaxerubriken 275 måtte erhålla
följande förändrade lydelse:

''»Kautschuk eller Gummi elasticum, vulkaniserad
eller icke, samt Gutta percha:

arbetad:

tråd, rör, slangar, buffers, maskinremmar
och packningar, äfvensom knifskaft och
ämnen dertill — — fria.»

7:o.

Kläder.

Beträffande artikeln kläder, ej specificerade, innehåller tulltaxan, bland
annat, följande bestämmelser:

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

»klädespersedlar, åt linne eller bomull, samt delar af sådana, äfvensom
sydda hushållspersedlar, alla slag, såsom duktyg, handdukar,
lakan, örngått, gardiner med flera dylika, äfven då sådana klädesoch
hushållspersedlar eller delar deraf äro med broderier försedda;
förtullas med 50 procents förhöjning i den tull, som är bestämd
för tyget, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln hufvudsakligen
består.

Amu. Utgöres sömnaden endast af fållning och kantning, utgår tullförhöjningen med
blott 10 procent af den för tyget bestämda tull.»

Anförda bestämmelser hafva, enligt hvad utskottet inhemtat, i tilllämpningen
visat sig leda till åtskilliga inkonseqvenser och oegentligheter
i betraktande deraf, att broderade arbeten, ej specificerade, äro belagda med
en tilläggstull af 100 procent till tygets tull. Sålunda har anmärkts, att
en broderad remsa af linne- eller bomullsväfnad, afsedd att sönderklippas
till fruntimmerskragar eller till garnering af fruntimmerspersedlar, drager
100 procents förhöjning, under det att de af sådana remsor förfärdigade
persedlarne äro belagda med endast 50 procents förhöjning af väfnadens
tull; att eu till gardiner afsedd broderad väfnad af hvad ämne som helst
drager en förhöjning af 100 procent, då deremot för helt och hållet färdigsydda
gardiner af samma broderade väfnad tullförhöjningen utgår med
endast 50 procent af väfnadens tull o. s. v.

För åvägabringande af rättelse i anmärkta missförhållande synes det
utskottet nödigt, att de färdiga persedlarne i hvarje fall, då de äro med
broderier försedda, beläggas med en tilläggsafgift af 100 procent af tygets
tull; och hemställer utskottet fördenskull,

att, i stället för hvad gällande tulltaxa stadgar
rörande tullen å klädespersedlar af linne eller bomull
och delar af sådana samt sydda hushållspersedlar, varda
i tulltaxan intagna följande bestämmelser:

»Kläder, ej specificerade:

klädespersedlar af linne eller bomull, samt delar
af sådana, äfvensom sydda hushållspersedlar,
alla slag, såsom duktyg, handdukar, lakan,
örngått, gardiner med flera dylika:

försedda med broderier; förtullas med 100
procents förhöjning i den tull, som är
bestämd för tyget, hvaraf klädes- eller
hushållspersedeln hufvudsakligen består.

Bih. till Rikad. Pro t. 1805. 5 Sand. 1 Afd. 15 Höft. 2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Kreatur.

Oljor.

Kläder, ej specificerade:

klädespersedlar af linne eller bomull samt delar
af sådana, äfvensom sydda hushållspersedlar,
alla slag, såsom duktyg, handdukar, lakan,
örngått, gardiner med flera dylika:

andra slag; förtullas med 50 procents förhöjning
i tullen för tyget, hvaraf persedeln
hufvudsakligen består.

Anm. Utgöres sömnaden endast af fållning och kantning,
utgår tullförhöjningen med blott 10 procent af den för
tyget bestämda tull.»

8:o.

Tullen å lefvande svin utgår ännu med samma belopp, som år 1888
åsattes, eller 15 öre per kg., oaktadt den samtidigt åsätta tullen å fläsk,
andra slag, sedermera blifvit nedsatt till 10 öre per kg. Då det emellertid
måste anses oegentligt, att tullen för sjelf va kreaturet, per vigtenhet räknadt,
är högre än för fläsket, anser sig utskottet böra hemställa,

att tullen för svinkreatur måtte nedsättas till 10
öre per kg.

9:o.

I afseende å flygtiga, vegetabiliska oljor stadgar tulltaxan, att »flaskornas»
vigt vid förtullningen skall i varans inbegripas. Utskottet har uppmärksamgjorts
derpå, att de till form och storlek mycket vexlande kärl,
på hvilka denna vara inkommer, icke alltid äro hänförliga till hvad som i
allmänhet förstås med flaskor; och då med afseende å detta förhållande en
förändrad redaktion af stadgandet lärer inom tullverket anses önskvärd,
hemställer utskottet,

att rubriken n:o 474 i gällande tulltaxa måtte
erhålla följande förändrade lydelse:

» Oljor:

flygtiga, vegetabiliska, ej specificerade, kärlens
vigt inbegripen, 1 kilogram 2 kronor.»

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

10:o.

Sammansatta ställningar till paraplyer och parasoller äfvensom käppar,
synbarligen afsedda till paraplyer eller parasoller, draga, enligt rubriken
n:o 492, i gällande tulltaxa en tull af 50 öre per kg.

På grund af de upplysningar, utskottet inhemtat angående förhållandet
mellan tullen å färdiga paraplyer och parasoller samt tullen å
delarne till dessa artiklar, har det synts utskottet, att nu ifrågavarande
tullsats borde, i den mån sådant lämpligen kan ske, sänkas. Med afseende
derå, att de särskilda delarne till ställningen, då de inkomma lösa, tullbehandlas
såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå, torde tullsatsen för
sammansatta ställningar icke kunna sättas lägre än för lackerade jernvaror,
det vill säga 50 öre per kg.; men deremot torde det icke böra möta någon
betänklighet att sänka tullen för lösa käppar till hälften af detta belopp.
Utskottet anser sig förty böra hemställa,

att, i stället för den nuvarande tulltaxerubriken
492, följande bestämmelser måtte i taxan införas:

»Paraplyer och Parasoller:
delar deraf:

ställningar, sammansatta 1 kilogram 50 öre
käppar, synbarligen afsedda
till paraplyer

eller parasoller............ I kilogram 25 öre.»

1 l:o.

Tullen å pomeranser — nu utgående med 20 öre per kilogram —
eger visserligen föga betydelse, enär införseln är högst obetydlig; men då
apelsiner och citroner äro belagda med eu tull af endast 10 öre per kg.,
synes konseqvensen fordra, att äfven pomeranstullen sättes till sistnämnda
belopp. Med afseende härå hemställer utskottet,

att tullen å pomerans^ nedsättes till 10 öre per kg.

Paraplyer

och

Parasoller.

Pome ranser.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Silke.

Stärkelse.

12:o.

Under senaste tiden har konstgjordt silke, framstäldt af cellulosa
och mycket likt vanligt silke, förts i marknaden, och antagligt är, att
dylik vara kommer att vinna allt större användning. Vid sådant förhållande
torde ock uttrycklig bestämmelse böra meddelas om tullbehandlingen
af såväl konstgjordt silke som deraf helt eller delvis framstälda artiklar.
Hittills har denna artikel vid tullbehandlingen hänförts till »varor, i taxan
ej specificerade»; men då densamma är ett surrogat för silke, torde den
ock böra såsom silke tullbehandlas. Utskottet hemställer i sådant syfte,

att i tulltaxan måtte under rubrikerna för artikeln
silke införas följande:

a Anm. Vid tullbehandla^ af konstgjordt silke och deraf helt
eller delvis framstälda artiklar skall nämnda vara anses såsom silke.»

13:o.

Då tillverkning af risstärkelse eger rum inom landet, lärer billigheten
fordra, att den förhöjda tullen å risgryn äfven föranleder höjning i
tullen å stärkelse. Enligt utskottet meddelade upplysningar åtgå för framställning
af 100 kg. risstärkelse 143 kg. risgryn, för hvilken råämnesqvantitet
tullen numera utgår med 9 kr. 30 öre. Då nu gällande tullsats
för stärkelse, 17 öre per kg., år 1888 bestämdes, utgjorde tullen för nyssnämnda
qvantitet risgryn 6 kr. 15 öre. Med bibehållande af det nuvarande
skyddet för stärkelsefabrikationen — hvilket, enligt hvad nyss
anförts, uppgår till 10 kr. 85 öre för 100 kg’, och hvilket i det allra
närmaste öfverensstämmer med det skydd, denna industri åtnjöt, medan
ännu risgryn voro tullfria — bör alltså tullen å risstärkelse höjas till
20 öre per kg. För potatesstärkelse kunde visserligen någon tullförhöjning
icke erfordras; men då det ur tullteknisk synpunkt möter svårighet att
tillämpa olika tullsatser för olika slag af stärkelse, och då en förhöjd tull
för potatesmjöl näppeligen lärer inverka på priset å detta fabrikat, för
hvilket råämnet finnes inom landet, torde, fortfarande såsom hittills, samma
tull, som finnes nödig för risstärkelse, böra gälla äfven för öfriga slag af
stärkelse. Utskottet hemställer fördenskull,

Bevillningsutskottets Betänkande jV:o 16. 13

att tullsatsen för stärkelse af hvete, potates eller
andra vegetabiliska ämnen måtte höjas till 20 öre per
kg., vigten af askar och pappersomslag inberäknad,

-fn .i,;-,:i (h) tmm -A-däUu. 0V ,.hi ^.ikmbi.v

■ 1)9;, 14:0.

ij i . i . .

Ämnen af trä till infattning af borstar, s. k. borstträn, förtullas för Trävaror.
närvarande såsom snickarearbeten och draga alltså, enligt rubriken n:o 631
i gällande tulltaxa, en tull af 30 öre per kg. Denna tullsats står onekligen
i ett mindre väl afpassadt förhållande till varans värde, ity att densamma,
enligt de pris- och vigtuppgifter, som meddelats utskottet beträffande
ifrågavarande artikel, i vissa fall kan uppgå till mera än 175
procent af varuvärdet. Märkas bör tillika, att ifrågavarande artikel utgör
ett halffabrikat äfven till sådana simplare borstar, som enligt tulltaxerubriken
n:o 60 draga en tull af endast 15 öre per kg., och då tullen å
halffabrikatet bör vara lägre än tullen å den färdiga varan, lärer tullsatsen
för ifrågakomna varuslag äfven af detta skäl böra väsentligt nedsättas.

Den nedsatta tullsatsen kan, enligt utskottets åsigt, lämpligen bestämmas
till samma belopp, som är åsatt de med borstträn likartade tillverkningarne
block, läster och träskor; och får utskottet alltså hemställa,

att rubriken n:o 625 i gällande tulltaxa måtte erhålla
följande förändrade lydelse:

» Trävaror:

block och läster till skoarbeten, äfvensom träskor
och ämnen till infattning af* borstar, s. k.
borstträn .......................... 1 kilogram 10 öre.»

15:o.

Enligt § 9 mom. 1 i tulltaxeunderrättelserna beviljas vid utförsel J^derrättd
från stapelstad af helsidenväfnad under vissa vilkor restitution af tullen serna.
för silket med 2 kr. per kg. Bland dessa vilkor förekommer, att minst
50 kg. skola på eu gång utföras Denna minimiqvantitet, som motsvarar
ett värde af omkring 4,000 kr., kan naturligtvis endast undantagsvis förekomma
till utförsel från vårt land och synes, på sätt äfven kommerskollegium
och generaltullstyrelsen vid den ifrågavarande bestämmelsens tillkomst
anmärkt i sitt den 25 oktober 1893 afgifna underdåniga utlåtande
öfver Riksdagens beslut, skäligen böra nedsättas till 10 kg. Utskottet

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

anser äfven fog förefinnas för embetsverkens vid samma tillfälle uttalade
åsigt, att, enär de svenska sidenfabrikernas export till andra länder än Norge
hufvudsakligen omfattar med påknutna fransar försedda dukar, hvilka äro
hänförliga icke till »väfnader» utan till »kläder», restitutionsrätten bör utsträckas
äfven till dylika dukar; och hemställer utskottet, med afseende å
hvad sålunda anförts,

att § 9 mom. 1 i tulltaxeunderrättelserna måtte
i här nedan intagna delar erhålla följande förändrade
lydelse:

»Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf
utländskt råämne inrikes tillverkade varor beviljas
restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 kg. helsidenväfnad eller dukar,
uteslutande af silke, med eller utan
fransar..............,.................................. 2 kronor.

hvarvid för öfrigt iakttages:

a) att af sidenväfnad och dukar af silke minst
10 kg. och af öfriga här upptagna varor minst
50 kg. af hvardera skola till export angifvas
och på en gång afsändas; kommande dock

Stockholm den 22 april 1895.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

: i • : ; i-iiii .‘"ivc.Vo i!->. ■ ■ ■ . ■ ■ . V\ \

Reservationer:

vid punkten l:o): af herrar J. Johansson i Noraskog, friherre von
Schwerin, Collander, Fred ko bo, G. Jansson, S. M. Olsson, Bokström och
Brornée, som yttrat:

»Med åberopande af de skäl, som återfinnas i herr Fredholms reservation
mot utskottets beslut att föreslå tullförhöjning för artikeln »Stärkelse»,
få vi hemställa,

att tullsatsen för dextrin eller dextr in gummi måtte
bibehållas vid sitt nuvarande belopp 17 öre per kg.»

vid punkten 3:o): af herrar J. Johansson i Noraskog, friherre von
Schwerin, Collander, Fredholm, G. Jansson, S. Af. Olsson, Bokström och
Brornée, hvilka anfört:

»Då bevillningsutskottet såsom skäl för den af utskottet föreslagna
tullen å gryn från 17 till 20 öre per kg. anfört, »att gryn andra slag i
allmänhet tillverkas af stärkelse», så bör detta rätteligen så förstås, att de
gryn, hvarom här är fråga, nästan uteslutande utgöras af sagogryn, hvilka
tillverkas af potatisstärkelse. Men då utskottet i fråga om tullen å stärkelse
(sid. 13 i betänkandet) säger, att för potatisstärkelsen någon tullförhöjning
visserligen icke är erforderlig, så borde också enligt utskottets
mening deraf följa, att någon höjd tull å »gryn andra slag» icke är erforderlig.

En sådan uppfattning bör man så mycket hellre kunna omfatta, som
nu gällande tullsats, 17 öre per kg., vid ett pris af 40 öre per kg. sagogryn
utgör ett tullskydd, uppgående ända till 42 % af varans värde.

På grund häraf få vi hemställa,

att Riksdagen behagade, med afslag å hvad utskottet
i punkt 3:o) af betänkandet föreslagit, bibehålla
tullen å »gryn andra slag» vid sitt nuvarande belopp
eller 17 öre per kilogram.»

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

vid punkten 5:o)\ af herr Fredholm, i hvars yrkande herrar J.
Johansson i Noraskog, friherre von Schwerin, Collander, G. Jansson, S. M.
Olsson, Bokström och Bromée instämt:

»Antalet pressjästfabriker, som i början på 1860-talet var fem, nedgick
under åren 1869—78 till en, för att i slutet på 1880-talet åter uppgå
till förstnämnda antal. För närvarande finnas 10 fabriker i gång, af
hvilka, 8 äro förenade med bränvinsbränneri. Af dessa senare tillverka
fem uteslutande bränneri- eller skumjäst, under det de återstående äfven
tillverka luftjäst, hvilken tillverkningsmetod hit infördes från Danmark i
början på 1880-talet.

Den totala tillverkningsqvantiteten, som under åren 1866—70 i årligt
medeltal utgjorde omkring 400,000 kg., nedgick åren 1871—75 till
ungefär 25,000 kg., antagligen på grund af den förhöjda beskattningen
af det, bränvin, som i förening med jästfabrikationen blef tillverkadt. Den
26 juni 1871 blef nemligen medgifvet att undertiden 1 maj—1 oktober få
bränna bränvin i förening med jästfabrikation mot vilkor, att för det sålunda
tillverkade bränvinet erlades en förhöjd skatt af 25 öre per kanna
utöfver tillverkningsskatten, som annars var 80 öre. Då importen af jäst
i jembredd med den minskade tillverkningen under perioden 1871 — 75
ökades till ett årligt medeltal af omkring 155,000 kg., från att under
åren 1866—70 hafva utgjort endast omkring 50,500 kg., föranledde detta
framläggandet vid 1873 års riksdag af en motion om åsättandet af tull å
pressjäst, motsvarande 14 öre pr kg. Denna framställning blef dock ej
af Riksdagen bifallen, hvaremot den förhöjda bränvinsskatten afskaffades
den 1 maj 1874.

Oaktadt den tullfrihet för pressjäst, som nu egde rum, utvecklade
sig den inhemska tillverkningen mycket kraftigt, så att, under de fem
åren 1879—83 det, årliga tillverkningsvärdet, uppgick till omkring 560,000
kr., motsvarande en tillverkningsqvantitet, af mer än 700,000 kg. Samtidigt
dermed steg utförseln till 162,700 kg. i årligt medeltal, under det,
att införseln ej uppgick till mer än 90,600 kg. På grund af dessa förhållanden
fäste Riksdagen icke heller afseende på de framställningar om
tullskydd, som gjordes vid 1878, 1880 och 1881 års riksdagar. Af samma
anledning blef likaledes ej någon tull å pressjäst föreslagen af 1882 års
tullko mité.

Från och med 1884 började dock utförseln att högst betydligt nedgå,
och oaktadt tillverkningen åren 1886—90 ökades till i medeltal

1,156,000 kg. om året,, för att år 1892 uppgå till mer än 2 millioner kg.,
har utförseln icke vunnit någon stegring. Enligt, berättelsen öfver utrikes

Bevillningsutsko/tets Betänkande N:o JO.

handel utgjorde den år 1890 2,251 kg., 1891 4,343, 1892 1,908 och år
1893 allenast 1,305 kg. Man kan dock anse sig befogad att påstå, det
dessa uppgifter äro väsentligen origtiga, då enligt norska statistiken ensamt
till detta land infördes från Sverige 35,420 kg. år 1890, 32,090 år
1891, 30,350 år 1892 samt- 21,510 år 1893. Införseln till Sverige deremot,
som 1876—80 ej uppgick till mer än 62,750 kg. om året, ökades
1881—85 till 100,300 kg., nedgick åren 1886-—88 till 50,500 kg. för att
nästföljande fem år 1889—93 åter stiga till ett årligt medeltal af 111,000
kg., och detta oaktadt pressjäst sedan 1888 varit i åtnjutande af tullskydd.
Sistnämnda år väcktes nemligen i riksdagen fyra motioner om tull å
pressjäst med en föreslagen tullsats, gående från 14 till 25 öre pr kg.
Bevillningsutskottet föreslog med anledning deraf en tull af 20 öre pr kg.,
men utan angifvande af något skäl, hvarför tullsatsen bestämdes just till
denna siffra. Riksdagen godkände utan diskussion i någondera kammaren
hvad utskottet föreslagit. Den sålunda faststälda tullsatsen ansåg 1891
års tullkoinité böra höjas till 25 öre, men 1892 års Riksdag bibehöll den
oförändrad vid sitt nuvarande belopp.

Då den förhöjning i tullen å spanmål, som detta år egt rum, kan
synas motivera en höjning i tullen äfven å pressjäst, vill det vara angeläget
att tillse, huru stort tullskvdd den nu befintliga tullen å pressjäst
bereder tillverkningen af denna vara. 1 pressjäst ingår ren jäst med 75 %
och potatismjöl med 25 %. Vid pressjästtillverkningen lemnar 100 kg.
spanmål 12 kg. ren jäst och 42 liter bränvin, om jästen utgöres af skumjäst,
men 24 å 30 kg. och mer ren jäst samt 18 a. 15 liter bränvin, om
jästen utgöres af luftjäst. Då 100 kg. spanmål lemnar 60 liter bränvin,
skulle sålunda i förra fallet till 12 kg. jäst åtgå 30 kg. spanmål och i
senare fallet till 27 kg. jäst 72 kg. spanmål. I medeltal skulle alltså till
1 kg. ren jäst åtgå 2,6 kg. spanmål. Efter en tull af 3,7 öre pr kg. medför
spanmålstullen en tullutgift vid pressjästberedningen af 9,6 öre pr 1
kg. jäst eller 7,2 öre för 3U kg., som är den qvantitet ren jäst, hvilken
ingår i ett kg. pressjäst. Då priset å potatismjöl knappast torde röna
någon inverkan af den detta mjöl åsätta tull, torde man icke räkna för
knappt, om man antager, att tullomkostnaderna för tillverkning af 1 kg.
pressjäst uppgå till 8 öre. Med den pressjäst nu åsätta tullen af 20 öre
pr kg. skulle alltså industriskyddet ensamt uppgå till 12 öre pr kg., som
vid ett pris af 60 öre pr kg. pressjäst utgör 20 % af varans värde — ett
industriskydd, hvilket, i betraktande af det, som kommer andra mera vigtiga
näringar till del, bör kunna, anses vara fullt tillräckligt.

Om man med en tullförhöjning afser att stegra priset på den inhemska
marknaden och man skulle lyckas i denna sin afsigt, så kommer

Bill. till Riked. Prof. 1890. 0 Sami. / Afd. 15 Raft. 3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

en tullförhöjning å pressjäst så länge mellanrikslagen består att bereda
norrmännen ett ökadt premium för export af deras tillverkning deraf hit
till landet, och i betraktande af huru handeln med denna vara utvecklat
sig mellan Sverige och Norge under senare åren är faran för den svenska
tillverkningen af ett sådant ökadt premium icke ringa. Enligt den svenska
statistiken utfördes nemligen från Norge till Sverige af pressjäst år 1890

l, 522 kg., år 1891 18,373 kg., år 1892 29,557 kg. och år 1893 49,513 kg.

Tullen å pressjäst är i Finland 9 öre, i Norge 10 öre, i Danmark
17 öre pr kg. I England, Belgien, Nederländerna och Italien är pressjäst
vid införsel tullfri.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställes,

att Riksdagen behagade, med afslag å hvad bevillningsutskottet
i punkt 5 af betänkandet föreslagit, bibehålla
tullsatsen å pressjäst vid sitt nuvarande belopp, eller 20
öre pr kilogram.»

vid punkten 7:o): af herrar Collander och friherre von Schwerin,
hvilka yttrat:

»Då vi ej kunnat biträda hvad utskottet föreslagit beträffande artikeln
»Kläder, ej specificerade», enär genom detta förslag den nuvarande,
ej längesedan åsätta tullen å de af linne och bomull tillverkade klädespersedlarne
samt hushållspersedlar alla slag, såsom duktyg, lakan, örngått

m. fl., skulle fördubblas, om de äro försedda med broderier, af än så enkel
beskaffenhet, samt då dessa importerade varor till större delen ej äro hänförliga
till lyxartiklar, utan utgöras af förnöden hetsvaror för den stora, allmänheten,
få vi hemställa,

att hvad utskottet i denna punkt föreslagit ej måtte
af Riksdagen bifallas.»

vid punkten 13:o): af herr Fredholrn, i hvars yrkande herrar J.
Johansson i Noraskog, friherre von Schwerin, Collander, G. Jansson, S. M.
Olsson, Bokström och Bromée instämt:

»Stärkelse tillverkades 1892 vid 40 fabriker, som tillsammans sysselsatte
183 arbetare. Tillverkningsqvantiteten finnes ej angifven, men värdet
af tillverkningen uppskattades till 463,478 kr. Införseln af stärkelse uppgick
samma år till 129,720 kg., i värde uppskattade till 59,671 kr. (eller

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

46 öre pr kg.), för hvilken införsel vantitet betalades 20,862 kr. i tull,
eller 35 % af värdet. Största importen egde rum från England med

64,000 kg., dernäst från Tyskland med 43,300 och vidare från Danmark
med 13,200, samt från Norge med 7,100 kg. Export egde ej rum till
större myckenhet än 1,683 kg., hvaraf större delen gick till Norge.

Af stärkelsesocker och dextrin, hvilka i den officiella statistiken öfver
utrikeshandeln först blifvit redovisade efter den 1 juli 1892, infördes 1893
af förstnämnda vara 76,421 kg., värda 19,105 kr. (eller 25 öre pr kg.)
och af dextrin 14,546 kg., värda 8,728 kr. (eller 60 öre pr kg.). Någon
utförsel af dessa varor egde ej rum.

I hvilken grad den inhemska stärkelsefabrikationen utvecklats kan
inhemtas af följande jemförelse mellan de årliga medeltalen för femårsperioderna
från 1861 till 1890.

	Värdet af	Ant	a 1
	Tillverkningen.	Fabriker.	Arbetare.
1861—65............	103,800 kr.	6	29
1866—70............	87,500 »	6	21
1871—75............	130,400 »	9	52
1876—80............	251,000 »	7	72
1881—85____________	259,100 »	15	100
1886—90...........	421,200 »	18	125
In- och utförseln hafva i	årligt medeltal	uppgått	till:
Införsel:		Utförsel:
(Qvantitet.	Värde.	Qvantitet.	Värde.
1861—65........ 52,170 kg.	27,000 kr.	3,540 kg.	1,925	kr.
1866—70........ 169,900 »	87,930 »	1,780	»	920	»
1871—75........ 516,000 >	297,190 »	4,940		2,560	»
1876—80........ 628,100 »	371,740 »	1,700	»	985
1881—85........ 665,700 »	328,000 »	4,290	»	2,480	»
1886—90........ 459,500 »	180,570 »	56,890	» 28,450	»

Stärkelse var åren 1826—57 åsatt en tull af 17,5 öre per kg. År
1878 nedsattes tullen till 14 öre, vid hvilket belopp den bibehöll sig till
1882. Under tiden gjordes flera försök till nedsättning. 1865 års tullkornité,
som angaf priset, på stärkelse till 47 öre per kg., föreslog en tullsats
af 4,7 öre per kg. 1877 gjordes ett nytt försök att nedsätta tullen å
stärkelse i samband med nya tullsatser å papper och papperstillverkningar.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Sistnämnda år föreslog Kongl. Maj:t eu tull af 7 öre pr kg., och
bevillningsutskottet tullfrihet, men Riksdagen beslöt att bibehålla tullsatsen
vid dess förutvarande belopp. Till fromma för pressjästberedningen föreslog
1882 års tullkomité stärkelsetullens nedsättning till 10 öre pr kg.,
hvilken tullsats äfven blef af Riksdagen antagen samma år. Ett försök
att höja tullen till 12 öre pr kg. gjordes vid 1885 års riksdag, men ledde
ej till något resultat. Vid 1888 års riksdag väcktes flera motioner om
höjning i tullen å stärkelse till 14, 20 och ända till 25 öre pr kg. Bevillningsutskottet,
som fann det betänkligt att höja tullen till 20 öre, föreslog
17 öre pr kg., och blef denna tullsats af Riksdagen antagen.

Beträffande det inflytande dessa olika tullsatser utöfvat på införselns
storlek, finner man, att öfverskottet af införseln utöfver utförseln i årligt
medeltal utgjort

1877—81............. 579,700 kg., tullsats 14 öre.

1883—87............. 680,000 » » 10 >

1889—93............. 261,600 » » 17 >

Härvid är dock att märka, att införseln 1885 var utomordentligt
hög, 1,118,300 kg., eller dubbelt mer än vanligt. Utesluter man derför
ur perioden 1883—87 nämnda år, så får man medeltalet af införselöfverskottet
för periodens återstående 4 år till 571,600 kg., eller mindre än
hvad det var åren 1877—81. Jemför man de tvenne åren före och efter
tullnedsättningen 1882 med hvarandra, befinnes det årliga införselöfverskottet
i medeltal vara för 1880, 1881 584,000 och för åren 1883, 1884

607,000 kg. Gör man samma jemförelse beträffande tullförhöjningen år
1888, så visar sig att införselöfverskottet, som i medeltal för de tvenne
åren 1886, 1887 utgjorde 536,250 kg., nedgått till 364,900 åren 1889, 1890.

Tullen å stärkelse utgör pr kg. 8 öre i Danmark, 4 öre i Finland,
3 öre i Norge, 4 öre i Frankrike, 7 öre i Spanien, 11 öre i Tyskland och
Österrike. I Belgien, England och Nederländerna är stärkelse tullfri, och
likartad! är förhållandet med potatismjöl i Danmark.

Prisen å stärkelse äro för potatismjöl 30 öre pr kg., för risstärkelse
54 öre och för hvetestärkelse 80 öre. Den nuvarande tullsatsen 17 öre
utgör sålunda respektive 57, 31 och 21 procent af varans värde. Utbytet
af stärkelse på 100 kg. är af potatis 14—18 kg., af hvete 50—60 kg. och
af ris 65—70 kg. Då potatis är tullfri, kan ej vid beredning af potatisstärkelse
någon råämnestull komma i betraktande. Detta är fallet endast
med afseende å stärkelse af ris och hvete, hvarå tullen är 3,70. Antager
man vid tillverkning af dessa stärkelsesorter ett utbyte endast af ett par

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

och 50 %, så blir råämnestullen på denna grund 7 öre, och med nuvarande
tullsats är stärkelsetillverkningen sålunda beredd ett industriskydd af 10
öre, som utgör mellan 15 och 23 % af hvete- och risstärkelsens värde här
på platsen med tullskyddet fråndraget.

I betraktande af den stora användning, förutom som födoämne,
stärkelse har inom flera näringsgrenar: såsom vid appretering af linneoch
bomullsväfnader, vid papperstillverkning, i konditorier och bokbinderier
m. fl. handtverk, inom medicinen och i hushållen vid tvätt m. m., och
då, på sätt visadt blifvit, det industriskydd, som genom nu gällande tullsats
redan blifvit denna tillverkning beredd, torde få anses fullt tillräcklig,
äfven om afseende göres på nu senast höjda tullar å spanmål och ris, så
få reservanterna hemställa,

att Riksdagen behagade, med afslag å hvad bevilningsutskottet
i punkt 14 af betänkandet föreslagit,
bibehålla tullsatsen å stärkelse vid sitt nuvarande belopp,
eller 17 öre pr kg.

Herr Swartling har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i den
slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Bill. till Riksd. Prat. ISOS. 5 Sami. 1 Afd. 15 Håft.