Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10 (Betänkande 1908:Bevu10 bevu)

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

Nso 10.

Ank. till Eiksd. kansli den 13 febr. 1908, kl. 7 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om nedsättning af tullen
å »chopped äpples».

(1:a A.)

Till bevillningsutskottet bar hänvisats en inom Andra Kammaren af
herr P. Hörnsten med instämmande af tolf andra af kammarens ledamöter
— väckt motion n:o 104.

I berörda motion hemställes, »att tullen å s. k. chopped äpples, importerade
från Nordamerika, må sättas till 4 öre per kilo.»

Till stöd för denna hemställan anföres följande:

»Alkoholen är ett gift, som, tillfördt organismen i de akut eller kronisk
förgiftning åstadkommande mängderna, erhållit en oerhördt stor utbredning
bland nutidens folk och därigenom åstadkommit ett stort samhällsondt,
alkoholismen; detta har i synnerhet möjliggjorts under det senaste
halfva århundradet därigenom, att de alkoholhaltiga läskedryckernas konsumtion
visat en oerhörd stegring. I södra Europa utgöras dessa läskedrycker
hufvudsakligen af vinerna, bland de germanska folken däremot
hufvudsakligen af de olika ölsorterna. Alkoholhalten, 5 volymprocent i
medeltal för ölsorterna och 10 volymprocent för vinerna, är fullt tillräcklig
Bih. till Biksd. Prot. 1908. 5 Sami. 1 Afcl. 9 Höft. (N:o 10). 1

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

att i hög grad förmedla alkoholens giftverkningar på organismen och att
sålunda bidraga att åstadkomma alkoholismen.

Som läskedryckerna utgöra ett fysiologiskt motiveradt behof för kulturfolken,
har det visat sig vara ett nödvändigt led i striden mot alkoholismen
att framställa läskedrycker, som saknade de alkoholhaltiga läskedryckernas
giftegenskaper och som genom sina smakegenskaper kunde
ersätta dessa drycker. Inom industrien har också redan ett flertal försök
gjorts till framställande af smakliga alkoholfria drycker, försök, som visserligen
i princip lyckats, men som dock knappast kunna sägas hafva
medfört det praktiska utbyte, som därmed afsetts, ty antingen hafva de
framställda dryckerna icke motsvarat allmänhetens smakriktning, eller ock
hafva de ställt sig för dyra för att kunna begagnas i dagligt bruk, hvarförutom
en del fel för öfrigt vidlåda desamma, såsom exempelvis saknad
af hälsosamma eller närande egenskaper eller brist på hållbarhet. Det
har alltså varit teknikens sak att söka framställa en alkoholfri dryck,
som i sig förenade de egenskaper allmänheten äger rätt att fordra, det
vill säga en dryck, som är hälsosam, hållbar, välsmakande och billig, och
detta synes sent omsider hafva fullständigt lyckats genom uppfinningen
af en dryck, som fått namnet »pornril», och som ej blott i sitt hemland,
Schweiz, utan äfven i Tyskland och England fått stor utbredning och som
i vårt land fabricerats sedan midten af år 1906 och under de senaste l1/2
åren redan fått nämnvärd användning.

Nämnda dryck är en fullständigt ren äpplesaft, framställd af torkade
amerikanska äpplen; den är ojäst och fullkomligt fri från alkohol. Fabrikationen
tillgår så, att bearbetningen af såväl råmaterialet, de torkade
äpplena, som produkten sker uteslutande i glasemaljerade apparater, hvarigenom
hvarje tillkomst af metaller fullständigt förebygges, och drycken
är gjord hållbar på fysiologisk väg genom sterilisering, så att kemiska
preserveringsmedel ej komma till användning. Den är hållbar under alla
temperaturförhållanden och under obegränsad tid.

Den kemiska sammansättningen af pomril framgår af följande af
professor C. Th. Mörner utförda analys:

»Den klara (jästfria) lätt kolsyrade drycken har aptitligt utseende
(pilsnerliknande färg) och angenäm, frisk smak.

Spec. vikt: 1,034.

Extrakthalten utgör 8,02 %> hufvudsakligen frukt- och drufsocker.

Fri syra (äpplesyra): 0,48 °/°.

Mineralämnen: 0,22 °/°, öfvervägande kaliumsalt, äfven något järn däri.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o lo.

Alkohol saknas.

Sackarin saknas.

Giftiga metaller (koppar, bly etc.) saknas.

Likaledes har den med negativt resultat pröfvats på borsyra, svafvelsyrlighet,
salicylsyra och benzoesyra.

Den minutiöst utarbetade steriliseringsmetoden, liksom det tillämpade
förfarandet vid flaskornas tillslutning, borga för, att fabrikatet, praktiskt
sedt, kommer att besitta obegränsad hållbarhet.»

Drycken har, i synnerhet i Schweiz och Tyskland, vunnit en mycket
stor utbredning, så att i Tyskland ensamt förefinnas 8 fabriker, hvaraf en
i Berlin ensam fabricerade redan år 1905 6 miljoner halfbuteljer, men
har tydligen äfven här i Sverige betingelserna för en betydande konsumtion, i
det att år 1907 försåldes 2,313,000 halfbuteljer ä V3 liter mot 908,000
halfbuteljer år 1906.

I Sverige är tullen på 100 kilo torkade äpplen 25 kronor, i Frankrike
på samma råvara (pommes ä cidre) 4 francs, i Tyskland 4 riksmark,
och i Danmark 3J/3 kronor. Ett kilo torkade äpplen drager alltså en
tull af

i Frankrike ........................... 2,9 öre,

i Tyskland.............................. 3,5 öre,

i Danmark.............................. 3,3 öre,

i Sverige................................. 25 öre.

Tullen är i Sverige alltså omkring 8 gånger så hög som i de angifna
länderna, och detta fastän både Tyskland och Frankrike äro starkt
tullskyddade länder. Anledningen till den låga tullen i dessa länder
måste sökas, utom i de gängse åsikterna om fruktens höga värde för folkets
diet, hvilket talar för låga tullsatser, äfven i det förhållandet, att de
importerade äpplena, hvilka komma från Norra Amerika, ej kunna göra
någon konkurrens med den inhemska varan, hvilket beror dels därpå att de
nordamerikanska äpplena, fastän af fullt tillräcklig kvalitet för att möjliggöra
framställning af en fullgod äppledryck, då den riktiga framställningsmetoden
användes, dock i kvaliteten äro underlägsna den inhemska
varan, dels också därpå att i Nordamerika äger rum en massproduktion
af varan, som betingar det låga priset. Dessa från Nordamerika importerade
torkade äpplen utgöra i själfva verket en lägre kvalitet, som torkas
med skal och kärnhus och som gå under benämning »chopped äpples»
och som icke kunna användas till matlagning i olikhet med så kallade

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

ringäpplen, hvilka också, t. ex. i Frankrike, draga en betydligt högre tull,
10 francs per 100 kilo.

Det är otvifvelaktigt af stor betydelse för en befolkning att äga tillgång
till hälsosamma, smakliga, närande och hållbara alkoholfria drycker,
som genom sin prisbillighet kunna täfla med de alkoholhaltiga. Härtill
kommer, att vetenskapen alltmera förordar en folkdiet, som mer än hittills
tillgodoser de vegetabiliska födoämnena, och att den särskildt alltmer förordar
frukterna. Detta ej blott för dessas halt af närande och lättsmälta
beståndsdelar, (i 3 halfbuteljer (1 liter) pomril finnes 80 gram frukt- och
drufsocker, alltså omkring V6 a V5 en fullvuxen mans behof af kolhydrater,
och dessa kolhydrater i en synnerligen lättsmält form), utan
framför allt för fruktdietens hälsosamma verkningar på hela ämnesomsättningen.

Af nu anförda skäl synes mig eu nedsättning af tullen på torkade
äpplen från Nordamerika, afsedda för beredning af äppledrycker, vara i
hög grad motiverad.»

Rörande artiklarna frukter, bär och grönsaker innehåller gällande
Utskottet, tulltaxa följande:

Frukter, Bär och Grönsaker, ej specificerade:

friska ..............................................•••••■.....

inlagda i brännvin eller ättika, kärlens vikt inberäknad
..........''............................................

torkade eller saltade ................................ ......

syltade; hänföras under Konfityrer.

Införseln till riket af frukter, bär och grönsaker, ej specificerade,
torkade eller saltade, har enligt den officiella handelsstatistiken under
nedannämnda år utgjort följande kvantiteter:

år 1897 .............................. kilogram 147,849

» 1898 .............................. » 211,265

» 1899 .............................. » 346,588

» 1900 .............................. » 473,366

» 1901 .............................. * 343,550

öre.

1 kg. 10

1 kg. 50
1 kg. 25

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

År 1902 .............................. kilogram 565,129

» 1003 .............................. » 658,801

» 1904 .............................. » 821,669

» 1905 .............................. » 770,249

2 1906 » 1,033,811

Enligt upplysningar, meddelade af en härvarande importör, aktiebolaget
Pomril, utgör »cliopped äpples» tredje produkten af Baldwinsäpplen.
Första produkten utgöres af äpplen, plockade från träden, och
Indika säljas friska. Andra produkten är nedfallna äpplen, något stötta,
hvilka användas till s. k. ringäpplen, och tredje produkten äpplen, som
äro sämre än de föregående. Dessa skäras i bitar med skal, kärnhus och
stjälk, hvarefter de torkas och säljas under namn af »chopped äpples».

Bevillningsutskottet finner visserligen ifrågavarande framställning vara
värd beaktande, men anser likväl i sakens nuvarande outredda skick
frågan om en tullnedsättning, på sätt af motionären blifvit ifrågasatt, icke
mogen till afgörande.

Den svenska trädgårdsodlingen befinner sig i ständigt framåtgående
och vid sådant förhållande synas åtgärder böra undvikas, hvilka kunde
komma att inverka menligt på denna näring. Den möjligheten är nämligen
icke utesluten, att äfven inhemsk frukt skulle kunna komma till användning
vid tillverkning af vare sig pomril eller andra af samma råämne framställda,
likartade drycker. Enligt hvad utskottet inhämtat under hand från landtbruksakademi,
lär afsikten vara att inom den närmaste framtiden anskaffa
och vid akademiens experimentalfält invid hufvudstaden uppsätta en maskin
för torkning af äpplen, afsedda att användas vid här ifrågavarande tillverkning.
Med afseende härå tillåter sig utskottet att åberopa innehållet i en till
utskottet öfverlämnad, af föreståndaren för akademiens trädgårdsafdelning
och trädgårdsskola vid experimentalfältet upprättad promemoria, hvilken
såsom bilaga finnes fogad vid detta betänkande.

Vidare synes det med hänsyn till den betydande införseln af torkad
frukt från utlandet (företrädesvis Nordamerika och Tyskland) vara nödigt
att, innan tullnedsättning vidtages, förvissa sig om att den särskilda vara,
om hvilken här är fråga, kan bestämdt särskiljas från annan frukt, särskilt
sådan, som är afsedd för matlagning. Och utredning i detta hän -

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

seende torde lämpligen kunna anförtros åt den nu arbetande kommittén
för revision af gällande tulltaxa. Under tiden lärer man ock hafva vunnit
erfarenhet, huru här ofvan omförmälda försök med torkning af frukt
utfallit.

På grund af hvad sålunda anförts, har bevillningsutskottet, utan att
kunna direkt förorda motionen, funnit sig böra tillstyrka en skrifvelse
till Kungl. Maj:t med begäran om utredning i ämnet; och hemställer utskottet
förty,

att Riksdagen, i anledning af förevarande motion
om nedsättning af tullen å »chopped äpples», ville i
skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
täcktes låta verkställa utredning angående tullsatsen
för här ifrågavarande artikel samt därefter till Riksdagen
göra den framställning i ämnet, hvartill utredningen
må föranleda.

Stockholm den 13 februari 1908.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

BevillningsutsJcoitets Betänkande N:o 10.

Bilaga.

F\ M.

rörande frukttorkning särskilt af s. k. ehopped äpples.

1) S. k. ehopped applcs eller »chops», som är den vanliga benämningen
i Amerika, är den sämsta kvalitén af amerikansk torkfrukt och
sa godt som en ren affallsprodukt. Den tillverkas af allahanda maskstungen
och sämre utvecklad frukt, som ej är användbar till frambringande
af bästa sortens torkfrukt, det vill säga de allbekanta amerikanska »ringäpplena»,
hvilka senare företrädesvis tillverkas af prima, mera hårdköttiga
äpplesorter.

Affallet från den bästa torkfrukten användes naturligtvis också vid
tillverkningen af s. k. ehopped äpples, i hvilken sistnämnda torkfrukt
man äfven påträffar pinnar, grässtrån och andra om bristande renlighet
vid tillverkningen vittnande föremål.

2) De försök, som hittills i vårt land gjorts med frukttorkning i
större skala, ha utförts med olämpliga torkningsapparater, hvilka visserligen
benämnts »amerikanska», men som, tillverkade i Tyskland, lära vara
så godt som okända i Amerika, där man i stället begagnar sig af enkla,
billiga torkhus.

Uppfördes nu sådana enkla torkhus här och hvar ute i våra fruktodlarebygder,
skulle helt säkert en betydande del af vårt behof af torkfrukt
kunna fyllas inom landet. Under alla förhållanden skulle vi med
framgång kunna upptaga konkurrensen med den sämre amerikanska torkfrukten,
s. k. ehopped äpples, och man torde tryggt kunna våga påstå,
att vi inom landet äro i stånd att frambringa all den torkfrukt, som hos
oss kan komma att behöfvas vid tillverkningen af alkoholfria drycker
sådana som Pomril, Ploril och dylika. Billigt bränsle finnes ju godt om,
och för dylikt ändamål lämplig frukt finnes i öfverflöd. Under rika fruktår
få stora massor af svensk frukt ligga och ruttna bort, då vi hittills
ej haft någon direkt användning för den sämre frukten, och man särskildt
i längre från afsättningsort belägna fruktträdgårdar haft svårt att afyttra
annat än den allra finaste bordsfrukten.

Visserligen är det sant, att fruktskörden i vårt land ofta felslår, och
däraf torde möjligen den slutsatsen kunna dragas, att import af torkfrukt
da i alla fall blefve nödvändig åtminstone under de år, skörden hos oss

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

slår fel. Därvid bör man dock bemärka, att, om frukten något år som
följd af insektsbärjning, såsom exempelvis år 1907 var fallet, i färskt
tillstånd blir så godt som oduglig till människoföda, så kan den dock
alltid användas till s. k. cbopped äpples, och man kan däraf alltid
frambringa minst lika god sådan torkfrukt som den, som erhålles från
Amerika.

Dessutom bör man lägga märke till, att den torkade frukten med
lätthet kan förvaras år från år, hvadan det under rika fruktår, då öfverflöd
på frukt städse förefinnes, kan torkas så mycket i reserv, att brist
på torkfrukt under missväxtår ej behöfver uppstå.

3) I kungl. landtbruksakademien föreligger redan ett förslag om att
i år å Experimentalfältet uppföra ett torkhus enligt amerikanskt mönster,
och att därstädes under innevarande års höst anställa försök med torkning
i större skala, framför allt af chopped äpples. Äfven vid Adelsnäs
trädgårdar i Östergötland torde, enligt hvad jag har mig bekant, likartade
försök detta år komma att anställas.

4) Slå dessa försök väl ut, och det har man anledning hoppas, är
det att förutse, att enkla och billiga torkhus inom den allra närmaste
tiden komma att uppföras litet hvarstädes ute i fruktodlarebygderna, och
att tillverkning i större skala af torkfrukt, särskildt af så kallad chopped
äpples, omedelbart kommer att sättas i gång. Nästan öfverallt i de fruktproducerande
provinserna ha fruktodlarna nu sammanslutit sig i föreningar
för att därigenom bättre blifva i tillfälle att tillvarataga och afyttra sina
fruktskördar. Det ligger därför i sakens natur, att dessa föreningars
verksamhet nu kommer att inriktas på tillvaratagandet af den sämre
frukten, hvilken hittills icke haft någon egentlig användning, utan fått
förfaras.

5) Att man i vårt land ej allaredan gripit sig an med tillverkning
af billigare torkfrukt eller så kallad chopped äpples är naturligtvis beroende
på att någon efterfrågan därpå ej förefunnits förrän under de allra
sista åren. Yi befinna oss dock i detta afseende icke efter de eljest påpassliga
tyskarna, hvilka först nu, enligt hvad som framgår af deras fackpress,
börjat inse det oriktiga uti att importera dålig amerikansk torkfrukt,
då de inom landet kunna tillverka sådan af bättre kvalité, och förslag
om uppförande af torkhus enligt amerikanskt mönster ha äfven där
på allra sista tiden blifvit väckt.

6) En sänkning af nu gällande tullsats å den slags torkfrukt, som
benämnes chopped äpples, skulle helt naturligt inverka i hög grad oför -

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10. 9

delaktigt på den frukttorkningsindustri, som nu planlägges i vårt land,
och tvifvelaktigt torde till och med vara, om, därest tullen sänkes, det
sedan ens vore möjligt att få frukttorkning i större skala i gång i
vårt land.

Då erfarenheten från senare årens fruktutställningar och fruktodlingskurser
tydligt visat, att det just är småbrukare och deras vederlikar, som
äro de ifrigaste och mest framgångsrika fruktodlarna, så lider det intet
tvifvel om, att den nu planerade frukttorkningsindustrien, som, för att
komma i gång, nödvändigt fordrar det skydd, nu gällande tullsats å
torkad frukt bereder, kommer att omhändertagas och med framgång bedrifvas
af just dessa talrika, smärre fruktodlare. Det är sålunda i främsta
rummet ett det jordbruksidkande småfolkets intresse, det här gäller, för
att nu icke tala om det nationalekonomiskt ofördelaktiga uti att importera
en produkt, som vi mycket väl kunna frambringa själfva, och det
af en råvara, som eljest till allra största delen komme att ligga och
ruttna bort.

Experimentalfältet den 8 februari 1908.

Gustaf Lind.

Bih. till Likså. Prof. 1908. 5 Sami. 1 Afd. 9 Haft.