^Bevillningsutshottets Memorial N:o 12
Betänkande 1893:Bevu12
^Bevillningsutshottets Memorial N:o 12.
\
N:o 12.
Ank. till Riksd. kansli den 21 mars 1893, kl. 3 e. m.
Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande
åtskilliga punkter af bevillningsutskottets betänkande n:o 7
angående vissa delar af tullbevillningen.
Vid behandlingen af utskottets betänkande n:o 7, angående vissa delar
af tullbevillningen, hafva Riksdagens kamrar, enligt utskottet tillhandakomna
protoköllsutdrag, stannat i olika beslut med afseende å åtskilliga punkter af
betänkandet.
Vidkommande först betänkandets 8:de punkt, mom. b), deri utskottet,
med anledning af en inom Andra Kammaren af herr P. Norberg väckt
motion, n:o 177 — om hvilken motion här nedan vidare förmäles — hemstält,
att motionen, i hvad densamma afsåge, att artikeln »fläsk, andra slag»
skulle få tullfritt till riket införas öfver Funäsdalen (i Herjeådalen), måtte
anses besvarad genom utskottets utlåtande i lista punkten af ifrågavarande
betänkande, hvilken punkt innefattade en hemställan om upphäfvande af tullen
å »fläsk, andra slag» vid införsel till riket i allmänhet, så enär Andra
Kammaren godkänt utskottets hemställan beträffande punkten 8, mom. b), men
Första Kammaren beslutit, att motionen i nämnda del icke skulle af Riksdagen
bifallas, samt Riksdagens blifvande beslut med afseende å 8:de punkten
mom. b) följaktligen står i beroende af det slutliga beslutet rörande lista
^punkten, anser utskottet sig böra afgifva utlåtande med anledning af de
skiljaktiga besluten rörande punkten 8, mom. b) först sedan Riksdagen fattat
definitivt beslut angående lista punkten; hvilket utskottet får
l:o) för Riksdagen anmäla.
Bih. till Riksd Prof. 1893. 5 Sami. 1 Afd. 12 Höft. (N:o 12).
2
Bevillningsutskottets Memorial N:o 12.
Beträffande vidare punkten 10 i betänkandet, som innefattade hemställan
om viss restitution af tullmedlen vid export af helsidenväfnad, finner utskottet,
vid det förhållande att Riksdagens beslut härutinnan är beroende af det beslut,
Riksdagen kommer att fatta med afseende å punkten 6, a), i hvilken
punkt utskottet tillstyrkt åsättande af tull å silke, rått, ofärgadt, en hemställan,
som af Andra Kammaren bifallits, men af Första Kammaren afslagits,
sig böra afgifva yttrande i anledning af de skiljaktiga besluten angående
punkten 10 först efter det slutligt beslut fattats med afseende å punkten
6, a); hvilket utskottet jemväl får
2:o) för Riksdagen anmäla.
Härefter öfvergår utskottet till kamrarnes skiljaktiga beslut i öfrigt med
afseende å de i utskottets förevarande betänkande innehållna punkter.
1 lista pirnkten hade utskottet, såsom ofvan omförmälts, hemstält, att
Riksdagen måtte besluta tullfrihet för fläsk, andra slag.
Häremot hade herr friherre Barnekow m. fl. af utskottets ledamöter
reserverat sig, under yrkande, att nu gällande tullsats å nämnda vara, 10
öre per kilogram, måtte oförändrad bibehållas.
Utskottets nu omförmälda hemställan har af Andra Kammaren bifallits,
hvaremot Första Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, bifallit den
af herr friherre Barnekow med flere vid denna punkt afgifna reservation.
För frågans afgörande medelst gemensam votering får utskottet
3:o) föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att nu gällande tullsats
å fläsk, andra slag, 10 öre per kilogram, skall oförändrad bibehållas,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Yinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att artikeln fläsk, andra slag, skall vara tullfri.»
Bevillningsutskottets Memorial N:o 12.
3
I 2:dra punkten hade utskottet hemstält, att Riksdagen måtte besluta,
a) att tullsatsen å sulläder och bindsulläder mätte höjas till 40 öre
per kilogram;
b) att tullsatsen ä hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk, andra
slag, måtte höjas till 65 öre per kilogram.
Herr J. Johansson m. fl. af utskottets ledamöter hade i afgifven
reservation hemstält,
a) att tullsatsen för hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk, her edda:
sulläder och bindsulläder måtte bibehållas vid 24 öre per kilogram;
b) att tullsatsen för hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk, beredda:
andra slag jemväl måtte bibehållas vid nu gällande belopp eller 47 öre
per kilogram.
Första Kammaren har bifallit utskottets hemställan i nämnda punkt.
Andra Kammaren har deremot afslagit hvad utskottet i denna punkt
hemstält och bifallit den af herr J. Johansson m. fl. vid punkten fogade
reservation.
För frågans afgörande medelst gemensam votering får utskottet
4:o) föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill:
a) att tullsatsen å hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk, beredda:
sulläder och bindsulläder skall höjas till 40 öre per kilogram;
b) att tullsatsen å hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk, beredda:
andra slag skall höjas till 65 öre per kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta,
a) att tullsatsen för hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk, beredda:
sulläder och bindsulläder skall bibehållas vid 24 öre per kilogram; samt
b) att tullsatsen för hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk, beredda:
andra slag jemväl skall bibehållas vid nu gällande belopp eller 47 öre per
kilogram.»
4
Bevillningsutskottets Memorial Ko 12.
I 4: de punkten hade utskottet hemstält, bland annat, hvarom nu ej
är fråga,
, a) att å koppar och deraf med zink, tenn eller annan oädel metall
framstälda legeringar, såsom messing, brons, nysilfver, britanniametall m. fl.:
arbetad: plåt och andra ämnen för vidare bearbetning måtte åsättas en tull
af 5 öre per kilogram;
b) att rör och rördelar af nämnda material måtte åsättas en tull af
10 öre per kilogram.
Hvad utskottet sålunda hemstält har Första Kammaren bifallit, hvaremot
Andra Kammaren afslagit detsamma.
För frågans afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet
5:o) föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill,
a) att artikeln koppar och deraf med zink, tenn eller annan oädel
metall framstälda legeringar, såsom messing, brons, nysilfver, britanniametall
m. fl.: arbetad: plåt och andra ämnen för vidare bearbetning skall åsättas en
tull af 5 öre per kilogram;
b) att rör och rördelar af nämnda material skola åsättas en tull af
10 öre per kilogram; röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Yinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta:
a) att artikeln koppar och deraf med zink, tenn eller annam oädel
metall framstälda legeringar, såsom messing, brons, nysilfver, britanniametall
m. fl.: arbetad: plåt och andra ämnen för vidare bearbetning^ioxHsLiaaiåe skall
förblifva tullfri;
b) att rör och rördelar af sagda material fortfarande skola förblifva
tullfria.»
I 6:te punkten hade utskottet hemstält:
a) att silke, rått, ofärgadt, måtte åsättas en tull af 2 krona)'' per
kilogram;
b) att tullsatsen å silke, färgadt eller blekt, måtte höjas till 3 kronor
per kilogram.
Bevillningsutskottets Memorial N:o 12. v 5
Med afseende å punkten 6, b) hade herr friherre Barnekow m. fl.
af utskottets ledamöter i afgifven reservation yrkat, att nu gällande tullsats
å silke, färgadt eller blekt, 1 krona per kilogram, måtte oförändrad bibehållas.
Första Kammaren har afslagit utskottets i mom. a) gjorda hemställan
samt, med afslag å utskottets hemställan i mom. b), bifallit den af friherre
Barnekow m. fl. vid detta moment afgifna reservation.
Andra Kammaren åter har bifallit hvad utskottet i nu förevarande
punkt hemstält.
För frågans afgörande genom gemensam votering får utskottet
6:o) föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill:
a) att silke, rått, ofärgadt, fortfarande skall förblifva tullfritt;
b) att nu gällande tullsats å silke, färgadt eller blekt, 1 krona per
kilogram, skall bibehållas oförändrad; röstar
Ja.;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Yinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutat<
a) att silke, rått, ofärgadt, skall åsättas en tull af 2 kronor per
kilogram;
b) att tullsatsen å silke, färgadt eller blekt, skall höjas till 3 kronor
per kilogram.»
I 7:de punkten hade utskottet hemstält, att tullsatsen å skodon, ej
specificerade, andra slag, måtte höjas till 2 kronor per kilogram.
Uti afgifven reservation hade herrar J. Johansson m. fl. af utskottets
ledamöter påyrkat, att tullsatsen å nyssnämnda artikel måtte bestämmas till
1 krona per kilogram.
Utskottets hemställan i denna punkt har af Första Kammaren bifallits,
hvaremot Andra Kammaren afslagit densamma och bifallit den af herr
J. Johansson m. fl. vid punkten fogade reservation.
För frågans afgörande, medelst gemensam omröstning får utskottet
7:o) föreslå följande voteringsproposition:
6
Bevillningsutskottets Memorial N:o 12.
»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullsatsen å
skodon, ej specificerade, andra slag, skall höjas till 2 kronor per kilogram,
löstal
-
ja j
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta,
att tullsatsen å ifrågavarande artikel skall bibehållas vid sitt nuvarande
belopp, 1 krona per kilogram.»
1 ofvan omförmälda inom Andra Kammaren väckta motion, n:o 177,
hade herr P. Norberg föreslagit, bland annat, att spamnål, malen och omalen,
alla slag, måtte få tullfritt till riket införas öfver Funäsdalen (i Herjeådalen).
Utskottet hade i 8:de punkten mom. a) af sitt nu afhandlade betänkande
hemstält, att omförmälda motion i nämnda del icke måtte af Riksdagen
bifallas.
Denna utskottets hemställan har Första Kammaren bifallit, hvaremot
Andra Kammaren bifallit motionen i berörda del.
Utskottet får alltså för afgörande af denna fråga medelst gemensam
votering
8:o) föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att spamnål, malen
och omalen, alla slag, icke skall få tullfritt till riket införas öfver Funäsdalen,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att spanmål, malen och omalen, alla slag skall fä tullfritt till riket införas
öfver Funäsdalen.»
''Bevillningsutskottets Memorial N:o 12. 7
I 9:de punkten hade utskottet hemstält, att den sjöfarten under namn
af lastpenningar åliggande afgift måtte under loppet af tio år afskrifvas
sålunda, att densamma måtte från och med början af år 1894 utgå med
allenast 9 öre för ton;
från och med början af hvarje derpå följande år till och med år 1902
med ett öre mindre per ton än det närmast föregående året; samt
från och med början af år 1903 alldeles upphöra.
Denna hemställan har Andra Kammaren bifallit men Första Kammaren
afslagit.
Utskottet får derför för frågans afgörande medelst gemensam omröstning
9:o) föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att den sjöfarten under
namn af lastpenningar åliggande afgift fortfarande skall utgå med samma
belopp som hittills, eller 10 öre för ton, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att ifrågavarande afgift skall under loppet af tio år afskrifvas sålunda, att
densamma skall från och med början af år 1894 utgå med allenast 9 öre
för ton'';
från och med början af hvarje derpå följande år till och med år 1902
med ett öre mindre per ton än det närmast föregående året; samt
från och med början af år 1903 alldeles upphöra.»
Stockholm den 21 mars 1893.
På utskottets vägnar:
J. JOHANSSON.