Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4 (Betänkande 1882:Bevu4 bevu)

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

N:o 4.

Ank. till Rikscl. Kansli den 7 Mars 1882, kl. 12 midd.

Betänkande, i anledning af Kongl. Maj-.ts nådiga proposition angående
med Frankrike af slutade nya handels- och sjöfartstraktater.

Af Kongl. Maj:ts nådiga proposition N:o 2 samt densamma bilagda
statsrådsprotokoll och öfriga handlingar inhemtas, att sedan de emellan
de förenade rikena och Frankrike den 14 Februari 1865 afslutade
handels- och sjöfartstraktater blifvit den 8 Maj nästlidna år, samtidigt
med utfärdandet af en ny allmän tulltarif, från fransk sida definitivt
uppsagda, hade franska regeringen i sammanhang dermed inbjudit till
öppnande af underhandlingar om afslutande af nya aftal rörande''vilkoren
för handels- och sjöfartsförbindelserna länderna emellan. Med hänsyn
till den vunna erfarenheten angående verkningarna af 1865 års traktater
hade Kongl. Maj:t funnit denna inbjudning icke böra afböjas. Å ena
sidan hade nemligen de lättnader, som genom desamma kommo sjöfarten
till godo, icke blott beredt den svenska handelsflottan ökad sysselsättning,
utan ock väsentligt minskat transportkostnaderna för våra produkter
vid afsättning på Frankrike. A andra sidan hade den inhemska industrien
visat sig mäktig att uthärda den genom icke obetydliga nedsättningar i
våra införseltullar framkallade täflan icke blott med fransk utan ock med
annan främmande näringsflit. I anseende härtill och då vår utförsel till
Frankrike vida öfverstege införseln från detta land samt i och för sig
vore så betydlig, att bland alla länder endast Storbritannien köpte mera
Bih. till Riksd. Prot. 1882. 5 Sami. 1 Afd. 4 Häfl. X

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 4.

af våra produkter än Frankrike, hade det synts Kong!. Maj:t vara så
mycket angelägnare att på denna marknad för Sverige erhålla alla de
lättnader, som genom lämpliga eftergifter för Frankrikes önskningar
kunde vinnas, och att i hvarje fall trygga vår afsättning på Frankrike
samma förmåner, som kunde komma andra länders naturalster och tillverkningar
till godo vid införsel till detta land.

Då Kongl. Maj:t på sådana grunder den 1 sistlidne Juli antagit
franska regeringens ofvanberörda inbjudning, hade hufvudsaklig vigt ansetts
böra fästas, dels dervid att de förenade rikenas sjöfart tillförsäkrades
alla de fördelar, hvaraf den för närvarande på grund af traktat
eller fransk lagstiftning vore i åtnjutande, och dels dervid att tullnedsättning
vid införsel till Frankrike vunnes för de svenska och norska
produkter, hvilka i någon betydligare omfattning utgjorde föremål för
de förenade rikenas exportrörelse på nämnda land, äfvensom dervid att,
å andra sidan, de franska produkter och tillverkningar, i afseende å
hvilka det ifrågasattes, att de förenade rikena skulle binda sin tulllagstiftning,
inskränktes till ett fåtal af de mest betydande.

Genom de handels- och sjöfartstraktater, som, efter långvariga och
med icke ringa svårigheter förbundna underhandlingar, nu blifvit afslutade,
hade dessa önskningsmål blifvit i högre eller ringare grad tillgodosedda.
De förmåner, hvaraf de förenade rikenas sjöfart för närvarande
vore i åtnjutande, hade blifvit densamma tryggade. Såväl vid direkt
som vid indirekt fart vore våra fartyg och deras laddningar likstälda
med franska fartyg och deras laddningar i Frankrikes och Algeriets
hamnar. I kolonierna hade dem tillförsäkrats samma behandling som
fartyg tillhörande den mest gynnade främmande nation. Den yrkade
nedsättningen i tullafgifterna för vissa svenska och norska produkter
hade deremot endast i ofullständigare grad kunnat utverkas. Dock hade
äfven i detta afseende icke oväsentliga lättnader blifvit medgifna våra
vigtigaste exportnäringar. Icke heller hade sträfvandet att inskränka
antalet af de artiklar, som inginge i traktattarifferna, krönts med fullständig
framgång, enär Frankrike icke velat i någon högre grad eftergifva
sina fordringar på omfattande traktattariffer. Nedsättningar i våra
införseltullar hade dock betingats allenast för ett mindre antal artiklar.
Dessa kunde i allmänhet karakteriseras såsom öfverflödsvaror. Åtskilliga
sådana komme härigenom att draga en lägre tull än den, som, i händelse
af traktatens uteblifvande, tvifvelsutan och på goda skäl skulle blifvit
dem åsatt. Men dessa lägre tullsatser vore af beskaffenhet att hvarken
för statskassan medföra någon känbarare uppoffring eller för inhemska
industrigrenar innebära afsevärda vådor. Och då det beroende, hvari

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

vår tullagstiftning stått till följd af 1865 års handelstraktat i alla händelser
blifvit betydligt inskränkt, stode ju alltid möjligheten öppen att
vid bestämmandet af öfriga tullsatser söka motverka de oegentligheter
i tullbeskattningen, som ifrågavarande nedsättningar kunde komma att
medföra.

Traktaterna hade alltså icke kunnat komma till stånd utan ganska
betydande eftergifter i våra fordringar. Men å andra sidan vore de
vunna fördelarne af den beskaffenhet, att förlusten af dem skulle känbar
drabba vigtiga handels- och sjöfärtsintressen. Med fäst afseende
härå hade Kong]. Maj:t, med godkännande för sin del af de uti Paris
den 30 nästlidne December emellan Kongl. Maj:ts och franska regeringens
fullmäktige träffade aftal, till Riksdagen öfverlemnat dessa fördrag med
dertill hörande tilläggsartikel, deklaration och tariffer, samt, under erinran
derom att samtliga dessa aktstycken bildade ett oskiljaktigt helt,
i hvars föreskrifter någon förändring icke kunde ega rum, äskat Riksdagens
godkännande af de bestämmelser, hvilka sådant kräfde.

I sammanhang med den nådiga propositionen, som blifvit till Bevillnings-Utskottets
förberedande behandling hänvisad, har Utskottet tagit
under öfvervägande en inom Andra Kammaren af Herr A. Hedin väckt
och till Utskottet remitterad motion (N:o 66), deruti blifvit yrkadt, att
Riksdagen, derest den komme att bifalla de af Kongl. Maj:t framlagda
förslagen till nya handels- och sjöfartstraktater med franska republiken,
i sitt blifvande beslut och i den skrifvelse, som derom komme att till
Kongl. Maj:t aflåtas, skulle förklara, dels att förändringar i traktaternas
bestämmelser, sedan de trädt i kraft, ej måtte annorlunda än förslagsvis
aftalas med franska regeringen eller träda i kraft, innan Riksdagen dem
godkänt, dels att traktaterna efter eventuel uppsägning icke finge förlängas
utan Riksdagens förut meddelade samtycke.

Vid pröfningen af detta vigtiga ärende har Utskottet icke kunnat
undgå att lägga märke till de många olägenheter, som åtfölja hvarje
traktatbestämd tulltariff. Den inskränkning i landets sjelfbestämningsrätt
i afseende på tullagstiftningen,, som ett sådant aftal innebär, kan icke
annat än lända till hinder för afpassandet af denna vigtiga gren af lagstiftningen
efter tidernas vexlande kraf. Det ligger dessutom i sakens
natur, att en dylik, genom ömsesidiga medgifvanden tillkommen tariff
beträffande lösryckta artiklar ur den allmänna tulltaxan lätteligen skall
innehålla väsentliga afsteg från det system, som ligger till grund för
landets tullbeskattning, samt sålunda leda till ojemnheter i fråga om
denna vigtiga beskattningsform.

Men det torde vara allmänt bekant, att Frankrike ihärdigt fullföljer

4 Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 4.

ett handelspolitiskt system, som fordrar antagandet af dylika tariff raktater.
Endast en makt har lyckats att med Frankrike träffa ett aftal,
som innehåller allenast ömsesidig tillförsäkran af den behandling, som i
hvardera landet tillkommer den mest gynnade främmande nation. Denna
makt är Tyskland, och det ifrågavarande aftalet utgör en af bestämmelserna
i det fredsfördrag, som undertecknades, då dess segrande härar
stodo i hjertat af Frankrike.

Under sådana förhållanden, och då ingen förhoppning förefinnes att,
utan medgifvanden, som innebära en temporär inskränkning i friheten
att förfoga öfver någon del af vår tullagstiftning, vinna trygghet emot
att i afseende på export- och sjöfartsförhållandena till Frankrike komma
i en ogynsainmare ställning än andra nationer, torde sorgfälligt böra
öfvervägas om de lättnader, som beredts våra näringar genom nu föreliggande
traktater, må anses öfverväga de olägenheter, som kunna följa
af de eftergifter, utan hvilka nämnda förmåner icke kunnat utverkas.
För att lätta öfversigten öfver de förhållanden, som härvid böra komma
i betraktande, har Utskottet låtit utarbeta de vid betänkandet fogade
tabeller öfver de i traktattarifferna Litt. A och B upptagna tullsatsernas
förhållande såväl till dem som finnas föreskrifna i 1865 års handelstraktat,
gällande tulltaxa samt de vid 1880 års riksdag, under förutsättning
af sistnämnda traktats upphörande, fattade beslut angående höjande af
införseltullen för vissa artiklar, som ock till hithörande bestämmelser i
Frankrikes nyligen antagna »tarif general». Derjemte har Utskottet låtit
verkställa approximativa beräkningar angående de antagliga finansiella
verkningarna af de ifrågasatta ändringarna.

I afseende å den i Tabell V befintliga framställning angående den
minskning i statsinkomsterna, som af handelstraktatens antagande kan
blifva en följd, torde böra påpekas, att densamma hvilar på den förutsättning,
att de i traktaten betingade tullnedsättningar, ehuru föranledda
af de särskilda underhandlingarna med Frankrike, komma att såsom allmänna
tillämpas, samt att någon exception^ tullbehandling för franska
varor alltså i allmänhet icke ifrågasättes. Äfven under denna, för statskassan
ogynsamma förutsättning utvisar nämnda tabell en minskning
af allenast 179,365 kronor, ifrån hvilket belopp afdrag dock bör ske för
deri tillväxt i tullintraderna, som kan beräknas af de i traktattariffen
medgifna förhöjningar å vissa tullsatser, och hvilken tillväxt beräknas
uppgå till 166,774 kronor. Väl är det sant, att genom den förändring i
uppställningen af rubrikerna linnen eifnader och papper, som i ifrågavarande
tarif genomförts, någon beräkning af följderna utaf de tullnedsättningar,
som medgifvits för vissa hithörande artiklar, icke kunnat

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

verkställas. Men äfven med den modifikation af det angifna resultatet,
som häraf kan betingas, torde man med visshet kunna förutsäga, att
någon afsevärd minskning i statsinkomsterna i följd af traktatens antagande
ej är att befara.

Detta uttalande gäller dock blott, för så vidt man jemför traktattariffen
med gällande tulltaxa. Annorlunda och vida ogynsammare ter
sig resultatet, om man till grund för beräkningen lägger de förhöjda
tullsatser, som vilkorligt beslutades af 1880 års Riksdag. Minskningen
uppgår då till öfver 900,000 kronor.

I afseende å såväl denna uppgift som de nyss förut anförda siffror
anser sig Utskottet dock böra erinra derom, att erfarenheten nogsamt
ådagalagt, att dylika beräkningar aldrig angifva det verkliga resultatet
af förändrade tullsatser. Höjes en tullsats, så verkar den såsom all prisstegring
till inskränkning i förbrukningen; sänkes den åter, blir af det
billigare priset en ökad förbrukning den naturliga följden. Detta förhållande
emellan pris och förbrukning är konstateradt till och med i
afseende på de oundgängligaste förnödenheter och måste ännu mera ega
tillämpning på de umbärligare varor, hvilkas tullbeskattning beröres af
föreliggande handelstraktat och 1880 års beslut.

I Tabell VI har Utskottet sökt att, såvidt sådant kunnat ske, med
siffror åskådliggöra betydelsen af de lättnader, som genom den vid handelstraktaten
fogade tarif A blifvit beredda landets exportindustrier.
Här intager den i stångjernstullen betingade nedsättning från 6 till 5
francs per 100 kilogram det främsta rummet, i det att den innebär en
minskning i tullumgälderna af omkring 115,000 kronor, om man allenast
grundar beräkningen på den direkta till Frankrike härifrån verkstälda
exporten. Tager man åter i betraktande den export af jerneffekter till
Frankrike, som, enligt hvad sakkunnig person uppgifvit, lärer transitera
öfver Belgien, så ställer sig förhållandet icke oväsentligt fördelaktigare.
Visserligen kan denna transitoexport ej med noggrannhet beräknas, då
man icke med full visshet kan uppgifva, hvilka qvantiteter af de till
Belgien exporterade jerneffekter gått till den franska marknaden, men
om man, efter samma uppgift, antager, att åtminstone tre fjerdedelar af
de omkring 200,000 centner stång- och plattjern, som härifrån årligen
exporterats till Belgien, transiterat till Frankrike, skulle den derå belöpande
tullnedsättning, efter 1 franc per 100 kilogram uppgå till omkring
61,000 kronor, och sålunda den genom traktaten betingade nedsättning
i tullafgiften å stång- och plattjern tillsammans uppgå till ett belopp af
omkring 176,000 kronor, hvari ligger en icke oväsentlig förmån för vår
jernexport på Frankrike. Beträffande en annan icke ovigtig näringsgren

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

har någon på officiella uppgifter stödd utredning uti ifrågavarande afseende
icke kunnat lemnas. Härmed afses utförseln af hyflade bräder.
Dessa äro nemligen i befintliga redogörelser angående den utrikes handeln
sammanförda med det sågade virket. Enligt Utskottet tillhandakomma
upplysningar har emellertid under loppet af nästlidna år genom
sex namngifna trävaruexportörer för Frankrike härifrån utskeppats cirka
5,000 standards hyfladt virke. Denna qvantitet lärer emellertid, enligt
utsago af sakkunnig person, icke representera mera än högst halfva beloppet
af ifrågavarande utförsel. Antages denna sålunda till 10,000
standards, eller, enligt den brukliga evalvationsgrunden, 27,000,000 kilogram,
så visar sig att den för ifrågavarande artikel medgifna tullnedsättning
af 50 centimer per 100 kilogram uppgår till ett belopp af 97,200
kronor och sålunda medför ep afsevärd lättnad för träförädlingsindustrien.

Efter dessa, för undvikande af missförstånd angående tabellernas
betydelse, förutskickade anmärkningar torde de förmåner, som genom
ifrågavarande aftal beredts våra export- och sjöfartsförbindelser med
Frankrike, böra i ett sammanhang anföras. Angående tvenne af de mest
betydande tullnedsättningarna å stångjern och hyflade bräder, har Utskottet
nyss haft anledning att uttala sig. Om än dessa nedsättningar
ingalunda äro så stora, som ömkligt varit, så torde de dock icke blifva
utan inflytande på ifrågavarande industriers förmåga att bestå i konkurrensen
på den franska marknaden. Öfriga medgifna lindringar i tullsatserna,
särdeles de å mejeriprodukter och simplare papperssorter, kunna
väl i en framtid blifva af betydelse. Men för närvarande spela nämnda
artiklar eu allt för obetydlig roll i vår export på Frankrike, för att
berörda tullnedsättningar skulle kunna vid pröfningen af föreliggande
ärende falla med någon synnerlig vigt i vågskålen.

Vänder sig åter betraktelsen till sjöfartstraktaten, så faller det
genast i ögonen, att de förhållanden den afser att ordna nu befinna sig
i en helt annan ställning, än då 1865 års traktat afslutades. Då voro
de förenade rikenas fartyg i franska hamnar underkastade följande umgälder,
nemligen:

l:o) vanliga hamnafgifter till förhöjdt belopp;

2:o) tonnageafgift uppgående till 4 francs 50 centimer per tonneau; och

3:o) differentialtull å de varor, som infördes under svensk eller
norsk flagg (»surtaxe du pavillon»).

Genom 1865 års traktat undanröjdes förhöjningen i hamnumgälderna
samt differentialtullen, hvarjemte tonnageafgiften högst betydligt
nedsattes. Sedan dess har emellertid genom lag af den 16 Maj 1866
såväl tonnageafgiften som differentialtullen å varor, som införas å fram -

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

mande fartyg, blifvit afskaffade. För ögonblicket föreligger alltså icke
något behof att medelst särskildt aftal bereda vår sjöfart befrielse från
dessa bördor. Deremot qvarstå fortfarande föreskrifterna om förhöjning
i vissa hamnumgälder för de nationers fartyg, hvilka icke genom fördrag
blifvit likstälda med Frankrikes egna skepp. Särskildt är detta fallet med
lotspenningar och mäklarkurtage, i hvilka sådana främmande fartyg få
vidkännas en förhöjning af 50 procent.

Någon utredning angående det belopp, hvarmed vår sjöfart, i händelse
af traktatens uteblifvande, härigenom skulle betungas, har icke
kunnat åstadkommas. Ifrågavarande afgifter utgå nemligen i olika hamnar
med olika belopp och efter skiljaktiga beräkningsgrunder. . Af eu
från de förenade rikenas generalkonsul i Havre ingången, Bevillningsutskottet
meddelad skrifvelse framgår emellertid, att lotspenningar och
mäklarkurtage i Håvre uppgå, för ett från Amerika kommande, med
styckegods lastadt fartyg till omkring 40 procent, och för ett fartyg med
trälast från europeisk hamn till omkring 50 procent af samtliga hamnumgälderna.
En eventuel förhöjning af ifrågavarande afgifter torde fördenskull
vara af den betydelse, att den icke bör helt och hållet lemnas
ur räkningen vid bedömandet af föreliggande ärende.

Större vigt måste dock tillmätas den trygghet emot en återgång till
den förut i Frankrike rådande sjöfartslagstiftningens grundsatser, som
genom traktaten vinnes. Finnes än ingen anledning att befara ett omedelbart
återupplifvande af de forna föreskrifterna rörande den främmande
sjöfarten, så saknas dock icke tecken, som mana att vidtaga de
försigtighetsmått, som härutinnan kunna stå till buds. Afskaffandet af
tonnageafgiften och differentialtullarne har nemligen icke undgått att
framkalla ett ganska häftigt missnöje. Detta lyckades efter kejsardömets
fall att skaffa sig så mycket gehör, att differentialtullen genom lag åt
den 30 Januari 1872 återinfördes. På grund af då ännu gällande traktater
med de flesta sjöfartsidkande nationer, kunde emellertid denna lag
ej komma till tillämpning. Den blef derföre upphäfd genom en ny lag
af den 20 Juli 1873. Sedan denna utväg att gynna den franska sjöfarten
sålunda visat sig icke längre stå öppen, uppfann man i den så
kallade premieringen ett annat sätt att främja samma syfte. Men derest
genom traktaternas bortfallande möjlighet vunnes att återvända till
det forna systemet, ärj det ingalunda oantagligt, att detta komme att
föredragas såsom mindre betungande för statskassan samt derföre ock
mäktigt af en vida större utveckling.

U,;; Söka vi derefter att göra oss reda för storleken af de intressen, som
beröras af de i traktatförslaget medgifna förmåner för den svenska sjö -

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 4,

farten, så finna vi att denna intager en mycket hög plats inom vårt näringslif.
Den behållna inkomsten af landets sjöfart uppgick nemligen, enligt
inom tullkomitén på grund af 1878 års bevillningstaxeringslängder utarbetade
tabeller, nämnda år till 5,656,300 kronor. Men förutom jordbruket
är det blott en näringsgren, sågverksrörelsen, som kan uppvisa ett något
högre inkomstbelopp, samt en annan, jerntillverkningen, hvilken ger ett
någorlunda jemförligt resultat. Och i landets sjöfart intager den på Frankrike
en i sig ansenlig och för hvarje år allt mera betydande plats. Under
det nemligen den svenska handelsflottans drägtighet från 1864, det
vill säga året näst förr än de ännu bestående franska handels- och sjöfartstraktaterna
trädde i kraft, till 1879 nära fördubblats, har vår skeppsfart
på Frankrike under samma tid sjudubblats. Tillgängliga uppgifter
angående de af svenska handelsflottan i fart emellan Sverige och utlandet
och emellan utrikes orter inseglade bruttofrakter visa tillika, att
medan summan af dessa under de sista åtta åren vexlar emellan 31 och
38,000,000 kronor, de i fart på Frankrike intjenade frakter under samma
tid stigit från 2,700,000 kronor till 4,400,000 kronor.

I sammanhang härmed må nämnas, att de bruttofrakter, Norges
handelsflotta år 1879 i fart på Frankrike inseglade, uppgå till den ansenliga
summan af omkring 17,500,000 kronor. För Norges sjöfart äro
sålunda de förmåner, som komma de förenade rikena till godo genom
sjöfartstraktaten, af vida större betydelse än för vår. Medelbart är emellertid
dess vinst härutinnan af betydelse äfven för oss, enär vår export
på Frankrike i mycket hög grad betjenar sig af norska fartyg samt sålunda
kommer i åtnjutande af fördelen af billig transport i samma mån,
som de . umgälder, som påhvila dessa, minskas.

Efter denna undersökning af de fördelar, som genom traktaterna
äro att vinna, torde uppmärksamheten böra rigtas på de fordringar,
Frankrike å sin sida emot oss uppstält, samt de olägenheter, som dessa
må föranleda. Angående en af dessa olägenheter, den med hvarje tariftraktat
förenade inskränkning i landets sjelfbestämningsrätt i afseende
på tullagstiftningen, har Utskottet redan haft tillfälle att yttra sig.

Beträffande åter de särskilda ned sättning ar, Frankrike yrkat i vår
tulltaxa, m.å följande anföras såsom de mest betydande,'' nemligen: vin
på buteljer, derå tullsatsen nedgått från 21 till 16,5 öre per liter, sidenväfnader
med en nedsättning af 20 %, äfvensom handskar, konstgjorda
blommor och plymer, för hvilka betingats lindringar med respektive 60
öre, 7 kr. 50 öre och 4 kr. 50 öre, papperstapeter, derå medgifvits eu
nedsättning af 6 öre, samt linneväfunder, för hvilka högsta tullsatsen
nedgått från 1 kr. 76 öre till 1 kr. 50 öre, allt per kilogram.

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 4.

Åtskilliga af dessa artiklar utgöra icke föremål för inhemsk tillverkning.
Betänkligheter i afseende å de för dem fordrade tullnedsättningar
kunna fördenskull icke hemtas från hänsynen till någon inhemsk industri,
som derigenom skulle blifva lidande, utan grunda sig deruppå,
att desamma, i egenskap af öfverflödsvaror, synnerligen väl lämpa sig
för en högre tullbeskattning. Andra, såsom sidenväfnader, handskar
och tapeter, tillverkas väl inom landet. Men då de dermed sysselsatta
fabriker hafva visat sig i stånd att, i fråga om sina hufvudsakliga tillverkningar,
med framgång upptaga täflan med utlandets äfven inom
grannländerna, lära några invändningar emot medgifvandet af nedsättningar
i de för ifrågavarande varor gällande införseltullar icke med skäl
kunna hemtas från omsorgen om det inhemska näringslifvet. Något
annorlunda torde det möjligen förhålla sig med linneväfnadsindustrien.
Val kan man knappast säga att denna i någon betydelsefullare omfattning
fabriksmessigt bedrifves inom landet. Endast trenne linnefabriker
angifvas i våra statistiska uppgifter, och dessa med ett antal arbetare
år 1879 af tillsammans allenast 100 stycken samt med ett tillverkningsvärde
af 274,706 kronor. Deremot utgör den inom åtskilliga provinser
föremål för eu icke så obetydande husslöjd. Och om det än är af erfarenheten
ådagalagdt, att husslöjden i och för sin trefnad i vida högre
grad är beroende af befolkningens vanor än af näringspolitiska föreskrifter,
så lärer väl dock en minskning i tullskyddet icke vara utan
allt inflytande å densamma. Och då ifrågavarande husslöjd redan nu bereder
sina idkare blott en knapp bergning, har Utskottet icke kunnat
undgå att hysa vissa farhågor i afseende å de möjliga följderna af eu
nedsättning i de tullsatser, som för närvarande äro åsätta dess alster.

Men kan man än ej dölja för sig, att de föreliggande traktaterna
innehålla bestämmelser, som möjligen kunna komma att öfva ett mindre
välgörande inflytande på en eller annan gren af vårt näringslif och ännu
svårare inverka på det följdrigtiga ordnandet af vår tullbeskattning, så
bjuder dock en klok omtanke om det helas väl att tillse, att man ej,
för att undgå en eller annan olägenhet, frånsäger sig möjligen betydelsefullare
fördelar.

Under fullt erkännande att olägenheterna och fördelarne, huru noggrant
de än vägas och räknas emot hvarandra, svårligen kunna i siffror
uttryckas och bestämmas, har Utskottet, efter sorgfälligt öfvervägande
af de omständigheter, som kunna anföras för och emot antagande af de
nu med Frankrike afslutade handels- och sjöfartstraktaterna, kommit till
den öfvertygelse!], att, ehuru handelstraktaten otvifvelaktigt lernnar åt Bih.

till Rilcsd. Prot. 1882. 5 Sami. 1 Afd. 4 Haft. 2

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

skilligt öfrigt att önska, det ändock icke skulle vara välbetänkt om,
sedan regeringen med erkännansvärd omsorg sökt att åt vårt land utverka
de förmåner, som under närvarande förhållanden antagligen stått
att vinna, Riksdagen skulle vägra sitt godkännande af fördrag, hvilka
för en längre tid åt vår sjöfart betryggat samfärdseln med, samt åt våra
betydligaste exportindustrier bibehållit och i vissa hänseenden till och
med vidgat marknaden hos ett af Europas största och för oss i ekonomiskt,
möjligen äfven i politiskt, hänseende vigtigaste kulturländer; hvadan
ock Utskottet hemställer, ,

att Riksdagen måtte meddela det af Kongl. Maj:t
äskade godkännande af de med Frankrike afslutade
nya handels- och sjöfartstraktater.

Vidkommande derefter Herr Hedins ofvan omförmälda motion samt
dervid först yrkandet, att Riksdagen skulle i sitt blifvande beslut angående
föreliggande traktater samt i dén skrifvelse, som derom komrne
att till Kongl. Maj:t afiåtas, förklara, att förändringar i traktaternas bestämmelser,
sedan de trädt i kraft, ej finge annorlunda än förslagsvis
aftalas eller träda i kraft, innan Riksdagen dem godkänt, så enär 19
artikeln i den föreslagna handelstraktaten föreskrifver, att de i densamma
intagna bestämmelser skola underställas vederbörande nationalrepresentationers
godkännande, samt, i öfverensstämmelse härmed, traktaten
jemväl blifvit af Kongl. Maj:t till Riksdagens ompröfning hänskjuten,
så finner Utskottet ett sådant uttalande af Riksdagen icke vara af behofvet
påkalladt.

Beträffande åter det i sammanhang härmed framstälda förslaget, att
samma beslut och skrifvelse borde innehålla den föreskrift, att traktaten,
efter eventuel uppsägning, icke vidare finge utan Riksdagens förut meddelade
samtycke förlängas, anser sig Utskottet så mycket mindre kunna
biträda detsamma, som det ligger i öppen dag, att en sådan bestämmelse
väl på intet sätt uppfyller det dermed afsedda ändamålet att utgöra ett
hinder för regeringen att bereda de traktatbestämda förhållandena en
längre fortvaro, än Riksdagen möjligen afsett, men deremot kan vålla
landets näringsflit stora olägenheter, särdeles genom att vid framtida
underhandlingar angående nya traktater förhindra överenskommelser
angående fortvaron af de bestående förhållandena under den tid, som

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

måste förflyta, innan de nya aftalen hinna i laglig ordning komma till
stånd, eller representationens bifall till de gamlas förlängning kunnat
inhemtas.

Utskottet hemställer fördenskull,

att Herr Hedins ifrågavarande motion icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 Mars 1882.

På Utskottets vägnar:
A. H. FOCK.

Reservationer:
emot lista punkten:

af Herr E. G. Boström: »Emot Utskottets beslut att förorda anta gandet

af de med Frankrike afslutade handels- och sjöfartstraktaterna
får jag afgifva min reservation.

Då jag skall motivera min skiljaktiga åsigt, tillåter jag mig, innan
jag ingår på granskning af de specifika tullsatser, som blifvit bestämda
vid införsel såväl till Sverige som Frankrike, att göra några generella
anmärkningar.

Den första, som då framställer sig, rörer tariftraktaters lämplighet
i och för sig. Man kan dervid ej förbise de olägenheter, som nödvändigt
uppstå genom att binda för en längre tidsföljd representationens
beslutanderätt öfver tullbeskattningen, en olägenhet så mycket större,
som hos oss mer än en tredjedel af statens inkomster på denna väg
upptagas. Och ej minskas denna olägenhet deraf, att de artiklar, hvaröfver
vi afsäga oss vår beslutanderätt, till största delen utgöras af lyxoch
öfverflödsvaror, under det deremot de nedsättningar, som genom
traktaten åvägabragts i den franska tulltaxan, nästan uteslutande angå
för den franska industrien erforderliga råämnen och halffabrikat, hvilkas
ytterligare förädling vore för vår industri af stor vigt, men för

12 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 4.

hvilkas lättare afsättning åter på den franska marknaden någon fördel
genom traktaten ej blifvit oss beredd.

Denna omständighet utgör för mig ett ej oväsentligt skäl mot traktaten.
Jag kan nemligen ej finna för landet ur någon synpunkt fördelaktigt
att lätta tillförseln och på samma gång konsumtionen af dessa
den franska industriens alster, som i så hög grad endast afse tillfredsställandet
af en högt uppdrifven smak för njutningar i alla rigtningar.
Erfarenheten har dessutom sannerligen till fullo visat, att svensken, äfven
utan den lättnad, som den lägre tullen kan innebära, ej tvekar att i så
hög grad som möjligt tillgodogöra sig, hvad utlandet i dessa hänseenden
kan erbjuda. Förlusten på dessa artiklar, som till följd af sin egenskap
af öfverflödsvaror och uteslutande föremål för den förmögnare befolkningens
konsumtion äro så väl egnade för en hög tullbeskattning, hvilken
förlust blifvit af Utskottet beräknad till öfver en million kronor,
måste då naturligen på annan väg ersättas, antagligen genom förhöjd
tull å så kallade kassaartiklar, hvilka endast genom sin egenskap att
ingå i den stora massans förbrukning vunnit denna betydelse, och
hvilka, de må nu vara verkliga behofsartiklar, såsom kaffe, socker och
sirup numera obestridligen äro, eller den stora massans njutningsmedel,
såsom tobak, billigtvis ej borde fördyras, för att den förmögnare befolkningen
skall få sina njutningsmedel för lägre pris.

Man bör vidare ej lemna ur sigte, att, medan vi genom denna traktat
få våra införseltullar ytterligare nedsatta, andra länder, med undantag
af England, gå i motsatt rigtning och genom förhöjande af sina
tullar söka försvåra tillförseln af andra länders industrialster. Våra
produkter kunna således endast med svårighet söka sig marknad i utlandet,
på samma gång de genom nedsatta tullar eller tullfrihet här
hafva att uthärda en allt hårdare konkurrens derifrån. Den så naturliga
och billiga fordran på reciprocitet blifver genom traktaten ej tillgodosedd
och kan ej heller, om traktaten kommer till stånd, under en lång
följd af år vinna tillämpning.

Den stora skattereform, som förberedes och som har till mål att
bortlyfta tunga och ojemnt tryckande skatter, ställer, likasom i än högre
grad det starkare försvar, hvaraf vårt land har behof, allt större kraf
på befolkningens offervillighet. Undandragas från förhöjd beskattning
de naturligaste föremålen derför, kan ju ej undvikas, att andra beskattningsföremål
måste uppsökas, som i mindre grad egna sig dertill, och
sålunda missförhållanden uppstå, som i ej obetydlig grad kunna komma
att förringa skattereformens värde.

Jag kan slutligen ej undgå påpeka, att, efter mitt förmenande, för -

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4. 13

slaget att från deri 15 nästa Maj tillämpa traktaten, för så vidt genom
densamma tullafgifter komma att nedsättas, ej står tillsammans med
föreskriften i § 61 af Regeringsformen, att bland andra bevillningar tullmedlen
»skola utgöras intill slutet af det år, under hvars lopp den nya
bevillningen af Riksdagen faststäld bäfver». Jag vet visserligen, att ofvan
anförda grundlagsstadgande år 1865 ej ansågs lägga hinder i vägen att
genast tillämpa de nedsatta tullsatser, som genom den då afskräde handelstraktaten
blifvit bestämda, men lika litet som jag vill medgifva, att
den behandling, som då iakttogs vid traktatens afslutande, var med
grundlagens anda och ordalydelse öfverensstämmande, lika litet kan jag
medgifva vitsord af prejudikat, om giltigheten af sådana äfven kunde
erkännas, åt det förfarande, som vid tillämpningen iakttogs. Man invänder
visserligen, att lika väl som tullförhöjningar utan gensaga omedelbart
trädt i gällande kraft, efter det beslut derom fattats, lika väl må
ock nedsättningar i tullen omedelbart tillämpas; men man förbiser då,
att vid tullförhöjningar den redan beslutade afgiften fortfarande utgår
blott med eu ytterligare förhöjning i bevillningen, och denna invändning
har derför ej någon vigt. Ej större betydelse kan jag tillerkänna påståendet,
att ingenting bör kunna hindra regering och Riksdag att borttaga
en skatt. Ty besluten härom, de må nu vara aldrig så välbetänkta,
måste dock alltid tillkomma i den ordning grundlagen föreskrifver, och
en afvikelse derifrån kan i sina konseqvenser leda till de-mest betänkliga
följder.

När jag nu öfvergår till betraktande af de tullsatser i den svenska
tulltaxan, som genom traktaten blifva fixerade, anser jag till jemförelse
böra tagas de alternativa tullsatser, som, under förutsättning af franska
traktatens upphörande, bestämdes vid 1880 års riksdag, och jag tillåter
mig för att motivera det rättmätiga deri hänvisa till det uttalande af
Herr Ministern för utrikes ärendena härom, som återfinnes på sid. 61 i
bilagorna till den Kongl. propositionen. Att genomgå alla de 135 rubriker,
som återfinnas i traktaten, kan ej komma i fråga, utan inskränker
jag mig till de väsentligaste. Hvad då först angår de under rubriken
metallarbeten införda tullsatser, befinnas de i allmänhet öfverensstämma
med nu gällande och af tullkomitén föreslagna belopp. Man iakttager
dock dervid en omständighet, som, om den ock ej är i sak af någon
större betydelse, dock ej kan bidraga till en gynsam stämning för traktaten.
Jag hänsyftar på de under ifrågavarande rubrik förekommande
siffrorna 14, 24, 47, 59, 118, i stället för de af Riksdagen vid evalveringen
till metersystemet utjemnade 15, 25, SO, 60 och 120. Om ock
anmärkning kan framställas mot att vid denna evakuering tullsatserna

14 Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 4.

emellanåt något förhöjdes, får man dock ej förbise, att äfven nedsättningar för
samma ändamåls vinnande förekommo; för öfrigt borde dock anmärkningens
verkan vara bruten, då härifrån lärer till vederbörande i Frankrike
gjorts anmälan, att så skett för att derigenom vinna jemnare och
beqvämare siffror, utan att gensaga deremot framkommit. Vid sådant
förhållande, och då fråga är om afslutande af en ny traktat, kan det ej
annat än väcka förundran, att så litet afseende fästats vid våra önskningar,
att för oss blifvit bestämda siffror, som vi anse olämpliga, utan att
derigenom Frankrike fått sina motsvarande utjemnade. Förfarandet häntyder
mera på herskarens »sic volo, sic jubeo», än på den likställighet,
som vi eljest älskat tro hafva vid underhandlingarne iakttagits. För eu
hvar är det dertill uppenbart, att denna genom evalveringen uppkomna
obetydliga förhöjning i tull ej i ringaste mån kan hafva någon inverkan
på qvantiteten af de franska industrialster, som hit införskrifvas,
likasom att den ej heller är af någon vigt, vare sig såsom statsinkomst
eller ur skyddsynpunkt.

Under denna rubrik förekomma dock »maskinerier, redskap och
verktyg, ej specificerade» upptagna som fria. De äro fria såväl i nu
gällande tulltaxa som ock i det taxeförslag, tullkomitén afgifvit. Mot
detta förslag hafva dock flere af komiténs ledamöter reserverat sig,
och jag tillåter mig anföra några skäl, som tala mot förslaget att genom
traktaten uppställa ett hinder mot ändring i nu gällande bestämmelser.

Det är ett kändt faktum, att vår jerntillverkning ej på långt när
gått framåt i samma proportion som jernproduktionen i öfriga jernproducerande
länder, likasom äfven att den qvantitet jern vi afsätta ej vidare
kan betinga samma pris som fordom, ja ofta endast med svårighet
afsä-ttas till ett pris, som betäcker produktionskostnaden. Den väsentligaste
orsaken dertill är, att man uppfunnit flera sätt att af mindre godartade
malmer tillverka ett äfven för delikatare ändamål användbart
jern. Den massproduktion, som är kännetecknande för vår tids industri
och som gör, att tillverkningskostnaden kan till ett minimum nedbringas,
låter sig ej i någon nämnvärd grad tillämpas hos oss, då det är
omöjligt att till ett ställe samla de enorma qvantiteter träkol, som drifvandet
af ett jernverk i stor skala krafvel’. Det högre priset på träkolen
vidare, som nödvändigtvis måste stiga, ju mera skogarne uthuggas,
gör det för oss otänkbart att i prisbillighet täfla med utlandet. Men
äfven de industrialster, för hvilka vårt jern nödvändigt behöfves, inskränkas
allt mera, och det är endast att tillskrifva den ofantligt tilltagande
jernförbrukningen, att dessa alster tillverkas i så stora qvantiteter,
att vårt jern kunnat finna afsättning, om ock ej alltid fördelaktig.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4. 15

Fortgår det på samma sätt som hittills, torde den tid ej vara aflägsen,
då det ej vidare skall kunna afsättas till ett pris, som betäcker produktionskostnaden
och på samma gång lemnar yrkesidkaren tillbörlig ersättning
för hans arbete. Ett lifsvilkor för vår jernhandtering synes det
derför vara att här i landet på allt sätt uppmuntra en omfattande förädlingsindustri
för vårt jern. Men eu sådan torde endast med svårighet
kunna komma till stånd, så länge vårt land står vidöppet för den utländska
massproduktionen. Statistiken visar jemväl, att mekaniska verkstäder
och gjuterier, som i afseende å tillverkningsvärdet intaga den
främsta platsen bland landets industrier, på senare åren gått betänkligt
tillbaka. Tillverkningsvärdet, som 1875 nått sitt maximum med 31,2
millioner, nedgår derefter årligen, och uppgår 1879, det sista år för
hvilket statistiska uppgifter finnas, till endast 17,8 millioner. Den enstämmiga
begäran på tull, som näringsidkarne sjelfva i sina svar på
tullkomiténs frågor framstält, borde ej heller lemnas helt och hållet
utan afseende, särdeles då man tager i öfvervägande, att de sjelfva behöfva
för sina tillverkningar artiklar, som äro belagda med tull, under
det att den färdiga varan införes tullfritt. Jag kan ej biträda en traktat,
som med ringaktande af de upplysningar, statistiken lemnar, och
med tillbakavisande af de önskningar, målsmännen för denna vårt lands
vigtigaste industri uttalat, så binder våra händer. Jag finner dessutom
denna rubriks införande i traktaten så mycket obehöfligare, som, såvidt
af Kommerskollegii berättelser synes, någon nämnvärd import af
maskinerier ej från Frankrike förekommit, och saken derför ej kan vara
af någon vigt för detta land. Slutligen bör ej lemnas oanmärkt, att
dessa artiklar finnas belagda med tull i alla Europas länder med undantag
af England och Norge, och jag kan ej finna det vara för mycket
fordradt att, såsom reservanterne i tullkomitén, för Sveriges industri
begära samma skydd af 5 %, som t. ex. det högt stående Belgien funnit
för sin erforderligt.

Äfven mot åtgärden att genom traktaten fixera tullarne å väfnader,
specielt linne, kan jag ej underlåta uttala mig. Linneväfnadstullen finnes
i traktatstariffen uppförd efter den nya uppställning, som tullkomitén
för densamma föreslagit. Det torde vara obestridligt, att den gamla
uppställningen ej var hållbar, och man kan ej annat än önska, att den
nya må befinnas tillfredsställande. Det är dock endast den praktiska
erfarenheten, som deruti kan gifva utslaget, och det kan derför ej vara
annat än betänkligt att, innan någon som helst erfarenhet vunnits, nu
göra densamma orubblig, i synnerhet som intet annat land, der trådräkningssystemet
är infördt, har samma indelning, som här blifvit föreslå -

16 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

gen. Och, likasom med uppställningen, endast erfarenheten kan visa,
om de af komitén föreslagna tullsatserna varit rätt afpassade. Vidare
är att erinra, att i komiténs förslag tullen blifvit i vissa fall nedsatt
med ända till 40 %, och ändock blifver den genom traktaten ytterligare
nedsatt, och som vanligt träffar nedsättningen i allmänhet just de finare
och dyrbarare varorna, som bäst kunnat tåla vid högre beskattning.
Frankrikes högsta tullsats på linneväfnader utgör 598 francs per 100
kilogram, under det. deremot Sveriges högsta blifvit nedsatt till 150
kronor eller 214 francs för samma qvantitet. Utskottets pluralitet har
också medgifvit, att vår linneväfnadsindustri blifvit genom traktaten
svårt hotad, ej blott den fabriksmessigt idkade, utan, hvad värre är, den
än större, såsom husslöjd bedrifna.

I fråga om väfnader och band af siden likasom om blommor, spetsar
och plymer in. in. gäller, hvad jag redan förut anfört angående
öfverflödsvaror och deras beskattning. Jag torde endast få återföra i
minnet, att genom 1865 års traktat sidentullen, som förut utgått med
6 kronor per //, då nedsattes med 75 % eller till kronor 1,50, samt att
man nu fordrar en ytterligare nedsättning af 20 % å det återstående
beloppet.

Vid artikeln hängslen förekommer den oegentligheten, att, om traktaten
antages, blifver tullen å »hängslen, andra slag» 60 öre per kilogram,
under det att tullen å »band, andra slag», hvaraf dessa hängslen hufvudsakligen
bestå, utgår med kronor 1,10 per kilogram.

Rörande artikeln vin är genom traktaten vidtagen den ändring, att
vin på buteljer tullbehandlas i likhet med vin på fat. Den nu gällande
afgiften på detta senare är bibehållen, om 1 kilogram beräknas lika med
1 liter, med hvilken det i det närmaste sammanfaller, då deremot buteljvinet
erhållit en nedsättning från 21 till 16y2 öre. Olämpligheten att
på detta sätt nedsätta tullen på ett för tullbeskattning så tjenlig! föremål
har fyrfaldiga gånger blifvit framhållen och är desto större, som
nedsättningen träffar de finare sorterna, som hufvudsakligen inkomma
på buteljer. Den förändring, som i vintullen är föreslagen, i det att derunder
skulle inbegripas endast viner af till och med 15 % alkoholhalt,
mot förut stadgade 21 %, minskar ej vigten af hvad ofvan blifvit anfördt,
men medgifver möjlighet att på de starkare, fastän visserligen
billigare vinerna taga åter den förlust, som uppkommer genom nedsättningen
å de svagare och dyrbarare sorterna.

Öfvergår jag härefter till de tullsatser, som genom traktaten blifvit
för Frankrike bestämda, så torde jag kunna inskränka mig endast till
dem, som röra jern och trävaror, så mycket hellre som af Kommers -

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 4. 17

kollegii berättelser framgår, att, med undantag af spanmål, så godt som
hela vår export på Frankrike består af jern och trä.

Hvad då först jernet beträffar, så är tullen nedsatt på tackjern från
francs 2 till 1,50, på stångjern från 6 till 5, hvarjemte nedsättning på
plåtar förekommer af dels 1 francs, dels 50 centimer, allt per 100 kilogram,
som är Frankrikes tullenhet. Uti tullsatsen för smältstycken är
ej genom traktaten någon nedsättning vunnen, tvärtom är vår ställning
nu så till vida försämrad genom bestämmelsen, att endast smältstycken,
som hålla 4 % slagghål eller derutöfver, få mot denna afgift införas,
att största delen härifrån exporterade smältstycken och specielt de s. k.
råstängerna komma att belastas med stångjernstullen. Yårt jern håller
nemligen i ''allmänhet ej ens 4 °/0 slagg. Någon synnerlig betydelse har
ej nedsättningen å plåt, då sådan hittills aldrig kunnat från oss exporteras
och ej heller framdeles lär kunna utföras till följd af den ändå
allt för höga tullen. Utan tvifvel måste det anses som en vinst, att tullen
å tack- och stångjern blifvit nedsatt, men de af Utskottet upprättade
tabeller utvisa, till huru ringa belopp denna vinst kan i penningar uppskattas.
Och ändock kan man draga i tvifvel, om ens denna vinst kommer
att uppstå. Ty ännu finnas i Frankrike qvar de s. k. admissions
temporaires (eller acquits k caution), hvarigenom den, som exporterar
jernartiklar, har rätt återfå den tull, han erlagt för jernet, innan det
blifvit förädladt. Det har ej lyckats att erhålla någon exakt upplysning,
till huru stor del det svenska jernet till följd häraf kan inkomma fritt,
men den har uppgifvits uppgå ända till 25 0/0 af införseln. På senare
åren lärer dock till följd af förändrade bestämmelser endast omkring
17 % inkommit på detta sätt.

När dertill råstänger, som hittills till Frankrike utförts såsom smältstycken,
hädanefter måste till följd af deras ringa slagghalt draga stängjernstullen,
torde det vara ovisst, om ej denna förhöjning uppväger den
vinst, vi till äfventyrs kunna draga af de nedsatta tullarne.

Jerntullen sålunda nedsatt uppgår ändock till 20 ä 25 % af värdet,
och till jemförelse torde här icke olämpligen kunna anföras, att den tull,
som siden enligt traktaten skall draga i Sverige, uppgår till 4 ä 6 % af
varans värde.

Skulle vi likväl möjligen kunna anses vinna någon''fördel för vår
jernexport, så befinnes det angående vår träexport, att vi genom den
traktat, vi nu stå i begrepp att köpa oss, komma i en sämre ställning
än förut. Det har således ej kunnat genomdrifvas ens det så naturliga
antagande Herr Finansministern uttalat, (sid. 54 i bilagan till den Kongl.
propositionen) »att i syftet af hela^den tullpolitik, som skulle gå ut på

Bih. till Biksd. Prof. 1882."^3 Sami. l''£Afd. 4 Häft. 3

18 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 4.

de gamla handelsfördragens ersättande med nya sådana mellan Frankrike
och andra makter, väl får antagas ingå, att icke en vigtig import''
artikel skulle under den nya traktaten komma i en sämre ställning på
den franska marknaden än under den hittills varande regimen». Det
befinnes nemligen, att hyfladt trä, som hittills kunnat, liksom allt oarbetad^
tullfritt införas, hädanefter skall belastas med en afgift af 50 centimer
per 100 kilogram, äfvensom arbetadt trä, som förut dragit eu tull
af 10 % af värdet, eller ungefär 4''/4 francs, nu skall erlägga 5 francs.
Tarif général stadgar för dessa begge poster respektive 1 och 7 francs.

Om det arbetade träet torde man ej behöfva tala, då förut knappast
någon utförsel till Frankrike deraf förekommit och än mindre nu kan
ega rum, sedan tullen blifvit ytterligare höjd.

Att genom nedsättningen å hyfladt trä någon vinst eljest skulle beredas
vår träexport är ju ovedersägligt, men när man i ett fall som
detta skall värdera vinsten, erbjuda sig inga pålitliga siffror. Kommerskollegii
öfversigt öfver vår handel med Frankrike värderar vår export
af annat trä än rundt, sågadt och biladt år 1879 till 36,000 kronor och
år 1880 till 108,000 kronor, under det hela vår träexport värderas till
respektive 16 och 18,6 millioner. Det arbetade ingår således med respektive
0,225 och 0,58 °j0 af vår hela export till Frankrike. En exportör af
arbetadt trä har åter, såsom af Utskottets betänkande framgår, beräknat
exporten till 10,000 standard. Då hela exporten af trä, med undantag af
det arbetade, enligt Kommerskollegii berättelse för år 1880 uppgår till
27,5 millioner kitbikfot eller 166,700 standard, skulle sålunda efter denna
uppgift det arbetade utgöra blott 5,7 °/0. Äfven efter denna beräkning
utgör således den del af vår träexport, som skulle af traktaten erhålla
fördel, en obetydlig del af det hela.

Någon uppgift öfver hyfleriernas antal och storlek, att tjena till ledning
för omdömet, står ej heller att vinna ur vår officiella statistik, men
att de ej måtte vara af synnerlig betydenhet framgår, utom af exportens
obetydliga belopp, äfven af det faktum, att de ej ådragit sig Kommerskollegii
uppmärksamhet. Det är ock gifvet, att deras betydenhet ännu
ej kan vara så särdeles stor, då hyfling ej ifrågakommer å annat än det
smalare och tunnare virket, ej på det tjockare och bredare, hvilket ännu
utgör den hufvudsakliga delen af det sågade virke, som exporteras. Men
i samma mån som våra sågverk ej kunna förse sig med groft sågtimmer,
utan måste, såsom händelsen nu är i Norge, hålla till godo med mindre
dimensioner, i samma mån stiger ock hyfleriernas betydelse. Huruvida ett
sådant förhållande under den tid, traktaten skulle omfatta, kan antagas
inträda, är jag ej i stånd att bedöma, men visserligen synes det mig ej

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

med statens intresse och sanna väl förenligt att underlätta afsättningen
af smäckert, det vill i allmänhet säga omoget virke, och dymedelst befordra
våra skogars hastiga utödande.

Norrbottenslagens antagande och nu senast dess utsträckning till
Vcsterbotten vittna om en annan uppfattning. An mera betänklig förefaller
mig den omständigheten, att denna förmån för några hyflerier skulle
vinnas genom andra, vida vigtigare förädlingsindustriers försättande i
sämre ställning, för att ej tala om, att, om vi skulle finna, att de vilkor,
under hvilka vår industri arbetar, skulle under traktatstiden erfordra reglering
i förhållande till utlandet, en sådan ej står i vår makt att vidtaga,

I sammanhang med trätullen har man fört traktaten till godo, att
genom densamma den transitoafgift, som eljest är påbjuden, ej på oss
kommer att tillämpas. Jag behöfver dervid endast anmärka, att så godt
som allt svenskt gods, som genom transito kommer till Frankrike, har passerat
Belgien, hvilket land redan genom sin traktat fått sig denna förmån
beredd, så att äfven utan traktat någon transitoafgift ej kommer att
drabba oss.

Har jag således hittills ej kunnat finna någon synnerlig förmån i
jemförelse med olägenheterna oss beredd, så må jag dock medgifva, att
tullindringar blifvit medgifna för färskt smör, träbandade laggkärl och
etiketter, hvilka dock tyvärr ännu ej ingått i vår export till Frankrike
och, hvad det färska smöret beträffar, näppeligen kan göra det.

Sammanfattar man alla artiklarne i den tarif, som för oss blifvit
bestämd, finner man deras antal utgöra 135, hvaraf 7 uppföras såsom
fria och 128 belagda med tull. Inom dessa rubriker innefattas dock
hela vår stora industri med undantag af spinnerierna, dervid dock är
att erinra, att tullen på garn måste naturligen alltid rätta sig efter tullen
å väfnader. I den franska tariffen återfinnas visserligen 151 rubriker
upptagna, deraf 64 såsom fria och 87 belagda med tull. Men huru olika
der mot hos oss. Der finner man upptagna såsom fria dels nästan alla
för industrien behöfliga råvaror, äfvensom affall, hvilka väl ingen hvarken
här eller i Frankrike tänkt sig belagda med tull, vidare artiklar, såsom
ostron, hummer, arsenik, cadmium, oxalsyra m. in., som aldrig varit
föremål för produktion här. Hafva åter råämnena blifvit förarbetade till
så kalladt halffabrikat, finna vi dem genast belagda med hög tull, och
hafva dessa slutligen undergått ytterligare förädling, då återfinnas de ej
der, då få vi nöja oss med de afgifter, som gälla för alla och som blifvit
bestämda uteslutande med afseende på den franska industriens ställning
och behof.

20 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:cF4.

Statens förlust genom minskade tullintrader visar bilagan, som åtföljer
Utskottets betänkande; den beräknas till ej mindre än 1,126,893
kronor, och då är ej medtagen minskningen å linneväfnader och papper,
som till följe af den förändrade uppställningen ej kunnat beräknas. Det
torde ej kunna antagas, att de nedsatta tullafgifterna skola medföra en
ökad import, då dessa redan förut äro synnerligt låga i förhållande till
värdet; ur statsekonomisk synpunkt vore för öfrigt en stegring af importen
ej önskvärd.

Ökad inkomst är beräknad att uppstå till ett belopp af 166,774
kronor, detta dock naturligen endast under förutsättning, att de högre
tullsatser än de nu gällande, som traktattariffen medgifver, äfven blifva
här beslutade.

Den tabell åter, som visar hvilka lindringar vår export kan motse
i Frankrike, är af vida anspråkslösare dimensioner, ty den upptager tulllindringen
till endast 118,447 kronor. Lindringen på trävaror är dock
ej deri inberäknad. Men då en standard hyfladt trä anses väga 2,700
kilogram, utgår således tullen med francs 27 pr standard. Efter traktattariffen
åter endast francs 13,50. En till 10,000 standard beräknad export
skulle följaktligen lemna en lindring af 135,000 francs eller 97,200
kronor. Tabellen upplyser vidare, att sten och maskinerier äro i de
officiella uppgifterna upptagna endast till värde. Af Kommerskollegii
berättelse för år 1880 framgår, att sagda år utfördes dessa varor till ett
värde af 75,000 kronor. De i tabellen uppräknade artiklar vidare, för
hvilka uppgifter saknas, såsom ost, smör med flera, måste naturligen
återfinnas under rubriken »öfriga varor», hvilken rubrik visar ett värde
af 4,318 kronor.

Att i båda dessa fall lindringen ej kunnat beräknas, utgör så till
vida en lycklig omständighet för traktatens anhängare, att de derigenom
befriats från nödvändighet att se de så kallade förmånerna framträda i
all sin obetydlighet.

Jemförelsen mellan traktatens debet och kredit, om det må tillåtas
mig begagna detta uttryck, visar således ingen likställighet emellan de
begge länderna, och detta framgår bäst genom att jemföra de anspråk
på eftergifter och de medgifvanden, som från svensk sida blifva framstälda,
med de resultat, som vunnits (se Herr Finansministerns anförande
till statsrådsprotokollet för den 16 September 1881).

Men denna brist på likställighet i fråga om handelstraktaten skall
väl utjemnas genom sjöfartstraktaten, som jag nu går att skärskåda.

Genom densamma vinna vi ej något mera, än hvad vi redan tillköpt
oss genom den gamla traktaten. Och att de uppoffringar, vi då för den -

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4. 21

sammas vinnande måste underkasta oss, ej voro obetydliga, det medgafs
redan då äfven af traktatens ifrigaste anhängare. Sedan dess hafva genom
lag af år 1866 i Frankrike blifvit medgifna samma rättigheter åt den
främmande som åt den inhemska sjöfarten. Något förslag om denna
lags upphäfvande har ej sedan 1872 förekommit, ehuruväl, om något
sådant varit påtänkt, det naturliga tillfället dertill hade sjelfmant erbjudit
sig i samband med förhandlingarne om tarif général. Men man
torde, kunna finna en anledning dertill uti det system af premiering,
som inom Frankrike kommit till stånd, och som enligt Herr Utrikesministerns
yttrande (sidan 5 i bilagan till den Kongl. propositionen)
strider, om ej mot de gällande traktaternas bokstaf, så dock mot deras
anda. Premieringssystemet tillämpas ännu endast vid längre sjöresor,
men har Frankrike kunnat, trots Englands lifliga protester, tillåta sig
ett sådant förfaringssätt, som så hårdt drabbat detta lands sjöfart, lärer
man väl kunna hysa en grundad farhåga, att, så snart Frankrike finner
det med sina intressen öfverensstämmande, det kommer att utsträcka
sitt premieringssystem äfven till den mindre sjöfarten, hvari våra fartyg
hittills deltagit. Den stadga, man velat åt sjöfarten bereda, torde sålunda
ej genom traktaten kunna anses tillförsäkrad densamma.

Af denna orsak förminskas ock betydelsen af ett annat för traktaten
anfördt argument, att vi nemligen derigenom tillförsäkra vår export
en billigare frakt till Frankrike. Det är dervid dessutom att bemärka,
att det för detta land är af lika stor vigt att ej få sitt behof af
trävaror m. in. fördyradt genom höga frakter, som det kan vara för oss,
och detta så mycket mera, som fraktbeloppet i allmänhet drabbar mottagaren,
ej afsändaren af en vara.

Skulle det inträffa, att någon traktat mellan Sverige och Frankrike
ej komme till stånd, är det svårt att beräkna den förlust, som derigenom
skulle drabba oss. Vi skulle möjligen komma att få betala med 50 %
förhöjda lotspengar och mäklarecourtage. För ett från Amerika kommet
fartyg om 400 tons drägtighet beräknas af norska regeringen
denna förhöjning till 305 francs eller ungefär 75 centimer per ton. Om
afgifterna skulle utgå med detta belopp äfven vid fart inom europeiskt
område, derom saknas hvarje upplysning, likasom ock om de belopp,
hvarmed dessa utgifter, som fastställas olika för olika hamnar eller distrikt
i Frankrike, utgå, och hvaraf naturligen förhöjningens belopp så väsentligen
beror. Att i penningar beräkna den risk vi härigenom skulle löpa,
låter sig derföre ej göra.

Skulle vidare Frankrike upphäfva sin sjöfartslag af år 1866, hvilket
den norska regeringen, till följe af det der antagna premieringssystemet,

22 Bevillning s-Utsleottets Betänkande N:o 4.

anser mindre troligt (sidan 47 i bilagan till Kongl. propositionen), så komine
vi visserligen ej derigenom i sämre ställning än andra nationer, som ej
hafva sjöfartstraktater. Det kan ej anses annat än som skrämskott, när
man förebär, att vi skulle kunna utsätta oss för en särskild pålaga på
vår sjöfart, hvilken då skulle utgöra ett straff för vår motspänstighet
att ej godkänna traktaten. Hvarken Danmark eller Ryssland, som dock
i Finland har en ej obetydlig handelsflotta, hafva varit underkastade några
trakasserier för sin underlåtenhet att med Frankrike ingå traktater.

Bruttofrakterna på Frankrike äro för år 1880 beräknade till inemot
5 millioner kronor; huru stor del deraf kan vara nettoförtjenst, är svårt
att beräkna; de tryckta förhållanden, under hvilka sjöfarten de senare
åren arbetat, gifva dock anledning antaga, att den ej varit synnerligt
betydande, så mycket mera som af konsulsrapporterna framgår, att största
antalet till Frankrike ankomna fart}?g afgå derifrån i barlast. I förhållande
till behållna inkomsten af de industrier, som genom traktaten
blifva bundna, spelar sålunda sjöfarten på Frankrike ingalunda en betydande
roll.

Af hvad jag ofvan anfört kan jag ej finna annat, än att de förmåner,
vi genom traktaten skulle vinna, ej stå i förhållande till de uppoffringar
och det beroende, vi nödgas underkasta oss. Och olägenheterna
äro så mycket större som vi, till följe af gällande tullagstiftning och
äfven till följe af traktater med andra länder om deras behandling såsom
den mest gynnade nation, måste åt dessa länder medgifva samma
fördelar utan att derifrån erhålla något vederlag. Ingen kan villigare
än jag erkänna nyttan och vigten af en traktat, som försäkrar oss förmånen
af behandling såsom den mest gynnade nation. Alla handelstraktater,
vi med andra makter ingått, och som hvila på denna grundsats,
hafva ock icke blott icke varit utsatta för någon motsägelse, utan
tvärtom helsats med belåtenhet. Annorlunda ställer sig denna traktat,
som för nämnda medgifvande kräfver så stora uppoffringar. Skall en
tariftraktat ingås, måste den naturligen medföra obestridliga förmåner.
Såsom sådan kan jag ej räkna hvarken den man hört framställas af
moderata frihandelsmän, att, om än ej genom traktaten några synnerliga
förmåner beredas oss, erhåller dock vår industri en önskvärd stadga,
eller, som samma mening uttryckes af partiets ultras, att vi hindras från
att fatta oförnuftiga beslut. I sjelfva verket innebära dessa uttalanden
endast, att hufvudsyftet med traktaten är att genom inverkan utifrån
hålla tillbaka åsigter, som nu här, likasom förut i utlandet, hålla på att
göra sig gällande.

Man har från denna sida påstått, att vi hafva den år 1865 afslutade

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4. 23

traktaten med Frankrike att tacka för den ekonomiska utveckling, vårt land
sedan denna tid vunnit, och man vill för denna åsigt finna ett stöd uti
den sedan 1865 stegrade exporten på Frankrike. Jag tillåter mig bifoga
en tabell (Bil. B), som visar denna stegring. Deraf framgår, att exporten af
jern visserligen stegrats, men ej betydligt; den har till och med under
de senare åren aftagit; af hafre och trävaror har den deremot högst
betydligt stigit. Att hafreexporten är för landet förmånlig, kan jag ej
medgifva, likasom jag vågar påstå, att, då våra skogar anlitas mera, än
deras återväxt medgifver, den enorma virkesutförseln 5 sjelfva verket
innebär eu kapitalförbrukning. Men af tabellen framgår vidare, att någon
nämnvärd export af vår förädlingsindustris alster ej kunnat trots traktaten
komma till stånd. Med dessa siffror för ögonen har jag svårt att
instämma i påståendet om de lyckliga verkningarne af traktaten. Men
antag dock att så förhåller sig. Den nu i Frankrike antagna tarif général
innehåller i allmänhet samma tullsatser som 1865 års traktatstarif. Låtom
oss då vara nöjda med en utveckling, sådan som vår industri och
handel Dittills haft, och må vi ej i fikande efter än större, men ovissa förmåner
afsåga oss den rätt, som det svenska folket räknar för sin yppersta,
den grundlagsenliga rätten att fritt och utan band i hvarje tid och under
alla omständigheter sig sjelf beskatta.» I

I denna reservation instämde Herrar Reutersvärd, N. G. Fock, Lönegren
och Anders Svensson, Herr Reutersvärd under åberopande tillika af
en vidfogad tabell (Bil. A).

emot 2:dra punkten:

af Herrar E. G. Boström och C. A. Jönsson.

Herr N. J. Boström har begärt få antecknadt, att han, på grund af
undfången ledighet, icke deltagit i behandlingen af detta betänkande.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

Tabell I.

Jemförande framställning af införseltullar i Sverige enligt 1865
års traktat, gällande tulltaxa, 1880 års Riksdags alternativa förslag
samt det nu föreliggande traktatförslaget.

''	©: ö ^<0 2.3- <	c+- *-ä	i—i CO	e-t-		O:	-r1 CO	sL	-3
,	a CTQ 3 o er 3; C32& P: et- i	w	e+ 8 p	p 3 Q* CD	>-i co, P aq ’	JO o 230 -s A	DO, P CK3 o rf-	33 rf r+- P
		Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre
Metallarbeten.
Jern och stål:
Kassakistor och sängar......................	Värdet	10 %	10 %	10 %	10 %
Jernvägsskenor .....................................		fria	fri	a	fria	fria
Bleckslagararbete!:!, i tulltaxan ej
specificerade: olackerade............................................	1 kg.		24	_	24	__	24	_	24
lackerade ............................................. Knifvar:	))	—	35	—	35	—	35	—	35
rak- med eller utan fodral............	»	—	59	—	60	—	60	—	59
penn-.....................................................	»	1	18	1	20	1	20	1	18
siömans- in. m................................. bords- och andra slag, i tulltaxan	))		14	“	14	''	14		14
ej specificerade, samt gafflar: med skaft af silfver, förgyld eller
försilfrad metall, ebenholtz eller elfenben.............................	»	1	18	1	20	1	20	1	18
med skaft af andra ämnen ......	»	—	24	—	24	—	24		24
Saxar, andra än öfverskärare- och
skräddare-: opolerade .............................................	))	_	24	_	24	_	24	_	24
polerade ................................................	))	—	59	—	60	—	60		59

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 4.

	H-h. O: B. ^	ET	—L X>	g-	o? C	X	S?H
		CD			•-i	X		D
	C«5 g» cd crn; ta ro H- 1	c4- £3 gDc ert- hj • GG	gg M 0 p & • CD	CG P er? •	-> DO n	k S-	4- D -t-
Stålarbeten, i tulltaxan ej specifi-• cerade: polerade eller lackerade..................	1 kg.	Kr.	öre 59	Kr.	öre 35	Kr.	öre 35	Kr.	öre 35
andra slag.............................................	»	—	24	—	15	—	15	—	15
Nålar af annat ämne än guld och silfver och ej hänförliga till bijou-terivaror ................................................	))		59		40		40		40
Fingerborgar och syringar af andra ämnen än guld eller silfver .........	))	_	35	_	35		35	_	35
Häktor, hakar och hyskor.................	»	—	35	—	30	—	30	—	30
Koppar: Helfärdiga arbeten: opolerade ............................................	))		35		35		35		35
polerade .............................................	))	—	71	—	70	—	70	—	70
Tenlikor.,....................................................	))	—	35	—	35	—	35	—	35
Arbeten af silfver: förgylda eller ©för-guda..........................................................	»	7	6	7	_	7	—	7	—
Arbeten af guld.............................................	))	11176	12	—	12	—	11	70
bok-, äkta, musiv- eller puder........	))	2	35	2	40	2	40	2	35
Metaller, i tulltaxan ej specificerade, enkla eller sammansatta: Spik till fartygs förhydning..............		ej u	ipt.	fr]	a	fri	a	fr	a
Andra arbeten, oäkta lahn derunder inbegripna, mer eller mindre för-gylda, försilfrade, pläterade eller med fernissa öfverstrukna..............	1 kg.		71		70		70		70
Andra slag, utan förgyllning in. m.	))	—	35	—	35		35	—	35
Ur: fick-, med guldboett, äfvensom skeppskronometrar .........................	1 st.	l		1		1		1
med boett af annat ämne...............	))	ej o	ppt.	—	50	—	50	—	50
vägg- och studsare i foder: af brons eller annan metall, äfven-som alabaster eller porslin ......	1 kg.	i	71		70	i	70		70

Bill. till Riksd. Prof, 1882. 5 Sami. I Afd. 4 Höft.

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 4.

	8? a 1-1 <© 5. ef	e+- »-*■	—i T>	et- 3	o	3!	M CO	Sr	Hä
		SO	7i			•-i	UJ	CO	o
	<5 eg. 3 ® g-• Ii. CD SO- et-P? 1	pr o* e-t- P P° >-t CO	g So	SO 3 Oj cd	p" ep	O ISO Q	P crq CD ert-	P7" rf- P et- 1
af trä eller annat ämne..................	1 kg.	Kr.	öre 47	Kr.	öre 50	Kr.	öre 50	Kr.	öre 47
lösa eller oinfattade urverk eller de-lar af ur i tulltaxan ej specifice-rade........................................................	))	1	76	1	80	1	80	1
Instrumenter: Kirurgiska, matematiska, fysiska och navigations-, barometrar och ter-mometrar med eller utan fodral			35	fri	a	fri	a	fri	a
Optiska, kikare, glasögon, derunder inbegripna infattade optiska glas af alla slag med eller utan fodral	»		35	fria	fria		35
Maskinerier, redskap och verktyg eller delar deraf, i tulltaxan ej specifice-rade ............................................................		fri	a	fria	fria	fr:	a
Ångmaskiner och ångpannor ..................	—	fri	a	fri	a	fri	a	fri	a
Hudar och skinn samt läderarbeten. Hudar, beredda: hvitgarfvade och sämskade samt sul-läder och bindsulläder.....................	1 kg.		24		15		15		24
andra slag ...............................................	))	—	47	—	50	—	50	—	47
Sadelmakarearbeten, i tulltaxan ej spe-cificerade: med förgylda, försilfrade eller plä-terade beslag .........................................	))		59		50		50		50
andra slag ...............................................	))	—	47	—	50	—	50	—	50
Skomakarearbeten: af siden......................................................	))	2	35	2	40	2	40	2	35
af halfsiden .............................................	»	1	41	1	40	1	40	2	35
af yllefilt, med sulor ..........................	))	1	41	—	94	—	94	—	80
d:o utan sulor ..........................	))	1	41	—	60	—	60	—	80
af segelduk...............................................	»	1	41	1	40	1	40	—	80

Bevillning,?- U t skottets Betänkande N:o 4.

	Sr M " »O P.£J- <	rt- P	I-1 ce CTi	0-	O fo:	HK ©?	—i «	o!H CO CD
	er? tz ö		g-	p"1	oo	O
	<t> cr£; B ® it '' && i	p po trh t-i * GG	P	Ö O)	P er?	po -i O	S-V
af annan väfnad, samt af saffians, karduans, färgade eller pressade skinn .....................................................	1 kg.	Kr. 1	öre 41	Kr. 1	öre 40	Kr. 1	öre 40	Kr. 1	öre 40
af lackerade skinn ................................	»	—	94	—	94	—	94	1	40
andra slag ..............................................	»	—	94	—	94	—	94	—	94
Handskar, alla slag...................................	»	2	35	2	40	4	—	1	80
Handskskinn, tillskurna till handskar...	))	—	82	—	70	—	70	—	70
Läderarbeten, i tulltaxan ej specifice-rade, förtullas med eu förhöjning å tullen för det läder, hvaraf arbetet hufvudsakligen består, af....................		20	%	20	%	20	%	20	t
Yäfnader. Af lin, hampa eller andra i tulltaxan ej specificerade vegetabiliska spå-nadsämnen, med eller utan inbland-ning af bomull eller jute: a) släta och sådana kyprade, livilkas hela yta är till väfnadssättet lik-artad (icke mönsterväf), satin- eller atlasväfnad undantagen, som på en yta af 1 qv.cm. innehålla tillsam-mans : högst 25 varp- och inslagstrådar	1 kg.								19
mer än 25 till och med 35 varp-och inslagstrådar ....................	))	_	—	—	—	—	—	—	35
mer än 35 till och med 50 varp-och inslagstrådar .....................	))	—	__	_	_._	—	—	_	90
mer än 50 varp- och inslags-trådar .......................................	»							1	50
b) till a ej hänförlig mattväfnad......	))	—	—	—	40	—	40	—	40
c) till a ej hänförlig bolstervars- och s. k. corsettväf...................................	))	—	—	—	94	—	94	—	90

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

	O: eif	et-	t-* CO	e+-	O p:	O?	h-A CO	o? •-t	H
	<JQ SB CD er 3 2 Ct p: e+-P? i	P? Ui e4- P po erf- * Cd	et- sa M pa	äa* 3 CD	m p1 Oq	o po H 00	H-J P CTQ CD	p? r+- P et- 1
		Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre
d) andra slag ......................................... blaggarn, buldan, kanfas och sadel-jordsväf ...............................................	1 kg.	—	—	1	50	1	50	1	50
»	—	—	—	35	—	35	—	—
battist, flor, kammarduk, linon, da-
mast och lärft....................................	»	1	76	1	76	1	76	—	—
pressduk .................................................	»	—	24	—	24	—	24	—	—
• segelduk och tältduk ...........................	))	—	—	—	19	—	19	—	19
Hår och tagel............................................... Bomulls-:	»	—	59	—	60	—	60	—	60
segelduk .................................................. bokbindarecloth, klistrad och pres-	»	—	—	—	14	—	14	—	14
säd eller med en täckande färg öfverdragen.........................................	))				50		50		50
felb och plys äfvensom filtar............	»	—	—	—	94	—	94	—	90
tyll............................................................... Andra helt och hållet eller delvis glesa väfnader, såsom gaz, äfven-som täta sådana, som öfverallt eller		2	94	2	90	2	90	2	50
delvis på en yta af 1 qv.cm. inne-hålla i ränning och inslag tillsam-mans 80 trådar eller derutöfver...	»	1	76	1	76	1	76	1	75
Stramalj......................................... Andra slag:	))	1	17	1	20	1	20	1	75
oblekta, ofärgade och otryckta ..		—	59	—	58	—	58	—	50
blekta eller färgade...........................	»	—	94	—	94	—	94	—	90
tryckta eller pressade .....................	»	1	18	1	18	1	18	1	10
damast af lin och bomull..........	))	1	76	1	20	1	20	1	76
Ylle-:
maskinfilt, rundväfd för fabriksbeliof	—	fri	fri	fri	fri
filtar och mattor.............................	1 kg.	—	59	—	60	—	60	—	60
andra slag ........................................ Siden:	»	1	76	1	76	1	76	1	75
väfnader äf helsiden:
felb och plys......................................	))	2	35	2	40	2	40	2	35

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o i.

-:------ ■ -	O:	Ef ce	g®	3?»	O? 1-3
	13 så.	P O-pro»	tf §	CO GG O pc	P* & ^ a
	B 2 rf * P=S- f*r	ci- ’ GG	P P-• CD	* GQ
		Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre
andra slag, guld och silfvertyg									80
derunder inbegripna.....................	1 kg.	3	53	3	50	5	—	2
väfnader af halfsiden: felb och plys äfvensom filtar........	»	2	35	2	40	2	40	2	35
andra slag............................................	))	21	35	2	40	2	40	2	35
Band, silkessammets- och siden- .........	))	3	53	3	50	5	—	2	80
halfsiden-...................................................	»	2	35	2	30	2	40	2	35
andra slag, derunder inbegripna så-dana, hvari guttapercha, kautschuk eller likartade ämnen ingå...........	))	1	18	1	10	1	10	1	10
Hängslen eller delar deraf:							40		35
af siden eller halfsiden.......................	))	2	35	2	40	2	2
andra slag ...............................................	))	1	18	1	20	1	20	—	60
Portföljer, Väskor och Ridikyler:						2
af hel- eller halfsiden..........................	»	2	35	2		—	2	—
andra slag ...............................................	))	—	59	—	50	__	50	—	50
Spetsar, Uddar och Blonder: silkes- med eller utan blandning af annat ämne.........................................	))	3	53	3	50	5		2	80
linne-...........................................................	»	3	53	2	30	2	30	2	80
andra slag ................................................	))	2	35	2	30	2	30	2	35
Snörmakarearheten, såsom fransar, ga-loner, gramaner, aiguilletter, snod-der, snören m. fl. i tulltaxan ej spe-cificerade: af hel- eller hårsilke.......................	»	3	53	3	50	5	1	2	80
andra slag..........................................	))	1	76	1	10	1	10	1	10
Vantar, Strumpor och andra på strump-stol eller genom stickning tillver-kade arbeten: hel- eller* halfsiden ........................	»	3	53	3	50	5		2	80
andra slag............................................	))	1	,18	1	20	1	20 1 18

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

Paraplyer och Parasoller:

af siden eller halfsiden......................

andra slag ...............................................

Kläder och hushållspersedlar, alla slag,
förtullas med en förhöjning i den
tull, som är bestämd för det tyg,
hvaraf de hufvudsakligen bestå, af.
Broderade arheten, alla slag, draga lika
tull med det tyg, hvarå broderiet är

anbragt,. med tillägg af.....................

Nät, alla slag, förtullas lika med det
garn, hvaraf de äro gjorda, med
tillägg af.................................................

Kemiska produkter.

Tvål, ej alkoholaktig:

parfymerad.............................................

andra slag ...............................................

Glas och porslin.

Buteljer, fulla eller tomma .....................

Optiska glas, lösa, oinfattade..................

Fönster- och spegelglas:

oslipadt eller mattsplipadt och ofolieradt,
s. k. glasämnen derunder

inbegripna...........................................

Andra i tulltaxan ej specificerade slag,
karafiner och pressade eller slipade
flaskor derunder inbegripna...............

2 sr

<5 S--

So: c+-

PO 03

1 st.’

Kr. öre

20 »/o

20 %

10 %

1 kg.

ej uppi

fria

-o

- So:

p -

Kr.

20 »jo

20 %

10 °/o

Kr. öre

20 %

10 %

pr kilogram

fria

— 7

35 —35

—i 2

fria

Kr. öre

20 °!o

20 %

10 %

pr åt.

fria

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 4.

	O? <rt- <! 5 P	. N P	—> CD	e-f- £	o*	O?	►—1 CD CD	s? N	i-3 -4
	ä CD c-t-. *-t CD jo: c-t-P''7'' i	t* c+- P C"h	oo	K P	P- 3 ''D	m P crq	O £DO ce	P-"1 Cfq 8-	Tf -t- P rf-
Fajans (oäkta porslin): hvitt eller en-färgad!, men omåladt: talrickar ..............................................	1 kg.	Kr.	öre 7	Kr.	öre 7	Kr.	ör e 7	Kr.	öre 10
andra pjeser.........................................	»	—	12	—	12	—	12		10
måladt eller tryckt: talrickar ................................................	))		14	_	14		14		16
andra pjeser..........................................	»	—	19	—	19		19	—	16
Porslin, äkta: hvitt eller enfärgadt......		—	24	—	24	—	24	—	24
förgyldt eller måladt i figurer eller med blommor ....................		—	47	—	47	—	50	—	47
Diverse artiklar. Blommor, konstgjorda ..............................	»	11	76	10		15		2	50
delar till konstgjorda blommor.........	»	4	71	4	—	4	—	1	—
Plymer ..........................................................	»	7	6	7	—	10	—	2	50
Fjäder, spritad............................................	))	ej u	]pt.	—	35	—	35	—	20
Hattar: af siden eller annat i följande mo-menter ej specificeradt tyg, äfven-som med blommor, plymer eller spetsar monterade fruntimmers-hattar.....................................................	1 st.	l	50	1	50	1	50	1	50
af felb........................................................	»	—	40	—	40	—	40	1	50
fruntimmershattar, monterade med annat än blommor, plymer ocli spetsar ...................................................	))	l	50	1	50	1	50		40
andra slag ................................................	»	—	40	-;	40	—	40	—	40
Perlor, oäkta: g]as- ............................................................	1 kg.		35		35		50		35
andra slag ................................................	))	1	18	1	20	1	20	1	18
Elfenben, arbetadt.......................................	))	l	18	1	20	1	20	1	18

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

	O? M ".O		—1 CO	et-	O	O?	CO	O: hj	-3
	er? cd er • Hi CD £5: ert- w 1	p Oi prv* e+- §o po e-t- • Cd	et- P H p	P 3 CD	t» P er?	O ao »	gL p er?- S-	P PT rt- P rf- I
Ben, arbetadt...............................................	1 kg.	Kr.	öre 35	Kr.	öre 35	Kr.	öre 35	Kr.	öre 35
Horn, arbetadt: knappar med eller utan fernissning	))	_	47	_	40	—	40	—	40
andra slag ................................................	»	1	18	1	20	1	20	1	18
Bijouterivaror af annat ämne än guld eller silfver, enkla eller samman-satta, såsom armband, bröstnålar, kedjor, kors, ringar, sigiller m. m.	))		82		80	1			80
Hår- eller tagelarbeten, med eller utan infattning och lås ...............................	»	—	82	—	80	—	80	—	80
Pomada............................................................	))	—	35	—	35	—	35	—	35
Borstbindarearbeten: med infattning af opoleradt eller måladt trä eller jern........................	»		12		12		12		12
med infattning af poleradt eller lac-keradt trä .............................................	»	—	24		24	—	24	—	24
med infattning af ben, horn eller andra ämnen .......................................	))	—	47	—	45	—	45	—	47
Trävaror: svarfvarearbeten, i tulltaxan ej spe-cificerade, af lägre vigt än 1 kg. per stycke*) .......................................	))		59		60		60		59
Askar och dosor: af sammansatta, eller såsom arbetade i tulltaxan ej speci-ficerade ämnen ......................................	»		47		50		50		47
Knappar, af sammansatta, eller såsom arbetade i tulltaxan ej specificerade ämnen.........................................................	»		71		50		50		50
Etuis, med eller utan tillbehör, af sam-mansatta, eller såsom arbetade i tull-taxan ej specificerade ämnen ............	»	•—	82	—	80	1	—	—	80

*) Någon maximivigt är ej bestämd i 1865 års traktat.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

	O? w 1-1 <0 2. rf- <J	M Hj CO	p o	3?	CO
	cd er £2: a cd <-f-. i-J CD $5: et- PV i	K0’ p po et- >~i • m	t t- p	Cl, CD	cd p" oq	ö po 02	er? F1 i
Kautschuk- och Guttapercha-arbeten, ej		Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre
specificerade.............................................	1 kg.	—	94	—	94	—	94	1	—
Lack ...............................................................	))	—	47	—	50	—	50	—	47
Vin, af till och med 15 % alkoholhalt:								pr	liter
på fat .........................................................	))	—	16,5	—	16,5	—	30	—	16,5
på buteljer................................................	1 liter	—	21	—	21	—	65	—	16,5
Konjityrer ..................................................... Konserver, i hermetiskt slutna eller luft-	1 kg.	—	47	—	50	—	50	—	47
täta kärl förvarade ätbara varor...... Sardiner och anjovis, inlagda i olja i	))	—	38	—	30	—	50	—	30
lödda dosor .............................................	))	ej uppi	—	60	—	60	—	20
Ljus: vax- och spermaceti- samt stea-
rin-..............................................................	))	—	12	—	12	—	12	—	12
Papper: kardus-, makulatur- och annat
groft, till skrifning, ritning och tryck-ning ej tjenligt ....................................... förgyldt, försilfradt eller med annan	))	—	2	—	2	—	2	—	2
metall belagdt eller annorlunda än i massa färgadt, s. k. glacé-
papper härunder inbegripet .........	))	—	19	—	19	—	19	—	20
							pr kg.
papper i förening med väfnad .........	värdet	10 %	10 %	10 %	—	20
sug-, färgadt eller ofärgadt, tryck-,
plansch- ..................................................	1 kg.	—	9	—	5	—	5	—	10
tapet- ......................................................... andra slag, linieradt derunder in-	»		9		9		9		10
begripet ................................................	»	—	19	—-	19	—	19	—	10
brefkuverter och papperspåsar......... Papp- och pappersarbeten, i tulltaxan	))	—	24		24	—	24	—	20
ej specificerade: olackerade ................................................	»	_	35	_	35	__	35	_	35
lackerade, bronserade, förgylda eller
försilfrade, arbeten af papier-maché derunder inbegripna .......................	))	_	59	—	60	__	60	—	60
Papperstapeter och barder ........................	1 »	—	19	—	19	—	19	—	13

Bih. till Riksd. Prot. 1882. 5 Sami. 1 Afd. 4 Häft.

Bevillnings-Utskottels Betänkande N.v 4.

	O? 2. <5 a 2 ^	et- B P	t-* ce 05	Ct- £	O p-	O:	M- 88	o? H3 2 5 ''
	<w P“ cd er y: B O) <-t-• B (t) p: et- ff	rr p" C-t-	U1 pa B GG	e+- P P	p- 3 &. 03	CG P" aq	O 150 CG	p* E »3 It “ ft- <*■ i
		Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre
Kopparstick, estamper och litografiska
arbeten, oinfattade.................................	1 kg.	—	19	fri	a	fria	—	15
Visitkort .........................................	))	—	19	—	20	—	20	—	15
Drufbränvin: på fat direkte (50 % alko-
hol)..........................................................	1 liter	—	44	—	44	—	60	—	43,7
på buteljer och krus........................	»	—	88	—	88	—	88	—	87,5
Likör .......................................	))	—	76	—	76	1	—	—	88

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

Tabell II.

Jemförande framställning af införseltullar i Frankrike enligt 1865
års traktat, tarif general och föreliggande traktatförslag.

\	Qvantitet för tullberäk-ningen.	1865 års traktat.	Tarif general.	Traktat- förslaget.
		tres	cent.	fröa	cent.	tres	cent.
Hudar, oberedda, färska eller torra:
stora ...............................................................	—	ej nämnda	fria	fria
små, fårskinn .............................................		»		fria	fria
små, lam-, get- och andra skinn.........		»		fria	fria
Pelsverk, oberedda .......................................		»		fria	fria
Djur/''ett, undantagandes af fisk:
talg ...............................................................		fritt	fritt	fritt
svinister och andra slag ........................	—	fritt	fritt	fritt
s. k. Degras ................................................	—	fritt	fritt	fritt
Ost, af mjuk beskaffenhet..........................	100 kg.	3	—	6	—	3	—
af hård beskaffenhet.................................	))	4	—	8	—	4	—
Smör, färskt eller smält.............................	»	fritt	13	—	fritt
saltadt...........................................................	»	2	50	15	—	2	—
Fisk, färsk:
saltsjö-...........................................................	))	10		5	—	5	—
sötvattens- ...................................................	»	fri	5	—	fri
torkad, saltad eller rökt: kabeljo, klippfisk derunder inbe-
gripen.................................................	»	ej nämnd	48	—	48	—
stockfisk .............................................	»	10	—	48	—	10	—
andra slag................................................	))	10	—	10	—	10	—
konserverad au naturel, marinerad
eller på annat sätt beredd ...............	»	10	—	10	—	10	—
Ostron, friska:
yngel...............................................................	—	fria	fria	fria
andra slag ...................................................	1,000 st.	1	50	1	50	1	50
inlagda .........................................................	100 kg.	6	—	10	—	10	—

Bevillnuigs-Utskottets Betänkande N:o 4.

Hummer och langouster (krabbor), färsk
konserverad au naturel eller beredd
Musslor och andra skaldjur, fylda ...

Fisk/ett.........................................................

Hvalraf, oberedd ....................................

pressad ..................................................

raffinerad ...............................................

Rom, torsk och makrill........................

Hvalfiskbarder, oarbetade .....................

Sälskinn, oberedda .................................

Hartser, inhemska och andra hartsartade

produkter ...................................................

Vanliga trävaror: byggnadsvirke af ek,
alm och valnöt, i stock eller fyrhugget
byggnadsvirke af ek, alm och valnöt,

sågadt af alla dimensioner ...............

byggnadsvirke af andra träslag i stock

eller fyrhugget......................................

byggnadsvirke af andra träslag, sågadt

af alla dimensioner.............................

master, masttoppar, sparrar, båtshaks
skaft, högaffelskaft och skaft till

tjärborstar, åror och årämnen......

tunnstäfver................................................

träribbor ...................................................

läkter ...................................................;....

stakar och störar....................................

korkbark, rå, raspad eller i skifvor

brännved och träkol..............................

andra slag ...............................................

Lump..............................................................

Trämassa .........................................................

Sten- och jordarter, för konstnärliga och
industriella ändamål, ej specificerade

100 kg.

1,000 st.

Qvantitet för tullberäk-ningen.	1865 års traktat.	Tarif general.	Traktat- förslaget.
	fröa	cent.	tres	cent.	fres	cent.
100 kg.	fr	i	5		5	—
))	fri	10		10	—
—	fria	fr	a	fria
100 kg.	6	—	6	—	6	—
»	2	—	5	—	5	—
))	2	—	10		10	—
»	2	—	15		15	—
))	ej nämnd	—	60	—	60

fria

fritt

fria
fria

—| io

fria
—| 25
ej nämnd

fria

ej nämnda
ej nämnd

fria

2 -

fritt

fria
fria

—i 10

fria
—| 25
fri
fria
fria

fri

}j nämnd

— I ej nämnda I fria

fria

2 -

fritt;

fritt

fria
fria
—| 10
fria
—| 25
fri
fria
fria

fri

fria

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 4. 37

	Qvantitet för tullberäk-ningen.	1865 års traktat.	Tarif general.	Traktat- förslaget.
		tres	cent.	tres	cent.	fres	cent.
Byggnadsmaterial, oarbetad skiffer för				fl
byggnadsbruk ...........................................	—	ej nämnd	i	fri
skiffer till tacktäckning...........................	1,000 st.	))		4	—	2	—
golfsten, mur- och taktegel.................. eldfast tegel...............................................	))	))		1	—	fr	a
))	)>		1	—	fritt
byggnadssten, oarbetad...........................		»		fri	fri
gatsten ......................................................		))		fri	fri
Jern: jernmalm................................................	—	fri	fri	fri
tackjern och barlastjern ........................	100 kg.	2	—	2	—	1	50
raftineradt tackjern....................................	))	2	75	2	—	1	50
smältstycken*).............................................	))	4	50	4	50	4	50
'' stångjern, hörn- och vinkeljern, T-jern,
jernvägsskenor af alla former och
dimensioner.............................................	»	6		6	—	5	—
(råstänger, som innehålla minst 4 %
slagg, förtullas som smältstycken,
slagghaltiga)
axlar och hjulband, ej bearbetade......	))	ej nämnda	ej nämnda	5	—
bandjern af mer än en millimeter i
tjocklek ...................................................	»	)>		6	—	6	—
af en millimeter i tjocklek eller der-
under.........................................................	))	7	50	7	50	7	50
valsade trådringar för tillverkning af
jerntråd ...................................................	))	ej nämnda	6	—	6	—
plåt, valsad eller smidd, plan, af mer
än en millimeter i tjocklek, ej ut-
klippt........................................................	))	7	50	7	50	7	—
d:o, klippt i rektangulär form ............	))	7	50	8	—	7	50
d:o, klippt till hvilken form som helst,
utom rektangulär ................................	))	8	25	8	—	7	50
d:o, tunn och svartbleck, plan, af en
millimeter i tjocklek och derunder,
ej utklippt .............................................	»	10	—	10	—	9	—
d:o, klippt i rektangulär form ............	))	10	—	11	—	10

*) Enligt tant general med minst 6 % slagghål^ enligt traktatförslaget med minst 4 % slagghål.

B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

	Qvantitet för tullberäk-. ningen.	1865 års traktat.	Tarif general.	Traktat- förslaget.
plåt, klippt till hvilken form som helst, utom rektangulär.................................	100 kg.	frej 11	cent	tres 11	cent	tres 10	cent.
förtent, förkopprad, förzinkad eller förblyad ...................................................	))	13	_	13		12	_.
Jerntråd, förtent, förkopprad, förzinkad eller ej af 0,5 millimeter i diameter eller derunder.............................................	))	10		10		10
förtent, förkopprad, förzinkad eller ej, andra slag...............................................	»	6		6		6	*
Stål, i stänger: jernvägsskenor ...............	))	13	—	6	—	6	—
axlar och hjulringar, ej bearbetade...	»	13	—	9	—	6	—
i stänger, alla andra slag, äfvensom bandstål .................................................	»	13		9		9
plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af mer än en half millimeter i tjock-lek, ej utklippta...................................	))	18		9		9
d:o, klippta till hvilken form som helst	»	18	—	9	90	9	90
d:o, af en half millimeter i tjocklek och derunder, ej utklippta ...............	))	25	_	15		15
d:o, klippta..................................................	»	25	—	16	50	16	50
plåtar eller blad, blanka, kallvalsade, utan afseende på tjockleken, ej ut-klippta ......................................................	»	25		15		15
d:o, klippta ...............................................	»	25	—	16	50	16	50
dragen ståltråd, äfven blank, till in-strumentsträngar ...................................	»	25		20		20
Jernfilspån och sinner ................................	—	fri	fri	fri
Jernskrot: tackjern-......................................	100 kg.	2	—	2	—	2	—
smides- ........................................................	»	2	75	2	—	2	—
Stålskrot ............................................................	»	ej nämnd	ej nämnd	3	—
Hammarslagg och färskslagg.....................		fri	fri	fri
Koppar: malm ................................................	—	fri	fri	fri
rå eller garad, ren eller legerad med zink eller tenn, i stänger, tackor eller skifvor.............................................		fri	fri	fri

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

Qvantitet för tullberäk-ningen.	1865 åvs traktat.	Tarif general	Traktat- förslaget.
	tres	cent.	tres	cent.	tres	cent.
100 kg.	10	—	10	—	10	—
))	10	—	10	—	10	—
»	100	_	100	—	100	—
—	fria	fri	a	fria
—	fritt	fritt	fritt
—--	fritt	fritt	fritt
100 kg.	3	_	3	—	3	—
»	3	—	3	—	3	—
—	fria	fri	a	fria
—	fri	fri	fri
—	fi	•i	fri	fri
100 kg.	4	—	4	—	4	—
—	fria	fria	fria
—	fri	fri	fri
—	fri	fri	fri
—	fri	fri	fri
100 kg.	10	_	10	—	10	__
—■—	ej nämnd	fri	fri
—	))	fri	fri
100 kg.	))	6	—	6	—
—	fri	fri	fri
	fri	fri	fri
—	ej nämnd	fri	fri
	))	fri	fri
—	fri	fri	fri
	ej nämnd	fr	i	fri
	fria	fria	fria
100 kg.	ej nämnd	12	50	10	—
»	ej nämnda	19	—	16	—
»	>		40	—	40	—
hektoliter	>		7	75	7	75

valsad eller smidd, ren eller legerad
med zink eller tenn, i stänger eller

plåtar .........................................................

koppartråd, undantagandes förgyld

eller försilfrad .......................................

d:o, förgyld eller försilfrad i tackor

smidd, dragen etc...............................

filspån och skrot .......................................

Bly: malm och slagg, alla slag ...............

i tackor, gösar, stänger eller plåtar...

legeradt med antimon (i tackor).........

hamradt eller valsadt ..............................

filspån och skrot .......................................

Zink: malm, obränd eller rostad ............

i tackor, gösar, -stänger eller skifvor

valsad .....................................................

filspån och skrot ................................

Nickel: malm............................................

speiss .....................................................

ren eller legerad, i göten eller tackor

smidd, valsad eller dragen ...........

Antimonium: malm ................................

svafvelantimonium, smält................

metallisk eller regulus ....................

Arsenik: malm .........................................

metallisk ...............................................

Cadmium, oarbetad ................................

Vismut .........................................................

Mangan: malm.........................................

Kobolt, förglasad i stycken eller i pull

Malmer, ej specificerade.......................

Oxalsyra .....................................................

Ljus, alla slag .........................................

Husbloss .....................................................

Öl..............................................................

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

	Qvantitet för tullberäk-ningen.	1865 års traktat.	Tarif general.	Traktat- förslaget.
		tres	1 cent.	fres	cent.	fres	cent.
Papper, s. k. fantasi, pressadt etc..........	100 kg.	ei nämnda	25	—	15	—
alla andra slag .......................................	J)		)	11	—	8	—
Papp, i skifver...............................................	))	''	)	11	—	8
papier måché ............................................	»		>	11	—	8	—
Böcker ...............................................................	—		)	fria	fria
Gravyrer: kopparstick, litografier, foto-
grafier och ritningar af alla slag på
papper............................................................	—		)	fria	fria
Kartor, geografiska och sjökort...............	—		>	fria	fria
Musikalier, graverade eller tryckta ........	—		)	fria	fria
Etiketter, tryckta, graverade eller färg-
lagda...........................................................v..	100 kg.			11	—	fria
Handskar: af lamskinn eller kalfskinn,
enkelt sydda................................................	per dussin			1	—	—	50
sydda med pikésöm .................................	»	»	1	50	—	75
af killing- eller getskinn, enkelt sydda	»	»	2	—	1	—
sydda med pikésöm .................................	»	»	2	50	1	25
Pelsverk, beredda eller i sammansydda
stycken .........................................................	1 kg.		1	—	1	—
undantagandes följande slag, som äro
tullfria:
1) af sjövarg och sjöutter; 2) af säl och bluebacks;
3) gråverk; 4) hamster och hvita kaninskinn;
5) krimska och kalmuckskinn; 6) hvita harskinn;
7) getskinnsfällar; arbetade färdigsydda, vanliga...............	»	>		1	60	1	60
fina v....................	»	)		5	—	5	—
Maskiner, andra än ångmaskiner, för jord-
bruket ............................................................	100 kg.	6	—	6	—	5	—
Arbeten af jern:
Ankare, kettingar och kedjor ...............	»	8	—	8	—	8	—

Beviltnings-UtskoUets Betänkande N:o 4.

	Qvantitet ‘ör tillit eräk-ningen.	1865 års traktat, j 1	Tarif general.	Traktat- förslaget.
		tres	cent.	tres	cent.	tres	cent.
Spik, maskintillverkad..............................	100 kg.	8		8	—	8	—
handsmidd .........................................	))	12	_	12	—	12	—
Symaskiner.........................................................	))	ej näo	loda	G	—	6	—
Knifsmide: alla slag.......................................	värdet	15 %	—	—	'' —	—
gröfre, köks- och slagtareknifvar samt
skräddare-saxar, vanliga.....................	100 kg.	—	—	125	—	125	—
rakknifvar, simpla ....................................	))	—	—	250	—	250	—
andra slag ...................................................	))	—	—	375	—	375	—
finare...............................................................	»	—	—	600	—	600	—
Laggkärl: tomma, nya, ihopsatta eller
söndertagna:						■
med band af trä .......................................	»	fria	2	—	fri	a
jern.....................................	värdet	10 °L	_	—	—
d:o .......................................	100 kg.	—	—	2	50	1	—
Qvastar, vanliga .............................................	—	fria	fri	a	fria 1
Virke till timmermans- eller vagnmakare-
arbeten, oarbetadt, fyrhugget eller så-
gadt ...............................................................	—	fritt	fritt	fritt
fasonerad!.....................................................	—	fritt	fritt	fritt
Knappformar ................................................... \| Träskor, vanliga .............................................	100 kg.	13	—	13	—	13	—
»	12	—	12	—	12	_
målade eller lackerade ...........................	»	25	—	25	—	25	_
fodrade med pelsverk............................	))	ej nämnda	25	—	25	—
Askar af hvitt trä.........................................	värdet	10 %	—	—	—
d:o ..........................................	100 kg.	—		2	—	2
Träkärl, grofva................................................	»	4	—	4	—	4	—
lina.................................................................. Spadar, tjufvor, räfsor samt skaft till	»	4		4		4
verktyg af trä med eller utan ringar, fat, skedar, skålar och andra hus-
gerådssaker af trä:
af ek eller hardt trä .............................	))	Ina	7		7	—
af gran eller mjukt trä..........................	))		i — 1	7		5	—

Bih. till Riksd. Prot. 1882. 5 Sami. 1 Afd. 4 Raft.

42 Bemllnings-Utskottets Betänkande N:o å.

	Qvantitet för tullberäk-ningen.	1865 års traktat.	Tarif general.	Traktat- förslaget.
		frcs	cent.	frcs	cent.	frcs	cent.
Träarbeten andra, ej specificerade*) ......	värdet	10	%	—	—	—	—
bräder, samt frisbräder eller skifvor
till parkettgolf, hyflade med eller
utan spåntning:
af ek eller hårdt trä...........................	100 kg.	—	—	2	—	l	50
af gran eller mjukt trä ....................	)>	—	—	1	—	—	50
andra arbeten af trä:						*
af ek eller hårdt trä.........................	))		_	7	__	7	_
af gran eller mjukt trä .....................	»	—	—	7	—	5	—

*) Till följd af särskildt medgifvande af den franska regeringen hav den för »träarbeten, andra ej
specificerade» stadgade tullafgift ej blifvit uppburen vid införsel af bräder, hyflade.

Bevillninga- Utskottets Betänkande N:o 4.

Tabell 111.

Jemförande framställning af införseltullarne i Sverige å artiklar,
som återfinnas i 1865 års traktat, men äro uteslutna ur det föreliggande
traktatförslaget.

	Qvantitet för tullberäk-	1865 års traktat.	Gällande tulltaxa.	1880 års alternativa
	ningen.					förslag.
Metallarbeten		Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre
af jern och stål:
gjutna:
gröfre, såsom hänglås, kaffeqvarnar
in. m.........................................................	1 kg.	—	14	—	15	—	15
finare, såsom basreliefs, blomster-
vaser, byster m. m.............................. smidda eller valsade:	»	—	24	—	25	—	25
skostift.................................................... spik af mindre än 1,6 tums längd,		—	7	—	7	—	7
samt annat manufaktur- och handt-verkssmide, i tulltaxan ej speei-ficeradt:
poleradt eller lackeradt ....................	n	—	35	—	35	—	35
andra slag.............................................	))	—	14	—	15	—	15
strumpstickor.........................................	))	—	23	—	24	—	24
krokar till fiske ....................................	—	fria	fria	fris	t
af koppar:
tråd, koppar-, messings- eller annan
metall, förgyld, försilfrad eller plä-terad ........................................................	1 kg.	2	35	2	40	2	40
af zink:
omålade och olackerade ........................	))	■—	7	—	7	—	7
målade eller lackerade ...........................	))	—	35	—	35	—	35
förgylda, försilfrade eller pläterade ...	»	—	70	—	70	—	70

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 4.

	Qvantitet för tullberäk-	1865 års traktat.	Gällande tulltaxa.	1880 års alternativa
■	ningen.					förslag.
		Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre
af bly:							.
omålade och olackerade ........................	1 kg.	—	7	—	7	—	7
målade och lackerade.............................	»	—	35	—	35	—	35
af tenn:
nya, olackerade och omålade...............	))	—	35	—	35	—	35
lackerade eller målade ..........................	»	—	70	—	70	—	70
förgylda eller försilfrade........................	))	cj näm	lida	—	70	—	70
Vägnar och åkdon
arbetsfordon och lastvagnar ....................	1 st.	5	—	5	—	5	—
tvåhjuliga, samt slädar .............................	))	20	—	15	—	15	—
små fyrhjuliga, benämnda trillor...........	))	20	—	25	—	25	—
droskor (små halftäckta, fyrhjuliga) ......	»	20	—	50	—	50	—
öfriga slag ......................................................	))	100	—	100	—	100	—
Garn och tråd.
Linne- och Hamp-
garn, ofärgadt och oblekt.....................	1 kg.	—	24	—	24	—	24
färgadt eller blekt........................	))	—	47	—	47	—	47
tråd, oblekt................................................	))	—	47	—	47	—	47
blekt eller färgad...........................	»	—	71	—	70	—	70
Bomulls-
garn, enkelt eller dubleradt, i härf-
vor och å bobiner: ofärgadt ...................................................	))	_	19	\ _	19	. _	19
färgadt, alla slag .................................	))	—	33	—	33	—	33
tråd, alla slag............................................. Ullgarn:	))		47		47		47
ofärgadt .................................................	»	—	24	—	24	—	24
färgadt.....................................................	»	—	35	—	35	—	35

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 4.

	Qvantitet För tullberäk-	1865 års traktat.	Gällande tulltaxa.	1880 års alternativa
	ningen.					förslag.
		Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre
Färgadt silke ..................................................	1 kg.	—	94	—	94	—	94
Paraplyställningar......................................... Kemiska produkter och preparater. Antimonium crudum, eller spetsglans,			35		35		35
och regulus ................................................	---''	fri	fri	fri
Arsenik..............................................................	---	fri	fri	fri
Glete eller glitt ........................... ................		fritt	fritt	fritt
Blysocker .........................................................	—	fritt	fritt	fritt
Borax ...............................................................	—	fritt	fritt	fritt
Vinsten, rå eller renad ..............................		fi	•i	fri	fri
Vinstenssalt......................................................	—	fritt	fritt	fritt
Citronsaft ........................................................	—	fri	fri	fri
Citronsalt eller kristalliserad citronsyra	—	fritt	fritt	fritt
Spansk gröna..................................................	—	fri	fri	fri
Glaubersalt .....................................................	—	fritt	fritt	fritt
Soda, kaustik................................................	—_	fri	fri	fri
Lakmus.............................................................	—	fri	fri	fri
Ammoniak......................................................		fi	■i	fri	fri
Skedvatten eller salpetersyra....................	—	fri	fri	fri
Saltsyra ...........................................................	—	fri	fri	fri
Vitriol, grön .................................................	—	fri	fri	fri
» andra slag .....................................	—	fri	fri	fri
Tensalt.......................................................<......	—	fritt	fritt	fri!	t .
Bensvart, benkol eller bister.....................	1 kg.	—	1,8	—	2	—	2
Fosfor ..............................................................	»	—	19	fri	fri
Blyhvitt, zinkhvitt och kremnitzerhvitt	))	—	7	—	7	—	7
Klorkalk ..........................................................	))	—	2	—	2	—	2
Svafvelsyra ......................................................	»	—	1	fri	fn
Tändstickor......................................................	))	—	5	—	5	—	5
Glas.
Lj ilsk rom:-.........................................................		—	12	—	12	—	20
Speglar, ordinära och lampetter ............		—	24	—	24	—	40

46 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

	Qvantitet för tullberäk-	1865 års traktat.	1 ! Gällande i tulltaxa.	1880 års alternativa
Krukmakarearbeten.	ningen.					förslag.
	Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre
Glacerade eller målade, äfvensom terra-
eotta och terralith....................................	1 kg.	—	7	—	7	—	7
Diverse artiklar.
Hattflätor af halm.eller strå samt öfrig»
halmarbeten, i tulltaxan ej speciliee-rade ............................................................	))		94		94		94
Hattfoder och hattkullar af siden eller
annan väfnad i förening med annat material.........................................................	))	1	76	i	80	1	80
Arbeten af agat, alabaster, bernsten eller
korall, oinfattad .......................................	—	fria	fria	fria
Perlemor, arbetad, oinfattad.....................	1 kg.	—	82	—	80	—	80
Solfjädrar ........................................................	))	1	18	1 20	1	20
Perukmakarearbeten ....................................	))	1	18	120	1	20
Smink- och sminkflor .................................	—	fritt	fri*	t	fri t	t
Masker............................................................... Instrumenter, musikaliska:	1 st.	—	10	—	,0	—	25
flöjter, klarinetter och oboer .............. guitarrer, lutor, violer, violonceller,	))	_ •	50	—	50	—	50
kontrabasar, valdhorn, post- och sig-nalhorn, trummor och pukor, kla-ver och positiv, harpor .....................	))	1		1		1
fortepianon: tafflar...................................	»	40	—	40	—	40	—
flyglar .................................	>,	60	—	60	_	60	—
speldosor .....................................................	1 kg.	1	18	1	20	2	—
orgelverk ......................................................	värdet	5 t	5 %	5 %
särskildt inkommande tillbehör till in-
struinenter................................................	))	io t	10 %	10 0io
Strängar: af metall.......................................	1 kg.	—	24	—	24	—	24
andra slag....................................	))	1	18	1	20	1	20
''Korgar och korgmakarearbeten:
af halm, vide, rör eller andra finare					I
slag, klufna...........................................	))		59	—	60	—	60

Bevill,lings-Ulskottets Betänkande N:o 4.

	Qvantitet för tnllberäk-	1865 års traktat.	Gällande tulltaxa.	1880 års alternativa
	ningen.					förslag.
		Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre
Trävaror:
alla mer eller mindre arbetade trä-
varor, i tulltaxan ej specificerade, derunder inbegripna snickare- och
stohnakarearbeten:
af furu eller gran, med eller utan
betsning, målning eller lackering af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska träslag, med eller utan betsning, målning	1 kg.		2		2		2
eller lackering, eller med fa-nering af nämnda träslag ........	))		7		7		7
af mahogny, jacaranda och andra
utländska träslag, massiva eller dermed fanerade, äfvensom ar-
beten, försedda med äkta eller oäkta förgyllning...........................	»		12		12		12
Möbler, försedda med stoppning och
öfvertyg, förtullas lika med det trä-
slag, som användts, med förhöjning af	—	20 %	20%	20%
Leksaker:
af trä eller sammansatta ämnen, med eller utan betsning, målning eller lac-kering ...........................................................	1 kg.		59		50	1	50
Ijackerade arbeten, i tulltaxan ej speci-
ficerade.......................................................	))	—	47	—	50	—	50
Bläck .....................	»		12 7		6	_	6
Bok- och koppartrycksvärta .....................	»	—	fri	fri
Blyertspennor.................................................. Krita, röd och svart, äfvensom pastell-	»	—	35		35	~	35
krita..............................................................		fri	fri		fri
Soja och såser ................................................ Frukter och bär, i tulltaxan ej specifi-	1 kg.	—	38		30	—	30
cerade, friska .............................................	—	fria	fria	fr it	i
Vindrufvor ......................................................	1 kg.	fria	fria		10

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

i	Qvantitet för tullberäk-ningen.	1865 års traktat.	Gällande tulltaxa.	1880 års alternativa förslag.
		Kr. \|	öre	Kr.'' i	öre	Kr.	öre
Kastanier ......................................................	1 kg.	fl	•ia	fria	—	15
Champignoner och tryffel...........................	»	—	38	—	30	—	50
Gipsarbeten ......................................................	—	fria	f	fi a	fria
Sten, arbetad, i tulltaxan ej specificerad	—	fri	fri	fri
Bildhuggeriarbeten i trä och arkitekto-
niska arbeten ............................................	—	fria	fria	fria
Vatten, mineral-.............................................		fritt	fritt	fritt
Böcker, med inbundet, rent eller linie-
radt papper (öfver papperstullen)......	—	20%	20%	20%
På främmande språk tryckta...............	—	fria	fria	fria
Balsam, kopaive, peruviansk och annan						fri
nativ...............................................................	—	fri	fri
Gummi, alla slag ..........................................		fritt	fritt	fritt
Harts..................................................................		fritt	fritt	fritt
Terpentin ........................................................	—	fritt	fritt	fritt
Lakrits...............................................................	1 kg.	—	12	—	12	fri	12
j Lakritsrot eller glycyrrhiza........................ Olja af oliver, på fastager ........................	—		ri		fri
1 kg.	—	2	—	2	—	2
» » på andra kärl ..................	))	—	5	—	5	—	5
Svafvel..............................................................		fritt	fritt	fritt
Svafvelblomma................................................	—	fri	fri	fri
Slöjdvaror, i tulltaxan ej specificerade, draga lika tull med det ämne, arbe-tadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå,
eller, då detta ej med visshet kan ut-							lo
rönas ............................................................	värdet	io %	10 %	10
Varor, som icke kunna hänföras under
någon af de i tariffen upptagna ru-						10	lo
briker, mer eller mindre arbetade......	»	10 %	10 %
Vin, alla slag, öfver 15 % och till och
med 21 % alkohollialt:
på fastager...................................................	1 kg.	—	1 G,5	—	16,5	—	30
på buteljer...................................................	1 liter	—	21	—	21	—	65

Be vulning s- tf(skottets Betänkande N:o 4.

Tabell IV.

Jemförande framställning af införseltullarne i Frankrike å artiklar,
som återfinnas i 1805 års traktat, men ej i det nu föreliggande

traktatförslaget.

	Qvantitet	Enligt	Enligt 1
	för tullberäk-	1805	ars	tarif
	ningen.	traktat.	general, j
Metaller. ( Bly: Gamla tryckstilar................................................	100 kg.	tres 3	cent.	Tres 3	cent.l
Arbeten af metall. Arbeten af gjutet jern: Gjutna arbeten, osvarfvade och opolerade: lista klassen: Skenstolar för jernvägar, plå-tar eller andra i öppen form gjutna arbeten .......................	»	3		3
2:dra klassen: Cylindriska rör, raka rör, bärbjelkar med flera andra föremål utan ornamenter eller tillsatser ...................................	))	3	75	3	75
3:dje klassen: Kärl äfvensom alla i före-gående två klasser ej upp-räknade arbeten ....................	))	4	50	4	50
Gjutna arbeten, polerade eller svarfvade ......	»	G	—	6	—
Gjutna arbeten, förtenta, emaljerade eller lackerade ..............................................................	))	10	—	10	—
Dih. till Riksd. Prof. 1882. 5 Sami. 1 Afd. 4 Hcift.				7

SO Beomnings- Utskottets Betänkande JV:o å.

	Qvantitet för tullberäk-ningen.	Enligt 1865 ars traktat.	Enligt tant general.
		tres	cent.	tres	cent.
Avheten af smidt jern:
Gröfre, såsom golfbjelkar, spantjern och däck-
bjelkar för fart)7g, jernbeslag för lastkärror
och jernvägsvagnar, dörrhakar, gångjern,
grafva reglar med flera, äfvensom andra
gröfre beslag, osvarfvade och opolerade,
galler af massivt jern, sängar, stolar in. fl.	100 kg.	8	—■	8	—
Lås-smeds-arbete, såsom lås och hänglås af
jern, alla slag, dörrhakar och gångjern af
jernplåt, dörrklinkor med flera, svarfvade,
polerade och filade...........................................	))	12	—	12	—
Skrufvar, med diameter af minst 7 millimeter	»	8	—	12	—
Skrufvar, af större diameter, muttrar och
skrufbultar ............................................................	»	8	—	8	—
Verktyg, blott af jern, med eller utan handtag Dragna jernrör, hopvälda af ämnen, hvilkas kanter äro stödda mot hvarandra:	))	10		10
af 9 m.m. inre diameter eller deröfver	))	11	—	11	—
af mindre än 9 m.m..................................... Dragna jernrör, hopvälda öfver en dorn af ämnen, hvilkas kanter äro lagda öfver	»	20		20
hvarandra ...............................................................	))	20	—	20	—
Husgerådsartiklar med flera arbeten af smidt
jern eller jernplåt: polerade eller målade	»	14	—	14	—
emaljerade, förtenna eller lackerade.........	))	IG	—	16	—
Stål:
Verktyg af endast stål ..........................................	»	32	—	20	—
Synålar af mindre storlek än 5 c.m. ...............	))	200	—	248	—
af 5 c.m. och deröfver.........................	»	100	—	124
Skrifpennor af annan metall än guld eller
silfver........................................................................	»	100	—	100	—
Smärre arbeten, såsom perlor, ringar in. m.	»	20	—	20	—
Husgerådsartiklar in. m. af endast stål .........	))	32	—	20	—
Metkrokar, alla slag................................................	»	50	—	50	—

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

	Qvantitet	Enligt	Enligt
	för tullberäk-	1865	ars	tant
	ningen.	traktat.	general.
		frcs	cent.	frcs	cent.
Instrumenter, fältskärs-, matematiska, fysiska
och kemiska .........................................................	——	fria	fria
Vapen: blanka..........................................................	100 kg.	40	—	40	—
eldvapen med framladdning .........................	»	240	—	240	—
» med bakladdning............................	»	240	—	360	—
Diverse biet aller:
Verktyg af jern, stålade .......................................	»	15	—	15	—
Artiklar af gjutet eller smidt jern utan pole-ring, då jernets vigt är lika med, eller öfver
hälften af hela vigten .......................................	»	8	—	8	—
då jernets vigt understiger hälften af hela
vigten.....................................................................	»	4	50	5	—
polerade, emaljerade eller lackerade ...........	))	12	—	12	—
Metallväf af jern eller stål....................................	))	10	—	10	—
Koppar- eller messingscylindrar för tryckning	»	15	—	15	—
Kopparslagarearbeten, väf af koppar- eller messingstråd, konstsaker, ornamenter m. m. af koppar allena eller legerad med zink
eller tenn ...............................................................	»	20	—	20	—
Arbeten af zink, alla slag.................................... Rör och andra arbeten af bly, alla slag.........	»	8	—	8	—
))	3	—	3	—
Nya tryckstilar, stereotypformar........................	))	8	—	8	—
Kärl samt andra arbeten åt tenn in. in............	»	30	—	30	—
Arbeten af argentan................................................	»	100	—	100	—
Pläterade arbeten af alla slag ...........................	»	100	—	100	—
Arbeten af metall, förgylda eller försilfrade	»	100	—	100	—
Ur, alla slag..............................................................	värdet	5	lo	—	—
tick-, med boetter af guld ..............................	pr stycke	—	—	4	50
af silfver ...........................	))	—	—	1	50
af vanlig metall...............	»	—	—	1	—
lösa eller oinfattade urverk eller delar af
ur, i tulltaxan ej specificerade ..................	100 kg.	—		50	—
förgylda, förnickladc eller fullständigt fär-
1 (liga ..................................................................	pr stycke	—	—	2	50

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

	Qvantitet	Enligt	Enligt
	för tullberäk-	1865	ars	tarit''
	ningen.	traktat.	general.
		tres	cent.	frcs	cent.
andra, de så kallade »ébauehes» (urverks-
ämnen) deri inbegripna.................................	pr stycke	—	—	—	20
Materialier (fournitures) i oarbetad!, skick	100 kg.	—	—	50	—
Större ur (pendyler in. m.) utgörande del af en vånings möblering, i trä .....................	pr stycke	_	—	15	_
andra ........................................................................	»	-—	-—	25	-—
till byggnader (tornur in. in.).......................	n	—	—	10	—
Urverk till väggar, pendyler in. in...................	»	—	—	50	—
Slagverk med musik................................................	»	—	—	60	—
Maskiner och mekaniska arbeten.
Fullständiga apparater:
Ifästa ångmaskiner...................................................	100 kg.	6	—	6	—
Ångmaskiner för fartyg ......................................	»	12	—	12	_1
Lokomotiv eller lokomobiler ..............................	»	10	—	10	—
Fullständiga tenders till lokomotiv ..................	»	8	—	8	—
Maskiner för spinnerier..........................................	))	10	—	10	—
» för bearbetning af ull, bomull, lin, hampa m. m..................................	»	6	_	6	_
» för väfning .............................................	»	6	—	6	—
» för papperstillverkning........................	»	6		6	—
» för tryckning ..........................................	»	6	—	6	—
» för kardfabrikation ..............................	))	6	—	6	—
Tyllväfstolar..............................................................	»	10	—	10	—
Destilleringsapparater af koppar........................	»	10	—	10	—
Apparater för socker-rafinadering.....................	»	10	—	10	—
Värme-apparater ......................................................	»	10	—	10	—
Kardmaskiner utan garnityr.................................	))	10	—	10
Ångpannor af jernbleck, cylindriska eller sferiska.....................................................................	»	8		8
Tubulär-ångpannor, äfvensom ångpannor af „ ej cylindrisk eller sferisk form .....................	»	12		12	i
Ångpannor af stålplåt, alla slag.......................	»	25	—	25	_!
Gasklockor, öppna kokpannor m. m................	))	8	—	8	i

Bevillning^- Utskottets Betänkande N:o 4.

1	Qvantitet	Enligt	Enligt
	för tullberäk-	1865	ars	tant
	n ingen.	traktat.	general.
Verktygsmaskiner med liera, som innehålla 75 % eller deröfver gjutjern..........................	100 kg.	tres 6	cent.	tres 6	cent.
50 till 75 % gjutjern..........................................	))	10	—	10	—
mindre än 50 0/o gjutjern ................................	1)	15	—	15	—
Lösa maskindelar: Kardskifvor och kardband af läder, kautschuk in. in........................................................................	))	50		50
Väfskedständer af jern eller koppar ...............	»	30	—	30	—
Väfskedar med tänder af jern eller koppar...	»	30	—	30	—
Maskindelar af gjutet jern, polerade etc.......	»	6	—	6	—
» af smidt jern, polerade etc.......	))	10	—	10	—
Stålfjedrar för åkdon etc...................................	»)	15	—	10	—
Maskindelar af stål, polerade etc.: vägande öfver 1 kg....................	»	25	_	10	_
» af 1 kg:s vigt och derunder ......	))	35	—	20	—
» af koppar allena eller legerad med andra metaller..................	))	20	_	20	i
Skifvor och band af läder, kautschuk m. in.	))	20	—	20
Vagnmakarearbeten ................................................	värdet	10 %	—
Personvagnar vägande 125 kg. eller deröfver	100 kg.	_	—	50	—
mindre än 125 kg. och velocipeder........	»		—	120
Arbets- och lastvagnar med fjedrar ............	»	_	—	12
» » utan » ............	»	—	—	6	1
Jernvägsvagnar: till jernvägar af vanlig bredd för första klassens resande ...........................................	»			16	_1
d:o d:o för andra och tredje klassens re-sande .................................................................	»		-	11	_
d:o d:o godsvagnar .......................................	))	—	—	9	—
till spårvägar af vanlig bredd ....................	"		—	20	—
till smalspåriga jernvägar: personvagnar.....................................................	))		—	20	—
godsvagnar.........................................................		—	—	10	—
till smalspåriga spårvägar..............................	»	—	—	25
terrasserings- eller grusvagnar.....................	»	—	—	5	!

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

	\| Qvantitet	Enligt	Enligt
	för tullberäk-	1865	ars	tant
	ningen.	traktat.	general.
		tres	cent.	tres	cent.
Trävaror. Vide i knippor, Rot till viskor, Miljegrässtjelk till qvastar och Ljung till viskor, oarbetad ..
—	fria	fria
Ljung till viskor, utan fjun ....................................	100 kg.	—	50	fria
Möbler, alla slag............................................................	värdet	10 %	—	—
i böjda träsorter, monterade eller ej...............	100 kg.	—	—	7	—
andra än i böjda träsorter: säten utan hvarken skulptur, träinläggnin-gar eller koppparornamenter, af vanligt trä
	—	—	7	—
d:o af finare träarter .........................................	»	—	—	10	—
säten skulpterade, med inlagda träsorter, eller ornamenterade med koppar, af alla slags
trä..........................................................................			—	15	—
andra än säten, fanerade, utan hvarken skulp-tur, inläggningar eller ornainenteringar i
koppar ..................................................................	»	—	—	10	—
d:o d:o skulpterade, med inläggningar, orna-
meriterade med koppar ....................................		—	—	25	—i
andra än säten, massiva, i vanliga träarter ...	))	—	—	5	—!
d:o i finare träarter, med eller utan listverk, men hvarken skulpterade, prydda med in-
läggningar eller ornamenterade i koppar...	))	—	—	10	—
andra ärj massiva säten, i finare träarter, skulpterade, prydda med inläggningar eller dekorerade med kopparornamenter...............
))	—	—	18	—
stoppade och klädda, af alla slag.....................	__	_	_	15 % utöfver ofvanståendG utgifter, allt
Artiklar till emballage, begagnade........................ Fartyg byggda i de förenade rikena af trä......		fri	a	efter slaget, fria
fransk tonneau	20	—	2	—
af jern ...	»	601	—	2	—
Skeppsskrof af trä ....................................................''	))	10	—	2	•—■
af jern...............................................	»	40i	—	2
Flodbåtar af trä..........................................................	))	io!	—	10
af jern ...................................................i	)) 1	40\|	—	40	i

Bevillning/!-Utskottets Betänkande N:o 4.

	Qvantitet	Enligt	Enligt
	för tullberäk-	1865 ars	tant
.	ningen.	traktat.	general.

Diverse artiklar.

Fisk-guano ...............................................

Ben, hofvar och klöfvar etc................

Horn, oarbetade.......................................

arbetade och skurna i skifvor

Kött, färskt...........................................

Fjäderfä ......................................................

Villebråd..................................................

Kramvaror................................................

l):o ............................................

Tåg och rep ...........................................

Slipstenar, alla slag.................................

tres cent. tres cent

100 kg

värdet

(specificerade
I i särskilda
slag.

18| 50
fria

BeviUnings-Vtskottets Betänkande N:o 4.

Tabell V.

Sveriges medelimport under åren 1870—1880 af de artiklar, å Indika nedsättning
i tullsatserna afses genom föreliggande traktatförslag, äfvensom
approximativ beräkning af den deraf föranledda minskning i statsinkomsterna,
under förutsättning att de traktatbestämda tullsatserna införas i

den allmänna tulltaxan.

	Totalimport.	Deraf från Frankrike.	Minskning en Gällande tulltaxa.	'' beräknad ligt 1880 års förslag.	Ökning beräknad enligt Gällande i 1880 års tulltaxa. [ förslag.
Knif var:	Kg.	Kg.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
rak- med eller utan fodral	1,468	uppgift saknas	15	15	—	—
penn- ....................................... bords- och andra slag, i tulltaxan ej specificerade, med skaft af silfver, för-gyld eller försilfrad me-	2,099	»	42	42
tall etc. samt gafflar.....	896	62	18	18	—	—
Saxar, polerade ........................	260	uppgift saknas	2	2	—	—
Arbeten af guld ........................	46	»	13	13	—	—
bok, äkta musiv eller puder Ur: vägg- och studsare i foder	425	))	21	21	—	—
af trä etc...............................	92,659	995	2,780	2,780	—	—
Delar af ur................................. Instrument, optiska, kikare	1,729	uppgift saknas	1,383	1,383	—	—
m. in...................................... Hudar, beredda: hvitgarfvade och sämskade samt sulläder och bind-	175	))			61	61
sulläder .............................	1,500,741	1,084	—	—	135,067	135,067
andra slag ..............................	147,150	4,414	4,414		—

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

		Totalimport.	Deraf från Frankrike.	Minsknin ei	g beräknad iligt	Ökning ber	flinad enligt
				Gällande	i 1880 års	Gällande	1880 års
				tulltaxa.	förslag.	tulltaxa.	förslag.
Skomakarearbeten:		sg-	Kg.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
af siden.......................		199	95	10	10	_	,
af yilefilt eller segel-	saknas					_	-
duk med sulor......	särskilda
d:o utan sulor ...	uppgifter
Handskar ....................		4,076	uppgift saknas	2,446	8,967
Väfnader:
Linne-: i anseende	till in-
delningarnes skiljaktighet
har jemförelse ej kunnat
åstadkommas.
Bomulls-:
felb och plys äfvensom
filtar.....................		1,348	»	54	54	—	_
tyll ..........................		19,068	»	7,627	7,627	—	_
gaz, halflinon, musslin
in. in..................		60,528	))	605	605	—	_
brodérduk, stramalj.........	4,982	»	—	—	2,740	2,740
andra slag:
oblekta, ofärgade, o-
tryckta ............		87,635	»	7,011	7,011	—	_
blekta eller färgade ...	461,738	»	18,469	18,469	—	_
tryckta eller pressade	169,714	))	13,577	13,577	—	—
Ylle-: andra slag ......		1,530,107	»	15,301	15,301	—	.
Väfnader af helsiden:
felb och plys ............		665		33	33	—	_
andra slag, guld- och silf-
vertyg derunder	inbe-		OO
gripna ......		18,576		13 003	40 867
halfsiden .....................		45,536	213	2,276	2,276	_	_____
Band: silkessammet och siden	4,098	uppgift saknas	2,869	9,015	_	_
halfsiden .....................		2,937	»	—	146	146	_
Hängslen af siden eller half-
siden.................		216		11	11	_	_______
andra slag . . . Ö		30,070	1,269;	18,042	18,042	—	—

Bill, till Rihsd. Prof. 1882. 5 Sami. 1 Afd. 4 Haft.

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 4.

		Totalimport.	Deraf från	Minskning beräknad enligt	Ökning beräknad enligt
Spetsar, uddar och bio	ider:	Frankrike.	Gällande tulltaxa.	1880 års förslag.	Gällande tulltaxa.	1880 års förslag.
silkes-, med eller utan inblandning af an-nat ämne .............. linne .............................. andra släp*	ej skilde •upp- gifterna	Kg. 4,367	''Kg. uppgift saknas	Kr.	Kr.	Kr. 218	Kr. 218
—---- 0 .......... Snörmakarearbeten af hel- eller halfsiden ................................	'' 7,029	))	4,920	15,464	_	—
Vantar, strumpor etc.: hel- eller halfsilkes ............ andra starr ........................	633 133,404	473	443 2,668	1,393 2,668	—	—
Paraplyer och parasoller: af sidnn .........................	St. 27,327	uppgift sakoas		6,832	__	—
Tvål, ej alkoholhaltig: parfymerad............................ andra, starr ...................	Kg- 10,474 32,599	9,643	209 652	209 652	—	—
Fajans, oäkta porslin, hvitt eller enfärgadt: fall ri ekar .........................	2,960	uppgift saknas			89	89
andra, nieser ....................	43,471	»	869	869	—	—
måladt eller tryckt: tall vinkar ....................	12,235	))			245	245
andra, nieser ...................	81,890	»	2,457	2,457	—	—
Porslin (äkta): förgyldt eller måladt ...........................	80,982	9,400		2,429	—	—
Blommor, konstgjorda ............ delar till konstgjorda blom-mor .................................	1,616 227	23 uppgiftsaknas	12,120 681	20,200 681
Plnm.er . .............................	600	»	2,700	4,500	—	—
Fjäder: spritad........................... Hattar af feib (saknas sär-skilda uppgifter). Perlor, oäkta, af glas............... andra, fil a er ....................	664 5,017 153	» )) »	100 3	100 752 3	—	—
~—ö ------ Elfenben, arbetadt........ Horn, arbetadt, andra Bijouterivaror.................	slag ...	416 9,477 24,262	» » 553	8 189	8 189 4,852	—	—

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

	Totalimport.	Deraf från	Minskning beräknad enligt	Ökning beräknad enligt
	Frankrike.	Gällande	1880 års	Gällande	1880 års

Borstbindarearbeten: med infattning af ben, horn			tulltaxa.	förslag.	tulltaxa.	förslag.
Kg.	Kg.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
eller andra ämnen............	2,569	uppgift saknas	—	—	Öl	51
iTrävaror: svarfvarearbeten, i
tulltaxan ej specificerade... Askar och dosor af samman-	17,295	»	173	173	—	—
satta, eller såsom arbetade i tulltaxan ej specificerade
ämnen.......................................	7,038	»	211	211	—	—
Etuis, med eller utan tillbehör Kautschuk och guttapercha, ar-	10,006	232	—	2,000	—	1
beten deraf.............................	147,180	uppgift saknas	—	—	8,831	8,831
Lack...............................................	8,372	»	251	251	—	—
iKonjityrer .................................... Vin: på fat, af till och med	26,614	5,396	798	798	1 ‘r	1 1
15 % alkoholhalt (antaget	Liter
till 2/3 af importen) ............ på buteljer (hela importen	2,338,200	694,220	--	315,657	''	r
antagen till 15 % alkohol-halt eller under) ............	620,536	494,068	27,924	300,960	—	—
Konserver.......................................	Kg. 141,690	60,518	—	28,338	—	—
Papper: tapeter och border...	86,623	8,087	5,197	5,197	—	—
sug-, färgadt eller ofärgadt,		uppgift saknas
tryck- och plansch-.........	238,851	—	—	11,942	11,942
tapet- ..................................... andra slag (kan i anseende	3,474	»	''		35	35
till ändrad indelnings-grund ej uppgifvas)
Brefkuverter och papperspåsar Kopparstick, estamper och lito-	51,708	341	2,068	2,068
grafier, oinfattade..................	27,970	128	—	—	4,195	4,195
Visitkort ...................................... Draf bränvin på fat direkte	2,997	46	150	150		’ '' ''
från frankrike (antaget till 50 °/o alkoholhalt)..................	Liter	1,550,795	4,652	252,779	_	_
Likör .............................................	27,953	15,347	—	3,354	3,354	—
Summa Kr.		—	179,365	1,126,893	166,774	163,274

Bevillnings-Utskottets Betänkande N;o 4.

Tabell VP

Sveriges medelexport till Frankrike under åren 1876—1880 af de
artiklar, å hvilka nedsättning i tullen blifvit medgifven i det föreliggande
traktatförslaget, för såvidt denna export är af officiella
berättelser känd, jemte beräkning af den lindring i tullafgifter, som
för uppgifna qvantiteterna skulle af traktatbestämmelserna blifva

en följd.

Jern:

Tackjern............................................................................

Stångjern och plattjern ...............................................

Papper, alla slag, utom färgadt, pressadt o. d.......

Papp i skifvor........................................................................

Varumängd.

Lindring.

Kg.

501,903

16,034,338

47,232

8,000

Kr.

1,807

115,447

1,020

173

Summa Er.

—

118,447

Sten, Maskinerier och Trävaror, arbetade, äro i de officiella uppgifterna
upptagna endast till värde.

För Ost, Smör, Fisk, färsk och stockfisk, Plåt, Axlar och Hjulringar
af jern och stål, Oxalsyra, Ljus, Etiketter och Handskar saknas uppgifter.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

Bil, A,

	Frankrikes allmänna tariff af år 1881.	Tullsatser enligt 1881 års traktat-förslag, att gälla för Frankrike.	Tullsatser enligt 1881 års traktat-förslag, att gälla för Sverige.	Svenska tulltaxan af år 1881.	Tullsatser enligt 1865 års traktat i Frankrike mot Sverige.
	tres	tres	tres	tres	tres
Hudar, oberedcla, färska eller torra,
och pelsverk, oberedda....	fria	fria /	fria	fria	fria
Smör, färskt	13	fritt	fritt	fritt	fritt
saltadt................	15	2	fritt	fritt	2,50
Fisk, färsk, saltsjö....	5	5	fri	fri	10
saltad, torkad, rökt, kabeljo m. m.	48	48	fri	fri	48
stockfisk...............	48	10	fri	fri	10
andra slag	10	10	fri	fri	10
Musslor och andra skaldjur, fyllda	fria	fria	fria	fria	fria
Hummer, färsk...	5	5	fri	fri	fri
konserverad	10	10	fri	fri	fri
Fiskfett....................	6	6	fritt	fritt	6
Hvalraf.........	5, 10, 15	5, 10, 15	fri	fri	2
Rom, torsk- och makrill-.. .	0,60	0,60
Hartser, inhemska, och hartsartade
produkter	2	2	fria	fria	fria
Trävaror, byggnadsvirke i stock eller fyrhugget, sågadt, alla dimensioner, master, sparrar, båtshaksskaft, skaft till hö-gafflar, tjärborstar, åror, år-
ämnen	fria	fria	fria	fria	fria
tunnstäfver...	fria	fria	fria	fria	fria
träribbor ................... per tusen	0,io	0,10	fria	fria	0,10
läkter	fria	fria	fria	fria	fria
stakar och störar ...... per tusen	0,25	0,25	fria	fria	0,25

Bevillnings-UtskoUets Betänkande N:o 4.

	Frankrikes allmänna tariff af år 1881.	Tullsatser enligt 1881 års traktat-förslag, att gälla för Frankrike.	Tullsatser enligt 1881 års traktat-förslag, att gälla för Sverige.	Svenska tulltaxan af år 1881.	Tullsatser enligt 1865 års traktat i Frankrike mot Sverige.
	frcs	frcs	frcs	frcs	frcs
brännved och träkol ...	fria	fria	fria	fria	fria
korkbark, rå, raspad och skifvor	fria	fria	fria	fria
andra slag	fria	fria	fria	fria	—
Lump ...	fri	fri	fri	fri
Trämassa............................................. Sten- och jordarter för konstverk	fri	fri	fri	fri
och industri .................................... Byggnadsmaterial: sten, rå skiffer,	fria	fria	fria	fria	--—
tegel och gatsten	fria	fria	fria	fria	fria
skiffer till taktäckning, per tusen	4	2	fri	fri	—
Jern: jernmalm...................................	fri	fri	fri	fri	fri
tackjern och barlastjern	2	1,50	fritt	fritt	2 a 2,75
2 frcs = 61 öre pr ctr; 1,50 frcs == 46
öre pr ctr, alltså nedsättning pr ctr 15 öre. smältstycken, slagghaltiga Svenskt jern innehåller icke 4 % slagg, måste således underkastas tullsatsen för stångjern. stångjern, hörn- och vinkeljern,	4,50	4,50	fria	fria	4,50
T-jern, axlar, hjulband............ Pr ctr 1,84, nedsatt till pr ctr 1,53, skilnad således 31 öre pr ctr. bandjern, mer än 1 millimeter tjockt .....	6	5	fria	fria	6
6	6	fritt	fritt	6
1 millimeter eller derunder...	7,50	7,50	fritt	fritt	7,50
valsade trådringar ....................... plåt, valsad eller smidd, plan af	6	6	fria	fria	6
mer än 1 millimeter, ej ur-klippt ....................................... Pr ctr 2,30; pr ctr 2,i4''/2, nedsättning pr ctr 15 ‘/i öre. valsad eller smidd, af mer än 1 millimeter tjocklek, klippt	7,50	7	fri	fri	7,50
i brickform............................. Pr ctr 2,45; pr ctr 2,30 = nedsättning	8	7,50	fri	fri	8,25
pr ctr 15 öre.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

	Frankrikes allmänna tariff af år 1881.	Tullsats» enligt 1881 års traktat-förslag, att gälla för Frankrike.	Tullsatser enligt 1881 års traktat-förslag, att gälla för Sverige.	Svenska tulltaxan af år 1881.	Tullsatser enligt 1865 års traktat i Frankrike mot Sverige.
	tres	fres	tres	tres	tres
tunn och svartbleck, plan af
1 millimeter eller derunder, ej urklippt.............•..............	10	9	fri	fri	10
Pr ctr 3,06; pr ctr 2,75’/2 = nedsätt-ning pr ctr 30‘/2 öre.
tunn och svartbleck, plan, 1
millimeter tjock eller der-under, klippt i hvilken form				fri
som helst............................... Pr ctr 3,37; pr ctr 3,06 = nedsättning	11	10	fri	11

pr ctr 31 öre.
förtent, förkopprad, förzinkad			fri	fri	13
eller förblyad ....................... Pr ctr 3,90*/,; pr ctr 3,67''/2 = nedsatt-	13	12

ning pr ctr 23 öre. jerntråd af 0,5 millimeter i dia-			fri	fri	10
meter eller derunder .....	10	10
andra slag .....................................	6	6	fri	fri	6
Stål: i stänger, jernvägsskenor......	6	6	fritt	fritt	13
axlar och hjulringar, ej bear-betade ..........................................	6	9	fria	fria	13
i stänger, andra slag .................. plåtar och blad af mer än 1/2	9	9	fritt fria	fritt fria	13 18
millimeter, ej urklippta ......... plåtar eller blad, af mer än y2	9	9
fria	fria	18
millimeter, klippta .................. af V, millimeter eller derunder, ej urklippta................................	9,90	9,90

15	15	fria	fria	25
d:o klippta ........................	16,50	16,50	fria	fria	25
blanka, kallvalsade, ej urklippta	15	15	fria	fria	25
d:o urklippta..................................... dragen ståltråd äfven blank, in-	16,50	16,50	fria fri	fria fri	25 •
strumentsträngar........................	20	20	25

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

		Tullsatser	Tullsatser		! Tullsatser enligt 1865
	Frankrikes allmänna	enligt 1881 års traktat-	enligt 1881 års traktat-	Svenska
	tariff af år 1881.	förslag, att gälla för Frankrike.	förslag, att gälla för Sverige.	tulltaxan af åi- 1881.	ars traktat \| i Frankrike [mot Sverige.
	tres	fres	fres	tres	tres
jernfilspån	fri	fri	fri	fri	fri
jernskrot, smides eller tackjern	2	2	fritt	fritt	2—2,75
stålskrot	——	3	fritt	fritt	——
Finnes ej i allmänna tariffen. Således troligen uppsatt i specialtal iffen med 1 tres. Hammarslagg........	fritt	fritt	fritt	fritt	fritt
Koppar-malm......	fri	fri	fri	fri	fri
rå eller garad, ren eller legerad	fri	fri	fri	fri	fri
valsad, smidd	10	10	fri	fri	10
koppartråd.......................................	10	10	fri	fri	10
-B/y-malm och slagg, alla slag ...	fritt	fritt	fritt	fritt	fritt
i tackor, gösar, stänger eller
plåtar...	fritt	fritt	fritt	fritt	fritt
legeradt med antimon (i tackor)	3	3	fritt	fritt	3
hamradt eller valsadt...	3	3	fritt	fritt	3
filspån och skrot	fria	fria	fria	fria	fria
Zink-malm, obränd eller rostad ...	fri	fri	fri	fri	fri
i tackor, gösar, stänger eller
skifvor	fri	fri	fri	fri	fri
valsad	4	4	fri	fri	4
filspån och skrot ...	fria	fria	fria	fria	fria
Nickel- malm	fri	fri	fri	fri	fri
speiss ren eller legerad med andra me-	fri	fri	fri	fri	fri
taller ren eller d:o, smidd, valsad eller	fri	fri	fri	fri	fri
dragen	10	10	fri	fri	10
Antimonium-malm	fri ''	fri	fri	fri
svafvelantimonium, smält. ..	fri	fri	fri	fri
metallisk eller regulus	6	6	fri	fri
Arsenik-malm...	fri	fri	fri	fri	fri
metallisk........	fri	fri	fri	fri	fri
Cadmium, oarbetad...........................	fri	fri	fri	fri	—

Berillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

...		Tullsatser	Tullsatser		Tullsatser enligt 1865
	Frankrikes allmänna	enligt 1881 års traktat-	enligt 1881 års traktat-	Svenska
	tariff af år 1881.	förslag, att gälla för Frankrike.	förslag, att gälla för Sverige.	tulltaxan af år 1881.	ars traktat i Frankrike mot Sverige.
	frcs	frcs	frcs	frcs	frcs .
Vismut?.......	fri	fri	fri	fri
Mangan-malm.........	fri	fri	fri	fri	fri
Kobolt	fri	fri	fri	fri
Malmer, ej specificerade...	fria	fria	fria	fria	fria
Oxalsyra...	12,50	10	fri	fri	—
Böcker ..........................	fria	fria	fria	fria	—
Gravyrer...........................	fria	fria	fria	fria	__
Kartor	fria	fria	fria	fria	—
Musikalier, graverade eller tryckta	fria	fria	fria	fria	__
(eftertryck förbjudet) Etiketter...	11	fria	fria	fria
Symaskiner	6	6	fria	fria	__
Qvastar............................................... Virke till timmermans- eller vagn-	fria	fria	fria	fria	fria
makarearbeten, obearbetadt, fyrhugget eller sågadt...	fritt	fritt	fritt	fritt	fritt
fasonerad! Bräder samt frisbräder eller skif-	fritt	fritt	fritt	fritt	fritt
vor till parkettgolf, hyflade, med eller utan spåntning:
af ek eller hardt trä	2	1,50	fria	fria	fria *)
af gran eller mjukt trä Andra arbeten af trä:	1	0,50	fria	fria	fria *)
af ek eller hårdt trä	7	7	10	10	10% af värdet
af gran eller mjukt trä............ Pelsverk, beredda eller samman-	7	5	3	3	10% af värdet
sydda Pelsvaror, arbetade, färdiggjorda,	100	100	33—400	33—400	—
vanliga.........	160	160	39—81	39—81	—
fina.........	500	500	480	480	—
Skinn, beredda: fernissade...............	74	74	65	70	—

*) Folio lagligen under tullsatserna för träarbeten, 10 procent af värdet, men genom särskildt medgifvande
af franska tullförvaltningen uppbars ej denna tullsats.

Bill. till Rilcsd. Prof. 188‘J. 5 Sami. 1 Afd. 4 Höft.

G 6

B e vill ning s- Ut skottets Betänkande N:o 4.

	Frankrikes allmänna tariff af år 1881.	Tullsatser enligt 1881 års traktat-förslag, att gälla för Frankrike.	Tullsatser enligt 1881 ars traktat-förslag, att gälla för Sverige.	Svenska tulltaxan af år 1881.	Tullsatser enligt 1865 års traktat i Frankrike mot Sverige.
	fras	fres	tres	tres	fres
färgade, af fårhud ........................	5G	56	65	70	—
färgade, andra....	74	74	65	70	--
andra af get, får, lamm .	10	10	65	70	—--
andra .	50	50	33—65	21—70	---
Sadelmakarearbeten, fina, andra än
sadlar .............................	50—200	50—200	70	70	—
Ost af mjuk beskaffenhet..............	G	3	10	10	3
hård d:o ..........	8	4	10	10	4
Fisk: anjovis ..;...................................	10	10	28	84	10
Bleckslagarbeten, olackerade.........	100	100	33	33	—
lackerade.....	100	100	49	49	——
Koppar: förgyld eller försilfrad, i tackor, smidd, dragen, valsad
eller spunnen	100	100	48—97	48—97	100
filspån och skrot.........................	fri	fri	fri	fri	fri
Ljus: alla slag	19	16	10—17	10—17	—
Husbiås...	40	40	244	244	---j
Öl, på buteljer.........per hektoliter	7,7 5	7,75	11	11
på fat ...........	7,75	7,75	7	7	—
Papper: s. k. fantasi, färgadt, mar-moreradt, krusadt, öfverdra-
get med metall eller icke. ..	25	15	28	28	8
alla andra slag ........	11	8	3—28	3—28	8
Papp i skifvor....................................	11	8	7	7	8
Spik: maskintillverkad...	8	8	4—21	4—21	8
handsmidd...	12	12	4—21	4—21	12
Knifsmide: gröfre, köks- och slag-					15% af värdet
tarknifvar	125	125	19,33	19,33
rakknifvar, simpla ..	250	250	82	83	15 % af värdet
andra slag	375	375	163	83	15% al värdet
finare	G00	G00	! 163	166	15% af värdet
Laggkärl tömma, med band af trä	2	fria	3	3	fria
d:o af jern	2,50	1	3	3	10% af värdet

Bevillnings- Utskottets. Betänkande N:o 4.

Frankrikes allmänna tariff af år 1881.	Tullsatser enligt 1881 års traktat-förslag, att gälla för Frankrike.	Tullsatser enligt 1881 års traktat-förslag, att gälla för Sverige.	Svenska tulltaxan af år 1881.	Tullsatser enligt 1865 års traktat i Frankrike mot Sverige.
fres	tres	fres	tres	fres
4	4	3—10	3—10	4
4	4	3—10	3—10	4
\| 28—460	28—460	26—208	26—243	—
\| 689	689			—--
\| 62—730	62—730	19—347	19—403	——
\| 900	900
74—397	74—397	fria—243	fria—244	—
(fria—434	fria—434	326—389	333—486	—
\| 1488	1488
496—620	496—620	326—389	319—486	—
4,25	4,25	10	10	—
18,50	18,50	49	49
10	10	14	10—17	■—-—
15	15	22	19—26	—
12,50-25	12,50—25	33	33	—
15—25	15—25	65	65	—
6	5	fria	fria	6
8	8	fria	fria	8
10	10	fria	fria	10
8 ;	8	fri	fri	8
16	16	fri	fri	10%

Träkärl: grofva............................

fina...................................

Väfnader: af lin och hampa

af bomull

af ull..........................

af silke.......................

Band, siden- och halfsidenGlas,
fönster- och spegelglas

andra ...............................

Fajans, hvitt eller enfärgad t..

målad t .........................

Porslin, hvitt, enfärgadt..........

förgyldt och försilfradt........

Maskiner, andra än ångmaskiner,
för jordbruket, motorer ej inbegripna
...............................

Ankare, kettingar och kedjor
Lokomotiv......................................

Lokomotiv för bredspårig bana väger
från 22—31,000 kilogram, alltså införs ’
i Frankrike 2,200—3,100 tres. Lokoi
för smalspårig bana väger omkring 1
kilogram, alltså införseltull derå i Från
1,700 tres.

’ tf

Tender ..........................................

Tender för bredspårig bana väger omkring
10,000 kilogram; tull 800.

l:a klass passagerarvagn, bredspårig
......................................

Väger från 8,500—10,000 kilogram
i Frankrike från 1,360—1,600 fres.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 4.

		Tullsatser	Tullsatser		Tullsatser enligt 1865 års traktat i Frankrike mot Sverige.
	Frankrikes allmänna tariff af år 1881.	enligt 1881 års traktat-förslag, att gälla för Frankrike.	enligt 1881 års traktat-förslag, att gälla för Sverige.	Svenska tulltaxan af år 1881.
	frcs	frcs	frcs	frcs	frcs
2:a och 3:e klass passagerarvagn,				fri	10 %
bredspårig	11	11	fri
Väger 8,500—10,000 kilogram; tull i
Frankrike från 935—1,100 fras.
Godsvagn, bredspårig	9	9	fri	fri	—
Väger från 3,000—9,000 kilogram; tull
i Frankrike från 270—810 frcs.
Tramvay-vagn, d:o (spårvagn)	20	20	fri	fri	—
Medelvigt 4,000 kilogram; tull i Frank-
rike 800 frcs.
Passagerarvagn för resande
(smalspårig)	20	20	fri	fri	—
Väger omkring 5,000 kilogram; tull i
Frankrike 1,000 frcs.
Godsvagn d:o .........	10	10	fri	fri	—
Väger omkring 3,000 kilogram; tull i
Frankrike 300 frcs.
Tramvay-vagn d:o	25	25	fri	fri	—
Vagel’ 2,500 kilogram; tull i Frankrike
625 frcs.
Fartyg med segel och utrustning
per tons	2	2	fria	fria	20
» Flodbåtar af trä ...	10	10	fria	fria	10
» D:o af iern	40	40	fria	fria	40
Spanmål:
hvete och blandsäd, omalen...	0,60	0,60	fri	fri	—
hvete och blandsäd, malen	1,20	1,20	fri—-1,4	fri—1,4	—
råg och hafre, omalen eller malen	fri	fri	fri	fri	—
bröd och skeppsskorpa1	1,20	1,20	fritt—14	fritt—14	—
gryn................................................	1,20	1,20	1,4	1,4	—

BIL. B.

Bil. B.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

Sammanställning af de vigtigaste artiklarne af Sveriges export

o A r	Oarbetade trävaror	Hafre	Jern och stål
Qvantitet i kubikfot	Värde i kronor	Qvantitet i kubikfot	Värde i kronor	Qvantitet i centner	Värde i kronor
1865 .......................	15,209,000	__			272,000	—
1866 ..............	15,290,000		680,000		343,000
1867 .....................	17,092,000	—	1,905,000		539,000
1868 .......................	19,900,000		1,008,000	—	553,000	—
1869 .......................	22,654,000				615,000	—
1870 .......................	18,718,000		833,000		477,000
1871 .......................	15,061,000	8,110,000	2,422,000	3,512,000	241,000	1,741,000
1872 ........................	22,400,000	14,978,000			263,000	2,443,000
1873 ........................	20,500,000	16,893,000	169,000	266,000	120,000	1,562,000
1874 ........................	16,149,000	15,051,000	999,000	1,998,000	219,000	2,346,000
1875 .......................	19,862,000	16,329,000	1,945,000	3,599,000	423,000	4,125,000!
1876 .......................	20,183,000	16,036,000	3,260,000	5,705,000	362,000	2,947,000
1877 ......................	22,600,000	18,563,000	1,844,000	2,766,000	407,000	2,691,000
1878 ......................	26,126,000	15,647,000	4,097,000	6,146,000	502,000	3,119,000
1879 ........................	30,885,000	16,042,000	5,340,000	7,368,000	430,000	2,650,000
j 1880 ........................	27,510,000	18,474,000	3,887,000	6,024,000	397,000	2,886,000

Anm. 1.
» 2.
»• 3.

Siffrorna äro öfver allt utjemnade till närmaste tusental.

Före år 1871 lemna Kommers-kollegii berättelser ej någon uppgift å värdet af de särDet
högre belopp, hvartill »öfriga artiklar» uppgå de tre sista åren, tabellen »infattar,

1878 1879 1880

Hudar, oberedda,
Koppar, garad
Hvete
Korn

till ett värde af Kr.

77,550

176,500

156,551

22,275

77,160

111,555

307,544

147,329

432,876 643,588

80,100.

199,344.

43,920.

323,364.

Beoillnings- Utskottets Betänkande N:o 4.

på Frankrike enligt Kongl. Kommers-kollegii berättelser.

Beck och tjära	Trämassa	Öfriga artiklar	Totala utförseln	Värdet a »öfriga ai tiklar» u göra i proc( af totala utförseln värde
Qvantitet i centner	Värde i kronor	Qvantitet i centner	Värde i kronor	Värde i kronor	Värde i kronor
10,000		__			11,343,000''
17,000	—			—	12,623,000	—
30,000					18,306,000	—
32,000	—	•--		—	16,912,000	—
24,000		—	—		16,507,000	—
12,000	—_			—	16,616,000	—
19,000	, 76,000	—		259,000	13,698,000	1,89
23,000	115,000			327,000	17,863,000	1,83
14,000	89,000	3,900	39,000	340,000	19,189,000	1,77
18,000	108,000	16,800	168,000	135,000	19,806,000	0,69
5,000	29,000	39,000	390,000	215,000	24,687.000	0,87
16,000	91,000	43,000	430,000	126,000	25,335,000	0,50
16,000	89,000	62,000	620,000	214,000	24,943,000	0,86
27,000	121,000	32,000	320,000	649,000	26,002,000	2,50
46,000	208,000	58,000	580,000	981,000	27,829,000	3,53
29,000	171,000	41,000	410,000	734,000	28,699,000	2,56

skilda slagen af exporterade varor.

innebär dock ej, att den svenska förädlingsindustriens alster utförts till högre värde, då deruti ingå:

Rättelser ocli tillägg till Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

Sid. 5, rad. 9 uppifrån står: 900,000 kronor, läs: 800,000 kronor.

		t-1 co	ert-	O p:	O?	h-1 CO	O?
	p? U» ct- p po ■rf H- • ce	<rt- P X P	E" p-	TO P* OQ	ö pc Xfi	P crq o ert-
Sid. 25, efter rad. 16 nedifrån tillägges:
Kr.	j öre	Kr.	öre	i Kr.	öre	1 Kr.	1- ore
guld- och silfvertråd, äfvensom gulddragare-
arbeten af guld och silfver, alla slag......	2	35	2	40	2	40	2	35
Sid. 27, rad. 7 uppifrån står:
Handskskinn, tillskurna till handskar. ..		82	—	70	—	70	__	70
läs:
Handskskinn, tillskurna till handskar ..............	—	71	—	70	—	70	—	70
Sid. 28, rad. 13 nedifrån står:
Stramalj ...................................................................	1	17	1	20	1	20	1	75
läs:
Stramalj .....................	1	18	1	20	1	20	1	75
Sid. 28, rad. 8 nedifrån står:
damast af lin och bomull ..	1	76	1	20	1	20	1	76
läs:
Damast af lin och bomull .................................	1	18	1	20	1	20	1	50
Sid. 43, rad. 10 nedifrån står:
strumpstickor ................................	—	23		24	—	24		__
läs:
strumpstickor .........................................................		24	—	24	—	24		—
Sid. 43, sista raden står:
förgylda, försilfrade eller pläterade..............	—	70	—	70	—	70	—	_
läs:
förgylda, försilfrade eller pläterade...............	—	71	—	70	—	70	—	_
Sid. 44, rad. 6 uppifrån står:
lackerade eller målade ..	—	70		70	—	70	_
läs:
lackerade eller målade ...................................	—	71	\|	70\|	—	70		—

Bill. till Rilcsd. Prof. 1882. 5 Sami. 1 Afd.

-O

ce O

Cfq

O: H

H H

ce go

p" ^

CTQ g g.

Kr.	öre	Kr.	öre Kr.	öre	Kr.	öre
—	12	—	12 —	20	—	—
—	24	—	24] -	40	—	—

Sid. 45, efter sista raden, tillägges:

Spegel-, slipade, ofolierade..........................

slipade, folierade, äfvensom ur-..........

Sid. 59, rad. 17 uppifrån, kolumn 1 står: 2,338,200, läs: 1,558,800
» » » » » » 4 » 315,657,

» 4 » 1,126,893,

sista raden,

210,438;

1,021,674.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri, 1882.